# ID: svediakorp-per2445
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,369
# sentences: 699
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
@ &amp; di+ arg.)
.
, Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
I I P V M U P ~ W td0~spd.s: ~~ Januari L.
Il T I D N I N G.
FUR DEN, 1:80 pr helt ar, 90 6r.e pr halvt och 45 öre pr fjärdedels ir.
LSsnummer 15 Sie.
I Stockholm 1919, A.-B.
Arbetames Tryckeri - - p Redaktök:.
M a ~ g o n b ~ i expedition s ' i Birger- Jarlsgatan 1 16, III W ~ S S M A N, *, lm.
T~I.
244 %.
Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
.
- JULIA I s ~ ~ O r n - o ~ s s o SIGNE m Allm.
Tel. Vasa 16 26.
TILL DET AR. '
1919 Annonser 8 sistasidorna pris 20 Sre pr mm.
SOM GATT.
Det gamla aret har gått - ingen skall sörja det, men många skola sör- j ande minnas det.
Ty det bara tog och tog, värre an n %got föregAendo, och nar det sedan slculle ge, äntligen, nsr frechi ändå kom - d3 visste e j uiännislro r- na om de skulle skratta eller gråta.
I bittert vemod vil- fc man med Hans Alieiius utbrista: Du ilryck, dar livets kommer att föl.ja i dess spår lär visa., att de som spelat upp den musiki::ii nog få dansa!
Men medan Euro- pa storstiidar råcici~ kaos, st-ora folk g % vilse och deii enskilde f örtvivlar.
Den gamh saimin- gen, att manniskor- ila oftast göra det orätta, först sedan de lyckats intala sig ' att det ar ratt, gal- makter sammanföra, s % hälsans ört som gift i samma skål!
I sanning, det ar, eller det borde $t- minstone vara, ett.
världelis luttrat sliikte, som Hr nit- t onhundranitton tar i sin oroliga, kalla famn.
Den tiden 5 r förbi di % människors barn, trots allt, lrunde sörja i purpur, ska.ldernas sorg, och prisa .livet om an så armt.
.
Vad var tid upplevat i fasor och förne&amp;ing un-.
.
.
.
.
.
Rodin: BORGARE FRAN CALAIS.
der trycket av våldets självtagna ratt, liimnar icke rum för nggori skönmåi- ning ens för den allra naivaste vilja.
1914 ar och f örblir varldshistorieils hittills största brott.
Vad som följt och.
.
ler mer an någoii- sin.
Aldrig har ett år ingått med ett sa- dant ansvar över sig, som det kom- mandat: t y nu skall viirldens öde avgö- ' -- - - - - - ras.
Skall det bli folkens förbund ei- ler en ny makt- allians?
P5 det beror troligen allt.
Det är så många toner i årets nyårs-.
klockor: rena och klara, vemodiga och brustna, harda och kalla, ja, också, ska- vande falska ..
Det blir ej gott att leta. '
(Anförande, hgllet .vid h&amp;lsningimöt &amp; i ~ t o c l c h o l den ~ 15 dec., &amp; ed anledhing av ~ i l i o n s ankomst till Europa.)
Nar ny8ret 1918 bröt in,.
var det up- terna 2 och 3 o g den absoluta.
ii&amp;iga- ning.
Förutom den s jalvklara f ordra ns: der mörlcer.
.
Man hade föga hopp om, tionsfrihet.ei1 ' på haven så.som den fria uppfyllande, att Belgien och Serbieu.
att världskriget skulle f &amp; s i t t slut in- handelns gruildvillk6r och sedan f ord- skulle bliva fria., .började man nara nan året gått till anda.
Sjalva raris raii p % - ' ' lika hidelsvillkor ' bland alla.
sadana diir,.
då.
såsom.
of ösnuftigii., ' kunde blivit hotat .. Skulle det ohygg- nationer)), saledes den besegrade lika ansedda f örhoppningar som om Polens liga ske, att Paris besattes, skedde day- val som den segrande.
Då Wilson och återstiillande., om ett slut pä Elsass- med en dubbel r&gt;lyelra, ty då skulle kri- eiitcnten tänkte segra, s &amp; var.
ju detta Lothringei~s och Sönderj yllands mar- get iin ' mer förlängas.
Sluta kunde det.
ett speciellt handtag: åt det i tan- tyrium., om ett slut p &amp; ' armenier- ju icke, förrän Frankrike och B.elgicn ken redan då .. besegrade Tyskla.nd.
nas torterande o. s. v., o. s.
v. Nya var.
tryggat ..
Men hur lan ge skulle h i - Punkt 4 gav löfte ' aven ' den om ekono- f ordringar lro ' nimo till, - tjeckers, get då egentligen racka och skulle miska fördelar, ty vad äro de iiatioiiella litauers, ' esters och många andra,, Nar.
Europa kuiina utharda? '
rustningarnas reducerailde - förutoiii Wilson i 8 av sina 14 puiikter sam-: Det tj-ska folkets opposition, e11 tysk deras stora inoraliska innebörd - 5.9 lade alla dessa fordringar, nämnda el- revolution, väntade nian på förgäves, ju.st en ymnig sparkassa f ör sociala be- ler on~ämida, d å hade vi visserligeii av dem.
Meii det och.
den syiites allt otroligaje att kunna h.ovs.
tillfredsstallaiide .. I- punkt 5 ut.- icke slappt ' en bryta igciiom.
Det ryska folkets lrainp straclres intresset och rattf ardighets- var något så fruktansvärt avliigset, n5.r sedan decennier f ör det nya Ryssland.
kr,zvet till kolonierna.
Med deiina prs- de slrulle lniiiiia realiseras.
Wilson gav.
.
hade hamnat i nationalf örsaxnliiigens grampunlcts uppfyllande skulle det bli oss nytt hopp.
upplösning, frihetens undertry ckande.
slut med Europa såsom en privilegierad En av dessa onämnda i Wilsons pro- Det syntes, som om Rysslands nihilister herreklass i världen, då enligt Wilsoi!
gram, men som fanils dar sa självfallet och reyolutionarer levat förgäves.
' vid.
avgörandet av alla suveränitets - ändå, det var rättigheterna för söil ' dere Det gavs verlrligen nå.got av fred frågor de intress.ecade bef olkningarn~s jyderna att få b1.i danskar igen, att f 3 ocksa detta nyår, men det var Brest intressen måste ha samma vikt som de Pragfredens 5 5 uppväckt från de dödii .. Litovsk.
rattniatiga kraven hos " den regering, Nu iii detta en levande verklighet.
T;.
Alla goda ord och utmarlcta program vars rättsanspråk skulle avgöras ".
den slesvigslra pressen diskuteras fritt; började likshm mista allt sitt va.rde f ö.
; Så upptaga icke mindre ä11 punkter- omröstningsfrågorna.
.
Hela Dan-mark: oss, si % nattsvart såg världen.
ut, då ny- na 6-13 eller hela 8 puillrter natioiiali- gläder sig och vantar och med l!
h i i -.
aret1918inbröt.
Manlcundekn,appast tetsfr %gan.
Man kan icke .saga, att mask vi, o &amp; Norge .. Kommissione:~ ii ' tro, att ord och förhoppningar langre världsbranden bröt u t på grund av Sönderj ylland äro redan tillsatta f?
k skulle kunna göra något intryck.
DB Eur.0pa.s alla olösta iia.tionalitetsfrågal '.
att utreda redan på förhand praktiska ' kom Wilson med sina fjorton punkter.
Det hade till följd därav glött i askm svårigheter, som kunna uppstå.
Och Det l %g något så förhoppningsfuut och då och da.
