# ID: svediakorp-per2447
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,280
# sentences: 887
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING (fesee ärg.)
FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska vin nornas Centralstyrelse.
Stockholm 19 19, A.-B.
Arbetames Tryckeri I p.
S * Ovember I Prmumrrationspds: 1: 80 pr helt ar, 90 öre pr halvt och 45 are pr fjärdedels i. Lösnum~er 20 are.
I I / Redaktar: RUTH OU STAFBOM Brännkyrkagatan 27 St. Tel. Söder 74 94.
1 I Mlsrgonb~is~ expedition I Sl&lt;fNE wEssML,- * ii .. M.
2441 36, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser H sista sidan pris 20 6re pr mm.
I Ben f ördelniiig till kommit &amp; tingen alr iiödvaiidigheten att närmare skarsbåda .atni eller genom ursprungligt trång arten av detta " slaveri ".
Låtom oss di, eller genorii bådadera.
Problemet ar genast lanina h i d o sadaila sorgliga lra- alltså icke allenast.
yttre likhet med tegorier av tyrannviilde som simpel mamieii iitaii a.vl.a gsiiande av yttre och Itönsbrutalitet, Iiandgripliga bestraff- Ett litet psykologiskt kåseri.
inre slrrankor på det att vägen må ningar, familjeförsörjarens oor- Av I v a n 0 l: j e l.
u n d.
varda fri -- i ~ l i e till ' maslriilina apkoii- d.entligh.et åsamkade] .edsamheter i hem- Ilar maste dock först inskjutas en er- ster, t.il.1.
en oäkta imitation av mannen met o. s. v., allt påtagliga uselheter som iiiran till dem som anse att kvinnofrihe- iita.11 til ' det 1ivin.nl.iga elementets oliiim- icke 1rrä.va n5rmare förklaring., Dylikt tens problem består i Cöiner sig självt.
N&amp;- Irvinnornas politiska lik- goiiting helt annat a r stallighet med niai ?iieiz det jag har i sikte.
och alltså iiii ar löst,.
Mannen a r abstrakt Kvinnans politislra lik- - ltviniian äor koi~kret.
stallighet är ett medel, Därmed ar egentligen en möjlighet till " fri- allt sagt, och andan f ~ m - het " - ett ~ei:ktyg soni ilen varmed " skiildfrå- lioii erövrgt och som det.
gans " harva 1ta.n upp- iiii galler att bruka.
Och nystas.
det ä r blott e t t av Av naturen ar 1rvi.n- medlen, I i w betydelse- lian praktisk, händig f d l t f ar framtiden visa.
och niateiiel.1, men man- Men hon ar icke alls fri nen opraktisk, fumlig blott £ör det att I-ioii ar och ideell.
Kviniian kan valbar och äger väljar- laga mat, sy och lappa.
ratt - iiigaluiida: kvin- lilader, föda och.
fostra norna sitta alltjämt fast barn 0c.h en gång i t.i- i de yttre och inre resinl- dernas morgon skötte taten av en lang före- hon oc ' kså åkerbruket g %ende utveckling.
Ho11 Stephan Sinding NATTEN.
(som nu manilen jämte kvinnan, a r socialt och annat grovgöra tagit naturligt bunden; vand upp och lied made frihet till det gemensamt hand om).
.Men satt mannen i köks- på hela sa; mliallet - i morgon m a n s.
1 l ~ i g a, till e11 högre syntes av spiseln med barnet på ena armen och måste 1ikvä.l middagen göras i ord- det bästa maiiliga och det yppersta med den andra dirigerande grytor- ning åt de liungriga revolutionärer- lrviimliga.
Om nu detta är möjligt .. na!
Vi laste redan i skolan en läro- na och blöjan bytas på Fri- Jag vagar ej svara pk det, varlien för rik berättelse om " maiinen som skulle heten ligger .djupare an pil malmens eller lrviiiiians rakning.
stalla hemma ", förmodligen skriven av ett ruttet upp- och nedvänt samhälle: Om jag iiii vid den första frligans be- en kvinna att döma av överdriften.
den ligger i basta fall någonstädes inom svarande iitaii ' att akta på mannens Men den a r ju tiimligen sannolik ...
Och kvinnorna sjal.va, överhopad med avfall vrede ädelmodigt och utan omsvep er- ändå a r det mannen, som fått det frän en flerhundralirig a r b ' e t s f ö r- känner, att kvinnorna sucka under s t o r a hush&amp;llet, ' samhället, p &amp; sin d e l n i n g s outsägliga trivialitet, vil- maniiens " förtryck ", så följer därav lott !.
Ja, t y han var abstrakt och ideell Manligt - kvinnligt: mänskligt.
. '
och tänkte.
BIaiinen spekulerade och 31 miiiinislca lycklig, meii aldrig oand- 15i är hon förvisso lycklig, d % .vet hoii experim.enterade och var städse missbe- .i,glieteii som sgdan.
Hon ar ful1kornl.i- itkvisso " intet bättre an att ' lwiiadeii låten, lian ville nytt; k.&lt; m n a n var mera: are an maniien, ty nog är vB.1 den full- 8ng styra ocli ställa p % jorden med jor- belåten, hennes l-iush %llsinstinkt förbjöd komligare, soni redan förklarar iiågot, 3.eiis sköna 11.åvor - då ar Iion li ii s- lieiiile att för frikostigt rata det g a d a; in den soin ännu jagar efter en.
förkla- n o r; god som ängarnas lioiiiiiig ocli.
det kunde kanske aiiclras och duga till ring.
Kvinnaii f örlilarar iiiictlighet en, rygg s o m tunga, mognande rågfiilt, n Agot ...
S % stadfäste iiat~uien en arhets- niannen jagar efter oandliglieteii.
Sa rvinnan hög och härlig.
Det ä r det ena fördelning (såvida icke det vi anse vara mkste det vara, var och en har sin yckms villkor, vilket.
alltjämt var je natur hos kvinnan a r f ö:rvarv, det B a 11 smarta; ty 1wiiiiia:n föcler barn med verklig kviizna %trår - det andra a r ja ocks % tanlras) efter en ocli vars smsirta, men inaiiiien uizdf år idéer med 3.tt hon i C lc.
e &gt;iiiiner inre m.aning till.
kynne och i deiina fördelning av sgss- smarta, och kvinnan s k d l aldrig kanna persoiilighet.ens f d i e t, at.t Iion i e lr e tvivlets iiiigest ell.er förtrivlans kval., j a.gar efter oändligheteil.
Ty icke var: lonia ligger egentligen ' ' f örtrycket hoii skall icke stå utanför idéen, men det den 1iel:ig.a Birgittas kallelse att.
Ingen betydande tihikare eller för- ho11 har den på andra hand. "
Vill man vara husmor, blott ' ' iiiidlig ' '.
f attare liar underlåt.it att upplysa värl- (Forts.) liartill ha en bekant, klassisk bild, i 11 %- den om sina &amp; sikter aiigåeiide man.iiei~ och kvinnaii.
Filosof er och kyrkofader, goii.
mån åsk&amp;dl.iggöralide deiine man sk.alder ocli förf attare, veteiiskapsrnäil och denna kvinna, så, må man tänka på och politiker - alla ha de, var p % sin M a s t e r O l o f i Strindbergs drama tid, sagt sin oförgripliga mening.
Man och lians hustru Ii: r i s t i lya.
Dessa ord av författaren till Förfö- erinrar sig särskilt, att kvinnan för d (aktningsvärda kyrkofiiderha, pä er rarens dagbok iiiiieha3la mycket vis- I.
septemberiliimret av Morgonbris, " Anna Lindhageii de resolutioner, g %ng filosof er, förf attare och själasöra dom.
Det ' &amp; r verkligen otillständigt att 0 ' 0r jare, tedde sig som en syimerligen h %rd- profanera dem genom kommentarier av iom fattades p % lrviiiiiolro~igressen i lrnackt nöt, vilken de slutligen.
bort- efterf öljaiide art. Zurich, till förein.81 f ö r en kritik, som i slängde som ett tomt, ehuru hopplöst .Finns det någon kvinna så cljiiïv, att hnvudsdr riktar sig mot att l~viiiuorna h art skal: ho11 var visserligen till.
slrap- hoii riskerar påst&amp;enciet, att deiina bild iiiider iiamiida koiigress visat ' bristande naden iiiigefar en miiiiilislia meii utan a.v mannen som oanclli glie t ens r ep inogenhet ocli opartiskhet, att de allt sjal ..
Vi II a för vår del i frislr li %gliomsl tant och kviiiiian som ii.iidligheteiis ar for mycket latit sig ryckas med av det Strindbergs kra.ftgl5nsande l e jonlraml: ett av de obligatoriska uttryclreii för d %varaiide tidsläget, som.
kom barrnliar- mot denna segt sammailrotade världs- manlig f åfäiigs och - viktighet?
Om hoil ti gheteiis och medlranslails vågsldil att halva, ett motstånd på vilket kvinnor.
finils, så.
bevisar det just att författaren sjlinka till tyslraimas f örmån.
ila till icke ringa del utvecklade silir liar ratt, ty på vilket förtraffli.gare satt Det liar under de elandesår världen f ardigheter - och f ïämst minnas vi slrulle hon l~uiiiia visa sin - ändlighet!
genomlevat visat Mg omöjligt för maii- Hur förträffligt!
Mannen, herren niskor att ifrhga om de krigande par- aven en d j up och b e t y delse f ull dikt al över hela naturells Iiärlighet och rike.
terna intaga en verkligt neutral Ii 811- Fröding: Mannen o cli lrvinnan.
Mer dom., icke vetande vad lian skall göra, ning.
Anna Lindhagen har i Fraiilrri- värdigt vid sidan av vilken som hels1 tankaiide - iiiitt i a l l Överflödande jor- ke och Belgien sett verkningarna sv en psylrologisk analys av könens väsen st8 aiidligl-iet drömmande om del grym och brutal krigföring, som %sam- disk några av den store eiistöringen Sörer oandliga, abstrakt, opraktisk.
Impo.
kat bef olkniiigen of attbara lidanden.
Kierkegaard.
Härom vill jag påminna sant och likviil kom.islr.
Men kvinnan De lrvinii&amp;, som reste genom Tyskland " Over Iiiivud taget har lrvhnaii er hon visste genast vad som var att göra medfödd talai~g, en naturlig förmåga Ii011 &amp; g sig om med en liiismodersblicl~ £or att bevista 1iongi.essm i Zurich, voro en absoli-t virtuositet till a.tt f ö:rlrlaï: och grep sig utan vidare - utan förbe, vittne till d.en sviilt och iiiideriiiiring, som lia~jade likt en pest bland de breda andligh eten.
När mannen var skapad redelse!
- itu med bestyren.
P3 l.agreii, ti1,liiitetgöraiide en Ii el upp- då stod Iian dar som hela iiatiirens herr (h e n n e imponerade inte malmeii, liar ocli f1irst.e; naturens prakt och Iiarlig föreföll henne.siiarare en smula komisk vaxande generation, och de lrande sina Iiet, hela iiildl.ig1ietei1.s rikedom viintadi SS.
har, som jag tror, heller aldrig er sinnen upptända av harm.
Men kan maii Val säga,, ' att dessa av blott p % hans befallning, men han för stor man varit stor för sin hustru.
På st.od ej, vad lian skulle t a sig till mei 11 e ii 11 e kan han icke imponera!
Hege: p &amp; soilliga intryck f ärgade synpuiilcter varit bestäm.inande för Irvinnokongres- allt detta ..
Han stig darpå, men det va: sade, att en stor mans, kammartjaiiare sen?
likasom f örsvaim alltsammans vid a n liar intet värdigt och klart begrepp om dens blick; det föreföll honom, att orr stora m i h; lat oss tillägga) att en stol: Nej, den ma~lrerade ett 6igslra1, en bestämd avgrä.nsning mellan det för- han blott rörde På sig, så slrulle liar malis liiistru kiiiiiie.r, inga stora man.
£lutila och det.
tillkonimande, den gjor- med blott ett enda steg ha gått förbi alltsammaiis.
Sil stod lian dar, en im * Denna kvinnans medfödda talang, de sig, till tolk för en ny humanitets posant skepnad, begrundinde sig sjah naturliga förmåga att " förklara änd- pfinciper, * den .ville icke en %terupp- och likväl Iromisk, ty man måste jii,l (l.igheten ", att vam hemmastadd, l i e - ~-epiiiiig av det förflutnas brott och &amp; t denne rike maii, som icke förstod at1 dig och praktisk och i kontakt med tic- misstag.
aizvaiida sin rikedom; meii iiven tia, gen, ar det icke denna ' virtuositet ': Kvin.noriin beklagade, enligt Anim gislr, ty h.an lrunde icke anvand.a den förtunnad och utspiidd p5 alla jordens Lindhagen, icke i en resolution dem, Di3 skapades Bviiman.
Hon v a r inte i kvinnor, som upptriider i hiisliål!
: sb.esty- som hyst kriget.
inom sina graliser.
nieii förlägenhet, 11.011 visste genast, hur1 rens vardagliga trivialitet, som medför1 i deras protest mot Irriget innefattades man.
sliulle gripa sig an nied denna sak den aïbetsförde ' lnii~g, enligt vilkeil också d e ockuperade liindernas lidani utan drö jsm %l., iitaii f örberedelse val kviniiaii blivït nianiwns Ii j iiI.
