# ID: svediakorp-per2446
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,350
# sentences: 617
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING (&amp; tie årg.)
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Prfflumorcrtforu#&amp;: Nx 10 Oktober __I_____ 1: 80 pr holt ar, 90 öre pr halvt II och 45 öre pr fjärdedels är.
Lösnummer 15 6re.
.
.
I.
Ett litet.
psykologiskt khseri.
Av I v a n O l j e l u n d.
Världskriget - arrangerat av " ska- pelsens h.errar2 ', enligt damernas ut- sago - detta den mänskliga ondskans och dumhetens pyramidala verk &amp; stad- ' kom en hel del sociala förskjutningar av s &amp; betydande karaktär) att de, en g5ng fullföljda och klarlagda, innebära en omvardering av var samhälleliga tillvaro.
Trenne väldiga revolutioner kastade den autolrratiska harskarmak.
ten fran sätet och krossade den gyllne karossen; obemärkta rullade kronorna i stoftet, och den .vredgade lavinen valte vidare, tornade upp sig och föll förintande över den p l u t o lr r a t i- s k a h a r s k a r e m a lr t e n - världs- eländets tillskyndare, den kulissgranna aiitokratins biiltande puls.
Arbete mot Kapital - det ' ar kärnan i revolutio- nernas nebulosa; mot summa centrum rör sig, med- eller utan katastrofal.
ka- raktar, serien av periferiska ringar kring kapitalismens Jupiter i det.övriga kultursystemet.
De ringe skola varda de främste - det ar den gamla lagen, som först måste bliva atlydd, innan jämviktsläget inträder.
Ett led i den- na upphöjelse iir erkännandet av kvin- nornas lika miiniiskorätt.
Många skarpa huvuden ha kommit till korta på .kvinnofrågan: Och i grund och botten ar den ett olöst problem, d. v. s .. d &amp; " kvinnofr %gan " fördjupats till fragan om könsmbtsatsens biologi- k a och psykologiska faktum.
Det ar.
s I Il ' Manligt - kvinnligt-: miinskligt. '
FUR DEN Redaktör: RUTH Brännkyrkanatan 27 St. Tel. Söder 74 94.
1 Stockholm 1919, A+B.
Arbetames Tryckeri U o b ~ o n b r i d &amp; ~ x ~ e d i t i 8 o n SIGNE WESSMAN, Alim.
Tel. 24436, Upplandagatan 85.
4 tr., Stockholm.
Annonser l sista sidan pris 20 (Ire pr mm.
I I l och da och d % förunnades det honom a.tt skänka mänskligheten ett snille.
Sin h.ögre utrustning likmätigt tillkom det f öljaktligen honom att handhava de högre tingen och bestämma varldsliisto- iiens riktning.
Häremot invande kvin- nan - slagfärdig som alltid, och med en logik, som mannen skadeglad skyn- dade att anteckna - att vad intelligen- sen beträffar fanns det lika många dumhuvuden bland mannen som bland kvinnorna, sorgligt nog, och om man- nen änskönt lyckades frambringa ett snille vzpje arhundrade, s % var det dock den ointelligenta och enfaldiga kvin- nan som f ö d d e undret till ' världen.
Sjungande barn.
Den förbluffade mannen hämtade sig O dock och parerade (med Strindberg), nog att namna ett namn.
W e i n i n- att kvinnan emellertid icke av sig själv g e r - ' ' galningen ", saga kvinnorna födde snillena utan att det till sist var -- för att .. bataljen genast skall vara i mannen som var upphov till dem; vis- ggng bland d6 intresserade och kun- serligen farsölrte man en ' gång att lura nige.
Eller Strindberg - som slogs varlden med att K r i s t u s icke var m.ot kvinnofrigörelsens urartningsten- född av man utan blott av kvinna, men denser.
Men fragan är om och i vilken detta bedrägeri genomsk5dades.och av- utstraclming den faktiska könsmotsatt- slöjades av lmannen!
P &amp; den punkten ningen störande upptriider i det jam- replikerade kvinnan (och dessa dispy- förelsevis enkla problemet om könens ter ägde rum för 3 0 - 4 0 ar sedan, då sociala likstiillighet.
Därom ma doclr vi unga icke voro till), att aven hennes de larde tvista.
kön säkerligen slrulle ha skänkt världen Latoa oss inte ta ' det s &amp; högtidligt!
snillen, om blott mannen icke hindrat LAtom oss kosta p &amp; oss lite allmanbe- kvinnorna att u t v e c lr l a sig.
Och griplig " optimistisk flackhet ".
när nu mannen svarade, övergick Ganska ansenliga mängder black ocli tankeutbytet till vardagsgral om barn manlig tankekraft har förbrukats p &amp; och hush5llsgörom~l, - med pastaenden att övertyga ett revolutionärt och kon- att mannen var en tyrann och kvinnan spirerande kvinnoslakte om iatt naturen hans slavinna.
0. s. v. i oandlighet.
förfarit njuggt mot kvinnorna d % det Oss, ättlingarna av det sålunda dispu- tillgängliga mattet intelligens fördela- terande slaktet, förefall-er det klokast och skapelsens herrar.
att; innan debatten fullföljes, klargöra hans lott tvenne ting, agnad.e att .tjäna som led- förstand.
tradar.
Det.
första: äro Jrvinnorna l ' ' e
" f örtryclrta " av maimen, oavsett klass- förtrycket, soin drabbar arbetarklas- sens lcviilnor, och av villren a r t a r detta " förtryclr " V Det andra: vad in- nebär lcvininoriias ' f rili et " - äro rnaii- nens iliivarande: fri- och rättiglieter rnå- det, d. v. s.
" jämliklieteii ", eller ar m5- let en självständig frihet, ett varde i och för sig?
Med ett antydande svar 13 % dessa spörsmal lar man lromma,slcap- ligt tillratts med det kvistiga proble- met.
Det kan ju alltid ha sitt intresse i dessa tider, d % den kvinnliga 1ia.lvan av varlden gor sitt offentliga intåg i historieii - dar den likvisst alltid spe- lat en betgclelsefull roll.
Disk wssioner.
Tio enkla r % &amp;) ' (Forts.) Marie Ch.risteilsen.
De danska hernbiträde- nas organisation.
-. '
' ch tviitt samt uiiclervisning i slrol.aii.
Jiidervisning.eii omfattar allt praktiskt, rbete jiimte matlagning, som kali tail-: as i ett hem, samt teoretiska lrimska- I vart södra grannland liar sedan ber i de olika iininena.
Så finnes i s k o - m h g a $r till.balra Iiembitiiidena orga- an en 3 månaders kurs för mera för- niserats i starka.
och solida föreningar, igliomiia, såsom kokerslror och eiisam- saïnmai~sliitna i ett förbund ' Hi~sassi- ungfrur, som för sin imdervi.sning och steliterilas förbund i Daiinzarli ".
För- aiddagsrniil betala 30 kronor i miina- bundet iCilrnaï 27 avdelningar och Iiam Len.
Vidare liar skolan afton:kiirser f ör till ordförande en av sina allra främsta natlagniiig, du1rniii.g ' och servering, sitt medlemmar, fröken Narie Christensen.
get bageri med f örsaljiiiilgsbutili, sin Fröken C.
liar i dessa dagar som dansh gen tvatt- och ~trykinratti1in.g~ dar all.- statsstipendiat besökt Stoclcliolm ock näilheten Iran lämna siii tvatt, samt ser- Uppsala för att studera våra ln~smo.
reriiig f ör matgäster.
dersskolor med barnsv %rd och, f aclrsko- Sedaii 12 &amp; r har slrolan statens iiii- lor i huslig ekonoini.
Vi p a s s d e till.
Lerstöcl, de första åren 2,000 kronor och om krefter 6,000 kronor om %ret.
Köpen- f allet att f några i~ppI.ysiiii ?ga~r hennes f örl~unds verlrsamliet, till nyttc iamns kommun ger i anslag 5,000 kro- och iiitresse för oss i vart arbete.
ior årligen och Predriksbergs lcommun Den f örsta f öreni.ngen bildades.
al iar i &amp; r givit 500 lcronor.