Världskriget bröt i n t till man ar riktigt trogen sin egen rattx- ljust och manligt rättframt över detta följd av en vanvettig, dröm, dröm- känsla.
och på samma gång Wilsons program.
V i måste skaka sorgsenheten men om plats i solen.
Men nar världen program, ty man vill icke ha det tysk:^ av oss och le en liten smula. '
Och leen: vä.1 stod i brand och alla &amp; tan otänlr- bara det danska hem igen tillDanmark.
det vaxte sig allt vissare, t y vi visste.ju: lmra 1id.anden hemsökte de.
krigf öraii- På det offentliga möte, soni hålles i att manilen Wilsoii hade makt.
de folken.och värst dem, som fingo ts dag i .Köpenhamn, kunna vi vara för- Nu var det icke, allS s$ att ilso on emot ockupationen eller.
~.
s ~ mås n i ' Sc vissadc,om, att dar ocksi % talas om Sön- kom med något nytt.
Det var biittre strida i frä.mmande harar för mål; som derjylland.
Om den stora välsignade an s&amp;.
Han gav ett sanilaiide uttryck icke.
.blott voro dem frä.mmailde utau häiidelsen, att s h e n fr %n 1864 skola bli %t en opinion, som länge fordrat rätts- som.
de hatade, då, talides hoppet 0114 lielade och att sönderjydernas t v u i i g n ~ freden, den rattsfred, som alla cle gamla att detta lidande skulle ha ' en nieniag, deltagand &amp; i besättandet av Belgien, f rcdsorga; iisat.ioiieri~a f ordrat, som att ' förtryckta 1ia.ti6ner s.kulle f å se fri- att försöka tvinga cn anna.n nation ti1.k lr~~iiiiiolroiigresseii i H a a g 1915 uttalat hetens dig r.al1da.s.
Icke blott oföpat- underkastelse.
såsom de en gang blivit: sig för, som var neutrala konferensens ter begfiiigna under kriget slrulle sonas, tvingade, allt detta skall sna.rt synn.
program, som va:r alla arbetareorgani- utan.
också gaminal oförrätt, såsooi dem sasom en hemsk mardröm.
sati0ne.r~ progran]., vilket v.ar slutlige11 f ö1j.d av föreg %eiide erövringskrig., Vad så en annan nordisk-fraga aiigar den fred den .h.olläiidsBa sltan.diiiaviskn skulle - avlägsnas.
Till och med i Tysk- kunna vi med tillfredsställelse konsta-.
konimittéii, soin.
arbetade för Stack- land, som.
hade ' oclcupationen p i sitt tera, att, Aland till Sverge aven ingår ii liolrnskoiifereasen, ville.
förbereda.
samvete med alla dess förfärliga fö1.j- ' Wilsons program om sjal,vbest.äninings-.
Genast i första puiikten .möttes vi av der, spriddes hemligt.
en.
skrift av ratten; då Aland redan med stor majo.- * fordran på öppna fredsfördrag och ' bort Buiid News.
V a t e r l a ~ d: Skolci, vi ax- ritet oniröstat f.ök Sverge.
nied pri.1ra.t a eller Iriternati.on.e:lls1 hem- nektera?
.
.En skrift som, p, &amp; ' samma SA till sist avsl~nta.~ Wilson hela pro-.
liga överenslrommelser.
~ipl.oinatiii gång fyllde en med sliriick, d i den grammet med det som sBdl bliva fram-.
skall alltid handla.
uppriktigt - det blottade, vad de makthavande hack tidens försvar mot våldet, niiniligen na- ' var b e f r i a d c ord.
Så komino- punk- tänkt, mei!
.
också med ...
en svag förhopp- tioiieriias förbund.
Han säger tydligt. '
' ' .. ', sig fra.m till harmoni i ' denua vilda mu- ödslighet a11 de stora perspektiveli, iii- de briilra bada i förnuftets och d e i sik - nieli en inalinagärning blir det genting annat dampar h järtats smarta klira taiikelis tecken.
Och nia de fram- f ö r den: som lyckas!
an tanken på värhiens stora sorg, a11 förallt aldrig lata använda sig till a t t livets samlade ångest.
- Det f örtätar v&amp;c prokk&amp;a frain en politisk situation, livssyn och förringar.
v i r a egna mot- som de sedan cj ha varken krafter eller .Det a r sa m %nga CLV OSS, SOM f &amp; börja gångar.
Allt vad vi dartill i h s 11 d- mod att bara.
Visst är det sant, att .vi det nya året i tom och tung ödslighet l i n g kuiina ritföra till det helas bästa ha inyckgt att lara av mgiineii - den dei~iizl gång, ty.
niaiiiien med: lien har och människors viil blir ett plus i r k t l första lärdomen bör ' d5 bli att ta var- skördat ' utan m %l och mening och utall liv.
ning av deras n1isst.n.c!
all ' misskund ' nu en tid.
Ingenting an- De svenska kvinnorna få liäreftm J.
S.
- ' O ii.
.
nat ' för1n ' a; r skingra denna det e:nskildgs makt - bakom sitt ord och sin.
vilja: .. MB ' ' ' ' '.
I
.
, MOR~GONBRIS '.
7: - - ".
dar s$$ a J l m a n t f ö r b.
d och gör mal.
Fristen förlänger också tiden för intet ui:Jp&amp;ag .. de små och under f redsvillkor ens mognade utformning kriget n &amp; trala iiatioizerna.
Hm syncs och dislnissionen därom.
J u langre tid, förstå, att världskroppen ar en enhet., ju längre har också rattsfredens prin- I en eliquete, anordnad .av L i t t e- och att de .mindre delarna icke.
kunna ciper tillfälle att göra sig gällande.
' få hallas utanför, utan att det hela l i d e ~ Tlrilsoiis punkter samla iiu hela var !- r a t u r e i i, N o r d e n s K r i t i s k e därav. '
Ja,.
vi behöva ' sannerligen ' E % den - det var icke sa föi:ut.
En ax R e v u e, skriver den sveiiska förfat- vara n1.d icke bara.
för att bevaka 17åra.
Sverges och varför icke Europas fräni- tarinnan E l i n W a g n e r: (egna intressen, utan aven för att göra sta tidningar ger oss till denna jul eil Eli norsk litteraturhistoriker har - vara insatser.
TT- % mindre ilatioiier b151 jant repetition av viirldskriget: framkastat den tanken, att Shakespeare: hava gjort en mycket stor insats gaii- " Europa och Wilson och vi ').
M m blev Shakespeare, the soiil of the age,: ska nyligen ..
Det var Sverge och Norge ser där en skämtbild av kajsern, frain- den engelska högrenassa.nsens blomma,, 1905.
I~ika.så, ha vi hållit våra alrtivis- far e11 skål full med iippleii, och iiii- emedan Armadan förliste utanför Eng-.
: ter i styr under varldskriget.
d m står vad som icke eiid.ast galler lands kust.
Det iii, .emedan han såg hoiiom utan aven den del av världen, hur våldet kom till korta, och e11 högre D e t Wilson sade, iiar segern iiiinu var som tankte i samklang med honom: makt skyddande ställde sig på rättens s % oviss för.
Amerika och dess a 11 ' iera- Att bita i e t t surt äpple kan man sida.
.de,, å,tminstone tidpunkten därför, det möjligen göra, om det ä.r absolut Om litteraturhistorikern har f a t t i, höll han fast vid i sitt utomordentliga nödvaiidigt, - men i f j o 1 % t o n.
.
.
frtiga om Shakespeare och rätt överhu- .tal den 27 september ..
