# ID: svediakorp-per2432
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,505
# sentences: 833
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR .DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
September I Pvmumr * atlonspds: 1: 80 pr helt 90 öm ' pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr.
e, Lösnummer 15 are.
I / Redaktör: ' " ' IA sTRQM4Lss0N ' A h.
Tel. K.
4 ' 7 11 Stockholm 1917, A.-B.
Arbetames Tryckeri Morgonbrisg expedition i SIGNE SVENSSON, ~ l i r n.
Tel. 244 36, - Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 6re pr mm.
.
1917 FOLKETS SAK.
Endast några da- gar till och den för- sta valdagen ar iii- ile.
Ånyo skall folket välja sina represen- tanter.
Riksdagens aiidra kammare har ju laiige k a l l a t s folkvald, men valen kunna i verklighe- ten sagas ha blivit folkets sak i d j u p a r e me- n i n g, allteftersom arbetareklasseii har kunnat sätta in fler och fler represen- tanter att föra sin t alan.
Folkets sak!
Men kvinnorna stå ännu som åskådare ..
Kitt de.t för vårt lands inre politik mest betydelsefulla av val skall åter gå förbi, dar vi kvinnor med alla våra önskningar och all v %r erfa- renhet stå utanför, stå maktlösa.
Att i ett sadant viktigt ögonblick vara dömd till .syssl~olösh~et det kiinneiq nästan som ett slags föruisniiig just S.
Marina: HOSTLOV.
som så m ' ånga gånger framhållits: kviimorna äro jhinst.allda mend ' dårar och brottslingar, nied aen skillnaden a.bt vi f5 t i g a straffet först innan vi något ont ha gjort.
Och, dock %r: det aveii för oss kvin- nor och för alla de frågor vi kämpa ' för så, viktigt hur valet utfa.ller.
Det rep högern.
under de sista fire11 tvinnat åt svenska folket galler det att slita av.
Dyrtids- trycket, brödfrågan hotar att föïkvii- va alla aiidra.
In- gen med aktning f ör sanning och ratt v %gar pastå att kvinnorna kunna stå oberörda och likgiltiga inför de mörka f ranztidsut- sikter vi ha att möta.
Tvärtom, har for- drar maii ber edskap av kvinnorna.
Kvin- norna voro också de f ö r s t a att giva uttryck åt sina bekymmer och sin an- svarskänsla vid de spontana livsnie- delsdemonstrationerna i våras.
Har- av följer att vi sätta våra förhoppnin- gar till e.tt lyckligt valresultat - lyck- ligt för folket om valet kan öka van- sterns rna.kt.
Den måhända icke skall kunna ge oss mera bröd,, men.
dat has.ta
nian kan säga: den skall åtminstone icke giva oss stenar.
Men det går icke heller för oss kvin- nor att stirra oss blinda på brödfrågan.
Det är på hur vden i höst utfalla, som det kommer att ' bero ' hur vårt folks närmaste framtid slrall gestdta sig.
.
Då vid sistlidne riksdag den social.- demokratiska int.erpellatioiien angåen- de vaiisterorientering besvarades oc ' 3 strax därefter rösträttsfrAgan buhand- lades, gjordes den utfästelsen från re- geringens sida att " valen i höst s h l l t: få falla utslaget ".
Alltså: Valen i höst slrola fälla, för lång tid framat, utslaget mellan höger och vänster.
' Det ar kärnan .av det hela.
Agitationen a r i full gång.
Vara motståndare stödja sig iiu som alltid på lögner om socialismen och på lög- ner om våra ledai~e, men den o b e- s t r i d l i g a s a n n i n g e n det är de erfarenheter vi gjort under dessa hungerstyrets år.
Med eldskrift är det präntat i vårt minne alla onödiga off.er och det suveräna förakt för folkets ut- talade &amp; xkomål, " som kommit till sy- nes.
Det finns icke en arbetare, man eller kvinna, som icke vet att det ar höger- politiken, som bär ansvaret för att vi hittills med knapp nöd ' kunnat undgå utsvaltning och dess verkningar skola sträcka sig ännu längre framåt.
Den f ör detta system främst ansva- rige ar ju nu borta från regeringen, meii ännu sitter liögerii vid styret lika bred och trygg.
Om den ännu längre skall sitta dar beror p5 oss alls, icke endast p &amp; de röstberattigad.e.
Frimst beror det väl på de likgiltiga.
Vi kvin- nor kunna åtminstone agitera.
" O m en.dast a l l a nu röstberät- tigade deltogo i valet kunde.
högervaldet icke b e s t å e n e n d a d a g mera ", skriver P.
A. H-n i förra nunir.et av Morgonbris.
Det ar ord, som borde jaga tveksamhet p &amp; flykten.
M &amp; vi med hoppfullhet taga vara p&amp;.
de återstående, dagarna till valen att arbetit, f ör ' våra socialclemokratiska kandidater.
Så många.
bittra erfar,enheter ha vi kvinnor f %tt göra under dessa sista hungerstyrets år så det är nog för de flesta av oss ett kart arbete att i de:n .mån vi kunna hjilpa till att störta hö- gerns viilde.
Sot.-dem.
Kvinnornas Centralstyrelse.
Åttatimmars-arbetslagen ur fysiologisk och hygienisk synpunkt.
Attatimmarsarbetsdageii är resulta- för ej så f å grupper av arbetare, men tet av en utveckling, buren av humani- Pan kan ännu ej påstå, att vare sig tara motiv.
Naturligtvis kan det ej någon viss industri eller någon viss uteslutas, att i kampen för denna idé stat genomfört densamma.
För tillf al- iven spelat in lägre och egoistiska syn- let har 83immarsarbetsdageii dock fast- punkter, t. ex. önskan att nå största slagits för alla Förenta staternas I möjliga lön för minsta möjliga an- statstjänst anställda.
arbetare, manliga strangning, men detta får ej göra oss och kvinnliga samt vad beträffar de blinda för, att detta problem har krav olika staterna f ör liknande arbetare på att diskuteras från h.ögre synpunk- inom 30 stater och territorier, för gruv- arbetare inom 14 stater, för masugns- t e.r.
Av alla land ar England det, so111 er- arbetare i 9 stater, för kvarnarbetare i b juder den mest intressanta historien 5 stater, för arbetare vid koksverk i 3 med hänsyn till utvecklingen av nor- stater etc., etc. malarbetsdagsfrågan.
Trots ivriga stra- Låt oss nu fråga oss, hur den dagliga vanden har man ej lyckats att spåra arbetstidens langd rationellt bör be- upp hur dep tanken först upplrommit, stamnias.
Efter v %r mening ar då den att 24-timmarsdygnet lämpligen bör första, och viktigaste synpunkten, som uppdelas i tre lika perioder, en för ar- har bör komma i fråga, den fysiologiska bete, en för sömn, en för vederlcviclcelse verkan av arbetet.
och mer personliga uppgifter.
Det har Intet arbete kan utföras utan att påståtts, att under 1 5: de århundradet kroppens organ diirav påverkas och arbetsdagen vanligen hade en langd av nar denna påverkan gått tillräckligt åtta timmar.
Därmed må förhhlla sig långt inträder trötthet.
Skall man nu hur som helst, säkert är att under de sysselsatta sig med trötthetens pro- därpå följande 300 åren arbetsdagens blem torde det för undvikande av miss- langd svällde ut över alla rationella förstånd vara lämpligt att särhålla grinser.
Vid början av 1800-talet var trötthetens objektiva och dess sub jek- arbetsdagen för de flesta engelska ar- tiva yttringar.
Objektivt yttrar sig betare 11-15 timmar lång.
Det behö- tröttheten i en nedsatt arbetsförmåga.
ves inga fina fysiologiska undersöknin- Den trötte kan under saninia tid ej ut- gar för att visa upp, att ett sådant till- föra lika mycket arbete som då han ar stånd menligt påverkar halsa och kraf- utvilad ' och denna minskning i arbets- ter.
Missförhållandet låg i. öppen dag förmågan ar iakttagbar aven för utom- för var och en som ville se det och dc!
stående.
Men tröttheten yttrar sig nu följande hundra aren utmärkes av aven på det subjektiva området, genom en kamp för nedbringande av arbetsda- trö tthetslcänslor.
Dessa - kunna antin- gens l.ängd.
Först nedbragtes den till gen vara av speciell a r t, t. ex. obehag 12 timmar eller mindre, så kämpade eller kaliske t. o. m. värk i de muskler man för en 10-timmarsdag, så blev må- eller k r ~ ~ ~ s d d som a r, framförallt än: let 9-timmarsdag och ~lutligen blev vid vänts i arbetet, eller ock kunna de mediet av 1800-t.alet B-timmars arbets- vara av mer allmän art, yttrande sig i dagen uppställd som slutmålet.
P &amp; allmän niatthet och olust f ör f ortsatt detta stadium står striden alltjgmt.
Re- arbete.
. '
'.
dan 1856 tillkanipade sig arbetarna i Antagligen betingas trötthetsfenome- Melbourne i Australien sin 8-tipmiars neii av en hel serie omständigheter.
arbetsdag, och sedan dess har.idé12 i alh Varje arbete stegrar amnesomsättnin- högre grad slagit igenom i .. &amp; ilda delar gen och förbrukar alltså i betydande av kulturvärlden.
I öred da staterna grad den näring, som står till de le- började agitationen till f örmån f ör den- vaide vävnadernas förf ogande.
Till eii ua idé omedelbart efter slavkrigets slut, viss grad kan därför tröttheten tolkas varvid helt säkert spelade in, att indu- såsom beroende på en minskning i den strialismen vid denna tid grep oerhoi$ de arbe.tande organen kräva.
. '
.
....
@ ring.
: .,5.
....
.
.
.
.
.
omkring sig.
Av mycket stor betydel.se för trötthe- Då .en strävan efter 8 tiriikars nor- tens uppkomst äro även de söiiderdel- malarbetsdag givetvis utgår från att ningsprodukter, trötthetsän~nen, som en dag i veckan skall vara ledig, inne- bildas vid ämnesoinsättningen, och som bar det en arbetstid pr vecka av 48 tiin- inverka förminskande på vävnadernas mar.
Vanligen utgår inaii emellertid arbetsförmåga, och kanske i längden aven fran den förutsättningen, att yt- skada dem.
Dessa trötthetsämneii spri- terligare en halv dag i veckan skall das från den kroppsdel, som vid sitt ar- vara fri från arbete, för det stora fler- bete givit upphov till dem, till övrigs talet arbetare givetvis lördag eftermid- organ och påverka dessa, vilket i sin dag.
