# ID: svediakorp-per2442
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,616
# sentences: 1,147
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
(C4 (W &amp; arg.)
.
TIDNING '.
.
Utgiyen av Redaktör: i: 80 pr h,dt 90 8;.
pr halvt.
och 45 örc pr fjärdedels ar.
Lösnummer 15 öre.
DIEN ocki il demokratiska Kvinnornas ~ ~ n t r a i s t ~ r e l s e.
Prmuulrrvat~onsjMs: e, FUR " ' IA Al1m: K * 47 ' I / 1 Stockholm 1.918, A.-B.
Arbetames Tryckeri ~ ~ r ~ o n b r expedition is ' i SIONB BVBNSSON, AI~III.
' 1.1.
244 36, Upplandsgatan 85.
4 jr., Stodcholm hnnoker L sista sidorna pris 20 @ a pr mm.
.
Erik Wereqkiöld: AFTEN PAA LINDEM,.
.
.
r9&amp;3.
,.
9 M O R.
G.
O N B R I S -.
i.
o. cl.
Soi-ill:ig:l Iare samt den sist tillslut.ila f öreiii1igc.n ~:atioiicr $ ninskiiler av arbetarna å skjortfabrilwx.
Dc.11 fingo hålla sig med maskiner.
Löiie- nach hösten 1917 80,000 ni.ecllemniai., avdrag i form av plikter för minst.
: ^ neii: iir i stadr tillväxt.
Dels voro an- förscclscr i:ecliicerade ock &amp; föl:tjii.iis- lrn avdelningar inom hcrrbek1.iidnad.s- ten.
A.rbctsticle.ii val: iiiistan obegriiil- ~ra.nschaii, som tillhörde " Uriitcd Gar- snd och vauligcii sju digsi: i uecltaii ment .~TVorlrsrs ', brt51,1hta p5 att an- ~iiicler siisongei.i.
Mel1a.nhandssysteinc.t Att organisera lrviiiuoriin har visat, rlutn sig och dels ha.^ ett iiitcixivt or- hegagiiadcs ocksa i stor iitstriickiiiiig.
sig svårt i Rm.erilra s&amp;viil.
som.
arinor- gaiiisationsnrbete pilgått blmid de ooy- Arbetsl.olraleri.in voro p % niånga stiilleii städes.
I dcii stora arbetai.c.organisn.- ganiserade arbet .. arn hos dc f irnior, soiu ~iiicIcr all kritik; clalig belysning, iii gcri.
tioiien American Federation of Lribor sydde uiiif ornicr f ör a.rni.éii.
Föreiiiti.~ ventilatioii, de voro överbefoll~acle och ar endast 6 % av iii.edlenisan.talet geii bildacles ar 19 14.
~it.aii b~:a.i.idst.egar till skydd vid elds- lrviiinor.
Otaliga försök hava gjorts, olycka .. P % m h g a stallen voiio dörrar- som niisslq-ckats.
E11 st.or fördel iir det ' ' Ladies Garment Workers. '
' ii2]. %sta uncler arbetstiden.
dock dar; finnes det några iiitresseradc ' Laclies Garnient \ Vorli.ers iir eii i ett yrke, kunna dc f &amp; hjälp av n&amp;.gon Löner före strp~ken.
e i.i.idust.riel1 organisation och bild.i~cles ftï triinad och avlönad organisatör, tills - Oiu.
1.önernn före-.
: s &amp; * ejken vittila.de de.kuiuia h jiilpa ' sig sjalva.
)) Woiiiens 1900.
Dess styrelse bestiir av cii ord- hr Roseiiberg, den dåvarande ordföran- en sckretcrnrc, som ocksa iir Cöranciidc, Trade Union League ' (1~viiino:nii-i.s kassör, och tretton vicc ordföraiidc.
dc11 i fö.renii.igen, inför e.ii av kongim- f ackf öieningsf örbund) och lokalf ör- oniiiiissi011, Dema styrelse av 15 i~iedle.ni.ri~ar bil- sen tillsatt uiidersöknii~gslr eningarnas fackförbund i stiiderna ha dar den cxeliutiva koniniittéii, soin ut.- att för de.
flesta niaiiliga arbetarna 5 s&amp;dana.
Dct sista Liret, d % lcv~~aclsoin- f örtj iiilsteii uii- för.
allt arbete f ö r f Öre:ilii.igen.
Ordf ö- kapp- och drä.ktsöi~~.riad kostnaderna tillf öl jd av Briget stigil de.r högsta säsongen varierade nicllail im-dci~ och sekreterareii ii ro hvlÖiia.de, s % oerhört, har iiitresset och först8elscii 10 till 18 dol1.a.r pr vecka., endast ett f %- sv organisationen stigit.
Med dd; ge- 111~11 vice ord£öraideii.a endast d &amp; dc iiro engagcrndc som orga.nisat.örer, vil- tal hade iner.
För dein soiii arbetade nom kriget försvilrade problemet att lrct besl.utas a.v den exekutiva koni.ni.it- för 1iiella.nha.iider var förtjaiisteii iiii.
Biuuia leva iir det ej tvivel 0111 att en t h, som niöter niiiist en gång i kvarl sämrc; m %ilga förtjänade ej mer an 5 ' stark f ackf öreniiigsrörelse skall upp-.
st &amp; aven bland kvinnori~a .. Stark aoni.
talet.
Varje 1oka.lföre.niqg ar direlrl till 6 dollar i vcckaii.
För lc~i1i11.01~11~ a.izsluteii och dess sekreterare har skyl- var det an värre.
inäiiizeiis blir den dock aldrig.
dighet att insända rapport en gång ' i I: bl~islivssömlia.den voro lönerria ocksfi då.liga.
M g r a kunde f örtjiilla kvartale t.
Bäst organiwmde äro kvinnorna i. '
Föreiiiiigen, som .bildades 1900, förde 18 till 20 dolla &amp; pr vecka och ilagra beklädnadsindustrien.
de f örsta nio å.i:eii en tyiaii.de tillvaro.
f % avcii litet.
mer, inen det stora flerta- Den industri, dar orgaiiisationsarhe- hXcn 1909 och 1910, in.ed de två jattc- let hade betydligt mindre: Unga flic- tet gått bäst och vari man har dct hög- itrcjlrcriia av bluslivs- saint drakt- och kor, vcclroarbeterskor, hade omkring sta anta.let medlemmar, iir bekl.adnnils- kapparbctariis, blev ej allenast epok- 4 till - 5 dollar pi; vcclra.
' Vad ~ 3 m för- iiidustricil - och likväl, i trots riv det gorande i fÖreiiiiigci.~$ historia utan deil svårade ställningen var att säsongen i ihiirdiga arbetet, jamf ört med ant.a.1 ct tnord.iska verkan.
av dessa stre j kr r A.nl.cril&lt;iz i dessa branscher ar endast som arbeta i industricn ii r ii~iiiiei. %.rei.~ ~triiclrte sig utöver deiiiia industris nr- onikring sju m. %nader av gret.
f örsvinnande liten. '
Koimm.pc.~:ade ar- betare till.
a.i~dra ' ~rlre.sgreiiar; blev c.:] betar eledare i den äldre orga.iiisatj.oiicil sporre för andra att gå och göra sam- ' ' United Garm.eiit Worlrers \, iira har- m.al d e s.
Resultatet av dessa sti:e j - Stre jkeii vann f ör bl.us1ivsarbeta.rna för ett drygt ansvax.
Bast orgai~.isera- lrtli~ blev att ' dc höjde föreniiig611 fr8.n 3.0 till 20 % förhöjning i .löiieii, biittrc.
i att vara en obetydlig oiiganisa.tion till sanitiira f ÖrhLillanden, pliktsystemets cle av alla 5ro l~luslivssöiiinierskor~~n Newyorlr.
.
Dessa hava en 1okala.rdel- a t t bli eii.
a.v de mest iinflytclserilra och avskaffande, befrielse från att bctnln iiing inecl över 25,000 medlrmmar, soni rndi1za.last.e av orga.iiisa.tioner.
Deii för nzlar, trad, olja.
o. d. Nen vad dc arbetat intensivt ej allenast nicd orgn- Idcv i iiunieriis den tredje a ' de till f raiiif örallt önskade, arkiisinaiide av nisatioil utan också utfört ett s1; ora.s- Arn.ei; ica.i.i Fcdei:; i.t.ion of Labor anslut- facliföre~iiiige~i, det vaniis cj och dsr- tat bild.ningsarl~ete.
na fö~cciii~~ga.rn.a.
för visades dct, att vad dc vun.11.o ge- noni strejken cj blev varaktigt.
De stora s.brejkerna.
.
Organisationen inom industrien.
I lrappbransch.eli blev vinstxn av cir.
Bl~usli.vsnrbet,a.ïl~aa stora strc.jlr koni.
mer varaktig karaktär: Först av allt: Iiloni bekl~c1nadsbi; ai~sclieii finnas först .. Dcn bkv en iiispii:atioi:i till hö jdcs lönen, m.ellai~hiiiide.~na avskaf - tre större orga.nis~tioner och några cliliikt- och lrappa.rbetai:.n.a: " Vad b1.u~- f ades och arbetsgivarna anskaffadc smiirre lokal~vdeliii~igar av synclika- Livsar11 ctarna kunde.
göra, kunna oclrs2 inaskiner i m c l clelrtrisk drivkraft.
Meii lister.
f ingo de sitt " protokoll '.
Deii äl.clsta ar ' Unitcd G c ~ i ~ n t e ~ vi ", i .var lös &amp; p3 inöteii och verkstii- fran~föra~llt W o ~ B e r s '.
Deil v a r .upp till 1.914 cii der.
Niii.
stre j kordcrw lconi., va.
]: entu- DZrni.ec1.
menad.es at$ eii.
koiii.niitt.6, I.ilcn av arbetare och arbetsgi- stark organisation.
Då reducerades siasnieii.
s % oerhörd, a t t d &amp; som.
c11 i:~cpi~esenternd cicss m.edlcmsanta1 betydligt genom att j 5tt.evag svcpte bort alls hindcr och vare, blev tillsatt att reglera fOrh.5llaii- beställnings- och 1a.gerskradclare bröto heiiif örde fnl.l.1comj.lg scger f öl:.
arbe- denn.
i n o m iiidustrieii.
Dct hal: gjort, .uppi:csiiiil.g Blev, soni viiseiitlig nytta, men $r nu avskaffat.
sig u t och bildade en ny organisation.
t.arina.
Deil~~a.
Sa,mucl Gompcrs.
sade p$ ett möte i I c11.
f öl.jande artikel skall jag skri vii Nu Hterst &amp; endast omkring 12,000 med- II / L.aclisoii Scluarc Gardeii, besökt av 11iLgot iner cl. "
arom.
1.cinnia.r) niest sådana soni sy överd:rags- en strejk iitaii.
en in- 25,000 arbetare, ej A ii 1.1 3 S ö d e r b e r g. byxor.
.
diistriel1 r evolutiori " I~~aclies Ga.rm.ent Workers omfat- tar al.la som arbeta ' inecl tillverkniii g Förhållanden f öre strejken.
av f ruiztiinii~crslrläder, dräkter, kap- Meii s &amp; voso oclcs5.
f örhiillaiideiia iiloin por, blusl.iv, iiiiderklader m. in ..
Den har cmi.krilig 145,000 medlem.mar i 113 i1.ic1ustriei.i oerhört daliga.
Ett litet få- lokalavdeliiingai: i Förenta staterna tal hadc det bra, men det stora flerta- och Canada.
.. .Kvinn.o-rna .utgöra.
35 let mer ä n uselt ..
Det var ej alleilast.
l e daliga lönerila., utan de fingo bet.ala procent av medle~msanta.1et.
' Ani.algama.ted Clothing Worlwrs of för allt möjligt och efter mycket god- Ameri.ka ", den yngsta organisationen, tyckliga beräkningar,.
De fingo betala bestar av hestiilliiings- och lagerslrr5cl- för nålar, bad, m.askinlrraft, olja, repa- måste varje arbetarekvinna Iasa!
Hur Amerikas arbetare i beklådnadls- industrin fiirbät~rat sin itallning. '
f ' '), Morgon bris -
3.
