# ID: svediakorp-per2440
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,658
# sentences: 952
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


HENNES HELA LIV.
Red.
: JULIA STROM-OLSSON 15.
.
öre.
-
2 -- MORGONBRIS -.
_ _ _ p - Sot.-dem.
kvinnornas centralsiyrebe Ett klasstreck i kvinno- hos I.
H.
K.
- - - Karl Marx.
rösträttsfrågan.
Ett hundraårsminne.
En deputation från de socialclenio- " Hapitalet~s " författare och den 1110- S 8 0 c i c 1 d e r i i g o B a r t i s k a v ä n - lerna socialisi1iens fader födgdes i den Itratisla 1cviiiiioïila.s centralstyxe ' lsc, be- st&amp;enc.e av Ruth Gustafson, hmanda c: t e r g r .u p p e 11 s m # o t i .o n vän-: hensk.a stadeii Trier den 5 maj 1818; öst- Karl Marx fic.1~ börj:.~ sin bana under fiösell o6h Signe W~es.sii~aii, har nyli- der si.g mot förs1.age.t att hustii~~iis ratt gör.es b e ~ e11d.
o e av niaium~s ful!, le gyniisa; ilml.aste f örh~llandei~.
Den gen upavditat: st:atsnlinisterii och r % &amp; ii~an Dah1.lscrg i F. 13.
K. och frmi ?ö~t p ö r ande av slii diat t eible t alning o oh iilra ' hcgåvning haii tidigt visade Bulicle Fixmhiiller, att sada11 sa-mn1a11kopp~ing ~tvedklas i harmonisl~a onigivningar.
e j f ör ek ommer ' inom d,en komiiinal a Karl Na,r-u blev icke revoluti.onar av iöstr ' attens onir5de.
Dar .e~Will.er ii.air~ -- 1:ågon ~7:p ' pbr~isande och Övergåeiz.de li - i en sl~rivelse, w x i det siim syiip~~izkter !igm en hustiv, soni uppförts med egen lelse, ntan p &amp; grund av d ~ u p iimilit i f rainb %lles a t. t d en.
svåra bY; i.s t p ?i, livs- medel, so~iii nu en Iiiingre ti.d .o &amp; med iiikSonlst ioch erlagt sin &amp; att, ~lconlnuu-; &amp; elmas iiwe sanxnia~&amp;aiig.
' " Hur Iran iial rösträtt, aveii loni ~iiamieii e j 6~12-:; all iil !billa sig ' ", han, " att niax d l saiinolil.rhet iiveii f ör den iiiirni.ast~ gjort sim ~dlratt.ebeta~iiiilgss [ky ' ~ (3ighet.
%rst&amp;r ett t.idsslrede, om maii icke kan- framtiden blir riiclancle, ' har, isyizn.erhe!
; Regerii~gsförslaget, soni så att saga.
: .er till det produlrtionssatt, som- ligger för ai " l~etareikiasseii och ii~reii 1ån.g-t in i tq ?pstall~er din ' bbla röstrattsstreck f ör ii11 grniid föl: sjalva.
.dess liv? "
Det 11~ecl~~l.1~1~1; ~~eii, skapat ett .allvarligt sodi.
e r ' håliga i deii " andli.ga ' his.tori.eupp- sv2.rartat nödliige.
Dessa onaturligg gr:.
m?
; if t kvilma, tor,de, f r ~ d ~ &amp; l i l nilo- kmen, strida nisot Ide principer, elfter iattiiiiigeii ligger just däri, att dex óck.
svåra f örh&amp;llai~~eil &amp; PO len bidragan- vilka kvinnlig i; ös.tratt givits 1 en.
del nl.ott ser de ' stora ' ' hiilidelserii a, meii dc o r d i till ett berättigat ri~j:ssi~öje, .iidra länder.
Ellär en s:ådaii bestauil- clre - deras ors~al~er.
D,et var icke n %.got ini~siliocl och fÖrtvi.vlan, soni alltmer inelse, s0111 den i regei~ingens förslag i.ourrix&amp;is tislct paraid~omizalrei-:?,: soiii f ör- blir (Iiöi %aït frGn de fattiga he~inn~ens ifragasatta, nlåste vara oriktig ' alv; en ie hoaom bill att första gångeii sluiig:~ Ii~iïiilo~, fra~iiliki2ilIes det.
r den syiipankteii, a t t nmimen s &amp; ~t satsen, att samhiillets ~el~oi~o.niis.lra.
P f ranist iiilixiilgen blet onas iiöldv2ndilg- !r~iii~ian d i s t e anses var si; 0 V ": i ~yggiiad ar best5inii11a.iide för dess and- l-ieteii av att erhalla ett klart loch tyd- som medborgare i staten betrlzirtiade, l igt.
beslied oh., huruvida det i l andet d l t s i p &amp; politidct satt tv &amp; fullt frista- .iga: struldur.
Rans f öïsta studi:m utgjordes av f j.1m.w p.~-tatis f ör en riittvi ' s .och till-.
: ilde ii~ditider, villas i %slxå~dniiig odi: attsveteriskapeii, soni han dock ' snart - fram- stravaandeii kunna vara !helt och h.5jllc.t rii~klig r a ~ ~.
~ o i ~ e.
r i Samtidigt ng.
ade iit siclan för att i. stal!
ct agns sig åt h&amp;lles det soin en nödvandi&amp;et, ' att de-!
nljilra o &amp; e j så sällan ~ o c l ~ h &amp; o ' det.
!ilosofi godh historia.
Ar 1842 övertog oiiiedelbart vidt.a.ges de mest irt~nior- tioniirerna sa.ga, att ldle e j li~mna iap redigeringen av Yic111 ' ingeii jJRIhei- dentligs 5tgarde.r för att få fram bo- \ - ara med .om att stillatigande medver- fjixtliga, lager av potatis från lantbru- ka till antagarde.
av eii pomidr röst- .iisc !h.e Zeitung ", so111; itgavs av Rhex.- h.
r e o &amp; g~ossister till livsnledel.sniy~1- i. %t t sr efor ni, soni visserli.gen.
.giver ?rovinseriias l ?b erala bour geoisi, .inen redan 1843 $drogs den på order av di g4heterna och diimned till alI.rn5nhe - [iver- och niedell~~a8sens k v i n n o ~ röst- tex Att det vida.re vid ' .eii snarast bli- t::ätt, men däremot utestänger ' kanske nyndighetei-da.
Marx reste däreftei-; il1 P.a.ris, varest han jämte Ariiold vancle rai~sone~hig a,v potatis tages större d e l i av ai~betar; elclassei~s kviii- Iiail:~,pi til.
]., a t t 1nan lo ch kvinnor i. tungt ilor från .deiiiiz.
ratt.
Dle påpekis, att Ruge itg gav ' ' Tysk-; frai~slr.a årsböcker " I &amp; för övrigt satt.e sig noga in i cle arbete .erh %lla blc ?i; y dligt.
o ch lwii~ai~cle Gdant ntest.äiiganld~e av pditisk röst-? %dande socialpolitidilz förhållandeim,.
stöi:re ranson d,en exeiiipel- \ 7is före.
?iitt: a.ven.
sker för den kvinna, so111 [Paris Började Mars en kritik över slagna 3, 2 kg.
pr person .och ved&lt;a.
' en - supig ock ssil.arv ' i.g n1.311, scnn e j len tyslie f il.o~ofen Hegels rattsfilao- har I; s.ami~1.a11 !11an g mled anförda f r åg; i iull@ör sin skatte ' betahiiig.
Sllbså e:i wfi, &amp; r ' han för Iförsta gingeii fram- blev r e geriiigen tvpp~di.~l~sami g jord p 5, såcla.11 hustru,.
som,, om hon vill Båll.c talle er sina gi~uiid&amp;sk3diiin.gar om hi- att prisen 5 1d.e livsnwdel, lcålröttcr 1oc.h uppe oh~emuiiet, inåste arbe ta alldeles ~torien .och det mans.l~l.iga san~hallets 111:orö ttw, Bom .slitola, ersatta po tstken siirslrilt tungt och i de, flesta fall utm ?si~t~ei~s$or~~ler.
o di villra .allniaiihe t,en app.nian.ss a t ';.
att nAgon t,acl~sa.nihet Wir visad henne Få begäran av .deii preussiska rege- köpa, allicleles för lorimligt 111ö;; a och i217 samihall.et ael!
; l.er av m.aiinen, .en sådan just dikf ö r Tör n~iinga lxni w %i %tlrom- Bviii~m erh2Uer ej politisk rÖstrcZtt OCJI ringen blev Mars viiitern 1.845 utvisail fr8i.l.
Fradzriike o &amp; hosatte sig cl &amp; i liga .. duetta p &amp; grand av m+niieiis i1åligi.l Bryssel.
Här utgav han siii " Avhand- blev soni en Ö I T S ~.
frauihåi- ~ ~ egensl~ape~.
Motionärerna framhulla I.ing över frihandeln " och " Filosofin~s laet, att &amp; t~niiistone nu för en tjicl gota- aven det inkonseliveiita i, att en kyin- %:i.cle ", h8:cl.a sl~r ' ivïia pB frci .. iislca spi %- tisflingorna bli frigivna fr&amp;n b~~cl1cool:- ila, som lever i icke legaliserat akten- Iret.
ten, slldenst~~nd stora niängder a v detta ska.p, enligt fÖrsla.get kcm.nier att er- I Bryssel tog Mars 5ven del i den livsmedd,; e.digt framstallniiigei~, äro hiilla rösträtt i trots av att niaiiileii ej prd&amp;lxa agitation.eri, grundlade .e:l på god vag att förstöras.
Slam stöd ' härför aiiförcies, att .de flesta &amp; f$i~sm.ih fullgör sina utskylder, medan den tysk a.rbet; .a.reföreni.ng o &amp; höll före- lrunna intyga, a t t deras innehavda lagei l~viniia, som lejer i legaliserat akten dra g övm lönarjhetet, il ari .l-ian viclare skap, förlorar sin rösträtt, därest nzaii- utvedldade .och porpn.lai.iser.ade sina y a.
h %lla p &amp; att ' b r a ~ q a ihop ' '.
neil icke fullgör sina skattebeta.li~ings.
teorier.
Ar 1847 ingicli halii i det dX Ii~gen lhusn~or köper ldessa f l.ingor s3 skyldigheter.
redaii f-ör länge sedan 11il.dade henlliga.
läii ge de al % ibundm, vid bröidikortex B ' lcoiiirnuizist:förb~~iiclet ", soni han 1111 D.et ar alldeles tydligt, .att de ' &lt;$ hellre meii rastlös en.ergi förvai~dlade från ett, köpa .det mjöl, !korten ' berättigz.
til!
; fmliiih~ålles det vichre.
Men just u.nde~ Med anl~edning av den ira i röstratts.
salldcap aanmi ansvurna t il1 främsta le- potatisbrist, n~jöllz:brist, fettbri,st, d i frågan förelig ga~an~e ' or- regeringsproposi, det i deii tyska social~llnn~oliratisl~a h:ei~iinreii äro ii t an alla gryn, a:rt e.1: o 011 ganisati~ouen.
Sedan han lyckligt åv5- tionen, vilkeii i sig innebar det i 8ovtm.
bönor, c15 köttprisen ' iiro svj.ncllan &amp; gabragt detta fick BJd.rx janite hans nain1 ' 1; da motion påtalade ' strecket ' ' trofaste ~ ä i i och n:edai * beta~~e Frie- höga, vore ckt: syi~n.erligeii m~rde.f~~l,~i att soni en ordentlig u t d r y g a l i n Q har Ssoc.-dem.
1winnom~a.s Ceiitr-alsty.
drich Eiige1.s i uppclra~ att författa e t t i bröclet och olika mjölratter kiiniia.
f; relse till iSoc.-deni.
Riksdagsgruppen~ i~; .anifest, vari .d.et ' iiJr ' billdade f öribun- köpa potatisfl.
' ingor u t d ö r bröid~lccrt~en, förtroender&amp;d iiilimnat .en skrivelsk clets priixiper frani1a:des.
Detta sS1ced~de Vi till.8.ta oss &amp; i.xför föreslå, att 1 " L bus.
geiioni " D,et konzmu.i~ietiska manif e - h ?.allskor t en eiler e t t s a r d d t k.or1; .lrinidc vari p&amp;pekas d.en orattf ardiga lösni !ig stet ", som utik.oni 184s.
D,etta niani- f3 köpas ett visst k v a i i t ~ ~ m flingor av kvinnornas röstriittsfråga, s o n ?e.
fest fixnes tillgiii~gligl; i svei.i &amp; över- sattning &amp; Tidens förlap.
Pris.
30 öre.
e.xen~pelvis leii gång i månaden eller var gerii~gsyropositioizen avser.
D5 Marx utvisades oc.ksA från ' Bel- fjorto.i:de dag.)
, ' 8ar.o, $$ '
--- 3 - - p.
räknat att tala endast " til.1 publilceiis nage viUret han tyvikr anser ha bli- vit.
f.allet.
!Då Sinclair f ö r b e d e r sina sociala roinaner nöjer han sig inte med vad andra ha upplevat, - utan hai~.
går själrr till botten i saken; skaffar sig epii+ ei * farenheter, och upplevelser.
Vad han skildrar i ' K u 11 g I&lt; o l ar bevitt- nat inecl eglla .ögon, upplevt in i minsta cletalj.
