# ID: svediakorp-per2443
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,518
# sentences: 668
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
N:r f - l Redaktar: 1: 80 pr Prrnocmrvattocosp * is: helt ar, 90 öre pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr; L8snurnmer 15 are.
.
(1 JUL ' A S " ' m-o ' 8s " ' Allrn.
Tel V. 16 26 SIaNE Mgbbg (~nbis ' SVENSSON, expedi %i~n Allm.
Tel. 24436, a Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockhohn.
Annonser ii sista sidorna pris 20 öre pr mm.
Röda barn och vita.
.
,.
Lika naturligt som det f aller sig att tala om äkta.
och oäkta porslin lika naturligt faller det sig för vissa kategorier att tala om äkta och oiikta barn.
Efter det finska inbördeskriget ha vi fått en .ny attraktion: röda och.
vita barn!
Enligt vad överdirektören för socialstyrelsen i Finland meddc- lat har na.mligen f inslra regerin- gen nu på s~ocialstyrelsens förslag tillsatt en kommitté för att ut- reda hågan om på vilket sätt staten skall draga försorg om de barn, som under inbördeskriget mistat sina föräldrar.
Denna ut- redning, efter vars s h t f örande kommittén skall inkomma med utarbetat förs1a.g i ärendet, skall ornf atta barnen till både ' vita ' och " röda. "
dödade.
Huruvida någon skillnad kommer att göras i de &gt; &gt;+ita 2 9 och de " röda " barnens upp- fostran kunde överdirektören ej säga.
Ja, det skulle bara fattas d e t t a ocksa till allt vad det olyckliga Fin- land fått utstå!
Det vore saimerligeil segraren en värdig taktik: de oskyldi- ga.
barnen, som helt äro i vårt våld, dem rå vi på och de skola o&amp;s % göras till parias.
- Stockholm 1918, A.-B.
Arbetames Tryckeri '.
_- Ring: FAR KOMMER. '
Ha ej de vita då snart den kiinslan, att de spänt b8gen högt nog?
Det ar .-~is~erligeiisant att de nu äro suveräns,: rrLe.n.
de .måtte vii1 kunna sin historia och veta, att det kommer ater en dag.
Ar det i n å n ~ e för den de Iranske kall- blodigt ifragasiitta att, göra skillnad i uppfostran p &amp; vita barn och röda?
Ja, då l~.unna de vara vad som helst, men -- fosterlaids v ä n n e r icke!
- Begreppen börja numera un- derg % en sådan förvandling, att man snart icke vet om man dröm- nier eller ar vaken.
Det som förr var avskyvärd förbrytelse ar nu högsta patriotiska dygd.
Tyska professorer tävla med varann om aran att vara sitt 1an.d~ främsta uppfinnare i g i f t b l a i i d n i n - g e n s sköna konst, tävla om rekordet att mörda på det mest baksluga och infernaliska vis.
För tyska pengar framprovoce- ras den finska revolutionen till oerhörda lidanden för landet och för de slagna, allt under det man i de alltyska tidningarna schack- rar med.
.sina olika brottsliga erövringar och väger vad de kun, ila vara varda som bytesvaror.
Och allt också under applåder att de äro så " stiliga ", s &amp; " beund- ransvärda ".
Nå, med appltiderna börjar det visst bli allt sämre, .men det sätter n1a.n sig ju änu s &amp; länge över med stora ord och vackra fraser och 0va1lpZi.
gra~iidåten placerar man den tyske guden, som peruken på den skallige, för att dö1 ja sanningen.
Likaså ar ' den bolsj evistiska motrevo- lutionen i Ryssland och landets full- komliga förlamande under tysk vilja efter &amp; est-~ibowsk e ' n följd av den.
' tappra ", ' ' modiga " tyska ' - krigskong:.
stcii.
.
.
Och det tyska fol1w.t) opposi- motsättning mellan Mars tidigare och senare .arbeteii - icke i, deras tionen nämligen, ar pressat till tystnad tendens, den .är densamma från under den hänsynslösaste tsaristiska f öïsta stund han f ranitriidde soni censur.
Vi behöva bara läsa Haases av A n d r e a.
s P a u l s 011. författare till den dag han för all- - påtalande därom den 6 juni i tyska.
(Forts.) tid slöt sina ögon, utan i deras f.orm.
riksdagen, där han talar om d e t II: Såsom ' förut ar nämnt, låg det ett s v a r t a k a b i 11 e t t e t, vilket öpp- Han ' hade inga fasta ii~kom- utmanande hån,, ett gaokande självs- våld över .enskilda av hans ~ngdoins- nar och granskar brev ej blott till pri- ster, utan va.r hänvisad till vad skrifter, i ~ynnerlhet i ' hans tillsani- hans penna kii11d.e iilbriilga.
Han vatpersoner utan även till m.edlenimar mans.
med Engels utgivna.
.
" Die skrev artildar åt den ~anierikanska av riksdagen.
Och han fortsätter: heilige Familie " (18415)) riktad mot tidnin.gen ' Tribona vars honorar Bruno Bauer et consorter.
Det ger En av talarila i denna sal har redan Blagat konnno sparsamt och - 0sakert.
Då över a t t han ej kunnat f å, möjiighet a t t en f örsta s ~ a l l a n ~ känsla e ungdoniens &amp; h då gäv han ut en skrift.
Men enda gäng tala till1 sina valman.
Det är inte av kraft, odh förmåga, som rör sig bara lian, som befinner sig i en dylik: situn- ' h.umdsakligeii vax !han sysselsatt hos .honolm.
Var !han hos motstån- med ' Kapitalet) ', vars f örsta ut; kast tion, utan många an ' dra, jag själv ocksa.
Han darna finner svaga punkter - och omtalade hur guvernören i 1Cöni.gsbe:rg för- nian filmer i den lilla ' bok han 1859 bjudit en sammankomst, vi.lkeii fick ' komnia gav ut under titeln: " Zur Kritik der han finner alla - .dar sticker han stånd f örst sedan organisatörerna f örpliktat i11 ett finger och river up.p hela nia- politischen Oekonomi ' '.
Verket sig se till a t t inga politiska frligor bh, &gt;VO 8 V - skinsömmen,.
som hhll er samman höl- viixte under hans händer.
Arbetets handlade.
Men?
frggade Haase, vilken roll jet om d e t tarvliga innehållet.
Och kan val en politisk organisation spela, n5ir första band, sådant det nu förelig- den ej tillåtes diskutera politiska fragor.
resultatet av kritiken blir: ned i ger, utkom 1867, och då Marx dog Skandalen hr så mycket större som alla andra grunden !med Odet usla, det mask- 1883, efter1ä.mna.de han en mängd partier, såväl de borgerliga som det sociol-.
Det må rödjas undan och sbuiigna.
rnan&amp;k; ipt och utkast till de senare demokratidra, som stöder regeringens politik, liimna plats för den nya byggnad, kunna samlas till ej endast privata, ut:m aven banden, som blev0 genomarbetade till offentliga möten.
I Berlin ha sedan ett som clen nya tiden skall resa.
och utgivna av Friedrich En.gels och helt år tillbaka alla offentliga möten, anord- Så timrar han upp, det, som skall.
i v Karl Kautsky.
efter dennes död nade av bet socialistisl.ra minoritetspartiet, Det .blev en byggnad, denna f örst %revväxlii~geii mellan leva.
Det är blivit förbjudna.
Till och med nar mötena sammankallats för a t t diskutera alldeles sam.
Marx - och Engels - utgiven i fyra hans mandoms gärning.
Enkel, klar ma fragor, som dem andra par.tier tillå,tits be.
och stark lh.öjer den sig på de enkla, band av Aingust Bebel och Eduard - handla, ha de ej tolererats.
I slutet av april fasta pelarna, ren i linjerna, fullaii- Bernsteiii - son1 har .kastat] .jus över förbjöd man två möten, av privat natur, vil.
i formen, klassisk i sin lsllrönhet.
dad d e besvarlighe.t.er ~Mlarx hade att ka varit avsedda a t t behandla de nya, skat: terna.
Den 13 maj förbjödos tvenne möten, kämpa mot den följd av Ar han V i d f örsta 6gonkastet f örbluffar den likaledes enskilda av omtanke om &gt;) den all.
Iboclde ii London.
~Och det iir intet icke, ty den är så enkel, så fast, s2 manna siikerheten)).
