# ID: svediakorp-per2431
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,109
# sentences: 1,173
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN SOCIALD Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
N:r 8 Augusti 1 Redaktör: Prrtrumrrat+ss~ris: I: 80 pr helt ar, 90 lire pr halvt och 45 öre pr fjärdedels iir; L6snummer 1:; 6re.
, / Il Stockholm 19 17, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Morgonbris ' expedition r SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, TJp&amp;andsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
' " ' IA sTR ' ~mo ' ss ' ~m K.
47 l ~ n n o n s c r a sista sidorna pris 1s are pr mm.
1) V A D DET GALLE För Morgoubris nv P. ALBIN ' HANSSON.
Sverges folk.
stár inför ett stort av- Det ar sant att politiska reformer icke endast obetydliga, otillräckliga löneök- görande.
Det.
galler.
an en gång herre- samma dag de bes1ut.a~ öka brödrans6 ningar.
Det arbetande folket har sjunkit.
makt eller folkmakt, " det galler om stora nerna eller medföra billigare nijölkpris.
ned till en lägre levnadsstandard än före lager av vArt fklk alltjämt .skola hiillas Hlbller man sig blott till digens när- kriget; det har tillkommit ett nytt argu- kvar i politisk omyndighet eller om maste bekymmer, kan ' eller vill man ment för kortare arbetsdag, ett ohyggligt varje oförvitlig borgerligt myndig svenak.
icke se utöver dessa, ja dk ar det na- argument: arbetaren star icke ut att skall eent omaider tillerkännas sin oför- turligt, att man fastnar för demagogernas arbeta Eom förr, pk grund av bristande ytterliga ratt att deltaga i avgörandena försök att bringa kampen för brödet i ngring.
I hemmen förtvivla mödrarna av allas vara gemensainma angelägenheter.
motsättning till kampen för politisk rätt, infiir svkrigheterni att skaffa mat till Men det gäller mera and&amp;.
Den po- frihet och makt, d &amp; tycker m a n att dat mannen och de kara små.
Det är den ena sidan av bilden.
Den litisha medbestämmanderätten, allmän, talet ar riktigt: nu gëller det bröd, icke lika och direkt rösträtt, demokratiskt- författningsrevision I andra kan lämpligast tecknaa i siffror, parlamentariskt styrelsesätt, detta är Men författningskam pen: &amp; r just en hämtade ur taxeringslängderna.
intet mB1.
Det är ett medel till nAgot kamp för brödet.
Röstratten, författnings Här några jämförelser rörande vinst en mera.
revisionen ar intet mal, den är ett medel i vissa företag 1916 och 1 9 17; siffrorna.
Det har ofta under de ~enaste oroliga.
för folket att geatslta samhället k, att grundade pa taxeringen enligt inkomst- mhaderna ~lungats mot den socialcIemo- alla i detta samhälle f &amp; icke blott 350 och förmögenhetsskatteförordningen: krati ' ska ledningen, alt den försumpat i stallet för 250 gram mjöl om dagen,.
SocIit ?.rtri~strn.
.
.
.
.
.
.
.
lir.
9,371,800 1.4,81.5,1.00 folkets kamp för bröd genom att skjuta utan tillräckligt för att leva ett manniskg- Rcclrïi-A.-B.
Svea.
.
.
s 3,942,200 1.J, a84,5OO D Nosclshjiiriiaii n 4,963,400 8,490,500 fram kravet p &amp; förfatlningsrevision.
Det värdigt liv.
Eiiiissioi~salrtie.1~01.
.
.
.
n 1,286,700 4,108,100 har hetat, att vad folket nu kräver är Tiden ar bekymmersam, ja mer an s&amp;, Krai~-dors A.-B.
...... D 980,000 2,302,200 icke rösträtt och flera riksd~gsmäo, utan den ar full av vanda för det fattiga fol- Sv.
T %nclstic; lrsfabr ...
.
D 883,900 2,346,500 bröd att.
matta hungrandeZmunnar.
Man ket, v h d a för morgpndagen, vanda för Oselösuncls red.-4.-B.
D 796,500 2,258:600 stillar icke skrikande magars tarv med den närmaste framtiden.
Trycket är A.-B.
' Providentia.
.
.
B 456,600 2,246,100 röstrattsstreckei~s slopande, rösträtt för olidligt.
Masaan har pressats ned i Jam£örelsen kunde fortsattas epa1.t kvinnorna, den 40-~ratiigas avskaffande, halvsvält.
De viktigaste livsförnöden-.
efter spalt.
författningsrevision.
Som man finner: det saknas icke hetfirna ha stigit med öier 70 % sedan Detta ar visdom för den korttänkte.
krigsutbrottet, men arbetarna ha fatt pengar.
Krigsåren ha varit en härlig I
2 - .. --.
- -----.
_ --- _-__ --- - MORGONBRIS.
l tid för en del.
Krigakon junkt urvinslerna - d. v. s. vinsterna pA folkets växande nöd - ha svällt storartat.
Detta ar en bild för dagen, en bild Det skulle klara våra begrepp om kulter.
Kärlekens religion hämta ~i av det samhälle vi leva i, dar kontra- m h g a saker, o111 vi öppet ville erkaii- ur det judiska Nya Testamentets bör,- sterna träda bjärtare fram i krigsiirens ila den sanningen, att vi aga tvenne Irer, under, det att roniariias hjältedili- religioner.
Den ursprungliga niansk- ter ioch historiei: tjäna oss soni evange belysning.
lier för hatet.s religon.
Uncier vår unq- Mot denna all ratt och mänsklig ligheteii har ' blott en, en fjäriran fram.- tids niäiislrlighet skall ock a.ga blott iioms uppf.ostraii ägna vi en liten del känsla bhande ordning g &amp; v ' i till strid.
en.
De äro varandra motsatta; och vi av vår tid åt d,en, ena och leii stor de!
Det ar vad kampen gäller vid valurnorna soni uppehålla oss på mitten av civili- av tiden åt den la.iid~a.
Och liksoin för rn,5ste, tro pa a.tt göra förlikningen verklig nppe:hAl- i september.
Den kampen hämmar icke sationens utvecklii~gsb~aina las dessa båda kulter på samnia ort.e.1: det dagliga strävandet för omedelbara biida.
av samma lärare.
Vid v %ra offentligs Dessa bada religioner äro avpasslade lättnader.
Den f ullföljer dessa strävan- för två med varandra kampande grup- skolor såväl som vid nialnga andria äro den, vidgar dem till en kamp i stort.
per .av sociqla boehov.
Den ena grup- samma personer präster inom båda re- Det &amp; r SA litet som kan vinnas sa länge pen ar förharskanae i början, den an- ligionerna.
Var sjunde d ?g f ramhålles varaa det niot slutet; od: sjalvförlsakelsei~s ädla lära i bibelför- fktalet sitter vid makten.
FBtalet njuter drla sl~~all de stora vinsterna, £&amp;talet har samlat nian nibste uppehålla e11 förliIrning c1e.r:~ k1aringa.r och predikningar, och und.e:: de sex a n d ~ a dagarna framställes i glo- och samlar i ladorna, fatalet svälter en~ellaii under f oftgångeii från börjarn $ande ord det stoaa i att uppoffra an- til:L slutet.
ii ena: si,daii f ordfas social icke, fatalet hotas icke av hungersnöd.
s j5ilvloevarelse gentemot yttre fiender.
dra.
Blodsh %rnndens heliga plikt, vi1 - Hur skall det da kunna första folkets ii andra sidan f-odras sainverkan enm- keii sbom vi se hos ännu levande vil- nöd?
Den matte förstår ej den hung- lan niedborgarm, vilken.
endast kal: dar, utgör den äldsta forrhen av hatets rige.
Den matte avstar blott vad han uppstå.
i den ni %n en redba.r h a d e l och religion, och som, enligt vad vi lära av forntidens litt.eratur, stöder sig p &amp; ar tvungen att avsta, de privilegierade vandel maii och man emellan skapar ett gudomlig .sa.nktion eller snarare gudom- ömsesidigt f örtro,ende.
Såframt det slappa aldrig ' godvilligt sina privilegier.
ena behovet icke tillfred~~stal~es, går lig befallning jämte niänni.skornas d l - För folkets svalt och nöd bar högerns sari~hället lantingen.
till ren ui1dergån.q manna mening, ar en plikt., som u~ide::.
flivalde ansvaret.
Dess styrelse har varit eller uppgår det i ett annat erövrande de sex dagarna djupt inpräglas i sin- Denna arbet,sf ördelning.
nen, hogeligen lämpliga att mottaga ett.
sannskyldigt hungerstyre.
Och s &amp; sainhälle.
.
sfidana intryck; men sedermiera göres länge högerns fåvälde står, far folket leva detta utbyte av tjänster och därav föl- något litet f ö r !att utplåna denna stam- j,a:nde industriell förkovran .och t.illva~i; i svalt och nöd.
av f ollrniaiigden, genoni vilka ett sam- pel, i det hamnd,en .p % d.en sjunde dagen Detta valde skall störtaa.
Vi äro icke haille vinner den för sitt bestånd erfor- f örb jud ' es.
rustade för att genom en revolutionär derliga st; y:rkaii, kunna icke utveckl.s A priori skulle ntaii hålla det f ö ~ kupp kasta det över anda.
Vi m&amp;ste sig såframt d,et andra behovet ic ' ke upp- omöjligt att niknniskor under ett helt försöka komma fram p &amp; lagligbetena fylles.
I övereiisstR.n~melse med dessa liv k m d e f orthralide bekänna tvenne båda stridiga behov uppsti tveume stri- Yaror, vilka ömsesidigt upphäva varan- vag.
Och på den vägen kan hunger- diga behov uppstå tve1ine stridiga dra.
Men deras förmåga att ii~edld styret, högerstyret störtas, om alla göra plil.ctlaror; vilka b &amp; da tilläggas en mellan stridiga " coslaror ar g a n s k %tminstone, märkvärdig - n~arlrvä~rdig sin plikt i valarbetet.
Om endast alla Övernaturlig sanlrtion.
Och ~ ' %l~iid:i. om vi antaga att de uppställa sina strG nu röstberättigade deltogo i valet, kunde f ä vi de b %da slamt.idigt existerande re- diga trossatser i bredd nied varandra; hatets.
och kärlekens.
ligionerna högervaldet icke besta en enda dag Jag inenar nitturligtvis icke.
a t t de mindre niärkvardig, ilar vi upptäck.?
mera.
Inför en manifestation av folk- b8cila kallas religioner.
J.ag t.alar i c h att detta icke a.r förkållandet.
En av- vi1 jan genom massanslutning kring so- hiii: om iianm utan on1 saker.
NU för liden fran~stiieiide fysiker (Faraday j,, cialdemokratin vid valet, riktas döds- tiden ägnar nian icke hlatet.s ~rodex sani- vars veteiislz.ap .och religioii syntes.
för hans vaniier, f asthöl!
of.örenliga ma.
hyllning i or.den, som ii~aii ägna:: stöten mot detta valde.