Och Sinc1:air w r e inte den grundlige, sa.iiiiingslrii,re och medvetne författare han är, piii lian inte nieci fullt beriittigancle lrunde saga 0111 sitt verk: " Jag giver mitt ord på, iitt .al.lt mil jag skildrat förliåller sig s % soi- jag skildrat det.
Jag har varit dar och sett alltsa am ni ans. "
(Ur ett brev till Georg Brandes.)
Jag vet ii~te vad n.i.a.11 skall beundra mest # hos Sinclair; lia.11~ Ir.onstn ' ärligi €nll.iindade skildringsli~onst eller hans storartade förnifiga att bl.Jsa liv i sin; z gestalter; ett liv,: siom rycker u t deix w bokens ' blad och ställer den1 livs- !evanld.e framför en; ett liv, som skakar som t,uing.ar en att: n i n i det .eva nied och kanna med dessa KARL MARX.
jestalter.
- DI % Georg Brandes i sitt förord till len engelska upplagan av " Kung Kol ".
gien återvii.ncle !~an efter i n b j ~ ~ d a n a v Litteratur.
; äger: " Upton Sinclair är en av de den repu %I.i1- ?1?
&amp; a, pro.visori.s.lca fran- 8 clre alltför många författare, so111 har ska regeringen i11 där - 11m inot- IJptori S i n c l a j r: K u n g arbetade ' de vanvettiga str@vai; dena J&lt; .o l.
Social ronzan.
Ase1 Ho1ii1strö.m~ rigt hela sitt liv &amp; t agitatiohen för sam- iall.sriittfärdighet, och som också ha: a t t vapiia de t ydka .ar!]
eta.riia i FraiIni .. förlag, Stockho1.m.
2 delar.
ställt sin diktii_i.iig i de.
förtrycktas rike .och cliirigen~om s h t a dem i s t h d ~ c i r t inte många., so111 s % som den; jiimt " och vidare betecknar clenni~ att ' göra revoluti~oii i Ty&amp;lei ?d iirlige, st5nclalrtige och i allt medvetne, lans skildring av de an~erilr.aansika gruv- Efter de11 tyska nia~evoluti~onen iiim ir,ots dettg.
rent li~nstnärligt irbeta.rims liv som ett inotstycke till 1848 iitewä.iide Mars till Tysklancl, 1iikta11 oöveïtrii.ff.ade, zinei.i.kaiislre för- s % över.driver ' Germinal Eiqile Bolas vilket ' besök dodi ej blev liingvarigt.
H m ilade %nya försölit: ined .en ticl- fattaren Ulptoii aSiiicliir, föri1i.å nied 1a.n ii1gaLnizd.a.
Ett verk, sZdant som nïng, so111 .eiii.ell~ertid indrogs den 19 s8claii gripande, genomtriingande, all t 3inc1airs " Kung Kol " ' ser inte dagen.
;; maj 1549.
N i reste iran till London, siigancle styrlra skildra pr~let.ariskt liv ljus ens vart tionde %r.
Mäktigt uppfattade, övertygande och d ar han ilä !s taii 01a.i.b r ut e t uppehöll sig och socialt elände.
Da nian flyktigt översk5dar hans nilo- akta franitrada alla bokens gestalter till sin .död 1553.
Mter Napoleon 111:s. statskupp of- tivval 11ra,nske iman ar böjd att tro, .att Förf: s sanivetsgraniih~et striclcer sig fentliggjorde Mnarx b&amp;en Na p .o l e o n han viil jer d e t f ör sensationens skull.
till och mecl till bifigurerna; även de B o n a p a r t e s 1 8.
b r u: n a i r z, Detta ar dcck aldrig fdlet.- I hans mejslas lit nied ~onisorg och grundlig- vilken i höst s k d l utgivas, oc.kså fi.åil bröst lrloppar ett limerligt medl: " L annan- het.
Ett helt galleri av typer och ge- Tidens förl.ag, översatt av Hannes de och medbl.ödande diktarhjiirta, semi stalter stiga fram.
ur boken, var och en tviiigas att slå i ras1ci:a8re takt för de rlrildrad utan all slags schablon, en- Sköld.
m %nga tusen olyclrliga, som privat- kelt # och triiffallde.
Inte ii~iiist starlia R.ea.ki; iloi~en triumf e x d e ~emell~ertid kapitalet tvingar ned i bottenl.öst elan- kro hans lrvinnogestaltcr.
Bokens vid dcnna tid i l3urcrpa oeh .omöjlig- de, i all syiinerhet i Amerilras niåi1g.a kvinnliga huvudfigur t.
es., den " röda gjorda all a g i t a t - o i. i s l&lt; vexksam- verkliga proletiirheh-eten.
Sinclair a ï Mary ", ar en gestalt, slri1drad med het.
nie c h ten 8sociali~ t; h.an f ö:? '
överra.slcan.de styrika, fastan ~ne-d da Av den11.a .orsak blir ocks~å denna en so111 sådan ett ciförvackt, starkt agita- ~~kla; ste medel.
tidför Marx en f ö r f a t t a r e p e r i o d a-r torislrt spr %k.
Men på sanima gång Utryii~n~et tillåter 1iii.g inte att nar- &amp; ler ckoimniislca iimiim.
Ar 1867 ut- han en gudatboren konstnär, med en iilaxe ing &amp; på boliens iniiehi ?ill, vilket Bom i Han1 ' bur.g Kar.l Mars för11amsta ar rent hiipnads- litteriir förmåga, som etst arbete som detta, vore för övrigt, veteiiskap !iga venk: K a p i t a l e t, väckande.
ratt s &amp; 1önl.öst att ens försöka, enär en kritik av den politiska 1 3 3 % halis förra stora sociala roman, sida, varje liten detalj ar fulil av varje e k o n o ni i ii.
Detta stora apbete, " V i l d m a r k e n utkom, !s.oni ett Jag nöjer mig liv, handling och varde.
!
t a h t s~ocia,lisn~ei~s bthel, tordge ocksii protestskri mot, de skandalösa förhål- 3ä.r.för nied detta korta omniimna.iidi: inom narmaste tiden u t k o m a på Ti- landena i @ e stora Chikagoslakterierns,) ch rekonimenderar 1b.okei1 på det var- cl~eiis förlag i över~äl:.tning av d: r R. väclrte den ett oerhört uppseende.
För maste till en och var.
Det ar just så- Sader.
Edter M a n dod, den 14 mars 1883, honom blev emellertid detta uppseende Sena diildïingar vi behöva., slom kuniia visade det s.ig, i huru hög grad hans en stor missriilrning, ty, som han säger: e oss en verklig inblick baknoni kulis- vedlrsa~ihet ' * och sikrifter tillvunnit ho- iiu, vid utgivandet a.v sitt nya stora serna i kung Kapitals viclstrackta, be- nom anhängare och vänner.
Tysklands sociala avoslöjande; han hade inte be- zlagansvärda rike: och väcka loss tili neflexion och me.d~eteii-het.
~rat~er, och ~ o r d h s ~ c i a ~ d ~ e n ~ o ~ Ryss- Förlaget har kostat p &amp; den sve&amp;ka Karl Marx; j,ordiska kv.arl~evor äro lands r~evollutionarer, Väst- och Byd- jversattningea en präktig utstyrsel locli kyr,Imgården Highgate i europas socialister såvi!
som s me rikas begravda sjalva Översättningen ar bra.
Boken arbetare &amp; dagalade tydligt, att de i Loi~d-o; i, h e n hans a l d e skall aldrig iört ~ ä n a r den ~~dstr~ac ' ktaste spridning.
M,arx stig0 sin stoiigte vetenskaplige lämna proletariatet i dess kamp mot E r n s t J.
L u n d q v i s t.
Ir apltalisrqeii.
f örkainpe.
j, j,). '
- l j, j, ' ' a..
La~fiirsliget om åtgårder mot utbiedning av konssjukdomar.
.
Av Gerda Kjellberg-Romanus.
Var je van av rättvis men ~åvitf.
mö j- lakaren att ofördröjligen till sundhdets- och att hos !siindhetsiii~pdctFjren företc !i @ effektiv ' hal~o- och s julrvård ~n&amp;ste inspektören anmäla, o u det blir av la- intyg om verkställd d e r s ö k n i n g.
Om mod glädje halsa det nya lagförslaget Ix aren kant att en patient, b eihaf tad den undersök te befunnits Behiif tad amed om åtgärder mot .udbredning .av k " 1 oam- med könssjulrdom i smittosamt &amp; edq könssjukdom skall han bos sundhetsin- s jukdotillsr.
De t revolutioii.eraizcle i iin111a~ träda i aktensikxp utan .att söka I spektoren 1i ' ka.ledes inom utsatt klort &amp; enila lag!
om den Mir ant-agen, !i gger l~onungeiis tillstånd därtill.
Sund- tid förete intyg, att [han undergår i, &amp; tt den reglementerade prostib~~tio- he tsiaspelrtö,reii åligger 1d.et sedan att sj:uWb@hanclliirg.
Underlåter någon a.tt ilen, som niid~er å~hundradeii fii1:iied- ho:s plast80rn, i den försading diar des efterlromma .ax sundh~tsinspdctör med - rande tryckt hela kvinnokönet, n u helt a~iimalde ar beokförd, anmala Kinder de1a.d minaning blir arendet - av denn^ och hålaet upphäves i Sverge.
(3eg.l~- mot äktenskapet.
hansk jutet till.
?nal~sov&amp;rd~slniyndi &amp; e ten; n~enteringen upphävdes i Kristiania Slom ett slutligt.
h d i samhällets sam äger att förordna .om lalcwunder- re.da.11 $r 1888 odh i .Dan.n~ar !k $r l906.)
kamp mot ~könssjzikdon~arna sökning eller om könssjuk pemons iii- Irorinln~~ A t t samhället emellertid .e j vill d %pp.u s % (det f ~ å i i Kristinania hiimtalde föda- tagande å allmalit sj.ukhnis.
För verk- a.11 kontroll över könss julr~d.on2:1~1:na rande t, om ~ p p ~ i p % ~ m utä !llan !de av .detta förordnande ar!)
.av ~ smittokal- de miittosanit s1red.e a r imtx~rligt.
Ty lik- Lo:r.
La:kare, snoril iakttagit, ett f all av sundhetsinsp&amp;tiör.
to dh hii1~sovård.smyn - som sii dif t.eri- eller nervfebers j~1.k må- köiiss jakdom, skall nbl ' igen av d e ~ i dighet t. o. m. lb,eratti.gade a t t av po- zte underlasta sng vissa sanitära itgar- sjuke soka utröna .av vem .och under lismyndighet o &amp; krmobet j ' äniing er- doer, siå, niilste aven dlen; pers:on, Si; * ln af vilka ~omstandigh.eter sjuiicdomen blivit hålla erEorderl$g handräckning.
Den b enhiif tad n1e.d smittosam könss ji-~~kd~onn, ar emellertid överförd.
Seaan åligger det l$kai.e;: l s., k.
~~edligihet~polisen lojalt böja .sig för ld,e sam:Weli.ga att inom na.sta dags utgång till .sund- helt och .hAllet avgkaf5ad o6h lovaii-.
sk.yd1dsåtgärderna.
hetsimpektören i orten göra, skriftlig nämnda f ör; f arande med ihanidrackning Låt loss nu se, huir lagen pra,ktiskt ainii~alan, diin skall upp.givas idels av polis och kronlobetjiining ar liks lconimer at.t verk.a.
s j~kd~omsb~eaämningen, dels d,en sjukes med den, som av halsovår dsnämnderi Först loch friimst Sr varje person, kön, B1:d.er och boningsort, v-arem.
!ot enligt ~hZlsovårdsstadgan för riket av alltså ob * eroeride av inkkrimster oih sam- den sjukes namn lej må utsattas.
Dkr- den 2-1 sept.
1874 - kan hegaras mot den, hallsstallnin g, som befarar sig vara emot skall lälc~arlen, .om iliågon angivits som uiidei.1-åter att vidtaga fölreskrivniz angripen av lcöil.ssjukd~om, berättigad som smitto !&lt;alla, utsatta dennes 2i.amki åt g ä d e r vid epidemiska s julcdomar.
att utan ' # avgift b l h a i &amp; idalit hameen- o c h b o.st ad.
Finner sundheltginnspe kt6- - Om den sjuke därernot som sig bör de undersökt av särskild idartill för- ren att en dylik anma !.an a r grundad med intyg styrker, att han sköter six ordriad IaR_ra.re.
Den, som finnes behäf- p5 sannolika ' .,ek ' al, tillställer han den sjukdom, &amp; r han wellertid fri fraån tad nizd könssj.ukdom, men ej a r i be- il:nmald.e en m a n i n g, att inom utsatt alla tralcasserier från myndigheternas ihov av sjukhusv %r1d, ager a ock di ratt kort.
tid jata sig u ~ d e i ~ s o h av s läkarr si.d.a.
att utan avgift enhålla.b~hand1ii1.g för 0.m .l:ak.aren försumm:ar d.e ~v~a; i ?.- ejdrdornen, så framt det kan skle ahos nämnda aIiggandem kan han dömas läilcaren, ävensom * att 1r.ostnadsfritt be- till böter av högst 200 .kr.
- komma Il.äkeim.eldel och utensilier (spm- 8oni komplettering till denna nya (Fr it t .efter Rabindr ana &amp; Tagos e.)
tor o.
dyl.!, som därvid föresk~ivas.
lag ar inlagd .en ny pamgrruf 21 i 14: e Till gengäld ar nu var # o &amp; - en, som kap. strafflagen.
