# ID: svediakorp-per245
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,922
# sentences: 411
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


De kvinliga, butikbitradena i Tyskland och deras organisation *).
DA i midten af det förflutna .århundradet en amerikansk detalj-.
affar för första gången anställde några unga flickor aom försäljerskor, uppväckte detta en storm af ovilja.
Allmänheten fann det anstöt- ligt att unga kvinnor utbjöd0 varor i en offentlig butik och hotade a t t boycotta affären.
Nu ha, som i så mycket annat, åsikterna för- andrats, t. o. m. i det konservativa Tyskland ha för länge sedan kvinnor upptagits i handelsyrket.
Efter ' en statistisk beräkning af .år 1895 fanns det 95,000 aflönade kvinliga butikbiträden och aspi- ranter i tyska riket, hvaraf 12,000 tillhörde kontorspersonalen, de .öfriga 83,000 voro försiiljerskor.
sjättedelen af alla i handelsyrket .anstiillda personer vor0 af kvinligt kön.
För dessa, ofta från familjen lösryckta unga flickor, &amp; r det svårt att ensabka upptaga kampen för brödet, att med den knappt.
tillmatta 1öne.n under tider af.
: sjukdom och arbetslöshet motstal de eestelser, som förespegla dem, en ljusare och gladare tavaro.
Dar- för tillmötesgiclr Julius Meyer ett djupt kandt behof, då han på våren 1889 inbjöd till, ett möte i Berlin, fran hvilket den första föreningen för kvinliga butikbiträden skulle utgå.
Ståndets sociala och ekono- miska höjande var f öreningens f örsta mål.
500 handelsbitraden: kontorister, kessörskor, försaljerskor, direktriser och expeditriser be- vistade mötet förutom ett stort antal principaler och andra framstab- ende herrar och damer af de bildade klasserna.
Den 2 juli 1889 konstituerade sig föreningen och antog stadgar.
Öfverstyrelsen ut- gjordes af fyra medlemmar af handelsstiiridets äldsta och en medlem af tyska riksdagen; styrelsen af 1 4 damer och 7 herrar samt två 3) Denna uppsatts, hvars författare sjalf under en del år arbetat som: en ledande kraft i det samhällsnyttiga företag hon skildrar, bör f. n. äga sa mycket större inresse för oss som man här i Stockholm nyligen fatt till stand en förening af liknande slag s o n de, fivilka i Tyskland nått en s a stor utveckling.
Artikeln, som af~förf., fröken Else Conrad i Halle, god- hetsfullt ställts till Dagnys förfogande, atergifves här i svensk öfversätt- ning med uteslutande endast af nagra mindre väsentliga detaljer.
representanter ur handelsbiträdenas klass.
För aktiva medlemmar, d. v. s. de kvinliga butikbitriidena, faststiilldes en arudgift af (i mark, för passiva medlemmar, d. v. s. principaler och gynnare, 10 mark årligen eller 200 mark i ständig medlemsafgift.
I oktober samma år inrättades en egen byrå, i november imdervisningskurser, och så uppblomstrade föreningen snabbt och utvecklade sig åt alla sidor.
Efter det första föreningsårets Förlopp räknade densamma edan 1., (i00 aktiva medlemmar.
F. n. uppgar deras antal till öfver 15; ClOO.
Denna första förening efterföljdes snart af liknande i andra tyska stader, sasom 1894 i Breslau, 1895 i Hamburg.
Nu raknar Ty&amp;- land 31 föreningar af detta slag med tillsammanstaget 23,000 okt.
medlemmar och omkring 180,000 mark i föreningstillgangar.
De 31 föreningarnas statuter afvika ej synnerligen från hyar- andra.
Samvärkan mellan bitriiden, principaler och enskilda y8 iien- tral politisk och religiös grund, se dar hufvudmalet för allas straf- vand8n.
Endast föreningen i Dresden hyllar den protestantiskt-lron- fessionella ståndpunkten.
Föreningarnas uppgift ar i friimsta rim- met att höja de kvinliga butikbitriidenas stånd, gifva deras nied- lemmar.
en sedlig riktning, befriimja förbindelsen mellan likasinnade yrkeskamrater, befordra de unga fickornas utveckling och bildning, vigda deras synkrets och om möjligt inom egen föreningsloknl bereda dem en känsla af hem.
Styrelsen brukar öfrerviigande best5 af biträden, icke sällan iiro en eller två herrar däri invalda, i synuer- het i större föreningar brukar man öfverliirnna &amp; t dem förvaltningen af kassan.
Styrelsevalen gälla gemenligen för 2 Ar.
I inanga för- eningar har styrelsen jiimte sig en öfverstyrelse, dar herrarna bruka vara öfvervagande.
Den årliga medlemsafgiften iir för minderåriga alltid 3 mark, för fullvuxna akt.
medlemmar 3, 4 eller Ci mark.
Passiv medlem betalar 3, 8 eller 10 mark, stiindig medlem minst 100 mark.
Dessutom erlägges af akt.
medlem p i m h g a stallen en in- trädesafgift af 1. mark.
Inträde i föreningen af akt.
medlem ar iniingenstädes ganska fur- svåradt.
E j nog ' med att en rekommendation af en eller par medlem- mar eller ansedda personer ar erforderlig, ibland uppslas dibjärnte den inträdessökandes namn tvanne g h g e r i föreningens lokal för att eventuella anmarkningar mot kandidaten måtte kunna göras; för öfrigt äger styrelsen att besluta betriiffande inval.
En del förenin- gar diirernot upptaga hvarje sökande utan nggoii som helst pröfning.
För min del ger jag det sistnämnda förfaringssiittet företrädet.
Ty oaisedt det, att invändningar kunna göras mot en fullkomligt tadelfri
person, under det att den oförtjänte får passeraqoanmarkt, är det ju föreningarnas uppgift att hjiilpa dem som önska slå, in på den r8tta vagen, men.
icke ensamma förma finna den.
.Bfindre goda element bruka ju dessutom utmönstra sig själfva ur föreningen, emedan de ej trifvas inom dess krets.
I detta sammanhang bör det påpekas, att b.erliner-föreningen, som hittillsb vid sina inval förfarit mycket liberalt, nii skarpt inträdesfordringarna.
Första åtgärden sedan en förening för butikbiträden blifvit: stiftad brukar vara inrattandet af en föreningsbyrå, so,m gratis för- medlar platser At affiirsinnehafvare, inkasserar medlemmarnas månads- eller kvartalsafgift o. s. v. Dessa föreningsbyriier äro icke blott af vikt emedan de anskaffa platser,: utan därigenom att.
de skänka en inblick i bitriidenas familjeförh&amp;llanden, deras kompetens, tillgångar etc., allt af stor betydelse för föreningens ratta ledning., P % denna v5g kan iifven ett visst inflytande Zntöfvas på de sökandes utbildning, i det man inskiirper hos dem nödvändigheten af en solid fackkun- skap.
Platsförmedlingsbyr %erna försöka.
iifven att verka för en höj- ning af lönerna.
Det ar ' emellertid, trots de talrika anmälningarna af lediga platser, ofta svårt ' nog att de platssölcnnde, emedan principalerna bruka ' fordra kiinnedom af de olika branscherna .och ogärna antaga nybegynnare.