Därmed öppna€ b %d !a, i det haii avsiktligt underlät att vii gen till förf a ttningsrevisionen, vägen .kiirlekens - den senare intar heder s- rummet.
M.en i agiiar 1lliQ.i jämföra den enas satser med den an- för folket att bli herre i eget hus.
Ocb deii kodex, f ieiid.ska.peii dilrte-par, stor, dras.
För att b e ~ g i i a en liknelse - därmed.
far ockah omsider folket i sin j a störi:e hyllning.
Nästan alla n ~ ä ~ G i.
r han ingick i sitt böiiruq, stängde hand det maktmedel, varigenom det kan iiisbor t.ro i ~erkligheteii p % hatets r z - han dörren till sitt laboratoriuii~, ooh börja skipa ekonomisk rättvisa, stifta ligion, p &amp; Itarlekeiw religion åter tro 1iii.r kan gick in i sitt laboratorium, stängde han dörren till böilrunlmet.
lagar och genomföra en samhällsordning, c h flesta blott att .de t ~ o.
.
E.ri1ir.a deix Det yar darföre att de maiil.igen göra under, ett sanxtal, angiieiide t. ex. 11 %- som tryggar &amp; t envar nyttig samhälls- gon iiiternationell fr %ga, om de före- n %goiiting dit &amp; soni nianniskorna leva medlem en mänsklig tillvaro, som gör skrifter, som innehållas i den troslära.
så nöjda under denim från logikens ett slut p &amp; svälten och noden, som i de belram~a, och det mesta ni skall av- synpun@t orimliga förlikning mellan de stallet för den kapitalistiska utplundrin- vinna deni ar ett ljumt ni (edgiva,lidc bida troslärorna.
Liksom ett intelligent barii, vilket upprepade gånger får.
sila- sen RV massorna sätter den sociala ratt- M.e.11 l&amp;t samtvalet vandas på prygelsy - sar av äldre personer för sina ' besvär- stemet vid Wiiich,est,er eller belbalidlin- visan, den socialistiska ordningen.
gen av upproriska indier eller Jamaica liga teologiska frågor, slutligen upphör For detta mal g &amp; vi till strid vid arenden; .och ni skall finna, a t t under att tänka p % svårigheter, på villca det valen.
det ii~.aii blott till namnet trodde p5 idke .Iran få någon l6sniiig; s % varde2.
dessa föreslrrifteq deni maii agnlade ett vi ' d en litet senare period sko1gossei.l s5 ljunit serkani~ande, tror man orwbt- så sniåi~ingom van vid d.e till en början Vår engelska partikamrat d: r ligt på de rent motsatta öcli försvarar överra&amp;aiide ocih oförklarliga motsa- gelser, son1 meddelas honom.
i skola~i Marion Phillips gör försök att lcoii~ia deni nied varme.
och kyrkan, och faster icke längre 11 %.
till S t ~ c l r ~ o l n i Kunde.
hon deltaga i Eget nog hava vi f ör att kunna uppd.
gon uppmiirksamhet vid dem.
Såluncia Interiiatioiiella socialistiska fredskoii- hålla dessa b.ådti stridiga religioner, förvärvar han, under det han växer gressen vgre detta synnerligen önsk- vilka bå.da behövas uider vårt.
narva- upp, i likhet med alla onikring honon v.ar.t.
rande överg !hgsskede, från tvenne o L vanan; att begagna, an den enla och i ?.~ ha, .manni.skoriaser uppiiagit tvelmr, olilca Fördomar, beroende av uppfostran. '
, ' ' - ' - ' I
MORGONBRIS den andpa av sina tro~bekiiiinelser allt efter soni tillfallet f-ordrar; och när han hunnit niogen ålder, har denna vana fullkoniligt rotfäst sig.
Nu ut- F % torde de vara, som inte.
kanna till breder han sig över nödvändigheten av strävandena att åstadkomma ett neu- att uppratth %ll.a nationalaran och anser h jalpvärldsspråk.
Däremot.
äro tralt det vanhederligt att uppgöra en oför- i saknad av närmare kan- val desto fler ratt genom förlikning i stallet lat.
: nedom om det som ini1efatt.a~ i dessa hamnas den genom krig; och nu kalllav strävanden.
haii tillhopa sina tjänare, och laser en bön föt de ' m, dari han beder, att Gud.
Tanken ' p &amp; ' ett internationellt hjalp- måtte förlåta .oss våra slrulder, såsom språk har funnits i århundraden.
Re- vi förlåta .dem, vilka förbryta sig emot iian .på 1600-talet sysselsatte sig beröm- oss.
Det, varom han beder som en 3.a och lärda man med problemet.
Fi-.
dygd p % aöndagen, föraktar han s %som losofen Cartesius utpekas som en av iessa, likaså Leibilitz. "
I förra Brhuii- eil last p &amp; ni %iidagen.
hadet omsattes varldsspråkstankarna Dessa båda religioner och, d.e passi+ ner de var för sig uppvac1r.a utgöra i praktiken genoin en del mer elle;.
min- vjktiga faktorer i fråga om &amp; mhalls- Ire snillrikt konstruerade unive.rsa1- ve teiiskapliga slutledningar, och eiid1s.i; l språk.
Av dessa är det Esperanto - då kunnla förnuftsenliga sådan slutled- skapat av den nyligen avlidne ryske ningar * drag.as, iG,r biida dessa ordn:i~i- veteiiskapsmannen d: r Zamenhof - gar: av faktorer kava tillbörligt spel- som vunnit de största framgångarna.
rum.
Vi måste betrakta varje grupp En vid sekelskiftet tillsatt kommission av sociala fakta såsom ett ' skifte i en med säte i Paris, sammansatt av be, fortg %ende metamorfos och d e bada nömda, larda och med uppgift att under- stridiga religi.onernas trossatser och söka frågan om ett interiia.tioiiellt kalislor, vilka iiliieh %llas i d.enna grupp, n jalpspriilr, utarbetade under loppet au sGsoni leleniein.ter i detta skifte.
Vi nza- m del år ett siidaiit på gruiidv.al av .ste ?.
cröra niera.
Vi måste betmakta sa- Esperanto och .på rent vetenskapligt ' so111 overg %eiide även dessa stridiga re- satt.
Det ar denna av ett stort antal 1igioii.sliiror odh meningat, vari vi bli- vetenskapsman från olika lalid tillsatta vit uppfostrade och vilka f örvriiiiga var " Delegation f ör antagandet av ett uppfattning icke blott av de fenoilieii, intern.
hjalpspr&amp;k ", som givit alla folk som dagligen möta v %ra ögon iiicmi I d o. vårt eget sanihiille utan aven av deiri., Ar 1910 föreliig i svensk Översättning som andrsa sanihällen looh andra tjile- under g enzeiisamma tit elii den varv fraimtalla; och vi måste uppsöka V a r l d s s p r a l k o c h veteii- och ratta de irriiigar, de förorsaka i s k a p " * uppsatser on1 införandet av v5ra slutledniiigar.
Av dessa båda re- ett internationellt hj alpspråk, författa- ligi,on,er, vari vi sålunda iiiidervisas, m&amp;- de av veteiiskapsinäii fran fem olika.
ste vi atadse lxon~n~a ihåg att under ci- land&amp;, som däri behandlade problemets vil.isatioiiens fortgglig hatets religion olika sidor med ställningstagande f ör s % sni8ningoiil f örsvagas, under de t delegat ' ionens linguo internationa, I d o. kärlekens vinner i styrka.
Vi m9ste De fem författarna till ' detta arbete bo Iioninia ihåg, p &amp; varje sta,dium bör i fem olika lander och tillhöra tre olika ett visst föSh %llaiide dem en~el.lan agn.
spriikgrupper.
Dock h.a alla redaktio- rum, men ock att detta förhiillande en- nella förhandlingar, som erfordrades har- £ör att boinina till samförstånd om bo- dast.
är överg %ende, samt att av alstrade förkarlelken för aden ena ei- ken, med utmärkt frain.gång - som] .er .andua åsikten i fraga om socials konstateras i författ.arnas förord - angeliigenheter likaledes ar av tillfäll ' jg förts på Ido i alla de fall d % skriftväx- natur.
Och om vi vilja konima till lingen skedde mellan Jolika språkom.rå- dessa fördomsfria bikter, vilka utgöra den.
Här var ett av de första bevisen monlent av sanihallsve tei ?ska.pen, kul; - T6r att Ido val var i stånd att fylla sin na vi icke göra detta med i&amp;dre vi uppgift,.
taga i beräkning denna t.illfallïga för- Förslagen om att genom intern.
över- lrsi~del.~ enskoininelse utviilja ett av de moderna (Ur Speilcers " Sanihä.llslaran ' '.)
spi %lrcil ' till f örmedlingssprak beteck- ilss av Pfaundler som dödfött.
Ty varje £örsök i den riktningen strandar, sasom ofta blivit visat, p % den iiiteriiatioiiella En kvinna medlem av den avuiidsjukan - det a r ju klart att den ryska regeringen.
iiatioa., vars språk valdes, skulle f % en väldig fördel framför övriga.
Även Telegram fr&amp;n Petrograd meddela att vore- det opraktiskt, konst.ateras av grevinnan Panina kommer att efterträda prof. Loreiiz, att begagna sig av nggot Cbavoskij som minister for de sociala bland de nationella språken, ty de äro arbetena.
Grevinnan Panina, kommer alla oändamålsenliga, ologiska, inkon- salunda att bli den företa kvinnliga mi- sekventa och komplicerade, s % att fram- nistern.
Grevinnan har hittille f ungerat lingen m %ste lära sig kringgh tusendc som departementschef i samma ministe. '
', Till fråpan om ett vårldsspråk.
skar för att kuilna uttrycka sig blott n %gorluiida riktigt.
Ett konstgjort sprak dä.reniot kan man inrätta så, att man - i följd av dess regelbundna ~yggnad - utan vidare kan bruka.
det Ielfritt.
Vad engelskan angår övertraf- fas denna av Ido, oavsett uttalets regel- ~uiidenhet aven ifråga om grammatiken) ch till och med i korthet.
Ido har, ~ i l k e av t prof. Lorentz framställts som karaktäristiskt, vunnit genklang aveii nos amerikanare och engelsman, under let införandet av det gamla esperanto stötte på oövervinneligt motst %nd hos tngloeaxerna. '
.
Man har lyckats f å ett over hela världen enhetligt iiiiitt- och viktsystem, lär man lade ett för alla folk gemen- samt längdmått, jordkvadranten, till $rund.
P % lilrnande-satt - och nu l %ta v i .prof.
Pfaundler tala - kan blott ?tt sådant spr&amp;k bli allmänt antaget, som ar byggt på det språkmaterial, som ir gemensamt för de folk, för vilka det iilltankta språket ar avsett, d; v. s. på len ordskatt, som a r gemensam för de; re stora spr %kf amiljeina, den german- ska, den romanslra och den slaviska.
Däremot iiiviiiides: ' således ett ionstgjort spi:åk, d. v. s. en utopi!
Hur xan man tanka p &amp; att med konst skapa ?tt språk?
