# ID: svediakorp-per2452
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,306
# sentences: 923
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Pris 25 öire.
Julius Kronberg: APOLLO.
Min duva lill '!
I Nu tludeï drottiiirig Katt för oss sin mhelampas silvers ken.
Var bölja bär ett stjiirnebloss var blomnirt fAtt en ädelsten,.
För Morgonbris av M a ~ i a Sandel.
och slut dig tatt niitt hjärta till och dröm med mig om sälla &amp; r vid hilrd där lyckans solsken rbr!
xom, duva ~1131 ' Den tro, som dig niitt hjärta b8r, n &amp; kärlek jag dig viska vill,.
.
Jag vet ett bo - det hör oss till - ditt blonda huvud öllit mig när - Vad än för mig i livets hamn.
där doftar vildros, susar lindj RV viil och ve är gömt ej bryr Kom, kom, min duva lill '!
och svalkan smeker hult din kind - mig mer än maskrosfjuii, som flyr,, Bom, kom, inin, duva 1111 ' 1 blott du &amp; r lycklig i min famn.
Fast jag är träl i mödans gSrd ej finns eu kung SS rik i sinn.
Var dag är smyckad med en b&amp;rd av ly~koblomst, ty du a r min.
Hur blek din kind!
Och handen kall !.
En pirla Du matat.
dagen lang med lin ä .. var s &amp; kort, i ljnset friin .din blick, SA spill och blihfvit väv en glupsk nkaskin; ' fr&amp;n karlekskeden ingen bort.- Iionit kom,.
min.
men nn än- dagens möda all.-.
duva .. .. lil19!
.. s
Socialistiska utop,ier i forntiden.
.
I.
För Morgonbris av Erik Hedén, ' iadlösa fejder.
Men även inom Atheii zviiinoriia en friare och mera aktad Socialismen.
iii deii enda politiska.
) röto sig skarpa motsättningar, mellan ställning an ' i det moderna, fria odi .riktning; som skapat några utopier.
; ammalt och nytt, mellan folk och för- iemokratiska Atheii.
Den ensam har ett framtidsm %l., ett lama, mellan eftertanksa-mhet och över- Samtidigt var den athenska demo- lad, mellan enfaldigt troende.
religio- ideal, som den söker att i enskildheter kratin gamma1da.g~ trangsint i religiösa %skådliggöra.
Samtidigt är socialismen sitet och modern upplysning.
Ur denna.
ting.
Framförallt var den imperialis- den enda riktning, som har en materia- srytning framgick socialismen.
tisk och krigslysteii.
Denna dess krigs- listisk historieuppfattniiig.
Den ar allt- Det fanns i Athen ett demokratiskt Lust, som icke det minsta skydde helle- så på e11 g %ng mer ide.alistisk och mer 3ch ett aristokratiskt parti.
Det förra niska broderkrig, störtade slutligen, pa- materialistisk an vare sig konservatis- hade lyckats genomföra demokratin rad som den var med överdåd och brist men eller lib er alispen.
en utsträckning, som icke blott för d e; ~ p % eftertanke, staten i f ördarvet.
Atheii Denna socialismens dubbla karaktär tiden var fullständigt underbar utan gav sig i krig med Sparta, och trots a r lättförklarlig.
Socialismen a r de ock överträffat allt vad mänskligheten lysande tapperhet låg det efter nara fattigas parti.
De fattiga kanna star- sedan - aven i .våra dagar - mäktat.
30 års fejder under i striden mot denna kast brödbekymrens tryck, det mate- I 400-talets Athen styrde folket, 0111, efterblivna bondestat, miste sin storhct riella trycket.
Alltså måste de i ovan- n&amp;gonsin, si g självt.
Folkf örsamlingea och sin plats som Hellas2 ledarinna.
lig grad f å blicken öppen för de mats- var f faktiskt allsmaktig.
Det finns ingeri Demokratin erbjöd alltså, trots sin riella kra.fternas betydelse.
Men sani- kung, icke heller någon president, ja, nyskapande djärvhet och lrulturella tidigt ar * det givetvis just, de fattiga, ej ens någon verklig regering.
Det glans, en facksam skottavla för det som mest 1äiigta.nsfullt rikta blickeil fanns ingen byråkrati; ambetsinänneii konservativa partiets kritik.
Detta mot framtiden, mot idealens land.
Dr valdes direkt av folket och blott ' på ett parti var avgjort böjt för fåvälde, Det måste därför bliva mest mottagliga för år.
Det fanns intet särskilt militär- ville i möjligaste mån inskriinka folkets idealismens förkunnelser.
Dessutoni ä1 stand, ingen militarism trots alla h i - s jalvstyrelse.
' I religiöst avseende v m det faktiskt så, .att socialismen, jus1 gen.
Det fanns intet särskilt präste- det fientligt stämt mot det rena fri- dsirför att den a r de fattigas parti, sthnd.
Det faniis inga adelsprivilegier, tänkeriet, men delvis böjt för religiös lyckats draga till sig en rad stora kul- De rika höllos strängt efter.
För d e reformation, för en rena.re religiositet.
turbärare ined ovanlig makt att förstå, breda lagrens materiella valf ärd sörj- Märkligt nog var det fredligare an de- tolka och skildra både det materiella des på flera satt.
Män u r de d.jupa leden mokratin.
Det var avgjort ovilligt för och det ideella .. vak det mest som sutto i domstolarna, krig mot Spaxta.
Vidare var det p$- Av de båda riktningar, som allts2 Varje niedborga.re, som ville, kunde ej f allande.
vanligt mo t kvinnans f rigö- finnas inom socialisnieii, är, rniirkligf blott deltaga i folkförsamlingen - n,&amp;- relse.
Det ar, kan man saga, det kon- nog, den ideella äldst.
Ideell vart socia- goii av valda ombud sammansatt riks- servativa partiet i Athen som skapat lismen i samma stund soin den skapa dag fanns icke - utan ock med lattlici kvinnoröstrattsrörelsen.
Ty den börja- de i 400-talets Athen, denna rörelse, des.
Den skapades på 400-talet f. Kr.
.
erhlilla nggot f örtroendeuppdrag.
1Tlella.s.
Den a r a.lltsa en gainnial ska, .Denna.
enast.äeiide d jä.rva och följd.
som iiii, först nu, efter 2 årtusen.
pelse grundfastad långt nere i forn- riktiga demokrati bidrog tydligen thög triiinif erat.
Det var ocksa märkz~ärdigt nog detta tiden.
Den är vidare en hellenisk ska- grad till f olkandens lyftning och kultu.
pelse.
Den prag1a.s redan från börjaa rens frodiga växt.
Likviil ilutveckladc koiiservativa parti i Athen som skapade av de två drag, som i Hellas uppträtt sig just under 400-talet i den athenska socialismen.
Det skapade den först i skarpare utpräglade och iimerligare demokratin en anda.
av trångsinne ocl: utopisk form.
förenade an å nAgon a.nnai1 ort och tid; j alviskhet, en frän och medveten makt De båda partierna kam.pade ej blott, i viirldshistorien: det obändiga frihets- £ilosofi.
Ej blott slavarna och frani.
frLm talarstolarna mot va.randra.
De.
sinnet och förkärleken för statens lingarna f örnekades alla medborgerlig; hade också,, trots bristen på tidningar, makt.
Deii skapades i I-Iellas ' kultu- rättigheter.
Även kvinnorna höllor e11 annan f örträfflig agitationsplatt- rella och ' på 400-talet i ~ e n materiella nere i underdånighet.
och okunnighet f orm: ' scenen, lustspelsscenen.
Det De misshandlades icke p % något satt, e; athenslra lustspelet under 400-talet a r, huvudstad, Athen.
Aldrig någonsiii i världen har ett s &amp; heller instiingdes de som turkinlirrna en av världslitteraturens underbarast e s judande rikt ekonomiskt, politiskt, Men de höllos strängt till de husligr skapelser: det var pil en härlig konstnärligt och ideellt liv varit sam- sysslorna.
De fingo e j styra, sig s jalvr dikt, .ilsken polemik och munter för- mantraiigt p % en så liten plats och en under ansvar.
De invigdes ej i. man Iiistelse.
Det ersatte ej blott vårt lust- så kort tid som då i Atheii.
Dagens lösen liens andliga intressen.
Detta var destc spel i alla dess former utan ock våra var framåt!
- fra.rn.åt under brottning mer kaniibart, som Hellas ' kvinnoi revyer och vår tidi~ingspress.
Det be- och strid.
Athen låg i ständiga krig visst icke sakiiade känsla för sitt man handlade ivrigt och, ' trots den skämt- mot fiender.
Hellas va.r ju splitt- niskovarde och i enstaka fall, då dc samma f crmen, lidelsefullt allvarligt rat i en mingd små och ett par större fingo lov, röjde stor kulturmö jlighet dagens idéer och strider.
Märvigt nog.
stater, och dessa sleto inom kort u t sig I det konservativa, strängt discipline stod det attiska lustspelet, fast dess och.
: hela.
&amp; n..
helleniska.
.
.
.
friheten genom rade, f htalsstyrda Sparta intogo pcl publik var så utpräglat, den~okrat~isk,: ... ..,
- -- alldeles överviigande i det 1conservativ:t partiets tjänst.
.
Vidare var det .attiska lustspelet myc- ket böjt för utopier.
Man brukade emellertid helst förlägga dessa utopier till forntiden.
Mali brukade skildra d ' eiz gyllene svunna tid d &amp; mäniiislr an ievde i frid och överflöd, d % illvarli @ menad.
Dock en verkligt ge- lointalikt socialistisk framtidsplan kull- le endast skapas av en nian, som var Åter skola vi samlas till vår l: sta- r j mindr e genialisk men mer allva~ligt majdemonstratioii.
