# ID: svediakorp-per2434
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,415
# sentences: 657
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING .utgiven av Socialdemokratiska Kvinn.ornas Centralstyrelse.
(W iirg.)
k r 10 FUR DEN 1 .. -.
.
Prmumr * ationsjwds: l: 80 pr helt ar.
90 öre pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 6re.
.
.
, / - Stockholm 191 a, A.-B.
Arbetames Tryckeri Redaktör: Mo~gonib~is ' expedition s SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, JUL ' A sTRB~mQLSSo ' 8 .Upplandsgatan 85, ' 4 tr., Stockholm,.
- A h.
T d V. L6 26 Annonser a sista sidorna pris 20 Sre pr mm.
i918.
.
DEN S T A N G D A DORREN.
Vid invigiiiiigen av deh minnesst e11 över sitt nu seilkända politiska medbor, garslcap, som fyenska kvinnor rest, yttrades Bland de många talen ocksa ungefar f ö:ljan.de: ~vinn ' osalcen har ännu icke gjort sig förtj:änt av någoii seger4cra.n~.
.Först ni %ste kvinnorna göra sin insaks i det 09fentliga livet, giva sm$hället den beri- kelse,.
Isom det har fordrat och f5tt av varje ny viiljar- - klass.
Kviiinoriias insats er skall bliva denila, att skapa en levande f örbiikielsek~ed ja niellaii heiim~e t o ch samh ' al- let, en laiilc, som n~annen f~örsuinnia .att skapa, d å de, genom att icke.
utstracka det po1iti.sk.a medborgazska- pet också till kvinnorna, slA.
.
igen ' dörren mellan hlelnmet och saniS.,äIl.et.
D,enna sten är diirför vark,eii en se- gersten f ör 1winnosak:en eller en grav- sten över d:en, den a r - endast en niil- stolpe på vägen till den verkliga se- gern.
Bilden, soni har användes, av den igenslagna dörren !mleUan.
.
.
hemmet o ' ch sa~nd-&amp;llet ' är: iannef ligen mer an god ' 1 ooh passar iii på niåoga o-&amp;den också ' först när de visade sig ikuiuia fullgott utanför.
kvinnoriias fri.görelsestr %van- ersatta ni&amp;nnen i ain.munitionsf abriker- den.
Men isynnerhet passar den - daock Ila föll det 6årda, o:reson&amp;bla n~otstån- dar.
det och de fingo siii vailjarrätt - Hur ha de ej statt u t k f ö r denna om de diii ?eni.ot iiro v a .l b .a r a ha?
dlet äiiiixi e j lvclrats dem själva att utröna!
# Meii det ar ej barla lrvin- norna runt om i världen, som ffi stå utanför, den dörr och knacka, viltkkeii man sla- git igeii mellan henimet och saiz-ihiill.et ..
De h.a f öriialut ~allslcap.
: d e, st % där vid si- dan om Saiiiiingen och Rat- ten.
Dc hu, stätt dar länge; seliler igenom.
Under tiden ha laiider förötts, folken förgatts .och ett system att harska över ooh utnyttjla dc, utestangda uppstått, so111 till slut niåste kulminera i ils ' Sjöberg: POTATISPLOCICNING.
den stora världsbranden, den största av olyckor.
Me- dörr och ' knaokat .och ~kiia,ckat.
H,öv- todiskt .fra.iiikal.lad och diar.för ound- ligt och undergivet nilest, n %gon gång viklig.
Men ilgr tjuvarna bli osams, rasai1d.e ha.
e spr.ängt .dörrel1 - en får boideii igen sin ko - kanhända.
metod, som lianmat lika k1len.a resulth.
För var gång de höga systemen k o m Ty Asquith blev e j iniponerad av att mit i luven på varandra ha de rätts- engelska kvinnor .efter engelska parla- lärds f olkeii fått äran att vara nied för mentsledamoter tog seden a t t sto.rmigt nöjet att offra liv och lem f ö r vad de upptriida d å d,et giolr dem emot.
k ej, aldrig ägt .. Och till sist, när allt är V Y - ---.
il1 sina vglrnän.
örf fatta ren till ~ l l t s h - om, en fattig torparson tjänar: T ' a c c u s e har gjort det - sedan hail om dräng hos leii välbärgad bonde,: örst i Schweiz sörjt för siil persontiga: an uiiderhållsbid.ra; g till hans utom iktenskap födda barn uttagas genom: äkeldhet.
Och si&amp;,: mer1 icke Iminst, nförsel i hans kontanta lön;, bondem nofessor Nicolai med K r i g e t s b i o- gen hemmavarande son slipper där-.
o. g i. Bans,, Öden känna vi.
: mot undan, enwd.an han icke har nnå- Men de äro ropandes röster i öknen; on ' ' lön ' ', .endast underhå.11 in natura) lott.
I d &amp; stora he4a 1h:ar man tegat anite nödiga fickpengar.
I slutet ' a v juli .n~åiiad 3.
G .. - inläni- - dar man e j .gjort som de ' 9.3 ' intel- lades till riksdagens justitieomtmds- .elctuella~ - Iden1 det a.r ' synd om i aan a v Arvika Inl&amp;s~~obyrå e n skrift ianniiig!
Och framtförallt: den o f ' f i- iiimte bilagor, d5ri piivisas " behovet: i e.
l l a i o c i a 9 1 d e m ~ o k r a t i n tv lagändring, så at &amp; söner till för-.
nar tegat - där den ej gjort $om dessa nögna förllldrar n~gtte av sin avlöning runna åläggas .införsel till galdande 33.
Vi minnas gott kuppen med Vor- tv ådömt underhåll för barn ' avlide ivarts.
~tcrm ' akteilskap med fattiga flickor9 '.
.
Skall &amp; an 11 .ii våga hoPpas?
Skoga Av bilagorna frani&amp;, att veclerbö- mlda.riia valma?
En lust att leva kan: ande ba.rnafader, en h e n ~ n i a ~ s a g ~ r e - let väl aldrig nlera bli, men deit kan bli ton i Vik, Varmland, genoni ut,slag !av Jösse h.äradsratt 29: ma j 1916 förklara- 311 plikt - i stallet för att det f~örut 3.3.ee~skyldig att till barnets moder varje varit en plikt att dö.
.
nånad u6beta; la 10 kilonor tills barnet J. S.JO n. ippnått l 5 åm &amp; Ider.
Genom nfit ut-; lag 3 juni 1918 okade.
haradsrätten jidra.gsbe.loloppet p &amp; grund k v ') ändring Ja, nog har d.eras fribet varit hotad, i de förh %llandeii.
som härvid varit av- ' ~ ö r a n d e till 15 kr.
i n1:åiiadeii.
Som men ioke utanför gränserna, utan iii- 3etaliilii~g icke.
agd.e rulm, begärdes iii- i l a ~ ~ ö r Det.
hade: de fått ögon att se Eörsel i barnafaderns löneinkornl~ter,.
nied f ö r * e va.rlds13:riget, nlen sanma; De iiya barnalagarna av år 19917 men sådan inf ömel har icke kunnat dag och thme som dess venlili.ghet sökte på e t t n ~ e r a efhktivt sät,t an nieddelas, enar galcleiltben, vilken vis- drog in över ' deras tillvaro, var det som tidigare tillf öiqs&amp;kre utom iilrtenskap tas hemma hos sin fader, ieke.
enligt on1 leii osynlig ~hfand slagit dem med födda barn ' det lroiitanta mde.nh %lls; bi- narla.gda intyg.
' åtnjuter någon be- drag, som eiiligic svensk lag alltid till- $t %md betalning för sitt apbete ".
.
.
fulll~ornlig blindhet.
Efter fyra %r bör- lronuxit dets~amrni fr&amp;i den av föral- Detta f all %r ingalunaa enastående., ja fjällen äntligen f d l a fran deras ogon drarna, soix ' i &amp; har barnet i sin vård.
Redaktionen .av Rostratt f ö r Kvinnor - det: ar ju alltid n %got!
Världen bör- Som regel as d.et f d e r n, det har gäl- känner för sin person.1iga del tre all- jade nu annam tr.0, att från dm1 var ler, och ingcntiiig var vmiligare an att ieles likartade fall, därav två 1,ikaledes intet att hoppas.
Ty under det Irampen han underliit att betala bidraget, och gä.lber hen~biadöner, det tredje sonen hos de ö v ~ i g a stridande blivit till fol- at.t då modern .gjorde försök att kom- till .en ha11dland.e i Stockhoh.
Med ma at det p % exekutiv väg, vederbö- nu.
tilIgangliga laglilga medel tordme kens, för frihet ooh de,mokra %i, blivit visade sig tsalrna andra tillgan- ingen riitte-lse har kunna vinnas; utan iiationernas strid, har den hos central.
gar iii1 g&amp;iigl.ilii~er och n-&amp;jligeii ar- e11 lagändring stå vi f ortfarande makt- makterna varit blott stora höglrvarte- betsredskap, vilket van; ligtvis icke ar l@sa gentemot dessa utslag av ' bristan-.
