# ID: svediakorp-per2436
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,904
# sentences: 947
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Niccou Bambino: .MADONNA, 35 öre.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2 e - '.
......... .. -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
e.
.
.
-.
... - - '.
.
.
-.
.
- - -.
-.
- - - i % r.; .. - r.- T.
-.
-
Leopold von Kalckreuth: SOMMAR.
N2XR F R E D E N KOM.
.
I fyra %r ha vi längtat efter ocb bön- fa-llit om f r e d e n s j u l - och nu iir den 1iä.r ..
Men den blev ej så, som vi drövmt .oss.
Ty idet blir val en fredens men icke en fridens jul denna.
Hur ha vi ej talat om loah utmålat för oss den dag freden kom över värl- den: den dagen falla väl människorna varandra om halsen och griita glädjens glittrande tårar varhelst de mötas, på gator loch torg - s. % sade och trodde man.
Men nej.
Världskrigets brott var f ö r stort, mänsklighetens Man- den under det för orniinfikliga, f ö r omätliga $ör att det hela skulle kunna f &amp; en s &amp; enkel och vacker avslutning.
Ty det är se j ett vanligt krig med van- liga brott och 1idand.en varlaen bevitt- nat, det .är brottningen mellan en gam- hur skall det gå i Tyskland?
Skall mal och en ny världsordning som för- den m %lrnedvetna arbetarerikelsens siggått, ocih i denna ha alla utvägar nu äntligen klart signalerade demokra- till sin yttersta gr ' ans utnyttjats.
Ocih tiska politik slas mer av en ny sol- nu k a n den k.ampe11s vilda vågor icke datesk, stundar de t pobelexecess.er o ch sakta sig, fast stormen, som tramkallat hungerdöd för det tyska feolket?
Skall dem, bedarrat.
Ty nu lcornna dynin- det månne sluta me-d att imperialis- garna från djupen.
Och varje seglare terna i a l l a länder skola finns var- vet, att de e j är-o att leka med.
ann i ett brödraskap som naturligtvis, Tiden gr fylld av tunga lärdomar.
trots världskrig och batfulla talesätt, När vi tro a t t det högsta skall trium~ aldrig upphört att vara till.
Ja, då har fera och .det vackraste d å ut i full oeh b.ok jevismens ' %a, jonettokrati " hem- yppig blomstring, som vi trodde en fört " segern " - och all va.rld.eils ar- gang i vår stora naivitet för ett år se- betareklass f %r god tid på sig att be- d m, då revolutionen i Ryssland bröt undra de skänker, dmen fått av sina, de 1b.o jor, som d ' ii voro världens stora vänner.
sk:amflack - då blir det det låga och h som trimuferar.
Och fula o ~ siBnsta,.
4 MORGONBRIS Av Frits syberg.
Snart brinner det kanske i våra egna knutar.
Vad våra hemmabolsjeviker - tack vare dels avsaknad av en för- vildad och %esinningslös soldatesk, dels en påtaglig skillnad mellan vänsterso- cialism och bolsjevism - e j förmått., skall kanske lyckas för B e r r L i n d- m a n.
Ty nog vet man nu, att det svenska folket ej längre nöjer sig m,ed l&amp;mpor.
Det vill ha f örfattnings r e v i- s i o n - det ser ut som, om högern vill h.a författnings s t r i d. Utg %ngen kan blott få bli denna enda: folkviljans se- ger, Och ett upplyst och sansart folks vilja ar, att var # man får sin rätt - och var kvinna!
skola &amp; stadkomlm,z död o@h förintelse efter .en .förut uppgj.ord plan.
De olyckor, som ännu återst % för folken .att genomlida, ha doek ej längre denna d i s c i p l i n a r a karaktär.
Vi un- ' danrakna d % ententens livsmedelspoli- tik mot det tyska folket.
Ej därför, att den iir betydelselös, utan därför, att vi så innerligt hoppas, att det ej kan vara meningen att den skall fort- sattas.
Det ar visserligen sant då de säga: D e h a d e i n t e t f ö r - b a r m a n d e m e d o s s.
M,en vi vänta av de segrande f o l k e n ej blott rättens och adelmodets politik, utan vi vänta locih tro, att de ur sin 51: &amp; &amp; i.seld av 1i; da; nden skola k~innla.
visa \ Så g&amp;r väl nu ocksil de wenska h i n - vädden en n y m o r a l.
Icke den nornas stora fråga mot sin lösning.
gamla kristna, som skall ha l ö n för Det ' biista vi kunna önska ä r .d. %, att sina ' goda handlingar, utan en ny, förbi våra kvinnor # ock &amp; i känslan av ett vardagens gråa landsvag, spännande nytt ooh stort ansvar skola växa sig in över högre vidder.
Ä r den för stor till omdömesgillhet oah lhnskap om de och djup f ö r d,en enskilda människan frtigor och förhållanden, över vilka de att !ännu fatta, s5 kör) d.en dock vara skola f % makt att ingripa.
Det blir en uppn2bar för e t t f o l k som sådant, I synnerh,et i ett ögonblick, då ett an- jdklapp e j ' blot tirl lyst ' '.
nat folk ligger vid d e s ~ fot och tigger * om bröd och förbarmande.
Denna jul, som med fred.ens Man har förstiitt, aktat och beun- men icke med friaens budskap, låter oss drat Frankrikes kvinnor, som i nödens dock i mänsklighetens namn h o p p a s. ooh fairans stund stått stolta .och starka - ?+P kvinnor att vår bön till alla&amp;&amp;mt,ns in i det ' sista visa vad den stora wsbr- tan förmår: att sinlna de vapen, med vilka .den .har medlet till en rättvis lhämnd i sin hand.
Ty det %r själv- övervinnelsens, icke triumfens slcim-.
mer, som ar det vackraste smycket p &amp; en kvinnas psnna och det ar ocks %, den garning i uppoffrande, ej i egois- tisk kärlek, hon &amp; T, som sedan !höjer och bar upp hennes tillvaro i livets.
vardag.
Därför vad ja vi, för d e olyckligas skull, oc; h för de segrandes skull, p %.
&amp; et d e e j må bli små i sin &amp; orhet,.
utan att vi.
må f &amp; .ha dem kvar pk sin givna plats i vårt hjärta: S e n e j t i l l b a k a uta.n frlamåt!
Denna jul blir andå så litet g o d.
Gör den e j värre ond a n den behöver.
Ju1i.a Ström-.Olsson.
Litteratur.
Elin Wiagner: Asa H$ama.
Bonniers för- lag.
Redan bakens utstyrsel säger os; a t t Blin Wigner rör sig i .en helt ny miljö.
D m för- tjanstf-dla tec1cn.arinnan av moderna politi- ska # och sociala kvinnor i händelsernas cen- trum, storstaden, har flyttat sin andes bopä-.
ilar ut i &amp; ygden, till det mörkaste Smaland ti.11 och med.
Dar kvinnoemancipation och röstratt aldrig komma över en .kvinqm Ep- par, men # där .den primitiva kampen i manni- (Foilts.
.å, sid.
15.)
MORGONBRIS O: En försvarsrörelse.
Av ~ l l e K n ey.
Pi grund av sitt läge, omgivet av i fyra år har hon tappert ' hållit ut.
o. s. v. - under aftontimarna syssel- krigförctnd.e land langs hela sin grans En a d l a, förut fönsjunken i sin egen satt en grupp ungdom, Bom annars va- och därtill ett bergland, har neutrali- sorg, har atervunnit mod att leva ge- rit liimnad åt gatan.
Men denna ungdomsvård ' borde tetsvakten i Schweiz varit mycket ivår.
nom att helt ge sig åt detta arbete, som Soldaterna ha måst posta i de mest ensli- i så hög grad visat kvinnornas hand- b ö r j a t i d i g a r e loch vara d a g - l i g om den skulle kunna tankas ga bygder, högt uppe i Jurabergens o &amp; lingskraf t och of fermakt.
* * verksam i vidare kretsar.
Alpsmm snkgioner, de ha rnht fira * f ned sig med rep, gå fram p % smala Inom ' ' Tolfterna ' ' g j o d e en g %ng .Niar man ser nya och åter nya bevis branter med svindlande stup % ömse si- p %.
vad denna kraft loch makt förmår, en ung anka, ensam familjeförsörjare dor, de ha haft att trotsa snölaviner d &amp; nndmr man om ej vara kvinnor och u t 0 m.
h ~ t janancle sitt och barnens och skrid jöklar, men framfiirallt köl- skulle kunna satta in sin kraft och of- uppehälle, i en diskussion ett inlägg, den och de a1lr.a svåraste f örplagnings- fervilja p % en annan uppgift i loch för som säkert ingen av de närvarande f örhallanden.
De viktiga passen över försvaret, men ' uteslutande d.et sedliga glömt.
Hon talade .om g å r d a r n a St. ~Gotthard och (St. Bernhard ha t. ex. o !m %det, det som avser ungdomens i apbebarehusen, om de dar vimlande varit avskurna f rån vagf örbindeke .med barnaskarorna, om.e:n mops ångest när hon lämnar sina smii i - denna skara, dar byarna i dalgångarna under hela tiden e j sällan av någon anledning barn, i fran början av oktober till slutet av och lika avskurna a x i de små skolåidern äro blandade och hum ofta maj byarna i Jurabergen.
Dar finnes ofta några eller en enda osed1i.g förgiftat de andra.
ej ett enda värdshus och nar solddater- na kommo ned utfrusna från höjder *, Under sommarti,$en har i detta f all kunde de ej krypa in i en vanlig till-.
" parktanterna ' ' åstadkommit nagon bättring.
Men under vinbern finnw flykt.
Försöken att avhjälpa der.
ingen såiilan h jZlp Den " f örsvars- vantrevnad hade strandat på bri&amp;an &amp; uppgift9 ', till vilken jag med dessa ord lokaler .och deras bustrur och möd&amp;$t vill .hanvisa anergi5k.a unga kvinno- bönföllo den schweiz2k-a kvinnofijh- ningen a t t råda bot.
Det ' var då E@$; krafter, det vore att som Else Spiller Spiller - en dam mellan 3 0 4 0 år- gå u r kvarter i hakter, söka upp nå- vid ett möte framkom med sin viil ge- gon möjlig - eller till en början omöj- nomtänkta ptan, nämligen att s jälv.på lig - lokal och där s a d l a barnen, som platsen ordna eller sklaffa lokaler $ h; ännu ej tillhera skolan loch Bom vuxit till henne slöt sig maningom en hjalR.
ifrån.
krubblan, till gemensamma lekar kar på 100 mestadels unga.
kvinnor:, och.
sagor - .eller föra .derii till kalk- Under äventyrliga o ch of ta f arliga baokt &amp; o. d.
- under d.e timmar, som sol i gränstrakterna rekognoserade.
, .. *.
.
derars.
mlödrar %ro m,est upptagna .av hon plats6rii.a.
Hon m&amp;ste ofba gen@ &amp; hudhiillen eller u t,earb e.t e t..
.
.
.
, -.
s6ka hela byn innan hon fann vad %on En !kvinna av Anna Bterkys art - Ay Emil.
ö s t e h p.
.
.
:.
.
.
.
.
.
. "
.
.
.
.
.
behövde.
Sedan galltie det a t t med vi känna henne ju alla och den, som ej .. ...
hjälp av insaml,ide medel f % lokalen.
i räddande undan f örvil~dningens.
vaxan: kanner henne, kan f å en skyzat av stånd.