Arbetstiden pr vecka reduceras mån förklarar, att hela kroppen k ' an då till 44 timmar, och den nuvarande bliva trött och utmattad aven av ett rörelsen i Förenta staterna .ar i själva arbete, som skenbart tagit i anspråk verket just en rörelse för 44 timmars endast en begränsad kroppsdel.
arbetstid pr vecka.
Tröttheten piiverkar alltså kroppen i Dels genom lag och dels geyom över- mångahanda riktningar - och yttringar: enskommelse mellan arbetsgivare och na äro mångtaliga, Sinnenas skarpa arbetstagare.
har en 8-timmars arbcts- minskas, uppmarksamheten kan ej s4 dag under ' de senare åren fastslagits viil hållas fixerad, omdömet ned.sa.tte.s,, i 8 '
musklerna slappas, hastigheten och pre.
lig för att återställa krafterna.
Följ- cisionen i muskelrörelserna avtrubbas, deii blir, att arbetaren måste taga itu hj&amp;rtverksamheteii förlångsammas, el.
med sitt arbete följande morgon med ler också blir den vid ytterlig ansträng.
från början något nedsatta krafter.
På ning snabb och oregelbunden, blodkär.
kvällen är han så pass ansträngd at1 leils spänningstillstånd f ör andras.
den nu f öl jaside nattvilan ännu mindrt Man kan fråga sig i vad mån de nu är i stand att skänka honom full veder.
beskrivna, objektivt iakttagbara lrvickelse.
Och på detta sätt har har kroppsliga förändringarna gå hand I råkat ut på ett sluttande plan.
hand med den subjektiva trötthets.
Den intima samhörigheten nzellar känslan.
Givetvis finns det ett.
sam- kroppens alla organ tager sig tydlig1 manhang, men erfarenheten liar visat, uttryclr i det sätt, varpå en dylik över.
att den subjektiva tröttheten ej ger ett ansträngning yttrar sig.
Kanske ' det alltf ör tillförlitligt mått på kroppens arbete, som förorsakade Överansträng- ti:llståiid.
Trötthetskänslan kan kom- ningen, skenbart blott tog en viss del m.a som en alltför tidig varning, vid ett av kroppen i ansprak.
Det hindrar ej, stadium, då kroppens verkliga kr af ttill- att yttringarna av överansträngriingen stånd ännu ar fullt tillf redsstallande, uppträdde från en hel del andya organ.
trötthetskanslan verkar i så fall sna- Den överanstriingde visar garna detta rast som falskt allarm.
Men å andra allmänna tillstånd av sjuklig retbarhet koinma och sjuklig uttröttbarhet, som beiiam- sidan kan trötthetsvarninge~~ för sent och göra sig gällande först, 115~ nes nervsvaghet eller neurasteni.
S jiik- broppskrafterna redan tagits i för stort liga yttringar från blodomloppet och aiispr åk.
Överhuvudtaget vidlgdas våra matsmältningen kunna uppträda.
trötthetskänslor av mycken nyckfull- överansträngningen kan lätt förleda het, och detta förhållande måste ocksa den därav angripne till att söka hjälp vederbörligen beaktas vid be-haiidlin- i stimulerande medel, och nar de först gen av den industriella trötthetens pro- använda mängderna ej langre hjälpa, blem.
så kanske större mängder tillgripas.
I detta sammanhang torde det vara Och snart kan ' p % det viset ett farligt lämpligt att avgränsa begreppet trött- niissbruk grundläggas.
Den, överan- het från begreppet överaiistriingniiig.
strängde visar också garna nedsatt mot- Har meiias med trötthet ett tillstånd ståndskraft mot smittosamma sjukdo- åstadkoilimet genom föregående arbete mar.
överhuvudtaget ar alltså en över- och karaktäriserat av de nyss nämnda anstriiiigning att betrakta som ett gan- objektiva och subjektiva yttringarna, ska ödesdigert tillstånd.
men ej liingre g %nget an att full åter- Det satt på vilket trötthet utvecklar ställelse vinnes genom en kortare vila sig beror ej endast på arbetskvantite- och säkert Zitminstone genom en natts ten utan också på de förhållanden, un- vila.
Om ö~wanstragning tala vi dar- ler vilka arbetet utföres.
Så inträder emot, då en dylik snabb återgång till kötthet mycket snabbare vid hög tem- ett normalt krafttillstånd ej längre ar ?eratur och hög fuktighet i luften.
Vid möjlig.
Man skulle kunna saga, att lirekta försök har man funnit att ar- tröttheten iir ett fysiologiskt tillstånd, ~etskvaiititeteii kanske nedsättes med under det att överansträngningen ar ett ?n f j är dedel under dylika ogylinsamma sjukligt, ett ' patologiskt tillstånd,.
.
o ör hålla ii den.
Man har aven all anled- Överansträngning kan uppkomma., iiiig antaga, att siidana faktorer som vare sig arbetet mer tillfälligt varit all- f ör stark ' eller för svag belysning, öron- deles för påkostande, eller också och bedövande buller och mekaniska skak- framförallt, om ett i och för sig matt- ningar kunna påskynda trötthetens in- ligt arbete fått påg % för länge.
I detta ' trädande, om också inga bevisande för- fall ar ltanske ej ens nattvilan tillrack- sök har föreligga.
.
j ' lön för kvinnor som för män, d &amp; fullt lika arbete f örelrommer ' Anna Johansson, S.tockholm, förklarade, a t t det icke vore tillr5ckligt med ett prin- ciputtalande, utan ett bestämt åliggande f ö r organisationerna vore behövligt.
Tal.
an- märkte särskilt mot, a t t fackorganisationerna vid framställningar om dyrtidstillägg %t sina medlemmar krävt mindre belopp för lrvin- norna an för männen.
Detta vore i hög grad orättvist, eftersom dyrtiden drabbar kvin- norna.
lika hårt som mannen och eftersom kvinnorna redan förut .befinna sig i ett sämre ekonomiskt läge an mannen.
Tal.
framlade följande.
förslag till uttalande: j.
Lika liin för lika arbete.
Styrelsen för Bryggeriarbetareför- bundet hade till Landsorganisatioiiens kongress framkommit med förslag att kongressen måtte hemställa till för- bundsstyrelserna, a t t när löneavtal u.ppgör ' as inom arbetsoiil- råden, dar m5n och lrvinnor sysselsattas, klara bestämmelser inryckas, vilka.
tillf örsälrra kvinnor samma lön som man för samma ar- bete.
Det paståendet har ofta framförts, att industrin kan hålla sig uppe endast med en lång arbetsdag och att en minskning i arbetsdagens längd skulle innebära hot mot dess bestånd.
Det finnes emellertid en hel del iakttagel- ser, som visa att en minskning av ar- betsdagens längd till 9 timmar, ja t. o. m. till 8 timmar kan medföra gagn för industrins avkastningsförmåga.
Visser- ligen brukar en minskning i den dag- liga arbetstiden till en början medföra någon minskning i den enskilde arbeta- rens prestation, men snart ar han uppe i f örutvarande dagliga arbetskvantitet och efter ytterligare någon tid preste- rar han p % en kortare tid kanske mer an på den langre.
Det argument för kortare arbetstid, som oftast framföres, åtminstone av le- darna för arbetarerörelsen, är av so- cialt slag.
Sa säger Samuel Gompers: " Den korta arbetsdagen är ett krav, som medför möjlighet till vila, veder- kvickelse och utveckling, ett krav allt- s % efter det som gör livet till något an- nat an slaveri. '
Otvivelaktigt föreligger har anspråk av legitim art, men det bör ej glömmas, att möjligheten att på basta satt ut- nyttja vilotiden står i intimt förhållan- de till det tillstånd, i vilket arbetet lam-.
nar arbetaren.
En man, som drivits över gränserna för sin arbetskapacitet, han är mer eller mindre oduglig för fyl- landet av sina plikter mot sig själv, mot Eamiljen och mot samhället.
Arbetets historia har visat detta till överflöd och försöken med inskränkning av an- talet arbetstimmar har ganska allmänt medfört andliga och sociala framsteg.
Dryckenskap och brott ha avtagit, lev- nadsomständigheterna ha förbättrats, möjligheten till utbildning har biittre tillvaratagits, vakenhet och arbetsdug- lighet ha stigit - allt detta i. motsats till de olycksprofeti.or, som framförts fran f örandringens motståndare, och de farhågor, som uttalats från de tveksam- mas sida.)
förtroendeman, hr Albin.
Weidenliaijn, De Förenade Förbundens förtroencleman, hr Carl Stål, hr Oskar Larsson, Stoclsholm, m. fl.
för- ordade ävenledes förslagen.
Kongressen beslöt med 110 röster mot 99 att bifalla Landssekretariatets för- slag med fröken Johanssons, förslag an- gående dyrtidstillägg, Kommissionärer!
Insänd betalning 1)), Koigressen beslutar a t t det bör åligga avdelningarna och f örbiindsstyrelserna a t t vid för Morgonbris.
Rakningar utsändas i Landssekretariatet erinrade .am, att upprättande av kolektivavtal det blir f ast- dagarna och torde dessa pr omg.
inbe- st,ällt samma lön för kvinnor som för man, d % 1909 %rs landsorganisationsl~ongress i lika arbete.
förekommer, samt a t t lika för- talas.
Förteckning över dem som .. ej princip uttalat sig till förmån för det höjning av.
timlön begär&amp;.
i motionen framförda kravet och hem- 2) ' ?.Congresaen beslutar, a t t då dyrtids- betalat kommer att införas i nästa num- tillägg, begäres.
detta m %ste begäras ' lika för ställde, att kongressen mtltte uttala, män ' och kvinnor, evad det ' galler grundprin- mer, ') att det bör tillkomma avdelningar och ciperna j). '
...
förbundsstyrelser tills ' e, a t t vid upprättande För bifall till dessa förslag talade fru Anna av ~kollelrtivavtal i3et blir faststallt samma Almqvist, Landskrona, Bolrbindaref örbu ndets))
MORGONBRIS Arbetets frukter åt dem som - icke arbeta.
Kvinnor, tröttna icke!
Fotogenbristen och våra sömmerskor.
För någon tid sedan läste jag dessa ord avbd:r Jostne.
Denna tillämpning, i sig själv s &amp; anti- " Vi man hava inga rättigheter att giva kvinnorna ..
De aga av naturen social, blir i nilrvarande dag allt absur- samma rättigheter som vi -.
om de dare.