Ett ' språk är ju ett slags organism, som av sig själv utvecklas och fortlever.
Lika val k~inde inan tanka p2 att med konst göra en levan- de hast. "
Visserligen k.an man ej göra en levande hast, ineii väl .en automobil, som under vissa förhiillaiideil kan er- satta hasten och t. o. m. överträffa den i arbetsförmåga.
Men ingen tanker därför att avskaffa hästen.
På samma sätt tänka mAlsmäiinen för ett konst- gjort språk icke p % att ' uttriinga de na- turliga språken.
Så långt prof. Pf-aundler.
Genom hans och övriga vetenskapsniaas utta- landen samt med vetskap om att det nya varldsspråket redan k,ommit till praktisk användning ar det man kan £örvaiita att Ido skall f$ den skara aii- hängare det f ört j ' iinar, anhiingarc i alla land so111 vilja föra den stora idén.
framiit.
Se vi på viirldsspråksfr %gnn ur arbe- tareklasselis synpunkt, skola vi finna, att denna bör upptaga det nya m.edel som bjudes den i arbetet för intern.
förbrödring.
Den of örv5llade fattigdo- men f ö r ~arbetarelrlasseiis mail och kvin- nor håller dem i regel utanför kultiireii.
Deras tid medger ej, långa språkstudier, som behövs.
för att lära sig koniina i di- re.kt förbindelse med vänner från an- dra land.
Men Ido - lättlärt, enkelt och praktiskt - öppnar för dem hela världen.
Med det internationella h jalp- spraket har ny kraft gjutits i varl- dens arbetareklass.
Kriget, som hin- drat och förstört s % mycket gott, har naturligtvis varit till oerhörd skada för varldsspråket.
Men d % freden en dag rium, och hennes verksamhet där hal * Tysk filosof (död 1716)) stiftare av veten.
kommer, skola världsspråksidéerna vin- na större framgång an n %gonsin tidi- varit präglad av stor duglighet och drif.
skapsakademien i. Berlin.
tighet.
gare .. Jalm.
Wiksteii.
* * Pris 1 krona.
Red.
s v " ~ k d o,), Sur.
brunnsgatan 37, Stoclrholm.
, ' ' '
MORGONBRIS 4 -- Ka.ffe i det gröna.
Till badet.
Marholmens vilohem i regn och solsken.
I iia gangeii ha l.8tit överlasta sig.
Men sådan, att vi lcäniia det mest f ö r pata.- ' tiseiis skull!
.
Pei~sioiiiirerila konmla oc:h g % i den I trygga käns1a.n .ay att under ' sin korts ~ötespå:ende lilla, Ell&amp;i skänker i lir- j.
$:rets vxrdagsgr2ia, poesilösa slit.
Att IT fludiu~iin åt en törstaiide omgiv- relrreati~onstid ha ett h e m.
Somrar deii .ej räcker till för alla iir ett av sens m&amp;iga nied lcdsnad konstaterat f&amp;- ing.
Herr ~ei&amp;oii fr511 se1iiesterherr~- kola ocltsii Irom.ma och g % och det tum .. - R:oni byggdes icke p % en dag!
] .et.
star ocli tittar p %.
Han far ej Vara aclira heminet med sin allmogeeiik1:r: Det var 1913 soin denna vackra och icd.
Ett 1.jrivIigt hafe.m ' utan pascha revnad och sin ljusa, glada gåxdsplan kall sta kvar och le sitt h.järtliga viil- viilhet5rilr ta doilatioil a.v gros~hand~art!
- -.
Paschan ler f: onimen - om det också regimr.
Nils Berg togs i besittiliiig, ochfast att Att n ä n i ~ ~ donator, a grossha~idlare det sedan dess ej synts nggot 0111 detta lerg med fru törs man knappast, ty dc ' vilohem i Morgonbris, fungerar ' det allt ycka ej oin att det skrives i ti.dniilgar fortfara.iide och fyller efter de u p p m. sidaiit.
1913, d5 hemmet öppnades, dragna lin jeriia sin uppgift i ful1ast.f krev uiidertecknsd i Morgonbris att.
inatt.
Trots dyrtid och raiisonerillg ' den rilkaste gliidje11 av sin haiidling Att nian ocksa d i r har sina svåra kali.
viil herrskapet Berg kiiima, då de: år ' iiiiigar av e11 bister tid är ju imturligt tag för dag sjalva kuima se.
och be- inen dessa sv&amp;righ,eter hen1sök.a di lönla verkiiinga.rna av densamma.
Det, f örst och f ranist f örest %iidsrinnan, frö lästa och högsta i livet: godhet och] ren J~aiisson.
Och nar det iiu alid &amp; g %: rarlek, ha de visat sig äga.
Vi.kuiisza s a val i las och allt ger en kända a., j önska dem bättre ä n att f % lyss ?i:~ hal-inoni och god ordning, s % 1iiiist.i; il1 tonerna av ' ' denna känslornas ljuva detla r a h a s denim utniärlita leiliiin i Marholmens vilohem.
) rgel.nrusilr, som .. födes d&amp;.
.Irarleken helt tillgodo.
tands i ett hjaTtR ' ?.
Och.
den Ba.rlek Idyller som v i fångat på pl %ten här Vad stort sker, sker tyst, det ar et bör ej vara svag, 60ni slår broar över iiro vardagsmat f ör .peiisioilirerila.
Fr ' nigon gån; 38 breda klyftor. '
Alina Sterky, so111 sitter i heinmets b [ordspriXk, som &amp; tmii~stone Mycket., vore.
det värt oin den: föta- st.yrelseliommitt6, ar ute .och hiilsar pi har verkligheten balrom sig.
Det ii.
....
.
blivit.
til!
.
.
Ba.rnet med halva handen i mun är ock iiu feinte somrnareii som sett viilohem hoppiling soni här uttr&amp;ts.
.
SS.
bara en tillfällighet.
Fröken Janr n ~ e t nied dess många omgivande hol sanning någon gång, .under dessa.
b., son sitter under tecknct.
(Ifall dc nlar ' klädas i b~ommor ' odh grönskr Det vilja vi.
innerligt:.
g i b m ~ tro,.
utan:.
:.
.
j? &amp; ' öi; - álltiilgs.
: re&amp;$- ej ar bra att sattra sig under te (g rakt en har förresten en underbar flc att där@r-vara iblillaa: '.
.
.
.
.
.
.
- ..: ._ -.
_._.
.
.
.
.
.
Ben, så fhr red.
ta det på sig!)
Den ra, soni emellertid och tyvärr i år E t.ivited här i yäjrldefi,.
-.
.
... J .. S ....: O:n ...
.
.
.
.
.
.
- i n~.åi~ga farmor prövade och beprovade fått komma till sin ratt av skal, som T.
.
.
.. " kclpteneilL ', fru Schröder, tycks deri- alls kälina.
Och trden.
ar nu en gåu, ' .-.m '
MORGONBRIS.
.. V a r a nya organisationer.
Litteratur .. Om kokning i lildn, råd och recept av Ester Norén, har nyligen utkommit p &amp; Svenska Andel~förlaget, Stockholm.
Illustrerad.
Pris 1 kr.
Den ar synnerligen efterlängtad av alla som syssla med hu8hllllearbete och fyller verkligen ett behov.
De förfrsg- ningar som göras om kokning i Iiida, äro legio, och ökas i den m&amp;n kokladan vinner terräng.
Nu är den tid, d i sa manga som kunna det- fly till landet och da man utbyter sin stora bekväma spis mot en väsentligt obekvamsre.
Där rymmas ej pii en gAng alla grytor som skola användas ocb dar värderar man kokllldan aom en verklig vän.
Men icke minst då behövs den övning som ger färdighet, och för att ej för mAnga miss- grepp skola goras, ar det gott att ha en radgivare, till .vilken man.
kan g &amp; med sina bekymmer.
E n &amp; dan rådgivare ar i detta speciella fall Eder Norhng bok.
Redig och lättfattlig samt framförallt tillförlitlig fyller ' den helt ein uppgift.
I detta sammanhang kan frambA.llas a t t, kokltidan gör tjänst axen som kyl- sk %p om i den insättes en burk med litet krosaad is.
Den bör dock ej dag- ligen användas till ömsom varme, öm- som köld.
Thora Holm.
Konservering utan socker,, jämte förslag till syltsockrets nnvandnzng, he- ter vllr allra II yaste konserverings bok, skriven av Thora Holm och Martha Hamilton.
5 Tvätterskorna vid Centralhadet ha vid möte och efter föredrag av Amanda F ' rosell bildat organisation.
I densarn- ma ingingo 47 medlemmar.
Styrelse valdes och beslöts att ansluta sig till De Förenade Förbunden.
.
Detta är den tredje kvinnoorganisa- tionen på några f &amp; veckor.
Om vi sk.ulle se efter varför kvinnorna nu organisera sig, skulle k a n ~ k e därom vara litskilligt att förtälja, men det kan också göras med ett enda ord: Svält.!
Ja, just svälten.
Det ar den som dri- ver dem in i organisationerna, och kvin- norna ' h a dutligen insett att deras plats är .där.
Vi halsa de nya, och önska dem hjiirb- ligt .att de matte genom .sin samman- slutning uppnå blittre förhållanden.
.Den nya skriften bjuder p &amp; mycket av intresse p &amp; konserveringsomrlldet.
Stilunda far man lära att mAnga saker, däribland apritarter och svarta vinbär, kunna förvaras färska som de ' aro ph ett mycket enkelt sätt.
Det ar bade gamla och nya rön som komma fram i det lilla prydliga häftet.
uppställningen ar redig och de korta rhden synnerligen instruktiva.
E n var- metabell för torkning höjer skriftens- värde.
Förslaget om syltsockerransonens an-.
vändning, nom ar utarbetat av fru Jenny: Bergqvist Hansson, galler ett huehAll p &amp; En cirkularskrivdse har genom cen- 4 personer, siiledes 8 kg.
socker.
Man: tralstyrelsen utsäiits till iiorska., dan- £Orvånar ' sig över eii mycket det.
sockret ' ska, ' f inska, hodländsl~a., schwaeizislia, kan racka till,.
men sa tAr ej heller nhgra: eiigelska, franska och tyska socia.li:sti- av de sockerkriivande sylterna och s a k ska kviiiiior röra11d.e den resolution aii- giende lika] .ön för lika .srbete, som terna förekomma.
fattades vid v %r lcongress i februari, De tre experternas rAd och rön komma 0c.h vilken tillställts L.andsorganisatio- säkerligen att bli uppskattade ' av hus- ileii.
.D-eliii.ahar förklarat, att fråga.11 mödrarna just nu.
iii; värd uppniä.rl~~sa.~i~het och skall före- Skriften är utgiven av Svenska Andels-: liiggas kongressen f ör apbetarsk ydd i. förlaget och kostar 75 öre.
B:erii i år.
a,. '
I okänt fj,ärran.
Av L e o n i d A i i d r e j e w.
(Forts.) Julen narmade sig.
Med förvirring och utan gladje motsåg man den i detta rika hem.
