# ID: svediakorp-per2437
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,056
# sentences: 1,012
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas centralstyrelse.
N:r t Februari.
1 I P~mumrratfowsprls: .l: 80 pr helt ar, 90 öre pr halvt.
och 45 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 6re.
l I I / Redaktör: JUL ' A sT ' 6M=oLss " m K.
47 N U F T E T 1 Hl Nar världskriget för snart fyra år se- dan brakade löst över vår tillvaro lika loförberett och hastigt, som %ska och blixt en hög- sokmardag tar gralinens .gård, sa var det bara vi, det stora flertalet, som, tack vare vår okull- iiighet och viil aveil vår desparata vag- raii att t r o något s &amp; vansiiiiiigt, verk- ligen blevo övcrras- kade.
Vi lr$ilcie för lit et inzperialism.eiis j iir11- och blodsinid- da viirldshistoria, vi.
idealiserade " livets mening " och ville ovillkorligeii ha for- nuft i historien, aven om icke förutsatt- ningarna härför funnos.
Vi ha emeller- tid huiiiiit bli åtskilligt avkylda vid det har laget och vi ha sett att det ar kalla huvuden, icke varma hjärtan, som.
reg- lera världsordniiigeii.
VBr första fasa inför av döds kroppar, inför der, aldrig siiiande Stockholm 1918, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Morgonbris ' expedition i 1 Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser i4 sista sidorna pris 20 6ic pr mm.
I / I 1918 TORIE dades åter.
De som nära nog förtvivlat iiiför reaktionen kunde an en gang våga hoppas på för- iiuftets seger i his- torien.
Vi ha .sett hur det har gatt.
och hur h5ndelserna, isyn- nerhet i Ryslaiid, ha utvecklat sig nyckfullt och obe- räkneliga som en v %rdag i april.
Och s &amp; till sist stodo vi iliistall iiiför det ofattliga - histo- rien har också siii ironi!
- att den AFTONVILA.
ryska revolutionens soldater över skyt- ströinnieil av bortriiiilaiidc ungt, vaim~t tegravarnas fasor räckte handen till l~~iiiiiliskoblod hal: stelnat till .en cnds fred, cj med sina tyska bröder i Iiiter- fr %ga, som stiiiidigt vilar p % viira lap- ilatioiialeils iianin utan med - Wil- par, som alltid läses i vara ögon, so111 helm II R.
Av de ~~ncTerrattelser som den övr.ip, följer som cii skugga v %r dagliga @ r- ning i stort och smått: S k a l l d e t t ' n virl-d.en .. fatt från de o j i in ii a u11de.r- handliiigsdelegcracleila i Brest-Litovsk bli d e t * ista?
Revolutioiien i Ryssland kom och allt liar blott d u 1.1. lr e l h e t; e ii varit der.
.
tills 1111 det visser1j~; ei~ vad cic.inokratiskt] .iv och and.
hade an- ' fullt begripliga
MORGONBRIS 2 - .-.
uppseendeväckande meddelandet, nar detta ' skrives, ' fran Petrograd ingar, att ' underhanc1liligariia i Brest-Litovd; nu nått sitt mål: den tyska ini~~erialis- Ur A n n a L e i i a h E l g s t r ö n i s mens avslö jande ' '.
b o k Mödrar.
Om nu telegraniniet G- ii %got att Prariiför mig pa bordet ligger en al- fasta sig vid så ar det ju gott ooh viii.
nanacka.
Jag sitter och stirrar p % de Och nian l~anske då.
oclcså kunde v %g::; eckw, som markera tidens gång.
Hela den förhoppningen, .att nar.
Brest- nitt liv har varit pinat av dess flykt, Litovslr behövdes för att läsa Lenin tv tankeii p % att den aldrig blev till- och Trotskij vad annars hela världci-i: äckligt utnyttjad, fick nog värdigt in- vet, s &amp; blir den läran så mycket grund- ich&amp;ll ined sig ut i det förg %ngna.
Men iii iii.
det värre ä n iiagonsin.
Mina da- ligare.
gar äro blott en rijcka trasiga, osam- Den ' ' polska frågan ' tyc1.r~ lia blivit nanhaiigaiide minutf ragment som jag den f ö rst a anledningen till f nurr a11 13-5 ' akta.r att hinna uridan,, ä11 dei; ' ena, a11 len alldra sysslan på.
1le-d andail i trkden.
ialsen bevakar jag alltid klockan.
Var Polen har ju.
hittills i historien varit gång visaren flyttar sig finlies nitgot d.et stora och feta köttstycke orilkring lytt för mig att ta !and om., att avsluta vilket, de tre nar griinsande stort juvar-) ch kasta bakom ryggen.
Men ingen- na till sist blivit sams.
Det har alltid; ing hiimer jag i alla fall ..
Likt en kämpat tappert för sin frihet inen dock; tandigt försvinilan.de Penelopevav tyc- alltid s jalv bidragit till sin undergång res mig mitt arbete.
Intet blir kvar av Den p .o l s k a a d e!
n, talrik,.
stor och 3et - allt niaste oupphörligt förnyas.
Laga, niat, som iites upp och skall lagas mä.lrtig, har offrat folkets och.
det all- l y * och ätas upp igen - lappa trasor, inännas basta för egna privata intres- vill:a genast börja nötas sönder, upp- sen - # därför har P3olen som nation haft rep t alltid samma mekaniska order och så svårt att resa sig.
Först efter upp- på vissa ldockslag göra samma saker, roret 1864 - som Bisnmrc1.c välvilligt tvätta, r a d som stiindigt åtser blir smut- sigt, hålla döda ting i ordning - alla hjälpte Ryssland att k v k a - befria- lessa tusen med urverkets regelbuncten- des de polska livegna u r träldomen - het återkommande f örrattnin.gar, vilka av Ryssland, och visserligen, som dei så att saga bilda den grova stommen för tillvaroii - .dem ar det mitt göra har sagts, icke f ör polskua ' syften.
att sköta och hålla i gång.
Men tank Stridiga viljor ha oclrså bland Polen&gt; - att den skall vara s % viktig, denna egna frihetskämpar gjort s i g gallaridt vidlyftiga, tungrodda apparat - av möb- om var nian hade att söka det tillfhr- ler, sall.skapsliv, matlagning och ren- litligaste stödet för Polens $terupprat- %v .en universell ifred.
Härav ha.r hela viid- teande som ilatioii.
gesi och isynnerh.et det .tysk:a folket dragit Sa gick t. ex. dan berömde Josei len slutsatsen a t t sedan en universell fred Pilsuddii j nied sin av f lylibingar frål?
uppnlätts, Tyskland 3ch Ost.errike-Ungern skola salmtyclia till ett utrymmande .av Polcn, ryska Polen orgaliiserade polska legior Litauen, Kurland, Riga och öarna.
I ejiiilv-: vid lrrigsutbrottet me,d på c e n t r a 1. verket förhaller det sig icke så.
De öster- rikiska loch tyska delegationerna h a icke givit m a k t e r i i a s sida.
- M.en - efter ryska nagra som belst förbindelser rörande utrym.
revolutioiieii vände han helt naturlig1 iiianclet a.v, d.e besatta tcrritori.erna.
Det rö1 sig sålunda oiin en viounderlig annexion banéret.
b ar blev, som vi oclcså veta Dctta 1~ons.t.atera.des tydligt i Brest-Litmsk Det ar n u kant i hela världen, ukom f ö r cif hiiktad.
Tyngdens ande.
.
b. '
tyska O G!
osterrikis.1~- * ungerska f.olken.
Föi dessa senare är den viktigaste delen a v uli Petrogradtelegramniet ar de., derhandlingarna f ortf mande f ördold.
% fullt lroiistaterat att principen on folkens sjalvbestamningsrätt, i Brest Litovslc framförd av Trotslrij och iiel, 25 dec.
1917 godkänd av Kii1hln1~an11, e, för Tyskland hade alnian betydelse HT deii vanliga: papperslappen., sol11 inar vid.
tillfälle rev sönder.
: Det heter denna koniniimi.l &amp; bl.
a.: iiii Folken i Tyskland oclh asterrike-Tingcrr äro förr5dd.a.
, D e t spel som bedrives av cen tralmalrternas regeringar n ~ o t deras folk 5: fullstiindigt otroligt .. Annexioriisterna Sri tillr.äckJigt miiktiga f ör a t t anderkasta 1.171.d vika.nde dipl.omater av Her.tlings och =ihl man1i.s skola sin vilja.
M m regeringarna .som uppfylla anncxionisternas öns:kningm vaga icke längre visa folket sitt program Kuhlmann har tilll~ännagivit a t t ccntralnmk terna icke kunna utrymma de territorier, son besatts av deras trupper, före avs1.utsnd.r.
ilaste dagarnas hiindelser desavoerai det ta sista påstiiende.
D iir Btminstonc vill det synas so111 01-11 ai * beta.rna gansk: effektivt tagit den ai.i~iesi~oi~.srfria f re dens sak om hand.
Ur " Meddeland (till azbetariia i Wien " av den 19 ocl 20 januari, som utsändes under stor- ~trejl~ssdagarna då inga tidningar ut.
utkomnio, frarngar, att deras krav ickf gav dems regering så syimerligen niyc.
lcet att välja p &amp;!
Men världen vantar allt jiiint på ock.
s &amp; ett annat folk.
J a.
S.
- 0 n.
~ållning, som visar att ä.ililu ar krop- ?en för mer ä11 sjalen - formerna f ö r ivet viktig ar e an livet s j alv.
Mitt liv - som gå?
och g %r - forbi - bort.
Förbi så mycket brinnande skönt och stort - bort från all kraft, t11 intensitet, allt .verkligt liv i anden.
0, att f &amp; tid för det - tid att tanka, tid att fördjupa mig i det stora hav LV grubbel, frågor och aning, som böl- jar längst bort vid synranden i alla sjalar.
Även i våra - vi kugghjul i maskineriet, utsläpade bröclslavar, slit- na arbetare, hushålla.nde hustrur.
Även vi längta e£ter vidderna, efter att få söka oss v å r vag- ut till dem - slå ned hiiidren och slå ut famiieii mot p %nslösheten, kanna sali.gheten av att len ar v å r, vår rättighet, vår skyldig- xet.
Ty icke Itall det val vara riktigt sant det vårt hårda liv försöker lä.ra 3ss: att vi äro för litet varda för att tlls ha skyldighet till något värdefullt!
För sm.3 för storheten, för trångsjala- l e f ör vidderna?
Nej, nej, det iir icke möjligt.
Då äro vi ju hemlösa!
O, Gud, Gud, äro vi verkligen f ö r små för att .vaxa!
.
- .. -- - Om så ar eller icke ar - vem har någonsin matt måpet av deil ' s griimelse, som p % förhand utan rannsakning vet sig dömd till underlagsenhet och un- &amp; erkastelse, till att hålla sig stilla och se.
andra stiga uppåt.
) ' Var och en på.
sin plats ", säga de - de däruppe, .. Al- drig andra an de.
Eftersom de kom- mit dit, tro de a t t en på förhand be- stiimd plats sedan tidernas begynnelse finnes för var och en.
Det skulle jag också tro - om icke alla längtade upp.
Ju lägre ned, ju högre längtan.
Och så länge borde vi också f å försöka, icke bli stäckta från början!
Så klaga vi - trälarna.
som äro till för att bilda livets underlag, vara trappsteg för de andra, de högre varelserna, göra det ~ ' d r a i mot möjligt.
för dem a,tt ostörda sly högre rn51.
Mot docentur, lärostol och.
.
större lön i m i n högre varelses - min makes -- fall.
Det ar därför jag ar till - anser han.
J a g skulle onska det vore för något större jag arbetade och ödde mina krafter.
Ty att med våra små, inkomster föra, ett så pass stort hus som min mans ärelystnad och strZvan.
efter nyttiga relationer gör nödvändigt - det ar e t t ganska stort konststycke, tar mycken tid och skarpsinnighet i an- sprsk.
Lysa utåt - gnida och spara iiifit - sitta uppe natten genom och vanda barnens kläder för att f &amp; r %d att ha en extra ratt till hans nästa herrniid- dag - det ar de minsta konster han fordrar av mig.
Och jag lyder - ar för trött att satta mig till motvärn - hjulet har tagit mig - trampkvarnen behåller mig fången - tåligt sitter jag här och stirrar blott på min almanackas siffror - det dyr- baras flyktande.
') Kalvstek " står det på den dagen.
' " Tunga, biff, kalops! "
fortsätter det s &amp; i marginalen.
.Jag har, dåligt m inne
MORGONBRIS och vill kunna kontrollera slaktarens niotbok, vilken jag ibland misstanker vara felaktig - köttet går till alltför mycket, tycker jag.