Ena gången var denna en f. d. de fara.
henne i Julia 8 tröm~0lssons b ok stuga, som brukats till hön&amp;hns, en lan- I l~tockholm finnars ju nitinga i detta H j B.
r t.
a n s o m k a m p a - vore nan gång en f örflallen s10 ttlsruin, en ost- syfte verkande f öretag: arbetsstugor: som skLPad att leda ett sadant företag, källare, ett getstall, en lada, ett fågel- läsestrugor, sagolaf taar, Birkag %rden.
dar den s o c i a l A k a n s L a n f ängartorn, en teater, ett konditori!
Fru matilda Asp har under årtiond.en och d e n v a r m s m o d t e r l i g h e - I dessa och andra uppsnyggade lokaler med den .mest ihärdiga hängivenhet t e ii m h t e vara de drivande krafter- ?m nu de lOO unga miedlijia1parinnorna skött sin gosseklubb, likwm Cecilia na.
Och s2kert finnas unga flickor, varit värdinnor.
Dessa unga kvinnor Milow sin och en ny sådan har sedan so111 kunde bli bättre manni&amp; &amp; själva ha i regeln löst svåra iipp-giften ett par år veikat un&amp;er fm Natalia av att pti detta satt hjälpa de mödrar, att .genom systerlig valvil j.a @ kapa Fi %lander~s .lediiing odh andra särdeles son1 med orofyllda simen maste fy &amp; trevnad och p % sanima g %ng inge den gyiiixsamma f örh %ll.andeii.
I f lera år sina mångfaldiga varv, att bevara bar- respekt, som gav h&amp;llning å t det hela.
uppbar fru Lisen Bonnier ett liknande nen från a t t redan fr %n de spada åren En ung flicka har genom ihiirdigt ar- företag.
Allt det goda ' dessa kvinnoi hemfalla %t d,en sedliga smitta, för vil- bete t. o. m. lyckats .radda ett par verkat inom deii krets de nåkt, hör till storstaden mer an något annat stalle drinkare, som f örut tillbragt större dessa ov.ag %ara varden, som icke kun- ar en härd.
M.en.
aven landaortssta- delen av sin tid i arrest bör fylleri.
En na sif f erbevisas men kiinnas.
Åtmin- derila, och .s jaha l.anEl1sbygden behövde annan ung flicka, från ett rikt och bil- stone av enva.r, som sett n % g ~ av t dessa liknande företag.
Överallt finnas goda dat hem, vadade hela vintern till mid- jan.
i snö för att n &amp; sin " soldatstuga ", s0.m om somniaren flöt i vatten.
men '.
.
, ' W .. f. a rh-: %.
,,:, *.
-.
d ' s b.
.
.
MORGONBRIS Kvinnorna och antislaverirörelsen i Amerika.
Av A n n Maar g r e t R o 1 m: g r e n.
I " Jag önakar e j att uttala mig mått- Vi ha .svårt att tanka oss a t t det inte fullt i denna fr&amp;@.
%g till den, Vars hus brinner, att han skall göra mått- ens är 7&amp;80 lår sen anna ar ligt l a l ~ s&amp;g ~ ~ ' till, en iDan att han som bo- o &amp; köpttes i Amerika skap på adktionbr och torg, Och att med måttfullhet skall slita sin hustnu man kunde l s a lannonser sadana som ur vMdtagarens häniier - säg till-mo- t. ex.: ' zEn nior med 4 barn säljas var dern # att hon gradvis skall dra sitt barn för rig eller tillsamma1is ".
De svart~as ur elden, men tala inte till mig om familjeband trmdpades under fötterna mattfullhet i denn. &amp; sak. "
Och han o ch kr:owades under auktionsklubban.
t a ckar gud, som liir t hjonom att f örakta De vita miinnen brydde sig ej mer om mannikofruktan och att förkunnaian- de tarar, som: runno utför slavinnans ningen i hela sin eakehet, beredd att svartes lcinder, än vi tyvärr den dag i dö OSOM martyr för davarims sak.
dag ar fråga efter tårarna i ögonen p % vår ko.
Antislaverir örelsen var pii satt och vis gammal innan, der1 tog fart.
Redan 1870 hade Benjamin Franklin, * kort före sin död, bildat er förening emot slaveriet.
I sty- relsen hadc han även insatt kvinnor.
&amp; 1830 fanns det ej mindre an 150 sådana antisla- veriföreaingai * runt om i de olika staterna, men de förde alla en ganska lam tillvaro.
Den som satte liv i rörelsc ?n för slavarnas befrielse var William Lloyd Garri- s o n.
Han började, likson F r a n k l i n, som en fattig typograf.
Redan i sin första ungdom begagnade han varje tillfälle a t t skriva och t d a emot slaveriet.
Han försökte också att ge ut abolitionisti- ska, d. v. s. antislaveriblad.
1830 träffade Garrison e.11 Susan B. Anthony.
kvskare, * * som jämte honom satte upp en abolitionisttid- ning, men han fick snart gå i fängelse F r e d e r i c 1; D o u g l a ~ s, den p &amp; grund av sina uttalanden i tidnin- f örrynjde mnilatt; slaven, som blev den gen.
En rik kviilcare friköpte holloin svarta rwens f r 5 ~ t e rförlcampe, skri- emellertid genom latt betala dc höga ver om G a r r i s o n, .att han bade ett u i d e ~ b a r t v:iiinand~e yttre - var böter han var %dömd,: Genast b-örjade ban ett veckablad aldrig högröstad eller larmande: lugn " Befriaren ".
Uppfylld som han var och klar - och ren soni en sommaiisky.
av tlanlcen på slaveriets stora synd, - Han besat.t en f ab elaktig inspiration, lcunae.
han ej låta sig hindras i att som kunde förvandla en församling lik- vaeka de sovandes samveten.
" Jag som till en enda individ och samman- vill vara bask som saprningen och oböj- smlä.ltn tusen ' hjärnor loch hjärtan till lig ' som rattfardi~gheten ", skriver han.
ett.
.Sådan var alltså d,en ledare, islom ut- Den store statsmannen, som kdlats " FS- stod förföljelse av lalla d a g för att be- derneslandets fader ') och var en av grund- f ria lidande .medmannisko r.
En gång läggarna till A.merikas frihet.
av * * En religiös sekt, vilkens medlemmar var haii nara dlöden.
Ean sl6pad.e:~ voro bland de ivriga.ste ant.islaverikiimparna.
folkhopen niid ett rep om hake3 föl Rörelsens börjas.
l.
att hängas.
DDet var p &amp; det torg i Bo- ston, d ä r hans staty nu står upprest.
I sista, ögonblicket riadda:des han av borgm; &amp; t aren, som: Fat f ängsla h~onoin.
Kvinnornas medverkan.
D o u g 1 a B s säger: " Nar abolitio- nismens historia skall skrivas, då kom- ma kvinnorna att inta en stor plats p &amp; dess sidor, ty slavens tmk har f r d ö r - allt varit Skvinnans sa ' k.
I kvinnans hjärta och i hennes samvete har anti- slaverirörelsen till stor, del haft sitt ursprung och funnit sin driv- kraf t. "
Sådan r a r hans upp- fattning, men han ' anför inga bevis.
Säkert ar emellertid att kvinnorna voro med i stzi- den alltifrån dess första bör- j an.
Kvinnorna hade i a.11 stillhet årtionden f öre den egentliga rörelsens början upptagit stri- den genom att undervisa svarta barn.
D &amp; var det i flera stater förbjudet att lam.
en neger att läsa.
Det var bs- lagt med samma straff som ntt skara bort tungan eller sticka ut ögonen på honom.
Därför vallade detta tilltag f örfiil- jelse.
Nar en kvakersks p % 1830- talet tog in en svart flicka i sin vita flickskola, mistade hon alla sina elever.
Då bil- diade hon en skola för neger- flickor.
För detta blev hor1 åtalad och fängslad.
Bevap ilade skaror anföllo hennes h113 om natten, slogo in %,i- sterna och försökte tända eld på hu- set: En annan kvinna, som också hade en skola för svarta flickor, fick sitt hus ptåtant G &amp; hann med nöd riadda sig ut genom I&amp;gorna.
Hon fortsatte sedan likafullt sin &amp; ola, så stor var hennes rnedkanslla för de okunniga och för- tryckta svarta.
Föraktet för negrerna var lgi * anslöst.
Die fingo inte sitta tillsanimans med de vita varken i kyr ' kan eller på jarnvags- tågen, utan hade särtskilda platser.
S !ammla behandling rönte de sam upp- täcktes ha aldrig så litet negerb1,od i sina %dror.
Mamachusetts kvinnor gingo i spet-
MORGONBRIS -- 7 P - - -, ' ' sen för ~antisl.averirörelse och en av o m rildrig blivit överträ.ffad och siil- dem, vitkens namn i ab01ition~stisk.a an i ~ p p n ~ ' ", d d en1:igt ett uttryck av kretsar är meist oförgätligt, är kvaikar- e i d e l l P h i l l. i p s.
Snart blev ituatioiien s &amp; kritisk, att man ndste prästen L u c r e t i a M o t t.
ELon var en av &amp; e första; som uppträdde iverge byggningen.
Följande morgon offentligt och ta.lade för sllaveriets upp- .ar den nerbra.nd.
hävand e.
A b b y K e l l y vilr .även en av * örelseii-s.
niest energiska agitatorer, lj) a r r i 8 .o n s-kriver lom: henne: riiltalig # och modig.
Hon, liksom andra " Bland alla mänsklighetens vänner o ch rvinnor, gjorde atlt vad h011 kunde f ör välgörare, som jag haft den lyokan tt skydda och radda förrymda slavar, att kanna ...
har ingen gjort djupare dlret vanr livsfarliga f öretag, sedan intryck på mig eller fyllt srnig med T o b 11 B r Q w u blivit avrat.tad st.örre beundran.
.
. '
Och D DO u g l s S S iör sin verli~~; ailihet härvidlag.
yttrar om henne: T$ax&amp;t hl.and alla Det %r självsagt latt S u s a ii B. Amerikas adla kvinnor st år L u c r e- B n t h o n y, den stora kvii~~~ofrigö- t i a M Q t t.
.
.
Eon talte till varl- den genom var 1inj.e i sitt lansikte.
Det remkan, oclrsii var $bland de kviiiiior, wrn deltogo i slavarnas befrielse.
fanns ingenting oharnioniakt hos hen- ne, ingen motsägelse mellan tanke och Den " underjordiska järnbanan ".
handling.
.
.
En sådan lrvi1111m anslut- ning till en sak måste mycket bidra 1850 utkom en ny lag, som satte till dess frlamgång.
.
.
' Hennes &amp; syll; tra.ff f ö r att hjglpa f örrynida slauar Av Hans Heyerdahl, verkade soni en predikan.
.
.
När hon) ch för underl&amp;tenliet att ge upplysnin- börjat Dala dig jag e j längre en lrvin- p r, som kimde leda till .deras gripan- na.
.
.
men ett upphöjt viisen, som lor, soin dleltogo i offentliga aiigeliigen- e.
Deiiim lag fraiiilrallade bl.
a. bragte ljusets .och kärlekens budskap heter.
Hon svarade, att det.
soin iir R a r i i e t B.
.
e e c _ h _ _ e.
r ... S t o w e s från den oandlige till en värld, som ratt och plikt för en nian, oclrsa Kr det i~~rldsbe~ödcla bok ' 0iikel TOIIIS 1.evd.e i mlörker.
€ör en kvinna.
.
.
&amp; t g a ', villren aiises ha varit det verlr- Bland d.e kvinnor i syd~staterna, som ram~i~astc av .allt, som sbeclde i aboli- vi m &amp; k.
o m ~ ~ ihåg a i strid, stå tioni~stagitatilonen.