Berlin tillsatte ar 1902 2,775 platser; 3,954 arbetsgifvare voro anmalda, svarande mot 5,183 platssökande.
Föreningslifvet består gemenligen i ett hvarje vecka återkom- mande aftonsamkviim, vid hvilket, efter htagen aftonmåltid, sång, iniisik, uppl&amp;sning och dylikt förekommer.
P&amp; sommaren förlagges dessa eamkviim gärna i det .fria.
E n gång i minaden ager en större festlighet rum, hvilken illiistreras af ett larorikt eller underhklrande föredrag, en diskiission öfver någon af da.gens fragor, en af medlem- marna föranstaltad teatralisk förestallning eller en större landtlig utflykt, detta senare på söndag eftermiddagen.
Besöken i iiiuseeïna finna ocksti flitiga deltagarinnor.
Festerna förberedas naturligsvis med mycken on-isorg, i synnerhet spe1a.r årsdagen af föreningens stiftande en viktig roll i föreningslifvet och festen briilcar afslutas med dramatisk föreställning och dans.
Det %r: gliidjande att se h r rn&amp;nga betydande talanger inom olika omraden på detta vis komma i dagen.
Kostym-, ja maskeradfester iiro mycket gouterade.
Tyvarr aga långt ifrån alla föreningar ett eget hem.
Endast Dresden, Köln, Leipzig, Halle &amp; / S.
ha.
egna spisställen, där middag kan erhållas för 40 X.
60 gr. Blott Koln och Halle kiinna mottaga helpensionlrer, den sistnämnda 42 stycken. '
'
.
Nästan öfverallt ha föreningarnas musikaliska medlemmar sam- manslutit sig till ett sångsällskap, hvilket haller regelbundna öfningar och illustrerar föreningsfesterna med sina prestationer.
Berlin ut- maker sig genom ett föreningsbibliotek p&amp; 6,000 band, hvarnr dag- ligen 100 böcker utlHnas.
Afven andra städer, såsom Dresden, Frankfurt a / M., Köln, Königsberg, Posen, Halle m. fl.
iiga bibliotek, ehuru i anspråkslösare skala.
Utom öfningar i friluftslekar ha n a g r ~,.
föreningar inrättat gymnastikkurser, i synnerhet har den i Eöln, som raknar 70 deltagarinnor, vunnit anklang.
Då isynnerhet kontoristernas och bokförerskornas förstudier äro ganska bristfälliga och otillräckliga och den dåliga lönen o h ar en följd af det d %liga arbetet, liar en del föreningar vinnlagt sig om att få till stånd handelskurser, hvilka lämna en grundligare utbildning an de med dem konkurrerande, mycket ytliga p r i ~ a t - anstalterna.
Genom att förskaffa medlemmarna en gedigen atbild- ning och större fackkunskap, söker man att haja standet, inverktt p&amp; lönerna och så småningom förbättra kilrens hela lefnadsstallning.
En stor betydelse ha sålunda handelsskolorna i Berlin och Kölu erhållit, från hvilka en afgångsenamen tages.
Tyska språket och handels- I6ra äro obligatoriska; friimmande sprsk, stenografi och skönskrif t valfria.
Dessa kurser iiga rum p&amp; dagen, ha stränga intrides- fordringar och vara 1 / .1, 1 och l l, ' s Ar, under det att de flesta privat- mstalter inom 6-12 veckor enligt egen utsago säga sig prestera y mönstergillas kassörskor och kontorister.
Naturligtvis erlägges .h motsvarande skolafgift, öfver hufvud taget liimnas ingen under- visning kostnadsfritt, ehuru en föreningsmedlem betalar betydligt.
mindre an en icke-medlem.
För att bereda de handelsbitriiden, som redan tillhöra yrket och som icke iiga den för inträde i handelsskolan erforderliga kom- petensen tillfälle till vidare utbildning, har Berlin ar IS89 stiftat den första fortsiittningsskolan för kvinliga butikbitriiden i Preiisseu.
Detta exempel har följts af ett stort antal föreningar.
Xellan 8-10 e. m. erhålla medlemmarna undervisning i stenografi, främmande språk, ofta afven i enkelt och dubbelt bokhålleri, handelsllra, bok- föring o. s. v., ibland i tillklippning, mönsterritning och linnesöm.
Berlinerföreningen Bar dessutom en skrifmaskinskola, dar det under- visas p&amp; 10 olika system.
Hvarje liirjunge lär sig ett system grlind- ligt och får en inblick i skötandet af de andra.
Handelslara och behkskande af tyska språket äro inträdesfordringar.
En del f ör- eningar, silsom de i Frankfurt och Halle, äga en eller flera
: skrifmaskiner, på.
hvilka medlemmarna kunna fullkomna sin far- dighet.
.
Af stor vikt äro äfven de samaritkurser, som inrättats för butikbiträdena i en hel del städer .De äga rum en afton i veckan, och deltagarinnorna undervisas i den e r s t a hjiilpen vid hastiga olycks- fall, anliiggande af förband och dylikt.
Därtill är ofta förenad en kurs i sjukvård i hemmet.
Det låga priset, 3 mark, til.låter hvarje intresserad att deltaga.
En stor f ördel f ör de organiserade handelsf öreningarnas ined - lemmar är den prisnedsättning, som genom föreningarna erbjudes dem.
Kallbadskuponger, mjölkpoletter, teater-, konsert-, föreläsnings- och panoramabiljetter erhållas för betydligt nedsatta pris.
I några stader lämna iifven ett stort antal handekaffarer rabatt åt förenings- medlemmar.
Kostnadsfri rättshjälp erhålles i flera föreningar af en lag kunnig .styrelsemedlem eller extra föreningsmedlem.
1 hvarje svårare fall, äfven då det rör enskilda angelägenheter, kunna bitriidena viinda, sig till dessa för i t t erhålla råd och upplysning, och dessa lagkunniga inskrida om så påfordras till deras hjälp, om möjligt för att i godo f å, en öfverenskommelse till stånd, eller, om det går till domstol, i de flesta fall för att föra processen på den respektive föreningens bekostnad.
Dessa med föreningarna förenade rätts- byraer bilägga en stor miingd stridigheter och utjamna många miss- hälligheter, som så lätt kunna uppitå af oförstånd eller tanklöshet.
Den pekiiniära hjälp föreningarna.
18mna består i kontanta understöd eller rante !ria lån åt de medlemmar, som genom arbets- löshet, sjukdom eller nhgon annan oförskylld olycka råkat i betryck.
Berlin utbetalade salunda förlidet år 3,984 mark till 95 med- lemmar.
Cassel, Köln, Dresden och Stuttgart ha i mindre sida utöfvat en liknande vargörenhet.
Då yrket på många sätt inverkar menligt p&amp; handelsbitriidenas hälsa -.
det ihallande ståendet .förorsakar lätt nnderlifslidande, maskinskrifningen angriper nerverna o. s. v. - ha föreningarna i Berlin, Dresden, Köln m.
fl., inrätt.at sjukkassor, hvairir medlemmarna mot en viss årlig afgift erhålla understöd.