Men denna vecka Ar 1912 gav kungl.
maj:t kommers- a r gudske-lov klar - jag har nyss f å t t ett ha.lvt lamm från mitt föraldrahenl.
kollegium i uppdrag verkställa under- " Lammstek till söndag, kall dito till sökning om hemindustrielt arbete, dess tisdag ', skriver jag i marginalen, omfatt nipg, sociala och ekonomiska: för- " lamrnkotletter onsdag och ha.inme1- hhllanden.
Ingen trodde val då att Först i slutet sadel med tunga och färserade toma- ter ' ' till fredagens herrfrukost, d 5 den av 1917 ' utredningsresultatet skulle kom- fruktade unge estetikprof essorn, som ma fram.
Men m h g a vindar har blast tillika &amp; r ett stort matvrak, .gastar oss.
+edan dess och de sociala friigorna ha Det acklar mig a t t laga mat å t honom fatt makat sig &amp; t sidan för alla de ear- - han skall ha en särskild ratt till sin akilda problem, som sedan 1914 i sh ara - grisstek, som han älskar över allt stor utsträckning tagit alla krafter och annat p &amp; jorden, säger han.
Det acklar intreesen i ansprak.
Vi hoppas dock mig a t t bara tanka p å hononi - på att vira frågor.
snart Ater skola bliva hans lösa, om ett illa stoppat bolster er- aktuella.
Vi ha ju Btt inregistrera de inrande figur, hans knubbiga, vita han- nya barnlagarna fr &amp; 1918, äktenskaps- der, pösiga, .bleka kinder och sm % pig- lagens er~a del har fatt sin renovering ga, irrande, lysmasktindrande ögon och stadfästelse, den andra delen är - pil hinr han slänger sig fram mellan under arbete och, vi kunna kanske f &amp; möblerna i ett rum, likt den stora oför- motse dess framförande vid denna riks- skämda valp ha11 ar - hur han talar i dag.
Äo kepensioneringeq, moderekaps- bas och så skrattar sitt plötsliga, alltid Försäkringen och prostitutionsfrigan hop lika Överraskande och f alska lilla skratt paa vi även snart skola bliva £örem$il högst uppe i diskanten.
Han kysser för den lagstiftande församlingens in- mig p &amp; haildeii och kysser i andaiiom tresse och hemarbetsfragan, som nu fatt grisen.
H a n gillar niin matlagning, ein gedigna utredning, mtltte val vara men d &amp; jag vill tala om ni !igot, som mogen för en la.g, som giver ett.
skydd ligger mig om hjärtat, slår h m bort för utsvettningen.
Denna utredning är ej den företa i det på sitt brutala godmodiga översit- vart land p &amp; detta omrade, men natur- tarsatt.
- Kvini~.or kunna icke tanka., iigtvis den mest omfattande.
Därnäst det az hans asikt.
- De böra anvii,iiCLa ha vi väl att rakna med den utförda sina lappar till kyssar och icke till tal, undersökningen över hela landet 1905- säger han, och fortsätter a t t i hiinförda 1906 och som föregick den av Central- ord skildra geiiornsiiittsnia.iii1eiis och förbundet för Socialt arbete .anordnade sitt eget ideal av kvinnan - maiiiiens hemarbetsututallningen 1907 .. revben och slaktets vagga - den ljuva, Denna undersökning fick sin redogö- grymma, nyckfulla, h j alplösa gåt.aii, relse av Gerda Meyersson och föreligger fresterska.ii, det eviga barnet, ranlran, i 6krif ten Svenska hemar betst örhdllan- som slingrar sig kring ekens starka den.
Speciella undersökningar ha förut stam - allt adresserat till mig - tröt- ägt rum sedan langa tider tillbaka och ta, utarbetade, sa.n~maiibitiia varelse, i den nu föreliggande skriften lämnas soni sitter tyst och ler da.rvid - ler en hel del upplysningar därom ävensom kvinnans vanliga, vemodiga, överseeii- olika utredningars omfattning i utlandet.
de l.öje och tanker kvinnans vanliga Begreppet hemindustri har iignats en tankar i ei1sa.m bitterhet.
ing&amp;ende granskning, som för utarbet- Varför?
Vai:.för.
alltid detta koiiveii- ningen av ett lagförslag val kommer tioiiella skåltalsideal - ett dekorativt att.
ha betydelse.
.
I utredningens första kara.melltryck, en sininkad dockmask del lämnas det statietiska materialet och över niedvandrerslrans allvarliga drag, belysea hemarbetets omfattning, arbets- som undrande vandas mot samma evig- tid, löner och sociala förhallanden.
Den het som deras egna?
Varför nagot ideal andra delen upptages huvudsakligast av alls?
Varför icke se oss sådana vi äro monografier, som giver en inblick i det - stridskamrater, livsl.ramrater, döds- liv, eom hemarbetsindustrienir arbetare kamrater?
Utan a t t fordra och dekre- f &amp; leva.
tera - ut.tiii på förhand färdiggjorda I kapitlet Wemindustriens förekomst dogmer.
Men sådana ha visst niiiiirieil om allt.
Atn~iiistoiie de bril.jaiita, framg %n.gs- av högerpartiets program.
Efter deri rika unga nian, vilka anförda av pro- ar deras gemensamma livsåskådning f essorn bilda st adens avdelniiig av Ung- noggrant inrutad i ett bestämt antal be- svenska förbuiidest och utgöra huvud- grepp - jag kan rakna u p p dem i nus- parten av min akademiskt valturnerade rnerf ölj d: klasskilliladens nödvändig-.
och pedantiske makes umgiiiige.
Han het, kviiinaiis uiiderlagsenh~et, kapita- och de - alla tyckas de födda med a- lets harskarratt, den lialsosamma hård- prioriförestallningar om allt, 1ikava.l ' hetens och disciplinens välsignelse, som med armar och ben.
I likhe,t med blödsintheten av f ör mycken humanitet, Plato tro de på en sorts andlig tyngd- krigets luttrande inflytande o. s. v. - lag, en från begynnelsen given idé- och den världsbild jag får u r det hela medelpunkt, ' till vilket allt med natur- tyckes m i g lika artificiell som deras nödvändighet graviterar.
Och denna Irvinfioidertl nyss.
lag, denna medelpunkt utgöres för dem och omfattning finna vi att 1912 fanns 3,252 företag med hemindustriell pro- duktion, som sysselsatte 28,953 hemar- betare; därtill kommer arbetarna8 med- hjälpare, som räknas tillsammans 14,031 personer.
Procentvis största antalet hem- arbetare finnes i Älvsborgs län, som har anor sedan s heden hös och urminnes tiders, emedan jorden dar varit ofrukt- bar och befolkningen fördenskull måst skaffa ~ i t t uppehälle genom hemelöjd, vars varor sedan såldes över hela landet och aven till utlandet.
Därnäst kom- mer Stockholm med .655 företag och 5,058 arbetare, därav 1,207 män.
I Väeterbottens lan har ej patraffats fler an 62 och i Norrbott.ens 94 hemarbe- tare.
&amp; tergötlands, ' Malmöhus och Gö- teborgs.
och Bohuslän följei efter Alvs- borgs lan i antal hemarbetare.
Vi avtrycka här den tabell, gom ut- vi~lar alla de arbetsomriden som syssel- sätta hemarbetare.
Den herniiidustriella produktionens fördel- ning pH yrkesgrenar.
Tillv.
av manskliider ... Tillv.
av damkläder m. m. Liiinesömnad ............... Kravattsömnad ............ Hatt- och mössömnad ...
Tillverlining av skodon Hand sksölnilad ............ Sk.i.nn- o. piilsvaruarbete Div. 11elclIidnadsincliisti.i Modistarbete ............ Tillv.
av lconstgj.
blom.
Ovriga .................. Bekliidu:hdsindustri Vgveri ........................ Trikåarbete ............... Siicksömnad ............... T~cl~stickniiig ............ Spetslcnyppling m. in.
... Spetsl&lt;n.yppliiig ......... TrAdknapps til lv. ......
Diverse haridsömnad ...
Diverse testilindustri ... Pai.al~lytillvei.ki1ii1g ... Flaggsöninad ............ Tillv.
av fiskredskap.
Textilindustri MoBelsniclieri ............
Diverse tsaar ' bete ......... Triiindustri Pappersarbete ............
Tillverkning av tand- sticksaskar m. m.
... Påsti1lvel; kniilg ......... Tillv.
av f liigf Angare Bokbinderiarbete ...... Kor,malceri .............. Metallvaruarl~et~e ......... Silverpolering ......... Guldsmedsarbete ...... Metalltr.
- o. tagelviiverj Montesingsarbete ......... Mont.
av hIikt.
o. n8la1 %ont.
av telefontillb.
Ovriga .....................
Diverse hemindustri,.
.... Cigarrtillverkning .. .... Leksakstillverkning ... Glödritning m. m. av korgarb ................ Borstbindning ......... Ovriga ..................
Övrig hemindustri Hela h emindustrlen
I ett senare kapitel redogöres för hem- arbetarnas ekonomiska och sociala för hållanden och beröres därav 5,064, hem.
arbetare, av vilka 801 äro män.
60.4 proc.
av detta antal vor0 bosatta i sta- derna och 39.6 proc.
pH landsbygden.
Största proc.
hemarbetare äro ogifta kvinnor, vilket får sin förklaring (38 an- korna raknas till de ogifta.
Vidare meddelas att mannen i allmanhet arbetat i sitt yrke som hemarbetsre omkring 10 år, medan kvinnorna i övervagande antal endast arbetat högst 3-4 år, vil- ket nog har sin sociala förklaring i ar- betets art och de olika familjeförhållan- dena, som driva till mottagandet av hemarbete.
Arbetstidens längd ar ett begrepp som är evart för många, särskilt hemarbe- erskor, att klargöra beroende pi % att det aarskilt för hustrurna a r ett mellanstick, men för de flesta hemarheterskor ett hart livsvillkor, som ändock många gånger far 6kjutas undan till kvälls- och TRIKASTICKERSKA.
(Stockholm.)
nattarbete.
I redogörelsen phvieas att mannen i allmänhet haft den längsta arbetstiden, de ogifta kvinnorna följa efter * och hustrurna den minsta.
Därom skrives:, Det ar tydligen hustruns arbete i hein- Brev till Morgonbris.
met, som har inverkat och minskat den ' tid, som de gifta kvinnorna kunnat ägna Newyork den 4. nov.
veinber? "
- Yes, yes, yes, vi,skola rö- åt hemarbetet.
Likväl återfinnas atskil- Kviiinoriia i Newyork kämpa som sta för - er ", ropa.de många.
liga hustrur (och ankor) - bland hemarbe- Sedan Irommo uppasserskor och tjaii- tarna med den längre och längsta ar- aldrig förr för sin medborgarrätt - steflickor, s o m arbeta långa timmar.
betstiden.
Mycket ofta ekall man emel- niir dessa rader lusas a r resultatet, för Efter kom koiitorspersoiial.eii, telefonis- lertid i sådana fall finna, att det varit länge sedan kant.
Tusenden uppoffra ter, maskinslcriverskan nied sin maskin, fr&amp;ga: om hustrur med sjuka, arbetslösa sin tid a t t överbevisa skapelsens her-, 11o-f ör erskan, som.
Ca11 sad.e %unnat eller förlupna män, ankor med .sm % rar om rättvisan av sina krav.
N al: vara vacker oin hoii haft mera frisk barn o. s. v., att dessa kvinnor s %lunda e t t s p a t t b a r n a v t r e i d e Så kom luft och normalarbetsdag ".
äro sadana, på, vilka hela eller en stor ö v e r b e f o l k a d e d i s t r i k t e n butiksflickan, vars arbete var a t t mata del av för~örjningsbördan inom familjen d ö r a v b r i s t p % l ä m p l i g band och siden, som hon aldrig hade råd f ö d a o c h v å r d a r de.t val på tid vilar.
hälften av butiks- a t t köpa (mer a11 Till arbetstiden borde aven läggas att kviiiiioriias modersinstinkt f å r mer flickoriia i Newyork förtjäna mindre tiden för hiimtning och avlämnande av än nu göra sig gällande i samhallsarbe- a n 7.50 p r vecka, många t. o. m. niindre arbete, d &amp; sadant kan förekomma t. o. m. tet!
Daretfer kommo jord- Det mest unilr~.
och effektfulla agita- an 6 dollars.
varje dag.
En tabell utvisar att sa före.
tradgårdsarb~eterskor.
Det bruks- och kommit i 401 fall av de 3,397 under- t.i.onsarbetet g jordes av de socialistiska fiiiiies 125,000 av dem i staten Newyorlr.
med deii sökta.
En gång i veckan 1,109 fall kvinnoriias ri; ~ ' lL-2Stskoilznzitté och 463 var fjoftonde dag.
Den tid, stora de.monstratioenn på U1iioi-1.
Squarc Alla voro kladda i överbyxor, med spa- som BtgHr pr gång, a r mycket olika, lördagcn den 3 november.