Den inne.höU slril- systrarna S s r a h och A n g e l: i n a D; e t var starka lrraftw, soni stod.0 3ringa.r av vedrliga tilldragelser och G r i m k é främst.
De) eoro döttrar emot slavarims frigörelse.
H.el.a han- b ar sIa.iriiinge.ens omisskänli ga prägel.
till en rik plantageagme.
Efter f.a- deilsvärldeii var beroende lav handelii Aldrig har .el1 rolnaii haft en s % vid- denis död frigåVo al1.a slavar de nxed slavii,garn.a.
Det an slig^ att p %.sltl- striiclrt politi &amp; och inioralisk verlrari, ägde.
A n g e l i n a hade anda sen var3.a~ billiga arbete Wingde både som dmnn ' bok b d e.
Det uppseende sin b.arnd0.m lidit av latt se den grym- b~oiaulls- och soaberproduktioilei1, de den viickte var oerhört.
: Föixta %ret het, som begicks mot lda~~ariia.
10ft.a tv$ viktiga~te.~al~delsVa:rorn~ den i 300; 000 es.
Iii ' lra stor upp- I dc ~~.tlconi hade hon smugit sig ut om kvällen sen ~ordliga slavstaterna.,; siirskilt Virginia, rniirli~sanihet vackt.e .den i England och det blivit mörkt, f ömedd &amp; ed en .lit.en hade man anlagt stora: anstalter f ör att len övriga viirlden.
Fran Eiigland fflaska olja och andra lindrande medel uppföda slavar till sydstaternas b oin- Eick mrs S t o w .e 1110 tta en adress, iiii- för a t t hjälpa de mjsshandlade.
Slut- tdkplaiit ag er.
Dar igen0111 slru~le s:Lav- iertecki~ad av l / z miljon kviiinor.
Bo- ogen övergav hon sitt fadeniesland och behovet fyllas utan den besvärliga slav- ken blev översatt till 20 sprhli.
I syd- sin * ars bus för - att undfly ljuden av hransporten från Afrika, som tog död ~tateriia va.ckte .deii helt nat~.rl.igt en på.drivarnas pisk,or och de piskade % p$ 40 pr-oc.
under resan.
Fr %n hanclels-: * asa.~de f örbittrin.g.
skrik.
' Hon - begav sig till wrdstaberna håll: var man .således raad för a t t göra Abolitionisterna hade inrättat ilagot för att raopa ut sitt sönderbrutna hjar- sig ovänner med daväganra och under- soii kallades " den underjordidca jam-.
.
tas H,agoskri över slavägarnas hård.
blilsbe i stället orastiftarna blanc1 de bai~aii ".
Det var en organisation till het och davarnas däi1idliga lidandeii: lä~gsta f oPkke ' lefienten.
hjiilp för de rynlmiande.
Ett helt nät som h m själv säger.
Att uppt&amp;da of.
Efter # ett möte i Philadelphia 1838 a r gilrdar och personor gömde o &amp; be- - fentligt var motbjudande f ör henne steg förbittringen så högt., att n ~ a fordrade ~ ~ davar, som rymt för att upp- blyga och tillbak~adragna natur, m r briiiide ner ~alno1itionistei:nas nybyggda sölra Kanach, där deras frihet var be- hon kände sin plikt och börj.ade t212 samlingshus.
En .slrara in. %ii v o ~ o aver skyddad av den brittiska kroim.
.
till kvinnorna.
' Sm&amp;ningom fick hor på vag titt forstöra L zi c r o t i i Slavägarna jagade och förföljde Bila sjklvtillit och m d nog a t t tala aver M o t t s hem, men vSiide om ocl slavar, unders6kte g %rdarna m. ni.
Det till .man.
briinde i stallet upp ett helii för neger var föreriat med stor fara .att var.a be- 30-tdet had,e det inte förr bäni barn.
h jalplig vid denna ' ' imderjordiska ' ' n kvinna steg upp och talade in Varken I; u c r e t i a .eller A 11 g e trafik.
M.en kvinnorna tveka &amp; inte.
.
för en mlanlig försading.
Dett.a vacktc l in.a liäto .av~slrracka sig.
De Kollo et.
De f örB1ädd.e sl~av.ania .och gjorde allt d a r a r stor f örargelse öveidlt.
Från nytt möte.
Under vilt oviiseii och sten- för att riidda deni, vilket f örsvårade predikstolarna ljöd f6rdö.melse av n&amp;.
kastning av massorna utanför bygg- slav jakten och f örbittrade sinnena p % got så Okristligt och prästerskapet ut.
ningen ' talade Angelina bändande ord ömse håll.
fädade her.dnabrev, riktat mot Ange.
till man - och lcvinnor.
Hon anslag inän.
K,ort före kriget 1861 kade S u s a n liua Grimké.
Detta förd,ömde de h i n.
nirrl~~ohiärtats stränlgar med en " rn6k1 A 11 t h o n y planlagt en lång agi-
Av Joachim Skovard.
als kvinnor offrade allt de ägde av tid, ch pengar i dessa- föreningars tjänst.
Det v a r därför.
bittert för kvinnorna, lär hundr1a %mdagen av s jiilv- tandighet ' sf örldaring firades i Phila- lelphi-a 4 juli 1876: ooh alla minnen ' rån kriget framdrlog os, att kvinnornas dfer d % .ej .elis nämndes.
M !e&amp;an det rna standar.et efter det andra bars i Len st.or-a p:rocesionen, med namnen in- ikrivna på de mail, som kämpat för s h - ramas ' befrielse, saknades alla kvinno- l a m.
L u c r e t i a M s o t t s namn) lev ej hyllat.
Inte beller namnet 3 a r r i e t Beecher Stowe, ias6an det var .hon som med Onkel bm stuga skrarnd-e upp vzirld,ens ts~an~- rete till [handling mer an någon hade iörm %tt göra.
Intet som helst erkilmande gavs Ilt, winnorn.as stora garning.
' De vor0 to-; alt glömda vid natilonens jubelfest.
För dem fanm intet annat att göra in att protestera genom a t t utebli fraii iestligheterna.
# De höllo sin egen f.wt.
den nationella xöstratbsföreningeii, %är den arevördiga 83-åriga L u c r e- t i a M o t t presiderade.
Dar sjöngs sången ' ?Om: hundra år ", vari före- kommr: ' ' Då skall kvinnan, mannens hjdp, stå soin mannens like ...
För- tryck och krig skall inte mera holöras sv " etc. Till sist avsjöngs " .Närnare dig, o. &amp; d " av församlingen, som reste sig.
I fem timmar under den mest tryckande: hetta hade &amp; et enla föredra- get efter det ' andria &amp; hörts av dem; som Pörstodo .att stora: lrvinnogarningar inte tatioiisreisa jämte mrs.
C a d y sainlades .darf ör sydstaternas &amp; elepra.
S t s n t; o n m. fl.
lrvinnor - och de till en kongress, dar de antogo ei; inän.
: Mötena bzevo övem,llt lavbrutna f örfattning och va1d.e l~rigsm ' inisterr av infernaliskt oljud.
Dse talande boa- til.1 presid,ent.
Till v. president valdes bard !erades med ruttna ia.gg, bankarna en 11xa11, som förklarade att slaveriel i salen brötos sönder o. s. v. Slutligen slrulile utgöra den nya republiken4 hände .det latt i11i9s A 11 t h o n y och hörnsten.
hennes lilla trupp lcördes u r s alen, o ch Nordstaterna länge varit radd:l En vädjan till Englands kvinnor.
hill, f ö r sydstaternas uttrade ur unionen revolvrar bl ' an1ct.e i luft- i t 1a.l~c7, En vad j an till kvinnliga partikamra- .D * % tyckte hennes medhjälpare att ~ ~ d.
s i a t e ~ n politiker ar, voro förbittradc ter i England har sants från S o c i a 1.- måttet var rågat och att tz~riién borde över de angrepp, som gjlordes mot slav deinokratislca K v i n n o r n a s uppges.
F1.era s v dem reste-hem-.
Men viisendet, som var så omistligt för plan C e n t r a l s t y r e l s e s å ' lydande: B a a a n A n t h .o ii y, mrs S t .a n- tageagarim.
Och så utbröt.
det fyra På samma gang vi uttrycka vår djupa t.
o n .odh na.tnrligtviis L u c r e t i.
a årig, kriget mellan nord- ?och sydata glädje över att kriget slutat uttala v i vart hopp om att.
Internationaleil M t t höllo trroget ut .. .I Albany term.
1.yclc.ade.s de f $L st6 d av b orgr~a.staren, Kvinnorna vor.0 som vanligt ick.e de snart matte samlas.
Vi bedja.
eder som sjalv sattse sig på estraden med lad- soin und~androgo isig bördoma.
Fyr: aven att göra vad ni kiniina för att £5 vapenstilleståi~ds~illkore~t~, så tolkade, dad revolver i haiiden for latt kunna hundra av viiststat ernas lh %rd#a.de ny att livsmedel omedelbart bliva avsända upprätthålla ordningen och beskydfla bygga.relivinnor ställde sig till .och mei till Tyskland för att hjälpa dem upp- yttrandefriheten.
: S # % stora svtirigheter i leden, f örlrliadda till soldater.
Som rätthålla ordningen under revolutio- hade 1.rviimorn.a tatt övervinna,.
liga gingo u t $ör a t t f ö l j a sina män nen.
alidya blott eldade av liinförelse att fi Kriget och kvinnorna.
Till de tyska och österrikiska kvinnliga strida f ör sl.avarnas bef ri.el8e.
N &amp; d4.
partikamraterna Hösten 1860 hade republikaneriia uppt ' &amp; elctes .och .bortvisades, &amp; te~kommc har sants telegrafiska hälsningar från segret vid president-valet och A b r a- de p &amp; annat h&amp;ll .. Kvinnorna vor.
de svenska so ' cizldernokratiska kvio.~ ' h ' a n~ L i n c .o 11 n " blivit vald till s jalvf örpatna och outtröttliga i hög nornas centralstyrelse s % lydande: yrssident.
NLI fruktade sydstiaterna att De innerligaste lyckönskningar s5.w sta grad, icke blott på slagfältet och slaveriet var döds.dömit.
I febr.
1861 das Eder, emedan revolutionen i Edert sjulcvården, men på tusen satt., ' sD !e bil land har genomförts, och emedan det.
' + Irincoln utfärdade en befrielsep~okhma- dade genast vid krigets börian f örenin lyckats Eder att ' därvid uppratthalla tiou, som 1edd.e till slaveriets fullständiga gar pi % varje ort för att &amp; affa kläde ordningen.
Leve demokratin.!
Levc upphävande.
Han var Amerikas mest iiilskade och sa.knade president, andel \ och oegennyttig.
och f öda &amp; f sol&amp;aterna.
I-Iundrati~seil soci.alismen!
Leve lrvinnoröstratt eim!
I '.
l ',
MORG ' ONBRIS 9 De krigande ländernas kvinnor.
Av d i r E r i k H e, d é n.
Det ar mlanllen som gjort och full- F n n o r n a s roll fört världskriget.
inskränker sig vid första ögorikast.et därtill, a t t de i0k.e hindrat det.
Dook a r det lätt insett ' att de m %ste ha gjort något mera.
De m&amp;ste: ha hjälpt till, de ixhte i hög grad ha lhjalpt till däz- med.
Nå, men det ar v ' a1 ingenting hedrande f ör Bvi~morna!
Månne det Ä r det, vad.
nu fle~talet kvinnor an- går, verkligen icke !hed~.arilde att ha hjiilpt till latt besegra tyska militaris- men 8 Hade tyslita, militafismen blott besegrats för att l a m a plats åt en ny militarism, s &amp; had,e hecleorn visserligen varit ringa.