Köpeiihamns frkii Christensen i ICöpenhamn den 1: tad has skanlct sl~olan en tomt värd Tidningsurklipp.
november 1899.
Darefter följde agita, ' 1,000 lrrogor för att slrolan å densam.
tioiisarbetet, deii ena föreningen eftei na skall bygga sitt eget hus .. E n kvinii.
Alla läss nuinera tidningar.
Men sillan ta- den andra bildades i provinserna, oc ' r ig arkitekt Ingrid-Möller-Duggve liai p r man vara p5 dess rika materiel.
Detta hu ha liembiträdena, som sagt, siti; jort ritningarna och kostnadsförslagel) ör dock varje intresserad inedlein göra.
Sar- förbund med 27 avdelningar.
Förbun; år p % 800,000 lcronor.
Slrolaiis styrelsi; kilt den, som vill deltaga i klubbens diskus- det har för sina medlemmar bl.
a. ge iar ITU ingått till regering och riksdag; ioncr.
E t t p a r &amp; id: Klipp alla sakliga, upplysande, instruktiva nomf ört en bestanid arbetstid på 10 tim ned begäran om anslag för att k~uinr ntilrlar i olika ainncn ur ae tidningar ni ha.
mars arbetsdag, 14 .dagars semester mec Iygga sitt hus och c ?ar inrätta sir Datera och ' sortera artiklarna efter innehål- lön och 2 kronor om dagen i kostpen nönsters ' kola, som skall giva .undervis, .et i skilda &amp; uvert, vara ämnet skrives.
gar.
För sjukhusens och ålderdoms iing endast åt ollemedlade kvinnor.
Gör erilellanåt en storstädning &amp; v knverten, hemmens I i ö k ~ p e r ~ ~ l som ~ a l i, regel ar (Under de gångna åren har från sko ridna om innehallet och kasta det värdelösa.
medlemmar i förbundet, liar genom an iitg %tt 13,000 utbildade hembitra Vid användning tager man f p m kuverten, förts avtal med k o m m u n e r i i a on len.
gör citat, anför siffror och belysande argu- 8 timmars arbetsdag, semester, en fri Marie Cl~risteilsen har inom f örbun a m t.
dag i veclran och bestä.mc1a löner p, ' ilet och ' i fackskolan nedlagt ett oerhör E n.
saniling tidningsurklipp skulle, r a t t 50-65 kr.
i m.&amp;nadel~.
Pöreiiiiigarila zrbete och med sällspord energi ocl skött, kunna bli av, synnerligen stort värde, Köpenhamn och Aalborg ha egna plats varmt intresse stra-17at att höja sitt yrk och darf ör böra ' alla medlemmar intressera sig.
anskaffningsbyr&amp;er till stor nytta f ö 3cB hemmets arbete till ett av de viktj darf ör.
niedlemmarna och yrlreskåren i övrig1 gaste i samliallet.
Ho11 har dessuton ~msch&amp;bibli,lfotek.
Därtill liar Köp enhamnsf öreningen se haft, tid att me-erka i ~~cialdemolcra Varje klubb borde ha ett litet broschyr- dan 13 år tillbaka sin egen fackslrolz tiska arbetarepartiet och a r en av des bibliotek.
Det borde innehälla de basta skrif- grlindad av Narie Christpsen, sor representanter i Köpenhamns stadkfull terna i dc iimnen, som ligga inom klubbens även a r skolaiis förestandare.
mäktige.
arbetsomriide.
E n kvinnoklubb bör .ha d e.
Denna skola har till uppgift att u1 broschyrer, som ar0 .ägnade a t t belysa kvinno- bilda unga, o b e m e d l a d e flicko f ragan i ' allmänhet och för arbetarkvinnan i till skickliga och y r k e s l m i g a hembi synnerhet.
triiden och blivande husmödrar, so1 Prenumerera på E t t sådant bibliotek bör inor.dnas i en stats- därefter med duglighet skola leunna u1 anslagsberattigad studiecirkel, enar därmed föra allt arbete i ett 1:iem.
Husassisten vinnes betydande anslag från dels .staten ternas f ackskola omf attar flera, olik som ar arbetarrörelsen: (cvent.
landsting och kolmmuner) och dels kurser.
Den f örsta kursen a r h.c !v&amp;ri för " .nybörjare " i aldern 16-20 %I kvinnotidning, och sale Prrbetarnes Bildningsforbund.
Dar ingen cir- ' Eleverna i denqa kurs betala 20 krono des bör finnas i v a r j c kel finnes inom klubben kunna rekvisitioner ske genom arbetsrbibli0tel:ens.
studiecirk1an:r arbekarhe,m.
i månaden och ha då sin bostad, koe '.
Diskussion.er äro icke blott nöjssinina och lyttiga, utan nödvändiga.
Varje inedleni bor- Ic lära sig debattera, öva sig i talekonsten.
kteningsutbyten frkmja tankeförmågan.
Men 5rutsattningen a r val ordnade debsttcr.
Har ir at.t frainst iakttaga: 1:o) a t t man Icke tröttar nied för inanga iislrussioner.
Högst en debatt i nggon fraga ?å varje niöte.
Det räcker gott .. 2 :o) a t t man formulerar en fraga viil.
D y v ör vara enkel och klar.
- D$ kan den iivcn .attare sanila allas intressc.
3 :o) a t t den förberedes val.
Den inlämnas 3 % ett mote, borillaggcs och bekantgöres~för ' d l a till nästa möte.
4:o) a t t inledarc för fragan utses di % clcn ramlii.mnas.
Eventuellt kan iitscg cn inleclarc ch cii opponent i fragan.
5: o) a t t materiel f ör cliskussioiier anskaf f as ör klubben: upplysandc artiklar, broschyr- Iibliotek och böckcr.
6:o) a t t varje deltagare bcniöclar s i g om a t t w a saklig och operson.lig, vilket icke i~tcslu- e r i s t t nian riktar sig iiiot pcrson.
7:o) a t t cn inledare förbercclcr sig för fra-; an, gör aiiteukningar och skrivcr cllcr punk- eras upp ' ett a.iiföranclc.
S:o) a t t man första gingen siigcr i huviicl- al&lt; vad .inan vill ha fram och scdan cndast agcr ordet för l.ort,a replikcr.
0:o) a t t ni.ötesclcltagariia icke störa debat- en gcnom sorl, prat och annat., allra niiiist pnoni a t t g &amp; frain och atcr.
10:o) a t t clislrussionernn i c h draga u t i det ~aiidliga, t y en tröttsam clcbatt saknar allt rerkligt vardc.
Det %r prat.
.
.
MORGONBRIS 1 Sadant bibliotek.
bör naturligtvis gratis vara tillgängligt f ör alla klubbens medlemmar, Inledare bör ha företradesrätt a t t lana de broschyrer som äro nödvändiga för a t t belysa en fråga.
Dislrussionsövningar ..
De flesta medlemmar slrulle säkert önska kunna yttra sig i en fråga de kände till.
Men de vaga inte.
Detta kan dock .bortarbetas.
Intet ar medfött.
Gör försök med dislrussions- övningar på ett klubbmöte.
Sa har exempel- vis: Satt er kring ett bord.
Det blir då mera familjärt.
Utse mötesledare.
Raddan måste först övervinnas.
Detta a r nästan en meka- nisk sak.
Begär d % först ordet i tur och ord- ning.
Stig upp da ni f å r ordet.
Var d % inte r5dd om benen skaka.
Försök sedan lagga ozden så väl n i kan.
Man behöver inte sBga många ord,.utan endast så mycket man orkar med.
Huvudsaken ä r a t t börja med a t t kunna behärska sin egen sinnesrörelse, vara herre över sig själv.
Övningsfrågorna böra vara 6e enlrlast tänkbara.
bvniiigarna fortsatta så länge man e j a r säker på sig.
Man kan aven.
öva sig i heinmet.