- Karl Marx.
Sjukhussystern Syster, .i siii.
vita dräkt, ' har i si lia blickar solens gyllenvarnia fläkt, son1 hon envar skickar. '
Iiloii ar al.la-s viin och stcd - Iran soni iligen aiinan torka på var sjulrliiig spröd febersvett från paiiiiuii.
Hon för inCtngeii levnadstrött bl.ivit Iioppets stjarim.
Krafter i hams bröst hon stxött, a t t mot d.ödeii spjärna.
Syster sjalv sig tycka befallt vara redobogen - stiidise med sitt kall i allt varmt och ömt f örtrogen.
Intet ogjort finnas får, intet får hon glömma.
' Hon är so111 en hilid i s1iå.r - får blott frihet d r 5 iii iii a.
Alls vam till # behag - och allt ont avsviira -.
det är hennes andra jag, ej så latt; att bära. '
. '
- Syster lill. '
vid kar ~51.1s bar111 fånr sig aldrig göiiinla - vanka ensam, hjii.itearm .och för .andra önl.ma .. Se den 1öii &amp; t hjärta gott, soni blott vet försoiiiiig och själv aldrig kaiina fått rhgaste f örslroiiing.
. '
Syster lill ', va.d du ar god, god förutaii skanke er -- resa ' dig en arestod är jiist vad jag tänker.
Rest i niarmorenat guld vore just syn~bolen för niannislran - så god och huld -- med g0t.t vin i skå.len.
.
.
Syster lill ', mig ej förgat.
grundvalar.
Senare skr-ev han en av- handling m Hegels rattsf ilosof i. Marx hgde mr.it .en hänförd anhiin-.
ga.re av den hegelslta filosofin, men.
F ?r Morgonbris arbetade sig s % sni %i~iiigoiii bort ifrån den.
I denna avhandling har han för första gången klart angivit H e i n i.
i c t l i K a r l M a r x föd- proletariatets- särskilda historiska des .deii 5 maj 1818 i Trier, där hans uppgift.
far var advokat av j ~ ~ d i s Mrl~onist.
k Det iir icke ägnat att inge förvå- Några %.r efter sonens föodelse l5t fa- ning a t t icke heller årsböckerila dern döpa sig ocih sin familj, antag- fiiigo nagot långt liv.
ligen av praktiska skal.
Fran gym- Vid .sidan av sina studier i Paris nasiet i Trier gick Karl Marx soni övei.
deii politiska elronomiii .och den sjuttoi~årig stiiclent Ii11 Bonn föi?
att f ra~~slza revolutionen, studier som studera riittsveteiiskap.
Men ' hans hani bedrev med den stömta flit, jiit.~; esse för filosofi; ocih, drog förde Marx en oa.ii; bruteii kanlq i.
hoiioni snart fr811 d m juridiska ba- tidniligarna mot den preussiska.
re- nan och in p &amp; det ~oiiirilde han skulle geringen.
Denna lät icke svaret 1co.iiinia att Behärska som ingen an- vänta på sig.
E t t elda litet.
ord till iian odli ~0111.
kommit: hans ilaniii att den fraiiske ' ' borgarlcungens " mi- lysa i höjd med ubalibrytai.en på det nister G uizot va.r tillrackligt.
Marx i~aturvet.e~~lsl~apliga omrhdet, Charles blev uhvisad från fiankrike .. Darwiii.
E11 r e ~ o l u t i ~ n ' låter a r sig icke fijr- ' I) &amp; !han koiiiinit fill.
kla.i ?het oni att ' bluffa av så litet.
!Marx flyttade riittsvetens~apen för hononi icke Brussel.
' Kar fort- till Belgien, till skul.le Icomrna att bliva nggot bröd- satte han sina studier och medarbe- s t u d i ~ m övcrgiok, han 1hel.t fill f ilo- tade i olika tidningar.
Här skrev sofien, studerade i Bonn och Bwl.in han ocBså sitt första större själv- # och tog doktorsgrad.eii med en av- ständiga arbete.
Den franska socia- handling om Skillnaden mellan den listen och filosolfen Pi ?ouahon hade demokratiska och de.11.
epikureiska utgivit sin bok " EEindets filosofi ', ',.
filosofien.
o &amp; deliiila appf or-drade Marx till Hans avsikt var iiii att slå sig ned kritik.
Marx svarade .med siii bok som privatdocelit i Bonn, dar, eii god ' T ' i1.dsofin.s elände ", som han slrrev vän, Bruno Bauer, levde i sanmm oah utgav på franska.
I detta arbetse s t l l i i.
Dletta var 1842.
Reaktio- går han skarpt till rätta niid hela nen var .eliiellertid synnerligen livs- den intopisBa riktningen in0111 sccin- 1rra.ft.ig vid denna tid ocih det upp- lisnieii ocih blottar nied omutlig stod lbetydliga svå.rig !heter.
Briino logik ohaillbarhet.eii i fioadhoi~s sva- Bmers f öreläsiiingar blervo f ör&gt;bj.ud- ' nEl.aiideps filosofi ' '.
vande talesätt i ila, och då var, det i&amp;.e heller tank- I Brussel gick Uarx iii i det koni- ba.rt för Karl Marx, vars revolutio- Iii-iuiiistkka föi:bundet, ett steg ' soiii nira åsikter redan då började stadga fick avgörande betytie1se både för sig, att k.uima franitriida som före- rörelsen och för Marx själv.
Det likare.
Ett par liberala förläggare lr.oln~niunistidca förbundet !hade stif- vo~ ?o just då.
i fard med att sätta.
i gång med en ny tidning och sågo.
tats i Paris 1836 .av t y ~ k a flyktingar och hade i det stora .hela varit leii sig oin efter en redahtör:Deras blic- hemlig re~~o~utioniir förening.
Med 1; a.r föllo på, ' den 24-årisge Ka.rl.
Marx, Marx iiitraide blev det en organisa- som; hösten 1842, s e d m han förut tion av sbor politisk bletydelse.
Det f~:åii Bonn varit inedai ?beta.re, sattes lrnöt förbindelser mellan socialdemo- i Ispetsen f,ör ',, Die Rlheiiiische Zei- Jrrater i alla l ' ander ooh oaktat hän- tung ".
Efter ' ett halvt års cellsur delserna niedförde att dess inflytan- och tra ' lassetier av a1l.a uppta.likliga de sjönk tills det helt upphörde att slag f rån regeriiigeiis sida m &amp; te tid- existera., bör nyan icke undervar.dera iiingeii upphöra: Trots sina ringa utkomstmöjlighe- iileii betydelse det: haft.
Marx (hade .enzellertid g; iort be- ter l h d e eridlertid Marx gift sig med sin barndomsvän, Jen1i.y von lrantskap n ~ e d en maii, soni ko111 att Westphalen, och det gallde därför spela en stor rolli hans liv, o &amp; vars n.a.niii 1a.r .olösligt knutet saminan med ' att ioke] .$ta sig slils lied av en 8 ' niula hans eget.
Denne inan var F r i e- motgång.
Med siii unga !husti.u drog ha11 till.
Paris; ciiir han aaiilnian niecl.
d r i c l h E n g e e l s.
Friedrich Engels var f abriksagare e-n vii II., den senare kände filosofen från Ba.rmen i .Tyskland, utgåiigen ooh ~hist.orike~m Ar11.ol.d Ruge, börja- de utgivniiigen av en.
ny tidskrift, .frå.ii en familj och en krets, soni i " Tyslz-fra !idra års; böclie~:. ".
I dessa alla avseenden stod den riktning offentliggjorde Marx ett par större fjarran, soni .haii själv k m att viga.
axhandlingar, bl.
a. en om j~~~despörs- sitt livs arbete.
H &amp; hade.
den för- i.ii&amp;let., vari haii sökte piivisa att delen att Fnefiiciiia sig i ekonomiskt detta helt och hållet var av ekoiio- oberoende, .oah behövde.
adärför icke, inisk natur.
Redan ~ILI se vi a.llts % i n~otsat.s till Marx och de flesta öv- förel6pare till materialistikka riga f örlk5mpama f ör .ai " betariias li .. istoriei.ppfattnin &amp; son1 han senare sak, att Bärnpa med ekononiiska sv %- fastslog som en av socialisineiis righeter.
Hans rutibildning var lagd - jag ej slantar äger!
M i t t silverpiind togs i iillit vid et.t anilat Yager.
Dlock, el1 liten statyett iiled siria rosor röda, jag i dilrteiis vadd dig.
klatt för din strid och inöda.
Syster lilll ja.g ber: ta g mot ' - iiiilaiial lt f örkliiigar.
- soiii .ett ta.cl~samt hjartis blot 11 ylliiiiigeii jag bri:igar!
j, Mos1; va sjukhus i okt.
1917.
O. v - g. '
, a.
\
- -.
, för - det prakt-iiska livet.
I över 20 ar n r !han anst alld vi,d e t t af f ä.rshhus, i Mmchester på mycket aiisvarsfnlla.
post.er.
trots detta liravande arbete, p å annat o.inr %de har han ' riurinit med en lbetydliglitterar pro- - du.ktion, yarit Marx rådgivare, n i d - arbetare o@h.utgivsre i v hans eftey- l:ä:nmade, ohllbordade .banii av " Ea- pitalet ' '.
Ha.iis bok ' ' Arbetarelxilas- ~sens: stiiUning - i Eng1.and ' ä.r ett.
grundlagga.iide.
arbebe av hög rang loch !hans avihaidhg ' i social is ni ens utveclil.ing ' fr&amp;n utopi t.ill vt; t,eii- skap, ' ' dcaii n ~ e d skii1 sagas vara den b !a:sta socialistiska broschyr vi aga niani- efter ' Det ll~o.iizniu !iiistisl~a festet ": Marx och Engels tiGffades f 6i.st.a g %n.ngeii i ' Paris.
De voro den g811- gen respektive 26 och 24 .ar ganila.
~Xirn~mantilaffandet lär ha varit r i t t s &amp; kyligt och det filiiis d.niedning tro att de p % förha~id ha varit stämda mot varandra.
.D % de niista girig saniniaiiträffade koninio de v a ~ m i n narniare och snart lmöts en van- skap som resulterade i ' det medarbe- tarelskap, som blev av så stor bety- delse f ör .d.en internationella social- - deniokrati~l.
Med - det kolnzm~n~stiska f örbuii- dets framt~adaide i full dag inled- des, de öppna Irampnietoder sociid.de-: niokratiii " alltsedan har vidh$iliii;.
Den första ' frukten sv för %uii.dets arbete blev att det fistslog partiets program.
P5 en lrongress i London 1847 uppdrogs å t Mari ocrh Engels att redi.gera det ocih frukten av detta deras första samarbete 61ev ett ~eillc, var.s betydelse slwlle bli större iiii någon den gåiigen a,na.de.
Det blev.
en skrift soni såg degens ljus kort f öre feihruarirev~o~utioiiens utbrott 1848, ooh len skrid3 som blivit den amest lasta och beröamda sociaht.islra skrift vi aga: Det 1coninliunist.islra 13imifestet ".
P &amp; mindre a11 50 sidor, i ett lrraf- tigt, koncentrerat apr.ålc, en ~kiiivvnss logik, fornlades Ii ' ar ett program, +om det hampande proletariatet aiii:ru i .denna dag -, över ' 701 år efter d.ess tilllron~st - med stolthet kan peltn på som sin grundlag.
Manifestet gbörja.r med den iberömda satseri, ' som i sin knappa, koncentrerade formu- lering nittryakei.
.den social.istiska, eller, som deen blivit kallad, den ma-: - terialistiska ihist~orieul~pfatt~iingen ', ?Hela sanihallshistorien har 1hit.tills varit en historia om 1dasstride:r. '
' Och - det slutar me.d den icke mindre berö:ni !da satsen, soni ' blivit socialde- mokraternas faltrop oOh som skall f örbli lösenorden tills segern ar hem- förd: " Proletärer i alla lander, f örmen .eder! "
!S % bröt det betydelsefulla aret 1848 ' fe.bi~uarirevo1utione.n ut.
