# ID: svediakorp-per2444
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,113
# sentences: 742
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGON TIDNING FUR DEN - Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1918, A.-B.
Arbetames Tryckeri N:r 9 - September 1 Il Pwnumsratiosrsp * is:.
1: 80 pr helt lir, 90 öre pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 bre.
: - " I.
Redaktör: M-oLsSo ' m A ' im.
Te '.
l6 26 - -.
-.
.
# lorg.gonbrisg expedition i - UppIandsgatai 85, I tr., Stockholm.
.
Annonser a sista sidorna pris 20 6re pr, mm.
.
.
därmed %tf öl jande levnadsstandard är för ' de flesta människor alldeles natur-.
ligt.
Sedan långa tid:er tillbaka ha j u Under dessa krisar, då levnadsf örhål- kvinnorna faktiskt .haft rösträtt till de landena ställa sfg synnerligen svåra, ha kommunala valen.
Men inkomststrec- kvinnorna dock i större utsträckning ket och den 100-gradiga röstriittsskala~l kommit till insikt om hur nödvändigt förtog ju ' alldeles möjligheteil för de det är att organisera sig i fackförenin- arbetande kvinnorna att benytta sig av gar.
Yrkesarbeterskornas löner ha be- densamma.
Kvinnolönerna voro oeri tydligt höjts och de därpå följande hört låga och intresset för organisatio- dyrtidstilläggen ha ytterligare förhöjt nen ringa eller ingen, varför klyftaii lönens storlek.
Därmed vilja vi dock ncellan männens och kvinnornas löner ej säga, att levnadsstandarden höjts,.
under- %ren snarare till- än avtog.
utan tvärtom att den, som alla förstå, Och då kvinnornas arbetsområde i Sr lägre.
.
.
allmänhet varit så pass skilt från män- I ett visst fall ha dock lönerna blivit nens, att.
, s jälvbevarblsedriften hos de av högre värde.
Röstantalet till d c senare ej i ' nämnvärd grad.
tvingat deq kommunala valen har stigit och lyck- till någon aktion att f &amp; lönerna höjda.
ligtvis, enligt statistiken, aven intres- f ö r det arbete, som utfördes av kviii- set.
nor, så har allmänna tänkesättet så iri- På annat ställe i. tidningen återgives rotat sig i föreställningen att arbete, redogörelsen från statistiska kontoret.
som ritföre?
av kvinnor, skulle betalas Vad som dock där framgår ar, att vi mindrc; inte så mycket.
för arbetets hava stora fonder a v kvinnokraft att skull som det absoluta, att kvinnorna intressera, då endast 42.3 .proc.
.av &amp; t- skola reda sig med mindre lön .. berättig.ade röst; %t vid senaste valen i.
~ i n g .POPPLAR.
:.
' Stockholm. '
.
Blehovsprincipen lägges ju av höga ~ e ~ e r b ö r m d till e ' grund, då fragan 11.å- ' Mera upplysning i ' kommunala frågor gon gång kommer i det ömt5liga läge, ella arbetsmarknaden skedde väl även är vad som måste givas och torde vara att den måste diskuteras.
Men att den under andra betingelsek än vad nu är kvinnoklubbar där hava ett viktigt ej kommer ifr %ga, då ' löner ' för arbete fijr ' h.ållandet.
Den black om f.oten, som fält för sin arbetskraft, synnerligast på utfört av kvinnor skall bestämmas, veta då, smiaes,: kbmrner väl att i långligk orter, där k v h n o t n a " .u slutit sig till:.
vi älltför väl.
Det är i stället så, att tider: finnas.
Vaget&amp;nkandet: är den f,&amp;kförening8~&amp;elsen.
På d e n vägen.
.
.
kvinnorna tvingats att anpassa sig.
vgrsta m u r e att tranga igenom och ati ' l!
: unna~i ' även _.
nå.
f &amp; st?
;.
.
... ... _ kammaren - med.
.
:.
.
Kvinnornas intriide p &amp;.
den industri:., .-.
.- iidyaga k.vinao.rnäs loner skola:.
: .vära- l&amp;gre:ach 1it.e-t; omplaceringar,,. -- g9m:kBnna&gt; ..., Kvinnornas kommunala intressen.
.
%.
.
.
: t '
P 2 n - - -- - - odlas upp, hela befolkningar stam- pas ur jord,en.
Vilket föregaende arhuiidrade har allat att sådana pro- duktioiiskrafter slumrade i samhal- l e b sköte?
Men det moderna borgerliga sam- hallet som har trollat frant dessa våldsaninia pr.odru1rtion.s- odh sani- f ardsmedel, li.lrnar trol1; lrarlen so111 inte iängre förmår att ibeah ' ar- ska de uiiderjor-diska krafter han fpmlman.at, Dne vapen varmed bcnirgeoisin har slagit feodalis- nlen till.
jorden, rikta sig nu mot bourgeoisin själv.
De perio- diskt återkommande handelskriser- na sätta ständigt alltmer hotande hela borgarsamhäUet i f ara.
Kriser- na äro som en samhällsepiderni - överproduktionens epidemi.
T y sam- hället finner sig plötsli.gt försatt till på grund ett tillstand av barbari av för mycken civilisation, för mycket livsmedel, för mycken indu- stri och för vidsträckt handel.
De borgerliga .förhållandena bli f ör trånga för att rymma de rikedomar de själva ha avlat.
Bourgeoisin kan endast övervinna kriserna genom ett nödtvunget in- ställande av en massa produktions- krafter eller genom erövrande av nya marknader och en grundligare utsri gning av de gamla marknader- na.
D. v. s.: genom att förbere.da nya våldsammare och .oftare f ör.e- ' kommande kriser och förminska de medel varigenom kriserna skulle lruiiiia förebyggas.
Men bourgeoisin har icke blott smitt de vapen, som bringar deii själv om livet, den har också framkallat de män,, som vilja föra dessa vapen - de moderna arbetarna, proletariatet, som.
blott kunna leva så liinge de finna arbete och blott kunna arbe-ta så länge de- ras arb.ete ' f örökar kapitalet.
Manifestet skildrar nu detta pro-.
letariats uppkonist ooh ' utveckling; hur det förökas och drar till sig ele- ment från medelklassen: - små- handlade, hantverkare och min@re industriidkare, som drivas över att bliva storindustrins och storkapita- lets solaater.
.
.. ' Alla f öregående rörelser göras av.
.minoriteter.
, eller i minorite- ters intresse.
Ar.betarrörelsen lär en ofantlig majoritetsrörelse i den ' ofantliga ma j-oritetens intresse.
Pro- letariatet, det understa lagret i det nuvarande saimhället, kan icke.
höja sig,.
icke resa sig mtan att överbyggnaden, varp. % det officiella sarnihallet vilar,.
.spränges i luften.
JR1 mera kriserna föröka proletaria- tets leder, ja.
starkare alltsa ror elseii blir, desto snabbare går det mot den- na tidpunkt ...
.
. '
.
Det första steget till förståelse ' av ...
.
.. och.
.
.
.
: dqs.
-.
.
livsåskådnkg socialismen tager.
man genom.
att .tillagna sig dessa teorier.
,.
', Det vas: a v i n.
' utomordentlig be- tydelse f or - !Marx +enare arbete a t t ' Karl Marx.
För Mo:rgonbriS av A n, d r e a n s P a u l s o i ~.
IFI.
,, (Forts.) Historien var för första gång ställd p % verklighetens mark.
Det handgripliga, men hittills helt och hållet förbisedda förhållandet att människorna f örst m %ste &amp; aff a sig mat,.
kläder och.
bostäder) alltså a r b e t a, innan de börja kampa om makten och diskutera politik, reli- gion, filosofi o. s. v. - det förhål- landet kom nu äntligen till sin hist.0- riska rätt.
Till denna teori om den materia- listiska historieuppfattningen sluter sig Marx ' och Engels teori om klass- kampen och de ekonomiska kriserna, sådan den är utformad i det kom- munistiska manif estet.