För diskussioner utöver det ' rent mekaniska a t t söka övervinna sin rädsla rekommenderas) Talaren och debattören av Z. Höglund 1 kr., " Talaren) ' av E. Sommarin, 50 öre, ') Det offentliga talandets konst j ' a v Odal Ottelin, 1 kr., och ' Mötesförhancllingar ' av P.
E.
Sköld, 50 öre.
Kunna rekvireras i alla boklådor.
Litteratur., Tagore: N a t i o n a l i s m e n.
Nor- stedt &amp; Söners förlag. '
.
Den, som i ilationalismen har sett den högsta form av fosterlandskärlek får snart.
en annan uppfattning, när han last Tagores bok.
Han får l.ä,ra sig, att den västerländska nationalismens ur- sprung och kärna a r kampens och er- övringens anda, ej socialt samarbete.
Den har skapat en fulländad maktorga- nisation, meii ingen andlig idealism, och den biir sin egen dödsdom i sin morali- ska begränsning.
Och han liknar den militära organisationens ordning i sin fullliomlighet vid äggskalets f ullkom- ligliet, vars hela varde ligger i den trygghet det slranlrer kycklingen och dess näring och eJ i den fördel det er- b juder manileii vid frukostbordet.
Ta- gore a,]:, som alltid, beundransvärd i sin ödmjukhet och genom den khrleksfyl1.- da blick, med vilken lian iakttager och bedömer v5r tids snedvridna sainhalls- former och oandliga kortsynthet.
När Ila11 talar om nationen, tar han den som ett abstrakt vasen; man tror först, att han avser den engelska, om vilken han, siiger, att iiigen nation förstgr eller har mindre beröringspiinkter med Indien.
Nej, han menar med nationen den or- ganiserade egoismen hos ett helt folk, di.r det a r som minst mailslrligt och minst andligt.
Samtidigt - säger han, att nar det galler ilatioiiens satt att styra, finns det skal att förrn.oda., att det en- gelska styrelses,atk.et i Indien a r ett av de hasta.
Men av hela hans framsta21- ' 3 Yid graven.
Förstvid d z n ó i ~ j n g v i s s t e.
h u r kktlr f ö ~ mig du vm, mitt starka stöd jag nziste, och ensam stod jag kvar.
Nar.
döden obevekligt sin sthmpel tryckt p b dig, d b svek mig allt mitt livsmod, det ólev sti mör7ctkri~zg n2ig.
, Irörst vid d i n btir förstod jag, hur stark dzn kadek ucw, hur trogna dina löften d u i vdr ungdom gmu.
Vi dl~lrucles tillsct~nrnans, mitt har blev grtitt som ditt, oss livet smidde sctmman, allt som v m ditt, vcw.
~2itt.
a Ej blev v b sammanlevnad ~ ' e n vdg Oland rosor blott, nej, ullvarstun.ga voro.
de dagar.
som ha gatt.
Dock brat sig.
fram ur molnen en.
styale d i och d b av sol och sommctrsctga; dK glndcles vi, v i kufi.
D u .gick i f r i n mig, k&amp;e, d u m i s t e Ziimna &amp; g, hur mörk och kall och ödslig l i ~ vagefz u t a n dig.
Med dig ffimvann fbr alltid vad högst min lthzgtalz bar, e12 lite12 g m k l a d c l kLJ le (ir &amp; t VU$ jag har h-VW.
g &amp; jug sjtilv, e n skuggn, och v&amp;ztar blott pb ro.
&amp; hart &amp; ven j a g skall vila i g a v o 2 s stilln 9-0.
0.112 blott j c y klrncle 7ioppcis, wd?
tir; -.
shtt ~ 2 2 ' 7 2 vc~izcl~ing p &amp; cmdm ~iclcm yrnveu f &amp; aterse clG diir.
MONA.
iing finiier mm, att han, som andlig wgaiiism, kä.iiner sig strypt av f örhal- andeiia i sitt land.
I Japan hak hela lolket erlriint för Iionom, att dess själar itvnqxts och dess frihet k r i n g s k i - t s - IV c11 styrelse, som reglerar dess taii- kar, bearbetsr dess 1iLiins:lor och blil niisstroget vaksam, d % det visar tec1re.r till att vilja strava mot andliga m21 - I&amp;lileï iiite.litet var igen receptet.?
Och a.en iiational.istiske f anatikerii f örkla rar, " att det enda broderskap, som Gr riiöjligt i den moderna varlden, a r huli- ganismens broderslrap ' ', sa ' stympar maii miinslrligheten och den dör av am- putationen.
Det %r alldeles detsamm.a; om själens mekanisering, enligt Ratlie- rl. %.U.
Det framgär and % tydligare av föl; jande.
Han fragar, om det är ratt att saga att människornas välfärd i vaster- landet beror .på, att de så fulllromligt som möjligt anpassa sig efter maskin- hjulens döda rytm?
Att maskin måste lciimpa mot maskin och nation mot na- tion i en politilreiis 5ndlösa tjurfakt- ning?
Och den garanti dessa länder, som icke.
äro eii nation, kunna åtnjuta mot städets och lzannmarens och skruv- nyckelns obegränsade rörelsefrihet, har sin grund i makternas ömsesidiga av- undsjuka.
Och d &amp; dessa isolerade ma- skiner saminaiisvetsas till ett den lrom- mersiella och politislra glupskhetens brödrasliap, vad för hopp skall det fin- nas för dessa andra, som alslrat, dyrkat, levat och lidit, tiinlrt d j i ~ p och t arbetat i stillhet, men vilkas enda brott a r att de ej organiserat sig.
" Ni svara, att de måste dö, men jag säger att de skola l e v a - det a r min mening, att män- niskans viirld a r en moralisk vadd och det &amp; r farligt att förbise detta.
Man £r %gar sig med liapnad, .vad Europa gjort för att förtjana det straff, som.
varldslcriget pålagt det och svaret blir, att viisterlandet systematiskt dödat sin moraliska natur f ör att lagga er+ ' solid grund f ör sina gigantiska absbaktio- ner.
Det har oavlåtligt arbetat ' på att gen.oni andl.ig svalt f örvandla den per: sonliga m~i~nislrans liv till yrlresmän- ni.skans. "
' Tagore iiknar nutidens människa vid ett ofantligt djur med en kolossal tand- organisation, som avbetat världens högsta lövverk, inen näringen har för sent n8tt dess matsmältningsorgan och dess hjärta licler av ' brist p &amp; blod.
Och vä8sterl.andet.
a r lyckligt omedvetet om iien nuvarande disl-iarmoiGen i mäiini- &amp; alls väsen.
Logiken vet ej, säger han, hiir de andlösa lagren.
av rikedom och va !st&amp;nd, de j ordbiiviiingar f örberedas, som skola iiterstalla den moraliska väddelis jainvikt och en dag skall den gapande klyftan av andlig tondiet upp- sluka ' allt det, som.
f iist sin eviga karlek vid stoftet.
an ni ska^, f örvaiidlad till maslriri f ör att producera rikedom, lik- nar ett triid, förvaiidlat till träblock; det skall brinna för dig, säger man, men det skal.1 aldrig bara levande blom- mor och fsukt er.
Vad nian under lasiiiilgeii av Tagores bok f %r iiiiiiii klarare för sig a11 maii redan haft a r den nästan fullständiga Likheten mellan ilatioileii och iiidvideil; deii sistniimiida iir endast en miniatyr av den förra,.
Sainrna fel, s a m a för- tjiinster, samma svagheter, samma me- kanisering - iiatioiien blir en vid- underligt stor och maktig individ, som ' siitter siii st.ämpe1 p % alla sina sm %delar.
Ocli d e]. %ta s t h i p l a s i g III e d s a in m a s t a.
m p e l.
Hur kommer det sig att man i en engelsk.
tidning kiiiinat lasa ett iittryclr av bit- terhet över Japans skryt över sin lrul- turs Överlägsenhet - något som den brittiska liksom andra nationer g j ort sig skyldig till imder %rhundraden utan att rodna?
Däri ör att självislrhetens ',
I MORGONBRIS 4 I I Den.
första kvinnliga advokatfirman.
