# ID: svediakorp-per2441
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,702
# sentences: 761
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN SOC !d (~ i e iig.)
- Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
stockholm 1918, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri - - ~ N r 6 Juni.
1 Il Prenumsrations~ris: I: 80 pr helt ar, 90 öre pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 6re.
I I Redaktör: 1 ' " IA A h.
Tel. K.
47 11 I WQamgombrisn expeaiiticbn r SIONE SVENSSON, A l l m Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr .. Stockholm.
Annonser A sista sidorna pris 20 5re pr mm.
I l ett inre behov n: att be herr Liiidmaii 0111 ~ ~ s i i för k t att &amp; etta yttrande i alla fall oj koiiimit frPi1 någon " koininod " I c k e k a n riz.ai1 p å s t å, -- d. v. s. svci~sk lcviniia, sedd genoisi a t t d e n B v i n i i l i g a r ö s t r a t - högerglasögon.
Nar diirf ör sedan 11ci.i.
t e n g % r segr ' aiide f r a m g e n o i i ï v !iirl~dciz,, d a r f ö r a t t deii b l i v i t ' aiit~ageii i e t t a n t.
a l 1siii.der. "
.Var- enda iii.iiiiiiiska - s3Jed.e~ ock &amp; vi f ~ ~ i i t i n i m soni r, ju.
faktiskt an- da sedaii ar 5815 p5 koiici1ie.t i BSacoii, så otroligt det a n kali lata, förlcla- rat.s höra till delina art .av livsf öïe- teelser - sk:all, vid läsningen av ovanst5eiide rycka på axlarna och saga, att det iir naturligtvis " koni- inodeii ": som m r i t f r a ~ n i i ~ och e ytt- rat sig.
Ty en så fulllroinlilig brist på logik och elikeelt sunt förnuft, soin koiiimer till yttring i ovanståen- d.e citat, Ban.
ii a t u r l i g t v i s elidast harstam1l-i.a fråm.
en Irviniia, i biista f all .en kviiii~a i niindre am- svarsfull stallning.
Ja, det kan s &amp; tyckas.
Nu fogar emellertid den Ancher: LASANDE GAMMAL KVINNA.
hårda slumpen det så, att yttraii- det fallde ' s, ordagrant, ty de-t ar taget FIilclebrand Bom.n~er och talar on1 de11 efter protokollet och ej efter n %goi-L s j u ii.
II a ii c1 e ii i v a n i andra 1caii.i.- illvillig jouriialists referat, av h e r r inareii, s % börjar maii ' verkligcii kanna L i n d m a ii i riksdagens andra kam- sig c11 snula konstig ...
I: första kam.-.
mare lördagen den 27 april.
Och i niareii, dar gudsfriiktaii och herr Tryg- känsla av den medfödda ri1ighete.n i11- ger g &amp; h s i d i hand, koniiiier jag 1.agoiii.
l Statsnyttans för ' att höra von Meiitzeïs argumc11t.e- for i synnerhet ~ e i Stora: Politik ar det niistan sa, att man har ring 1not den samhiilisvådliga kviiilio- Den hcga högernivån l 1 röstriitten, att Kristus valde till apast- lar icke tolv iniin.
och tolv lcviniior, ntan ondast tolv rnii.11.
Iiif or deriiii drä.pande ssii~iing tog jag %ter niin till- flykt till aiidi ?a 1ramniarc.n och Ironi.
.
just lagom för a.t.t Iiöra herr Ra ?,.
och saiinerligeii - lin visste j2tg snart ej liiiigre om jag befann m.ig p % en cirkus, eller .. ett l~oiieiiiöt~e.
Till d.e a !llvarligare inslagen i de- batten hörde ett aliilat yttrande nv herr I~iiiclmaii ilar h.an dclrlareixdc, a t t Iian i c h kunde godkailiia, pr.i.ii- cipen om r % t t till rösträtt.cn.
Dct finns ingen riitt för detta krav, mi:e sig för den elle eller deii aiidrr!, e !i- dast statsnytta.11 iir det vitala i.
(leii-.
1i.a fr&amp;ga.
Och herr Liidi-riaii 2 ~ -, S:&amp;, (y i c k e att stats~iyttczn t.i.llgoclo- siigs, 0111 clet.
sliipa.dcs riittvi:sa i detta fall.
J~~stitieini.ilist~erii pipe- liade v ' isse:i:.l.igen, att v3rt ~iii~illXl-i~lC!
~ t a t ~ ~ l i i gruiidare, clc~ Louis de Ceci., nog haft en aiman iiiening ' olm itilts- ilyttaii, 11ar han 8.ï 1879 1st till s:a.ts- ï %dspro ' tolcollet antecl; .na, att o .iii.
det sk~ilhe bliva allin-ii ii röst.riitk f öl: l~iiiliilcn, borde det ocksa bliva al.lmii:i röstratt för kvinnorna.
Fïd.ga:ii giill.ei: iiiiih5iGia bara, herr Lii~,cIi~~.a.ii, fran vi] - Bells 111~11 O S ~ C statsn.yttit ~ i det sven- ska folkets öron k l i i i p i iirligast.
.
.
Sedan ~tveckl,si .. dc herr Lin.clm.aii sin syiipuiilrt, att med röstriittcn ilaturligt-.
vis följde skyldighet att satta sig i11 i %
- - - MORGONBRIS \ alla fragof ' och tillade; ' att ges av de * döda siffrorna i kassa- sta delen .okunniga personer '.
D &amp; såsom vårt politiska liv utvecklat sig, ' böckerna f år den aldrig.
Svenslia: skulle verka mera klädsamt, om högern särskilt under de senaste åren, ar det folkets förtroende och h6germajorite- talade litet tystare om deii okunniga icke någon bagatell a t t deltags i detta t en i de geniensainnia voteringarna ha valmanskåren, nar den tittar på en del.
.politiska liv ".
Nej, det ar också v %r ingeiiting gemensaint; av sina egna, herr Raf till exempel.,.
meiiiiig, meii vi kunna ej fritaga oss Att det principiella motståndet i fra- andra liamniarem obligatoriske paj as.
friiii ta&amp;en, att högern e j var så nog- gan t i l l t a g i t sedan föregående be- Men det ar ' ej for dylika upptåg -- rakiiad med deil politiska iiiognaden handling är påtagligt.
Alltsedan olyc- omedvet.et iippmuntrand,e av många 1914; Herrens signade båt ger vii1 abso- kan ined Ryssland och vii,stniakteriim rilrsclagsmaii, som skocka sig kring ta- lution, där den iigger, &amp; t mycket, som prelrara stal1ni.g darigenom har hö- laren för att ej gå miste om en enda inte skulle haft hemortsriitt bland s s gern börjat visa taiiderna igen överhu- groda - soni statens kassa &amp; r avsedd; enkelt ' och poli ' tiskt obildat folk som vudtaget.
Till exempel hem Hilde- ~ e r Lindman r v ar emellertid %v en vknsterfolket i. vårt land.
brands anmärkning; att inom stora de- ridderlig: han vil1.e e j förneka lwiii- " $ !Ian går ic1re.bai.a på ett val.n~.öte '), lar av landet uppvnxit ett motstånd nan ratten till arbete, nej inte ens till sade herr Lindman, " ' uta.11 ma.n måsti: mot lrviiinorösträtte.n, som icke fanns san~hallsiiyttigt arbete.
.
Ånej, d e i.; s t u d e r a saken ".
Ja, det ar verli- för några år sedan.
Detta ar vad man rättigheten behöva nog a l d r i g kvin- ligen tråkigt, .menil an en gång måste i v å r a dagar menar med sofistik.
Och norna riskera " att mista i detta ut- den sverislra högern påminnas oin 1914, det ar att orera med argument, som.
märkta Samhälle.
' Och ingen vill för- om bondetåget.
t. ex. Dar tycker jag, sakna ' sa.iiiiingens varde.
neka värdet av den iiisats, som d s att herr Lindman kan skkda den politi- Men ' att intresset för medborgarrat- gjort, och den betydelse deras verk- ska mognaden i sin blomma.
- Ty ' na- ten hos de svenska lrviiiiiorna iiiinu le- samhet haft f ö r samhället, men att turligtvis: hela - detta bondetåg, från var med en sådan seg intensit.et som darav draga den slutsatseii, att kvin- drängen till patronen, hade noga s t u- det gör ar beulldrai=s~iirt, Herr Hilde- nan nödy-ändigt inåste dragas iii i .det d e r a t den gången vad det gallde: brand torde förlåta denna lilla.
egen- politiska livet, ar låiigsijkt och oberiit- ' att mota den demckratiska vind, som karlek.
Ty det var inte i g %r som fr %- tigat sade ' han.
Det ar precis sam- började blåsa in över vårt land.
Att gan första gången väcktes.