@ eda!
den som led i ett syst.em, ty h i g a s det 1.1011 genast färdig att börja: Detta val Ville lioii icke själv jiist s&amp;, blev h.011 överhu ' viid taget, måste nagoii av olyc- den första tröst som gavs nianiiislian. '
icke enerverad av att se maiiiiens ta- Iran hemsökt plats drabbas av dess liarj- Och vidare: " Hviiinaii fattar andlig.
fsittliet.:!
Tzi~kte ho11 icke: detta göl iiingar, och då kriget sjä1.vt upplöser heten, hon f ö r s t h den i grund och bot, $.g hast,?
Och s &amp; tog Iion nå sig s i 11 de l agar, son1 reglerat f örliållan.dena niellaii rna~iiiislrorna, f öl j er med nöd- ten, darf ö r ax h.011 förtjiisande, och ilel börda. '
Men ar Iion l. y c l&lt; l i g i sin iippgift, vändighet att det i sina verkningar blir ar i själva verket varje lrvinna; därföi a r Iion bedårande, ocli det a r aldrig i ä.iidligheteii, lyckligare an mannen l grymt oc i brutalt och för maiinisko.rna mannen, darför iir ho11 lycklig, s % lyck, Ja, under två förutsattningar .. Om .hoil olycks11riiig:~nde.
Att t.ala om en liii lig som ingen man kan eller f %r varr kger fullt.
w p av iindligheteiis håvor man krigföring ar en paradox.
det.
Man kiincle därför gärna .säga, at1 cin lador ocli visthus st$ fulla, oni Iiar- Protesten mot fredsvillkoren var kon- hennes liv ar lyckligare an mannens r. &amp; imkli tig henne svall a av blomstran.
gressens bärande idé, dess kärna och ty visserligen förp~ar iindlighet.en görr de hasa, om mannen 51: gripen av sitt marg, icke bl.ott därför att de in1iebu.r~: ' ' j. '
Kvinnokongressens birande iii.
, ' ' j j ' ',.
..
MORGONBRIS 3.
-.
.
ett krossande av det tyska folket, iitan bort-f öraiide av civilbef alllriliiig, dö- uppgift bli att ' förmg kvinnorna att därför att de lrrossade den rättfärdig 3aiide av civila, stöld av, e:iislrild egeiz- inse nödvaiidiglieten av att ansluta hetens framtid, som kviiinorna drGmt iiom, i farit organiserat och icke blott sig till klubbarna, f ör att dar del taga studie- och s jal.vbildniiigsarbetet.
oni efter det ganila systemets f al !.
skett i stridens hetta.
Dessa fredsvilllror kriilikte priiicipez., Anledningen till att man beklagat, Våra klii:, bar vi1 j a bibringa sina som voro kviiiiioriias lljärtam dyi * ' .mra, att nian i Zuricli ej hade behov att ge- nedlemmar kunskaper, men det beror och därför liniide de, vilkcn.
iiat.ion de nom en offentlig resolution uttala sig på medlemm,arna själva om det - skall a11 tillhorde, enas i protest en mo; det Dn1 de ockuperade lai~deriias lidanden Lyckas.
Vi måste alla bidra-ga till att som hotade deras barns, ja, .hela värl- i r dels deiina onödiga, organiserade söka f å våra möteii sä värdefulla son1 dens framtid.
Det TTar mot frai.ntideii förstökelse, .vilken ytterligare ökat kri- möjligt.
Att sprid ' a socialistisk li tte- kvinnorna riktade sina blickar.
Det gets griisligheter - för att inse detta ratiir och se till: att deii blir last samt skall alltid f örbli Ziiriclikoiigress .m be-liöver rnaii icke vaya så naiv att a.tt diskutera det lasta på mötena a r adelsmärke.
Det vai.
ti:oii på den, som m&amp;i tror att ett krig kan föras hu- ?tt bra medel att väcka intresse, på kom Frida Perlen att motsatta sig ett mant - dels övertygelsen, att förso- ramm gång som niedlemmarna tviii- förslag om at.t i en - esolutioii hylla alla ningen mellan f ol.keii påskyndas ge- ?as att Iiisa om de skola kunna del- de hjaltar, som gjutit sitt blod för fos- nom att fakta uppklaras.
taga i diskussionen.
Vi ' f % of ta erfara, Ni1 har 1.y.ckligt iiog iiiiderrattelse %tt det på vara möteii m&amp;ngeii g3iig ar terlaiidet, det s a r den som kom Nord- frankrilres kvinnor att glömma de fasor kommit att inan i Tyskl.aiid önskar; vart att få till stånd sakliga och varför jag genast av- wdeiitliga menii~gsintbyteii.
De flesta som övergått deras land och i inim ~iiideri~a.tt.elsei:, niskoka.rleke~is t.eclreii racka.
haiidcii Et Gint cle t1:yckt.a uiidersölziiingai?
jag nedlemrnar Iia dock nzaiigeii gång en de tyska kviiiiioriia, det var den.
S O J ~ haft i siii &amp; go, dels espedierat en.
iiil- ~estamcl iippfabt.iiii~g i en sak som igammal bloclslriild icke ville 1et.a fram clersöknin g, iitgiveii av franska röst- mnlmer upp till behandliiig och anggeiicle franska deras f örslag slriille varit av st.oi:.t motiven till det, som aldrig kan Mer- rattsföreningeii, i de ockuperade ~ihcle, me: de avst5 för det mesta av Ltviiiiaoi:~ beliaiidliilg falla på ett land all.eiiast, utan som t.rakteima av Frankrike.
Undersök- iien orsaken att de ej tro sig lriiiiiza g8 Aterfaller på ett helt system av makt- ningar, vidtagna av tyslcariia sjalva i land med att s2i.g.a vad de tanka, de lystnad och imperialism.
s j a h a ville sta.lla skyldiga samt om de Den som var iiarvaraiide vid kviiiiio-.
Iruiiiia ej l~liida tankarna i oid.
Detta kongressen i Zuricli fick, i motsats till till ansvar, detta anser ' jag vara en ar skada.
Vi måste triina oss i det ' Aiilia Liiidhageii, ett mycket starkt, iii- 1:jiisi.kg till f örstiielse m.ellan Tysk- offent.liga talaiidet.
Genom att över- ocli Fraiikrike-Bel- tryck av kviiiiioriias opartiskhet, av land-Österrike viiina blyghet ocli f örsagdhet och fli- gieii.
deras förm %ga att vid hed.ömaiidst, av tigt deltaga ' i diski~ssioneii, f örvarva Vidare liar jag hört till min glädje, vi oss deii vana, soni fordras för att sakläget borteliminera ' siiia persoiiligt fargade åsikter för att] .åta tanken p % att min syn pH Zurichresoliit.ionei~iia lruinia tala offentligt och oklander1ig.t.
manskligheteiis framtid b1.i den enda delas av s &amp; många, att man sttir i be- Vi ni %ste lar,a oss att förstå ocli an- avgörande normen f ör deras hanclliii- grepp uiiderriitta d.en .i Zuricli utsed- vända ordeii ratt.
Det 1Gllde~ ofta da styrelsen f ör det iincler bildning att ett anföraiide blir missuppfattat gar.
varande iiiternationella.
kviiiiiof ör1nn1- på grniid .av att den som yt.t.rat, sig Gurli Hertzniaii-Ericson.
det " Fred och frihet ", och som.
har ej förstár ordens ratta meiiing.
.
sitt sate i Geii6ve, om en del ' svenska .En aiiiiaii viktig faktor ar, att m.an kvinnors betänksamhet gentemot det niåste känna till deii sak.
som ska11 Ber att, nied alilediiing av ovaiist %en- soni f el.ades i Zurichresolutioiierna.
dislxiiteras.
Dä.rför maste vi.
oka v5.i.a de bemötande av niiin.
artikel- om kunskaper och det ar då till böckerna Zuricli-resoliitioiieiria f 8, påpelra f öl- som vi måste gå.
På samma gång som j ande: vi besegra okiiiinigheteii vaxer iiitres- 1) Att jag framhållit, att en kon-: i arbetet sa.mt troll cet för cleltagandet gress ' biirande idé blir djupare och på 08s sjä.1ya och vi ka.iiiia oss sak- hållbarare, om man icke glömmer sam- rare.
Det ar ej för tidigt, att arbetare- 13 å d e - o c h; Till- - maiist.ä.lli~iiigeii klasselis kvinnor på allvar talika över 1a.mpat i detta sanima.iilia.iig, att man Några ord .till kviiiiioriia av sin s t a l l ~ i n g ocli siiia uppgifter, söka ej bort låta sig ryckas med till den E s t e r Nordin.
sig till ratta ocli taga st.&amp;iidpuiikt till grad av den aktuella frågan omMoc- den rörelse, som kämpar för ckss fri- Tiden ar nu iane, d &amp; arbetet i vara lcadeii (iiigen oenighet förefinnes däx- om, att en protest mot deiisa.mna var ldiibbai: bör ta ökad fart.
För med- görelse och höjande i saväl elroiiomislct riktig), att nian glömcle bort passa på leniniarna galler det att besöka mö- som.
lrulturellt avseende.
Det har blivit ett stående slagord vid detta enastående tillfälle att ut- tena ocli aveii söka få nya medlemmar tala siii protest och sin fört16vlan över ni-ed.
Ett kraftigt agitations- och upp- ibland kviniiorna ocli det iir ju iiven de landers lidaiideii, som varit slagfält lysi~iiigsarbete msiste bedrivas för ett f alrturn, att vi kviiii~or iiu ha lika spridandet av våra idéer.
Det måste ratt som miiiiiien, vår röst galler lika och ockuperade.
2) Att jag påmint om, att tyviisr bli en allmän uppryckning iblaiid lcvin- mycket som deras, men det borde p$ lidandena för de ockiiperade länderna norna.
De påtagliga bevis, som vi samma gång tilläggas, att vi kviniior f örstorats geiioni en krigföring, som dagligen ha på org ' anisationens nytta ha lika stora - skyldigheter ocli lika genom sin grymhet iuider liela kriget och nödväi~dighet, borde för länge se- stort ansvar, soin rr~alinen.
Det finns väckt bestörtning och fasa hos.
alla, d.aii k.ommit kviiiiioriia att förstå soli- inga skal for kviniioriia som till- vilka haft opartiskhet och mod nog att daritetens betydelse och att våra för- låta dem att ej bruka den erhållna, taga reda p % vad som verkl.igen h4iiit.
eningar av olika slag äro v$ra vapen makten och därmed.
utsatta hela lrhs- J a g för min del, liknsom s5 många i vår kamp för friheten.
Vår största sen för den risk, som följer av att.
andra, hava icke behövt besöka något fiende är kvinnornas egen slijhet och kvinnorna svika sina uppgifter.
Vi f &amp; ej längre draga oss för .att, om vi dar- av dessa olyckliga länder för att få intresselöshet.
Vi ha iiu tillerkänts ratt att .som till äro kvalificerade, mottaga sar- lcimskap liarom.
Vi visste det förut genom avgivna rapporter och vittnes- medborgare i samhället deltaga i råd.
skilda uppdrag och taga vår del av pliigningen om dess - angelägenheter.
samhallsbördan.
Det ar ej nog med mål.
Att sedan aven få skåda och munt- Nu är fragan den, om ' vi kunixi till- att vi.
göra vår plikt i hem !men, vi ha ligt höra omtalas martyriet Iiar en- godogöra oss dessa ökade rättigheter, aven plikt.er mot v %rt stora.
gemen- dast varit att konstatera förut kända Den rådahde likgiltigheten inom vara samma hem, mot sainihallet.
Det måste därför bli en hederssali fakta, nämligen att staders och byars egna led, är ' det största.
hinder som påtändning förstörelse av indiistri, möter oss.
Därför niilste.
v ~: r första fik varje lrvinna; att bli medlem av, ' ' '.
!
.
d Satt fart i kviiinoklubbarna! '
.
.
.
klubben och.
d ä r vara med om att planlägga det arbete, som ar att utföra till allas vårt gemensamma basta.
E11 del uppoffringar få vi bereda oss på, men lränslan av, att den mänskliga likvärdighetens princip tillåtit ' oss att med lika rättigheter deltaga i kampen för det arbetande folkets seger bör vara glädje och lön nog.
Men för att verkligt bestsende fram- steg skola vinnas, måste massornrt ge- nomsyras a socialismen.
Särskilt iblEnd kvinnorna 1.amnar socialistisk slrolning och kännedom om vad socia- lismen är och vill en hel del övrigt att önska.
Vi måste darför skaffa oss en ingående kännedom om socialismen och om socialdemokratisk politik f ör att kunna gå den ratta vägen till fri- heten, f ör f attigdomens avskaffande, för upphavandet av allt förtryck ..
Du, som ännu står utanför, gå med och gör din insats för vinnandet av folkfler- talet för socialismens idé!
Gör det, och du skall finna livet värdefullare och iimehållsrikare, och dig själv som e11 bättre människa!
ling kan f öda barn f öre 20-&amp;rsal.der ' ii, förhåller det sig tvärtom med t i o? "
Kan M.