Den nya lagen med- de ~svarska.iisla.
det vore n~yclcet rets.
Folk- där ha i n g e n t i n g ut-n~atiiingisba~t.
i barnafaderns lö11, s &amp; att önskvar t, 5 fall j usti tieombttds~i~~a~in~en iiiförsel ger h a f t att saka till oni -- i n~edgh~gens arbet~sgivsreii, är .skyldig latt innehtilla i sin fiasta iimb~etsberattelse ville fasta d.agar.
Skola de f &amp; det nu, nkr det bör- en viss del av lönen för att tillstall !a regeringens och riksdagens uppmärk- jar blasa allvarlig motvind?
Skola.
d c den: ~itmäti~iligs~nai~i~eii, ' &amp; om å sin sida sanihet på detta förhål:l~ande.
äntligen bli herre i det land, for ' var: saiid.er Ibeloppet till barnavårdsniap- Frågan ar, hur lagen skall kunna ïegc~iligs synder de Jriiinpat s i heroiski ilen eller den ' soin har vhrd om barnet, andras, ' s &amp; att iiii iiäniida missförh&amp;I- och lidit och tegat s &amp; länge.
De Ila a h.
Underlåter arbetsgiv.aren ' att göra lande avhjalpes.
$ag vet egentligen in- d&amp;a, blir han själv betalniiligsiskyldi.g, genting soni hi1idra.r att i har onital.de &amp; s .och lidit för det iönnniördadt Under det n&amp;ot .mer 511 ett htalvår, Belgien, för det skövlade Frankrike som hgen ' varit i kraft, har det nu vi.
fall, då e11 vuxen son går hemma hos föräldrarna cclh arhet ' a.r ' i dleras bedrift, f ö r idet massakrerEacle Ar.n~eili.en, f ÖI sat sig, att d e t f.in1i.k .en be1stiimd kate.
helt, eilkel.t göra f öral.dra.rnla direkt an- alla spårlöst f örsvunna neutrala sjö, w r i .av barnafäder, soni fortfarandt svarsskyldiga, .ii&amp;tui-ligtvis med ra t t f ör män, för ~ u s i t a i i a, för Fililaids öd (lian slingra sig undan betalningsskyl.
dem att avriilcna ' beloppet fråk det lin ' - och för Brest-Litovsk!
De ha dagit.2 digheten, nä:n~ligeii de som ha sin ut.
derh2ill eller det arv, som de eljest lata komst herima ko:s föräl.drariia genon: för sin kejsare och han$ högsinta val * att hjälpa till.
med jordbruksarbetet k.oinma sonen till del.
Damned skulle.
deni~a sue&amp;ella 1.uck.a i 1.a.qeii vara språk av 1914: V e d e b e s e g r a de s. k. he1niiasij.iierii.a; eller.
nlied a n fylld.
, Föi ?ii:ldrariias mssvarsskyldighet.
d e.!
Och nar kejsaren kom.inederadc i~ail affir; sverlc.sai~~het.
IStörre delenla.c k m d e oekså nisrcket viil utsträ.okas Franlåt!
Och se2n.er icke tilLbalra!
sC d.esaa finnas på Isidet, nien de äro vi:ssi ia.niva.1 till de fall., då m x n a b a m av.
deni ntiijuta uiiderh~åll f ör utbildning gingo de framiit och sågo sig ick: icke Iheiler oilcand~a i staderna, ooh b e gagina, nied Io.raldi~a~nas .t ' iFlhj.älp eller gå hemma utan att t a sig något tillbaka.
E n Liebkneoht gjorde de: regelbundet sin stallning till att un, f ör.
val; haii blev fort %ota; d loch sittx: daiidraga sig viar j e be6ali&amp;.g av under Emel1.ertid torde detta ingalunda anim i gott förvar,.
Likaså en Klarr h~&amp;~l.sbidrag &amp; t siila utom 2ktenska1 rpam till rä.cklig t.
Hur va.1 man tapper Zetlcin.
En Baase, den t y ~ l i a social- f ödda barn.
Härtill behövs !endast, at: til.1 luclror i lagen, kolmnier det ändå den~olrratieiis f orile ' ledare # efter Bebel fadern intygar; att sonen ej hos ' honon alltid a t t finilas en stor mängd fall,.
Atnjuter n@on avlöning; de exekutivr gjorde det ocks &amp;; han har sedar myndigheterna s t % d % fulllromlig; dar de barn det har %r f råga .om,- och.
för resten andra barn oclrsti - .bli utan dess e j fått tillfälle att tala s offentlig; n~laktlöm.
.
det u n d e r h ~ å l l ~ b ~ d r soni a g lagen, velat förharjat och ö&amp;e, när alla sunda moral- begrepp stgllts p &amp; huvudet, nar m-ämk- ligt lidande ooh mknslrlig förnedring nått sin kuln %en - d. &amp; kaliske f å de vara med, de som äimu ara.
kvar, och rädda d.e sista r.esteri1.a .av en d.öencle ' civ.ilisation, bland aska loch ruiner, på cii av mannislroblod genomdriinlrt, t ålig.
j0r.d.
.Där nian niinst.
har 1.idi.t krigets, verk- liga f asor, om inan oekså hArdast kant dess vard&amp;iga try &amp; genom svält ooh geniom en l-iänsy.iislös censur, niim.ligen Tysldai~d, .ha de explo.ater.ade sedan gammalt varit de b1eskedl.iga; st.e.
Att lyda,.
blint och utan att fråga, bar det oclrså till helvetets portar, har ing.ått i deras vanor och uppfostran.
8 % ook under ~ a r l ~ s l ~ r i g e Det t.
t, o ' @; f y r a % r för dem att se, att ' de l e d e p &amp; en lögn, .atit de slogo in öppna dörr:ir, nar d,e slogos $ör sin " hot.ade frihet '.
- ' En lucka i barnalagarna. '
j ' ' ', -. '
' ' ' ',. '
',
tillf örsakra dem.
D % deii unclerh&amp;lls- .ändå knappast .. vore önskvar t. M.en med några undantag, icke olcvinnligt sliyldi.ge d ö r ellei lins ju:kiiar eller går idén kan vara värd att tanka p &amp; ändå.
alls.
Hä.r är i överviigande grad fråga arbtetslös .eller s jiilv ligger f attigviirden 0~1.1 q a n nexen~p elvis i var j e konimun om .ett precisio~~sarbete, som fordrar mer an muskelsty~k.a, lätthet.
i till last, säger det sig själv att hans u:ppr:attar - en shdaii barnav ' ardsfond fii1.e~ ' ~ barn, de vare födda iiloiii eller ut,oni och den jiimte bröstarvingar en handlaget, vakenhet och sinne för ele- äktenskap, bli haiivisade enbart till mo- laglott ' i den hälft av en arvl&amp;t~ares gansen och fulländningen i sniådelar- denis f örvarvsmö jl ' igh.eter.
MWlrarna dödsbo, som $r undantagen från .arv- ilas tillslcärning .och inpassning i ' var- g6ra har underverk ibland, verkliga 1titareii.s fria dispositionsrätt) d å bröst- andra.
Det förefaller kuriöst nog icke hjältedater a v arbete och s jalv; ppoff- arvingar finnas, samt r a t t ' till exem- niycket mer onaturl.igt att kvinnor och det ~ ä e k e i r h d å icke till; bar- pelvis en tiondel av barnlösa arvlåtla- syss1.a med sådant mb,ete an .. att de ilei f å halvsvälta # och halvfrysa, de gå res blo, så skulle detta bli ' fullt tillra&amp;- sitta vid syn~aslriiier, vävstolar och utan tillsyn, de sättas själva till ~ Ö T - ligt att.
.med.
tid-eii tillf örsiikra vart stic ?kniasBiner.
D,et ar endast när man ~4.rvsarbete i en ålder, då varken de- enda barn, i landet e n uppfostran efter 1r.om.nier att taidra på själva arbetets n151: att Ödelägga, lemlästa odh döda, ras h o p p a r eller s j-klar äro mogna f Qr dess anlag ooh n ~ ~ j l ~ g h e t e Minst r. ansträngt arbnete, och de ta skada såväl hälf ten av till dessa f onder iiiflutlia soni krigstid el^^ upphav.an.de av allt.
~i~aiiskligt intinm hiir kännes dub- t.ill kroppar som till sjalar.
medel borde f.onderas, så 1at.t endast d.et.
.
För allt detta finnels: det biara en riii~to~na därav finge användas; - och d &amp; belt perverst och vanvettigt.