Newyorlr de, hacka eller spetshacka över axeln.
beroende pil avståndet till arbetsgivaren Ca11 uppskat.tade inäriniskomassaii till Så konin~o metall- och elektriska arbe- och dennes sätt att expediera hemarbe- mer än 10,000 personer.
Tre poliskon- terskor med tunga rullar av telefon- taren och meddelas, att den ar så varie- staplar, sol11 jag frågade, sade a t t det trad.
Deii lilla staden Schenectady har 2,000 av clcni, sade Teresa Malkiel, som rande att nagon tabell ej uppsatts som var iiarmare 20,000 dar.
talade för denna grupp.
Glaiisnuniret p % prograinn~et va.r de statistiskt kan belysa detta förhiillande.
Efter kom teaterpei:so.iialeii, en kör- ' ' levande bilderna ' '.
De levande bil- (Forts.) s %iigerska och två aktriser.
" Inga kviii- S. derna vor0 arketslrvinnor från olika in- nor arbeta så hart som d,e ", sade mrs dustrier, som p % pla.ttfornieiz arbetade i sina yrken.
Först koni b~ekladiiadsiii- Mac Donald, son1 förde deras talan.
dustriii, en lclädsöniinerska med sin nlo- Hade de rösträtt skulle teaterdirektö- dell, herrslrrädderisömn~erslror, rosett- rerna ej våga bryta koiitra.lcter, som de Det blev e j den sedvad.iga knivltast- sön~.rnerslcor,.
linnesönimerskor o. s. v. nu göra.
" I~viniiornas plats a r i hemmet, sägs iiingeii i år.
T. o. m. herr Trygger, am- Pauliiia Newmail.
f örde deras talan.
Hon talade om de ohyggliga förhållan- det ", sade en av talarna.
" Ser det så nars tränad och härdad i denna politi- den de levde under före den minnes- ut på deil här demonstrationen?
Röst- ska sport, dar han a r som fisk i vattnet, rika strejken 1910; om ' ' Triangle " - rätt kan bli ' ett me.del a t t föra en del av hade tydligen ingen lust.
I andra lram- I~raiiden, då 145 stycken briindes till dem t i l l b a k a till heninien, dar de niarcn försökte ju h r Liiidnian, nien det döds inom låsta dörrar, många, långa behövas a t t taga vara på de små.
Man, blev blott ett försök.
Det komiska iii- och bittra strejk,er sedan dess, böter, giv kvinnorna det medlet den 6 nov.
! '
' Sist av grupperna, under det.
a t t slaget representerades av bl.
a. Magnus- fängelse och brutaliteter från polisen - allt under det envar på plattformen marsel jasen sakta sjöngs, kommo tv % son i Skövde, som i omedveten humor var sysselsatt med sitt arbete.
Hade de gestalter: f - r e d e n i vitt och med ett stod ooh pmta ' de för sig s j ä h mot haft rösträtt hade striderna kunnat palmblad i limden och socialismen i bviiiiioröstratten.
vara mindre bittra och kostsamma.
- rött.
Det a r socialismeii som.
skall " Vill ni man ge oss rösträtt den 6 iio- fral.sa världen och omöjliggöra de.miss- Kvinnorna och rösträtten i staten New York. '
s..
.
Efter tjugu år.
De flesta n~ailniskor, ~rilka uiider tids- perioden onikring 19-20 år tillbaka gjorde den långa resan över Atlanten.
til.1 sagolaiidet Anlerika, reste sake.rli- gen av rent materiella orsaker.
Det var de stora fGrtjansteraa, dc 1~ril.jaizta arbe.tsförh~llaiideiia, friheten p3 aïl~etsm.
; ii:lru.acieii och i det socia !.a livet, alla dcssa fÖrni&amp;iier, som i slaktiii- g:wias brev s5 noggrant l~eski:.ivits, som hiigrade för fantasin.
Att slippa ifr5.11 tralriga och besvärliga förh$llaiidcii i lienzlandet, bort till ett land &amp;: r livet var lättare att] .eva, arl~etct gav god och riklig utkomst, vm: ' va1 vart de ckoiio- miska uppoffringar det kostade att koninia dit.
Naturligtvis skulle 11i.ai.i iiågoii gång nar ina11 förtjaiiat iiog %te]: - viilida lieni., s$ resonerade de flesta.
Dock, det ar som belcalit eiidast ett ' 0bet~yd1ig.t f åtal som åkervaiida.
A n i s rika slukar svenska arbetare i sin stora NÄTBINDNING.
(St.ockholm.)
virvel, huru inåiiga som gå under i den få vi aldrig veta.
En av de f &amp; som återvalit är fröken förhA.llaiideiz vi så vii1 kiiiiiia - nieii han glömde efter valet).
Detta kallas Aiiiia Söderberg.
Hon reste för 19 år röstriitte.11 iir ett inedel att införa den.
i Anlerilca f redlig ' pidr etiiig ' o ch är sedan till Loiidoii för studier och efter laglig.
iirbetariia, G r de strejka, f i uppeah %ll dar vidare till ett kortare göra sanima erf areiihetel:!
Ainerika.
Ilet var dock ej materiella Xa:intidigt med de~nonstrationen vid Wcll, aiidra tider koinina även i i första hand studiesyften soin,.
iitaii Union Squarc höllo c1.e borgerliga röst- Am erika!
fick heiine att plöja Atlaiiteii.
Ho11 har ratts:kviiinoriia ett friluftsniöte, som va- A n n a Söclerberg.
nu hcmkomniit och vi skynda att i ett rade i atta tinzniar, friin kl. 12 till 8, hastigt ' samtal f % ett litet iiit~yclc ' av med ombyte av talare var femtonde ini- Detta brev sa,i.ides av v8.r Iminrat Beaniies rika erf areiihet .darutifråii.
nut.
Kl. 8 hade de en parad, som av- Heiiiies studier dar ha i första ' hand sluta.des med .ett stort möte iiionihus.
hmia Söderberg fïilii Newyork om- 4 nov.
Sedan dess har hor].
kring d.eii onzf a.t.tat arbeterskornas f örhållanden i Lördagen den 27 oktober Ilade de en sjalv a.illänt till Sverge och redan i ja- alla olika branscher, såväl inom stor- parad, däri mer an 20,000 deltogo.
Den n ~ a ~ i i ~ u n i haft r e t en artilie.1, skriven på industrin som på hemarbetets oniråde, var dock 18iigt ifråii.
sZi iniponerainde i Morgonbris.
Först sveiisk botten, iiiiie och .av det rika material och den stora soni föregående års och mottogs nied en f ebrinariiiuinret amläide den- l.agonz till erfarenhet hon sainlat under dessa år viss kallsiiiiiighet av $skiidarila.
De na artikel - vi leva i kris-, lrrigs- och fra.mg&amp;r det, att hon förstått använda socia.listiska kvinnorila deltogo ej, då!
,.
.
.
.
.
vargatid,er tiden val, med ta1ik.e och öga inriktat de borgerliga föreiiingarna övergått till Som Morgonbris läsare viil redan m.ot det utstakade målet.
För detta krigsvurmarila.
En ?v dem, ' National veta s e g r s d e kvii~.iiorÖstriitten i en mängd platser syfte har hon besökt kriti- Womens Suffrage Association Newyork - den kanske betydelsefulla- i Ainerika.
iiidustriceiitra och serade t. o. in.
i inskriptioner på fanor Vi få har upplysa att Anna Söder-. '
' picketing " utanför ' Vita huset ".
Det ste av alla röstriittssegrar i Amerika., berg ä r bekant från arbetarerörelsens syliks som hade det varit mera pR.
sin R e d. första svåra brytiiia.gstid i Stockholm.
plats att protestera mot att kviiiiior för Ho11 stod i flera &amp; r i breschen d &amp; det ' picketing " behandlats som vanliga gallde de första försöken att orga.nisera brottslingar i stiillet för soni politiska mbeterskoriia och har nedlagt ett be- fångar.
Oni d e kritiserat de skandalösa En annan flakt tydligt arbete bl.
a. på att organisera i f ängelserna, dar de förhålland~ei~a burats, hade de kailslre gjort iiågoii vapr det andc2 över Arets trontal.
Och söni.n~erslcoriia innan hoii genom stipeii- nytta.
Dessa ' kvini1or ha satt både det hade nian ju ocksi ratt att väntir.
dium ur Lorhslra fonden företog resan halsa och välfärd på spel för sin över- Det ar demokrati över de utfästa 151.1 Loiadoii och.
senare ' till Ani.er.ilca.
På vår fyaga huru de kvinnliga .arbe.- tygelse.
Vid Occuquaii, där dc först Iöftem, 1öftc.n om vidgad politisk ined- vi~ta~des, fiiigo de vara tillsanznzaiis med borgarratt, soni i sig d &amp; aven 1coiiznze.r tariia ha det i Anierilra, berättar frkii S. och sova under sanima filtas (som ej att oinfatta kvinnorna, samt on1 socialt att dessa i allnGiilhet, åtminstone det tvättats på 9 månader) som de värsta wforinarbetc efter bredare mått och stora flertalet, exploateras i avsevärcl e er a11 hittills.
ansetts grad av sina arbet-sgivare.
E t t fatal staclrire, bihäf tade nied veneriska och g r ~ i i d l i g a ~ linj .Il ö d v mdigt: .- i detta iizledn.i.iigsiiui~iiiie~:.
synnerligeii skickliga specialister kan andra ' s jukdoni.ar, f ingo liksom.
de ' Den na.rmaste franitideii skal.1 visa oss uppnå höga lö.iier under ' sä.soiigein, meii skänid ma.t kj blott hi och två gånger utan dagligen, fingo sova på cenieiit- vad löftena iiu kuiiiia vara viiida och ha sedan c11 lång arbetslöshetsperiod s sig.
golv med bara cii filt iiilaer sig, blevo I ~ a r m.ed framför sig, en period som fullständigt överskottet slukar det sa.iii.i~i.ai~sparade mikiide besök av anhöriga och ' av sina frail den goda tiden, men det stora fler- advokater.
Och vad hade de då gjort?
undrar väl talet oorganiserade arbeberskor uppiiå e j läsaren.
.
' A.bsolut ingenting olagligt.
- Glöm a.ldrig dessa högre löner utan förtjiiila.
:.
* De hade ' blott g %tt frani och tillbaka a.tt i go; d tid rekvirera B5 o r g o 11 b r i s endast mellan 5 i 8 dollars i veckan .. utanför Vita huset, bärande skyltar p&amp;- till k~iiiiiodagen den 3 mars.
Dessutom ar i m å ~ g a fall arbetsförhål- miniiande presidenten .om hails löfte till laiideiia rent olidliga, kalla lokaler jeil (soni kvinnorila under valki~nipan m. m.
.P % ' senare tid har från statens ' a; + ' j, e-. '
' '
sida utredning pågått aiigaende arbe-.
.
.
.. -.
w terskornas förh %llanden inom industrin, och lagstiftning till skydd f ör arbeter- skorna ifråga om arbetstid, mini:milöii m. m. har aven tillkomniit, men efter- En storman i konstens viirld.
levas ofta icke av arbetsgivarns och bristen p5 organisation bland Irviil- norna.
gör att Överträdelserna icke be- ivras.
Undersökningarna ha för övrigt blottat skand.alösa förh %llaiideii, d %liga bostader m. m. p % hemindustrins om- råde, som äro en skamfläck för det fria Amerika.
De bast avlönade och i öv- rigt bäst situerade äro i allniänhet dug- liga t janarinnor i biittre hus.
Den fackliga organisationen gar emellertid bra framåt bland lwii~iiorria.
och det kommer sakert därigenon!
att lyckas dessa förbättra sin ställning i allmänhet.
De organiserade manliga arbetarna, som ha en stark organisation till skydd, ha det i allmänhet bra s % länge tillgzii- gen på, arbete finns.
De bo .och leva då i det hela taget biittre iiii arbetar.na.
hemnia, m:en även detta ar eiidast ett fatal av hela d m stor8 aïbetai; eskaran, vilken dels a.r oorganiserad och dels ge- noni a.iidra hiiidci: a.ldrig nar upp t-il1 - en iuguste Rodin: PORTRATT i OLJA AV skaplig existens.
Arbetsl.öshetens spöke SARGENT.
hotar jämt och orn kastniligarna inom industriii azo oberakiidiaa och da:i:för ofta ödesdigra i sina följder för allbe- Det rader sorg i Europas konstnars- tarna.
värld.
En man, som aldrig kan.
ersät- På senare tid Ilar social ' isnleii vumit tas, soiii st %r s.om fÖïeg8ngsma.n, en av betydlig fram.g %ng bland arl) etariia, j l e störste i 1ronsteil.s värld, slöt för synnerhet sedan kriget bröt ut.
Social- alltid ögonen i Paris de11 17 iiav.