Efter fyra år satt hon som amanuens i ~älsovZi~dsnamnden, tjanstgjorde sedan som t. f. kamrer, kom darp3 i enskild.
; janst och slog sig samtidigt - d.et var Ir 1909 - på egna studier, juridiska, vid Stoclrho1.m~ h.ögslrola.
Det var en nbetsam tid - studierna ~ppsliötos till Kvällarna och nätterna, men den ena tentamen efter den andra klarades, och L914 stod hon färdig att söka dispens a t t i trots av icke avlagd studentesa- men f å taga sin jiiris kandidat.
Följde 3 % den akademiska de ' batten härom - först en femton mAnaders " utredning ", därpä avstyrkande fran bagge jiiridi- dra fakulteterna, den i Uppsala och den i Stockholm, tillstyrkande från Högsko- lans lararråd.
och styrelse samt slutli- gen.)
1916, .definitivt nej från regeringen Mathilda Stael von Holstein.
Eva Anden.
- det var under ecklesiastikminister Sedan den 1 september existerar j Westmans tid.
Efter att X917 ärs kon- just i dessa dagar ar också byrån till Stockholm den första kvinnliga advo- stitutionsutskott med bäde höger- och det yttersta engagerad i frågor och katfirman i vårt land.
Det är de bilda vänstermaj oritet f ramstiillt anmarknin- tvister som beröra h.yresärendei1 och kända och slciclcliga juristerna Eva An- gas härom mot statsrådet, 1.Kmnade frö- hyreslagen.
dén och Mathilda Staël v011 Holstein, ken StaEl in ny ansökan 1918, och er- som, gemensamt satt upp egen advok:at- höll äntligen den 20 a m i l detta år iiiris- Fröken And611 har ett aktat namn kandidatexamen.
Frölren Staël har inom juridiska kretsar som en synnerli- byrä.
iin~biirit en rniingd krävande syssel- gen dugande advokat och ett ovanligt Eva Andén, yngsta delägaren i fir- sättningar, varit sekreterare och om- skarpt huvud i allnianhet.
Hon ar spe- man, a r född 1886, tog juris kandi- biidsmap i lantegendomsnämnde-n samt cialist inom f ami1 jerattsarenden, och daten 1912, sysslade härefter ett år med från 1916 selwetera ?-e i norra hyres- hon och.hennes kompanjon komma tyd- sociala föreläsningar vid de Bergman- nämnden och, sedan 1.937 års hvres1.ag ligen att på ett lyckligt satt kompl.et- österbergska kurserna, tjanstgjorde p4 kom och ett ' centralt kansli bildades, tera varandra.
Byrån kommer att domsaga ett %r, tillbragte ännu ett ål sekreterare i nhnnde:n. som hon fr %n åtaga sig fastighets- och hyresaren- på firman Tierneld &amp; Morssings advo- börja,n vant med.
om a,tt .bilda, Sedan den, f amiljerattsarenden, boutrednin- katkontor i Stockholm och övertog d.är, i våras är fröken Sta,ël medlem av gar, skattefrågor m * m- på lrvinnliga jiiristbyr5n i Stockho1.n St:oclrhnlms stad~fiillmalrt,i~e och vi- äro övertygade om att denna för- efter fr.
Anna Pettersson.
som innehaaf (dare ledaam n t av kommittbn f ö r iitre- sta Vi kvinnliga advokatfirma h,ar en stor densamma i några år.
Fröken Andér dmde av kvinnans tilltrzde till stantas- social uppgift att fylla genom sin verk- har i ett %r tianstgjort som sekreterarc t i ä n ~ t samt lednmot a~ Fredrika.-Bre- samhet, och mer an i hsresnämnden samt är enda kvinnlig: merförbundets kommitté f Ör lagfrågor.
att denna verksamhet just utövas av medlem av Sveriges advolr atsamfund.
Genom sitt arbete i hyres- och lant- dessa tvenne jurister, som i alla kretsar Mathilda Staël von Holstein ar fijdi eaendom~nä~mnder har fröken StaEl en och icke minst inom vår klass genom 1876 i Kristimstad och kom vid 25 års vidsträckt erfarenhet inom allt vad fas- sitt arbete ' och sina kunskaper vunnit ålder till advokatkontor i Stockholm.
tighets- och hyresarenden beträffar och aktning och förtroende.
i I - idedism m %ste hålla sis Clriiclren nie- delst en ständig dosis s; älvberöm.
Bfen samma fel, som tyckas så naatnrliga och oskyldiga i dess eget liv, väcka förva- ning och förbittring, då de framtrada hos and- nationer.
Kanna vi ej igen oss s,iZlva?
Tagore anser.
a.tt nationernas krig i Europa ar ett hiimdekrig.
Tiden har kommit.
då för hela den rasande värl- dens skull, Europa i sin egen person skall erfara den fruktansvarda dårslra- pen i detta som kallas n a t i o n en.
Sialviskhetens amteos Iran aldrig göra sliit på sin omätliga skörd av hat och girighet och under detta krig har natio- nens dödskamp börjat, den har krossat sina egna lemmar, krossat dem till stoft: Tagore säger aven tänkvärda ' ord, om vad modernisering ar.
Folkets ande bör harmoniera med tidens anda men vi må- ste komma ihåg att modernisering en- dast a r en efterlikning av det moderna.
De som äga den moderna andan behöva e j moderniseras, alldeles som de, som ' äro verkligt tappra ej behöma va.ra.
nen erbjöd människan b a n p &amp; män- slrrädare.
.
Den moderna andan tar sig niskosjälens verklighet.
Då makten ej ej uttryck i europeisk klädedräkt; eller längre intar tronen skola indierna i de anskrämliga byggnader, dar deras bringa sitt käril med ' heligt vatten för barn undervisas: eller i de fyrkantiga att rena och f örnya mannislrohistorien hus, genomdragna med långa parallella och bestänka den hart tilltrampade jor- fönsterrader, dar dessa människor äro den, så att rika skördar m % spira ur inburade under hela sitt liv; ej heller den.
.
Tagores bok sluter sig till Rathenaus upp-enbarar sig den moderna.aiidan i deras damers h.attar, fullastade med böcker så till vida, att dessa båda man, alla möjliga oliimpliga saker.
Det er från olika sidor, se den fara, som me- ej modernt utan endast europeiskt; d l kaniseringen bri.ngar manniskos jälen; sant moderna andan iir tankens frih.et, men Rathenau har huvudvikten fastad ej smakens slawri.
Dessa äro ord, som vid mekaniseringen i och för sig, litet var av oss borde lagga p % minnet.
Tagore faster sig huvudsaldigen vid Och Tagore hoppas, att indierna som sjiilen och dess räddning.
- Bådas t.am ej äro någon nation och ej heller vill kar borde vi alla assimilera ' i vårt in- bli det - han har m h g a ord av dam- nersta men den största nyttan f5 vi av pad sorg, om hur n a t i o n e n har öde- den sistnämnde, v ' ars alla arbeten borde lagt hans land - att indierna skola få finnas inom alla folkbibliotek och borde erfara, att denna jord ar mer helig an studeras Inom alla studiecirklar i vart de tegelstenar varmed makten byggt land.
Ada Rosengren.
sin stolta byggnad.
Ty ur jorden spirar] .iv och skönhet och fromhet.
Indierna skola aldrig tro p &amp; den frälsning maski- t,
éi MORGONBRIS &lt;.
Från IbHdningsarbetet.
Dalarnes Folkhögskoleförening har i dagar- na utsant en redogörelse för sitt agdra verk- sainhetsar.
Den 40 sidor stora redogörelsen vittnar om den unga folkbi1dnin.gsinstitutio- ncns hastiga utveckling.
Redogörelsen inledes med en av kursernas föresti ' tridare, fil.
kand. Yngve Hugo, skriven artikel !Stadens Follchögskola j, i vilkcn redogöres för de expcriment, som undcr de se- naste aren gjorts i olika svenska städer att plantera follrhögslrolor.
Ämnet a r aktuellt i Dalarne p % grund av den stora vällyckade folkhögskolekursen i Falun i våras.