Många, som gått i .agd an Aristophaiies - av den antika Leden, yngre och äldre, ha val inte alltid rå strik * haft i tankarna, då de vagdrat \ rZrldens störste filosof Platoii.
harnåt, att de demonstrerat for e-.
.
i.
: särskilt krav.
.
.
Och ändock har det legat dar i siniet.
Det har dallrat i luften omkringen, att d&amp;r flög kramsfggel, härligt stekt och lrryd- Ett m.oln upphör att vara moln när let varit för en ny tid med ljusare livs- dad val: let .fallit till jorden som regn, ar en a-i7 syn, som man länkat sig samman med ens mun den sökte a t t den matte slukad bli.
ile gamla sanningarna.
Och ett rna1 le övriga och vandrat framat - fram- Men en genialisk diktare fann det upphör att vara ett mål nar det ar upp- it.
Hur har inte under alla dessa %r biittre att förlägga utopien till sam- nått.
Men det kan bli ett medel mot f öl jan stigit och, fallit.
- Moln hopat sig) ch skymt solen, skingrat sig och låtit eller framtiden.
Det var ' ' såliggudinnor- nya mål.
S % med den allmänna rösträtten,) ss kanna vårvindar friska.
I %r ha vi nas sjalvsv %ldige gunstling " A r i s t o- För första gången.
här hos oss ha vi med särskild andakt närmat ' oss l: sta p h a 11 e s, en av alla tiders oförskiim- alltså ratt till såväl de kommiinala maj.
daste, oanstandigaste, f antasirikaste representationerna som landstingen p &amp; Skulle vi i år f &amp; f i ' r a 1:sta maj?
och klarsyntaste författare.
Cyniker i leil allmiiniia och lika röstratteils skulle det vara möjligt att vi till dess formen var han i h.järtat.
idealist., Fram- grund.
Resultatet blev en absolut van- € %tt g-timmarsdagen genomförd?
Till sterseger, ett säkerställande av demo- l: sta maj få vi inget besht darpg,, det förallt var han lcvinnornas riddare.
Han c~atien i landet.
Procenttalet av i valen veta vi.
0ch:hur f örsta kammaren:,.kom- förtjänar första, fast möjogen ej fram- lelt agande kvinnor h,ar a n m e j l~uimat mer att stalla sig nar frågan ligger på sta, platsen i ~rvinnoröst~ättsrörelsens anges.
Men vi ha anledning: tro, bordet det kunna vi f orstå av motjonen minnesgalleri.
Haii låter kvinnorna att det varit så stort man över huv~id) ch delrlarationerna från arbetsgivare- i förverkliga sin tänkarfantasis utopier.
kan begära.
Ty isynnerhet bland ar- hå-11.
.
xtarkvinnorna ar säkert mycken ' för- För oss betyder det liv och h i s a och Han låter dem först och främst för- summelse att konstatera ifråga,, om: agi- an liten smula; mera livsglädje; I verkliga f redens utopi.
I sitt s k % d ~ s p d tationen bland dem.
våra egna parti- Det ar p &amp; tidcu att vi korqma ifrån L y s i s t r a t e l %ter han kvinnorna tidningar t.
ex. lrunna möjligen ta %t kanslaii av att vara arbetsmaskin, utan ledsna på det andlösa kriget mella~.l sig en del av denna erinran.
Rent pro- kunna komma att kanna oss ' som arbets- rentuellt ha de val ocksa själva bra litet m a n n i s k a.
Det ar m.ycket, som lig- Atheii och Sparta.
De tillgripa ett ra- intresserat sig för de stora livsfrftgorn:~ .. dikalmedel för itt få en ände darpil.
Det ar ej heller nödvändigt.
Lat oss ger, framför oss av samhälleliga upp- gifter, till detta skola vi dana oss.
De förklara för männen: vilja iii inte vacke.rt börja med de små - de racka I varje sinne känns det som piskslag.
göra slut på kriget, så blir det slut på till!
Och granska vi dem val, bli de niot var manniskoratt inför denna fr$- kärleken!
De lämna hemmen och bar- stora nog.
Tankens osynliga seger över gas tänkbara förfuskning eller avslag.
r; tirl.den slgr säkert icke fel.
Men under Vår samling galler - tank därpå alln rikadera sig p % borgen i Athen.
Snart tiden behöver alla praktiska frågor qnga och gamla, kvinnor.
&amp; h.
ma *.
: komma, .männen en efter en och börja prövas och lösas dar så kan ske.
F r a m f öl1 8 t t a.
t i ', p m a r s - parlamentera.
Kvinnorna äro svaga E j är det vart att göra oss .några a r b e t s d a g e n!
: i S.W.
.
och lättlurade, meiz deras ledarinna svindlande förhoppningar på att nu i.
.
. '
.
.
',,.
Lysistrate haller ihop dem med järn- ett tag skall det bli ett himmelrtke pi Livets anlete har: mårlga skiftningar.
hand.
Så kapitulera mannen fullstan- jorden, därför att vi fätt h några av et uttryck- vi mest Sällan s e ar glad-; de viira i stadsfullmäktige och lands- digt, athenare och spaytaner falla i var- ting.
De ha först åtskilligt att l.ara.
jeus; lyckans.
OftarëSse vi då, sorgenst andras armar, och de$ hela slutar med Och det de ha a t t ge behöver val ogksg smärtans.
Men det vi ' mest möter en stor f redsf est t i l; kyinnplrnas ära.
sin mognad Ever.
om det ar barn av bitterhetem, hopplöshetens,, eller i biis !&amp;.
1.
f r.e " sigiiationens ödsliga drag.
Glä @ ' I ett am&amp;t skåde~~e$.~~~; lG k k kl e s i a- gbd insikt eller bitter erfarenhet .. jeii a r vacker, lyckan är skön, sarden z u s a i eller ~ ~ i n ' n o b l k f f ö r- Det.
har framhiillits så m.ycbet a@Ii ä.r ilagot mer ändå, men bitterhetens, lange, att det finns så mang8 områden s a m l i ii g e 11 1a; ter; haii kvinnorna dar lcvinn &amp; ej kan nå mannen.
Detta ledans och slöhetens ansikte ar tarvligt ledsna p % statens ekoborniska vanstyrc argument har hittills varit fullkomlig: och fu1.t.
Vilken uppgift för en Messias, soni De taga allts % makten i sin haiid - ocii vardelöst, eftersom det h i t t i l l s al.
aldrig kommer, att med fast men var- jämn tavlan.
Men vissi drig varit.
fri och irif öra socialismen.
Fullständig sani haiid stryka ut allt fult och för- sam ar, att det funnits m %nga områden, .dal egendom skall rada.
Behöver man n % mamen e j v e l a t följ a kvinnorna j gr %mt ur detta livets anlete.
Men en got, ar det bara att gå och taga d e t: deras r %ttsanspr %k.
.
Man behöver bara Messias måste det till att nå alla dess statens magasin.
Idealiskt a r icke pre.
niimila e t t olmrade: lika lön för Lika rynkors orsaker på en gång.
Och me- cis det så skapade samhället, Det lag- arbete, f ör att stora grupper av kvin.
dan vi viinta på undret f a.
vi försöka ger hela arbetet på sl.avarna och late1 nor skola bittert erinra sig mångei: själva, s &amp; gott det går, utplgna från jorden all fulhets moder: fattigdomen, de fria medborgarna lats sig.
Till er licleii of Örratt.
Men vad iiil våra kvinnor i sina of.
den hårda kampen för tillvaron.
Ty stor del är ock denna framtidsbild ugp.
feritliga viirv, nu och nar de komma ii: f:,ttigdomen a r oskön och utan all.
sluppet sko j.
Särskilt den kvinno, i den aktiva politiken, ha att vrida rat1 g1 atie.
Och det ar just skönhet över gemenskap, som med största möjligs igen - ni %tte de kunna undgå de allt- tillvaron vi framförallt behöva - och följdriktighet införes i det nya sani för bryska partimetoderna och and8 det ar den vi måste lära människorna att törsta efter.
Skönhet i smått och hallet bjuder Aristophanes osminkadt behalla balans och jämvikt!
Ingen ve1 var skon klammer som ej har den på stort - utan.
detta behov bygga de för- humor alltför lockande tillfallen til: men det Krefaller som behövde vi .lit (gäves, som bygga på ett nytt samhälle skämt för att han skulle kunna farsak: salt i surdegen, och vad hindrar kvin- med relativ lycka åt alla.
* dem.
Trots detta kan styckets kommu ' norna att, obundna av tradition ock J.
S.
O 11. korruption, bli detta salt.
.
nistiska utopier i sina huvuddrag var: Åtta timmars-dagen. "
!
Omkring valen.
. '
I,. '
.
Anna Carlsson.
Elin Lindley.
Hanna Grönvall.
Helena Stalander.
~toc~io~m.
Stockholm.
Ruth Gustafson.
Stockholm.
Nelly Thuring.
Göt.eborg.
Änna Johansson.
Stockholm.
, '. '
.
Anna, Magnusson.
Vanersborg.
.. ' Josefina Lindberg.
Vancrsborg.
Agnes Söderquist.
.
Gertrud M %nsson.
.
Stockholm.
Vara kvinnliga stadsfullmäktige.
.
Någna insända namn och d4t.a.
.
A l i n g s ii s. Maria Leidzén.
D j u r s h o l m. Amanda Ekström, född ' 1883. i) j u r s h o l m s D a.n d e r y d. Helena Kri- stina Söderberg, född 1872.