Medlemmarna i Berlins sjukkassa belöpa sig till 10,346, de i Köln till 120.
Jämte denna sjukkassa har berlinerföreningen afven en s. k. mjukhjälp », som utbetalar läkarehonorar, medikamenter och sjukmat på lasaretten o. s. v.. '
' -
.
I sammanhang hiirmed bör det påpekas, att Berlin genom till- skott ur föreningskassan beredt de medlemmar, som Gro i beho£ t2f hvila och vederkvickelse, tillfälle till vistelse på landet.
Frankfiirt, Danzig, Dresden ha likaledes upptagit feriehrila g&amp; sitt program.
Berlin har dessutom upprattat en förteckning p5 goda pensionat i alla delar af Tyskland, där medlemmarna för måttliga, bestamda, pris kunna tillbringa sina sommarferier.
Denna lista siindes p5 be- giiran till systerföreningarna.
Den har ofta omnamda berliner-föreningen, som icke blott ar den första utan också den största af Tysklands föreningar, bildar viss mån centralpunkten för alla de andra, hrilka till största delen iiro dess skapelser.
Nästan alla initiativ utgå från densamma.
Den förfogar öfver dngliga, skolade arbetskrafter, som under generrl- sekreteraren dr. Silbermanns ledning verkställer statistiska utred- ningar och beräkningar.
Berliner-föreningen samlar material till petitioner och broschyrer, dar tidsfragor, hvillra beröra handelskårens intressen, behandlas.
Genom föreningsorganet gör densamma propaganda för sina idker, utfärdar lundskrifvelser till provins- föreningarnas efterrättelse, ssmrnankallai möten för att rerka för b~itikernas stängningstid kl. 8 och uppmanar systerföreningarna att göra sammaledes.
Nan är f. n. sysselsatt med att lagga grunden till en » f örbundssj~ikkassa~, gemensam för alla tyska f öreningar för kvinliga butikbitriiden.
P % detta satt verkar berliner-föreningen utomordentligt befruktande p&amp; alla andra liknande föreningar i Tyskland.
En frha berliner-föreningen i i t s ä ~ d månadskrift, » Nedde- landen för kvinliga biltikbitraden B, utgör de tyska föreningarnab organ.
Den utgår f. n. i en upplaga p: 23,000 en.
Tidskriften tillsändes en del föreningar gratis, andra för ett ytterst moderat pris; i de flesta städer har hvarje föreningsmedlem ratt till ett fri- exemplar.
» Neddelandenan gro af största betydelse för sina läsa- rinnor.
De innehålla uppsatser öfver fackfrågor af de mest.
olike slag rörande yrket.
De behandla så viil praktiska som teoretisks sidor af yrkesutbildningen, gifva anvisningar med afseende fi före- kommandet af yrkesarbetets hiilsovidriga inflytande, uppmuntra, under- visa och sporra p4 allt satt.
Dessiitom hnika prorimföreningarria flitigt liimna meddelanden om föreningslifret i de respektive före- ningarna.
8a vidt möjligt söker man att inrerka y&amp; lagstiftningen till de kvinliga handelsbitriidenas förmån.
Den i handelslagen af ar 3.900 8 2 införda förordningen om att sittplatser skola finiias i
: butikerna- till de säljandes bekvämlighet, har man sakert att tacka föreningarna för.
Den 1 okt.
1900 har Tyskland genom en rikslag bestämt stangningstiden för alla ofEentliga butiker till kl. 9 och yrkesförordningen framflyttar stängningstiden tinder vissa villkor till kl, S; för dessa framsteg ha föreningarna petitionerat och arbetat på det mest energiska sätt.
Likaså har berliner-föreningen, innan.
d m nya handelslagen antogs, inläinnat en petition till riksdagen för en iippsiigningstid af minst 4 veckor, lika ' gällande för principaler och biträden.
Andra försök att på lagens vag söka höja kårens ställning att förtiga.
F. n. arbetar föreningen på ' att söka bringa det därhän, att i handelsdomstoleu afven kvi * 1iga själfständign handels- biträden m&amp; erhålla rösträtt.
Hvnrje år tillställer berliner-föreningen afkrsinnehaf varne en rundskrifvelse med anhallan, att de måtte med oafkortad lön bevilja sina bitriiden ett soinmarlof eller regelbiindet en fri eftermiddag * i veckan.
Denna anhållan ha principalerna i de flesta fall tillmötes- gått.
Införandet af handelsinspektörer gr ett onskiiingsmål, som iifven de manliga handelsbitradenas föreningar appsatt på sitt program.
För att bättre befordra en saamanslutning mellan Tysklands föreningar för kvinliga bntikbiträden har ett stort antal af dessa år 1901 sammanslutit sig till ett förbund med sate i Frankfurt a.
M.
Detta förbund har till audanä1 att verka för ömsesidigt skydd och utbyte af erfarenhetsrön, så.
val soin för gemensamt arbete till höjande af karess stiillning.
Siisom platsförmedlingsförbund afser: detsamma att organisera platsanvisningar, omfattande hela Tyskland.
Hvarje år Iialler förbundet en konferens, clar föreningarnas delegerade rådslå beträffande de socialpolitiska frågor som- föreligga.
Dessa konfe- renser sattas om möjligt i samband med de tyska handelsförenin- garnas förbundsmöte,- på det att kviunoföreningarnas delegerade %ifven måtte kunna få deltaga i förhandlingnrna.
Detta ar har lcon- ferensen ägt r i m i Niirnberg den 1.4 jnni.
- Som af denna kortfattade redogörelse .torde frampå, ar det verk, som de tyska handelsbitriidenas föreningar uträttat, icke ringa, ' och under de 13 år deras organisation agt bestånd, liar densammg uträttat ganska betydande ting.
Men oändligt mycket återstår ännu a t t göra.
Framför allt måste solidaritetskanslan blifva vaknare, s å a t t illa som skörda frulcterna af föreningarnas outtröttliga arbete, %fven bidraga til1,att befordra deras striifvanden.
Ty ännu ar blott en fjärdedel af Tyskiands handelsbitraden orgauiserade.
Och liksom de framktsträfvnnde] r~rinnosakslcvinnoi.na.
i alla civiliserade länder rackt
hvarandrs händerni till ett förbund (International Council of Women), så borde också alla i ha.ndel anställda kvinnor öfver hela världen sluta sig tillsammans för att .lara af hvarandra och gemensamt.
.
arbeta p&amp; sitt stånds ekonomiska och sociala höjande.
Eke Conrad.
Bland fjällen.
Ett sommarminne.
Ha; l. dn ncigonsin vmit dkuppe i nor~y.odl sett f jalen?
I clessa ieseticl~r, c a m m mecl tilllijiilp af eu Bon~biumaxl bil- jett s&amp; 1iit.t koimer u t i vai.lclen, fr !~gnr jag ickeJ loru clii nå,gm- sin, sett berg, ty antagligen liar du vmit i S.chweiz och sekt Al- perm, eller a; tminsit0~1e i Tysklstncl och clär b.esökt cmtingen &amp; zJ Thurirgeiix berg, clet sachsis~ka Sch~veiz eller Sc3iwcwzwjld.