111gje11 ' hjälp: att det .allmanna träder stödjan- fonderna vä.xt sig stora nog, 1qmde tid, intet folk har förut .elis drömt om d e till looh under vederbörlig koniroll deras anviindiiing utsträckas till för- v11 Irvinnlig Vulcanus, en kviimli g men utan fattigvårds verkan hjälper b: %trtrande av lro.n~.munens: skolor och Völund smed.
M.en nu a r det verklig- het: en lucka i den poetiska niytolo- .den ~ensamståei~de mode:rn, s å hon kan andra f ör .barnen nyttiga ändamål.
- draga frani sina barii på ett sgtt, som, Lagberedningen skall ~deniia höst t a gieil kan fyllas .. bAde: dessa .och samhiillet kali vara itu m ed r evisioii av vå.r ar~~:d.scb a1.k; d,e t .betjänt med.
S,å sker i Norge.
och i kr iiiera 511 val behövligt att k. m:t ~ a i ~ n ~ a det r k; fiimes intet som helst iven iiii adjungerar fru Btolomé eller skal, varför - det icke skulle kunna ske 311 annan lä.inpli g Irviilna, som inom jamväl i Sverge.
I det uttalande, som be:redninlgen ku11d.e blev&amp;ka sarnhäUets centra.lstyre2sen för L.
K.
P.
R. i ja- intressen, d &amp; det gal1,er arvsrätten.
nuari 1917 gjorde med anledning av Ich allra f örst i betraktande b.or.de Under sistf örflutiia månader.
har Norgoiibris.
f å t t mottaga ytterligare den d å väntade kgl.
propositione &amp; an- konm1ia samhällets f attiga .barn.
.
3e~i.s på klubbarnas om.tanlre - o &amp; ha &amp; ende lag om b&amp;n utom aktenskap, (Ur R. f. K.)
' A n n a Wiclcsjell.
ärni1at.s f öl jande ekononii~ska bidrag: hla också förskott ur allrrianna smedel Vyniis~hamii 10 kr., Västerås 8 kr .. och till barn, som darav voro ' i trängande h.aniii 1.5 kr.
Karls behov, upptagits som allra f örsta Islubbar ha också alltid på ett ' Dessa önslseniål bland.
å~skilliga andra .. ~ n e r g i ~ .satt kt spritt morgonbris och K. m.: t vagade dock lika litet soem Iag- ~lltifrån deras tillkomst arbetat för.
: beredningen Pö.res1.å .. utbetalande av dy- idningen.
likla förskott, och de lmlotioner i ä.ninet, Vi ha många fler, som gjort samma- so111 väcl~tes vid 1917 åm riksdag, ledde Aulgust Brunius.
.edes, och vi: sänd.a ndseni: alla vår varma ej heller till något riksdagens beslut, .i.
.
Sv.
D:: Ur en lcorre.spoi~dens till.
?al.snin.g; fast vi icke nu kunna sar- positiv riktning.
: Dlettna ar emellertid ett oon~råde, dar vi f å vara beredda p å, Med en särskild nyf i.lceiihet hade, jag; kilt nanina daeni.
a t t återlromnia igen ooh Igen, tills det notsett: besöket i on a,mniunitions- Men vi behövde vara många fler.
.
slutligen lyck ' as.
. '
fabrik nied kvinnor soni larbetsp ' erso- Och vi hoppas a.lltjamt på att de skolla Orsaken vaxför det Sitt.er så h å r t åt nal.
Skulle - det ver1r.a frånstötande konznia.
Vi !hoppas aven på aU.a dessa at$ f å denim reform lpenomförd 5 ~ ' n a - och &amp; tminstone gr.otesikt?
Vad var det unga kvinnor, som genom fackf ör- turligtvis, att honmiunerna, vilka &amp; en- f ö:r kvinnl:iga~ typer, s0.m 1.ockat.s in på viiingsrörelsen komaila i kontakt med DSS och som genom den gamla stani- nla f örskott.ering skulle ål.i @; ga, anse sig denna bana?
En oc ?h ~ a n n ~ pkopz- n meiis .energi m h .aldrig slappnande i11- icke ha råd till denna utgift.
Det ar ga,nd.abild av en stidan interiör har ju tresse f ör v&amp;r.
rörelse hållit tdeiwainni !a möjligt a t t: de svenska liomniui~erna v.arit synlig i iSv.erge, nieii maii fäster uppe och gjort den .. kapab.el a t t värna a.ro fat$iga.rle a11 de daiiska., nlen de äro ogarila någon vikt vid dessa bilder: vi) ii1 deras intress~en, skola vidga sina.
helt salseit icRe fattigare a11 de norska, h a .ko,n.limit ifran att betrakta fotlogra- begrepp och förstå a t t .arbetet i fack- soni iiock,f8tt vid1ränna.s s8d.a.n förskot- fien som ett alltigenoni exa.lrt bild- €öreiiiiigen icke innesluter allt son1 kan tering nu under många år.
Vid Dansk niedel.
Vierkligheteii motsvarade icke: öras för vår frigörelse.
Det finnes Kvindesa.infunds å r ~ m ö t e 13-14 juni alls inilina f,ö raeställi~iiigar.
Dae f ör gr o-.
vikt inom det poli- frågor av findlig 1918 dislruterades frågmi: " På vilka vade, f örråacle typerila, de manlrvinn- tiska området o &amp; det nlaiste vi alla vagar bör staten (d. v. s. det allnllaii- Liga ansikten och gestalter nian k~ilz- söka uppl.ysa dem om.
Med Morgon- na) und~erlatta f örsör jnings~kyldigh~e- nat vänta hörde till ziiidmtagen.
Av ten? "
och dar framkoni.
.ett uppslag, de t juguf eill.tuseii m~n~unit:ioi~sarb eter- ris skola vi söka vinn. &amp; deras intresse som kanske kunde vara att taga vara.
skioma vor0 de flesta iitvah, f.olk, fy-) ch d.en gåvan kan varje likare av tid- på för att lslraafEa pengar till detta i i ~ l ~ och t intellel&lt;tuellt; man s.åg alla riingen lä.miia, * att söka vinna en ny andainål.
Diskussioiieiis inledare, kon- 8,ldrar r.epr eseiiterade, &amp; ven Kar o ch preiium~eramt p % tidningen.
K.
K. Steinclie, liir .gr&amp;na.de lcvinnor, men f 1e:rt alet torschef 1aiid:~tiiigsni~aii föreslog iia.mligeii, at.t i finaiiitideii int.et voro ui~g~o.niar i t jugu-trettiloåren: iuxda., man .slculle vilja siiga blo.m:st- av f öraldrarims.
efterlämnade igen- ra.nde lrviniiotyper med något niydcet Preussen förkastar kvinnorostratten.
doni; vad soin .inhtte bli över skulle ~jälvmedvetet ock vaket i sitt valsein.
til1:fdla en ko.iii~n~ilnei~s bari~availdsf.ond, Har ooh ' dar stod det blonii~ ?or i glasen Vid andrla liisniiigen av den kvini1l.i- ur villreii bidrag slrulle utgå till barn, dler en tekaopp bredvid derais rnaslci- ?a rö~strat~sbillen i preussiska rilssda- villras föra.ldrar eller inödrar icke [Ler.
De äta sina i-dltider för en otro- gen f ~ a m on1 k so cial.d.enzokratellenikr at i Braun voro i stånd att iinder~hålla och upp- ligt billig peimiiig c11 masse; men sitt ned f örslaget att kvinnorila ~ k u l ~ be- e fostm dein till.fr~edsställaiide.
te vilja de kok,a s j a.lva, det är.
inte d j a s r ' östrätt vid S 4 års ålder.
S % som detta förslag fördigger, tror bara.en dryck, odet biir med sig li !ksoni Förslaget förls.asta; des .z-ned 4211 röster jag för min del.
icke, att det ar aiiviind- 211 fläkt .av hem och lugnt. '
liv, ett .not 22.
Av de 22 vor0 10 socialderno- bart.
D,et tyckes csen-tpelvis * alld.e1es; tycke.
engelsk ritus.
krater och 12 polacker.
uppliii \ - a testal~ieiitsriittcii, i d h t va.]
Men det olrvii11-11iga arbetet?
Det är,,, Gåvor.
, '.
Engelska bilder. '
. '
' ' '. '
'.
.
Nora Sandell.
* S t ookholn~s allmänna kvinnolrlnb b ha.r mistat en trogen och trägen med- lem och vår rörelse en tapper kiimpe: N.ora Sandel1 ar d.öd.
Sista gången jag såg (henne, tiinlrte jag: O död, förbarma dig ~snairt.
Ty icke a l l t i d gallaer bönen: Xkona, sktona.
Icke med Nora Sandell.
Bon var f ö r märkt.
D.en isista tiden har hon val uteslutande levt p % sin.
energi ooh sin fasta vilja.