G ö t e ' b o r g. Nelly Thuring; Augus ta Nils- son, f ödd 1868, sömm ' erska, tillhör t f ackf ören.
sedan 1904, soe.:dem. '
k+.-klubben sedan ' 1905; There ' se Sjöberg, född 1878, medl.
av kv.-lrlub- ben sedan 1913, kv.-gillets kassör sedan 1912.
H a l m s t a d. Anna ' Rex, Emilia Johana- son och Anny Bengtsson.
H ö g a n a s. Kommunalfullmaktige: M&amp;- människor, som av en eller annan anledning thilda Svelisson; Kristin Engström.
Munici- kommit på livets skuggsida.
palfullrna1rti.ge: Hulda Persson; Helena Ols- N y k ö p i n g. Mathilda Olsson, medl.
av son.
.
livsmedelsnamnden, mångårig ledamot i Kon- R a r l s t a d. Alma Norsell; Hulda Fllood; sumtionsföreningens styrelse, ordf. i kvinno- Sofia Elofsson.
klubben.
L i n k ö p i n g .. Hulda Nyman; Anna Tilly.
N o r r k ö p i n g. Hilma öhman,; Mimmi S t.
K ö p i n g e. Komrnunalfullmak~tige: Gyllander; Ellen Cederstrand.
.
Johanna Hellborg.
Om henne skriver en man- S n ö s t o r p (Halland).
Kommunalfull- lig meddelare w 1 Morgon3ris: E n vitt beläst mäktige: Emma C !ssm; Emmy Nord.
samt fint bildad kvinna, som i främsta rum- S k ö n s _R ö d r.a d i a t r. Kommunalfull- met kommer a t t offra sina krafter för de med- ' mäktige: Frida Röckort. '
Maria Leidzén.
A1ingså.s.
H. Kristina Söderberg.
Danderyd.
Ammda Ekström.
Djursholm.
Prida Höckert.
.
Therese Sjöberg.
Göteborg.
t O, Augusta Nilsson.
Göteborg.
Mathilda Svensson.
Höganas.
Kerstin Engström.
Höganas.
Anna Rex.
Halmstad.
Emilia Johansson.
Halmstad.
Johanm Hellborg.
~ö~ingebro.
Helena Olsson.
Höganas.
Hulda Persson.
Höganas, Anny Bengtsson.
Halmst ad.
Anna Tiily.
.
.
Linköping.
l Hulda Nyman.
Linl~öping.
Nyköping.
.
Norrköping.
Ljungby.
.
4 \ i i I ' \ Norrköping.
Minna Gyllander.
Norrköping.
Selma Andersson.
Surahammar.
Elin Levén.
Spånga.
Gerda Bergstrand.
.
Spgnga.
Emma Thor.
Anna Hansson.
Tralleborg.
Olivia Nordgren.
Tralleborg.
.
- l * Berta Linde.
Sp %nga.
ild dur Nyström.
Surahammar.
.
.
MORGONBRIS 6 E.n belgisk markeskvinna.
.
.
För ~ o r ~ &amp; b r av i s Marika Stjemstedt.
8 J a g vet inte om fru J u l i e t t e C ' a r t o n d e W i a r t hittills varit omskriven i svensk press; det borde väl vara sannolikt, fastän jag icke sett det n&amp;gonstans, annat iln i noti ' sform, d4 den svenska allmänheten på sin tid fick vetskap om att belgiske justitiemiilis- tern C a r t o n d e W i a r t s hustru av den tyske kommendanten i ' Bryssel bli- vit ådömd 3 S / z månaders fängelse - närmare bestämt i maj 1915. '
Det ä r i varje fall inte för sent ihi,.i att. '
berätta litet om denna belgiska miirkeskvini~a, en f öregångerska till Edith Cawell på " brottets " bana (sett med tyska erövrares ögon!
), men dar historiens slut lyckligtvis icke blivit tragiskt.
När.
belgiska regeringen vid tiden föl d &amp; tyska invasionen 19 14 1a.mnade lan.
d&amp;, för att på främmande botten, trotc oel&amp;pationen, fortsätta att officiell1 representera detta och dess nationells obrutenhet, stannade justitieminister6 fru kvar i Bryssel med sina sex barn av vilka det minsta då ej var mer iii årsgammalt.
F r u Carton de Wiart, son före kriget varit socialt starkt verk.
sam, $ärskilt.
i frågor om barnuppfost, rall, b.&amp;rndomstolar o. d., allsåg sig ge r.
om att.stanna kvar på sin post gör;, .. * basta och nyttigaste insatsen.
Hor '.
en.
.
k ä n d e och förstod genast att stadens in iievånare geriom den t y s b ockupatio n &amp; skulle komma i en prekii * ställning och att alle krafter, agnade att sam marifora, hjälpa och hålla modet uppe voro nödvändiga.
Att hon därigenon själv Bom i en svår ställning, givetvi; alldeles sarskilt bevakad, berövad va.rjj mg$ighet, utom de hekligaste, att fi.
.
&amp; de&amp;k$t.else f r k sin man, var de &amp; &amp; ta hon tänkte på.
För många, sär skilt.
de f örsvirsdugliga männen, kund1 flxkt ur landet betraktas som en plikt fö; ': hbnne, med de uppgifter att fylla ho11 betraktade som sina, blev, pliktei att stanna kvar.
Livet i Bryssel blev o j lat$.
T &amp; verk samhetssfärer härskade där, båda lik: interkiva: den ena var den tyska bevak -.
'.
ningen av allt och alla - man kallad: ': ju.
.
hela staden, ja, hela laridet, ett end; strängt tyskt fängelse - den andra va befolkningens oavbrutna; tysta, utå osynliga kamp f ö r att kringgå bevak ning&amp;, skaffa sig trovärdiga underrät telser utif råii världen, e j låta demora lisera sig.
Dessa två ströniiiingar ocl leras oundvikliga sa.mmanstötningar ilevo sjtiiva kärnan av existensen i %ryssel, en existens som fru Carton ' dc Riart ej blott .delade med alla, utan där i011 stod i första - stridslinjen.
Det gick så länge det gick - några nånader.
.
.
Den.
22 maj 1915 avfördes iii Carton d &amp; ~ i a r till t spinnhus ' et.
i 3eïliil f ör att dar avtjäna tre månaders) ch två veckors fängelse.
Domen till- rännaga~ ?s.
for Bryssels bef ollrniq) land annat med dessa ord: " Fru C. de W. har erkänt att hol1 .i: tt stort antal fall, så ofta hon kunnat) ch med förbig %ende av den tyska pos-; en, har befordrat sina egna och andras m ' J .J: .,a.
- ' ' ' .is .fick ho11 emellertid sina barn till sig ch ' begav sig t.ill Le Havre i Frankrike, le11 stad dit den belgiska regeriilgeno äte provisoriskt förlagts, och där hon: Iltså äntligen återf ' örenades .med sin.
oaii - dock ingalunda för att därmeb ila på sina lagrar, utan ögonblickligcii.
: ripaiide sig an med ny verksamhet: rarden av hemlösa belgiska barn.
Nar jag vid min resa till Frankrike .9 17 passerade Le Havre f ~ r s u m m a d r ag naturligtvis inte att uppsöka fru:, arton de Wiart, till vilken jag hade iltroduktioner från en gemensam viin.,) et var mig särskilt kärt att f å .s,äg:r ienne hur Belgiens sak viickt sympatiep los oss, hur man i ringa mån sökt tringa någon hjälp åt de olyckliga ut- lugna innevånarna dar, och hur till sist) ckså hennes eget öde av mariga hos oss iöljts med intresse och deltagande.
J a g fann.fru Carton de Wiart i deii iört jusan.de f örstad till Le Havre, Sainte-Adresse, en liten badort, dä.r samtliga de belgiska ministrarna i ett rillaartat, idylliskt hotell slagit sig ned) ch bildat en slags f amilist.ar.
Var och 31 hade där sina egna rum, och så sam- .ades man i gemensamt sällskapsrum 2ller, vid måltidstimmarna, i den ge- mensamma matsalen, där varje minis- terfami1.j hade sitt - bord och vid detta kunde taga emot sina egna gaster, i .all enkelhet.
Hur de andra nktisterfruarna bodde, vet jag ej.
Men att madame Carton de Wiarts arbetsrum närmast liknade ett strängt anlitat ämbetsverk konstaters- de ja.g snart.
Till besökarens ära sade ho11 emellertid ifrån till sin sekreterare, a t t ho11 nu på en stund.
inte skulle f 5 träff as ', tog därpå, upp en präktig stick- strumpa och började snabbt satta i en hal, medan vårt samtal startade med mina frågor om fängelsetiden i Berlin.
- Ja, det var ju kardinal Merciers herdabrev, som var det värsta, sade fru C. de W. - " Imm.er Mercier! "
som tyskarna sade.
Overallt träffade de på detta olycksaliga, brev - och alltsh aven hos mig.
Det blev, som ni vet, fangelse, cell, vatten och bröd och inte stort mer.
Och .litet nog av.
det lilla, som bjöds.
~ f t e en i manads tid fick jag lov att låta hämta mat åt mig p % egen bekostnad, ' men jag nekade.
Nkj, ser ni, att skaffa tyska restauratörer förtjänster på mig, det kunde jag inte förmå mig till, och jag svalt ju a n d a ' t Juliette Carton de Wiart.
brev i Belgien över till andra sidan al den holländska gränsen.
Ho11 har sa lunba undandragit dessa brev v %: granskning och gjort det möjligt att an vända dem för spioneri och befordra1 a?
förb j u d n &amp; ~ ~ h e t e (r!)
.
Hon har dess utom, enligt eget erkännande, iitdela förbjudna skrifter, ehuru hon mycke väl kände deras förolämpa.nde iime hyl.