D e n 4, 1 4: i p r.i: utan pralig utsinyckning.
bhde han och tvivel underkastat, att o c h d e n 4 j u n i fö.r.bjijdo5: halis familj: hade dukat under i stor- våra kvinnor a t t samlas föl Snarare a r den en stötesten f ö r.
a t t b e h a n d l a k v i n n o s a l r s f r &amp;.
stadeils malst.röii~, .om icke Fi.i.edrich tanken: anda tills inan upptäcker g o r, u n d e r d e t a t t d e b o ' r g e r.
Engels hade varit, den aldrig svik- mödan att f % ett fast att # det l.ö,i~.ar l i g a k v i n n o r n a f å t t hå ' lla.
s i n a tande st6d j-epelareil.
Eduard Bern- g r e p p p &amp; linjerna och följa denl .. sammankomster.
steiii sa.ger .om ' detta: Och.hans tankar gå in i ens kedve- " Vad breven förtälja 033-1 det bi- talde och stanna där.
Nar de olyckor, som nu i fyra 3.r j st&amp;iid, Marx fått i sitt veteii.skapliga Tiitet ' av Marx a.rbeteii ar vad nlan stigande tenipo tornats upp över o &amp; politiska arbete ooh i form av kallar populärt.
Han som själv var den oförtröttlige arbetaren, for-drar ' m.änskligheten, bevisats härröra, fråii direkt ekoiiomiskt runderstö.d, ' går laizgt ' utöver, deii f6restiillning, ocltså arbete av sina lasam.
Hein- olika håll och ej bara h u v u d s a l; ~n&amp;lIs närm.aste vänner hittills haft.
m h g e n ung, vi1 j estark socialist hay l. i g e n från ett, då ar det aven pri- Vi se inte blott Engels ständigt un- icke lämnat Kapitalet med en suck, va.tniäiiniskaiis sky1.dighet att vaGa new derstödja vännelï m !ed pengar oeh d.ärför att den låg över lhans för- tral, men till dess m.$ det vara heiinc siiilaii hjälp.
utan att någonsin yttra måga.
.Och h-ur ~n$uangen trallad lä- ett ord av otålighet, eller visa minsta sare har icke Y&amp;ninat den!
.Ooh orsa- tillåter att ha sina privata syn~.patier f örstanining.
nar uppniaiiingarna ken ä.r den, .att läsningen anses för och antipatier.
Den tyska krigf örin- följde alltför tätt p, ' % varandra, utan en förströelse, som man g %r till gen sätter sig över det, alldeles som vi se 11onmn också låren igenom, im- e f t e r adbetet.
Kapitalet fordrar den satte sig över Belgiens paranteradi der det han a r.
aii.ställd i firn~aii inte $ara arbete a.v sina läsare, utan iieuixalitet, men d e t ar and % var tro, E m e n &amp; Engels, slå sig lös o111 aft- .det fordrar en tränad l.&amp;sare, som ilarna till j ouriialistarbete f ör Marx inte lämnar: en period förrän han att den till sist skall finna sig sittandc För att hålla .hono~ni på det torra.
sig dess innehåll.
Det var tillägnat i en niyrstaok.
Tyskl.ands situatilon i D.et ar blott eil upprepning av detta, Marx lilkgiltigt, vad man tyckte om.
iiarvarande stund börjar i varje fall nar han efter Mars död lugnt lade hans f o r m, ty: han var övertygad oni starkt f2 ljikhet med en tavla av Ivar sina egna omf %ngsrilra fiirarbeten att tankarna skidle nå fram till dem Arosenius, förestd.lande en positivspe- till sociologis; ka, språ1rihisto:rislca ooh.
d e v o ~ ~ o a v s e ~ d z?
f ~S~olnlmottoför ör.
naturfilosofiska a~ha; ndlii~gar åt si- hela sin verksamhet kiu11d.e !han ha lare inne på en stor.gård med en oänd- dan för a t t viga sin arbetskraft åt satt # de ord ur Dantes " Gudomliga lig massa fönster på husvaggar:na ..
Han) ~~tgivandet av Marx ' ef erläninade koni.edi varmed han avshtar f ör- vevar och drar av alla krafter, markat- maiiuskript.
oi.d:et till f-örsta ' !bandet av Kapita-.
" Bortsett fråa hans huvudverk tan hoppar och gör konster.
M.en in- let: ' Kapitalet ", soin först mycket sent tet hjälper.
Alla fönster äro s t k g d a.
' {Gå d i n v a g f r a m o c h l a t bör jade ge förf attaren Sionrar, har f o l k prata. "
.
Tavlan heter: Ensa.m med sin ' gud.
M:arx för ingen sv sina böcker haft Jag ser i dessa .ord nyckeln till J. s.-011.
så st,or inkonist att den täclrt kostna- hela lhans vasen och 1ivsaskå.dning.
.
den för det papper, p å.
vilket de För bonolm var ~ordeiils innehåll .hu-.
VOFO skrivna.
vudsaken, det fick bli andras sak ' Det fiiiiis en i ögonen p %f allande Nar du last M~orgonbris s &amp; kasta ej att komma tillrätta med f ormen.
bort den utan låt aven andra få del Han tog aldrig hänsyn till angenäma " Archiv fur Socialwissenschaft und 35, sid. 827 ff. Sozialpolitilr.
Band marniskor.
Han stmntade i att av innehållet!
.
Karl j, ' ' ' j, j * -- '
vara angenäm.
Hans stridsshif ter voro mycket obehagliga f.ör motstAn- daren.
Halis Överlägsenhet var f ör dem arrogant, hans haiisynslöshet oförslcanid, hans hån vanvördigt.
Och gud iskall veta, att ' han inte vördnad för mycket i. tiden.
Han menade som Lassalle, att lian hade # den grundlige vetenskapsman- nens ratt att vara grov.
(" Grob muss, kann und dar£ ich sein. '
' Las- salles " Anbeiterlesbuch ' ').
Men d å han heller a1,drig sparade meniiigs- frand.er, s % snart han hos dem fann oövereiisstan~n~else .o &amp; brist på 1.0- gik, s å ha bans motståndare be- skyllt honom för att vara tyrann.
Hans meningsfränder hyst,e den mes t absoluta tillit till ha.ns .förniAga.
och rättsinne.
Marx hyste .ett suveränt förakt för popular.itet, stiger Liebkiiecht.
i den bok han ägnat hans ni inne.
För ho- noni var det .kompl.ett ' likgiltigt om halis ord och meningar föllo mang- den i smaken - inte .ens den, h.an lrai~de isig 1.calla.d till ledare för.
Hans f örsta stora handling- var att skapa en ny luppfattning av his-.
tori.en, den niista att klarlägga de elcono~miska bepr,eppen på den sks- pade groui~dval.en.
P; %, det sättet ut- vecklade han socialisni~eii från att vara en utopi till att ' bli en veteii- sk ap.
Den föregående ~xppfattnipgen av historien berodde på den förestäli- iiingeii, att orsaken till alla histori- ska on~vaiidliiigar in8ste sölras i de stiindigt skiftande i d 6 e r n a. "
Av alla historis,ka f örandringar vor0 ilterigen de politiska de viktigaste, i syiiiierhet .de som behärska all his- toria. '
Varifrån mlännis~k~orna fingo sina idéer och vad som var de ur- sprungliga orsalreriia till ode politi- ska f örandringarila, det sporde i11- gen om.
Det var endast den nya riktiiingeii i den franska .och delvis aven i den engelska historief orsknin- geii, som var ikonullen: till # det resul- tatet att åtniins.toiie, från medeltiden kampen o.ni herravaledet i samhället och i politiken mellan det framiit- skridande borgerskapet och feodal- adelii var den drivande kr af t e n .i Eur0pa.s historia.
Narx visacle iiu att all historia hittills varit en h i. s t o r i a o n] k l a s s lr s m p, att det i alla dc mångskiftande och invecklade poli- tiska striderna endast rör sig om herraväldet i samhället och i politi- ken mellan äldre samhallsklasser, som kämpa för att behiilla makten, och franimarscherande nya, soni sträva efter att erövra den.
Men hur uppstå och fortleva nu dessa klasser?
de i varje tid '.
, ---- p.
* Den materialistiska historieuppf att- ningen har f örst f ormulerats i förordet till Marx: Zur Kritik der politischen Oe ' konomi .och senare utforinats .av Engds i. hans bok: IIerrn Eugen Diihrings Um- \ %lzung der Wissenschaft.
Ernst Ahlgren !O-årsminne.