Ropet pA rättvisa f r h de för- lrunna tillgodogöra sig dem, så be- icke tryckta drunknar i rasslet av guld -- ror det på att de råkat i rövarhander. "
skojarpengar, i vilka skojaren och roffa- Alldeles precis, tänkte jag, och hos ren vältra sig i oskälig valluat.
oss heter dessa rövarhander första kam- Men varhelst det uppstiir företeelser maren-ochdelvisandra.
Men nar vi kvinor nu äro så olyck- av detta slag uppsthr det ocks8 natur- liga att mitt .i " frihetens stamort på nödvändigt krafter, som ha intresse av jorden ') ha råkat i dessa rövarehander, att bekämpa och störta dem, vilket att ha rtikat ut för man, som äro nog man ju emellertid inte fordrar, att krigs- samvetslösa att förh %lla oss en ratt, som Brsnoble~sen skall ha vare si,g försthd vi av naturen aga såväl som de, så eller ainne för.
Den gr inte s &amp; d a g d ~.
måste vi se till att göra oss fria.
På detta måste vi satta iii h.ela vår vilja, För att kunna avhjälpa det sociala hela vår energi.
Skulle vi fordra att eländet m h t e vi, om.vi vilja h&amp;lla oss till dessa ' rövare av våra rättigheter " par1 amen tarismen för v&amp;rt politiska hand- skulle deklarera på " lieder och sam- lande skaffa os8 en aocialiatisk folkmajori- vete ", så skulle vi se att de nu som tet, vilket inte borde vara s &amp; omöjligt, alltid - komma med undanflykter eller efter som vi ju i antal faktiskt äro icke i också mycket rymligt samvete.
Ku bry vi oss inte om det, utan nu avag utan i stark majoritet.
Men, och gäller det att se till att outtröttligt ar- ett men med stort M är det, det finns beta p % frigörelsen.
xen på vad satt?
På samma satt nligot hos oss som heter kringskuren rösträtt.
Ett ord, som inte ar lika be- som råttorna gnaga på repet.
Segt, vingat i v h t land, som ordet v all man^.
energiskt och uthålligt tills det ar sön- der, till hindret fallit.
Vi kvinnor må- Ty man har i vissa lager ett stort in- ste arbeta så varje dag och vid alla tresse av att det skall bli ett axiom, tillfallen.
Inom våra organisationer, detta allm mins rösträtt, Friinsett.
nu inom hemmen och utom dem så lhngt vi att det överhuvudtaget en g&amp;ng kunde nå.
Slapp inte ett .enda tillfälle ur f &amp; ens en aning klang av rättvisa, da händerna!
Hav standigt frigörelsen i tankarna och satt in hela viljestyrkan blott hälften av medborgare kommo med p i att nå den.
Tro aldrig att det går under beslutet, RA är ju den ~ a l ~ m a n n att a ~ lita på andra.
Tank b.ara på hur rösträtten, som var man vet, eller borde många .möjligheter rösträtten oppnar veta, sannerligen och tyvärr mer an för kvinnorna.
Försök att på alla satt gnaga på motståndet tills det ger vika.
förtjänt av sitt citationstecken.
Vi ha i närvarande stund 12,000 Därför ar det alla, som veta att de f aclcligt or,ganisexade kvinnor; hur lida under förtryck, utsugning och, so- många politiskt kan jag int.e exakt ciala orättvisor, men icke känna dess saga.
Vad.
göra ni al1.a för röstratts- orsaker, som vi maste n &amp; med sanningen f rågans lösning?
Ni föraer ekonomiska kamp segt och om högerväldet och dess gärningar och ihärdigt för battre levnadsvillkor, men gärningars frukter.
den sociala kampen, tanker ni p % den, Arbetareklassen har hittills varit rike- arbetar iii något för den?
Det är inte nog att ni tillhöra edra mansklassens försörjningsinrättning, det Ni måste ar .ingen parodox utan en naken san- respektive fackföreningar.
ocksal intressera eder ' för ' kvinnans rat- ning .bara.
NAgon måste ju betala, vem tigheter som människa betraktad.
har gjort det om icke .den, som arbetat Vi få aldrig tröttna p % arbetet iiloni och med detta sitt arbete skapat kapi- våra föreningar, inte tanka att " nu har talet.
I gengäld har kapitalet gett mili- jag gjort nog ').
Vi ha aldrig gjort tillräckligt.
Vi tarism, klasslagar och fattigatreck samt m %ste standigt arb,eta för framtiden, om desautom systematiskt utestängt halva inte för oss själva, så f % vi tanka p % det nationen, kvinnorna, fran allt positivt kulturarv vi skola lamna våra efter- politiskt inflytande.
kommande, det enda arv de flesta av - Det stundar kamp och h&amp;rda ti- oss ha att lämna.
Vi ha inga ägodelar der, rna ingen klaga över att han lever att lamna efter oss.
Men om vi veta att vara barn, vara efterkommande, - mil han blott veta det ur ktasseizs kunna leva sitt liv under battre förhiil- ~ynpunkt.
lande ' an vi fatt göra, då ha vi gjort J.
S ..
O -- n, var insats i samhället, vi ha gjort vad vi kunnat.
.
'.
.
A.
F r.
- ', ' ' ' Att fotogenbristen i laiidet ar en olidlig - ' f öreteelse och blir det ännu mera för varje dag för var och en, som ar beroende av denna vara, ar ett sorg- ligt faktum.
.
De som dock isynnerhet val komma att bliva lidande ' äro alla hemarbeterskor - hustrurn,a inte un- dantagna i denna kategori!
- .men framförallt sömme.rskorna.
Det har inte saknats " privata nödrop fran detta håll r.edan och ingen bör förvåna sig över deras oro och angslan.
Ty det galler ju dock hela deras existens.
In- gen sömmerska, vare sig hemma eller borta, skulle kunna leva av sitt arbete.
om hon ej skulle f å utöva det mer an mellan 10-3, den tid som Vår Herre vinte.rtiden i b a s t a f a l l består henne ljus.
Vad ar då att göra?
Karbidlampan dröjer och om den en gång ändå kom- mer, så veta vi ju ahnu ej om det finns karbid.
Den saken ligger under utred- ning - kan något svårare handa en sak!
~kull&amp;nran nu icke våga föreslå att.
k o m m u n e n toge saken i sin hand.
och p &amp; ett eller annat satt ordnade för t. ex. sömmerskorna?
Det ar ej meniii- gen att har begära, att .stadsfullmakt,i- ge skall skaffa den fotogen, som inte finns.
Men det ges andra vägar om man bara allvarligt vill och allvarligt fattar att något måste göras.
Har ett förslag, som kanske ar ofull- ständigt i sina detaljer, vilket visserli- gen ej bör hindra att det prövas.
Skulle man ej i Stockholm - och aven annorstädes - dar det finns ar- betsstugor för barn kunna låta dessa iiistalla sin verksamhet för denna vin- ter och så i stallet upplåta dessa, d % de ju ha elektrisk belysning, för hemsöm- merskw mellan t. ex. kl. 8-8..
De söm- merskor, som då nödgades taga denna utväg i anspråk, finge naturligtvis pla- era sin egen maskin dar.
Säkert skul- le denna utväg ej komma att miss- brukas, ty ingen som ej var tvun- gen, komme at ' t använda sig av den.
Men kunde det ordnas skulle det sakert bli bot för mangen orolig självförsörjande sömmerska, som nu giir i en ständig angslan för denna vin- ter, som lovar att i allt övrigt bli så hird och s i dartill h-ar att t 6 t l t ta levebrödet, deras arbete, ifr&amp;n dem.
.Det faller av sig självt att arbetsstu- ' j \ '
MOEGONBEIS Från England.
.
Nils Berg 75 år.
Upplysning och undervisning eftei kriget har aven, dryftats p % en störrc sammankomst, besökt av mer an 70 (delegerade.
Labour Wonian skrivel härom: I h ny Era av entusiasm för undervis ningsfrågan har ingått.
Aldrig har er koi~fereas som denna någonsin avhål, lits förr.
De flesta arbetareorganisatio.
ner voro representerade och alla visadc en entusiasm och ett intelligent intres.
se, som endast sällan kommer till sy- nes.
Det ar tydligt att arbetarerörel.
sen fullt inser den stora betydelsen a l en genomgripande reform av undervis.
ning nar kriget ar över.
Och, vad som ar ännu viktigare, rörelsen kommer sa- kerligen e.j mera att godkänna n %gra som h.elst planer på militära utbild- ningar, utan yrkar i stallet på en griindlig, t ankevidgande, allsidig och sinneslyf tande art av undervisning.
En ' djup önskan om en annan slags tillvara behärskar folken.
Det a r hoppet om .en kommande bättre tid, icke så mycket skapandet av rikedomar, men en god och adel nation av osjälviska, civilise- rade och vidsynta man och kvinnor, soni uppfyller det arbetande folket just nu.
" Aldrig mera ", saga de, och dar- vid.
tanka de ej * endast på krigets för- ödelse, utan aven på alla de barn, som alltför tidigt få offra sin barndom för att förtjäna pengar, p &amp; alla dem, som vaxa upp utan möjlighet att få erfara den rika glädje livet har att bjuda dem, som besitta andlig och kroppslig halsa.
De tanka på alla de förkvävda möjligh,eterna för den ungdom de se omkring sig och " aldrig mer " uppre- pa de om de liemska dagar, som hava gått och de som skola komma. '
Nedaiist %ende ar hämtat ur " Labour Womsn.
(Arbetar ekviiinan).
Med anledning av valreformsproposi- tioiiens behandling i parlamentet skri- ves f öl j ande:.
Medborgarrattspropositionen, de.t största reformförslag som n5gonsin f ö- rela,gts parlamentet, har lugnt pa.sserat andra läsningen.
Endast 40 medlem- mar röstade emot.
Så långt det galler mannen är propositionen ganska till- £re.dsstallande.
För kvinnorna däremot ar den långt ifr %n någon god lösning p &amp; f rågan.
Den f öreslagna %Idersgran- sen, 30 år, ar under alla förh %llanden absurd, men ändå mera n u då antalet unga kvinnor inom industriarbetet a r s % stort.
Ändå värre ar det dock att valrätten ar grundad på giftermål .eller lokalstyrelsernas registe,r.
Var je val- mans hustru slca.11 få en röst, .men en ogift kvinna får rösta endast om hon har fast bostad.
Det vill saga att om hon endast ar inneboendle får hon ingen röst.
Dessa förhållanden göra f ör man- ' nen ej någon skillnad.
Om propositio- nen går igenom måste vi alltså.
börja p % nytt med vår agitation för att få in de yngre kvinnorna.