L. ta r o att en kvinna, vare sig före eller efter 20-årsfilderii, kan obe- gränsat genomgå har ifrågavarande ~peratioiie~ utan att taga skada till I Morgonbris septembernummer sin halsa för hela sitt liv?
J a g har £örelcomnier en artikel under ovan- iitniiiistone från auktoritativt läkare- st&amp;ende rubrik och i vilken fråga tid- håll fått belrraftelse på att detta torde iiingen inb juder till disBi.lssioii, varf ör vara otänkbart.
plats begikes f ör ned~aiistående: Vi veta ju oclrså alla, att ett vanligt E11 tv &amp; i tre ganger liar jag last ar- missfal ' l i allmanhet a r mera ileiibry- tikeln ifråga och varje gång undrat: taiide för en kviiiiia an ett fullgånget ') .Är det en man eller en kvinna, som havandeskap.
Så mycket mera måste har framlagt sina %sikter?
Ar detta val da ett sådant framkallat ha halso- socialdemolrratiskt? "
vådliga följder.
Att artikeln ifråga skulle vara ett Och varför behöver t. ex. ett.
akteii- uttryck f ör specie] - lt socialdemolrratisk rilrap.
bli ett pliktalrtenskap?
uppfattning f år jag emellertid intet Ja, 1111; m h g a uiiga mKn ägna n&amp;- bevis för, m,en jag blir nästan överty- goiisin en tanke åt om de vilja ha den gad om, att det a r manliga synpunkter, eller den kvinnan till sina barns mor?
som liar bjudas ut., Nej, de söka ofta, som M.
L. uttrycker Det ar sant, att denna fraga a r all- det, endast sexuell tillfredsstallelse varlig och ömtåliag, men sant a r ock, och - gifta sig med den de bli fast nutidens människor behand1.a densam- för.
ma v a r k e n ömttiligt eller allvarligt 1~ika; så många.
flickor, som ej agna - tvärtom så brutalt och rått; som en tanke åt att de för första basta ef- om det vore ett av livets allra enklaste terhängsna kavaljer offrar kanske hela problem, som inte.
vore vart stort mer sin framtid och icke blott sin utan an ett skämt eller en svordom.
kanske aven ett barns.
Har upprepar N.
L. drager upp ett par paralleller sig, den gamla ~~aiiiiingeii, att år f å Den av regeringen den 31 december 1915 tillsatta kommittén, med uppdrag mellan en välsituerad flicka och en gällda vad stunden brutit och det a r att verkstalla utredning ang %ende infö- fattig, som råka i samma situation: nog en sanning, som vi aldrig] .ar kuii- rande av dels obligatorisk sjukförsak- början av ett moderslcap.
Den ena na komma ifrån.
F ö r r ansags allt, som rörde för- ring och dels arbetslöshetsförsäkring, lyckas klara av det, den andra icke.
" Eller ", säger M.
L., " hon nödgas till hållandet mellan man och kvinna, otill- liar nu avgivit förstat delen av sitt be- samt ett livslångt samliv utan sympati) ' börligt att tala om och ungdomen lam- tiinlrande, som omfattar förslag till lag ' nar ett pliktaktenskap blir lyclrligt, i ful.lkomlig okunnighet om vad ilades om allmän sjulrförsiiliring och till lös- bli tio andra olyckliga9).
Men Iängre i detta avseende.
livet medförde ning av maderskapsf ömakringsf raga11.
ned i artikeln stiger M.
L., för att bemö- N u a r ungdomen något kunnigare.
Enligt f örslaget kommer den social a iiivandiiingeii om att detta från.
allt ta an föräldrarna och ofta blir svaret på s julsf örsakringeii att gnindas p &amp; prin- ansvar fria f örhållande skulle medföra mors eller fars rhd: D e t a r andra cipen om f örsakringstv %ng och omfatta osedlighet: ' A1:ldeles tvärtom.
De t i d e r n u och det förstar inte ni 80 procent av befolkningen, sihiil d n uiiga man bleve ej måiiga, som vande gamla.
Ja, det a r: andra tider, men ha soni kvinnor.
Det beräknas dra en ar- sig till prostitutionen, nar de kvinnor vi gått framåt eller tillbaka?
E t t ar lig kostnad av 118,300,000 kr., varav de älskade, utan risk vågade skänka i intetdera fallet ha de be- säkert, att staten skulle bidraga med en tredjedel.
stämmande åskådningarna haft Eör- eller 37 mil joiler kr.
Olm den nyn dem sexuell tillfredsställelse. "
Det ar således detta, som lrvinnorna miga att se livet rent och st.ort i alla lagen antages av.
riksdagen lrommer till - och detta har skulle nedsjunka dess funktioner.
verksamheten att ta sin början i ful!
35.
L. panna att framföra som social- Ett framsteg a r det ju ur alla syn- omfattning den 1 januari 1922. dernokratislrt önskei&amp;l?
akt man nu kan tala om för- purikter, Kommittén har till ordf örande liaf t Logiken ar beaktansvärd.
hållai~det mellan de olika könen, men presidenten i försakringsrtidet, And.
Niir förf.
talar om detta åtradda fria - a r det månne också ett framsteg, Lindstedt.
I&lt;ommitténs l.eda&amp;öter, så-: " de livin- förhlillande, då heter det att # man numera knappast kan namna vitt ang %r sjukförsakringsfrågan, ha varit rilcadagsmannen hrr Brariting - nor de älskade ", men nar M.
L. näm- ordet renhet i sexuellt .avseende utan villceii dock e d sin utnämning till ner äktenskap, då blir det endast att bli utskrattad?
Då synes det M.
L.
Och ändå tror jag denna a r den st.stsr %d i oktober 1917 fråntradde " pliktaktenskap ".
l~ornmittéuppdraget och ersattes av hr .otänkbart, att karlelcen kan racka till dygd, som en man, trots.
all moderii frigörelse, sätter som en bland de fram- Herm.
Lindqvist - Kvarnzelius, Nils- längre.
" Eller beg % barnamord) ', säger sta h.os den kvinna, som han till sist so11 i Bonarp och Hj.
von Sydow, sjuk- lrassemailnen kassör J.
E. Blergliind i M.
L.
Ja, vad ar det i de flesta gör den aran att upphöja till sin.
Stockholm och rådniaii J. W. Wester- fall, som driver en kvinna till detta.
hustru.
H a s.
egen renhet h.ai- ju al- gren i Eskilstuna samt byråcheferna Det a r mannens trolöshet.
Ock moti- drig varit fråga om.
Utan att kunna g % in på M.
L:s me- Theof il Andersson (socilalstyrelsen) vet ar nog inte endast, att iniidanskaffa barnet.
Jag ar lika så övertygad om, ning, a t t det skulle vara de socialdemo- och 0.
F. Enb~om (pen~3~onsstyrelsen).
: lwinnan orkade sörja, att så länge den kratisks kvinnornas uppgift att söka Under f rågans behandling h:ar kom- så var det över att den man, hon gav driva fram någon opinion i denna mittén haft koiiferei~ser med läkare l~aiislor, sina första varma, jungfruliga frtiga eller att det ens skulle kunna be- och andra sakkuimiga.
Det nu före- - tills var en sådan äreförgäten lump Önskemål, trakta.~ som ett allmängiltigt liggande föslaget a r enhälligt,.
Kom- hon slutligen förlorar herraväldet ' över att friska unga ansvariga människ~or mittén k,ommer att efter han.d avge yt- terligare förslag till vissa ändringar i sina tankar och handlingar och begår skulle efter behag kunna avlägsna fo- ster, finns det fall, då det icke blott olycksf~allsf örsakringslagen m. m. Diir- brottet.
M .. L. säger vidare.
" Tanker man vore högsta grad av mänsklig rättvisa jämte komma vissa utredningar att aldrig.
p &amp;, att nar e n kvinna utan utan.
aven.
b.arm !hartigt, att lagen till- inom kort publiceras.
.
.
slrnc1.a f ö r sin kroppsliga utveck- stadde e,n sådan åtgärd. '
" Frigorelse friin- moder- skap. "
', ' O bligatoris k sju k- o. moderskapsfiirsä kring.
*.
-, Vi veta alla att fall förekommit, d en ensam värnlös kvinna samvetslös blivit våldförd av en vagabond.
Hon vet ingenting om mannen, in genting annat an den enda g %ng hol råkade i hans vag begick han en för brytelse mot henne.
Eller t. ex. el familj - fadern slö, modern sinnessl - med åtta barn; och flera med d nämnda jamf örliga f all kiinna taiikal som t. ex. vid obotlig sjukdom.
Har borde dock rashygieniska spörs mål upptagas och prövas och det vor1 ej en dag för tidigt, att en fråga son denna tages upp till lagstiftning.
Sor rashygieniskt spörsmål ar frågan full berättigad och icke blott berattigai utan av aktuellt intresse.
Från första stund de sot.-de.m.
kviii norna började sitt arbete har detti gått ut p % att arbeta för bättre hen och sundare uppfostran av ungdomen mera verklig sund glaldje och.
harmon i det arbetande folkets liv.
Kunna v fullföljna detta arbete att skapa dt yttre betingelserna harför genom va ' avvägd tid till arbete och vila, en or dentlig undervisning och utbildning sunda vackra hem, så tror jag vi skolr finna större möjligheter till harmonisk utveckling för de unga och icke skok väl vi mödrar då fostra vår ungdon till att leka med en eld, vars begrans, ning de ej kunna överskåda, - att plottrr bort sitt livs största varde i småmynt J a g vill i stallet hoppas på ungdom besjälad av större idelal och som sätter som mål för sin egeg uppfostran: fast.
het, s j ' al~beharsknin~, ansvarskänsla o r.
I M Lysekils socialdemokratiska kvinnoklubb.
agstiftning sådaii som deiiiiii samt att ciella kongressen, yrlcesinspektör Ker- i testa ng and et av kvinnorna från val stin Hesselgren, åtog sig beredvilligt tvlönade yrken därav blir e n följd.
att överlämna skrivelsen till de båda 3ar:skilt, omotiverat a r det att fortsätta kongresserna, och har Ceiitralstyrelsen~ ?å f örut insla.giia vägar om sarlagstif t.- och Sanzorganisationeiis styrelse till iiiig, såsom förbud för nattarbete eller doktor Alma Sundqvist, som för ilar- nförande av o b l i g.
a t o r i.
s k t kor- varande a r i Arnerilra, lämnat f iillm.akt.
; are arbetstid för kviiiiior, i all syn- att som vaiiskapligt ombud (frateriial ~erliet nu d % en allmän effektiv delegate) representera Sverges soc.-.
ikyddslagstiftning (aven omfattande dem.
lrvinnor å kongressen.
nan) inom kort synes bli en verklighet.
Nöd-vandigh,eten att ge elzonomiskt töd till modrar 6ch barn har däremot, yvarr ännu ej vunnit tillräckligt be- ~ktande.
En eff.ektiv n1ode:rskapsf ör- iäkriilg maste !darför införas för alla: vinnor.
De kvinnor, p % villsa ensamt Uppf ostringsar ' betet ar en f råga, rila försörjningsplilrt för.
barn.
rnkstc helt naturligt ligger kvinnorna som !rhalla gamnti av samhället om h jlälp hjärtat.
Mycket av tidens före- om il1 barnens underhall, såsom i form av teelser, både.
av det som a r ' gott och ', tt peiisioi~ tilldelas ankors barn och l ont, står man främmande för.
Ingen, tt understöd till£öreakras aven barn tid har val, inom en för oss överskåd-.
il1 andra eiisamstii1l:da mö,dr~ar.
Vi uttala var förhoppning att kon- lig tidsrymd, uppvisat så ' mycket av: ressen skall verka därför atat kvinnor- 1 bagge delarna, och a r det särskilt .öm- .. as rättigheter såsom medbo:rgare och tål.igt och svårt för, - ungdomen att i ncLi.vi.der bli bevakade på samma gång.
l denna virvel av olika intressen finna: raftig hjälp beredes kvinnorna i utf ö- l det bästa, därtill fordras en fast 1 grundval.
Giwnden måste byggas un- arrdet av deras moderskall.
(iier barnaåren och alla krafter hjälpas Stockholm i september 1919.
Hem och skola, hava gemensamt i It.
För Socialdemokratiska kvinnoriia; ~.
3etta arbete sig förelagt.
S t o c k- centralstyrelse: l h o l m s s o c.
' - d ein.
k v i n n o - Anna Sterky, Anna Lindhagen, l t l u b b a r hade ett gemensamt möte .ordf.
intern.
sekr. i.
olrtober, varvid.
detta .ämne blev f öre- För Xocia.ldemolrratiska kviniiornas l nål f ör liv] - ig .diskussion.
Bysalen.
var i tylld till sista plats nar f o l k s k o l- samorganisation: l.
a r a r e O s k a r L u n d b o r g Amanda Frösell, besteg talarestolen och utvecklade ordf. denna fr %ga.
Han poängterade dar- Anna Johansson-Visborg,.
vid hemmens stora betydelse för upp- kassör.
fostran; dar måste grunden laggas, kkolan har.
sedan.
att bygga vidare.
I Morgonbris ' oktobern~mner kunde Bagge onåste komplettera varandra.
i lämna ettkort meddelande om dessa var den ' i - tankeg&amp;iigen.