- ett Lidandet måste fikallmanligar I dagarna för 300 år sedan ntspela- Det alliiiaiiiia ni5,nnis~koförizuftet des i Köpenhaiiin ett drama, som till- lm1 ioke göra slut p % kriget, därför fogade den svenska, slröiilitteratziren niåste det ske genom allmän mannisko- ett kanilbart dag.
det var ' naniligen 11 ö,d.
natten mellan den 21 och 22 ' juli 1888 Det ar framförallt en allcleles nor- som författarinnan Victcria Benedicts- mal förete.else, att Sven utan allt kris- son, bekant under signatureii Eras t tidso&amp;er det ni %ste f örtjänas p &amp; kri- Ahlgren, trött på inre och yttre stri- get, enie.dan även lrriget måste anpassa der, berövade sig liv,&amp;.
sig efter kapitalistiska världens Redan vid sitt framträdande .med karaktär att vara en p % varubyte vi- novellsan~lingeii zFrån.
S.ldne ' ' till- lande ekono; niislc ordning.
Staten må- valin sig Ernst Ahlgr en uppmärksam- st.e.
allts % köpa allt .det, den behöver till het 0c.h kritiken fastslog genast att vi krigföringen och sålunda måste krigs- f ått .en ny och originell författareper- industrierna f ört jiiiia väldeliga.
För &amp; onlighet.
: Med varje, ny bok ökade dem ar kriget blott - en, glänsande kon- hon sin .beromdhet och, då döden ile- junktur.
För # en senare tids nianiii- dan efter några få ar avbröt hennes skor s.lcall # det bli ofattbart och maii författarebana, fanns ilet i var littera- skall fråga sig: om staten behov~le ge- tur bland de den gången ' ' uiiga ' " i11- v.ar, kanoaer,.
ammuiiition,.
fartyg gen, med undantag för A.ugrust Xtriiid- o. s. v., varför tog den inte tilltsam~nians berg, vars iianm haide en bättre klang ur .hela folkzets nsitt utan, måste köpa ä n Ernst Ahlgrens.
det av ' .ett litet skikt borgare, så att Spridda i e t t flertal upplagor hava dessa .iilåste bli rika, och rikare?
Att Ernst Ahlgrens arbeten hittill.s icke nian kan, ja, måste förtjäna pä kriget, f ~ ~ n n i t tillgängliga s i n %gon fullstän- blir på .det viset en oerhörd niotsa- dig och slutgiltigt redigerad upplaga.
gelse i den # kapitalistiska varl.deii.
Dar- Deii.na ' hrist koinmer nu att avh jalpas, igenom skiljer sig oclrså allt mer oeh i det att firlmaii Albert Bonnier till mer de privilegierades sinnelag från h.ugf5stande av författarinnans, minne den stigande nöd, den vaxande hunger vid 30-hsdapen av hennes tragiska diid som råida ~blai~cl landets övriga invå- latit utgiva en i v förfa.t.tareii Axel nare.
Lundegård graiislmd och lronmente- rad standardupplaga av samtliga hen- nes verk.
Bom ett i &amp; ra avseenden märkligt ctocument Au,main (har, maall dessnto:m at.t till hösten eniotse den Ahlgren- Liundegkrdska självbiografien, som då skall föreligga i ny upplaga.
I sitt omarbetade skick kommer nämligen Ungerska telegrambyrån nieddelar: denna att lämna ett högst väsentligt Regeringens f örslag om vahätt f ör ökat bidrag.
till belysaiidet av d.eiiiia.
lrviniior, som åtnjutit ' högre slrolunder- i, det att vkiing, eller som på grund av själv- rika författ~arepers~onligJhet, arbetet komp1etterat.s och utökats med ständigt arbete betala 100 kr.
i skatt, en samling förut icke offentliggjorda har f ör-kastats av depateradelra.mnza- brev och anteckningar.
ren. '
' a.
Det ungerska röstdtlsförslagel åt över- klassens kvinnor avslaget.
, bestående materiella, påtagliga för- utsättiiiiigar, varigenom samhället vid en given tidpunlrt producerar det liödviindiga för sitt livsuppe- hälle och omsätt~er det.
Me.deltideiis kodaladel stödde sitt her:ravalde p &amp; de sm5, f örnö jsainnia boiidesamhal- I.ena, som f iainstiillde det nödviill- diga f ö r sitt eget behov, men vars produkt.er för övrigt icke ' lämpade sig för handel och utbyte.
Den strid- hara adeln beskyddade d.em i gen- g5ld mot amgrepp u t i f r h.
När sa staderna uppstodo och det ?led dem: f öl jd.e # en särskild hantverlcsiiidustri och haiidelsf örbiiidelser, f örst inri- kes och senare internationella, dil utvecklade städernas borgerskap sig och e r ö ~ r a ~ i e kamp mot adeln sin plats i sa.inhallet.
Men med de stora upptäckterna av.
de utomeuropeiska världsdelarna vid mitten a,v 14010-ta- let fingo borgarna ett vittonifattan- de ha1ide; isområde och därmed en ny sporre för sin industri.
Hantverket.
förhives av judustrin och detta återve.rlcar i sin t u r på handeln: borgerskapet samlar så sm %ningoni alltmer och nier sanihallets rikedom och makt i sina händer) men ute- stänges ännu länge från den politi- ska makt, som innehaves av adeln och konungadömet.
vid vissa tillfallen, t. ex. i Frankrike efter revolutioiien, erövrar det också deii- ila och blir B sin sida den härskande klassen gentemot proletariatet och småböiiderna.
Utifrån denna synpunkt låta alla historiska fenomener upplösa sig i siiia enklaste beståndsdelar - när m m har ingående kunskap om olika tiders ekonomiska: sanihiills- f örhållanden.
Likaledes later varje historisk.
periods fö:reställningar och idéer sig mycket elilkelt förklaras utifran de samhälls- och politiska.
.
förhållanden som %terigen betingas av dessa.
(Forts.).
.
MORGONBRIS Vad arbeta för.
Jla, svaret tir ju givet.
För socialis- - denna mleii.
Vad ar d5 ~so~i~ali~smen l k ~ a för vars skull: så många ha lidit, offrat sin.
hela levnad, lsuttit 6 flängelse, fördragit niämniskors hån .och f ö~alct samt mist anställning och möjlighet till vidare utk~omst i sitt ihemland?
.
Vad vi.11 den?
Jo, den vill hjiilpa arbetarek1:men upp u r det förtryck vmunder den lider.
Den vlill rättfärdighet.
D:en vill krossa Idassvalde ts allt f ör br-ampPande .Mal, den vill giva .OBS falla brod, den vi11 oms ' atta i praktiken, ordoet: Den som icke vill arbeta, han sk.al4 ioke ' heller äta, i stal- let f ör uttydningen: Den sorn inget ka- pital har han &amp; all svälta ih jal, om han kk.e .arb-etar, - men d.en som a.i.lbet,ar han skall l.ikval svalta, på det att de sorn aga I~a-pitalet må kunna sa.ml-a, desto mera pengar, .och på så s6tt f &amp; mera; anseende som goda patrioter och sanihallsstödje- pelare.
Socialismen vill att s t at en ska ' ll.
bli ' ARANS FALT.
Scb ' och b i n d l a r.
6ppara sch * e o m Blöda hjiirtebZotU p &amp; fuektig m a r k.
V a d d, IcarboZ, nona doftar * strc.rk, bima d l a r, bina d l a r!
Ack, mitt trötta, sjuka Ituvud e v i n d l s r imzfCilm detta m~ccam~Zöet J~emsl-icc kvnL.
dödemas a n g e l, böjd av livets sorg.
.
GLTST.4 V -.
.
AsTEO~.
som arbetar s jalv skall kunna övervaka lirans intåg p % jorden &amp; %r kvar i den ett yrke, tillh.öra.
Det ar en h,ederssak att inga .oegentligheter beg %s, a t t alla gamla barbaridca tiden, d å nian o er, för varje arbetme, ty icke nog med att fä njuta sitt ar.b&amp;es lön.
Men den att milj.oner mii~iiiiskor lcuiiila 01ffra; s m a n sjalv står skyddad, man skyddar aldrig att till %ta att nagra en- på maktbegärets .altar.e.
genoini den också sina kanske mindre Sociali.sm~en vill med andra ord föi- starka kamrater mot %övergrepp .och slrllda satta sig på sina höga hktar och saga: " Vi aiio Herrans utlwrade - och vi verkl~iga socialiststaten.
orättvisa # avskedanden.