Vi hoppas att allt måtte göras n u för att utvidga grun- len innan prop.
blir antagen till lag.
Muen om alla försök stranda, återstår jverhuset.
Dar godkändes nyligen en- nalligt lagen om kvinnans ratt att; janstgöra som advokat.
Skall överhu-; et itu neka oss att göra tjänst som med- ~,orgare?
För alla händelser förbere- - ler sig lemellertid Arbetarkvinnornas +id med all energi på den shara tid d &amp; Itminstone 6,000,000 kvinnor skola få ralratt.
Därtill behövs en väldig orga- iisationskampanj och en särskild appell iar utarbetats, ur vilkeii vi anföra föl- i ande huvudmoment.
: Den b1ivand.e f reden kommer att nedf öra ökat ansvar f ör arbctarkvin- iorna.
Vi hoppas hava nya organisa-; ionsf örslag f ardiga att genomdriva så; iiart kvinnorna uppföras såsom val- iare och vi ämna taga större del an förr de stora sociala och industriella för- indringar ' som föresta.
Under kriget har Arbetarkvinnornas %d strävat att så långt möjligt under- atta de tryckande bördorna för de remmavarande.
Vi hava noggrant följt ivsmede1sprobleme.t och tagit verksam iel i upprättandet av kommunala kök 1. s. v. Och vi ha alltid hållit fredens, deal högt samt försökt att upprätthålla ranskapen med alla ' likatankande kvin-.
ior i hela världen.
I krig som i fred, i rart idelella som i vårt praktiska arbete lava vi alltid bibehållit vår tro på den ortsatta utvecklingen av det demokra- iska styrelsesattet, kvinnans politiska, ch ekonomiska frihet och höjandet av amhallslivets ekonomiska, sociala och ntellektu~ella liv. '
' Den 20 augusti fyllde gross handlar^ Berg 5 Narholmen 75 år.
Vi behöva ju bara namna det valk5n.
da vilohemniets namn för att alla Mor.
gonbris ' läsare val skola veta vem hr Berg ar och vad han.
och hans fru med detta hem uträttat.
Morgonbris vill därför bara med (lessa rader sanda en senkommen men innerlig välgångsönskan på f ödelseda- gen.
De kvinnliga fackföreningarna i England utveckla f. n. en intensiv verk- samhet för att genomföra allehanda Eörbiittriiigar i sina levnadsvillkor.
En större ' konferens har avhållits, dar var jehaiida frågor diskuterats enligt Eöljande program: Arbetstide.n bör för alla personer jver 18 &amp; r nedsattas till 48 timmar pr vecka, för alla under 18 år till 24 tim- nar.
Nattarbete bör avskaffas för kvin- nor och alla unga personer; för man G r det inskränkas och så srniiningom ivskaff as.
Alla böter och avdrag å lönen böra lorttagas.
Effektiva förbbattringar böra vidta-: as i, sanitärt hänseende, lokaler uppl %-; as inom fabrikerna för måltider, vila:) ch omklädning samt strängare åtgar- ler införas för förekommande av smit-; a och sjukdomar genom hälsovådligt arbete.
.
Ett större antal kvinnliga fabriksin-; pektörer böra tillsattas, så att ett visst mtal inspektörer skola finnas för vart i0,000-tal fabriksarbeterskor.
Resultatet av konferensen blev att de orenade kvinnoorganisationerna yrka gorna, ~ % v i t t möjligt, böra upplåtas gratis.
Ty iitigra extra pålagor tillåter inte en sömmerskas knappa inkomst, allra minst nu.
Må vara att hon spa- rar ljus, men så förlorar hon också tid, ty hon måste ju dock g % hem mitbpå dagen för att äta och för de flesta kom- mer säkert därtill spårvagnsavgiften.
Vi socialdemokrater ha nu i Stock- holm ingen kvinnlig representant.
i stadsfullmalctige sedan man lyckades slå ut Anna ' Lindhagen, men vi hoppas and % att; om detta förslag kan anses ha bärighet för sig; det upptages och fram- föres av någon från vår fraktion dar.
Ilet ar inte så mycke.t som begäres av ekonomisk uppoffring fr %n kommu- ?å: nens sida att d e t t a f år lagga .hinder F1.era f abriksinspektriser.
i väg &amp; ifall d e t kan visa sig att hjälp Bättre lagstiftning.
för ifrågavarande ' kategori av arbeter- Kvinnliga f orman.
skor verkligen kan vinnas.
Fackf ör eningskommittéer med både J.
S. i0 D.
', cvinnliga och manliga medlemmar.
, Från England. '
,
Den internationella ' socialistiska konferensen.
AV Anna Lindhagen.
Vi hava deii visserligen icke samlad ~atioiiey omfattande stater t i l l f e d e- inlämnade ', nämligcii j u d a r 11 s s, vil- har ännu.
Moln skymma d % och då v&amp;- I a t i v a f ö r b u n d a v s j a l v - ken ger icke blott en talande bild av ra förhoppningars himmel.
Men hava t a n d i g a n a t i o n e l l a s t a - det judiska folkets frihetssträvanden vi egentligen någonsin tvivlat på att e r. "
- dels shom kvarboende bland andra den skal.1 bli av?
Så mycket plaiimas- De mena att ett Donaugemensamhets-) ch dels genom Palcstinas återuppstå- sigt arbete, dels från de förberedande ike skulle bildas, omfattande aven slo- tnde såsom judiskt land - utan ock lionimittécriias sida har i Stockholm, rakerna, vilket skulle ti ' lldelas alla su- rcr en.
mångsidig, redig och genom- dels f rån representanterna från alla eranit etens attribut, s jalvbestamiiiiigs-; aiikt översikt över de nationella och länders socialister, som framlagt sina +itten endast begränsad av geme.ilsam- lemokratiska f ordringarna i sin helhct.
fordringar - allt detta arbete 1ra11 icke ietsrikets enhetliga udtr.ikespolitik, Fullständig s jalvstiindighet f or B e 1- få vara gjort förgäves.
Icke h e l.
1 ~ iörsvaret och säkerställande av ge-; i e n, S e r h i e n, R u m ä n i e n, kunna alla de, som tro p &amp; att det ar en nensaniina ekonomiska funktioner.
8 %?
o l e n fordras av alla, på samma plikt att hålla denna konferens, se sina e.cles egen nationell repr,esentation och $ng de frambära egen sak.
S fi 11 d e r- förhoppningar gäckade on1 att denna: ii för denna ansvarig statsmakt.
1 y 1 l a n d har av någon pamnts.
Man plikt fullgörses.
Liknaiide stalliiing som Böhmen med får hoppas att man skall finna ratta Under denna historiskt märkliga; jeckerila intaga i förh %lla&amp;ie till 08- &amp; gen att framhålla denna sak på kon- konf ereiis ' f örberedelsetid ar det en; errike, intaga också vissa delar av det ierensen.
fordran från dem, som vilja vädja till ' yska riket, vilket liksom det nuvaraii- Det mest brannande av nationalitets- konferensens dom, att ratten till natio- le Osterrike-Ungern består av flera ipörsmålen blir säkerligen E l s a s s- nell frihet skall bliva, en förgruiidsfrå- iolk.
Den u k r a j n s k a frihetsrörel- L o t h r i n g s k a frågan, dels emedan ga.
Egendomligt nog synes det somli-; en ar ett av exemplen härpå.
Fordran iarom? %da olika meningar och dels ga.
Men riktigare ar det att saga: k o n) m ukrajiiarnas autonomi utgör en av medan ententen alltmer intensivt for- sekvent nog, inse nu socialister i alla ~oniniunikéeriia till konferensen.
irar dess tillfredsställalide lösning som undertry ckta länder, att deras lands F i n l a n d intar en särställning för villkm för fred.
I tjeckernas komniu- frihet icke ar, en bagatell utan att na- sig, dar friheten kan sättas i fullt till- niké föreslås att den skall lösas efter tionalitetsfriigan i dess ratta innebörd Eredsstallande praktik, antingen auto- Eredsslutet genom folkomröstning med har blivit för dem den grund, på vilken iiomislrt förenat med Ryssland eller de ileutralas hjälp och garanti.
I den de sedall vilja bygga.
Deras lands fri- Eullt sjalvständigt.
.
.
Att detta Finlands judiska f öreslås ock f olkomröstiiing un- het, den vag, på vilken de vilja vandra Läge statt klart iiven för andra folk än der internatio:iiell garanti.
- Att frå- för att nå nya mål.
H.aiid i hand: för oss här i Norden, som den finska gan tages upp och löses vid fredsslutet s % att saga, med fordran om ila- M g a n ligger.
så nara, framkom redan f ordrar ock den tyska minoriteten.
tionell sj alvbestamniningsratt kom.
tydligt ' i ' den tjeckiska kommuniké ii^ - Stridiga uppfattningar angående mer det bestiimda kravet om, att de- " Liksom för Böhmen ", säges det där; villca som skola deltaga i omröst- mokratiii måste hädanefter komma till ' fordra vi för Finland sjalvbestani.
ningen kom.ma säkerligen att fram- sin ra,tt och s jälvhiir~ka~dömet och diii: maiideratt.
Men liksom vi kunna gå komma, då man förstår att tysk med likiian.de styrelsesätt med sin hem- med på en förbindelse mellan Böhmer majoritet möjligen kunde uppstå ge- liga diplomati och sitt militärvälde bli.
och Österrikes andra folk, så m,ena vi nom att den tyska befolkning, som va avskaffat.
ocksa att en ny förbindelse mellan et1 inflyttat efter 1871 finge deltaga, vil- En av de första märkligare kommu.
sjalvstandigt Finland och en demokra, ken befolkning omöjligen k.an anses nikéerna, som.framlagts, var den t j e c. tislr rysk republik kan ligga i riktlinjer ojävig.
- Från franskt håll anses över- lc i s k a, ett folk under Österrikes spira av en realpolitik. '
vägande att Elsass-Lothringen s jiilvf al- ' ett stort folk m ' ed Prag till huvudstad Soin sista händelserna i Ryssland ut let bör bli franskt, såsom l e t varit i 150.
dar eii helt aiiiiaii f olkkaraktiir an d.er visa, g&amp;r en stor del av finska folket pl år före 1871.
Uppg %endet i Frankrike tyska och en stark prägel av öster1an.i linjen full självständighet och inger väckte aldrig landets motstånd.
Dess- råda.
Den tj,eckislra frågan ar ett ty uiiioii med Ryssland.