Nie j&amp; &amp; g fr-r blott: harr clu sett FjKUeu, de sveask-nowh fj %lleoi, o c h h: m du e n s en a n h g om, hvacl det imebkr &amp; t f 6r f !ik1sta: g&amp;ngen sa &amp; cm isf&amp; d&amp;+ i vidsihiicikt ' ~ ' ~md, aftecknade mob m norclisk af ' torli-.
himrniel, ' uwh&amp;cle i f&amp;-g och ljus?
Tio niok lett svlai ' su~ ' du nej!
Dina a.esoiV IïcSva,, s %som s % g&amp; l a s svens~laq ga; t; t söclesui;, i atiUlet f&amp; norrut.
35,&amp;1- nisk- begh jzi mwenc1e; ls clek misstaget a t t jL&amp;kta eftiar det a G g l s - m e, och f &amp; ~suulwr; i, clet nihqare, loch svmskr~.rm~ iizu clessuto~m kanch f6r att sökic det s tma och sköna i fj.krm, ejilZ~i1 vi kmma f h det n&amp;sh; n i V&amp; omecleJ1 ' ~ai.a nitdaet - c73m no,i.cliska skönhetein u.ch e %mhten, hög, juvarlig, och clo.clc s&amp; ilrnclerbazt tjiiisancle i sina fäa@sammanst5ih1ingar och ljuseffektex.
dlclrig sk&amp;clar du m110r- städes P; q$ot, gom fullt .m8tsm1 ' itr cleima!
S jalif j e i cletrta af ' seende ii,ktii (svelzslc.
Jag iiax s&amp;bt de sköna, t.yska.lmiien i 11da rilreclornen ca$ clen fliiaska, som bletik- Irer C I ~ &amp; sJ.zitttniilgw.
- jag t k k e r 1iiairyid i s; ymerhet p&amp; Schwax- d d i det lee~cle Bacleu - samt: %ven - .U.peiïza, i all derazi storhet.
SaJiskilclt frmlst5r hCivicl resan öfve: c S: t GoLt31acI som ettr oför-.
1 ght1ig.t mime.
Jag hal- aSven sett Yj~m6wna ificiai Pau, sett clem stal &amp; in: &amp; nnde, lysancle O&amp; snöhvita i solen, s&amp;svm vore c h tiiz- riiaana (och krönet af .Jen~is; dem, clen l i b d.
s k a staden, o,ch biia- apZn~z @ mim syn i mi+t fïtjiirtri, s h o m m p&amp;gm baJ: a 13 % intryck u f v e h.
Odi Silveiu frkil spanska sidcm kaniileii.
jag clesaa harg o&amp; deras ' Eo.rts&amp;btnii@ 15ngs Spaniens narqa h s t, de Bmtitbridca, bergkm.
h t iii., att man får.
söka lange, imicm man f !i11.11a8 cle.1as.
:
like uti skömhet.
De u h &amp; b sig för.
den ebwiska, ljushl.fim @ ' g, dey - kick vzwe den klma atmosfiken, ldikia, sig!
uti, för s i m mjzikh, hmmanid2 liionkwer s m t f&amp; sin h&amp;l&amp; grönska,, fdli s w nar- dens, iirots det syclligb liigei;.
Om våiren än70 bwgspas ' sen d * en dröm af sk6nhe.t och poesi - akaciatradens stora, hvita, dofta.nde blomklassar, de vilda &amp; ppeltradens blomrikedom, Icastanjetraden - dlrt Bildar ebt helt af salleynt, ofirgGt1ig fiigring.
.Soni en fiillsitkclig l ~ ~ n i h a s hEia-f,ill t &amp; arnst&amp;~ &amp; tes.
iiti minnet Srierrin Giiadarama., Naket sk; i.ofli.&amp;, aöinders kuret oh brimgult s t ~ k k e r det sin valldiga massa tv&amp;m 6fvw L&lt;mtiliens tidsliga, hög- sliitt.
Man rysar vid dess!
h y n, s %v %l som via bertiringen af &amp; W l a vh&amp;ry som svepa ned dirifskn, men iiugmile.ra; l.~tle o&amp; sbw- a t är clet cloclk, detta berg, vid hvatrs fot och a: f] i v ~ s sten en Filip II byggde sin Escorial.
10
Ja, just g; lädje och tacksamhet - gM,ic öhi; a t t vi d8.r uppe aga m s&amp; stor, nationdl rikedam af storshgen skönhet, hopad o&amp; sauSacZ och dock niximeia lätt nos tillgiinglig för cn hv=, som verkligen v i l l vara, &amp; ' p % ta&amp;sa.det M ö r, att just jag f %tt komma, och se d a, jag, sarn e j ens &amp; tt a m t all dmqu3) stodiet eller gljort mixista a3ist.rihgning för, att f&amp; njuta af denna s e.
Oförberedt och liksom alldeles uförtjä.nt, korn den uu öf v a mig, jag, som likg.ilhig f ör f ~ e r n e s l a i ~ c t s i ~ skönLe e t ss kat t, all- a t t tillägna mig niigot damf.
deles försx-t - t Det: vm i Sans, den forna ga-da.
norska bygiieii: i D J a m e s riorihrii8trrd, hi ' rn, alldeles invid riksgriiuseil ..
Lik eu oris i den om- giifvmde öknen, best %ende af; de ödsliga.ste skogul; hkjaile af skos+ b m d och toda, bottenlösa myrar och doadliga s t r i k h r af 1md-s- Vagl - ide senase om hösten säkert lika bottenlösa sam.
de förra, - sticker den odlade d d e n tväxt af emot obygden ..
Igenom den senare nalkas den laske tiilrieten - antingen Lian nu bega,rriia; r sig af bicykel skjuts eller vandringsstaf som fortskaffningsniedel - dea l&amp;ngbträ&amp;ta dialen, och en glad ilfrerra.sbing blir ilet, di Iian slut- ligen kommer fiam ur skogen och s t h rid krönet at den siid -- ning, soni leder dit ned.
Hvitt lyser Salrna kapell, röila 1 ' - sa de ~älbyggcla, g&amp;ida~ma - de ha; fva d5r uppc en rarmar2, rötbre mg an nere i s ö c h Sverige - bjärtgrönil lysa de o: ' lltide tegarna, och bl&amp; - jiknite Iiimmolen sjalf - &amp; E sköna, Ddtlalfven.
l i d k e n iigr äx si % bred ocs s&amp; lugn, att den gör sig förtjiht: avi namnet %ma!
sjön, s m 4, i den Hata &amp; termi,ddagssolen, alla fialen kring &amp; n vida s ~ m a d l e n.
Blkut, hiirligast af allt plit den storslagna td ' lan ar dock htad- jaan, som s t å r ilai.
i fonden med sin breda bas, lik ett sto.&amp; u p p f, sin fina, ~Xkc~i ' k~ppf~id,o ' d spats.
och nedp %vaSLdt f m t y g ~ s h ~ a och Elicken faller genast p&amp; detta berg, och jag trotsar iiil.,nuil att banna se d&amp; utan a t t intagas af bcgaet att k o m a dit up ?.
Till och nieil ile likgilrtiggte - eller borde jag kaiwll~ sa.g; t de miaklig~.ste - k w.
allt i f r h f h t a stun.dcii lriim » Stiiiljaii dragem.