Förf.
på- visar hurusom stadens folkh.ögskola aldrig kan ersät.ta den gamla folkhögskolan p % landet, men anser a t t den a r ett synnerligen varde- fullt komplement till denna, då den ju når en hel del av dem, soni ändå aldrig kan bli i tillfalle a t t besöka den riktiga folkhögskolan.
Därefter följer i redogörelsen styre&amp;ns be- rättelse, utvisande den framgång som verk- samheten gjort på grund av ökade anslag och ökat htresse frHn allmänhetens sida.
Ur stats- a.nslaget för populiirvetenskapliga föreläsnin- gar har föreningen uppburit 1,200 kronor.
P å grund av motion av hrr Bernhard Eriksson och Carl Hedenstrand anslog Kopparbergs läns landsting för 1919 2,000 kronor till före- läsningar vid av föreningen anordnade kur- ser: Dessutom har anordnats fort.sattningskur- ser i. Hedemora och Grängesberg under tiden 22-29 september.
Under f örra arbetsåret anordnades endast 4 kurser på tillsamman 7 veckor.
Inalles har i Dalarne sedan 1905 an- ordnats 25 kurser på icke mindre än 88 vec- kor.
Det g&amp;ngna arbet.sårets 7 kurser ha varit besökta av 839 fasta deltagare, d. v. s. i me- deltal 120 vid varje kurs.
Statistiken visar, a t t de representera .så gott som alla samh ' dlls- klasser.
De flesta ha dock varit bönder och industriarbetare.
Folkhögskolekursföreningen har under året samarbetat k e d Arbetanies Bildningsförbund samt med Dalarnes Hembygdsförbund och Da- larnes f örelasnidgsf örbund.
De trenne för- bunden ha b,ekostat enstaka föreläsningar vid lcurserna, vars ledare iiven på annat satt sökt intressera kursdeltagarna f ör f örbundens syf - ten.
Det stadgeenliga samarbetet med de olika platsernas bibliotek och studiecirklar har fortgått.
Biblioteken ha i allmänhet in- köpt av kursemas föreläsare anbefalld litte- ratur.
Pii de flesta platser har som resultat av kursernas verksamhet bildats studiecirk- lar i vid kurserna förekommande ämnen.
.
Kooperativa Förbundets stipendier.
För a t t bereda val meriterade biträden (ev. förestån- dare vid mindre f öreningar) Mlf alle till grundligare utbildning kommer Kooperativa Förbundet a t t ansl ' å ett antal stipendier till stundande vinterkurs vid folkhögskolor.
Sti- pendierna, vardera % 250 kr., utlämnas som räntefria lån., vilka avskrivas sedan vkdcrbö- rands stipendiat varit anställd 3 å?
efter kursen inom föreningar, anslutna till .R.
F. Obeniedlacle kunna dessutom piiräklia stats- ' stipendier av vanlig storlclc.
Brunnsviks och Jakobsbcrgs folkhögskolor ha vardera p % grund av överenskommelse med Kooperativa Förbundet plats f ö r ctt 10-tal elever.
h Trelleborgs socialdemokratiska kvinnoklubb.
Trälleborgs 8oc.-dem.
vinno ok lubb bilda- 3es den 5 dccember 1906 med ett medlems- mtal ' av .19.
Men i stället för a t t öka lenna lilla medlemssiffra sjönk den betydligt, iiider årens lopp.
Trots motgåagar har det riiidå inom klubben alltid funnits en liten, kiirntrupp, som arbetat och uppehållit den., Som en erkänsla för denna sin ihiirdighet har klubben p &amp; senare tiden lyckats vinna för- ståelse för vår sak och niedlemsantalet har ökats, så a t t klubben för närvarande raknar 75 medlemmk.
M. F-g.
, ' dagen den 5: te föreläsning ' i Folkets Hus A- sal av dir. Kurt ~ e l f r a ~ musik e, och körsång: Kl; 12 samma dag: bcsölc i nationalmuseum under intendenternas ledning.
Kl. 2 e. m.
' po- populär konscrt i Auditohum, ' arrangerad av on ser tf öreningen och med f öredrag a v d: r Karl-Erik Forsslund.
Vidare kommer under veckan a t t hållas föredrag i ' olika amnen, bl.
a.
Arbetarnas bildningsarbete i U.
S.
A.
Frän ett med.
lrinemat ograf en som illustrationsma-, h y d i n a v i a n Socialist Federation of ~ m e r i l i a teriel.
Veckan avslutas med föredrag av folk- iar i dagarna ingått en skrivelse till A.
B.
F:s s k o l l ä r k Oskar Lundborg, förnyat besök vid Jentralbyrå med begaran om ' rad och upplys- R.iks- .och Wationalmuseuni och teaterförestall- iingar angående studiearbetets organisatj.on ning, varvid uppföres Molihres ' Tartuff e ' '.
&gt;ch om samarbete i och för gemep; samma in- samt slutligen med sainkvani i Birkagårdens; ressen.
Förbundet har beslut.at upptaga stu- stora .samli.ngssal.
- Må nu de platser, som.
ännu inte f å t t sina liearbetet på sitt $rogram okh önskar med an- edning härav i detalj t a del av A.
B.
F:s or- program klara, på allvar gripa sig an här- ganisation och arbete.
Från A.
B.
F:s Cen- med.
Sand A.
B.
F:s Centralbyrå, Brunnsvik,; ralbyra har nu övcrsänts en fullständig upp- Sörvik, meddelande om vilka möten och pro-; ' sittning av böcker, broschyrer och trycksa- gram som äro klara.
ccr angående bildningsarbetet jämte en del För övrigt börjar arbetareklassen ' överallt i; kriftlj ga upplysningar och en f örbindelse * a t t landet a t t på allvar organisera sitt bildnings- ~ l l t framgent 1iå11a förbundct 3, jour med A. arbete.
I Eskilstuna har bi1dat.s A.
B.
F:s 3.
F:s utveckling.
Det vore helt visst gläd- lokalavdelning, vars arbete synes bli lagt ef- i s d e om - pH detta omrii.de ett intimt samar- ter mönster fr&amp;n Västerås, RIir har man re- lete komiiic till s t h d emellan de svenska ar- dan börjat med en iiist:ruktionslrurs med A.
B. letarna och deras kamrater i U.
S.
A.
F: s Vasteråsinstrulitör Gunnar Hirdman som föreläsare.
Dessutom planeras kurser med lek- Studiecirklarnas vecka.
' Prograiiinien för tor Oscar Olsson och professor Knut Kjell-; t.udiecirlclarnas vecka 5-12 okt.
börja nu berg.
Utom A.
B.
F:s föreläsningsverksamhet, u n t onikring i landet a t t t a fast form.
som i omfattning se.r ut a t t i å r komma at.t Den 11 och 12 oktober galler det a t t erövra övetraffa alla föreg&amp;endc, planeras på olika Lund och Malmö, diir studiearbetet ännu inte platser i landet instruktionskurser i bildnings- ' %tt riktig fart.
Medverkande har äro Oscar arbetets olika grenar.
Dylika kurser äro bl.
a.
) Isson och A.
B.
F:s instruktör i VGstc:rii.s planeracle i Lidköping, Trollhättan och Mo- Xunnar Hirdman.
Y &amp; båda platserna sta resp. tala med A.
B.
F:s sekreterare Mauritz An- .rbetarekonimuner som anord:uare.
I Ystad derssoii som f örelasare: d a r antagligen aven Oskar Olsson.
Mest stor- Som synes a r arbetet i full gang.
Det gällcr itilad blir dock, soni sig bör, studiecirkelvec- nu för vederbörande pi % de olika platserpa a t t can i Stockholm.
Ur programrnct niil a.nteck- se till a t t alla clessa möten och kurser bli tal- las: lördagen d.
4 okt.
samkväm i Södra Latin- rikt besökta.
Rekvirera i tillräckligt antal 5roverlcet med föredrag av lektor Odal 0th- affischer f ör studiecirklarnas vecka.
De er- in, imsik, - säng, follrdansar och lekar.
Stin- hiillas f Goodtcin.plarnas Bokf örinedling, Brunnsvilts Folkhögskola.