Fackf öreilings- Me11 vilka viigar skola vi gå för att rörelsen a r vidare aden enda mö j1igh.e- ha rattigheter att taga bromlotten av hinna till in.ålet "?
det ni förtjänar!
.
ten G r oss att hålla vår iiik,onwt nå- Vi ha tre vlägar att g %: lDen lroope- got så när i jämnhöjd n1e.d levnadsom- 8ocialismeii vill vidare tömm a fan- gelserila.
Tö:m.ma fä~~gel !sern.a?
tiinker rativa, deii f ackliga samt den politiska kost~adernas stegfin-gar.
Man h u kans:k-e någon.
Mlen var .skola d &amp; al1.a ?agen.
oclrrså alltid kän1i.a sing säkrar.e .och stå Vi veta att slcep@sareclare ooh ' gross- litet ra1car.e i ryggen inför sin arbets- tjiivar ooh mördare taga vägen?
Inte handlare bliva mil jon.ärer, v %ra mi- givare då h.an har en stark fackf.ölre- lruima de val få gå fria: Jag fP&amp;gar då: I .ett samhiille, ingen b,ehöver handlare kunna köpa sig g h d a r och nings beslut att lita till, än .d % nisan vet sa; kna.
varken mat eller kliiider, e j be- villor .och ändå räcker det .till f ö r # dem sig stå ensam mot # dennes godty&amp;lig- hövm vara ängslig over att bli ai:betis- att mrned varm hand d.onwa några tusen het.
: SA ha vi den politiska röreasen.
D-en lös, alla ha I. jusa, rymliga b ostader, hit och några tusen dit och på s &amp; s ä t t dar konst och litteratur finns tillgäng- förskaffa sig mycket berörn över sin ar ilog d-en viktigaste, ty det är genom lig f ör alla, bi1,dningen 1k.omrner f ost erlandsihet .och !sina, dygder.
V i k a den valen till vår riksdag lorganiseras.
att st &amp; så högt som möjlilgt, varför a r det s m givit dem miljonerna dom e j D:et. %T ju riksdagen som beslutar om skall någon behöva stjäla, vaxför de fattiga aarbetarn.a som köpa der-as våra lagar, därför ju starkare vi ä,ro döda, d % han ej har ringaste fördel av vapor.
Oni vi tänkte oss, a t t i stället representerade i ~iksdagen ju siikkare det.
Hand,er: diet då att någon beg&amp;r varj-e arbetare vore andelsagare i en kunna vi vara att slippa några klass- ett mord ar förövaren v ' al närmast att klonsumtionsförenin @; och gjorde alla lagar.
Genom att stora föreningar äro, där och Ili.oi~s; ~imtionsföre- a n s h tna till .arbe tmelcommunerea bli belrakta som sinnessjuk - och d % behö- sina ~~pplcöp ver han val lugn på, ett sjiukhus i stiil- ningarn.a.
toge sina varor fAn Koop.
dessa starkare både i moraliskt och let f ÖT d~o.mstol:arrras uppskakande pro- förbundet.
Detta bleve härigenom s &amp; clco; iiorniskt hans e,eiide.
Alrb e t mekom- starlct att det m %ste skaffa sig eget munerna # äro sammansla,gna i.
distrikt cesser.
V7idar.e vill socia~i~smen ta b o r t kr ilge t. skeppsrederi.
S &amp; sm %iiingom måste har och, det är dessa slom leda valrörelserna.
I ett land har ju den enslcilde skydd som på andra redenim uppstå en be- Distrikten tillhara i sin ordning arbe- i d % finnas inga tarepartiet som genom sin styrelse har till liv och lem; det ar ju niistan orim- tydande vinikt.
n M.
Svergm.
: arbbetare- ligt att t~anlra att icke staterna.
på sam- re&amp;are a t t.
skänka vinsten till, utan ledning över hela.
ma satt l a r ~ skyddalde mot andra sta- denna lkommle helt moch hållet k o: ns ni- rörelse.
Arbetarepartiets ordf. ar Hj.
ters r~ff~arbegar.
Man skulle ju nästan m e n t e r n a, de .köpan&amp;e, till g&amp;30.
Branting, som hör till dem vilka offrat IImnna tycka att maan lännu i det: tndra Så h a vi fackföreningsrörelsen.
Den hela sitt liv f ör &amp; etsamma.
Han har årtusendet, efter ksirleks- och frids- maste varje .man och kvinna, som.
har från a t t sitta som ensam socialdemo-,,,
- k ~ a t i s k represei1ta:nt i ri.lnsd.agen fhti se * sitt p.arti bli det största i den fnok valda andra kammaren.
Han har I Veni har ej under de senaste årel spetsen f ör sin - grupp kampat eni.01 ute i sällskaper, på teatern, i spgrvag den ena efter den andra .av högern,$ nar, p &amp; gator och torg hört ett anti.ii positioner.
Nar var tids historia er gen niibbigt eller s jälvf örnö jt: Ja gång skall skrivas, skall halis &amp; stit11 tank vad " follr " fått lära sig av de, stå som en av våra största politiker-ocl har, tank vad det varit nyttigt föl soin en - av socialismens mest oraddr " folk ", det har, t$ik s &amp; val det hal f örkampar.
behövdes, ' folk har haft det a l. l d e Niär den EGanmarsk j öldska minis t &amp; l e s för bra, ja, det- har de viss1 ren genom sin neutrala enögdhet hu- det.
.
.
o. s. v. tade att svälta u t landet och n a r deil ~ i i ~ e n s t ~ hart i i s när undgår mar Schtvartzska miiiistaren icke kunde höra deiiila tanlreg3ng uttryckas, PI f örniås att avsluta underhandlingar ett tåg t. ex. mellan Göteborg och Ki: med ententema.kterna .bland a.nnat, d5 togo rrocialdlemokra.terl~a jämte libera- stiger en äldre skolman av högre grac lerna ansvaret för stabsrodret loch bil- sanit en lärarinna på.
Samma tem: dade regering.
DS.
högerii skrek om fran d m äldre herrn.
Lärarinnan, sox att aiinu en inknappning å bl-ödranso- &amp; r yngre, instanimer, fast nagot motvil.
neriiigen kunde slre, d å avslutade i ligt tycks det, och till sist klommer an- stället den nya ~egeringen underhand- ledningen fram: han har nu måst äta iingwna med England så a t t vi nu kalrötter i stallet för potatis i över i ' med lugn .lcunna se tiden an vad del veckor!
Ja, se k % l r ö t t e r, siigel den gamle, storordige herrn, förrän jag nö~dvändipmte betriiffar.
Vi ha fått olycksfallslagen som till %t Idilrötter lat jag allt bli att äta!
På ett kaffelralas - kaffe!
- där et1 försäkrar varje arbetare och hans ft9.
milj ett drägligt grligt underhåll vid dussin valsituerade medelklassdamei oJycksfal1 i arbete.
Så ha vi de nya äro försa.mladc, s juliges naturligtvir lagarna - om barn utom - aktenakmet, samma visa om hur nyttigt detta varil Men, säger en sjalvsakei &amp; om meii all sin bristfallighet dock äro för " folk ' yngre dam, nu tycker jag verkligen at1 ett steg framåt.
roch så ha vi fgtt f-olk- peiisioneringen, vilken ännu ej hunnit de kunda sluta med det hiir bråket, och så långt nien av villceii vi kui1n.a vänta, det blev ocks % slut nu om ej England vore, men engelsmannen Ziro t a r v- oss ratt mycket.
Kyinnoröstr5ttsfrå~ga11 har ju visser.
l i g a, jaha, och nu som det verkligen ligen fallit, men den har fallit fran13,t börjar bli så svårt, h i t t i l 1 s h a r och det ar ju att .hoppas att hogem, m a n j u h a f t l i t e l a g e r.
.
.
Just de ja!
Hittills har man på vissa som genog sin reaktionära genstravig- het sGtter kmkben f ör.
densamma, kom- 1&amp;11 haft lite 1ag.er och därför har det mer att- förlora allt fler och fler syna- farit s % nyttigt att Yolk " f %tt lära sig patier h.os kvinnorm ~: å att dessa, nar .itet av den har tiden.
Men " folk " har de en gång få röstr-ätt veta med villra: j haft n %gra lager att trösta sig med de e j slrula rösta.