Huvudtan- karna i denna teori äro följande: Kampen i det moderna borgerliga samhället når en punkt då den ut- sugna och undertryckta klassen, p r o l e t a r i a t e t, icke längre kan.
befria sig från den utsugande och undertryckande klassen, bourgeoi- sin, utan att samtidigt befria hela samhället från utsugning, f örtryck och klasskamp.
Den moderna bour- geoisin har uppstatt som en produkt Första serien av borgmästare av en lång utveckling, en rad om- Carl Lindhagen.
välvningar i produktionssätt och I sydk att ge e t t större antal arbe- samfärdsmedel.
Bourgeoisin har tare och andra intre~sgra~etillf~alle till störtat feodalismen med dess pa- studier i pol ' itiska, fackliga ocih koope- triarka1i:ska förhållanden och med rativa frågor har Arbetarnes Bi1d:nings- dess s jälvhärskarpolitik.
Den har f ö r b ~ u i lokalorganisetion ~~s i St~ooldholni obarmhärtigt slitit sönder varje inlett uiiderhai~d~lingar med de främsta experterna p å lolika oniråden inom band som knyter den ena människan svensk arbetarer6relse i ooh för anord- till den andra och har infört det iiandet av ett flertal f öreläsnings- rent egoistiska system som gör all- serier, vilka skola taga sin början un- ting till penningfrågor: den har der im Ironqaiide 1h.öst .och sedan av- gjort lakarna, juristerna, ja, t. o. m: prästerna till sina, betalda lönearbe- lösa varandra termliiisv ' is.
tare.
Bourgeoisiri kan icke best5 gei ii om ett anslag från Bildnii?
: gsrför- utan att ' fortfarande revolutionera bundets centralorganisation saiiit ge- produktionsmedlen, alltså produk- lim tillmötesgfiende från bo~gn~iistare Lindhagen, vilken på anmodan åtagit tionsförhållandena, och därigenom sig att .halla dm första semen för-ebäs- sainhallsf örhållandena i sin helhet.
ningar, ser sig lokalorganisationen i Den insfig nödvändigheten a v att ut- vidga sin mark11a.d och underlägga 111 re- s t h d att starta den.
för.sta serit,.
sig världen.
I stallet för den natio- dan den 6 oktober.
Ämnet för borgrrhstare Lindhangens nella förnöjsamheten och begräns- f öreläsningar blir " ' En ny politik niiigen, träda genom .de utvidgade byggd på gamla sanningar.
- F ?.å11 samfärdsmedlen nationerna i ett utopi till verklighet ' ".
(Serien or:n !fat- nytt förh~tillande till varandra.
De tar 110 f örel,iisningar, vilka komma a t t bli beroende av varandras handel hållas i Folkets, Hus ' A-sal på sönc ' ags- och industri.
Barbarnationerna rivas också med genom kolonisation.
.
För ef tenniadagarna.
Var je f öf&amp;5sning kommer att åtSö1- att kunna bestå i konkurrensen.
jas .av konsertmusik, utförd av A.
B. nzåste t. o. m. den hardnackade reak- F: s l~~kalorgan~sations b1iisorke:ster (112 tionen antaga bourgeoisins produk- nian) '.
Bland övriga ' medverkande mär- tionssätt.
Bourgeoisin skapar ohygg- kas: s~ådespeler~skan Jessie Wessel, ligt stora städer, centraliserar pro- n samlar egendo- Orf eirslrören, f röken Olga Westerberg c l ~ k t i o n s ~ e d l e och men på ett fåtal händer: den ska- .och fru Selma Landelius.
par nyn produktionskrafter genom: Anteclming f ör erhållandet av serie- biljetter &amp; 4 kr.
(.apbetare i grupper om att använda kemin i industri och 25 personer 3, kr., enkcl biljett 50 öre) fikerbruk.
iingfartyg och järnvägar, telegraf och tusentals andra uppfin- kan ske å A.
B. Fw ~oka~organis:~ti~ons ningar h jalpa till: - hela världdelar eexp .., Folkets: Hus, IV.
Ak1:m.
190 49.
1 ' J, # - ' A.
B.
F:s lokalorganisation startat I, ' ' ' ',, i - MORGONB - RIS till lösniiigen av den politiska rösträtts frågan.
En fraga, som även är av stoj r betydelse och som i hög grad komme1 r att bidraga till ölrat intresse inom dt &gt; nya väljarskarorna, är att vi kunn: L uppställa goda kvinnliga.
kandidat.ei inom egna led.
Det ar därför aven av vikt att iiloil: I rörclseii mera förfarii a kvinnor skaff 2 1 sig verkliga insikter i Bomrnunala fr&amp;- gor och torde startaiidet av e11 upplys.
iiingsverksamhet i desamma intt, vara I minst viktigt för deni.
Dock, har är det den personliga begåvningen, son] L spelar största rollen.
Under denna vin.
ter kunna vi utföra mycket arbete pi L detta område och vi måste göra det medan vi kunna i de stora fackliga or- ganisationerna träffa alla dessa sikatte- b.etalande lcvinnor.
De komma med all l sakerhet aven att vara intresserade nu L då samhörighetskänslan blivit väckt.
S.
S..
- ' n ' ',, ' ' ' '
- .-.
han av tidernas onåd och ' reaktio- nens böljor sköljdes upp i London, mittpunkten f ör världshandeln, den- na kolossala myrstack, där allt fanns som han just behövde, det enda stal- let i varlden, dar man kan tanka.sig ett verk som Kapitalet skapat.
1848 års revolution hade slackts i reaktion, och utsikterna för ett nytt försök voro sm&amp;.
Marx, med sin- skarpa blick för historiska fenom.en?
&amp; g klart, att en lång utvecklings vag lag framför folken, innan de kunde genomföra en revolution i den mening han tänkt sig, nanlligen en ekonomisk revolution, eller rat- tare sagt - innan den gen0mförd.e sig själv.
Hans verksamhet i Lon- don samlar sig därför så gott som uteslutande omkring detta stora.
grundläggande ekonomiska verk.
Detta arbete lade beslag på.
alla hans krafter och hela hans återstående liv.
Under sin 34 år långa London- landsflykt upprätthöll Karl Marx likval sainf örstånd och f örbindeke med socialdemokratin i andra län- der, och de som ' runt om i Europa stodo mitt uppe i dagens kamp, sågo bort till honom som till den mest obestridlige auktoritet.
Hans hem var mötesplatsen för alla röda poli- tiker som passerade London eller uppehöll0 sig där.
Och hans förbin- delser med Engels voro under alla dessa ar mycket intima.
Marx, som själv satt inne med en övermåttan stor ' fond av kunskaper, hyste likväl stor beundran för sin ' medarbetare, vars kunskaper i alla ekonomislra spörsmål han haft till- fälle att pröva om och om igen lin- der långa års vänskap, sammanvaro och ' korrespondens.
Han b,etecknar honom i ett brev till sin vä .. n Joseph Weydemeyer som ett sannskyldigt universallexikon, ' klar ' till arbete varje tid på dagen eller natten, full eller nykter, kvick som själva fan till att skriva och förstå ".
Berilstein framställer d.essa tv8 fr %gor, vad det väl skulle ha blivit av Marx utan Engels ekonomiska stöd och hur liiiigt han hade nått on1 han hade varit befriad fran närings- bekymmer.
I det första fallet, .nie- ' nar han, skulle det ha kommit till en katastrof p % grund av Marx oböj- lighet.
I sista fallet menar han, att- vi skulle ha haft en rad v,etenslrap- liga arbeten av hans hand, som sjulr- dom och näringsbekymmer hindrade honom från att skriva.
Wilhelm Liebknecht, som under sin landsflykt under socialistlagens tid bodde i London och ständigt um- gicks i Marx ' hus, har i sin lilla bok ' Karl M.arx.
zum Gedächtniss ' gi- vit en älskvärd skildring av h,emniet, av Marx och halis hustru och det in- flytande Ma.rx själv utövade p å sin omgivning.
Av hans barn dogo ett par vid spad ålder.
Men tre små- flickor vaxte upp och blevo senare, MORGONBRIS gifta med de tre socialdemokrat,er- na fransmannen Laf argue och Longuet och engelsmannen dr. Ave- liiig.