Dess böljeringar vidgade .sig i stadse störr.e kretsar o &amp; miirlctes, om %n i svagare krusningar, aven i norden.
I Briissel kom d e t till stormiga mö- ' ' ' ' - ' '.
MO ' RGO ' NBRIS --. --.
- .-. -- P-.- ten.
För Marx firigo dessa t:ill följd, att han expedierades över gr51ise.r~.
Han ilade till Pa&amp;, nien-nyheterna f r k l TysIrIand, varest vågorna- gingo.
Gustaf Hellström: Bengt Blanciks högt, drogo honon1 oeinotst~iiclligt sciitin~entalu.
resa.
Bonnieis f öi&amp;g.
dit.
.Han $or till Kölii och grmdla- Kr.
4: 75. cle dar. '
' Nem Riheii ?isclhe Zeitung ' '.
Nar nian följt Gustaf &amp; llstrijiiis för- Under alla slags trakasserier, imder fattarskap genom åren blir iimi en.
en oavlatlig l i a q ~ med polis, censur d &amp; nmn helt plötsligt.
och regering hö110 Mars och halm s111i~da överi:.a8s1i.ad i honoiii finnep - .el1 van av ' kvinna- vaiiner tidniiigen på fötter ungefär s.ö.strii.tteii.
.Och nian ~it ' brister i de3 ett ar tills regeringen kände .sig uppriktigaste glädje: gud vare lov och sta.rk nog att 1.a.gga sin " pai~sracle " tadk att haiiredan 51. ett ilaiiin.
Ty näve " på den.
(len här g51xgen !har han allt gjort det I Bcrlin hide regeringen iipylöst soildiga .tycka átt han bör ångra ...
Jag natioiiaI !f örsaniliiigen.
Marx n. m a - lisï enicil.ertid e j last ii g o n kritik de, då folket att agr; ^ att 5etala tlenna gång - sv hans iiya bok - en ren slratt~oeh att orga~iisera.
vapliat i~~liot-.
i.il.
: lf&amp;llighet - .så jag vet e j vad som st %iid.
För detta blev haii ' ai&amp;lagacl ordinerats hoi~oni, jag ar dock och stdlsl infor donistol., men frilch- fullt övoytygad oni att ~ ä l n ~ e ~ i s n råd de des.
Da t.idningens sista nuniil ?er f ö r hans franitida litteriira halsa idie iitl.co~ii, var den tryckt med ' röd färg uteblivit.
.
.
.och hmeliöll p % första sidan en flam- En~e1lerti.d - het ar bara genast, in- inande, dikt av Ferdina.ii.d Fïeili- zian iilaii tiii~kt ~iiiiriziare .över saken, grath.
Det var med s&amp;ng och ung- som max blir förvånad över .derila " ut- don~ligt trots d e 1.aima.de va.l.plat- veckling ' '.
Den var i själva verket det seii.
Mars drog 8.t.w till Paris, men elida s jiil+l ara hos denne niod~.rne, f ri- SOIII ~ n l i g ' t ' hade haii o t ~ ~ r e att ii gj,orde i den niest universe1:la bctydelsc, inisshaga regeringen.
Dess pekfitfinger ocli från al.1 ökiind sven &amp; lrall~borger- visade på nytt utat och .. Marx reste !ighet 1; eiiiisl; t rene föirfa.tta.re.
Darti !l clea1n.a gång til.1.
Englaiid: 1conilne.r e11 psylrologisk skarpblick, Soni niap ser hplc Marx icke myc- som dock firat sina största littc- lreii ro imder sin verlrsaiiihet.
Uii- ~ri.~ia triuii~~f er i l-ians föregfie11d.e bok dcr loppet av .de s j u %r .son1 gått K r i i i g e n k v i n i i a.
P %, siri tid an- £rå11 ~l~a.
: iis vistelse i Bi~t1i.i .. i.lls han mii1.d i Mlorgonbris spalter av författa- nu flyt-tar till Loi:~cloii 1849, har haii ren Algot Ruhe.
blivit utvisad - från Fran.lrrike, från NBva.1, deil s ja !vdissekerande esteten Belgien och £ r h Franlrrike igen.
i S n ö d r olp p e ii blev den socialt.
Karl Marx liv ' sedail han fra.m- seeiide och.
h di lie ~~~iaiiniskoya.xne~~ i tradde.
för offentligheten söilderfal- I&lt; LI s k a r; 0 dh slå ilrornn~ei~ denna ler i tv % delar - hans 1ia.nlpår d % B e n g t B ~ l a i i c k s s e n t i m e n - han soni redaktör f611 olilia tidni.11.- ' t. a l a r e .s a, son1 ju egentligen hancl- gar och tidslrrjfter lag i stiindiff fejd lar .om lcon+tnarer ooh olycklig ' Ii:aïl.ek 1i1e.d regering # och polis och ad dnia.11 c ch clen sist-a St&amp;ffska niinisi&amp;eii o011 kan kalla ahails arbetsh, vigda $t, icke alls cm röstratteii.
' Men d e t &amp; r ett.
plaanniässig, vete:liskapI.ig grandr- hrev i delma bok soii författaren late?
ning, il~uvudsakligeii.
alilset, et med en inor sl.il4va till.siii son och det bre-: ' 1Capita.let ".
lliaiis h~~vildverk ve t l~nnde aden svenske .genoliisnitt.i- Kan~påren !ha helt salrert aven i mannen -- och några till - behöva n18n.ga avseenden v a ~ i fyllda t av nöd 1 Det ar en kil.ok kvinnas sunda ouh betryck.
Hans avhaiidlingar reagens mot mannen-med-händerna-i f rån denna tia?
vilka Frans Me~hring byxfickorna- t y s t - j a g - t ä 11 lr e r- samlat ocih utgivit ' i fyra hand till- t.ypeii, som ' har får sitt utt-ryck.
Och.
saminans n ~ e d Bngels efterlihinade m.o.deirm slutar sitt enkla, mel-v en arbeten och La.ssa1l.e~ brev till Marx, störi:e ' ri !~edoin fY1Rda brev, aii i~ågoir- .i:isn.
hans stridslust, hans gl.änsaiide sin en far lzan ge sin son: " Tro mig: överlagSenhet; hans blodiga, h %iiaii.de bättre ii~ai~laiidu har,efterår ocih erfa-.
av - borgerlig .el.com~omi., filoso,fi och renhet rlzoinii~it fil1 den 5siktelï: iiitei- h.istorieuppfattiiiiig.
I allt vad han 1ektu~el.l.t ar: hoii c h like, (det ar bara skriver ligger en utniai~a.ride satir, tiet att ih.oii atta ' cl&lt;eïar en fr8g.a från soin konimer hans inotst %mdare a t t ett aiiizat 11f111 $11 d u; nllo~:aliskt Er hnoi~ skara tander.
Utsatt soni ' l-ia.11 $.r för 1ra.nske mer iiii din like.
Bl-d kvinno-.
föga ' behaglig uppni. %r.1rs&amp;1i-ihet frhi f öralctarnn finner du utom d en f i ~!
i myn.djghetern.a sids, !ha de lätt att icl6ns genier de torraste, fsttigaste svara.
Och son1 vi ha sett blev .sv ' s- 111 ännen. '
' ret: beslag, ceii.slur, förbud, utvis- Rokeii ar ingenting övermärkvärdigt ning.
till sitt inne1:iåll soin sagt.
Den iir blott Så boslatter han sig pP1 allvar i sann och flärdfri.
Doclr, det a r an- Loiidon, och resten av sitt liv viger nars kiiappczst 11l.a.ncl dagens stoïa för- l-lan At den veten$kapliga ut£ ormnin- f a t t a r ~ 111aii skall söka dessa egenska-.
.
gen av si~iia idéer.
per.
Det var ett nödtorftigt bröd, Karl Och ett iir ock &amp; vigst: Ilar Giistzf Marx lruhde skaffa sig och de sina R c l l s t r G ~ så Iiinge varit borta frgli hela den m.iinnisl~~o~lder han bo.dde i sitt land att han kan vemodigt utropa: London.
(Foris ..) " Jag a r ' frtimling i min egen stad - 1 %) ' a, ' '
Hur länge?
AV Margarethe Iv.
Krestanoff,, Oversatt av E i n a T A d .a m s O ii.
Varje dams bar sett slut, eller %tmiii.
.stont?
len vilorpanis, amen den nu pågiten.
.d.e eu~opeiskla dansen ar iilåg on ting h,elt annat.
.
.
Nar aden &amp; kall sluta.
vei ingen.
.
.
Alla strida ju f ö r dien; av g ö r a 11.
- d e s e g e r 11, fik den slrutlEga t13un- .fen!
.
.
.
En vacker .o &amp; ' liockande " av- gönancle UegeT '.
.
.
en visar sig Iföl Itnigsoheifers # o ch dipl; oma$ers ö gion soon en reflex i öknen.
Vigen är) &amp; ng Stormarna valldiga.
Man lider ännoi av t~ötthet.en.
Men den slutlitga segerr ar ick:e så nlara.
Ämiu en Wen Ili:rlaft.
anstr iimgning - och den ef terlangtadt.
ROTTNEROS HERRGARD.
oasen är uppd~d~d.
M d detta hlopy (Ekeby i Gösta Berlings saga.)
in.spir era lrrigsherrarn~a sina sold a,ter gång ett Folkets hus skall stå på egen Med detta stal söka också regeringarna tomt .och grund.
Det hade Ni val al- ' f olkebs f örtnoende.
Ayméiema fortsiatta drig drömt, om, Fru Majorska?
stri&amp;en, f oIkken uttöamma sina kra,f ter.
Ännu ett par platser Wir uppe i Mien tid &amp; ber: annan försvinner den Fryksdealen fick jag besöka, men så .slutliga uegerns återsken f ö r deras S å snart det blir fråga on1 agita- ögon.
D &amp; uppeldar tidningspressen ïionsresor, har nian en förnimmelse av sn~åningo.rn var det att %tervanda f o &amp; ens o ch améIernas inbiUniug.sf ör - ttt dae skola företagas p &amp; hösten och till mera vanliga trakter igen och efter mlåga och visax o ~ y n l i ~ figurer a ' genom ~inbern, märkvärdigt nog f örresten, en 6 timmars hharlig sjöresa över Fry-.
M g s r ökeixs dinima.
roni om kylan och mörkret skulle på liinssjöarna med h g b å t ~ l l ' " Gösta Ber- ling " hamnade jag i Kil.
Dessa figurer ha varit många, otali- iågot särskilt sätt kunna .bereda jord- Där har liinge varit kv.-distrik- ga ha de bopp varit, med v i k a imge- nånen för vad en agitator kunde ha tets mål .att få till s t h d, en kvinna- ringarna och pressen dar t och bedmvgit tt saga, men det ar nu en gång så, l u b b.
Vid niötet denna g h g tillsat- de lurade drölmn~arna, vars, antal växer tt vintern ju anses för mötenas gyl- tes en interimsstyrelse, som vi val nu ene tid o.
~ h då så.
.
.
nled varje &gt;dag få hoppas fullfölja plan,en.
I Fors- !Neri " vi, m å s t e ha en varoffen- haga och Munkfors syntes finnas in- Människor, byggnad.er, rikedomar, giv ' ', skrev ~ärniläi~dska kvinnodi- flo&amp;er .av blod UT n~ämiskor odh djur, rtriktets korresponderande och inbjöd tresserade kvinnor, so-m borde h n n a strömmar av kv ' i~mo- och barnat; ara,r .af niog att komma och tala på en fjorton taga upp arbetet.
I Forshaga anteck- för dem, som kalla sig " fo1k~en.s iemton möten, och ' " om du lrornnier nade sig ocks % ett antal för att sök.a ' - inlgen$ing.
.
.
A n m p i lit, skall du f å ata så mycket potatis förbereda bildandet, av en klubb.
I - f järae året 6örs15sa die allt, !offra alit iu vill ", skrev hon vidare.
Jag Lesjöfors arbetar en liten saker kvin- - icke sitt men a n d m, naturli~gtvis - ~ n d r a r vilken stockholmare slrulle noklubb, som har två av sina medlem?
mar i livsmedelsnamnden, berättade för sin # egen .ära och eget val.sfånd!