Vi kvinnor ha jn.
tre års tid och ej heller fått komma ej kunnat göra så mycket enar vi sak- it på landet varje slommar i tre måna- nat röstrktt, men vi kunna doclr ge- k r och " iita upp sig ".
Att tiden har liirt oss åtskilligt det nom att få kvinnorna .att intriiessera sig för de socialistiska idéerna genom kall alla goda makter veta, men den att slå vakt kring kvinnolrluibbarna och im e j förmatt lära ' en pösande, fari- få dessa starka # och tb,ety&amp;a,nde, få kvin-: eisk och okunnig medelklass - en mo- norna.
vakna och niå.lmedvetna så att lelsklass ej sällan ocliså representerad de, n; ir som vi hoppas v&amp;ra radiikala IV arbetare, som kommit sig upp oc ' h riksdagsni an %ndo ck snar t skola kunn.
: t m h.a gjort sig av med alla sociala giva oss medborgarrätt) vi må sta vär- ranslor, ha lämnat all kultur balroni sig diga att inottaga den och på s &amp; sätt - den har ej förmått denna att lära gendriva högerns sista förtvivlade m~o-; ig skainmas vid att kanna skadegladje tivering för sitt - avslag: Kvinnorm iver att den stora mcissaii fatt svälta vilja e j hava röstratt.
) ch lida bitter nöd.
Och dubbel råhet Må vi s % lova oss, att aldrig vika i iörr %d,er det nar en mor, som i natur- kampen för socialisnien, att aldrig svi- iga fall avst %r allt själv för att kunna, lm v %ra idéer, att st&amp;dse varla redo att; e åt sina barn, kali tycka att det ar då I &amp; n p för det rätta, det ' goda.
.iktigt datt,.
att arbetareklassens (och iven den lägre t janstemannaklassens) H. H-n.
) arn .,nu f å lära sig svälta, ty de ha .- Fariseens tacksägelse. '
' j. haft det alldeles för bra.
De ha förr nämligen f att äta sig: .matta!
Man måste alltså ovillk~orligeii mena att detta att " folk " har haft det rela- tivt bra förut, fått t. ex. köpa potatis, bröd och mjölk.
i nödiga mängder, det har ej varit nyttigt.
" Follr " bös vis- serligen arbeta hårt året om utan ledig- het, bo dåligt och tr %ngt, men dock ej f &amp; äta sig mätta, ty det ar frosseri.
Naturligtvis bestrider ingen att det ur alla synpunkter ar fördelaktigt om man lär sig s p a r a.
Skillnaden blir bara den, att den medellöse ej.
i dessa tider haft något val,.
han har m å s t underkasta sig allt, alla försakelser, alla svårigheter, under det den hinilan- de.
fariséen haft tusen kryphål och ut- nyttjat dem.
Men under tiden, med fulla magar och fulla visthusbodar; skroderat värst om att det är så nyt- tigt att folk f % lära sig svälta.
Det ar som att sitta på teatern: man finner att det dar, det ar för honom, och detta, det ar för henne, men att också något kan passa a.tt ta åt sig för en själv, det faller en siillaii in.
Detta " Tack gode gud att jag ej &amp; r som de andra, och sa- ledes ej heller behövt denna prövning, som iiu går utöver dem ", börjar bli oss osmakligt.
De som ej orka eller behöva lida med dem, som nu av en hård nödvandighot tvingas därtill, böra Men åtminstone h a takten att tiga.
kan vänta man takt ar val det s i s t a fr %ii det hallet.
J.
S.
- O n.
I det tecknet skola de sejra!
) När Morgonbris denna gång når; .ina läsare stå vi linne i det f e ' m t e r r i g s å r e t.
- Och de flesta skola val %åga sig: dhur ax det möjligt!
Till len grad har nödvändigheten av för- i %llandena gjort ett van.etillsthd, och ilö resignation ar vad de flesta måste iäiina inför fenomenet.
10.m s l ii t e t veta vi lika lit,et nu wrn för ett %r sedan.
Nar detta skri- Jes ser det dook e j ut som om de tyska rapnen skulle få diktera ' &amp; en kornrnan- ie freden.
Och det ar ju det htig~ta nan någonsin har vågat %oppat.s.
Då iar %.tminstone viirl.dens 1idand.e icke mrit förgäves för en .franitida värld.
klen ännu låter sig det s t o r a m ii- e t .för dem, som vilja ha säkerhet för iramtida ständig fred, T y .s k l a n d s l e n i - o k r a t i s e r i n g, ej ens lrönjas.
Och i det teeknet ar det, som le a l l a skola segra.
J.
S.
- O n.:. '
'.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält, Sundst~eclt, 1.ngeb.org BrAerg och Berta Eriks- son.
Till korresponclent och kommissioniir för På s i t t ordinarie möte den 3 april bchancl- Morgonbris valdes Hanna Eriksson.
iade kl.ub,ben en punkt .i k. propositioneii, om H. E. gid sjukdomar i munhåla och svalg.
rö.str5tt - 0c.h valberhet f ör Sverges kvi:nnor, Effektivt skydd mot srnitti.
\) id L jungaverken.
nämligen $I 16 punkt d), dar .det bland annat e pi 6~ m i P r.
FLASKOR O, * ~ O S Z KR.
/ .SO heter a t t gift kvinng, som icke vunnit bo- TLår kvi:nnoklub.b, som började sin verk- äger v a l- samhet den 3 februari 19 ' 18 har ' 36 medlemmar skillnad eller hemskillnad, !j: r a ' t t därest hennes man ar fran vals " akt ute- och sar ansluten t.ill arbetarekonimunen p5 sluten, på Iden grun.d a t t han ar i ko:n:lturs- platsen .sainit dietriikt.et.
tii ' lst&amp;nd d e r a t t tian icko erlagt hononi p %- 34en vaii vi b.e ' h0v.a för Lj.ungaverklenls f ör da utskyMer.
kvinnoklubb a r upplysning .och åter upplys- Diskussionen fas.tslog a t t vi e j kuncle g i l h ning.
: E det vi konstatera # detta sanda vi a t t på detta satt utestänga den gifta ' kvin- $ock här vår kamratliga halsning till övriga nan från rösträtt.
Klubbien instLmde för Öv- kvinii.olclubbar hsnde t runt.
rigt i hr Hages motion, däri han påvisar H.
A. resa osas .med förnyade krafter för a t t fortast dessa orättvisor.
möjligt nå vari; stora mål, en intcrnationell Titdagen den 23 april höll pastor H. HallBn Ljusdal.
samf ör.standsf re.d.
Vi kvinnor slco1.a nied alla p &amp; .anmodan av klubben .ett föredrag hBr till buds stgende 1ne.del kiimpa för freden .oc.h Boni Ljusdals ' kviiinoklubb bj kunde skaSfa över ämnet: Dem.okrati .och .röstratt.
Tal.
för a t t unda.nrödj militari:smen, t y vi h a.
e uttalade, tiiirvj.d nagon t.a,larc, firades kvinno.dagern p &amp; v %r under ' snart fyra år sett hur # den &gt;) väpnade berör.de dB ~ v a n s t ~ e n d och a t t $ven riksdagsgruppen var motstknd.are möteskvall p % tisdagen då den - av Central- freden " ' lett .Exmopas folk .till en avgrund, av till denna punkt.
För.edrage t var intressant styrelsen f.öre:sl.agna resoilutionen uppl ' iistes kval oeh lidanden.
Alltså: bort med milita- och .larorikt och ' borde &amp; hörts .av en 2ång.t och antogs.
Hälsningar san.das till .alla kamrataer landet risinen, .denna civ.iTisat.ionens .största förban- större publik.
nelse.
1 maj deltaog ikhbben i ldenion.strati.oiicn rm:t av Ljusdals kvi~nnloklubb.
Apbetarehus t r m i Surah.ammar, koiii .och S t i n a Roos.
med sina två vita fanor.
Delt.agandei; f r a n deltag i. v år t arb-e t e!
kvinnorna var i %r: ej så stort som förrsi.
året!
Surahammars Socialdemoltratislc3, Kvinno- e d a s t e t t tusen voro mcd i ledet.
Mien vid klubb, genoni inö4et som .klulb.ben anordnat i Folkets park IClubben har under bret, haft 12 odinarie vor0 flera n;; irvapanid.e.
Gurli: E#ertz !man- möten och 2 extra, .darvid ha många frågor EIel.ma, A n d e r s s o n.
Ericson h~1.l e t t präktigt och intressani; före- beh,and.la ts, men.
s5rskil.t dyr ti,d.en.