Det ar 34 ma melodier som sjöngs nar det va?
binda ris åt sin egen rygg, det hade: &amp; r sedan .. Och sedan 1902 ha ett 30-tal.
fråga om den allmänna rösträ.ttei1 för den svenska småbonden klart för sig wotioiler debatterats och a,vslc ?gits till- man.
Deras samhällsnyttiga insatser i att det var fråga om - och det gjorde lika med kungliga propositionezi samhället värderades, tror jag det, men han så g1a.d Så.
.
.
Annars har det visst 1912.
På regeringsuppdrag ha full- att släppa in dem i politilren, nej, diir något viskats om, att denna bonde- ständiga uiredningar gjorts av profes- voro de e j.
mogna, de skulle sanka tågskomedi tog ett för högerns avsik- sor Reuterskö1.d och av chefen f ö r Sta- nivån.
ter gallska snopet slut, liar nian verkli- tistiska Centralbyrån Widell.
Petitio- Alltsi %: högern vill fortfarande ej gc gen började, sorri herr Lindman säger, ner till regering och iiksclag; opiniona- kvinnorna rösträtt.
Den begagnar sin ' studera saken.
Och så lax det nog g % yttring f ör f rågan, som.
gamlade förstakainmarmajoritet för fortsatta högern i fortsättningen också.
Bara 351,000 svenska kvinnor; kurser i sam- avslag.
Rara avslag, det ar som att rnäniiislroriia lära sig tanka och studera hällskunskap, vilka bara under ett år, tala till viiggen, som Söndags-Nisse sa- sakerna, sd g %r det val till sist upp ett 1917, åhördes av .22,000; ïti inbjudan ger.
I denna första kammare måste ljus över alla högersyndarna h.ar i lan- av L.
K.
P.
R.
1iö11 i S t o ~ l r h o i %r ~.
1911 bräckrwii.sattas in.
Vi veta alla på vil- det.
Visserligen väd.ar högern.
f ör den iiiternationella röstriittsalliansen ket siitt och med vilka medel.
Till ' för- iiärvaraiide r e a k t: i o ii ute i världen dar sin 6: te kongress under stor till- sta kainmareii ha vi ju vår indirekta - Lenin och Trotskij ha gjort sin sak slutning fian fyra vii rldsdelar; öv:er rösträtt, in % ingen enda försumma att bra, d5 den Iran stricka sina verknin- 1; 300 kvin.iior tillhöra Izomniunala utnyttja den i sin-om tid.
Må vi enigt gar a~1d.a till behandliiigen av cle sven- namiidei: och råd i vårt land, vilket hålla sam.maii nu - oni sedan våra vii- ska lwinnoriias rösträttsfråga - och emellertid inte.
generar herr Hilde- gar skiljas i mångt och mycket; karn- I aktar sig nu mer &amp; i någonsin för a t t, brand att protestera mot att ffi.
pen av i dag gäller niedborga.rratten, e j " taga något steg ut - i det obekanta, ".
in i valmanskåren dessa " ointresserade de principer efter vilka den skall ut- eller f ö r, Mm den m %ste dock veta, att mindre övas.
ilat s t ö d i det har landet iiii som lcan tresserade och i sgdaiia frggor till stör- Julia Ström-Olsson.
-- - ') ' j), ' / - " Soni i den lamla goda tiden " kan ma?
säga att Morgonbris rnajnum- mer rönte ef terfragan.
Rekvisitionerna strömmade.
in frlln alla bh11 med bega.
ran om mera Morgonbris.
Rekordet ' slog Sundsvallsklubben, som ~Alde !j00 ex., och pi % m h g a platser.
sildes 300 ex. även av dem, vara konstanta upplaga ar 30 ex..
.
Midsommarnumret (julinumret) kommer även att bliva innehallsrikt och 12-sidigt., ' varför vi mana till lika, stort intresse för detsainrna som mnjnumret.
Vart lilla meddelande i n:r 4 om den g %va Morgonbris fått mottaga har manat till efterföljd och vi ha fåit mottaga fran vardera av Sundsvalls och Norraham- mars kvinnoklubbar 5 kr.
Tack!
C .. S.
Ett 504al kvinnoklnbbar giiigo i l: sta majdenioiistrationerna fram med eii tillaggsresolution, vilken iimehöll e n s k a r p p r o t .e s t mot f örsta k a m ~ a r e?
~ f.
ortsatta s ile j i kviiizioröstrattsfr %gan.
Denna resolu- tion blev iive11 enhälligt antagen över- allt där den föredrogs - i stockholm blev den .dock ej föredragen för d.e- nionstranterna, e j heller, såvitt vi ha oss bekant, i Göteborg.
MORGONBRIS Nd ja, den lille världsmedborgaren födes och .eftersoni han är den ' förste så är han ju ett helt litet under.
Den känsla, som behärskar oss vid den ny- Om vi mödrar tanka tillbaka på deil £öddes vagga, ar ju endast och allenast med inledande f öredrag .av direktörer- na IS.
Nystedt och G.
Lind samt från tidcn d % vi ännu voro u-aga kvinnor den lille val; för oss ar ju barnet allt, arbetarehåll Ruth Gustafson har hål- utan barn, så hände det oss ' nog lite va.r för detta arbeta vi, vaka, striiva och för- lits i Stoclrholm.
Möt,&amp;, som var an- iiär man överallt och allestädes s8g des.
saka för att få det att gå ihop.
Men ordnat av centralstyrelsen och sanior- sa små stacka.rs fattiga barii, som man nu kommer olyckan.
$iiom något # eller ganisatioileii gemeiisa; riit, blev, synner- så ofta hör beniimiias trasprolet.ariatet.
några år födes äriiiu ett .barn och fagtan ligen givande såväl ifråga om de ön- att nian då tänkte i sitt stilla sinne: den goda viljan viljan val finns kvar skemål, .som.
genoin fru G~~staf~son ' Vad det ändå ar synd .om alla dessa och fastan nian sporras till nya an- framfördes, soiii även genom de upp- små stackare.
Så slrola mina barn aldrig strängningar lyckas d e t ej längre att lysningar i en, del oklara d.etaljfr&amp;gor, få det eller behöva f ara så illa. "
- Eii hhlla allt så val samman.
Då man hinn- som 1iininad.e~.
fransk sociolog Sebastian Faure skriver nit f å det 4: e-5: e barnet ar det ej mera Men man gör sig dock en stilla fråga: f öl jande: ' Nöden ar en sliittriing som taiikbart, att det skall hinna till åt alla, Varför skola en, del upplysningar till nian glider utför, och nian hinner icke ty vi m &amp; komma ihåg att varje ny allnianhetens lugnande nästan så att tili bottnen, f örrari nian passerat alla världsrnedborgare minskar de övrigas i säga dras ut nied tång?
Nii ha t. ex. stadierna.
Man blir icke utarmad och föda och .o~nvirdnad.
Hur skulle det iStockholms husniödr.ar i- över tr.e eliiiidig genast, man kommer icke ögon.
också va.ra möjligt att vad som knap- 1cvart.s år fatt gå och undra över vald b1icklig.cn i det hjälplösa tillst %iidct.
past racker till åt 3 - 4 kan racka lika alla 41 l i b a r .e ii i soniras togo va- Det sker långsamt, en liten bit i sander, bra &amp; t tio?
Man får också of$a höra gen.
~Och i syiinerh.et har man ixndïjt det ena stycket, den ena trasa.
efter mödrar saga: Gud give att jag över vad det var för en högre lag, den andra förlorar man av sitt val- inte behövde få flera barn.
Det racker som ~ovil~l~orligeii i~iaste ordna # det så stånd, av sin styrka, av sin halsa, iniian inte till %t oss längre.
Man har sålunda att det ej salufördes några f a r s lc .a niaii faller i clef definitiva armodet ett riktigt begrepp om vad som ä r möj- bliibär.
De skulle torkas ovillkorligen, b1an lainnar p5 vagen i smulor sin va^:^ ligt för hushållet att bara, men vad hette det.
Ryktet att först saften pres- dighet och sill energi, s5som Tumme- barnbegramning en angår, så .vill man sades ut och .sändes till Tyskland och liten i sagan strödde pappers1appa:r att Övernaturliga makter skola ingripa.
sedan det torkade skalet var det som efter sig.
Och nar man äntligen nått Det borde ändå vara så naturligt för skulle saluför.as har henznia har vuii1li.t botten på avgruiideii, d % ar man så slut, envar, att barnantalet inte borde få stark tilltro.
s &amp; verkligen fattig aven på energiska överstiga f örsörjningsrnöj ligheten och Efter hr Linds upplysning ligger ju kiillslor och viljeyttringar, att man iclw att begransningen ligger i våra egna.
emellertid sak.eii on1 de fr %nvarande $:r i stånd till en kraftfull tanke eller händer.
f a r s k .a blabaren mycket klar.