Wari helter det: ar angriqxn av Bönss jukdom, pliktig Drömmarna sväva kring lillen så latt " Har nggon, som lider av könssjluk- att undedkasta sig ertforaefllig iiilrarbe.
och kyssa hans ögon att somna.
dom i smittosamt skede, med vetskap i handling samt att ställa siag till efter- Säg mig om någon kanhända har sett eller niisst~qke därom genom l~önsum- rattelse f öreskrift, som av 1äiicare.n med- varifran de äro komna?
gange eller eljest ui:der.Övand,e av dlelas .an gående s juk~c~o ' men~s b &amp; and- ottikt utsatt annan f ö r fara att bliva ling eller till f örekIom; m.ande av smit - Sagan förtäljer: I älvornas stad smittad; dömes till f a i ~ g e l ~ eller, e där i skogsdunklets djupaste gömma, tsiw spridning.
omständigheterna arlo synnerligen mil- hos dar lysmaskar glittra på daggiga blad, drande, till.
boter, ej under 50 rikida- Iakttager Ziilrare könssjul~~om fiågon som hain undersöker eller be- två sovande törnrosor drömma.
ler.
Bllev sjukdonie~i överfömd ni % handlar åligger - det läkar-en, att upp- stza !ffet ' hö jas till straffarbete i högst lysa !den sjuke om s juJ .. r.don~:ei~s a:rt och Från de förtrollade kalkarna tyst 2 &amp; r. snzittof arl ' ighe t, samt till honom .över- smyger sig sömnen med vinden.
Har någon på lamat satt, a11 nu är lämna föreskrift om, vad han ' har att Sakta ha rosenknoppsdrommarna kysst sagt, uppsåtligen eller gei10:ni grov iakttaga .angalende s jakdmens b&amp;and- lillen på rosiga kinden.
v.ård.slösihet utsatt aiman, f ör f ara at. % ling .och till.
f6:rekoniLnande .av smittans Bliva, smittad av könssjukdom; dö:nies spridning.
T. såd-m föreskrift sk.al1 Säg mig, var föddes det leende, tro, till f angelse eller böter.
Blev s jukdo- Sarskilt erimas, om @ ilande b-estani- som latt över rapparna drager?
m.en överförd m % ock i ty fall straffet n~else angå,ende f örb i ~ d f ör kijnss jx$k Mhstrålar byggde en lysande bro lhojas till stra$fahete i Iiögst 2 år. "
att inga äktenskap wrnt alaghendc tiil en höstsky, försvinnande, fager.
.
.
Jag tror ej, att många koinma att straff för giirning, som innewar fara dömas efter denna paragralf, Inen jag f ör könss.
jukcl ' om.s spridning.
F ö r a t t Just då en månstråle höstmolnet nått, ar övertygad # om; att endast msdvetan- ö~ervak~a satt b~est ' 5mmelserma oft,er; l.&amp;as föddes i morgonens ljusning Get, att en &amp; dan paragraf existerar, utse, de - olika halsovårdsm.ynd5gheterna re ' n hos den lille, som slumrar så gott, l:o !mm.er att avh&amp;lla milngen könssjulr i landet å varje ort tjänstelakare, som leendets daggfriska t jusning.
att o ' betänksamt öve~föra smittan till benamnes ~sund %etsi~~~ple~ctör.
sina medmänniskor.
Om nu ' .en läkare finner att den sjuke För 1iik.aren ar det em.ellerti ' d ett och ' starkt underlåter att stalla .sig till efterrat- Lenimarnu friskhet, så; blomfin F stöd .att lmnna hianvisa till.
; varm, - telse de f öreshrif ter, som han n d a e l a t, srtraf&amp;lagen d &amp; det gallter ' att f i patien- - I fiickdrömme.m ten att inse det oratta i att övwföm eller om deen sjuke avbryter ' b.ehand- var fanns den?
.
.
stunder, lingen IIOS lakaren utan att f6:r, deme styrka, att behandlingen av annan la- !ns I ~öre !k16rnrna t. ex. upprepade rall, i vil- kare ihertagitsl, ar läkaren pliktig a t t K a r i n F a g e r h o l m. ka könss jukdlom överförts p &amp; sm % barn hos sundhe.t.sinspektören i sorten göra genom en ovarsam t jansteflicka.
skriftlig anmälan.
Vidare %ligger det ' ' Lillen ' sover. '
' ' ' ' ' a '
MORGONBRIS Utveckling av vårt und dervisningsvasende.
C riskt -- och äro fullt avgiftsfria,.
mer dar ekonomiska svakrigheter skulle kunnr hindra skol&amp;lngen kunna genom 811. manna medel understöd medgWas.
Lär ' lingsskolor däremot komma att upprätta1 dar förhållandena medgiva och piifordra men där de uppriittaa.
är den ungdom som agnar sig At yrket., skyldig att ge nomgå densamma.
Skyldighet att Ist2 de unga bevista lekiionerna i sHval fort, ~ a t t n i n g s som 1ä.rlingsskola kommer at.
Aläggas.
maklsman och principaler.
Helt nytt ar.
att bland alla andrr yrken även inräknas det husliga ar betet, sAval avpassat för stads.
som lantu husball, varav följer att i samma m81 Rom undervisning meddelas inom yrker ko.mmer det husliga arbetet att riiknar med.
Vidare fsreslaks upprättandet a \ yrkesskolor och speciella yrkeakurser föl alla dem som utöver den i läriingsakolar er hållna undervianingen önska utvidgt eller specialiserii sina kunskaper.
I för, slaget ingttr aven utbildning av lärare och lärarinnor samt organisation ar yrkesskolevasendet.
I langa tider har det varit den mål ' medvetna arbetareklassens strävan at, erhAlla en fullgod undervisning At der uppväxande ungdomen.
Vakrt prograrr innehåller Ungt giiende önskemål i de.
avseendet och vid otaliga tillfallen hal fragaii om bättre utbildning för ungdo * men diekuterats och krav fra.m.förts.
Den tid närmar sig nu då Atminstom nagra av dessa önskemål synes.
kunn.
bli förverkligade.
Under åtskilliga Al har friigan om en utveckling a v vårs undervisningsvasende vari t föremål föl utiedning inom olika kommitteer ock resultatet av detta arbete föreligger ni: färdigt och till grund för kungl.
propo- sition vid Arets riksdag.
I den kommitté, som hade det elut.
liga utredningsarbetet om hand, inkalla- des aven tv8 kvinnliga representanter, vilka haft att bevaka att den kvinnliga SC ungdomens utbildning f avitt möj lig~ utan begränsning blev likställd med den Som av deona ytterst knapphändigs manliga ungdomens inom siamma yrken, resumé synes ar det ett omfattande, f ö l Förslaget, som omfattar olika grena] att inte saga omvälvande förslag, eom av praktisk utbildning för ungdomen har framlagts.
Sarekilt kvinnornas stall.
efter slutad skolgång, skall, om det om- oing i förslaget är.
ägnat att väcka till- fattas med förstiielse och utnyttjas, med Fredsstallelse.
För den eom ägnat sitt säkerhet kunna gi.va hittgls oanade möj- arbete At att bjalpa till att bereda kvin ligheter vid väl jandet av levnadsbana 3orna en smula utrymme inom samhälls- och därmed för en tryggare existens.
livet, ar det glädjande att har Atminstone Främst kommer i förslaget en tv &amp; Arig I princip erkännes att de unga ha lika obligatorisk fortsatt.ningaskola med en .att till utbildning och lika ratt till ar- undervisningstid av minst 360 timmar 3et.e.
Skulle man vaga tro att, om detta pr Ar, vilken tid kan antingen fördelas agförelag bleve antaget, det e j langre p &amp; aftonlektioner eller tagas som en kulle bli fråga om att kvinnorna göra sammanhängande kura.
Meningen med ?tt oberättigat i n t r h g i digot yrke om denna fortsättningeskola är, att eleverna le få ratt till och vilja underkasta sig akola erhalla en utöver folkskolans mAtt att genorng &amp; samma utbildning härför gilende allmänbildning, medborgarkun- lom männen ?.
Det ar ocksh ljuvligt att skap och arbetskunskap.
B Arbetskun- iioka att den undervisning i husligt ar akapw inom fortsättningsskolan ar avsett lete, som nu naturligt nog inrymmes att omhandla kunskap om yrkesarbete) land annan yrkesundervisning, ej.
kom.
och endast i särskilda fall meddela di- ner att £9, formen av vare sig civil värn- rekt undervisning i yrke.
Att en sadan dikt eller nilgon som helst fosterläncbk undervisning för maknga skall bli till) ragel över det hela utan blir ratt och ovärderlig hjälp och ledning vid val av ilätt vad det bör vara, ett arbete, som levnadsbana säger sig självt.
Det skall let är utövarens plikt att lära sig sköta bli lättare att finna ett svar p &amp; den vid h v.äl som möjligt.
Särskilt skulle detta denna Alder staende frilgan &gt;vad ekall örslag ha möjlighet att höja tjanarinne- jag bli ?.
då ynglingen eller flickan uns; %rens kompetens och därmed dess stall- der sakkunnig ledning far ett begrepp iing i sin helhet, till bhtnad shval för om vad det närmast till hands liggande iusmödrar eom deras biträden.
yrket kan innebära, likasii sättet att inom Om ~liledes man har ratt att vänta det valda yrket vinna vidare utbildning.
nycket av det föreliggande förslaget är Med ett ord: slumpen, som sa ofta nu let dock en missräkning att inom över- sander den ena hit, den andra dit, skulle tyrelsen e j beretts plats för en kvinnlig ej längre ensam avgöra eå m&amp;nga man- edamot.
I förslaget har upptagits en n i ~ k o r s öden, de unga skola ejalva lära ielt ny gren av undervisning nar det sig se - klart framakt.
; allt det kvinnliga arbetet och hela denna För yrkesundervisnir gen ar sörj t ge- mdervisning fakr man val antaga kom- nom lärlings- och yrkesskolor.
Lärlings- ner att omfatta hälften av de skolplik- ekolan a r aven avsedd att vara tv %-Arig iga.
Man tycker detta borde berättiga och obligatoriuk för alla minderkriga, il1 att också, detta kvinnliga arbete hade som inneha anställning inom hantverk, in malsman inom överstyrelsen.
Var industri och handel, med en undervis- .ro konsekvenserna när man i alla fall ningstid av minst 6, högst 12 timmar i m e r att det m8ste finnas kvinnlig kon- veckan.
ulent för undervisningen i det hualiga Skolorna upprättas av kommunerna, rbetet?
- diirav fortsattningsekolan obligato- Agda- Ösilund .. ' ' ' Kvinnorna och folkhatet.
Ur en v2irdskrigsstudie &gt;Folkhateta av Ture Nernran.
Kvinnan ar känsligare an mannen, mer beroende av eina lidelser, lättrör- dare, hetare i kärlek som i hat.
Värds- kriget.
har bekräftat detta.
PA de yt- terata flyglarna såväl bland krigets för- svarare och hatets hetsare som bland mördandets mast energiska motstindare ha kvinnor intagit .framtradande platser.
Overhuvud har kriget ' gett kvinnan ett alldeles oväntat framsteg i den man att hon tagits mer i bruk av samhället, dar hon inträtt i en massa av mannens sysslor medan han är i falt.
Att detta framsteg tyvärr samtidigt blivit hemmets och famil jelivets upplosning - vilket de bedrövligaste erfarenheter från de krigaiide landen lart - det ar e j kvin- nornas skuld, utan krigets, som full- 3tandigt losfat moralens band, drivit krigtiränkor i massa ut i prostitution, jort soldathustrurna otrogna, sak att männen ofta Atervänt frlln hempermis- iionen tidigare an de behövt till skytte- gravenu helvete, kastat de unga flickorna i armarna på förste bäste - allt saker 3om man vid resor i krigslanden hör aeklammande historier om.
vinn an 8 t h ej passiv i tiden.
Vi nöter henne t. o. m. p % krigets mast ~ t s a t t a poster.
Vem mins inte med en: yaning den ryska dödsbatal jonen av Inga kvinnor, som i hängivenhet för !osterlandet skulle värnlösa g &amp; döden il1 mötes?
De hysteriska borgerliga iuff ragett erna gick i stor utsträckning iver till den regering de f t r u t med eld) ch hat bekämpat, och mrs Pankburst edde i London kvinnodemonstrationer ' ör krigets fullföljande till det yttersta.
, iksom de största kvinnliga högskolorna Amerika hänfört.
följde med ' vid Wil- lons överghg till krigsfot.
För den ronservativa kvinnan bör ju ocksil kriget, lom.
Rasa Mayreder pilpekat, betyda lennes kritiklösa underordnande under nannens vilja och behov sa som det instar hennes tjänarinneställning i sam- iället.
Men även den mera frisinta kan [nappast göra mer, e % länge hon star) A det nuvarande kapitalistiska samhal-.
ets, pA fosterlandets ståndpunkt.
Det ia vi sett tillfyllest.
Från bagge siaor om fronterna vittnas t t kvinnorna ocksk hört till de häftigast lemsökta av folkhatsbricillen.
FrAn tyskt d11 intygar t. ex. Munchen-professorn r.
W. ' Foerster, att .tyvärr hör man iu.
oftare kvinngr an man utfara i snqa-. '
.