Närvaïoil av en män- niska, som i s % ringa grad delade sin ' omgivnings tankar och käiislor, vilado tungt över alla och förtog den väntade festen icke blott dess karaktär av glädje utall iiven dess.
andliga iiiiieh %ll.
Nikolaus syntes själv ha maarlit vilken oro han förorsakade och lämnade knappast mera sitt rum.
Mcn friinvarandc syntes lian dem emellertid annu mera att frukta.
Några dagar före jul sanilades e.n del tillfälliga g5ster hos Barssukoffs.
Nikolaus visade sig icke bland dem, liksom h a n överhuvudtaget iclrc visade sig da digoii Prammande var i huset.
Han låg dagarna i .a.nda utstilaclrt p5 siii sihg oc ' h lyssnade p &amp; ni.usikeii dariiinifrån.
Dampad gcnoni de tjocim viiggarna hördes dc11 oä.iidligt m.elodislc och vek.
Det var soni sång fr %n heliga andcva.seri.
någoiistti.iia i fjar- ran, som om själv?
luften sjöng.
Medan han lyssnade p å musiken stod halis barndonis- tid, då han ännu var helt liteii och hans mor levde, klart inför honom: - - - d % hade ocksg gäster varit där och han hade från fjiirraii lyssnat till niusikeii och drömt.
.
.
icke i bilder eller i toner utan om &amp; got helt amiat.
Bilder och toner svävadc tillhopa till nagot eget och detta något vindlade sig glittrande i luften so111 ett brokigt sjungaiid.e band.
.
.
Dä ha.de han förstått vad detta nAgot var, han kunde blott icke forklara det, icke ens för sig själv.
Han försökte blott att hålla sig vaken så länge soni möjligt, nieii hade dock inslumrat.
.
.. i hallen.
.
.
dar ingen märkt ho- nom, mitt ibland pa1sa.r och ytterklädu, och underbart starkt påminde han sig nu doften från dessa.
.
.
Och åter for igenom honom som n5lstyng denna oförklarliga sjalv- iin ng av fökskriickelse. '.
.
Men denna gåiii så ' underbart förenat nied nagot \ rclct va,rmt.
.
.
Hans ansikte klarnade som hade en smekande mjuk hand strukit över hans mörkt sainniandragna ögonbryn.
.
.
Rans ansikte var orörligt inen lugnt, föruta.n griinielse, som hos ch död.
Man kundo icke se.oni han var vaken eller sov, om han levcle eller var clijcl.
Blott ett kunde maii se: deinila niiiiiniska vil.a.de.
.
.
Julafton kom, och vid skymningen kom Fenogen till Nilrolaus.
Han var nästan nykter, sag mörkt %t sidorna och i ögonen kullde maii sc tårar.
- Gör eder mödan att g &amp; upp till den gamla, sade han., ståeiicle i dörren.
.
- Vad?
frågade Nikolaus förv~na.d.
Fonogen upprepade: - Ni niastc gå.
upp till den gamla.
- Nikolaus steg upp, men hade knappt stigit ' över trö- skeln förrän t ~ späda &amp; flickarmar slingrade sig om hans hals, och ett vekt flicliansikte 1ne.d stora fuktiga ögon när- niade sig hans och vislra.de ind der &amp; teïh&amp;lliia snyftningar: Broder, broder!
- vad du har gjort oss a.ngsliga!
Älskade, älskade lille bror, ' försona dig helt mod far.
.
.
och med mig.
.
.
och stanna hos oss.
.
.
jag ber dig, ' ber dig stanna.
:.
hos oss!
Och den lilla späda kroppen skalv av sinnesrörelse .och det lilla hjärtat - detta som i~igen fragade efter - var blivet så jättelikt stort, som bar dct p5 all Trarldeiis lidsil- den.
Nikolaiis 1rastade.en mörk blicli omkring sig.
Fr811 sangen strackte den ganila sina armar emot honom, för- skräckliga i sin avtirdhet, och en röst, som tycktes komma från en annan värld, bad i en varm, silyftaiide ton: - Nikolaus, barn!
Vid tröskeln griit Feliogen.
All hans viktighet var för- svunnen.
Tårarna r~niiiio i stora strömmar ne.dför hans Eiii- der, som kommo de icke från .ögoilen,-som hos andra niiiii- niskor, utan från det kala hiivudets alla porer.
- Min vän, Nikolinka!
snyftade han, patetiskt sträc- kande fram handen med den röda näsclinken.
(Ports.)
*. '
1.: - ' ..
MORGONBRIS 6 -- Kvinnorna inför valen. '
Härom dagen kom en fru och söktc upp mig för att frliga vad vi skulle kunna göra så att ocksa de mindre be- medlade kunde få p &amp; sina sockerkort köpa lite kaffe.
Vi hLr i Stockholm ha ju lite var reda på att det finns personer som f4 snart sagt hur mycket kaffe som helst på sina kort, under det att andra fA blott 1 hg.
kaffe på varje kilo socker, och ibland ingenting alls.
, Ja, men tror ni inte att om vi vor0 eniga allesammans att vi då kunde ut- rätta något?, Ja om.
- Tank vilken styrka det skulle vara för oss alla som lida under orätt- visor och förtryck.
Barn och sommar.
Av Henry E. Croclret.
Huru skola vi kunna skaka av oss alla dessa tunga bördor som lagts pá oss?
H u r u ernå rättvisare förhållanden i sam- hället ?.
Anledningen var hennes opposition mot tyska socinldemokrntiskn Om vi alla kvinnor ville tanka p4 partimajoriteten.
detta - om vi ' alla stodo eniga, skulle Vi svenska socia.listcr kunna ha myc- sants undertecknad, svarar hon partiet, vi att börja med nu till stundande riksdagsmannaval kunna uträtta inte s % ket skilda meniiigar &amp; I. taktik.
Soni- som avsatt henne, oförskriickt.
litet.
Tänk bara huru mycket man kan liga iiro klara anhängare antillgen av ' E t t utdrag nieddelas härmed.
mens jiviherna eller av bols jevikerila i " Jag förklarar mig skyldig till a t t agitera personligt.
: Ryssland.
M m med ti-imligeii f å ~111- " Die Gleichheit " nied stigande skarpa Det finnes en hel hop personer eom äro slöa och likgiltiga, som ha rösträtt, dant.a#g hava de svenska socialisterna kritiserat och bekämpat niajoritet.spo- men ej bry sig om att rösta.
Agitera - antingen de tillhöra det gamla eller litilren, -- allteftersoni den$amiiiia, enlig i; det nya partiet - icke blott ställt sig niiii uppfattning, skilde sig f r h dc bland dem!
på de tyska oavhängiga socialisteriias klippfasta socialistiska grundsatserna Det finnes en.
hel del bra broschyrer nu till valen.
Sprid och säl j dem bland sida utan insett a t t dessa äro så gott och gick förlorad i de ' borgerliga, upp-.
de elöa och liknöjda.
Det finnes tusen soin den enda ljusningen i Tyslrlaiid f att.iiingariias osaskra dyner ut.aii fast ' sätt att arbeta p&amp;, om man endast vill.
och a t t tyska partima.joriteten handlar grund.
- - - Genom sin politik bi- Om man ar enig och eolidarisk med ofattligt dynastivanligt.
Åter hava ju drog ma.joriteten till krigets förläng- nu dessa med sitt beviljande av krigs- ning och förhjndracle alla liiilders pro- sin klass, kan man uträtta storverk.
kamp 111.ot viirlds- Kom ihAg att vi endast genom att f % Izrediten i tyska riksdagen stött kejsar letärers geine~isa.n-inia inakten och de för kriget ansvariga.
miakt-sm51.
J a g f örlclarar niig slr yldig så många som möjligt.
av de vara in För kampen i Tyskland a t t göra mi- till a t t " Die Gleichheit) ined förak:.
i riksdagen i höst kunna f &amp; nágon i~oritete; iis opposition hörd har Clara briiiii~rniirkt den u~dertrycluiiiigspoli- ändring i alla missförh %llanden &amp; om rAda Zetkin gjort e n stor insats genom a t t tik soni majoriteten alwant gentcniot i samhället.
bon sagt sin mening i kvinnornas tid- oppositioiien.
- On1 jag slculle handlat Kom ihAg att de som väljas frHn v&amp;rt Ofta hava det a n n r l u n d a an jag gjort., s å sl.culle jag parti arbeta för kvinnans rättigheter i aiiig ' Die Ghichheit oförskrickta organets artiklar blivit hava svikit min åskådning s %soiii inte?
: - samhallet, för kvinnans rösträtt.
Och för övrigt, ni kvinnor, intressera hårt atgångna av det officiella Tysk- i~atioiiell socialist; min förtid, niitt l m - eder .litet mera för det som rör sig om- I.ands censur.
Till sist tillkom också nadskall, och slagit mig sjiilv i ansik- kring er.
Deltag i samhälleliga ange- socialistcensureii, vilken till sist blev tet - - -.
9 9 Heder å t Clara Zetlcin f ö r heiiiies] # penheter.
Gå inte och bara klaga och 3 % skarp den kunde bli, ity a t t redak- sucka över allt elände och all orätt, 1; örsslrapet fr5iitogs Clara Zetkin.
Kvin- oräddhet, vilket icke b1ot.t haft till n0rna.s organ redigeras nu i Tyskland följd den socialden~okra.ti.ska majorite- utan bjälp till att f % bort det.
tens ooiiad, utan ocks &amp; den tyska rege- Det hjälper föga att vi beklaga oss: w en man.
Clara Zetlriii ä r e j f ängslad, ~ Den bästa bild man Ban f å av Clara r i i geils.
över att vi äro hungriga, vi bli ' inte men a r stZll:d under bevalcning, s &amp; uti; hennes svar till parti- Zetkins strid a r miitta av det.
- Tro inte att ni ingenting kan uträtta, .na.joriteteii, vilket offeiitliggjo~ts i en hon ej får 1ann.iia den ort hon bel~oi~.
D % blev hon Nyligen fyllde ho11 60 år.
~ila.ga till ' Der Leipziger Volks- nu närmast angliende valarbetet.
För- sök att ' hjälpa till, och ni hjälper pá zeitung '.
Denna bilaga kallas f ör tid- telegrafiskt hyllad från socialister samma g %ng eder själva ur miinga be- ningens ' Frauen-B,eilage ' ', och h a t av .olika natioiialitet.er.
Även svenska Jla.ra Zetkin clar f å t t likmm en emat- socialistiska: kvinnor deltogo i hyllnin- kymmer och ledsamheter.
tare för sitt förra organ " Die Gleich- gen f ör deii oförtröttliga lrampeii.
A. FY.- beit ".
I artikeln, soin av henne till- Anna Lindhagen.
Elara Zetkin lamnar " D e i Cleichheit.
', efter 27 års .redaktirsskap.)
).)
))
Kvinnan och arbetet.
Av Olive Schreiner.
I en beliigrad stad kan det nigon gång hända, att karlar p &amp; gatorna fatta tag i statyer och rycka marmorprydna- der Iriin offentliga byggnader och galle- rier för att med dem fylla de brackor fienden gjort i vallarna.