.
...
.. -, ongresser och att ovanstående skri- ffiedraget.
.
.
.
- .-.
...
.
else hade sants ditöver.
Under debatten, uppträdde bl.
a. Sverges sociala expert ti11::den offi- i f o l k s k o l e i n s p e &amp; - t ö-r.e.n .a.
: r.
Hemmet, samhället och.
Särla.gstiftningen för kvinnor.
a Till internationella kviniiokongres- sen i Washington och till den officiella arbetarekongressen har sants följande ulttalande: På samma g %ng vi framhålla nöd- vändigheten av kraftigt skydd mot barnarbete, reglerande besta.mmelser angiiende iiiigdomeiis arbetsf örhållaii- den, införandet för man och kvinnor av lagstadgad 8 tiinm~ars arbetsdag, år- lig semester, utvidgald.
yrkesinspek- tion, effektiva gtgarder mot arbetdos- het, lika lön för lika arbete, få vi, i en- lighet med av oss tidigare framförda synpunkter och ' i anslutning till vad som uttalats i det nu i år offentlig- gjorda programmet av " 6omité femi- nine frangaise du travaiJ ", framhålla att vi icke gilla principen om s8rs ' killd skydddagstif tning f ör kvinnor, f ör- utom f ör barnafö~d~erskor.
Vi undertecknade svenska, socialde- mokratiska kvinnoorgani9at.ioner ha ick.e ai~slutit oss till B eïnklonventionen av 1906, ehuru Sverge officiellt anslu- tit sig till densamma.
Vi anse - namlig- att kvinnornas för- varvsmö jligheter begränsas genom en, uppfostringsarbetet. '
, 4 ',,,.
Kamrater inom arbetarklassen.
MAN OCH KVINNOR!
\!
o r d l u 11 d, som i instruktiva anfö- mden framförde skolans arbete och.
tveckling.
Till sist enade sig mötes- eltagarna om att hemst.älla till anord- arna av detta möte att sammankalla 11 flera sådana, dar skol.ans och bar- ens måls.rnä,ii kunde komnia samman ch dryfta dessa fragor och antogs !l jailde resolution: Vårt folk, vara hem, var ungdom, v h a barn hotas av en ny fara.
Kriget liar kommit och gått förbi, sjulrdomar i dess spar och livsmedelsbrist Iia Ungdomens r ä k a uppfostran är grund- - ?.i.
övervuimit, men m&amp;nga av kristidens avigsidor ha anim jordmån för sig alen för stat och samhälle.
Varje hopp om och giva fortfarande isynnerhet ockrarna och deras likar tillfäl1.e till rilzt t t socialt återuppbyggande måste darf ör nytas till de ungas uppfostran.
Heliiniet a r i:Hringsf &amp; ng.
tgångspunkten för uppfostran, som sedan SQ 5.r det med den s. k. liem ' briiiiiiiiigeii.
Den iir lagstridig, den ar farlig; iillf öl jes genom samhallsåtgarder.
Medan en yttre skolorganisationen i våra dagar den produkt som framställes a r h a l ~ ~ ~ &amp; d mer, l i g, iiildock %r det ett kant och cnom.går cn välbehövlig och väLkomnen eiakänt faktiim, att deii florerar, i större eller mindre ornfaiig, mitt ibland oss, örändring, fästes alltf ör liten uppm&amp;rk- amhet vid den t.idigaste barnaåldern, vid cxsom för vinniiigsl.ystnad, ömsom fök att stilla ett okuvligt spritbegär och .einmets möjligheter a t t grundlägga goda öinsom håh hända som ett rent.
trots emot gallande lag och förordningar.
.anor, som sedan oftast bliva livsbestam-, mnde.
Bostadsnöden med sina sociala.
v&amp;- Vi veta mer an viil, att det var lrristideiis striinga restriktioner som i or samt nioclerns a r b c t.
~ utom hemmet ' Ersta hand förledde till de första lsgövertradelserna i deiiim fråga.
Men lotar i hög grad a t t bliya ödesdiger för mquppfostran i vara stader och industri- l sina klor det vill synas,.
som ocksa i hög grad kristidens g u l a s c h ~ r a slagit: elitra.
Men aven dar dessa svårigheter fö- i detta geschiift, för att ockra på det mot rest.ri1rtioilcrn.a riktade missnöjet.
sefinnas i mindre gracl, saknas stundom) li.clr .för hemuppfostrans grundläggande be- Ockrarna rakna p % de svagaste och suga framförallt til.1.
sig dem, som sam- Stockholms socialdemokratiska: hiillet sökt, med eller mot deras vil.ja, s~lrerstiilla.
Vad %rslångt arbet.e i follr- .yclclse.
rvinnok1ubba.r~ medlemmar, som äro starkt nykterhetens och kultiirens tjiklst lyckats bygga upp är förrått ocli prisgivet .. i~edvetna om bristerna i d m nuvarande upp- ' ostran i saviil hem son1 skola, f % därför ' 0rdnings.makten star malrtlös! "
säger man.
hr detta sant l Är det.ta .ikta c11 varm vädjan till alla oeh en var a t t det betyg ordningsmakten giver sig sjalv?
S &amp; mycket mer då l %t oss bevisa, iicd förenade krafter arbeta för ett uppvak- iande på uppfostringsf rågans område.
Vi et4 svenska folket lian styra sig sjä.lvt!
Det a r m&amp;nga, som ropa på polis, men iräva darför vittgåencle atgarder för bo- \ .i tro ej att det ä.r e 11 b a r t straffet för möjligen beg&amp;ngna förseelser, som itaclsf rågans lösning, v.ari genom barnen kun- la beredas en lugn vrå i heminiet, ökad var- sli.czl1 radda vårt folk - lika litet i detta som i andra fall.
Det ar oviirdigt lesattning av kvinnornas arbete ino-m hem-:, tt ett folk, som star mitt i ett demolrratislrt genombrott inför ett i allo de- net, ett omfattande upplysningsarbete ge.
mokratiskt självstyre, skall stalla sig självt under skärpt polisuppsikt i en lom spridande av broschyrer och tidnings- utiklar i u.ppf ostringsf rågan, regelbundna fråga, dar ändock aldrig lösningen kan ligga i att endast de grövsta brotten t ' örclasningar över denna f råga, uppf ost- beivras.
Vi tro däremot, att i denna tvekamp på gott och ont v %rt folks starka !rågans upptagande soni amm vid våra bli- vande f olkbilclningskursei, varigenom kunde i~iittsliällsla skall segra.
väckas kunskapstörst och f öräldraansvas Sverges arbetare ha m.&amp;iiga ganger visat den bästa san~hörighetslränsla, samt helig vördnad för uppfostrans konst.
clen största offervillighet, d &amp; det .gällt att främja ideella syften, och ha i inånga frågor i solidaritetens namn gått till gemensam ' aktion.
il lie ii upp- Eiittniiig vi h 1ia om dryckesseden - nar det gall.er hembränningen torde det Agitationsveckaii ä r nu ordnad och (: j behöva råda n %gra meiiingsskil.jalitigheter.
Även sedens försvarare er- kommer al:$ omfatta omkring l00 mö- kanna, att genom f olki~iide~vis:ning och iipplysning om alkoholens skadeverk- ten över s % gott som hela landet.
Ta- ningar skola vi gå framåt mot ökad follrnykterliet, men vi veta oclmå, att det lare vid agitationen bliva Elin New maii, Disa Vastberg, Hulda Flood, finns intet starkare moment i iippföstriiigsarbetet än exemplets makt.
Aiina Johansson-Visborg, Alma Nor- Darför vädja vi kvinnor i de socialdemokrat,isla lrvinnori~as 1 1 m till sel.l., Nelly Thyring, Agda.
Ostliind, tihkande klasskamrater att anst.älla moralisk räfst med l~.enihraiin.arna, var- Signe Wessmaii, Amanda Frösell och helst de anträffas.
Det är faclrföreiiiiigarnas stora förtjänst, att ifraga om eventuellt Ruth Gustaf son.
' Vi uppmana våra klubbar, som över- spritbruk ha infört sträng disciplin inom arbetsplatserna.
Vi vädja iiven 1111 p &amp; platserna sta som anordnare allt till kamratandan inom arbetarekretsarna att hålla rä.fst- och rätta,rting med av.
dötena, att göra det basta möj- ingbrytarna.
Stöd de svaga och döm.dem, som genom tillverkning och lang- liga av denna ' var agitat.ionsvecka.
~ i l l g söka undergräva den sunda rättskänslan hos vart folk och genom laglös- 11eteii sko sig själva.
Kooperativa förbundet fortsätter alltjämt Vi vädja till var och en i alisvarig stalliiiiig, till representanter i press den raska utveckling, som varit rå ' dande och parlament: Giv ert ord p &amp; att söka göra vad som står i er makt för att alltsedan årsskiftet.
Från 1 jan.
till och Y acka vårt f ollr till besiniiing.
med 30 sept.
har förbundet sålt varor till de Vi vädja till kvinnorna, att värna hemnlen mot braiiiiviiic ' pai~~oriias anslutna konsumtionsf öreningsrna f ör den hrravalde!
Besinna, att intet intryck ar stark ' are än det barnen föra med efter svenska f örhållanden ståtliga summan av 50,625,881 kr.
ökningen i förhållande sig friin barnaårel; i föraldrah.emniet.
Det ar brist på ansvarskäiisla, det ar till föregående år ar stor.
Under samma brist p % humanism, det ar icke förenligt med en demokratiskt upplyst tid, att period såldes d % för endast 15,586,919 kr., skolans f ostrande inflytaiide i denna fraga nedbrytes av de erempd miinga vadan ökningen saledes uppgår till 31,738,962 kr.
eller 168 %.
barn erhålla genom brannvinstillverkning inom hemmen.
Även sparkassan har a t t uppvisa en bety- Vi måste nu alla kanna som medborgare.
Vi äro alla ansvariga för vfirt.
clando tillvast.
Vid slutet av tredje kvar- folks öde utåt ocli inåt.
Vi milste tanka ocli haiidla en för alla och alla fök en.
talet uppgick insattarnas behållning till Handen p$ hjärtat.
Vi börja kampen mot " Hen fördolda fienden: 8,761,850.
kr., fördelat p % 21,715 insättare.
För hemmen., för barnen,.
för ungdomen!
En jainfö:relse ined insattarnas behållning: Agitationen.
I.
för e t t $.r sedan 2,3$7,196 kr.
visar en ökning: av.
,
.
MORGONBRIS.
.
7 Historik över kvinnornas röstrattsfrliga.
De intressantaste ïiksdags- 1; er tillf öllo partistyrelseils avslags- Förklarligt nog uiidgiclr under så iiokiimei~.t.en för belysande av frågaiis 7 yrkande.
vidriga.
förhållanden icke Iieller 1904 irrfärder i den politiska labyriiitein Höst.en 1 9 0 5 lc o m d e t l i b e- ars f iamställiiing att sölca någoii be- voro tvii vid utskottets iitl.itande fo- l r a l a g e n o m b r o t t e t e l l e r.
täckning bakom en del opportunism.
gade reservationer, Fyra högerni.iin 1 lcai1sIr e r 5 t t a r e s a g t v a i i - Motionärerna skyiidade sig att f ram- (Save, Berg, Nyström, Rydberg) yr- 5 i t e r g e i i o m b r o t t e t .och därmed h %lla, att önskniiigariia om en f örbe- kade bifall til.1 motionen, " enäi.
de var ocke &amp; den kvinnliga rösträttens redande utrediiiing.
vore begripliga &amp; &amp; l, som a v statsriidet cc11 i enskilda iidestinima iniie.
samt att det vore " allde1.e~ obestrid- m.otioiier aiiförts för rösti-atteils ut- ~nioiisiipplösiiiiigeii hade il.yss %gt ligt att politisk röstr ' ätt för lrviniior striicltning för.
män, syiite-, dein med l t.-ulii.
Det var en stor t.il.ldragelse och ej far på n %got sätt fördröja den ilu styrlra tala iiven för medgiyande av i den; skedde icke utan att det gick en f oreliggande uppgiften at.t genomföra rösträtt åt l i ~ i i i i i ~ ï Fyra ~ liberaler viss dallring genom hela nation en.
allmän röstratt för män ".
Vad nian ater (af Callerholm, Elowson, D.
Med en styrka som icke förr hördes däremot måste fordra, menade m o t b Bergströin, Staaf f) 1.ii11de endast bi- i Er %ii olika 11&amp;11 talet om ilatioilel1 sam- iiärerila, var att avgörandet av 1nii.11- t.räda förslaget med vil ' lk.or och reser- 1 ling, om a.11as samverkan för tillvara- iieiis rösträttsfråga iiinef attade en c k: - vatioiier.
Föl:.
det första fordrade de t.agaiide av landets olika utveclrlings- skild förpliktelse att omedelbart skri- iitredning oin i vad m.&amp;n kvinnornas möjligheter, om de nya ansatser som vi.
.
da till en utredniiig och ett överaii- egna intressen pälralla rösträtt, 1cvi11- I slrulle föreilade göra på alla omr %den.
gaiide av frågan om politislr röstriitt nornas föriitsättiiiiigar för a:.östrättens Tilldragelserila nyligen i Finland f ör kvinnor.
iitöviiing, i villren grad olika lratego- vor0 också en väglediiing.