Iiioni en målmedveten haiidliiig.
- Nar pro- Ja, men, saga många hustrur, om det Stoclrholms ra-yon fanns det inga blå- letariatets slavar skaffa sig ett hem % * 1111 överhuvudtaget ar ratt att hindra bar att tala om i fjol.
Och de som fun- det ofta endast fyra nakna vaggar barnalstriiigeii, s % ha vi det så fattigt nos i massor i Lappniark~eii kunde e j eller i basta fall lite möbler tagna p5 s &amp; vi ha inte råd köpa dyrbara tillför- f orslas f arska till iStockholm, vilket avbetalning som utgör det geme.1isan.l- litliga medel mot k~onception.
D5 kan man .mycket val förstår, nar nian re: ma heminet.
Karl.ekeii till varandra., dan hade 18 mil .att forsla dem till nar- Lrailslan av att hava någon till stöd Fe- man fraga tillbaka: Är det överhuvud- mast anlbringade torkeri.
Men, soni nom livet, att ha ett hem, en vrå dar.
taget rätt att satta manniskovarelser.
sagt, varför går det - ej an att upplysa rna11 ar siii egen herre .och lian styra hit i världen som ständiga trälar, varel- om s %dant.
Och helst något tidigare) ch stalla som man vill ar ju ändå .alltid ser-som inte själva önskat komma hit och som sannerligen ej ha skal vara oss än ett år efter.
ljuvlig.
Och så tänker nian ju att det tacksamma för livet, varelser för vilka Av nedanst %ende resolution framgår d i r val battre laiigre fram bara vi koin.- i huvudsak de önslre&amp;ål, som mötet rrm oss lite i ordning, och så arbetar vi intet förmå göra, varelser som för evigt kro dömda att lida på ett $eller an- underströk: cmii med glatt mod f ö r sig själv, hem- nat satt - och ar det billigare att föda APötet beslutar at.t henistalla till F. H.
K. met och framtiden.
Så långt ar ju allt och 8toc~kiholms stads 1ivsniedelsnä.mnd a t t gott och viil bestallt.
Man lyckas lotsa det ena barnet efter de#t andra %ii .att ireder !bör.ligen beakta och verkställa f ö1jand.e sig fram med lite sparsamhet och niai~.
skaffa sig skydd mot konception?
.
önskemål: Hur kali det nu vara att rika bönder a t t l ?.
H.
K. vid de ' beslut, soin.
komma att har till det allra nödviindigaste f ör och förm ' ögiia stadsbor sallaii eller al- fattas i fragorna noin frukt- och bärskördens I ?ageii.
drig ha många barn?
Man f år väl anda * tillvaratagande, all liansyn, tages till, hushål- S2 kommer då den dag som givei ' lens ofr5,nkoililiga ratt, att de i f ö r a t a Itifte om ankonxteii av den förstfödde.
antaga att dessa inte varit alldeles h a n d, genom a t t &amp; illifEllen gives a t t till rim- okunniga om sättet f ö r b a r i i b e ~ a n s - liga pris &amp; b köpa ' bar och f r u k t, själva ha Man arbetar o111 ii &amp; j ligt d.ubbelt och ning.
N %, då kan man undra varfor de möjlighet a t t i hemmen tillaga och bereda knappar in om mö jl.igt aiinu mera.
Det iom haft kunskap ej underrättat andra.
dessa livsn~edcl~ såsom .sylt, saft, marmelad ir ju iiiidi, en underlig känsla, detta att lika gama kan mant fråga varför Ja, o. s. v.; giva livet %t en ny varelse ..
Man haller att därför s o ~ ~ k e r t i l l d e l ~ i n blir g e så riklig praster och dylika alltid velat halla ar- gen lille oföddes öde i sin hand, t y man sorn möjligt; betareklassen nere i okunnighet och a t t F. {H.
K. e j lägger beslag p % alla till- ir ju Lndå själv upphovet till detta nya mörker?
Man har vetat att i samma gängliga skogsbär, utan a t t clärmed liven # se Liv.
Vilket oerhört ansvar, att skaffa mån arbetareklassen hö j es i kulturellt till .att tillförseln till stader och större sam- rn.ämi~islror till varldeii!
hall.e.n.blir sa riklig att den kan reglera pri- haiiscende, i samma ni&amp;n minskas cle be- serna; sittandes makt och ägodelar.
Man far a t t f ör dem, som inneha ~k~olonitradgårdsr, förutom å t sjuka, endast Bt %aril och först val aven antaga a t t.
i samma mån barn- mindre trädgårdar .och liknande, kunna givas 1 % å t barnen f r h de mindre bemedlade .lieni- ~egraiisniiig iiitradei., i samm.a mån min- möjligheter at.t tillvarataga bar och ' frukt rnen; genom, lom så blir nödv ' sindigt, en extra soc- latt centrahkökets verksamhet endast bli]: skas trasproletariatet och höjes i eko-.
h ertilldelning.
~vsedcl för dem det iirspriingligen gällde, fa- iioiniskt haiiseende.
Vi måste viil ändå: Vidare a t t ~Stockholms .stads livsniedels-: nil.jer och ensa.nist5ende lur de mindre benied- iiiimild f attar beslut: ~ade klasserna eller i svagare ekonomisk medgiva att fattigdomen aldrig kan bli 3 % gränslös dar det ar få barii som da.r .att centralköket i osin ve~lrsamhet i c k, e,; tallning; och slutligen sgsom hittills varit fallet, i så stor utsträck- att livsmedelsnhinden på basta aätt söker iiet ar överfullt.
ni.rlg må få anviinda, ett för barnen s &amp; vik- !ösa frågan .on1 undvikandet av dessa ticls- I humanitetens intresse måste n&amp;i- i tigt föd,oamne som gryner av olika slag; &lt;dande och piasamla ~k6bildningar vid niinin- niskorila se till att ersatta kvantitet a t t det därtill må ~bes~utas: $ens och cent.rallcö1cets oli.ka Iförsaljnings- och med kvalitet.
Om utvecklingsmö jlig- i ' a.tt så l h g e det ar eller kommer a t t vara 1t; l4imningsst; ' l.1 d en.
' h r i s t på detta livsmedel, det reserveras, heterna vore battre, om vården, födan, Ett dyrtidsmote ', ' -
iiiider valeii, citerar Georg B r a d e s, som en g h g för ii %gra 81: seclan skrivit att kvinil.oriias röst konime att förciröji~.
utvecklingen m.inst 50 %r, och tillagger: Som dagspressen redan meddclat h a.
: D:~.?
?iii crii.1~ 1cvi.iiizor nu f ör f örsta g %n-.
Kviii.iiori~as cleltagaiidc i valen kom- mer icke att fördröja utvecklingen ens gcn soni.
röstberättigade meclborgarc eii.
sekiiiid.
dcltagit i c1e politiska valeii såviil till Nej, säkert icke.
N %got märkvärdigt l mclstiiigct (första 1ca.niniaren), soi !~ l&lt;oni.nier icke att handa clärför att någ-: Eol.lrctiiigct (andra kainin.areii), smit HELGA LARSEN.
NINA BANG.
ra f &amp; kviimor i stallet för.
män f %tt val- i iivalt 1cvin.nor soni inecllei~iin ar i b %da h.iYlaiide till de olika partiernas iiume- 1 jarnas förtroende till säte och st, %m.ma i, Ici~ni.:~:ari~a.
styrka är val liten, men vi för- lfiiic-ets lagstiftailde församling.
Det AV clc va.lda bviiiiioriia iiro tv5 socia.lde~n.ol~ratei:.
Fru Nina Bi311g i moda att de socialdemokratiska Itviii- stora ligger däri att r ä t t f ä r d i g- l a.ii.dsti.nget och bry ggeriailbeterskal~ norna för sitt vidkomni.a,nde varit över- h e t e 11 s e, g 1: a t. Könsstrecket ar fix Helga Larsen i folketiiiget.
Utoin ens med sitt partis ledning i denila sak.
borttaget.
I Danmark.
Icke hos oss i dc.ssa iiivaldcs i landstinget tre lr:riiiilo: * I varje fall kali maii icke besky1.h kviii- ' sverge.
On1 vår pa.rtivh, magisteril Nina t.il !.l.iöi.
* a~ide viiiistern och.
en radikal.
I norna för att genom för stsrlrt fram- trädande ha åstadkommit oreda ' i par- Bang, är ej mycket att säga därför, att fo !,lcctiiiget tv8 l i ~ i i i i i ~ tillhöraiide r tiets taktik.
Det ligger izu i kviniior- hol1 r e c l a ~ l&amp;ld och .va] .l~ä,nd för komcrvativa högei.11 och e11 radikal.
' Kvii-inoi:.ii a h a med livligt.
iii.tresse ilas egen hand att öka antalet kviniilign svenslca partikamrater och för Mor- gonbris läsare.