De göra detta utan eftertanke och emedan de dar före- malen lago närmast till handa, och de vardera dem icke mer an om de varit gatstenar.
Men det finns en man, som aldrig kunnat göra det, och det är bild- huggaren!
Han som, även om icke hans mejsel format n %got av dessa verk, dock vieste vad vart och ett av dem kostat, av erfarenhet visste vilka Ar av kam?, och studier, vilken oandlighet av mödq föregatt formandet av blott en enda lem, mejslandet av en enda väl utförd ytterlin je, han kunde aldrig ha handskate med dem s % tanklöst och 8 % vårdslöst: Han skulle instin,ktmässigt ha gripit till: huegerád av alla slag, ja, guld och sil: ver, sa mycket som funnits i staden, innan han off rat dess, konstverk.
Mannens kroppar äro vAra kvinnors konstverk.
Om vi far makt .att göra var vilja gällande, komma vi aldrig att viirdslöst tillgripa dem för att fylla de brackor i.
de mänskliga förbállsndena, som uppsthtt till följd av mellanfolklig ai el ystnad och annekteringsbegär.
Som kvinna kunde det aldrig falla oss in nt!
.tanka: B Satt människokroppar p &amp; spel!
Ma saken avgöras på det sattet l?
Skil je- dom och vederlag, skulle lika naturligt framställa sig för kvinnan som billigare och enklare ' eatt att alii bro över klyf; torna i internationella förhfillanden, som det skulle falla sig naturligt för bild: huggaren att hellre offra vad annat eom helat an skulpturverk, fastan han till slut torde bli tvungen att göra aven det.
Har ha vi en av de icke synnerligen talrika men mycket viktiga faser av livet, i ' förhiillande vartill mannen som man och kvinnan som kvinna ph ' blotta; grunden av sina skilda sexuella funk; tioner med avseende p A fortplantningen intaga och maste intaga en nagot olika etallning.
De tjugutusen mannen som funnit en förtidig död p &amp; dagtaltet betyda för kvinnorna av deras ras tjugutusen man- niskovarelser att i m h a d e r bara inom sig, föda under Angest, nära vid sina bröst och fostra med möda och beevar; .så framt stammens antal och nationen8 styrks akola hiillas uppe.
I de nationer, som ständigt ligga i krig, Alagger kriget alla kvinnorna oavliitlig.
och oavbruten barnafödelse, silvida staten skall fort- leva, och a &amp; snart det.
blir krig m&amp;ste barnafödelsen och barnauppfödeJsen ökas; om.
folkmangden skall bibehállaa oför2 ändrad.
.
, Detta alägger kvinnan eom kpinn ' a en &amp; rigakontribu t ion, jam förd med vilken allt vad mannen sätter till i militära forberedelser ar jämforelsevirj ganuka Iatf. '
- ' ' nattsköterskan delar ut tvattvatteii till patienterna, De få tvätta och kainnia sig själva.
Detta blir nog till b %de de- larna lindrigt val gjort av de nyinkom- En sannsaga.
ila, som.
inte orka sitta uppe.
Det hy- ses enzellertid inga betänkligheter emot Hon var ett barn av sol och var att patienterna röra på sig - det tvart- fast född i granden, mörk och trång, om anbefalles.
och silkeslent var hennes hbr, Överslröterslran på den avdelning, clar jag låg, var ett resolut fruntimmer.
som älvors dans var hennes ghng.
Hon talade mestadels i en riktig kom- På ögat drömmens slöja lag, mandoton.
S %vä.l.
patienter som sköter- lhngt, lángt i fjärran .blicken sAg.
skor buro stor respekt för henne.
E11 morgon blev jag vittne till, hur hon tvingade en nyiiiliommen fru att Och rösten smekte mild ' och blid, satta sig upp i siiiigen.
Den ifrågava- dar fanns ej jäktets ' hiirda klang.
rande frun hade även för 2 8.r sedaii Dsn sjöng en shng .om ljus och frid, fött ett barn på B.
B. och vid det till- som.
klar ur rena källor sprang.
fallet varit nödgad att ligga .alldeles -- Hon var ett aolens kungaborn, stilla hela tiden, medan ho11 var dar - för fin, för vek för Grottes kvarn.
detta på grund av att hon fått blöd- ---- ning så sn.ai:t hon rörde på sig och.
1x1 var hon rädd att det skulle gå hci~ilc lika illa.
Oversköterslraii avfärdade.
Men tiden gick.
och kvarnen mol, emellertid barskt he1in.e~ farhågor med fast sparsamt; dock At mödans barn.
att vetenskapen nu gjort s &amp; stora fmm- steg, s % 1na.n visste att det inte var 11 %- Dar fanns för litet ljus och sol, got fa.rligt för barnsangskviiinor att för mycket grátt, för mánga skarn, i rörelse. '
Och de som ligga p5 vara för mycket damm för litens mun.
B.
B. f å röra på sig, s. &amp; det förslar.
Niii .. - Snart klara stämman skrällde tunn de skola giva barnen niat, f å de lyfta,.
.
dem till och fran sig.
Och överslrö- terslraii utfärdar följande st %ende or- Men dock.
Hon ler mot solen än, der till alla som kom.ma in: " Nu slrall fast.
varje fattig biondag blott,.
frun lagga sig på sidan och röra p % be- när moln ej skymma, ser, hon den.
nen, annars f %r frun 1ira.mp i hela krop- Ett solens barn.
- En fånges lott.
pen. "
Hon ler, den lilla, ljust ändå ..
De som fött bain förut äro vaiiligtvis f ö r det där nya modet - och det rädda.
Kanhända nalkas - FBgel Blii?
glunkas nog om experiment.
E n fru, Frit$ Sundqvist.
som genomg5tt 2 barnsängar förut och inte kände till den nya förordiiiilgen, iog den ova~mä.mnda befallningkn för ztt vara.
något enastaende för sig och ~ t b r a s förskräckt t: " Va ' i gnds n a m ir det d &amp; nled mig!
Maten f ör patieiite~:iiiz serverades 3 Det ar om miiia iakttagelser och er-; ånger dagligen, frukost kl. 8, bestaen-.
f arenheter från sjuksa.le11 soin jag vill le av grovt rågbröd (utan sm.ör) och berätta.
Från själva %örlossn.iiigen har 31 mugg m.jölk,; middag kl. 12, förratt j ag inte iiiyckct att f örtiilja, densaniina) ch soppa; kvällsmat kl. 6, en tallkik var för mig rela.tivt bide lätt .och fort gröt med .mjölk utan bröd.
For de pa- överståiiden och av den anledningei~; imter, som inte få något extra utifrhl, var den ant.agligen niiiidre intressant: ir - d6nna mak otilliäcklig och in. %nga ha ur liikaresynpuiikt, vilket iiven ar erni.
; vårt att tåla det mjuka., degiga bxöcl~t.
fördel f ö r en patient på B.
B. Jiiilertecknad fI$i.gacle valrt~iiiistaren, I: salen dam.
jag lågsvar plats för.
fyra; om tog upp bïödkortcn, om clet inte patienter n1e.d barn.
Alla siiiigariia vor0 aar tillåtet för patieiit.erna att fil be- standigt upptagna.
Så fort .en paticnt lalla dem och best &amp; sig nied bröd själ.- gick ut, kom en anpan i stallet.
Fa, men haii svarade nekande h5rtil.l.
Det jag har starkaste miniiet ita av:: praktiken veikade detta så att páticri- från A.
B.
B. ar barnskrik.
Det hördes; erha, som inte tålde det ifrågavarmde oupphörligt dygnet o.m, men allra v5irst ~rödet, fingo äta av si?
?a, anhörgrra mel1a.n kl. 5-7 on1 morgnarna, då stam- rnappa ransoiyx En fru var d e t rik- de de sma i med fulla lungor; det.
var; igt synd om; .ho11 blev sjuk av det bröd humgerdeinoiistrationer och protester; om bestods och klagade for sin man mot för d %lig vgrd.
De ha då inte fått iaröver.
Da han kom p % besöl!
dagen någon mat sedan kl. 11 kv&amp;llen förut, iärpå, fick ' hon en påse pe.pparkakor d. v. s. de, vars mödrar inte gett dem.
3ail hade inte haft n&amp;gra brödkupon- litet i ' smyg.
Och ombyte av kläder ha; er kvar,, men ändå velat giva henne de inte fått sedan kl. 3 föreggende dag itét extra och halsosamniare bröd.
(det bytes ciidast 2 gånger p &amp;, dygnet), s8 .att deras opposition är nog välhe+ät- tigad.
Barnen f % mat 5 gänger på dygnet, Morgonbestyren börja kl. 5 med att ianiligen kl. 7 och 11 f. m. samt 3, 7 och ' 1 ' ' '
8.
MORGONBRIS 11 på e. m.
Det ä r svårt att få de srn % 7agt 3,700 gr. och hon som åt med en att anpassa sig efter dessa bestämda ~lldeles utomordentligt god aptit!
Jag rådde syster, som skulle sköta klockslag.
Än skrika de efter inat un- der mellantiderna och an sova de d %) m vägningen, att stanna kvar och kon- det är matdags.
Besvärligast ar det om; rollera att flickan åt, emedan det sa- nätterna, da de inte få mat p å 8 tim- rerligen inte skulle gå för sig att se mars tid.
Många mödrar taga sig dock let på v %gen, då hon var så matt, att friheten att giva dem litet i smyg - loii skulle komma att krakas upp det vi gjordedet, allesanimaiipåsalend.~ar illtsammans.
Syster stminade - och jag låg.
Underteclrnad blev eii g %:ng jet gick som jag sagt.
Fliclsaii sög tagen pli bar g5riiiiig nied detta fusk iågra drag och SS, kastade hon upp det.
av nattsköterskan, soni till straff för Jag .frågade, om hon skulle ha ännu det rysliga brottet tog barnet ifrån mig nem - och det skulle ' hon.
Flickan och lade det i badrummet, dar det fick; ög iiagra drag till och fick upp ave.11 Jet.
Själv började jag att gråta av ligga och skrika under natten.
Det tas inte stor hänsyn till moders- iörtvivlan över att barnet skulle vara rätt och moderskaiislor.
Efter att rriiri itsatt f ör dylik behandling, som syntes lilla flicka hade legat ute i badrumniet nig likna den reiia galenskapen.
S5 under natten och skrikit sig alldeles slapp hon ifrån utan vidare för den hes bars hon in och lades tillbaka i sin $ingeii.
säng kl. 5 på morgonen.
Men trots att.
Då läkaren följande morgoii gick hon allt j amt skrek så in.yc1cet hon ännu ronden, bad jag hoiioni att omedelbart förmådde, tilläts jag icke att t.a heiiine E % bli utskriven.
Det var dock för ti- till mig och ge henne mat.
Hon skulle iigt, ' men det kunde and % inte för- ovilllrorligen vänta till kl. 7, den ordi- vagr * as mig att få gå på egen risk: Det narie ticlen.
Och jag skul.le ligga pas- bestämdes att jag skulle fara morgonen siv och höra på hennes klagan.