1917. demo !.crateriia vor0 nat~rligtvis absol~if emot Amerikas inträde i kriget, men Det var ett 1iam.pfyllt liv, som dar- alla medel anviindas f r i n officiellt hå1.l med avslutades.
Ett liv, utfyllt av ett för att kvava och undertrycka f o l l ~ e t ~ rent hapiiadsvaclrande konstiiarligt röst härvidlag, sp.ioiieri.et florerar i ei-i arbete, av oskattbart värde för vår otrolig grad och ka.pitalisterii; t eller kultur.
oktro jisteriia köpa pressen f öl: sina syften.
Arbetarna måste dar, som i der gamla va.rl.den, sätta iii sitt arbete föl socialismen och facklig organisation om det skall 1ycka.s sl % ned humbuger och skapa ett m.änniskovärdigi; sain.
ha.l.le.
Ett litet steg i rätt riktning.
; .r &lt;&lt;r arbetarlagstiftnii~g, som nu påböiij ats och som bl.
a. iiven innefattax state.111 understöd för änkors barn, vilken.
1.a~ frökeii S. i Morgoi.ibi~is ' jannarininmmcr Auguste.
Rodin.
, ' Rodin föddes d m 14 liovember 1840. i Paris.
Sin tidigaste barndom till- bragte han i ett litet pensionat i Beau- vais.
Känslig, som han var, gjorde den- na främmande miljö och den ofta gan- ska h %rda behandling han där fick, ett djupt intryck på honom.
Redan tidigt upptäcktes hans rika konstii5rsbegåv- niiig.
Soni fjortonåring kom han till- baka till Paris och fick tillfalle till ytterst blygsa.ni.ms studier i teckning.
Be.teckna.iicle f ö r liaiis sätt att arbeta äro berättclsenia om, h u r han redan.
vid denna tid, fastaii bara ett barn, gick så helt upp i sina intressen, att han inte.
ens gav sig tid att äta, intan arbetade, tecknade och läste ' även då.
Tidigt p5 niorgnarna kunde maii f 5 se den tarv- ligt kliidde, fattige gossen ~ i t e, flitigt tecknande.
Och ofta såg nian hononi stanna på gatan och teckna av något soni intressc !rade honom.
Denna okuv- liga lust till arbete, ' denna ovanliga intensitet, har följt honom.
genom livet.
Den ar det, som m.öjliggjort skapandet av en sådan mängd storslagna arbeten, som Rodin lämnat e.fter sig.
Fattigdomen tvingade Rodin att ar- beta hart redan från barndomstiden.
Rainer Maria Rilke sager mycket triif- faiide därom: " Fattigdomen, utan vil- ken hans liv ej vore taiikbart, och som han aldrig glömmer. "
~~p Sjutton år gammal kommer Rodin i lära hos en dekoratör och ' seiiare l; r,clra- des han en kort tid få studera.110~ djur- framstiilla.ren B a r y e, av vilken han helvste i en artikel .. själv säger.
sig ha lart mest.
Vi s1ut.a denna lilla axplockning a \ fr.ölce1.i Söderlxïgs uttalanden om sir, 4rnerilsnvis tdse med den f örhoppniiig att h m frramdeles i Moi.~onbris spalter kommer att framla.gga sina erfam-iihc.
ter från det stora landet i vash-.
Anna Sterky.
Senare, åren 1864-70, var han elev och medhjiilpare åt Carrier; Belleuse i. Rfanufaktur Sevres.
Åren 1871-77 vi- stades han i Belgien; i Bryssel, dar h.an biträdde skulptören Rasbourg med de- korativ och figural utstyrsel av börs- byggnaden och en aiii~a.~~ ' be.lgisk skulp- tör med borgmastare Looc ' staty i Ant- werpen.
Denna tid betecknar Rodin s jalv som den lyckligaste i sitt liv.
Ar- betet, som han %tagit sig, gav honom ratt mycken ledighet, som han a.iivande.
till långa strövtåg ute i naturen.
Det var vid denna tid han började se på omgivil ' ingen med den skarpblick, som var honom egen, och som möjliggjorde f ö r honom upptackten av Iiya, förut okiinda m.öj1ighe.ter f ö i den könstnär- liga framstii,llningeii.
Den friska, har- Ett, hederspris ' Ztt liv, s å uqdq %,art, s a,, storslaget, att det förekommer oss som el1 saga.
D % jag i denna korta artilrel försöker ge läsaren en aning därom, måste jag förutskicka, att det .a,r omöjligt att i en kort artikel ge en fullständig.framstal1- ning om en sådan man, om ett ' sadant rikt liv, som Rodins.
Det kan bara bli de grova konturerna därav, som kuiiiia komma med.
I övrigt.
måste jag hän- visa till den rika Rodiditteraturen, varibland Rainer Maria .. Rilkes arbete Rodin (Insel-Verlag.
Leipzig 1917) intager en framskjuten plats.
.
.
.
a x 1,000 kronor har av tidningen Idur tillclelats A n 11 a L i n d h a g e. n för heiines trofasta och vakna omv,Pirclnad om hen~byggdskultur och skönhet.
Morgonbris vill härmed hjärtligt lyclrönslra ' till det vä.lförtjänts erkan- nandet av en verksamhet, som.
visst icke al.ltid har hört till de populäraste. '
' ' Rodin: EVA.
7 MORGONBRIS -- l liga luften och det stora lugnet gav franska stateii.
Han blev uilclcr stor gåva öveïl~ninas till stadeii Paris.
1904 styrka och spänstighet åt hans fys.iska högtidlighet begravd i Pa11the.oii.
uppsattes den utanför Paiitlieoii ' s stora jag, som han sedan, under ett helt liv portik.
Strax efter uppsättandet ska- av hardaste kamp och ofattbart arbete, dades den emellertid illa genom yx- tvangs att pröva till ytterlighet.
Det hugg.
Det bör nämnas, att Rodin själv var under denna lugna, av idel i a k t h - betecknar den som sin basta skapelse.
Rodins första franiträdaiide inför of- Hans staty över niålare-n m as tie il- gelse fyllda tid, hans starka lconst@rs- karaktär utvecklades fullt och helt.
P5 fentligheten blev.
en pinsam missrak- Lepage blev föremål för gyckel och sina långa vandringar, berättas det, ning för honom.
Det skedde %r 1864, liåii, vilket inte hindrar, att den nu räk- hade han alltid med sig ett målarskrin, då han till Salongen inlainiiade siii stor- nas till ett av världens f % underverk av men han använde .det ytterst sii1:lall; slagna, nu i Luxembourg-museet dagli- realistisk skulpturell porträttframstäli- e ' filaiiiien.
med cleil iiiiig.
vad han såg och kände var för starkt gen b e ~ ~ i i d ~ b a y d st och han jagades alltjämt fran iaktta- krossa &amp; näsan ".
Detta a.rbete blev re- Detta ar bara en liten obetydlighet gelse till iakttagelse, f rån tanke till fuserat.
Xästan alla hans v c r k,.
f r h dc av alla de ~ederva.~digheter han utsat- tanke.
Han fann sig sjalv, p % s.nmia första till de sista, genonigingo iner el- tes för.
Och trots detta ar det talande.
gång som grunden lades till hans fysi- ler mindre för hononi sårande ödeii.
nog.
Men, som .en förf.
säger: ' Rodins Redan cle modeller, som lian utförde för seger var, att han lyckades uthärda i ska niotståiiclskrfift.
Fortgåiigeii av hans ~itueckliiig lik- Sevrcs, hittades niåiiga år efterat söii- sin konstnärliga övertygelse, och besva- soni höjdpunkten av hans ko1.1stn5rliga dcsslagiia i fabriken.
Man hade ansett rade förstörelseii på sainnia siitt som ila- skapaildc försiggick i Paris, dar han 5.r dem odugliga.
turen: med att börja på nytt med tio- De tio niaskel;: s: till lmis Troca.dero- dubbel fruktbarhet. "
cfter år arbetade, tyst och ihärdigt, dold för världen, mött med fiillkoii.ligt bassiing stulos strax efter det de upp- oförstående, m.otvilja .och hån, så fort satts och äilo iiniiu, alltj Zint f örsvuiiila.
han vågade framträda offentligt, trot- Ar 1877 utstiillde han en staty.
M m f ö r att ha sande den ena förlrr@ande motg5,iigen be.skyllde hoiiom hai~syi~slöst ' Ingen bildhuggare har i sin koiist efter deii ailclra, kiimpand.e en ständig avg jntit dem.sa~mna.
På beställiiiiig fraii kunnat ge en sådan illusion av rörelse strid mot de svåra elroiioniiska belrym- Chile iitförcle han 1883-84 modeller som Itodin ", säger Carl G. Laurin i sin ren, delande sin rika värld niellan sin till tvii miiliiesstoder.
Bada blevo för- konsthistoria.
Och Springcr komplet- trogna, hängivna hustru, sina infinga störda niider inbördeskriget.
Hans be- tc&amp;r i sin Kunstgeschichte detta: " Ro- ' arbeten och sina iilsklingsf~if attare.
römda jattegrupp, ') Borgarna från din såg rörelser, dela]: av: rörelser och.
av beställ- mö j1ighete.r till rörelser, som ingen f öre Rodin tycktes aldrig bli färdig med Calais ", fick mycket lclai~de.~ sin studier., Han kunde i årtal hålla.
på Imila och Rodin tvingades att ge den honom beaktat. "
med ut1ra.st till ett arbete.
Alltid f anns en hclt a.nnan uppställning an han ville Och det är verkligen så.
Nar ~ o d i l i det något nytt att anteckna, att till- och aiisiig passande.
Ingen ville av- skapade sl~edcle det ined intim.aste för- foga.
Hu~clratals skisser och ntlrstst täcka verket: I Nancy tvangs Rodin stimelse för stoffet; ett ansikte av ho- 1r; uiide han p8 detta sätt ' utföra till ett att göra f öralidringar på sockeln till noni blir en hel livssaga; varjc rynka enda arbete, i~inan han nått så I&amp;:ngt, statyn över Claude Lorra.iiis.
Han däri få]:.
liv och berättar sitt om det att han var belåten.
Han trängde iii i gjorde dem, men de voro fullkoinligt iniiiiniskoöcle, som ansiktet tillhör.
Det de innersta hemligheterna hos sitt ' stoff, emot hans övertygelse.
Hans iitonior- ar, som kgiide han allt, visste han allt.
S % srark var Rodins skanparekraft att han anteclcnade tålmodigt och noggrant delitliga, storslagna Balzacstod, be- allt därav, ij,nJa tills han nått fullkom- stiilld av.
" Soci6té des geils de lettres " han inte, soni andra, behövde benådade ligheteii; ända til.1~ hags kande den och utställd 1898, avvisades på ett syn- tillfallen a.v inspiration för ' att kunna minsta detalj dari.
Hans miiine var fa- iledi gen of örskämt sätt av bestiillariia.
skapa.
Haii var inspirerad jämt och belaktigt utvecklat.
Han kuiide i å.
r - Man sökte göra gällande att clensainrn.a darf ör skapade haii alltid; Ilaiis konst- tal behålla intryclret av en flyktig stäm- inte var lik Balzac.
Och dock hade Ro- iiamliga niål var liv; liv i alla former.
ning i ett ansikte för att, nar, han be- din, för att skapa cleiisaninia, sökt ige- Han s5g livets berusande lek i kroppar- hövde det, saniniaiistalla det nied: en noni alla befintliga portratt, last ige- nas beröring, i k~iislostäniiiingariias oiindlig niassa andra, och.
däi:ur slra.pa nom.
all litteratur on1 Balzac och vistats fina, flyktiga vibrationer i aiisilcten och p5 de platser, som ha nigot att skaffa nervlriiutar, i de olika l jusväxlingariias det hcla, slutgiltiga koiistverket.
Först på senare tiden av sitt liv för- nled honon1 och hans verk.
Under år lek kring förem.åleii, i luft och hav, i.
unnades Rodin iiagra synbara f r a m g h hade han levt sig in i detta verk, i d m - allt k o ~ t och gott.
Och han återgav gar.
Han vaim åtminstone förståelse tic, Balzac, som han ' ville slcapa så sann trogct detta liv, %teilgav det, s % som in- Under ck, senare och helg juten som nlö jli.gt.
En.
ofant- gen lyckats.
Han frågade föga efter och ~eil~aäiilia~lclen.
åren var han .bosatt i RX+ion, en liten lig rad skisser och utlrast vittna 01-1-1 den popul.aritet.
F ö r honom.
var arbetet, vacker och fridfull by invid Paris, diii.
omsorg, varnied han tog sin uppgift.
återgivandet i koiisti~ ärlig framstall- han inriittade en.
galleribyggii scl f ö r Och sa - genom.
oföi~ståciidc inföl: cleii, ning av den livets triunzferaiide, över- sina rika sanilingar, av dels egna vcrlr, se-clerincra visserligen of örbehål1sa.int raskande skönhet h.an såg i allt, helig.
dels alltik och moderii konst - speci.ellt beundrade och .eilkiiilda., storartade.
ska- Därför blev han aldrig, trots alla djupt sl~ulptii~.