Förutom dessa fanns det ännu en medlem av familjen, Helene Demuth, som hade följt nied från Tyskland som tjänsteflicka och som stannade hos dem under både goda och: onda dagar.
Hon överlevcle b %de fru Marx och Marx och njöt sitt otium i Friedrich Engels hus.
Vid sin död lades hon ned till sitt husbondefolk i deras f amiljegrav i Highgate i London.
Sådan var familjen Marx.
I den- na krets gingo och kommo %tskilliga av dem, som i hyggligt folks ögon stå som inbegreppet av allt fruk- tansvärt - revolutionsniän, soni voro drivna .i landsflykt på grund av konflikt med d.en av Gud tillsatta överheten.
Det var journalister och arbetare, d.iktare och liirda -, och alla hade de en tom börs, men ett rikt hopp.
Där voro Engels oeh Lidbknecht, Freilipath odh de båda Wolff ' arila, bekanta under ölr- namnen röde Wolff och Kassematt- Wolff, och många flera.
En pipa tobak i Marx arbetsrum fick man alltid, on1 också inte av: finaste sort.
Marx var en lidelsefull: rökare, men saknade h,elt förmågan att skilja mellan en fin Havanna och en gras- lig stinkador.
I den lilla tra.dgår- den, en grusad fläck med ' ett par gröna gräsplaner, dar barnen kunde tumla omkring, gingo dessa skräclr- injagande herrar och kastad.e ut pla- ner att lägga minor under arken.
Gentemot dessa unga.
manniskor som kommo till Marx, förhöll han sig alltid avvaktande.
Han skådade dem.
på tänderna, och i synnerhet förde haii d.em gärna &amp; på glansis m.ed filosofiska frågor, för att s % doppa dem grnn.dl.igt G ~ Y.
ha11 f ann dem hängande kvar i ' banala eller alltför akad ' emiska åskådningar.
Men så uppfostrade han.
dem ocksa när han märkte att de: hade gåvor, och arbetade planmässigt p % att giva dem en solid ryggrad.
" Han var min lärare ", säger Liebknecht, " på alla områden måste man följa ho- nollii .. ' ' Ef tekoin L~ie; bl.rnecht vax filolog fann Marx nöje i att ge ho- nom spïakliga nötter att knacka.
En dag.
skällde han u t honom or- dentligt, för att han icke kunde - spanska.
Han hämtade Don Quixote och en spansk grammatik och gav filologen en lektion.
Och det höll han på med anda tills han .faliii at.t cleven kunde något.
Marx språkkunskaper voro i d,et hela taget mycket omfattande.
Sina artiklar i Newyork Tribune skrev han på.
engelska.
" Filos ?fins e.län- de " utgav han som förut nämnts p &amp; franska, och i London liirde han sig t. o. m. ryska.
Han vek aldrig till- baka för någon a.nstrangning, och ' hans arbeten, framför allt Kapitalet, vit.tna om en flit.
.och en ihärdighet * utan gränser.
Hans minne.
var feno- menalt och ' hans helasedhet p % alla områden var utomordentligt stor.
Det mäktiga stoffet i sistnämnda verk har han givit i den mest förtä- tade form, och det a r det som gör det så svart för läsarna att f å bukt ined det.
Marx var ingen framstående ta- lare, det l %g i hans natur.
Han skall dessutom ha haft ett bristf alligt organ, som agnade sig daligt för talarstolen.
Hösten 1880 blev fru Marx sjuk och dog bortemot juni året därpå.
Det gick med Marx som det s % ofta går den man som ett långt liv ige- nom har levat ett gott och rikt äktenskapligt liv, förenad med en god och begåvad kvinna med .ett fast och innerligt band.
Han tynade bort efter Jennys död.
Livs- och arbetsglädje va.r borta för honom.
Familjen uppmuntrade honom att företaga en resa till Södern, han be- sökte sin dotter i Paris och gjorde t. o. m. en tur till Algeriet.
Men han kände sig trött och ville till.baka till England, där han hade levat siim bästa &amp; r och nedlagt sitt rikaste arbete.
Han kom hem - för att dö.
Den 14 mars 1883 är Karl Mars dödsdag.
Stilla och fridfullt som.- ilade han in i lansstolen i sitt arbets- rum.
Inget prålande monument pryder hans grav.
E n enkel sten täcker den.
Själv önskade han intet.
I sina skrifter har han rest sig, ett !.of ö r gänglig t monumen t.
(Glut.)
En lredsa ktion av de schweiziska kvinnorna.
Förbereda ett fredsupprop till alla de krigförande.
Enligt telegram från Basel för ' bere- ler det sclhwei~~ska kvinnof örbrundet 2ör 8fwe.d ut.s ' ändandet av .ett till alla zrigf örande länder riktat fredsupprop.
[nsanil.ande t av i ~ a n n ~ n!
~ e r s l t c er r i f p å ?n.
inasspet.it; iloii t a r överallt tagit sin ~örjan.
Kvinnorna och stadsfullma ktilevalen.
Ur statistislia Itontorets utgivna redogörelse ' ?r a l l m h n a val i Stockholm Aren 1916 och - 917 hiimtas bl., a. följande uppgifter rörande cviiiiiorna och stadsf iillmäktigeviden 3.917 '.
Ile lid dessa i röstlängden upptagna kvinnor vore !5,569.
eller något över l /, av männens antal.
3ffektivt röstberattigade, d. v. s. r8ttsligt oför- lindrade att utöva sin röstratt, vor0 32,842, iller 9.3 proc.
av i röstMngden upptagna lrvin- ior.
Av mannen vor0 endast 69,s proc.
effek-, ivt röstberättigade.
Medelröstetalet för de iffektivt röstberättigade var 9,3; för miinnen - 5,g.
Antalet röstande: kvinnor utgjorde 13,877,: Iler nagot över l /, av mannens antal.
Liv- htigheten, uttrycktl genom antalet röstande i) rocent av effektivt röstberattigade.
var 42,3 xoc.
Bland miinnen var.
motsvmande tal 59,3 ?ro c.
Intresset hos den kvinnliga viilj arkhren: ör de +ommunala valen är emellertid i sti- gande.
Ar 1910 deltogo endast 29 proc.
av le röstberattigade kvinnorna. '
.
-.
.
.
.
- .. - MORGONBRIS 4 - trivas ihop i detta Köpenhamn,som är en mycket stor stad i förhallande till Utan tvivel ar Danmark i denns det lilla Danmark.
Det ä?
därför s3 stund det lyckligaste landet i Europa mycket markvardigar ' k, att de.n demo- Det är ett vackert OCK glatt land ock kratiska andan lyckas bo.
kvar dar.
I en mindre stad i sydligaste Daii- ett verkligt demokra&amp;kt land - desse tre stora fördelar .agde Danmark ave!
: mark, där jag nyligen varit i två vec- före världskriget.
Därtill har sedar kor, rådde, samma demokratiska lugn.
kommit Danmarks lycka att stå utaii Men vilka lagar ha icke också det dan- för kriget och att vara försett med mal ska folket!
For att taga bara ett exeni- i en yppighet som ar rent förviinans.
pel - deras barnlagar.
Till och med värd nar man jämf ör med förh.åll; snde, ankorna, som ' annars ingen tanker p &amp; ha som vi veta i Danmark understöd na i Eur.opa i övrigt.
Jag tror att det icke bara ar det dan.
för sina barn såsom en ratt.
Jag fick sk.a gemytet, so:m gör ' Danmark glatt tillfälle i den lilla staden att halsa p4 u t a31, a t t ' ldlanskarnes ver; k$ig t den~olrra- en av dessa ankor, som hade pension, tiska sinnelag och demokratiska lagar och intervjua henne.
" Ja, jag har pension för mina tv5 varigenom ' klasskillnaden ovanligt.
litel framträder, också bidrager till glad.jen barn ", sade hon som det naturligaste ' j Ty det lugna medvetan.det att en " anr: världen.
Diir fanns hos ' henne icke ett är så god som.
en ann " ar en trevlig spår av att hon var generad för den sa- ken eller att hon tyckte att min fråga känsla, och trevnad skapar glädje.