S % ' siuhiiugom v i m m den wks&amp; öfver dem, &amp; cUöslietcxi riker, och en vacker morgoii bryta %$ven de upp t ö r a t t frim da9s dpzts taga sin del d det stm " rt skönhetsarfvet.
Sh 111ngt vom &amp; ck, mina, reskamrater och ji~.g, iimu icke kaliim.
Ti skulle f h t ordenkligt inshllera oss i de11 trefliga.
gastgif \ - am- g %mkn, orimteirt loss i kyrkbyn ach ckss nii.il~riwtt~ zmgifningar ocli lit et g6m m2.aziiskornas bekantskap ' ty i n h r c l i iitar, m %n-d-,
flriska o&amp; s m d a sinnet i längden lika otil1fi.e.d.S- skor ä,r för SltSWdv gom nGinIl; iskoi~- 1.1irtan naturen.
D.e, k o s !bo; lta aöfver sitt ' S&amp;rna, @ # &amp; et däruppe, st~ollh öfveii c h rena, luften, blandad skogs- och fjiLlluft, s h o~ms~orgsfullt byggda och viil zrnikrh~lna gårdar med srtsom tillhöiwde uthuslängur 0ch sikt r e m må,i, hvilkeit i jaJn; förrelse mled d.&amp;, som talaii i graniisock- m n ElfcWen, ljuder som verklig högsvaasb-a.
Och d&amp; de dese- ~ a t m Gro stulta öfvar och, surni.
det förekom^ oss, berattigadt nog, är cIe1 ' zlis stwa, nybyggda f 01ksLvl~eliruis.
Inge?
laadtf6rsswizling i Svwigie, så y ~ l e s d&amp; %tmins&amp;one d&amp;uppe, har uppfört n %golt s&amp; v d i m d t och p~th-tiskt swi ' mhadti.i ' Och fik att fullimda sk %ii&amp; det påhö; l.jd.e verket, uppföres W e n en srn %skola i sd~o~rst %tlig f ormorclisk viIlascti1.
Ingen bör nAgonsin begifva sig till S a a u t m A t t fölst hafva läst)) Vår Drniel)), Freclins vachra, af Sv.
&amp; ademien meld dess stma pl ' ie belönta dikt.
De+ ä,r nämligen fiks % d % man med delt &amp; ta inb !ess.et ser sig, omkring i denna v&amp; a,flä,gsm htLSaincla, som Daniel Biiscovius, den raske &amp; aplanen i E; lfda,leinsl &amp; il », i spdslen för M 0 r d a n.
h u h b l ~ d ~ ~ t g j U b .vann h 3 %t » sin kungliga Brökem~ drottning IZ~~istina,.
Ofvan,ll % i Ddaime har man, tyckes delt, för ' v m att bygga s %mn utsiktstloia p % hög % något s&amp; n,&amp;r lä,tt; tillgängliga bmg.
Af- v m h.&amp; i Sikrna visadas.
vi af hem Mu1: &amp; LiusY Turisk~öreningem väinlign o.&amp; för turistemas va; l %rd s % infresserade iombud, p % eht sådant.
En afton gingo- vi s % dit upp genom den do~@mcle, skym- mande slrogien f6r att se ~ o l e n gå,.
; ned, och &amp; t var w m t J i g b n f * halkongen uppe p % tornet slum fja; U,ens M a majestiitiska skön- het b % ett s %.
alldeles öfve,ilraldigam3e sä,t; t ' först tedde sig fös mig.
: D&amp; nere i dalen hade dein hittills undg&amp;tf mig jag W4 viil beunddrat den, men mitt h j b t a föii.ble4 dämid äunu kallt - men ii&amp; uppe i den sitoila tystnaden, i so; lnedg$$ngetlis.
magiski bielys- ö f b r mEg sam en uppeuZbmdse.
ning kom isen nu f~~mligein D m djupas; le stillhet l a d e.
Mörkröd hängde solen midt öfver Städjan b e d sin nedre =d G s t m bleirölrande dess spets.
Man skulle k m &amp; t a g x ~ berget f6r etf jä,tttedYlt ' me med e; tt belate p % af det rödaste guld, och man skulle kunna tro, att det var i %i11 ' uedjm f jalen och skogen stodo s % ' lorörliga dämmlning.
Lik- s m f i ~vab7tan s t d o de där Iiiiljda, i mörkgredelina och pupur- sk-i; mnia; nde skuggor och dagarr, den ena j.ärttehöjden till fiaim loch stodek unera ' ilmponwmde a9 den aindm, slr ' arpt &amp; ec; trnaniide sig ' mot d m kbm skyn.
Djupt un ' der oss lad den ' s m t a &amp; ogen, &amp; G- Iria; nde liela den mellanlig&amp;mde ytan dalen och dien skimrmcle - ' -
äkfvcui e n h t undanta- - ocli opalf&amp;ad Lviilfde s i g himrneka däröfver.
Men i väster, anda upp emot zenit, skiftade den i turkos, l o i m, ljnsgrönt d purpur, o m hvmandi-a blandadt rna &amp; dgult o&amp; roscnrödt ett alla besMf-a trotsande fitirg- s kådapd.
.
.
.
Eli - mal s k o g v a b a kom upp till oss för a t t s * ass jä,ttantnas mmn och &amp; m le s 11 o n n c u a s för s i m fja; ll.
M a såg pk Lucira,~ ömblick, a t t han tillbragt en sinr del af sitd lif med a t t speja ut i Ir~mden.
Hela sommaren boddc han vchS Ar efter 5rr ezwaitn d h p p e i tornsnmmet tör att killa utkik öfver skog ' &amp; ilan.
nedanför och om möjligt upptacka den allra f h C a skymten af r&amp; c d skogseld, d e m a Dalarnes landsplAga.
N&amp; tekfmens tillhjsp, som Wifi-An g2.r ned till &amp; n vidstrickta suck- nem alla a.flSa&amp;smste ii * och kanter, i~ppb&amp;lar liau vid fiöwkom- men mlec ' Ining genast pianskap till sliicknirig.
l i h IS&amp; hrnu deme man Slshxdc sin ensamliet, s h sl; cg, sin iiimmel, +P ör!
a l l t sina fjäll.
; Med Jivilkeii ifveir tak&amp; hm ej om de senare, huru TU kände han e j iieic1s m1331~ afst3,d.,, 1 iilöjd och med hvilket htresse p&amp;peInade h m e j alla den stura taflam imapga, dör en framling okanda5 clnskildtheter,.
s %som sn6- drifkorna pi % Tmm-d lach: I [i " iduf ' jZil o&amp; Viistra Daliilfven, som e h: m &amp; mu smal o&amp; amprä,kslös kommer slin-gmnde ued f i k sin \ a g g pA diet senare f jä&amp;t längs dess lA.ngst.sickta b q.
Xcd hril- ke !u stolthet.
öfver si4 födelsebygd e r i n d e h m loss ef om att d3 båda %lfiwna - den Västra och den ~ s t T a, dessa bilda ma ?fi; ti&amp; pulsådror, rinna Iii Ddaime just hk, i SSamia, och, s&amp;som v i iix med e!
