# ID: svediakorp-per2438
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,587
# sentences: 1,184
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN SOCIAL DEMO^ 5MA RELSEN: w Utgiven av ~ocialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm, 1918; A.-B.
Arbetames Tryckeri N:r 3 Mars I l Pt-mum~ati~t~~prls: 1: 80 pr helt ar, 90 are pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr.
.Lösnummer 15 are.
I I Redaktör: sT ' B~-oLssO " Te '.
K * 47 A ' 1m I 1) ~ o r ~ o n b r expedition id n I Upplandsgatan 85, 4 tr., ~tocldiohn .. Annonser Il sista sidorna pris 20 6re pr mm. '
D E N S I S T A SMARTAN.
Var finns ' den man, so111 klagar över livets k.orthet?
Må inan.
visa.
mig honom - han måste vara.
eii. '
lycklig dödlig!
Så utbrister p5 ett sta.lle i en mörk november- stämning Flaubert.
Ser n1a.n till den egna per- sonliga lyckan - och vem gör inte ocksa det!
- då äro.
de val få som klaga över li- vets k o r t h e t.
Utan dé tycka, so111 Flaubert, att 11- vet ä r alldeles tillrackligt långt nog frir sorger, 111ot- gångar och bekyllinler.
Ty lyckan, sådan man dröminer och langtar den, är för de &amp; cher: P A KYRKOGARDEN .. flesta en sällsynt gast.
Och a r det iiågon som hon verkligen på all- I binda d e föregående trådarna sainman I var gästar,&amp;i vet han oftast inte av att och ge de ' nytillkommande stöd.
Väven har blivit allt praktfullare för han ha.r främmande.
.
Men för det stora arbetet till slaktets '.
vart Zirtionde som gått.
Inslagen ha va-.
hjälp och välfärd räcker väl lika litet rit de skönaste trådar, spunna av hög- livet som # dageii till.
E t t liv, det ar ' ju sta mänskliga visdom och snille, till tjänst och gladje.
bara en enda trad i den jä-ttestora väv, dck~na mai~sklig~ets Det var en ståtlig syn, den samlade varmed det nu hallits &amp; i i århundra- den.
Och lilrval ar just denna tråd, den civilisationen.
Men så &amp; ände nilgonting förf %&amp; &amp; rnå vari .gli@saiide, praktfull och syii &amp; Ingen vet ännu riktigt.
' hur det .gick först ' bland de aildra eller den m &amp; vara av enkelt slag, så nödvändig för att till när det praktfulla rnännisk.overket,.
I l l I slets i stycken.
Det var e n massa människor, talande .olika i; uiigomål men glada och gemytliga, i ett stort ruin.
Med ens ' blev det emellertid.
mörkt omkring dem och e t t hotfullt mum- mel bör jade f örnimmas.
Alla grepos av onda aniiigar.
De hotfulla rösterna blevo allt starkare och snart var ett vilt och blodigt slagsmil1 i gång.
Alla stodo slagna av skra.ck, så hastigt hade det konimit.
Och .i nlörkoer, son1 de stodo, kunde ingeii göra något.
Då hördes en röst, stark och klar: T a n d l j u s e t!
Ja, ja, ropades fran alla hiill: tand ljuset!
Och den som haft den starka och klara stämman letade sig fram till knappen för att vrida på.
Då blixtra- de det till från ett hörn i mörkret, ett skott small och - mannen som ville tända ljuset låg utstriickt i sitt blod och aldrig mer skulle hans starka, klara stämma höras över världen.
. '
$4 ' Detta.
ar nu ganska liingesedan och det har.
också lyckats en del att tända.
.
2 --.
MORGONBRIS - - -.
- P P ljuset.
Visserligen blott i korta, av- brutna blankare, men det.
har ungefär varit nog.
Resten ha vi fatt lysa över själva med de resurser vi haft och ett ar visst: V i h a s e t t i i o g.
1) et lag- liga saval soin det olagliga hottets triu1n.f.
Preussisk slaktningsnietod el- ler bolsje~ristislr, det kan kvitt.a ..
Den ena är politisk, den ai~dra.
soc.ial., d a J?
ligger skillnaden.
, Nu så har jag lärt det som jag fruktat.
först, att den sista smärtan de.n är också störst, sjunger B jörnson vemodsfullt.
S % blev det ocksa i detta förfärliga krig: Fin- Och l and blev tragediernas tragedi.
dess olyclra tilltar timne föl: timinc, varje sekund ar ett blodig$ vingslag.
Var fiizizs rä.ddningeii undan skriiclc- viildet - b5de det inuvarandc och det som Boinmer och nog ej ska.11 ge detta efter om de vita segra.
Var fi11.m rä~d ' dniiigeii., 0111 ej i hela världens sainlade socialdemokrat~i.
Men va.d är nu hela världen: ett kaos.
Och i detta kaos lura ett par onda ögon, lura p % tillfallet, d % det skall bli deras tur.
Dessa onda ögon äro r e .a k t i n e J L Den smärta folken skola kanna om de åter skola möta detta lurande ögonpar blir tung, t y - den blir deras ensam.
Kvinnorna och fackför- eningsrörelsen.
Ingen ser den och ingen bar den med har man rent - tror ma11 - och s5 dem.
sanktioneras a l l t som hailder och w f; sker.
Vad soin ligger b a lr o m det Dock, om blott alla det galler sage som händer och sker a r föl: svart för och kände fara.n, strax vore faran min- iie.m.
De vilja icke veta det, ty de vilja dre.
Men hela deiina indifferenta bar- icke bli oroade.
.
.
.
ol&lt;un- varhelst iieniiit tröstlöst indifferenta l.ast., vad al-o de?
En a.i~sva~slös, nig och hindrande hop, utan tanke, hop hör hemma ar den till skada och utan omdöme; instinkter blott, icke hinder f ör framåtskridandet, 111~11 till h j arnor.
den största skada ar den dock iiiir den Det räcker e-j laiigr.e att i politiken ar.
att finna bland kviiiiioriia.
Ty man bara vara " huma1iit.ä.r ', - att " blöda " skiljer på deras sak och p5 inä.nsklighe- och " lr,änna " för gud och hela världen.
tens.
De ha så lailge fått staiina i för- Dct måste också t a n lr a s. Fattigdo- stugan att man nu, när det börjar bli men och okuiiiiighetcn är olyckans för- fråga.
.om a t t slappa dein in, ic:lce är aldrar och följs s % ofta åt.
Dock, var kan nöjd med vanliga normalljus, det må- nnan söka nled sitlcer utsikt att finna e x ste yara-något extra,: efter de kunna ha grövre oku&amp;ighet b bland det nuva- sådana oerhörda anspråk.
rande samhällets slumpartade välstånd!
Därför galler det nu för v å r a kvin- Det a.r ej bara fråga om den ökända nor isynnerhet: givakt, givakt!
De f å gulaschen - av den begär nian ju min- ej glömma att rösträtten f å dc som.
dre an intet -, nej titta p % den stora kvinnor men s e d a n regleras deras.
niedelklasseii och frags den vad den inflytande över det sociala och politiska egentligen v e t on1 det den yttrar sig livet .e n d a s t i den mån de äro dug-: i.
Den vet att deii liar en bra position liga och - jämförbara med mannen.
i samhället och att det samha.lle, som 31 % medvetandet härom sporra dem best3tt dem detta följaktligen är en ut- till ett träget och samvetsgrant sö,kande märkt institution och bör ha en skål då efter kunskaper och upplysning och, och da - resten rör dem inte.
Blir d,et framförallt, låta dem komma till insikt ett krig, ja, det ar ju mycket sorgligt, om, att hur mycket nian än vet - all- meil det har ju.
h i h t förr då ' och d %, tid vet man ändå för litet när det verk- blir det ett världskrig, ja, det ar ju ligen gäller.
f ö r f ä r l i g t sorgligt, men " det kan- J.
S.
- O n. ske behövdes i alla fall ", sitt sa.mvete.
.
I talt.
Hon tänker endast på att hon Nar en arbetsgivare i dessa tider, då inåste förtjäna något för att kunna allt a r så oöverkomligt dyrt, nar vad vi hj5lpa till att uppeh %lla hemmet.
Nar behöva till mat och kläder har sedan vi då veta att minst 45 proc.
av gifta 1914 stigit med i genomsnitt 110 proc., arbetare-kvinnor äro ute p &amp; arbetsmark- betalar en arbeterska med tolv kronor iiaden kunna vi förstå, vilken w a r pr vecka f ör nio timmars arbete, 1conkurren.s detta ar.
11a.r det finnes a.rbetsplatser, dar p5 S3 ha vi flickorna, som bo hos sina dessa tre senaste år, då leviiadskost- föräldrar och endast 1) eta.h en .bråkdel iiaderna stigit till det dubbla, dar 15- av sin förtjaiist i hemmet.
D,e leva på nenia ej ökats ett öre, då kan n ~ a n ut-an sina föra1dra.r .och bröder, fastan de överdrift påst2 att arbetsgivarna frossa på billig arbetskraft .. borde försörja sig själva.
arbeter- Det har likväl hänt att n a ~ Den tredja ka.tegorien är de kvinnor, som ha sig sjalva att helt lita till och: skor försökt, genoin att strejka., skaffa soin dc båda a.ilclra förstöra utsikterila: sig battr.e villkor, d e t fuiinits gott on1 till b %.t.tre arbetsförtjänst för.
Dessa arbetsvilliga kviimor, som gärna gått.
skola leva helt och hiill.et p &amp; sin lilla f ö r usel l ö n och uppträtt som strejkbry- lön och vad det betyder i dessa tider terskor, - förrädiskt mot den 1cla.s~ de tillhöra.
förstår var och en som tanker.
Skam över dessa kvinnor och deras Talm man me.d kniniioriia om dera.s usla arbetsvillkor och dåliga löner äro förnedrande garning, som sätter Judas- de alla överens olm att s. %val arbetstid märket på deras pannor, t y de förråda som lön äro alldeles omöjliga.
Men sö- och sälja sina klassystrar åt kapitalet ker m.an förbattra deras sta.llning ge- och svalteii.
nom organisation så får man ofta höra Kvinnor, lösgör tankarna från slitet uttryck som: Vi ska ' vänta och se hur och släpet .en stund och begrunda eder det g %r med fackföreningen; lyckas stallning!
Ni ha länge nog gått kapita- den förbattra vår stiillning kanske vi lets ärenden.
Det ar på tiden att stiga g &amp; i11 sedan.
upp och arbeta på frigörelse från f a t - Men vem av kamraterna skall utgöra tigdonien och nöden.
fackföreningen och kämpa för de an- .Amanda Frösell.
dra?
Vem skall våga sin plats för sina Medan n1.5n.iie.n alltjiimt arbeta p % att gcnoin f aclrf öreiiingarna stiirka sina vunna positioner gentemot 1rapital.et stanna kvinnorna f ortf arande l5ng.t ef- ter.
E j ens i tic1er.a~ nöd och förti:yclc låta de sig övertygas om nödvändig- heten av solind-asritet.
Nar skola kvinnorna k,oniina till in- sikt om sitt eliiilde, nar sklola.
d.e inse sitt varde so111 mäiiniskor?
Det är inte nog att de erhålla arbete inom indu- strin, de måste oclrs % se till attt de ffi betalt fiir detta arbete s &amp; att de lruima existera.
För nZrva.rande fii~nes p % arbets- marknaden tre kategorier av kvinnor.
Först den gifta lrvinnan, soni drives ut fran lieminet på .f örtjänst för att bidra- ga till familjens underhg11 och måste fiirsuiiinia sitt hem för att tjäna kon- 1,anta pe1iga.r.
Oftast säljer sin ar- betskmft till underpris och hjiilper på SA satt till att förstöra möjligheterna för sina Irlassystrar.
Hon tänker inte på vad hon förlorar genom att vara borta fran hemmet eller att han för denna uppoffring borde h.a dubbelt be- kamrater? '
-
y. '
-.
.
.
- i.
.. -- Y Y Y Y.
Y Y i L ...... - .., - ...
-- T-.
- MORGONBR I.
S.
P -- Samhällsunderstöd aven ankors barn.
väven.
Tilgbiljetten fram &amp; h åter kos- (Forts. från n: r 2.)
: Heniarbetarens lönef ÖrhAllanclen hora tar kr.
1: 30.
Änkan bor i en egen En framställning från Socialdemokra-.
i regel till de sämsta.
I # de flesta fall liten stuga till.san~mans med sin 32 iir tiska kvinnornas centralstyrelse.
stående utanför organisation, f öra d * gamla dotter.
Stugans grund bch den en konkurrensk kamp, l %t vara utan av- omgivande jorden ar icke hennes egen- De socialdemokratiska kvinnornas.
sikt, sinsemellan och arbetsgivaren ar dom, utan harför göras årligen U) dags- centralstyrelse har ingått till fattig- d en so ni en.sa.ni di kt,e; r.a.r villko~en.
I verken.
Avkastningen ar e j s &amp; stor, att ~Zirdslagstif tziiigskonimniitteii med en iiioiiografi.erna påt.ra.ff as en silver- den räcker till hållande ' av kreatur.
skrivelse, vari ännu en g %ng pgpekas, polererska, som .berattar .atut a~b.ets- Ratten att skörda gräset säljes därför att i lagen angående barn utom akten- priset varit detsamma i 40 år, icke ett för 5 kr.