De ' förbjudna skrifterna ' ' med de ' f örolampande ' innehållet utg j brde av kardinal Merciers bekanta herda brev, bl.
a. översatt till svenska (Sven ska Alidelsförlaget, on1 jag e j missmiii ner mig), och även hos oss beundra f ö r dess högsinta anda av alla dem, son last det.
När fru C. de W. avtjänat sitt fan gelsestraff, oavkortat, tilläts ho11 lämn Tyskland över Schweiz, men icke åter vibiida till Bryssel.
P &amp; ett eller anna.
LUarundersökningen av de små, sist anlända.
.
inte ihjiil, som iii ser!
Det ar en sak, som hål1,er en uppe i dylika fall: trotset.
Troits niot tyranni och orättvisa.
För- underligt vad det hiiller humöret vid makt!
Och för övrigt fördrev jag tiden med översättningsarbete.
Det finns iii- genting, som är för svart, om man bara fragar sig, icke h u r man skall komma igenom det, utan v a r f ö r man vill komma igenom det.
J a g sitter och ser, medan hon talat, på denna fullkomligt lugna, absolut be- slutsamma, trots ännu icke fyllda fyrtio %r alldeles vithårig.a dam med det v.an- liga goda ansiktet, med stickstrumpan i händerna och med skrivbordet ' fram- för sig fullt av papper: dok~~meilt och namrilistor,.
brev, cirkulär, broschyrer och böcker - och jag tanker på, att just så nyktert samlade, s % klart färdiga med vad de åsyfta, s % enkelt.
och utan choser of f &amp; villiga måste de verkliga hjältinnorna vara.
Jag fann det ej alldeles smakfidlt att, såsom skett nu i Sverge, göra sensations- dramatik av Edith Cawells~miime, trots den uppenbara valmeningen.
Men fre- stelsen var val för en teaterman över- mäktig.
.
.
Arkebuseringen och dess romantiska skimmer lägger emellertid i verkligheten icke en enda tum till den ädla halten av Edith Cawels person- lighet.
F r u Cqrton de Wiart, a.lltjani De minsta vid kolonien Malaise. '
levande, och föga lämpad som objekt clettn s % skulle ske stick emot d l a rim- till ett publikstycke, star B sin sida för ligheter.
.
mig, i sin garning som maka och mor, En g5ng till exempel hade man lyc- som föregangskvinna i en massa frågor kats få (eller hyrt) - ett hotell för 600 (bl.
a. den prosaiska alkohollagstiftniii- barn.
I.iioni tre dagar var a.llt ställt i gen, där hon utsetts att deltaga i för- ordning dar, de smii gastlirna väntades beredelsearbetet), som rådgiverska och mot lcviillel~.
Så passerar ett fientligt h jalp %t otaliga betryckta, som irgani- aeroplan, av en ' händelse, ty platsen satör av en hel rad av kriget betingade ligger naturligtvis ej inom den egent- verksamhetsfält, aven hon i ledet av -- liga krigszonen, en bomb droppar i1e.r h jaltinnor.
Vår bistra tids h jaltjnnor, - pang, alla hotellets fönsterrutor i sadana vi nu behöva dem.
kras.
Det var bara att se glad ut ända Några ord till sist om det av fru och, i väntan p % svåråtkomlig glasmas- Carton de Wiarts verksamhetsfält, från ta.re, genast ersatta hela härligheten vilket har meddelas några bilder, sär- med oljepapper; t y barnen fingo ej sta skilt intressanta nu, tror jag, då friigan husvilla.
Och av dylika och andra om s. k. krigsbarn ' vunnit brännande missöden %r hela historien om orgaiii- serandet av de första krigsbarnens vard aktualitet hos oss.
Har i Sverge kunna vi öppna.
späckad.
vara hem, eller skolor eller lantgår- Allt i de grundade barnkolonierna dar, för jiimt precis det antal barn t.illvaratages noga.
Av tömda konserv- vi bekvämligen kunna, eller anse oss burkar får man bagare till barnen.
Loc- ha rad att hysa, och f å vi sedan skörda ken skrotas ner och sa1ja.s att betacka den tack vi rättvisligen förtjänat, Men en eller annan oberäknad kostil @ Av f ö r det landsflyktiga Belgien gällde de urkokta köttbenen gör man bräns ?e varlreii att räkna eller ha råd eller f &amp; under tvättgrytorna - " clet luktar f ör tack: det var bara att strax taga emot illa att.
b r ä m a i köken "!
- Och pen- s l l a ' barn, a l l a, som av de omilda gar?
Att f å dem att racka!
E n van-.
viudarila, ofta på oberiikneliga vägar, lig människa skriver till exempel och drevos samman, vilsna, förskrämda - lovar att slciinka kläder för 10,000 ack, det första arets, de första årens f ra.ncs.
Vilkeii niisshushållnin g, f ar di- lcïigsbarn!
Det var bara att bereda dem ga kläder för 10,000 francs!
Nej, skri- plats och ffi pengarna at ' t räcka, om ver madanle Carton de Wiart tillbaka, Kolonien vid Saint Raer: ' Flickorna lära sig den traditionella, spetssömnsden. '
.
Kolonien Malaise: Fri1uf; tsskolan praktiseras i största möjliga utsträckning.
.
MORGONBRIS 8 Signe Bergman 50 år.
Sociallagstiftningen.
Vira kvinnliga ~stadsfullmaktige.
.
(Forts. fr. sid.
4.)
Med anledning av socialstyrelsens S p å n g a. Gerda Bergstrand, ledamot av utlåtande angåend.e åtgär:der för enhet- lig internationell lagstiftning p % det Jpanga f atti.gvårdsstyrelse, tillhört kommu- sociala omrkdet ha Fred~ika Bremer- nalfullinaktj.ge scdan 19.27, omvald nu för tv %- f örbundet, Landsf~öreningen.
f ör kvin- krsperioden, kv.-klubbens ordf.; Berta Linde, nans politidra rösträtt samt Svenska född 1867; Elin I.evén, född 1877, tj.1lhöt.t kvinnorilas natioimlf örbund uppvaktat komm.-fullm.
sedan 1917, omvald au; i fattig- regeringen med en skrivelse, vari v %rdsstyrelsen; inspektris f ör f osterbarnsv&amp;r- framhålles beträff ande .arbetstidens den inom Spanga sedan 1912. l&amp;~gcl och fördelning samt övriga S ö d e r h a m n. Emma Thor, h r v i k.
slcyddsbestämme~ser, att sarlagstif t- T r a, l l e b o r g. Olivia Nordgren., föc1.d ning för kvinnan är ett tveeggat sviird, 1880, typograf 1894-7913, tillhör fortfar:~ndc r a f.
f medlem av Trälle- som icke utan tvingande skäl bör bru- Jv.
~ ~ ~ 0 ~ örbundet; 30rgs kvinnolrlubb sedan 1908; medlem av s t r - kas.
relsen för IrLilleborgs arb.-kommun 1913- hav.ande kvinnor o ch nyss blivna För En förgrunhfigur inom vår rösträttsrörelse 1918; kommuncns sekreterare 1915-1916; sty- mödrar ' ar den säkerligen nödvändig.
behöver fröken Bergman ingen presentation.
relsemedlem i Träll.eborgs sjuk- och begrav- bli daremot För andra vuxna kvinnor Blott nagra data: Banlrlrassör, tillbragt sina 1913-1918 och dess kassör under ningskassa de f ördelar en särlagstif tning m d f ör ungdomsår i England, tillhört röstrattsrörel- dc senaste fem aren; ledamot av Trälleborgs illosori~ska genom de hinder för ofta sen sedan 1905, där hon innehaft de förnäm- sta förtroendeposterna tills hon för två år kvinnors anställning, som en dylik lag- stads livsmedelsnämnd sedan dess tillkomat.
sedan, trött a v arbete och missräkningar, drog stiftning föranleder.
Det nu giillande] ch nämndens ver1rstalla.nde ledamot aah expe- sig tillbaka., Nu a r val hennes hjärtefråga f örbudet f ör kvinnligt nattarbete inom ditionsförest %ndare sedan dec.
1916 och allt snart i hamn .och för det h a vi alla henne industrin har t. ex. drivit.
ut kvinnorna fortf arande; tjänstgjort som nämndens selrre- 1917; tillh6r mycket a t t minnas .. Nar segern ä r vunnen a r från aet väl avlöna4e, arbetet uid tid- t.erare t.iden ' dec.
1916-nov.
sven på andra ningstryckerierna och nämndens arbeksutskott; ledamot av pensions- annars snart kamparna glömda!
områden ha denna lags kategoriska be- nämnden sedan nov.
1813; medlem av kom- stiimmelser visat sig Vara till förfång mittén för beklädnad av fattiga skolbarn se- det ha vi inte r %d till, var så innerligt för det kviiinliga arbetet.
Under s %- dan 1.91 ' 7; invald i styrelsen för " Gunborg snäll.
och sand oss för 7,000 francs ty- dana £örliållai~deii fr.amstih det för d e 3ch Frans IXt~lmros silverbröllopsf ond vil- ger och f ör 3,000 francs symaskine~.
if rågavarande lrvii~noorganisationerna ken %r avsedd a t t an vanda.^ för uppförande av Då slippa vi först förlora tid .på att såsom .en trängande nödvändighet, att ett vilohem &amp; t uttröttade mödrar; ' inva.ldes i göra alla illidringar för hand, vi f$ an- den s. k. nattarbetslagen oförtövat un- stadsfullmäkkige i dec.