Mycket talar har förinnan kan man saga astt det varken piskt fall, då ett folk m %ste fordra ful: för, isynnerhet som i allmänhet Ping: var franskt eller tyskt utan ett land for nationell utvecklingsfrihet, aven om de.
sympati och förståelse råder mellan fin sig, varom, .såsom alla .gränsland, onpp- tankes i framtiden f ortfarande förena.
ska och ryska f~lkelement~en.
Men at, hörliga strider stått.
I h d e det icke med de tyska och ungerska elementei: denna fråga ' skall sattas på sin spet efter världskriget ånyo bliva ett land inom Österrike.
just medan Ryssland ligger i brinnandt för sig, såsom '.
Schweiz, där olika be- I tjeckiska kommunikén säges: " Dc krig, vilket Finland ar nog lyckligt at f olkningar leva i olika kantoner!
av flera nationer bestgende staterii; hav,?
kdsluppit, och har att kämpa mo B e l g i e r n a s egen kommuniké måste organiseras så att de tillerkänn; nära.
nog inbördes krig - detta syne bränner sig särskilt fast i minnet .genom varje fri nation den rättvisa andel al icke.
vara rimligt.
Egendomligt.
no {sin manlighet, ärlighet och oräddhet., den makt, vilken genom stats ' funl~tio- stalla sig just socialisterna på ytterlig- säges klart ifr&amp;n rörande framti- hetssidan.
nerna komma till uttryck.
Det blir den, att de ' ' kunna icke framgent leva En märklig kommuniké ar den sist i ständig fruktan för en återupprepning nödvändigt a t t förvandla dessa flera r ' ' ' ar '
och varje kväll insomna, spörjande om vi icke skola väckas vid bullret a.v ulaiil-iastariiss hovar p % vara gatslx- 13ar ?.
Därför ni.åste en i i i t e r i i a t i o - 11 e l l r a. t t s o r c1 n i 11 g ocksii dryf- tas vid koiifereiiseii.
Att detta iikc kanskeutan att s.
k u l d f r å g a n till kriget tages upp och dryftas a r aiit.a,g- ligt.
Och .deii t y s k a s o c i a l d c - molrratislca m i n o r i t e t e n stöder detta.
" Man sliulle ej på ett 5iidainålsenligt sait föra striclen f ör freden och för ett den deiizokratiska rättvisans grundsatser niotsvarande fredsprograni om man icke finga klar- het över krigets karaktär och dc en- skilda regeringarnas del i dess upp- komst. '
' # VI N NOSTU DI ' E av J.
B.
C. Corat.
Pennteckning.
Efter dessa alltför korta eriiiriiigar i f örhållande till koiif er eiisens vikt vill jag till sist sluta med Axehods ord vid framkomsten till Stockholm: " Det är alla arbetarepartiers första och heligaste plikt att nu satta i11 al1.a sina krafter för att .övervinna och ned- slå dessa hinder, som p % olika håll resa sig mot Stockholniskoi-if ereiisens hal- lande .. ') Kvinnornas samling från olika I i - der i Stockholm har diskuterats.
e C l a r a Z e t k i i i har föreslagit de socialistiska kvinnornas sammanträffande i form, icke av en lronferens, men.
en r å d p l a g n i ii g för att f ö r b e r e d a eii s.
o c i a - listisk kviiiiiokonferens.
Då ett par kvinnor äro att vänta som delegerade, och imdra socialistiska lrviniior kunna .tankas komma soni journalister, så bör en sådan rådplag- aiiig lätt kunna ordnas, sedan det visat sig vilka och huru mariga som komma hit.
Icke blott partikamrater väntas eniel- lertid till Stockholm utan aven andra av radikal prägel.
E t.t s a m m: t n- t r a f f a n d e, av alla dessa, o b e- r o e n d e a v p a r t i e r, förberedes darför till ev. den 16-18 sept.
genom för denna sak i axbete varande komrnit- terade, svenska kvinnor.
D.iskussioiieii kommer att upptaga aktuella lrviiii~o- spörsmål samt ev. den socialistiska fredslronf crens8iis f örhaindlingar och beslut.
.
N y s s solen sjönk i kvällens To, än ' i d e t s i s t a s t r ö e n d e sin skimmerglans k r i n g nejden u t a v guld och purpurrött.
Och när d e n sista strålen s v a n n och dagen var i döende jag nådde hit till k l i n t e n s k r ö n, a v långa vägar trött.
Med e n s blir varje liten topp så djärvt gigantiskt stigande och varje k a n t så stupande, så t v ä r och djup och hal.
Det vilar över nejden något t u n g t och tryckt och tigande, och endast då och då e t t s u s a v v i n d f l ä k t sval.
' l H i t upp jag ofta s ö k e r m i g d e fagra sommarkvällarna, h ä r njuter jag a v all min själ och t i d e n s m å t t a r g l ö m t.
Det t y c k e s m i g s o m s y n e n u t a v åsarna och källorna och skogarna och sjöarna a r något s o m jag drömt.
Men ändå ä r d e n något s o m min skönhetslängtan mattade tills natten fällde ned sitt tunga, stjärnströdda visir.
Den s y n e n a r s o m sagan s o m d e gamla o s s berättade, d e n åldras ej, ä r ständigt ny h u r g a m m a l än d e n blir.
.
S e, bergen dar och höjderna m e d mossarna och skogarna d e bli e n väldig näve a v e t t f u l t förfärligt troll.
Jag s e r d e stora fingrarna och tjocka breda knogarna, s o m teckna s i g m o t skyarna på tiomila håll.
O c h k l y f t a n djupt i bergets mitt, d e n ljungbeväxta r a m n i n g e n s o m delat åsen mitt i t u och k l u v i t h a r d e s s rygg, d e n k o m m e r mig a t t känna d e n där starka trolska stämningen, s o m g ö r e n underlig till mods, besynnerlig och skygg.
7 - - När världens oro, jäkt och larm, begärelsen och t y s t n a d e n h a r flytt sin vag och s j u n k i t ned bak horisontens rand, då dröjer jag i andakt k v a r.
i s k y m n i n g e n och tystnaden i n f ö r den syn s o m fangslar m i g m e d t u s e n starka band.
HENRY HOLME.
MORGONBRIS 8 ledning eller .andra, som ha intresse a v a t t föidölja de bristfälligheter som finnas, utan att densamma blir fullt ' opartisk och nog- grann.
För att i någon mån förhindra barnens de- monstration för militarismen genom bärande av militaristiska deviser på sina mössor, be- slöts sölcä samcrbete med Koop.
syf abriken Linnéa i Stoclrholm för erhållande av möss- band med ändrade deviser, a t t av fabriken tillhandahållas mössf abrikanterna.
Även hade motionerats om huru vi på ef- f ektivaste satt skulle kunna motverka nilco- IConf e- tinf örbrukningen bland ungdomen.
rensen beslöt göra det uttalandet, a t t var och en pa sin plats bör övervaka a t t den lag som redan finnes daremot efterleves. '
I I taktikfrågan beslöts instämma i följande uttalande, förut antaget av Karlstadsldub- ben: Trots olika åsikter i.partifrågor böra dock vi kvinnor alltid troget h %lla samman ock enigt arbeta för kvinnornas frigörelse och I upplysning.
Vidare hade motionerats om vad vi kunna nalbrOschyren, så att densamma leunde Även uppmanades Om * göra f ör a t t motverka den tilltagande trång- ut buden att ge en påstötning boddheten, i synnerhet vid, brukssamhällena.
i de ej redan Det upplystes under diskussionens gång, a t t Till styrelse valdes ' Alma Norsell, S0Zi.a ända till 7 &amp; 8 personer f å b6 i att enda,rum.
Elovsson samt Hulda Flood, Karlstad, verkst.
Beslöts försöka verka för att ej bostadsin- Sugpl .. Lotten Johansson och Alma utskott.
spektion fBr företagas i samråd med bolags- I, I okänt fjarran.
Av L e o n a r d A n d r e j e w.
(Forts.) Nikolaus log svagt och visste knappast om att i hans örnögon stodo stora t å r a r.
.
.
I sansma ögonblick fram- trädde ur det duiikla hörnet vid ljuset den gubbaktigt dar- rande hjälplösa gestalten av den man, som var hans far, och vars hela liv blivit N i k o h s förha.tligt.
Men - med ens stod detta som förklarat för honom.
Med samma glöd, som präglat hans hat, kastade han sig nu i den gamle faderns famn, tagsnde sin syster med sig.
De förenades nu i en enda känsla, de blevo ett hjärta och en s j ä l.
.
.
- Han stannar!
ropade den gamla, triumferande med sin hesa röst, han stannar!
- Min vän, Nikolilika!
ropade aterigen Fenogen.
- Ja, ja!
skrek Nikolaus, utan att klart förstå vem eller varpå han gav detta svar.
Ja, ja!
upprepade han och kysste den garnlas darrande händer, vilka ivrigt ströko hans huvud .och ansikte.
- Ja, ja!
ropade han ännu en gång, men han kände re- dan inom sig det obönhörligt hotande korta " Nej! "
t a överhanden.
Natten närmade sig och hela huset, från tj.aiistefolkets flygel till salongen, strillade i festlig belysning.
Man- niskorna där inne pratade muntert och högljutt, ängslan hade slappt sitt krampaktiga tag oni deras hjärtan.
Husets herre, Nina och studenten sutto alltjamt kvar i den gamlas rum och talade ' om sin lycka eller lyssnade tigande på f esten.
Feno.gen, som i glädjen tagit sig en klunk, gick u t på gården för att i friska luften kyla av sitt upphettade hu- vud.
Medan han ännu strök sin röda hjässa, på vilkerisnö- flingorna smälte som p % en glödande järnplatta, fick han till sin f örvåning se - Nikolaus!
Med ett litet knyte i han- den steg han ut från den sida av huset, på vilken det, stod: ' Vidare.
diskuterades lika lön för lika ar- bete samt fordran på lika yrkesutbildning för flickor som för gossar, värdesättningen av kvinnoarbetet i hemmen samt vädjades till 1cvinnorn.a att göra allt vad i deras förmåga står f ör a t t mota högern vid riksdagsmanna- valet i höst, genom a t t hjälpa till med agita- tion .och utdelning av vallitteratur f ör vårt parti.
Konferensen beslöt göra en hemställan till ' ' lub- C.
S.
Om ett upprop i barna med uppmaning a t t rekvirera kommu- Från Viimiiand. '
A r s le o n f e r e n s hölls av Värmlands soc.-dem.
lcviiiiiodistrikt söndzgen den 5 aug.
i Slottbrons Folkets hus under ordförande- skap av fru Alma Rydberg från Karlstad.