årligen.
Dottern ar k.olcer~ska skap aven det mittte uppmärksammas, öres förhöjiiing p &amp; 40 ar.
Att ut- och bitriider i grannfamiljer vid kalas, %tt oe !k.så ä n k o r s barn komma i åt- röila iietto !öiien PT timme för vissa sla,lct o. d.
Hennes inlconist härav !ha! &amp; iijutaiide av samhällets hjälp.
I Dan- ma.rk antogs redan 1913 el1 sådan lag, arbeten har dock visat sig ratt svårt, under aret varit omkring 300 kr.
emedan arbetsintensiteten ' ar s &amp; högst Mannen reste till Amerika, för 5 år som ar byggd på att änkor nied intill olika.
I utredningen anföres: sedan och övergav sin imga hustru och en viss maxiniiinkomst skola erliål.la ett " Det arlncte, som en arbetare ut- två små sö.wr, da endast 2 och 4 år visst understöd, proportionerligt efter för p % exeiiipelvis 3 tiniiiiar, beliover g:mla .. Hus t.run, som f öre f!
!
termå1,et de ininderhriga barnens antal.
Huïu- en aniian 4, 5, ja t. o. m. någon gång 6 arbetat p &amp; guirmif~abrik, borjade da vida ett svenskt 1.agf örslag skulle f öl ja tiiim~ar, d. F. S. den dubbka ticiell f ö ~ med trik Astickning.
Ho11 lyckadeas f ör alldeles samma grunder som det danska att bli f ardig nied.
Skickligheten, far- 150 kr.
f å köpa en anvand stickmaskin, eller icke-, iiiirom uttalar sig skriv elsen digh.eteii i arbetet ar tydligen ibland vilken dock i underhåll stalkr sig dy- ej!
Den blott piipekar det rättmätiga i, dessa la.i %eta.re mycket olika ni~ellan rare an en ny: 1costnad.en gar till om- att änkor med barii ' icke av samhället oliks individer och s j a h a arbebsf ölma- lrriiig 3.5 kr.
on1 Aret.
He1narbeterska1.1 uteslutande hanvi:sas till .fattigvården., gan lilraså.
Bland kvjniiorna hm sar .. stickar .och syr barntröjor, för vilka den enda utväg som nu finnes att tillgå skilt ofta framtratt de t för övrigt lätt arbetspris.en äro kr.
5: 40, 6: -, 6: 60 för den beklagansviirda inor, som plöts- f örklarliga iörh %llan&amp;t, att de som och 7: 20 pr dussin.
Arbitsda-gen ar ligt befilmer sig emam m e d en skara.
haft h.ushål1 att sköta presterat e11 icke] .hg, 14 tirhmar pr dag.
Hem.arbeter- små.
Är hon ett .underverk av försa- blott absolut, utan aven relativt niindm skans 68 ar gamla mor spolar garnet kelse, arbetsdingligh~et och halsa s &amp; kan arbetskvaiiti tet än andra.
Att få " sitta sanit sköter hushållet och barnen.
Iii- det g &amp; bra.
I de flesta fall g5r det vid " med ett arbete, att f &amp; sysselsatts komsten av arbetet a r omlcring T2 kr.
dock, naturiiödviindigt, dzligt, och heii- sig därmed.
ostört .och utan att avbry- i veckan och 60.0 kr.
om Aret.
nes barn g&amp;.ut i livet med de minsta tas .rrar eller variannan tininie innebar ' Hem.arbeterslran är en helt ung möjliga f örutsattiiiiigar f ör en nianni- för de - ensanima hemarabeterskolriia en hustru, 22 lir, och hennes man, kusk hos skovardig tillyaro.
ofta avsevärd förni %n, som icke a.lltid en åkare, ar 2 å r, äldre.
De ha ' en 3- konimer deras gifta medsystrar t.ill dotter.
Före giftermålet var h u s t m del. '
' uaver.skna 8 fabrik.
Nar dottern nar- Nettotiinlöneiis storlek ur ocksa myc- made sig 2 Sr oc~h mindre an förut tog ket olika för o1ik.a arbeten.
T. ex. inom moderns tid i anspråk, började denna - bestalliiiiigsslcradderiet ar det flera, agna sig &amp; t hemarbete.
.
Hon syr boam- både kvinnor och man, soni kommit ullsförkladen.
8 tini.mar åtgå för till- eller U .. S.
A. folkskola, en janiförelse över 30 öre, men vid tillverkning av klippning och syning av 1 dussin för- med den svenska utgjorde aninet för en konstgjorda blon~iiio~ har h g e n kom- Ir15den 2i 50 öre.
Med frlindrag av serie föreläsningar) vilka hållits i Ble- init över 20 öre.
Ävensa för väveri och Irostna; den för triid - 8 öre - blir kinge under sistförflutna deceniber iiiå- spetsknyppliiig!
vilka a.rbetsområden detta en nettotimförtjai~st av 5 öre.
nad av frölceii Nanny Palmkvist, H d - aven i utrcdn~agen ti1lsa.nm1an.s med Hon aribetade 8 A 9 timmar am dagen singborg.
sicksömnad; halctmonteriiig och tråd- och kom till en veclcoiilkoiiust~av i ge- Förelasniiigen, so111 illustrerades nied l~~iappstillverlining a.ngives sasoni va- ii.oinsnitt ler.
2.: 50 pr vecka .och 125 kr.
ett flertal skioptikonbilder, blev en rande inom.
I &amp; sta in.lromstgFupperna.
i netto5rsiiikonist.
För bostaden, 1 rum kraf tig maning till verksamhet f or pro- Att för familjernla liar stor ooli ' lcök, beta1.a~ 162 kr.
i åroshyi~a.
grampunkten och det ga.nila kravet: folkskolan -- bottenskola.
betydelse Buii maii förs.bå då man ser Köket a r b&amp;de sov- och a~bebsrum.
I U.
S.
A. har ' på.
kort tid och att hiistrum inkomst därav ej sällan He.marbeterskan fodrar och bottnar uppgatt till mindre an i,$ av fam.jl.jeiis filttofflor.
För bg,riitofflor erMilles delvis tack vare de förmögna och intel- h.eh inkom st. 84 öre pr dwsiii i arb-etslöil ooh f ö r ligenta medborgarnas iiitresse f ö r frå- Vidare har u t ~ ö n t s arbe~tsniminets större tofflor kr.
1: 32.
Materialkost.
gan skolvaseiidet nittt en oanad höjd, och blivit av störst.a betydelse ' beska.ffenhet.
Darav franigår a t t 58.5 naden ar resp. 13 .och 15 öre per d~~s.sin.
Och det a.r ined t till Under arets två sista kvartal iir ar- för hela iiationeii.
proc.
anvarii; a ~ b e t s ~ u m m e även i .sovrum, 44.7 proc.
till kök och 2.9.6 betstillg %ngen rikligast, den avtager stort intresse, o m också meil ett visst vemod, man f ölj.er f öreliisiiingen och proc.
som biide sovruin ocli kök.
Siff- sedan under a nån ad er ii la j aizuari-mars jämför undervisningen har hemma.
rorna i tabellerna tala nog sitt tydliga och ' är under målmderna april-juni Det torde kanske vara p &amp; ' tiden att språk, men för att.
Bomma iii i mycket ringa.
Nar arbete finnes, ar- livet, så avtrycka vi någha monografiei: bet.ar hemarbeterskan 5 tinin~ar om aven kvinnorna med mera allvar toge från skilda axbetsonråden: dagen.
Hon f,örtjanar omkr. 4 kr.
i upp fragaii till behandling och satte Viiverskan ar en 74-årig anka, som veckan och onilkring 160 kr.
pr &amp; r. ett större krav bakom progranipuiik- i 60 år sysslat n ~ e d vaveri som bem- Hemarbeterskan, som är 3:3 år, ar gift ten.
Med stöd av nuvarande, ecklesiastik- med en janingarnimal man och h,ar 3 barn 0.m resp. 2, 5 och 7 .gr.
Mannen ministern böra vi val också kunna hop- meter.
Med 7 timmars daglig arbeis- l ar rnurbruksa.rb.etare.
Hans %rsinkomst pas på en snar lösning av frågan.
Upplysni.ngsvis meddelas att de för-.
.
tid # blir veckoinkomsten ler.
1: 50 och Kr omkring 900 kr.
årsinkomsten 76 k r.
En väv p &amp; 120 För denna g&amp;ng sluta vi med axplock- eningar, som önska erhiilla förelasnin- meter väves p &amp; 8 veckor.
När apbetat ningen bland monografierna för att om gen, kunna tillskriva föreläsaren under R.
S, ar firdigt, reser väverskan m d taget mö jligen utrymmet tillater införa ovannäm.nda adress.
till förläggaren i staden och avlämnar några till i niista n:r.
S. 8.,, ' ' ' Folkskolan * ' bottenskola '
MORGONBRIS börjar det igen.
Medlingen.
Är det februaridagarna 1914 eller a: det 1918?
Det ar bådad.eia!
Ty ni Den av en del svenska kvinnor framställda vädjan till regeringen om medling börjas det igen - skeld.eriia med sit.
modiga, manliga skrammel vid skriv i Finland var av följande lydelse: bordet med stora, starka och framför Allt Sverges folk lider i dessa dagar ' med Finland.
Alla hpaa vi en brin- allt s v e l i s k a ord.
Och ' nu a r tider nande ömkan om att kunns bjälpa, men m %nga av oss känna qss osäkra om iiiile då ingen annan. %r en ärlig svens1 bästa sättet att lämna en verklig och verkaam hjalp.
a11 deii som skriver på aktivistpetitio Undertecknade sveneka kvinnor: önska icke, att Sverges regering skall vid- ncn till statsministerii, 1111 ges ej aiina~ taga Atgärder, som skulle kunna bringa Sverge i inre el-ler yttre krigsfara.
Vi an hederliga och ohederliga, arans.
max och ärelösa.
Kvinnor likaså.
anse, att den verksammaste hjalp, som 8vensk statsmakt i detta ögonblick kan Man vore frestad utropa, on1 ej tider ~ k ä n k a At Finland, .vore om d e n kunde Avägabringa en shdan förlikning mellan vore så blodigt alharlig som deii ar de stridande parterna, att .lag och ordning iiterställas, och kampen om Finlands att ni bara ids.
Att iii ids att.
lronzni; igen med edra gamla tricks ..
Ä i i ~ a m å inre amh halls skick uppskjutes till den tid, d % fred ånyo rhder i Europa, och d % let helgar visserligen.
medleii f ör den denna kamp kan taga fredliga och lagliga former.
V %r nu&amp;rande; egidng to * de besitta särskilda förutsättningar för en sadan som g5 ined i tro att - det galler att rad da Fiiilaiid - ingeilting anilat.
Mer uppgift.
Vi rikta därför till den en vgrm: vidjan att göra allt som i desa för- ingenting helgar och u&amp;iktar der ai mHga star för att beveka bilda partierna +Finland att nedlägga vapnen och att okunnighet om att något mera ar i gör tills vidare samla sig om det, som dock för bada m %ate vara det viktigaste av ning en.
dat.
I hela a k t i ~ i s t ~ r e s har s e ~ det ' i dessi allt, bevarandet a v Finland som en självständig.
.
M&amp;ria Aspnmn.
.Ellen Hagen.
Gertrud Rohde, f. 0dew.crnlztt.
dagar, med a.aledning .av en del svenskl Gertrzrd Bergströnz.
Jcanna Heijkcnslljöld.
A V a i ~ a Saldbonz.
kviiiiiors hänväqdelse till regeringex Maria Bcrgö.
GFzll.li Hertznzan-Ericson.
Elin Spak.
om m e d l i n g mellan parterna i Pi11 Ester Brisman.
f. Ter- ~ n n a Strrlcy.
Ann Margret Holmgien, land, citerats några ord ur deiina han, Emilia ~ G o m t.
smeden.
01~092.
Julia Xtröm- vandelse som anger, att dessa kvi.nno~ Malvinn Caw, f.
Böös.
A ~ a n d a Hornc? /.
Alnza Sr~ndpzrist.
.erkande sig " osiikra om * b&amp;sta sättet at1 Anna Ca.rlsson.
Anna Liizdhagen.
Iwgeborg 1Vct.lin.
lämna el1 verklig och verksam hjalp %i Anna-Lenah Elgst,röm.
Synzonds Ohlin.
Arla Wallis.
Finland ".
.
I cil dikt i svenska D a g b h Karin; Fjallbiiclc-Holmgren.
Ellen Palmstierna.
Signe Wessman.
det,.
sedan naturligtvis citerad i * hell Czclli Petrini.
Amanda Frösseïl.
Anna Wiclcsell.
den övriga f oste~ländska pressen, sl &amp; Anna Glasell-Andersson.
HdZine l ' hilipson. '
Matil d a IVicZegmn.
sig Per Hallström för &amp; ibt s j l v r i t t f ä r, Ruth Ghstafson.
Emilie Rathou.
Karolina Widerström.
diga bröst och ropar som en ny Sver - Hedin: " Åh blygs!
Åh blygs!
Dei fattades allenast i Sverges skam.
.
. '
lamenteras icke med huliganer och mör, Det ar ju alltid förhoppiiingsful1.t nar dare.