Mil helt är det dook ej så, d.et kunna vi redan nu skönja.
Det har på militarismens ruiner viixt fram nggot nytt, i Rysdand, i Tyskland, i Va~tmaiktern~a.
Utan del i detta nya och i hedern för dess tillkomst kaii kvinnan .ej giirna vara, och hon lär det faktiskt icke.
På vad satt hm hon då medverkat vid det stora varvet?
Donna f råga f ölder en annan: Hur ter sig för vår sallmiinna uppf.attning kvinnan i de ledande europeiska kultur- och nilitiirl~nd~erna?
Hur ter hon sig enligt bömagor odh litteraturen?
- iiågra niimnvär.da .andr.a källor f ör ett studium av henne !ha ej stått till un- c3erteckiia:ds f örfogande.
Allts4 kan: .jag ej ' stå till.
tjänst med någon när- inare .diskussion .om hennes atseend.e eller toaletter, ehum denna d,el av am- net - onekligen skulle \ * arit den tr,evli- Av Roberto Feruzzi.
sin sogerbana - hos hela tyska natio- Han skapade ju J u n g f r u n a v len a t t e j kunna kläda sig.
Hoa bvin- O r l é a n s och M a r i a S t u a r t.
$an sammanhänger detta drag också Men även i senare tid, hos en fïifra- .ippedb,arligen med hennes i Tyddand sam som Heine t.
er., och ZVen hos de ~v ' anlilgt principiellt underordnde diktarna - hur f å kvinno- gtliillning.
En und.erordmd var.els.e bör gestalt er ha e j tysk.ania.
skapat, som ju ej smycka sig mycket.
Hon ar diix man .minns såsom människor?
underordnad e j blott i det politiska oeb Likväl f %r man aven av.
litteratu~en culturella livet.
1I.m ar aven under- det intrycket, att &amp; en tyska ' kvinnan a r ~rdnad ' i det erotiska.
Bon: ar iiven betydancle nog.
Det måste hon vara re- l.arvidlag framförallt en tecksamt mot- idan som germansk kvinna.
Hton maste tagande, - det väntas ej att hon skall ba som s %d.an vara ganska lik den svenska i.ågon vi1 ja att göra gällande.
kvinnan.
Den tysha arbetare- o .D.en odödliga typen f ör .den .blida.
b 011d.ekvinnan måste vara ungef ar lika h tålig duktig som vår (möjligen ock lika I sjalva ver.ket ha vi nog allmänt 11yga blomkvinnan, ljuv o ~ gold, skaffat oss en ganska bestämd bild av) ch lidande) onkel ooh drömmande, ar slampig i vissa fall och lagen.)
Den oer- kvinnan i de o1iIk.a länderna, bilden n &amp; iu Goethes Mar.ga.reth.a.
$Det iir över- hörd.a uthålligh,et tyskarna under kri- iiu vara riktig eller - - ej osannolikt, iu~wd förvånande att en er-otiker av get röjt måst-e förutsatta ytterst duk- &amp; ss viirre - mycket oriktig.
T y s- Soethes världsfrejdade rang i littern- tiga kvi.nno r.
Kul turint relsser ad m.å.ste k a n t. ex. - .vi h.a henne genast klar u r e n nöjde sig med ett dyl.ikt kviiino- ock den tyska 8kvimari vara liksom d.en f ö r oss: föga skön, an mindre behag- delal, lilcsom han i livet nöjde sig med svenska.
N.an ser ookså många tyska f ull, annu my dr et xnii~dre viilldädd, m stor medelmåtta till ' hustru.
Det professorer tillägna sina lärda yerk %t doftande av matos men o&amp;s % skicklig ir sant, han har naturligtvis oaks % " meiner lieben Frau Alma " eller va.d i korvstoppning o. d., Tir övrigt just: kapat typer: av högre andlig me,dve- &amp; e kunna heh.
Men de självständigt ingmting.
Ä r biLden sann?
.Att icke zuhet.
Hans 1phigeni.a t. ex. talar lärda damerna synas dock i Tyskland alla tyskor äro fula, Sr nu lätt konsts- inergi&amp;t m o t kvinnans und,er tryckt a vara relativt färre än i vare sig Sverge terat.
Att det finns högst eleganta itallning.
Men Margaretha ar hans eller England eller de davislm lander- didana .oclcså.
Men 2: andra sidan s8 ijärteskapelse.
Högre har alltsa tyska na.
Slutligen kan ej tyska kvinnan har det länge varit ett allmänt erkärtt dikten svårt att nå, ens nar den 11 %~ sakna frihetsvilja, då ju hennes sven- fel - i själva verket var detta fel det mlrn högst.
Visserligen visar sig ska syster äger gläd jande mycket den därav.
Tyslrland a.gde o &amp; före kri-, enda av tyskar o cb tyskvanner erk ' än- hhiller, Irar som ej sallm, &amp; %som da, d % Hindexburg sDoc1.
p % höjden !av med friare anden.
I get särdeles gedigen ' l, ' I 1 ' b,.
MORGONBRIS m - Men den hade e j, i vart.
f all * e j i. på kvinno- fraga om den basta frigörelsens f ramstng, kviiinoröstratten, hunnit n@on vart före krigets slut.
; Nu är, d.et .annorlunda.
blir, tycks de t, snant d,en tyska lcvinnan, liksom redan den tysk,e mannen, fri.
Hon fortjänar det.
Hon har, ' annat att f örtiga, haft att uppvisa ledarinnor, vilka i fredskampen stått värdigt vid Lieblrmechts .och Haases sida, hon har väldiga säkert starkt bildragit till o ch snabba omslag i s famningeii, vilket besegrade Kaisern och befriade Ty&amp;- land.
M. &amp; bon nu e j %lott fö1j.a man- nen i hans frihet utan ook skapa &amp; g sin egen frihet p % egen hand!
frihet, ej blott mot tsaren och hans kreatur utan ook mot Lenin och 1h.ans b-jalpare.
Frälsa Ryssland har hon ej kunnat.
M,en .hon * är allt j&amp;mt i nö-dens natt ett strhlande löfte oim frälsning.
en gang be&amp;knande och lidelsefull, s j älvisk och idealis tidk.
Bon har visat- &amp; enna sin dubbla imtur också u n d e ~ kriget.
Hennes praktiska duglighet.
har hållit dkonomi-n i mi.ljoiler hem.
uppe, m !edan mannen %r efter år tram-.
pade skytteg~avarnas lera eller vr &amp; sig på s j ukh~~ ' aei~s lakan.
Hennes.
lidelse har # hjälpt hans at:t hålla ut uwder de andlösa åren i hoppet .om hiimnd.
Men " Dk,om tanken på himnd, på militär stiorhet, p % erövring har hos henne som hos: mannen grott en upp- of frande \ hiingivenhet f ör Frankr2ke - för Frankrike som rättens o &amp; frihe-, tens, ja aven fredens f örkroppsling. '
Den ryr4ra kvinnaii %r lidelsefull, Den både er-otiskt och politiskt.
f r a n s l v a därem:ot lider högst obe- tydligt av politilsk lidelse men dess mer av erotisk.
I3en f randca kvinnan Sr världens mest berömda romanhjäl- fallet, är hon en avgjord tinna - i motsats miot tydkan.
Men förvhiiande nog ar h.on ytterst liJrden tyska.
kvin- nan i sin polikiska stallning.
Hon ar lika ofri som tyskan är - eller var Fr.ansmiinnens s jä.lvidka leller osjalvi-.
före revolutionen.
Mm tyslcans och ska h ' änförelse hade dock ej kunnat.
Om vi överhuvindtaget finna odet lätt fraiisys1i:ans, of riihet h ' arrölr av helt nog a t t begripa tyskan, Iöi ' bry1kar soss olika orsakmer.
Tydkan far eller fidk besegra Tyskland utan Engllancls stöd .. n det icke.
Detta Englands stöd var framförallt ryskan dess .Fez Hon tycks på en gång ej bliva fri, f r &amp; ~ s ~ s k a vill aga något und.erba~t lodkmde - och ECennes iirelptnad ligger ej A t det hål- materiellt.
Eng1a; nd lewreraiie skepp, verktyg, ammunition.
Men det maste något vardagligt slamsigt.
Hon tycks let.
ock leverera en jattehar.
För satt ga-.
sa .Fransyskans skö11het ar nog icke ena stunden va.ra den societets.m %ssiga ytligheten o &amp; s j alviskh.e; ten förkropps- oon~stridlig.
Det a r tvivelaktigt om rantera fyllandet av den förna leve- ligad men andra stunden en o övertriif f - f.ö1rhållandet m~ellaii vackra o dh f iila ransplikten, medan männen fullgjorde.
lig symbol av revolutionär hänför else ar fördelak.tigar,e för de förra i Frank- iien senare, måste kvinnorna gripa in .. ooh självuppoffring.
Hur vacker en rike ' än .annorstädes.
Men de behag- De arbetade i massor på alla möjliga rydk:a lcan vara ha vi ju sebt av flema fulla utgöra nog dar en rclstivt hög r i k e, särskilt p % ammunitionsfa.- procent, ooh ännu har ingen vågat be- brikerna.
Det gjorde nu tvivekutaii.
exempel härhemma, från pri.~~s ' e.ssan M:arila till Alexandra Kollontay.
M,en strid.a fransyskans förmåga, att kliida aven Tysklands kvinnor.
Men det 5I ' mer a n: en av loss har kanske konstate- sig.
Till följd dairav kreksa ock m i k märkligt satt detta tycks xa ansetts mat att knappt nagon kvinna l- yain van- liens Ira1~slor kring henne med en helt fullständigt s jqalvf alht.
I England vårda sig själv mer an en ' ryska, nar annan iver och l.icldse .an de tyske man- a.ns %gs däre-mot kvinnornas 1,ångt ut- hon sätter till.
Och vad sjalen angår nens kretsa kring tyskan.
Eller be- stradkta deltaganae i det tunga arbe- - hur f ö~bryllad stod e j svenska all- raor detta .till.avei~rtyrs på hennes s j als tet som något maiikvä.rdigt, vilket mänheten just inför prinsessan Maris.
rikedom?
Låt oss.ej i vår lok~innighet ryktades v t över v.ärlden.
Dar fatta- Hur många historier gingo e j runt om söka 1.od.a dett.a spörsmåls farliga des: alltså kvinnoarbe$et som en frivil- ' h,ennes vildhet, ja elakhet!
Do &amp; ana- djup!
Låt oss blott lwnstatera att dm lig garning, vilken krävde erk&amp;sla de man nog liteit varstädes a t t skvallret franska litteraturen ar rikare p % blet$ och tacksamhet.
Tacksamheten fidk ju var dålig psykologi, om ej förr, då hoii dande kvinnor ' än den tyska: M.en hur ock den form, att Englands lwinnm, s j aliska kvinnor an Frankrikes tidigare.
ä n kivinnoma i någon: annan und.er h i g e t vart s j ~ ~ s k ö t e r s k a utsökt.
Alexandra 1Coll.ontay åter tyoks ha författa~e kunna tedkna, det när ngstaii europeid~ stormakt, fingo rösträtt.
makt att förbrylla t.
.o.
n. sina.
bolsje- alltid i kärlekslivet kvinnans sjal hos .Man; har talat vitt .och brett on1 mot- dem framträder.
På samma satt är det standet mo t kvinnans rös tratt i Eng- vikiska bund.sf Ömant.er.
starkt nog, men I lirtteraturen far man ej heller nå- med friheten.
I en frihetditteratur så- land.