Likaså när han Det ' är en särskild sida av det Wil- vud, s &amp; skulle ka.raktaren av den kom- (efter vap ' enstillest8ndet beslutsamt vid sonska programmet, soin anslagit v&amp;ra mande varldslit.teraturen koniina att: Föreiita staternas kongress underrätta- hj ärtesträilgar, vilket hall underströk besta.mnias., av utgångeii av varldskam- ide &amp;, att han personligen ville nar- i sitt tal, då han lämnade Amerika, oali pen och formen för dess avslutaiide.
vara vid fredskonferensen.
Han har det var att de soni lidit mest, de som Om.
segrareii, likgiltigt vilken makt- satt i11 så mycket i sitt ansvar att.
le j a fatt taga emot hela den förskräckliga grupp, dikterar freden efter sitt behag det amerikanska folket a t t deltaga i kriget, han har satt in sin redbarhet i invasionen, att de.
förtjäna först och och sina intressen; om ' kriget får kri- sitt program.
Han m h t e naturligtvis friimst världens hjaip.
Så säger han gets l ~ y i s k a avslutning, i det viildet och nationella egoismen triumf era över personligen f % lagga in hela sitt infly- på tal om Belgien och Nordfrankrike: ' ' Inga penningsummor i skadestånd förnuft och ratt, d &amp; skulle vi a.llts8 ha tande på detta programs utformande .i fredskonferensens paragraf er.
Han skola i sig själva kunna radda dein ' fran att vänta att världslitteraturens iiiista måste f &amp; bevaka., att ingen.
enda av hopplöst tillbakasättande uiider f lera stora namn bleve Machiaxelli snarare hans punkter glömmes eller skjutes at %:r framht.
Nggot m e r a maste göras an Shakespehe.
in att blott skaffa pen&amp;igar.
Om de Men vi vilja ingen ~ a c h i v e l l!
i sidan.
" De tappra soldaterna i våra strids- i morgon finge pengar och råmaterial Om Armadan till slut kommer att styrkor till lands och vatten ha medve- till överflöd, skulle de likväl icke i ankra på Thenisen eller Elbes redd, da tet kampat för ideal, som de visste.
morgon lcunna htertaga sin plats i värl- behöver världen ' ä n bättre en voro sitt lands ideal; jag .har föc- dens industri - den myckfl viktiga Shakespeam an om den skingras av var: sökt att utt.rycka dessa ideal; de ha plhts de innehade, innan det förharjari- Herres oväder.
M. a. o. vi behöva hur godtagits av statsmannen, såsom utgö- de kriget svepte fram över dem.
Många varldskriget slutar, men ba.st om det: raiide karilaii i deras åsikter och önske- av deras fabriker äro jäninade med slutar illa, en litteratur, skriven av: mal, såsom de förbundna regeringarna marken.
Mycket av deras maskiner.
människor, som resa sig över öganblic-.
!ha anta.git dem.
Det ar nu min plikt har f örstörts eller bort-f örts.
1iivåiia:r- kets strömningar i folken, vare sig att: att göra allt för att åstadkomrna vad dl2 na äro forskingrade och många ' av de sj alarna geiioiriflödas.
av segra.rens el- ast ta arbetarna äro döda .. Deras mark- ler den besegrades hat och hämndlust, (offrade sitt liv för att eimå. "
Och 1111 a.ro ~7i säkra om den stora nader skola tas av de andra, om de icke ' av överniod .eller trötthet till döden.
triumf, för vilken varje offer bragts, på något särskilt satt f % hjälp att &amp; ter- Litteraturens menige nian må syssla fortsatte Wilson.
Den har kommit i rppbygga sina fabriker och ersatta med .att ' aterge dessa stämningar och sin fullhet, och m.ed den upphöjda stol t- siila förlorade maskiner.
De borde icke studera och teclma av sin sanitids upp- heten i dessa dagar - av väl fyllt varv 5verlaniiias åt de osäkra f örhållandena.
rörda ansikte.
Av dess storniaii begär levande inom oss vanda vi åter till fre- mdcr den skarpa konkurrens om m2- nian, a.tt de se langt över huvudena på dens uppgifter, en fred, trygg för att terial och industriella h jälpmedel, som sin generation.
krankas av oansvariga monarker och nu kommer att börja ...
J a g hoppas dar- Vi ha sett aven dem vi med mer eller ärelystna niilitara kotterier och redo €ör att k&amp;gressen, om det skulle bli mindre rätt kallat litteraturens.
stor- för den nya ordningen och för nya nödvändigt att till någon oyndigheb, man föraildras till barn av ögonblicket, grundvalar för rättvisa och ett arligt.
diidan som lwigshandelsdepartemeiitet, som icke fyllt någon anilaii uppgift 511 handlingssiitt.
Vi st % i begrepp att ge rattighet att utdela prioritet för ex- att ge konstnarlig form och överdrift ordna och organisera denna fred icke port och tillförsel till förmån för dessa åt massans lidelser och populära före- blott för oss själva.
utan aven för de nationer, d % icke skall visa sig ovillig ställningar.
.Nå.gra.
få ha omsatt viirlds- andra folken i varlden i den mail som härtill, sedan den varit lycklig nog att hiin.delseriia p % sitt eget satt enligt sitt de vilja tillfita .oss att bringa dem vikarn kunna medhjälpa till att radda dessa eget visens lag, oberörda a.v massph-.
.
folk fran det tyska skrackvaldet.
tja.nstef " verkan.
Till exeinpel Rollalid, Wells,.
.Då man ställer sig inför frågan, huru Vi böra icke slappa ~ å r förtroeiide t Gorlci och Nicolai.
till att Wilsons progra.ni skall realise- f6rsoningen skall komma mellan fol- I deras tecke.11 inåste den nya littera- ras vid fredslronferenseii.
Vapei~stillc- ken, bör man nog icke använda de stora tureii g &amp; fram.
EIur hett.liingta vi icke, ~ r d e n.
Den koni.nieï, men man får inte ståndsvillboren lrunde synas oss hårda, vi- som sett så iiiyckeii förbluffaiiue men det kan icke nog framhållas, att fordra, att den skulle vara dar i san&gt;- kort.synt.het, fana.tism, elakhet och d %rl detta ar v i l 1 k o r e n för v a p e n - m.a stund som vapenstillest.åndet in: skap, efter a.tt mötas av allt, som gr ' s t i l l e s t h n d e t och i c k e f ö r trädde.
detta.s motsats i litteraturens värld.
Vi f r e d e 11.
Dessa vapenstilleståndsvjl !- Tysklands uppgift ar att erkanr.in vilja ha lång sikt, objektivitet, godhet kor iiro j u glädjande nog nu förlalipda gen begångna orätten, aven om huvud- (och stränghet), ro och skönhet i den varför deras militäriska st.ranihet för- sakliga s k ~ l d e n måste 1ä.ggas på dc: skall bli mans1 i: 1 ' J P letens litteratur, soin mildrasgeiionifristeii; system som störtats.
Frank.rikes, Bel- vägkast under de tunga år av krig och Med glädje har .hiilsats den upprepa- giens och ' Serbiens att narnia sig det fred, som vänta.
de förs5lrran att h jalpa centralmakter- nya Tyskland.
Anna Lindhagen.
nas folk i deras sv %ra 1ivsm.edelstråii~; - ' för Krigen och litterat uren.
,.
-? '
. '
.
.
. '
'.
,,.
.
,.
Mor. '
, Kaiioi~.eii har sä.nt ut sin åska!
Meii Ditt h&amp;r börjar .gråna vid pannan deii meddelade icke längre döden och och bl.icken blir slcumögd och inatt, lidandet.