.
.
.
runnat motsta en stidan lockelse.
nian.
mig.
Så borde det vara litet var- 0, in änni &amp; or, nmannigrk~o r!
ilii~mes I det härligaste vårva.der anträdde städes.
ännu n&amp;gon klokhet kvar i d r a h1; l.m- iag resan.
Den vacl~r~aste vårstänl- I Karlstad vågade vi oss på två mö- den, ty hj-arnan finnes ju säkert, dar?
l iing låg i luften, tåget iLar förbi grön- ten, friluftsmöten.
weningen var att Livet ar så kort, varför göra det: kor-: Irande sädesfält och nymsade träd- ha tre, men en bolagsdisponent nekade - ta~,e?
Dle t tar i n k t !h jältemod att miirda; årdar, syrener och fruktträd tavla i att upplåta plats.
Dessuto-m besöktes) lom.sterprakt.
Ja, .måtte nu aven alla, Slottsbron och Skattk.arr, dar p &amp; var- sin nästa.
.
.
sina ' bröaer!
nöten komma att se lika " lovan- dera pl~atsen ett par präktiga kvinno- Hmr länge skola vi fortsätta d.et- ie " ut.
klubbar a~beta, samt Vålberg, Sunne t a vanda.liserande ~~11~a~~sloomörda1~~d~e, Mötenas rad började i Arvika, där- och Kristinehamn.
, denna b ' ab ariska ömarnidig a slaktning, !fter upp &amp; Fryksdalen, Gösta Berlings De flesta möten höllos inomhus, en värdig en Attilas och Caliguim tid del ute.
Bast besökta voro de som an- Om den stränga majorskan p &amp;) ygd.
men icke viirdilg det ' Ikr ' istna, hulanani- av.
kvinnoklubbarna på plat- Gkeby nu levat, så hande jag va1 aldrig ordnats t ä ~ a och civi,lilsera.de " Elwopars 201:de sen, na.bur1ig.t n0.g men glädjande i alla &amp; gat satta fot på Rottneros jord, 4irhundrad.e?
iiiinu ntiiidre !hålla, ett socialistiskt före- fall.
M.en det manar till att vi inte f å H6r ni, tanker ni, förstår ni?
Eux hag, men nu fick jag därtill beundra tröttna i att söka bilda kvinnoklubbar.
.länge &amp; all ni med, dletta .hindra den lelina t jusande vackra bygd i vårf äg- Utan tvivel iir en våragitation lika längtade lyck.aii?
- - - IEur 1 " an ge?
?
?
bing.
Daär ligger den gamla herrgår- berättigad osom någonsin vinterns.
Den ilen som man tyckzer sig kanna till så svaraste- konkimens vi hade var pota- 751 f örut, och darintill " ' kavaljersfly- tissiittningen!
Någon bresch blir val alltid sk juten le111 ', en vanlig enkel tvavåningsbygg- hemma i framIn~ande stader!
", s &amp; är iing, men dock med sagans poetiska i fördomarnas tjocka murar och det han dock ieke friimn~mid~e för sitt mo-; kimmer över sig.
Men sagostiimnin- sådda skall val spira och gro e n gång.
dersmål.
1 behandlingen av &amp; ta står; en varar ett ögonblick.
Vi skynda E11 halsning och ett tack till alla Lan ' bland de friimsta även.
.
och meningsfränder för all; il.l ett gästvänligt dukat middaigsbord J.
S.
- O n.
v ' änlighet och allt bistånd i arbetet.
) ch så till mötesplatsen, dar en helt.
.
A g d a Ö. ro vi so risk steimiir utvisar, var en) På agitation i Gösta Berlings land.
,
K A N A A N S LAND: J a g et&amp;, * vid min h e m bygds 1m.o med ftemlzeve fkell av blommor-.
J a g söker eftea * en gaDnv.
.
.
Om folkbildningens väg ...
Den andliga klyftan in ellan klasser-.
na drar ihop sig.
En dag skall korn- ma, då det icke finnes någon möjlighet att finna skillnad i bildningsavseende mellan den intelligente arbetaren.
och Överklassen.
Och det ar en tvingande nödvändighet för oss att påskynda en sådan utveckling.
Ty utom en dju-.
pare allmänbildning kan Sver ges små- folk aldrig lösa sin uppgift: att genoin övertagandet av samhalls~niakten bygga .. upp ett nyttsairlhalle.
Om en del år - 1kan~k.e halva seklet - ha möjligtvis de sveiis !lra skol.orna .. reformerats dithin, att alla medbor- gar.e få del av veta~d,et.
M,en dit a r det långt.
Och fåvitska skulle vi vara, om vi med hand.erna i skötet in- väntade den tiden.
Runt om i Sverges land arb.eta i .d.eniia stund tiotusentals arbetare på sin # egen andliga utveck- ling.
Och varje klassmedveten ung människa måste kanna det som en bjn -- dande plikt att f öl ja deras exempel.
Men var.
.ar vägen?
Det ligger i öppen dag, att den man- niska, som från sitt långa dagsverke i fabriken, på &amp; kern * eller an11orstad.e~ skall gå till boken, icke kan begagna de metod,er, som begagnas i våra sko-.
lor.
Var och en, som ännu minnes sin skoltid, erinrar sig nog, att hur glö- dande .entusia.sm man an hade för ett anme, så nog kunde torra skolböcker ocih ' pedantiska lärare f &amp; en i en @ dan sinnesstämning, ' att man, om e j tvånget varit, för alltid skulle ha vant skolan ryggen.
- Nej, .har duger, endast sj.alvverksamhet i ' största frihet.
De äldre och erfarna i follrbildn ' ingsrörel-S sen ge rad om ' amnes- och litteratur.
val, m &amp; ' ingen fordrar, att hans råd skall följas, eller tror att det är .det enda saliggörande.
I cirkeln f å r den. '
enskilde Mew Jaoppet, det Cevalzde, stcevizn, sin uppfattning korrigerad, men ingen tvingar .honom att korrigera den.
Var och en sö.ker i alla de upp- fattningar, som bryta sig mot varandra, endast - sanningen.
Man brukar saga, att skolutbi1,dniii- gen ända till ~ t u ~ e n t e x a i n e inte n t j ä- nar kunska~psrnedde1and:e i vanlig me- ning, d. v. s. vad man lär då ar icke precis avsett för ens kommande livs- kall - den ar mera pro exercitio, d. a..
för övnings skull.
Och det ligger eri verklig sanning i detta.
Av vad man l&amp;-t stannar f öga.
Dzetal j erna plhnas,.
MORGONBRIS 7 b ut.
Och vad är då l ~ v a.
~ Jo,?
!huvud- linjerna, överblickaen.
- 0eh det som i våra dagar ger den bokligt bildade ett visst övertag över den olärde, ar mindre halis liuiiskaper.
M.ed den spe- t, det cialisering vetandet ~ n ~ e r g å t ar långt ifrån alltid ens kunskaper Icom- ma till användning.
Nej, det är över- blicken, förmågan att finna sig till- rätta, metoden, som.
ar .deii utslagsgi- vande f aktorii.
Varje inänniska, so111 vill utveckla sina andliga krafter, måste gå igenom en period av ' pro esercitio ".
Lilra- såviil som vi ' ira lemmar behöva tränas f ö r lrroppsarbete, så n~åste även hjar- nan tränas för andligt.
Neri det går inte att låta den, som vid tolv års $Ider slutade en dålig folkslrola och.
.
därefter i .några år varit ute i sjalv-.
Erik Werenskiöld: ' BLAKKEN ".
försörjande kroppsarbete, att " f ör öv- nings skull7 ' Iiisa svensk språklära Eli son1 har husket og en som har glemt, eller svensk historia, matematik - eller m som.
har mistet og en som har gemt.
f ysih - ett och annat speciellt undan- tag caives naturligtvis - siidant kan icke kålla intresset uppe, den otränade Nar man &amp; ser Ibsens arbeten, slrall tankeii f ö r n ~ å ï inte följa ined.
M !an man finna, att kvinnan i dem tillde.lats Den tunga, obevekliga ödesstämiiiii- finner allt hopplöst och uppger allt.
en synnerligen framträdande roll.
E j; en, som vilar över Ibsens verk, åter-.
Någon har sagt, att bildning kan s % att hon mera direkt griper in i hand- Finnes val ej i samma grad Iios Björn- nian icke förvärva på iiiigot annat satt lingen och Astadkommer omedelbara, son, nieii den geiiomtraiiga.nde klarsy- an genom att lära av livet.
S$ mycke1 påtagliga resultat.
Ibsens kviimotyper nen, viljan att inata m.ed större m %tt.
är li~kväl sakert, att ingenting griper verka till ont och gott, val mest till möter oss även i denile diktares satt att en så som det levande, b r u s a d e live1 gott, på helt andra vagax., De ha ej i dikten handskas med livsproblemen.
- det ar niä~ini~korna, personligheter.
glömt, att de ä.ro kvinnor och ej heller Kvinnan har ocli-så hos Björnson en ila, som fängsla en med oeinotståndlig förlorat något av den naturliga höghet., Eramtiadande plats och även om ho11 niakt.
- Det a.r detta som har gjort som gör dem mäktiga att genomföra 3tuiidoni idealiseras, så sker detta på att n~aii inom studiecirklarna i allmän.
sitt kall.
Dc äro mödrar, andliga ett sätt, som verkar uppbyggligt, fritt het lagt " pro exercitio " - perioden til: mödrar åt dem de älska .. Deras kall från p jollrig dyrkan och framförallt skönlitteratur.en.
I den möter man li.
ar att vaka, vänta och tro.
Men Ibsen varmt maiiskl.igt.
.
vet, i d.en möter man personligheterna låter dessa skenbart negativa dygder Har avses ju ingalunda att liomma sedda med diktarens-nianni.skog.enom, ' bli positiva.
D.e bli en flödande kraft- in på ' ett så vittomfatta1id.e äiniie soin skådarens öga.
.
H k tagas också livet!
källa för den, som kommer inom deras att försöka ge en bild av vare sig Ib- stora frågor under debatt.
Och nai verkningssfär.
Vi få se., hur goda sens eller B jörnsons a l l a kviiiiotyper, man vandrat en ' bit in i dess ' v ' arld, d!
kvinnor moderligt vaka över det biista förty de äro legio, utaii ' a.r ineningeii har man viiiiiiit överblicken över livet i den älskades sjal, över det.
goda dar endast att framdraga dem, som synas D % har man ocklså goda förutsättningar innerst inne, som iiinars enda. &amp; en ön1 vara de idskligaste och som, av många f ö r att ta itu m,ed tyngre saker.
moders blick Iran upptäcka.
De viinta, tecken i de båda diktarnas övriga verk Men tillbaka går man då odh dä att detta goda skall träda fram i da.- att döma, kunna antagas motsvara det till deii ved&amp;kvickande källa, som dik- geils klarhet emgång till sist och troii centrala i deras syn på h i n n a n.
ten i alla tider varit.
.
D,en är, en oas, den slappa de aldrig, ty de ha sett in Sam.ma roll som Solveig spelar i där den trötte ökenvaiidraren Iran vila i den älskades sjal i ett förklarat ögon- Ibsens ' Per Gynt " tyckes B jörnson och {hämta mytt mod och nya krafter.
blick och sedan betyda alla hans hand., ha tilldelat Syniiöve Solbakkeii i den P.e r ' E d v i 11 .S k ö1 d. lingar så oandligt litet för dein.
Niii älskliga och f jall-luftsrika berättelsen. '
Solveig.
och Synnove. '
" Gutteii " går vill i var:ldeii f örtvivla de inte om hans Bte.rkomst, ty en gång skall han komma och d &amp; ar han andä om ' kvinnors behörighet att innehava lektorstjänst uppstod nyligen i .f örsta alltjämt densamme - alla f örvillelsei lcammaren .en längre debatt.
Med 515 äro utplånade.
Ibla.nd blir dock van- rölster mot i33.
b i f ö l l en~,ellertid tan 1.ivslåiig.
Men Solveig väntade pl kanimaren utskottets hemställan i Per Gynt, tills dess han slutligen kon detta avseende.