Splittrat Framställniilgeii iitmyii.nade därför rier kunna antagas hysa det int,resse och sönderrivet av tusen besvärlighe- i en lieniställaii, at.t riksdagen, i sani- föf allmänna aiigeliigeiilieter, som är ter fick detta folk tiingt känna den manhang med avgörandet av frågan ett Iiuvudvillkor f ör att clen politiska påtagliga f aran av iiationell f örintelse.
om allmän rösträtt för man, matte aii- röstriitten skall verka fruktbringande.
Vad inti.äffade ' då?
Jo, det mäktigt ' 1151121 om utredning rörande röstritl; För det andra ans %go de " att d5 det gripande, att folket plötsligt upptäck- aveil för lrviiiiior samt om fördag i e j lär er lmiiiia if rågakomma., att all- te att alla dess medlemmar med lika ämnet.
Vid samma rilcsdag vacktes nian rösträtt slrall med ens givas &amp; t ratt tillliörde samma samhälle, att de också en motion i första k.ammareii av kvinrior, så bör överviigas av vilket alla behövde varandra ocli att inga en ensam motionär om politislr röst- slag det streck bör vara: som sk1.1le sm %alctiga uträkningar fingo på något rätt för konlmunalt röstberättigacle uppdragas för medgivande av politislr håll skymma dessa enkla sanningar.
liviiiii~r.
Den förstiiiimilda motioileii rösträtt för kvinnor. "
För det tredje Och denna samling av nationens alla avslogs av första lraniniareii utan.
VO- betonade de liberala reservaiiterila, att krafter gav sig uttryck i ett enande tering och.
av den andra med 115 rös- iii id er inga omstäiidigheter bör något krav att uti l~onstitutioiieii taga ste- ter mot 93.
Den senare mot.ioiieii av- f örslag till medgivande av rösträtt f or get fullt ut fran fyrståndsrepresenta- slogs av första kammaren med 90 rös- kriimor främjas förra.11 den på dag- tioii till en1ramm.arsystein med allrnäii ter mot 49 och av aiicl:ra kamm.aren ordningen staende röstrattsutvidgmin- och lika röstratt för varje finsk med- gen för mäl1 blivit fullt geiiomförd och borgare saval man som lrviniia.
Detta.
utan votering.
Nu Ilade rösträttsfr %gaii och även trakt i verkställighet.
exempel ställde den allvarliga frågan cleii kviiiiiliga kommit så i ropet, att Ur deiiiia senare märkliga reserva- till det gamla moderlandet, huru detta båda sakerna med viisaiide styrka tion kan knappast utläsas något aiiiiat slrdle i.
jämförelse med dotterlandet &amp; terkonimo varje &amp; r.
Vid 1 9 0 5 % r s iiil eii syimerlig inre o ' b eiiägen11et f ör förhålla sig, ilar aven det f örra ginge r i lr s d a g väcktes en motion i andra sjalva salren, den må nu kommit av till lösiiin~en av sin stora medborgar- kammareii on1 politisk rösträtt f iii: iiatwen eller po1itike:ns härjningar.
fråga.
lwiiiiior med icke mindre ä11 57 under- Detta.
blev dock för starkt för de libe- Slutligeii ' hade, som sagt, f öc f örsta skrifter.
Även social.demokraterm rala leden i andra lmmmarcii.
De gängen p5] .ange vänstern kommit till Ilade deiiiic.
gång på Braiit.ings uppma- sågo sig nödsakade att övergiva led- regeringsmakten.
En liberal ministär ning skrivit på.
Förklaringen till det- ningen och röstade för motionen, som hade bildats och iiii skulle väl det vid- ta framsteg f r h i förra året var för- de själva till större delen uiiderslrrivit.
underliga ske.
m.od1igen fr %gaiis växande frarng %n.g Samtidigt med att den liberala led- Det började väsa i folkets siiiilen.
eller aktualit.et som det oclcsal kallas iiingeii således alltmer preciserade sin Men det visade sig snart att synpuiilr- på det politiska sgrhket.
Därtill koni- sta.llniiig tog även den socialdeniokra- terna iilom de ledande politiska väii- mo även.
andra omstaiidiglieter.
De tiska ledniiigeii allt f a.stare sin posi- sterkretsarna voro desamma som förut.
socialdemokratiska kvinnorna liade tion.
Kort före det motioiien väcktes Det var soin om ingenting haiit.
Rrod- b ö r h t röra på sig och framställa krav liade vid den socialdemokratiska parti- darna fröso bort under den gamla po- .- på rösträtt, och vid deii, nyligen håll- kongressen f rågan den 24 februari va- litiska formularpoliti1c.ens vinterkyla.
na, nedan omf örmalda partikoiigres- rit under debatt.
Branting f öresl.og, Nar det nu gällde kvinnornas f rigö- sen hade en betydande minoritet ut- enligt referatet, ' för en lycklig] .ös- relse visade sig till ocli med .deras ning av scZ~äl rnaiineiirs som kvinn.or- manliga kamrater mera biijda än förut talat ' sig för kvinnoriias 1- d ' av.
.
Uti motioiien skattades nu iniiidiae lias röstratt avslag på kravet om att att följa sina politiska styresmaii.
a11 förut %t försäkringar om att deii då upptaga kviniians rösträtt till all- Hösten 1905 blev trots allt en lövfäll- manliga röstriitten borde gå förut .., E11 varligt genomf öraiide. '
Diskiissio- iiiiigeiis tid för den kvinnliga röst- svag antydan Grom fanns p &amp; ett ställe ilen var syiiiierligeii livlig, och en rättsrörelseii och icke som inraii 1~ii11- i motiveringeii, men framti:adde tyd- talariiiila tyckte " att herrar social- riat hoppas en vhrbry tiiiiigeiis.
Fr&amp;- ligare i klämnien, som f ortfarande be- demokrater då det gällde Irviniiaiis gan rönte; ej någon syiiiierlig upp- gärde en särskild utredniiig i frågaii röstratt voro koiiservativa ".
Vid vo- inuiitrain.
Inom frisinnade klubben i samt därefter f örslag i 5nmet till riks- tering, tillföllo 66 röster ett yrlraiide: liuvudstadeii 01:oade.s lilan över att att socialdemokratiska riksdagsf rak- priisterslrapet skulle lcnniia f å Iiand dagen.
tioiien slrulle kfäva allnian rösträtt on1 kvinnornas politik, de unga libe- Koristitiitioirslitskottet även för I.rvinnoriia, under det 96 rös- rala studenteriia i Verda1:idi i Uppsala förstas, ~ ~ 1 frågan 3. föll (Forts.) &amp; iig Ii.
j. '
l I.
.
I l '), -.
uttalade allvarliga bekymmer över fa- rorna f ör kvinnligheten i det Irvinn- liga väsendet.
Hos de unga social- dernolwatislca stiidenterna uti förenin- Laboremus mötte man en västerländsk Kamratmötet i Södermanland.
ironisk skepsis, med vilken de syntes vilja satta ett frAgeteclren för lrvinnan E t t gemensamt kamrat.möte hölls av Eskils- tuna och Hallby kviiinoklubbar i B r o t t s h ö-srer huvud taget.
Folket s hus.
Den liberale statsministern svnarade Mötet öppnades av fru I d a Adamsson.
den 13 decenzber lwiiiiiornas depiita- Hon hälsade de närvarande vällromila och tion med följande ord: F rån kvinnoklulibarnas wbdsfåit.
uttryckte sin glädje över =tt sa många hade kommit tillstädes sanzt hoppades, a t t detta möte skulle bliva till både nytta och nöje för de b5da klubbarnas nwdlemmar.
Därpå uppliistes dagordningen, som.
av mötet an- togs.
Till ordf. för mötet valdes fru Ida Adams- son, till scltreterare Terese Olsson, Esltils- tuna, och fru Anna.
Johnson, Hällby.
Första f rågan på dagordningen, ' Varför böra kvinnorna organisera sig? '
inleddes av fru Adamason, som framhöll a t t nu a r tiden &amp; dan, a t t kvj.nnorna m %ste organi- sera sig i fören inga^, både politiskt och fackligt, on1 vi skola .bli en makt a t t rakna med.
Det har ju alltid varit kvinnoklub- barnas mål a t t kunna samla kvinnorna, men frågan har e j gjort sig, så, s t a ~ k t gällande som nu, beroencie på, a t t aven vi ha f å t t något a t t saga till o:m genom vår nyvunna rösträtt.
Vi kunde anordna olika föredrag till upplysning för kv:innorna, t y det a r upp- lysning vi behöva i alla möjliga frågor.
Under diskussionen, som blev ratt livlig, påpekades, a t t o:ilti gruppe?
a v kvinnor be- hövde .organiseras, s %som butiksbiträden, hembiträden och kafépersonal, så klubbarna hade stora uppgifter a t t fylla.
Därför ä r Till denna rege~iiigsliiije slöt ome- det av vikt a t t klubbarna bliva storx och del.bart aven den socialdemol~r.atis1ra starka, så de kunde uträtta någonting.
Nå- ledniiigeii upp.
Vid ett rn.6t.e) r.itlyst got särskilt uttalande gjordes e j utan be- av huvudstadens allmänna kvinno- slöts a t t uppmana klubbarna a t t mera ' arbe- lzlubb, hölls f ör.sta i.~ilediiingsf oredra- t a för upplysning ibland kvinnorna.
get av Branting.
Enligt referat. &amp; an- Nästs.
f råga var: ') Hur böra kvinnoklnb- såg ha11 den nuvarancle tidpunkten f ör barna arbeta för artt vinna basta möjliga och inleddes av undertecknad.
att föra fram den lwinilliga röstratts- resultat t Första villkoret föl: a t t f å klubben stabil f rågan till lösiiing e j lämplig.
sgita- tioiien hade - alltid gallt männens röst- inat a r a t t styrelsen arbetar e n i g t och ha.r ~oattsfråga, den kvinnliga tillhörde ett sina styrelsesammant~:äden före varje klubb- senare skede.
Talaren betonade dock möte och dar behandlar de frågor och för- kraftigt att det ej föreliige en prilici- slag, som skola frani på mötena.
A t t nied- piel ' l fraga utan endast en taktisk.
De lemmarna flitigt besö,ka mötena och del- badla rörelserna stodo p % olika ut- taga med i förhandlingarna genom a t t dar veckliilgsstadiurn.
De borde d5rför ej saga sin mening om de olika frågorna och bindas samman.
Under iiormala icke besluten.
Att mjotverlta allt småsinne, ha revohtionara £5~11 %laiideii vore detta överseende med va.ran.dra, n ~ e d ett ord vara tillvagag %ngssatt det enda riktiga.
k a m r a t e r!
Kravet på kviiiiilig stistratt kuiide bru- Utåt, att alltid uppträda hovsamt, aldrig kas till hinder mot lösiiiiigen av man- deltaga med i något förtal om våra med- nens rösträttsfråga och denna senare m8anniskor, utan visa deltagande med deni, ~ ä vetande l a t t alla se på oss hur vi handla.
fick icke f ördrö jeas.
utomst %ende kvinnorna kunna d ' hav s3 De Ingen resolution: intogs.
Det livliga om de vilja tillhöra v %r klubb eller e j och bifall, som i allmaiihet hälsade båda det blir då e j svårt för vår agitation bland de stridande meningarnas förf al-t l an- dem.
de, tycktes, säger referatet, tyda på F r u.
Lindgren, H:elllby, var av s a m a att motets ' opi.nion s a r uiigefar jamat åsikt, aven f r u Stenlund instanide.
Fru delad i fragan.
(Forts.) Adamsson förordade a t t anordna mötena litet omvaslande, med musik och sång, om det g&amp;r för sig samt någon föreläsning eller De klubbar, som ännu ej besvarat diskussion.
rapportcirkuläret, torde ofördröjligen Xvinnorna och nykterhetsfrågan y vai.
sista frågan som behandlades.
Efter de- insiinda detsamma, vederbörligen ifyllt, batten,.
dari alla å] nötet uttalade sig mot,, Mina daincr.
Då under senaste tid reso.
lutioner å flera mötcm fattats, ävensom framställningar till regeringen inkommit, syftande till a t t politisk rösträtt under den narnyaste framtiden borde bcreclas jämväl å t kvinnor, har regeringen ansett sig böra göra ett bestämt uttalandc beträffande sin ställning till denna frbga.
Det ä r av högsta vikt för vårt fost.erland9 lugna utveckling, a t t en effektiv rösträtts.
reform utan vidare uppskov genomföres.
En dylik reform har crnellertid hittills, sådan den blivit a v väldiga meclborgargruppr 0.m.
fattad och av decenniers arbete och stxavan- den förberedd, alltid ansetts gå ut på ut- sträckning a v rösträtten till man, som nu äro i saknad därav.
Skulle man nu söka utvidga reformen till a t t jämväl omfatta kvinnor, så bleve efter regaringens uppfatt- ning med all sannolikhet, för a t t icke saga säkerhet, följden, a t t Iiela reformen koinme a t t betydligt f örsvåras och f ördröjas.