. '
,
' delser mot u t l a n d e t ~, och frdn franekt håll berättar.
Marcelle Capy om kvinnor som pA torgen talar om att göra k:alops av sbocherna~ .. - Jag skulle inte vilja äta den kalopsen, svarar en annan, deras kött är giftigt.
Och Ahörarna fli- nar., Och hur t. o. m. ingenuer röjer megärors ejalar och frossar i drörrimar om blodbad: &gt;Jag önskar, att ryusarna och fransmannen mátte komma till Ber- lin p % samma g&amp;ng och förstöra alltl, Från bagge h %ll uppges med be.stlimd- het, att rödakorssyetrar spottat pk sh- rade och fangar.
Capy skildrar hur franeka kvinnor mötte tyska fångar med hotfulit sträckta händer och tjut:, Se mördarna, mördarna!
Död At bachrtrna!
s Och hon frågar sej sorgset: » Om grym- heien tar ain boning i mödrarnas jar- tan vart eka då humaniteten Hy?
* Men att dylika plötsliga utbrott av hat och råhet ägt rum kan måhända uraaktas med vederbörandes ' för ögon- blicket till höjdpunkt uppjagade förtviv- lan.
Värre ar det att kvinnor s &amp; ener- giskt deltagit som hetsare, överlagt;, med pannan, vid kulturens avmobilisering.
Aven om man förstår, att kriget8 första dagar med dess pomp och rus k:unnat födeda en s % begåvad diktarinna som Ina Seidel till dikten, Tysk ungdom D med dessa rader: &gt;Därför jublar vi i dessa dagar, därför är vi druckna utan vin, därför dånar det ur trummans virvlar: helga lycka att- i dag st &amp; ung12; rad hat ar; men ock&amp; &amp; detta hat nadde iin höjdpunkt förat i det ögonblick d % iag 1 a ~ t e om Japans ultinbatuml Jag; ror, att jag för ett ögonblisk miste med- letandet; jag hade en känsla av a t t n &amp; con.
slog mej i ansiktet och jeg mlste; a emot det utan att kunna göra något.
3ch jag kände, att Eugland ekymfat oss iå som aldrig ett annat folk vågat -) ch jag fick ett haftigt, förfärligt hat i mig.
Det har förblivit lika starkt som.
det ögonblick det föddes.
.
.
Sjöman- len; som alltid lever bland jiirn, man) ch vatten, har en underbar vördnad för rvinnor och barn.
Men aven han maa ' te Dli bard, aven mot kvinnor och barn) m de tillhör.
engelska man '.
.
.
Och hatet ger åt mödrarnas vanmäktiga viin.
: an nigot som liknar mättnad - eller ir det som ett bortströmmande, dar an- nars övermbttet av kval måste spränga) ss sönder.
Det fins inte bara en he- lig kärlek, det fina ock &amp; ett heligt.
hat - x h det är detta rattfiirdiga, starka, öppna hat., som inte hänger över sej ndgon kylande kappa utan säger vad det ar.
3ch detta hat vill vi bara -- t i l l 3 vi kan lagga av det som ett vnpen som inte längre ar tidsedigt.
För &amp; genera- tioner efter .oss ska kunna det., Minst lika prydlig ar följande utju- telse av Dorothea Groebeler i Berliner Hausfrau, som knappast tilliiter oss hop pas på att, det kvinnligt veka i manniskosinn skall frälsa varden och ringa in förbrödringene framtidsrike: w » Är det inte en sällhet att leva i lenna fröjdefulla tid?
Vilket underbart 3de har inte gått fram över oss!
En tidsillder har sjunkit i graven, ' en ny - och man kan som liknande oansva- har stigit opp och ställt nya människor rig rusprodukt förstå Therese (Xröhes inför oss.
Med nya kiinslor fyller den vart eget bröst.&gt; På flera frågor från dikt » Vi mödrar&gt; med inledningen: tidningens läsarinnor hur Gud kunde » Vem ar rrå stolt som vi i hela varden? » tala kriget, evarar hon: %Jo, om nbgot (dikten i fråga värkar dock pinsamt n %- krig visar oss, att Gud inta bara kan got av drucken kvinna).
- f ullstandigt tala det, r e j, att han helt enkelt måste bottenfrusen och oEöratAende står man 3ända det, att det länder till mänsklig- hetens friibnilig, si % ar det den fruktans emellertid inför en del andra kvinnliga varda kamp, vari en värd nu ar inbe- hetsskrifter, som ej kan ursäktas med gripen.
Aldrig har ett krig varit me1 dagslyrikens hastiga mod.
behövligt än detta för 03s tyskar, män Det berättas, att hos flera vilda folk- s %val som kvinnor och ungdomen fram- slag - exempelvis hos en del nord- för allt.
w Men mahanda r %are an nagon annar amerikanska indianstammar - mödrar- värdskrigets förfdttande kvinna har Leo na ivrigt bemödade sej att hos sina sö- ner inympa vildhet och hat i syfte att nore Niessen-Deiters prostituerat sitt kör göra dem stridsdugliga, ett bruk som genom skrif ten En kvinnas krigsbrev » tydligen också g %r igen hos de gamla varur m å räddas ur glömskan föl jandt nordborna: man erinre sig ur Eirikssö- prakt fullt kvinliga rader: &gt;Gu 1 l Gud l Att vara en man i denn1 nernas saga hos Snorre hur den gamla tid1 Att vara en man och ha ett ge Gunhild hetsade sina söner till valds- var p % armen!
Vara en man och kanni dád.
Något därav är det även i dessa en abe el i näven l Vara.
en man ock fördade kvinnor8 skrifter, som överallt rida en god häst!
Vara en man ocl kunna komma ut - ' falla, om det a: dyker opp i krigslitteraturen.
nödvändigt - bara inte sitta stilla ocl: Den bekanta tyeka författarinnan Ida vantal Vänta och inte kunna göra nlb Boy-Ed skrev i Der Tag 1 7 sept.
1914 got [:, Ehuru hon har engelek, under rubriken » Älska eller hata? »: blod i sina ådror ropar förf.
till Eng d ' örst sedan den 4 augusti vet jag lands kvinnor: » Britannien!
H u r a r ' 0 iirntarningarna mA falla: dina kvinnor n h t e rodna i all evighet nar de tänker 1 % detta krig.
Dina kvinnor maste bli öda av ekam nar de tanker pB de en-; elska männen, som velat denna kamp! » En ung tyska, vars käraste fiingslate av mgelsmannen på resa fr %n Amerika, ietsar hon för - det denne e j fick tillfälle tt mörda och mördas: » Men det hat h lart i dessa dagar, det ska d u inte $ömmal Knyt din näve, unga brud - nprägla det jupt, jupt i ditt jartal hndrafaldig frukt ska det bara, ditt lat.
Till fredligt arbete drog han u t lan som du älskar.
Dina pojkar ska nte stanna hemma-, dina pojkar ska xkså dra u t i varden.
Men dina poj- sar ska ta med ej ditt hat över hela rarden och ska strö ut det *, och kom- n a ske den dag d % det spirar opp h r a l l t hundrafalt -- ja, tusenfalt !B Mot ' England rasar förf.
som en berusad i %re:, Det blod, som jutits i detta ' ruktansvarda krig, skriar mot himmelen.
Kulturen betäcker sörjande sitt anlete.
Men Klio 8 t h stum och allvarlig och nennes ekrivfitift tecknar i historiens ?viga skuldbok ett enda namn, den skyl- liga nationens namn: namnet England! » Hon yrkar på, att fienden England ska 8tr.affas genom att vid dess sida sattes m intelligent konkurrent, som lämnar 3onom ro varken dag eller natt, a t t han illtjämt övervakas av människor, B eom 3ar nog, sunt h a t i kroppen för att vädra 3ans svagheter och nog nyktert och klart ~ m d ö m e för att ' angripa och utnyttja i e m ~.
Detta ar den tyska ungdomens ~ppgift, att %aldrig mer 1Ata Eugland 3ova D.
Och Leonore Niessen-Deiter8 slu-; ar med att vråla:, .Jag anklagar Stor- oritannien för svara förbrytelser och grova missgärningar.
Jag ariklagar det i själva len mänskliga naturens namn, i bagge cönens namn, i alla åldrars namn, i alla lass ers namn, jag anklagar det som al- .as gemeneamma fiende och förtryckare l, Efter att ha last.
detta ekriver man villigt under då en fransk tidskrift kal- lar kvinnor av det slaget för .preussiska megäror)).
Men till all lycka ar deesa kvinnor dock undantag.
Och likaväl gom kvinnan utmärkt sej bland de mast rasande krigshetsarna; har hon ock &amp; - 3ch mera - rest sej ett treminne i fredsfolkets leder.
Nar de kristnas och arbetarnas internationaler brast i augusti 191 ' 4, stod dock - jämte den socislisti- ska .ungdomsinternat ionalen - kvinnor- nas fast.
Livet ar dyrare för kvinnan an för mannen, d e t, kostar henne mera att skapa, kriget ger henne ingen jälte- gloria.
Snart nog lyckades kvinnorna f &amp; till &amp; And en internationell kongress i Schweiz och f. ö. har man pil alla satt fran kvinnohåll utvecklat en kraftig och hängiven propaganda för freden och försoningen.
Har är inte plats att ingå pB alla.
de öppna brev, som sänts.
över miirineas.
fronter av kärleksfulla kvinnor (Forts. a1 sid.
8.)
'.
.
' Ditt verk skall gro och spira -.
.
-- i väïl~deii!
Rysslands koristitueï; zrid e Paris, hotaz ock att påtrycka ii1-c.m större delar av varldeii t v h - n f örsaiiiliiig, till vilken var f ör t ~ ö ~ t a - n1yc; lcet stod, upplöstes helt frankt av ' holaje- get: ettt lyda Tys1rlan.d: niilitiirstatiri vilcerna och ef terträddes av eil sepaxt franiför alla.
* 4v I mer an två n~åiiader har hela v %it fred med av segraren p %tvingad.e vill- A ii 11 a L i 11 cl h a g e 11. kor, som l~eröva~de Ryssl !and möjlighe- iiledvetande dessut om lioksoni koiiceii- tragedi3 lDet koiim1er a t t j5s.a i jorden.
S i p ten akt slca.ya en frivillig iniion m,ellnii tïerats på den fr~~l&lt;ta.iisvärda p0rn.a koinina att s15 ut, traden s. % de Solk, som fönit varit en del av dc ' i Finland, i griinielsc over de fin- Imoppas och kläda sig i sin spads stora ofria ryska riket.
En fred som ska ~sociald~en~olriiaternas syiineïlige ?l grönska.
iUaiiiiiskorna skola satta s,p2- dessuto; ii~ mö jliggjor&amp;e e11 Boilcentre- ohaii11plig.a revolut.iori nile-d stö,d a.v ryska d,en i j or den i-t ensivare iiii i&amp;goiisi:2, rad offensiv i ~Zister, vilken nn hotar tr~1pper, rysande iidör våldsdåden, nu allvar1igar.e ' 511 nigoiisin, ty iiu ga3.k~.
darraiide iiiför hanmd.eii från &amp; e vi ' ia.
det latt hålla sv5lten i f r h dörrarna.
Från högern avläses nu tydligt det ~Och dock .ar det iiigen vår.
Dcn ~iie.dlidsa.innia eller hånfiillla koiistate- dog.
i.e.aktioin 7.i ~ L I uppleva niZiste iiärdi - randet, att s&amp;d:ana äro de sorts revo1:u- I e11 i # en vadd, gen k~ii~:.a varje verklig v2irIciinsla.
tioner iii socialister och fa.iitaster gStt dar vart .ar ett ~s; åil För ett år sedan åter !&amp;g iiar vår och hoppats på.
I saniina ton lyda 0 % ocih blott d ' ödeii ger spAr d,en till.
fredsivaiinerria: nu få vi fred, i luften oaktat kriget.
Vi hade upp- - vem Iran sjunga en.
sting, en tysk och efterlangbad fred.
levat det stora gei~ombrottet i Ryss -- soin v b t hjarta ii8.r?
2 &gt; Ingen var " a.r daïför vad vi kan.-] .and, efter vilket vi Längtat så läsge ila inföi: rea.kti.oinen.
Maimiskor ?.ia ' vi lcunde minnas.
En &amp; röni av k:.tni- Vem liar .en läkai~d~e livets ton kunna dock [aldrig leva utan Iiopp:: att giva 115r jorden grater?
ijater frtin de krigförande liinderm Veix orkar sjunga, när ingeii l y s, vi hoppas, vi till och med tro att Paris lcon~mo hit och ställde sina förhoppniii- i1a.r allting klagar som nu och nyss: icke skall falla.
Vi ana, att det ä 1 ~ x i gar till Stockholii1 s %s; oiii vlarande eil Giv oss allt, giv oss livet %ter.
f iimes så 111 ånga kvar av Rysslian &amp; p~inkt,.
dar de skulle kuiiiia n1öta.s och i: biista krafter, latt dess saga icke ar al !.
r %~clsl.å om.
fred.
Förlh.oppniiigari~a Vi försöka aven hoppas, a t t det någm svall.de, tron p &amp; ett ii %.gorlS~i~~4a lyclr- Den sång, ' som dig skulle hjiil.pa, s.lca.11 bli någotsånär frid i Fi:i- ligt s1~1:t p8 det obeskriv !.iga .eländet i himlen föddes .och - dog.
land.