Det låter marlrvar,digt, för att yyssjas in i deii eviga sönmer men det var hr Tryggers förtjänst.
Andra k-ammaren har, som bekant, av den trogna kvinnans modersblida vaggsfing.
Så råkades de till sist f öriit stannat för samma beslut.
med samma namn.
Syniiöve behöver ju inte vänta så länge som Solveig och till sist låter ju författaren förmoda intradandet av en lång jordelycka för henne och Torbjörn Granliden, men lång var dock väntan och tron och till- liten sattes på d e hårdaste.
prov.
Tor- björn ar knappasst någon " bra karl " i bygdefolkets ögon.
Han håller sig inte alltid borta från supgilleii och '.
MORGONBRIS slagsinål., s % att man tror sig ha skal vill ha Synnöve just sådan hoil ar och att saga om honom, att han har dålig inte annorlunda för hennes egen, för karaktär.
Men liksom Ibsen lyfter Torbjörns och - far allG vår skull.
B jörnson bedömandet av sina gestalter Varför?
Ja, u r den känslan m % vi upp i ett högre plan an det alldagliga.
spinna tanketråde.11 s jalva.
Och kans- Läsaren, .eller åtminstone läsarin.nan, lan säger oss ocksa!, att här är inge.ui ser snart med Synnöves iigon på T0.r- polemik i en fråga för dagen eller ens björn och därmed har .författaren.
upp- för århundradet.
Här gives iiiigot nått att väcka det basta inom oss, ' tron oandligt mycket värdefullare.
på manniskovärdet aven hos en vilse- Den, som har läst boken, erinrar sig kommen.
Men undret låter han ske nog Synnöves s&amp;ng på fjället.
Hon genom kvinnan.
Syiin.öve tror p % Tor- tanker på TOrbjörn, som .aldrig tyckes björns inneboende värde och hennes kuniia komma tillritta med sig själv: ljusa tro strömmar över till hoiiorr~ med kraften, kraften till att resa sig.
Jeg sati og vented saa mangen Kvaeld Och ändå griper hon ingenstädes og saa did bort under Granehejen, synbart aktivt in i h.andlingei1.
För men skygge gjorde det m@rke F j d d övrigt ' bibringas också lasaren åt:miili og du, du fandt ikke Vejen.
stone den k a ii s l a; n, att n %gon.ting sådant vore det minst önskvärda, att Jeg sad og vented og telikte tit: d å skulle berättelsens fina, sköra sil- Naar Dagen lider, han Vejen vover.
ve.rtråd brista och den upplyftande Og Lyset sluktes og b r ~ n d t e lidt helgdagsstiimningen över hela f iidop- og Dagen kom og gik over.
pet bli till den tristaste vardag.
Man Men så vågade han ändå ' vägen till sist, vägen till henne som troget va-litat och som aldrig upphört att tro på ho- nom.
Ovanstående rader äro ej nggot för eller emot i någon av dagens eller tidens frågor, lika litet som de nämnda verken ha ilagot polemiskt över sig.
Avsikten är endast att fasta uppmärk- samheten på, att det finnes så många ovärderliga litterära skatter, som, det kan ej bestridas, ha rakat i en alldeles oförtjiht glömska .. F r i t z Saiidqvist.
enkla liarstamning, ögonen h 3 e en .mörk, obestämd färg och vor0 en smula rödkantade och ansiktet var niycket rott, för tillfallet solbränt.
Niels Issing h.ette lian.
Lararna kallade honom ') gamle Nieh " ', oeh det namnet liade strax sla,git an på dem, imen nu var det b80rtlagt.
Det var något lill- ganimaIt hos honom, som gick i stil med det intryck av undernäring och fattig småbru- kare från landet, - som den försba aniblicken av Niels 1ssi.ng efterlämnade hos de flesta.
) ' Gamle Niels ') kallade.^ han de första tre månaderna.
8 å lång tid behövde stadens gossar för a t t f å en annan appfattnin.g av den egendomlige och inte som andra klädde pojken, som hzde blivit skickad till d,em från l jungbackarna bakom skogen.
Niels själv sade intet om öIk~iamiiet.
H,an bar det med samma jämnmod so.m allt annat, som hörde till realskolan.
Oeh hans hmmör, som f öref öl1 de, andra gossarna s % egendomligt, bragte tiknamnet i glömska.
Niels Issing; pra.ta.de dampat m.ed sin be- .undrare Ludvig, som hade ett runt, obegåvat huvud .och städm skrattande ögon: Asta gick nedåt, gången.
- N5, Nie1.s: sade bon och stannade.
- Alld,eles ratt anmärkt, svarade Niels oeh bockade sig, just vad jag själv tänkte &amp; ga!
Asta skrattade, .men i detsamma öppnades en idörr, vilket $drog si.g .allas uppmiirksam- het.
En .gosse på aexton, sjutton år koom ut, en viilputsad, kraftig .uppenbarelse med ett upphettat, ' ljust .ansikte och, allvarliga, blå ögon.
- Nå, Tage9 frågade den närmlast sittän- de, va.
gj,orlde du?
81cöt till måls, svarade den tillfrågade kort .och buttert.
Det gjorde &amp; u väl inte '?
frågade !den andre .f örf8rad.
T.age besv.arade motvilligt f rtigorna.
Niels Issing kom f.ram: - Vill du röka?
sade Ban, stack ned han- den i fickan och räckte frani ett låtsat cigarrf odral.
- - Gå, din pajas!
.Asta trängde sig fram .gen.om den lilla för- samlingen.
- Gick det inte braB f r a g d e hon.
- J a g f. %r inte ba.
Jovisst, Tage, dina uppsatser fick du ju a på.
Asta följde efter bon0.m nedåt den andra ändan av gången, dar de f.ortsatte a t t t.alas viad.
- Nå, sade N.iels Issing - nu heter det " .Nå, Niels,.
', so.m Asta s a) förut.
L&amp;gg nu märke ' till, Ludvig, .att min.a böcker lagger j.ag till vänster i fönstret, nar jag &amp; all g % upp: det bringar lycka!
Niels lade böckerna och ett pap.persark i fönstret, dar Ast.a och Tage stodo: - Adjö så länge!
Ingen a v adex .svarade.
Niels gick in i examensrumniet.
~ e i ' just i niir Tage tyckte att det gick.ao.m, allra bäst a t t prata, sam- lade Asta ihop alla sina saker och gjorde sig i .ordning för a t t gå.
Tage frågade för- vånad och stött, om hon inte skulle stanna och höra ' betygen.
- Nej, Asta gat verk- ligen inte vänta Yangre, kon tänkte t a sig en promenad innan hon själv skulle.
upp.
Tage gick .med en bit mot trappan, men då Asta inte antydde, a t t han gärna lrunde få gå msd, stannade han och .betrakta.de hennes a; sk; blonda huvud, som försvann nedåt trap- pan.
!Efter en kvart korn Nie1.s ut.
Han var den siste i, den avdelningen.
Han såg ungefär likadan ut som n ' &amp; han gick in.
Hur gick det?
frågade en kamrat.
- Bra, svarade Niels och stack banden i fickan.
Vill du röka?
- A, .din dumbom!
utbrast Tage, .som stod borta vid sitt oclh Ast.as f önster.
Niels nic- kade å t honom, tog sina b ö ~ k e r från fönster- Ira~men och hö31 dem ' för öronen som en.
telefon.
- Varsför giXr # du så, Niels.?
var .det genast en som frågade.
Niels svarade: S a) han .det?
Jaså.
Såå.
Sa ' hon det?
Javisst.
Joodå.
Tack!
Adjö !. '
' Kvinnor, anslut Eder till Socialdemokra= fiska kvinnorörelsen!
-- Ett ljungskott.
AV Knud Hjort.
Beniyncligad Översättning från dans1r:m av Vera Tornérhielm-Ekdund.
I realskolam ' långa korridor uppehiil ' l sig för ö:goniblicket ett halvt tjog ung do ma^ i sina biista kläder, tre unga flickor !och resten go.ssar, alla i .sexton-, .sjutto.når.s8ldern.
Flickorna voro röda i ansiktet och hade nggot uppr6rt i blicken, som flickor ha, som strax skola till .att gifta sig.
Riur gossarna sågo ut, a r svärare a t t säga; de .hade uden dagen cn .ovan:lig prägel .av över- gangsålder.
D e, taladc i n te mycket, men näste i tunna böcker och skrevo nfigot p % tjocka pappemark.
Alla fyra fönlsterplatserna voro uppta-gna.
Fönstcma vette mot en sjö.
, Gangre bort lago .backiga .sk.ogsremsor och: där bxkon-i ljungbackar, men, dit detta var det knappast någon: som hade öga för i dag.
- Nej,, sade plötsligt en röst.
En flicka odh lade fr %n reste sig från fön~terlrar~men sig en bok.
H,on liade vackert askblont hår och; bl. % ögon.
.Hoan hette Asta och var dotter till stadens bo.rgma.stare.
Hon stod stilla och tittade nedåt gången.
Vid den andra andan syntes en bit av två gossar, vilkas humden sannolikt voro .böjda, över ett papper,, men snart blevo de lock.s &amp; .synliga.
- Tänk * du, Ludvig, sade .den ene, .att a+ % a r lika med c!
Det skulle man inte ha trott, när man kom hit till skolan för tre Br sed,an.
Ludvig br,ast ut i ett dampat skratt.
Det var .ock.så andra, som skrattade.
A,sta log med ett överseende uttryck, som hennes unga ansikte inte var mäkti.gt.
Den, som talade, var .äldre än de andra eleverna, snart ader ton år, liten till växten och inte .sa värst bred.
Han h.ade niijrkt, märkvärdigt grovt har, som vittnade om hans '.
8 - - ' - -
L a MORGONBRIS Björken;.
Dlir st5.11clni.
högt upp5 klippans topp el1 björk, soni s h fi1.11 av ' franit.idsliopp sina frön 11t.i viiiclariin, alla.
Hon s5tt dem glad varje flyende Wr f a s t e t t linappt s v, tusende frön, som hon s&amp;r, i liimplig jordrn %n skall falla.
Fast niiinget p &amp; klippan f örtorlc a t.
11 ar, f a s t miinget sin irrande kosa t a r till kiirrets grumliga bölja, fast mangct förlrviives av skuggan i skog, lian sar dein tindiX, t y hon kanner nog, Imiiles .iitt sist skall.
heden hölja.
.
(S % reser sig nu omkring 1i.lippali oclts5, cm.
grönskancle dunge av björkar snG, so !n glatt emot ljuset sig höja.
Och sist skall förvisso clen stcnbundlia iiiárlc f örvandlas, till ljusgrön och svalliande parb.
on1!,; inge det.
iiii niånde dröja.
Du ni~iiniskobari~, om clu funni.t har, i; tt din ivriga sådd föga frulct.er bar, dock fortf a r f ör framtiden sträva!
SCi kunslrapeiis frön uti vinden ut!
Förfaras mangn, viil ilagot till slut s i d l rota sig, grönska och leva.
.
Gottfr.
Frösell.
an e,.,, i I I I t Erik Werenskiöld: SOLSTREIF.
I - De ha nam1igc.n legat cl5r ucr.c, förkla- Ncre p5 skolgårde-n 1to.m Asta och e t t par radu Nich för Ludvig ocb pekade m.cd t u m -, aaclrx, soni just skulle g % upp.
Asta log nar incn.
- Tage htudc &amp; t t ned för halva trnp- h.on fick Iiöra om Tages a oc; h Tage upptog p m.
Efter en kvart blev det ctt stimin ikninct t.i !ll cri allvarlig cliski~ssion.
frainför dörren, soni öppnados.
NLI konimo gan egciltligen försvaras a t t gc betygen.
Blnncl dc111 va+ Tage Nielsens a 011 a, nian ar d&amp;&amp;g i exanlen (det och Niels Issings B. visstc Tage a t t han hade varit.
Ar clet något Nar betygen voro ~ippliista hejdade Tage viisdc med det nian har Ia.rt, mar ma,n blir liiraren oeh sade: osiikcr just i det ögonblick, d &amp; det galler någo.tg - J a g förstkr inte, a t t clet kunde bli z.