Sedan det lyc- icats a t t i skolans omedelbara iiiirhet anslcaf f a jkat antal elevbostäder, kunna annu ett tiotal dever mottagas dels i folkhögskolan (f örsta irskursen) och dels i andra årskursen.
Pro-; pekt erhållas på begäran genoni skolans före- itandare, adrcss S ö r v i k. '
6 BfORGONBRIS Historik över kvinnornas röstrittsfriiga.
Ur Carl Lindhagens motion till 1919 ars riksdag.
E t t tyskt ordspråk säger om s. k. nya gering och partiledningar.
Moten hö] .- Även nu blev således en motion funderingars öden: " Erst belaclit man los p i flera ställen och petitioner med väckt i andra kamma-ren.
I denna for- es, so veracht man es, so betracht maii talrika underskrif ter inlämnades till mulerade vi saken så1:unda: " I korthet es und so inacht man es ".
:: ' Detta är i rilrsda.gen och sliitligen bildades efter sagt bör kvinnan erhålla politisk röst- i varje fall, en ganska trogen skildring sa.mrerlrail mellan olilra initiativtagare ratt: d ä r f ö r att det ä r rättf5rdigt av betydelsefulla frågors gatl.opp i den i juni 1902 föreningen för kvinnans po- mot henne och däremot orättfärdigt att parlamentariska politiken.
Man myste 1.itiska rösträtt i Iiuvudstaden, vilket utestänga hälften av folket från poli- här och var i korridorerna &amp; t det oför- ocksa genast lät höra av sig.
tiskt inflytande, d ä r f ö r att 1rvin.- modade, fantastiska och kuriösa initia- 1:nför den hotande f aran, att den nan, som.
har lika stora intressen att tivet, eh~irii ' merendels ingalunda elakt.
li~innliga röstriitten skulle bli en poli- tillvarataga i samli.allet som mannen, " En siidaii sak lran kllappast f5 tio rös- tisk realitet, började aven vansterpar- bör själv bast förstå att där bevaka sin ter ' ', yttrade en av 1aiitrnanna.pa~tiets ticmias ledare bl.iva betanksa:mma.
Den- egen ratt och sitt eget basta, d a r f ö r friimete.
Nar avgörandets stiiiid kom ila sinnesstämning var ett naturligt lit- att hennes fallenheter otvivelaktigt i lyste i andra kainmareii partiledarna tryck f ör det hävdvunna politislra sy- många avseenden äro lika med maii- som solar och lälrtariia logo unisont.
stemet.
Det hörde till den materialisti- nens,.
vilket f örli&amp;l.lande från det all- Koiistitutionsutsliottet hade fuiinit fr %- ska världs %slr&amp;dningen och ingick i den männas synpunkt utgör en ytterligare gan " teoretiskt tilltal.ande " men ansåg harskande statsmannaskolans upp- bjudande anledning att lata dessa sar- givetvis den cjmstandiglleten ' a,tt f örsla- fostran att g % varligt fram och försjim- skilda fallenheter komma till sin rätt get avsåg " en alldeles ny princip " ka i betraktelser över hindren.
Första och göra sig gällande, d a r f ö ' r att vara ett tillräckligt skal för avslag.
kmnmarens omöjlighet gav ytterligare härigenom sku1l.e hennes medborgar- Detta a r nämligen en gammal led- niiriiig %t cleniia taktik.
I den kvinn- anda starkas, heimes självständighet st järna f ör parlamentariskt statsman- ligs röstrittsfrågan utbildades iiu den och ansvarskänsla ökas samt hennes naslrap.
Votering begardes emel.lertid opinionen, att.
mannens rösträttsfråga person1.iga anseende höjas, d a r f ö r och resul.tatet blev 111 röster mot - 64 oamisligen måste lösas först.
Det gall- att samhället särskilt behöver den in- röster för motionen.
de att lirka med första kammaren för sats av medkänsla, sparsamhet och Nu tir min erfarenhet att nar en verk- att avvinna den ett skapligt medgivaii- praktiskt sinne, som kvinnan antagli- ligt viktig sak i andra kammaren sam- de.
Att samtidigt föra fram 1rvinno.r- gen slrulle göra gällande i lagstif tnin- lar en klientel av sextio röster eller nå- nas rösträttsfråga utmålades såsom en gen och i statsl~ushålliiingen samt d a r- got diiriitöver h.ar den passerat linjen synnerligen betänklig sak.
Man kunde f ö r a t t sålunda med ett ord det a r mellan utopi och verklighet.
Icke dar- med sannolikhet befara, att första ka,m- till gagn för Icvinnan och till gagn för för att den blivit " aliituell " ännu.
för maren skulle taga ett sådant förslag till samhället. "
all del, men den hotar att möjligen lrun- förevändning a.tt uppskjuta hela saken Emellertid var det uppenbarligen na bliva det.
En viss fruktan begyii- i avvaktan på någon slags utredning nödvändigt för motionärerna och gag-.
ner, man ler iclce lihigre utan föraktets aven om den saken.
Även f:ruktade en neligt för saken att satta någon makt period börjar ' taga vid.
och annan att kammaren skulle begag- bakom f ordringarna.
Trettio namn Dartill bidrog ock en annan.
sak.
na Irravet till att söka genom en myc- lyckades det att uppbringa under mo- Samtidigt med frågans framförande i ket begränsad kvinnlig rösträtt skapa tionen.
När den väcktes gick dess till- riksdagen och oberoende av denna till- en.
koiiservativ garanti.
ämnade tuktomästare ögonblickligen f allighet började bland kvinnornas oor- TJiider alla dessa bekymmer t.äiikte fram till talmansbordet för att taga del ganiserade led en sdontan propaganda säkerligen f örsta kammaren själv in- av densamma.
Hans ansikte stehade för deras röstr8tt ..
Man ville sji-i.1~ slita geiitiiig alls eller på sin höjd att detta till, jag minns det sa livligt, och vid sina bojor och började frondera mot re- nya påfund liksom alla andra borde %terkornsten till sin plats undföll ho- avslås.
E n och annan gick kanske i nom de resignerade orden " ingen hade * På svenslta: Törst utskrattar 111an det,] digra privata tankar om den koiiserva- tänkt att det sku1l.e bli en niassmo- s % föraktar raan (Set.
; s % betraktar inan det tiva garantien.
Den lr~innliga röst.rat- t i o.
Det tillamniscle klandret mot och så gör man dct. "
tens vanner voro övertygade, att det tilltaget uteblev.
hela koinnie helt enkelt att bliva en VO- Denna episod s r s % beteckiiande fös Drottninggatan 55; Stoeltholm, till ctt pris s v te.ringsfråga.
parla.menta.rismeii.
Ledarna oftast gen- !&lt;r.
1: 25 för 10 ex., kr.
2: 50 för 25 cs.
oc ' h Vid 1 9 0 4 å r s r i k s d a g förel&amp;g striiviga emot nylieter, de djupa leden 5 kr.
för 50 es.
Rcklanyffischcr iiiecl upplys- rösträttsf ragaii ägnu aktuellare an f ör- gärna med, om de blott f b.
I detta f all iiin g:tr om studiccirk.cl1-jibliotckets ÖppethU- ut.
Den s o p niisstaiilctes att falla pil tillhörde alla iuidertecknariia liberala lalicle bör aven rekvireras.
Erhållas frHn Bok- det orildet att vilja rubba p % de poli- saniliiigspsrtiet.
Förklaringen liggei: förincdlingen till ett pris av kr.
1: 75 för 23 tiska cirklarna geiiom att framföra nog däri, a.tt liberalismen i sin glailstid ex. i c h kr.
2: 50 för 50 cs.
oclmå den kviniiliga rostr.ät.tsfrågan kämpat friinist f ör den politiska frih e- Litt.cratur, soin hör spridas undcr studie- undervisades ymnigt om det betänk- ten.
Traditioneu gjorde sitt till.
De cir1dariia.s vecka, ar i första Iiaiicl den i sar- sa.ni1n.a och ansvarslösa i ett sa.danl; 1iberal.a l~viiinori~a voro pi % den tiden s 1 1 billi ghctsupplsga utgivna ' ' Follrlig steg.