Det ar icke överdrivet att köpenhani.
var närgången såsoni en fattigvårdsun.
narna, från arbetaren till ämbetsman dorstödd människa alltid ar .. " Staten ilen i de högsta ställningar, kanna Kö.
bidrar med en del till pensionen ' till- penhamns rådhus såsom en instithtion lade hon litet stolt.
Denna kvinna har i vilken var och en har del.
Dar Iroii- inte något märkvärdigare yrke an sta- centreras i en brannpunkt stadens hela derska, men pensionen åt barnen räc- liv och så gott som alla dess insti1; ntio.
ker till hyran och litet till och det är ner äro förlagdadit.
Dar har staden: ju en ganska god hjälp.
Och tiinlr på hur den medborgerliga högsta funkti,onarer, Köpenhamm borgmästare, sina ämbetsrum, dar av.
sjalvkänslan, som just ar en a x demo- håller Kopenhamn vid f estliga tillf al .. kratins viktigaste betingelser, kan rota le11 sina kända gästfria banketter, dar sig fast i ett land, dar en kvinna som g2 o,ckså f attiga niödrar ut och in föl denna har understöd utan att därför att erhålla sina barnbidrag, vilket till- f örlora varken sin kommunala eller siil kommer.
dem som en ratt och icke som politiska rösträtt.
Hon går upp till en niid.
och i Ströget, den samman- stadens kassa.
och hämtar sina barns hängande kända farleden mellan Råd- pension, en annan gång går hon ' till husplatsen och Kongens Nytorv, det Rådhuset för att välja stadsfullmak- centralaste i Köpenhamn, dar ström- tige eller riksdagsmaii.
Ehuru danskarna själva mottogo ma alla samhallslflasser.
Arb etareb e- folkningen i Köpenhamn skyr icke nödvändighet-en att aven de skulle b1.i somliga gator såsom varande alltför ransonerade med ett visst knorrande, överklassiga, och den burgnare befolk- så ar det ingen av dem som förnekaq ningen tar sina turer icke blott utat att icke ett kilo ' smör ' i månaden pr Sundet, dar de rika bo, utan också till person, 8 kilo rågbröd ar något som sig på, ' aven om ' veteran- Frederiksbergs Have genom kvazter; man-kan sonen ar litet ' happ. "
Ochhpriserna äro dar icke gentilt f,olk slagit upp sina bo- ju sa betydligt lagre an våra: 3: 20 för pålar.
.
- smöq 1:.
75 för fläsket %r ju att ett kg.
Köpenhamns Tivoli tar dock priset i elsevis lyckliga mat- leva under ' j amf ör att bevisa hur d.emokratiserat et.t danskt samhälle ar.
Det besökes $n pisf örhallanden.
Alla danskar voro också v h l i g a nog faktiskt av alla samhällsklasser och C~ på huvudet, då de därtill kommer att al1.a trivas dar lika att S U C ~ &amp; ' O skaka bra.
För 50 öre, entrén till Tivoli, hörde att man va.r svensk.
Icke av strömma alla in till det stora konsert- n12ilhet att man var &amp; .r, det unnade de palatset - vilket icke betingar n %gon) ss ganska val, utan för att de av hjar- extra avgift - för att fördriva en a-f- Lat tyckte det var synd om svenskarna.
tonstund med att höra god musilr.
I 3ch särskilt ömmade alla för de svara nedre delen av salen ka.n man ocksa f å förhållanden, under vilka .den svenska tillfredsställa gomens krav.
Dar sitter arbetar.elrl.assen måste genomleva h i - soldaten och arbetarefamiljen, office- $et och kristiden.
Ja, Danmark ar lyckligt i f örhållan- ren och ämbetsmannen med sin familj le till andra lällder.
Därför ar nu icke sida vid sida och intaga ungefar, det- lär sagt att icke dar ocksa, existerar samma: kaffe med " kager " eller öl, iattigdom och missförhållanden av med eller utan smörgåsar.
?lera dag, vilka det galler att övervin- Tillgången på billiga och på samma la.
Men då,nian tanker på det övriga gång trevliga restauranger i Köpen- Europa, dar överallt 1iarslra.r krig, hamn bidrar också att minska klass- inarki eller svalt el.l.er reaktion eller skillnaden.
Dar kan den icke rike ha i1l.t detta tillsa.mmans - då ar Dan- råd att g %, dar trivs .ock &amp; den rike, n.ar han tycker det ar onödigt att be- nark mycket lyckligt, som har ingen- söka en dyr restaurang.
Folk av ol.ika lera.
Anna-Lindhagen.
samhällsklasser se varandra, träff as, Det lyckliga Danmark. '
j, ' reas ' Barnen och fortplant- ' ningsf rågan; AV Kristiane Skjerve.
Barnen aga själens kyskhet i hög grad.
Bliva derans små hemligheter löjliggjorda eller missuppf a-ttt d e lära de sig snart att stänga in sina taiilrar hos sig sja~lva, skriver den norska lika- ren Kristiane iS1cjerve i sitt bekanta för unga kvin- verk: " ~S~uncl~hetslara nor ".
Kommer någon annan, som vi- sar barnet mera förståelse, giver det kritiklöst denna det f örtroende, vil- ket föräl&amp;~rna endast borde aga.
När tiden ar illne: då barnet börjar fundera 6ver sitt tillbl.ivan&amp;e loclh ' bland kamra- ter får höra olika utläggningar i detta ämne, då ar förtroendet - ovärderligt.
6 % länge barnet direkt hem och talar om vad det sjalv gör och vad .andra saga .och göra, kunna föräldrarna ut- öva k~ontroll och gr.ip.a; in oolm det be- hövs.
Nar de intet veta, då först stå de maktlösa.
Det .ar fördelaktigt on1 gossar ock f lichor kallna bada tillsammans o ch s e varnalidra i all oskuld medan de äro små.
D-arvid undcvike~s myekeii, @ i- lrenhet loch förvåning och .de lära att se .olikheteii: som en naturlig sak.
H,ar- till bidrager aven .d.en nakna konsten, som visst inlte ar att förakta i uppfost- ringens tjanst.
Barnets ögla bör öpp- nas för, den inanskliga kroppens skön- het, antingen de se en badande .hror el- ler syster eller ett kon&amp;veiik, .och g.os- sar # och flickor böra va.ra ti1l:sammans i lek och a.r ' bete, i hem och skola, så att d,e kanna varandra ooh u m g h fritt och ogenerat.
Dlen som vaxer upp det utan p %verlcan eller sallsk.ap motsatta könet skapar sig osunds Eörestalli~iiigar om .många saher.
Ju nxer a ö.ms asidj .. g k u ~ ~ s k a d p ess Eame Sal- ska f örestallnj.ngar oeh dess.
bättre ut- sikt a t t klara sig i fra; mti,den.
# H e m e t ooh i första hand .modern må bereda sig på att besvara spörumal) m indi~i~dens tillblivenhet så.
snart aarnet blivit tillräckligt gammoalt att första.
Hon måste göra sitt bästa för z t t behålla denna mo~derns r a t t .att giva le nödiga upplysningarna i d,etta ämne.
Hon får e j överlamria åt kamraterna ztt lagga grundvalen ifråga ' om bar- ~ e t s pppfa-ttning a v .dessa ömtåliga ipörsni %l, som ha så.
stor betydelse f ö r less fraii~t~cl.
det maste bli samarbete i~ellan f ör Z1d,r ar, lax are o ch andr a iitressera; de rörande ~ppf~attningen lav iet sexuella livet, så att detta från det ml.
@ ara lyftes upp till ett rent och na-; urligt föïhå,ll.ande.
Darf ör nia app- .ysning i dessa frågor givas naturligt) ch fritt från såval falsk blygsamhet iom överdriven högtidlighet.
På sain- na sätt som e:n läkare och sjuk&amp;öter-; lca kan samtala on1 allt som rör den n ' ansildTga lcroppen, måste föräldrar och) am kunna tala om dessa saker på ett iyktert och otvunget satt.
!Så snart barnet frågar, och d,et i öv- igt ar moget a t t fatta en enkel för- rlaring, kan det få veta natt &amp; et Gr ' '
modern det ar skyldigt sitt liv, att det a r i ' hennes knopp det börjat sin till- varo och .att hon.