Hon ar anka efter för dcltagit i valen och skött sig iitniarli!
incdleninmr vid koniinande val.
Danska Social.-Demolrraten, som be-, blott ett par $r sedan avlidne d: r p % d1.a satt.
Det IGUI ju sy,nas, som om dcii kvinnlign representationen i för- röin.n ?.er kvinnoriias utm.ärkta hiil1 ining Gustav Rang, kand f ör sin litterära Danska kvinnorna i val.
ar -- I i I i.
i 1, I solljuset och liiften, betinge1se:rna för niir betingelsenia f ör existei.isen e j f iii.
gen påsta att densamma ar det en smid uppviixt, fuiiiics, 11ehövd.e vi nas, i detta halla vi oss neul; rala, låta nationella sjalvinordet kort och gott sl.l.dt ?lcs ~~~~~~i; inte s % i-ii.5nga idiotan- slunipcn b estiiiiinxs eller, som.
c1e.t heter, och att nggot farligam system ej fin- nes.
' Och de t.ill.i.gga: framförallt i en.
~tai.tcj:, bai:iih.us, tuberlielheni och fän- lata clet g2 p5 guds fö~:syii.
tid av allman i.iiteriiatioize.11 osäkerhet, gclscr soni i ~ u iiro tillfiimandes.
Att giva liv d2 maii tir sjuk eller i som deii iiarvarmde, och för ett folk Vi behövde d &amp; ej hellcr på vbra ga- ekononiiskt förtryck a,r inte endast nied farliga granilar ar detta system vaiil.ottade stackars va- oriitt utan ett brott.
Detta ar en prin- tor se sa ni %iigc?, clcii of elbara vägen till.
snar undergång.
rclser, vars hela liv ar till c11 börda för cip, som.
inte - endast borde crkiiimac Till.
detta skall jag be att få citera utan iiveii till5.m.pas.
dcin,sjiilva och andra.
den franske författaren Urban Gohier.
Maii hör S % ofta att ba.rnen äro el1 Men, tänker man, inte blir samhället Haii] .åter en av sina personligheter p % och en ~iations stör .. biittrc genom att minska (+arilaiitalet.
herrsiis ~~iilsigiielsc £öljaiide sätt protest.era mot att ha av- Jo, p % 111.hga vis.
Kvisinaii är ju f. n. sta egendom.
.
k.omlingar: " Mina barn?
Är du ga- i.1.1.t~ ansccld att vara till för annat än Dct in.åtte då val bara vara de legj- len, medborgare?
Det %r bra för de att ' föda barn, me11 vi f % väl ändb tiillka tima, i slutet äktenskap födcla bai:iien, rika att hava sinåttingar.
Du vill väl p5 att lwinnan ar en iiidivid med ut- ty de andra st % ju s % gott som uton: inte a.tt jag ocksi skulle ha det?
Barn.
\ rccldiiigsiilö jl.ighet.er lika s % goda som sam.hGllet, d % ni. &amp; vara a.l.drig så d.~ilz Gossar och f lickor!
Kanonniat!
Se pH n.i.a,iincns.
Och att kvii~iiaii iivei:~ bör ha.
tiga.
mig en smula!
Ser jag u t som en an- a.n.iha intressen $11.
att reflcxion.slöst Dct haiidc föl: nagot %r sedan ute.
vid skaffare - till straffarbetsaiistalter?
och aiit om.atis1rt f öda barn till ~ i i ~ l ~ l e Marieberg il.
en explosioil, varvid tv5 Barn.
Om.
jag hade fått några skulle Dct ligger i kviniiaiis egen hand att kvinnor blevo off er.
Deil ena ef terläni- jag genast ha gjort dein den tjai~sten giva sit.t liv ett bättre iiiiieh %ll, ett ilade ea.
liten gosse pB tv % %r.
Gosseui att vrida iiacken av deni.
Vad skall d e t hade hellcr ingen far i livfi+, has.
druiik- bli av bnriiea?
Undergivna slavar och biittre viii ' de.
Dcii dag d % kviiinori~a låta sig över- ilade inför inodcriis ögon utan att hoii fega staclrare, som bli allt.
~ s l a r e ~ u i ~ d e r tygas oin att dc själva ha a.iidrs intres- kuiide 1romni.n honoln till hjälp.
l det de janira sig - eller modiga, okuv- sci-i och andra 1.ivsinö jligheter, en an-: r. statsverkspropositioneii f ör ar 1912 liga trotsare, som ryta av raseri och iiaii uppgift an att endast föda barn, under tioiicle hiivindtitelii &amp; terkonin1.er smarta, som jag gjort hela mitt liv, och dcn dag iir hon herre över nydanings- den lille gossciis naniii.
Deii döda 111.0- som skola förgas i någon f %ngelseh&amp;la iil.öjlighctcrnn, ty under sii.vara:nde för.
dern m r ju aiistiilld i statens tjiinst och liksom jag i inorgoii.
.
..
Nej, medbor- Ii9~1landen lian kvinnan aldrig göra sig f i c k siitta livet till genom.
olyckshan- gare, j ag har.
inga .barn. "
gillaiide.
Dct stiiiidiga bsriiaf ödandet, delse i stateiis t j gi~st ..
Nu sltulle al1l; sa Med anlcnytiiing till detta citat och soin ju f r h några h&amp;ll påst3.s föradla hciincs lille gosse ha d en ersiittiiiiig, ined tanke p % den iiuvarande tidens kviiii~m, gör hcnilc i stallet till en sl.av.
som] .agen i dylikt fall stadgar, eller d l a fasor mbste mnii saga sig sjiilv, att 5t I.
~ c n ~ i.
nianiien i~t, och bariien, utan 6 0 lcroiior o ~ n ii:&amp;.
Meii iiu koinnier det .inalste ett oerhöilt mod till att ta ett möjl.ighet för heiiiie att gestalta.
11.e111- clet märkliga: Då barnet ej var.
fött så stort illlsvar p &amp; sina skuldror som ~ n c t till e11 hicici~s och lyckans hoiiiiig.
under slutet i,ktciiskap kunde stateii ej att satta nya meclborgare till viirldeii.
.
Desto f ortare hon inser nödviindigheten tillerkalina h ono:ni cleiziia sunima ined - Ka~ioiimat och fattiga lidande sta-c- av l~ariil~cgrailsning desto förr korn-]: .iitt - inen av n 2 d anser sig staten lcare, soni hela livet igenom skola lida iiicr hon att höja sig a.ndli.gen och kuli- böra betala 60 kr.
i brligt ullderhåll.
- och Iriinipa so111 vi gjort!
Är det iibgoii ila göra livet mcra iiiiieh&amp;Ilsrilct för sig I: förbig5ende bör närtmas att socia.lde-.
avundsvärd lott att bliva ' född till ett sj a l v och de ' sina och i sa.iiiina m. %ii kom- niokrati ' ska riksdagsniiiii motionera t om sadant liv?
ju även samhället att viimi~ p % den att staten %tmi:o.stone bör.
betala till Vore det inte bättre att försaka för- detta barii varili.geii f örekoinmaiide iildraglridjeii och bespara den ofödde cnslril des hö jaiide.
Vi försöka ju att avgörande ingripa bariiuppf ostringsh jä.lp, 15 kr.
i iii %ila- ~niiiï.ta.11 av att bliva född för att leva i illa aiidrn livets förh~llmidein, men i d.eii.
SA tar staten hand orii sin dyrba- ett helt liv i elhde.
clcttn det allra viktigaste, som för er] raste egendom.
- 4.
F r. Mots tåndarna till bari:~b~griiilsiiiii- .va,~~c.l.sc kan bctpda livslAiq$ eliiiide,, ' -,
MORGONBRIS 5 ~~crlrsan~.hct inom pmtict.
S j ä h $.r fiiii Baing, histori1ce.r som sin a.-vlidiic 11iai.i) ISwii lc5iilinr.e av vAr storc likofadel: Karl Marx, liiror.
Hoii iir litom siils Och oni ~ L I kvinnaii.filr rösträ.ttt, s % Leve v 21 % kvinnoideal i n h g a a d r a f örtroendcuppdrag %ve;!
iiï det ju iiitc alldelcs nödvändigt, a t t av ett urblåst skal, incdlein i Hollaiidsk-skaiidiiiavislca hon röstar p % en lwiiiiia, ho:i kan ju vars tomhet lcomniittén, och har med a.iiledniiig hä.i:- givetvis lika gärna liiin.na sin röst &amp; t ar dess fromhet!
av åtskilliga ganger besökt Stockholm en man, om hon anser att han vill och O ' l a I I a i i s s o i ~.
på senare året.
Heiiiies liv är uppfyllt * kan tillvarataga hennes intrc.sseiz.