Det var vapeiistilleståndets me11 ändå j a g ser hur du sitter kanoner!
8i ' a.r # ensam, och vakar i natt.
' Kvinnorna svängde sina 11asdukai.
Kaii.häoiida, hur tankarna fara, if rån alla .f önster och k1appad.e glatt ' i eii tanke hos mig dröjt sig kvar händerna.
De sände slangk kyssar ned - din son, som gått bort sig i världen till m~a.ssan p &amp; gatorna, som ~ j ö n g o och vilse bland friimlingc~r far.
at-t freden hade kommit äntligen efter D:et mörknar s % skrämmande dystert fyra år.
Alla, unga och gamla, civila och sol- och 1höstvind.en tjuter i kväll, dater, omfamnade ' varandra, $ gator- mleii kanske darhemmMa det brinner en bmsa på spisens kall.
s a och på torgen.
Dc små flickorna i min slro1.a syningo Och em ?m i stugan d u sitter fram, och omfamnade mig.
Tre sm~å och ~rnbblar, min m.or, på ditt barn, faderlösa började gråta och tsii 8ilcalv- som uti d.en vill.anae varld,eii.
ning av me.dlid:ai~de genom-f or alta des- har fångats i fre&amp;elseii~c; garn.
sa kara sm % b:arnas jalar.
Mitt i den glada hopen såg m m Du miiins nog den tid nar vi sntto, o ckså männislco~r som grät o, mödrar, som sna.lla små b.arii i din famn, slakteils äldste, systrar, förlovade.
Och d8 var du den en ' da, som skänkte delma stora smairta kasta.de en sorgens var bräckliga farkorst en hamn.
slöja över den allrnai~na glädjen.
Emel.
DA var # du vårt allt har i världen; lertid var freden fa.ktiskt konimen och vårt stöd upp &amp; baridomlens stig, oaktat allt l&lt;ari.de man sina hjärtan mlen nu ha vi skingrats fr %n hemmet, min mlor, och gatt bort ifrån dig.
lattaC1.e och glada.
Husen voro flaggbeprydda och om S % sitter du .erilsam och tänker,.
aaf tonen slutligen såg man f ör f örsta nar skymningen sank er si g ner, gången, sedan år, 1 jus!
E11 d jup f ör- men 1c:ansk.e .m.ot dig genom rutan hoppning kom alla h järtan att klappa: en stjärna i ler.
och denna dag syntes allt v.ackert, illu.
Då ber du en b6n för oss alla minerat, gott - och ljuvligt!
- - - och sailaer en hiilsiiiiig till dem, Men om fraeden är kommen, så ' kom- som vandra på irrandle vaga.r ma med den.
O ~ om I vj l h g t fjärran och ej hitta hem.
glömma våra plikter emot freden, så skola vi iek.e få uppleva den vaclrra Din son har gått vilse i va-rlden - mänsklighet, som vi drömde om den m511 mor, men jag miiiiie~s dig an.
clag då Baiionerii as 5sk.a tilllrannagav J a g kamrer den hilslling du saiider och ger dig en annan igen.
vapei~stilleståiidet.
I dag så ' f ör f redeii eder, .mina syst- Nar höstvinden t jut,er i 1; valleii, rar, t.ill sin gudomliga bankett, och den kommer l&amp;ngt ' f järritn ifr %n, man måste svara på inbju.dningen.
Ni och viskar e11 halsning tillbaka koninm till denna bankett i egen- till dig fran din borbgangne son.
Joel Ljungqvist.
sliap av u p p f o s t r a r i n n o r.
, Detta iir eder stora sociala mission.
Barnetas uppf ostrarinnoi-, som ni sk:ol:a upp- iilom alka arbetare~~gailisatioiier f ör fostra i rättvisans ooh soli,ditritetei~s att pivisa dem alla betydelsen av mod principer.
Uppfostrarinnor av det unga av noggrannhet och av a-rbet-e - - - släktet, som ni skola bevara från alko-: Kara systrar, se dar vad 1can.onader holens f aror, från ohii.lsosam lektyr, för freden och vapeiistil~e~ståndet hadf från ohygieniska verlrstader, från för- att saga.
Glöm den icke,!
.Satteii eder slöande arbete.
Uppfostrarinnor av genast till vei.k,et, .och vi skola bliva kvinnorna själva, vilka ni skola be- värdiga den stora.rta.de freden, som skydda mot pr~ostitutioneii, de laga 1ö- snart bör pånyttföda .mänskligheteii.
nerna, från exploatering genom arbe-; Och klockorna i alla lander skola på tet, från mannens orättvisor.
%pfost- nytt ringa in den gamla fredliga julen!
rarinnor av ' mannen, vilka ni skola på- Jul!
J u l!
Se dar fredens olivblad, minna om deras plikter emot kvinnan, Ju ' l!
Jul!
S e dar den stora universella m !akan, arbeterskan.
Uppfastrarinnor solidarit.etens stund!
--- Paris d,en 9 .decernb ' er 1918.
* Tillsänt Morgonbris genom ceiitralstyrel- Alice Jouenne.
sens utländska.
sekr., ' Ett julhrev från Frankrike ..
Det kommande.
M&amp;niie vi kvhinor ännu fullt fatta vad som besliit.ades vid urtiman den ' 17 december 19 18.
N&amp;gon entusiasni ha vi inte kaiit och ej heller ha vi latit känslan löpa.
iväg med ' förnuftet i glädje över reformen.
Och dock iii.
den av så utomordentligt stor betydelse f ö r oss alla.
Vad som bidragit till a t t maii ' s % kallblodigt tagit em,ot, var val den starka f örspanningeil, att.
nu skulle iiiigot stort handa, något riktigt genoni.- gripande.
För en g&amp;ng skulle nu be- slutas en stor sak utan kompromiss, ja., borgarna fingo vara glada, att d e skulle slippa undan så pass lätt.
.
Stora händelser gingo av stapeln ute i världen och det var ej möjligt aniiat an att vår höger nu skulle bättre.
kan- na vad klockan var slagen an på Karl St.aaffs - dagar.
.
Och det - har den .tydli- gen aven gjort, meii " storslaget svensk " kunde den inte vara och säga: Tag nu .detta, svenska folk, som rege- ringen bjuder, vi ha länge nog suttit vid det dukade bordets basta sida., detta är en början till goda möjligheter for ' a.1l.a.
Det hade känts så befriande, om s % skett och vi hade nog alla d % bli- vit entusiastiska och i ett slag börjat diskutera det - kommaiide .ansvarsfulla arbetet.
Men vad skedde?
Jo, hö ' gern måste ovillkorligen plocka och peta på försla- get.
Hlir mycket den rivit och slitit i detsamma, vet man inte, och ej heller nied vilken kraft vänstern sagt ifråii: %ort med tsassarna Sada.11t hör till f örhandlingsliemligheterna.
Som vi förmoda, att alla som 1ä.sc.r Morgonbris.
följt dagspressen och vct förslagets enskilda punkter, så skola r i ej upptaga utrymniet därmed.
Vad som dock bör av oss arbetarelcviniiclr uppmärksammas och särskilt av arbs- tarehustrur ar, att reformen sadan deii gick igenom gav oss nlycket mer a n regeringsförslaget.
Regeringsförslaget innebar, att varje kommunalt röstberiittigsd niiiste- ha en inkomst .ax m.inet 650 kr.
eller 700 kr.
i stad och en 400-450 kr.
på landet.
Men detta bchövs ej nu.
Intet penning- streck finnes.
Vi alla, vars enda in- komst ligger i god hush %llaing med mannens arbetsförtjänst ha blivit jämställda med liela den övriga mänskligheten.