Det var klar bild av r p l m dan som Fra,nOi; rilces måste .lcvinnan, all !s icke stark.are En i ' andra stora lan- go11 ei~sartad kvinnans sjal.
Man minns - exempelvis som ju dar spelar .en huvudrol.1,, också der, tvärtom.
Vad som däremot var Tolstojs A n n a I (.
a r e n i n: skön loch bliva frihetens .represeiitant.
M.en det starkare a11 i något annat land, detvar intelligent men bå&amp;a delarna gagnlöst, ar h a m f ör allt den erao t.is1c.a f rih.e tms kviiii.o~mes kamp bör sin patt.
.Man ett offer b %de Sölr sitt frihetsbegär loch sak, för vilken hon kamp.ar.
Och om Iran svårligen tänka sig något mer väc- för sin .oförmåga att finna ett; .livsrniil iisi.mnda frihet s1; uiidom diitar med .att 1c.aiid.e och draim.atiskt.
Kampen var ju utöver sig själv.
Man minns vidare eri den övergivne mimnen mYirdar lhenne, så lindrigt uppbygglig emella.iiåt, men lang ~ a.
d piskade boniikvinnor, oah ar ju i vart fall ett .dylikt dödsaätt visst .ar att endast stadca .oc:h fria; lrviniior Imde kunnat föra .den.
man minns en lång rad revolutionana g andca smhckrande.
Likväl ar det verkligen icke siil~ert, Samma starka frihetssinne praglar hjaltinnor.
D:et är överhuvud ett ty- piskt utslag av det ryska lynnets rike- att d.en franska kvinnan ar m.er lösak- ock kvinnan i engelsk dikt.
Diet kan dom på ' lidelsefulla motsatser, att ingen tig än !andra länd&amp;s.
Säkert är d i r - knappast tankas någon starkare mat- kvinna tycks vara s % förslavat pinad emot, att h,ennes erotik på intet &amp; tt sarttning an den mellan kvinnan hos röja ett gott Shakespeare och lcvinnan koss GYoethe .. och ingen s % hansynlöst f rihetskravan- hindrar henne från de som den ryska.
Hon har stått som och kallt bö~stind i praildkka ting.
Lika.
blid och blyg som hos den senare, hamnerska av sin soch Rysslands stulna, H.on ar, alldeles som fransm:aniien, pil lika aktiv ouh djärv a r hon hos.
den ' ' ' ' l ~ &amp; '
MORGONBRIS Av Jacob Bratland.
förre.
Skillnaden ligger tydligen djupt i nationallyimet.
Men den hm förstärkts .genom .en speciell engelsk vana: genom sporten.
Dien engelska kvinnan skulle le j kunn-at vara så fri .o &amp; säker, lom hon ej haft en idrotts- ligt utbildad kropp som underlag för sin frihet.
M.an kan läsa t. ex. i Wells ' Ann Veronica hur föga kvinnligt vek otih tålig hon bar lust a t t vara, om det giller a t t tukta en närgången .man.sp erson.
Men gör ej sport~eii henne mindre vacker?
Jo, utan tvivel i mhnga fall, men i andra da~emot m.era vacker.
Den engdska kvinnan kan vara .ob eskriv- ligt kantig loch torr, okvinnlig u %an att ändå kunna ka.llas manlig.
Men hon kan ock på ett enasthende .$att förena 11.
mjukhet och etyrka.
Sporten och över- arbetet, den har ej sin like i nagot.
h u d hela den individualisti~kt-aristo- annat ~eur.opeiskt land.
hatiska uppfostran, vari sporten ingår Denna politidka insats g ' all.er sven sZolm elbt led, gör för övrigt icke kvin- f redsf ragan.
Sa.pnolikt h a %nglands nan vidare fallen för p&amp;ktiskt arbete.
kvinnor gått före alls a.nrlra europeiska Den engelska Iwrnnan %r a &amp; säkerli- kvinnor inom fredsrörelsen.
Under gen i regeln mindre.
huslig %n den kriget har flertalet av dem funnit b&lt;ista tyska, mindre ekonomiskt duktig an fredsverhet ligga i Tysklands [beseg- den frandka.
Men rhon ar i politisk rande, ooh end&amp;t den som gillade in- duktighet o jamförli @ Överlägsen dem vasionen 1 Belgi,en o &amp; dafikningen av båda.
Likaså i politiskt frisinne.
Visser- h s i t a n i a kan med full konscikvens ligen tillhör den * engelska ladyn varl- tadlad,emdarför. '
~ e t ' ä r d o c k f a r l i g r t dens mest inbit.et konservativa för fredssiimet att deltaga i en låt vara Hon ar e j blott 1ik.a strang i fraga om riattf ärdigad krigs-agitation.
uen s % erotik som fransysk.an ar fri, utan mydket av sitt gamla sinne ba säkert hon i 5 i litterära ocb dyl ?lca ting lika Englands fraedskvinnor kvar, att man insikfänkt som tyskan - ofta är ultra- kan lita p % dem som på få andra, nar modern.
IM,en den insats en rad engel- det nu galler att bygga vä.rlden ny p &amp; ska Irvinnor gjort i .det, politiskt-sociala fredens grundval.
Föraldrakarlekens gåtor.
- Jag ' var i g&amp;r p &amp; Ytterby&amp;, sade Mhgds s und-Ogren.
Av allt det be- klämmande hemska och förvirrande hem- lighetsfulla, som jag uppdagat eller kom- mit p &amp; spbren i de mörka skogsregioner, jag har till distrikt, tror jag aldrig nAgot verkat s &amp; nedslllende pil mig som erfa- renheten f&amp;n ghrden Ytterby&amp;.
Hon berättade, varför s &amp; var fallet.
Det var vid kvällsbordet hos familjen Starr p &amp; ~eckholmen, dar tv &amp; sm &amp; barn ejuknat i difteri.
Oron att förlora dem tog matlusten f d n bide far och mor, men de &amp; to för att halla sällskap.
Doktor Ögren mAste ju ha en smula föda före antradandet av den tremila hemvägen.
Stundens stämning .hade fört samtalet in p &amp; f öraldrakarleken.
Magda ~ u n d - o ~ r e var n ej i regel mhgordig, - men för att beapara de li- dande föräldrarna ansträngningen att uppehálla konversation, var hon denna g&amp;ng spraksam och talade e &amp; gott eom ensam. '
- ' Det var, börijade hon, alldeles p&amp;.
eget beviig, jag reste till Ytterbys.
FrAn den avlägsna kojan i urskogen, bortom all manniskogemenskap, hade säkert aldrig nagonsin gatt bud efter en läkare.
Men jag hade ryktesvis av lantfolk flltt höra, att där pågick nhgointing förskrack- ligt, nhgot som man med rätta skulle.
kunna kalla för.
en fasans tragedi.
När jag senare, genom gsrdena närmaste granne - som absolut vägrade ingiipa -- fick veta, vad det gällde, beslöt jag mig.
MORGONBRIS 12 - -.
,.
för att Aberopa min myndighet som lä- ton, sexton Ar.
Till skillnad f r h föräldrar kare och söka bringa Bsdring i förh81- na, brydde han sig ej om att hälsa.
Utan landena därborta.
IHnga inledningar - jag tänkte det var - Först talade jag emellertid med bäst att taga dem med överrumpling - kommissarien.
Han är, som ni vet, en ryckte jag fram med mitt arende.
Se- human och behjärtad man.
Om vad dan jag presen ' terat mig, sade jag all- som skedde pll Ytterby &amp; hade han d &amp; varligt och bestämt: D Jag vet, allt.
Var ännu ingenting hört.
Liksom jag blev har ni er andre son?
For mig till .. han upprörd, nar han.
fick reds darpk hon om !^ Han erbjöd sig att Htfölja mig, om jag - Modern tycktes vara den mera, s &amp; önskade, men jag avbojde.
Vi kom snabbtänkta.
Utan att växla blickar med överens om, att i händelse jag miss- sin man, eller.
p &amp; annat siitt rildfrdga lyckades med mitt försök, skulle det honom, svarade hon vresigt: &gt;Vad har bli hans tur att taga vid.
ni med pojken att göra ?&gt; Jag hade anat detta svar och peparerat nigra - För att ni inte eka tro, fortaatte Magda, att jag är över hövan bjaltemo- fraser, som ungefärligen innehöll, att dig och utan tvekan ger m i g i kast med eonen i frhga anailgs vara idiot och följ faror i urskogen, vill jag bekänna, att aktligen stod under liikarkontroll.
Tan- utan vissa förtjänster hos min kuek ken att jag hade höga myndigheter skulle jag m h g a ganger inte vaga, vad bakom mig, avväpnade ögonblickligen jag verkligen ger mig in pi.
Men Svante varje motst h d f r h föräldrarnas sida, är utomordentligt rhdig och av en im- Med en vies rädd beredvillighet förde ponerande styrka .. Hang nävar är mig de mig till ett litet ' mörkt uthus.
Där ett säkert iikydd, dar min läkareveten: pA en träbrits, utan saogkliider, kladd skap skulle lamna mig i sticket.
Jag endast i en skjorta samt hölj l av en menar de tillfällen, dll jag kommer i filrskinnefäll, Mg deras äldste, aderton- kontakt med beru~ade individer.
Be- Arige son.
Hans lidande och förvildade folkningen i denna landsända ar inte utseende kan inte beskrivas.
Han tog farlig, annat an under ruseta kflytande.
emot oss med orörlig elöhet, tills hans Men fast den inte ar farlig, ar den End &amp; blick upptäckte modern.
.D &amp; grepe han 1Angt ifriln snäll.
Den är sällsport känslo- av raseri och sträckte armen efter en löe.
Jag har iakttagit den vid alla de tom matsklll av bleck för att kasta den livets skeden, dA en smula känsla brukar efter henne.
B Det I r bäst du gar ut, bryta fram genom aven den hllrdaste mor., sade fadern i det han räddade akorpa.
Jag vill via~erligen inte pAstå., bleckskiilen.
Sedan modern fördvunnit, att de spridda manniekorna i dessa sko- blev sonen Bter orörlig .. gar eller familjrgrupperna i de smA - Jag började min undersökning med byarna aldrig visar tecken av tillgiven- att se efter, hur sonen var fängslad.
het, gladje eller sorg - jag vill bara En grov träplugg var nedslagen i mar- understryka, att desaa tecken, enligt min ken.
Fran denna gick en järnkedja, uppfattning, .är ovanligt svaga.
Kanske som med hänglils var fast kring y n g det beror p i skogarnas dysterhet, att lingens fot.
Kedjan var ledd över en sinnena blivit s &amp; tröga och hjärtarna stel- bjälke pA ell satt, att flingen ej kund€ nat till hhdhet.
Hur det är med den nll pluggen och förgöka lossa kedjan.
eaken, kommer f a l en g h g att uttedag, Hans fot var hudlös, dar järnet gnagde, n a r folkpsykologien blir ett mera odlat han hade dessutom rester av sar i an * fält.
siktet och pH händerna.
Det sto för Jag reste alltell till Ytterby&amp;.
Med modligen strid emellanåt mellan honom nyfikenhet beskadade jag stallet under och den övriga familjen.
det vi nalkades pil vägen.
Det sPg ej - Niir jag sett, vad jag behövde se förfallet ut, själva stugan var j gott Atervande jqg till stugan för att tak skick, men omgivningen utan ans och med föräldrarna.
Jag fragade dem, hu1 vArd.
Den förradde invdnarnsis totala länge gosaen legat fastkedjad i uthuset brist p &amp; skönhetssinne.
De svarade mig:, Sedan midsommars - Ingen kom ut för att taga emot.