Nej, förvisso icke.
Men det be.
människan Iraiiiier sitt varde och Pel hövs heller ej.
Ty lika visst som del Hallström känner sig ej osa1re:r han films frö till större lodh mindre f ö ~ b r y.
Reglementeringen upphäves.
Han vet precis gfaiiseii mellan ' rat t ock tare inom alla s.amhallsklasser, och at1 För n %gra %r sedan utkorr= i Stock- orätt, vet precis att just i d e n 11 a sak det.
ar deiiiia dragg som nu, genom för, f iniis ingenting relativt.
Darf ör: bly.
hållaiidenas obönhörliga makt kommii holm en bok med titeln FrAn den undre geils, blygens I alla, som; ej aro liks att flyta ovanpå i den finska inbördes, världen, skriven av en kvinnlig Stock- kloka som jag!
Inför det förfärligs k.ampen, lika svisst finns det ännu hen holmajournalid, som fått materialet till som försiggår i Finland Iruiina d.e som derliga finska män och kvinnor ' kvar så intensivt och varmt - jag betvivla1 värdiga livet och .friheten.
De behöv2 boken direkt av en prostituerad kvinna.
Den väckte ett oerhört uppseende.
Det det f ö r de flestas vidkoinniaiide icke - dikf ör icke absolut vara ' vita '.
F r u Cecilia Bååth-Holmberg skriver var pA samma gang en ljungande pro- känna för dess olycka blott ropa som en oreflelctei.ai t e l g: hit.
med ttt det " välljudande, ordet:, Sve~ges; est och ' en gripande berättelse om ett.
vapen, mörda, - mörda!
De bl-i r ar neutralitet ' ar till för att sölva svaga ' örspillt och ödelagt liv, om hur .en s a n d c, alla tidningarna, Per Hall- ~ j a r n o ï '.
Detta säger egeiitligeii dit.
sven- itackars kvinna efter att ha sjunkit i ström och Cecilia Bååtli, om det visar som svaga hjärnor och ~hed~erliga sig att det kanske l&lt; a n finnas en an-; kar skola alla överhuvud betraktas len djipaste förnedring bokstavligen.
nan vag för Sverge att hjälpa och hela.
; om s e l a n g r e än hö.gern och dess jagas i döden.
Nej, iiej, det far ej ske, .all aiiixm.
hjalp ?ress vill att d e t skall ses.
An.nars Man glömmer e j lätt denna skildring an ett f ortsatt mördande vore ' Sverges iiiins det kanske nagot annat, som må- iv mänskligt elände, men ej heller sam-.
iiinda mera kan rubriceras som .en upp- skam ".
Blygens, blygens! '
lallets stora skuld härvidlag; alla mies- Ja, ja, vi blygas.
Men icke över oss iinniiig, tillkommen f ö r svaga h j arnors utan över Er, herr Hallström, förfaktare; tiniuleriiig: att mord, blott det sker i yepp, all obarmhärtighet, som i ord- nig, icke blott ar tillåtet, det ar en iingens ocb den officiella hycklande och skald.
i k ö n handling.
Den tankegången ar noralens namn beghs mot dessa kvinnor, ~ e t kan endast j&amp;- Eder p l u r ~ ~ p har föras med Karl Kilboms mot Ellen Key.
iu icke, ny och den har nu i snart fyra luru allt läggas tillrätta för att stjälpa, När Europa förblöder och hela viid- ir givit aktivisterna hos oss färsk te-xt laen intet eller ytterst litet görea för den lider, då ropar man icke ostraffat; il1 hoppfull morgon- och aftonbön var- itt verkligt hjälpa de vilseförda.
MBnga fy åt dem, som i en m %lmedveten och ie dag, men ännu ha de ej, trots alla noga Bvertankt handling söka finna en iörtvivlade ansträngningar) lyckats LV dessa skulle säkerligen kunna räddas.
annan utväg till ordning och fred an romma till tacksägelsen.
Ingen må un-) ch Aterföras till ordnade förhallanden svärdets, söka viieka öron och hjlärtan h a på om de bli nervösa ifall nu aven) m humana Atgärder vidtog08 i tid.
till besinning och förståelse för en an- 1 e t t a - vi hoppas d; et vid allt vad ar Proetitutionseländet har medfört den nan musik an kanonernas V %r ' ' skam ' ') ss kart - sista tillfälle att ' komma i. k. reglementerade beeiiktningen för kunna vi lugnt bara både inför Fin- ned i modig uppslutning skall glida ina partens vidkommande.
Detta för lem ur händerna.
.
land och inför eftervärlden; itt, som man trott, begränsa könssjuk- J u l i a ~ t r ö.
m - 0 1 j s o n.
ar denna:.
Det par- ' ' ', - Ett framsteg. '
' '
ldornarnas spridning.
Den &amp; syftade verk- mingen av denna Atgard är enligt läkare-: auktoriteters utsago högst tvivelsam, men vad som är säkert är, att just denna institution mer an nllgot ansat bidragit till att förrha och borttaga sista skym- ten av människovärde hos dess8 olyck- liga, som hamnat i prostitutionens dy, t y väl en g$ng inkomna och inskrivna P byrApolisens matriklar har vägen till &amp; t&amp;ändo och resning varit sa gott som stängd.
Byrhpolisen vet att bAlla reda pá sina offer; det lär t. o. m. ba h h t att den i detta fall ytterst nitiska po- lisen uppsökt offren p &amp; själva arbets- platsen och då förstar man att försöket till Atervändo omöjliggjorts för dem ef- tter ett dylikt besök.
Pro:~titutionsfrågan har of ta varit före- mål för kritik och Överväganden bland tankande .manniekor och earakilt har reglementeringssystemet med ratta klnnd rats för A ena sidan sitt tvivelaktiga varde, men A andra för det upprörande orättvisa uti, att endast, den ena parten, kvinnan, skall tvingas underkasta sig detta förnedrande system, medan den andra parten, mannen, skall g &amp; full.
ständ.igt fri.
Soc.-dem.
kvinnorna ha behandl.at fragan pA sin kongress senaat 1914.
Det antogs där en skarp protest mot reglementeringeeystemet, vilket, som det Iietex, sredan länge varit utdömt ur mo- ralisk, social och juiidisk synpm kt, lik- som det genom utredning har visats sakna det sanitiira värde som gångna tider tillmätt detsamma,.
Däremot pli- pekades nödvändigheten av rationell upplysning om veneriska sjukdomar samt uppfostran till ansvar för indivi- derna i sexuells spörarnál.
Vidare for- drades f r i.
och hitt tillgBnglig tillgang t i l l Zakarevdrd för könssjuka.
Kongressen protesterade aven mot det av kungl.
kommittén da framlagda för- s ' laget till kriminalisering av den s. k. helyrkesproetitutionen, vilket nya eystem skulle mot den kvinnliga parten medföra samma vald och vild som det gamla.
Som b ~ k a n t hade den s. k. prostitu- tionskommilténoi majoritet d &amp; framkom- mit med ctt föralag, ett mycket egrn- domligt &amp; dant, enligt vilket de nämnda kvinnor delades upp i helyrkeeprosti- tuerade eller sAd.ina som sysseleatter med nllgot arbete.
Detta fsrslag väckte naturligtvis en 1Agande harm bland kvin- norna, som pA massmöten landat ' over protesterade mot detta s a t t att lösa fra- gan.
E j heller medicinalatyrelsen god- tog:, detsamma och man far.
.
hoppas det försvunnit för .alltid.
...
.
Litteratur ' och läsning.
I. Eodin: KONSTNARENS HYSTRU.
- i: -.
Det finnes endast en vag, som står till förfogande för deii, som vill tillgo- dogöra sig böckernas bildningsvibd t?
och denna väg, som tyviirr ofta ä r svål: .. röjd, kan betedknas med orden: litte- ~ &amp; först&amp;else.
r Det: ar nämligen siikert, att vår lasning blir utan nytta on1 v i inte ha e n god förståelse för det lasta.
Härvidlag som ofta arinars har det all- bekanta ordspråket: " Att läsa, och inte förstå, 51- a.tt plöja och inte så " sin.
f ulla tillämpning, Den förstaelse, som bör efterstriivas vid 15sningeii av litteratur får inte en- bart begränsa sig till v a d en viss för- fattare sager, ut.an den maste ock &amp; sys- selsatta sig med själva framstalliiiiigs- sättet, d. v. s. h u r hail säger det.
Ja, beträffande sköiilitteraturen a~ det se- nare t. o. m. viktigare an det förra, ef- tersom ju själva form.sn, framstall- ningssiittet inom denna litteraturgreii spelar en avgörande roll.
Man kali här- vidlag havda, att skönlitteratureii just bar sin f or- som igenkänni~~gsteclren.
- .. mella elegans ..: Men.
formeii far naturligtvis inte ens i skönlittera.turen bli s jiilvälldamiil, utan erhaller sin fulländning.
f r i i m t - Iiirigeiiom att ' den, som Heidenstam sa- ger i " Inbillriingeiis logik ", äger sitt varde i: den gcnorn f antasieii, f örmedlade.
stiimnliigs- och idéhalten omedelbart &amp; tergiven i bild och motsvarande språk- 1igt.uttryck.
-.
Man skulle saledes kunna pilstå, att den litterära formeii däri.
har sitt igeii- Irä~iningstec~en, att den bast sluter sig kring en idé eller fantasibild och just häri ager ' sin skönhet.
Och detta ax riktigt.
Det inneh %llsestetiska betraktelsesat- tets förkä.mpar, soin fränist fasta avse- ende vid i n n e h å l l e t s grad av hög- het efter allmänna religiösa, etisks och sociala.
normer, ha i all sin eiisidighet oratt.
Likaledesha formalisterna orätt, då de.
låta en litterar produkts varde bestämmas lendast av sj älva f ormele- menteil, vanligen uppfattade som den Emellertid, fr&amp;gan har fallit framht 3tt gott stycke, fastan det gAtt langsamt.
Loom civildepartementet har nu utarbe- lats ett förslag ' till lag .ang~ende ' At- $ird:; r mot ut bredning &amp; könssju kdo- mar B, vilket remitterats till lagutskottet.
Detta fbrslaga huvudprinciper rampen mot de smittosamma könsejuk- domarna pá tvenne linjer, namligen 9 ena sidan att bereda koshadsfri bd %are- vård At d e konssjuka, men med skyl; ilighet för &amp; dana sjuka a ' tt underkasta sig lakarevard.
Dessa kostnader eko18 enligt förslaget bestridas av statskaasan, ty, Eom det heter: ~motarbetandet av könssjukdomar.ns mllste - anses vara ett di viktigt statsintresse att detta anvan- dande av statens medel för detta anda- mal är fullt befogats.
A andra sidan FöreslHs straff riittdiga t v AogsAtgarder mot personer av bada könen, vilka sprida eller kunna befaras, clprida könesjukdo- marnas smitta.
.
I förslaget har, ' icke upptagits nsgra stadganden om rogleme~iteringeq dar- mot har utfarda1.s bestämmelser .av yttre gestaltniiigei~s l ~ v d i t e t e ~ s3ison.i, innebörd att nu gällande plibud ' 6cb komposition och sps %kuttryck med bil- Eöreskrifter angliende sanitärt övervakande der, rytm och ljudskönhet.
Saimingeii betraff ande iniwh.åll ch av prostituerade upphäves.
form ' ligger tvivelsutan mitt em.ell.an Atersthr nu att avvakta att detta för- ytteriigheterna, d. v. s. att i n n e h % l- deg blir lag geiiom riksdagens beslut.
l e t och f o r in e n axo lika nödvih- Därom rader dock knappast tvivel.
Vi diga för att en god litterar produkt inbilla oss icke att genom denna Btgard skall %stadlcommas.
Och att så ar fal- prostitutionen kommer att försvinna, let framgår tydligt av den litteratur, ien har tyvärr.
alltför djupa rötter i vilr som anses vara representativ ' för de.
båda estetiska b:etraktelsesatteli.
tids samhällsmoral, men därigenom att Om man t. ex. Itastar en blick på den ien tvungna reglementeringsskyldigheten iimehållsestetiska litteraturen, så fiii- tör.
enbart kvinnorna kommer bort har ner man, att den moraliska niåttstockei~ m hörnsten i hela prostitutioneeländei agr- bestämmer allt, varav följer att ~ a deji s s. k. ten- iallit och.
därmed ett stort steg tagits fritt spelrum l ä ~ ~ %t densdiktning en på ?antasi ens bekost- bort,.
fklri '.
mänsklig föinedring i- sia nad. '
Som: en naturlig följd av ten- kbaete,; .form fram-: ., &amp; rätt pisa * ocksh iiensavguderiet ' u p p k.
o.
.
m .- r då en litte- p &amp;.
detta: .amriide.
: mellan::.
könen.
St. &amp; tiir Sådaii iö; rn: ' &amp; n .gammälakademi- ' ' 10,, ' * ... '
MORGONBR ' IS 6 .- Det är nämligen siikert att man aldrig uppn %r litterar först %else, om man ickc energiskt och målmedvetet tilll~iimpa~.
sig kunskap på dessa områden.