Inga manipulationer med siirskild debetsedel, som de.
mest vakna niåst tillgripa fök att komma i åtnjutande av den kommunala rösträt- ten, behövs nu.
De som ha ' direkta in- komster deklarera naturligtvis f ö r dessa,.
m.en de som icke ha sådana ägii, dock röstratt och äro ej helkr beroen- de av mannens inkomst eller skattskyl- dighet.
E11 krävande tid gå vi 11x1 till mötes.
All kviiiiiokraft.
maste mönstras upp till ansvarsfyllt ' arbete i vara kommii- ner.
Snart st % vi inför samnia skyldig-.
heter till statens angelägenheter.
Minga år b.a vi arbetat för detta och j. '
.
Resolutioln för Wilsons progra~m.
Vi svenska kvinnor, till antalet - -, samlade till möte den -, - ....... ........ 3.9 ...... i ...................... sluta oss har- med till den vä.djan.
om s.aml.ing kring Wilsons fredsprogram, som utsä,nts av Svenska sektionen av / r~fernationella kvinno- kornmitti % för varaktig fred.
- \ och vari instamt Frrsinnade kvinnors styrelse Landsföeningens for kvinnans politiska rösträtt verkställande utskoft - Socialdemokratiska kvinnornas centralsty- relse.
SociaIdemokratiska kvinnornas sarnorga- nisations styrelse Svenska lärarinnornas frcdgrupps siyreke Vita Bandets centralstJIreZse SA lydande: Förhoppningen om en rattsfred har varit den enda ljusningen under världs- kriget.
~redsorganisatio&amp;r i.
hela vädden, varibland aven den internatiu- nella kviimi~okoniniittén f ör varaktig frid, ' som bildats under kriget p &amp; den internationella lrviiii~okoi~gressen i Haag 1915, hava alla uppstillt pro- gram, vilka geiioni f ordrail om lösao- det av iiationalit.etsfrågo~ma, om mili- att denna tid skulle gå oss förbi iitari lagfästande därav har synts oss omöj- ligt.
Icke ha vi blivit överrumplade, nieii helt naturligt syna vi oss sj slva i sömm.arna mera kritiskt ä:n nigonsiii.
Och i det arbetet få vi nog god hjalp av mannen .. För vi kvinnor skola ila- turligtvis va.ra mycket, mycket viil kvalificerade, om n %got rum skall gi- vas oss vid rådsborden.
E n.
liten epi- sod fr i n dyrtidskongressen rinner mig just i minnet, vilken på ett belysande satt visar vad mannen i allmänhet.
tro sig själva om.
Frågan hade kommit upp, att aven kvinnor skulle kunna väl- jas in i livs nie dels namn de^ o. a. kris- tidsinstitutioner.
Det blev stark rörelse bland inaiznen, och en bland de yngsta utbrast, att det i n t e iiu var tid till att l a i i upp frun- timmer.
- - - Vi hoppas dock s % in- iierligen, att aveii niaiiiien lärt sig n&amp;- got sedan dess.
Diironi skola vi dodr ej nu tvista.
Det ar för många lidande soni vänta och längta efter positiva re- sultat.
Och allt vårt arbete, alla vara iiisatser och alla vara cirönmar galla ju ytterst att bringa förh&amp;llandena till det bättre i första hand till dem, som ha det svarast.
Vi ha nu fatt medleii, och härvid riktas en sarslcild maning till arbetarekviiinorna att vara vakna och inrikta sina stravaiiden för det lr ominande.
S.
S. tai~ismens och den hemliga diplomatiris leda till ett mera utvecklat, rattstill- ' avskaffande, om mellanfolkliga tvisters stånd me1la.n i~ationerna än det, ' som avgörande medelst övere~iskonimelse före kriget iiimu var råd&amp;lde, och d s - eller skiljedom h.aft till mål skapancl~t med till en varaktig fred.
Vi utta.7.a av en rättvis och varaktig fred.
Tan- diirf Gr den f asta f örhoppningen, att Leii om ' bildandet av nationernas för- alla ' goda krafter i alla laiider förena bund såsom ytterligare v ä r n mot vål- sig o h att stödja dessa principer, så att d &amp; har .vuxit sig allt starkare.
resultatet av den blivande fredskor- President Wilson har i ' 14 punkter al- gressen måtte .bliva f astställandet ay den 8 januari 1918, i 4 punkter av deii ett rattfiirdigt fredsslut såsom den var- 11 februari 1918 samt i sitt tal den 2 ' 7 aktiga fredens .nödvändiga grundval.
.
septeniber 1915 givit ett samlande ut- Kvinnoklubbarna uppmanas aft verka för att kvinnornöten anordnas fur anta- tryck %t d m opinion, som fordrade gande av denna resolution.
ra,ttsfredeii och bildandet av ett natio- Antagna resolutioner med uppgift nernas f6rb.d.
Regeringarna och en om allt alet kvinnliga mö tesdeltagare mäktig folkmening i övriga ententelan- insändas omedelbast till Centralbyrån, der hava förklarat sig omfatta detta Valhallavageh 41, 11. b., Stockholni .. program, icke blott medan kriget airnu Mötena böra hållas snarast möjligt, vas ' oavgjort, utan aven * efter den slut- helst före den 1 febr.
1919 och seiiast 10 februari.
liga segern, och jamval centralmakter- För de kvinnor, som ej hava tillfiille na hava i sina framstallningar om att besöka mötena, finnas namninsan:- f redsunderhandlingar alislutit sig till lingslistor att tillgå under ovaiist8enc ?e adress.
I~ikasZi punkterna i Wilsoi~ s detsamma.
program till 25 öre samt ett tryckt * Vi undertecknade uttala härmed var förgdrag, om f öredragshållare ej kan gla.dje och stora tillfredsstiillelse över anskaffas.
.Artikelii i dettc .. nummer att dessa principer fastslagits i Wilsons ' wil,solls Drogram kall aven lampli- i-., cirlilarna som några slags lardomsorga- nisationer, dar man i ordets egentliga mening s t u d e r a P, ha vi val alla kommit ifrån och iiro överens om, att .ar en utmärkt f orm f ös studiecirkeln De flesta av klubbarnas medlemmm kiiima sig va1 vid det har laget som en sammaiislutning, som vill förkovra släpande p &amp; en börda, allt för tung att sitt vetailde eller som genom tankeut- wka med.
Vi äro så innerligt trötta byte vill vidga sin egen uppfattning i) ch utledsna på allt elände, att vi nara et t visst ämne.
De cirlrlar, som finnas inom kvinno- nog äro färdiga att helt .ge upp striden.
klubbarna, äro helt f % och t0rd.e val de Vad tjanar det da till att tala om stu- flesta utgöras av.
läsecirklar, d. v. s. diecirklar, vi orka inte tanka på stu- man tar hem böcker, företrädesvis ii.e.cirklar on gå.iig.
skönlitteratur, och låter dem cirkulera Det ä r sant allt detta och do &amp; bland medlemmarna f ör att sedan ut- m % s t e vi tanka p % studiecirklar och byta tankar om det lästa.
inte endast tanka på dem, utan på all- De allra flesta cirklar ha börjat sitt var t a itu med a r k e t e t på dem.
Det ser för ni %iiga omöjligt ut, men vi arb.ete på detta satt.
F ö r klubbar11.a~ ha ju förr gjort det omöjliga, och ha.r vidkommande iir det.
ju nödvandigl; g %l.ler s &amp; ofantligt mycket, att vi i ii t t: med sadana cirklar, dels f ö r att hos € i i t.
a p å v å r t a n s v a r att längre iiiedlemmarna f å läsvana o ch 1.äslust sta så oh jiilpligt efter i intellektuel !t samt någon lraiming med litteraturen.
hiinseende.