Shledes sex manade]:, t y vi äro ju nt Ansikten skymtade bakom fönstren, som vid julen.
överväldige des vid tan .saknade gardiner, men mina vinkar med ken p &amp; vad dan arma pojken mlltti handen lämnades obeaktade.
Familjen lidit denna langa tid.
Ej blott av kyla var tydligen skygg för främlingar.
J a g det fanns ingen eldstad, där han Illg knackade p&amp;, ingen svarade; Jag steg utan aven av mörker., Den lilla fönster in.
.
En man och en kvinna av medel- glugg, som satt p. &amp; ena väggen, var knappi .&amp;Ider kom emot mig.
Längst bort j femtio centimeter i fyrkant och täck1 mmmet stod en storvuxen son p &amp; en fem.
av Artiondens smuts, dessutom skuggai " ', - ag rv utanför växande buskar.
Han hade iaft nAgra timmars skymning om dagen, iarph mörker dygn eEier dygn, vecka, ?£ter vecka, manad efter m&amp;nad.
Och rad hopp hade han haft; att ntlgon indring med befrielse skulle komma?
Jag bad föräldrarna forklara denna bar- ?ariska behandling av eget kött och dod.
~Barb-isk ?.~.
uppre.pade modern: försvarr; ton.
.,Vad vi gör, är väl inte värre än vad andra gör l BBde p &amp; Lama, ch Dynäset har döm gjort som vi., Fadern .inföll: w Ja, precis som vi.
B Jag tecknade mig atallena till minnes för Framtida inepektion.
(Dar fann jag ock88 mycket riktigt tv &amp; atackara idioter £ängs- lade vid väggen och halvt ihjälpinade.)
, Men skulle ni inte kunnat hitta, pi % nbgon annan utväg med er son?, frllgade jag.
, Ert bj6rt.a borde val tvingat er att finna nAgof bättre?, .. '.
: - D &amp; började.
föräldrarna beskriva sonen och hans uppförange.
Jag för- stod, att ' d&amp;- bllstë &amp; i t klent bestillt med den unge mannens förstand.
Rans förhärskande.
id6 - att han p &amp; inga villkor kunde stanna hemma - var vis- serligen ej i och för sig bevis p &amp; under- mlllighet, men hane totala brist.
p &amp; för- mAga att tags sig fram blalid främlingar, tydde p &amp; mindervärdighet.
- Det ar dock mycket s v h t att utan samvetsgrann un- dersökning avgöra, huruvida ett klent begllvat barn hör till d e obildbara indi- viderna, eller, om dess försenade utveck- ling egentligen beror p &amp; vanvllrd och ogymsamma förhhllanden.
Detta hards föräldrapar hade haft en .dotter, som rymt aven hon., och vilken de !edan aldrig hört av.
Jag frAgade dem, om de aven raknade henne som idiot.
DA svarade modern, att det var helt annor- lunda med dottern.
För hennes räkning hade de aldrig haft nllgra utgifter.
För sonen däremot hade de tre ganger fAtt betala hemforsling.
Han hade aldrig kunnat skaffa sig arbete.
under sina vandringar att söka utkommst hade han rakat in bland de tiggande luffarnas akars och därf6r i egenskap av ornyn- dig förpassats till sitt hem.
.Vi stod inte ut med shdana utgiften, klagade modern.
, Det fanns ingen an- nan raid än att 1Hsa fast honom., Fa- dern nickade Instämmande.
, Men hans liv är ju ett helvete,, sade jag.
.Kan ni inte sätta er in i, hur han lider?, Det kunde de ej,, de tycktes fullständigt sakna fantasi.
DärpA kom den tanke- gilng fram, som var deasa männiekors enda drivkraft i livet: det ekonomisks intresset.
Det var åter modern, som förde ordet: wVi hade, tänkt fA lamna,.
.
,.
föredrag.
och broschyrer spritt det ' o- garden skuldfri till vars barn.
DA skulle cidistiska giftet, ty hon har som få d e ha nigot att reda sig med, när vi genomklorsat SYerge härs och tvärs un- Hr borta.
Men vi är ännu skyldiga fyrahundra kronor, som vi inte flltt ihop .. der en racka av år.
Några data kunria vi anteckna.
.
- Jag stig dem efter detta yttrande i ' en nagot mildrad dager.
Det var av F r u Dalström ingick i det socialde- en sorts föräldra ' kärlek som de torterade mokratiska arbetarepartiet år 1894. och tillintetgjorde sin egen avkomma.
Att h.on icke kom förr berodde visst Deras förrymda dotter bade lika litet icke på någon tveksamhet f r å n hennes som deras.
fängslade son statt.
ut med sida, hennes tro på socialismens slutliga förilldrahemmet.
Det lilla jag sett av uppgift som den stora världsfralsaren.
det tredje barnet - hans ociviliserade var redan stadgad, men man rådde och slöa tittande under lugg - gjorde henne att ännu en gång noga studera mig böjd för antagandet, att han snart partiprogram.met noch Överväga saken var mogen för rymning, han ocksa.
Och innan hon begick den för en överklass- dock.
hade dessa föräldrar efter sitt om- fru på den tiden högst kompromette- döme gjort det yttersta för att barnen rande handlingen att ingå som medlem en g&amp;ng skulle f &amp; det s &amp; bra som möj- i det av överklassen då .s &amp; hatad,e # och ligt.
De hade troligen arbetat som sla- förkattrade socialistiska p.artiet.
var med det enda m41 för ögonen, som Dock, dylika hänsyn .betydde fö. %a i deras tanke hade nAgot varde, den eller intet för fru D.
Inträdet i social- enda form av föraldraomsorg, - de begrep: demokraternas led var .för henn.e för- ett skuldfritt hem.
sta steget på den väg bon valt att g&amp;: Magdas vardinna, den milda fru Starr att vara med i arbetet för proletariatets p &amp; Beckholmen, hade blott med halv frigörelse var för henne ett livsmal, uppmärksamhet följt med berätteleen.
vida betydelsefullare ' än små hänsyn &amp; t Men hennes deltagande med den rrteckars andra h %ll.
fängslade ynglingen var dock s &amp; stort, Redan flera år förut hade fru D. ag- a t t det tvingade henne att taga reda pil dec .. j nat arbetarnas bildningssträvanden sin !Kats Dalström ingår den hans vidare öden.
sitt sextionde år.
Bon har sålunda uppmarksamlhet.
Under några år bo- - Hur gick det honom?
fragade hon.
uppnått den gräns, då de flesta män- satt i Visby, h ö l l hon sålunda förelk- Han blev val förd dariitriin?
nidror anse sig ha arbetat nog och be, ningar i kulturhistoria f ör arbetarna - Nar de ej vidare hade nt9got a j reda sig att njuta av livets skymning och senare i Stockholm, genom rekom- vikt att meddela mig, iltertog Magda i lugn och ro.
Men naturligtvis är fri: mendation av d: r Anton Nyström, hi- uppmanade jag fadern att g &amp; och: ös- Dalström i detta fall som i så myck.el storiska föreläsningar i logen S: t G6- .göra sonen och föra in honom i stugai,, annat en undantagsmänniska odh vi6 ran på Söder.
Hon hade dessutom sys ' s- Samtidigt tillsade jag modern att hämta vårt samtal med henne härom ' dagen lat med litteratur och bl.
.a.
skrivit ett en balja lagom varmt vatten, tval och framskymtade absolut inga symptom större verk, Nordiska Guda- ocih Hjälte- handduk.
Föräldrarna lydde utan mot- på trötthet ' eller några planmer, som tyd- sagor, vilket arbete utkommit i f lera sägelse, .fadern tog självmant med aig de på ett snart lämnande av st~ormene upplagor.
sonens kläder.
Om en kort stund in- och kampens politiska arena.
Tvärtom Som talare inom partiet uppträdde trädde denne med ett förvilnat uttryck i Eramlyste den mest impulsiva.
verksam- hon första gången i början på nittio- sina ögon.
- Jag räckte honom ett äpple tietslust f ~ å n fru Katas hela personlig- talet vid handsksönlmersk~ornas fanin-.
som jag tagit med mig för att i nödfall het.
Perspektivet av en lugn vrå vid vigningsf est i Hiilsingborg.
På parti- använda som medel att locka fram ~ p r &amp; k.
Liemmet ooh härden locka endast som zongressen i Malmö valdes fru D. in i samhet och förtroende.
Han &amp; t äpplet vilostundens grönskande oas mellan re- med god smak.
, Vad heter ni?, fral- sorna.
Och dock: den som icke sett fru partistyrelsens V. U., vilket hon till- gade jag honom.
Johan w, ' svarade ban Kata i sitt hem, den som ej fått njuta örd de till 1906. h e n i storstrejksut- helt lugnt, som om han nu vetat, att tv hennes älskvärdhet som vardinna.
el- rk,ottet 1902 var fru D. medlem och hans eländes tid var förbi.
%Tvätta sig, .er ahört hennes livliga konversati,on i lade bl.
a. nöjet att den minnesvärda Johan,, sade jag.
Han gjorde det ge- jet trevna hemvet, den känner e j fru 30 .april utanför Foilkets Hus i Stock- nast och med välbehag.
Nar jag dA Kata riktigt.
I hemmet är agitations- lolm bli anhållen av självaste Stendahl utbraet: &gt;Var det inte skönt?, jakade gesten lagd på ' hyllan och i stället fram-) ch för några timmar berövad frihe- han beredvilligt.
; rader den genombildade godhjärtade; ens behag.
Under de senaste tio A femtion åren, Nu tar jag honom med migw, niinniskan, som amopar alla goda mak- sade jag till föräldrarna, roch jag tror; ers skydd för människornas öd,e.
I can man stiga att frn D. jämt varit på inte, att ni mera får se honom.&gt;.
, De iiylika stunder söker man försona sig: esande fot ocb hennes agitation har agg ej precis ledena ut att bli av med ned att Kata ifraga o m va.~ldsh~andel- ?j ' bara omfattat Sverge, utan vag.en honom, men förrAdde heller ingen glädje, ierna, som den radikala personlighet iar .ofta gått över Kijlen.
Det har sar- att bördan vältrades på andra axlar.
noii är, prompt skall vara en hästlängd; kilt varit under stortingsvalen ', som.
, Snälla doktorn,, bad modern, rlAt oss ?Uer två framför sina lugnare ' åhörare.
ku D. bistått v %rt norska broderparti.
inte f &amp; n (lgot obehag.
Vi gjorde det av Man känner sig tolerant, stoppar kriti- Fru D. tillhör numera Soc.-dem.
nödtvhg och efter basta förstiind~.
N&amp;- gen i fickan därför att man ej näns vänsterpartiet, en sak som naturligt got avskedstagande mellan föräldrarna; törra sbamningen .och darf ör att fru nog ej kan väcka hos hennes och Johan kom ej i frhga.
Katas politiska åsikter, numera så olika gamla f. d. partikamrater, men hon - Väl i dädan med sonen började från hennes gamla vänners, vila på en som andra få följa den %sikt de själva jag fundera över, vad jag skulle göra s5 bergfast orubblig övertygelse att det anse vara den ratta.
med honom.
Hur det var, efter Atskil- e j är lönt att försoka.
Norgonbris bringar henne en varni ligt grubblande, stannade jag vid beslu- Att har i Norgonbris ' spalter ingåen- 1yckön.skan om allt gott p % 60-årsda- tet, att p &amp; hemvägen stiga av hos kom- de belysa Kata Dalströms betydelse ge.n.
.A.
S t, missarien och resonera med honom o m som socialistisk agitator medgiver ej Joban.
u ' trymmet.