Sam.tidigt hade lian dock, pclsei~, tillfogades han den sorgen, att kriiiilrande motgångar, inför vilka vem utföra bestc211- som helst annan skulle ha brutits ned, liksom förut, flera ateljerer i Paris, en se en aiman del avsides liggande, olriinda Siven av ningen, med resultat, att en banal, sit- trots allt oförstående, all offentlig mot- hans umgaiigeskrets.
Sedan 1908 41 ade tandc., intetsag.aiide Balzac fick intaga vilja och allt hån, bitter.
Och därför han e11 stor ateljé i hotell Biroii vid den plats h.ans arbete var så berättigat Buiide han arbeta så som.
han gjort, Rue Varenile.
Det ar meningea att.
till.
anda i11 i det sista .. Darför slutligen en blev han den han är - bildhuggarekon- Hans berömda staty " Tänkareii har skulle iilrattas ett stort niuseuni f ör till hans viildiga, av stens störste, skaparen av oandliga var- haiis verk och hans sanilingar, niccl ho- huvudfigur nom själv som konservator för livsti- " MLIs; ~ des arts decorativs " beställda den.
den.
Detta förslag stod inför förverk- verk, Helvetets port, framst51.lrznde Rociiiis sätt att arbeta är förbluffan- ligandet då världskriget utbröt.
Reali- Dantes ' Iiif eriio, som han nedlagt ett de.
Det berättas, att han kunde ha ett.
seraiidet därav måste då uppskjutas - Ic~lossalt arbete på, måste han riva ut flertal nypåbörjade verk samtidigt.
och nu ar Rodin, miktaren inom skinlp- ur dess ursprungliga sam.nianhaiig. '
E11 För a.lla och ' allt räckte han till.
.All- turen, vår tids ~ ~ i c h e l a i ~ g e borta.
lo, ljuspunlct blev,, att ett Iltet kotteri för- ting fullbordades, lugnt, envist, om- Hans niotgtiiigsfyllda liv skulle anda in 3tåeizde författare och konstiiarer sam- sorgsf~~llt.
Hels hans liv var en lång i det sista förbli sig likt.
Allt vad han manslöto sig och gingo i författ1iin.g om arbetsdag.
Den enda förströelsen var ägde testan~e~~t.erade han vid sin död till.
j i.nköpan.det av deiisamina f ör.
att soni böckerna och de tidiga morgonprome- ' L.
- i j, k ' ue j: '
anlag.
Ar 1872 gifte hon s$ med en sion!
En tidning sade sig t. o. m. ha väl1 till f ami1 jen, Iiaradshöövding G dröjt med att anmäla boken under som- Edgren.
Denne, soin icke .hade haft er maren f ör att ' ' ej störa laiitfrid~eii! "
aning om sin tillkommandes ' skrivkl &amp; Ar 1852 övergav hon dramat för en Små stämningar och korta biografier.
da ' ' - en samling noveller, ' ' Händelse- tid och började att under namnet Anne vis ' ', som redan utkommit, voro aiiony.
Charlotte E d g r e n utgiva en del no- III.
ma - blev icke angenämt överraskad vellsamlingar, men 1883 har hon åter- Eii f örfattariiina, so111 åtminstone j Ä.ktenskapet blev av det torraste slag vänt och nu kommer det uppseeiide- väckande " Sailila kvinnor ".
fråga onz litterar fruktsamhet kaa mata och icke vidare lyckligt.
Vid denna tid väcktes hos förf.
i hög sig med Flygare-Ck-1611, ar M a r i e Aiiiie Charlotte Lefflers stora upp.
intresset för sociala spörsmål - grad S o p h i e S c h w a r t z.
13011 har bla.iid gift blev d r a m a t i k e ii.
Redan 187: hon hade nu blivit god och nara vän andra skrivit de populära romanerna antogs, till hennes egen f örbluff else, et1 med Sonja Kovalevsky - och " Sanna " Maiiileii av börd och lrviiman av fol- av hennes stycken " Sk&amp;despelersl~aii ' " blev också uppfattat som ett kviiznor lret " samt " Arbetest adlar mannen ", till spelning av Dramatiska teateriz t endosstycke.
Ho11 gisslar hårt adeln ocli bördshögfar.
Hon hade skickat iii den aiioiiynit ock Här skildras tre kvinnotyper, en mor den, .ha,de svårt att slå jgenoiii och val anonym satt hon också på parkett ock ocli tvii dottrar.
Moclerii offrar allt, mer än en gång betänkt på att ge up]: njöt av att höra ropen på f 6 r f a t t a, förniögenhet och siiiliesro, för sin man.
on1 hoii icke behövt skri.va aveii föl.
r e ii och den upplysningen meddelas sin utkon~sts skull.
Hon uppniluiitrades att deiinct vore oka.nd t. o. 111. för själv2 eii rucklare, t y: hon ar en " sann kviiiiia ".
S &amp; ock dottern Lizzi, som dock av några vanner att f.ortsatt; t - t eaterd irelrtioiien.
bland andra av den nu son1 förf.a:t.- Äinnet i pjäsen lag heiines eget lip upptäcker siii mans otaliga siiedspraiig, tariiina f r a n ~ t r ~ d a n d e fru Rlosainc nära8 nog: .en konstiiäriiina som i tro- nieii gråter och ' f örlåter, ty iiven hoii är Carlén, dotter till Dalin och frn lovning med en kälkborgerlig ocli faii- en " sann kvinna ".
D-en andra dottern, Flygare - och hon utgav nu anoii.ymt tasilös nian tryckes in under förhBl- Bertha, hävdar att det " icke ar lrvin- ' ' Positivspelarens son ' ', som blev en laiideli, som hota att kvava.
heimes be- iians största dygd att lilcna hundarna, succ&amp;s.
Detta arbete följfles bl.
a. av gåvi~iilg.
" Den unga vildf ag2111 bi:.yter som bliva tillgivnare ju niera niaii slår ' ' Uizgdom.sniin1iei~- ' ' 1564. emellertid n ~ e d den borgerliga ' as1rZi.d- dein och som -- hellre t a stryk och svalt e s olika ningen och ger sig ut i eiisanihe.teii. "
an leva herrelösa ' '.
Hennes romaner ö ~ e.
~ s a t t till sprak och utkoninio ofta först på tyska.
Något som förf attamrini~aii Striiidberg, som iiu i Aline Charlotte s j alv, f örst Realisilmi i var litkeratur soni i daq- efter många, långa $r skulle konima att Ecigren felaktigt.
tyckte sig s p h a e.11 ligt tal .oftast karalrtiirisei~as med epite- göra då hon löser sitt onialca aktenslrap " kviniiosakskvln.i~a ' ' - och det var f ör tet " åttiotalsförfa,ttare ' ' och soni har för att ingå ett nytt, rikare sådant.
Striiidberg som vi veta so111 det röd &amp; sin egentliga födel.scstund i och med skyiilret för cn tjur - ställde sig i har- Elraingangen ined pj5seii var obe- Strindbergs " Röda runiinet ", fick en stridlig.
Det kan ha sitt intresse att nesk n o t hennes förf attarskap.
Detta ny insats med författarinnan (förresten tillägga., att huvudrolleii spelades lioninier bl.
a. till uttryck i ett brev till j n i i r i med Striiidberg) Amile av den stora skådespelerslraii Elisc H e i d e n s t a m., däri han harmas över C h. a r 1 o t t e L e f f l e r. Sederniera Hwasscr - moder till ' den för iiagra att IIernian Bang i en uppsats ka1la.t i tolv ar fru E d g r e n ocli senare ige.11, veckor seclaii il S: t Eriks sjukhus fru Leffler för en stor författariima.
un.dcr t.vå korta ar, 1890-1892, du- (= Stockholms stads fattigv&amp;rclsiiiratt- " Att va.ra stor ", skriver han, " ar att chessa d i C a j a n e l l o. 11.ii.ig) avlidna likaledes: mycket begåva- ha ratt.
Däzför plågar det mig att hon Födcl 1849 i Stockholin av rektorn cle lroiistizariiinaii Aiina Lisa ' I3w asser- anses störst ".
J.
O. Leffler och Gustava Mittag visade Engelbrekt.
: I den ancla som Stririclberg sag - och hon redan i myclret unga Ar litterära hatade - ~ v i i i i ~ o s a k s l ~ ~ ~ i skulle iii~aii Efter iiågra niiiiclre uppniärlrsaninia.
doclr aldrig Anne Cha.rlotte Leffler bli de arbeten uppfördes 1880 " Xlfvaii " alltfL.1- iit- det.
Han hyste därtill e11 iiaderria.
Aldrig beklagade han sig atcr en problemställning om en bog %- pra glad individualistisk åskådning.,.
h * - över sina &amp; oiionzisls; a sviirigheter och vad kviiznas förh %llaizcle till vardags.
.Är 1888 mste hoii till Italien och cia.r livet.
Av " Elfsan ", som har stora dra.
sina hårda niissräkn.iiigar.
skulle den stora vaiiclpuiiliten i hennes.
" Det bl.ir, 1ia.r han gBï, ilagot milt .natislra f örtj anster viiiltar hon och hop- liv inträda.
Hon gjorde där bekaiitslrap kvar i rummets slqnining, som hade en ?as allt.
För sin framtids skull som för- med esi frainståelide nlateniatisk profes- kviiiiia varit dar ", säger e11 av hans b$- Intt arinila.
' Ty), sag; cr hon, ' ' har jag Pasquale del Pezzo, so11 till e11 her- sor, sta vaiiner.
Det var helgjuteiihetcn, .iige.
framtid s0111 dmmatisk forfat- Ca.janello, och i m a j 1890 giftc tig av styrkan och finheten i hans iiiilersta care, s % har jag ingen framtid alls och de sig.
vaseii, som gjorde ett sådant iiitryck.
- nitt liv kommer att förflyta gagiilöst Nu utkom " Kviiinlighet och erotik '.
Det ar sant ilar Raiiler Maria Rilke utan att liiniiia spår e.fter sig. "
Det Dessutom arbetade hoii - iiu.
också på en blcv franig %ng.
säger: av siii vaiiiima, deii av nr l880 var ju oclcs % " Ett dock- Leviiadsteckniiig " En gång skall man första, vad som döden bortryckta Sonja Kovalevsky.
gjort denne store koiistii5r så stor: att 1 ~ 1 1 1 '. '
~ år.
Meii " Elfvan " var slwiveii, Och så - bortkallades hon sja.lv helt han var en arbetare, som inte längtade East e j spelad, innan Ibsens stycke sett hastigt från sitt arbete, från make och efter annat a11 att helt, med alla lagen.
Och dessutom: iiar Ibsen lat so11 ich frh en sent vuiiileii kärleks- sina krafter, iiitraliga i sitt verktygs iii- sin Nora g å, d % lat Anne Charlotte lycka.
~iersta och hardaste hemlighet.
Dari I; effler sin unga hustru s t a n n a. låg en art livstillförsikt; meil just med Detta ~iaturligtvis i medveten överty- detta tålamod vann han det: ty varl- f else och hon slrriver också därom pri- rat en gång att " Nora säkerligen battrc deii kom till halis verktyg. "
Tvii återbördade. '
Jag har försökt i korta drag fram- zuimat finna sig s jalv genom.
att stanna Efter sta.tsrådet Palmstierna har im ' stalla iiiigot av Rodins leviladssaga.
iii genom att g &amp; från sina plikter ".
Ty ater Am n a L i n d h a g e n ryckt in i jet iir beteckii.ande, akt trots d l a bittra Den sagan låter sig emellertid inte be- Stockholms x f arenheter, alla svåra dissonanser i sta.dsfullmaktige, dar f örut rattas i bara några få ord, därför blir leniles personliga liv - ännu trodde Anna Johansson stod ensam som kviim- '.
min franista.lliiing ofullständig.
DZrf ör lon icke på " lösgöraiidet utan att dar- lig representant för partiet.
måste jag också haiivisa till den rika A n ii a S t e n- Likaså har i Malmö tv bloda till döds ".
En uppfattning litteratur loni Rodin, soni finnes och b e r g, efter statsrådet ' Rydéns avsä- a n m senare, i berättelsen " I strid som varom upplysning lätt I~a11 erhållas i med samhället ", g h starkt igen.
Och gelse, återbördats till stadsfullmäktige varje större bokhandel.
indå betraktades heimes inlägg som där.
E r n s t J.
L u n d q v i s t.
ipproriska i tidens aktenskapsdiskus- Litterära kvinnor. ')
) -
9 - Hon.
var Sydbrabants parla.
.
.
h o n v a r e t!
I den drömniande, av almar skuggade analen, som förbinder Dyle och Rupel, speg- de sig stadem gayeltak.