1914 oc ' h tillhörde full- d.erkastas en sadail, omarbetning, att mäktige åren 1915-1918, men utslogs vid de- vänds tiden till att sy nytt och bra åt dess svåraste verkningar bli avliigsna- ~embervalet i f jo1 genom en vanstersocialis- var och en - och sedan ha vi de dyra de.
Ytterligare utvidgning av siirskild tisk manöver med sprängiiata; anyo Bterbör- symaskinerna kvar som ren vinst, tills skydds1:agstiftning f ör vuxna kvinnor lad till stadsfulln~alrtige vid de nya valen i nästa vänliga mecenat skäiiker tyg ' bör icke.
kom ' ma till stånd.
Allt tyder mars för en.
period av tvii %r.
p &amp; att den all.mäiina regleringen av Anna Hansson, född 1880, snslöt sig till ar-.
.
igen.
arbetstidens längd och placering kom- betarrörelsen genom Grov- o. Fabriksarb .-f iirb.
Fotografierna har äro tagna från oli- mer .att gå så raskt framht, att en sär- 1U96; var med och bildade T %illeborgs SOL- ka barnkolonier, för vilka, till största lagstiftning för kvinnor redan av detta dem.
kvinnolrlubb 1906 och var dess första flertalet, nunnor äro föreståndarinnor.
skal blir överflö-dig.
I sambalid med ordf.; styrelseledamot samt v. sekr. i a.rb.- Barnen härbärgeras och uppfostras -- ett utsträckt f örbud f ö r männens natt- kommunen 1916-1917; ledamot samt sekr. i arbete inom industrin bör oclrså det de helt för~ldralösa komma väl att sä~slcilda förbudet för kviilnligt natt- nb.-kommunens bibliotek 1912-1917; kassör sedan 1915 i Nykterhetsfolkets sjuk- och be- omhändertagas till vuxen ålder.
En- arbete kunna upphävas.
giavningska.sss, svd.
594; suppl.
i pensions- Beträffande barn och miiideråriga nämnden sedan 1914; suppl.
i hiilsovårds- och samt fru Carton de Wiarts verk ar allt anse f6r eningarna dibearnot att f ör re g- barnavårdsnämnden; atadsfu ' lini.
1917-1918; detta ju långtifrån, men hon ar i mångt lering av deras.
arbete ~s ' amkild lagstif t- nyvald för fyra nr.
.
och mycket den ledande sjalen, ord- ning är av behovet påkallad.
V ä s t e r å s. Agnes Söderquist, ledamot f öranden i kommittéer, initiativtager- Vidare betonas i skrivelsen det stora sv pensionsnamnden, bar.nav %rdsnamnden skan till ständiga förbättringar.
Kort behovet av en internationell överens- och suppl.
i skolstyrelsen.
sagt, och som redan sagts, en vår prak- l~omm~lse, som bestammer att samma V a n e r s b o r g. Josefina Lindberg, född tiska tids hjältinna - en bland m %nga, arbete betalas lika, vare sig det utfö- 1861.)
sömmerska, kom till sa.mhallet 1893, vald många andra, därute i de krigförande res av en kvinna eller av - en man.
En för två ar.
lägre löneskala för kvinnor.
leder till länderna, helt visst, men huvudet ett illo ja1 k~onkzirrenis f rån deras eida gent- Alma ktsgnusaon, född 3874, strylrerska; stycke högre an flertalet genom sitt emot männen och kan dessutom ge upp- medlem av ' I.
O. G.
T. sedan 1889; innehaft de flesta, f6rtroendcposterna inom sin loge; klara intellekt, sin organisatori ' ska hov till en farlig.
bitterhet hos Irvin- vald för fyra .. år.
* kraft och sitt stralande, obrytliga mod.
norna.
Rättvisa löner däremot iiro 2i.g- ilade att skapa trevnad och arbets- gläd je- samt ett gott och f örtrosende- Där uppgifterna äro 1inagph.andiga eller inga alls beror detta på, a t t redaktionen.
sak- fullt sama.rbet.e ~ e l l a q kön en.
Internationell kvinnokongmss nat de erforderliga upplysningarna.
Samma Föreningarna hemställa att dessa är förhå!
!r; idet med de platser, som ej reprc- Den 5 maj samlas den första inter- syiipunkter måtte tagas j. betralitande imtioiiella kvinilokoiigressen efter kri- vid frågans behandling i vårt la21.d och senteras med fotgrafi.
Oir; s %dana, jamte data, omedelbart insändas, skola de införas i juni- get.
Den skall bli i Bern i Schweiz.
att vid denna behandling liksom seder- numret.
Som inbjudare står I n t e r n a t. mera även vid eventuellt samr&amp;daiide mellan de nordiska linderna minst en k v i n n o k o m m i t t é n f ö r v a r - saklc~unnig kvinna måtte av regeringen bs.!
a k t i g f r e d, bildad i Haag 1915, un- utses såsom medlem i den k~orporation, R e d o v i s n i n g av Morgonbris .adresserap der presidentslcap av amerikanskan som behandlar ärendet.
till E x p e d i t i o n e a, Upplandsgatan 85, m, Ja.m Addams.
Rabatten ar 20 procent 5 bruttosumman.
,. '
j,.
--, MORGONBRIS E n dag tycktes .iiianneii ha gripits av san vetskval och 1ä.mnade hem en mindre sunlmi .Scen: en domsal med den vanliga inredni.
: n- I stallet f i k a t t använda dessa penningar ti gen.
PStockholms rådhusrätt i det ngdens I ir det allra nö.dvihdigaste löste hon ut stöl;] 1918.
Do,maren i h ö g ~ ä t e t med rättens b i- delen av * det ' stulna j.
Därpå gick hon up sittare en pB vardera sidan.
Nedanf,ör I) å till sin arbetsgivare, och.
J.3mnade igen dett van.stra si,dan en pulpet - aklaga.rens.
F ' å ' samt tdade om hela historien.
Franihöll si högra, sidan en annan - försvarsadvokaten S. '
stora nöd och svåra belägenhet.
Hon talad Framför domar.en står en blek och mager 1 i- också om .att resten av det stulna var pan.
ten kvinna pit omkring 35 år.
Hennes ii l- satt, för tiet %on kr.
och bad om för1,åtels sj !unlrna bröst förråder lungsot okler någc) t ' samt lovade a t t lösa a t det, så f m t hon fic ' ditat.
Bennes röda hiinder visa spår a v.
medel därtill.
&amp; en hennes matmoder tog intet intryck s tungt arbete, hennes pannas många fåror .a v " detta.
Hon gick direkt till .kriminalpolise svåra %eky.muier och den böjda gestaliten ful 1- odi aninalde etö,lden samt namngav kvinna1 komnar det hela * med en bild av andergivel 1- 1 Dagen efter blaktades hon och sedan stäNde het - slavens.
l hon inför ratta.
Vad har h.on gjort, icke kan väl en såda n Bei; citteben hade viil tagit en timmes tid svag liten stac1ra-i.e göra nggot # ont!
Ingen L6 anspr8k oclh i+itten .skulle nu döma i saker ansikte förråder nagon barmhärtighet.
All a - De niirvarande verkade rörda oclh d-omare: .st,ranga .och omutliga för alla yttre intrycl =1 - domaren, bisibtarna och &amp; !hörarna nere i bi i- - en av de strangaste - .såg ovanligt mil, (1 it.
Åklagaren överlämnade malet, och ynka set.
Förhöret börjar.
Hon får redogöra för sin a (je, sin plikt likn~atigt, ansv:ar för första re c le~na~somstandigheter.
Hennes stamma - - ian stöld.
Dareft$r tog .f örsvarsadvokatei knappast hihba?, så svag ar den - Jitet .dal - 1 Al orda.
Ban framhöll i ett längre glänsan rande i början, vinner slutligen mera fael.
i le försvarstal kvi.nnans svåra beliigenhet ocl I iennes go.da avsikt a t t återlSmna det stulna het.
Låt loss lyssna till hennes .historia.
H,on fö,dde ' s av alcta.de om också fattig: a d k e t ju också bevisats .då hon löste u t el för.äld.rar.
Viii tretton års ålder maste ho: n c M, som hon återlämnade. '
Dessiutlo.m fram lamna.
hemmet .och började d % arbeta soi: n I iö11 h.an a t t hon visade en uppenbar ånge, tjsnarima.
I fem år slavade.
hon för 1lit.e: n i iv &amp; det skedda.
Hon hade oekså lovat a t lön.
Sedan Krde h m .sig silverpolering ocl h; tailla * sig Övervakarens r %d ti.11 efterrattelsc nar hon fyll.de aderbon år fick hon plats son n C) ch mannen !hade lovat a t t blattre an hittill,: silverpoler.erska vind, en .större guldsmeds 1- e köta sig.
Efter en stunds Överläggning dömdes kvin firma.
Detta gav något mera förtj4inst od h = lan till 3, .månaders straffarbete, med till hon hade sitt 1ivsu.ppehalle.
Nar hon blel v ämpning av lagen .om villkorlig etraff diom nitton &amp; r blev hon bekant med sin man.
De t &gt;arute I i förmaket vanta.de kvinnans man blev .den vanliga historien - ett barn.
DI e mgest över hur det.
skulle gå.
Nar fOr r a flyttade samman och nar den lille var e t t å: varsadvokaten %om u t rusad,e han .,genast pl S gammal sil gifte de sig.
I början.
var man - 11 l.onorn .och frågade hur det gått.
D &amp; adv0 nen skötsam, .men aspriten, som ' har .sköv.la.
t.
a t e n svarade a t t det hela gått .bra och at1 s % m h g a hem, gick slutligen ocksa här e i t h k Il laii kunde .gå och möta henne efter ett pai isegertåg.