Det är aven obehövli:gt, t y H k.
blev Magda avbruten av en hala- i varje vrå av landet d ' är Morgoribrie - " Nodern i konsten " utgör i år hu- ning f r h sjuke köterekan.
BBda för; ar Jcänd ar a?
hennes namn kant; vudmotivet f ör illustina.tionerna i Mor- Udrarna rusade upp fran aina platser, Knappast aknes väl någon plats dar hon (Forts. h sid.
14.)
icke någon gång varit och genom sina gonbris julnummer.
Kata Dalström 6 0 &amp; r..
.
, ' - '
MORGONBRIS 14.
- - 7; att som imbetarnas kandidat till det itundandte ~stadsfull !maktigevalet.
Rikt begåvad till s&amp;viil huvud som ~ j ä ~ var t a kon admå väl.
; kiclcaii till lessa varv.
kvinnor a r d.et väl för- milat att hli vad h:on var: sig sj&amp;lv, en ?ersonlighet, som utaii yttre påverk- ~ i n g a frandet r ena eller det andra h %l- lid - sjukdomar i munhila och svalg.
; et utan genom eget sunt och klart om- iffektigt skydd mot smitte Jid 3öme ' kunde bilda sig en åsikt, om de tusen spörsmål, ejom röra sig omkring sk. Blaind man finnas s % oändligt LB .. PHARMACIA STOCKHOLM många sådana, vilket %r naturligt, (omtroiiant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
möjligheterna ha alltid varit ti1.l deras Eavör.
Inte sa bland oss kvinnor.
Vi stå så att saga i vår ' frigörelsekamps morgon och det blir därför dubbel sorg, lom nagon av pioniärerna gå bort.
nöjligt, sade Magda.
Jag förbigick: Det a r något så hopplöst i den tan- niinga detaljer, som skulle gjort det ken, att, Hilda Eedén ar borta.
Det) möjligt för osa att svälja maten.
Jo- ir inte - bars en helgjuten och gedigen bans lidanden och hans föräldrars h h d - personlighet, som med henne gått i iet var i verkligheten värre an jag be- zraven, utan så många av våra vack- onade.
Disponenten Starr hade htervunnit sitt raste förhoppningar ha med bienne ranliga lugn, men rösten vibrerade ännu jordats.
Dodk f &amp; vi inte fullkom~igt förlora iv den rörelse, han genomgatt, d &amp; han rttrade: hoppet!
- Jag tror inte, att jag överdriver, Den basta gara av tacksamhet, som vi kunnla agna vår avlidna kamrat a r) m jag aager, att min hustru och jag förvimo, att efter basta förmåga siöka itan tvekan skulle offrat allt, vad vi fullfölja det arbete, för vilket hon ver- igde, intill sista öret, för att, om det $Ilde, riidda barnena liv.
kade intill sin döad.
Minnet: av hennes adla, och upploff- Nar Magda for hem i den kalla vin- rande gärning dkall sporra loss till yt-; ernatten under stjärnljuset bad6 hon terligare anstriingnin ' gar för att p %-; od tid att tanka pS, föräldrakärlekens skynda den dag, då hemiels och .råra silnga underliga variationer.
Nu var ?deal bliva verklighet.
iet ' j u visserligen sant, att herr och hu Staar p &amp; Beckholmen inte var av Tack, Hilda, f ö r vad du var för ossj 3amma släkte som de karga skogsman- o ~ vila h du i fri.d efter diil ' korta men niskorns i Magdas distrikt.
Men var tunga arbetdag!
det minne miljön, som gjort de sist- E.2lgen V e s t m a n.
nämnda, s &amp; harda?
Skulle man inte söka mycket längre bort för att f &amp; nyckeln - Nu först kan jag tänka med ei till deras väeen?
Var hade föräldra- smula sammanhang, viskade hon me (karlekens flöde sin kalla?
Par genom stämman halvkvävd av rörelse.
Nu förs tidevarv och generationer skulle man törs jag satta mig in i, hur det ~kullr Bona deas rottrikdars ytterita spets?
varit att förlora dem.
.
Kan man över Hon tänkte p &amp; den ekonomiska rätt- leva en shdan sorg?
Tomheten skull (viga, Rom nu kanske i nllgon mhn da- dödat osel Tank bara vilken tgstnac gades f ör mänskligheten.
Skulle den det blivit hibr i stallet för de klarr kunna medföra den psykolo ' giska riittviaa skratten och det oavbrutna jollret!
Ocl som dock till sist avgör lycka och olyckr leksakerna, som alla kläderna människor emellan?
Om arvslagarn: 1 rvar och pikmint oss om V &amp; förlust innebiir, att sjalsdrag från vHr härstam I %ej, aiidant Bverlever man inte l ning, aven den mest avlägana, evigt g4 Darph vande bon sig till Magda: igen - hur skall man d &amp; kunna hindrr Jag vägrar näetan att tro på, vai att aomligs barn föds till gladaste so: l ni berättat l fi förmar jag reflekter sken och andra till dyetraste d kugga i Sver edra ord.
Är det möjligt, att si All den dumpens grymhet, som li; 4 dana föräldrar verkligen kan finnas?
ger i att en liten ljus och kärleksfu - Jag berättade SH skonaamt sor barnaa ja1 förgäves till yttersi a kraft.
- - Hilda ' Hedén.
Den 12 nov.
avhd i sitt beni i Upp- sala till följd av spandka sjulran ordf. i damarande kvinnoklubb, fru lHi !lda Heidén.
!Med IPi1d.a Hedéns bortgång har I.winnokllubben gjort en ioersattlig f,ör- lust.
Alltid verksam och u~anligt in- tresserad nedlade hon ett alldeles sar- skilt uppoffrande arbete för klubbens höjande.
Da klubben p å hennes initia- tiv den 9 dw.
1917 start,ade.s, bllev hon s j alvf allet - dom klub.bcns ordf. dess ledanide kraft.
Aven som .arbet.arnas representant utåt var bon starkt anlitad.
8 % var bon bland annat medlem av styrelsen för Uppsala stads centralkök samt en av ledamiöterna i F. - H.
K:s kammar- råid i Uppsala.
Dessutom blev hon vid anbet.arekBomtm~unens senaste - möte upp- de väntade skrämmande bud .. Sköter- skan hade order, att genast underrätta, om minsta förändring i sjukdomena för- lopp kunde skönjas.
Men deras skrämsel föravann vid den glada uppsynen hos henne, som bringade budet.
- Dom är bestämt bättre, sade hon strhlande.
Dom sover SS, lugnt!
Och dom är inte längre heta, säger sköterskan.
Trots den pilbjudna isoleringen skyn- dade alla in i barnkammaren.
Magda konstaterade, att en vändning i tills&amp;- det inträtt, febern var borta.
Den atom, starke, vanligen s % flegma- tiske disponenten Starr 1Bg pH knä vid ena sangen och grät glädjetiirar.
Lutad mot den andra sangens gavel stod hans hustru med händerna kniippta, tryckta mot hjärtat.
, - En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin &amp; n Solidar- Symaskinen, som ar den yppersta i handeln, av star, sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste aranti för att dc I ' a med virt hnnamlrEe f6rseddi rnaski nerna äro ett fabrikat, som pil tekniken!
S nuvarande ståndpunkt ar det högstr 9 som kan uppnh och övertriiffas icke av nAgot annat fabrikat.
Sarskilt för- manliga betalningsvillkor.
b: Symaskinsaffären SOLIDAR, Vasagatan a, STOCKHOLM.
8 a Drottninggatan 3 n. b. och 1 tr. upp Stort lager a0 in- och utländska nyheter i Damkappor, Drakter och Kjolar till billiga bestamda, priser, Obs.!
Bestiillningsa~delningen
1IIIIII1I11IIII1I1tIIIIIIIIIIII#IIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIISSISSIIIIISSSIDSIIIIII 24 Vasterlånggatan 24 Socialdemokratisk - kvinnokonferens i Stockholm, Den 10 november hölls i Stockholm den i oktobern3iummer om- nämnda socialdemb~kratislra lrvinnokon- f erensen.
Den .omfattades med syniier- ligen livligt intresse, i det att till den- sam.ma had,e valts inte mindre %n 40 ombud från social~d.emokratislria kvinna- klubbar samt deltogo från f ackf örenin- gar omkring 60 åhörare.
Konferensen öppliades med sång av Or; feuskören, varefter fru Anna Sterky börja&amp; @ förhandlingarna med att halsa wnbud och åhörare vakomna aoah redo- gjorde d~ärefth .för konferensens pro- gram.
Sekret er aren i FattigvZirdsf örbundet, hr kandildat Axel Hirsch, höll därpå den första föreläsningen lom fattig- v %rdslagstif tningen.
Talmen # gav en synnerligen instruktiv redogör-else över 4en nya fattigvårdslagen ~ocli olm hur den skall ~genom$öra; s loch tillamtpas.
D,enna nya lag kan h också anses som ett avsevärt steg framåt .mot mänskliga odh humaha f örhåll.anden, nä.r det gäl- ler samhällets förpliktelser mot värn- lösa barn och utslitna gamla m.edbor- gare.
Anna Linahagen hö11 daref t.er sitt f öredrag om ' uamavArdslagstif tningen i Sverge, Norge soch Danmark.
!Med varm känsla och Ilevanda intresse redogjorde talarinnan för .den nya bai-navårdsla- gen i vårt land, vilken lag, l h g t ifr.ån Mlanidad, &amp; ock giver övergivi$a mö- drar: och d,eras.b.arn en väsentligt bättre riittsstallning i sa.mMlet .och mlot an- iarslösa fäder.
Men exanpel från Norges och .Danmarks barnavårdslagar visar, att man i vars grannVander äro långt $öre, oss i .dessa fz&amp;go.r.
Efter rnidd.agsrasten voro två tim- mar anslagma till.
den enslrilda 4conf e- rensen m.ed klub~barnas ombud.
D.essa upptuigos med diskussion lom agitatio- nen, samarbetet med C.
S., .men f r h s t med planer om bildandet av ett distrikt av klubbar i StockJholms och Uppsah lan.
Alka ombuden uttalade sig för bildande av distrikt, som man st&lt;ill.de KAPPOR - DRAKTER KJOLAR stora förväntningar på, och konferen- PALSVAROR - PARAPLYER sens beslut gick i sam.mja .riktning.
Största urval i &amp; börja4e i klockan fem p % e. m. ge- neraldirektören i Folkskol~eöverstyrel- Kapp- och Pals~aruaffar sen, hr B.
J: so11 Bergqvist., sin förelas- 24 Y asterlinggatan 24 ning om J3ortsättnings- och Ungdoms- skolor, varvid !hr B. instruktivt och ga med sin ~ t o ~ o r d e i i t l i ~ sakkuns; ka.p lat konferensen få: del av hela denna (Forts. fr. sid.
4.)
geurngiiende lagstiftning i skolfra- skohjartat mel1a.n]; att och orätt e j b1i.r av gorna.
Som en värdig avslutning p å denna mindre dinlensioner: därför, a t t den e j bar k:onferens höll därpå ' protessssr Knut sta.d~skulturenls utt.ry &amp; !ssatt.
Kjellberg ett föredrag om Uppfostran Asa Hanna a r .ett barn, som tidigt f " ar se ooh Individublitet, där professorn och höra.
Hon vaxer upp, ser - o &amp; Bör på varmt loch djuptalikt talade om upp- b.ondfolksvis och talar med, men hon, k a n- fostrans betydelse ' för individen loeh om n e r litet mer %n som vanligt a r och hon hur genom denna uppfostrah man bor- tar .ej dagen blott som den kommer.
Hon ae kunna f % fra.m det .goda, som finnes vill göra nggot av .ilen och hon gör det.