Men dar lung- soten f Att riktigt fäste respekterar den ingenting - ung.&amp;om, energi, be- Ring: EFTER SOLNEDGANG.
gåvning, vilja till livet) allt a r pris- givet åt f 6rintelaen.
-- Jag kände Nora Sandell så litet.
Och ändå ar det som * om hon allt f rån Av ' ~ O l a V i n b e r.
g.
.
vårt första handslnag varit Imin van och Om man ser tillbaka i dien ryska gent,emot sina livegna kvinnor, av kamrat geilon.
livet.
Ett handslag, Irvinnaiis historia - ty.
en sådan finnes vilka.
.m&amp;nga födde godsherren långt hårt ocfi lrnotigt, jag minns d.et så verkligen i Ryssland - s % finner man vaekraxe ' barn an hans lagvigda val, men förtroendefullt,, varmt och att det långt ifrån nått ett atenskt hustru.
pålitligt.
Det ar så siillan man bår ett förhållande, u$an har hon alltid betrak- Det är vidare bekant, att, anda in på tid var det förbjudet handslag, som man, nl5nns, minns ge- tats soni mannens obestridliga egeii- Peter - den: S1tor.ens nom år, det .ar så sällan man möter dom, .med.
vilken han kuncle handla för den ryske boiiden såvä.l.so~m borga- n~anniskor, isynnwhet i partilivet.
Niär och vandla efter gottfinnande.
Hon r.en att skåda s i n Bara.
hälft före vig- var inte all.eiiast - slav före: iikteix&amp;apet seln.
Reter gjlorde en djupt ingripan- det därför någon gång händer, har utan också sedan hon blivit g !ft.
Den de f örandri.ng i, denna tradition genom man all anledning att välsigna ett sldlnlad) man val: f örn10 dar f oref iiinas att tillåta först i Moskva ouh Petro- dylill&lt;t möte.
Ty det ger mod ocb n %ellan de rika go:dsagarnas kvinnor grad.
s. k. akte~isl~apsmarknader, dar och deras b e g n a Sr just inte skarp.
de å1d.erstigna f ÖräM~arna verkligen styrka.
Nora Sandel1 var ett sadant möte på De lydde alla under husfa.derns, " bot- sålde .sina barn.
s juskan ' ', vii1d.e.
Ända in på 1850 försiggingo ddessa den mörknande viigen.
Man m A s t e S &amp; var till exempel lag i Ryssland, marknader i den petrogradska sommai- ovilEkorligen tänka: när d u, märkt att under livegen&amp;ap ingen av de liv- tradgarden utmed Marsfäfaltet och i av f at tig dom, slit) s jukd,o.ni,, js, av egnas, döttrar f:ingo gifta sig med ', den glasa trädgården ' ' " utmed Ka- dödei~,lranhaciennatro-dåm %ock- granngårdens - livegna pojkar utan att loschi i M~oskva.
P$ dessa platser traf-.
husbondeil på något satt, erhöll kom- fades de .giftaslystna köpmanssönerna, så jag ha .den!
: pensation ', antingen i pengar, jord eller ledsagade av f ör.aldrar, f ör att betrak- Jag tackar dig, Nora Sandell, ka.m- o &amp; .att en .av granngårdens livegnla ta.
de av mödrar vaktade unga flickor, ' .rat odh van .ooh trogna: k ' ä.mp.e, som.
kvinnor f lyttade samman med någon g0.m likaledes trå.dde efter giftas toch.
and % stod av parten från andra h&amp;ll.et.
Kvinnan alsklo g.: Denna prö viiingens llalg f ör-.
jag kande så litet, m11 mig så nära.
Ty du gav mer an du var betraktad soni arbetsträl .och det lades alltid på viiren, annandag pingst, själv visste, - och du ägde mer ' an d ~ r v:ar ju inte s % roligt att se dessas antal och fö~utoni de vårliga sniycken, som förminskas genolm.
gifte i andra går- löv: och rosor, vilka prydde de sköna+ själv anade.
d ar.
b~öst, fcphö jde mman tilldragelsen ge- Du frågade aldrig: vad a r det hela?
5 ~ 5 lsmå 1 som stora jord- ock liv- nom att p &amp; de utannonserade flickorna Det ar vi .som f d g a, som äro lwar.
e@iabesittare levde anda till i slut-et hänga f ami1 j.ens.
silver- och guldsniyc- J u l i a S t r ö.
n i - a O 1 s s l o n.
av 17.00-talet - som verkliga pa; s&amp;or.
lceii.
P % hals och ' axlar hängde d,e Ei~v %~dsman, soni rt~äiinen voro på sina smärre smyckena, men (kring midjan solm svagaste h %ngd.e i wgel f anii1 jeens f örg~llda gods, vor0 l~vin.i~o.riia, part, nödda att finna sig i .detta ha- matskedar * och uppsättningen komplet- ' remsliv, om vilket man får en god in- terades ibland av ett par stora sopp- Ute ifrån.
blick.
genom Son ja K.ovalevskis efter- slevar - en tydligt talande annons om I en deba.tt i det danska landstinget lämnade skrifter.
Ur hennes m. fl.
den unga damens rika hemgift.
(= vår första ka.mare) angåeiide ett skrifter tycks, det framgå, att det bland lagförslag om nybyggning av fängel- dessa 1god.sagare rått .den massagetiska .Peter, den " store zar ", hade genom ser, yttrade var partivän fru Nina uppfattningen, som inte mycket avvi- att själv gkta i andra giftet en liv- Bang - i sin övriga motivering till- ker från den kutym, Boni rådde på ländsk livegen flioka - en verklig analfabet - genom denna sin hand- styrl&lt;ailde förslaget - bland annat: Berodotos tid och om vilken han sa- ling öppnat - harerasdörrsen f ör Bvini1a.n.
Det ' ar bättre att giva l i k mera ger:.
% ' Varje man äktar; en kvinna, Hiirmed steg anseende betyd- pengar till skolväsendet an till f an- men alla ha ratt att begagna henne: .. ligt och hon blev huseti krönte herre i Bti snart en man f %r begär till.
en g-elserna, likasoni det ar bättre att kviniia hänger han endast sitt kolger s t allet f ör imannlen, vilken hi t tilli s j alv f örebygga f örlbrytelsen, %n att straffa på va,gnens framsida och besover obe- burit nycklarna till skafferiet.
En ny tid bröt in f ör deii ' tyska kvin- kymrat kvinnan.
. '
Diet, senare var - den.
just, vad de ryska g~odsagarna gjorde * Ofta besjungen av Turgenjev. '
Ryska kvinnor i dikt och verklighet. '
. '
' '.
l '.
nan, som genoni: sin frihetsförlaning er- böll så småniiigo.m e @ helt annan mora- - lisk syn p i sitt &amp; litendiap ä,n.förr, ' om an d.e infinga b ondekvinnorna f tirino Den si&amp;a sången har förklingat nyss, det egend:oIniiigt i många hänseenden den sång du sjöng om sommarns sol- med dc nya moderna, på %liteiliskapets skensdagar,.
område.
Det hade ' ju alltid tillhört d.u sl6t din mun nar höstens första s; illsyntheterna.
att xågon pojke eller.
kyss flicka fått föra iix.ed sig i iiktenlsliapet en iskall rysning genom kruppen jagar.
sin lilla ungdoms ro.man och helt natur- ligt var det nya .henne i niyok,et fram.- Du sjöng så varmt om sommarns tysta mänd e. natt, Givetvis förbryllade det henne, d5 olm 1ängtansdrÖ~iama.r unga h jartan ho11 med ett slag befann sig borta Pran drömde, ett undertryckande, gläd jef attigt liv, när nattens stjania log så syag och som ' otroligt f.ort pulvriserade hennes mat3, ungdo~nisfägriiig .och inne i ett tidg- som om den själv ' sitt ljus for världen skede dar husbondens b r u t a l, uppfatt- gömde .. ...
ning &lt;ym kvinnan son1 människa var bannlyst.
lom dessa kvinnor, vilka stodo soni övergAngs~kvinnor mellan S &amp; steg din sång så k ' ansligt vek och öm den nya tiden - och en tid då bondkvin- mot rymdeis blå i kvällens tysta t h a sätt och s0.m en fläkt av somarns svunna nan tog sin mans slag som drö.m att visa siii ömhet och karl ek, g5 ännu en gång fför- jag kunde svagt.
ni.ånga lustilga episoder .och historier.
nimm, Blland de särskilt karaktäristiska f ö r uppfattnhgen av des.sa kvinnors nya liv p a n ~ i n ~ e d r a n sig kvinnan sam Men natten kom och vinden svepte kali äktade en utlänning.
Hon beklagatie 0111akring den lund som förr vår till- sig för grannhustrun över att mannen flykt varit, ftörgatit henne.
d.in sång tog slut och natteas stjarne- - Älskar han dig inte längre?
fall en.
halsning bar från lyckan som har - Langrme!
.
.
.