Tv % drag över ämnet K ~ v i n.
n o r ö.
s t r a t.
soch t offentliga föredrag ha ibfillits.
Vi ha skaffat f .r e: d, som f0rmad.e sig till: en kraftig pro- oss en f m a med in.skr.iption: F r a m i s t r i- hest mot första-kanimar~högern.~ rnotst91nd .till d e n f ö l r s a n n i n g o c h r a t t.
vår röstr.ättsfråga.
Även mot kriget prote- I&lt;lublben har mmlutit .si.g tiU ~ar~bet.ardconimu- sterad.es kraftigt .och .framhö:l !ls kvinnornas nen loch har: en styrelseled.aniot &amp; is.
Likaså stora i n s a k i isamhället i nuvarande .tid.
Bland inän !gden av de lotterier, som uh- har klub,ben en andel i.
Folkets hus och en i ICvinnorn:as demons.trationsmark~e i rött K.oop.
för.eningen.
15 kr.
h,a utbeta1a.t.s som der de senaste åren vädjat till allmänheten och v i t t med inskription F r e # d o c 41 b r ö d gratifikation .åt niedleiiim~ar.
Av tidningen om stöd för olika ändamlål, Iar det nya park- saildes ö !v.er e t t tusen.
Morgonbris har sålts 265 ex. Av revisions- lotteriet en typ för sig, som miste .kunna 9 % vårt möte &amp; en t6 m a j .beslöts efter en berättelsen framgår at * kassan b.alans.erat ipå påra.kna e t t siirskilt intresse.
Hela vinst- stunds diskussion i ämnet göra samma.
utta- utgifter kr.
67: 01 och inkomster kr.
70: 67. vsard.et ar 100,000 kr., och de lyckliga vin- lande i militarf r.kgan: som Borlänge-:Dlonin- Till styrelse för nästa 8.r valdes: Ordf. Lovisa narna äro icke zbundnla a t t absolut taga emot arvets kvinnoklubl~ar gjort, vilket återf:inne.s Kad. !sson,.
v. ordf. Ethed Lundqvist, sekr. vi.sssi, förut ibes.tämda saker, som de kanske i Morgonbris niajnummer.
Även dilslk:u:tera- Frida Nilsson, vice sekr. Helena J.ansson, inte alls h a nagon .användning för.
Vinna- des f örslaget oni.
potatisr.ansoneringen, vilket kassör, Elin öst.ergnen .och Z.ster Q~u; s:tavs~on.
ren f å r i stallet ett presentkort, som motsva- vi inte Ibunde tro .det var allvar med en Klubbens med1,emsantal var fr- %n början rar vinstens varde, och seda.n kan - han i a t t st.ads- .ooh industrimanniskor skola tillde- 23, men ar nu 16, vilket man kan betr.akta vinstust.ällningen, # eller å dragningslistan %as endast 1 / 3 kg.
.och lantbefolkningen e k t som .en ~synn.erligen ' h6g siffra .om man tar i medföljande vinstförteckning, välja vad han h - e !l .t k g., då d e ju # ha så mycket m i l a t i betraktande a t t våra manliga kamrater flera vill och anser sig # Kast behöva.
matvaror som v i sakna.
* Frågan överlämna- giinger h a uttryckt, &amp;: n f örvåning över a t t: Lotteriets avkastning går oa.vk.or.tad till d e.
~ till .Eskilstuna: ai ?b.etares dyrti&amp;sr %d .i vil- klu,b %en h,ar s t å t t .sa &amp; inge som två år, nien inköap .av det område, som Föreningen Södra ket kkl ' u ' bben b,ar två ombud.
det Gr, att hoppas a t t .som förh&amp;ll~andeng.
nu Folkparken i Stockhollm sedan 4 å r tillbaka isockerf rågan upptog.^ aven till ' bc !li.an; d- äro v i till nästa &amp; r,sib:e~ättelse ' ha mång- haft upplatet för sin verksanihet och som ling.
Det upplystes a t t socherför.brukni.ngen dubE1 ' a:t s. recl,an, till, den bredare publikens nytta och i .Sv.er.ge har varit lika stor under ransone- trevnad, h.ar lyckats tillkämpa sig en fram- E l 1 e n L u n d. q v i s t. ringsåret som under året f örbt.
V.art tar då ikjut.en ställning i raden av nöjasföretag.
sockraet vägen, .da v i f å s &amp; liten tilldelning.
F r h både prtblik och press; ha givits sam- Surahammar.
Man kan först &amp; s &amp; undernärda alla bliva?
jtäiiimiga erkännanden &amp; t 8ödr.a F ~ l k p a r ~ k e n Seclan klubben på möte .deil 112 maj be-) ch dess förutseende ledning och .man f å r då int,e minst det uppväxande slaktet.
Det ut- talades en önlsk.an om, att [kvinnorna .landet Iiandlat en del fråg0.r gjordes .ett uttal; &amp; nde iven antaga,, att, den stora allmänhetcii runt upptaga denna fråga och uttala isig.
som vädjar .till vårt lands regering.
skyndsanzt ' skall se till, .att lotternia .tiU park- E n i g h e t g e r j u .styrka!
Vi som älska vårt folk och 17årt land resa lotteriet inte ligga E n g e, och vänta p$ sina T h.
10-n.
oss .till en ileraftigare protest mot militaris- köpare och vin.nare.
Flera tusen 3ottsedlar m.en an nagonsin!
Må vårt rop nu ljuda s &amp; vor0 för övrigt rekvirerade utifrån landet Hedernora.
starkt a t t triinger till hjärtat p % d l a mnan de vor0: Pardigtryckta.
Varjc organisation i hela landet ~bör bi- Mandagen den 29 april hade Heclemora iicm asom hittills bekämpat oss och var sak.
eoc.-.dem.
kvinnoklubb ait.t ars1-nöt.e.
ITncler Det Kr inte - en dag för tidigt a t t frihetens träda med a t t försälja minst 25 lotter.
Lot- året har klub,ben h a f t 13 ordin.arie möben timme slår för militari.smens offer.
Vi vilja teima sandas p$ ostf förskott.
och 1, extra sammankräd.e m m t 1 offmtligt föredrag: av Disa Vestberg, anme: ' Kvin- norna som medborgare ' j.
Klubben har även d.eltagit i majBdemonstrationen.
E t t sai~ilwäm har hU.lits, på vilket f örekom syf örmings- ooh paketauktion av de arbeten .som vi själva förf ardigat på %ra syf ö~eningsmöten.
Av Morgonbris liar under året salts 300 ex. n. b. och 1 tr. upp Des.sutonn h,a odkså spritts ' broschyrer och f lyginlad.
Till styrelse ald des: Hi1d.a Sundströin, ordf., H.anna mEr.iksson, v. ordf., Hilma Berg- i lund, sekr., Emma Dalin, v. sekr., Ailgusta Eriklsson, kassö.r.
Till r.evisorer valdes: Karin Eskilstuna.
Vårt första Folkparkslotteri. '
.
Stort lager av in- och utländska nyheter Damkappor, Driikter och Kjolar " 8o.m bekant .går F. H.
K:s förslag ut på e t t: h a l v t k g., c j c t t k g., till .sj&amp;lv- R c il.
.hushåll., I e till billiga bestämda priser.
.
Obs.
l Bestallningsavdelningen Vid uppvisande av förenings- eller klubbkort lämnas.
5 % rabatt. '
Ett ljungskott.
AV Knud Hjort.
Bemyndigad Översättning fr %n danskan Vera Torn6rhielm-Ekelund.
(F ' orbs.
fr. föreg.
n:r.)
- Det a r det jag .alltid säger, förklarad Niels för en tredje, som samtidigt korom frtm Lars Hansen kan ibland komma litet för sen pi % morgnarna, meii han har också nycke brktt a t t g0 sig iväg på kvallarna.
8 å t a dct ena ut det andra.
Bi %d.a mannen shratbade.
Lars Hansen int utan svårighet.
N i d s Lssing gjor.cle en hal saiide rörelse .med handen # och .gick vidare nien ett par steg längre frani.hejdadas hal a v själve ehcf en, direktören, isom .han kal lades.
- Sådant f å r di1 verkligen inte saga util folket, Niels.
Issting,, s9a.cle dircktöreii.
D. % bl de stötta.
Niels lyfte p &amp; deii platta slcärmmö.ssan.
- Lars Hansen blev intc arg.
Ja !g ' kan ner honom.