Mlen efter en n~ä~isklighetms intog våra hjiirtan.
- 0eh dit gick din gr %a vandring lYLeii hur ha icke p &amp; ett år våra för- bland människor, och grät och log.
vår i dess goda beniiirkelse spana vi hol~pningar grusats och eliindet ölcats J u l i a S t r ö m - O l s s o n.
f örgaves.
Ingen vår.
b Nar sången.
.
1
(Forts. fr. sid.
6.)
i samma änkedok, alla de karlekagär- ningar, som utförts, alla jaltebragder av modiga kvinnor, som offrat liv och frihet för att i skrift och p &amp; gatan pre- dika freden.
Må det vara nog att n5:mna namn som Angelica Balabanoff, Marcelle Capy, Alexandra Kollontay, Roia Lu- x emburg, Madeleine Rolland, Louise Zietz - kvinnor som e j gatt den lättaste vä- gen: rödakorssysterns, dd det gällde att jalpa i den av mannen lössläppta vards- fasan, utan som satt in sina liv mot mordstaterna, .mot fosterlanden.
Dock, man behöver ingalunda utdöma ~juksysterns arbete, aven om detta ar en del av militarismen, med syfte att bota till nytt mördande.
E n sådan kvinna ar det dock som stiir som en av viirds- krigets ekönaste gestalter: Edith Cavell, den engelska rödakorssystern, som arke- buserades av tyska militarismen för det hon hjälpt några belgier undan deras.
bödlar.
Med döden för ögonen ' yttrade hon några ord, som i eviga tider ska bevara hennes namn &amp; som en den dar shg längre an till dagens bas- och kart- nationer:, Nu känner jag, att foster- landskärleken ar inte n o g.
.
: s, ' B U Statens val nares av millioner smK exi- stensera nöd.
Niigot inom mig - jag tror det heter modersinstinkten - reser eig och svarar hiiftigt: Vad ar staten, vad bryr jag mig om det ' d a r idiotiska begreppet,, som stjäl fr8n mig m i t t.
livs varde, min ömhet, Atergaldandet av min hängivenhet, min glädje vid levande Guds gAva - staten st ja1 från mig vad Gud har givit mig, allts &amp; bar jag rat- tighet att stå upp och an klaga, ja, med mina likasinnade störta staten och grun- da en ny, dar Guds gáva aktas.
- Jag an klagar i kvinnans namn, anklagar, för- bannar och förklarar krig, icke mera p % liv utan p &amp; död denna stat, denna foster- landskärlek, dessa hedersbegrepp, som ar - hör det hela varden: Som ar falska!
I kvtnrians namn, i d.1.r) kvin- na$, som skall uppstå, förbannar jag fosterlandskärleken, jag förbannar den, jag förbannar den.
.
.
!
:, Och i stiillet vill hon strida och lida, %icke för en javulskt och idiotiskt skrattande stat, för jävulen pjalv, utan för saktmodet, för vidgandet av vAra gränser inht, för erövringen av det enda som ar vart a t t kampa för: för mänskligheten inom oss ~jalva.
s.
Ur cadana sinnelag vaxer den nya ti- den.
' Som ej ar mannens och folk- hatets utan kvinnornas och folkförbröd- ringens.
Edith Cavell har väckt många kvin- nor u r det andliga slaveriet under man- nen och hans krig och fosterland.
.
Ett strålande bevis för hur den unga kvinno- generationen känner högre an sina mödrar är följa-nde stolt mänskliga och modigt kvinnliga uttalande av en ung, begavad svenak författarinna, Brita von Horn, pil tal om de ohyggliga .ryssdrankningarna.
i Masuriska sjöarna: %Staten fordrar dessa offer, säger man.
d5 miännen förstå a t t appsikwtta Irvinn ' ornas arbete i hemmen, och 35ta deiii vara vad de bor vara - hemmens vårdarinnor, så skall Dialog i en akt.
dct säkert bli 1yckligai:e hem.
Om sedau (Forts.) moän oeh kvinnor i alla lander gemensamt K l a r a: Ja, det beror på oss ' själva dei .. sträva för a t t inte den Iisr tidens Iiemshn.
Det: k,ommer a t t dr,öja .så lan,go, tills vi sjlilva hiind.elser f $ .upprepas, .så skall det säkert lärt oss at$ uppskatta # det, men den dag d % bli lycka på hela jorden.
E l s a: Du har allt försndrat dig bra vi lärt loss a t t strejka riktigt grundligt då - E l s a: Jo, jag tycker mig just se en gilft mycket i alla fall, Klam.
Du ' har s % mycket kvinna t. es.
strejka!
Och (?eras arbete ar nya idéer.
K l a~ a: Ja, jag har ju gjort crfareiiheter, niänga gånger lika litet uppskattat so.m vart.
har sett gifta kvinnor som ' ha inånga och jag bar t h k t s % mycket.
J a g t y ~ l r e r a t t barn, som nzgste arbeta för a t t förtjäna med, det vilar ctt s % stort ansvar 13 % arbetarklas- och ändå sköta hushållet och ha kliiderna i sen i dessa tider.
J a g tycker a t t det är den ordning å t mannen och ' barnen.
De f å arbeta soin i genlenslcap .med de v c rik l i g a idea- förskräckligt och and % kanslru mannen l~oin- listerna inom andra klasser måste frälsa världen.
Vi kvimor f 5 väl nu var röstl:att nier hem ooh grinar ...
K l a r a:, Det bleve en e$folrtiv strejilr.
det.
och .d &amp; tyciker jag a t t vårt ansvar blir större M.ånga man förstå inte vad .kvinnans arbete iin vad det a r nu.
Hade.
kvi1in:ornas känslor i hemmet a r värt.
S %d.ann män borde ' helt lagts i vågskålen hade kanske inte viirllds- enkelt f &amp; praktisera litet sj5lw,.
s5 kanslc~ kriget lblivit av.
De halla nog mera av sina de blevo malla.
Att sköta ett hem, a t t f6da nl %n och söner an a t t de vilja skidca .dem iit .och fostra barn, ar alldeles tillräckligt för i ett biig.
E l s a: Troz.
du a t t det tjiinar, något, till en kvinna utan något annat.
Sska11 hon vara tvu.ngen a t t göra något niera, s &amp; blir hoii a t t kvinnorna f &amp; rösträtt?
K l a r a: Ja., visst tjlanar det till.
Då f &amp; öveTanst.raugd.
Har hon då ooks5 on grinig loch cliirmed f % de an- man %lir det hcmskt.
Har hon däremot en de.
ju ett ord med snäll man, .soni säger någr.a appmuntrand.e .ord svarskänlsa.
.E l s a: Ja, öveiildasskvinnorna rösta ilog, och visar a t t han uppskatiar henne, s å tror jag bestämt a.tt hon uthärdar, bra niyc:kct men bland d.e våra.
.
.
K 1 a r a: - niåste det oelrså röstas!
Vi i ~ t a n a t t klaga.
E l sna: Ja, men hur tror di1 a t t det slsulle som .. förstå vad det gäller, inaste upplysa dc vara möjligt a t t de gifta 1rvinn.orna skullc andra, och männen måste hjilpa oss.
.E I s a.: Det a r ~ y s l i g t vad du tror pH slippa a t t a ~ b e t a på förtjänst?
Som det; ni1 männen.
a r, går det helt enkelt inte.
.
K l a r a: Ja, jag tror.
; Ser du, bara man- K 1.a r a: Ja, nu Gro vi där igen.
Det 5 r organisationen som skall hjälpa niannen a t t nen lära sig a t t förstå .oss .och vi dem, s &amp; blir.
f å mera betalt för sitt arbete, så a t t niamens det bra.
f ör tjänst racker f ör f amil jens uppeliä.lle.
0x1 E l s a: Ja, men många rna3 påst % a t t det Första maj. '
L] cv.iuilliga försvinner om vi börja a t t syssla med .offentliga ting.
.
K l a r * a: J.a, men de tyc~ka inte a t t det kvinnliga försvinner om vi f å adbeta till övermått.
Det där ' a~ bara prat för resten.
.
Da clc se a t t kvinnorna med sina röster.
frinija deras klass ' intressen, så s a t t a de ' nog vi.ir.de på dem.
Då blir kvinnan aven en medbor.gare och inte bara en leksak d l e r hus.hållers !ka $.t mannen.
Då skall du.
f å ss a t t cle bli lika ivriga .att f å kvinn-orna a t t gå till valurnorna, som de nu .gro med eina kam- rater bland mannen.
Und.er den h&amp;r kria- tiden h.a.
arbet.arlkvinnorna f å t t Iida s &amp; ~iiyoket, ' s % det är nog m.ånga, som f å t t ögonen öppna och de g5 nog själwniant.
E l s a: Om nu.
kvinnorna bli valbara, tror du at.t det kommer kvinnor in i riksdagen då3 I&lt; l a r a: .Ja, naturligtvis gör det det s &amp; småningom.
Det a t moderlighet som fattas i viirhlen.
L ?ka nödvändigt som det ar a t t ha en kvinna i hemmet för a t t det verkligen skall bli ett hem,,lika viktigt ar det a t t h i n - nor f å vara m @ okh ordna i det stora heninet - ~amh.äll.et.~ Att kvinnorna inte tycks ha s &amp; stor lust till d.et .offentliga, 5cror på gamla invanda fördomar, och bland oss arbetarkvin- nor beror det nog mest på, att vi f å kampa för tillvaron, så a t t vi inte ha krafter för nå @ mera.
E .l s a: Ja, och s &amp; kunna vi inte heller, vi ha för iitet erfarenhet.
K l a r a: Ja, som d:et nu ar, s å kunna v i däligt, men ha vi bara kunnat kampa.
oss till högre lön för vårt arbete, och mera fri- tid, .s % f 5 vi både råd .och tid a t t ut ' bilda vår personlighet.
Det Iar e t t bibelsprilk, som jag som barn mycket fun.derede Ilvelrr.
Det lyder så har: " Den mydket har honom skall varda givet, och fran # den som intet har, från honom, '.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfålt.
Stockholm, Styrelsen f ör Södra kvinnoklubben f br hiii.- med avgiva f öljande berattelse: Styrelsen har .under året ugtjorts av Jose- fina Krantz, Anna Nordgren, Anna Svensson., Signe Bengtsson och ~ m &amp; n d Söderberg.
a Un- der året ha Iibllits sex ordinarie möt.en samt tre samlrvam.
Tvb a v dessa voro endast för Iilubbens medlemmar och ett offentligt, vil- ket inbringade ett stort tillskott i kassan.
Klubben har aven deltagit i den socialdemo- kratiska liviiinoagitationsvecltan med tv % of - fentliga möten, med föredrag av Anna Sterkp och 14gda östlund.
Dessutom har klubbeii deltagit i den Internationella kvirinodagen med föredrag, a v.
P. Albin Hansson och Ruth Gustafson; samtliga dessa möten ha varit va.1- loes5ktá och stämningen den basta.
Klubben har aven tillsammans med övriga kvinnoorga- nisationer.
i Stockholm deltagit i uppvakt-, ningen för statsministern samt i ett offentligt möte i och för röstr5ttsfrbgans lösning.
Klub- ben har med ombud deltagit i Arbetarnas Bildningsförbu~~ds instruktionsmöte.
Medlemsantalet utgjorde vid årets början 35.
Vnder året ha ingbtt 8 nya och ha G av- giitt.
Medlemsantalet ' var den 1 april 1913 37 st. I tur a t t avgå.
ur styrelsen ar Jose- fina Krantz och Anna Svensson.
Till sist uttalar styrelsen ett tack för visat förtroende samt en önskan a t t det kommande Sret trots alla svårigheter och bekymmer.
för oss .arbetarkvinnor, niåtte bliva ett f ör klub- ben framg5ngsrilrt &amp; r med mibiga nya lcamra- ter och en orubblig tro för vårt arbete i klass- kampen och för socialdeniolratins framgäng.
Styrelsen.
g:m A n n a S v e n s s o n, ordf. F &amp; Lucksta kvinnoklubb.
Vid den agitatiqn, som företogs lunder sundsv valls kvinno- ag.itationsveckan av klubb, blev aven Lucksta besökt av fru Selma Nordlander.
N2igon klubb bildades ej omedelbart utan cn kommitté p % 12 personer tillsattes, vilken gjort ett gott agitationsar- bete, så .tt klubb bildades söndagen den 3 mars.
, Till s.tyrelse valdes ' Eil1.a Vii; li, Selnia Nagnusson, I3,ulda Karström och Ironiniissio- nar för iM ' orgonbris Karin Vailgren.
Möten:], beslih tulls.vid !are avh X11.a~ .-~rubul~erande hos resp. medlemmar.
Ord.
mötc skall hållss l: &amp; s söndagen i m %na~d.eii.
H u l d a XCorströni.
Ramaas.
Efter ett offentligt möte bildades Ramuiis aocialdernokratiska kvinnoklubb den 4 april.
Dc11 startades med 18 medlemmar, men soin bevis p &amp; såväl mannecs ' som kvinnornas liv- liga intresse för kvinnorörelsen inskrevos yt- terligare 5 medlemmar vid deras forata sam- mantrii.de den 10 zpril, då styrelse valdes.
Som tillförordnade ordf. och sekr. vor0 uii- derteclrnade vid det t a möte närvarande.
Till s ' tyrelse valde3 Sigrid Schelin, ordf., Alma Back, sekreterare, Na.ria Pettersson, v.
ord.f., .Erilra Lindblom, v. sekr., och som kassör Erika Bergkvist.