Det skulle helt visst vara ett stort fcl att sålunda f örknippa en reform, som långsamt m8n säkert mognat i det allmänna tanke- sättet, med en annan, som, om an i och för sig efterstravansvärd, dock ingalunda är mogen till 1ös:ning.
Med denna uppfattning kan regeringen icke taga på sig det ansvaret a t t f r a m t a l l a nggot förslalg till riksdagen i den riktning petitionärerna åstunda.
Detta ä r regeringens enhälliga mening jag shärined tillkännagivit.
y.
.
d, '.
.
Det i allo stämningsfulla ntötet avsluta- des med sång unisont.
Nästa möte beslöts a t t avhålla i Hallby den 29 maj 1919 ..
Under en paus i mötet serverades kaffe och tårtor vid e t t med flaggor och blommor prytt och dukat kaffebord.
* j, j), ' all ökad spritt.illverkning, antogs följando resolution: " Ett ä r säkert a t t spriten a r e t t samhalls- gift som a r desto mer fruktansvärt, därför a t t det bedövar arbetarnas klassmedvetenhet och a r ett mäktigt vapen i kapitalets hand f ör arbetarnas f örslavande.
Ingen må därf ör vara mer angelägen om en förbättring på detta område an just vi arbetarklassens k v i n n o r.
De förslag om ökad import och tillverkning a v samt friare handel med sprit- drycker soni framkommit avvisa vi bestämt och komina a t t motarbeta det med de medel, som stå oss till buds.
Det a r icke sådana r e f o r ni e r vi behöva som en %terg %ng till allt större b %nnvinselände; utan såtlana som leda i den enda.
rätta riktningen, nämligen det t o t a l a förbudct .. " Eskilstuna, Hallby och T.orshälla kvinno- h a haft tre kamatmötcn.
Det för- sta avhölls redan i våras, det an.dra i maj och det tredje i augusti .månad, det fjiirde skall h %llas i november i Eskilstuna.
Att dessa m ' öten äro till nytta och nöje f ö r med- lemmarna .a.r klart.
Frågor av olika slag h a behandlats och resolutioner ha antagits, sar- skilt nykterhetsfrågan har legat oss v a m t om hjärtat.
På det sista mötet beslöts a t t ing % till regeringen med begäran om rus- ' drycksf örbud, och uppmanas klubbarna lan- det runt att göra sammaledes, om det skall kunna göra någon verkan.
Mot skytteansla- get har ocksa gjorts uttalande.
, Tb,erese olsaon,.
.
sekr. klubba^ Från Blekinge.
Blekinge soc.-dem.
kvinnoklubbar höllo kamratmöte i Ronneby söndagen den 28 ' sept.
Till ordf. för mötet valdes Rebecka Svensson, Ronneby, sek.r.
och referent Bernhardina Bengtsson, Karlshamn.
Från a~gitationskommittén f örelåg rapport över verkställt förarbete för agitation under höstens lopp och hiinsköts till nämnda kom- mitté a t t ordna och planera agitationen efter basta förmåga.
Kommi.ttén kommer därför i den närmaste framtiden a t t viidja till arbe- tarekommunerna och de nianliga partikamra- terna om stöd oah hjälp till denna agitation, vilken ' vädjan, hoppas vi, e j m % förklinga ohörd.
.
Diskussionsf r %gan y yHeininet och skolan y inleddes av lärarinnan fröken Fredinan, soni något berörde ungdomens förvildning, vilken till stor del har sin orsak dari a t t kristiden sänkt den allinannz moralen.
Hem: och skola saniarbcta icke, vilket dock borde vara fallet.
D:å ett barn straffats för förseelse i skolan tar ofta he.mniet sympati för barnet utan a t t ta!
reda på ratta förhållandet och orsak.erna, till 1) estraffni:ngen.
Många barn ha en mycket livlig fantasi, vilket leder till uppdiktande a v historier och .färgläggning av saker och ting, vilka icke alltid Överensstämma nied sannin- gen.
Detta beror säkert på a t t barnen till- li %tals läsa för myoket sagor och rövarhistorier.
E ' öraldrarna böra besöka skolan, icke blott vid examen, utan även i vardagslag, för a t t få en inblick i förh %llanclena sådana dc verk- '
MORGONBRIS ligen gestalat sig och n~yckct skullc därige- norn bliva battre.
Hemmet och skolan be- höva varandras hjälp a t t genom sainarbete dana.
det uppväsande slaktet till goda och präktiga manniskor.
Vore Önskvärt a t t större f öräldrainöten anordnas, där såväl föräldrars som läraxepersonalens synpunkter och upp- fattningar kunde framföras oeh diskuteras för a t t därigenom komma till samförstånd. '
under frkgorna belystes saväl f r &amp; ~ den ~.
ena son1 andra riktningen.
Mötet b.eslöt uttala som sin inening, a t t vi ha rätt diskutera frågan och anser icke a t t nfigot f öregripande av kongressens beslut därmed gjorts.
Ställde dessutom en nianing till klubbarna här i länet a1tt grundligt dislcu- tera här nainncla frågor, så a t t de ombud, vilka bli valda till den stundanile kvinno- lc~ng~essen, kunna å densamma representera sina respektive klubbars mening, d % frågan orn ett förbunds bildande dar kommer a t t avgiiras.
Fröken Rebeclca Svenssun talade något om ~t~udiearbetet samt redogjorde: för A.
B.
F:s organisation ooh studiecirklarnas arbetasätt.
Ställde en, varm maning till klubbarna a.tt bcakts studiearbetet, behandla!
detsamma % sina möten och om möjligt bilda studiecirklar villra sakedigen komina a t t bliva till stort gagn för medlemmarna.
Nasta kamratmöte skall hfdlas i Icarls- krona.
Därefter togs paus f ör kaffeservering, ut- flykt med båtar till Silverforsen samt däri- från en pronienad för att bese svvärdheterna vid Djupaclal.
Efter utflykten samlades niö- tescleltagarna %ny0 å lokalen dar samkviim vidtog sång ooh uppläsning m. ni.
tills B.
B. tid för hemresan var inne. '
-- 9 " Hustrun fQlje mannens villkor och stånd ".
Deiiim princip, som hos alla.
blivit inpräntad som sjä.lvfal.len och som för kvinna.11 synnerligen förmånlig, utgör i själ.va verket en för heniie i högsta En livlig diskussion f öl jdc efter inledniii- måtto olycksbringande grundsats.
In- gen, varunder påpekades en del fel och miss- sikteii om dess fordiirvlighet bildar en tag, som begås såväl f rån.
föräldrarnas som av kviiinorörelseiis f örn.ämsta driv- I ' ararnas sida och voro alla ense om a t t battre f jädrar.
samarbete mellan hem och skola skulle vara Vilket är nämligen kvinnorörelsens till stor nytta och gagn.
D.et a r i heminet, hdvudsyfte?
Månne ej en för hela som grunden till barneiis bättre karaktär kvinnokönet på eget arbete helt grull- skall 1agga.s .och lydnad läras dem, men häri dad, solid ekonomi &amp; ställning?
brister åtskilligt i en stor d,el hem.
Barnen TIur kan maii d0c.k arbeta för detta tillåtas ofta stanna ute långt ut på kvällarna., mals uppnående och samtidigt hylla ja, inpå halva nätterna, då föräldrarna icke grniidsatsen: ' ' hustrun f öl j e mannens veta var de aro eller vald de hitta på.
A dans- villkor och stånd ' ' l Inser man ej dessa banorna ses barnen flänga och steppa i stor bada principers fullkomliga of ör enlig- utsträckning oeh i oroväckande hög grad och het?
Tydligen inte, eftersom så många.
biografföreställningarna äro icke alltid laintp- kviimor, som tro sig gilla eller stödja liga nöjen utan tvärtom .en fara för barnen.
lrviniiosalreii, ej alls finna någon mot- Dessa missförhållanden böra, av föräldrarna siigelse uti, att deras egen ekonomi ä r icke minst mödrarna beaktas samt ses till beroende av, villieii man de f örenat sig a t t ändring till det battre ' härvidlag göres, med, samt viklar med dennes ekonomi- Ordspråket:) ' B a ~ n göra i by, soni hemma är ska konjunkturer.
vant besannar sig, t y hållas icke barnen Det måste bli ett slut p &amp; denna till lydnad, och goda seder i henimet, faller tankeoreda!
Ma.n måste bestamma sig det sig nära nog omöjligt för liirarna att f &amp; Morgonbris ' utrymme tillåter inte för e n d e r a av de nämnda grund- bukt med dem i skolan.
Då barnen f å till- fortsatt dislrussion om limgressen som satserna, riibrilieiis eller lrviniiorörel- rättavisning eller bestraffning, böra föi- rätt forum i förbundsfriigan.
Det hade sens.
Bestämmer man sig för den se- ' äldrarna, helt naturligt, t a reda på ratta orsa- dock varit mer k1argörand.e för oss alla nare, maste man b e k ä ni p a den kerna och icke, som många gånger sker, utan i klubbarna, om kamratmötet sagt sin f örra.
vidare överösa lärarna ined ovett.
Berördes mening i Morgonbris om de andra frå- Detta f örsumma dock kvinnorörel- också de besvärligheter lärarna ha a t t genom- gorna i sam.maiil-iang med förbunds- sens organ, s % länge de stillatigande g % samt den klasskillnad och kitslighet, som frågan.
%se, att kvinnor med de basta; förut- hos .en del lärare gör sig gällande gent emot sättningar att s j a h a f örskaf f a sig ut- Från Fagersta kvinnoklubb.
både barn och föraldrav.
Genom a t t för- komst, strax, s % s n a r t de förenat äldrarna besökte skolan under lelrtionerna Härmed vilja vi, Fagersta Socialdemokra- sina ödeii med en tillräckligt eft.erbli- och lärarna i sin tur besökte henmen, skulle tiska Kvinnoklu.bb, sandade till möte, ut- veii eller eftergiven mans, bortkasta säkert mycket vinnas till gemensam f örståel se tala vårt varma erkännande av och instani- denna sin självständighet och ekono- i denna för oss och kommande generation så mande i uppropet från Smedjebackens miskt övergå till ett bihang till man- viktiga fråga.
kvinnoklubb angående rusdrjrcksförbud och nen.
Varför, resonera de, möda sig Beslöts uppmana klubbarna a t t behandla vilja vi uppniana alla kvinnor: Gån ined med att fortsätta sitt självständiga ar- föreliggande spörsmål och å sina respektive oss i organisationerna, ty clå först kunna vi bete, när man efter upphörande dar- platser taga initiativ till föräldramöten) dar ffi fram n %gra krax.
med gott kan inbilla både sig själv och Med hälsning: så anses behövligt, samt för övrigt verka för andra, att ens förm %iier det oaktat fort- F a g e i i s t a.
S o c i ' a l d: e n i.
o.
k r, a t i s B ~ farande grunda sig på ens arbete?
hattre samarbete mellan hem och skola.
Kvinnoklubb.
Och det fastan ett barn borde kiinna se, Nästa; diskussionsfråga:) Huru f å den att förmånerna ökas och min.skas, allt- kvinnliga ungdomen intresserad för vårt efter vilken m a n kvinnan äktat - ja, arbete bordlades på grund av a t t inleda- pgtagligt i c IK e grunda sig på s % rinnan i sista stund f å t t förhinder a t t deltaga.
.
Till Hesselby och Spånga kvinno- hustruils arbete, att detta tvärtom blir i mötet.
klubbar.
m i ii d r e (ju battre ekoiiomislzt si- Vid senaste.
kamratnirjtet behandlades fr %- Med anledning av gemensamma tuerad man 11011 förenat sig med, alltså) gan om ett kvinnoförbunds bildande och be- klubbmötets 1iemstall.an i nykterhets- ju s t ö r r e förniånerila bli.
- De slöts då förorda ett fristående kvinnoförbund.
frågan kommer centralstyrelsen att mera framsynta hustrurna söka intala Till detta beslut hade Morgonbris haft kom- utsända det upprop, som ä r infört i sig att, blott de behålla yrket efter gif- mentarier dar flera styckaen fr %gor angå.ende detta nummer av Morgonbris.
Uppro- termålet, ä r faran ej så stor i att dr % vårt arbete och vfir stallning till partierna pet bör spridas i vida kretsar och i ekonomisk vinst av äktenskapet, L I ~ - framställts och klubbarna uppmanats a t t be- hemmen.
över vad arbetet i hemmet enligt ar- akta desamma.
På grund h:ärsllv upptogs till betsmarknadens läge berättigar till.
- diskussion dessa frågor.
Morgonbris) anmärk- Det borde dock vara kvinnotidniiigar- ning:?
' Man kan undra om det kan anses nas.
sak att standigt och med skärpa Morgonbris decembernummer vara riktigt a t t föregripa kongressens be- framhålla (naturligtvis utan någons ut- handling och beslut i frågan " tyckes g % ut blir som vanligt ett julnummer, om- pekande), att båd.a dessa grupper av på a t t klubbarna e j böra behandla frågan om växlande, innehållsrikt och med vac- hustrur äro farliga f i e 11 d e r till ett förbunds bildande, utan då ombud bli ker utstyrsel.
Rekvirera i god tid kvinnosaken - och det i lika mått som samlade till en stundande kongress, dessa utan och i så stora upplagor, att Morgon- de kvinnor, vilka endast till följd av vidare kunna säga ja och amen till vad som.
lätt j a eller allmän efterblivenhet al- bris kommer till karje arbetarhem!