Mest bekymrad var onekligen ocl &amp; % verksamnmst för saken ocli.iiiver- sjZlvup~~fostraii ".
Dc:i crh3,llcs till ett pris Karl Staaff, villreii alltmer nalkades kade p &amp; ma.~ineii.
Der, nyaste tidens av 30 örc från Bol&lt;fö,rni.cdli:igcn och A.
B.
F:s de.p liberala makten.
och: diirför tungt politiska l edarevälde val: ej heller då s &amp; cc11tralbyGi.
I .fjol salcles clennn.
skrift på ksi.ncte ansyaret s&amp;dant detta moctelle- ntprägl at, utan individerna liimades.
.
siila hall so111 i.i.~triidcsbi.ljctt t.ill det offentliga rats av .det parlam eiitariska system et.
änilii åtsldlig frihet att tanka sjalva m.ö; ct.
Xvcn bör ' Allni.iiniin iipplysningnr om " 1Gii; e Liildlia.geii ", sade hail t.ill sist och i1irätt.a sig därefter.
ArLc-t:~rnes ~i.lclniii~sf o r b u d ' som ar utkom- siisom ett ultimatum, " kmkan går till Belysande för par1aamentarisnieiis vii- ~iicn i en.
ny, betydligt utvidgail, upplaga, den spriclrer; om du iiu vacker den seiide var ocksii att de socialdemolrrati- spri.cl+s i ni.zssor under denna veclts.
Den er- kviniiliga rösträttsfrågan, maste jag ska rilrsdagsmiinnen, som haft kviiinans IGllcs till c t t pris av 10 örc från A.
B.
F:s uppträda emot dig offentligt i rilisda- röstr5tt på sitt politiska program redan ~.entralbyr&amp;, Brun.risvik, Sösvil., varifran stii- gen. "
J a g taqlite i mitt stilla sinile, från svenska partiets stiftande år 1889, i!
iehandböclscr o c.h övrig f 01l; bililn~i.rigsli~l; t cra- at:t alla äro vi bräckliga käril., f &amp; se vil- li1; viil ii11 avböjde att deltaga i fram- tur aven k n rekvireras.
stalliiingen, Vid avgörandet röstade ket som spricker först.
. '
' ' ' j, '
Lf &amp; de dock för densamma.
Även inom detta parti viickte företaget mycket blandade kiinslor.
Det stora organisa- tionsarbetet och den ekonomiska löne- kampen uppslukade le j onparten av in- tresset.
Att då plötsligt släppa fram hinnorna, om vilka man ej hade an- dra erfarenlieter an de stpra svarighe- terna att organisera dem, syntes man- gen icke tilltalande.
Inom arbetare.
kretsar ar ringaktning f ör kvinnan de ' ssutom ingalunda mindre iitan lraii- ske mera utbredd ä11 inon1 övriga klas- ser, om man nämligen får tro utsagor från dessa liretsar själva.
Under s %- dana förhiillanden kan man förstå, att aven inom arbetarepartiet den kvinn- liga rösträtten på .&amp;skilliga håll icke uppbars med ii&amp;gon vidare hänförelse.
(Forts.) J Av EINA2; ' SVEDBEBC.
Lålzgt bort i l&amp;zgta~zs blia l m d d &amp; bor en skön pl; nsessa, hon ~i ?ket styr med egerb Irccnd, b &amp; * k r o m pk sin lijiicssa.
D &amp; leva alla u t a n h m?
och u t a n strama tönzmm-,.
t y 7mznes land tb Ljckar2.s lnizd och dit gå- vA.m dnhwtcw.
Avd.-kontor, Skeppsbron 4, Stocliholm.
R.
T.
24 95, 44 63.
S.
T.
26 88, 78 66.
Internationell kvinnokongress.
, ' t .. Kviiinoriias f ackfiircniiigsf örbund i Aine- rika.
(National TVoniens Trade Union ~ e a g u e of Alnerica, vilkct har 600,000 nicdlemmar) anordnar i Washington en kvinnokongress f öre den officie1.h kongressen.
Till denna har varje land ratt a t t sands tio ombucl, vilka åt- n juta.
gastfriliet under dc clagar kongressen Vdi ' Rr.
Inbjiidaii till Svcrgc a t t clclt.aga i kongres- sen ha.dc sants till Lan~sselrrctariatet, var- i f r h d m övcrlainnrtcies till C.
S.
Men d % varken t j i 1 eller ckonomi tillåter a t t sands oni- hud, s8 har i stället C.
S. och styrclseii för 8ocialdcniokratislra lrvinnornas samorganisa- tion i Stockholm sant cii skiivelse till kon- gressen, vari framföres de svenska socialde- mokratiska kvinnornas stallning till de fra- gor, som dir skola behandlas.
Dessa fragor Gro bl.
a.: arbetstidens !ängil, ' gtgarder för a t t förebygga arbetslöshet, lrvinnors och barns arbete.
vackraste minnet.
.På en intervjufraga med anledning av sin 60- %rsdag svarar Stockholms stadsf islral, hr G. Lidberg: marknadens f ö r u h s t a fabrikater.
Frin kvinnoklubbarnas arbetsfält Trälleborgs cm-dem.
kvinnoklubb har glad jen kon statera cn stiindig f raw-.
marsch i sZiival medlem.santa1 som arbet.sintcii- sitct.
Klubbcn bcstår nu av 7.0 med1en:mar och har intressanta och viilbesökta niöten och vi hoppas p &amp; ännu störrc tillslut.ning f r h vara liktankande kvinnor, som ännu inte kunnat besluta sig för intra.de i klubben.
Avgiften bör iiitc avskriiclra någon, denna är cndast 35 örc .i mGnaclen och f ör ilsiina 1ro1:tir; gcnt crhallcs aven vbi: egen pralrtiga tidning Worgonbris ' Klubben här hirr clc sista &amp; ren praktiserat dctta satt a t t f; tidningen spridd, och a t t alla medlemmarna ha var sin tidning, ett satt som kanske %r a t t rekom- mendera till andra klubbar.
Klubben, scm bland annat tagit till sin upp- gift a t t anordna föreläsningar i sgval kom- Och K T l e 76 heter sessi.c12 vc ' cr - niunala och politiska som sociala frågor, hade ett n a m n f&amp;utnlz like -.
förs valen i mars ett präktigt offentligt möte som ovel * lyckollclzdet dk, med föreläsning av fru Maja Strandberg från.
v&amp;rt Sol och Sagos ~ i k e.
Ystad över ämnet.
' ' Kvinnorna och de kom- H012 sa~nmanknyter Ont och.
Gott valen ').
Mötet, soni r a r .välbesökt,.
munala och för dem bort u r striden; bestod av mest kvinnor.
Vid detta möte erhöll.
att stjftct f ?ed ar hennes lott, klubben 14 nya meillemmar.
Den 9 maj hade men l u ka sKr g &amp; tiden.
klubben anordnat ett andra offentligt mote med kyrkoherde Isberg från Malmö som före- Långt bort i 1iingtu.n~ bl&amp;a land, lgsare.
Ämnet var denna g5ng) Bostadsfr&amp;- Sk långt som tanken ilar, gan)), och denna intressanta och lärorika före- dar l i g g e ~ skön en blommig s t ~ a ~ z c l läsning, som ahördes under andlös tystnad, i skydd för.
hatets pilar.
var en av de baSta som förekommit.
Styrel- j. a, Det vackraste och varaktigaste minnet jag äger, från mitt arbete i polisens tjänst a r kvinnornas storhet och hjältemod inför olyc-.
kan.
J a g åsyftar har den olycka, som vållats genom sonens, makens eller närskyldas avsteg från laglighetens vag.
D % till följd av e t t En gclny vi ocksh hand i hwzd sen passade ocksh p5 a t t försäkra sig om ännu dylikt f elsteg fiamil jens f ramtidsf örhoppnin- dithtin skall styrcc f h d e n en föreläsning till hösten a v samme talare .. gar synts ' grusade, ja, till och med då förbry- Sol och gagas land, att halsa Ämnet blir då) Barnavårdsf rågan '.
telserna varit så svåra, a t t alla vänt sig med det biista land i vadden.