Och va.d d % först beträffar det litte- raturhistoriska studiet, sa kaii man göra gällande, att man ofta inte kan triinga iii i ett litterart ucrk, om.
man inte har ~iiigoii kä~.~i.iecloin om.
de Iiisto- riska förl-~ ' ~l .. l.a~z~en, vilka fatt sin ater- spcgliiig i cn dilit.arcs prodiilrt.ioii.
Och.
nicd historislia.
förh; l.la.~id.e~~ i-nenas d8 icke cnb:wt det yttre historiska hiii- delseförloppet, utan iiii nicr tidsperio- dens andliga iiiizehiill, 111. a. o. dess kiil.tur.
Kiinslsap i historien och i all syniier- het kulturl~istorieiz a r of ta en iiödvän- dig föruts5t.tning för l.itterii.1: förstaelse.
Och för att visa att sc?, a.r fallet, bch.övs icke m&amp;il.ga exen~pel.
Eiidqst en sto^.
diktares 11a.11111 kan liiirvicllag behöva näninss, nämligen Dant c.
Man ka.11 j u saga, att hans odödliga mästerverk MORGONSOL.
Divina Com,edia 5.1. omöjligt att första -- - o e11 tillägna sig, ium nian saknar k m - skap i medeltidens kulturhistoria.
Hcla ska, Gilken hade till uppgift att ge la- häri iiger det siirniiirke, soni skiljer ho- detta underbara diktverk uppbygges sareii det n y t t i g a och f ö r- nom fr8.n den stora niangdeii, denna8 nainligen av ett andligt material, som s t 8 n d s 111 ii s s i g a (ratioizella,) i underbara förmiiga intimt sam111anhaii- ar oss nutidsnitiiiiiiskor .mycket fram- prydliga verser.
Det blir då de stora ger m.ed hans personlighet.
Varje stol.
maiide.
EIur få ibland oss kunna nu, och iipphö jda ämnena soni behandlas, skald har således sin egen stil, d. v. s. i var offentliga religions- sedan helvetet exempelvis sadana aninen som: ålderdo- sitt eget uttryckssatt.
Han kaii vara örmildrats till förkunnelse utbytts och f men, sjalens styrka, ett odödligt il.amii, en man av föga djupsii~niighet och ända ana den hemska, hårresande dödsriket., religionens nödvändighet för samhällets ha .förinaga att levaizdegöra tidsåldrar och idéer.
Och delma förniåga bestam- f örestalliiin g, som en medeltidsmän- bestand etc. niska anknöt till, detta ord.
- - .- - .. ..
Man m &amp; jämföra .en vi &amp; av Bellniaii mes av h u r han uttrycker sig, av det He.lvetet eller hferno; soni Dante bc- med en versif.i.erad kria av t. ex. ' M.
L. formella.
En poetisk ordsa.mnz.aizställiliilg ut- =l (illlller det, ar en fullödig produkt av Sjöberg o &amp; man skall genast finna det oriniliga i den ensidiga inneh8llsviircle- märker sig fränist därigenom att den medeltidens väldiga inbillningslir af t. ringen.
Maii kan säkert i sainmanhaiig b egransar o ch b exar ar en stämning j Hemskare bilder an &amp; en1 hans fantasi 1iä.rm.ed saga, att om diktaren icke för- evig ungdom .. Om skalden t. ex. sett ett niZi1a.r h.a viil säll&amp;n isat blodet i ett mår ge kraft och rikedom av sitt inre landskap, som väckt hans stamning.
niansldigt bröst.
liv, bli idéerna torra abstralrtioiier och kan han med några ord kvarhålla d e t t ~ Men Daiitc ger även 1nedcltide.iis tre- vilket arme som helst faller saniiiian intryck friskt och doftande.
Så är fal- vande tankc, &amp; dan den koni till ut.trycli till fizös ' ke ' i stiillet för att bli en tiin- let med B ellinaii, vill~~ens epistlar inne- i de skola.stiska stride.rna.
Även det f o~sk~.~ingsstr~vandet,.
dande gnista.
Men finnes detta inrc hålla situationsbilder från sjuttonhun- vetenskapliga] .iv och ha idéerna f3itt ett fullödigt dili- dratalet av sådan livskraft, att den nu- som sku1.l.c bli hiinisnisteixa.~ scgcr- teriskt uttryck; s8 ha aven didaktiska tida Bellmansl.äsa.ren liksom genom e11 t.eclreii, giinitar shndoin fram son1 sol- eller tendentiösa verk ett estetiskt var- förtrollning tycker sig förflj~ttad till I jus ur en smal ' spkinga.
iMan lian därför saga, att ' det %r inc.-.
de.
Detta varde kan ofta njutas niyc- st&amp;ngpiskoi:n.as klang- och jubeldagar.
lcet renare ju mera tendensen upphört Och hur fömA inte de .stora skalder- del.t.iden, som manifesterat sig i Daiitcs att vara alrtuell.
S5 njuta vi nu t,.
ex. na att tolka livssniartaii och saknaden i m %stcrvei:k och först mot dc11 tidens Aristof anes kom.cclier, Da1it.e~ Diviiin alla dess f iiiaste avslruggniizgar!
Vil- bakgruiid crhallw den storc ska.lden sin Com.edia, Cervantes Don Quixotr, Mo- ket mörkt blod rinner e j i Michelange- riktiga relief.
Saninia föi.h&amp;llaiidc giller oclisg bc- lieres och ' Holb crgs clrainei:, Kel lgrens los sonetter!
Hur bittert frågar e; i satirer.
Deras iin~elz~ll.svä.rde har sjun-.
Frödiiia: ' Inga-lill, sa.5 rads du f ö r träffande andra slraldcr och förfnttarc.
kit med tidens gting, inen de iiro dock sor.gen,? '
' Vandrar - ej aniiu Goethes On1 de stundom i ilagot avsceiide kumm icke ailtilrveïacle eller blott kiiItwhisto- er the^ i sin frack och begråter sin vara.
f ö r e sin tid så ' iiro de dock, zll.tid i iiimu hö gr e grad b a r n a v s i ii t i d. riska dokument, utan l e v a i oför- svunna ungdoni.sly clra?
vansklig glans trots det uppl.ysnings- T dessa och andra stora skalders pro- Och att förstAe1se.n av deras verk då är iiiässiga och txndeiitiösa de en gång cluktion ha inneh5ll och form slutit sig beroende av dc11 insikt, som man har i byggt p i.
samman j. adel konst.
Och konsten ar deras tidsförhållandeil, ligger i öppen Men vari ligger d5 dessa verks .oför- 6 r d vax kurlek och förståelse.
Men dag.
Utan tvivel.
kan man instämma gänglighet?
Jo, utan tvivel däri, att förståelsen Ironimer icke till oss soni eii med c.n fra.niståeiide litteraturkritiker, de skrivits av skalder som ägt förmaga.
gava från goda gudar, utan måste för- då han - p %st %r, att ') lejo.npart~ei~ av de att låta innehåll och form s % att saga vårvas genom träget och ödmjukt stu- stora ska.lder11as idéer och staniiiingar.
täcka.
varandra.
Det ar just härvidlag diuni.
Oftast upplåtes först vägen till finiias iiiiiuce i deras egen tid.
Och a t t som den verklige skalden besitter ctt den litterära iijutningens Elysium för st,udera denna tid ar för erhållandet av guclarnas privilegium.
Han kan liita den, so111 lange klappat på förståelsens en god förståelse betraffan.de deras pro- endast port.
orden, som f ör andra maiiizisko~~ dulrt.ioii absolut iiödvSi.iidigt ".
H a ~ i c l - el lag har maii då som h j i i l p n ~ e ~ allma.11- äro flyttbara typer, sluta sig så iniier- II.
ligt kring en tanke, upplevelse, eller Om man veddigen eftersträvar litte- na historien, kulturhistorien och litte- fanta.si, att v a d han säger fai.
stam- rar först %else, s % ar det nödvändigt att raturhistorien.
ningens och harmoniens styrka.
Men framförallt studera 1i.tteraturen u r Men förbises får ej heller, att littera- man får icke förbise att d % skalden just.
h i s t o r i s k o c h e s t e t i s k s y n p u n k t.
tureil.
i n t e blott ar ett historiskt doku-. "
7 - 7.
- ' n
.
, ment, utan framförallt ett konstverk och aveii måste betraktas ur estetisk synpunkt.
Det 1.itterat.urhistoriska studiet får icke undantränga den litteraturesteti- ska undersökniiigeii, utan clessa studie- uppgifter miaste f ör viimande av litte- rar först&amp;clse koniplettera varaildra.
Ja, den historiska iiiidersökiiiiigen inåste till slut i viss in&amp;n underorciiias.
det estetiska betra.ktelsesiittet, alldeil- stund litteraturhistorien i vidstrack- tastc bciniirke1s.e endast utgör c11 för- klariiigs- och kpmparatioiisgruncl för det litterara konstverket soin sådant.
Dct estetiska betraktelscs %ttxt tar Even i sin tjiinst den Språkl.iga och inetri.sks undersökniilgen.
Och icke iiog hiirined.
Littera.turstucliet in %ste iiven till den historiska, språkliga ocli f orniella uiidersökiiiiigen aiikiiyta ett försök till psylcologislr förklaring av de psykiska f örbe.recielserna f ör en dikts franilroinst och de olika sta.dierna i dess tillbli.velse.
Först geiiom c11 grundlig ulidersök- iiiilg av ini~ehåll och forin, stamniiig och teknik kan litteraturstudiet ' fylla sin betydande uppgift.
Och detta omfattande ' studium, som har t.ill uppgift att bibringa oss för- staelse för littesatureii i dess egeiislrap av k.o 11 s t v e r lr ar icke obeh.övligt eller onyttigt.
Nej, konsten intar en obestridd rangpl.ats i all kultur och hur viktiga man än anser att livets pralr- tiska uppgifter äro, m %ste.
man dock er- känna att lroasteii, kulturel.lt sett, representerar ett högre livsvärde.
Att så ar fallet blir klart för var och en, oln inan gör ~eil kulturhistorisk &amp; ter- blick till gh-igna tider.
Vi vaiida t. ex. v h blick till det folk, som för årtusen- den sedan bebodde Nilens bördi,ga flod- dal.
Vad skulle vi veta om detta folks kulturella storhet, försåvitt icke dess konstnärer f ö ~ e v i ~ det a t högsta sv den tidens knl.tnr?
Eller vi uppsölra.
det gam1.a Hellas.
Vad skulle vfir blick nu se av Hellas ' kul.turella hiirligliet.
om dess folk endast bcst %tt .av idoga odlare.
sjöm; iii etc. Ack, glöind, föriiitad skulle detta folks kultur ha varit, on1 iclcae Boilstnarerna p5 skilda onirådeii lyft dess stoltaste bloniina över förgaiige1.-,.
s e m natt!
Hellas kultur lever evigt ung i d ' ess konst.
O.de t i l l Stormen.
Storm '!
Du som kommer från väldiga haven, född i ett famntag av varmt och a v kallt, du ' som sankt färdman med farkost i ' graven, du som har härjat vår vadd överallt, .. du ' som sa omilt och utan förskoning rycker det vaxande trädet från rot,.
du som far fram över odling och boning grusande människans strävan till skrot - ...
I Storm!
Låt de väldiga vingarne sopa bort utur världen tyrannernas lag!
Alla som bördor pa medmanskor hopa uti de isande armarne tag!
.
.
.
Driv utur sam hallet penningmoralen, kvav den i famnen, du vilda orkan!
Störta den skimrande guldpiedestalen ned uti böljande djup ocean!
Slut i förkvävande, heta cykloner broderkrigshjaltar med armes krans!
H jartlösa, månglande ockrarpatroner tag i ' förintande virvlande dans! '
' Far genom städernas gränder och gator, spola dem fria från sjukdom och död!
Stormskurar ös, som en sträng renovator, rena från skam, ifrån brott, ifrån nöd! '
Slav.sinnet driv ur föraktlige trälen, bluskladd, såväl som i lyx och i ståt!
Friska må tankarna vaxa i sjalen, ' frigjord från svek och från lumpet försåt.
Orätt i stat * och ' i skola och ' kyrka, skenheligt, ljugande, fromlande tal - samla din kraft till förödande styrka att det må smulas till stoft mot Ural!
Skingra de töckniga molnen som dölja himmelens.
härliga blåa kupol!
Storm!
Dig jag halsar!, Ur hjärtat skall följa sångarens tack för en skönare sol.
.
Men om konsten $.r.
kultureiis vack- BLUSMAN.
raste bloinnia, kan konststndiet icke beteclriias soni obehövligt eller onyttigt.
Och niiiist av allt kan studiet av språ- irteïiin, ii den andra niusikeii, vartill l i g h t jä.nife ett starkt kansloclei-nent, kets koiist, d. v. s. poesin i vidaste be- kommer in:iinibeii med dansen.
.För den meii dess rörliga bilder stå p5 ett i n ~ e,.
märkelse, f &amp; ett d %ligt anseende.
Poesii?
b i. l d a ii d e koiisten äro syiisinncts iii- ett ideellt p1a:ii.
tryck grundliiggaiide; de beso på Poesien, s o m saledes so111 ' koiistiiär- .står nämligen i viss m.eiiiiig i centrum i egentlig iiiening.