Meningen &amp; r dock inte, att det i all Bland azbetariia bedrives ett inteii- tid skall stanna vid läsecirklar och sivt bildningsarbete.
Hur ar det bland sköiilitteratus, utan vi skola utvidga kvinnorna?
Vi ha dock inte ratt att arbetet och vårt vetande skall förkov- l %ta d.e olidliga näringsbekymren helt ras med insikt i den egentliga veteii- och hhllet begrava vår sjal.
Vi m %ste skapen, shväl den mera praktiska som tanka p % ett " dagen efter " och aven vi ideella.
rusta .oss därför, om vi inte skola kom- Ha vi deltagit i en lasecirkel, %r jag ma helt till korta med den uppgift, övertygad om.
att vi skola kanna ett so111 nu mer än nå.gonsiil bör ligga klar behov av a t t f å något mer; vi kalma f ör var je arbetarekvinna, uppgiften oss liksom tomma inombords och vi som niaiiiiens aktiva strids1rainra.t och vilja äga medvetande om att ha lärt arijnu viktigare som danare av nya något.
stridskrafter.
En liten orientering i cirkelarbetet Den gamla villfarelsen om studie- kan kanske göra n %gon nytta.
Vi Kvineoklubbaraa ' och studiecirklarna.
.
MORGONBRIS 6..
skilja på " lase- " och ' " arbeta:nde " ' ' Astronomi f ör alla "; Arrhenius: cirklar.
För de senare galler: ju mera " Människan inför varldsgåtan ', G. planmässighet i arbetet, j u fortare och Backman: ' ' ' l@änniskans f Örhistoria "; bättre resultat.
E n cirkel kan nara nog Darwin: " Arternas uppkomst ' '; Hsec- vara hur liten som helst, minst 5, hel.st kel: " Naturlig skapelsehistoria " o. mellan 12-15 deltagare, 10-12 myc- s. v. Är en cirkel i bryderi aiigaende ket vanligt.
Ledare kan vara vem.
soni litteratur, a r Arb.
~ildningsförb.
en- helst med litet organisa.torisk förmfiga dast allt för glatt att f å liimna förslag och mycket stort intresse.
till rekvisitioner: Dit.
skola vi namli- Nar en " arbetande " cirkel börjar., gen f örst .vanda .oss; då vi bilda en cir- bör nian först s.e till ' vilka förkunsk; zper kel, sedan g %r niistandet övriga av s i g medlemmarna ha.
I allnianhet blir det självt.
val f ör klubbcirl~larna att börja " fr&amp;ii Allts %: E t t jatteryck i energitrådar- början ".
Det skulle säkert slå iliiildre na och det blir en hederssak för varje Ijrckligt ut, om en cirkel, vars medlem- ldubb att ha en studiecirkel.
Agne.s S ö d e r q u i s t; mar på sin - höjd last en eller annan skönlitterär bok, skulle ta sig f6:r att stud,era ex. filosofi, ahtikens samhalls- byggnad eller dylikt.
Vi skulle tröttna snart av den enkla orsak, att vi inte begrep0 ett jota.
J a g tilliiter mig göra ett .förslag till.
arbetsordning för en ny " arbetande " har anlänt till Centralstyrelsens korre- De finska kommunalvalens siffror cirkel under en ' vinter nied ett sam- spondent, m,ed anledning av vår vad j a i inantrade varje vecka, helst bör en om att födoämnen snart sandm till börja nu föreligga i den finska presscn Tyskl:and, d lydande: och ha mycket av intresse .att bjuda.
cirkel arbeta året om.
Edert telegram har blivit utsänt till, De rösta,ndes antal beräknas till 50.
J a g anser det klokt, om en ny cirkel bö ' rjar med n a t ~ ~ r v e t e n s I ~.
&amp; en a p.
.
soci:alistiska pressen * och uppliist proc.
av antalet röstberättigade.
Som (Jag skyndar att upprepa, att det kan på tre stora möten i London .. Föllja:~de anmärkningsvärt antecknas det ringa inte bli tal .om s t 11 d i u in,.
utan en- resolution antogs: Arbetare sanda sina antalet unga välj are och kvinnornas dast en den allra hastigaste blick i broderliga %alsnii~.~ar till svenska.
livliga delta.gande i f örhållande till vad vetenskapsmännen givit oss.)
Var- soci.alister .och är.0 absolut emot om mannen.
Överallt dorizinera kvinnorna alliera.de k.apitalister f ör.sv %ra livsme- och ha mött upp i vida större omfatt- för just naturvetenskap?
delstillförseln i Tyskland -, ett satt att ning an rniinnen, i en del valkretsar J a g tror inte, vi ha möjlighet att till- fördröja realiserand,e t av soci~alism~en i de kvinnliga övervägt med närmare godogöra oss t. ex. studiet av historia, Centraileur.opa.
100 proc.
om vi %te ha någon insikt i iiaturens I 25 röstningsområden av 35 i Hel-.
utveckling.
Med natur menas har hela singfors har det visat sig att socialde- världsaltet .. Kvinnorna och förf attningsfr@n. mokraterna haft majoritet, ett resultat, En arbetsordning skulle d5 få unge- Socialdemokratiska kvinnors cen- som måste .vara agnat att i hög grad- fär detta utseende: tralstyrelse och Socialdemokratiska.
.
.
förvana, nar man tar i betmktande dc Inledning till stud. i naturvetenskap kvinnors samorganisations styrelse oerhörda svårigheter partiet haft a t t 1 föreläsning.
hade den.
3 december 1918 möte i Fol- kampa emot, handikapat som det varit Astronomi med kartor .3 föreläsnin- kets hus C-scvl, varvid kvinnornas sta !.l- p &amp; alla upptänkliga vis av de borger- gar.
ning till förf attningsfrågorna, den poli- liga partierna .. Som parti betraktat iir Genlogi ined pla.nscher 2-3 f örelas- tiska och .kommunala rösträtten oc ' h socialdemokratin ' fortfiraiide det stör- i.iingar.
5ttatimmarsdagen avhandlades och be- sta, enar de borgerliga dela upp sig p5 Inledning till biologi 1 föreläsning.
lystes.
Föredragande vor0 Anna Lind- tre olika partier.
Biologi, växter och djur 4 föreläsnin- liagen och Ruth Gustafson.
Bland de valda socialdemokraterna i gar.
M.ötet uttalade sin anslutning till ar- Helsingfors %terf innas många av våra Bio1 ogi,.
mäm~iskan 16-17 f örelas- betarepartiets.
och Landsorganisatio- k 8 n h partivanner, bland andra mera ningar.
nens rnanif est.
.
M iina Sillanpaa.
inspektris Dcn sista delcn av biologien f %r de- las upp i alla de olika delar, som stii- diet av manniskaii inb juder till.
Ett gott, löftesrikt och för vart Nu tycker någon, att det niåtte val Kvinnliga stadsfullmiiktige.
arbete och våra framtidsmål vara onödigt med astronomi.
Nej, det P % arbetarepartiets listta har i Ronnc- ar visst inte onödigt; det lilla vi kunna lyckosamt nytt &amp; f tillönskas by ' stadsfullmäktige invalts 1Zra.rinna.n få ut av 3 föreläsningar behövs så in- hinnoklubbarna landet runt av E l l e n F r e d m a n.
På den liberala nerligen val för att vi skola f5 ett or- CENTRALSTYRELSEN.
.
' lärarinnan.
H a n n a O l s s o n. listan dentligt sa.mm.anha.ng och.
e t t ratt.
grepp på det hela.