Jag dagen därpå,.
Till och med tiden till hade inte ens tillåtelse att ta.
upp lieruie iess syntes mig för fliclcaiis skull svår ur sängen och att på det viset försöka att uthärda.
Nu skulle hon äta m.ed trösta henne.
ibland endast en halv timmas ni.ellaii- En annan f.aststalld regel ar att bar- rum.
De barn, som vägdes, hade slutat nen skola äta i minst 20 ininuter.
Den sin sista måltid kl. 10 f. m., men ord- galler lika om ba.rnen ha frisk eller ningen krävde att aven de skulle äta Iden aptit såväl.
som om mödrarna d 5 den ordinarie mattiden var inne.
ha mycket eller litet mjölk i brösten.
Och lrlockan var inte mer an % 11, d$ undertecknad kom i kollision även med syster vm inne och sade till om den, den bestanime.1sen på grund av att jag Jag frågade h.eiine: ' Garanterar ni, hade mycket mjölk och min flicka en att inte flickan blir sjuk av att äta nu frisk aptit.
Hon åt sig fullt mätt på igen! "
Nar hoii sade sig inte kuiliia 10 miiiute~:, nieii jag brukade låta heime det, vägrade jag att lyda hennes order ligga kvar hos mig lika länge som de och fick så, besynnerligt nog, utan vi- andra fruarna hade sina barn hos sig.
dare inblandning sköta barnet som jag Detta bedrägeri upptäcktes emellertid ville den %terstående tiden.
en .dag Och så blev jag tvingad att väcka henne och truga henne att äta hela den fastställda tiden, ehuru hon .var så nätt, att hon oupphörligt kräk- Svkigheter av den art, so111 här oni.
tes upp vad hon fick i sig.
Jag va1 iiiimnts, göra sig naturligtvis mes1 orolig för att hon skulle bli sjuk och kännbara ifråga om de barn, som ärc frågade öve.rsköterskan, om det intc vakna, livliga och hungriga a.v sig.
Mer var farligt för barn att.få för myckel dest finns nog ledsamheter, so111 kunm mjölk.
Hon.
svarade därpå, a t t val göra sig gällande för de som ha en an.
kunde de f % för litet, men att de fingc nan natur också.
för mycket behövde man inte vara.
15dd Man funderade många gånger, liui för: Det såg dock ut, som.
att niiii tö8 fick det den där gången.
De.t här hadf l h g t översköterskan skulle låta det gå varit niellan kl. 3-4 på e. m. och hol: hellre an att det nied hennes vetskal l %g va.lceii och skrek samt vred sig i fick ske ett brott mot den reglements, som det syntes mig, svara magplago~ enliga ordnkgen.
Vi trodde nästan ända till kl. 7, då det åter var m.atdizgs att en liten stackare skulle få svält2 Min begäran att ho11 skulle slippa it: ihjiil.
Han tog inte bröstet förrän ef, denna gång bifölls ej, men jag slapy ter 2 dygn och fick under tiden iiitt bevakning och kunde darf ör giva henni mer mat i sig a11 modern kunde dropp; samma bröst som ho11 ätit ur förut pi i hams mun.
Det hördes hur h.an bör, e. m., så att ho11 %tminstone inte slwllt jade att matta utav.
Han orkade till få så mycket i sig.
Det ville sig emel slut inte skrika.
Men vanlig flaska ocl lertid inte battre an att översköterskar napp kunde han inte f å.
Med ovanst8ende skildring har jag efteråt fick se, då jag satt och kramad (mjölken ur det andra bröstet, vilket jag inte velat göra en avskrackande svart, gjorde för att undgå faaraii av bröst målning av förhållandena p % Allm böld.
Så blev jag aven nu tvingad at ' B.
B.
Skulle man verklighetstroget be väcka mitt barn, som.
äntligen somnat ratta om de svårigheter, som äro för, Nu skulle hon få börja att äta varan knippade med att en arbetarehustri: nan ti.mna och vagas liksom de simi skall föda sina barn i hemmet, så tordt klena barqeii.
Hon, som vid födelse1 dessa ingalunda te sig mindre.
Allm) f rån kvinnoklubliarnas arbetsfält.
1Eudiksvall.
~udilri&amp;.l ' ls kvinnoldubb Aterupptogs den 3 ïiaj och börjar nu Ater.
sitt arbete efter att ha egat nere i ses k.
Det ser lit som om liliil&gt;-) en nu skulle viiiiia, mera anslutning iin förra; %iigen.
Klibben startade .nu med 37 niedlemmas och iar sedan ökat S A .vi iiro 50.
Och lzoppas vi tt clet skall g % l&gt;.attre an förra g&amp;ngeii.
!
Med 1~amratliä.lsniiig A Iilubbens vag11a.r: Jiurin Slntkoist, selir. '
Karlshamns 3oc.-dem.
kvinnoldubb diskuterade vid sitt nöte måndagen den 4 juni friigan om milita- ristisk agitatioii ' blakl barnen och beslöt där- vid göra följande uttalande:)) Den senaste tidens händelser - världskri- get och dess följder - ha visat oss militaris- mens ' fasor och föibannelser, men på samma $ng lart oss, a t t vi med alla till buds stående medel måstc 1notarbet.a den militära and.an i alla dess former.
Sarskilt böra vi lägga stor vikt a t t skydda och fostra bariien ' så a t t det Lätt mottagliga barnasinnet iclie blir förgiftat av militarismens förhiisligande.
Vi f$ ofta se att mössor och hattar, avsedda för barn, bära tryckta namn av kungliga flottan, pansar- båtar, namn på kungliga personer o. d. Lika- så finnas i handeln en mängd olika leksaker i form av krigisk utrustning och mordredskap.
Detta, a t t låta barnen använda dylikt, anse vi vara militaristisk agitation i lika hög grad som något annat.
lubben vill därför stalla.
en kraftig maning till föraldrar och målsman a t t såväl i stort som smått vid val av.
klädes- persedlar, leksaker ni.
m. se till, a t t dessa iclie bli krigs ' redskap i miniatyr.
Det bör ocksa, påpekas, a t t i våra folksko- lor i allmänhet b e d ~ i v e s militaristisk propa- ganda genom &amp; dan historieundervisning, var- vid 1irigshjal.tarna förhärligas och glorifieras samt genom boyscoutr,örelse och dylikt, vil- ket kanske a v orefleliterande barn omfattas med intresse, men dock icke a r nyttigt för deras framtid.
Vi fordra a v såväl vår 1ärarelrZir som a v föräldrar och målsmän a t t i första hand söka av all förmaga inrikta barnens tankar och intressen f ör högre och ädlare livsuppgifter air dem militarismen framskapar. "
B.
B., B.
B. har oiekligen sina fördelar.
De ledsamheter som här omnämnts äro ju inte av större och allvarligare beskaf- fenhet a11 att de skulle kuiiiia rattas, och det komtne nog att ske, om patien- terna a.llmant f ramstallde f ordringar därpå. '
Men iiu äro de flesta av dessa ödmjuka och tacksamma för att få taga det som det a r - menande att man inte kan begära battre - då, soni de tro, vardeii bjudes dem gratis.
De se inte Elin Johanson.
djupare.
.
I MORGONBRIS " Saker vi behöva i d ' ag. ".
Hennes hämnd .. A V l ?.
.J.
Gou1t.l.
Öc-ersii.ttiiiiig av Lisa Lille.
Motiv från kriget.
Piist pb en grindstolpe i.11 t.ill ett hus vi (l ho11 var föiest&amp;ndariiina, som skrev listorii: Aldrig någoiisin i hela sitt.
liv hade en slciiggig förstadsgata i London satt e t t p td grindstolpen.
.411a voro de koiwalesce~tei pappersark, p &amp; vilket det stod slcri \ - et me (: l soni liöllo pi % a t t repa sig efter sAr, som.
dl hon bett till .den heliga jungfrun så friiiitimiilersstil en lista a \?
saker, som hor 1 f %tt, ute i det stora kriget i Europa, son brinnande, så ihärdigt som i dag; al- drig någonsin hade oron stigit så vå.ld- önska &amp; att clen som gick förbi slciille skiiiilist Österrike började i juli 1914.
&gt;Saker \ - i Leliövs i dag: Vacl ' min tanke förövrigt.
in &amp; vars oin dett: samt och aldrig hade ho11 tiinkt, att Stor kök~li10cli.i~ att liiiiiga, pLI, viiggeii.
lirig, iiieii aktning hyser jag inför dessa iniin människor kunde vara så grymma.
Det var en förslrriclrlig dag.
Tobak.
Ciganiettes.
Tiinc1sticlro:r. sain utsätta sig för iirnbiirandeii och löpgra Tidigt på morgo.nen hade &amp; et dova Stor; ~ plAthi~1i0r.
variiss .risker.
J a g hiilsar .. Eder, I niiin i cll mullraindet .väckt stadens iizvAiiare ur Potatis.
Osöiisalier.
Friilit.
1jusLld kläderna.
deras oroliga sömn.
Narinare och när- Lalii~ir.
01.1 igdt t. H~i,iidcliili~r.
Msii inser alltså,, att salierna som .öiis ' liade mare kom det, marken skalv och fön- Tandpiilver.
behövdes för att göra sjulihset behagligt fö sterrutorna spr.ungo sönder.
Allva.rets (Iiiga fler böcker ' öiislcss f.
ii.
) s shrade soldater, och det vaar därför, soni friin?
stora tystnad bredde sig över staden; Soiii iii ser stod det en kölcsldocka först liiigar och grannar koinino SA giirna och gBvc mkniiens ansikten stelnade till och iik- iiieii cltw rn-r seclan ijvwstrukeii wed ett tjock I; frivilligt det, soni saknades.
Det.
rriäslrtes ji som frånvarande stirrade de framför streck, sh uts~ii tvivel h d e iibgoii.
redaii pi i!
1ii.i.r kvickt klockan koin.
Mekaniskt .började man göra sig sig.
iilorgoiieii kominit nied en I i l o c l ~ ~ Ku.
lialigdc -, Detta siitt att gratis f &amp; vad man behöve den sidiert redan p &amp; vëggeii och tickade lie1 t är inte SA slllsyiit, som inan tror.
Maii be beredd på det värsta, ehuru man ville iniiatert.
Andra listor liacle suttit dër ph stol höver balla se sig onlliriiig en sinula i viirlden hoppas, a t t det tappra Belgiens söner, pen förut.
och alltid liade det m r i t iiilgot nytt Millioner av hiistrur och inödrar utföra dag som stredo där ute mot överlägsi-ia.
soin bel.iördes.
Den slcrirmcle tycktes oc1; si L. ligeii oerliörcl~~ imiiiigder av arbete och (lett: fiender, skulle segra, slculle hejda den fA vad .Iion ijnsliade, j i b, ibland tydl.igen iiiei utan d; ~gspeniiiiig.
Niiii lii:isriiijdrti,rna.
satta sid f ör ödande 1avii-i.en.
Långsamt lrröpo timmarna framat; iiii iiog.