Ars- och revisionsberättelserna godkandes och den avgående styrelsen beviljades ansva; rs- frihet.
Bland inkomna motioner må nämnas: Mo- tion om vidtagande av åtgärder för a t t ej rusdrycksfloden släppes lös efter kristiden, utan a t t något göres för erliållande av e t t lilgstadgat rusdrycksförbud.
Frågan gterre- mitteradis till klubbarna för uttalande ' för vidare befordran till riksdagsgruppen. '
" Ingång för tjallare och leverantörer ', '.
och blev tydligen mycket oangenämt överraskad när han plötsligt fick se Fenogen framför sig.
- Ah, Fenogen, gamle uv, sade han sakta, följ mig till porten!
Gatan.
var tom på människor, dess mynningar upp- löstes i ett vitt lufthav av den sakta och ljudlöst fallande snön.
Nikolaus stannade framför Fenogen, s å g strängt på honom med sina skarpa ögon, lade handen på den gamle t janarens skuldra och sade: - Säg miii far att jag låter ' halsa honom och a t t jag nu går bort.
- Varth.äii?
- Helt enkelt bort.
Lev val!
Nikolaus klappade tjallaren p % skuldran och gick.
Men Fenogen visste, aven utan ord, vart Nikolaus gick, och med all sin tillgivenhets varine tog han honom i armen.
- Jag lämnar dig icke!
S % sant Gud lever, jag lam- nar dig icke!
Nikolaus sköt honom åt sidari, såg förvanad på honom, men Fenogen knappte händerna som till bon och jämrade: - Nikolinka!
Ende vän!
Gå icke!
Vad vill du dar- ute?
Har ha vi pengar.
Tre fabrik.er, fyra hus.
Kupon- ger klippa vi varje dag, upprepade han besinningslöst den gamla hushZillerskans ständiga ord.
- Vad pladdrar d u?
Nikolaus såg mörkt på honom och försvann.
Men Fenogeri, uppstrackt i sin nya frack, var alldeles nedbruten, travade efter honom, tog hans han- der och ba.d: " Tag mig med för guds skull - - - till rövarna " - -- - och i förtvivlan gjorde han en hand- ...
.
-.
.
.
,.
avsikt taga avsked-av alla ' rörelse som om han hid,e ', för hederliga människor.
Nikolaus stannade och såg tyst på den gamle tjänaren.
I hans ögon blixtrade.
riågot " fruktansvärt kallt, så att Fenogen stannade mitt ' i meriingin.
Nikolaus resliga gestalt f örsva.nn i f jarran - i. okänt fjärran.
.
.
(Siu t ..) ' ' '
MORGONBEIS 9 - Meddelanden friin ~entralst~re1se:n. ' '
Frin kvinnoklubbarnas arbetsfilt.
~ n l i g t beslut av soc.-dem.
kvinnokongressen i februari kommer under förstr veckan i november i Ar att anordnas en soc.-dem.
kvinnornas agitationsvecka.
Z jusdal.
Med anledning därav fAr centralstyrelsen härmed vänligen anmoda kvinnoa klubbarna att omedelbart börja med de förberedelser, som äro erforderliga fö: Efter en stor bröddemonst.ration den 2.7 april i år bildades Ljusdals soc.-dem.
livinno- att den blivande agitationen má bli val planlagd och därmed lyckad.
klubb.
.
Den sedvanliga agitationen med möten och fester räcker icke alltid till Ingen av medlemmarna hade tillhört någon Vi m&amp;ste denna g&amp;ng söka åstadkomma ett extra arbete därutöver.
Varendi förening förut och det blev a t t arbeta med medlem máste Htaga sig någon del av ansvaret.
Meningen är att under agita a t t uppehålla intresset hos medlemmarna tionsveckan kvinnoklubbarna över hela landet, efter förhallandena p &amp; platsen f &amp; flera till.
Det är inte så gott.
Man samt söka bedriva den mest energiska agitation för vlir kvinnorörelse anord vet inte hur ett protokoll skall svarvas ihop, nande- av möten, spridande av broschyrer, flygblad och Morgonbris, genom husa inte hur man skall forma till innehållet av agitation och samtal.
vart a t t ge tappt Men det var inte ett möte.
Viktigast är dock att icke, som s9 m&amp;nga gånger förr skett, börja a g i t a h för det.
Kunde man bara f å någon som ta- nen med ett tröstlöst, det gBr inte,, utan mA vBr lösen bliva: .det máste gli, lade om det nödvändigaste, talade om vad vi Ty hela förutsättningen för kongressens beslut om en kvinnornas agitationsveckc skulle arbeta för.
o. s. v., skune det nog gå.
var att klubbarna verkligen &amp; taga sig att i sitt eget intresse hjälpa till pA allvar Vi ha ännu tusentals arbetarkvinnor som st &amp; likgiltiga för vArt arbete, ' för sir Sitt första offentliga möte hade klubben egen ställning och för hela den sociala utvecklingen.
den 12 augusti, då undertecknad var kallad LSt oss göra ännu ett försök att vinna alla dem för vlira ideer.
Men V som talare .. På e. m. hölls först ldubbmöte f &amp; inte taga för givet att de komma självmant till v&amp;ra möten, vi f (L i stalie * med instruktion om de viktigaste förenings- söka upp de likgiltiga med tidningar, broschyrer och flygblad.
göromålen samt diskussion över f ragan: Är Nog är det sant att det för närvarande ser ut som om matbekymmemt det nödvändigt a t t arbetarekvinnorna orga- st &amp; högst av allt och som de skulle förmá nedtrycka alla andra intressen - nisera sig f Inledare: undertecknad.
men 1Ata vi det gli s &amp; l h g t, dá först gA vi helt och hlillet reaktionens ärenden Kl. G e. m. hölls det offentliga mötet med ty det är nog intet man pli reaktionärt hAl1 hellre önskar än att alla ideells f öredrag över ' Arbetarekvinnorna, vara f ör- intressen och allt ideelt arbete, skulle försvinna ur världen.
För övrigt, mat.
frågan är du dock endast en bland alla dem vi önska fii tillfredsställande lösta ' hoppningar, möjligheter och skyldigheter ' '.
Under agitationsveckan ar tillfallet givet sliväl för en mönstring av vars Föredraget mottogs med allmän belhtenhet.
egna krafter som att söka vinna nya medlemmar.
Giv styrelsen i uppdrag ellei Må de intresserade kvinnorna fran detta möte tillsatt inom varje klubb en kommitté som utarbetar förslag till hur klubben behålla sitt intresse tills föreningen får sitt bör ordna sitt arbete under rigitationsveckan.
De klubbar som själva kunna nasta möte.
Och m &amp; detta vara början till ordna med talare (kvinnlig eller manlig) böra göra detta och med snaraste in- en allmän uppryckning bland lwinnorna i sända uppgift därom till centralstyr,elsen, och klubbar, sam önska erhiilla talar~ Hälsingland.
Agnes Södeiqvist.
genom centralstyrelsens förmedling, böra anmäla detta före 15 sept., likasá upp.
gift om klubben kan bekosta föredraget, dA centralstyrelsen miste söka, i sam- band med möjligen blivande resor, anordna möten även pá.
nya platser.
För att underlätta anordnandel; av möten tillhandahiiller centralstyrelsen för tillfallet lämpligt föredrag, flygblad och affiecher till självkostnadspris porto mot rekvisition.
Centralstyrelsen avvaktar svar före 15 sept.
angliende klubbens deltagandc i agitationsveckan under adress: fru Agda Ostlund, Upplandogatan 6 1, Stockholm.
Motion om a t t L.andssekretariatet Ingen, fár nu vara overksam1 Det gäller: framht för socialismenl matte söka utverka flera kvinnliga yr- Meddelande angliende agitationsveckan komma efter hand att inflyta i kesinspektörers tillsättande hade av Morgon brie.
styrelsen f ör Sv.
Bryggeriarbetaref ör- Med partihälsrhg.
Sundet väckts vid Landsorganisatio- kongress, som i den för kvinnorna Soc.-dem.
Kvinnornas centralstyrelse.
- - itterst viktiga frågan antog f öljande nttalande: Rydberg, Karlstad.
övriga styresleledamöter ' + Kvinnliga yrkesinspektörer.
ens.
blevo: Lydia Johansson, Arvika, och Itla Dahlman, Lesjöfors.
Suppl.
Märta Henriks- son, Skattkärr, och Lotten Malm, Grums.
Re- visorer blevo: Blma Svensson, Karlstad, och Hilda Björk, Skattlrarr.
.
.
sk ta konferens hålles i Skattkärr i början av sept.
nasta år.
Den för fredssöndagen den 5 aug.
avfattade resolutionen antogs.
Konferensen öppnades kl. 11 f. m. och på- gick till 6.30 e .. m.
Den basta stämning rådde hela tidgn, vilket nog kan skrivas kamraterna i Slottsbron tillgodo för deras siitt a t t ordna så hemtrevligt för oss samt för den rikliga förplägning av mqt och dryck, SODI de undfäg- nade oss med, vilket väl ändå i dessa tider ar det väsentligaste, Allra sist ko-m fotogra- fen och ', knäppte ') oss och a t t vi, se riktigt bra ut, kunpa vara kamrater nu konstatera av Morgonbris.
.
.
Till alla deltagarna ' i konferensen och sär- skilt till vara vardar i Slottsbron sändes hän med ett hjärtligt tack.
.
.
R e f 0rento.n.
Inseende det fördelaktiga i att viss bl av - yrkesinspektionen utövas au rvirnliga representanter, hemställer kon- rressen ' till soeiatdemokratiska riksdags- rruppen, att verka för tillsiittandet av Zera k&amp;-nliga yrkesinspektörer.
En bortgangen kamrat.
Den iildsta medlemnieii inom Ystads Soc.-dem.
Kviiiiioklubb, f r u Elna Hjal- mar, har gått bort.
Många varma .tankar agna kamrater- na henne för den tillgivenhet hon hyste för vår rörelse.
' I 18 %r har hon oav- brutet tillhört klubben .och var vid sin dod 67 hr.
Alltid vaken och intresse- rad för arbetet deltog hon intill det sista och var särskilt ivrig för allt upp- lysningsarbete inom var rörelse.
Som representanter å Landsorganisa- ionens i Stockholm nyss ' avslutade kon-; ress f r å n kvinnoh %ll fungerade f r å n 3tockholm Anna Johansson (Bryggeri- ~ r b.)
, Karin Karlsson (Sv.
Grov- och i ' abriksarb.)
och från Landskrona Lnna Almkvist (Sv.