S,; av arbete i partiet, där h e i d stora den farh %gan, att riksdagen skulle bli lcunskaper på.
olika områden komma Sa har d &amp; de11 kvinnliga röstrattei?
övervägande f ciilinin, tror j ag ar mi.- till stor nytta.
Fru Bang har under h y o f allit!
nimal.
många år tillhört partistyrelsen.
Nyss gingo vi hoppfulla och med Och den i olika tonarter sjungna Fru Helga Larsen ar bryggeriarbe- glad tillförsikt den allo arstuliga f ram.- terska till yrket och kommer s h a d c?
tiden tillmotes, i tanke att IIU niiisk strofen om kvinnan som harskarinila i diickt från de kroppsarbetande h i n - väl äiiclå den tiden vara kommen, da vi kärlekeim rike och om att ho11 da.r bör nornas led, och ar en förmåga som få.
Icviiinor slrulle bliva delaktiga av inte ha sate och stan~ma, den h.ar nog i det Hon ar ordf. för kvinnliga bryggeri- bara skyldigheter som meclborgare, närmaste niist sin auktoritetskraf t.
Det går nog inte att försöka iiibilla oss och.
vattenarbetarnas fackförening, och utan iiven rattigheter som sådana.
r, emedan vi vart tredje år medlem av Bryggeriarbetareförbundets Vi Ila st %tt vid mii~~iieizs sida, kanr- k ~ i i z i l ~ att ge vår röst till valet av en riksdags- styrelse.
Som ordf. avlönad och helt paiide för samma ideal; intyn.-,i h m man kiirleken darfor skulle fly fran upptagen av arbete inom dessa omr %- nog ej mrnit mindre hos oss.
den.
Nu star nämnda kviiinliga fack- Vid förarbetet till de stora frågornas v&amp;ra hjaïta.11 och för alltid draga oss f örening nied en medleinssif fra, som avgörande ha vi varit med, kämpat och fran det vi äro bestiinida för - hein- räknar nied fysiffriga tal, och man för- lidit.
Men i det avgörande ögoiib1i.c- met.
Nej, tvärtom!
' Det ar ett krav som står vilket arbete som ligger bakom, in- ket ha vi hållits utanför.
Då ha vi bli- iian organisationen hinnnit så langt.
vit behandlade som en särskild kate- sknl.le beaktas just på grund av sin Det har säkert icke varit någon lätt gori av nziinniskor, till synes lagre stora betydelse för kvinnans viktiga.stc sak att skilja sol och vind lika i deiina st5eiide på utvecklingsstadiet 5n m.an- iippgif t, namligeii barnens uppfostran.
Likaså framhålles det ju fran priii- bransch, dar man och kvinnor arbeta nen, och därför ej värdiga att taga samman ofta i samma arbetc och + %r Kran av segcrn.
Det skall sannerligeii.
cipiella motstandare till kvinnoröstrat- kvinnornas f o r d r a: s a ni m a l ö si.
vara en själviskhet utan likc, soni skall ten, att vi slculle förlora vår lrviimlig-.
, ' f ö r * s amn1.a a r b e t e janit utgör godtaga n.ågot sådant!
het, som det tycks, vår enda dygd, on1 stötestenen för Boiiflikter.
Det galler.
Nar nxui ses argumenteringen f r h vi erhålla lika rättigheter med rn.aimen .. d &amp; att ha den ld.oka, klara bl.iclren för högerhåll., Iran man inte frigöra sig Ja, pä det svara vi: Består lrvinnlig- sit~iatioiieiis krav och prii~cipens ge- från den tanken, att- det verkligen inte Ileten i att vara så dum, naiv och okun- iionif öraii.de.
vore sa olyckligt om det, som de mest nig ' som möjligt, då kunna vi vara den; Det har siii stora 1~etydel.s~ att fru f asa f ör, Bleve verklighet, nämligen at t förutan och i så fall star deii i vägeii Larsen utgått just fran b~yggeiia~rbe- Sverges folk siinde kviiinli.ga represen- för var utveckling och måste bort men.
tanms yrke.
Arbetarna i. denna taliter att föra dess talan.
Jag har ersatta.^ med andra bättre och varde- bra.nsch ha i Danmark likaväl soni ha.r svårt att tänka, niig att lcvinnor, till fullare egenskaper, som hjälpa oss varit hårt utsatta för 1rristi.deiis ST^- och mcd ur moderata läger, kunde vara f ran- &amp; ' c och ej tillbaka!
righeter i siii prod~~lztioii~ve.1~1~s.anih~et.
så h.årdaaclrat lcoiise~ativit, då det gal- E l l e n Vestinaii.
Vid lagstif tiiiiig rörande dessa f öïhål- ler s~inda reform.er.
- laiideii kali ~aluilda fru Larsen bli ett gott stöd f ö r denim yrkesgrupps iii- tresseii.
Fru Larsen har genom en lång tid visat, att ho:n besittes den 1aödva.ndiga fackliga skoliiiiigen som en ledare be- Vad heter kärlek till fosterlaiicl?
Det ä~ kärlek till fosterland, höver, men.
heiiiies, faslcliga intresseii En fläckfri spegel i fliickfri hancl, nar obestickelig vå.rda.rhand g % hand i ha.izd nied clei~.politiska rö- som atergiver den älskades drag kan göra den yiiiiiiga rilcedomsv %g, relsen, m.ed socialismen.
Hon valdes i s j5lfiill.t och l jusdriicket sainniandrag, som flödar i jord och flödar i hdg, för några år seclan som borgarerepre- niii: frigjoid hon slrsidcr ur slattelis til.1 livsens sprii-igbruiii~ar ö.ilcral.lt I b and sentant (stadsfullmäktig) i IGpeii- och tuseiif allt.
hamn och har.
nu, soni redan framhål- i inorgonbraiid.
lits, inträtt.
i folketinget.
Och det iiï karlek till fostcrlaiid Daniiiarlcs kvinnor kunna säkert Vad ar att älska sitt fostei:.laiid?
att lysa - ~ipp &amp; den förradarhand, vara nöjda nied valet av dessa deras Att knyta kedja av hand i hand som griper om rodret och styr mot land, första represeiitanter i rikets lagstif- och leda med spelande vår.d.agsmod nien styr på skar och styr p$.
sand, - tande församling, och vi lyckönska dem all ljusets evigt rinnande flod a.tt lysa på handcn klart och fast., a v allt v %rt hjiirta!
A.
' S t. och dränka däri var smygmansh op tills greppet brast.
Fragan för dagen.
, ' Fosterland.
i judasgrop.
Ola.
Hansson.
.
-- Tal första maj av Disa Wlstberg.
- - - - p en minan betoning p; vissa fragor.
&amp; Iii.iin.eii representera on sida av en sak, vi cleii q~lclra.
Deras ideal ar maktkulturen,, vart saiiihälls- moderligheten.
Vi kiinna och tanka som mödrar.
Vi leva för och genom vara barn.
Man säger, att mannen tsqlcer med hjärna11 och kvinnan med hj.Krtat.
Vore detta sant h v i s a r det endast, hur nödvändigt det är a t t mannen iclre står allena i samhallet.
Är icke världskriget en frukt ov mamens ensi- digs malrtpolitik?
E t t samhälle d Sr aven kvinnorna vilja tas med skulle aldrig s l ä p p lös kriget, dar deras man och söner slaktas.
Ha vi inte har en alldeles ny betoning 11: fredsfragan?
Medan kvinnorna sökt och funnit varandras händer över skyttegravarna, ha mannen sant varandra de dödande kulor- na.
Måste inte kvinnorna, mödrarna, hata kriget, om de älska sina barn?
Kvinnorna Kvinnor, systrar!
Vi måste vakna till med- Siro oc !rså ivriga fredsvänner i sina hjärtan, vetande om oss själva och vår livsbestam- men daliga i sina handlingar.
De vilja fre- melse.
Vi skola inte längre vara endast led- den, men de vi1j.a den icke nog starkt, de dockor för männen, inte hemmens slavinnor, langta icke efter den med hela sin själ, de inte mannens utsugna trälinnor i kontor och ha icke gripits av den som en brinnande oro.
fabrik.
Vi f % inte nöja oss med .att st5 un- Men vilja vi freden, ' måste vi tala fred, ta.nka der hans förmynderskap i samhsllet.
- Vi kr; - fred och vilja fred i flammande garning.
va rättvisa, medansvar, lilrstallighet p % alla Låt oss hata kriget mvd en lidelse som blir omraden.
Inga allmosoi., utan rättfärdighet.
dess död.
Lat oss älska freden s &amp; st.arkt, a t t Men vi f å d &amp; inte gå som spridda får, som den blir levande verklighet.
Fredsfrågan själlösa varelser, man föraktar, utan samla borde kunna ena alla mödrar i en brinnande oss i en väldig organisation.
Vi äro på önskan: fred.
marsch niot den f r a m t i vi drömt om.