A \ - böcker liade lioii ju fhtt sie ni Anga lied mecl den ijrriga familjen, iiitr tanka r l att hoii shg sig t.wiigeii att iiiiduillm sig fler j iist d &amp;: ': Detto är en del a r ecler.
lön, ~ n i n fru.
det öronbe.dövan.de smattret f r i n ge- Hiir behitgligt v m ej detta.
Maii behövdc?
LilrasQ irär de t gii.11 er Iclacler.
Hon, lilis011 värspiporna kom allt ilarunare och allt bara satta lit en liten lista p &amp; vc~d iiiaii Le barnen, taga sitt., soni de bel.iöra., ii!
av hem tydligare blev det a t t övermakten hö vde och viiiiliga grannar 1ioiiiri.10 gemss t: iiiets t.illg8iig.a~ I ii-iB~igx städer h a t .. ex maste segra.
till en med handclii1i.u och l; lk; u~: gröiisakei C brandsoldatexiia fri .bost.ad.
Sainnia f 6 r n h ocli potatis, ja, till och1 nied &amp; i i stor köks, besitta vara 1ära.re och fler ined cleii1.
Millio H u r fridfull hade inte kyrkog5rlJen Iiloclii~ a t t lliiligx pi.
viiggen.
En snpa u] C l ner ilv hm fh iiiiring för Iijarnaii fritt, ja {legat därute i intkaiiten av staden?
Dit 2 Tiiseii och en natts kan kiiappast bjridsi, pC C l meiiar fri- ' skolundervisning.
E t t.
: st %ndig hade de ofta gatt han G C ~ hon; det iiAgot 1) itttre.
Och ' clettu hände likviil i april I.
vasaiide m t a l riv barn f &amp; fria iii&amp;ltider i sin: hade varit deras ungdoms gudstjänster 1916. jli0101:.
Vi ha m d e r, bibliotek, Iryrlror, tavel när skymningen smög in bland det.
Detta] &lt;o111 mig att tänka p &amp; en berättelse!
1 gallerier, I i l ~ L b i ~ fritt.
r Enornla arinSer a \ tata lövverket.
Dar hade de vandrat soni jag liistc?
i en fraiisli b ~ l i, soiii l.
) eskrev soldater och sjöinan f &amp; fri illat, bostad ocl: ostörda.
sed \ %nj or ILOS befollmiiigeii pi % ön Mttjorliu, 1 eliider.
Soinliga av dem f &amp; fri iinder \ ris.iiiiig Och nu!
ii5r.n Spiviliens ostkust.
Författaiien till holien I j.
musik.
Maiiga fler eseiiipel p &amp; fria förnz8nei Bakom kyrkogårdens gamla murar sk~:ev, att nar Iian en liva11 lfl5ittmt uppfön: l iuiidts latt riiknas upp.
lago de belgiska soldaterna och försva- en stor höjd oc) i r a r mycliet trött, l.
) lev lian On1 nhgon nri inviinder:, Dessa förinf~iiei rade den jord, som bokstav.ligeii var glad Gver i ~ t t koiiliixi, till ett g gast hi is D eller.
iro erk kli gen ej fria, de ges ju i ersiittuing deras fäders.
Här sökte de nu betäck- Hospederia, soin de Iialla det.
Folket hiilsade 1 rör asbeter, SA svarar jag Lade nej och ja p4 ning, härifrån gjordes det.
sista .. f ör- honom v8lleon-iii-ieii och sade, att han fick: ilen saken.
Barnen fb ej ' sin skolmiclervisniiig tvivlade försöket a t t hejda den fram- stanna fritt i tre dagar utan att betala.
Han t; il1 gengäld för tjiiiister de gjort, ehiwii vi ryckande inkral-t % aren.
Lerattade vidaxe, att ett bord i11ect en ren duk, r isti.lrligtvis hoppas, att cle i framtiden skola Kanonerna arbetade; den lilla idyl- tdlrili, glas, gaffel .och sked n v tra, friskt; 1 glia landet som goda, arbetsarmis rriedborgare.
liska, kyrkan slets.
s &amp; a t t skga i bitar, ratten, oliver och salt alltid stAs redo,.för ' I Inte heller kan man kalla parker och bibliotelc men bakom .kyrkomurarna lAgo solda- friiiii1inga.r.
En resaiide diimte bru ' lcai.
föröv- 1 ön för utfört arbett ?.
I fredstider göra solcla- tcrna kvar och eldgivningen fortfor.
rigt ulltid f5.m nied sig vacl 11t~11 l~eliörer av t .eriia niistaii intet som geiigald för, att cle Betäckningen var god, meil striden enkel kost .. B h i Ii&amp;ls:i,i.
Iionom ~-iilkon~ii-ien, f &amp; allt fritt.
Man ger dem det diisför att de i.lltf ör o jämn.
Slryttelii~je vid skytte- niaii leder h8115 11Xst till stallet och iizan tiin- l: i&amp;lla sig redo till Ixigstjänst.
linje ryclrte allt .närmare och ju sv &amp; der en lanipa oni SA beliijves.
En ren badd Det tyck.es mig, att.
under Aren soin komma rare blevo verkniiigarim s v fiendens \ %n.tar fräirilingeir och om rintesn el1 brasa.
1.
) orde id6n.
att srbeta för lön fslls~ bort.
Varje dd.
Blodet fuktade ynmigt de inoss- Inga pengar tagas t ?iiiot ocli driclisslmtar skiille r rian, kvinna och barn skulle förses, som iniinga ~ e v u s n a gravvardarna.
iippt,as som im föroläiiipniiig.
I: edan göres, efter siim belior.
Naturligtvis ar Det s r ett falitiini, att somliga inänniskor l.?
liiïinecl underförstAtt, att alla nz8ste arheta Nu kunde den unga kvinnan inte slciille bli fGrol ' timpacle om man erli,iöde dem f ör att förtjäna detta., vilket inte alltid iiar fal- ntharda längre, nu måste hoii u t och dricl; .speiigai;.
Din iiior skiille IAi djupt sieri.r~c1 1 ' et 111.1.
Ty det finns mhnga, soni .rulla sig i; e, .hur det gått med honoin.
Levde om du ville ge lieiiiie det för att hon yardat U iverflöcl iitaii att p &amp; hela lhnga hiet iitfbra ian.
an?
Ovissheten, ängslan.
drev dig iincler eii svhr s,jiilidoiii, iiveii oiii du ocksb e t t enda ordentligt dagsarbete.
ieiine oemotståndligt framat; hon !iör- IiAllit Ileiine valeen natt efter natt ocli n&amp;stan I fraiiitiden skola alla vara nyttiga arbetare le inte skriet, dödsskriet från de s&amp;- lxossat lieiines hjärta geiiolii akt SA ltdngsairit t: il1 det i ~ l l m ~ i i n a val, s !Uer, om man 3.r barn, lade, döende; hon hörde inte clet sista.
bli battre.
l. ieseda sig till.
detta, eller, om inan iir gammal, iruktansvarda nar fienden gick till ba- Men iii vill viil \ reta, lieniligheten inecl an- f i h pension för ett vtll utfört livsarbete, och onettanfall - p e n kommeii i niirhe- slaget p &amp; griiiclstolpcii.
Varför.
det.
.gick s &amp; S &amp; Iiinda fb i lugn ocli o slut &amp; sin; daagds len stannade hon avvaktande.
latt att fd: ~Salier ~i behöva i dags.
b land sliilct ocli grannar.
Och oin händelsevis Ute i tr8dgArclen ' till det huset sAg jag ofta t. illgAngen %r lenapp, s % behövs det bara en Det var ' över.
Lavinen kunde inte grupper av 111211 i 1jusblAa boniullslrliider, sit- V .ink eller en lista p &amp; grindstolpen fdr at.t maii iejdas; det fanns h t e tillräckligt ungt, t.mlde p &amp; bäiikar i solskenet, rölraiide cigar- ' s ' kall f h vad som .felasi.
liksom iiii var fallet ' riskt b1o.d .att.
offra.
.
'.
... ... retter och smApratande helt muntert.
Sonlligas n ledi miinnen i. de ljusbl &amp; kläderna.
Hon smög sig närmare.
Skyninin hade kryckor, andra buro en arin i band.
Alla Men KLCI i-ir det jag nu konlinit till!
San- leii hade kommit, och.hon var väl.
f ö r - voro de.
patienter p&amp;.
det sjukhus, far Yrket 11 .erligen tror jag inte att det a.r soc.inlism.
rogen med vägen.
.
' I, ' C ' ' ...
,
Fernqvists Kap 8 3 Drottninggatan n. b. och 1 tr. r upp Stort lager av in- och utländska nyheter i Damkappor, Dräkter och Kjolar till billiga bestimda priser.
!
I Obs.
!
Beställnhgsavdelningen.
Dar borta skymtade hon något.
Ilet var förslrrackligt!
I ett ögonblick av radsia ville hon vända om och fly frbii den syn, som hon nu fick bevittna, men ho11 kom genast ihåg, varför hon gatt ut.
Visshet måste vinnas.
Det kändes så underligt i huvudet; det var väl ändock en dröm allt detta förfarliga?
Instinktivt gick ' hon inot graven, dar hans fader låg; dar slrulle hon filma honom - om han blivit kvar.
Slut!
Den unga kvinnan föll om- kull; intet ljud kom över hennes läp- par.
Det var en förtvivlan utan ut- trycksmedel, so111 fyllde heniie, slog henne till marken, förlamad.
En befallning gavs och några, solda- ter med en löjtnant i spetsen skynda- de i riktning mot det ställe, varifrån skotten kommo.
Eld.!
De lömska skotten frbn bak- hallet tystna; det ar %ter lugnt och man söker illgärningsmannen.
Skenet från löjtnantens ficklampa faller på en död kropp.
Det a r en kvinna!
E t t trotsigt leende v i l u på heniies lappar och i handen håller hon äiz1i.u hans gevär.
Soldaterna se p i varandra, taril- larna surra .. Tills löjtnanten bryter tystna- den med ett: - Hon måtte ha varit vansinnig!
Eld &amp; brann vid fiendens lager; man hade slagit sig till ro för a t t vila u t en stund efter udet blodiga dagsverket; dagen hade verlrligen varit het.
Trakten var emellertid.
repsad från soldater, och det gavs tid a t t andas u t ett slag.
Slött stirrade en del in i elden, ord- lösa, grubblande, under det några ta- lade om .dagens strapatser.
Några of f i- cerare diskuterade belgiernas sega, ihärdiga motstånd, som krävde så myc- ket blod, och siirslrilt livligt blev sam- talet, d &amp; nian kom in pk det vansinni- gaste av allt: den civila befolkningen, som 1~un.de gå alldeles fri, blandade sig ju också i leken.
Men kejsaren hade ju bringat detta till världens k " mne- dom och omtalat, hur den civila be- folkningen t. o. m. skjutit på shrade och Iiikare.
Han hade tydligt hiivdat Efter skugga -- sol.
nog g e honom rätt.
--- Meri vad var detta?