Skrädderiarbetare- iörb.)
.
Och &amp; e kunde nog kanna sig val så lampiga, t y det ä r nu icke mindre ä n .2,000 kvinnor, som äro anslutna till landsorganisationen.
-
MORGONBRIS 10 -- - p I Fernqvists Kappaffar Q 8 Drottninggatan n. b. och 1 tr. 83 upp Stort lager arv h- och utfindika nyheter.
i Damkappor, Drakter och Kjolar.
till billiga bestämda prim.
D 1 I I Litteratur.
E t t nytt ' avtal har triiffats mellan ammunitionsarbet.arna och franska re- geriiigeu, varigenom olika lönegrader samt mininiilön för Paris fastställts, För kvinnorna är detta särskilt viktigt, emedan de härigenom * erhållit lika lön med mannen för samma arbete.
Deras villkor hava varit niyclret dåliga förut och detta är ett glädjande resultat av en lång och intensiv kamp fr %n dleras sida.
De socialistiska kvinnorna i Paris skola nu organiseras i distriktssekti0.- ner och.
sarskilda mått äro vidtagna för att förhindra att minoritetens åsikter bliva förbisedda vid gruppens general- mö t en.
S. Grumbach: Zimmerwalds stora misstag.
Tidens förlag.
1 kr. '
' Ziin.merwal4s stora misstag ' ar en uppseendeväckande bok om den nya Internationaleii, vars man, och då i syn- nerhet Lenin, Grimm och Radek, bely- sas m.ed skoningslös skärpa.
Författa- ren ar en i vida inte.rnationella kretsar kand tysk socialdemakrat.
Boken ar skriven med omutlig logik och ett friskt levande språk.
Men vad som gör den även allmänt intressant ar dess ingående och veder- häftiga behandling och utredning av s k u l c l f r 5 g a i i i detta krig.
För- fattaren, fast tysk, har .mod ' och styrk.a att saga sanningen, ' hård och bekliini- inande och inte vacker.
Vi rekommendera boken till det bästa åt alla., som önsk.a .att ingaende taga Ogif ta ankor.
del av icke blott Zimmerwalds förkäm- I storhartigdömet Baden och i Sach- par i karaktiiristik och lära, utan aven sen hava order utfärdats att " ogifta det stora problem som heter skuldfra- J. ank ' or ' ' skola erhålla samma lagliga gan i kriget.
rättigheter som lagvigda ankor.
De Hos kampande folk, av komminister hava sålunda fått rätt .att antaga man- Harald .Hall&amp;, minnen och intryck nens namn och barnen skola behandlas från en studieresa i Tyskland och Bel- gien.
Tidens förlag.
Pris l: 75. såsom legitima.
Med verkligt objektivitet och utan skönmålningar ger författaren en liv- Anslutningen till kongressfonden.
lig bild av Tyskland i krig.
Med stöd av samtal m.ed mannen i ledet och nie- Vi hade taiilct att införa f örteckning nige man hemma .i landet, med fån- över de till kongressfoiiden anslutiia gar och invali ?&amp;r, har författaren klubbarna, men då deras antal ännu fatt fram en god helhetsbild av kriget endast är 10 så vilja vi i stall-et giva en sådant det framstår.för de däri delta- ytterligare uppmaning att upptaga fr&amp;- gande och berörda.
Vad den intresseväckande boken gan till behandling.
Nggot mera intres- se f ö r en geniensam foiici till varandras framförallt låtit en förstå ä r den fruk- hjälp trodde sakerligeil kongressen att tansvärda allvarstyngd kriget ingjutit bland folkets alla lager, ' men också .hur det fanns ute hos kanirat-erna.
Låt ej nästa möte avhållas utan be- kriget verkat revolutionerande p % det politislra * och sociala tänkesättet i vida handling av denna fråga.
kretsar.
Centralstyrelsen.
ALLTID SISTA NYHET1 inom avdelningen för I for Fina ooh vHlgJorda &amp; wnml (lhäer.
I]:, l Pinare Fliok- ooh Dam- Skrädderi.
.m OMSOST: m.1.25 " Och staden var av renaste guld. "
Översättning a v L i s a L i l l e.
E n den hemskaste ltrokodil stirrade mig in i ögonen nar jag kom i n i stadens museum.
Museum bör komma a v muser, det vill saga gudinnor för sång, musik och annat skönt, därför förvånade det mig nar jag harom da- gen gick i n på e t t museum, a t t jag skulle möta något så fult som en krokodil.
Men likväl hängde den dar, brun och dammig, p % en vägg.
Nar jag vande mig f r å n den, vad tro ni jag stötte på$ Jo, en mumie med stirrande ögon och styv hals, och nar jag flydde f r å n denne egyptier rusade jag r a k t p % en staty, som f örestallde S: t Göran, dödande draken med sitt spjut.
" Herre Gud ", stammade jag för mig själv, " ar detta de saker, som Lancashires befolk- ning älska a t t ha. '
R a r kommer jag, en fram- ling, till staden och går på e t t museum för a t t f % se planer över breda gator .och vackra hus, bilder a v alla sköna platser i omgivningarna, modeller till sunda verkstäder och f abriker, prov på de vackra saker, som f örfardigas, och sist och b@t: tavlor över lyckliga hem och lyckliga människor.
sedan skulle jag gå ut bland andra och berätta dem hur klokt det vore a t t följa den har stadens exempel.
Mu- seet skulle vara liksom en spegel, i vilken man kund.e se platsen, dess invanare och de- ras arbete.
Men vad finner jag: en ltrokodil, sn numie och ' S:t Göran, som dödar en drake, i stallet för a t t förstöra smutsen i e t t fattig- kvarter eller stryka bort litet a v överflödet f r a n rikemans bord.
Men muséer, som borde lära en allt om sta- den, saga en mycket litet.
Det var den mo- dige skotten, Patrick Geddes, som först p&amp;- pekade för mig e t t museums egentliga mening.
Det var aven han som i en av sina böcker skrev ned tre frågor, vilka vi borde hålla .som 1] Valsorterad garnekipering.
1 I Besök v8r moderna Fotografi-Atdier.
. '
--.
Specialit6: Dräkter och Kappor.
I far barn i alla fldrar samt kembels skodon.
J .. (J Prima, reella varor.
Bflliga, bestamda.
prleer.
Gossar och F1ickor.i all~-&amp;ldrs.r.
.
.
.
1 (p i d ~ r n i e r.
FLAM I Obs.
!
Beställningsavdelningen.
Från Frankrike.
i t id sjukdomar i mu ' nhila och svalg E f f ~ k t i skydd- ~t mot smitta Qid.
, .- l Fullst !indig Barnekipering.
STOCKHOLM - 4
Den roda rosen, s ' ' den vackraste valblomman får icke saknas vid nagot en religion: 1) Är staden eller platsen vac- Irer8 2) Är arbetet hygieniskt?
3) Äro ar- betarna friska och goda människor?
Dessa äro .de tre stora frågorna att göra, nar mnii: kommer till en plats, det må .nu vara London eller Neuyork eller ~tockholm.
Mannen, som skrev bibelns sista bok, hade en underbar dröm om en stad, som var s5 skön och befolkad av s % goda medborgare, att han kallade den, Gyllene staden eller, Sta- den av renaste guld I en av Geddes böcker finns det kartor, täckta av stora, svarta flackar.
Dessa fläc- kar betyda, dels a t t landet a r ti$tt.
befolkat, dels a t t marken ger kol.
Sådana finnas kring Newcastle, Sheffield, London och en massa andra stader.
P å dessa svarta flackar leva miljoner av människor, båtar gå på kaniler, tåg rusa på sina skenor, arbetare släpa i sina gruvor, kapitalister rakna sina pengar och mödrar vårda sina barn, ofta under suckan, t y livet ar hårt a t t leva för dem.
J a g hörde en gang en man tala om ett av dessa koldistrikt.
' Har finns ', sade han,) Jkolgruvor, sju miljoner människor och inte ett grönt trad. "
Han menade: inte en plats, dar man lruntle inandas den f riska luften.
England har m %nga av dessa samlingar av stader, dar människor arbeta och roa sig, skratta och gråta, taga sitt bröd ur samma mark, arbeta i samma fabriker.
Vore det inte då klokast a t t ha samma styrelse med samma intressen, i stallet för a t t som nu ha oliks.
stsdsf ullmäktige i varje.
stad, vilka se snett.
på varandra.
Geddes lrallar dessa samlingar ' stadssvarmar och f öreslår a t t förtroende- mannen fr %n varje stad skulle sammant.rad.a och arbeta på a t t göra trakten hälsosam, ar- betet sundare och människorna battre kladda, närda och uppfostrade.
Trc hurra för dessa förbättrade stadssvar- mar.
En dag slxall kanske en flygare, som far över landet, se fabriker utan rök, ' stader utan fattigkvarter, strömmar utan smuts, folk utan trasor och samhällen utan 1rlasse:r.
Då kommer han a t t mumla för sig själv:) ' Detta ar, som poeten sade, en stad av re- naste guld. '
Hur underligt det an kan låta, så fanns det mer av gyllene tid fordomdags an nu, det var innan banker, v5xla.r) " kompanier ' och ak- tier hade uppfunnits.
Geddes visar oss en J)).
b Kvinnorna karta av staden Salisbury under det trettonde 3,rh.undradet och då fanns dar m %nga trad- gårdar, men under det nittonde äro de flesta böra köpa av dessa överbyggda med tättpackade hus och under tiden trycka tidningarna meddelanden om vinster på bröd och shör, vinster på tyger Kvinnorna, arbetarrörelsen och rösträtten.
och vinster på rum, i vilka manslligheten le- Ny~itlcommen broschyr ver, arbetar, lider och dör.
.
.
av Till och med köken vor0 battre förr än vi Julia Ström- Olsso I.
ha dem nu.
Varför slroia miljoner av kvin- 16 sidor.
10 öre nor dagligen arbeta så hårt och tålmodigt i En rolig, 15ttläst och.
med bitande ironi skumma kök, dar de knappast ha rum a t t mot svenska högern laddad agitationsslrrif t.
25 % rabatt vid köp av större antal.
vanda sig?
Geddes visar i sin bok en tavla Rekvirera fr&amp;n.
frun gamla Edingburgs storgata.
Dar voro Tidens förlag, husen försedda med gallerier och i dessa syn- Stockholm.
tes kvinnor sysselsatta med sitt husliga ar- bete, medan den friska vinden spelade om dem.