1HHan.
har nog aldrig.
f arit.
älskat mig, för han har aldrig under hela vår giftastid slagit mig en enda En stjärna föll - en livstr %d.
klipp- gång.
tes av, Denna ganla fördom, att mannens lrarlelr till hustruii stod á ett visst för- ett solmrnarbarn so-m dö.dens händer tryckte, hal1and.e till den mängd lav spö; han gav henne, var verkligen, djupt rotfäst i en sommarns ros, som biktens storm bröt av, l~viniians nledvetan.de.
Något som med dl tydlighet framgår .av dse otaliga ord- och in i virvelns vilda dödsdans ryckte.
språk, som ryska språbet ' ager på detta område.
Bom i blixtbelysning ställes S6 kast en ton i livets sommarsång Cietta patriarkförhållande .a.v Gorkis och sorgset klagande en sjal förblöder lilla omkvade i Porno ~ a d j e j e f f, vari i höstens f&amp;, men kanske än e n gång han sager: ' Älska din hustru och med en so1,skensdag den långa natten föder.
henne.
dig gliid, meii 1skak.a henne son1 Joel Ljungqvist., -- ett p2roliträ.d!
.
Av våra dagars.
n ~ o ~ e r n ryska a dik- d; enna utveckling hos den ryska k * - tare är det ytterst få, som sysselsatta n.an.
sig nied detta spörsmål, och kanske %r !Ml.
dlen iildre ryska litteraturens det inte s % alldeles lätt / heller, t y den a:dl.z~s t e .och f inaste gest alt er hör o tvi- forna nationella typen ' har fatt en mera velaktigt Alexander Pusjkins Tatjaila interiiati~onell fysioiionii.
Genom de i " Ånjagiii ".
Vi.
få se Tatjana i en- garnla ryska skaldernas kviiinolrvaden saninia stunder framlägga p &amp; papper en hade vi v a s t e ~ r ~ ~ p lart e e r oss betrakta n:att sitt hjärtas inre lciirleksdigra tail- 3heniie so1m ' kuuss ' lii~li; vinnaii ", impiil- lcar fö-r ' den nian hon tror ar hennes siv och n1akti.g i stora ögonblick, d,ess- hjiirtas utkorade, # hennes iaeal,.
soin utom mycket behagfull, men kattlik iri- skall skydda henne - och älska ' henne stiill.sa &amp; Av den a ~ r e - s k o l a n skalder s livet ut.
Han, han ' ensamt &amp; r den man i Rysslalld far man .den uppfattningen i v %cldeii som ' äger värde f ö r .. henne oc:h att kvinnan i Ryssland alltid repr,esen- för honom.
ensamt känner heiines blö- terat den undergivna seiitimmtala diga hjärta.
M.en hur varmt: horil kän- ' kasten, som likt en fatalist går.
genonï.
ner och älskar, så slår ho11 över till atit ' * sin vZr1 ' d troende blint på ett utstakat bekäanipa dessa känslor så focrt h.on far öde, som ingen mänsklig makt i varldcii veta, att denne man, den ganil.av, kallt förmgdde rubba.
Har hon varit det beräknande n jutrhqstypeii, f örsniår sentiii~eiitalas representant i g %ngna henile och hsn kastar sig i arniarila p % tider, så ar hon det icke nu, snarare c.11 annan man, som hoa inte det ringaste motsatsen, ty öve~al !t mö-be-s man av.
ett a,lsk.ar, men svär vid himlens stora hel- kraftigt, energiskt kvinnosla.kte, som gon att hålla ormbbligt ut med fast han sannerligen inte tar på livet mued silkes- inte kan ge henne, det ringastne m %tt a.v vantar.
Men !så har ju o &amp; &amp; så mycket lycka.
.
.
1D.e råkas # om flera år .och d.å inträffat son1 spelat en ~ i i s e n t l ~ g r o l l ' vaknar i p &amp; nytt hos den gamla Brustna toner. '
' j, lrändau, som överggr till.
lidelse.
.
Hon ar i h,ög social stiillning, meii ' Tat- jana visa.r honom b&amp;tämt bort.
Hon neksr inte till, att hon ännu har känslor för h.onom, menhan f&amp;r gå efter att ha erhållit om ftirdekost olden: - J a g ä l s l c a r leder, d e t vill j ag icke f örneka, men så länge jag lever skall, jag bIi den man trogen, s.
0 ni j a g e n g 5 n.
g r ä c k t m i n h ' and!
Denna av Pusjlrin på slavisk grund omdiktade gestalt förla.nas genoni P ' Ån j agiiis ' starkt markerade svaghet en överlägsen själsstyrka, men den tid i vilken denna typ er ' holl sin resonans ingick först då G. Sands läror fingo in- steg och proklamerades som interi1ati.o- nella och ryssen s:om ntpi+igla.d inter- nationalist kunde icke mota bolrt dessa nya idéer - ban måste öppna dörrarna för " Tatj !ana " och sliippa in på sig en kvinna me:d fri vilj:a och rikttigheter att följa sitt eget samv~etos ' öst.
Vi se at$ fråm o &amp; med .denna tid bör- jar ett nytt skede i den ryska kviniians liv.
Om vi särskilt stanna inom ra.men för ' den bildade klasseiis kvinnor, s5 se vi .att d e uppträda på ett fritt och otvunget sätt prdclamerande - en fr,ihet, son1 skulle t a förv&amp;nznde följder om nå.gra: år franlåt i tiden.
De f o1 ja med ett ord sa.gt .endast blodets röst och lyda endast de tankar som se excentri- ska ut i vedrligheten och tyda på över- spändhet.
.
' Den gamle, fint * kKnnande Tur gen jev har.
givit eftervärlden tvenne kvinno- typer frfin dessa dagar, varav särskilt hans lBelena besitter denna klarhet i begreppen och cn okuvlilg vilja, m n samtidigt har en f inkanslighet i sitt satt mot sin on~givning som gör .att man älskar deimila något naiva typ, som blott har ett a t t saga s i n tids miaxfolk: " Jag vi11 i n t e allenas ' t b l i ' iilskad ' utan.
h a rattig- h e h a t t f å d e l a .niaend m ä n - n e n.
a r b e t.
e t i d-en.
a n d l ' i g a lr a n1 p s o m p å g i r!
Helena ger oss ockksåI och kanske &amp; etta som star- Imst, en of örglöni !ielig bild o &amp; lriinsla.
av det stora nya i tiden, soni å ena sidan gick till sin höjd genom kvinnans hm- liga arbete, och % andra tillv.aron av m s1anitidigt Irainpa:i~de ooh stödjande kamrat.
En aiiiian samtida typ- ger .oss denna tid elis kvinnor ur en a.niia.11 situationsmil j ö, niimligen den em.anci- perade kvi11.nan.s mil j ö. iDleiina typ, Eudoxia, a.r inte allenast roande utan en stupid kliché am den tidens aktn moslr-ovitlrvinna, vilk.ens dag slutar bland halvrökta papyros, och icl- ve.
ariii- b4g; smx.m på slcri~rb o d e t f ör B ar a slcr ä q oah danini.
, Det kan icke ~uidg6s utmi iimil mär.- Ber att Toilstaoj ilit.e~sjalvskriv.it " Krig oc !h Fred ", t y han har c1ä.r fallit undall för sin hustru, som " grät av smarta på sitt köns vignar ", d. % hon Viste bokens manuskript.
P å grund hä.rav ha dessa lwiiinor .endast erh %llit sörjser&amp;oi~nas roll i livet, men armat blev det iiled Kreutzersonateil och likaså med hans,.
.
,.
, " '.
.
Meddelande från Centralsty ielsen.
Det stora bekymret.
Rapporter för ar 1917 ha iiilionimit Intet av alla rai~soneiin&amp;bekynimer f rån f öljaiide platser: Karls ' haili~i, ha.r tagit så h %rt som pot.atisfrågaii.
Iihus, S~~ndsvall, Vaster&amp;s, Eskilstuna, Det ar ju potatisen, som vi - liksom Söd.erta.lje, Göteborg, Ystad, Tralle- med ' brödet - stö1d:; n OSS på, hur knappt borg, Norrlröping, Malmö, B juv, Lyse- det iii ar niled sovlet.
För.
arbetare- I i Hudilcsv.al1, Lesjöfors, I ?alun, klassens niatniodrar isynneiihet står tid:en nied otillräcklig Slottsbroii, Norrtiilje, Oxelösund, Ny- den koiiin~an~e iiashan~ii.
- oclh Spånga .. Annii restera p~tati~stillgåiig sont .en sannskyldig niåiiga lrlubbar niled rapporterna.
slrrackbild.
Men: s &amp; ha vi ju också .er- Dessa .torde ovillkorligen snarast insän- farenhet från tv8 vårars p~tatisbri~st.
i Att denna fråga allvarligt diskiite- das.