Som revisorer valdes Erika Dahlgren och Alma Giithe med Nanny Lars- son och Anna Blomgren som suppleanter.
Till uppbördsman valdes Elin Björk och Elin Walström.
Som kommissionär f ör Morgon- bris valdes Gunborg Lundberg.
Alltså har man aven i Ramnäs en lrvinno- klubb med gedigna medlemmar, som alla för- st &amp; sina skyldigheter och rattighet.er, s % me3 tiden komma ni nog a t t f å höra vidare fr %rr Ramnas.
En halsning till kamraterna landet runt!
Selma Andersson. '
Hildur Nyström.
skall tagas aven det haii har. "
Att de som .ii+clen mellan man och lrvirinor.
lLI; ä.mbeii d.e behöva sta ensamma med sina barn.
Du mycket ha finigo mcra, det förstod jag redan kunna siitta in dila sina h a f t e r på sitt liar .en stor uppgift a t t fylla har, Elsa, du då, men a t t det skulle skurna g$ a t t t a något arbete ellcr iibgonting annat.
Kvinnorna har pojken, som du måste liira mycbet.
F '; l s a: 0, a t t jag kunde!
Da skulle jag rl vareisc a t t leva för f r h dem som intet ha, det kunde jag into in&amp;st.e h a i ~ ~ g o niansklig fatta.
Nu däremot ser jag för var dag a t t o-ni cle skola iriiliiiu sig lyclcliga .. Dct ar illa.
Snd &amp; jnte tycka a t t mitt liv vore alldeles, gjort av niiimen a t t vilja utcsfinga oss f r h värdelöst.
man tar, från ' de.m som intet ha.
I&lt; l a r s: Ingens liv kr vardel.öst om vi dct offe.ntliga.
Vi kvinnor iiro alla skapade E l s a: Vad m.enta.r du?
K l a r a: J o vi, som inga a~odelirr ha, till.
niödrar.
Ha vi då ej .egna bmarn a t t upp- blott bjuda till a t t göra något av det.
Nu fraii oss ta de arbetskraften och p c s s a oss: fostra s % fiii~is det s$ inåiiga förä.ldralösa mer &amp; n nilgonsin behövs det a t t vi alla racka till det yttcssta ..
Ja, de t a i f r h oss nöj tig- stackare i viklden: och de soni.
Ila barn börr varandra händerna och enigt möta tichis heten a t t utveclrla oss till verkliga man- ha i; att a t t vara mccl och skapa ett samhi %lle krav.
: En dag som denna måste vi alla möta Jo, du, det ar nog tid nisk,or.
Do som makten ha, se helst a t t vi soin clct ar gott för deras b w n a t t leva i. upp under fanorna.
gå genlom livet såsoni outvec-lplade slrriämlda Modcrskiirleken ar cn av .de stmlraste k h s - för oss a t t g$ .nu snart.
E l s s: J a g tankte stanna inne innan du barn, t y d &amp; r % de på.
oss.
iden det måst2 lorna, Varför sikulle man inte t a vara p % kom.
Jag tyckte inte jag hade tid a t t g &amp; ut, bli annorlunda.
Arbetarklassen 5s i.
; be.sitt,- det goda soin finns.
E l s a: Ja, ' modersliiirlelren ar stark, men men nu känner jag a t t jag hellre vill vara ning av .en massa kraft, men det sorglkga %r a t t det bara ar lkroppskrafterna som bli mödrar f &amp; lida myclret.
I all s p n e r h e t så- utan mat eli dag an a t t gå miste om a t t f å orclentJigt utvccklade.
Men vi inaste ut.
i !ana stackare som jag.
vara med.
veck.la v5r.a sjalslrraf ter o ~ l r s ~ Det.
%r bryt-.
K l h r a: Elsa, förstar du inte a t t det %r K l a r a: (Tar fram portmonniin och rik- ningstider nu, det maste bli i: ydaningstider.
vår innersta mening a t t kampa för a t t inga Irer Elsa pengar.)
Du sI.iall f å den har av Du sade nyss a t t vi h.a för iitet erfa.renhet.
mödrar skola bcliöva lida?
Förstas du ej mig.
Var s5 god.
Vi h a erfanmhet av nöden, slitet o &amp; den a t t vi vilja f å det dithän, a t t alla mödrar E l r a: Nej, Klara, d ' et vill jag inte.
stora livskampen.
Vi veta rad det Kr som kola 1rui:na föda .och fostra sina barn med K l, i r a: Tag den du. '
J a g tillhör ett yrke behövs, och bara vi f b tiid at.t laca oss hur gliidje i stallet för med sorg och förtvivlan.
dar vi ha en stark organisation, så jag tjiinar vi skola t a det, kunna aven v i gör-a nytta.
V i vilja till det yttersta kampa f ö r lwin- mer an &amp; u, .och s. % has jag ingen go.sse.
.
.
(Tar .en tid~iing ur paketet och räcker Elsa.)
iians rätt.
När det blir sa, d % skall oclrs5 E l e a: Tack!
Vet du, jag grämer mig Var så god.
Häx skall du f 5 läsa litet mer:L det unga sla.ktet bli battre och det Sr det, så ofta över hur t.anklös jag var förr.
J a g om våra id6er.
3ag skall sälja, desfia i afton .. som skall dana en ny värld.
D &amp; f å arbetare- sbg S &amp; d i n g a, som voro i samma för.dömelse, E l s.a: Inte kam du ~ k siilja l alla dessa kvilinorna tid a t t ge sina barn den karlelr som vad jag ar nu, men jag tänkte inte paj och omvårdnad, som de.
s % väl behöva och a t t dc hade det svårt, och aldrig trodde jag, i deg?
K l a r a: Jo, de ara så intressanta så de g % som jag tror mer än nagot annat danar dem a t t det s k d l e bli s % för mig.
nog åt.
(Tittar i e t t a1bu.m) som Ligger pi % till goda miinnislror.
Det blir varrndre och I&lt; l a r 2: Nej, det iir sorgligt, a t t vi sc ' l ett bord.)
A, se på Greta .Larsson!
Hur mår mera harmoni både i h,emmet och i samhal- litet tanka varandras lidanden.
Me3 ' let d&amp;.
hon nu för tiden9 kl.ad p % dig nu, så g % vi.
E l s a: Ja, kara du, nog önskar jag av SE 1 s # a: Jo, hon mår %ra och har det ocksa (D e t a p &amp; sig hattar och kappor.)
riktigt, bra.
Hon har hembageri.
Hon Vor- allt hjärta a t t jag skulle kunna dra mer för- ' Kl t i r a: Hör!
.
jsde med det då modern levde för a t t kunna sorg (im pojken an vad jag kan göra, men Utsnf ör höres taktfast tramp,) Arbetets försörja hennc, men nu ar modern diid.
Bage- det ar inte s &amp; gott för en kvinna a t t vara söner ' j.
Högt ljuda ropen, kallelseropen på, riet går macd glans, men hon ar inte riktngt ensam att uppfostra barn heller.
mönstringens dag.
K l 2 r a: Nej, i livets alla förh %llanden .De biida kvinnorna skynda ut, men i nästa nöjd and %.
Eon var inne hos mig för inte Kange sedan, och då .sande jag till henne a t t ar det bast då man och kvinnor samarbeta.
ögonblick rycker Klara upp dörren, rusar h,on var lycklig som l a d e det s &amp; bna, men d &amp; Ansvarskäntlan gentemot barnen maste vac- fram och tar det p % bordet kvarligande tid- sade hon: du ä r allt 1yckl:ïgate du, som h a r kas h o s bsda parterna och den $+g ' d &amp; man- ningspaketet, under pojken.
Du har d &amp; någon a t t leva för.
nen f&amp;tt klart för sig, vilket lidande de be-, ~ ~ ~ glömde, ~ .jagl ~ ~ b ~ i ~ R .l ' n r a: Ja, det a r jast.
den stora sikill- reda kvinnorna som det nu gr, då skola inte.
- l l ' '.
MORGONBRIS 10 Från ~ ~ s e l c i Socialdemokratiska ls Kvinnoklubb.
Surahammar.
Som det i Morgonbris c j på länge synts något f r h vårt verksamhetsfiilt f % vi göra liggra axplock ur å,rsberattelseii om vy a r t ar- bete under 1917.
Klubben har under 1917 avhållit 7 ordi- narie möten samt 6 styrelsemöten.
Mötena h a varit rsitt bra besökts efter nu radande f örliållanden och medlemmarna, ha gjort vad de lruniiat för klubben för a t t sammanhålla den.
Den 1 april avhöll klubben i anledning a v den internationella kvinnodagen effentligt möte, som var r ä t t så bra besökt, men ej till vår belåtenhet, trots det omvaxlaride pro- grammet och det medryckande f öredraget.
Nej, v %ra oorganiserade kvinnor äro alltför lilqiltiga nar det galler sådana viktiga saker som demokrati; det tycks som de vore helt in-.
sövda i slöhet.
Denna da.g hade v i väntat a t t våra kvinnor skulle mött upp mangrant.
Men trots det fatal, s0.m besökte oss var det e t t präktigt möte.
Vidare har klubben delta- git i agitation.sveckan, avens5 har den ggtt i n i lrongressfonden.
Av fester har klubben h a f t endast en vårfest och en höstfest, den senare med en r a t t bra behailining.
Klubben köpte d 5 2 andelar i Folkets hus-föreningen och har klubben nu siiledes 4 andelar i före- ningen Folkets, hus.
Av Morgo.iibris har försZlts omkring 325 ex. Mect1e:msantalet inom klubben bestar för närvarande a v 25 stabila medlemmar.
Av revisionsbei~ii.ttelsen framgår, a t t inkomster och utgifter balansera på kr.
175: 07 med en kassabehallning av kr.
71: 80 och beviljades styrelsen full och tack- sam ansvarsfrih.et.
Den avgaende styrelsen nedlägger härmed sina mandat och önskar den kommande god framgäng med sitt arbete under år 1918.
Lysekil den 12 mars 1918.
Hilma Erickson.
Sekr..
Luleå.
Socialdemokratiska kvinnoklubbeii harsta- des höll söndagen den 7 aprfl sitt första års- iriöte, vilket öppnades av klubbens ordf. Ril- dur Nyström.
A t t leda.
dagens f örhandlingar valdes Emma Forsberg med Elna Lundblad 17id protoliollet.
Styrelse- och revisionsberiit- telser f öredrogos och på revisorernas tillstyr- kan beviljades den avgående styrels &amp; full och tacksam ansvarsfrihet för den tid revi- sionen omfattade.
Av stgrelseberattelseli framgick a t t klubben, soni bildades den 4 nov.
1917, gatt raskt framåt, enär den nu raknar 31 medlemmar.
Fem ordinarie samt et &amp; extra möte ha hållits, alla talrikt besökta.
Fram- ställningar lia gjorts till bolagsledningen an- giende avhjälpande a v vissa inom ' samhiillet f örekornmande bristf alligheter, varvid utlo- vats a t t ändringar till det bättre skulle vid- tagas.
Utgifter och inkomster ha balanserat på Irr.
311: 57, med en behållning a v 244: 68.
Till styrelse valdes Hildur Nyström, ordf., Emma Forsberg, v. ordf., Elna Lund.bikd, sekr., Matilda IGillberg, v. sekr., och Matilda Eklund, kassör, med Eva Andersson och Gun- hilcl Karlsson som suppleanter.
Till revisorer valdes.
Signe A.ndersson, Hulda Nyberg och Elsa Ericlrssoii.
Till kommissionar f ör Morgonbris valdes Giinhild Karlsson samt till 1ösu.unimerf örsal- jare Edla ed alm kvist och Anna Söderströni.
Mötet besliitade a t t nied f a n a deltaga i maj- demonstrationerna i Hallstahnmmar samt Surahammar.
Som bidrag till clemonstradio- nen i Surahammar bes1öt.s a t t till arbetar- kommunen överlämna 10 lir.
Sedan en del frågor rörande det inre klubb- arbetet behan.dlats avslöts det talrikt besökta.
mötst med avsjungmdet a v)) Arbetets söner '.
Kvinnor i Surahanimar, anslut eder till den socialdemokratiska kvinnoklubben!
Med socialdemok.~:atisk hälsning!
Sekreteraren.
Lule5 soc.-dem.
livinnoklubb firade Irvin- nodagen den 3 n1ar.s med föredrajg av Agats mTiktorin o i ' Kvinnorna och k1ass:kampeii ' vidare förelcom orkestennii.sik, .upp !isniag och efteråt kaffedniakning.
D m trevliga festen .a&lt;&amp;lutacles nie6 a t t d,en a v C '.
S. före- Från Karlstad.
slagna roslolu tionen anitogs.
35 ed ' Irami .. atlhalsnin~g!
~3Iarvaraniie kvimioBliu1b % hade ärs !xötc: dem 16 ja,niu.ari.
Under Gret liar klu.b:beii haft 14 O t t i l i a Wii1isi; röm.
eanima.nt.riiclen, jlamte niagra möteii n e d in- bjudna, samt en del loffen.tliga mlöten.
3 ' ör.e- drag ha hallits av Sigrid Veliström om Hem- Stockvik.
men förr loch ' nu, a v Gerda Hellherq, iimne: 3findagen .ilen 1, april kunde .S~ockv+kt~ soc,-clmi.
kvinnolrlubb f i r a sin f iirsi; a fest.