=- ögon sQo, p % obetydligt afstgnd M.n h~ ' i~.m.nd.ra, för &amp; ?i doc4k, geuxut skiljas &amp; t och icke mötas förriii liingt nere i 664 slä,ta+ böidiga Gagnet Och slutligen iitpekadcs för oss den djqil.
U - * n i n g mellan tvii fjäll, diir iiksgrAnsen gick fixim.
Serge - VFLX det verkligen Norge vi- sJgo d s hrta?
Det ju?
i i &amp; d ut som forts&amp;ttaingen afl Sverige!
Och dock, etat Far mil bh-5 '; da; L&lt;m&amp;or ligga R&amp;&amp; och den s t m a E ' a.mizuls j6u.
.
.
- iwlr aG 5.p det da, verkligen Xorge!
Det &amp; r fö; i.u !ndmligt huru ett enkelt, geografiiskl- fddiiii: 1a.i lala, till lijiktat ett språk s&amp; tydligt som detta gjorde!
B i r si !.
; jag 1111 med -, e ögon, h k kände jag s h a m aldrig förr, att Svu- ri@ ocli Xmge &amp; a bröder, ja rent af samrrianviixm, trillingsj-ski~a - och iir icke detta den allra n b n a s t e förening so-in kan t 2 h.
s - i oupplöslig l i f s f 6 ~ n i n g med hva.m&amp;i.
Och ' Kölen, A m &amp; - tiga stom Köl- är o&amp; förblir b&amp;s kraft, &gt;ch \ % r ~!
\ Det m22 säger om v ~ l d s h ~ e Len n, mari a h n saga om dm.
- den skfl- -
' j a, ej, den förenar, o.ch aldrig förr har jag s&amp; so- insett bch - fattat det mtiu ' liga, det radda, clet oviUkoiïligt gifna uti d e ~ w f k ening som jusit här, där den norska Sölen m d s l h a tre, tow stod s % nmäm den s~a ' Uka, S %or Vättes I3ången och där man ii leria i~i&amp;n vid lc1.a; rt vädw h-ccude se, %nida i n kil1 Dowefjall B dm hudm l i i t intAt Käxjedalens b.errgsbygd.
D&amp; vax- lett R u n d s cl h a u, s % e t: o i r a ~ ~ d ittrt t, det i i i a no$ f Gr- tog ' hmden, loch Jast detta, a t t det var inhemskt,, aL-ta svensk-norskt, blef föz iqig af dm a .. &amp; sittirsta betydelse, Xhde v i icke sliutligien drifvits ned aifl deni allt mer och mer Idltagm1cle intensiva k y h saasit - ack, du lifv- allestacles r&amp; -- tm-ande ~ T W E L -!
at tanken p % d; i. viintande aflbmma; ltid, vet jag kmppa&amp; om vi onsi sin kam,mit 1os.s bör at£ gå hem den $ ?Gileri.
i dedi Däx u1313e tiror jag &amp; t vi l5,rcle f a b h något ad Be6yde~~ein svienska ordet bergtagen) ?.
e Städjani gihwt Siï; l.nm ghnspwkt:, &amp; !en 13 % qsa utö; * - vrtde Gil-ga &amp; tt afhren - c %m sin trollmd-t, loch jag behöfver hxzp~pr; l~rl; vi b&amp;ao oss dit upp.
Ej1 hdler behö~fmr jag bleshifva en f W, h~riihem, lehru fös oss s % ny och u v; w ~.
l i $önut ~ ~ blifvit vwistäJld d m %m,.
L&amp;t mig b h t t in- jag slutsa,1 *, tallia, lit,ee om d m naitt ocli ' j&amp;nmt ti~oii~iige lille chlapys, som h jalpte sin faz akt ro.
osa de tre milen uppför alfinen, f; om s&amp; aoförtnute4i kmgrde vid sina sm&amp; %nor i fföreui d!
baitien o.&amp; utitu nppeii&amp;Il, 1.iks~urn uhan Hagan, t i m e edkr timme isp21ncle musldei-m i s h små; a l -.
Det gyjode.
IjMe gvdt ocJi ioldt ntt se detia, imm &amp; t den fattiga, ~clailajarden » taga i » redani imm han 33.1ui.l; iir de g M a lekalmm .&amp;r!
Och iifven den lilla, i Elfros; W vi landade förtjiismde dJlickan i skog~~akt; .r~ ' bostäJI !e; f;, och diir JLa; lle ikucItJj~n fick l d T e locli siörg&amp; till lön fön.
sin möda samt till&amp;ds~e hitt för första i si-bt lif f&amp; följa med m d m full- upp p % StSicljq ~miriax !te oiliUa,m.nas.
I3an TW n-ep konili,wte kyp a; f &amp; t nordiskt idedbarn am gämcu se - gnr111ene Jocl~w, lcillcler af mj6lk looh meenblad, ögon med bSde sol i u.
O,&amp; &amp; &amp; r viiste detta l i k r n ~ ~ i s k o i b ~ i ~ 3 ~ ~ s skogen, fja; Lm; u fl.r&amp;n varr ' Idms larm .. Henrriles Jeh-lats &amp; r den ' srtrida DdäJfvens lsttxmd och h a n e s ende Jelrlrammk 51- htlien!
Men nikr itiu; rht.erm komma, d % silaat6ar hon ti1l.s 6gunert glänsa som s t j a - nos, .mim shille., Ji %,oloill af dem tilltala henne, springer hon sna; bb som vindden och g i ö m e r sig balmm hörnet af ladugåiden.
Och S&amp; mor Anma i iisvallen, d m falrod, &amp; i vi tillbringade natkin och S O ~ T W p % hö i den treflim kam~3.1lyilil ' ein, med el&amp; förisi~r, solm vettie %t St.acljan - Lxnde Inan v d n i i n s i i n se en .zxmam: d4 hon med sitt förtroendevklca.nde ansikfe ~ c h sitt halfl '
noiskcl r ' na s o m klingade a&amp; gadt!
Huru flkh %tt rmt var det i&amp; &amp; - uppe hos henne, huru ~ ~ ~.
i.
m I t i, ~ u inbjudande i det af en flammande eld upplysta köket, där vi sutto p % p&amp;llarr omhing den stom s p i s a och.
hijrde p&amp; 1iui.u Lun be~ä,ttade om sin vistelse på, Rörås lasairett, om turisterna ocli Städjan, - m kix- och wtar samt om g&amp;den a c u daru CiGrnerc i Iilre hozllby, cum hon e j shiile iiterse föi.ra; lz p&amp; senhösten.
Lifvst i fä,bodarns iir iiog icke så, helt poesi, som vi brinsbe förestS.lla oss det, ty arbetet med heatmen och mjölken &amp; r b w e h h d t och t e e t, iich i sq~tember blifva b ?iaUa.rna l %nga, och det iiiimes för de ensamma.
krin- norm däruppe, d % höststormen ryter omkring.
fjalleu.
Och allt under det hon tdade, gräddade hon &amp; t .ass &gt;jäirnbrörl&gt;, ett slags &amp; flor, dem vi med strykande aptit s e c h f6i-tiia * iie tillika.
med färsk » öi~&amp;s ur balcken, en mjölk som baxa gradde samt nykokt mesost - den limpa v i fört med oss nec1ifl.b icke a t t ?örglömma.