: har fött - det med smarta.
Faderns betyd.else f ör indi- dens tillbhenhet ar det icke nödvan- För någon tid sedan fanns i Soc.- digt att förklara på ett så tidigt sta- Dem.
en: artikel i ov.amtåend.e iiimile.
dium.
Att ' fadern %r den försörjande, ~Ovan.st %ei~d~e rubrik nog den iom skyddar moder ooh barn, iir ett helt probl.em och ett ganska svår- för tillfallet tillräckligt.
Uaii bör dock löst s %d.an.
Det ' finns ju len hel del icke vänta för.
länge med att förklara ungdom i viira arbetarehem, son1 för- den fulla sanningen, ty ju större.
bar- äldrarna .ha allt a m a t an glädje av.
net ar dess större fara föreligger för Vad tänlz.er - den unga gossen och flic- att kamraterna kunna 11comn1.a modern] can på, då - de hlunnit så långt .att de i f örvag.
Upplysningen rörande f ort- börja f ört jana något d jalva.
Tänka plantningen mottages i regel av bar- de .p % att återgälda fattiga föräldrar net .med precis samba intresse, som eller en eiIsam fattig mor nggot av de varje annan beratte1s.e) .avpassad efter uppoffringax och f Örs~lcelser dessa dess fattningsförmåga, skulle göra.
gjort för &amp; em. ALMA TENGDAHL Barnet lägger varken niler eller min- Nej, vilest inte.
D.et ar rent av be- dre i n i &amp; ess:a förklaringar an i .alla cl.rövligt a t t se vi1k.a egoilstaer nutidens Frii Tengdahl fyller 50 A r och Morgonbris andra upplysningar rörande den vill har A de socialdemolcratislc,z lcvinnor:na,s ungdoni ar.
Först .och framist det mänskliga kroppens övriga funktioner, vagnar taclra henne för ett gott och usnnhjgrtat, egna kära jaget ", kliider och nöjen, möjligen rned undantag a v förklaringen allete bland dem och för dem.
och i sista .hand # hemmet.
Till uppehäl- angående det som rör f0stret.s ' utveck- I in %nga %r var hu Tengd.ah1 medlem av i ~heiiiinet lan1.1ias d,et minsta niöjli- let 1.iii.g och .dess intriide i vadden som en AllmBnna kvinnolclubbens shpelse, likas % i Ai:bet,zrebibliotel; cts.
Revisor f ö r Morgoiibris ga, en tredjedel ax förtjänstoen eller utvecklad nianniska, vilket vacker sar- 3ch för Soc.-dem.
Kvinnornas V. U. var hon skilt intresse.
Go.da planschverk.
i ander h e n 1909-1914.
I Ferieb,zrn.eils be- mindre, och för detta f o r d m allt.
: bo- s m t upp- hith6rand.e ämnen äro synnerligen kl %dna,dskommitt8 har hon varit med frhn bör- stad, niart, tvatt - och pa-ssniiig sent och tidigt.
Och sedan.
1.ämplig.a att använda.
Man bör dock lan o &amp; vad den varje v5r u.tr %ttu vet nog mdngen för sina smhttingars utstyrsel ' bekym- l w i det ä i ~ d å handa a t t.
då förtjänsten icke glöninia att strängt påpeka för rad Stockholmsrnamma - och önskar fru Teng- blir tillracklig, flyttar man från hem- barnet att, dessa spörsnrål en,dast böra: lahl en god fortsBttning!
niet, för att f % storre fr2het och bt- talas om.
mellan f öraldr.arna och barnet.
kvamligare.
Är inte detta # ett bra sorg- P % landet äro barnen i regel tidigt 3ern ut fran hemmet loch att lanma bar: ligt faktum?
Nu vill jag visst inte på det Mara med faddern8 betydelse f ör neii att sköta sig sjiilva.
Den hindrar förneka att det finns undantag, lysan- djurens - avk.omnia.
De h6ra tal ' as om den fattiga unga manilen att bi1,d.a eget de undaiitag, men när man f å r se ett parning som andra naturliga företeel- hem och giver kvinnan till pris för den sådant blir n1.a.n minst sagt förvgnad.
ser.
Dessa f örhållanlden göra f öral- som bar pengar.
Barnen u-tsugas un- Det borde vara regel i stal.let för uni drarnas uppgift ' betydligt lättare, dar- der ol~ämpligt arbete ooh und~ernaring, 8dnan.t ag.
för .att bariiet erfar en - del .om dessa sa- trånga b.olstäder # och f örlsun ?made hem Varpå beror denna egoism hos ung- ker f r ån s j älva &amp; et verksatm.ma livet.
tara på den fattiga arbetarebeflo1knin ' - domen?
' Ha vi mödrar.
någon.
skuld Vid barnets reflexioner över d jurek gelis livsnerv.
P.å saomma gång till d,etta?
kam det lätt sluta sig till mera.
har den dlcarpa 1mokurrensm .och de .Hur fostras barnen nu för tiden.
Är Som huvudregel för .all uppfostran stigande kraven på kunskaper f ört med det inte .s &amp; a t t vi försök:a i niöjligaatc g %ller.
att de unga f % en viss frihet, SA sig ett försvagande av nerverna, som i inån fostra ba:rneii i frihet.
.Liir för- att # de själva sig Överväga och taga viss m %n kan föra med sig en tendens aldr arna - de moderna -.
inte .b.arneii, ansvaret för sina handlingar.
Niix de att giva det sexuella en alltför domii- att de ingenting ha att t a c k a föral- förr .eller senare ute i livet skola stå på neran1d.e plats i tankeverksamrhheten.
Av drarna för, barnen h; a ratt att f å all- egna ben, b-eror mycket på om hem och 5veranstrangning f örsv.agas icke blott tingutan att tacka o. s. v.?
Detta ilr skola ha lyckats lagga en grundval kroppen, ni:eii: också.
d,en moraliska niot- sant, jag har hört och &amp; ett d e t själv.
stark m g att trotsa livets frestelser, 3 tfindskraf ten.
Vad så mödr.arna beträffar s &amp; göra &amp; e o ch om san~hal~sf öi.h %lilan.d.ena äro så- Ti.dens stora uppgift ar a t t i första sig forniligen t i l l tjänariimor för- sinla dana, a t t de unga icke frestas över Pör- nand ordna de lebononiiska sa1nWallsfor- barn.
Barnen skola, passas från bör- måga.
b 2illandelia på ett tillfredsstaillanlde jan.
till slut.
Hur kan det ' bli annat Ett s jalvmedvetet arb-ete, i syfte att $at t o ch därigenom slcapa e t t s t atssy- an egoister av dem?
När baril --- viin- uppfostra .och skydlda ungdomen, bor- rtein, dar personlig utvecltliiig.
och jes vid att vara den medelF ikit, ' o: .. de ' p3börjas av .insiktsYulla man ooh ~j&amp;lrviclisciplin bliver .den biira~ide idén, viket allt ör sig.
Undra C; i p &amp; o111 1; vinnlor i sta:d och by.
Det bör dkaffm; aledes att individen f år tillfäl1:e att ut- cle f % s v h t latt vlänja sig av XIL 3 dett,a.
sunda och rbilliga nöjen, uppfosltrande reokla sin f örn15ga i den utstr äckning, Vore det inte bättre att fostra b.ar11en ~i~derhållning :o ch nyttig sysselsättning roni tjänar iii.clividen och därigenom me d ans var.
imder fristunfierm.
De unga böra lära ramhallets basta och således .att: de11 Låt fliclcan och iiven goxxn vänjn sig att g %r .att roa sig utan a1.13:ohol lokliga ku~isl~apeii icke f&amp;r köpas på sig vid att passa p % sig själv och p5 och att rusdryckernas verkan p &amp; hjärta; undbe teirs Ibelcostnad.
£öriildi ?a.rna också för resten.
b å t drnem.
och lever icke ar rusetis vapsta följd, Deii basta.
uppfostr.are ar dem, som b Edda sin sihg s j älva o ch .b orsta si ii:^.
m.en .daremot den därav följande sin- Iijrstår 5istadl&lt;on~n~.a de bästa villk,oreii skor.