M u- åsk %clligheteii ligt.
ut~ti.yclcs~~~.edel äger vissa företra- bland konsterna .. s i k e 1 1 ater, för vilkeii de yttre hörsel- den i jamfördse nied de andra koiist- Sprhket.
a:r ju ett andligt niedelelse- ii.itrycken iiro förniedlaiide, vilar i arterna,; bös ock, &amp; lcuiiila piirälcna ett ' inedel och genoni språket sa.111.nii~ilh aii-; deii ar relativt abstrakt, utan kanslaii större stu~lieintre~sse.
Och poesien ger ger poesin on~.ede.lbart nied f brestall- hal.1 o ch oss inte eiicla.st en @ od 0c.h stark l~oiist- ningelis och tankens ~ar1.d.
Och vad besttämt förest~.lliiiiig~siiin~e som gör spr9ket till poesi ar &amp; skådlig.- utan i~idividualiscracle bilder.
33: i in i- iijutiiii~g, ehuru det vore skid att stu- hetens kraft ocli kanslaii &amp; innerlighet.
k: eii står i flera avseeiideii nlusili.eii dera deii enbart därför.
Dlen bidrar til.
: l Låt oss d5 se i vilket avseende poesin mycket 115ra, inen den ar, liksoni plasti- att bibringa oss v e t a d e även.
p &amp; veten-.
utmarker sig i j amSörelse med de övriga ken och tnilleriet, # en åsk %dlighetens skapligt och praktiskt om.r&amp;de och kan koilst, fastan bilderna äro rörliga.
Ock- således ur bildningssynpunkt aldrig bli konstarterna!
sa p o e s i 11 ' äger ett visst slags åskåd- nog upp.ixiirksanimad.
G. A-m ..
Vi h.a 8 ena .&amp;daii de bildande konst- ' I
kologi.
Iugen visste ju heller.
att E r n s t A h l g r e n hsde tio försöksår balrom sig - förut hade hon klappat på.
hos tidningar och tidskrifter under Små st ' amningar och korta biografier märket Ivar Tardif.
1885 kom P e n g a r, ett inlägg av IV.
varde i den då som bast pågående E11 författarinna, som intog en fram aktenskapsdislrussione.iz.
Mot slutet av skjuten plats i 1830-talets litteriir; 1885 korn Ernst Ahlgren - på inbjudan kretsar och som litterar n~eda~bctare av Fredrika Bremeix lärjunge, redaktö- L a r s H i e r t a s A f t o n b l n d, va.
ren a!
; Tidskrift f ör hemmet, frih.erriii- fru V e 11 d e l a F1 c b b c, född Astralid riaii Sophie Adlersparre (Esselde) - Hon var priistdotter frAn Slni.laild till Stockholm och koni dar i beröring född 1808, och sä,llsynt skön.
Vilkci nzecl den litteriira.
värld, till villyeii hon egenslrap också bragt.e hcilnc en vwsi alltid 1angt.at.
Qeimes i~ärmaste van- fierad hyllning fråii den store s k a l m r f&amp;n de.nilri.
tid bleuo Ellen Key och d e n-b i s k o p e ii.
Vid 24 ars alck: G.ustav av Gcijerstam.
Uiicler de föl- gifte sig Vendela Astrmd med juristci jande tre areii av sitt liv vistades hon och lantbrukaren.
K l c ni e 11 s H c b b c endast tidvis i Hörby.
P &amp; våren 1587 scilare politisk slrribent och av en ril och Svcn.
1888 blev lion i til.lfiille att be- slakt.
Meii efter fem Ar nödgades hal 3Öka Paris, dSir k011 gjorde be1cantska.p på grund av oly clrliga ' af f irstra.i~salr ined Jonas Lic. Heiiries alstring var rik tioiier fly ur landet.
s ii ide^ dessa ar.
1887 kom F r ii Hustrun stod.
nu m.ed tre små Clöttrsi NI a r i a ii ii e: Brev från detta ar be- pH bar backe.
Först försörjde hon sig båda emellert.id vad som slrulle.
komma.
med att i Jö1iköpin.g öppna en musik stt handa.
Till Geijerstxni skriver hon slcola, men reste 1841 till.
Stockholm ocl bland.
annat: bröt sig där en litterar balla.
I henne!
" Jag tycker a t t j a g al.cli:ig mer kan VENDELA MEBBE.
salong träffades de, po1itikc.rn.a ocl srbeta, att min kraft ar knäckt, att jag poetern.a8, och &amp; t Alniquists lronipositio i c h skall kunna försörja, mig och att ner gav fru Hebbc i sin salong maiiger jag icke h m annan rad iiii att dö. "
gang iniisj.ka.lisk driilit; Föi:st efter 2E Al.
ett sjii.l~rinorcl uoro viivda av tiisei år blev hoii lagligt skild frAn sia ii~.alcc; m$ tr %clar ' iiar var je] .iten sidisal,.
Under dylik missn~odsstamiiin.g till- Heimes böcker utmärka sig för siilrcri; y c h vilja lxt i detta enda: b e s l u t e ro~nixer dcn viilskrivna novellen L i v s- tccliimcle bilder -- stundonn.
ratt Ila, I t t d ö ".
Tvii besta~llda.
orsalrer tordc.
e d a som, i siillslrap in.ed.
niwa litterar svarl$.ten.ska.p, utkominit efter h.eiiiles turalistislra.
P &amp; äldre dagar iignade hor lock ha varit den drivande anled.
löd.
sig %t sagodiktning, ett omr5cle so111 hor iingen: c lr o 11 o m i s l&lt; a vsnsklighetei Siii egen t.cagiska kiirlekshistoria., val beharskade.
Hon avled 1899 och; amt in i s s t r ö s t a 11 0171 sitt f ö r; on1 måliands blev den avgörancie drop- httarskap.
Därtill koni ocksa er blev ail.ts5 91 iir gammal.
pen i heimes.
tunga beslut att dö, h.ax redjc: cn olycklig böjelse.
Med ei.
1clrs3 utkoninlit efter hemies död i sk %-; ingbniteii, ömt8,li.g sjal, sårbar f ö r de.
iespelet D c n b e r g t a g n a, spelad i ilinsta lilla, f örstorades f ör henne, all i En sanitida niccl Alme Charlottc 3tockholin 191.0 eller 1911 - initt ivets bckynin-rer och ho11 liniicktes.
Le:Efle:.
ock e11 av tidens intressamtastc ninne sviker med frin Bosse och förfa.ttareperso~i1ig1~eter var den slGii- Det var dock.
med Ernst Ahlgrer 9xel Hansson (sedan omkommen i ska lai7.tbrnkarcdottern och postiiiiis- om med 6 % 1n.hga andra., olyclran - 3ornbdr genom drunkning) i titel- tczrefruil Victoria Bencclictssoil, fijcld eke som gjorde heme till~fÖrfatt.arir~n~ 3ol.leriia .. Dc som deii gangen sågo frii Bruaelius.
Dock mest lsä.ncl ~iiider det iien so111 fördjupade hei1iie.s själsliv sl 3osse glömnia heiine nog aldrig.
maiiliga f örfattarix&amp;.xt E r n s t A h l- .tt hon blev el1 forfattariiina av 1- a i i g Victorin Beiiediktssons verksanihet Född 1850 började hon redan son g I: e II ...
.
iom.
f örfattarinna, s5kiia.t fr3.n heiiiies I: n~otsats till Izixv~~dstadsbal:.i.~et fru !O-arig med skriftstiilleri.
Uppviixt: iörsta bok P r hi S k A n e, var m.yc- Lefflcr, fick hon, emellertid framleva t t niy cket disharm.oiiiskt hem ' gif tt ret kort.
Enclast fyra år och hon lade sitt liu i cle mest trång &amp; förh %llandeii] loii sig 21-ifig, mest föl; att komm2 j alvmant ned pennan.
och lämnade ~ ~ t a mö n jlighc ' c till utveclr1,ziidv um.- f r h detta hem och bli sjä.lvstiindig i jiilvm niit livet.
Men under dessa fyra gange nied deii a n d e 11 s överklass, till .ied en 49-årig iiiilcling, postmastart ir gav hoii bland det basta,, som bjöds villreii hon hörde och tili vilkeii 1ion ax7 i,cnedictsson i Hörby och blev d å ocksa 1itte.rat1.r det årtioiiict.
tyvnlor åt hans fem barn.
Aktenska.
' hela sin sjal.
längtade.
Motsatserna i dessa b&amp;da " f örf attarin-) et blev icke lycldigt men hon blev er nors ei~slcildn liv blev dock av en tinder- a d och karleksfull styvmor.
Matti av Har må denna lilla serie.
avslutas.
lig verkan i dcras slrriftst5lla.rska.p: sa- Fei j erstam, e11 av styvdöttrarna, fram- %Iler också, detta i ' sin vackra bok om it-t deii varit kiiapphäiidig och ofnll- lnnda.
gav oss deii uppriviia, siigadi, enne.
tä.ndig skall gärna erkaniias.
&amp; h11 dish.armoiiislm Ernst Ahl.gren val s3 18.80, alltså blott 30 %r, clra.bba6e~ less syfte kunde ej bli att i korta harmoniska b6clcer: Och b1.e.v - 4iine air en sv %r bensjulrdo~ me,d opera- on rrtiklar ge en iioggraiin skil driil g eller Charlotte Lefflcr av den obevek~.igi; a ivt ingrepp, som band henne vid sjuk- dysailde och ingaende, l i t t e r ä 1- döc1ei.n hastigt bortl&lt;allad från sin sena år och Iänge därefter gjor- ängen i två ~ritik a.v de olika förf: s arbeten; blott lycka s &amp; gick Ernst Ahlgren - fyra &amp; r på kryckor.
e henne til.1 krym.pling let kunde den åtaga sig: att kasta ett tidigare - .f r X v i l l i g t. ur livet.
Till ~ deras tillvaro i litteratu- detta förtvivlade beslut - med vars) et blev.
im som den verlrliga väiid- d i x t 1.
j ~ över verkstii1.lan.de.
hon ett Daar gånger miss- 11111ct e11 i hennes liv lr om.
Ensamhe.te17 cii.
Och med detta hoppas vi också ha lyelrades, tills hon sl.iitli,aei~ imtten mel- jorde henne till forfatt.arinna.
1884 .Att vår i n ii e r s t a avsikt: att väcka lan 21 och 22 juli 1888 påm ett hotell i tlroin heimes första bok F r 8 n - åra läsares, soin ev. ä111111 ej.
k i i ~ l l ~ a .em, iiitresse för vad d e gjort och ve- Köpenhamil dog för egen hand - bi- k å,n e. Tove.
drog helt .visst ' många, orsaker.
Och Med.
ett slag skaffade den henne en st. 11011 sager sj 5lv i fragmentet till en.
av: amtra.dimde plats inom den .. nya litte- de många sådzna till ilove.1le.r hon lanl- ituren.
Bolren överraskade genoin ilade efter sig att bevekelsegrund.ems logenhet i stil; s&amp;ildringsg %va och p d - Litteriira kvinnor.
-, I '
&amp; 16.R ' Go~~~i$.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
p.
.
.
.
--.
.
- --.
.
.
.
.
.
.
- p - jag gumman.
Men att i ~lessa tider med i nitstaii att lian haft en sup att avstli %, men hans.
liter i kvartalet t a 1101 % en silp fdr en.
karl fiirrAc1 vm f~l1k.onilig.t utsupet.
det 3s en stor synd och ' oriitt,.
: D &amp; fick ju v - .- Jal-i.n, sade: fa.rmor; niix ni ar1 iint.l.igen.
rest Hiinin mindre l i n ~i fAr, och det tB1 det iilir sig f i h l,ordt&gt;t, nu ~ l i ~ i l l t du &gt; egcnt; ligen haft: För ~ I o r g o n ris l ~ av Elin.
TVii p e r.
sjri ' l iiite \ - id.
Ta bort glaset, sager jrtg.dig det 11 %r ha,lva jcilot kaffe.
J a g h a r köpt det Meii fru Petterson tog sig i stiillet fiir at ' för dyrs L1odspeng:w o h, jag liiincle gott h a När fru Petterson clulrade lrviillsbordet fö: clisputera.
auvönt det s j # I ~, nieii jag tiinlite som s&amp;, ' a t t sitt frhmlande p 5 Pet-tersons födelsedag sattc - Ar iiet izBn lag pii &amp; ?t?
fragade 11611. niin cncla pojlcc skulle jag viil unna clet &amp; t. hon frikm brännvinsglas till far, till %ldst: -.
Jo: det kan du vara s&amp;er p %, .sv5bngdi - Det var fiirfascligt sniillt, farmol:, sade sonen Nils och till farfar och.
farmor.
Etiuri Pcttersbn till.
Dct liar kungen ocli Bratt ocl ilagot s l ~ o ~ s i;: T d c ' s8 niy.
.
.
Petterson det var i slutet av kvartalet hade far kvar er.
och dc?
friiminancl (~ regeringen o c l ~ ~ilcsclsii - St.j, tacka.
inte du, avbröt fa.inior, för så, pass tAr i flaskan, att den klinde t a n l ~ inaLter1ia.r; 1~eskiclrninga.r bestiimt, att det lill: m i g, +L f ») .&amp;r 1 c a d; e vcwfO.r, 8.ngkt.
i; ig has racka natt ocli jamilt till dessa fyra.