De berättade om Inferno.
Roman från varldskiiget av örgf~iigna dagar, då rådsherren i hermelin- E d w a r d S t i l g e b a u e r.
Över- ramad sammetsdralrt steg upp i detta iinder- rådhus för att lagga råd med de likstall- sattning av T u r e N e r m a ii.
Tidens ara a av hans stånd om L o u v a i n s öden.
förlag.
Den sällsamm+ staden, om vilken syster Iiiferiio &amp; r en tendeiisroman - det.
rene vet att den f ö r alltid ligger i spillror, kan ej fördöljas, - meii det har ej skadat 1icli.a.de tillbaka på en historia av tusen.
år.
) en var stor och berömd i de dagar, d å i bokens konstnarliga värde - mot 1ä- ~pree-skogen i trakten där det nuvarande Litteratur.
raii, det preussiska gudsordet, att makt ar ratt och valdet milda vingslag när den strategiska nödvändigheten påbju- der det.
Inferno har jamförts med Ned med vapnen, Bertha von Suttilers varldsbe- römda bok.
Ja, ilaturligtvis ligger det nara till hands att jiimföra dessa båda böcker.
Dock med all respekt för vad ' Ned med vapnen verkligen utrattat i fredens t j iiiist - den förf arliga å s k å d l i g h e t i sina flanimaiidc, bittra anklagelser Stilgebauer, en av Tysklands mest kända förf attare, ger i iiiferno, når Ned med vapnen ej upp till.
B9eii - nar Bertha von Suttiier skrev sin bok hade vi heller ej haft sor- gen att skriva i11 1914 i vårt livs dag- bok!
Och båda ha de haft sanznia stora tanke: f r e d e n, mäiisklighe.tei ?s största in %l.
I Schweiz, dit Stilgebauer, liksom författaren till J ' accuse - såväl som också ' Roniaiii Rolland!
- måst fly föl att få säga sina saniiingar, har boken obunden a v omsur utkommit, meii ila.
tudigtvis förbjudits i Österrike ock Tyskland.
Det ar icke blott krafteii i skildrin gen, m3nledveteiiheten i anldagelsernr mot den ohyggliga tyska krigföringen som gesr boken dess varde, det ar ocksi en.
betagande poetisk skönhet övei d e m a romaii från världskriget.
Bland slagfaltets fasor och förödelse, ryssar- nas intriingaiide i Ostpreussen, fraiikti- rörkrigets - mest ohyggliga och slump- artade situationer få vi också en kar- lckssaga, stillsam och vacker som en ti.
dig höstdag, inflätad.
Den ar som er vemodig pliminnelse att dock icke hor alla har niiiniiiskaii dött niir ksiioiiernz börja tala -- fast de alltför sentimen ta1.a ' förste-älskare ' ' - citaten kunde dC utan oliigeiihet saknats!
Annars tala de ju ett .övertygandc spr %k, som säkert lart de få, som iiiini finnas 1wa.r fr %n de första dagarnas vi1.
da, glada krigsyrsel, att se denna " pro menad till Paris " med nyktrare Ögon Sången, skrattet och de ystra utropei inför utsikten att f å uppleva detta lill: " lustspel ' ' har för alltid tystnat på mil jonex unga lappar.
Om det ej, som a.niiu varre, förvridits i vansinnets hem ska grin.
Och de som ännu kampa fö, sina liv ha nog glömt bort att skratt; %t äventyret.
Ja, de kanske glömt bor att skratta för hela sitt återstiiend liv, om de händelsevis bli öv,er.
P &amp; Dyles stilla vatten låg en gång en stai vanligt leende som ingen annan i de brabani ska landen, höglärd och högberömd, vigd, a historien och seklernas patina, dessa sekle: som utan att kunna förinta henne gått fra] över hennes ärevördiga .tinnar.
r as liv och tillvaro.
Och, det förstår n lan: denna apati är det enda naturliga i cn så onaturlig tillvaro.
Bataljonen o ch kaliiratkretsen fraii den lilla byn L les Brebis alldeles bakom fronten, dar 13: lan hiimtar apdaii mellan slagen, deci- n ieras a1ltnie.r.
Meil ingen talar därom; i dag var det korpralen, ' Bill och hand- Q, ranatexperten Gillliooley, i morgon e lleï i natt ar det kallske min tur.
Vad {erlin ligger annu endast stodo vendernas a s det att tala om?
Allting blir varde- läiidiga fiskarkojor, om vilka intet blad i l. i ist i denna värld, dar livet haiiger p % .istorien vet något att förmh1.a.
d .en sköraste av trådar: slumpen.
Hon va?
i fjortonde Srhundradet Bmbant- Det ar en skildring i denna bök, P r o-: revarnas vagga!
D % började dagarna f ö r hennes högsta v i a n t p a t r u l l e n, som är denflard- domning, då höjde henne de nederländsks f riaste teckning av döden och dess nar- .antverkarskråens f l i t till vad hon under år- iondenas och århundradenas lopp var f ö r Ne- h let jag ii %goiisin läst.
Man låg i skyttegraven och vantade lerl5nderna) f ör Europa, och världen: Lou- rain, smyckeskrinet, det konstfulla, det rena, a t t något skulle hända - som alltid nar doleii f ö r en konst som kunde frodas endast i: ntet hände -;, en, död kamrat satt inder d e n n a himmel, där oceanens ljus för- näles med ljuset av de vidsträckta gröna s ippratt mitt ibland dem.
Före natten latterna, där detta ljus så självklart som om l!
~unde de ej bli av med honom.
De let inte kunde vara annorlunda födde en Rn- 1 evande voro förfärligt trötta och) ensJ och en Rembrandts, en van Dyks och 1 iungriga.
Rovian ten .hade uteblivit !n Jakob Maris ' f ärger.
i flera dagar.
De tyska kmonernn Det ar en av Tysklands bortskamd.a.
S opade vagen dar foran skulle komma unkcrdöttrar, soni av kriget förf arligt, f Irailzvareiida minut efter mörkrets iii- ien:?
!ct, e j blott i sitt sinne utan ocksa; 1:) rott.
Si % hade tvii faror iiu uteblivit.
sitt hj ' irta, i sitt intiiiiastc privatliv, I: 1 lwiill hade en patrull begivit sig i vag ionl s jul&lt;systei.
reser till Belgien för att i itt möta provianten och om möjligt ijalpir och hela, som gör dessa reflexio- 1: iichla något med sig tillbaka.
Några 1 igga och sova medan de vänta.
ler.
Hoa heter visst inte Lrcne, hon hal ' Provianten har kommit, Patrick.
' Hur mycket ar klockan?
f rbgade jag, tt annat andrygt namn, nien allt ar ut- i det jag reste mig upp.
; ömnigt,.
E ?l.ånat, hennes faders gods i Ostpreus- Liket satt på sin gmila plats; Pryor sov; en, med allt levaizde diiitill, hennes 1 .ugnt, invirad i sitt täcke.
nan., majorcn, som skjuter sig efter at!
)) Klockan k: tolv ", sade Bill,)) eller kan- Eörst ha fatt en dynggrep i ryggen a l E; ke litet över.
Du sov eller slumrade.) '
) ' Jag drömde ", sade jag.
') Jag höll p5 311 bonde i den lilla franska byn Rosey, I I ttt begrava en karl alldeles framför den fi- neiiiies a l s k a d e, kapten Adolf, a l l l c: ntliga skyttegraven. '
i r utplånat, men det varsta, det förfar.
" Du kan f å begrava ett par man ", sade ligaste ar dock detta, L u u v a i 11 &amp; I: l Bill.
d ck så ptplånat.
Ho11 har ju sett del C Vilka ar det som skola begravas?)
fraga- ?e jag.
ned egna ögon, vad hjälper det då att ' Proviantpatrullen. '
nan i ett, ögonblick av skam och vaii-)) Vad saker d u?)
')) Jo, de fingo en granat på vag hitut ira skyndar sig att f örsalira motsatsen ' l!
S lade Bill.
)) Tre man blevo ihj %lskjutna, de Det iir ocksa detta son1 skall koinnia 5 ~ n d r a klarade sig.
Jag gick dit ut tillsam- %tt tala nar alla de döda tiga.
r nans med Murney och O ' Mearn och samlade Nu skall jag göra eld.)
1 hop matvarorna.
Den stora offensiven.
Av P a t r i c b)) Jag skall hjälpa dig) ', sade jag och bör- N a, c G i l l. Bemyndigad översattning j lade talja pinnar med min fickkiiiv.
.Det 1 lade plötsligt kommit rikligt med bränsle.
Bokf örlaget Nutiden.
må veta varifrån.
Patrick - Mat Gill ar ir1iindar.e ock L] Himlen Det dröjde ej länge.
förrän ' elden brann - var ined i den stora septeniberoff~eiisi~ l .ustigt och kitteln sjöng.
ven 1915, då " Londoils irlandare " mec I) ' Det hiir tycker jag om ", sade.Bil1.
.
') Gud Ei:ila.nsmknnen återerövrade Loos ock L ' vad jag ar hungrig.
Jag kunde äta upp en Leris.
Det %r denna slaktiiiilg - t y cr 1 ' me.
Medan jag hällde i teet, satte ~ i i locket l 3 %daii var det - soni han skildrar.
Hm i 5ver elden och fläsket började stras koka.
var sjiilv med om det varsta.
S %radei 5 ') TTar har du brödet?) '
fragade jag.
)) I den där sandsäcken9), sade han och pe- f örst n %gra veckor sedan offensiver p$ en sack vid tröskeln.
börjat och kom då hem till London, kade Jag öppnade säcken och tog fram ett bröd.
dar han utgivit dciiiia bok.
Det var fuktigt.
Jag höll det under ljuset Det är enkelt och ytterst trovärdig.
t, ocii såg att det var ljusrött.
) ' Vad ar det har?
frågade jag.
berättat det h,ela.
Även detta ar ci: ' l) ' Vad f ö r något?) '
- Bill sparkade till teiidensskrift mot kriget och som sådaz l.
Pryor f ö r att väcka b.onom.
ocksa en bland de yppersta.
Men för) ' Det är en underlig färg p5 det här biö- f at-tareii ar fullkoinligt neutral, ickl C det sade jag.
)) Vad kommer det sig av, ett ord om något a.nnat an hela det för Pryor ' i!
tittade sömndruc.ken på brödet.
farliga systemet.
Och det räcker.
Hal n Pryor &gt;&gt;Det ar ju rött brummade han.
skildrar dessutom soldaternas djupa av &gt; ' Ja, liksom det vore färgat sade jag.
sky för sitt ha.ntverk och för det liv d ' e ' ' Såå sade Bill. '
) Ja., men vi äro ju i. alla nödgas föra som grottmänniskor i f all så f örbannat hungriga.
Jag skulle äta det om det vore doppat i rattgift.) '
smuts och elände.
" Men hur har det gått till) ', frågade jag.
Det bliraemellertid ett slags döden s ' Det gick till sålunda ', sade Bill:) Haii en förfärans resignation över de- som b2.r det fick en granatskärva genom brö - ' j, J J J l j ', J l 1 ' j, j) ' j, ' j, j, 1 '.
MORGONBRIS isvinclarna till ' blelrning och rlfid.
Trots cletta ölit-~des plan tornas antal och cle cggacles alla av clsönime ' n om den arörla vixena, som till F deras snöfia slut blev clen encla ljiisstr~~len v5rlcl.
.
.
Av Allt cletta visste yi-iglingen, som för Ar till- E ' lo~ * Viola.
baka hncle satt sig i sinnet att ' eii g&amp;ilg, clB lian E n yngling fr&amp;n söderns solbelysta 1Rnder blev stor, fara bort till det ' stora besget PROS- - \) id allman s \ J a g h ~ t, hade i vittberesta ' lciiilslrapares böcker liist, att siar.
Han blev stor och SA for lzan.
Han n e r J o s i t~t,wJ~ranstrang- det 1SLngt bortom Österlandets sliitter] .Ag ett.
var inte vidare glad d &amp; han for, ty vad skiille ninc och sörnnlvshet.s \ r.
isberg, vilket solen i Artusendeil efter hr- lian göra dar borta?
Haii for mest för att Imii tusenden, i tider konimancle och gilencle under sagt han sklille fara.
Han hade dock Iriiappast var efter vhr, bestrukit mecl de hetaste strilla, satt sin fot p &amp; tröskeln till clcn smala ingbngs- men inte ens den lilla minsta r h m a r ' könjcles.
port, genom vilken de personer iiiHste passera däri.
Berget, som kallades rossi sia^, var som son1 bergets herre i iislder tillät nalkas sin sten för solen; i stallet vtiste det och tilltog isvtilrl, förr 511 lian n~öttes av l ' judv %gor.na Orii ock geviisspipor hota i omfAng, utvidgade sig At alla vliderstreck frAn ' e t t riinlningsbr&amp;,.
vass dLn st-r&amp;ckte sig lin e n ychg v&amp;-n Zcd, och folket, som bodde vid dess fot, gingo bortom bAde läiicler och hav.
ej de v h t segeslopp niotn.