Att aet # ej blir till det bästa,, fast hennes vilja hos var je minnislrs.
Så avsl; m t a.d.es d.enna intressanta o ch stått dit %t, hör till dessa vard.a.gliga trage- lKroril&lt;la ~l~oiiferens av C.
S: s oi ?dföra,ii- 3ier) som .endaist livet ska.par, men dikten $e, sedan konferensen bringat C.
S. sitt i ' ällan når.
tack för det goda arbetet vid ordnan- Elin Wiigner har n %tt den.
Asa Hanna a r det av konferenseils aldBetsprograrn.
?
t t och cn njutning a t t lasa., i M.an skildes därpå ined en känsla av synnerhet för d q som ha sin barndoms och tillfrodssDiilleilse över, att den social- mgdonis minnen .och ~bilcler från de manni- iiern~oirratiska kvinnorörel.sens arbete skor och f,örh&amp;llanden .bon ger.
under .de mAnga Am11 ick.e varit förgä- B a n n a.
tror sig svzken i sin k %rlek och ves, .d &amp; man nu kunde visa på verkligt vad gör det henne då on1 hon .gifter sig med goda resultat .av detta arbete.
traktens rikeman, E ' rms Adamsson, om vilken R. G-11.
iiet går f d a, onda rykten visserligen.
Ty - Sporres m det ligger nggo11 sanning bak.om, då skall hon visa va.d godhet och ra.ttrå,dighet förmår!
Men det oada, .Hanna rakar i, a r starkare an hon.
Hton d r e j göra .ont; &amp; attre, hon rår endast tiga, fast hennes sjal kän1pa.r.
i bör- jan.
Den svarta och den r i t a fågeln tävla om henne och den svart.a segrar - f4r en tid.
M,en; låga.n i hennes ' bröst ha.r aldrig varit helt släckt och en dag flammar den också p1~öts; ligt upp.
Men, det a r e j svartsjukan på den otrogne nia.ken som tänder den, det a r kärleken till den man, h,on aldrig fick, och.
som borta i främmande land här hemma av hennes egen make bestjales på allt: hustru, gård ' och %godelar, so.m ger henne mod a t t tala sanningens ord och skövla.
sitt eget liv.
Men - och hiir har förf.
firat en psykolo- gisk triumf - ven1 37ill lyssna till sannin- gens ord i en - omgivning, dar a-3dri-g annat %n 30g11, svek .och bedrägeri var daglig ' kost!
Länsmannen) rat.tvisans ha.nCthavare, bKr ytt.er.st genera.d och det hela slutar med .att Hanna sitter lika salcert fast pi den onda, olycksaliga Mel.lang&amp;rden, som en sjöman i sugarmarna på en bläckfi .. E j ens hennes ungdoms älskade, som i nödens stund uppen- bara sig o &amp; vu1 radda henne, kan det.
Det hon givit sig in i blir genom 8omständigh.eter-.
3 eöker tina upp de isväggar, inom vilka nar de gamles visa uppmaning: känn han sett dagen, skall den val nigonsin dig själv ej längre ar aom ett dunkelt ersattas av ett rattfiirdigt fördelande av orakelsprak, utan människosläktet kan h järtevärme individerna emellan?
Den gallra det onda fran det goda aven - yttre, materiella fördelningen av gods härstamningens ' arv - ja, dH har ratta och guld, har krävt sekler för att nA visan kanske upptäckt ännu nya vidder sin rättvisa begynnelse.
P &amp; det omra- att erövra.
det kan, som väl ar, om ock med oer- Innan dess skall mllnga barnatarar hörda svllrigheter, tankas en utjämning.
rinns.
Innan dess blir m h g a tillfallen Men i den inre världen?
Om människorna att draga fram i solen den mörka skug-.
alltjämt, enligt hemlighetsfulla lagar, ar gam, alla smil offer, för vgka föraldra- sina urfader och blott till en obetydlig kärlekens gator har varit lika m h g a del vad man skulle kunna kalla en ny hemska livsöden!
kombination, en ny individ, vilken so- Själva julafton ringde lcommissarien cial vetenskap och vilka yttre amvand- p &amp; till doktor und-Ogren.
Han önskade lingar skall da nAgonsin förmh bringa berätta, att Johan, (som han behallit .mänskligheten en dräglig tillvaro?
när Magda passerade hans hem pil far- Allt efter som rättvisan gör landvin- den f r h Ytterbyii) ej gjorde minsta min niagar skall anspdken stiga.
Det finns, &amp; tt lämna dem.
Ban fick garns ingen grans i framtiden för dese eröv- stanna, han var snäll och hjälpte till i ringar.
S &amp; fort en position ar nhdd köket och i stallet.
Barnen tyckte om vinkar nya stationer, som miste nAe, honom.
De hade lackat in julklappar i ett perspektiv av oändlighet.
I hur &amp; t Johan.
Han gick och ihg på paketen mariga sekel skall vi, trots de mest ratt- i smyg och myste av förtjusning.
Han visa lagar, annu blott vara i rättvisans hade aldrig i .sitt liv fiitt en julklapp.
förgiirdar?
Till8 mänsklighetens snille upptäckt vägen och sättet att renodla sj iilarna till f ullkomlighet.
Nar urflödets mysterium blivit uppenbarat och reglerat, l l,
' 16 MORGONBRIS ' ALLMANNA SPARBANKEN +tockholon, Malmö.
Uppsala, Eski istuna, Nynashamn, S6- Sammansluten 79 78.
med Arbe- Högsta gällande ranta.
derhamn, Skurup, BJuv, ' na a; Ut atarkar.e - t y den, det onda sbogsriit st j31, kommer aldrig: helbrägda tillbaka l J.
B.
- 0 n.
H v i t a b y.
Brösarp.
Akti0.b-olaget Nya m~kene Emottager insattningar till hagstla gallande ranta.
Barnens julglädje.
Från Stina Quint k o d - mer G u l d ~ i l ~ o t t e i t år som alltid med go&amp;a bidrag och förtjusande iHmtrationer av Jeanne ~Otterdahl, Aina MasoBe - m. fl.
Pri- F ' r h samma förlag kommer set .är 2 kr.
likaså den v ?irdeEuEla.
J, u l k .l a p p e n, lilla lustiga T r i s s e samt.
L i i l e p u t l t och R,o s e n gu14.
.
För litet större ' 5ntr.essenter " har för- lage t dessutom till julen k.ommit med:, Äventyr.
- Berattel.se fr %n den svenislre vil- deps liv.
Av H tt r a il d ö s t .e n s s o 11.
Pris inb.
1: 60.
Förfatbar ' en, kand .och erkand som alla poj; kars älsklingsförfattare, har i denna bok gi- vit .osts en p % alla nyaste vetenskapliga f,orsk- ningar vilande skildring av d m svenska aten- iilderstiden.
I levande bilder ocjh spsinnan.de .aventyr får har barnen en &amp; skådlig .och f a t t - lig " historisk " rnglning av Sverge och sven- skarna under förh,istorisk tid och erhglla .&amp;ar- igenom verklig .kumkap om landets, livets ock människornas fortskridande utveckling under d e t oerhörda tidrymden från det de första människorna trängde in i vårt !land och till metallerna började införas.
Illtistration~er fulla av levande liv och handling för:h.öja bo- kens varde.
rika aventyr och de spiinnande hän.delser, slom Arwika soe.=dem.
kvinnoklubb av- grupperas kring deni, har författaren 1yckat.s haller ordinarie möte 2:dra mandagen i m b s bstadkomma ett litet mästerverk i b0kva.g den kl. 8 e. m.
9 ' Folkets Hus ' C-sal.
.
med avsikt a t t giva nu levande ungdom kun- Styvelaen.
skap om och insikt.
i flydds tiders förhål- landen.
Bolren utgör för övrigt en intressant läsning även för istort folk.
Eskilstuna kvinnoklubb avhaller m: dinarie möten.
1:sta mandagen i varje m ~ a d kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Sos.-dem.
kvinnornas ~entralstyrelse: ' Styrdsen.
Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16,.
l tr. A.
T.
72 90.
Sphga sroc.-dem.
kvinnoklubb ar- Korreep.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- ' hiiller ordinarie möte första torsdagen i varje land~gptan 61, 4 tr. A.
T. Vm8 20 Ii6 manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
, St ?pelsew .. - Sot.-lm.
kvinnornas samorgrinisations F5reniingen fbr HembOt~lden 5 i Sthlm etyrelee eammantrcider 2:a mhndagen St~ckhcslm avhaller möte 1:sta och 3:dj i manaden kl; 8 e. m.
&amp; Bryggeriarb.-i~rb.
torsdagen i varje ' manad kl. 8,30 e. m.
(utom exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreey juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
fru A. Fröeell, Upplandeg.
47, 4 tr. AUin Styrelsen.
t d.
286 58.
Sthlms Allun.
kwianoklubb (eec.-dem.!
avháller ordinarie mate 1:eta mhdagen i Gossar förr i värlclen.
IKd t.urskil.dringar varje månad kl. 8 e. m. frånsk2lda tider.
A v E 1 i s e ~ ö d e r l u n d,. '
Obs.!
Lokal i D-ealen, Folkets Hus: &amp; ' * RZRR~.
Pris 1: 25.
Boken innehåller f berättelser från ol2ka kultuiiskeden a v, v å r t 1and.s historia allt fr %n SPockhoDms sadra krinnoklubb hedenhös, oeh i varje skede a r det en gosse, (eec.-dem.)
avhhller ordinarie sammenhriide som ä r äventyrens och miljöskildringens i:8ta i mhnad kl, 8 e, m. j hjälte.
Såväl på grund av förtrogenheten lokalen 3 tr. Sodra: Folket6 Hne.
med gångna tiders svenska kulbur.
, och histo- Ordf. fröken Anna i ven sa on, Grindsgatan 10, m, fia som ock på grund av den ypperliga fram- - stallningsk~onsteii a v !sina h j a l &amp; s &amp; xi1ings- I Stockholm.
.
t3ttp-elsen. '
hur det skulle kannas att f &amp; välja ut At ~ i g en egendom pil landet eller att få bygga sig en villa där man ' helat vill bo?
I Lotteriet (att bland de m h g a vinsterna i 3 ': dje '.
Kvinnan motarbetar si tt eget b,iista nar hon avrhder mannen att teckna f (lrs6k- ring å, sitt eget eller bagge makariiae liv.
.P &amp; grund av mindre dorllighet ha kvinnor lagre premier i D E F ~ R E M ADE.
Premiebe- frieleie vid sjukdom och olycksfall m. fl.
for- m Aner.
Er för att gifta Er?
Hur skulle det i sal fall vare att vinna en &gt;Bt) sattning för nygifta w i 3:dje lotteriet för 10,OOQ kronor?
att DRAGNINGEN i äger rum redan i 3: ' dje lotteriet DECEMBER?
ingb b e n.
2:ne valfria jordegen-.
.
domar for .15,000 och 12,000 kronor och en villa p &amp; valfritt ställe för 12,000 kronor?
L att köpa lott i ' 3:dje Lotteriet för ' Sveriges ~~ndstormsförenin~ars Centralförbund?
Lotterna kds ' ta 2: 1 0 och saljas hos Ernst NorBes lotteril.
astyrelses vanliga kommissionärer samt.
expedieras till Iandsorten efter rekvisition, utan förskottslikvid, helst 6 brevkort, varvi.
kostnaden för porton och dragnirgslista tillkommer.
Lotteriets adress tir Riddaregatan 12, Stockholm 5.
Stockholm, A.-B.
Arbctarnca !i:rjckori, 1915