Kvi.nn~orn.as röstriiktisf r %ga, .sainat iiv G re.tn Kamrat Disa Wl ' astberg f r å n Sun6svuP höll Gullström .orm Ä.ktenskapslags ' tif tninqun.
i nov.
vaom anord- V ~ ~ c l s agitatkonsveckan r e t t geclliget fredsföredrag, vari 1:~rs~i ocksk t r e mnöten, varvrid föredrag höllos av n a d ~ - slr ?ldi~ad e nggr a gripa.nldc cpisoil er ur k r jge t a Ruth Gustafson f r h Stoclr !ioln.i, szmt av G. h i s t ~ r i a, och manade tilll: f.ortsaht kamp mot Ströirubci:g.
.DärjKinSe 50l:l en av kiubbens luiget samt belyste hur nödviindigi; dcit a r a t t lsvicnorna mcra 511 någonsin deltaga i egna - ~nc.ci ' lenimar, Alma Svcl~ssoii, on förel4.s- denna 1rn.mp; i synnerhet Imödrdarii:~.
Viiim?, ning c m Oscar S.tjer1l.u~ dik.tning.
j, förckoni musik, slång oc ' h dc.klainatjo:l. Dass- utom ctt väl dukat ilraffebord med 3orli30ni- tima liick.eiiheter, för vilket k~omanittén har all heder.
Det var en i allt val lyckad fest.
K h b b e n 7iYil.d.ade.s i nov.
1917 cf.t.er i; .t; t före- drag av Disa Wiistber; g.
L å g sedan cch fiin- derade e t t par m&amp;nad.er, men när 1918 bröt i n d &amp; rattade ocks&amp;,klubben p5 sig och har sedan dess g å t t framåt.
Den ralrnnr nu e t t a n t d # av 25 niedeun.mar.
Vi h.a m5te.n var- annan m å n d ~ g, och hoppas a t t @ tockvilrs kvinnor veta v a r d,eras plats ar odi ansllutct sig fortast möjligt.
E r i i g t uppdrag:.
H,anna Strö.mqvist.
Blaiid f &amp; gol.
som dislrute~aks m 2 11$111 lim: Civil viiriipliilrt,, St-ats~iiiiiistcrns ~vx.
:: p5 Braiitings intespellation, Fo1.1rskohn n~ih arbc- tarekvinnorna, nyliter~he ' ts- och clyrt ' MX~gor 111. fl.
Xlub-n h r under iiret .g.åtit ' i författning om abt anskaffa model a t t belcssta bchöwmde ai ?bet; arkvinn.or en tids w o m s r v i s t c l.
~ FS ~ landet.
Un.der den gångna som.maren har dc.t ave:?
lycl.
; sts oss a t t f. % s j u livi.nn.or utackorderado pk landet, och hoppas.
vi a t t det 5.r soin nu %r inne: sbaU 1äni; ia ' e t t and &amp; gyl:iixmmarc resultat.
Vid kvi.nnokongïes&amp;ii i Stockholm snnit.
vid clistrikt,skonf emnsen i Slottsbr.oii I i i u klnl~ben varit rcprese-nter.ac1 av .ett lonl; buld.
AV 39~orgoiibris har under Hret e2i.l-s 904 ex., varjämte sprit,ts e n del bro-schyrcr och flyg- blad.
.
Till styrelse f ö r innevarande %r vaLder Slma Ry db e ~ g So:f, i.a Elio; v.sson, &amp; &amp; a j a, Andess.
son, Charlotta M.qnusiso.n loch Nora J ' an.sson.
Till r.evi.sorer Mmst Svensslon .oc; h 3 i.
n Jans- son.
Till ' represenkanter i arbetarraiiet Kr.
!.- st.ina Nilsson loch Elhi Jansson .smit: il.l koni - niissionar för Morg.on:bric Hiulda Fio0.d.
1.1 - 3.
Göteborg.
Göteborgs soc.-dem.
kviiinoldubb hö11 of~fentligt mGte söndagen den 24 iizars me3 f öredralg av f:m Frigga Carlberg, varedter den: iv centra1styrel:scn föreslagna sesolutio- ncii enhallli~gt anto,gs .., P 2 1,Sngfredagen hade klubben fa.
!i~il jef est, varvid förekolin t a l .av en av kluVuens.
med- leinnia.r, sång, d.ekla.mation och musik.
Sedan kaffe: serverats, lektas loch fiaii.secies.
Ekt fyrfiaaldigt leve utbringadm för 1th.b-: k m !och dess arkelte och, därefter Q V S ~ O ~ de., P gemytliga f esten med avsjunganide av Tntcr- ii.@ionalen.
.
rnqvists K 3 3 Drottninggatan n. b. ocb 1 tr. upp Stort lager av Ut- och utlandska ngheter i Damkappor, Dräkter och Kjolar u U till billiga bestamda priser.
Obs.!
Beställningsnvdelnlngen.
Vid uppvisande av förenings- ellw klubbkort l&amp;mnas 5 % rabatt.
" i MORGONBRIS .Göteborgs 1cv.innoklubb är e j stor, dei; rak- nar för n.är.varande e j mera 511 omkrii~g 40 n~ctllcnlinar, men dess,a äro intresserade f.ör erbetet och, därför hoppas vi p5 f r a ~ i z g h g i f.ortsattiiin.gen, txots .atat jordrn~5incn tycks v a r s ganska hård.
' iTss.tra Frölanda kvinn~alilu ' bb var.
inbjuden till fcetcn, s.ii .. väl som till # det aolffeiiitli.ga mötet.
Deima lilla nya lcliilbb h a r Uegi.t sin s f ~ k pii allvar.
Till dess scnaste möte, som var offentligt, var 1 i v s m e.
d e l s n ~ d inbjuder, och rec1ogjoi.de för sitt arbets, varvid en lic1 del frsgor, som nian förut s t å t t undrande och förarghd övc ' r, blevo något nar bcsvnrade.
Till 8deitt.a möte hade Isommit rn %n.g,z som lokalen kunde rymma, t y då ' d e t gäller livs- ~xcclel:sriiimnclen, .äro, alla intraesscrs.de och vilja kritisera,, men .att g &amp; .mad i organisatio- iicrna .och pi .s % s a t t skaffia fram biittre ~ Ö P - h511.sn.den i samhallet, vill man e j vare me2 om, t y det medför licstiiad i nägon mån och .si % arbete.
Detta fordrar man .visse:digen av sina 1organiser.ade kamraiter, men e j av !sia sjalv.
3 9 ~ n vill e j försttt akt .allaaj bitide inkl och kvinnor, mlaste vasa med, om e t t lyckligt rcsilltat skall nks.
Hiilsningar sänldes till alla lcamrattx inom 1anclc.t a v Göteborgs kvinnoilrliibb.
E.nimsa A I e ~ r 1n.a II, ordf. Adresslista.
Isbi ten.
Arvika: Fru Lydia Johansson, F a b r i l ~ g a - IILt var .si kallt, hu, och ingcnting fanns.
tan 38.
Alby: F r u Kristina 3 ' ohanss~ii, Postfack 32. clct, att doda med.
Ankarsvik: Fru Elvira J ohanason, Ankars- När GunilJa BBjörk f6.r .två å r sedan flyt- vik, S u n cl s v a l l. tade till gamlla g sita " n f y r a vingliga tmppor Billesholm: Fru Gerda Liljeroth, B i l l e s- upp, visst e h.on nlog vad bon g j1or; d.e.
Bon av- h.olms g r u v a.
Bjuv: Fru Karo1i:iz Persson, Krorian.
.sasde sig: &amp; armed allt förlmyndardcap.
Z o n Eskilstuna: Fru I d a A&amp;unssoli, Slaggan 17. vax skulpt,ris .och halde med .lovord gåt-t ige- Ersvik: F r u Theresia Jakobsson.
Fagervik: Fru I d a Andersson, F a g e r- n,oin akademien. '
%n f a t t i g konstnärima ä r e t t oting ' nnindadte: de .rillra s l ~ ~ c t i ~ u g.
a r n ~ a ~ viksverken.
Falun: Fru Lilly Persson, Kalltorp .. I ' Gunillas burriga hiivud vä.1vid.c siag stors Furulund: Fru Elna Malmgren.
p1a.n.m.
Akademitiden hade bon betra,kit.as Gellivare: Fru Stina Nylander, Kv.
40, ~-cxni .en skioltid, iav viIk.eii, det gällde - att draga tomt 3. atörsta m-öj~liga nytta, d. v. s.
F i a sig si Göteborg: F r u E n m a Akermaii, Hornsga- tnn 4. mycket som möjligt .av.
E3eda.n v m det hen- Göteborg: F ' ru Ester Alidei:sson, Kwls- nes o~fr~,CI~~~&amp;oinliga .trio a t t &amp; et pensonligs skulle berg 4, Nys Varvct.
Fram t r %&amp;, a. t t !skapark !naf.t cnii skulle bomsma.
, Hedemora: Fru H. Eriksson, Sturegatan 4.
Halsingborg: Fru I d a Olsson, Sturegat.
14.
Men s5 al1d.ele.s isiom h.on f r o t t och önfikat Mallaryd: Fru Ida, Andersson, T r e n s u ni.
11a:clo det e j gatt.
Dat giillfde lockså .att k; ampt~ Johannesberg: Fru Hulda Andersson, om bröad och det idet s i n # man.
355nga goda Box 25. s %ke-r .lyade bon gjort, nien in1gentin.g siä~drilt.
Karlstad: Frö lien Rfaja Andersson, Sund- Det hjälptle - e j a t t bo: s &amp; högt, så fritt, 6 % by.
3.
11 alvs G I I ~.
Karlskoga: Fru Katarina André, Solvik.
Kiruna: F r u .Eriica Ledin, adr.
59, 6.
.Hjon s a t t ho@mpeii i divanishörnet, iklädd Kavlinge: Fröken Betty Nordin, Storga- r in gamla .f est dr älkt o c h m e c1 mo~glonro ck en tan 20.
Landskrona: F r u Ida Thuresson, Ordens.
u.taiip %,, ty .det var .s &amp; graisligt kallt.
Med ineiiliclsamt 16 je dröjde tanken vid f örniidda- huset, Järnvägsgatan.
Lucksta: Fxu H.111cla Karströsi, Ske.dvik.
.gcns arbsto.
Hon hade h a f t modell.
E n rik Lesjöfors: Fru Ellen Sten, Villastaden.
cl-:ini I~a,de beställt s i t t porträtt och e t t ögon- Ljusdal: Fru Gertrucl Alresström, Slottet.
Men s &amp; blick hade Iion litint gnistan.
Linköping: Frii A. V. Nyman, S: t Lars.
Linköping.
Imde n~odelllen s jälv I r o m i t.
med r a t tningar.
gatan 33 A.
S o i i Linköpings ' kvinndclubb e j kunda Luleå: 3 ' su Ottilia Wickström, Tjärhovs- Det Imde blivit vis~sedige.n henne till behag, skaffa nttgon talare, firades kvinnodagen pH gatan 9. men c l ~ t $og da-rigenom # ett långt st.eg if &amp;: ii miö t cskvS ' Sill p &amp; .m %n !da:gen, locli i~pplkistcr; Lund: F.ru Anna Ahlbom, Verahill, S:t kons tn5ri.nn.anls känsla.
de t relrvirerade # f 6redi:aget isamt a1:togs d.e.,~ Petri Kloster.
Hellst skuJle hon vela t is t.ani11.a heilima, men Lyselril: Fru Göta Wallberg, Viistra Kron- av centralstyrelsen - f öredagna reso; utioneii.
h r g e t 1. nu 1incl.e hon t a g i t 8e.mot bjnclniiigen .och lias- Med Ir.anira,thail:sni.ng!
malmö: F r u Matli.
Persson, Södra Lång- san, föresten s &amp; skra.1.
Den had.e k * an.ning gatan 9.
Hi1m.a H a n i m a r civist.
a v Ivriget.
M ~ e l r e t halde hon försakat, men Norrahammar: Fru Sigricl Johansson, Brev- det gladdae henne.
H~on iskulle e j s t å t t u t] %da 86.
En vädjan.
Norrköping: Fru Anna Gustafsson, Bliirik-;: led v&amp;l:stånd, nlar hon leii nwd dem darute Borlänge-Domnarvets wc.-dem.
gatan 4. i sin känsliga qjial, m&amp;ste hon det även i tim- Norrtalje: F r u Etliel Lundqvi.st, Bagerihol.
tigt avseende.
Dock, hon hade e j kunnat und- kvinnoklubb har p % niöte behandlat frågan: Nyniishamn: F r u Elsa Eriksson, Villa Huru p % basta satt liunna hjälpa vara man- n:r 5, N y n a s g Z i r d.
gå a t t nii-ir) m h~ur vä.nnernlas k d tunnades av.
liga kamrater i deras kamp mot militarismeiiF Nyköping: Fru.
Matii.
~Olsson, Folkets HIus.
H.on hade limmat vaxa gift, a:gt hem, man och Oxelösund: F r u Hanna Norilström, Box 90. k a ~ ~ s l c barn ..
Klubben beslöt a t t göra filjande utkalande: c M e s hon muknasde det s j.
Hlon Ortviken: F r u Elin .Sjödin, Brage, Ort- hade e j kaiilrt: den 5itor.a kärleken.