Den, röda vtiren~ var kommen och &gt;Rossian ständigt med vintergrtitt.
' bestrukna ansi.ktan, Fsiheteii skjutes ej ned.
ja, m h g a av dem fingo sina lij5rterötter för- ltig riimnad!
.
.
.
folken cle fria Främst ibland Han gav sig varken ro eller rast föri an frusna, anclra &amp; ter flydde u.t p % de öde och sttir du som folkviljans tolk -- enformiga stepperna, där de gingo kvalfull lian var vid m %let och väl framme förnam Hell dig, clii fria Rossia, död till mötes.
Tyst och sorgset, so:m vid ha.n det som om han s~inimit omlrring i ett hell dig, befriade folk!
randen av en Ständigt öppen grav, var livet hav, p &amp; vars yta gungade blommande röda För den nglromile yiiglli~gen var det som vid isbergets fot och sorgens nuiineclok blev rosor.
Allt var rött, husen delrorei.ade i rött, till sliit en ' förlat, p &amp; vars gl5ntning den siilira Er Bil torn och tinnar ldatscliacle röda f anor, att vandra o~.nkririg i sagan bland dt ?tta i miinnislrorna, uiig som gammal, vor0 sinyckocle rött srnyclcacle folk, som levde imder en liyprios, döden följde.
Sil gick det &amp; r efter Ar och s &amp; starka voro i röila band och rosor, i gator och griincler vars nu var att clriclin den röda \: Areii till vintrarnas trollrnakter, akt, c15 vAren med blom- lekte vinden t a fatt ined rosors ' blomblad, LIS fyllcla biigare och en Aterkiiiriiti.i.ii~ nv cle mor och sol hö11 sitt intåg över de!)
övrigra villra virrlacles u t över steppen och in i sko- Brnff; er, som gbtt a t i 111ö (l~tis 1iai.iip och under delen av viirlclen, fick folket vid .Rossi.as~.
garnas djup, cl5ir deii lilla blyga l~lfi:sippan, cleii 1Aiig.a ~ l i ~ g ~ ~ l i u i ~ vandsingen ~il.in genom fot aldrig vara mecl, de giago cl3r borta fjax- som nyss slagit upp sitt öga, stocl med slok- kiopp1öslieten.s dr hmi till clen r8da vaxens ~C!
över at t icke iilorgon.
.
.
dess liasta fa.s ville vii1 bli cle ran f r h i glädje och glam rim1 sorg j. sinne slaget huvud, I ~ ~ J I W L ~ I skanimeii och hF~g; de visste inte a.v den livets glKcl,je, kurina följa modet s % djupt att lion - socliiacle.
stora uizclerverlceiis tid, ty dessa back redan Gl5cl; jeii över att %nt,ligen f &amp; fira den röcla clörreii p &amp; gl5ii.t; fiircliga att stiga.
in p &amp; arenan som ligger i et.t hjiircegott skmtt - en konst som man riiinst av alla fick odla i bergets vkreiz var s &amp; stor kbtt rnxn glömde hernl-~est,ys, SA fort I~erusiiiizgeils vhgor saktat av.
1.3 &amp; rhet.
Men sil en elag, 115s till och inecl de arbete, glömde ovan och gnat, ty vad hade Isberget Rossia lbg riiirrnat, dess hiixsliares svaga leenden, sonl iiriderst.uiiclom slrönjdes i dirt förflutna nu för I~etyclelse di, clm röcla stol.
Tar sp1itt.rac.l f6ï evi.gt, ty rne.taniorfoseiis Ito~sia~riarnas anletaii clll de viincle berget ryg- ' fiisgeii, soin till och med gjorde luften röd, nya fas var deil, att de 1ossna.cle isstyckena gen, försviinno, koiri~rio i i Agra ungcloirixr p5 s t:rukit s tredc ö m r s111 flsi 11. t a t ai.il \ a r, v Klv t togo n.n.i; ittsei: till att flyta riktigt isiir.
Dcss a.
i i och 1a.g: rrreilixii.
fattig och föl-stn ci.n.sats gjordes försts sö~irl ?geii.
&amp; er re- idén att plantera röila rosor Ixirig I&gt;eig:.ets l l ~ - j?
g g ~ l l ~ l l h.6g fot för att hejcla dess viclarc i.itbrecluing.
De rik, gjort alla till mecllcnimnr av en familj, volutionen, clB miingcler av folk s:unlacles p &amp; planterade gAng efter aniian., men lyc ' knn log lagt g1a.m över tanl; nr och siiiilen och 5.ter- den lialvc; irlcel, soin l d d a s av cleii impoqerande clem siillaii i möte; dock de fortsatte sitt ar- givit At alla clem, som fOrut vanclrat oiiiliring Rasanslca kateclrnleris viildiga, peltirghligar, har, bete, cirömn~ancle sig i n i hoppet on1 c:iz aröcl med vintergrhtt i ansiktet, en fiii.g.
sil högröd pA c1eiin.a Ilistoriska plats, cl %r SA n~hiign, ung- var,,.
en d r inecl slinger, blomnlor, sol och soin om de tvagit sig i den röda skrrnorgonens dorrisdemoizstrntiones t.k~git sin c ?n.thsiasLiska röda dukar.
Men ack, cleri aröcla.
viisena var renaste pc~rpur.
.
.
; intligen hade clen rficla, börjaii, men lika., fort nOtt sitt ' blodiga slut.
soin ett fata morgana och l ?ii \ .ngen giorcle i v8reas morgon Iiomnii t, d % alla liriiide f5 iinclas HIis, dBr deii ~Odib ~ A r e ~ fOrsta s l.
) l.omina sköt förtvivlans sista ögonblick ett sprJng iipp P % ut, f b fylla, sitt bröst inecl dess frislru ' 11:i:ft oc ' li skott och ga \ - f ö rlossnisigeils appell, stocl en berget för att fresta ödet, irim bergets viiggar v ' aiiilri~~ oinltririg i ett iincllöst.
gladjeriis, ur folkhop; g; u:n.eracl a.v svartögda sycllairdslca voro honom för Iiala.
315iidc akt iiAgon lycka- vars sköte nielodier och ' s Angel: spri~ngo fram sl~.önl~ieter, ~.ill; .n bjöclo u t iosci.il:~u.kette.r i gul t des och kom igen den nasca viir v5ncle lian den ena efter deii andra föl: att till.
sliit mötas och blitt, för ath lyssiin t i l l ett tenigerainents- sorgseii om, ty av liaizs planta kiacle b1:ivit en i ett nlla betvingniide aHe.1.l dig, du f.ka ros sis,^.
fullt tal om Ulcrainas folk och dess ÖdeslBnga; in tligen blanc1 folken L 9 fria ranunkel,.
.
.
alla anclra blonimor i bergets Iiamp.
stQr du som folliviljans t&gt;llr!
skrevor bragte cle utför berget neclsvepancle - Vacl 11.~1, t8iikte ynglingeii, d2.r han stod Hell dig, clu fria Rossii~, f örstunimad, griiva.iidt: i sin 11 j a r i m historislrlz hell dig, befriade folk!
facli fös att finna Boinbinationens lösning.
stet.
Så tappade han säcken och föll själv Pram einot clagein som sandats ovanpg.
.
Det a r därför brödet a r rött. "
- TJkrai.iias cl6ttra.r bjiicla niig rosor i bancl av Vi vor0 mycket hungriga och iiar man iii.
bortom ile blodiga $,r!
iiiitt liemlaiicls ' fiirger, s i d e lian, i det han f 5ste hungrig ä r man e j kräsen.
Den som har friheten aiirln.ts +y buketten p h l ~ ö s t s t.
Viil gjort Iioin lian ihfig Vi &amp; to med god aptit.
alclrig iiierl ti-iilliopen.
gpir.
(Forts. i l sid.
12.)
S % gingo vi ut och begrov0 de döda.
När de röda rosorna bräckte isberget. '
' ' Jag h m ate~givit detta lilla brott- stycke därför att det nzer an nii.ilga och starlm ord visar vad tidens kloclca ar slagen.
De voro inga " bestar " eller nii~~de~viirdiga iiidivider dessa tiiiga inan iiiiia.iz d.e drogo ut.
Patrick - Nac Gill själv - var författare aven före kriget; Bill var lcoiitorist och Pryor var akademiker och klassiskt bil- dad.
De kunde dock gå ut och med gott samvete begrava sina döda - vår tid skall aldrig kunna begrava sitt brott, J sa.
S.
- O n. Q Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp Stort Lager av in- och utZ&amp;ndska nyheter i.
.
Damkappor, Dräkter och Kjolar till billiga beatamda priser.
i Obs.!
Beställningsavdelningen.
MORGONBRIS 11 FrAn agitationsveckan.
Stockholm med omnejd.
Meddelande från Centralstyrelsen.
I t A.gitati.oi~eii inoni Stockholm och trakten omkring var synnerligen livlig.
.
Internationella.
socialistiska livin- För klubbarna att rekvirera S &amp; hade Stlslms Allm.
Kviiinoklubb nodngen kominer hos oss att htilhs från Morgonbris expedition: anordiiat ett möte med föredrag av fil.
söndagen den 3:djr mars.
Mltrikel .......: ..........., .............. pr st. 2: 6 (1 kand.
Arthur Engberg, och Södra Kvia- Enligt vad v i försport kommer iioklubben anordnade tv5 möten å Stadgar ............................... D -: 03 aren Finland att snviinda denna Söder, varvid f ö r e d r g höllos av Anna Medlemskort ........................... D --: O2 Sterky och undert.eckilad.
datum.
De$ vore öuskvart och iir Brevkortet DDe federerades inur 3 D n -: Oi Från N y n ä s h a m 11 och S p å n g a att hoppas att d &amp; ocksh Norges och Ströskriften De nya barnlngariia n n -: 03 klubbar rapporteras välbesökta och Dnnmarlis kvinnodrg kund e infalla Brocshyren Se dig omkring.
..... D B -: 03 lyckade möten.
Talare Jiilia Ströin- samma dag.
Affischer ........................... pr 100 st. 2: 5 (1 Olsson.
R o il n e b y Soc.-dem.
kviiinoklubb Upprop för Morgobris gratis.
Kvinaoklubbar!
hö11 agitationsmöte den 14 november.
D Till: ~rbetnrekvinnoriiri gratis.
Föredrag av Rebeclra Sveiisson.
De- Glöm ej den fortsatta inbetnl- Protokoll friii 1917 iirs koiigress pr st. -: %i klamation, servering, diskussion över niiigen till kougressfond~!
Centralstyrelsen.
be ' lysningsfrågan iilom landsf öreamlin- -- gen samt kritik över livsmedelsnämn- dens arb.e@satt .. E- ' rigail inleddes av fru Betty Aiiderssoii.
Ett uttalande gjordes, som t.illstall~des f örsainlingens livsnzedelsnamnd.
kerna.
Men det niåhand.a: lycktl?
även, detJ Från Sundbyberg.
Ännu saknas rapporter från flera håll o.ni vi a h bjuda till.
der möten hållits, men den axyloclrning Utat har klii %hen redan framträtt trennc Seclan Sundbybergs; B~cial~dcin~okratislcl~ som har gjorts visar ju att idén har Xvinnok1ub.b bildades den 8 inaj d&amp;ta Br gk ' iger.
Vid ~bilcla.nilet och under, a.gi.ta.tions- Iinr den e j låtit höra a v Isig i Morgonbris.
veckan ha hållits föredrag av fru Agda öst- uppfattats och tillva.rata.gits på ratta - Tu efter agit.ati.on.sveckan m &amp; # daock ett livs- lun.d,.
varjanite.
f örekominit aång och rnii:sik.
sättet.
Ännu flera möteii ha ock &amp; varit t+eelren höras aven från 0, s.
Klubben s t.
a ~ - Vidme ha vi anordnat en aktaonunderihXlning tade mod e t t SO-kal n~eldlenmar .o &amp; har un- mecl littserart föredrag av II.
Bergegren samt planlagda men m %ste, icke minst p % sång .och mii.skk.
grund av att belysiiiiigsfr~gaii ej kunde gef a r f ördubblats tills nu.
Vi äro dock ingalunda, belbtn.a med ~ d e t t: ~ Dyrtiden ocrh varu~bristeii %ar helt natur- orchlas, iiistiillas.
resultat.
Det ä r inte utan besvikelse vi fun- ligt va.ri.t: €ören~cZl för klubbens intresse.
P5 Allt som allt: agitatioiisveckan i nit at.t f.ortf arande flertalet # arbetarekvinnor e t t a v våra.
möten höll en .led.aniot .av F. H. I&lt;.
iiovember har givit gott resultat.
Na.r helst st. &amp; utanför eoin passiva 5,dcådna.re.