Det Men skulle icke aveii de speciella kvinno- beror på var arbetsvilja., vårt offermod och frågorna kunna ena dem det gäller9 Älrten- insikter hur f ort vara f örhoppningar skapslagstif tningen, moderskapsskyddet, bar- skola infrias.
34 % vi enas i arbetet för so- navården, prostitutionens avskrivning, lik- zialismen, barnens, kvinnornas och de ' be- ställighet med mannen i, arbetet o. s. v. Anna trycktas befriare.
Lenah Elgström har kort och vidsynt formu- Efter det med livligt bifall mottagna före- * lerat detta program: draget föredrog fröken Elin Bergqvist reso- V i ha insett, a t t vi som iiro mödrar och lutionen har nedan och utbringade ett %raf- ansvariga för barnen., darmed äro ansvarigs tigt besvarat leve för kvinnans rösträtt .. för huru deras villkor gestalta sig, d. v. s. för hela samhall$ts konstruktion.
.
Kvinnornas resolution.
Tal.
uppehöll sig vid kvinnornas rösträtts.
frkga och orgaliisationssträvanden.
: Hon er.
inrade inledningsvis om ett första ma.j-rninnc som ' barn, hur hon fångats av stamriingen Samma känslor ha aven i dag, sad.e tal., t a git mig fången, denna gång för lrvinnorna~ eniga uppmarsch i leden.
Är iclce detta ett lika löftesrikt tecken som den första lärkans g.rill om våren?
Hur gror och spirar det ej.
överallt a v nya tankar och förhoppningar.
Men utifrån komma, mörlra bud f r h miljo- nernas ' massgrav.
Genom kanondundret f öl:.
nimmer man dock ibland det mänskligas rös- ter.
De vittna om arbetarnas och kvinnornas, stigande inflytande.
Tal.
uppehöll sig vid Irvinnoröstrattsrörel- sens framsteg i Amerika, England, Austra.
lien, Nya Zeeland, Norge, Finland, Danmarkj Holland samt i Ungern och Italien och fram- höll huru kvinnornas förhoppningar i vgrt land med vänsterregeringen förbytts i mör.
ker genom * högerns envisa motstand.
Hon po- lemiserade mot dc av högern aiiförd:~ skälen för ytterligare avslag på kvinnorna,^ krav.
13s Raf var rädd för a t t han slrulle bli barn- piga om kvinnan fick rösträtt) men h:~ii behö- ver inte vara hgslig, ty kvinnorna slrulle nog inte anförtro sina små barn i s &amp; ovar- samma hiinder, Till hr von Mentzer, soni sökt stöd för sin ståndpunkt i a t t Kristus ej valde några kvinnliga apostlar, ville tal.
konstatera, a t t världen gått framåt sedan dess, då vi hade kvinnliga p a s t e r och predi.
kanter.
Hr Hjärne tyckte a t t valmanslr ?i,- rcn var för stor redan, utm kvinnorna, men drar man ut tankegången anser hr H. det.
lyckligast, a t t endast ett fåtal handhar rikets angelägenheter, och ur vilken klass de skola tagas behöves ingen uppl~rsning om.
Mali J a g fruktar a t t detta program iclre kan Sundsvallsdistriktets arbetarekvinnor, sam- ' har sagt a t t kvinnorna kunna vänta, d % vik- samla alla kvinnor.
Det är skiljemuren mel- lade till 1 maj-demonstration till ett antal tigare frågor först behöva likas.
Och ändock lan två skilda samhiills %skådningar: koiiser- av 1,000, uttala sin harm över högerns nej ' talar nian om sä oumbärliga vi äro.
i samhal- vatism och socialism.
DSiri ligger aven svar på kvinnornas rösträttskrav.
Liksom dera ' s let.
Vi kanna a t t vi ha, ansvar och vi vilja på fr&amp;gan om de socialclemolrratiska och de skäl för avslag, a t t kvinnorna slrulle vara t a detta på oss.
Vi ha Gr efter Br v.
a r 5 ~ borgerliga kvinnorna kunna samarbeta med 3kunniga, ar en förkrossande dom över för- a t t bli insläppta genom samh %llspori; e.n, men varandra.
' Rösträttens erövring är gemen- sta kamm.arens vanstyre, ar deras handling dörren har stängts mitt för vår nasa.
War sam för oss alla, men nar detta mål är vun- ett nytt bevis för a t t partiet stär över foster- ha vi kvinnor väntat nog?
Tal.
ironiserade net,; kola överklassens kvinnor förstå sina li- landet; a t t själviskheten icke kan underord- över männens kapitulation under ' kriget f ör dande systrar på gatan och i fabriken etc.?
nas samhallssolidarit eten.
Nu mer an någon- kvinnoröstratten, sedan kvinnorna sålt sin Jag tror vi måste gå skilda vägar.
Det iir sin anse vi kvinnorna ' nödvändiga i arbetet: k r o p ~ och sjal å t staten.
Vi fråga oss med n?
turens ordning.
De g % att - f örsvara sin i hemmet, på arbetsmarknaden, på det so- bävan, om det skall behövas krig aven i vårt bekväma tillvaro, vi att slcap ' a ett samhälle: iala fältet och i lagstiftningen.
Det l&amp;n land, innan man erkänner kvinnans ratt.
för mahislror.
I: insikten härom ha vi bi?
: icke gagna samhället och utvecklingen, att Kan det iclce räcka med vad den svens1r:i. l a t en socialdeinolrratisk kvinnoorganisation.
gång p &amp; gång låta vår viidjan om delaktig- lrvinnan f å r prestera a~icl &amp;?
Hon f:r&amp;gade j Etöstratten liraver arbete och fostran av livin- aet i ansvaret förklinga ohörd.
De krafter, vilket avseende de svenska kvinnorna voro norna.
ärf för måste vi.
ha vHra kviiinoklub- som skiille kunna användas i samhallsarbetet, sämre an sina systrar i Skandinavien.
Vilken bar.
Tal.
slutade med följande appell: måste förödas i kampen för politisk rättvisa.
insats göra inte kvinnorna bara på ' hemmets område nu under krisen?
Kan det finnas nå- gon mer heroisk handling än den tåliga, tysts kamp mot nöd och elände, som tusen fattiga mödrar utkämpat under kristiden?
Men detta a r iclce värt någon uppmuntran.
Och dock är det endast vår solklara ratt vi begära.
Samhället behöver oss och v i.
samhiillet.
&gt; ' Vi tröttnat a t t blöda för egen dolk, 8at.t.
av hjärtat från huvudet skilja.
Tal.
underströk a t t rösträtten endast val.
ett m.edel f ör kvinnorna och upplcostade f r$- gan: Vad är då målet t Hon framh.öl1, at.t till billiga bestämda priser.
Obs.
!
Bostallningsardolningen.
I lrvinnorna inte hade nggot eget program a t t Vid uppvisandc av fiirenings- eller klubbkort lämnas 5 % rabatt.
komma med, utan endast en annan livssyn, ' Stort lager 1 in- och utlandska nyheter.
M.
O RGONBRIS ------- 7 a - p - Arbetarekvinnornas svar p$ utmaningen.
blir ' ett löfte a t t stärka sin organisation och 1iä.ni- * a tills det första niålet: rösträtten, a r natt.
Vissheten om vår saks i.iittfa.rdi.ghet skall go oss.mod a t t föra den lraxnpen till e t t seger- rikt slut.
Fram för den socialdemokratislra ~rviii~orörel&amp;k!
Uppsala.
Uppsda Soc.-Dem.
Kvinnoklubb hade tors- dagen d.en 2 maj e t t talrikt besökt möte, vnr- vid föredrag hölls a v Ellen Vestman om lrvinnans politiska röstriitt.
Klubben beslöt enhälligt göra följande ut- talande:?
' Vi uttala var harmfyllda protest mot a t t Iivinnosna, vilka, med dubbelt arbete samt mbngf aldiga bekymmei, f å b ä r a f ö1 jderna av en genom män förd politik, nu genom högerns gensträvighet och maktbegär blivit nekade sin medborgarriitt. "
Vidare beslöt lrvinnolrlubben a t t hem- st5ll.a till dem det vederbör a t t göra nggot för a t t f 5 de nya " lagarna ' om barn utom äktenskap) ' mera kända bland de unga lrvin- ncrna i landet.
Till a t t ordna den frågan iitsågos Hilda H e d h och Ellen Vestman.
.
Det.
a.ngenam,a mötet fortsattes med miisilr och upplasnifig samt praglades a v biista stam- ning.
H.
H. Uppsala den 13 m a j 1918.
Fagervik.
Rvinnoldiibben hö11 möte den 14 april.
Mö- t e t öppnades med avsjungan.det a v " Interna- tionalen J) och var talrikt besökt a v medlem- marna med familjer.