Vi anse a t t vi böra med ' alla till buds stäen- viken, S u n d s v a l l. de medel kampa för fredens bevarande och Tankarnas flykt stannad.e vid minnqt av Ronneby: Fröken Rebecka SvenSson.
för a t t undanrödja militarismen.
Ty vi ha Skattkärr: Frökcn Märta H,enriksson,, ilen ni.an, soni sa.tt: sa många flickhj.artsn i ju set.t hur den)) vtipnade freden ') lett Basterud.
hra.id,.
men inför vilken bon IboMUit s i t t Slottsbron: F r u M n i a Jansson, Slotts- kyliga lugn.
; Han var doek en man och en Europas folk till en avgrund av kval och bron, G r 11 m S. lidanden.
Spänga: Fru Gerda Bergstrand, B r o m- god nian.
E t t klingande akrat.t skar gemim Tri fordra a t t militären hemkallas f r å n re- s t e n.
tystimden ooh förskräckt skakade Gunilla av.
Stockholms Allni.
: F r u Anna Carlsson, osig drömmarna.
Hon tande ljus framför spe- geinelitena för a t t tillgodogöra jordbruket den arbetskraft som här erfordras för fram-, Tungfrugatan 41 B, 3 tr. Stockholms Södra: Fröken Anna Svensson, geln, f %ste c n krage o.n~k.ring hlalsm ioeh ord- slc; ~pandet av nödviiiidiga livsmedel.
Vi viid ja Södra Arbetarebiblioteket, Södra Folkets hus.
m c l e de ostyziga lockarna.
Och m5iin.e.t kom till lrviniioklubbarna landet ruxt a t t upptaga Skönvik: Fröken Ingeborg Bcrg~nan, Sund.
gli:dan.de iigen .och fort satte inpå nlågot, som Sundsvall: Fru Selma Nordlander, J a m - hon e j t % ~ ~ l p &amp; frågan cm hur vi skola arbeta mot milit.aris- c t förut.
V.ar fanns han mu?
I h d e han .stridit; och dött?
Var han fånge men, denna civilisationens största förbnii- viigen.
Surahamrnar: Fru Nys.tröni,.
RSv. %:sen 68. iielse.
Södertälje: Frii Elin Jchansson, Ekdnls- eBlor något so:m var ännu varm Jeml.aistad?
Skul1.e han aldrig mer f å f1ör.a penseln, ban B o r l ä n g e - D o m n a r v e t s s m o c.
- gatan 15.
A.
T.
15 31.
Söräker: Fru Olivia Nyman, Söralrer, som: zilskc~de s i t t a ~ b e t e mer a n d.e: allra dem.
k v i n n o k l u b b.
Sundsvall.
f lesta?
.Sk an&amp;nga av krigetis måmadler hade Tillbergs: Fru Teckla Mellkvist.
Trälleborg: Fru Anna ' Hansson, Stavstens- viigen 10, 2.
Alt, hvad der lever - Tunadal: F r u Frida Köclrert, Tunadal, ndsvall.
Barnav&amp;rdsundervisning för kvinnor.
S u Uddevalla: Alt,, huad der lever, maa d0 -- Fru.
Ada Lind, Karlsberg 19.
Uppsala: Frölren Elin Vestman, Svart- hvad der blomstrer gaa i F Y ~: Med anledning .av ni:otioii a v hr von backsgatan 11. de Kys og de Taarer, der vaeder Puden, Koch har första kamimrens försts till-.
Wii: Fru Anna Niislund, Tvii, - 4 1 n ö. f alliga utskott föreslagit utrednicg an- Vastergs: F r u Sjgrid Söderqvist, Allé- det Navn, som vi skaelvende ridser i gaelide st,at.s$tgarder f ö r ntstradzt un - gatan 18.
Ruden - dervisn.ing i barnavård f ör lw-iliilo r Ystad: Fru Johanna Nilsson, Ceciern 2, Alt, hvad der lever, onaa d0: F. ss int .o111 statsunderstöd %t barnavhd0 N. Ahus: F r u Alma Loven, Eriksminne.
sa.a underligt er det paa Verdens 0.
.znst.a !ter .och andra .dylika företag örebro: F r u ElisaSeth Karlsson, Freds- Holger Drachmann.
gatan 44., j,,
AVDELNINGSKONTOR: - Högsta gällande ränta: Kooperativa försäkringsanstalter, Kornhamnsior!
Sammanslutet 1918 med Arbetareringens bank Aktiebolaget Nya Banken, Emottager Insat&amp;ingar till högsta gällande ranta.
försakra Er i [IV- STOCKHOLM.
Kungsg.
M), Norrlandsg.
2, HumlegArdsg 7 Hornsgat 66 A.
- ~ a l &amp; j: ~skilstuna: Uppsala, Söderhamn, Nynäs- hamn, Skurup, Bjuf.
FOLKET.
Försakringsbest.iincl: 43,250,000 ' kronor.
försakra fastigheter och lösöre i Brand - SAMARBETE, Försiikrin,asbestQnd: l60,3Sl,8OO.
kronor.
Vand E r till ombudet i orten eller.
vederbörande anstalt, Stockholm.
.
varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
(Fredsgatan 6, Schdelegatan 4).
Styelsen.
~ e ~ o s i t i o n s och - ......... .... 5 ' 1, proc, Stockhsims sWra kvinnoklubb Kapitnlrä.kiiing (soc.-dem.)
avhiiller ordinarie sammantriide Sparkasserlkning ................... 5 99 1:sta onsdagen i varje mllnad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets HIIR.
Ordf. fröken A~zna.Svensson, Grindsgatan 10, III, En arbetarhustru U Köp och las Samtal och Brev, Utkommen p &amp; Tidens förlag.
Pris lcr.
3: 75 Stockholm.
borde icke köpa annan symaskin än ny bok av Anna Lenah Elgström,.
Solidar- Symaskinen, som ar den yppersta i handeln, av stör gatt # och aldrig hoade, tanke.n fallit p % hono sta fullkomning och ger största valuta Vi bjuda fullaste garanti för att dc siii: !skilt.
Hon hadc t ä n k t på Ideni alla.
- - med vart firmamärke försedda maski nerna äro ett fabrikat, som på tekniken!
E t t sorl .av glada röster anötte rendaii v; nuvarande ståndpunkt är det högst8 dörren ioch viil inkommen i tamburen: tio.
; som kan uppnis och överträffas ickc av nigot annat fabrikat.
Särskilt för Gunilla .e.mot.
p2 e t t oivnriligt hj ' artligt sat manliga betalningsvillkor.
Av pur förviiiiing satt hon 1tv:ar pä gal~osc ' bymaskinsaffäiren SQLIDAR, h yll.an och fumlade ined; b.o t tinema .. Hc Vasagatan 1, STOCKHOLM.
drogs i n i lglaid jen och glö.m.de sig vliirkligt darhkn, a t t bon ' lovade sig soin niedve~kanc vid en v5.lgörcnihetsbasar.
Det, son!
ann % var det o o d ~ ~ a g l ï g ~ hon s t ~ c visste.
Vid 1raff.e - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - nar cigarr.ettrölcen virvlade som ~miil m d Ordf.: Fru Anna Sterliy, Barnhusg; 16, oc.li ~ s i m t a ~ e tynade, t var dar n %gon, so1 spor~de !om hon hört något av .den ikterrikar 1 tr. A.
T.
72 90. viJlien ko.rt förut is % helt.
upptagit liemc sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- tankar.
Vemod.et var ej lån. &amp; bort,a,.
F r ' landsgatan 6 1, 4 tr. A.
T, V a ~ a 20 86. gorna ' b.örja.de htagla:) Brevväxla n i ~e; M.en n i VOTO: dock så mycket til~l:samm~ap Villle h m .ej a t t ni duulle gasta h a m f 6 r ä l.
d ~ ~ och land?, " Gunilla blev f &amp; ordig.
De ' m n m d e .bli.&amp;arna, gingo henne förbi.
Så fo; Sthlm etyrelse sammantriider 2:a mllndagen h o n kunde gj~orde hon uppbvott och.blev m (manaden kl. 8 e. m.
8 Bryggeriarb.-forb vanan eskorter-ald ända ned till gainla sta '] Sot.-dem.
.
.
- - - kvinnornas tentralstvrelse: - - - Stywlam Eskilstuna kwinno klubb avhaller or- dinarie möten 1:sta mandigen i varje manad kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4..
Styvelsen.
Gellivare sot.-deka.
0r.seken till allt dmetta var e t t mledd~e1a.n.d.i som: &amp; $tt a t t lasa i mo.rgontidnin !ga; rna.
) * ' De ös tsrrikiske .konstnia~en A-r N-k, som de blev fe tagit i striden för s i t t faderne~slan~d, .nalgra &amp; agar sedan, vid .ett fientligt flly {angrepp !traff.ad av .en bomb .och .oh; ygglig l ciixY&amp;s t a.d. &amp; da .ba~n.et till gldiiga .f ö iiiilclra ä.r d:et tomrum han efterYimnar stort.
E löftesrik banna a r ~ocbså bi ' uten.
P$ .diidslbai den blev bmls &amp; ta önskan uppfylld.
.DE gamla f ädernearvda slottet ined ' betyd.anid jordegendomar loch en 1st0.r h a t - t fo.i; .m.~ger h.e t t e:sba.men t eradas till den ~slvensllca bildhiq gariniran GiiniLla Björk, som han: zta.beta kamrat med vid vistelse i den svenska: huvut staden.
0.111 allt detta 1evd.e, Gunilla i lyclrlig olmi!
iiigh.et.
Viiimer söktc q p henne, och a.ll h.a8de d i g o t v a d i g t, f öils~t~~~en.clc a t t saga loi.
hennes asbete.
1blan:d tyc.kte hon clct gii val l&amp;igt och det bänd.es * d &amp; som något ren av uuderbart a t t kalla pL s jilvk~5tiken i hek dess våLdisa.mhet.
Bes tkll ningax ilif lötc Gunilla Bjöd&lt; hade blivit p5 modet.
E.ii dag anmalde sig en mycket disting; wera (herre, .en nieldlem av österrikiska legationea cch meddelade vännenz död och vilja.
Snlärti hrcdde.
mdöfibb~~:det henne.
Den hågklomst han Iiandlingssatt bcvisade, var större %n ho1 kvinnornas saniorganisations krrimnoklubb avhallsr ordinarie mate l m a och 3:dje m h - dagen vmje m h a d kb ' 4,so e.
m.
Lokal: Nya folkat^.
Hiip Nya medlemmar halsas valkomna.
. %~vrln~n.
Arwika soc.=dem.
kwinnoklubb .av- h %ller ordinarie möte 2: ' dra mandagen i mana- den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal.
or res^: Sot.-dem. '
P - StyAlsen.
Fö~enirngen för Hembiträden i Stookholm avhaller möte 1:sta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Styrelsen.
Spånga soc.=dem.
kwinnoklubb av-, xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
iiiller ordinarie .möte första torsdagen i varje ru A. Frseell, upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
niinad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
el.
286 58. st yreisen.
: NI t t den livlige, ~n.ojelsl;) .s tn.e ynglingen om M m gLvian den gav hon lod.ehd tillbaka till iet blÖ,dnn.de landets söner.
8.5. has~tiigt k u l d c iatur1i.gtv.i~ .ej salcen ordnas: och d e n förva rade an.annlen bad henne be tiinka sig. '
B e itamt .sadc hcin isig veta, a t t .hon laldrig skiullt !ehöva offra flera tankar på det.
För at1 ' id.lborda d e t &amp; ornieUa los7ad.e Iiom a t t infinna iig pi lelg.ati,o.nen.
D.e; tta stod .ej .att lasa, j ~i~or.gonticlninga~rna.
Gunilla föiwtcrd nu v a ~ i n e ~ n Ibättr.e.
a Hon !niivek dem.
Var ej hemma, om de b knoc- rade aldrig sa.
Kröp bara liingre in i vrxn c h frös i sin ensamhet.
Ilet var: d5 d m stiors kiir1:cken kom.
Den ~örjacla röra på sig c1iii.r iiinerst i sjsaen och .c11 hadc till fiöljd, a t t Gunilla a~b-etade, låt c.h sov - 0~11.
.g jo.rde ilige.iitiii.g iannat.
.Hon va t .öd föz.
viirlden.
* en lerklumpa,rn.a böi.jsuc1c ä liv.
Hton led frsin ei.n andes bnrn.
vettades .och brotta.des, och sk en $dag stocl a r i det kalla, Blma n-rorgonl juset en Irvinnlo- ropp loch slc&amp;lv,de.
D m e c h m n g, som låg vcr det h.ela YRT av betagande vmerlr.an.
6org tod a t t 1Bsa i anletsdragen, i den veka on sn~äxta kroppens linjer.
Men .en ts~org, soni agde .f örmilgan, att v6nd.a isig mot ljuset fYir i sina a t t föriidlas.
K ~ i t i k e n var .eiiista~mmi~g l avlo.rd.
IS! % blev Gunilla Björk, ett mxnn.
Hon fick arbeta .och hon fick sjalv Valja.
Vä.r !tn.e, in- .. iledighet kom IS &amp; d t a till uttryck i hennes arbe tc, .of öriclarligt f.ör dem som kande henne, t y ingen.a&amp;g, djupare a n skalet, och hade dar- f ö r e j 1u:st # at t andra ' ' .till ') - namne t ' " 1s- bites ' '.
N a n n.
a Nils.on. '
Agitera för Morgonbris, Arbetarekvinnornas tidning!
.