Detta ar ju endast ett förslag och kan ju vaxla alldeles ef tér cirlrlarnas eget got.tfiiinande.
Har en cirkel arbetat nied detta program en viiitcr ellm hellre ett år, kali den säkert gladeligen gripa sig an med studiet av Drottninggatan h.istoria och sedan vida.re s % l %ngt vi.
n.
b. och 1 tr. upp h; l, lust.
Synnerligen populär littera- tur kunna vi sa.kert finna i .hithörande Stort lager av in- och utländska nyheter amiien i de flesta a.rbetarebibliotek.
i T. ex. Arrhonius: " Vkldarnas utveck- ling "; K. Bolin: " Jorden i solsyste- met ' '; E h s t H ~ c k e: l " Varldsgåtor- till billiga, bestilmda priser.
Obs.
1 Best~llningsavdelningen ila "; Meyer: " Världens skapelse " och Vid uppvisande av föi-enings- eller klzcbbkort ZZirnas 5 % rabatt.
i undergåmg ";, Newcomb: " Världens ' ' L- Ett telegramsvar från Eng-n lands socialistiska kvinnor M n i a Sil anpii invald i Helsingfors stadslul ma ktige.
- '. '
I ' ', ' Damkappor, Dr8kter och Kjolar.
- - n - En a ~ b e t a ~ h u a t r u borde icke köpa annan symaskin ain Den Nya Dagen, en roman fran 1880-tale!
.av J.
L. Saxon.
E n intressant bok.
om socialismens först: framträdande i ett industrisamhiille på lands bygden.
Hela berättelsen utgör en repetitim över ' alla motgångar) alla logner och vidrig heter av olika slag, som de första banbry t.arna, f ör socialismens sak.
fingo.
kampa mec ander de försts tunga brytningstiderna.
I n trigerna från de, om an något enfaldiga, po iiti.ska paniyarna i samhället, som tack var (den ' ~konomislra makten .spela herrar &amp; bi folken, a r ett intressant kapitel.
Det a r icLc så noga med sanningen och hedern hos dess2 maktens representanter.
.
Nar det galler ati kväva alla försök från arbetarna till sjalf standighet och organisation, då duga till ' ock med de tarvligaste polisknep, bara målet n %s De önska ingenting högre an a t t fortfarandc hålla arbetarna i dryckenskap och elände Det a r lättare a t t tas med dylikt folk, am med nyktra, upplysta arbetare, som veta ati göra sina skyldigheter, men också a t t k r a m sin ratt.
, Händelserna sltildms i ett livligt och.me3- ryckande språk och utvecklingen går d m va: den måste gå, nar upplysning.och organ isa tio:^ träda i stallet för låt-gihystemet och slö- heten.
Bland de skildrade personerna före- komma f lera av svenska arbetarerörelseii s pionjärer.
En huvudperson, en synnerligen intelligent och sympatisk kvinna a r utmiirkt skildrad.
Hon ä r utrustad med ledaretalang och ingriper klokt i händelsernas g h g ju:tt nar det behövs, uppträder utan emancipa- tionsbjavs och i all sin gärning verka.r hoi?
äkta kvinnlig och fin.
Boken ger i d8t hela god valuta och bör kunna intressera alla, so,n i berättelseform önska lära kanna Iifet om socialismens brytningstid i Sverige.
A. s t.
Hjärtan.
som kämpa.
(En debutbok av Morgonbris redaktör.)
.
I början av hösten överraskade oss Julis Ströni .med en.
bok.
Man känner, a t t den boken har kommit till under trycket av en sinnesrörelse - a t t f ö r.
f t t ~ r i i i n a n har upplevt nggot, har .behövt luft.
Denna känsla och stamning har ocksa gett boken sin fiirg.
De typer, som.
möta oss iiro levande, verkliga.
Det finns ingen sen- timental dussinromank ' zirlelr har.
Och han.
delserna äro ock &amp; vardagliga, skildrade mcil förf att.arinnans lediga stil, och med sin egm livstro ger hon den varma livsfargen å t sina hjältar.
Hiis möter oss först Judith Lindeman, eri ung sympa.tlslc kvinna., som olik en del unga jamer inte är nöjd med a t t enda &amp; bli för- sörjd.
Som anser sitt barnlösa iilrtenskiip motbjudande och därför.
helt käckt drar ut i världen a t t söka ratt på sin lycka,, eller sitt öde, som också möter henne i en ung ingenjörs, Torsten.
Elgå, skepnad.
Det ar en modern kvinna, som vågar a t t %lska, och som ock &amp; vagar t a emot sitt barn-utan a t t med denlia kärlekspant köpa mannen till äktenskap.
Hennes livssyn a r sund, och hennes modiga I !sirip båA &amp; mot sitt stackars karlekstörsfan- c Solidar- Symaskinen, % sim Pr din yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste aranti för att de med vgrt finnamärfe f6rsedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnbs och Överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt.
för- manliga betalningsvillkor.
I Symaskinsaffareum 80LlDAR, i - - KAPPOR DRAKTER.
KJOLAR PALSVAROR ' i PARAPLYER Största ' urval i 1 Sporres Vasagatan a, STOCKHOLM.
i I I i m Kooperativa forsa kringsansialter, ' ~ a p p och - ~als ' ~aruaffär 24 Yasterlinggatan 24 i försakra Er i Liv- Brand F O L 43,250,000 K E T * kronor.
Försäkringsbestand: - förslikra fastigheter och lösöre i = SAMARBETE.
e hjärta, lilrsom ekonomien, understödes a7 Försiikringsbest %nd: 160,381.800 kronor.
o:keiis a n d r a kvinnliga huvudfigur, Brit: Vand Er till ombudet i orten eller ' ellin, en självständig kvinna, som leva.
vederbörande anstalt.
Stockholm.
.vet, som ägt allt det vi .kvinnor skatt: ögst a v allt - hem, make, barn, men 8ou 1 clrså mist allt och nu står ensam.
Det val udith Lindemians nödhamn, då branningarn: levo för starka.
Så a r det mannen.
Hal 1 ör till de män, som ser kvinnan, könsvarel - m, och a.lsltar henne.
Vad vi kalla sjaler 1 (Fredsgatan 6, Schielegatan 4).
.
en varelse, hennes sjiilvstandighet och fri:: L ?positions- och .................. 6 ilja, hennes kamp a t t havda.
sih, .ratt SOTY Dt Lpitalrgknlng: K: iännislra, ä r för honom en sty~gelse, son barkasserlikning .............: .... !i1 /, D an avlihar.
Då .han f åkt.
sitt lystmäte resoi sil an ut i vadden a t t skapa sig en framtid .tt Judith har något a t t saga honom, atl Stockhslms sadra kwinnoklubb eiines hjärta formligen hanger utenpå henno, I c-dem.)
avháller ordinarie eammantrade 80 ?r ' han inte, han har mannens vanliga starr, 1:s ta onsdagen i varje mánad kl. 8 e. m. i lindhet vid ICvinnans mest viktiga tidpunkt,,; alen 3 tr. Södra Folkets Hus.
1 0 1: h som Judith ar för s ' tolt, att ' blotta sin sjal ' df.
fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, m; Or ist då - så fick han fara utan a t t veta v i i d l Styrelsen.
: aii lagt på hennes axlar alit bara.
Av eii St (I ckho,lm.
ii11 - f &amp; r han l h g t k f ter veta, a t t han f &amp; tt: n L m, och då valrnar hans längtan.