Den gyllene staden måste ha rena, lufti- Unga socialister, kom och bygg, kom och ga kök, och husmödrarna måste f å ha sitt ord bygg!
Det ar för detta ändamål ni f å t t li-.
med i laget vid nya planeringar.
Skulptörer vet.
skola utforma sköna bilder, musiker spela Och staden skall bli ' som av renaste gu1.d.
ljuva toner och poeter ' lyfta människoanden till högre rymder i denna stad av renaste guld, rännstenar skoia spolas, floder flyta friska, luften skall vara ren, maten oförfal- skad, lrladerna gedigna, kvinnor skola arbeta i luftiga kök, barn sjunga i blommande trad- Sidentyger.
gårdar,.
men kapitalisten, krokodilen, den Sedan silket blivit spunnet och därp &amp; genom skall tillhöra det f örflutna.
tviititning i ' tv %lvatten befriats fr&amp;n limämnet Lever, tvålkungen, byggde tradgårdssta- tynges det, ty den vid tvättningen förlorade 3en vid Port Sunlight, Cadbury, Ira; kaokungen, vikten, cirka 25 %, m&amp;ste ersgttas.
Detha sker byggde den vid Bournville och ' vivian, snicka- i färgerierna genom tillsats i fgrg- och tyng- remastaren, startade den första kooperativa ningsbaden av vins ten slösning, garvs yra el ler villatomtföreningen.
Detta ar små glimtar metallsalter.
av tenn och järn m. m.
Det ar av ljus i de stora, svarta fliickarna.
Intet oftast ej nog!
med att m m ersiitter vilrtför- land fBr ge tappt förrän alla dess fattigkvar- lusten, utan man tynger silket än mer, ända ter förvandlats till tradg8,rdsstiider med € r h 3-15 ganger dess ursprungliga vikt.
De.
vackra villor och valvårdade täppor.
fördelar man därigenom erirhr Kro, att siden- Men iiava vi makt a t t utföra nggot dylikt?
tygerna bliva tjockare, greppet fylligare, det Makt!
Naturen är full av makt.
Mannislro- Erasande ljudet större och att priset blir bil- viljan är makt.
Vet ni inte att ebb.
och flod 1iga.re.
.Dessa fördelar uppväga ej naclrdela.rna, kola driva våra maskiner, vattenfallens ty de tyngade sidertygernas l.ihIlb.ar,i.het och ' vita kol ') driva våra tag?
Vet ni ej, a t t styrka avtaga i samma proportion, som vikten världens arbetare äro en oerhörd makt i det tilltager.
Ile brytas lgtt och taga iiven skad ' $ godas tjänst?
av sol och luft.
Huru skola vi kläda oss? '
ersätter fullkomligt gas.
J En arbetarhustru borde icke kö.pa annan symaskin än Tillverkas endast av mas- sing emedan fotogenkök av stål rosta.
O Solidar- ' Symaskinen, som är den ' yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste aranti för att de med vårt firmamärEe fiksedda marki- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt fir det högsta som kan uppnas och överträffas icke av d g o t annat fabrikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffären SOLIDAR,.
Vasagatan a, STOCKHOLM.
m - Siiljas hm alla Järn-, Bosii ttnings- och I (ooperativa affdrer,.
samt hos AKTIEBOLAGET RADIUS, STOCKHOLM.
\, ' MORGONBRIS ALLMANNA SPARBANKEN Högsta gallande ranta.
.
Urundad Y B AVDELNINGSKONTOR: Huvudkon~or [~lnhamnsforu bl.
2, Kungsgat.
Humlegkdsgat .. M, Norrlandrga 7.
= NY t.
- näshamn.
Eskilstuna.
Söderhamn.
Kassafack fr. 5 kr.
pr tir vid samtl.
kontor 1883:: STOCKHOLM.
AktZebolaget Nya Banken.
En kinkig Emottagep inaattningar till hogsta,gHIlande ranta.
äkta m m kan ofta.
vara svir nog att tillfreds ställa.
Mången liten husmoder har bä vat vid tanken på sin akta hälfts miss nöje nar allt ej.
varit som det skulle.
Och medges måste att oskurade kaffe, pannor, anlupna massingsluckor o. s. v göra just ingen glad.
- Men aven den strängaste hustyrann blir absolut nöjd med resultatet om alla metallföremål hemmet skuras med, Röda Björn,.
Detta utomordentliga putsmedel a, oöverträffat.
Det har nämligen förmåg; att snabbt och varaktigt blanka alla me taller.
Det sparar tid och skonar han derna.
För husfridens skull bör Ni darfo; alltid putsa med, - Röda Björn.
Putspulvret Röda Björn säljes över- allt i burkar i 25 öre.
Du, som vill på allvar spara.
Vad du äger, val bevara!
Tank .på den strofen, nar det gällei en sådan klenod som friska, starka tinder.
Halsa och skönhet äro i hög grad beroende av tändernas tillstånd.
Den dagliga munvården blir .bast och billigast tillgodosedd med Lazarol llazarol Tand-Creme i dubbel- stora tuber ii 7 5 öre.
- Munvatten i gröna fla- skor i kr.
.2: 50.
Traden stelnar genast och den har nästar samma finlek som den 5kta silkestrhden.
Konst silke ' kan ej färgas som garn, utan fiisgninger sker av den flytande massan .. För att konst silket s &amp; mycket som möjligt skall likna de akta silket tillsättes olika medel till kollodium massan i form av fernissa, gelatin och olja m. m Konstsilke har en phf allande sticltande glans är hhrdare och iiger ej.
samma styrka son iiltte silke.
Genom sin sprödhet lämpar de sig till inslag i väven och till modevaror, al villtn m m ej fordrar sa stor hAllbarhet, til garneringsbhrder, fransar och tofsar, band at ldäda hattar med och hiknät.
Billiga silkes koftor äro oftast av konstsilke.
Tillverkningen av konstsilke tilltager &amp; r frar &amp; r. Konstsilkefabrilrationen var &amp; r 1910 5 mil lioner kilo.
Genom att det äkta silket oftr mycket tynges och därigenom förlorar i styrka men däremot Itonstsilket alltjäni t, förbättra utjamnas skillnaden i hal ' lbarhet dem emellar dl.tmer.
För att s-ert kunna skilja mellan konst och äkta silke kan man undersöka sidene genom f örbränningcprovet.
M m bör under söka tridar bade f r h varp och inslag.
Brinna trAdarna med Idar laga och utan lukt av svetf hi %r ' swnt att det Bildas s. k. falaska är det konstsilke.
Brinna tradarna med fladdrande 1tCg; t och.
med lukt av svett h %r samt med ask- bildning i form av en liten kula är det o t p g a t, akta silke: ' 03 tradarna lilcsorn förkolna vid Eörbränningen och svag lukt framträder är del tyngat, äkta silke.
Brgnner man hela siden- lappen och tygets hela strulitur Blir synlig samt svag lukt frasitrader ser.man än tydli- gare, att det iir tyngat äkta silke.
Det gäller vid inköp av sidentyger att man sj köper och betalar en konstsilkesvara eller an mycket tyngad sidenvara, som om den v,ore LV gott otyngat silke.
E s q. '
Sos,-dem.
kvinnornas centralsty relst: Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, l fr; A.
T.
72 90.
Korreap.
s.ekr.
: Fru Agda O~tlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86.
Arvika soc.~dem.
kvinnoklubb av- h %ller ordinarie möte 2:dra måndagen i m h a - den kl. 8 e. m.
Folkets Hus ' C-sal.
Styrelsen.
Eskilstuna kvinnoklubb avhaller or- dinarie möten 1:sta mandagen i varje månad kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum nir 4.
Styrelsen.
- p - P P Gellivare soca-dem, kwinnoklubb avhaller: ' ordinarie mUte 1:eta och 3:dje man- dagen varje m h a d kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya F01 ketg Hiim.
Nya medlemmar hälsas välkomna.
S. / relsm.
P -- Kiruna ~ ~ ~.
- d e kvinnoklubb m. av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje månda- gen i varje miinacl i Folkets Hus ' lilla sal kl. Styl elsen.
8,30 e. m., Malmbe~gets soc.=dem.
kvinno- klubb avhalller ' ordinarie mUte andra och sista mhdagen i varje månad.
Nya medlemmar häleae viilkomna.
Styrelsen.
p Las och sprid kvinnornas samorganisations Sot.-dem.
i Sthlm styrelse eammantrlder 2:a mhdagen i m&amp;naden kl. 8 e. m. al Bryggeriarb.-f~rb exp., Barnhuagatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A; F ' rUeell, Upplandeg.
47; 4 tr. Allm.
tel. 286 68. p P P p -- Stockholms Tjanarinneförenhg avhiller möte 1:sta och 3:dje toredagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkete Hus G-eal.
Styrelsen.
Tyngat siden igenkgnnes, d&amp;rp &amp; att glansen Or hög, greppet fylligt och det frasande ljudet stort.
Icke tyngat siden äger diirernot ej s6 stor glans.
Det kännes mjukt, skrynklas ej lätt och det frasande ljudet &amp; r ej s!
fram- trädande.
Genom det höga iris, som silket betingar, har även framtvingats en ersättningsprodukt Wr silke, niimligen konstsilke.
År 1885 lyckades det en fransk kemist, greve de Chardonnet, att p &amp; kemisk väg fram- ställa en silkesliknande triid av cellulosct (bomull, granträd och halm).
Genom salpeter och svavelsyra förvandlas cellulosan till born- iar hon avrhder mannen att teckna fUrs8k- ullskrut.
Detta löses genom alkohol och eter: ing A sitt eget .eller bagge makaruae liv.
P &amp; till en Irollodiumliknai~de massa.
Denna massa: rund av mindre dödlighet ba kvinnor lagre pressas: med mycket starkt tryck (hydrauliskt), remier i D E F ~ R E R A D E. Premiebe- genom fina glasrör (därav namnet glassidm) rielse vid sijukdom och olycksfall m. fl.
för- antingen direkt ut i luften eller genom vatten.
niner.
din egen tidning!
b u s sos.-dem .. kvinnoklubb av- hbller ord.
möte 2:dra m&amp;ndagen i m&amp;naden kl. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms sadra kvinnoklubb: eec.-dem.)
avhaller ordinarie.
eamrnanlriide 1:eta onedagen i varje minad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. södra Folkete Hns.
Kvinnan motarbetar Ordf. fröken Stockholm.
sitt eget basta.
.
Anna Svensson, Grindsgatan 1 0, III, Styrelsen.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
ivhaller ordinarie mote I:eta måndagen i iarje manad kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hue.
Styrelsen.
.