Pran C.
S. föreslagits.
För övrigt utspann sig drig lart n %got yrke och därför vid gif- (in sakrik diskussion om desa spörsmål vay- termål äro s &amp; gott som ' nödgade a t t ',.
j),, ', ' j),,
förvandlas till dylika bihang.
Alla deni ä]: givetvis ' stor att harutiiliian dessa hustrurs exempel bilda m o r a- följa det gängse bruket, helst som var- l i s lr a p e s t ln.
a r d a r, demo1:alise- ken f öraldrar, skola, parti eller lrviniio- raiicle de ogifta lrvinnorna vida om- tidningar det minsta bekymra sig om kring.
Vartill gagnar det, tanka dessa, att varna för de farliga vägarna.
Meii att med möcla och lcostnacl lära sig ett dylika genvägar f ö r s e ii a blott fat- yrlre ell.er att fortsatta med det yrke tigdomsproblemets lösning i stort.
maii redan lärt, ilgr nian kan hoppas, Följderna ha framhållits kar ovan .. att liksoni clessa liviimor erila en langt Naturligtvis äro även f ör mäiinen bättre ekonomisk stalliiiiig blott ge-.
de rika giftena cl; jiipare sett synnerli- gen 01.ycksdigra -- alltså då hustrun iiog att saga ja till ett frieri?
Inser man ej, att alla clessa lcviimors medfört så stort kapital, att rantan liaiidlingssatt verkar i Iiögsta grad överstiger hennes, vid noggrann bok- n e d s ä t t a n d e f ö r a r b e t e t s f öring uppenbara, årliga skul.dsättniiig a r a och iiiiiebai: en u p p r ö r a n d e till mannen och försåvitt mannen drar o r a t t v i s a mot de kvinnor, som ej nytta av överslrottet eller av s jalva lca- bli gift a?
Elrononiislct beroende uii- pitalet.
Att mannen följer Iiustruns tsvid- der a1rteiiska.pet blif i1atii.rligt.c ' els e11 villlror, sir givetvis lika f öri~uf koiiselrveiis.
Dar riittskaiisla ocli stolt- rigt som motsatsen.
het finnas, lrunna dessa vägar alltså ej ens påtänkas.
Vidare måste likgil- tighet f ör yrlresvill.koreiis f örbättring Den vaiiligastx invaiidiiingen mot följa, så länge möjlighet finiies att p$ Iiar f ramställda resoiieriiang a r f öl j aii- d e t t a bekväma satt befria sig från yr- de: Hur skall liustr~iii kunna beliålla ' ket.
Därtill kommer svårigheterna att sit.t yrke, nar barnen börja lcomma., vid olyckliga iiktenskap skilj as, eme- isyiiiierhet 0111 arbetet ä.r förl.agt utom dan 1i.ustriiiis elroiiorni då blir föi:sam- hemmet?
rad, eftersom hon under äktenskapet För det första måste bariirziitalet av- f öl j t nlannens villk.or.
gjort reduceras.
Aven (ocli ej minst) Det måste klart phisas, att l~ustïuiis för stegring av lönerna bör för en ar- ekononii ej får i miiista mån bestam- betarefamilj tvii barn annii s$ länge m &amp; av mannens, om hon ej vill med vara ni a s i m ii ni.
De höga lönerna sitt exempel direkt motarbeta sina och komma att kvarli3,lla l-iustruriia vid yr- sitt köns livsintressen.
Endast sådana kesarbetet.
Ocli f öraldïar till många tillfälliga eller ovasentliga f örmåiier, barn iiro, åtminstone bland arbet.a.r- som ej lcunna betraktas som f ö r s ö r j- klassen, eiillan i tillfälle atst ge aven n i n g, lian en Iiiistrii med vaken rätts- döttrariia god yrkesutbildning.
För Iraiisla emotta.ga utöver vad arbetet i det a.iidra niaste barlakrubbor och lriii- Iieniniet enligt gängse arbetslön berat- dergartnar övertaga moderns roll iiii- tigar henne til.1.
E11 skarp granslinj e der heiiiies iitomhemsarbete.
Just de; me11 a.ii makarnas shii1 inkomster som som vilja ge sina barn en sars1ril.t god - ar en ofrånlromlig vard och uppfostran, pläga i stor ut- Itapital.t.ill.g %nga.r Corclraii.
- - sträclmiiig överlåta dem åt andra: Det ur ett misstag att tro, a.tt denna sköterslror, guvernanter; lielpension angel iigeiihet a r ovidkommande f ör ar- o. s. v. Detta goda kan dock ej kom- betarlrlasseiis kvinnor.
Visserl.igen dra ma alla till clel utan up.priittande av hust~:uima aldrig har de lcolossala elro- gemens~mhetsaiistalt.ei.
För det tr ' ecl j e bort.
Koopera- nomislra förrniher av äktenskapet, som niiiste privatliusl~~illet fal.let iir inom överklassen, men en nog- tiva matlag, pensionat, familj ehoteli grann bokf öring slrulle f örvisso adaga- triida i stallet.
- De båda senare kra- lagga, att aveii har i åtskilliga fall den vens ïea.liserande befordras tydligen icke yrlresarbetande liiistrbiis f örmåner genoni bariiaiitalsmiiislriiingeii, ef ter- överstiga, vacl I-ieiines arbete i Iiemmet som genom denna tjänarinnornas löner enligt arbetsmarknadens läge beratti- lcomma att så stegras, att systemet med gar henne till.
Och arbetarlclassenS privattjanare för flertalet omöjliggö- döttrar hysa lika litet som överlrlas- res.
- Att en del komma.
att seiis 12 Agra principiella betiinkligheter klaga över 11em.trevnadens försviii- emot att följa ovan kritiserade rneto- iiande, liar mindre betydelse.
Så lia der, s &amp; snart tillfälle härtill erbjuder dylika personer stal.lt sig till varje sig.
Till yrkesarbete bli arbetarlilas- föregående reformering av hemlivet, sens flickor utan tvivel tidigt nog beklagande försviiinaiidet av hemspin- satta, men vad som behöver inprkintas ningen, hernvavningen, hemsömnsdeii, aven hos deni ar, att de måste betrakta hernbakiii~igeii, hemslakteii o. s. q. S&amp;- sitt yrlre som ett lidrall, ej som nå- dana kl.agom %l komma alltid att utgöra v t, varifrån de .siiarast möjligt böra dylikt folks bidrag till framåiskridaii- a .. solca genom @ term51 befria sig, samt det.
De bekräfta blott, att mail ar på att de i längden handla mot sina egna ratt vag.
Vad kunna vi göra för att underlätta livsintressen, om de dra större vinst av äktenskapet, iiii vad arbetet i Iiemmet har angivna omdaningar?
Vi kunna - framförallt vädjande berattigar dem till: Det lran lianske synas hårt att vilja till rättskänslan - med skarpa för p&amp;.
detta s a t t ' avstaliga de fattiga ungdonieii framhalla farorna av att, om flickorna f rån varje möjlighet att ge- clen tanker ingå, Eiktenskapliga förbin- nom " f örm %nliga gifterm %l) ' korrigera delser, i minsta maii dra nytta av ma- snn~hiillets orä.ttvisor ock frest.elsen f81 kens ellei: makan:; inkomster el.lei- ka- '.
.
pitaltillgh~gar.
Vi Iruniia Ii jalpa till att starta välordnade b a r n k r u b- bor ochlri.iide.rgartnar s a m t k o o p e r a t i v a n i a t l a g. '
Vi hunna arheta för f örverlcligande av priiicipei~.
l i k a 1 ö ii ' f ö r ' l i k a a r b e t e. Nar Iiustruii skall försörja sig sj ' älv och sär makarna skola i lika m511 bidra till hemmets utgifter, behö- ver .nämligen mannen.
e j avlönas högre, blott diirför att lian ar m m.
Vidare kiiiiiia vi 5 r k a för en betydande bariiantalsminskning.
Detta bör givetvis framförallt vara en a r b e t a r k v i 11 n o r n a s sak, ~ e f - tersom arbetarlrlassen framalstrar de största bari~skaroriia.
För barnantalets rniiislraiicle Iran arbetas genom propa- ganda f ör preventiv- och f osterf ördriv- ningslagariias avlägsnaiide, genom an- ordnande av iiymalthiisianska f öredrag samt genom att anmoda arbetarklas- sens tidningar att med skarpa fram- hålla de både för den enskilde, för.
klassen och f ör folken utomordentliga farorna av att framalstra stora baiii- skaror.
Genom att icke arbeta för dessa kravs realiserande bidraga vi att be- vara de nuvarande orättfärdiga ocli ol ' ycksbringande äktenskapliga for- merna och vi radda åt deras försva- rare de argiiment de ännu liunna fram- föra till stöd för flertalet hustrurs principer direkt mot kvini~o~örelsens fientliga livsf örelse.
M.
L.. '
De femhundra!
Det a r åter var; inne i mitt rum le- ka solstr&amp;larna och ute på verandeii, där de små gröna bladen lysa från björlren, som 1uta.r sig över balustra- den, hör jag ett kvitter s &amp; kärkommet och så v d ' bekant.
Mitt öga söker den lilla sångaren - dar lyser det lilla röda bröstet bland grenarna - budbäraren iier har, att vår och sommar och sol och grönska a.r nara.
Det var den lilla " ro- bins " kvitter jag hörde, det var hans röda bröst, som lyste i solen.
J a g vill ut i solen - ut för att njiita av de för- sta vårdagarnas berusning och se linr allt le~rande glads, hur det spirande li- vet leker i dag bland markeiis ' blommox och blad.
- Då för ett ögonblick fastes min uppmärksamhet på en stor aiiiioiis i dagens morgoiit.idning och jag läser: ' ' 500 belgiska barn, f ader- ocli moder- lösa, iit.a.11 några som l1el.st anhöriga, som Fader Baker för närvarande har i sin v %rd å hemnlet vid Pine Hill, önskar Eosterf öräldr ar.
Barnen slrola adopte- ras av dessa innan de utlämnas från hemmet. "
Iletta hem ligger ett stycke utom sta- den, en timmes resa dit ut.
J a g har hört talas om Pi:ne Hill förut.
Barn emotta- gas dar aven anonymt, modern, som ö11- skar lämna detsamma, ringer vid, en viss klocka, en fallucka öppnas, barnet tages i11 av osyiiliga liihider, inga frå-, '
MORGONBRIS t ser jag en li- borta sid gor.
Barnet a r borta för att uppfostrar i katolicismens råld för livet, se dar må ten tös med iibgra barn omkring sig lcit och meningen med ba.rni1iä.rtigheteii: I.iksoili i en kret.s för sig själv.
Jag går Men dessa.
500 barn, belgiska krigs dit och lyckas få några ord till &amp; ar barn?
Jag maste gå dit nt i dag ocl från fl.ic1ra.n p &amp; de frågor jag franistal- s &amp; blir min vfirpromeiiad ut till Piiit ler pi, tyska; ett språk, som hon delvis Hill.
Jag vill se denna omtalade my lart sig sedan Izeiiiies 1iem.trakt var be- stiska lucka och barnen, som leva dar fast av tyskar.
Hon %r ensam lwa,r i men f ranif örallt vill j ag se de onlannoii, livet bland en skara av sex syslron, mor serade belgislra barnen, som sko1.a u1 och far och alla äro borta; v a r vet ' ho1.i ej.
Efter att Ila vandrat milvis till nya, föraldrar Iranske siiart nog.
marknadens fördimsta fabrikater.
Tio !min.
v$g från spårvayisresan lig fran 1iem.met med de andra blev 11.011 så ger.
Piiie Ilill.
J a g ser konturerna al!
e dag sjuk och ornhihdertogs av val- den röda byggnaden st.ic1ra fram blanc villiga vi ii ini ii skor, men 1.1 enlies aiif ör- den ljusa gröliskrin.
Snart står jag vic vanter, mor ocli syskon, vet hon ej mera den breda trappan, som för mig vidaïc om, alla uiiclersol~iiiiigar tyda p &amp; att de Avd.=kontor, Skeppsbron 4, Stoclrholm.
i11 i vestj.lsuleii och siiart står jag sjah fallit.
off er för krigets härjningar, och R.
T.
24 95, 44 63.
S.
T.
26 88, 78 66. vid deii omtalade falliickaii.
En rys tioii blev sliitligen överlarniiad till den ning g&amp;r ofrivilligt genom hela min va grupp av barn, som sakiiizr någon som]: else.
Varför t Är det av niedlidaiidt helst anförvant och därför ar Iion iiu med mina stackars medsystrar, som hal har med alla de andra l i k a vanlottade.
kanteii.