Petter, kadai: ha.
er % p &amp; vilker som finus, det skii vi och du ' f8.r ' et iiltc.
Har ' ni karar utan vidare sons var en ordentlig fan-iilj, men diis h ?dt systemlcrog clii vill, Petterson Icu~i f &amp; briiniivin tstt brannr-iiiet för egen del ' i dessa dystra alltid yarit brukligt med en sup ti.11 niater me.n frii Petkersoiz f; Ir siikf-.
: ~., .jo j o ri-laii, si t.icler, SA, tar vi k ~ i ~ i i i f ~ kaffet.
l l i Koka en vid högtidligare tillfiil-len ocli nb ' n g&amp;ng cl#,r, stkr det, till.
tar, Augtista, jag lia,; i ' brki.nt det sjzlv.
Men eniellnn.
FrAn ininga %.r t i i l k ~ l i a hade fri I ?ettersons huinijr Iladc i iiil:gon imfin för.
satt; inte.
fram iner 511 tvh koppar.
Petterson in.pragliicl i sitt ininne deii lilla sce.
biittrats.
- Ja., se farmor, hon lirin riilciia i i 4 ' det, ilen, cl % farmors glas fylldes i och farmor n i e -- J a, j; ~g bi ?.ga.ngii; i.i nu inte starkt, saclc frr skrnttacle frii Pette.~:son Iziinförcl och: t.riumfe- kacle belatet oclz sade: i j a, elen soiri har stgti Pet,tt ?rson, sh jag frbgar iii tc eftcr - \: illiet:.
T:, rancle.
, FAT jag elet - \: erliIig.cn.?
Om ' jag f&amp;r p &amp; .torget och.
viigt q p ktitt hela.
dan i - de!
friiiitimnier reclcr oss iinc ' 1A.
Fast inte vet.
ja:.
här Herrans vKclret - det vax alltid et.t sh.
-- clc ?i- om iiZ lim: j e i i t t i cl.et akt 11.i cit; in .v.illnre 11c1in1. \ - Bw n. dant viider.
på,.
.
Pettersons.
.
' födelsedag ...... va,rencla fi:iinti.miiier c11 si.ip.
Dcb Iiuiide jc Siia1:t sprid sig Ia~ff~Giofteii i n i rurntnet., diir behöver iniii själ lite viirme i lcroppe~i.
tillii sig s &amp; akt * t rora iltt friiut.immer soii.
Petterso1.i litet flat och mg satt med silis gester: Farmor var vad man Icallar en dunderguriiina.
farfar diiremot hade i a l l a, tider gatt Iie.nne baktre ljeh8vde iihgot att s % h liv i .het !i-ie BT- HR,^ hade ii&amp;gra, droppar konjali, dem hade Inen n n t.og lian fram linii tiiizkt.
att görn1~177~, tillhancla i liött~t&amp;iideh, vägt och liniick t, ben linrii soin nu @ r före.
Nej, det troclclc inte Potte~:soi~.
H:rn yarfbr?
tvK glas, et.t för farfar och ett - för den jlinite och slagit in i papper p % hennes order.
Ef- Iladc inga sköl, hlott cn bergfast tivertygelse sjUlv.
31armcir fick ii.lltj5mt sitta och titta sig tersom Petterson brhcldes p % sin inor !lade lian p&amp;.
.
.
.
-- x r clet verldigen spritförbiil f ö r lrvinuoi inte kunnat nöja sig att g &amp; under heiines färla.
.
Vnga Kils ville reta farinor lita.
utan vid ganska unga &amp; r satt upp egen affar, n.iei.1 iiite för Iiarla!:?
eiivisacles fru ~ e t t e r s s o o, - Vi fick i alla fall ctt lielito kaffe var till.
som gav s &amp; god inkomst nt.t liiirtru oeli barn Om jag vore ' kung, skulle j a g ordna ty8.rtom: jul, fast yi iir karlar, sac1.e lian, har .farmor hade det bra med 2 rum ' och kök och kött för dc, soin har .iilissl.) riilca,t.
iilest.
.
.
reda p k det?
och flask på, bordet alla m %l.
-- Slamra inte y % SA förliirligt, avbröt Pet- ....
.
- J a, gosse, sade farmor, det - \ - et ja;: och Pettersons var en av fidet gynnad familj terson: utan ta bort farmors glas!
jag t8yclcc för min del, ittt ilet var o.rättf5rdigt.
men därför kunde ' ödet dock inte rädda den - .&amp;r dat förbjudet att bjuda sin egen inoi Karl arnn h a r tagit.
all spriten för sig, och, det fr &amp; de m %nga.haiida besvärligheter som följde av sitt eget.
briinnvin?
Vad %r di ?t för straff må, vara, I-iiint, jag.ska inte trata med n&amp;gon med ' kriget och med försiiljrii.ilgen; Iv livsme- 115 det?
om siipen, iitir jag ä.r missri.1inad.
Men vi skulle delsnämndens fläsk.
Niir Petterson kom hem - Straffet ' tir stst jag far s % mycket rniiiclre b ?ra ha Iiaffet i stiillet.
Det hade blivit dub- efter slutat &amp; ete p % siii födelsedag va.r lian sjalv, sncle Petterson och tog bort glaset .. I.dt s &amp; mbnga Iioppar At oss frunt.irnmer var,.
vid dh1:igt humör.
Han hade inte kunnat ge - Farmor, som star p h torget hela clan.
.
.
och jag sager il &amp; det, att vi hade behövt det.
kunderna deras vanliga ran ' son, och eliiiru lian att c1.u nans neka lienne tlci~ d; ir droppen.
I det samma kom frii Petterson in med kaffet.
ut %t tett sig fnllstsiidigt s i i ~ ~ e r ä bland n sitt --- Hon st Rr väl inte pfi, torget utan i lidlen, Hennes ansilrte sken av lycka, med vidgade kött gentemot de arma kunderna, .tog clet p &amp; snäste Petterson.
iiasborrar insöp hon doftc1.i.
Hoii h acle.
redan hans nerver att behöva säga;: fläsket #, r slut, Fru.
Petterson gick u t i kökeh ocli stiillde, livit ' tio &amp; r yngre.
femton g %nger i kvarten.
; ig tt fundera över pannorna.
- Jaha, sade farmor och sAg fr&amp;n Petterson.
Han slängde sin mössa i banken och utan hr&amp;got senare de tv &amp; ganzla.
Far- att torka av .sig om fötterna gick lzan iii i 11o:c var en fet, vithArig gumma med st.or u u -; il1 frii P~:tterson, kaffegök var en bra sak i fredens och v&amp;ln~å.gans tid.
.h,I:en näi: det iir basta rummet, d8.r bordet stod dukat.
lerläpp, ' bl&amp;frusen om kilides och riäsno.
Far- Vad har du gjort med köttet, jag skicka hr, som aveii var fat.&gt; så,g] $i en ghng yngre viirldskrig och inte rBcker tili &amp; t er bhda, SA clen ena t a kaffet och c l ~ n undra göken.
ner?
frltgade lian hustrun, som stod och gned) ch slrröpligarc ut.
oc; li clet tycker Rar i .huset Kr livsmedelsn~rii.iliiC1, av silvret.
- Sicket salrrai~zeiitskat vi.ider, sade f&amp;~:iiior - Biff, sade: Fru Petterson, ocli 1röttbiil.lar.
; latt:, i det hon rullade iii, det ska .ii~iri&amp;nn jag # r r8tkvist.
För l.
) Acle 1raïl.nr och fl-u.iitirri- ner far li ' lia illa och kiiilner clet lilca ' trarigt.
- Slra det inte Bli nLLt annat?
1l:i gott att fb sitta en minut oclz f &amp; lite varmt - Joo d&amp;, lite skinka och en korv och.
sig.
Folk .liar vatt son1 toliigc?, liela clan i För bröstet.
Ja, tack Ai~gusta, jag siiger inte lej till.
lilla trethrcn.
syltan - - lag.
Jag har haft poliskö efter clet clar sicl- -- Är d u förbannad, avbröt Petterson, dn 3&amp;sketo.
Staclrai:~ karingar, frös gjorde de, nien hörde v91 varför vi gjorcle sylta av clt: dBr irlisa, kunde di IIndLi,.
Vet clii vand: gul~he, j spiidgrisarna?
Farmor äter alcl~ig sylta.
norn f8r dn g % e11sa1l-t te affiim.
Fru Petterson tog stillatigande assietten med - Jaha, sade farfar lugnt,.
Ham kände traJlen, iisihd namn och adress p &amp; ordf. sylta och luktade p &amp; den.
S &amp; satte hon ner Farmor hade n u fStt ugonen p &amp; inatbordet eller korresp.
sekr. fortast möjligt den igen och fortsatte a t t gnida Nilses dop-) ch.
de, tre glasen.
Hon rynkade pannan imm 3A att adresslistan Icnn införas i sked 111:~nlc som en spegel.
; ade ingenting, 1Atsa.de heller inte märlca ~ P L -.
Petterson stod och stirrade p &amp; bordet.
; ot niir sonen vid akvnviteils islcanlinnde gick - A vi.
fyra karlar?
frAgade han begrin- ' örbi.
lienne utan at.t saga ett ord ocli omsorgs- Alla nya klubbar ombedes sikrskilt dande.
Vem 2.1. den fjärde?
: u.llt delade sista lilla skviitten mellan sin far, iliirom för att ej bliva bortglonida - Fanrior, sade fru petterson, soin märkte; in son och sig sjiilv SI.
att de a ~ e 1 1 fingo eii vid .litsiiildaiide av cirkuliir.
att han stod och rälmadc pb briinnvirisglasen.
mapp halva var.
- Fmmor!
röt Petterson till häftigt, vad i - J a, skkl, skB1 ocli IyClia till, sade farfar helvete tänker du på,?
Ska farmor h a brann- &gt;ch.
betralctade belaten dropparna.
han hade vin?
Fri .skolmateriel.
rvar i glaset.
Förbaskat trevligt det hjir, och - Ja, varför inte?
fragade fru Petterson; % mycke mat Augusta bullat upp.
farmor, Andra kammarens första tillfälliga förvalnad.
Hon brukar ju alltid t a den d5r ika du inte rycka fram med din present?
~tskott har nu.
enhalligt tillstyrkt den.
thren p &amp; din födelsedag.
- Inte %n, sade farmor.
Ja, det a r val skillnad mot n u och förr '.
stllmning &amp; förblev litet diimp.8 under su- locialdemokratiska partimotionen angli- Förr farins det gott om.
D &amp; var det ingenting p6n.
Farmor var förtretad, det mgrktes, utan mde fri skolmateriel.
för barnen i folk- att halla p&amp;.
Ville hon ha, s &amp; inte missunna %tt hon sade nflgonting .. Och Petterson önskade) ch smaakolor.
Farmor som livsmedelsnarniid.
: ' " ' I.
, ' - Adresslistan.
f -
Litteratur.
I sommarnatt pik berget.
BernhardShaw: S i d n e y T r c f u s i s Dct viskar ömt kring Zilp och nio, av aning fylld iir soini~isri~attei~.
e s q.
Tidens förlag.
Dct.
tonar ~rekt ti.l.1 taiikero E t t litet tack förtjänar förlaget ur skogars siis utöver stilla uatten.
för sitt mycket goda grepp att till vhrt sprak låta överflytta Bernard Shaws för sin upphovsman i basta inening lm- Dn ~+i.na, tystnads1 jusa stund, rakt5ristiska sanihiills~oinaii " Eli anti- en fläkt du bar till livets bi:iiider, ' social socialist " eller som den av över- soni falnat iier i ireiis ruiid, s ä t t ~ r e n benämns " Sidney Tïefusis i dagars h,eta brödrastrider.
esq.
".
Det a r sannerligen iiiga lek- fulla snärtar författaren här bestar deii Dock, iiiinu vid min blick dit1ie.r.
engelslra societeten.
Det ä.r en vanvörd- en eiisamheteiis iiiigslaii sinnet tärer.
nad, så uttrycksfull den giirna kan bli, Jag kan iiii icke skönja vigen mer, en drift med förenialet, som slr.oniiigs- den $ter iier av höjden leder.
löst utlämnar det arma offret ifråga at ett synnerligeii välmotiverat skratt.
Se där din 1nöda.s rödjoäng, Men 1ockar.författa.reri oss att sl:tratt.a., du jordens böjde, trötte vän .. så tvingar han oss oclrszf, att reflektera.
Hur intig, fåfiing syns här kampen Bokelis obesvarade agitat.or, soni ledigt strang; klarar alla hyskor och räddar alla si- vad mod att bara den.
tuati.oner, gör inte bara, societetsherrar- na i romanen till socialist-er (eller ut- nyttjar dem åtminstone utan slrrupler j Och likvä.1, denna våiidans karga nejd, socialisinens tjänst).
Hans ilaturliga iiu den ar vorden ljusets skugga f örsmädlighet eller f örsmädliga natur- från l~enimets härd, dit stormars fejd lighet rycker undaii alla romantislra också till sist vart kors skall iieder- lagga.
slöjor från verkligheteils bistra aiiletc så effektfullt, att man gärna vill tro en smula p &amp; hans förmlzga a t t sitta Diirunder anden, som f r h i brott och tankeapparaten i g h g iiveii hos socie- llöd tetsle j onens gelikar och nieningsfraii- mot !bättre öden städse längtar, der bland publiken.