Låt.
goissen sopa g o l ~ c t och l3t nesdappheten ifråga om sjE1vkontrol.l.
%r barnets utveckling och i .övrigt l %ta flickan d.arnnl.a.
&amp; %t dem iï ?i.da få w. En varning harvidlae är lika n ' ö.dvan-) ariiet i lugn och ro uppfostra 8ig inblick i v d ett hu~hå11 Iiostar odi dig för gossar som flick.or, Alkoholeii ijälvt.
vknj clem.
vid att ma11 räkn.a .. r rned den hetsar drift.er1.i a och nar freste1sern.a in- Och fram.förallt lat loss, son1 ha n i e d tid,: då de lcniiiis lanzna sitt bidrag till.
finna.
.sig mötas de ick.e alltild .av en be- 2 &gt;amen att göra, söka gruadliigpa ett liei-uinet och hush$ll.et.
Det.
ar- iniest p5 stämd vilja.
och ett vaket sambete.
1 ' c5i.rlekens och f örti.oaidets f öi.h %l.la-n- mödra.raa detta ansvar vilat .. F0ci; tr.a Nii mer ii11 någonsin stå de elconlonii- de, som reacker ut över ba.ni- och ung- mödrarna sina gossar o &amp; Pliclrur till.
ska frågorna i samband nxd ett folks doms %ren, således att vad .stoni än möta egoister, soiii alltid tanka.
först p % sig sundhet och moral.
.
Det har mer .och barnen ute i livet!
de all.tid ha ett sta,l$e njalva, s % ar det knappt lönt att sed.i~~l. '
mer gått upp för människorila, .att fat- att gå tili, där de finna kärlek och för- Idaga.
Men, som sagt, ir5gxn är ett tigdomen a r.
de m.o~deiria sam~hallenas suåelse och dar ett varmt hjärta slgr svart problem med många sidor.
ocl: stora förbannelse,.
Den t ~ i n g a.
po-.
.
til~mötes.
.
.
, - .. ~.
1 dem e j s %] .att att lösa.
...
Arbetarungdomen i hemmen.
m ' 9.
I 7 A,,
Nu ar tid att på allvar börja t ' äii.ka p % höstens agitation i k~lu ' bbarna.
Odh nu iir tic1 att 6ka agitati.oi~eil för Morgonbris och att öka dess upplaga.
Ty nu börja de ~nörlra kvällarna, då l5slusten vaknar - och man vill slå sig till ro i en vrrå nled en god bok eller tidning eller tidskrift r ~ a r kvällen konii~ier.
Tidningen 3forgoiibris behö-vei: er långt större spridning k den lhar.
Och den förtjaiiar framförallt ett l %ngt större intresse från k v ' iii n o r n a s sida, an vad den tycks atnjuta.
' Det ar .så många, som säljer aden, som på- st &amp; att de sailjaden # mest till våra man- liga kamrater.
Siikert iigger det saii- ning i 1d.etta plistilende, nieii .det ä r en f ör kvinnorna ii e d s ii t t a n d e san- nin g. V.ad slåss .vi för, vad arbeta vi f ör, vad gäller all vår nibda, on1 vi .e j: s jaha förstå att uppskatta och hjiilpa de .medel vi ha i vår halid att föra vår sak fraxhåt?
Ty, det böra vi milinas, det iir ej till ri~annen vi slc~ola tita i vå:r ut- veclldingskani !p.
D-et ha de ej gjort nied os:s.
Och vilja vi, ha iialgot, att saga till om, vilja vi betyda något i ubveclilingens stora frammarsch, vilja vi ikomna att i d.en duga något till, då m % vi aijbeta oc; h: atbeta själva.
Och detta göra vi biist och effektivast ge- nom att sl % vakt om våra egna tidiiin- par.
Så: ha mannen gjort.
lD.e h.a ej beihövt 1,ita till lcvliiiiorna f ör .att f å upplagan slutsåld.
Oeh .de ha ock &amp; l: a u t den, nar de köpt sen.
Göra kvinnorna det?
Vi bara frtiga.
Ty det p&amp;sbås .aven, att kvinnor lcöpa Morgonbris ' blott av plikt.
Det ar att segla i dödvatten, det # ar ju a t t ag.itera b l a d analfabeter.
.
Men eftersom 918 procent av det svenska folket ar läs- Immigt, vilket krevtsar att vi skulle st &amp; på en hölg s a böra vi köra bruk av v %ra s jakf örnlö-geiiheter.
' Kan- ske skall nia-n sxara: vår tid ar siá Be- I&lt;yminzerfylld, arb~etarellcvinliaiis tid.
ar s5 upptageii av bekyniilen om &amp; et dag- liga knappa brödet och den obefintliga övriga maten, att nagon tid ej Mir över f ö r Fasning.
Att tiden ar över alla gränser svår, det oeta vi.
v M:en den blir e j Vattre, utan tv ' ar t om, var viss daroni, om vi 1han1:ii.a i den slöa resig- nationens dvala.
Det ar den största fara., som kan lura på den .. klass, vil- lrens enda tillgång är dess ahetskraft och vilkens förnämsta, ja, enda f ap en a r dess politislr.a, sociala odh kulturella ~dceii~het och iiite4ligeiis.
Morgonbris redaktion rilrtar därför har en var-m och innerlig maning till alla sina läsare att tappert sl % vakt on1 tidningens existens.
.och tillvaro,.
iiven i fortsatJtiiingen.
Den behöver ett gott tag nu i höst ooh vi tro att den # Mannen brumrmde ocb gick .baklanges.
skall få det, om bar.a var - och en ej av Vid tändstick-ns sken såg han i n i ett tviing utan 1 gliidje försöker.
välvill.igt .ansikte,- som återförde honom till Ett ljungskott.
Av Knud Hjort.
Bcmyiidigad över.sat~tning f r h danskan ' av Vera, Tornérhielm-Ekelund.
.
(Ports.
a t t det någon.
Jag har blivit överfal- len av m full buse!
N.io1s behöv.de intc länge lyssna till den andres ivriga och upphetsade prat förrän han var inne i situationen: Tage hade varit för snabb med.
a t t - slå till.
Niels gick .bort till mannen och slog honom gemytligt p % ax-eln: - Vad ar det fråga om?
J a g tycker det har har en n~isst; ankt ' likhet med slagsmål?
Mannen vande sig mot Mie1.s) synbarligen glad över - att träffa på nggon, inför vill !li.en han kunde ge luft %t sin förbittring: - Ja, han skall int,e.
s; l-å mig nied sin käpp, iien där valpen, lian .skall ha smörj, ska han!
- Seså, .sade Niels lugnande, jag har sett h t - ni har ju .själv slagit honom med bans egen käpp, så då kunna ni val vara kvitt?
Miannen stod g ' apalnde - och stirrade på Niels, som plötsligt # kom ihåg en av sina gamla kviclklhetei: - Vi.11 ni ' röka?
sade han, .och # drog denna gåag upp en riktig ' cigarr ur fiekan.
- Va f a n.
al.
det f5r en pajas ' d sade man- nen, förutom lmycket annat.
- F å r ja.g sc p &amp; kappen9 sade Niels %och tog den.
Ja, den &amp; r alldeles för tunn för en nan ' av er kaliber!
Se .har - nu ar d m snoppad, .och har iir on tand-sticka!
Baclka nu och streta int,e emot!
- Vi h.a ansett denna fraga vara av så stor betyd.elise, a t t den liuii~de tag.a.s, upp till diskussion i Morgonbris, d a det ar a v särskilt iiitresse att få höra, vad niödrarila sjalva ha att säga.
A r n a 1 1 d.
a ~ F r ö s.
e l 1.
. "
Ovanstgende inlägg i en viktig fråga har red.
med nöje berett p1:tts och hoppas a t t Morgonbris läsarinnor skola visa sitt in.tresse genom sakkunniga och givandc bidrag till densamma.
fr. förseg.
n:r.)
- Hjälp mig!
ropade Tage, när han hörde, samma Iransla, spm han för tio minuter se- l a n hade .varit uppfyl1.d av: - Du %r en ' karl, sade han o ~ h beledsa- p d e sitt lomdöme med en.