Med åren ökades Ibarnskaran ocE l t h m a r var mannen nästan färdig att ' brista med # detta fattigdomen.
i De bodde i en av v %ra fö~s.t. ' ader.
I et1 t.
gråt.
D.en man, s0.m seaan gick nedföi misskända bustni, runi oeh kök hade åtta människor träng4 t t rappan för a t t möta ' + på samma gång lycklig moch ångerfull ocb .ar V ih,op sig.
Hon .och mannen, fyra .barn, hen h.
d e sakert fattat ett fast bedut a t t bli en ncs syster loch 80-arige facler.
Naturligtvi: 5 b iittre mannislra.
, svara bekymmer a t t f &amp; det hela a t t gå ihop XJnderteclrnad skulle, d#oc; k bara garns vilja Mannen söp och lanmade litet eller int.et til: l hemmet.
Fadern var ju gammal och orkadc!
v cta vad den hmpna angiverskan tänkte .. icke arbeta.
Hennes syster med en niininial A .r det en ni a ii n i s k a, som kan göra sak lön som ' Jpåslrlistrei.ska vid, en fabrik o ch affär av ett &amp; dant skriande elände?
Bert.
Barnen för srng, den yngsta 15 månader, att E n interiör ur livet.
J, J ' i ' " J göra någon nytta.
' Så kom kriget so~h med detta ytterligt ökade bekymmer.
De företa S; rm gick det nSgots&amp;nar, men det &amp; sista gick det dd.tmera utför.
Mannen ville £ortf arande icke lamna något hemma.
- " Spriten var ju s5; dyr, a t t nästan hela förtjiimten gick å t till en liter.
- Allt va !d tagas kunde gick till ' ' f arbror l J.
Skulderna växte f am3ljen över Gronen.
Till slut hade hon intet akt pantsätta: och ingcn kredit bevi,ljades.
For a t t f % det a t t g i ihop bog hon m a.nst&amp;Uning som stiiderska hos en gammal fru på Kungs- h o h e n.
P % lediga stunder gjor.de hon söm- nadsarbete mot liten betalning.
Det ville .anaock, icke gå ihop.
Då fattade hon d.et förtvivl.&amp;de beslutet, a t t skaffa sig pengar på oärligt sätt.
Hon gick upp p5 vinden till det hus där hon stiidade och kröp dä ' r över till viiidskontore.t, som innehades av hennes matn~~oder.
T0.g litet kläder - kansk.e ti.11 ett värde av 150 kr.
- och pantsatte .dem för en minimal summa.
4 Drmens ord till Adam,. '
j,) Min son - jag fÖrst %r ej hur jag kunde g: lömma det - men det ä r e t t ord, som .du f l ramför alla andra flitigt bör använda om k vinnan: du skall saga a t t hon ar h y s t e- r ' i s k!
öva dig flitigt på det, så a t t du får d c ~t rätta hånfulla uttrycket i det.
- Glöm ic Ire, a t t nar d u s j a l v ger vreden och het- si gheten fri,tt I.opp, då är du ', upphetsad)), mon vid minsta tecken, till något liknande hos E ivinnan, kallar du henne h y s t e r i s k!
Du a mar icke, min son, verkningarna av detta a ~ r d!
- De dumma bland kvinnorna (ack, n nåtte det alltid vara .gott om dem!)
skoia r odnande t a emot, och till de andra, som tala o im för dig din egen brist!
på sjii; lvbehärskning, S kall du blott saga, a t t en ') riktig man) ' har l (ov a t t bliva het om huvudet.
- Hysterisk!
E Evinnan ar hysterisk!
Glöm det nu icke, min son! '
j (övers.
ur Tidens 9 Lit teratur.
H. Fielding-Hall: E t t f o l k s s j 5 1.
Svenska andelsf örlaget.
Att se.
tingens skönhet ar a t t se deras sanna gestalt, a r mottot för ovanstående bok och ge- nom a t t läsa den, lär man sig ' förstå, hur mycken skönhet, ' som finns överallt omkring oss, om vi blott öppna vara ögon för den.
V i f &amp; den mest til ' ltalande skildring av ett öster- ländskt fol.ls, det birmanska, och var syn vid- gas genom a t t vi förstå hur nationer, som vi mycket litet lranna .till och i alla händelser gärna vilja se ner på, sta betydligt över oss, framförallt i ' s e.d l i g t och mor-skt hä ?i- seende.
Författaren har vistats så länge i Birma, a t t hans uppgifker äro fullt trovärdiga och utom en intressant skildring av buddhis- men och dess inflytande p % £oket, lär man sig skilja på teori och praktik, nar det gäller religionen och var och, ens tro.
Mycket bc- lysande f ör olika folks uppfattning av brott ch straff ar en skildring av, hur en gosse s t d n5gra sedlar från sin husbonde och ansåg a t t hans f el var utplånat genom f angelsestra.ff &lt;:t, varemot europpéen, hans husbonde, ansåg straf- fet mer förnedrande an stölden.
Även kärleksproblemet ä r i Birma .olika med det, v i äro vana vid, över allt det, son1 sägs om kärlek - och den ar i Birma en vida ~llvarligare sak an i Europa - andas en friskhet och skarh.et, som höjer och förskönnr L stallet för a t t sanka och förfula.
Och +i la ännu inte kommit ifrån den ståndpunkten, %tt nar en flicka gifter sig hos.
måste bryta ned sina gamla vanor och börja ett nytt liv en ny och okänd värld, beroende av sin man) ch ställd under hans målsmansskap; hon mis-; er sitt eget namn och blir endast kand som iin mans ' hustru; hennes sjtil blir så a t t säga ippsugen av hans.
I Birma a r d.et ei alls s&amp;.
len gifta kvinnan äger .for.tfarande sig själv; lon ar mannens jamstiillda kamrat för livet.
En h5rlig egenskap,.
som birmanerna ha, a r Leras djupa och vidsynta fördragsamhet mot ina medmänniskor; de anse det ej nödvän-.
ligt a t t ogilla andras handlingar, darför a t t le äro olika deras egna.
Denna tolerans ar i ~gonen fallande även i det dagliga livets sm % ländelser.
Det %r mycket betecknande, a t t, ven i enskilda samtal man ytterst sällan till- %ter sig niigon kritik av andras handlingw ch niigon önskan a t t på ett eller annat satt mvända varandra, f örekommer helt enkelt 3j.
' ' Det a r hans satt)), säger man och skrat- tar, nar det a r tal om nagon egendomligh,et los en p.erson, " det ä r hans satt.
Vad ha vi med det a t t göra?
Av alla alskvarda egenskaper, som birma- ierna aga, och det ar ganska m h g a, finns det ikval ingen, som går upp mot dessa två: deras glittighet och deras f ördragsamhet.
Vilken itor sida detta är hos ett folk, kunna vi e j iörstå, ty vi h a intet därav.
Och deras god- iet mot djuren - na.r vi läsa därom k h n a ri, hur oandligt överlägsna de äro oss.
Och rad som gör birmanens liv lyckligare an vart ir, a t t hos dem ingen dödsfruktan finnes; be- # krivningen på hur de t a avsked av livet Kr oycket lärorik ...
Men vad som gör deras upp- ' attning så olika var; ä r nog deras tro på upp- epade existenser här på jorden.
Allt som allt r) ' Ett folks sjal) ' en av de böcker, som ge ler behållning och ä r mera värd a t t läsa än lertalet av dem, som bokmarknaden har att juda p&amp;.
A.
R-n.
J J
- -- Ett barndomsminne.
MORGONBRIS p - P gott, nar man är hungrig - och lato feintasieii spels.
- Vad skola vi leva av hädtmefter, hade mor sagt, f å vi ingen hjälp från något håll, €5 vi svälta ihjäl.
Svklta ihjäl1 De orden ljödo ännu i vara sron, och vi försökte sätta oss in i, hur det skulle kannas - då - -- - Det knackar p % dörren.
Den går upp, och in tr ' äder en kamrat till min far, klädd i grova 3tövlar och kläder.
Hela gestalten ä r svart zv koldamm, m.en han ler och frågar efter mor.
- Nu f å ni inte bli radda, fast vi komma tre man högt, säger han, och in träda .tv % män till, lika svarta och sotiga som den förste.
De presentera sig som representanter för ett lag hamnarbetare, vilket nyss slutat lossnin- %v en större kollast.
De ha sammanskjutit m liten summa pengar a t t överlämnas till oss, ty de förstå, a t t vi ha det smått med smu- lorna nu, säga de.
Den ene av dem stiger tyst fram till bordet, drar upp en stor port- monnä ur fickan och räknar upp t r e tior och ?n del silverslantar, samt ett solkigt papper, listan på vilken givarna tecknat sina bidrag.
Mor har kommit u t ur rummet och åser under tystnad mannens förehavande.
Vad hon tänker nu, ä r nog svårt a t t saga, men 5gonen ha blivit ' betänkligt fuktiga, och läp- parna skälva.
Hon griper tag om bordsk,an- ten, som sökte hon ett stöd.
Det ser ut, som) m hon ej riktigt skulle kunna f a t t a detta.
Mannen, som nu slutat sitt förehavande, ser upp och.
säger:.
- Joo, det stämmer.
Var s &amp; god, fru Lind, let ä r lite men välment) hoppas det ' skall bli mera längre fram.
.
- Liket, säger mor, det ar ju en hel för- mögenhet, hur ska.11 jag kunna tacka!
De tre männen vinka avvärjande med hän-, och med ett: -.
.- Halsa gubben f riin kamraterna!
skynda l e i vag.
(Det skall ju ej var.a värdigt miin a t t visa sig rörda.)