Vi äro kanske litet flytt allt vad här av sorg och död för nordiskt drönima.nde och etiskt i oriittfiirdighetens rike ruvar.
gammaldags har i Sverge .för att till - - - fu1l.o svälja alla tricken i den Shawska I skimret fran ett fjärran ljus agitationen, nieii, det skadar i varje f all en hägring bliver norrlandsiiatten: inte alls vår alltför liliigt.
drivna seiiti- av himmel allt, berg liksom grus, mentalitet att bli en smula skani.f.ilad luft horisontens Blelra vatten.
av f örf.attareiis respekt.lösa satir.
Att Sidney Tïefusis esq.
inte ba.ra %r Hur underfull den dröm-mystär, en sifferkarl, som gör rent hus med soni iiu av allt utstralar; drömmande duinboniniar, k o m n ~ lasa.
r diii.
sjalen bakom tingens sfiir ren snart ocksa underfund med.
Gyclr.
en drönilik visshet skadar.
lar han nied fördon~a.~, som vi kaiish iiite utan vidarc gå med p &amp; att inrail.
gera under den rubrilceii, szf, vinner har Och huru skönt få glömma allt, oss också med sin rättfärdighetslidelse nar a1ide.n~ f jattrar brista, som visserligen iiite de1slam.e.rar och f ö r soni heta hjärtat tryckt och kvalt lyfter sig p % tirader, men i alla fal: - det egna sjalvet mista.
ger sig tilllcaiiiia.
tydligt nog.
J. O. E.
Det toi1a.r vekt till taiilrero ur skogars SUS utöver stilla vatten.
Dct viskar öint kring äng och mo, Den stora frasen av En ma,rii~isl&lt;a, oiiid.ighet~ens aiiirig somiiiarnatten.
vilken bok kapten B. W. hTörregaarcl betecknat som " roiiianeii on1 vii.rlcts1~r.i- get ", utkoninier 0111 ii5gon tid p % AIZ- delsförlaget i översätti~iiig av Ernst Lundquist.
- w - ', Stoskholms Tvitt- 0th Stykerske- .&gt; har nyligen avslutat siii första lönerö- relse.
Inom detta såviil som många an- dra fack, dar arbetet utföres av uteslu- tande I~vinnor, har betalningen varit skäligen l %g.
Men det märkliga har alD att på dessa fyra sista år, d % allting stigit så oerhört, ha a.rbeterskornas av- löning ej ökats, utom lmnske i något enstaka fall.
E j ~ h e l ~ e har r här utbe- talats dyrtidstillägg.
Man kan då lätt förstå att inkomsten varit syiisierligen liten.
Meii vad som varit andå odrägligare iii.
P &amp; en del strykiiwatt- ningar har den utsträckts i det oand- liga.
Sålunda har det ej varit ovanligt att man på sina håll fatt arbeta både till elva och tolv på k ~ i i l ~ e och n likaså - - på söndagen utan att betalniilgeii dar- för blivit större.
Avtalet stipulerar nu en arbetstid av femtiosju timmar pr vecka och pklör- dagar skall arbetet vara slut kl. s 4.
Jul- och niidsonimarafton samt 1 maj äro fridagar.
Och allt övertidsarbete betalas med 50 proc.
Inom detta såval som inånga andra yrken ha ju de godtyckliga betalnin- garna yarit mycket varierande.
Men med det nya avtalet ha en del löner stigit med upp till 100 proc.
ver rh uv ud taget kali inan alltså att hninst.one at de förut k5m.st avlö- nade har avtalet inedföi ' t avsevärda f örbiittr:iiigai .. A.
F r.
- Fernqvists ' Kappaffhr Människor i kriget ar titeln p &amp; en niarlclig bok i novellform av den.
- ungel:- ske 1.aildSflyktige officeren Andreas Latzko, vilken likaledes genom Andels- f örlagets f örsorg ' kommer att införlivas med vårt språk.
översättningen utfö- res av d: r G.
G. Moliii, kand bl.
a. ge-.
noni sin berömda Heinetolkning. '
Q Q Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp 33 Stort lager a v in- och utländska nyheter i Damkappor, Dräkter och Kjolar till billiga be~tiimda priser.
m E Obs.
!
Best~llningsavdelnlngen.
Mary.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
(Blad ur en anteckningsbok.)
Uppsala.
Surahammar. '
Säkert har mången läsare eller laiarinna a v dgitationsar ' l~etet har g %r av Ii jiirtails liist, ri-iaii I a n inte säga annat nar nya medlenmar Morgonbris undrat över a t t aldrig se eller viirvns riwje dag.
Att arbetarröre.lsen, isyn- iöra d i g o t fr %n Uppsala och kanske inecl r ierhet .livin ii orörclseri, inöter i.118nga inotsiigel - niitta gjort den frkgan: Ar det möjligt a t t ser f&amp;r nian; iii: .~llti.i-l vara beredd pil, men i let i s; jalva lärdomscentra inte finnes en Siiralimrriinar kaii n ~ a n i1it.e siiga a t t det iir RV rviiinoli.lubb?
J a, hade en sådan f raga rik- v8rst; ~ slag.
39en riog lslgger idrotten nnhga; at:s till oss Uppsalakvinnor före den 9 dec.
Iiiiider i viigen f5.r arbetarrörelsen.
Om t. es.
19:L ' i s &amp; hade vi tyvärr måst svara, a t t så var iclrottsfAneriet siillnde sig ti.11 sin broder mili- ire:rlrligen fallet,.
Vad orsaken ltan vara s r tiirgalerislcqwn ~1il.ille ~iiycliet cliirigerioin vara, i t e t svårt a t t saga; antagligen a r det val viinnet.
Meii det behövs oclcs &amp; eleii-ieiiter n-icd ~ i s p % t initiativkraft, en sak soin nog gör viljor n#.r rnnn liar s &amp; niycket att arbete för.
sig gällande litet varstans.
Min uppfat t ii iiig iir at.t ilas wrl) et.arekt:iniiorii&gt;~ Nu a r emellertid den tiden e t t övervunnet va.kiin och furerin sitt arbete nied wiiinnens stadium och vi ha.även i Uppsala en gedigen det skall se aniiorluiida u t i sii11-iliiillet an dct cviiinokliibb, vars medlemmar äro medvetna n u gör.
Med tanke p &amp; var ixngcloni?
hur sko-) m det stora arbete som ä r oss förelagt.
las, hu]: fost.ras till esen-ipel vAr nngclorn?
Jo, Bönda$en den 27 jan.
hade v i anordnat en s &amp; fort man.
fAtt en avlijïiing lyser saniliiillet jul- och familjefest, till vilken samtliga med- u t el^ ' lid, dii.r da.nsiu oc1.i dansas.
diir ~ O I T I M W emmar a v Uppsala arbetarekonimun och ung- man att glörrinia, a t t dct iix eii ilng i morgon, iomsklubben ') Fram inbjudits.
iliir sciivcras bakelser o &amp; tartor till de dari- Progammet omvaxlade med musik, s h g, de- s~mcle, sorii de f:t lbsa nied sirin surt förv8r- rlamation, kaffedrickning, dans kring gran, vade s:laiitar, men nar sainma uugdoinar vnk- samt julkla&amp;psutdelning bland barnen a v e t t i-ia i sina hem p8följaiicle morgon kanske i de par trevliga Jultomtar.
flesta fall inte finns en brödbit.
Arbetare- En sarslrild eloge hava medlemmarna av liustriir landet.
runt., res er upp rnot att ~rl~etarel~ommuiiens.
s %ngkör f örtjänat f ör sh tarvligt nöje för edra ringa som detta sitt tillmötesg %ende och f ö r det stora intresse ideliga dansavniit ?.
Det fi]: i ils niilaga iidlare l e h i t t i l l s v i s a t klubben.
nöjen %n dam, ~iortspal, fotboll och skarp- Festen fortgick till framemot kl. 11 under slcytteftirenirigar.
Det hBr oss Bldre organise- len angenämaste stamning och samtliga fest- rncle s:ikligen till, atat söka göra cle i i u p leltagare tycktes synnerligen belåtna med till nyttiga inedborg~rc in0111 saniliiillet; fSr in dag.
det fortsiitta, som det nu gör, iiro följderna 10 nya medlemmar vunno inträde.
Resul- siilcert oberä,l&lt;neliga.
E.
N. V. tatet lovar gott för framtiden.
Matte den dagen srimt vara l m d &amp; pïole- t#ren vaknar upp ur sin dvala, d&amp;, o ve er jobbaxe och oclcra.re, lir det sliit med glans-.
: bGind.agen den 11 f.e:bruari h.öll f r u Ruth dagarim.
Det ser nog iit som arbetarens tala- G.u.stafson f r h Stockholni e t t intressant och n-iocl räckte till evighet, meii nar det en gAng upplysande föredrag om kvinnornas rösträtt.
blir utsinat fAr ni gliiclja er för ni fatt suga Föreclraget ilhördes med stsort intresse av den blod sh lat-ige liar.
Men för en sPlc1a.n res- F !i~lltali ga pa; b !j.ken.
Da.ref ter antogs en sllia.rp ning behövs solicloritet.
SA länge soni ivbe- protest mot Fiiilaiidsaktivis.ter~~a.
i3edai.i tare1; lasseii %ii sadan, ntb den liellïc ser sin vidtog det enskilda klubib.mÖtet, d &amp; vi hado Irai~isots barn hungriga och iiakna i stiillet för nöjet Iiilsa l7 nya inedlemniar välkomna,, s3 iiiiitta och kl8clcl;: ~, S A Iiinge kuiiiir~ vi inte viinta nu a r ~iiieclle~iisan~talct över hunclra.
Det iir n8goii lindring.
Soliclaiitet Six det; ende; j a g jii r a t t b r a d &amp; klubben a.r s % nybildacl, m m tycker man skulle Iiiinita efter i.frQii högerh811, Annu s % finns det n i h g a flera gk !~~.i.
: ~iiior SOIII dar ser 111a11 att.
de.n enil inte %r en fijrrMclare s t &amp; utanför v5r rörelse ' i Södcrtiiljc.
Vi vilja elnot d m a.iidre, cl5.i.
arbeta alla i san~fGrstA.iid genoiii Norgoiibrist rikta en uppmaning ti! '
för a k t fiPG siil 1 1 l o t p ~ SR t iilycket soii1 inujligt adla arbe talik vinnor: Koin och deltag.
i - var t ned tryckt.
a~~l~ete!
SE.
J. A&amp;.riilu en iiiaiiiig till kviii~~orrici, landet runt: Essvik.
Vakna och börja se eder omlxing.
Resignera icke utan protestera.
Och det kaii biist.
göras Efter ett före.drag av fru Selma Nor- i kvinnornas organisal; ioner samt genom v8ra lander bildades Irvinonklubben den 9 ticlni ngar.
Darfiiï: Leve var tidning Morgon- dec.
1917.
Den startade med 9 med- bris, leve den socia1deriiok:ratislca kvinnoröïel- leininar, nien 11in äro vi 24 ocli tro att vi seii!
Leve socialdernokratiii!
.
sna.rt f &amp; stor tillslutniiig, då intresset; Surahaimner soin ovan.
ä.r mycket livligt haruppe blanc1 arbe- &amp; ' eknu Amiersson.
t ar ekvinnor ila.
Sekreterare.
Vi vilja hiirnied sända en hjärtlig)). '
Kom ihåg att alla inbetalnirigni; silviil för Morgonbris som kongress- fondeii, upprop, materialer m. m., skall ske till Morgonbris ' expedia tion!
.
- kia,lsning ut till kanirat.erila på a-ndra platser.
L.
J.
AGITERA p &amp; Kvinnodagen för kvinnornas tidning MORGONBRIS!
3Icd 4 5 kroiior ' i fickan stod Mary på ån &amp; %- rcli ' Oibrius trcdjeltlass däck .och tog f a r - viil av, sitt kara Köpenhamn - foclelsest~aden.
Mary var .endast 18 å r, och skullc nu resa till främmande land, bort f r a n hemmet, ifran mor och f a r ocli syskon.
Och varför hon måste resa?
Ack!
Det var den gamla vanliga or- saken: mgnga munnar a t t matta, trangt om utryninlet, ' d %lig arbetsförtjanst och Sist -- .m litcn smula av förfaders # ärvda reslust.
Hoii var by~sö~riimerska., e t t visserligen pro- saiskt.
yrke för .en ung flicka .och s o m ' j u s t icke passal för a t t briljera i rom,anern; a m,ed.
Mcn e t t arbete som betalde sig bra - f i k deii som var ') meget flink ".
Nu hadc det en längre .tid varit o n t om arbete i hennes fack p &amp; grund a v " ' dåliga, Itonjunkturer in0oni arbets~iiiarlrnadeii ", so !n tcrmcii lyder, och s5 haade hon .. då beslutat sig för a t t resa ifrån födels.estad-en och hela lan- det.
Nu stod hon .a:lltså och såg h u r - hus, k y k o r och hsiiiii allt nier 0211 m.er flöt ihop till en 1ångstra.ckt vy, när %ngaren arbetad3 sig 1angi:e och längre u t i sundet.