Ilzanförd+d,, du är 3n karl - du skall h a - en öl!
Kom, så g % vi t.i.llbdia till pavi~ljongen och f å os.s eu lom- gång!
- Ja.g Bar f å t t tre, sade Niels .skrattande,) ch, du ser ut a t t h a f å t t tre ganger tre, .si iu borde hellre försöks a t t gå hem och lägga lig!
Niels staek sin arm under # mannens, och le följdes åt under högljudd dislrussion om jet enda, som i dett,a Ögonblick kundee in-: .ressera en full man, nämligen h u r full han Tar.
Vid stadsporten f örklarade sig Niels rara övertyg-ad,oin a t t mannen inte var full) ch de skildes å t under stora vanskapsbety-.
.
; elser.
Inne på skogsvägen hade Tage fullt arbete nccl - att f.ör.söka lugna Asta, som s a t t p % agk kanten .och grät.
Tage .satte sig hos icnne och lat henne luta sin axel mot hans) röst; de kände båda, a t t de fr&amp;n detta jgonblick tifihörde varandra, men ingen av lem sade .nggot - diirtill var ögonblicket dltf ör högtidligt.
Asta upphörde slutligen a t t gråta, o c h de gingo.
Hon beundradc hans ' rid.derlighet och nod och så kom .oc.ksa N i d s på stal.
Asta.
md.gav, a t t hon inte riktigt visste, vad hon ~k.ul.lc saga om hon.om, m.en det var - j u b a, ~ t.
t .han kom.
- ' Ja, sade Tagc, och cf tcr cn: stun.ds fuu- lcrande tillade han al.lvarligt: - J a g vill # ogärna tala illa om Niels, men let är ju ofta s&amp;, a t t den cne plebejen föra; tår den .andre ...
- Runde det.
inte varit en av hans viin-.
Sfort lager au in- och nffindska ngheter, I i Damkappor, ~ r ä k t e r och Kjolar till billiga bestämda priser.
Obs.!
Bestallningsavdelningen.
' Vid uppvisande av förenings- eller klubbkort lämnas 5 % rabatt.
.
.
ner?
fragade Asta.
Han känner ju så m5iig: Och så var det ju du.
- Jo, det var det nog, sade Tage.
Nar .de hunnit ut ur skogen, kom N:ie!
.
f ra.m till dem.
- Nå, .hur .går .det9 frågade han.
Och då ' ingen av dem fann något a t t svari sade ' han: - Nu har jag f å t t hein hon,om - han va ju ganska hygglig.
- Varför hjälpte du niig inte a t t Må up: honom?
fr5gad.e Tage förargad.
I stalllet f6 a t t hålla med .hono.m?
- Varför skall man använda våld, nä det inte ä r nödvändigt?
.sade Niels och blos sade p$ .en nytänd cigarr.
J a g längtar int s a ~ s k i l t mycket efter smörj - .och han v a lika stark som vi abajda tillsammans.
- Det %r verkligen en ridderlig ' tanke gång!
sade .Asta, Cigarren, s0.m bad.e suttit som.
en förnö: sam glöd i Niels ansikte, t0g.s ut och häng31 rom en döende gnista ned mot jorden.)
- Vi bad; kunnat f å ho.nom arresterad fortsahte Tage.
Det hade varit det endi riktiga.
H.an var full; och f.arlig.
- Nå, aade Nids, men - det har ju iagei skada: &amp; ett -.
.
.
: - va; d vet du o.m d e t?
Nar en ung flick9 blir tilltalad med .opassande ord av en r; individ, tror du då inte, a t t det har skot någon skada?
- Jovisst, svarade Niels s t i l l s q t.
kax vande sig .om, och gick med ett otydlig+, goii natt, som inte b.esvaradee. '
I Pr6ken Asta Hemlev blev in,f; e, den korist närinna, soin Tage Nielsen foruimgi ' att hon skul~le bli.
I Köpenhamn mottog: hennes konserter med välvilja de första g %m gerna, senare med Uk,gi.ltighct, och nar Astx ' en gång fick nöja sig .med beröm för sil: c.h,armanta apparation odl sitt vackra upp, tradand,e, beslöt - hon, a t t detta skulle hl:.
.
li5llning nar # han hälsade hade hon nog lag märke till, men hon hade trott, a t t .det va 24 Vasterlånggatan 24 hans satt.
Var han inte sadan inför all människor?
' Nagon enstaka gang kunde ha ju förresten liksom rata på sig.
Tage t ~ ö t t n a d e, snart på a t t tala om Nie1 Issling och förd,e samtalet in på andra än nen.
De hade mycket a t t resonera om, d tvi,, och alltid var det principfrågor.
P:riz: cipcrna var ha; ns.
E a n var bekymra.d oc; ofta irriterad över Astas s,orglösa och nlasta: utan gräns frisinnade uppfattning.
Hon .va märkvärdigt överseende med folk er:otisk KAPPOR DRAKTER KJOLAR egendomligheter.
Sanningen var hon int PALSVAROR PARAPLYER så värst noga med och Tage kunde inte föl sta det.
I3an hade vantaat sig något helt an Största urval i nat av en ung fliwka från en familj, som kultur stod högt över hans egen.
Men hal Kapp- höll strängt och envist på sina principer ocl 24 24 som .den svagaste måste hon falla till föga dis.kussi.on.en, men .d.iirför a t t hon var del listigaste kunde hon i alla fn:ml; l ofta s,mygr från honom ooih mecl ett enda.
litet ord vis: honom, a t t han inte ko.mmit någon vart mec henne.
- Vet du vad jag har tänkt p58 frågad Ordf.: Fru Anna Sterky, 16, Asta nar de skulle saga adjö.
J a g har be l tr. A.
T.
72 90. stZin1.t a t t jag vill gå förlnovad tre å r ocl Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- int,e längre.
Vi tröttar alldeles för mycke landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. a t t gå som &amp; i t f o l k.
cd varandra .Tage hade givit henne kmden till avsked men nu ville han, a t t h,on skulle följa honon ett s t y c k.
Han ville h a uttrycket " trötti ut " förklarat och korrigerat.
Han trodde a t 3.e kommo na.rmai:e varandra genom a t t språ i 8thlm etyrdse eainmantrader 2:a mandagen kas vid.
Asta samtyckte med en svag hanslr i månaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
sv olust.
- Sporres " - och Pals~aruaffar Y asterlånggatan Sot.-dem.
kvinnornas tentralstyrelse: lan hus^.
--- &amp; u A. Fröeell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
En afton, nar Tage kom för a t t h&amp;m.t: tel. 286 68.
&amp; sta till deras vanliga promenad .såg ha^ liera bekymrad ut an {han brukade, och son vadigt anförtroade han Asta vad som - hadc länt.
Det hade k.om-mit tre stora fartyg mei .ast till * åii.gkvcl.rnen oeh de hade tagit .ett.
hennes sista offentliga och hon at.&amp;.
mlft &amp; tjog arb,etar.e för a t t f å fartygen los, viinde till sin &amp; ad, d ä r hon ' började a t t gr;: ~cl,e.
Arbetarna hade skrivit kontrakt med ' myck.e,t eftersökta lek,tioner i musik.
Föl lein och man kunde ju tro, a t t a.llt var som Tage var dctta en bitter besvikelse, avcii let skulle vara.
Nen en iiag, nar Tage kom om han å andra s i d, n var glad över at: ler till hamnen för a t t se på arbetet, ' kunna vara tillsammans med sin fastn ?ö \ .sr4 no nggra av arbetarna fram till honom och je dag.
Han hade haft,framgång i sitt yrkd ~nniar !kte p % kontraktet.
Arbetet ha.de visat och kallades nu förvaltare - det gav s t ö m iig vara m.ycket tyngre och hård,are an Ye lön men .mera.
bryderi, därför a t t han r i u mcle b e r ä h a t.
Tage hade naturligtvis hän- hade: m e r a med arbetarna, som inte tyckte risat till deras kontrakt.
Dct maste de j u om !on.o.m, a t t göra.
iatta sig efter.