Och s8 till sist ämfh en fi-åga.
: TXle icke a.fren du, iiare lasam, En afton i Malmö damsällskap.
Damerna i Nalmö ha tyckt tiden vara kommen att sluta sig tillsammans.
Herrarna ha som bekant länge haft en förening aHeimdall~, hvilken, raknande medlemmar.
från sariil JIalmö som Lund, sammantriidt en gång i manaden, numera omväxlande i de b %da staderna.
I år har en radikal klick bland intelligensens man i de bada grannstaderna bildat en ny förening, kallad d k a n s k a klabbenr, där förutom föredrag och musik iifven diskussioner an- ordnas.
Damerna ha följt herrarnas exempel, nagra intelligenta kvinnor ha ställt sig i spetsen och bildat ett k ~ i n l i g t &gt;Idun », kallaat helt beskedligt aNalmö damsallskapz., raknande för niirvarande bortat hundra medlemmar, och där en liflig verksamhet rådt denna vinter.
är i SkAne icke van, att damerna taga initiatir - flera kvinliga röstrattsföreningar ha dock uppstått härnere i vinte?
- och iden till denna klubb möttes i början med nagon undran och försiktighet.
Damerna af värld hiirnere ha ej kiinnt till själf- ständig rörelse, man har aldrig yttrat sig offentligt, man ar rädd att höra sin egen stämma, man saknar darför hvarje slags siikerhet i upptriidande, och åsikterna i allmänna fragor Gro tiimligen diinkla.
an
.
: Man visste icke rätt hvad man kastade sig in i liar och inangen drog sig.
Så mycket mera glädjande ar det då., ett saken koinmit till stånd ändå och rönt en s5 glansande frnmglng, och är det med sann tillhedsstiillelse de mera framsynta lrvinnornn halsa i denna förening en god skola i fritt meningsutbyte och offentligt upptriidande.
Det behöfves vii1 duktig triining för att en dag blifva viist-lig att mottagu rattigheten och plikten att deltaga i det politislra lifvet.
Serlan nu emellertid den första undran och niisstron fördunstat, har ett utomordentligt lifligt föreningslif utvecklat sig i Malmö d m - siillsk~ ?p.
Det tilltalar kvinnorna, att lilrsoru mannen f å un~gås fritt och ogeneradt med hvarandrri, p&amp; neutral botten och tillströmningen &amp; r numera SA stor, att inan måst afböja nya inval.
Kl~ibbens tinge- lägenheter handhafvas af en direktion bestbende af 9 medlemmar, som iiga att besluta om inval och anordna aftonens program.
Invalen ske medelst oinröstning med hvita och svarta kulor och man faller igenom med tvenne svarta.
Klubbens medlemmar utgöras iiteslu- taiide af Maln1Öi2or, ett förslag att afven Lundabor skulle lcunna inväljas vann iugen anslutning.
Det var därför i egenskap af giister, vi möttes en, del Lundadalner i Ilialmö damsällskap häromdagen.
Klockan 7 p&amp; kvällen samlas man till aftonens sammantriide.
Lokalen ar Hippodromen, ett ~torartadt etiiblissement, innehhllande restaurant,: cif&amp;, luxixös festvaning och en kolossal rotunda, om, viklande auvand till cirkus och ~ b e r b r e t t l. '
Malinö är jii stadd i en ofantlig iitveclrling och Hippodromen ar det, som icke minst.
vittnar ' om de storstadsvyer, iniin hest8r sig med.
Medlemiiiarna Gro gauska precisa.
den alrademislm kvarten har har ingen ruison d ' 6t1-e och det börjq bli trångt i de mindre festrnmmen.
I den större salen ar man ännu i fiird ined att spika upp tvenne stora mllade gobeliner, hvillra.
utstiillas för aftonen.
De nio styrelse- inedleinmarnn - representerande konst, vitterhet, musik m. m., ledan- de ofrivilligt tanken p&amp; de nio muserna -, a&amp; iilskviirdt omlcring och iitöfva aftonens viirdskap.
En af varriinnorna ådrager sig siir- skilJ uppmärksamhet, hon ar ju iihen en kand och erkänd för- fattarinna.
Wlgon tar mig i arinen och jag förestiilies för frökeu Annie Quiding?
en synnerligen behaglig apparition.
.
Dörrarna slås nu upp till stora salen, d&amp; aftonens program slrall utföras och ett stort bord med en pulpet till1; iinnager ' att någon amnar liiilla ett föredrag.
Det $r en ~tåtlig, svartkIadd, dain, som g i r fram till talareplatsen.
Det iir mrs O., en engelsk född, men i. '
.
Sverige uppfostrad dam, som lange rarit bosatt i Amerika och dar fört ett strafsamt lif.
Hon lämnar i afton en iikta amerikansk skildring af amerikanska förhgllanden, siirskildt uppehåller hon sji?
vid Newyork.
Hou talar hastigt och koncist, som oiii hvarje minut vore dyrbar, ett helt Niiigara af fakta strömmar ut, och med blixtens fart föras vi fran Kewyorks hamn och tilllförhillanden npp till feinte avenyen, från jude- och kineskrarteren till friigan om kommnnika- tions- och skolviisendet etc. Illiisioneri af brådska, fart och ifver var fullständig.
Stämningen efter denna lilla iitflykt till fjiirran västern börjar bli lifligare.
Nan bildar har och dar små grupper.
nya bekantskaper stiftm, och de aktuella iimnena bijrju disln-iteras.
Man talar om Andreas Hnll4ns storartade och med framgrt.ng kriiurtt verksamhet i Sydsverige.
Ett annat viktigt kapitel ar fragan om kvinnans politiska rösträtt.
Som sagdt, har bär bildats icke mindre an tre föreniugar Eör verkandet för kvinlig röstriitt, resp. i Lund, Helsingborg och Malmö, och saken, som kommit; litet brådstördt öfvei.
niinga ännu .odeciderade sinnen, ar i kväll på många håll föremg1 för liflig debati;.
I hufvudsak ar man.
nog tämligen enig har, inen meningarna iiro delade om ratta siittet att söka vinna de absoluta motsthidarna, hvillsa icke äro f % bland kvinnorna sjalfva.
De ifriga diskussionerna inom de oiilta kotterierna afbrytas ett ögonblick.
E n af de bagge st.yrelsemedleinmar, hilka.
i~tsetts att arrangera aftonens program, knackar i pulpeten och tillkannager, att amerikanska bilder och tidskrifter finnas framlagda samt att frii L. beniiget lofvat sjunga några amerikanska visor.
Nan försöker gärna ge någon enhetlighet &amp; t programmet.
Förra sammantriidet, som var en italiensk afton, illustrerades af föredrag om Fra Xugelicns koust med scioptikonbilder, hvarph följde italienska visor etc. Xen klockan lider mot nio.
supbn?
) ildar ett nytt afhott.
Stora brickor med smörgåsar baras in och stiillas p&amp; de langa dukade borden.
Triingse !~ blir stor vid brickorna och hvnr och en far sörj: i. för sig sjalf.