Vi .ha .spelat m %nga sexti.o.se: till~sammans.
Direktören behaktade den unge mannel med de rödkantade ög0ne.n och de .d.ålig: framtänderna.
I detta ögonblick såg har ytterst hövlig och nästan enfaldig .ut: - Ja., jag slkullc nog kivnna ' l å t a bli, at: sa.ga såa ' t, sade han, men !kan ni k,o.mnic någonstaw med det, så guabevars - - - Direktören skrattad % !antydde ' ett nar- mande mellan hand och hatbbr&amp;tte och gick Niells Issing bockade sig.
.N.ar Niels 1rl.ocl:~an sex lämnade kvarnen, mötte ' hain Tage, soni, ytterst valklä.dd, kom fr&amp;n kontoret.
Tagc stani~acle .och rpratacl.~ med Niels.
Egentligen var ~han inte viclarc förtjust över a t t vara tvungen a t t träffa Niels varje cla.g, men T.age föraktade av hela sitt hjiarta a t t visa sig hög.
M r f ö r var det nödvänd.igt med litet ~ k d l p l ~ ~ nien t.
, det höll han intc p &amp; med länge.
- Dar komnzer borgmästarn, saii: Tage som avslutning.
DA niåste; jag gå!
- Ja, sade Nicls, .du s l d l v51 ocksk iner och h eniot fröken Herslev?
H.on konmlcr ju i kviill?
Har h-on lart sig spela och sjunga nu?
- Ja, nu har hon studerat nzusi ' k ett är.
D11 kan förresteii likaväl saga Asta eftersomm du uhar varit .sk.olkamrat med henne.
- Javisst, sade Niels.
Och efter en .kort paus, tillade han: J.a, naturli.gtvis!
re .an .till bron, då ett litet sällskap gick förbi.
Det var borgmästare Herslev mod familj och Tage Nielsen.
Niels gjordc front och halsade artigt.
Borgmästarens pekfinger beskrev likt * en Jång visare en haJvcirlrel, som slutade vid hattbrzttet.
Asta sag flyk- tigt .dikåt, men halsade inte.
Hon trodde de t var någon hamnarbetare, s.om tog av sil hatten för stadens borgmästare.
Strax därpå frågade Tage, om hon int C hade kant igen honom, och k s t a blev n~yc lret ö.vcrraskad, när hon hörde namnet Nie1 S Issing.
- Han sSg a n m tarvligare .ut.
an en van lig arbetare.
Hö11 på a t t förf.alla?
H; a; l1 dög kanske inte ' till niLgonting?
, Som i sko - lan O ' Tage lugnade 1icnn.e; det var inte all ' s si 3 i1.h, ställt!
Niels var p &amp; fing:lcvamen ocl i l han skötte .visst sitt arbete mycket bra.
Dar ' - pLsacle k s t a med et.t tonfald,, som, .o.m $01 l. hade vaxit ledsen fös clet, a t t ingen al ii dein hadc ju halsat på h-onom.
-- J a g talade mcd ah.onom för nagra niinu ter .sedan, svai.ade Tage.
- Han ar förrestei 1 en egenc1oml.igt ödnl juk manni:s!
: ka, .men ja {Y 3 tror .det ligger något bakom det.
Asta ville veta mera, men hennes far av briit hmnc genoni a t t börja tala om den Bon sert, h.on skulle ge i Skogspaviljongcn näst; t söndag.
Niels stannade på vägen vid jarnvägs hergangen.
Dar stod ett.
långt tåg,.
och dc1 E stod där länge.
Niels prata.de med någon 1 l o t vissla des, m m täget gick intc.
Nieh 3; og upp en pinne från marken: - K,an .du inte: snart ge dig iväg,: sadc: inri, och vände sig till1 t&amp;get, och samti.cli.gl; aotte han p.innen mot eil vagn och tryclrtc: i:ll.
Det tycktes hjälpa, tkget gick.
Niel:; krattade .och Ira:stade bort pinnen.
.
- Hör iii clär, ljöd i - detsamina sil häftig ') ch.
befallande röst.
Va fan - Niels ka.nde: tt slag av len kapp.
Mannen kom närmare.
D &amp; var st.ations-: ns.pektorcn.
Han slkälldc ut hononi.
Niele og av .sig mö.esan, bockadc sig ' .och log.
Han ik.ulle bara Iij+ililpa tåget, att koinnia i g&amp;n.g.
hspektoren gav honom em skopa ovett till.
ilen avbröt sig ~plöts1ig.t: - Hörnu - kan ni hjiilpa mig mecl cn a k?
Han pc1ia.de p5 nggra stora laclor.
Ev .lan hade blivit .sj&amp;.
- Joo, det kunde N-iels myckct val.
EGan t.og genast i, och dct var: snart gjort.
ns:pe ' ktoren stod.
och såg på, oah nar clet I i 24 Vasterlånggatan 24 j ' j i l- - KAPPOR - DRAKBER KJOLAR PALSVAROR - PARAPLYER I ' Största urval i Sporres ~ ' I Kapp- och Pälsvaruaffär 2 4 Fasterlånggatan 24 ' - Är n:i inte på ångkvarnen?
frågade in.
spektoren.
J a g tycker jag har sett er förr.
: Det ar ju där Tage Niclsen ocksä har plats;. '
h o ~ m n Xanner jag.
Hen ar p5 kontoret, och ni är val i kvarnen?
Hur går det förresten?
- Jo, sade Niels, det g å r ganska bra.
Ta.ge ar vid huvudet # o+ jag hAller i svansen -.
I och d å iniiste det ju gå bra.
Ja, adjö - och 1 tack så, mycket!
- Adjö, adjö, sade inspektoren skrattande.
- - A Konserhen i paviljongen var slut och f.olk 1 gjorde sig i ordning för a t t gå hem.
Asta Herslev ' hade f å t t kraftiga applåder.
Hon, var varm .och glas mar .hon gick med Tage i jver planen, dar folk sntto vid sm&amp;b,or8den.
l MBnga kommo bort ti.11 henne och tac- 1 kade henne.
för.
sh.gcn.
Asta styrde 1 iurs på dkt bord, dar Niels satt.
Hari var riktigt l snyggt klädd, inte alls soni L .s&amp;g, h,an l i t e t nieii beslöt sig hastigt och sade: tog av: sQ sin mössa.,, och när Tage svangdc -- Vill ni röka9 om ctt %örn och Bom .att se däråt, stod Nids - Nids log och bockade sig igen 0~11 tianu och arbetads med a t t f 5 mössan p &amp; Eljde - efter i n q ~ e k t o ~ e in n p &amp; expcclitionen sig.
Denna sportmössa var så platt oeli Ett cigarrf.odrs1 rticktes honom med .uppma- slan ' kig, .at.t det ~beliövdes två händer för iing a t t t a alla tre, som funnos där.
Niels a t t f å den på huvudet igen.
Tage hade nu sett den i två år.
Men vad m.enade Nicls; og .dem och stoppade dem i fickan.
.- Det var förr,esten en vacker; bild, sade me,d sitt " ja, naturligtvisA '?
Det 1st nästan Siels och pekade.
D &amp; var, ett rek.lammärke ironiskt.
iHan - kunde se s % förställt ödmjuk iör en tobtilrsfabrik, .som hade skiekats till1 ut och samtidigt kom han .med sådana cYar rispektoren och .som han %ade haingt upp på snia anmärkningar, vilkas inncbörd Tage riiggen.
Det förestall~cle en ung dam och det inte förstod.
Det var likt Wicls a t t så dar rar riktigt flott gj0r.t.
plötsligt d r a andan till sig och saga n.ågot,: Inspektoren räckte det till Nicls och frå- som man, ofta tGiger, utan a t t mena något cacle om shan ville ha det, o ~ h Niels ' tackade med det.
Folk, som hade lätit för a t t skratta,) ch s k d l e just till a t t gS.
de skrattade a1; ltid.
Tage hörde inte till dem.
m Det var många a t t prata mead p % hamn- pl.atseii,, och Niels Issing kom inte långt på I Holländska parlamentet har in- en halvtin~mc~ Ha.n hade !lite kqmmit lang- ralts en fiocialdemokratiak kvinn.a.
-- P i len sjilare han diade liknat den dar gången I icre vid hamnen.
Nar Niels såg a t t hon .stannadc vid hans 1: lord, for ohan upp och tog av sig hatten.
.
- N&amp;, .det ar allts5 Nids, sade Asta och s - ackte fram handcn.