Fin:iias e j: blaiiketteï tillhands, d avflatta själv rapport.
Under året bil- rats ute i Landet visar den mgngd utta- landen, protester o &amp; förslag med av- dade klubbar behöva ej rapportera.
seende å ransoneringen, som a v olika möten antagits.
Bland andra uttalanden i potatis- niera .om .dagen, ty ld % han kommer m.
från s:itt dagliga .apbete a r 1h.an frågan a r ett av Sundbybergs ~ o c.
~ ~ e.
hem.
Då s &amp; mariga synas tro d.et icke vara lrvinnolrlubb .vid ett mö t e i; Sund@yberg hungrig och trött och måste d å ha ett nödvändigt med ordentlig redovisning antaget och överliimnat tili F. H.
K., mål.
Då h m sedan går att.
narbeta .på måste - en allvarlig uppnianing ställas som ar av mer an tillf.allig ' betydelse, sin nkolonilo tt, f rån vilken han kommer .till a1le~sanima.n~~ att f-ortast möjligt darige ' nom a t t zitta1andet aven tager hem kl. 11 &amp; er 12, ax huan åter hung- 1rla.r a upp sina mella.i~hav.aiiden med sikte på framtiden loch då a r ett ' bety- rig.
.
Dletta 13edj.a vi ved.erbörande tagla be- i delsefullt f ördag.
tidningen., Som utryiiiiiiet ar &amp; i betraktande.
Darjä:rnte skulle v i.
gränsat, hlacle vi ta.nkt slippa taga .det aD,e b %d.a första punkterna i resolu- vilja föreslå, att militären ta.g&amp;s i all- i .anspr &amp; med förteckning över de tionen (res.
publicerad i Soc.+D.em.
&amp; en språk i den omfattning, a t t .den åt.min- liomniissionarer, som e j fullgjort sina 6 juli) vänder sig emot Oden: alltför stone.producer.a - det solm åtgår för dess skyldigheter, nien flyta e j redovisnin- knappa ransoneringen och emot a t t eget b.ehov .av rotfrukter.
I denna resolution ha ett 20:tal, kvin- g arna iii, s å Ironima na.niiien ' in i tidniii- kol.oiiisterna s k ~ ~ l b.erövas le någon del E x p e d i t i o n e n. '
av sina produkter.
D-essa båda frågor nok1u:bbar insta-mt från Uppsala, Ystad, gen.
.
iiro ju nu avgjorda och föreligga.
såle- Kavlinge, Billesholm, norr ah am mar, des ick,e längre till di~ku~ssioi~, men re- Gö teb.org,.
Slottsbron, Surahammar, Eskilstuna, Hed.emra, Gellivare, Norr- solutionen %ortsatter: Ett minnesmärke.
Vidare skulle vi.
vilja föreslå rege-.
tälje, Linköping, Uddevalla, B juv samt En miiuiessteii över .de dmsl7;: a h i n - norrias politiska !n~yndiglietsförklaring ringen a t t a l l mark, som ligger obru- avd. 264 slottsb bron och vi låta hiirmed har, enligt K v i n d e n o g S a m f u n - kad i enski1.d eller statens ägo, plöjes fragan g5 vidare.
Diet ar fattigla, ut- d e t, rests på, Frflbjerg Blavnelhfij på och göres i .ordning i höst för fram- svidna husmödrar, som lharmed giva Fyen.
På " de f y n i l e Alper " st&amp;:r ste- 11ririgand.e lav potatis och rotfrukter sitt for.8lag.
Vi skola kanske kunna nen,.
slriiiilrt av Gaarde j er Didriksen.
til.1 nasta år.
Och: nz % till d.etta arbete genomkämpa aven denna vinter, trots E t t sexspann hastax drog d c n d i t!
Deii tag.as f örst och f ram &amp; arbetslöst f ollr.
ännu större livsmedelsbrist an hittills, 25 augusti 1918 ' avtäcktes den högtid- Men om icke detta förslår, att regerin- men vi fordra att något .göres för att ligt i na.rva.ro av flera tusen Askådare.
gen d % tillställer f a ' brik.si.dkare och kon- sverges a~betarebefoljcning och i,syii- 1S.teiien bar f öl j ande iiisl~ri.ptioii: tor en uppm-aning a t t permittera det ner.het ' städern.as och storstäd !ernas in- folk, soni icke ar .oundgangl.igen nöd- dulstria.rbeta,ii~de befolkiiing icke annin Lige R.et f or Mald og Kvinde, vändigt f ör d r if t ens iippeh %llande, ett år.
sk.ola h,el.t.
och hållet vara hanvi- H L I tjene ~ ham,: han tjen.e hende.
samt att i så flall staten betalar dessa sa.de att lesa på .den producer.ande bonde; befolkningens - plus jobbarnas.
ordentlig timlön.
st örsta av ~l~viimosl~a~pellser, Aniia.
Vidare skulle vi vi1j.a föreslå a t t - nåd.
Den erf ar,ei~het vi under detta.
.
Karenin.
.
expropriera sådan+ platser, som t. ex. år vunnit &amp; h dagligen vinna borde: Som huvudfigur fölr den tidsperiod golvplanen vid Ör in.
fl., dar endast lek utan mycken b-etänksa.ii~het kunna han .spelar, ooh hur skön deiina den f örekomnier ay ~erIs,oner, vilka till om- fwn~tviiiga betryggailde åtgärder mot skäraste av synderskor än var, böjde växling i stallet skulle !kulina beaiibeta att.
nuvarande olidliga f örhål ' landen: hon av för nutildeiis lösen: B l s o t t ett s t s y ~ k e jord.
för frambringande av Lipprepas ett.
koniinande år.
b 1 8 0 d e t s r ö i s t i4.r 1 3 e s t a.
m - f ödoa.ninen ..
Vi f % taldca 0s.s # att det nu Mera jord att odla och tillräckligt m .a n d: e!
icke ar en tid till lek, utan a.tt det gal- och arbetsdugligt folk latt odla den ä.ro .Till denna tids diktade kvinnotyper ler .att i görligaste mån söka: hålla hun- de båda huvudpunkterna resolutionex .torde hänföras, soni en av de ' fölrniiinsta gern f r h dörren.
Vidare ' bör.a vi be- tax fasta p&amp;, en önslian som vi äro för- och livstrogna Dostojev.sl~is lilla Son ja.
tanka .att den, som star först under da- vissade om a.tt hela vårt lands besvj.lrna, Dostojevski ger .oss b.i \ ldeii alr cii fnör- gen i .hfi.rt arbmete, och sedan sIkall bruka halvsva ltmide a.rb e t.a~elrJ .. ass står tvivlad ~jlal, som komniit p &amp; lsi,da.ii av siii kolonilott., hava .ett m&amp;l mat buakorn.
.
livet genom ett n ~ o r d och det tyckes soni om deiina R.askoliiibov 1111 vore lös.
i varl~dsrylideii uta.11 ringaste fotfa&amp;e, b1.ot.t ett iiuii-i; ~-ii.el: i den ii.i~dlö~a rad av ' ' l i ~ ~ g jul g h ' ', som b a n d e vag till Sibirien, meii s % iipptrac1:er den rfori~a gatfliokaii Sonja ..
Hon inte all.ei.iast iii- n. b. och 1 tr. app att talar hon on^.
mod i ödets st~~iicl., lugnt.
bara sitt kors; hoii vill följa ho- Stort lager av in- och utkïndska nyheter nom, ty hon ilskar hollollll, darför att i h.on i ' honom ser en av Ryslaiid:.&gt; akt:a söner.
D~eni~a, Sonja ar den skarpast av alla de diktade typer Ryss- till billiga bestamda priser.
O b8.1 Bestdllriing8avdelningen n land äger i sin litteratur frfin senare Vid uppvisande av förenings- eller klubbkort Zamnas 5 % rabatt.
i tider och hon ar nuets föregAiigerslra. '
'. '
' - r- r ' I. '
, ' Damkappor, Drakter och.
' Kjolar.
,.
MORGONBRIS, w 7 lyrtid~s~spörsm~len och det nödläge ar-) etarehei~~m !en ofrivilligt rakat uti,.
.
: öra följande uttalande: Böndagen den 1 sept.
voro kvinno- Att, med .anledning av den potatis- 1.dub b arila i Roiineb y, Ktirlshaniii och Banson, sogm kommer att tilldelas icke Hällaryd Jamlade ' till kamratmöte i dlare, blir i högsta grad otillradd.ig.
Brälme- ' Ho; by Folklets Hus.
Till ordf. ' ör arbetarna, villca i potatisen aga den va1d.e~ ~Rebedra iXvenssoil, R1onneby,) äsi; a ersiittningen för brödet, rans.0- och till sekr. oc ' h referent Bernhakdina ierna av dessa, sedan beritknat behov Bengtsson, Karlshami.