\ .För övrigt har klubben bl.
a. beslutat bilda avsky från den felande, hk makan, modern i # eller systern, ' oftast utan a t t utbrista j. fåfäng klagan eller ens st.älla ett enda förebråelsens ord till den skuldbclastad ' e, undergivet tagit emot det hårda slaget.
Hon har kgnt och för- stått, a t t det enda, med vilket h o n kunnat hjälpa och upprätta, har varit tröst och för- låtelse.
J a g har sett henne ha kraft a t t kirleksfullt sluta i sina armar den, som &amp; l- lat lienne den högsta nöd och förtvivl " .n.
lager av och utlindska ngheter vinnan Det står i den gamla berättelsen; var den, som först tog au det t r - &amp; s!
frukt i avnt sar~lltjämt även var g o d.
~ a tror, p % det ornr&amp;de, jag här b e r ~ ~ ~ ~ för- ~ ~ ~!
m r tiii billiga bestamda priser.
Oba.
I Bestiilninrt.rir utföres sprgnnget, och a t t detta %.r ' pad mekgen till tfil b i l l i p priser.
hennes överlägsna sedlig- !.
a r b e) J Stort in- Damkappor, 1 i trivial ' kter sch Kjolar,
ALL Högsta gällande ränta.
.
studiecirklar med olika amncn i varje cirkel.
Särskilt uttalande har gjorts angående önsk- värdheten av f ortsättningsalrolor f ör f lickor.
En större soniiiisrfest har klubben planerat tillsammans med N. O. V.-logerna p &amp; platsen.
Vid sista nrotet den 1 2 juni .diskuterade?
stadgcfö~slaget till bildandet av ett kviiino- förbrind.
Klubben beslöt uttala sig för bil- dandet av ett ltvinnof örbiind och g o d l i h i a sta,dgarna, men ville samtidigt uttala önsk- värdheten av a t t lrlubbarna böra äga ratt till- höra f örbundet genom sina respektive distrikt, da het på sa satt a r liittare a t t välja ombud gemensamt till kongresser o. d ..
Klubben har aven deltagit i val av oinbud till kvinnolrongressen för Skånes distrikt av kvinnoklubbar samt valt ombud till distrik.
tets konferens.
Hart.il1 valdes Olivia Nord.
gren med Mathilda Priberg som suppleant, Vid de kommunala valen i viiras erliöll lrlub, ben tv5 representanter i stadsfullinaktige, nämligen Olivia Nordgren och Anna.
Hanssor ' sarnt som f örste suppleant i la.n.dstinge1 Mathilda Friberg.
Till, sist en hiilsning ' från v&amp;r sydliga stat till våra kvianliga partikamrater landet runl med en öns1r.m a t t vi stätidigt m %tte gå fram &amp; t och a t t vi energiskt och malmedvetet m %ttf arbeta för de mg1 vi sträva efter, ' sa a t t v: kunna visa oss viirdiga den nya ciedborgar rätt vi den 24 m a j erhöllo: Kvinnan$ politiski rösträtt.
Trälleborg i juni 1919.
M.
F - b g.
Kongressf onden.
De klubbar, som allslutit sig till kon- Stockholp~s ' Allm.
Kwinnoklublbe Repetition torsdagaz kl. 8 e. m.
.Folkets Hus, rum J. Bestallningar mottager röken L. Jaderlund, Allm.
kel.
Kungsh.
20 54, Sundbyberg 3.
3ångkiDir.
gressf onden, uppmanas insända avgif - ten för l: sta inbetalningen 1919..
.. Fiir hinnoklubbar att rekvirera från Morgonbris Ixpeditien.
.
Stsckhcllms sodm kvii~onolUsib8, ioc.-dem.)
avhåller ordinarie sammantriide 1:sta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i .okalen 3 tr. Sodra Folket8 Hne.
3rdf.
fröken Anna Svensson, Grindsgatas 10, m, 3tockholm.
Styrelecn.
Matrikel för 100. medl.
3 kr.
'.
Stadgar pr ex. kr.
0: 05.
Medlemskort pr st. 0: 03..
, Foraniagen far .HembiQi.Pdem i Brevl&lt;ort pr st. 0: 05.
$8~ckh~Unn avhaller möte 1:ste och 3:dj ~ o r i o n b r i s pr ex. 0: 15 med 20 % torsdagen i varje m&amp;nad kl. 8,30 e. m.
(utom rabatt,.
.
i kommission.
juni, juli och aug.).
i Folkets Hus G-sal.
e Agitationen.
Förarbetet för agitationsveckan i 110 vember ar nu i full g&amp;ng och Morgon bris skal.1 i niista n: r meddela en full standig plan över agitationsresorna Vastra Sverges kvinnoklubbar ha dess f öriniinan ordnat en agitationsturné som de själva i samarbete med arbetare kommunerna bekosta.
Turnén omfat tar 7 platser med 10 im-öten och börja: andra veckan i oktober med Ruth Gu stafson som talare. '
' Fran Viisteras S o c d e m.
Kvinno klubb ha vi mottagit ett bidrag al 7 kronor, för vilket vi härmed sand: vart tack.
Vi kunna i detta sammanhang gladj: alla vara intresserade, att sedan våras har tidningen gått oavbrute framat och att 90 proc.
av v %ra kom missionärer f. n, äro från kvinnoklub bar.
Det ä r den fullt riktiga utveck lingen f ö r.
en kvinnotidning ' som - Mor gonbris.
Men den hjälp vi haft ocl fortfarande erhålla av för vara strii vanden intresserade män, äro vi inner ligen tacksamma övei.
Ännu finnas stora vidder av oför stående bland arbetarekvinnorna, son behöva bearbetas och kultiveras och v kvinnor f örma ej ensamma utföra all1 C.
S..
p - Styreben.
.
.Arrilta .OG.-dem.
kvinnokluj ' b Kvinnan, motarbetar h&amp;ller ordinarie möte 2:drs .mandagen i m h a - av- den H.
8 e. m.
&amp; Folkets Hus ' %-sal.
Styrelsen.
n &amp; hon avrader mannen att teckna förstik.
ring i D E FOR E ADE B sitt eget ellei Eskilstaina krinnoklubb avhaller or- bagge m a k k a s liv.
Premiebefrielse vid sjuk.
dinazie maten 1:sta mhdagen i vsde manad dom och.
01ycksfal.l ' m.
fl.
förmilner.
ki.
3.30 e. m. i Folketa Hus, rum n:r 4.
Styrelsen.
Sot.-hm.
kv innoias ce~itralstvrelse, - - - - - - - - - - I Ordf.: Fru Anna Bterky, Barnhu~g.
16, 1 tr. .A.
T.
72 90.
Korresp.
mkr.
: .. IFRI Agda Ostlund, Upp, landagatan 61, 4 tre A.
T. Vasse20 86 SO~.-dam.
kvinnorna samor~riiaiiisatioas i 8thlm styrdse eammantrildsr 2:a mbndage: i m h a d e n kl. 8 e. m.
B Bryggeriarb.-forb exp., Barnhnegatan 14.
Ordf. och korreeg fra A. Froesll, Upplandag.
47, 4 fr. Allm tel. 286 68.
8thlAs Allin.
krinnoklubb (go~.-dem.
avhsller ordinarie mots l ': &amp; rnhndagen: varje mbbnad kl. 8 e. m, Obe.
Lokal i D-salen, Folkete Hne.
I S&amp;rc&amp;en.
Spanaam so@.-dem " kwinnoklubb av hiiller ordinde möte första torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styvdse4a.
Vasastadens saca-dem.
kvinno- klubb har ordinarie möte 1:st.a tisdagen i varje m h a d kl. 7 e. m.
% lokalen Upplands- gatan 51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning varje möte.
5 + %inne, Styr ' elsen ..
Fonder: 4,500,000 kr.
onder: 1,100,000 kr.