Xon, atitnna.de uppe p % dacket sk 15inge som möjligt för: att f k .se.
en sistla skymt s v sin bariidoiiisstaii, sitt alslracl~c Köpenhamn.
Och det var en tavla v5rd a t t ses.
Diis lgg den glada ' ' hovedstadeii ' - kon- gens Köbenhavn -, och badade i det allra.
hä.fliga.stc m~.nsklea, c t t sådant niånskon, s o ~ i endast en.
nordisk c.ftersommarkval1 k,an fram- bringa.
över Sundets sin &amp; glittrande böljor glinsto måncns vita silver i trolsk färgstäin- ning, vagginde och sugande och lockande till dröm.iiia.r, drö~nniar on1 f r a m t i d om lycka och livslust.
Mary l a t sina mörka drönnnaande ögon sme- kande glida över Sundet, bort, över till " bye.ii ", snoiii allt m~er sjönk bakom synran- den.
Med en liten suclr - a v saknad eller a u ensainhet - lärnna.de hon till slut .dacket och gick necl i den s. k.
" tredjeklz~sseng salong j.)
)) -- - - Andra dagens afton var Mary i Kristiania, som var clct t5llfiilliga riiålet f ö r r.esan.
H5r teog Iion in p % c t t enkelt hotell och följanclo iiiorgon s a t t hon p % t5gc.t för att antriida dc?]
1Kn.ga.
fiiiaSen upp till d &amp; gamla Niclaros, eller -- aom det nu föl.
ti,clen heter - Troiidhjein.
Hiir skulle hon t.illt,räclla .en plats, som h.on pr korrc.spondeiis erlikllit i .sin föd.elsestad.
Xiir 3 h r y varit i nordlandets huvudstad i fjorton dagar, t.yclrtc hon sig kanna clcn biide in- och utvindigt - som man brukar sag: ?.
T grunilcii var h.on därtill aveii utledscn p3 de s. Ii.
nöjen, som bjödos arbetareBla.ssens kviniio~~.
.Dessa .danssalonger, biografer och skvallsi.1iaféer och sanirae re.staiiranter, som ii tgjorclc tillhallet f ör dcn nöjeslystna ungdo- neri, voro iiitet för henne, som om hon hadc h a f t håg hä.rför - var uppväxt i en storstad.
Nej, PIIizry ville hava nägot verk- ligt, nggot för sjiilen givande, något so111 kun- de v a n t.ill p % saii~n-~a.
g å n g nytta och - b %- rande nöjc.
På.
den k m f ektionsfabrik, som Iion arbeta- de, voro oiiikririg 40 kvinnliga arBeterskor.
Alla dessa levde fiir a t t arbeta, mstlöst, likt kuggar i c11 nias~kin, dag u t och dag in, å ifr %n %r.
Nar Mary - ibl,an.d talade med deni om st [Sven kvinnorna bland arbeta.rekla.sse11 hade.
lika stor r a t t a t t leva livet, som ?lessa hadi.,, soin icke a1l.s arbetade, blev hon bemött nied haii och skrattsa1v.o.r.
" Vi iiro ju födda till a t t arbeta jamnt och iillticl!
into kunna vi b1iv.a något annat, oller göra cn omändring.
a.v det ') bestående j, som varit i alla ticler) ', 1nena.de de, och s &amp; gjorde de narr av heniics tal.
Och h,on var ju e:llsnli.i mot dessa, sorn voro mariga och gamla i deii levande m.anlii.skoiliaskin.eii; därför voa.r d r t i.i:Iic s &amp; ' underligt.
om hon blev pessiinistis ' k.
0 - a, '.
MORGONBRIS.
ANNA SP.RRBINKEN Högsta gällande ranta.
B &amp;.
.
, Clruadad 1883:: STOCKHOLM.
Mcn ancla, Iion ville i.ck.c misströsta - Iiori ville segra .. I nara, e t t halvt &amp; r fick hon h&amp;lla p % och s % till slut kon1 bclöiiing.cn - hon fick s v - holms Privatbank Sot.-doa.
kvinnornas tentalsty relse:.
Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 trl A.
T.
72 90.
(Fredsgatan 6, Schddegatan 4).
.
Korre~p.
sekr.: Fru Agda Ocitlund, Upp- Imdsantan 61, 4 tr. A.
T. Vwa ' 20 h6.
..... 5 ' 1, proc.
Sot.-dem.
Euu a~betarhustru borde icke köpa, annan symaskin än Det var p % en stor koiif.ekti.on.sfabrik i Gö- teborg, soin Mary hamnat.
H5ï: ~rlnetacle ett halvt hundratal kvin.nliga skriitldnre, ung3 och ganiia.
om varandra .. Fabriken h:de, ock- som &amp; r den yppersta i ' handeln; av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
s5 en miangd s. k. h.cmarbeterskor, soin för cn Vi bjuda fullaste garanti för.
att de iisel lön nircistc sy dag och natt, sy för brin- med vårt firmamärke försedda maski- riade livet. '
nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta Xär hon h@de talas om.
dessa sina.
systrar i som kan uppnas och övertriiffas icke arbetet, kom Iion ovilllrorligeii a t t tkiika 115 av nAgot annat fabrikat.
Särskilt för- den engelske slidden T1ioma.s I-loods ord: ' O, månliga betalningsvillkor.
Gud, natt bröd skall \:: +ra s % dyrt, m.cn sk bi !- ligt kött och blod.
.
Och .d.essa, de voro de L) ymeskinsaffären ' SOLIDAR, allra sämst .avlönade, t.y dc haclc ickc fntt Vasagaten a, STOCKHOLM.
upplysning on1 o~ganisationens mak t; .de voro soni öv.e.rgivna, av e.
andra, de organiscradu.
Neri, aven den, soni ar mest förtryckt, .lra.ii F ö r klubbarna ' att rekvirera valma, cni inte av ~annc2t S; .av hungern.
: I värlilslwigets tredje &amp; r brast t81:iniodet hos från Morgonbris - expedition:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
dessa lägst st2ende slavar, de f örltlaradc strejk.
Matrikel '.
...........:.
..................... pr, st. 2: 50 Solidar- Symaskinen, .j ' ', ' - j vilja tala med Edcr om c11 uppgörclsc f ö r vara arhct.crskor o. e. v. .81:ts8 rakna vi p % a t t Ni koinincr.
Med all högaktning N i l s s ~ o n dk S ö n e r.
') S %, clc vilja alltsii underhandla nu) ', ut- ropade Mary, för sig själv, nar hon Isst brevst.
' Aja, i n tc en, dag.
för tidigt, herrar Nilsson 8öi1cr '), til.lacle hon, icke utan eii viss t.ri:urnf i röstcn.
Och cien t~riuriif.en - var.
.
, b eriittigacl.
OC ' ~-Cg -- NG.
Ahry Iiörde vad ' Aledi~ing; .e~~s f örslag gick u t p5 blev hon vmkligt förv5,iiad.
Hoa skul !e erhalla en förest %nderskeplats med myc,l~xt hög lön o. s. v. o111 h,on.
bara villc p &amp; vcrkn de strejkande natt g &amp; tillbaks i arbctzt f ör n5ist.a.i~ samma betalning som förut.
Det var ju direkt förriideri niim ville f L henne till!
Hon blev ond, hennes ögon gnist- rade n.5.r hon slungade, dem sitt förakt i an- siktet tillika I I Z C C ~ sitt bestamda: N e j!
Dar- p5 gick hon .. - ---- " ' Det angfir oss icke.
Stadgar.
....: ............................ n Medlemskort .. ......................... 8 Brevkortet BDe f ' ed ' ererades mur:,.
kvinnornas samor ' janisations i Sthlm styrelse sammantrilder 2:a mandagen.
i manaden .kl.
8 e. m.
&amp; BryggeriarbAOrb. '
--- j ',.
Kungsgat.
60, Norr.iandsg.
2 Humlegardsgat.
7, Horns- gatan 6b A.
- Malmö.
-. '
tskilstuna.
- Söderhamn.
- Nynashamn.
tiebalaget - Nya Banben,. '
j -- - - AVDELNINGSKONTOR: Exnottagsr ina2idtriirmga~ till hagsta gallande rUnta.
lioii.
var den senast antagria, och clarför n~.enaclc clircktöreii, och sil - fiirclig s5 .. nled .henne.
Do atidru sago nwd likgiltigt lugn p % nar hon blev ' f~cliwcl " - vad ralrer clct os " - menade de.
Mcii i hennes betyg ha &amp; clot k o m i t ett.
hemligt tecken, som blott dessa förstod, som tillh.örde den slutna ringen av arbetsgivare.
Diirför fanns det hdlcr intet ar ' bete a t t ~ C L för Mary i don stadc.n och följden blev a t t hon m5ste resa p &amp; nytt igen.
N ä r strejken p %g %tt i fyra veckor .började arbetsgivarna a t t giva tappt.
De vo,ro för- tvivlade.
De stora alinonserna o:in ' ' f ast # och Iiade icke medfört e t t gott avlönat arbete t.5nlct result.at, en5.r solidariteten.
och arbe- t arepresselis varningar varit st.arkare.
Mary, som va?
den ledande sjalen i det hela, var outtröttlig i .sin sgit~ation för a t t hiilla inodet .uppe hos de strejkande.
Hon hade satt ignng hjklplcassa och unclerst.öd .samt lyc- kats .erh&amp;lla h.jiilp till resemedel till deni, som önskia.de a t t resa till aniian a.rbet.q ?lats.
Det högre befkilct sag nog 0clts5, a t t d e t var i her; - nes person det största niotst. %idct fanns.
E n dag, när Iion för lovaii.lighetcns skdi.
var h c r n ~ n a knackade ~ det 13 % 1i.ennes dörr; dct var brevbäraren.
' " Till fröken Mary P e t w scn ' ', stod, det smed maslrins1:rivna typer.
Hastigt slet hon upp det och började läsa:.
- - -- enar v i alltsil, lärt .att växdera ocli högakta Edor ' och Edert arbete, inbjuda vi Eder härnicd till ett samtal p % vgrt kontor i morgon klockan 2.
Dct ar ocks5,.darför a t t Ni ä.r stre jlrl~ommittéiis orclfösaiicle, som vi ~uvulkonlor Kornhamnslorp 61.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frosell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
Sthlms Allm.
kvinnsklubb (uoc.-dem.)
svhhller ordin ' arie mate Leta mandagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hue.
Slyrnlsen.
Stmckholsns sadra kriionoklubb (eec.-dem.)
avhäller.
ordinarie sammsn~rtLde 1:sta onsdagen ' i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hns.
Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, I I I, Stockholm.
.
.
Shrcrtwln.
Eskilstuna kvinmoklubb avhhller or- -: O3 dinarie möten 1:sta mandagen i varje m b a d s --: 02 kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
D.
-: " O8 Styrelsen.
B Geliiiwamre agc.-dern.
krinnoklubb avhaller ordinarie möte 1:eta och 3:dje m&amp;n- pr 100 st. 2: 50 dagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Affischer .. ..........................
.
~ ~ för Morgobris ~ r gratis.
6 ~.
Folkets Bue.
Nya medlemmar halsas valkomna.
.
B.
.. T i l l: ~rbetarek,vinnorna gratis.
.
Wwvoikn.
Protokoll frHn 1917 ars kongress.pr st. -: 50 A r v i k a sot.-dem.
kvinnoklubb av- Gen fralstyrelsen.
hiiller ordin,arie möte 2:dra mandagen i måna- den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal.
~ r o c s h p e n Se dig - omkring., .... B -: 03 ' ' (71th ej att Styrelsen.
Tidningen orgonbris Fib~er~ingen 4Qr Hembiträden i Stockkolm avh %ller möte 1:sta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Follrets Hus G-sal.
Styelselz.
måste varje arbetarekvinna Iasa!
Ahais soc.=dem.
- haller ord.
möte 2:dra ikvinn~kiubb av- mandagen i manaden 8 e. m, i Folkets Hus.
.
P &amp; iiiista .st.r.ejkmöte.
fra.iiilude Iion saker1 kl. l /, Styrelsen.
till behsnciling och det blev enstämmigt ut- talat a t t halla ut, t-rots: allt, till seger.
Och hon lyckades, ty knappast %tta dagar cläreftx- SpSnga sot.-dem.
kvinnoklubb av- gav bolaget efter.
.
hiiller ordinarie möte första torsdagen i varje manad kl. S e. m. i Folkets Hus. '
Stz / rclsen.
Och nicnii~geii mccl dessa rader?
_Endast ctt försök a t t visa vad en 3enlcd kv ' inns kali, b l o t t hon vill och har intresse för ~ingot, soni rör hennes egen .sak, allas v&amp;r s d i - ett nytt ssmliallc.
.
De st % p &amp; fabrikerna och verkstäderna, des- 3 % enkla kvinnor, och utföra tysta sitt, agitti- toriska arbete.
Men deras .arbite bar frukt,: o111 en gång skall mogna till skörd - nä.r ticlen ä r inne.
F r i t z 1 C; s o n J-s.
, Kvinnan motarbetar sitt eget basta nar hon avrader mannen att teckna föreak- ring &amp; sitt eget eller bagge makmuas liv.
PA grund av mindre dodlighet ha kvinnor ltlgre premier i DE FORENADE.
Prerniebe- frielse vid sjukdom och olycksf~ll m. fl.
for- malner, a