1,ses siiker~tä~llt, i n ~ jli ö gaste iidi11 ut- Efter det protokoll fr %n semste k a m ilias till lrroppsaibetarnrr ooh att en- ratniötet justerats och fran Las t d &amp; f ör industrin ound.gäiigliga.st; e agitationskon~dttén avlhnnats över- &amp; r s v a s eller torkas; KAPPOR - DRAKTER - KJOLAR gicks till den första p % dagordningen att sockerransonerna till lieniiileii PALSVAROR - PARAPLYER " .Den nya ilas i stället för a:tt stora partier lam- uppsatta diskussi~o~sfrågan: f at ti~gv&amp;rdrslage~~! '
'.
Re b e eka iSvensson nas till .mameladfabriker och fiör kara- Största urval i inledde och .berörde därvid, enligt nell.lroknilig;.
.
Kapp- och Pals~aruaffar historien, huru d e fattiga garnla be- att, då priserna på skor, strun~por handlats från umliiiines tider och hur) ch övriga .klä~desplagg stigit så oer- 2.4 Yasterlånggatan 24 denna behandling tid efter tid huma- iört, l.ivsn1 !ede~sniyndighe$eri1a träda niserats - och förbättrats.
Vår ordnade i j alp and e en~~ell a11 vid ansk af f and e t ax fattigv&amp;rd framtradde f ör f örsta gån- rl.ader åt sklolbarn u r arbetarehelii- gen %r 1571.
Vår nu gällande lag ä.r: neri; * och .as lösiiiiig på - ett f ör oss tillf redsstiil- 50 år gammal - o &amp; med hansy~i till f ör att, 13 % det visat, sig.
oni5jligt att a s nde satt.
varande f örhållailden: är deii ~ r i ~ a ~ h a n d l m m f &amp; a köpa syt.riid för " Huru .skola, vi f å till st.And inera oduglig.
&amp; kr 1907 tillsattos av k., 111 ?t .agning, sanuná myndigheter imskaffa k c mmunalt intresse .och ansvar hos en f attigvårdslagstif t.ni1igskkon1mitté,) ch tilll~hmidah&amp;lla iiknnda vara.
viilnom.a t " 1111.
B~emhardina Be1igt.s- k- som efter åtta %m arbete franilroinm.it Dlessuton~ uttalar mötet ett ' sl.ra.i * pt SC ni, vilken redogjorde något för de med förshg till py lag, vilket Firslag r1:ander - mot regeringen f ö r undfallen- v j iktigaste pui~kterha p % partiets kom-.
blev i ~huvud; salr som kunglig proposi- 2et och större tillgodoseeiide mot pro- ni .uealprogram.
De krav, som f r amf ö- tion framlagt .för 191.8 3.
r ~ riksdag.
SLucen ' t er an mo t den konsunier ande all- r2 1:s och inryninias i de.t; t:a pi.ograin, iiro Jnled.
redogjorde f ör &amp; e vik %i.g-te aanheten. '
' sis i viktiga och betydelsefulla, att varje piirilrterila idsenna nya lag.
Särskilt Johanna Ljungström inledde f r &amp; g a L i ~ n. lan 1oc.h Bviiii~cz bör g6ïa det till en den bestaiilinelsen, att i f attigvårclssty-) m kvinnoriias rösträtt .. Eriimad ' e om L li .vssalr att arbeta för detta programs relse s k d l händanefter m.iiist en kvinna l.eiiiia f rågas f all vid inn~evaraiide A m fi herlrligande.
Vad so !m siirskilt f ö r ha sate och stamma ' bör bea:ktas.
Till !ilisdag, men on1 man tr.or a t t kvinnor- - .o1 ss B v i m ~ o Farvidhg ~ %r av stor vikt denna befattning .kan kvinna väl jas ia dasrför slrola ge upp, kaxn ' pen, då 1 11 i &amp; vara att vi genom d&amp;la~atioii vilken .i&amp;e äger kon~ni~nial röstratt nisstar man sig, ty det ligger icke j i s1 kaffa oss ~konii1i~un; tl röstxatt oc ' h me- Ruskiga börhallanden existera på; viiinans natur att k.apitnl.era.
Det; d elst denna hjälpa till att i d e k.0111-.
många platser, men kanske on1 kvin.
; ylles soni om m.an i 8iii.otståndarelagret; 11 ~unala iiistitutionerna .iiiv.a.lja %ocial- norna fått varit .med och ha~v.isdlag ~ t t ö m t sina s. k. bevis f &amp; avslag, t y r d eiiio ' lrratiska mail och kvinnor, vilka kant ansvar o ch plikt niy oket kumial, rid f rågans beha.ndling i riksdagen var r .si itta i n sin hela kraft och energi för varit ' battre .ordnat.
a f t e r leii k.ori nan k u ~ i ö s nog att haiivisa till at1; a t t nå vårt, nlål i detta av.seenide.
Slö- di:slcussi on h eslö ts skal1.a en varm ma.
resus p å sin tild u t sänd e e1id.a~ t min L h eten och liknö jdheteil rn6ske vika och ning till kviiinorna p % lalla platser ' ati ttt predika evangelium: Att tiderna L .h a vi en gång fatta,t beslut om delta- se till det dugande arbetarekvinnor bl: soh folket sedan dess förändrats ta11 - g ande i arbetet, nila diå ingen RV oss invalda i fattigvårdsstyrelserna .. rer man icke på.
Varför ar man d8 1 fi örtröttas utan fullfölja dessa beslut.
.
. '
inlecldes .av Bett3; å rädd a t t ge kvinnorna sin rösträtt!
r.s läkert ar, at.t ju Inier lrv.innor~ia.
.genoni tDyrti~dsfrågaii Andersson, vilken påpekade hur Id (Ilen senare tisdeixs handel.ser har ja L as: in Bon~miina.1.a r 6str.St t f å inflyt ande rika SM under sig en del livsmedel föl i6rt det dithiin; att kvinnorna såva: L P å de koiliniuna,la angelägenheterna, oerhörda priser, under det de nliiidrc; om niannen - m&amp;st ' al18t %hs i de olik?
L ö kas också deras anisvar för desamma.
bemedlade f å svaltla.
Potatisransoiie kuiktionerna inom samhall.et, ja t.
SO.
m, I den diskussion lsom f öl j ' de pål ?eka.des ringen ar bedrövlig.
!S.ockret ställe!
:) land krigets fasor finna vi henne.
h .urusoni högern låter sina kvi.nnor till marmelad- och kara~iz.ellf.abri~1i.eriiaf [) look icke representerande våldet ock l d .eildarera för vi.llnor o. d. för att vid förfogande i stallet ' för att f ör nytti nakteii, utan helaride, hjiilpaiide oc.1 i v altill.falEena Irunna tillgodogöra sig- gare a u d a i ~ ~ å tilldelas l he0nimen.
Pr.i tr ost.a.ndle.
Har man ni &amp; hianda.
s juki t d: epas röster.
Inom våra egna led serna på kYadespersedl~ iiro ju sviiid ramvete * och .är rädd För en uppgorel- n $Iste vi utnyttja .d.e ~sirn &amp; ii$öjligheter, lande och huru skall det i de fattig&lt; $ens dag, d % kvinnor lruima komma a t t .som.
stå oss till huds och.
se till &amp; t so- hemmen Biiima s1ra; fdas något i lrl %d.vag Eordra upprä~ttelse f ö r alla de, orattvi- cialt .och 1rommuna; lt intresseTade kvin- till särskilt sl~dbariien und.er den kom; or de uiider århuiidr.aden Ilidit.
Hur nor bli iiiv.al&amp;a i de lcon~n~ul~ala iiistitu- 1nail.de .viilterii?
Ej ens tråid- elle lailge ha Sverges styrande m5n ~ å ntt d tionerila.
6Di&amp;ussionen fick utgöra garn till lappning och l.agiiiiig av klä; lösa bort den kraft ooh arbetsförn~åpa, svar p &amp; frågan.
derna står att uppdriva till rimlig; som ar representerad i den eria hiilfhn At agitatioiislro.mm.ittén uppdrogs att priser.
Samvetslösa jobbare ä.ro över iv landets innebyggare?
Det a r dock ordna och leda agita.tionei1 på bästa allt i full verksainhet för att iiil ytter för oss ett gliidjande tecken, att an- möjliiga satt.
1,igsre f örsv %rrt f o~hiillandeiia ocl ~iiigaima titl ' vår rösträtt äro i tillta- Efter det eilskilcla mötet hade av skörda guld för egen del.
Flera al @ ride.
Ubider den därpå f öl jaande ~a.gitationslconimit~ anordnats off eiit- inötesdeltagama hade ordet, varvii ~~iskussioi~ai underströks idedariiinais ligt niöte ined föredrag av journalist fr&amp;gan än mera belystes ~h alla utta mening och f ran~liölls att vi, sariikilt Gustav iSven; ssoii f r %ii Stoukho1.m över lade .sina bekyliinier aoeh farhågor f o genoni personlig agitatioi.1, böra ruska iinmet: ' " Arbetarelwiiinorna och kri- deii ko inmande tiden nie d avseende p liv i de liknöjda bland våra - egna.