Den ininsta lilla Grta tyckes en g&amp;ng statt redo att överlämna de: Genom de f l %gor j ag franistallt ser det inig njuta och aga livsglädje, men mitt bästa, det lriiraste i livet, barnet, " kar, ut som om blygheten viker mer och mer.
hjärta jublar ej i t a k t därmed som lekspanten ' det nya livet, som slrullc Det ' vackra lilla ansiktet ser snart så föi:ut i dag, t y jag has sett en flik av bedjande iipp mot mitt eget och lion diii grynhet, o liv, och de smä sorgsna f ostras .och danas?
säger: " Oin du tar mig härifrån, s8 bariiaöganen diirinile, de f öl j a mig och Men det var ju barnen jag lro&amp;il hit för att se och jag rycker mig sjäh tag iiveii alla cloni har med dig, ty lin de bedja mig: " 0, giv oss ratten att ifrån platsen och från niina fiinderingai har jag l i l a m h g a syskon, som jag leva och gladjas!) '
Ratten, som för- och tankar.
samt fortsätter gången til: liade förut Iieninia och jag vill ej skil- trampas av miinnislrors och samlial1.et.s övre våningen, dar barnen.
iiro; Förs1 jas vid dem.) '
Och hoii pekar på dem vald, mot naturen och livets] .agar!
föres jag in blaiid de barn, som al alla i deii 1ill.a Izretseii.
Dar Kro fem M a j a B j ö r k m a n - B r o b e r g.
okända mödrar larniiats till.
vård ocl och dia.
11a.r I1011 givit samma namn, som J a g f år vända iippfostran i denna.
instit~~tion.
Dal 11,eili:ies syskon hade.
iiro hundratals i olika Aldras ocli med mig bort för att dölja min I-örelse; det ack, så olika utseende.
E11 grup1 ar som en Angest steg upp inom mig barn mellan 1-4 år stannar jag fram, vid %syiien av alla dessa fi %gande bar- måste detta nummer bliva 12-sidigt och för.
De äro inhiipade medelst ett rey naögon och inför allt det.ta eliiiide.
och ingen av d.em kan Då jag åter fått mod nog att se iii i kostar d a r f ö r 20 öre.
Dar ar er liten parvel, osm reser sig iipp, bener: min lilla fliclras ögon, ni8.ste jag f örkla- orka ej bära honom o,ch ingen stödjan ra, att jag ej kunde adoptera heiiiie eller de, lijiilpaiide haiid finns, han reser sig de andra, ty jag var för fattig därtill.
Brevlåda.
gång på g h g, håller sig i repet, mer Medan jag så ' talar smyger sig en tår Som Eder artikel Sr strängt ano- Dagny.
siiart giva de små henen vika ocli ' liar frain och utan att jag marker det rullar nym;, kan dcn icke införas utan att Ni först kryper &amp; ter omkring med de övrig2 den sa sakta ner p &amp; min lilla flickas är vanlig och iiicclclelar Eder med rcc1akti.o- inom inliägiiaden.
Jag står som förste.
hand.
Iloii ser p &amp; mig oc ' h sager.
" Du 11e11.
nad vid åsynen av alla dessa hjälplös2 gr&amp;t.ei:; jag har gråtit si, m.ycket?
jag små, de ha tak över hiiviidet och de f8 kan ej gråta mera.
Svara Iran jag ej nog att uppehålla livet med, men n %gor för gråten, som i ett 1111 överväldigar Dövstumlotteriet.
' vård Iran hemmet ej giva dem, ty d ä r mig.
Stam trycker jag den lilla flic- Ett cirkulär liar ko1iiini.t oss t.illhancLa, soiii till saknas nijdvaiidig 1ijil.p och darorr kans haiid och rusar ut.
Jag kan ej se meddelar lottaeriets iindam&amp;l, och vi viidja till bekymrar maii sig f öga.
- Huvudsaker mera av detta elände.
I vestibulen mö- alla ' våra läsare a.tt beakta detsamma.
Ett med andam.å,let iir jii att viiina sjalai ter jag en diakonissa.
" Vill ni köpa litet utdrag ur cirkuliiret torcle biist b ~ l y s a en sak åt flickan med iiumret 239, något iindaintilet.
%t katolicismen; tanka niimli ' gen bygga ctt eget hus Så går jag från grupp till grupp, 51- som kan göra henne glad, om blott för at ' Vi de döv,stuinma i Göteborg, ett vårt) ' Fol- clre och yngre, upp till 15-års %ldern, dfi en liten stund?
Ocli då jag trycker kets Hus '), dar v i kunna samlas efter dagens de få lanina hemmet om .de ej dessför- slanten i Iieiines hand nickar hon tyst släp oeh slit till dryftande av för oss viktiga innaii blivit adopterade av nligoii 11a- sitt bifall och hennes kalla grå ögon fragor, till vila, t:mkeiitbyte, goda förelas- tolsk familj.
' Äntligen har jag kommit följa mig på niiii vag ut från liemniet.
niagar, läsning av tidningar och t i d s h i f ter m., förströelser o. s. v. till den a.vdelning, som .inrymmer de Dar lite lyser solen iiniiii och det glitt- m.
Bekant torde vara ittt just vi dövstuinma, 500 belgislra barnen.
De 500, som jag rar.
så ljust bland blomstren vid viig- $5 det galler dessa oundgängliga behovs till- läste om för ii %gra timmar sedan, stod jag ini mitt ibland, allas ögon fästa sig sig med ens på den intriidande.
Barna- ögon, stora och frågande, riktas mot mig.
Tydligeil tanlca de att jag ar en av .. dem, som skall pl.oc1ra någon ur liö- gen och nu iiro de alla så ängsliga.
Ef- Drottningg n. b. och 1 tr. upp t.er vad jag kan döma iiro de i aIclerii fr&amp;n 5 till 14 år?
men, o, de ha genom- Stort lag?
av in- och uf&amp;dska nyheter gått si % myclret lidande dessa sm % och i d. &amp; jag låter blicken glida u t över den samlade skaran ser.
jag blaiid alla dessa barn ej ett leende anlete; det iir till billiga, - bestamda, priser.
Obs.
1 Be~itallninenr utföres som.
hade all.
livsglädje förs~untiit för to1 biiliga priser.
j,.
.
Morgon bris.
, e.
W Fernqvists b 8, a Damkappor, Dräkter och Kjolar.
!
Y.
MORGONBRIS 12 - - - .Z - Det står Eder fritt va &amp; - - II - -.
en VILLA, GARD eller -- 7. annan- fastighet om Ni vinner på - Eder lottsedel .i - - - - - - - - - anordnat till förmån för - - - - - .- - - - Dövsturnförenihgen i ' ~ ö t e b o för r ~ anskaffandet av eget hem m. m.
- - - - - - - - - Lottpris jämte stämpel kr.
2: 10.
- - HUVUDVINSTER: - - Prima reella vinster!
E - - - Valfri fastighet, so m vin- HUVUD VINSTER: IIIIII II II II II II II Valfri fastighet, JO m vin- llllllllllllllllllIIIIIIIIIIIIII i Valfri fastighet, som vin- llllllIlIIIIllIIllIIIIIIIIIIIIII - E - - - - naren får utvälja var som EZ i naren får utvälja:vir som I naren får utvalja var som -.
- heelst inom Sverge ... kr.
i helst inom Sverge ... kr.
helst inom Sv~erge ... kr.
- - - - - - - $ Nybyggd stuga vid Kungsviken, neminredning för nygifta I Motorbat - Nybyggd sommarvilla i nara Stockholm ............ kr.
m r m. m.
kr.
kr.
- - - Sthlms skargard ... kr.
- P. '
- ~111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 15, ') oo: 12,000: P 10,QQQ i ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~II~I~IIIIIIIIII~~IIII~I~I~III~I~IIIIIIIIIIIIIIIIII~III~~IIIIIII~~IIIII~IIIII~~IIIIIII~~:II~IIIIIIIII~III~IIII~III~IIIIII~IIII~IIIIII~~~~IIIII~IIIIIIIIIIII~~~~IIIII~IIIIIIIIIIIII~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ lllllllllll l~llll~lllllllll~lll~ll~llll~ll~lllllll~~l~l~~l~ll~~lllllllllllll~lllllllllllllllllllllllllll~lllllllllllllllllllllll; lllllllllll~lllllllllllllllllllllll:ll1lllllllllllllllllllllllllllllllll~ll~lllllllllllllllll 8,000 i 4,OOOi - Z Vinsternas sammanlagda värde 11 % 110. kronor.
- - - - = - - = Lotteriets kontrollant: A. Samson, landskanslist.
= Vinstutlamning i Stoc / zholm.
- - 4 Kommissionärer och dter- i, = försäljare inom förbundsav- - = - delningar o, d, ombedes in- z Dragning sker så snart lotterna slutsålts, dock senast den 31 december 1919. rekvisitioner pd lott- z z i g s sända sedlar.
Förbundsav ielningens j En var bör pröva lyckan och å vidståelide beställ- namn torde uppgivas.
ningssedel rekvirera lotter till - - = - - Goda villkor erbjudas l O~YSTUMLOTTERIET, Smålandi~atan 31 .B, Stockholm.
- - - - Undertecknad rekvirerar. --. --- _-_.st.
lotter i DOVSTUMLOTTERIET z llllillllllllilllllIlIIIIIIIlIII~IIllIIllllllllllllllllllllll~l~~~llllllll~lllllll~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~l~ A kr.
2: 10, att sandas mot postförskott, varvid likvid för porto och drag- E E ningslista jämväl bör uttagas.
1 2 0 1 ~ rabatt vid rekv.
av minst 10 lotter.
- - - - - - - - bostadsadress: -----------: -- .. _ -------------------------, - - - - - - - ----------------------------------------- - - - ................... -------------------- .. --------------------- ~ ----------------------- - I, X 2,000 E i E Fullständig, l,ll.ll.llllll.lll,,,~~~~~~~~~~~~~~l~~~~~~~~~~~~~1~~~~~~~~~~~~~~lt~1~~~l~~~~~~l~ll~~~~~lllllll p - Aktiebolaget Nya Banken, ANNA SPARBAHKEH I Högsta gällande ränta.
X3mottager insattningar till hbgsta gallande ~ h t a.
- _ _ I - EN EKONQ.MISK HUSMODER godoseende, intaga en avgjort sämre ställning än någon annan grupp i.noiri de arbetande ' klasserna.
Genom, ett striivsamt slit i on ofta isolcrad stallning, utan möjlighet a t t likt de hörande arbetsltamraterna njuta av förelaas- iiingar, teater, sång, inusik etc., bliver därför clen dövstummes stal1nin.g ganska svår.
' Vi äro därför hänvisade till a t t rikta vCtr vädjan om hjälp vid lotternas försaljning, inte blott till iiet begransade antalet döv- stumnia, utan f saxilförallt till våra arbetande, hörande kamrater.
Därför våga vi f ra.nzställa.
en anhållan till förcnii~gsstyrelser och orga- nisationer on1 utseencle av lottförsal jare. '
'.
,.
Ordf.: Fru Anna Yterky, Barnhusg.
16 1 1 tr. A.
T.
72 90..
Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp landsgatan 61, 4 tr. A.
T.
Vaga 20 86.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations I II B~RTJLOSAR ICKE I ONDDAN] = = N EN KRONA DITaae (1 EN KROMA HlTeae, " BLIVER - EN SANG I HENNES PRUVAT- SEDERMERA FAVBRITSM~R. '
Liksom även, SVEA GW .. XDD för bordet, stekning.
och.
bakning.
Samma oövertraffade kvalit6 som före kristidenmL,.
- A. o i Sthlm etyrelse eammantrsder 1:sta onsdagen i mbnaden M.
8 e. m.
CL Bryggeria.rb.-f~rb.
StackhoUms sib8i.a kvimsioklubb Eskilstuna kvinnoklubb avhiiller or- exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreap.
eoc.-dem.)
avhaller ordinarie eammantrllde din &amp;?
.möten ' 1:sta mandagen i varje manad fru A. Fröeell, Upplandag.
47, 4 tr. Allm.
1:eta onsdagen i varje mhnad kl. 8 e. m. i kl. 3.30 ' e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
6 lokalen 3 tr. Sodra Folkete Hus.
tel. 286 68.
Styrelsen.
Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, IU, SEyrelsm.
Sphngs sot.-dem.
kvinnaklubb av Sthlms Allm.
krinnoklubb (eoc.-dem.)
StockhOh * hiiller o r d i n d e möte första torsdagen i v a j e avhiiller ordinarie mote 4:de mkndagen i Fape&amp;ngen för nembitpsden i miinad kl. 8 e.
' m.
i Folkets Hus.
varje mAnad kl. 8 e. m. Stockhalm avhiiller möte 1:sta och 3:dj Styrelsen.
Obe.
Lokal i D-eale~, Folkete Ene.
' torsdagen i varje mii~iad kl. 8,30 e. m.
(utom sibreben * juni, juli och aug.)
i Folkets Hus O-sal.
Vasastadens sot.-dem.
kvinnom Styrelsen.
klubb har ordinarie möte 1:sta tisdagen i Stockholms Allm.
Kvinnoklubbs varje manad kl. 7 e. m. ii lokalen Upplands- Arrika .OG.-deni.
krinnoklubb av sångkör.
~ e p e t i t i o n torsdagar kl. 8 e. m. gatan 51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
hmer o r d i n d e möte 2:dra miindagen i miina- i Folkets Hus, rum J.
~eställningar mottager Uppbörd och inskrivning varje möte.
den kl. 8 e. m.
&amp; Follrets Hus ' C-sal.
fröken L. Jäderlund, Allm.
tel. Kungsh.
20 54, Snudbyberg 3.
1 Styreben.
I Styrelsen.
-