- Nej, du dabbade dig jii litet, Tage, meii Asta motsade honom; änen en del: indra g5 dina uppsatser haile du jii a,.
och s5 sa cleltogo i dislrussionen.
Niels Issing hö.rde var bland dc b.asta.
tigande]? !i,.
$5 sade .haii till Ludvig: jag till sensorn, a t t CILI Det bekyniracle uttrycket ville inte för- - Dn Ludvig, skola vi inte komma över- svinna u r Tages vackra, bli, ögon.
cns om, a t t det .har inte %iii roligt och a t t - &amp; flai skall ju inte ha lnep an nian är vi hellre Iböi:a g % ul) p och .ta OSS en .sextio- sex?
Vibl ni vara med, Pctcr .och Andreas?
värd, saclc han.
Ni äro ju också, färdiga?
- Det h a r du intc Iieller f5tt.
Lararcn gie] c in i lilasscn och strax clgpp.p8.
De fyra gingo ' till.
s i t t kortspel.
Tage grc] &lt; hail t,i] lbaka tillssmmans nlcd ce11,sor.n iliisstän~isamt efter dem.
A. &amp; skrattade.
Finns det inte nägon, som vill hjälpa hononi till en plats?
U t f r a n knglivar.ncn, cn mi$kti.g, gill läda mccl l u ~ k o r och fönster f r a n ovan till ne- dan, kom en ung nian mecl en platt, mjölig sportmössa och träskor.
De.t var Niels Issing.
Han hade blivit m j ö l n a ~ d r ä n g och hade nu varit det i tv % år.
Hans rea.1skoleexanien räckte inte till f ör järnvägen eller tclegra- fen.
Det enda inflytelserilca man had.e kun- nat s k a f f a honom v a r en plats på stadens %iigIwarn, en mycket .stor i n ~ a t t n i n g, som i förbindelse med en korn- oeh foderaffar ut- gjorde e t t andelsföretag, som ägdes a v trak- tens bonder.
Tage Nielsen v a r an-stalld i samma affär, men han var på kontoret oc ' h hade redan en ganska g0.d lön.
Niels hado Idivit breiiare, men inte längre.
Den platta slrirmmössan gjlorde honom inte srniirtare.
Nar ' han had,e s t a t t dar.
en stund, 1ro.m en äldre arbetare u t genom en annan dörr,.
syiibal4igen på väg hem.
- Ggr clu redam, Lars Hansen?
sade Niels.
Ron ha.r annars inte blåst ec % an.
Mannen staminde oc !h s&amp;g stijtt ut.
Han kun.dc inte finxa något svar.
Det Sr dct jag alltid sager, förklaraclc N i d s för cii tredje, som samtidigt kom fram ..
Lam Hansen k a n ibland komma litet för sent ~ 1 % n~orgnarna, men .lian har 0ck~,C1 .mycket brR.tt a t t gc.
sig ivXg pk kva:llarnn.
SK t a r det ena - -- - (Forts.) .genom Borridorcn, dar elcverna ännu ~o:~o - Det %r i alla.
fall hiimör på honom, sade hon.
kvar.
Censorn, cn äldre, fetlagd man med e t t - H ~ ~ ö, $tcrt.og r, Tage bittert, jag kan jovialiskt utscende, gick l&amp;ngsamt och inte just s G a det - p5 sista tiden bar han n~önstrade dc olika airsiktena.
Han st.ailiiacle börjat g:, övci.flll] a .Illie; - 1n.ed elakheter.
ett ögonblick framför Nicls Issings pigga, - Vad har han d$, sagt?
fragade Asta, ge- rödkaiitaclc ögon och fii:ndcradc p3 a t t .saga nast fai.cljg a t t t ~ parti.
.
nagot till lioi1o.m.
Lkraren h jalpte h~onoin: -- Det kan jag inte tala om för dig nu, - N$, Niels, ~ d tyckte.
di1 O ~ ditt I het %?
Asta - e e ~ ~ a, Icanslic.
rc Men Niels ä r .i sjal Bra, s.ï:iriide Niels och bockade sig.
och hjartn elsk.
Hans f a r s gard ligger all- Mycket bra.
TI.tni.iirkt.
delcs brcr3.vj.d var, och Niells k a n jii s e skill- Cci~sorn log - och niöristraclo Niels, som inte iiadeii.
Dct a.r clzrfijr det .&amp;a11 g$ u t tog sina ögon f r h honom.
P l ö t ~ J i g t upplys- Over mig.
&amp; lin f a r har i alla fal.1 hjälpt tes censorns aiisilrtc av e t t leend !.
Haii frk- honom incd hans skolg5iiig.
Ja, det är iiBgot, gade: som jag .nu talar, oin i förtr-oende för dig, - Spelar du sextiosex, unge man?
Asta.
Ingen annan vet det.
J a, ja, ja, svarade Niels, som om det Asta hsicle av sin far, Borgniiistaren, lärt 11:iclc varit fragn om e t t parti med detsamma.
sig a.tt inse viirrlct a v a t t vara en god demo- Censorn kl:~ppadc honom p5 avcllz och sade, I~i.
: it, och hon hade alltid försölct a t t lata Sc din plikt., och rn.iiins, att du ind.ste i dct Ilan gick vidare:, ' bli a t t göra n ?t.goii skillnad ineldan Ni.els oeh vara en god m i.
n r i j s k a, gör vad m5n- - J a g kuiidc gc mig k a t t e n på dct!
de andra l~an~ra:tcriia, nicn den sista upplys- nislroi7.n.t.c~~ cn kr sver av di g, och s i g Dcn lilla svordomen verkade uppfriskande ningen p5zerkacle hanne i alla falL Hon b l o t t vad som synes dig fulllrornligt i clqn dlvarliga ' r.cz~1slr~ola.n.~ dar det minsann sade: ratt, men blygsamt och försynt och inte svors i vardagslag.
Hela Irorridoren - Niels Sr naturligtvis en plebej, men det .itan hyckleri.
.
bsast i skratt.
%r tr3kigtJ a t t, han,s examen ' blev sä dälig.
Markus Aurelius.
, - - - I '
Förvii:riiig, dödlig f örvirriii;, f ör- vivlan!
Allts5 dock iiitc, d.c; ck in &amp; bragt till ystiiad, dock inte litmattad.
.
.
Ur c11 i &amp; I g a r i ~ p ~ i.
Tidc~is f öi.1.a g ut- R; ~ t c i ~: h ratcratat., t, rateratat.
.
.
3~0~1ini.aii.iic Iii.igsro~ii.a~i n m l ovnizstt " lcii- Ilrt incjnr, nicjai:, ~iicjar p % bron.
ile titel ldiia vi följandc rc (zlist.isl~~ C ?fficc~nrnas frainstöi:ta~iclc hiistal: brottstycke u r c11 sBilcli5iig av ctt slag o ellan lra.m.pakt &amp; ryckande soldat-; inoppar och c1arövc.r först.a ' a8iistormaii- ~ricl Ypern: - V i d allmän s ~ a g h ~ t, Trimipet.cr, t.r.n~ii \ - ir-vl.
; ir, f ailfarsin at-.
ic ircgcmeiitets ve jaiidc och söiider- n o r 9 v s i t ~ t, ö \ I ~ r a p s t r a n g -.
~ c r:.
Fram., fram., till flodcli, allt; iiiir- k j u t m fana!
ning " och s 9 r n n l ö s b e t.
d IWm2i ' c; .fram.fi.t, fi.am.3A!
inarc fl.odeii!
Da.
.
.
d2.
.
.
d2.
:.
Xtöi:tadc liilnlae- Brot I.
) I.O~~ fr ?l.m.al;!
s p ~.
~:!
l g A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM cii sai-i.i.i~isii?
Ba vade j oirdeil?
R.am.- E1aEtiskt iiniiii cli lwo, cii av f iri~i.clcii Kontrollant: PROFESSOR~A.VESTERBERG.
iadc tcinplcts föitlKt j styclicn alltifriin glöiiid bro, c.11 soiii haii i l~.~:.~icis ' lta.ii, f l.; yciiclc f ör deni., som troddc s.i g 0öve.r-) van och anda iicd?
Oppnacie sig gra- 1liiii.ic1.i gu, latit sta.
Man hi1.ï iakttagit.
1.
1.
1 Vad vas det.?
Vad var det?
(leii dagar och vcckor, dei-ti.ia, lno.
.
.
Ett.
jubelslcïi L i r tuscii och iiter tusen: öster pd a:liclra sida.11.
kali alm.
Listen E~ill kamp vid strikiclcii, iiiinu fasans- upp, upp och spi.4ngiii.a.i:sch!
J ~ I I 11ii; iiut tiga dc fimtliga 1ruiioiici:- iar ' 1.yclcsits.
Dc11 lyckaclcs.
Den se-!
' ullare ute i vattnet, man inot man och oi Broi~, dc11 ~ ö s mot !iii .. Sky ttclin jcli stormar f i:mi soiii.
i l a n ~ e ~ l i ulideril-~j.1.ierad.e t bilöst.
v~zli~ctt ..: Endast har och 3.51: ctt skott!
1.1da.
SOIII cle lii.to sta levar, hal: spriill- Ned.
ko1.v och bajoiiett!
Vad vill det saga?
Slrul !c dc d.Gi:borta: it i luften.
E t t jiittew.0111 a.v gul clim- Sprackta ska1la.i.)
splittra.de skuldror, Al; t de nav och dynamitrök över flodcn.
Och gcnon~.borrade ryggar och bröst.
.
.
Ila f Pstt slut pc5.
i~niiiiriiiitio~.~ei~?
i:iit.c skjii&lt;a mer!
Scgem redaii vii.?
desiila.
floci.
inildc Gud!
Ficiideii frain iijiiriian p; kolvaima.
.
.
.
bävaiide, blö- .w b:~kh.åll.ct.
.
.
dc andra., som iiniiu ia.ncle, levmcie maiiiiislrohjiiriia!
Hja -- G2 p$!
Spr %ngoarscli!
Dc sö11.dcrs1c jutiis fuii onia f ' l.; lcldra .n.tc alls vcta v a d m det 51- fGi.gcz om, naii, soin en ' g %ng ta.nktc och kandc taii- framför dcin i v:iiiclcl.i.
.
.
E~:.oii!
bron.
.
.
; l:iiiiga p i, övci: dc lnr~istiia brope.lcirna, Bar av karlek, trohet och godhet, pls- floden, f1odc.n.
.
.
' Vciii 11l.i~ fÖi:stc 1ii.m] ch triinga iniinneil fra.ni.för sig lied i ner på hjiiltedåd och av hä.nf örelse och - p % andra stra.ildei.i?
Vcni kim par: f örst i~attnet Tusei~dcil kampa x d a n dar- patriotisni, riien oclrs !~ dåd av hat och ~i:~.ed det I&lt;a81.1a.va.ttn.et, t~~sendeiz re- Iiasniid och f ieiidskap!
Bävande., blö-.
ined fienden daïboi:.l; a?
Maii iii ot Inaii, - I.ei.
* e 11röst mot bröst, n~.ccJ.
Baj oiiettei~, c1.cn: laii förut dödligt utnmttadc-., vilka d o Aniiidc., levaiidc inä.ii,niskoh jailim som fruktaiiwiirt.
slipade, p; ~ gcvaret!
: orfiirl.iga skracken G r deras fattiga liv smutsig massa p &amp; dessa kolvar!
S t er upplivar.
Vem, ' vem, vem?
Eii puipnrfiirgad ströni av blod, hela Och iiu på nytt: G4 p$!
Marsch!
ka.lialen!
Och a.lltja.nit tränga andra 13a2terata.t, rateratat !.
Son1 hctsadr: a s d jHsiilc~i rusa clo död- p8, regenieiite efter regenieiite, som Kauoi1e.ri1.a ri1rta.s niot dem.
soin skola tilltvinga.
sig övergåiigen ' över 3 g t utmattade, 111.c.d E; MLI~S och lera överhöljda, ' intc 1.ai1grc lika .niiiilii.isl~or, k.r %ilg,a p&amp;.
De meja och.
ineja åter Yscr 1) a.lconi det briiiiiaiide Ypern.
mtti:ött %igt, dessa oböiil-iörliga kano- r ramat, framat!