Stamningen stiger allt högre kring de slii6, öfverallt spridda borden, dar man i kotterier återtipptar dislcussiomrna i brännande frågor och genomgår programmen f r h f ö r e g h d e sammnc- traden, d&amp; man hade besök af MathiIda Xalling, frnarna Ina Lange och Blicher-Clausen, Iivilken senare uppliiste bit.ur ur:.
Yiolinn och andra egna arbeten.
Så smhingom stökas telcoppnr undan, man ordnar sig i lialf- krets och börjar se viintande ut.
Aftonens pii~ce de ri !sistance iir i.
antågande, men under det man vantar, läser bildhuggarinnan fru C. infödd danska, några bitar af Drachmann, som lifligt senteras i denna anda af vårt land, där alla obehindradt förstå danslra och det ar en omtyclct sport att tala detta spïfik och harma de infödda.
N u bana sig tvenne d: .åpliga kaffe systrar^ fram och slå sig ned midt ibl&amp;d oss vid ett duka&amp; kaffebord.
Duetten, öfversatt frdn tyskan af en nf sJlslrapets medlemmar, fi; u R.; ackompagnera- des af ÖfversPittarinnan sjalf och verkade till hela sin laggning iilycket tysk, men d ä r f ö ~ icke mindre rolig.
Sedan en dubbeltrio darefter sju,ngit, nagra bitar, var program- met genomganget.
Det knaclsar i pulpeten och man tinderr&amp;ttm om nästa sammantriide, till hvillret utlofvats ' ett föredrag 0173 orna- mentik.
Det finnes många förm4.gor bland Dlalmö damer, de stiga frnin efterband har, diir iclre lrritLiiken har ratt att beta dem kuraget.
Det stärker ' sjalftilliten och modet och det verkar framför allt ut- vecklonde af den.
egna personligheten.
Med dessa tankar återviinde vi till Lund.
E. crf K. FBreningsmeddelanden.
-- - .Fredrika-Breilier-EOrbu11dets styrelse.
Vid styrelsesamman- t r l d e t den 1.0 juni förrättades val af funktionärer och medleinniai.
i en del- komitber, Valet utföI1 sklunda, a t t f r u Agda ~lforeteliux utsags till ordfö- rande (efter riksantiqvarien Hildebrand, poni iindanbadt sig återval) pro- fessor P.
G. Ros6n till vice ordf.: fröken Sigrid Ulrich till sekreterare, frö- ken Ccwoline W a i t ~ - o l t,ill i ~ ~ knssaf6rvalt.are.
Till f ö ~ - ~ a l t ~ z i ~ z g s ~ ~ t.
s I ~ ordinarie ~ o t t C t R medlemmar utshgos: fröken L. Dahlgren, fröken TA.
Engström, fru A.
Röjer, (efter friikeri Ii-.
H j e l n i e ~ i u s, soin nfaagt sig uppdraget) och suppl.
fröken S. Björklund (nyvald) frökeii M. Filow och fröken Ulrich.
Z ' r~&amp;tlg~r~t / .sko~~citr; ra: frijken G. Adelborg, f r u M. Molin, brukspatron F,.
Bergwall och doniiinintendenten 0.
Tauiin.
Bol: kornit&lt;?
' ~ har följande sainmanslittiiing: f r u L. Dyrmen, fröken L. Engström, fröken G. Hjelmerus, fröken A. Lagerberg, fru B.
S o n d h: friiken M. Sundbärg.
(Deasiitorn iiger komit4n a t t ined sig adjungera Iampliga personer.)
Dr * iih: lr.cfo~ * ~i~ / io~~~ité,t: (E. d. Driiiktreforin~öreningen) fröken X. Adelbo~g, frii E.
Beskow, fru L. Dpxsen, f r u E. Qyllander, frölien S. Högströin och frii G .. Linder.
.
Scitnlro~n1.~1: 0rnitCn: fröken G. Adelborg, fru S. hiidcrsson, frii J. Jolin, fröken E. Strengell och fröken A.
' L ' lricli.
Kotmtén för la~frGgor~: redaktionssekr.
G. Aldtbi, frii G. af Klintberg.
borgmastare C. Lindhagen, fru B. Sordenson, liiiradsli.
P.
R. Rabe, fil.
d: r fröken A. Skoglund och fru A. Tamm.
Komitin för! / ran~linin !~ u ' f l&amp;neansölininllar: liiiradsl~iifding H. Rolit- lieb, fröken C. Wahrolin och fru S. Whitlock.
Till Riksantikvarien Hildcbrand, som allt sedan Förbiindets stiftande varit dess ordförande, men hvilken nu fiirklarat sig iinska frän- träda denna befattning, liar styrelsen vid sin senaste sammankomst beslutit aflåta en tacksamhetsakritlvelse, för att ~ A m e r i e l s t uttrycka sin erkarisla för de vardefulla tjänster lir Hildebrand, i synnerhet under de fiirstra baiihrytaiide aren af Förbundets verksamhet, iignat detsamma.
En förening för kvinliga k o n t o r s - och b u t i k b f t r 5 d e i i.
Tis- dagen den 9 juni kl. ' l?
9 e. m. hade Fredrika-Bremer-Förbundet anordiiat ett möte i Arbetareinstitutets lokal för att diskutera frlgan om b i l d a d e af en förening h&amp; i hufvudstaden för inom handrlsyrket a r b e t a d e kvinnor.
Sedan fröken Gertrud Adelborg lamuat en kort redogörelse fiir de kvinliga kontors- och butikbitradenas arbetstid och liineförhállanden, beslöt det talrikt besökta mötet att en förening som den ofvannamnda skulle bildas.
Föreningens &amp; ndani&amp;l skall vara att verka för inom haridelsviir !den arbetande kvinnors sammanslutning att arbeta för uppvackaride af solidari- tets- och ansvarskänslan inoiii kbren samt för dennas höjande i andligt och socialt hänseende s m i t förbättring af kireiis arbets- och eko~ioi~iiaka förhållanden.
För vinnande af namnda inhl upptagas, i den m i n krafter och medel stidant medgifva, följande omräden för förtaningens verksaiiihrt: sauikraui med föredrag, &amp; ng, musik, diskussioner m. ni.
h r a r l4: e dag; platafiir- medling för föreningens medlemmar, tills vidare dock endast i den meii sadant ' kan ske genom föreningens styrelse; kurser i de Sinuen, soin siirsld~it kunna vara af gap inom handelsvarlden.
Sh snart föreningens tillgzingar det medgifva, sliulle anskaffas en egen lokal, dkr sarukviiiii och kiirser kunde hållas och ett bibliotek upprättas.
Inriittandet af en iiiideratötis- kassa skulle ock höra till föreningens framtidsplaner.
Som ett önskemal ' uttalades att, nar i~iedl~uisautalet blilvit afseviirrit stort, söka hos diverse affiirer utverka rabatt.
Intriidesafgiften bestämdes till l kr.
och arsafgiften till 1 kr.
En interimsstyrelse tillsattes, bestikndt!
af O personer, natnligt ?li fröknarna Karin Dahlberg, Edith Myring, Selma Djörlrliiiid, Aliw Perswn och Hedvig Thorsson.