- Ja, sadc Nids, och bockade sig.
Asta ville gärna isaga något, men just 11 % t ackade Nie1.s ' f ö r sangen med sfi mycken c iclinjuk beundran, a t t hon intc kunde säga 11 iågot, hon +] ara nickade - och gick vidare.
När Asta # och Tage .senare på aftonen g; ingo hem genom den halvmörka skogen, h .ejclade.s d c av en berusad nzan, som st.ällde ig i vägen för ckm och, tilltalade Asta.
- Sicken ea hiirlig tös ' sadi han och till- d e flora opassande, or,d.
San~tidigt striick- e h ~ n ut den högra h,anden förmodligen led avsikt a t t gripa tag i .henne.
Asta prang &amp; t .sidan med ctt rop av förskrac-: else.
Tage lat intc mannen fortsatt-a.
I-Iam gav .onom nfigra kraftiga slag smed sin ' käpp, len samtidigt nappades kappen ifrån honom ch Tage var invecklad i en knytnävskamp icd en man, som var honom vida överlägsen styrka.
Han.
nz&amp;ste vika undan för den ndrcs slag och under tid.en sprang Asta illbaka till pavil jungen f ör a t t hanzta .hjiilp; ben förste hon mötte var Niels Issing, som ckså var på väg hem ..
Hon talade om för onom, a t t de blivit överfallna av en beru- ad individ.
Nkls sprang och Asta följde fter.
(Forts.),
I A L L I A N W A SPARBAHXEN f Högsta gällande ranta.
Stqckholm, Malmb, Upsala, \ 1 Bskilshna.
,,,,,,,,,,,, Kömuni.rsai.m ' Sammansluten 1918. hed Arbe- tareringens Bank, grundad 1883 1, derhamn; skurup, ~ j k f, Hvitaby.
Br6saro.
J Kooperativa försikringsansialter, försäkra Er i liv - ' FOLKET.
I Försalrringsbest %nd:.
43,250,000 kronor.
försakra fastigheter och lösöre i Brand - SAMARBETE .. ~örstikrings~est&amp;nd: 160,381; 800 kro:n.or.
Kvinnan motarbetar o [.-dtm.
kvinnornas tentralsty r e k Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhuag.
16, sitt eget biista 1 fr. A.
T.
72 90. nar hon avrader mannen att teckna förslk- Korresp.
sekr.: Fru Agds Oatlund, Upp- ring A sitt eget eller b&amp;gge makarnas liv.
Pii landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86..
grund av mindre dödlighet kvinnor premier i DE F ~ R E L T A D E.
Premiebe- frielse vid ejukdnm och olycksfall m.
fl. '
för- Sot.-dem.
maner.
i Sthlm styrelse sammantrader 2:a mandagen i manaden kl. 8 e. m. a BryggeriarbArb - En arbetarhustru exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
4).
borde icke köpa annan symaskin fin fru A. Fröeell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 68.
PpOCi Vand Er till ombudet i orten eller vederbörande anstalt.
Stockholm.
kvinnornas samorganisations (Fredsgatan 6, Schéelegatan) .................. 5 Depositions- och Rapit&amp;.akning sparkasseräkning .................. 5 Solidar- Symaskinen, - som iir den yppersta i handeln, av stör- sta fullkommng och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste ' garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt for- månliga betalningsvillkor.
D Helt Ar kr.
1: 80.
Halvt Rr 90 öre.
Symaskinsaffären SOLIDAR,.
.
- - p - S t h l m ~ Allanm kwinnoklubb (~ ~ ~.
- d e m.)
avhhller ordinarie möte 1:eta mandagen varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folket8 Hue.
Styrelsen.
Stockholms sbdra kwinnoklubb (eec.-dem.)
avhaller ordinarie esmmantriide 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
.
Vasagatan n, STOCKHOLM.
Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm.
Närmast Penninglotteri!
Styrelsen.
Valfria vinster!
~188888888881888888888181888888888888888888188888888888818188888888888 Eskilstuna kvinnoklaabb avhaller or- dinarie möten 1:sta måndagen i varje månad kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelsen. '
, Ett lotteri efter principer, som bör stödjas av alla!
Vinstvärdet .l kr.
A h vinster valfria!
i i Första vinsten liar ett vlrde av icke / niindre an %0,000 Izr.
Till detta varde äger vinnaren att i samråd med lotteriet utvälja en för i i vinnaren personligen mest tilltalande i egendom, belag.
var som helst inom i landet.
Han .har siledes .ett gyllene; / Lotterna kosta kr.
2: 10 pr styck.
tillfälle att lägga grunden till tryg- gad - ställning för hela sin livstid.
; OBS.!
Alla vinster bliva valfria å presentkort.
vinsten, värd 7,000 kr.
j Alla ' organisationer böra omedelbart Andra kan racka till en mindre gird, ett j r tillsatta lottförsäljare.
egnahemsföretag, en .sommarvilla, i 20 öre pr lott i provision.
en byggn.-tomt eller annan fastigh.
2 i Lottericts koiitrollant: Tjänstem.
i Över- Tredje vinsten, .värd 5,000 .kr.
== ståthillareambetet qeorg Henning.
FjSrde vinsten, viird.
4,000 kr.
i Lotteriets förestandare: ' Parkförestin- Femte vinsten, vard 3,000 kr.
i daren Bernhard Johansson.
Sjatte viusten, värd 3,000 kr.
och i Den, som önskar direkt från lotteriet Sjunde vinsten, var4 2,000 kr.,.
i.
rekvirera lotter, kan ifylla.
denna möjliggöra ocksi förvärvandet av reela i i blankett att insändas i öppet kuvert saker, sisom villa, tomtomra ' de, båtar, med $-öres frimärke under adress; möblemang eller: annan bosättningsut i Första Folkparklotteriet, Sthlm 17. rustning, lantbruksutrustning, uppsat-; Härmed rekv.
pr postförskott tande eller övertagand9 av egen verk- i lott i Första Folkpark- stad o. s. v. Ovriga vinster uppgä till i.
lotteriet i 2: 10 pr lott $- porto 9,993 st. från 1,000 kr.
till 5 kr., sam- manlagt varda 56,000 kronor.
och dragningslista.
Alla dessa få utväljas å lotteriets vinst- Namn --------------------------------------------------- utlämning eller å tryckt förteckning som medfoljer dragningslistan.
r .Adr.
, ----------------------------------------------------.
; Föreiiingoii Södra Folkparken i Stock- Iiolm har beviljats tillstånd att an- ordna ett lotteri p i 100,000 lotter.
Lotteriets behållning avses att anvan- das till inköp av parkomradet samt detsammas fullständiga orudaning.
: &gt; x. '
FBireniimngen för Hembitraden P Stackhollm avhaller möte 1:sta och 3:dj torsdagen i varje mhnad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Styrelsen.
Spånga .soc.=aäem.
kvinnokllwblk av- håller ordinarie möte första torsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i ~ o i k e t s Hus.
Styrelsen.
m.
, i i i r) Awika sot.-dem.
kvinmaklukb av- haller ordinarie möte 2:dra måndagen i m %na- den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal.
Styrelsen.
minst 2 5 lotter.
Cirkulär och rekvisitions- Varje organisation i hela landet bör reltvire kort har utsänts till över 5,000 föreningar; Om alla dessa rekvirerade 2 5 lotter vardera I i vore lotteriet utsålt.
Alltsd varje organisation bör solidariskt hjäjPa till, fottirna san- Ikparklo f feriet, Stockholm .17. i das mot postförsk.otf.
Lotteriets adress / ~~88881888888888888818888888888888888888~88188888888888888~81888888888 En ny lotteriprincip!
8888888818888888818888888I888888888888III888881818888818888~888818 i 888118888888888888888888888888888I8888888818888888888888881888888~~8~ Varje vinnare vaver!
För klubbarna att rekvirera från Morgonbris expedition: Matrikel ................................. pr st. 2: 50 Stadgar ................................ w -: 03 Medlemskort., .......................... D D -: 02 Brevkortet, De federerades murs s D -: 06 Ströskriften De ngra barnlagarna n 2 -: 03 Brocshyren Se dig omkring .. .... 3 -: 03 Affischer ........................... pr 100, st. 2: 50 Upprop för Norgobris gratis.
ro ... to koll frHn 1917 ars kongress pr st. -: 60 888888888888888 ' 8888~888118818818888888888888888~ Centralstyrelsen.