Dodi f öredrap lon1 livsmedelsfr&amp;gm.
.Klubben h m till harvaran.de livsm~edels- kvi~iiioklubbariia ilasta gsing gå till bordse tiden själv mana tilLsam~nian icke eu- dast arbetarna - mannen - utan även kv-in- niinind gjort fl:a1nstallning on1 a t t kvinnorii,a storms skola saker t al1.a ha öve.rvuiinj.t norna.
I vårt allbete för .agitationsveckaii, antingen inatte bli representerade inecl 2 med- a t t n ' ämnden sin tveksa:nihet odh vsiga tro p5 sin egen som be&amp;rivits jämväl med husagitation som l~cn11na.r i nanmd en eller s j a h ville utse ett s. k. kvinnligt ' råd.
Ng- förmåga att .arbeta.
medel, har # det t. o. m. h %nt a t t våra agita- tor,er blivit avsniista av just ' arbetara- got svar därå, ha vi annu e j hunnit erhålla, Med partihals.niiig!
hustrur.
D a s bättre ar d e t bl-ott e t t fatzd, men .enligt vad # det upplysts har nämnden A g d a Östlund.
.
som visat clyl2kt oför:st.ånd, nuen .redan det, intet emot a t t ett par kvinnor inväljas .., ' Fran kvinnoklubbarnas arbetsfilt.
C. '
För dagen f,år, det vara .nog med vad soni a t t: det överhuvudtaget visas nonchalans m9t (le viktiga s,ociala trågorna ar betec1mand.e.
anförts.
Det visar blott, a t t vi 1.eva, ssom E ' lcrt.alet äro sbdana, som förklara .sig.
i c h organ.isstion, hoppas p&amp;.
i~tveckling och äro första vand det är fraga lom, da det galler wecl.
Kunde v i .blmott .allmänt f å med alla cle kvinnor, ' som ratteligen hade rsin p1at.s i clcn soci.ddenzul~ratis.I \ ia kvinnorörelsen.
Det är bedrövligt .att ar; betarehustrur .skolri, klubben, borde vi ha stora utsilrtcr a t t kunna vartill vara s &amp; nedtryckta av många barn, och &amp; oxa verka myc ' ket f ör sociald~eni~olcratiili, bekymmer för ' dagen, a t t de e j kunna ägna on aven Iiör: rattvisa %t kvinnorna.
A n n a Liiid.gren.
sllvarlig tanke på bättre tid,e.r - p &amp; fram- tiden.
Vi f å dock under inga f ÖrliåUancle~i ge tappt utan söka s i a d a 8d.enna senare kate- gori av kvinn.or, ty i inotsats till cle för~1.t- nämnda iiro dessa bildbara för social, och po- litisk fostran.
VCi1 vore .ocks %, om det vor:?
Agitera ifar möjligt .att intressera # det stora antal urigri En arbetarhustru bocde icke köpa annan symaskin än Solidar- Symaskinen, MORGONBRIS!
som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt är det högsta som kan uppnis och överträffas icke av nigot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 2, STOCKHOLM.
med byggnader och jordbruk Del stora Wendelsbergslo tteriet i Stockholm.
I m ~: Principer: Höga Vinster och snabb dragning.
Högsta vinsten: Nara slutsålt.
Dragning förestår.
Andra viiisteii: Vinsternas varde 9 0, 0 0 0 kr.
Tredje vinsten: EGET HEM: Vallsta n:r 2, 11 /, l m.
irhn EG~S I Högsbo, s:n, ~ ~ Vallsts.
Areal: 114 tunid., boningslius med aj tunnlm ~~~~~~d~~ treTligt boningshus,.
I " och samt li ' c ' u- 3 ruin och li6Ii samt furstliga.
Ladugard, =; &lt;d, svil1llus 111. m., f&lt;&amp;lla]: e och h:unll.
111. m.
G; O ~ bruiln.
Allt p &amp; fri ocli egen pinncl.
6 ~ 0 0 0 kr * Pris: 53000 ler ' ANSES VART: 10,000 kr.
Pris: 7,000 In.
ANSES (inköps- och viiistviircle.)
(inköps- och vimistvIirde.)
Lotter säljas i Bok-, Cigarr-, Pappers-, ~idnings- ' m.
fl.
affärer i hela landet.
Lottpris kr.
2: 10+35 fire till porto och dragnings.
lista vid relcvisitioii direkt f r h i hixvu.clesp.
Skriv ett hrevkort till EGET HEM: Lindehult ii:r 3, 2 lm.
fr. lb-~maboda.
Areal: 78 tulllll- % ' ggnader: ' boningshus, timrat ocli panelat, inneh.
tre rum] &lt;fik.
~t.~~~b~~~~,~~l i en 1giipa med stall, lad~gai.d, svinlliis, ljrmn m.
111.
Allt p % fri och.
egen grund.
.
ANSES VART: 12,000 kr.
Pris 9,000 lir.
(inlröps- och vinstvilïde.)
~ ~ ~
MORGONBRIS .- ALLMÄNNA SPARBANKEN Högsta gällande ranta.
(Forts. fr. sid.
10.)
att i 13:cle 8i.l-iunchadet regerade i 2 lejonsta,- den * Lemberg en furste, D:uiilo, som stiftade cle bl&amp;giila färgerna.
- G.ott att kunna sin historia, slutade han ocli bjöd till att avlyssna talet, vilket Iian föga förstod, men vacl lian s &amp; mycket mera förstod clet var, att, trots den laliga tid drraimren varit i olc under Rossia- Ronianows valde, hade i11a11 inte lyckats frAn- röva lionom clet, som naturen skii~ilct, det, som bevarat honom fr&amp;n lelrnmlig och andlig död - hans levnadsglada temperament,, hans livliga fantasi, lians Ironstnärsanlag, lians klin- gande modersni&amp;l!
Bast han lyssnaclo till detta, varav franigick, att clen tid sar förbi c l i Ukrainas skolor neclrevos, d &amp; Ulirainas böcker förbjödos, d % Roinanows lösen var: ned även med clet ulcraiilska tankesiititet, och fr8n och med den dag, som var iime, gingo ulcrsinarna mot en bloil-istringens vhr, som slrdle visa, att än ägde de faderns anda kvar, fick han se en syn, som bländade lians blick: trupper under f laddrnii de fanor och k1:ingancle spel, trupper med och trupper utan vapen, trupper under bl %giila fanor, ixlrrainsk-:L ston- dm och jättebadr, p &amp; vilka det lästes: Leve clen demokratiska republiken!
Leve det fria Uluaina!
Alla slöto de upp kring folkhopen med en orcliiing, som gav heder At det fallna tsardhnets galilla konvoj, cle smicliga 3 tsscherno- rriorteriia~ lrQn Svarta havets sträncler p A sina eldiga springare.
.
.
Över det hela vilade en niaj est.atisk respekt soin koiil 11oiiom att kanna sin liteilhet, nien ocksa k&amp;nslan av, att lian stod bland ett folk som skrev kmslie det iiitressantaste bladet al sin historia just nu, lat.
lionom förninzm&amp;, a t det ögonblick, som var, var en stun.d son ~slculle följa honom livet ut!
.
.
.
Festhögticlen tog sin hörjail med en sorge gudstjänst över natioiialskaldea Taras Scliev tsclienko - född i livegenskap, arbef:aonde niusernas tjänst, clöcl i kampen mot tsaren bödlar, fick han nu sitt rninne tolkad av sil trogne lsrjunge Saitseff, som ined en av st; ~rlr patos buren stanmma talade om sin älsklings slcnlcl o d i efter slutad tal bjöd meiiighetei sjunga slraldens sang 3 Testalnentet~.
De olik: u Grundad 1883. d Stockholm.
Iltalar hapta spar kissinta.
Kassafack uthyras k i n 5 kr.
pr Hr.
Aktiebolaget Nya Banken.
Emottager ine3 * tuingar till hagsta gällande ränta.
taininorna tycktes vilja g &amp; isgr, men SA fat- ade en priist en blilgd ' fana, sprang upp p &amp; ii1 pelarsockel ocli marlrerade takten med v %g-, rtsde slag.
Allt och alla grepos av en s t h - iing, som sade, att nAgot stort var under rarclancle ocli för vad som ville komme skulle il1 och med livet sattas.
N %r SA finnar, ester, letter, litauer, polacker iiilsat det n.ya Ultraina höjdes för alla follr- ilag, soiii suckat under Bon~anows valde, ett siingande leve.
S &amp; sattes TawisBa palatset ioni rnnl och i teteii gingo Ukrainas döttrar, iinyckade med rosor och bl&amp;gu.la band.
Tidningen Morgonbris måste varje arbetarekvinna läsa.
Agitatoris k.
Upplysande.
Sot.-dem.
kvinnornas samor~anisations i Sthlm styrelse sammantrilder 2:a mandagen i manaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Frösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tal.
2 % Fil).
Eskilstuna kvinnoklu bb avhiiller or- dinarie möten 1:sta m %ndagen i varje m %nad kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelsen.
Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb avhbller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- dagen varje m h a d kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya folket,^ BIIA.
Nya medlemmar hiilsas viilkomna.
Rl ?rrrrlnnn.
Arvika soc.-dem.
kvinnoklubb av- håller ordinarie möte 2:dra måndagen i mana- den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal. '
Kulturell.
Utkommer 1 gång i månaden.
Lösnummerpris 15 öre.
Kommissionärer .20 proc.
rabatt.
Prenumerera på posten!
Kronor 1: 80 pr år.
Provnummer sandas från Morgonbris ' e x p e d i t i o n, Upplandsgahn 85, STOCKHOLM.
Sot.-dem.
kvinnornas centralstyrelse:.
Styrelsen.
Föreningen för Hembiträden i Stockholm avhiiller möte 1:sta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sax.
- Styrelsen.
h u s soc.-dem.
kvinnoklubb av- hiiller ord.
möte.
2:dra måndagen i manaden kl. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb (eec.-dem.)
avhaller ordinarie eammantrade 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkete Hus.
Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm.
Sthlms Allm.
kvinisoklu9lb (soe.-dem.)
Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, avhaller ordinarie mate 1:sta dindagen i 1 fr. A.
T.
72 90. varje manad kl. 8 e. m. Korre~p.
mkr.
: Fru Agda Ostlund, Upp- Obs.1 Lokal i P-salen, Folkets Hua.
landsgntan 6i, 4 tr. A.
T. Vaaa 20 66.
Styrehen.
1:sta Lotteriet fi \ l frniån hr Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund.
Lotteriets Iiontroll~~it: Notarien i OverstBt~i~llnre~ri.ri.ibetet M a r k I De tre högsta vinstlotterna representera resp. M a r k l 1 Birger Lundberg.
OBS.!
OBS.!
.Nya oöverträffliga vinst- principer.
(I 0th 10,000 kronor Det hittills ojämförligt förminligaste - 5,000,12,000 varulotteriet.
valfria, I Vdki jordegendom for.
.
.
.
I O,!
O O kr.
lotter a 10 I Valfri jordegendom for.
.
.
1 5 0 O O kl. I i:a Lotteriet Rid- ka.ntant Lotteriet organiserat av: Ernst Norées Lotteribcstyrelse.
Lotteriet h u r erhallit vederböiligt til lst&amp;iid att f &amp; göra de högsta vinsterna rarigenom vinnaren av högsta vinsten, som l:) estfir av en om han s &amp; vill sjillv far i samrsxl med Lotteri- bestyrelsen utvälja den egen.clom h a n önsk:ir erhtilla, samt vinnaren av indra viristen.
Bostadshus på vallri tomt för 1 2 0 0 0 kr.
själv likaledes i samsad med Lotteribestyrelsen fS; r vitlja tomt var som helst i Sverge f6r en villa, soin uppföres i enlighet med hans egna Unsliiii ngar.
I tillliai~clali All as hos Lotteri bestyrelsens ~ i u n a r e n fbr sjalv i samr&amp;cl med Lotteribesty- vanliga kollektörer samt sändas till relsen utvälja den egendom ban önskar erhhlla.
landsorten efter relrvisition, helst &amp; brev- Bland de 10,000 vardefulla och praktiska vin- kort, under adress: sterna nämna vi for dagen yttefl&amp;we daregatnn 12, Stockholm 6, varvid 40 öre till porto och clragningslista tillkommer.
Vinsten Bestar a v bekväma och gedigna nlö1) ler til) !tvenne rum, iivensom pr-yc~na; lssaker, biblio- tek:qinne, erforderliga husger&amp;d m. fl.
inven- tarier för ett elegant u.ngkarlsliem.
I vinsten OBS.!
Lotterna äro mycket beglrliga, ingar liärj %mte ett niiiidre yiriförrfid.
vadan rekvisition bOr göras sn:w,ast!
1 " Ett ungkarlshem " för.
.
.
.
8,O O O kr.
Lotten kostar 2: 10.