Men det har blivit ljust i det nyss så, mörka rummet.
Tre par stora barnaögon sanda man- nen en hälsning .och et.t tack, för vilket inga 3rd finnas.
Nu behöver man inte svälta ihjäl, det förstå vi, och vi skulle gärna ha velat) mf amnab mannen, trots deras sotiga kläder, men vi komma oss icke för med det.
Alla vara tankar a.ro inriktade på detta enda - nu f % vi mat.
Det ar nu minga år sedan detta hände., men,) ni j:tg än b1ev.e hundra %r gammal, slrulle jag s1dri.g kunna glömma denna scen.
Det var rnin första~beliantslrap med solidariteten kam- rater emellan.
J a g har sett många liknande ~cener sed.an dess, men ingen, som så etsat sig Marfa-föreningar.
f, Ute viner snöstormen kring knutarna, men inne i Konrad Jonssons lilla " trevliga lagen- het ar det varmt ' och skönt.
Allt sedan ' han blev gift, har Konrad älskat a t t åtminstone en gång om å r e t samla omkring sig några av sina barndoms- och ungkarlsbelranta till en enkel middag.
S % aven i ' iiag.
Middagen a r slut, och.
sällskapet har sam- lats omkring kakelugnen, i vilken en munter brasa flammar.
Skymningen har intr&amp;tt, nien nagon lampa ar ej tänd ännu, varför rummets enda belysning utgöres av det fladdrande slrc- net från elden, vilken kastar ett fantastiskt ljus över det framför densamma sittande säll- skapet.
Men till rummets hörn och vrar nå.r det ej.
Ur dessa stiga skuggorna fram.
Som så ofta eljest, ' när gamla barndoms- vänner ' träffas, har samtalet kommit a t t röra sig om gamla minnen.
Alla ha de något at.t bidraga med, mest dock historier om galna pojkstreck och ö~ermodiga ungdomsdåd, &amp; t vilka det nu skrattas %tsliilligt, alla utom Oskar Lind, den alltid lika fåordige pliit- slagaren.
Men historiernas ström sinar och samtalet hotar a t t stanna av.
Den lilla pigga värdinnans blick f a r sökande genom rummet.
Plötsligt t.raffar den Oskar, dar han sitter litet avsides f r å n de; andra med sin oskilj- aktiga pipa i munnen.
- Än Lind då,.
skall inte han berätta något 9 - Varför skulle jag gora det 8 svarar Oskar vanligt.
J a g har för övrigt ingent.ing sar- skilt a t t berätta om.
- VIarförB Om inte för annat s &amp; för a t t jag ber om det, säger värdinnan, icke alldeles utan ett försök till koketteri.
- Ja, d e t slrulle ju kunna vara en giltig anledning, parerar Oslrar leende, men v-id skall jag berätta.
- Om sitt vackraste barndomsminne t. ex. (Historier om galenslrapcr ha vi f l t t nog av för i dag nu, tycker jag.)
- Något minne, som jag slrulle lrunna BaUa mitt allra v a c k r a s t e, har jag ej, men val ilifinga v a c k r a sådana.
- Tag ett av dem då.
Oskar t a r den nu utrökt.a pipan ur mun- nen, knackar ut askan ur den, och sätter sig bättre tillrätta i stolen.
- E t t bland mina vackraste minnen har jag f r i a den tid, d &amp; jag endast var en sju års gammal parvel.
Min far, som arbetade vid hamnen i G. hade p5 eftersommaren in- sjuknat i nervfeber och blev liggande i flera månader.
Xom familjen var stor (fyra barn, av vilka jag var äldst) och förtjänsten på det arbete f a r hade lit.en, funnos inga bespa- ringar a t t taga till nu, d % inkomsterna full- ständigt tröto.
Den bittraste nöd inställde sig därför aven ratt snart för familjen, och nar några veckor gått, vor0 alla resurser elut.
E n mulen kväll i september delade mor den sista brödkakan mellan oss barn.
Något an- nat ätbart fanns e j i huset, och mor föredrog a t t själv vara utan mat, hellre an a t t dela kakan i fem delar.
Eon hade dragit sig i n i rummet med den lilla minsta, under det vi tre äldre sutto i köke.t och knaprade p &amp; vara vad h %rt bröd kan smaka brödstycken - ' Med anledning av artikeln om Marta-före- ningar i senaste Morgonbris vill jag på erfa- renhetens grund säga: kanske i Sverge kan idén förverkligas, men här i Finland skulle det vara omöjligt, isynnerhet nu efter inbör- deskriget.
Marta-fö1; eningarnas stora flertal medlem- mar f örst %r inte socialismens innebörd.
D &amp; dc hör det ordet, dra de stra.x öronen å t sig och tro, at.t det a r någon som vill vara med och dela utav deras ägodelar, Xlrulle man endast kunna sätta ett annat namn på samma sak, slrulle de nog resonera ' om det berät5igade i t., ex. om jag fragar: " Äger inte människan samma lika r ä t t i samhället? ')
J o då, det medges garna.
Om jag d % förklarar, a t t d e t är just demokrati och ordet social detsamma som samhiille, det först % de även, men strax som jag sammanställer dessa tvenne ord till socialdemokrat eller isynnerhet socialist, di5 %r det slut med förståelsen.
och i fantasien upprullas för deras inre syn en hel massa löst folk, som inte vill arbeta utan endast leva på näst.an.
P 5 denna ståndpunkt till socialismen st5 överhuvudtaget medlemmarna i Marta-f öre- niiigarna har i Finland; a t t det finnes undan- tag a r ' ju klart, .ty i vanligaste fall utgöres föreningarnas st.yrelser av bildade kvinnor f r h borgerliga.kretsar, men a t t dessa inte tagit som sin uppgift a t t sprida socialismens läror förstår ju var och en.
Därför anser jag det bast a t t Marta-föreningarna arbeta en- samma med sina fosterländska strävanden som mål, och vi arbetets kvinnor fortsätta mot vårt mal: lyckligare förhållanden i sam- hället och bröd &amp; t våra barn.
Anna Bergendahl. '
in i mitt minne.
Var det månne därför, a t t bakgrunden till den för mig och mina syskon tedde sig s % mörk8 J a!
J a g tror det.
Oskar.
har slutat sin berättelse.
Värdinnan lägger några nya vedträd h å elden, som hotar a t t slockna, och yttrar sedan s,akta: J- J a g tycker, a t t Linds berättelse var den basta av allesammans.
- Och dartill den vaclrraste, infaller var- den, varför det bör f å bli den sista för i d.ag. '
Sallslrapets övriga medlemmar ge honom tyst sitt bifall.
Ingen tycks ha lust a t t prata vidare.
De sitta alla tyst betraktande deii h y o uppflammande eldens lek med skuggorna i rummets vinklar och vrår.
Sforf lager av in- och utländska nyhefer i Damkappor, Drakter och Kjolar a.
Obs.
l Bestiihingar - utföres till billiga priser.
till billiga - bestamdiil priser. '
MORGONBRIS .- Från kvinnoklubbarnas arbetsfilt Nyköping och Oxelösund.
Nylröpings och Oselösunds kvinnok1uBb:ir avhöll söndagen &amp; en 6 april gemensamt möte F r h i Fagerviks S.
D.
K.
R:s arsmöte den i Nylröpings Folkets hus.
Flera frågor behandlades och bland a n m t l6 f cbr.
1919: Styrelse- och rcvisionsberät- fragan om bostadsbristens av- diskuterades telserna föredrogos.
Klubbens inkomster och hjiilpande.
Klubbarna beslö to enhälligt a t t u:- utgifter balanserade 3, kr.
219: 55 B 183: 44. tala, sig för bostadsransonering, som ju ar det Till styrelse vildes lcamrnterna Hildpr Lund- enda effektiva medlet mot bostadsbristen.
kvist, ordf., Siri Norlivist, v. ordf., Hanna Mötet var besökt av ett 50:tal kamrater Haglund, kassör, Alice Flemström, sekr. och och den bästa stämning var hela tiden rå- lrommissionär, Elin Edström, v. sekr. Revi- dande.
S.
G. sorer blevo: Kristina Vretman och Ida Sund- Fagervik.
v.
* berg.
Mötet uppsatte 4 kandidater till konimunal- f ullmäktige: Hildur Sundkvist I d a Anderson, Kristina Vretman och Ma.
: ström.
Dess- utom valdes ombuii till olika fo etag.
Motet var väl besökt.
5 nya medlemmax intogos.
Vivstavarvs st~åkorkester medverkade.
Or- t.ens amatörer spelade under livligt bifall " Rusets f ange Klubben bjöd p % kaffe och gott hembakat kaffebröd samt smörg %sar.
Medlemmarnas man vor0 inbjudna.
Mötet avslutades med avsjungandet av I n - teruationalen och ett leve för kvinnorörelsen.
Rode Söderlund.
J Les j öf ors.
Spånga.
S p h g a soc.-dem.
kvinnoklubb höll den 3 april årsmöte.
a lubben är nu 3 år ich har under dessa år gatt framåt biide i medlems- antal och i arbetet för övrigt.
Medlemmarna ha visat stort intresse och uppoffring, då det gallt a t t arbeta.
Under det nu gångna gret ha hållits 12 ord.
och 4 extra möten samt i valmöte # och 3 fester.
P % ett par av dessa möten har dislcussion varit anordnad i livs- medelsfrågor och allmänheten inbjuden.
P &amp; ett har enklare sjukv&amp;rd ' demonstrerats av en sjuksyster, p &amp; ett par andra våra födoämnens näringsvärde samt tradg %rdsskötsel.
Dess- utom har diskuterats ' en hel del frågor berö- rande vårt arbete i övrigt.