Ordväxlingen, började bli Svårigheterna med arbetarna var, som 12iftig.
Tage maste ju som ångkvarnens re- Tage förklarade, mest Niels 1.ssiiig slculden wesentant htilla på vad han: znstig riktigt, till; Niels, .som efterhand Imde E t t betyda.n- c h det slutade med a t t alla gingo sin vag.
de inflytande, bland dem.
3ågot nytt folk kunde han inte slcaffa fiir Niels har alltid ' varit .osympatiskt stämd gonblick,et.
mot mig, sade Tage, owh j.u .mer jag tanker - Neri det mest pinsamma för mig per- på det, .desto mer blir ja.g p % det klara onligen, sade Tage, ar a t t styrelsen bar vant med, a t t det är för, din skull.
Redan i ' sko.
ig till Nie ' ls Issing med förfrggan, om han lan.
: h&amp;na.de han mig - lian påstod a t t jag nte skulle vilja tala, med arbetarna.
Och var förtjust i dig - och .. det var inte bara Tiels .skst11 göra det.
J a g vet mycket val, på grund av h.ans vanliga lust a t t retas.
Jag .mr det koinmer a t t g &amp; .till.
Han går: ner vet inte vad Niels har kunnat inbilla sig, men il1 dem till exempel i - krogen vid hamnen.
du, vet val själv &amp; &amp; st om- han har forsökt att) ar sätter han s i g h.os .dem o &amp; de .skratta.
.
närma sig dig '?
ch fråga vad det dar ä r för en narr, som.
' Asta, blev perhört förvånad, en 1it.en smula e skickat till dem.
Och Nids &amp; rattar ock:, upprörd och mycket intresserad.
Hon fun- 9.
Så säger han något roligt, .och så skrat- derade och föphöde ivrigt ~ a ~ e ' o vilka r n be- s de, igen.
8 % talar han med dem, låtsar vis han hade.
Själv kunde hon inte erinra, in o-m han vore en s v ' dem, vilket han ju sig ' något.
I skolan hade ban flera gånger ar E t t ' föu, .smickrar dem o &amp; håller med roat .henne med sina infall; senare ha&amp;e de em, lovar dem förhsöjning och f a r item till j ju:.int~ .talats vid, men hans löjliga, ödmjuka t t börja igen.
(Forts.) ' - Sthlms Allm.
kviinnoklubb (soc.-dem.)
avhMler ordinarie möte 1:eta rnhdagenii varje m h a d kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i D-ealsn, Folkets Hae.
S %yrelsen.
Stsckholms sadra kwinnoklubb 1eoc.-dem.)
avhaller ordinarie eammanlrade [: sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i.
.okalen 3 tr. Södra Folkets Hne.
h d £.
fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, Iii, Stockholm.
Styrelserc.
.Eskilstuna kvinnoklubb avhAller or- Linarie möten 1:sta miindagen i varje manad: l.
3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelse %.
Arvika sot.-dem., kvinnoklubb av- dller ordinarie möte 2:dra mandagen i mana- len kl. 8 e. m.
&amp; Folkets Hus ' C-sal.
Styrelsen. '
Föreningen Qbr Membitraden i Stockholm avhaller möte 1:sta och 3:dj.
orsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom; ini, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Styrelsen.
.
S p h g a sot.-dem,, kvinnoklubb av- Aller ordinarie möte första torsdagen i varje lanad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
(Styrelsen.
ANNA SPARBANKEN L HBgsta gällande ränta.
1.
EN - f.
.
w Högsta Sparkasseran t a) borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Sy,mackinen, Kvinnan motarbetar som ar den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi ' bjuda fullaste aranti för att de med vårt firmamärfe försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens .nuvarande standpunkt är det högsta som kan uppnh och övertriiffas icke av nhgot annat fabrikat.
Sarskilt för- minliga betalningsvillkor.
Symaskinsafflren SOLIDAR, Vasagatan n.
STOCKHOLM. '
sitt eget biista nar hon avrader mannen att teckna forsak- (Fredsgatan 6, Schgelegatan 4).
ring A eitt eget eller bagge makarnae liv.
PA grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre Depositions.
och.
.
.
.
5 l / ' Proc.
premier i D E FORENADE.
Premiebe- Knpitalrähing frielse vid ejukdom och olyckefall m. fl.
for- Sparkasserakn.ing ...................
.
5 S maner.
,}. '
m .. a m m Anordnat av Statsbaneforeningen " Gör Gott " och Svenska Järnvägsrnänuens Vilohemsförening.
Pris pr lott Kr.
2: 10.
.
1 Lotteriets kontrollant: ~otarie ' n i Overst %th %llareä.mbetets kansli ~ t l- t förestFndare ~ ~ i ~: t EIZNST NOREE.
KNUT ERIKSSON.
L ~ ~ Pris pr lott Kr.
2: 10 H uvudvinsternas varden: 85,000 kronor, 12,000 kronor, 10,000 - kronor; 7,000 kro no^, 7,000 kronor.
Egendom 15,00 kronor.
Möbler till ett vackert hem 12,000 kronor.
Egendomen är vackert belagen i närheten av Hölö järnvags- station i Södermanland (cirlrc?, I ' /, tinn.
j iirnvägsresa fr. Stockholm).
Äbyggiladernas uppförancie bekostas av lotteriet efter anvisning av vinnaren intill ett belopp av 5,000 kronor.
45 tid jord 30 tid jord 30 ' tld jord Lotter a Kronor Vinsten omfattar trivsamma m6bler till tre rum.
.
.
.
.
.
.
h.
.
.
.
7, k r O n O r k ro n O r kronor, Jordlotterna, äro mycket vackert helggna i narheten av Hölö jam- vägsstation, c:a 11 /, tim. järn- väisresa f r h Stock6olin och om- fatta, den första c:a 15 tid w t t r Akeriord och 30 tld skogsmark och " de Bvriga c:a 10 tld ~ h r j o r d och 20 tld slrogsrnark.
10 siiljas hos Lotteribestyrelsens vanliga kommissioniirer samt esp.
till landsorten pil rekvisition, utan.
förskottslilcvid (helst % brevkort), varvid l~ostnacler för porton och dragningslista tillkommer.
Lotteriets adr.
Riddareg.
12, Stockholm 5..
23 anordnat ': av Nordiska Muskets namna.
Lotteriets kontrollant: Notarien i over- ståthållareambetet Robert Sä1lbe:rg.
.
.
Lotteriets ' föreståndare: Ernst Norde.
.
HUVUDVINSTER: - a,v dessa Egendomen Smedstorp 15,000 kr.
130 inid 7,000 kr.
Vardera Lottm kostar 1 ' vinster omfattar c:a 10 tld Aker- Egendomen är förtjusande belägen 1 km.
frils Norrvril j arnvägsstation i Södermanland 30 tld iord 7,000 kr.
jord och 20 tld Kr.
2:- 10 skogsmark, belä- och omfattv 15 tld utmärkt hkerjord och 30 tld skog.
Abyggnadernas uppförande bekostas 30 lld jord 7,000 kr gen naraNorrvrA Enastående ~ärnvägsstation i Södeirnanland, något över 1 ' Huvudvinsternas värde: 15,000 14,000 7,000 7,000 7,000 I Första dragriingen.
.l. '
1 l /, kr.
kr .. kr.
kr.
kr.
, - - - av lotteriet, efter anvisning av vinnaren, intill timmes järnvägsresa f r h Stockholm.
en summa i v 5,000 kr.
.
-.
i Ett borparhem 114,000 kr. '
Vinsten omfattar vackra och gedigna möbler, ävensom en iiel övriga inventarier, sAsom mattor, kilksuppsättning, prynadssaker m. m..
.
värdefulla huvudvinster.
Lotter a Kr.
21 10 säljas hos Lotteribestyrelsens vanliga kommissioniirer samt expedieras till landsorten p % rekvisition, utan f&amp;-.
skottslikvid (helst B brevkort), varvid kostnader för porton och dragningslista tillkommer.
.
Alla.
.vilja ' gynna skansen! '
Lotteriets adress: Riddaregatan 12, St&amp;khdm 5.
Alla vilja- gynna Skansen!