Klubben bjöd på kaffe och programmet omväslade med sång, musik och1 .förelasning.
Styrelse- och revisionsberät- telser föredrogos och godkändes med e t t taek till styrelsen för det arbete den nedlagt det g h g n a året.
Till styrelse för k0mmand.e å r valdes: ordf. I d a Anderson, kassör Hanna Haglund, sekre- terare Rode Söderlund, vice ordf. Emma Lnndltvist och vice sekr. Elvira Henrikson.
Revisorer blevo E1i.n Edström, Krist.ina Bret.man och Alina Flomström.
Sedan dagens program var uppfyllt, avslöts mötet med uttalandet a v en önskan om allt starkare sammanslutning för arbetet i den socialdemolrratis1.ta kvinnorörelsen.
R o d e S. Styrelseberattelse för Fagerviks Soc.-Dem.
Kvinno ' klubb, fr. o. m. den.29 april 1917 t. o. m. den 14 april 1918..
Und.er det gångna arbet såret har klubbeii tagit e t t stort steg framtit, t y niedlemmarna h a flitigt besökt mötena och med liv och lust deltagit i arbetet.
Medlemsantalet var vid årets början 50.
Under året h a ingått 30 och utgått 10, därav 8 på grund a v avflyttning f r å n orten.
19 klubbmöten h a hallits.
Klub- ben har h a f t en större sommarfest med Fre- drik Ström som talare, ' ett agitationsmöte, talare f r u Selma Norlander, e t t gediget kam- ratmöte, talare Georg Norlrvist, och deltagit i e t t .större opinionsmöte mot alrtivismen.
Av tidningen. '
' Morgonbris har s %lts 1,000 exemplar.
K.lubben har med tvil ombud delt.agit i kon- ferens i Sundsvall vid bildaadet a v Medel- pads 1rvinn.odistrikt.
Till nämnda verksam- het har klubben skänkt 25 kr.
.. E n stor del a v medlemmarna h a kommunal röstri-itt.
P5 olika listor, har klubben insa.mlat k r.
154: 55, vilket fördelats mellan tv$ h a r t prö- vade kamrater.
Därjämte har klubben ur kassan skanlrt smärre summor till f orf risk- ni.ngar %t sjuka medlemmar, tillsammans P:: 30 lir.
Kliibbeii har diskuterat en mangcl frågor, varibland rna namnas: Huru ställer sig kliib- bon till kviiinokongressens uttalande angåen- cle partisplittringen?
Huru skall klubben stidla sig till det nya part.iet??
Kunna lrvinnolrlubbisterna gilla högersocialisternss h&amp;llning till h u n g e r d e m o n s t r a t i o ~ r n a?
Rege- ringen och förbudet.
Skall klubben taga ini- tiativet till startandet a v en tillfällighetstid- riing?
Arbetarekvinnorna och studier.
M., fl., m. fl.
, H a n n a Hag- I d a ~ n d e r s s o n ordf: l u n d, kassör.
R o d e S ö d e r l u n d, v. sekr. ' Karlskoga.
- - KAPPOR DRAKTER KJOLAR PALSVAROR - PARAPLYER Karlskoga 8oc.-Dem.
Kvinnoklubb liar f i r a t 1-Mriga tillvaro med en enkel men an- S f ö r s f a urval i daende fest.
Sedan välkomsttalet hållits sjöng en manskör under follrskoll.
hr E. Jo- h:anssons lectning en del med hjärtligt bifa !l mottagna sanger, varjiinite fröken Signe K; irlsson känsligt och vackert föredrog e t t par solonummer.
Ater följde några sångersav kören, varefter frii Katrina Andrée f? -- edsog en beriittelse över klubbens ve.rlcsamhet IIIL- tioncn.
deltogo omkring 200 kvinnor under der de gångna 10 gren.
Tir denna m % näm.- klubbens standar.
E t t vackert resultat a v ' nas: Kiubben bildades efter fösedrag a v f r 3 klubbens agitationsverksamhet.
E t t ombud Ruth Gustafson den 15 niars 1908.
Det för- har sants till distriktets kviiinokongress i s t a konstituerande sammanträdet hölls den Slottsbron.
Klubben har under året anslutit 29 i sarnma månad.
Klubbens verksamhet har sig t l r l bildnings- och studieverksamheten på under 11.ela tiden oinfattats med intresse air platsen.
Tv5 medlenimar h a invalts i livsme-, medlemmarna och siirslrilt stor betydelse hade delsniimnden och en i pensionsnamnden.
300 klubben det svåra Bret 1909.
Redan i början ss.
av Morgonbris h a sålts och 100 broschy- a:uslöt.
sig klubben till Karlskoga arbetare- res.
Klubben äger vid 5rets slut 24 erkäncl; ~ kommun.
medlemmar.
Vid alla val har klubben såväl nioralislrt E t t %r har g å t t tillända.
Några storverk som - ekonomislit s t ä t t st.ödjande vid kommu- Irunna vi e j blicka tillbaka p %.
Detta å r har nens sida.
150 kr.
har under dessa %r an- i många hänseenden varit e t t mödosamt år, slagits till valfonden.
Under årens lopp ha men prövningarna kanske h a f t det goda med cirka 20 föredrag över olika ämnen anord- sig, a t t vi h a fastare svetsats sammman.
Må nats.
Klubben äger 20 andelar i Folkets hus- vi under det å r som lrommer l å t a samma företaget samt 5 andelar i Bofors Koop.
Han- goda förh5lland.e v a r a och förbliva rådande delsförening.
För välgörande andamål har inom vår klubb och m ä vi alla söka bidraga klubbben anslagit omkring 500 kr.
i oliks till a t t vinna v5r.a arbetarelivinnor för våra poster.
A.r 1915 bildades inom klubben en idéler.
Dä vi nu ställa våra platser till klub- Iijälplcassa, som har till uppgift a t t ekono- bens förf ogande, f % v i taclra: .f ör visat för- miskt stödja sjuka niedlemmar.
Kassan liar troende.
nu 300 kr.
i tillgångar och 200 kr.
har under Styrelsen t.iller1cändes full och tacksam an- tiden utbetalts till behövande medlemmar.
svarsfrihet för det gångna året.
Till styrelse Fijr Örebro-Kuriren och Morgonbris har även för 1913 omvaldes den gamla.
Till liorrespon- kl.ubben nedlagt åtslrilligt med arbete.
dent f r u Ellen Sten, Villastaden, L e s j ö- A.1lt som allt k a n sägas, a t t Karlskoga f o r s.
Sot.-Dem.
Evinnoklubb val kan sagas hava.
gjort e t t gott arbete.
Det kunde dock h a va- Hallstahammar.
r i t ännu battre, men som ingenting a r full- För första g&amp;ngen firade man i %r arbctar- komligt har i världen, f å r man trösta sig med rutt hava gjort så gott man kan.
Sida vid nas dag i Hallstahammar, nämligen deil sida nied socialdemokratiska arbetarepart.iet 1 maj.
Deta !åter f ö r mången inte som niigot skola vi.
dock alltjiimt a r l ~ e t a för det stors nytt, nien när man betänker a t t man f i r a t siil högtidsdag på näst följande söndag, så ser inålet: frihet, jiimlilrhet, b~odersliap. '
Foll&lt;slioll.
E. Ericson Iiöl1 d ' lirpg e t t kortare man skillnaden.
Tinder stor tillslutning ocjl föredrag ocli visade hiirusom kvin.nans stall- stråJande sol höll riksdagsman Bernhard ning s % småningom forbStt.rats, men pekade Eriksson e t t präktigt anförande, äliört a v samtidigt p &amp; a t t ännu mycket återstår, innan cirka 800 personer.
E f t e r f öredraget antogs bland resolutioner aven en, vari det proteste- kviiinaii har n å t t sin fulla frigörelse.
Det ni % oclrså namnas, a t t lclubbrnedle~n- rades pä det kraftigaste mot första Itamrnz- m:srna lyclcats ge lokalen en rik.i; ig feststam- rens f allande av kvinnoröstrattsf rBgan.
Svcrges kvinnor stil som aldrig förr mobi- ' ning gcnom en sy nncrligen si; iakf ul.1 dekora- 1isera.de mot svälten och olyckan.
I c k e en.
tion.
tanke att svika plikten mot de sina.
Månne e j första kammaren skulle kunna anse denna Lesjöfors.
kvinnornas gärning lika samhiillsgagnands, Lesjöfors lcvinnoklubb hade söndagen den lika betydelsefull för v h t land, som man. '
i 3 mars anordnat klubbmöte och.
firade den.
de krigförande länderna erkänt det vara, atat internationella lcviniiodagen.
Det f r å n cen- kvinnorna givit sin arb.et.skraf t till ammuni- t:r:tlstyrelsen rekvirerade föredraget uppläs- tiolzsf abrilcerna?