En)) hjälp- kassaJ, k a r bildats till vilken skall avsiittas en .tredjedel av inkomsterna vid alla fester.
En konserveringskurs hölls förra hösten un- der sakkunnig ledning av vår medlem fru Vickman, vilken kurs avslöts med en utställ- ning av vad som konserverats.
Inkomster och utgifter ha balanserat på en summa av kr.
558-: 16.
Av Morgonbris har salts 940 ex. samt 225 broschyrer.
Medlems- antalet ar nu 56.
Vid valet ha kvinnorna hiir visat stort intresse, vilket ju även tidningar- na omtalat.
- Vi ha nämligen varit i majori- tet.
Vi fingo nu in 3 av våra medlemmar i fullmäktige mot 2 förra g %ngen.
Till styrelse omvaldes ordf. Gerda Berg- strand, sekr., Alma Herlin och kassör Amanda Larsson samt nyvaldes fruarna Aberg och Al- s h.
Till kommissionär valdes Anna Bera- mark.
Vi ha den fasta förhoppningen a t t under iiet kommande arbetsaret an mer f å utvidga vår verksamhet.
Det fordras ännu mycken upplysning bland kvinnorna för a t t nu kunna följa med i den politiska utvecklingen.
A. H-n.
- - KAPPOR DRAKTER KJOLAR,.
PALSVAROR PARAPLYER - i i Största urval i Sporres " Kapp- och PaIs~arnaffär i 24 Yasterlinggatan 24 1 !ot.-dem.
kvinnornis tentralstyrelse.
a hdf.
: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 fr. A.
T.
72 90.
[orresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- landeigatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86.
Lesjöfors kvinnoklubb var samlad till års- möte den 9 mars.
Av årsberättelsen framgick, a t t klubben under aret h %llit tio ord.
möten.
Dessutom Sthlm etyrelee sammantrader 2:a mandagen ett offentligt, med föredrag av fru Agda ' manaden kl. 8 e. m.
' A Bryggeriarb.-farb.
östlund från Stockholm, .över ämnet:, Nu- xp., Barnhnegatan 14.
Ordf. och korreep.
tidsuppgifter f ör arbetarkvinnan.
,, Kliibben rn A. FröseU, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
har anordnat en gökotta på det vackert be- 31.
286 68. lägna ' Klipptorp.
Även liar klubben deltagit i första maj-demonstrationen med standar och Sthlms Allm.
kwinnoklubb (eec.-dem.)
50 st. barnflaggor.
För a t t stärka klubbens vhaller ordinarie mate 1:eta måndagen i eko~iomi h a i anordnats en paketauktion, vars arje manad kl. 8 a. m. behallning utgjorde kr.
181: 10.
Klubben har 0be.I Lokal i D-ealen, Folkete Hne.
på sina möten diskuterat en mängd fragor, S&amp;reben.
bland de viktigaste må niimiias: Kortspels- frågan, tobaksmissbruket bland minderåriga, StackhoPma, sbdra kwinnddubb Brantings och Höglunds politiska hållning, oc.-dem.)
avhaller ordinarie mammantrade Vad kan en mor uträtta för sina barns sed- i varje manad kl. 8 e. m. i sta onedsgen liga uppfostran?, Vilka tidningar böra hållas, kalen 3 tr. Sodra Folkete Hua.
i arbmetarehemmen?, Arbetarekvinnan och mi- kdf.
fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, Iii, litarismen.
E n protest mot Finlandsaldivis- tockholrn.
Styrelsm.
men har tillstiillts Social-Demokraten.
Även har klubben ingått med en vädjan till aff6- Farenhmgen för Hembiträden i rerna på platsen a t t ej sälja tobaksvaror %t itockholm avhiller möte 1:sta och 3:dj minderåriga.
~rsdagen i varje minad kl. 8,30 e. m.
(utom Klubben har sett sig nödsakad öka månads: ini, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
avgiften från 10 till 15 öre.
Till agitationen bland kviiinorna har StyreZsen.
Två motioner ha insänts till konferensen i 3 p å n g a arbetarekommun aiislagr ' t Skattkärr.
5 kr.
ha sants till Katn Dalströms Arwika sac.-dlem kwinnoklubb av- GO-arsdag.
IZlubben har aven medverkat vid viss del av siii andel fr %n insanilingei~ åller ordinarie möte 2:dra mhdagen i mana- en paketauktion, som arbetarekommunen an- till valfonden och ha vi mottagit ett.
en ki.
8 e. m.
9, Folkets Hus ' C-sal.
ordnade för a t t starka sin kassa.
Klubben belopp av 55 kr., som härmed tacksamt Styrelsen.
har vid årets slut 27 godkända medlemmar.
kvitteras.
300 ex. av Morgonbris ha sålts.
Av revi-.
Soc.-dem.
K v i i i n o r n a s Eskilstuna kwinnoklubb avhilller.
or- sionsberättelsen framgick, a t t klubbens utgif- i n d e möten 1:sta mhdagen 1 varje rnilnad C e n t r a l s t y r e l s e.
ter: för aret utgjort kr.
151: 41, inkomsterna 1.
3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4. vor0 kr.
290: 44.
Kontant i kassan till 1919 Styreken.
.kr.
152: 74.
Det gångna året har varit ett mödosamt år S p h g a sot.-dema kvinnsklubb av- försäkra er i i m h g a avseenden, inen nu då vi skymta en h ~ l l e r ordinarie möte första torsdagen i varje ljusning vilja vi till kvinnorna rikta en väd- m k a d kl. 8 .e.
m. i Folkets Hus.
Forsakringsbestånd: 43,250,000 kr, jan, a t t nu mera a n hittills bevaka vara in- Styrelsen.
försaJrra fastigheter och lösöre i tressen och fostra oss till goda medborgare i samhället, Firsäkrin~bestind: 160,381,800 kr.
Den svgilende styrelsen tillerkändes full Vänd E r till ombudet i orten eller ve- och ' tacksam ansvarsfrihet för det gangna derbörande anstalt, Stockholm .. aret, Styrelsen.
iv F O L K E T Brand- s A.M A R B E T E, i i Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations Morgonbris redaktions adress,
MORGONBRIS ALLMANNA SPARBAHKEN I Högsta gällande ränta.
.
Y I nkem Emottager ingattningax?
t111 bogeta gallande ranta.
- För Vinstlotterna.
.
till till förman för Sundsvalls Skollovskolonier.
Lotten kostar 2i 56.
Huvudvinster: 30 tnld jord med 1 häst och Z kor ............ 15,000 kr.
30 tnld jord med 1 hast och 2 kor ............ 14,900 s Villaegendom i Sundsvalla.
ekarghd ............ 12,OUO B Eget hem (18 tnld jord med iibyggnader) ... 11,000 Kreatursbesättning .......................................... 10,000 Möbler till 2 rum ........: ..... i.
.
.
....................: ... 6,000 s Ett par vagnshästar ....................................... 5,000 Diadem, juveler o. platina ........................... 2,600 Lotter B 2: 50 saljas Eos de vanliga komrnission %rerna samt lcunna rekvireras direkt hos Lotteribestyrelsen p % nedansthende beställningssedel.
Lotteriets a-dross: Riddaregnlm IS, Stockliolin 5.
BESTALLNUNGSSEDEL att urklippas och insandas.
.
: Härmed rekvireras ... .... st. lott ..... till Snndsvolllslotteriet, Riddaregatan 12, Stockholm 5, varvid kostnaden far porton och dragningslista även torde uttagas. '
betala undertecknade kontant 80 procent av vinsternas varde enligt nedanstående vinstplan.
1Jndantag utgör vinsten " Villaegendorn i ~ u n d s v a i l i skiirgärd ' &gt;, vilken icke inköpes.
Vinst N:o I.
.
.
.
.
12,0 0.0 kronor.
kontant,.
W 7.
1 1 B l 4,000,, ' 8.
.
.
U00 Oessutom nära.
100 00 vinster = !l,68 0 kr.
kontant.
6 9 I 99 99 3 9 I9 99.
l. n n - l 59 9 9 9 9 .m I !I 9, ........................................... den .............................. 1919.
Namn (tydligt) ..................................................................... P ostadress (tydlig) ............................................................... Vinstlotterna inköpas s i snart drágniiigslistan utkommit.
Lotteriet För Vinstlotterna flir A.-B.
L E V E R A T O R Styckju n karegatan 5, STOCKHOLM.
,.
till Lotteriet för ju kans offer, anordiiat av betalar Föreningen Kvinnorna och Landet.
Lotten kostai.
2: 00 A.-B.
L E V E R A T O R, ' Styckjunkaregatan 5, Stockholm Dragningen faireståendel.
80 proc.
av vinsternas varde.
Huvudvinsternas varden: For huvudvinsterna betalas: Lotter h i: 10 siiljas hos de vanliga kommission&amp;rerna samt kunna rekvireras direkt hos Lotteribestyrelsen p % nedansthende best~llniagssedel.
Lotteriets adress: Riddaregntaii 12, Stockholm 6.
Vinst n:r I.
16,000 kr.
kontant 2.
.
12,200 ' 9 9 t), Beställningssedel (urklippes och, insandes).
......... st. lottsed ...... till Lotteriet för Spauskn Sjukans offer, Riddaregatan 12, Stockholm, varvid kost- Härmed rekvireras naden för porton och dragningslista Bven torde uttagas.
................ .................. den .............................. 1919.
Namn (tydligt) .................................................................... Postadress (tydlig) ..............................................................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- Vinstlotterna inlösas så snart dragningslistan utkommit.
A.-B.
~ r b e t a r ~ l e Tryckeri.
s Stockholm 1919, t