Mö- get ".
Ta.1.
påpekade, natt orsak.erna till.
såväl niat soin kläder.
Fö ' ljaixde uttz tet beslöt uttala sin 8k.arpaste protest kriget iiro an~&amp;tlyst&amp;d.
penningbegär lande mitogs: m.ot förstaksmInuarhö-gems.
tillväga- och guldtörst.
Skildrade krigets hem- " ' Arb et arekvinnor i Blekinge, saldr g8ngssatpatt vid årets riksdag strypa &amp; a verkningar, för vi1k.a kvinnor och.
de till möte i ' Brglnie-Hoby söndage denna vår I-ivsfråga samt ' m:ana de vara barnfålidani.eraanmaiiiieil,sonistal- den I sept., f å.
efter behandling a a4 t a11 int ensiy are apbeta.
för densam- les f r a m f ö ~ kanoninyiining arna.
D et Zir Från Blekinge. '
', ' ' Sporres ': '.
. '
a. '
,, ',,
ALLMANNA SPARBANKEN Högsta gal1and.e ranta.
- Aktiebolaget Nya Bankene En arbetarhustru XEmoMager hmaaningar till hogeta gallande rän&amp;aa borde icke köpa annan symaskin fin - r Solidar- Symaskinen, Kvinnan motarbetar sitt eget basta som Er den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda, fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nertta firo ett fabrikat, som pii teknikens nuvarande standpunkt Hr det högsta som kan uppnlls och överträffas icke; arskilt för.
av nagot annat fabrikat.
S " manliga betalningsvillkor.
nar hon avrader mannen att teckna företlk- (Fridsgatan 6, ~chéelegatan 4).
.ring ll eitt eget eller bagge makarnas liv.
Pb grund av mindre dödlighet ha ' kvinnor 18gre Depositions- och.
.
premier i D E F O R € W AD€.
Premiebe-, Kapitnlrakning ............ ...... 5 Y, proc.
B frielee vid ejukdrim och olyckefall m. fl!
för: ' Sparkasserlikning ......... ......... 5 manar.)
Symaskinsafflren SOLIDAR, Vasauaten I.
STOCKHOLM.
Hell dig, o moder!
Det hinduiska Indiens nationalsåiig i svensk översattning - av E l i s a b e t B j ö r k l u n d.
, 1 det hinduiskla; Indieiis natioaslsåiig, lik- som, orden " Baii.de Matarani " blivit de indiska mationaljstern.si; s 1ö:seiz.
Sos.-dem.
kvinnornas centralstyrelse: Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhuag.
16, 1 tr..
A.
T.
72 90.
Hiel1 dig, o: moder., Korresp.
sekr.: Fru Agda Oatlund, Upp- flodteriias ' land, l.ustgårdarnas.
land!
landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa .2O 86.
Indien geiiomgår i våra dagar en vinden, som svalkar mo t solens brand, period av nationellt uppvaknande.
' Eos vag.gar den mognade siiden.
invånamla i detta ofantliga rike vaknar Månljus ar natten.
kring hav och stiand, mer och mer saii~h~örighet~I~ai~slan, Sot.-dem.
känslan för Indien s %so.ni det gemen- vita av Mom stå traden.
samina fosterlandet, " miierlandet ".
Ljuvligt vislrar du, ljuvligt ler,, i Sthlm etprelm sammantrader 2:s mindagen En .skald, soni kai~ske bättre .an nhgon rik och vid %r den famn du ger, .i minaden kl. 8 e. m.
CL Bryggeriarb.-forb.
annan funnit de ra.tta orden f6r sitt o rn:oder.
exp., ~ a k h n e g a t a n ' 14.
Ordt och korreap.
folks l&amp;nsl:or, ar Bankim Chandra Lyft .ditt huvud och lyss och hör fra A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
Cuhat.topiidih$iya.
Hans sång " Bande.
.
286 68. tel. Miitaram " (Hell dig, o moiier), som av nlillioiler röster en.
kör fömt stod införd i h.aits fosterl.andska till din ara skalla!
Sthlrne, bWm.
kvinnoklubb (eec.-dem.)
.
iwna.n " Ananda Math har ' blivit hela Se!
' Miljoner hiandrer, se!
avhiiller ord ' inarie mote 1:sta miindawn i Svärd att försvara dig svinga de. '.
varje mllnad kl. 8 e. m. var j e rät tankande inännisilras plikt och Vem vågar sva:g dig kalila?
Obe.!
Lokal i D-ealen, Folkets Hne.
dryldighet a t t motarbita krig oc5 nii- Hur har .du ick,e i fordomtid styrelren.
litarism och i detta arbete 111 % icke straffat den ovän, som störde din frid!
lrvinnorna saknas.
Srni och upp- Ve dina fiender alba!
.
.
fostra,riima skall lrvinnaii Iliira det upp- Stockhoims s8dlira.
kviinnoklubb vaxande slaikt,et att hata kriget och Dn ar vår visdom, vår karl&amp;, vårt val, (eoc.-dem.)
avhaller., ordinarie eammantrade arbeta för fredens varv.
S.ant .ar att Du ar vart hjgrta, du a r v %r sjal, 1:sta onedagen i varje.
mllnad kl. 8 ' e. m. i livinnorea i n~ånga fall gro slöa, m &amp; du, ar bår lag ooh vår btyrka.
.lokalen 3 tr. Södra Folkete Hne.
orsakeii härtill ar till stor del man- Tung a r din arni, nar i vrede den slår, Ordt.
fröken dnna siensson, Grindsgatan 10, KU, nens, ty upplysningen b ' laiid lrvi * non~ a milt ar ditt hjarta &amp; ock, moder v %r.
.
Stockholm.
ar försumnxad.
I de djupa leden bland Styrelsen.
.
.
.
niannen finns kviimof örakt, loch det ä.r Dig i templen vi dyrka.
.
.
.
icke Wott på samhiillets liöj ' der man Du ar Diirga, i v:zpen kladd.
.
.
.
Eskilstuna kvinnoklubb avhAller or- slrrattar: åt röstr5ttslk~~ii1izai1.
Men ' Du är Lakslinli på lot.usbadd, dinarie.
möten 1:sta måndagen i varje m h a d kvinnorna ha oclrsti någon skuld.
s jiilva, du.
ar sångens gudinna.
kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r ' 4.
till siii efterblivenhet.
De kunna ut- Hell dig!
.
Styrelsen.
rätta myoket f ö r t. ex., den rel.igi ' ösa.
Vem .kali din like filiila '!
rör.elsen: och andra f öreningar, m.en b:öra oolcs % se till, latt de lcamma på sin Mörkögda.rnoder, mild ooh ö:m, ~ r v i k a soc.=dem.
kvinnoklubb av-.
.
m ~ pärl.or, d skön som en d&amp;, ratta plats.
Tal.
slutade med en ma- rmyck.ad håller ordinarie möte 2:dra mhdagen i måna- ning till kvinnorna att satta in hela.
du, vår sjals harlsklarinn~,.
den kl. 8 e. m .. b Folkets Hus * C-sal.
.
krig.
sin kraft och energi i arbetet mot heil dig, o iiiode~!
.. Styrelsen.
och militarism.
Det av .ent~~sia~sin och; lcailisla burila föredraget mottogs med starkt bifall.
Fareningen fbr Hembiträden i Sång a v Karlshannskl~ibbister och Stockholm avhåller möte 1:sta och 3:dj deklanlatioii - av en Immrat från R&lt;on- Kooperativa forsa kringsanstalter, torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom neby utfyllde dessut olm progranimet.
försakra Er i juni, j ' &amp; och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
.
Dagen var im till; inda.lupen och var FOLKET.
- och en av oss n&amp;te tan.ka påhemresa.
Förs&amp;ringsbest %nd: 43,250,000 kronor.
Vi vcro, d.ock alla över.ens om, a.tt vi försiiha fastigheter och lösöre i tillsan~rnan upplevat en trevlig och SAMARBETE.
S p h g a socm=dem.
kvinnoklubb av- stami~ingsfull dag, vilken i minnet står Förs %kringsbest %nd: 160,381,800 kronor.
hhller ordinarie möte första torsdagen i varje kvar som.
en ljusglimt och som 4ess- V h d Er till ombudet i orten eller manad, kl. 8 e. m. i ~ o i k e t s Hus.
utom vacker nytt !mod och lust till vederbörande anstalt.
Stockholm.
Stgrelsen.
B.
B. kamp f ö r vår rättvisa s&amp;. '
kvinnornas samorganisations ' j,, ' ', ' ' b Brand -.