Judith blil ' l Sthlms Allmm kwinaoklubb (soc.-dem.&gt;; or i hans ögon, han ser henne och tillher, av.
haller ordinarie mote 1:eta mandagen.
i et ar då deras öd.en avgöres, ' han reser övor, rje manad kl. 8 e. m. r va .tlanten a t t fånga livet; hon till ~ ö t e b o r; Lokal i D-salen, Folkets Hus.
0bs.l t t möta sin lycka.
Där skulle d.e ha mötts Styrelsen.
fen hon var inte för a t t f å den stora lyckan bet hennes karlelrsf ulla, blomsterfyllda f amr i ick motta var en stöt s % h %rd, a t t d.et 1ri1:n a t .krossa vem som helst.
Det, fanns en dö (!
Eskilstuna kwiniooklubb avhflller or- maten 1:sta måndagen i varje ' manad lan med båten, som ångade in, f ör halv flngc di1 kl,, 3.30 e. m. i Folkets HUS, rum &amp;:: r 4.
- det var Torsten Elgå!
.
.
.
Styrelsen.
Vi träffa också p % en ' annan person i bo en, som inte a r obekant f ö dem ~ som arbetd t led i den soc.-dem.
rörelsen.
- Fru Arne hete] r on har.
Har, liksom i verkligheten, a r hor Arvika ssc.=dem.
kvimnoklubb a v - .. en sympatiska gamla damen, som alla måstc 3 ha, Uer ordinarie möte 2:dra mandagen i mana- öja sig för i vördnadsfull karlek.
Hon 3.1 da n kl. 8 e. m.
&amp; Folkets Hus ' C-sal.
h t nödviindig f6r helhetsintrycket i boken I Styrelsen.
) ni böcker i ett rum för at.t man skall se CI: 1 - j %:L. Julia Ström kommer helt säkert latt slå igti, c öb en in pen far Hembit~äden i o.m med detta arbete.
Man laser gärna boke]: tockholm avhaller möte 1:sta och 3:dj SI lera gånger och behållningen a r rik.
Och vi to1 rsdsgen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom i ' lja önska författariiinan ett: Välkommcri ju li, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
ter!
Styrelsen.
.
V&amp;ra kviiinolrlubbar böra skaffa sig den 1 - Len den ' som sätter varde på a t t ' a g a en god I!
Spånga soc.=dem.
kvinnoklubb av- ok, köper dtn själv.
Priset är ju också, sa L 3: 50.
~ g som t ha; ller ordinarie möte första, torsdagen i varje Disa Vastberg.
m. Inad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
S 1 ~ ~ ~ e n 1.
.
w '.
.
.
.
- L 1 i,): - - t 1.
1 # -, '
MORGONBRIS ' 8 - I ' ANHA SPARBANKEN I I Högsta gällande ränta.
sitt e @ basta = Aktiebolag,et Nya Banken.
- Emottager in~attningai?
till hagsta galande ranta.
.
Sot; - dm.
kvinnornas samor~anisations.
......
/ Ordf.
: h u h &amp; Sterby,: Barnbuig.
16, i Bthhn etyrelse eammantrader 2:a mandagen i mhnaden kl. 8 e. m. h Bryggeriarb.-förk.
niir hon avrhder mannen att teckna försak- 1 t,.
A.
T, 72 90,.
exp., Barnhnegatan 14.
Ordf. och korreep.
ring i D E ' F 8 R E N A D E &amp; sitt eget eller bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjuk- Korresp * sekr *: Frn Agda ostlund, Upp- fru A. Fr6sel1, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
landsgatan 61, 4 tr. ' A.
T. Vasa 20 86. tel. 286 68. dom O &amp; olycksfall m. fl.
förmåner.
I.
.
.
.
.
.
.
e m m Ernst Norées lotterier.
ö P!
e Nordes Lotteribestyrelses vanliga Anordnat av: Ölands Kulturminnesförening.
Lotteriets kontrollant: Notarien i Overst&amp;th&amp;llareilmbetit Birger Lund berg.
Q HUVUDVINSTER: Lotter säljas bos Ernst kommission %rer samt expedieras till landsorten efter rekvi- sition, utan förskottslikvid, helst å. brevkort, varvid kost- naden för porton och dragningslista tillkommer.
Lotteriets adress är Riddarcg:itiin 12, S ~ O C ~ I ~ 6.
O ~ ~ U 8 J o r ' d e g e n.
d o m U p i n g.
.
K r.
' 1 5; 0 O O J o - r d e g e n d o m: i-tn: K r 1 2,O 0 0 8 vid, $et naturslcöna Farjestaden Kr.
7,200 Lotten kostar KF.
23 10..
.
.
.
.
.
.
.
m.
Selina, Lng ' er- ~ j ö r k m ö b e l, iöbmod.
..
Kr.
2,5 0 0 I Best&amp;llningssedel 1 - - att urklippas och insändas.
~ k t v a o r r f,,.
.
.
.
.
.
.
.
Kr.
2,O O O Harmed rekvireras ...
.;.
...... st. lottsed.
........ ÖLANDS- Vitlack.
ioccocomöbel Kr.
1, $O O LOTT.ERIET, Riddaregatan 12, Stockholm 5, att sandas mot postförskott., varvid kostnaden för porton och drag- S a l o n g s m a t t a.
.
.
Kr.
4 2 0 0.
ningslista även uttages.
,.
.
.
i.
...............;.
.......... den ......................... 1918.
Tav I a av PER EKSTBOM, Öhdsmotiv Kr.
I,!
O0 F l o s s a m a t t a.
.
.
Kr.
1, .l 0 0 Namn: ................... .............................................. invid Ny- w 0 0 ' V.
å, O. S. o. v. S.;.
v. &gt; Ernst Norees Lotterier.
Eget H e - 0 B S,!
.
häst, ko 0.
!,ir 1 5,0 0 0 k r.
Egendomen &amp; r ~ a c l i e r t beliigen nara Hö16 stauon, 1 ' 1, tim. resa frib Stockholm och omfattar 10 tnld prima Akerjord och 20 tld skogsmarli.
Jordegendom Jordegendom ...
m 8 8 12,000 kr.
1 0, 0 0 0 kr.
Avsöndrade fran den riksbekanta rnöostergtirden Hiisby SOteri nära Ny- kuping och omfatta den förric I l tnld Aker, svart mylla p &amp; lerbotten och i högsta kultur, samt c:a 20.
t d d skog; den senare l 0 tnld &amp; Irer av samma utmärkta beskaffenhet och 15 tnld skog.
.
.
~ i b l i o t e k efter eget val.
.
.
Lotten kostar 2: 10.
Lotteriets kontrollant: Notarien i Ö verst~th8llar~iimbetet.
O l o f HUVUDVINSTER:.
teri T r e d j e dragningen.
O B S ..!
, 5,000 kr.
' Vinnaren iiger uttaga bscker för 5,000 kronor etter eget val i A.-B- C.
E. Fïitxes Hovbokliundel, Fredsgatan 2, STOCKHOLM.
.
cederstrand.
Lott " säljas hos Ernst Norkes Lotteribest.yre1se vanliga kommissicinärer samt expedieras till landsorten efter rekvi- sition, utan förskottslilrvid, helst å, brevkort, varvid kost- naden fbr porton och d r a ~ n i n ~ s l i s til1kommer.
ta Lotte- riets adress ar Riddaregatan 12, Stockliolin 5..
att urklippas och insandas.
Härmed rekvireras st. lottsed ------.
B SVERIGES FOR- FATTAREFORENINGS LOTTERI, Riddareiat.
12, Stock- holm 5, att sandas, mot, postförskott, varvid kostnaden f Or p o r t o n och d r a g n i n g s l i s t a aven uttages.
----- e-