Vi liviiinor, dom med bar- tes och dessutoni förekoni sång.
nen i hemmen f å lida för den f örödelse, soin Samtidigt hölls årsmöte.
Av &amp; rsber.ätt.elsen blivit sk svår, som ännu Iriimpa en tblmodjg i ' z.a; ngick, a t t klubben har un.der aret hållit kamp, lika tung som den, där den dödande 14 ordinarie ' ocli t v å offentliga möten med kulan utgör slutet, rikta härmed en gemen- föredrng.
I samband med möten h a hgllits sam vädjan till dem som skapat fattigstrec- mindre ' samkväm samt en familjefest med ket for våra män, a t t taga e t t steg mot större sillscxa och kaffe.
E; i basar har anordnats samhällsrättvisa genom a t t giva kvinnorna i samband med arbet~arcltommunen och logen N. O. V., vilken gav en god och välbehövlig be ' iiållning till var kassa.
E n fest har hållits, Gynna Morgonbris ' annonsörer!
varav vinsten tillföll distriktet.
Även har klubben delta it i en utflykt till det vackra Obs.!
Fernqvists kappaffär lam- Dalkarlsber tillsammans med platsens nyli- nar 5 % rabatt till .dem som uppvisa terhetsf öreningar för a t t se p å soluppgången.
En trevlig gökotta har anordnats, varvid klubbkort eller föreningsbok.
mmskören medverkade.
I 1 maj-demonstra- si11 Kapp- och Päls~aruaffär 24 Y asterlånggatan 24
f K Q P M ' ~ ABAN#EM ANHA SPARBA L a Högsta gallande ranta.
Sarnrnanslufen 1918 med Arbe- tarerinclens Bank, grundad 1883 -- - tie Kooperativa forsakringsansialter, ' försäkra Er.
11 Stockholm, anken.
et Ernottrsge~ insattninigar till hagsta cy2Ulande ranta.
i LIV- FOLKET.
Brani- SAMARBETE.
Malma, Upsala,,, II Eskilstuna, ar näs hamn, SO- derhamn.
S k u r u ~ B-juf-.
1 Försalrriiigsbest, (md: 43,250,000 kronor.
försäkra fastigheter och lösöre i Sthlms AiEm.
kwinnoklubb (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta mandagen varje manad kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i D-salen, Folkets Hus.
(Fredsgatan 6, Schéelegatan 4).
Försälcringsbestiind: 160,351,800 1- rono or.
Btyvelsen.
1 Depositions- och [&lt;apit,z] r&amp;kiiirig. "
...
.
.
.
.
-.
.
.
.
5 ' 1, proc.
Stsckholms sadra kvisinoklubb S parkasseräkning.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
5 (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie eammantrade 99 1:eta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
.
m Vänd E r till ombudet i orten eller vederbörande anstalt, Stocldiolm.
-, medborga .P- vad dem tillhör, nämligen deras riitt.
Ur denna synpunkt växer den .nya l; l- den, som ej ar ni5nnens och follihatets, ut2 t il mänsklighetens och f olkf örbrödringens.
V rl- d.are rikta v i en gemensam protest mot (1 e hyllningsclemonstrati~ner, som igångsatt es vid de i Finland stupade sveiiska frivillig; 8 8.
ankomst till Stockholm.
Vi anse detta so m cn utmaning mot v&amp;ra män, a t t mi ' lit5.r u it.- kommenderats a t t paradera vid detta ti 11- fälle.
Med förenade k r a f h r skola vi f ullföl j a kampen för freden, för - socialismen.
Delina resolution antogs omedelbart eft er partiresolutionen.
Det ser nog ut, som var vag vore törnb le- strödd, men rna ingen lrlaga.
a t t han lcvc utan fram för fred, bröd och rättvisa!
O (märk a t t en dag skola vi stå vid målet.
Selma Andersson.
Ordf. fröke.n Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm.
Styrelsen.
borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, Eskilslkuna kvinnsklubb avh %ller or- som är den yppersta i handeln, av stör- sta ' fullkomn~ng och ger största valuta.
dinarie möten 1:sta m %ndagen i varje m %nad Vi bjuda fullaste aranti för att de med vårt firmamlirfe försedda maski- kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4. nerna äro ett fabrikat, som på teknikens Styrelsen.
nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Arvika sot.-dem.
Crvinnokl ' ulsb av- håller ordinarie möte 2:dra mhndagen i m h a - den kl. 8 e. m.
A Folkets IIus ' C-sal.
Symaskinsa4fären SOILIDAR, Vasagatan a, STOCKHOLM.
Styrelsen.
Fbrepaiagen för Hembiträden i Stockhollm avh %ller möte 1:sta och 3:dje - - - I - - - - - - torsdagen i varje månad kl. 8,30 e. m.
(utom Barnhueg.
16, juni, juli och .aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Sot.-dem.
kvinnornas centralstvrelse: Ordf.: Fru Anna Sterky, 1 tr. A.
T.
72 90.
Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86.
Rättelse.
Aclresslistail i förra riinnret saliriacle ett p ldcib ' bar, soin n u införes: Borlänge: Frii MBrts Andersson, Hushagen Karlshamn: P m Reriih; lriliiia Bengtsson, Bry Styrelsen.
Spånga aoc.-dem.
kvinnoklubb av- h a l e r &amp; dinasie möte första torsdagen i varje manad kl. ' 8 e. m. i Folkets Hus. '
1!
g-.
Sot.
- ileisin kvinnnmas Styrelsen.
amorganisa tions i Sthlm etyrelee sammantrador 2:a mandagen i m h a d e n kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
Stockvik: P r ö l i t ~ i Hanna Ströriikvist, ~tockvilr, fru A. Fröeell, Upplandeg.
47, 4 tre Allm p r Su~zcls.vc~7ï.
.
tel. 286 68.
1 ' l Rekvirera ' i god tid MORGONBRIS ' midsommarnummer!
.
et stora L ndstormslotteriet i Stockholm.
Huwudwinsternas 111500 # 101000 # 4,000 = 53,250.
M a r k Enwwwdwimsteirrnas ANDR A DRAGNINGEN Enastaende vinstmöjligheter!
för H.
K.
H.
~ (ron~rinsessana färening för Ianddormsmäns beklädanda.
Lotten kostar kr.
2: 10.
Lotteriets kontrol ' lctti t: Notarikii i Ö v e r s t ~ t h ~ l l a r e -.
ambetet BIRGER LUNDBERG).
beskaffenhet: Lotteriets förestiinclare: E ENS T oin 60 tld.
Egendo- m,, %r avsö,,,,, fr. Elia Stiteri i Hagby socken, UppsJe h i.
Be- 1Qen 4 km.
frQn Balingsta station vid Upp- sala-Enköpings järnväg, i söderslut tiiiiig niot Stivaiin: intill kyrka, skola, handelsbod, Iivarn och slig.
Omfattar 30 tunnl.
prima iilierjord, till största delen med djup svartmylla p &amp; ler- botten och 30 tinnnl.
slcogsn~aik, med ved till husbehov.
Åbyggnaderna nyupp- förda.
Tillträde den: L oktober En egendom R ' O.RE E.
Sammanlagda vinstvärdet: ö v e r 110,000 k r o n o r.
Dragning den I I Juni.
vinsten Böra gedigna och Egendomen Nyboda, 4k2:; Ett hem * Till eleganta r n ö ~ e r till tre rum Rosersbergs jari1~2i~sstation mellan Stoc1; holm fr. A.-B.
C.
E.
Jonsson (J ' onssons p &amp; Ssder) i o. Uppsala.
Egendomen omfattar 23 tld prima Stockholm för 7,000 kr., iivensom andra inven- Akerjo~d och 38 tlcl skog med vecl 6ver husbe- tarier till ett hem fqr e t t be- $ 0 ~.
Agorna i ett skift med strand vid Malareii.
lopp av 3,000 Ii .. ... ... ... ... ... Abyggnaderna Blclre, nien i för- s v d i g t skick.
Tillträde d.
J. okt.
kr.
1 1,75!
kr.
10,000 Presenfkort å Nordiska Komp.
kr.
4,O 00 En villa i Stockholm, " $I&amp;: ter uppföra vid appelvikens villa- kr.
12,000 samhälle.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
kr.
II, !W Presentkort å p or diska Komp.
kr.
4,000 Som synes ä r o dessa vinster utomordentligt saljbara!
Lotten kostar endast kr.
2: 10.
Lotter stiljas hos Lotteribestogrelsens v:~riliga kominissionärer samt espedieras till landsorten efter relrvisition, utan förskottslikvid, helst &amp; brevkort, varvid 45 öre till porto och clragningslista tillkoininer.
Lotteriets adress: Det stora Landstormslotteriet, Riddareg.
12.
Stockholm 5.
Dragning den l l Juni.
. '