V i c t ~ i r e, victoire, victoire!
meja de.
Ära, ara., iira!
Vn.iivettsfyllda.
ord!
ner.
.
.
leder och lroloiii~e~: Tillbaka, tillbaka, tillbaka,.
.
.
Victoire, victoire.
.
.
Ur tusen och Det piskar dem nu va.~ivcttigare a n Ur c 11 iniiii, sedail u r tjogtals, sedan det hesa ropet s v niacneii] ned.
c k b l.
~ d - atcr tnsen strupar dirborta.
!
Victoire, hundrade och.
tusende konmer det spriiilgda ögonen, som hiller cl.cii tlijds- vi.ctoire!
fï~~ktaiisväl:da ordet!
Fanilaiide arnzar, eftcr den räddande 11.riligandc rcvolvcrii i siii knutna iiiivc, Jl~.iiilisk.oströii~.nzen svallar soni 1ne.d 3t.i:anden gripande hU.iider, dödssarades ct.t slag tillbaka.
friiii floden.
.
.
bort.
.
.
Och frainför fladc !i.~w fanail.
De fient.1ig.a 1.mloncriia tiga., soin om;; tön och rop, som om man har kulidc i.
) ort.
.
.
till.ba.l~a., bara tillbaka.
.
.
över hoppas p &amp; hjiilp!
Har, har!
deras djupa.
]: o skullc locka: ka.in.iiat.eri~.as lik, över de dömdes an- Ba.jonetter och gcviirsl.daar i han- !m rycl.
; ai~de kroppar, över de sårade Fralnat, iii hjiiltnr,: Ei.a~-il.iit 11ar;: i.!
Dc.
vaclrl. &amp; ~ i d a w övcr siim 1r:ani.ra.- dei:nix p % de uppfanatiserade.
Dessa som.
bönfalla akt bli raddade, över de ters lik, ö r er griistorvornn, som f yllh som vilja mörda för inordets slrull, som ~yt1iarna tackande hiistka.ciavren!
iiiigeii ' ~ocli soiii fieiiden vid uppl&lt;astan inte luiigre förrn. % fatta 11 ' a g on ai~iian d.et av cle iiii övergivna s1cyttcgi.a~-sriia t aii.l; e i n deiiiia enda, att 1-ti.örda.
!
Var h.clst ett huvud höjer sig över hopat till sm5.
kullar.
ixantcn av stranden, som synes bjuda Dar är lcmalen, d i r iir broii!
rSddiiii.-tg, blir deiliia cnda, C;: Y s. f ör- Med Gud för koiii-iiig och f ostc rlaiicl skri clrliga tanke 11loclig ha.ridl.iiig.
Ba- Med Gud, ja, mcd Gud!
pa niists~l, so111 sini- far stå utanför sitt facks orga- joizcttcii i bröstet Huri:.aJ hurm, hurra!
mand c ' uppii8dclc stranden, kolven i 13s b r m s t eiii Ruf wie Doiineikill!
nisation!
Ur h~~iicir.adc och iii; ei:.
.huncli.~~cli?
S ~ I - L V - 1~allcii p % den som $11 en g %ig reste pai. *.
Första.
konl.p:i~iict har nAtt broii cig ii?
det slani.ii-iiga vattnet.
Fasans- imdra följa hack i hiil cftcr.
Biirra Cve.rg8ngcii av Ysci:, soni.
man befallt som under alla oiwtiiiidiglicter IN iist&lt; t.illlriini.p; is, iii.
deras!
S w r t a h o p a r p$ 121:01.1!
Iiioiii.
ott pni ~ii.iimter kriilalidc som.
en termit.
stack.
.
.
n. b. och 1 tr. upp EIiirra, hurra, hurra!
Wie Schwei:t.gclilir.ii iiiid Wogciiprnll Stort lager av in- och utländska nyheter Hiiiidratals p5 bryggaii och al.1tjiiiii.i iiya huiidradeii triinga pil.
Hurra, hurra, hurins!
Rateratat, ra.tcratat., raterstat.
.
.
till billiga bestiimcla priser.
Obs.
!
Best5llningsavdelnlngen.
il I&lt;opparröst.er p &amp; 11) - tt ur eldgapel Vid i ~ p p ~.
i s u d uv c förenings- cllcr klubbkort lanmas 5 ' % rabatt.
, l .- .iar UppC.
Inferno.
I ' &gt;.i Ingen k vinna Damkappor, Ilrikter och Kjolar '
t il1 f önstret, drog upp rullgarclincii.
ocli slapptc in cn hel flod av ljus.
Vasterlånggatan ' %an giclr rakt 11 % saSi) ', sade D&amp;iisoii oberörd, ' kiiltiii har gkt t t s a r s gsiioni h.jär- tnt .. Ilet vill ilet lugna ncr ' vcr till.
Dc flestaii darra 17 % hniiclcii och stM11a till cii faslig;.
.. röra. '
&amp; Hittar ni nl " tgot.1)) fragadc Loiign.im.
Ett betydelsefullt reformförslag, som " Ett binav, förstas ', svaradc Ii.
: ins slill- första kammaren avslår.
s k a p ' ' Htin 1iiZttc haft.
.ni.ycl; c.t p % Iijiirta?
; 7 ?öi:lsts lcami-i~ai:eii .har haft tillf alle dct h s r Hi.
jii cii orclcntlig bok., ')! %$t oss sc vad dct stgr.
at.t avsl % ett syiiiierligen betydelseful.lt Ha11 gick fr.nni till fönstrct nicd hrcvc.t i:ef orii-if örslag, iiiiililigen fö~slaget om h.anclcii.
: Det var hc !t cnkclt acli-csscrat till: statens övertagande av cleiz 1cviilinlig.s i ' Den soiil fiiiii.ci: mig. '
' St.ilen var 1i.tcji ui~dervisiliiigeii.
iiieii drivcii.
Dc t bcstocl av f y r a tii t ?lcrivnn KAPPOR DRAKTER KJOLAR Andra 1caiiziii.areii har, so111 f örut ark.
Longmaii tittadc \; Sirclsl.öst p5 f ö r s h PALSVAROR PARAPLYER rynkado p:ini ' i:in, slog sig nccl i c11 sto!
inec !delats, bifallit hr Björcks iiiot.ioa sidan, och begyiitc lasa ordcntli.gt.
.
Största u r k l i i detta syfte, meii f örsta lmlim.areiis 3) h T i och cl.oiuai:cn.
lcoiiinia sH; lrert a t t .alist!
första tillfii.1lig.s ut.slrott hade heinst.iill.t, mig för g:ilcn, n i r jag skrcv clctta och sc- och att liai-i-i.iii.areii ej i-ii2.tt.e biträda detta dan sköt ~ i l i g. '
~ stod, det.)
W i n Iiziiiclling 2 beslut.
Häreiizot.
hade tv % reservationer 1coni.in.cr a t t bctrxktas scs .. ct-t brott och jag sjalv m s c s wi:n ctt nicllaiifing ~iicllaii c11 avgivits.
I deil ella hade hr Olsson i brottsling, och cn bcItlaga.~isv~rd stackare.
Linköping heinlstiil1.t oiiz biträ.dande av JLcn vncl jag iiii tiiii.li~ci.
göra f i ~ iiltct van- andra, 1iailiiiizi.i~ii~ beslnt och i deil sinnesi~tbrott.
Det iir nii.tt livs 111cst Over- iiitc sig sjalv!
1i:in &amp; j.orclc rcii six pistol, och andra.
11lnde hrr .Bergni.an och Mallcoln~ la.gcla hanclliiig.
Dc f lestn miin, nii tar jag, .-; DL ' br:~n~i skot tct al-.
Pettersson f öresl.ag.it skrivelse till taga si.tt liv i an stund av förfärande angest.
Dcnisoii slig p % siil yngrc Itamrat iiled for.
Fag s !txli görs dct I.iignt, cftcr tiiniiiar aa s1tancl.c .blick.
k.
111.: t med begiran o111 Itratigare stats- cftcrt:inkr.
" Dci iir iiltc i ~ i ~ c l i e som t, i n k jag skiillc: I ' iitc ~iiknga koniina a t t veta, a t t 2tgi.rClei: U.ii 1iit.til.l~ för tillgodoseende, jag upphiirt a t t cujstcm, i~icii jag vill, a t t gö !.n, oiii jag harn ffir e t t skii1 till clct. "
i divcrx .Loiig-ninii 1i.öI1 rcdnii 1 6 a t t av den lcviniiliga ui~.gdomeiis f o &amp; an.
desss f &amp; skol:.i f % vcta saniiingcn.
lhloi.
och fack.
H a n talade medan han le- On1 c11 m.åiarc gör ctt fel 13 % cliilrcn niillrir Under den ~liI.i.lg,z debatten framhöll haii inte viila1.c riin t f liiclceii.
H m s1; rap:t.r tade.
hr 0l:sson i Liiiliöpiiig på.
ett synnerli- 111; clrn och g %r iiitc clct,.
kastar han bort var c11 * lika stor dåre, soix " .ihnhlir 11i~11111~11 gen verlrriiiigsful.lt satt., at.t statcil bade I; R V och I ~ tar p l i ny duk.
Dct iir d c t jag gör iiiG.iig:~ ~:iiiclï:i, nirw bara a v e t t oliks slag.
f ö r sin egen och deil ~1.winrilj.gs uilgdo- .- slcrnpar u t mig: .jii.lv f r a n cliilrcii, pr1 det Hnii ti.oclclc, iitt alla aiic1r:i. skulle vara lyck- ligare, on1 bara han kom tir vagen.
ICan clu inelis slc~ill.
hade stol: anledning att ii.tt t:~vl:iii mTi bliva lyclc~cl.
Dc flesta.
niiiniiiskor ~ltlaga bittert p5 .livet fijrst, ?i, vad han.
i i i h t c h5 liclit i~nclcr clcniin övertaga den liviniiliga ~~~idervisnin- förcstiiIl.iiing5 ' ~ Bun siigcr detta och litct tiil iniinii.
dc rliinga clct ifrsii sig.
Dc saga, gec.
Hr Olssoii i Göteborg uiGierströl.&lt;: lct iiitc ar viirt a t t I.eva .. s, niedan sanniiigcii i s i t t brev.
Vi bränna clct.
Hiln har liclit den soci aldem.ol~ratislra reservationen i r clcii a t t clc e j iiro v i i d n a t t l.cva det.
Jag iiog.
L z t oss gc 11o.n:on.i # ett sliit utan sjalv- c j p2 livet, clct a r cn.
1iiiii.glig gävs.
inorcl.cts hciiislcn mii.rlic.
J a g vet inte, oii1 ur delvis aiicli:a synpun1cf; er.
I.
se.iia.re Iilagar Mcii jng 11.31 s; yndat - D % n5cle11, tills jag S r iinn f iirtjiiiiar clct., ni.en v i .göra så i alla fall. "
anföranden föreiiade sig h r 0l.sson j:) ortom all biittring.
I n t e dessa synder 118 I en Inda fann han trassel och en oljc- L.inBöpiizg och Olsson j. Göteborg med yta.11, f ör villca in:iii blir straffad, utan clcss:~ lennila.
Dc föranc1rail.c likcts sta.llning, spilld!
: lit litet olja och glicc1 .av pistolen lwutet.
5.3- iljuparc, soni Slclrjg konima i Ijusct.
den liberala reservationen.
Fyra ocli trettio kr av mö~lighcter har jag dan ' b,ctralctaclc ile unclcr t.ysbnad sitt veerk. '
, Det c l u g ~ r.
avgjorclc Deiiison, " kiiliclz?
s f t och lilrviil har jag niccl clciii c j lyckats; öra niirint 5.11 cI.eiinn dagcn möjlig, nej o~i.iic !- c111: llCl1111~llj / ' ~ '; ildig:., J a g hur försökt a t t lava enclast s m i ' ' Xc j ' l, svaradc Longmaii, h e n clet si., jag sjalv vclat, cncl.ast l a t i t iiiig bcrörri.~ a \: för at.t han a r .s &amp; bcklaga~isviirt lik vem SOIX h t, jag tyckte .o111, endast h a f t a t t göra mc ' l hclst i clcn stora nliingclcii, soni jag tycker: ILclsn:t iniindiskor, som elculle göra mig lyck- sylicl on1 horloni.
Haii försökte s &amp; ivrigt och - 4v Donald Hamilton.
ig.
U i n sjal \ - islthct.
har likviil e j varit o v m - niisslycïcades .s % kapitalt .. ' Vid foten av trappaii stodo d c fösskr5nicl:~.
: mtislr, t y \ .ad jag haft, h a r varit bitar a.v,, rad aiirlra iickat sig sjalva.
Det tyclies a t t kviiinorns och viintade. '
: %=n olycksli.5iidclsc sade Longman v8rcls- cn s5 viss ~Iriiiisin ny ~llisbr~z~kiacl~ &amp; r och.
11iis.s- Tv &amp; bleka, skiilv.ancle kvinnor sl ' cippte in iilitscle lcraftcz.
skullc leda till bättring sna- löst, till svar p 5 clcras tvckanclc frzgor, &gt; &gt; h a i poliserna gciio~n dörren till det 1i:ilvsiiygga rxrc an sjii ' lvförstörelse.
Men jag tror, a t t 11.ö11 11 % a t t gOra rc11 sin pist.01, och ~ 1 % br.aii !i pemionatct, .och mccl en.
ciida, talande rö- 3eiina niin sista handling lian riilrnas som rci-i skottet av.
relse trycktc de sig t a t t cmot väggoii, nicclaii altriiism.
Mänga mä.nniskor ha sakiiat just ' 0, vad jag ar glad sa &amp; .en.
a v Itviii- koiistapelii Longman och detektiven Deni- 3c.t jag f örbrokat.
Ingen har blivit batt1i.2, norna iwigt, " vi vor0 radda - - - Y so:n gingo uppfor t.rappau ti ' ll d e t rum, c1ii.r av a t t jag har] .evat, och s % s l i ~ l l c clct förbli " Visst inte) ',: ivbröt Iiam.
henne i l~cstZi.il3 cltt cns:imnia skottet brunnit av.
ton, ' ren olpkshiind clse f öreligger!
?
oiu jag a n leucle i b.uncfra, $.r.
I k n: liidra l; vinii:iii, cii ljiagcr, tlircl v:i,rcls~, Longman ' gick 115 clct tunga, vårdslösa satt, Mcii oni (len varelsc, som Rr jag, plötsligt c15, skullc iiiaiiga fB c l.
~ i mccl Ijnst 1ii:u noch.
Isuiiisligt niisilctc, b m s t i soni den göi., villrcn iiitc iir ct.t smul intres- nppI~.örde ettt c ~ i s t e r i ~ scrscl al7 det; ~rbctc, soiii f örestkr.
Sj~lviiiorcl.
biittre.
J a g skullc gc rum ?it ni.Bng; ~, so111 1111 grat.
" Haii \.
: LY .C~CII cndc i Iicln \: iirI.d.cn, soi; i v a r.
ii1t.c l~.~i.iis specialitet.
Han var en alil ha clet ti.Rngt.
Da.r Rr I T I Z L I ~ ~ ~ Z som, arhct:rt ciiiot iiiig ", siiyftaclc hon.
dc ri~cst bcg5vadc marin.cn I? &amp; sin avdelning, tiárt i arntnl, och soni ni1 .f % intrHc1a p &amp; miii v:~I.
~~i,iall Dc t \, % ilctckti \ .ri~ii.a h:irlc g5t.t tysta ull.
m-en bcgfivning f o d r n d c s intc alls för cii s % plats.
DRi Sr lille T., soin alltid bcgarligt betr,i~lctat niim f; kigoclcl:ir, som nu bli I.i:iiis.
stiind, i ' ii+r Drmjsmi ~.
~ t l ~ ~ l s t: oiilrel sak soin det t n.
" Den d:; ir unga f1icl~:xii var ej glncl %t, a t t Dc 111iïI.u iiigrii svkr ' ghet mccl a t t f &amp; up::, Uaii har alltid förtjänat clcni h a t t ~ c iiii jag.
dörren.
Dcx.
\ - nr .olCst, .cliiii:ii clc b h l a kviii- Da.r iir clcn Icviiiiin, jag iilslcat, sjiil~inlct SOIII h:in g 5 t t bol % för a t t gc riiiii. '
) Loiigni:iii hct.
; iv cn cigarr.
norna påstatt motsatsen.
Longniaii öpp- illt aimal, Iion slcall iiisc, a t t jag till slut 15:-t " 3atiirligtvis iii tc.
: Dar fiiins al] t.i (l 11.2. iien saiining, 11.oii s2 of t a predikat .. ii:aclc clcn saki; i.
Detta a r allt, nicn jag hatar c1.cii Iciilisla a.1: goii: soiii d e t siii.iirt:ii .. Mrii jag ä r gl:lcl i al!
: .i Naiiiien, som slcjiitit si !&lt;, s a t t vid ctk hora -.
son1 följci- iic cd ctt sjiilviriord.
&amp; ritt lji.
f:ill!
: .i t t 14. gjc~itlc, ~0111.
vi g j ~ r i l ~, ' iiiitt i runiniet.
Klilaii 1i:ide g å t t tvärs ige- Acilll, Och s % giiigo dc fiir titt iiimppoi.tcrn 1i.iii; - noni 1troppe.n och hiiviiclet.
hade sjunkit n.ed i r iriitt .. Dct iir vKrclelöst, nicra viirdclöst fij: mot de Iiordagda hiinclcrn:~.
ptP.
borclct.
I c113 va:rldcii X i i för mig.
Likväl 1-1.5llcr ja.g ilet al- il ~lsc11.
h.aiideii höll han annu cn siiial, l h g p i p i g rc- 5 % oringa vi:idc, a t t jag viilj.cr a t t k~.st,:i dcf.
volver.
Hela hans stallning babr vit.t.ne on: ifr5.n mig.
0111 jag 1111. vZi.ljcr rit t iiiida dc: cn txött niari, soiii s a t t sig iied för a t t .vila.
: il1 andras och mitt basta, varföi: i. all riiiilig-: Longnian sag sig oiiikriiig i ri.,mni.et, Iaan- iets nainii.
sliall clB den:iia hmidl.ing av klok.- nancle &amp; t clen mindre spelrulntive Denison, icl; kallas c t. t bro t t?
Longnian vck ihop b r ~ v c t och stoppade dci a t t uiiclorsolcn kroppen.
R.iiiiiinet var spas- samt inöblcr.a.t, m.cn några spriclila f örcnl8l I fickan.
S 8 viinclc haii sig niat .kainï.atc ?.i.
och de diskmta reprocliiktioiienin p &amp; väggar-?
) Denison&gt; ', saclc han .tviirt, ') clii h n i viil n a visacle, a t t den, soin bott har, h a f t e n för- jugit, d l 5 ' ' * ') Ja, nar dct visat sig nödviiri.cligtl finad sinak.
Bokhyllans f å böcker visade sig vara sadana, soin Loiigmnn visstc a t t han.
' Vi skola Iroinnza överens om en lögn nu: borde ha Iiist, nien inte hade.
H.an giclr frain ' örstgr du.
Den hRr stackars uslj.ngen dödade 24 Statens övertagande av kvinnoundervisningen.
24 ~ ' j - - - Kapp- Pals~aruaffär 4 Y asterlånggatan 24 li.it:l. j, Mannen som gav rum.
j, j, J,: l Beakta ' ' Morgon bris ' annonsörer!
.
II stookhoim, Malma,.
Högsta gällande ranta.
- Helt &amp; r kr.
P: 80..
Hdvt .Ar 90 öre.
.
Sammansluten 7978 med Arbe-.
threrin.qens ~ a n k .qrun) dad, 1883,, II ' Upsala, Eskilstuna, Nyni %~hsimn, Sö- derhamn.
S k u r u ~ B-iuf.
.
Ya a; % \ 1 1 ken, Emottagep insattningar till högsta gallande ranta.
vintian motar sitt eget basta Sot.-dem.
kvinnornas samerganisations i Sthlm styrelse sammantritder 2:a mlndagen i mllnaden kl. 8 e. m. h Bryggeriarb.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
nar.
hon avdder mannen att teckna forsak- När du last ~ o g p n b; i s så kasta ring A aitt eget eller bagge makaruae liv.
PA fru A. Frossll, Upplandeg.
47, 4 tr. Alim.
e j bort den utan låt även andra grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre tel. 286 68. premier i D E F ~ R E M A D E.
Premiebe- f A del av innehållet!
frielee vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för ' - SthBums Alim.
kwinnoklubb (eoc.-dem.)
avhllller ordinarie mote 1:sta mlndagen maner.
varje mhnad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkete Hne.
Styrelsen.
För klubbarna att rekvirera från Morgonbris expedition: Matrikel ................................ yr st,.
5: 60.
(Fredsgatan 6, Schéelegatan 4).
Stndgnr ................................ B -: 03 Depositions- och .................. 5 proc.
Hapitalrakning --: OS Medlemskort .. ........................ Brevkortet &gt;De federerades inlir) 3 B -: O5 Ströskriften De nyakarlilagariia 3 -: O3 En a~betai~haastru -: O3 Brocskiyren Se dig omkring .. .... B borde icke köpa annan symaskin !in Affischer ........................... yr 100 st. 2: 80 Upprop för Morgobris gratis.
som Sr den yppersta i handeln, av stör- Protokoll f r h 1.917 iirs kongress pr st. -: 50 sta fullkonining och ger största valuta.
2 p Stockholms sBdram krinnoklubb (eec.-dem.)
avhiiller ordinarie sammantrade 1:eta.
onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
Ordf. fröken Anna .Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm.
Styre2sern.
- - 2 yrnackinen, Eskilstuna kwininoklukb avhaller or- dinarie möten 1:sta måndagen i varje m %nad kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelaerl.
Vi bjuda fullaste garanti for att de ~ r w i k q i icc.=dem.
kwinnoklubb av- med vart firmamïrke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens hhller ordin&amp;e - möte 2:dra måndagen i mana- nuvarande ' ståndpunkt ar det högsta som kan u p p d s och Övertriiffas icke den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal.
av d g o t annat faorikat.
Särskilt för- Styrelsen.
manliga betalningsvillkor.
maskinsaf af fair en Vasagatan försäkra Er i SOLIDAR, STOCKHOLM.
Figreningem för Hembiti.adea i StocLhoRm avh %ller möte 1:sta och 3:dje.
- FOLKET.
Förs %kriilgsbest %nd: 43,250,000 kronor.
försäkra fastigheter och lösijre i rand- P, SAMARBETE.
FörsakrinnsbestAnd: 160,381.800 kro11.o~.
Vänd E r till ombudet i orten eller torsdagen i varje mhnad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Styrelsen.
Sot.-dem.
kvinnornas ~entmls~yrelse: Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr., A.
T.
72 90.
Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. i iija en egen torva i Spånga soc.=dem.
kwimnoklulbb av- li %ller ordii~arie möte första torsdagen i varje ni8nczd Id.
8 e. ni.
i B ' olliets Hiis.
Styrelsen.
då på forsök en lolt i Anordn.
till f örm.
f6r Svcriges Frivilliga 1,niidstoriiisföreii:s Cciitral förbiiiid.
Lotten kostar cnda3t Kr.
2: Egendomen Hems by kr.
Egen&lt;loinnnia; iiro fiirtjusancle helggns i eri t,ypisk stjrml andstralit i ntirheteii av ECijl ö, i iiiw- ëgendomen Fridsta Ett ungkarlshem 6000 kr.
.-, - teriet efter ritniII &amp; av ingenilir E. Larsson i 1 1 1, ~ r ~ ~, l s I,l.ydni~,: [ssal~er, om bibliotek, Nationalföreningen mot eniigrationr.n or11 uiicler fl.
iilventuricr för husgerhi \ h.ans personligs 1i.pïitroll.
g m t iingliz~rlshem.
gatan.
12, Stockholni.
kr Blanc1 övriga vinster märkes: pifor-, ele-.
Egendomen Ens ta kr.
En ege m ed e l s roduktiofl!