Sköt man inte.
jo, dar bbrta s&amp;g man i mörlrret tydli- gen gevär ' ett Man sköt mitt ih bland de s&amp;- dhd!
rade.
Det var synd a t t allt var.
bortkastat på en gift man.
Med jämna mellanrum bölade mistluren sin melankoliska varning f r t n märstoppen.
Och med jämna.
mellanrum klämtade.
klockan.
Kanongluggarnas upplysts lin je glimmade i spöltlili strålglans.
Fran första klass-passage- rarnas ' salong hördes ljudet a v fiol och piano.
" Det ä r som det borde vara - en oavbru- ten följd a v kontraster sade flickan, medan hon lutade sig över relingen och försökte se genom den tunga dimman, som iskall slöt sig omkring dem, kyssande hennes kinder. '
) Dar nere .ljus, musik och skratt; har uppe natt, enslighet och spänning.
För a t t ej namna f a - r a n.)
) Hon vände sig mot honom.
) ' Det ii r f ara. "
" Ja ', sade lian lugnt, ' det a r alltid.
f a r a i dimma. '
: Mistlurens dova, tröstlösa stämma danade ovanför dem, ty.staiide dem.
Mannen lutade sig bredvid henne och skyddade henne s i han kunde f r å n sk.uinstanken i dimman.
na tills &amp; t e n skulle lionima fram, då cle måste slciljss igen - främlingar - hon till sitt liv och han till sitt.
Han lyssnade till fiolen, nar dess tonfall ater steg rent och oiindligt melanlio !islit.
De Iiado däcket ensamma, han och hon.
.
' Mycket tycks vara som det borde) ', sade han taii1; fulLt.
, ' Att vi, som för f y r a dar se ' n ej visste om varandra nu äro som gamla goda vänner, utan a t t ha h a f t någon a v de små för- tretligheter med vädret, varmed många be- kantskaper stiftas innan de finna varandra.))
') Men de äro lika de drömpalats, som upp- stiga p % natten ", sade hon.
" P5 en dag för- svinner er garanterade goda viinskap, just nar vi skola f örsvinna in varandras bekantskap, d &amp; vi g &amp; i land.) '
" Jag skulle bli mycket ledsen ' j, sade han, " om jag trodde det. '. '
J ' Varför slrulle ni bli det B V i kommo om- bord utan hänsyn till våra reskamrater, och vi skols gå, i land p &amp; samma satt, var och en stretande med sin packning. ')
" Det aterstar at % se) ', sade han.
Däcket var v å t t och slipprigt, men de gingo frani och tillbaka, följande båtens rullningar, ä n å t den,ena sidan, ä n %t den andra, likt skridskoåkare på isen.
För varje varv vände de likt val övade soldater och f ortsatte sedan igen utan att förlora e t t steg.
S a hade de gbtt tillsammans var da.g.
Hon kände sig frestad att fräga om nggot, nar de gingo dar.
Nagcht som bekymrat henne mer och mer ' varje gång de träffades.
Hon kunde e j bestrida a t t för henne var det mer ä n et.t vanligt k ~ m r a t s k a p.
Den store, urider- lige, tyste mannen bredvid henne, som hon aldrig vetat om, var den, som var orsaken till a t t hon sagt ' &gt;nej ' J.
till Tom och Dick och alla de andra, och nu hade de mötts när det var för sent.
Hennes hjärta anklagade honom för, a t t han ej väntat, som hon hade gjort och hennes f ö r s t h d kasta.qe f ram si4.t gs.ymma budskap till hennes narraktiga lilla lij5rt.a.
H a n reste över havet var sommar.
E n resbekantskap betydde intet för honom.
Men ödet, som spann tråden om deras bestiimmelse i livet, hade vävt iii en tillfiillig bit.
Hon var alldeles sa- ker,.at:t han var olyckligt @ t, t y han tal:~de aldrig om sitt hem.
glad .att kunna .tillst &amp; det för sig ' själv.
Och det var ej endast en vacker sommardröm.
Sträng, hård och oåterkallelig hade kasle- lreii kommit till honom just nar han ville upp- höra att tanka p$ den och s a t t sig fast i den världsliga alldagligheten.
De voio nu mer %n halva vägen över.
Han kunde rälrna timmar- ga tystnaden, " ni tycks mindre gift, an för- sta dagen. "
" Gör jag?)
j De stannade åter vid relingen och lutade sig mot den, just som den gick ned, ncd, ned och e n vzg, som, rullad förbi, stänkte sitt skum genom dimman.
&gt;Jag tycker det a r roligt, a t t ni ser det.
Men hur vet ni detf J Översättning f r b engelskan av K e i t h.
J J I J ALLTID SISTA NYHETER inom avdelningen för 1 f Fina ooh vlllgjjorda \ I f Finare Fliok- och D a m - Skrädderi ~arnml (1äder för Gossar och Flickor i alla Qldrar.
J specialit8: Dräkter och Kappor.
\ I I J ([j Besök vhr moderna Fotografi- Atelier.
Valsorterad Barnskiperin för barn i alla.
Aldrar samt Nembels skodon.
Prima, reella varor.
Billiga, bestilmda peieer.
+ w.
- Fullst2inidig I3kekipering.
J I STOCKHOLM 7 4
P - -, Kvinnorna böra liöpa j) RATT eller ORATT Kvinnorna, arbetarrörelsen och rösträtten.
Ky~itli~iiimeii broschyr ' Julia Ström- Olsso ?.
1 6 sidor.
)) Ni sl&amp;l studera ensam.i Europa en längre tid.
J a g har studerat dar, så jag vet hur det ax.
Jag önskar a t t ni ville låta höra av er.
Oin ni är ensam eller har några bekymmer kunde.
jag kanske hjälpa er.
Men hon skakade leenae på huvudet.
Han ig ned i hennes ansikte och sade:.
') Det ar allt.så för a t t jag ar gift som jag an komma och spela p &amp; er g %rd.
Hon lyfte sitt allvarliga bleka ansikte niot onom och han förstod att hon upptog hans.
~ ä m illa.
t ' Wen för a t t det nu är så)), sade han,) skola vi nu liimna min hustru och gfi ner led er hårnal.
Vi skola al ' drig mer dra) i n Bgon utomstaende i våra samtal.
j ' ' &gt;Ni är - inte gift sade hon.
)) Nej, det är jag inte.
Me ' n -) j) &gt;Men varför sade ni det? ')
)) Därför att när ni tog det som avgjort, inkte jag först a t t ni skiimtacle, men sedan mns ingen möjlighet för mig.
a t t förklara ilren.
Vi talade aldrig om det sedan, sum i vet.))
" Nej erkände hon.
De hade aldrig åter.
pptagit fragan.
Hon skrattade litet.
)) Jag rodde ni var olyckligt gift.) '
') Ja, Get skulle jag ha varit om jag forst ift mig och sedan sett er.
, Hon sade ingent.ing, och i sanima ögonblick log en v %g över däck och vätte henens fot.
[an tvingade henne tillbaka.
) ' Jag antar a t t jag far vänta p5 er tills var oda vänskap tagit slut, inte sant$ ') frågade an.
') Men vill ni skriva? ')
' Vänta! '
sade hon.
' Ni borde stalat on1 et för mig. ')
&gt;) J a g tänkte göra det, t y.
j a g tyckte ej om t t spela gift.
L %t oss gå. " '
De gingo den vanliga vägen och vid iiedgan- en till hennes hytt sade de godnatt.
) ' Ni ar vtil ej ond,) ', sade han oroligt.
) ' Jag vet inte.
Skall .gå ner och kanna fter.
Nu var hon lycklig.
" Jag hade varit ond på mig själv, om jag örstört diniman och faran och allt det dar a en gift man.
ödet; är likt en gammal kvin- sade hon, när a med en god portion humor t s ~ e ~ e och l n betraktade on sedan s r ~ t framför ig sjalv.
Hon såg helt anklagande p % deil tackars hårnålen och skrattade sedan lätt.
.&amp;fanilen tog sig en promenad på däck, gno- inde p$ en melodi, som han f a t t tag på, men lan lruncle endast urskilja följande ord:) Skeppet går genom böljorna med allt om- lord.
Han upprepade det så många ganger, tt lian till slut, fragade sig: ' Varför? "
10 öre.
En rolig, Iiittliist och med bitaride ironi mot sveriska högern laddad a.gitationsskrift.
25 % ralmtt vid köp av större antal.
Relrrirersi, frihi Tidens förlag, Stockholm.
') Emedan ni si?
bra lrände till barn och - hårnålar.
) H&amp;rn %lar upprepade han.
) Ja.så.
Jag lånade en av er för a t t fasta min resfilt.
Mec som ni minns fr %gade jag efter en siikerhets- nål. '
" Och s &amp; var ni så mycket hemma hos de andra.
" Jag tror ej jag skulle tycka om a t t ha en lapp p5 " mig med påskrift a t t jag vore sade han tankfullt.
') Giftermål är nog gift det vackraste som finns, men jag tycker t. ex. a t t det ar onödigt a t t folk vet a t t jag är läkare.
Ens stallning eller förhållande eller omgivning skulle ej skydda individen.
Jag önskar vara en man, först av allt. "
') Jag visste a t t han ej ar lycklig '), tänkte hon, och hon körde hakan djupare ned i pils- kragen och stirrade genom mörkret.
Relingen reste sig högre och högre iiar fartyget rullade ned i la.
Hon lrände sig ensam, dyster och frusen.
Kanske det bästa för henne vore a t t följa med när relingen gick nedåt och klippa av tråden som ödet spann?
" Om jag ej vore gift) ', sade han med en rattframhet, som skrämde henne,)) skulle jag säga något, som jag ej har ratt a t t säga.
Ni frZiga.de mig om det var någon fara - -.
Hon grep tag i relingen, d &amp; båten plötsligt krängde, kastande dem emot varandra.
Han slog armarna om hennes liv tills hon ater fått fotfäste och då släppte han henne lugnt.
" Och nar; jag sade a t t det var det '), fortsatte han,)) sa tänkte jag p &amp; det stora djupets tragedier, som ej finnas upptecknade.
Därnere i salon- gen &amp; e de konsert för fattiga änkor och fader.
lösa.
Men vad veta de om faderns eller ma.
kens död?
Ingenting.
Och deras belrymmei bli endast en liten tid lättade.
Vi iiro alla föl en stund tillssmnians och seclan skiljas vj igen.
Och tror ni inte att det är lika sorgligt om tv % främlingar, som mötas p &amp; en resa, lik denna, finna att.
de trivas i varandras sällskal och sedan lata sig försvinna ur varandras till, vnro emedan de ej hava mötts av en handelsc och ej ha nkgot intyg pi, sin bekantskap?
A1 det då ingen fara a t t de förlora något, son sedan aldrig.
kommer tillbakav) ?Men vi aro alla bundna av cle omstandig heter, som forma vart liv, ocli som ej, eftei vad ni säger, borde synas utanp %.) '
) Liksom a t t vara gift sade haii leende Sedan blev han åter allvarligare.
)) Ni har be r i t t s t mig litet om ert liv '), fortsatte haii J j, j), j j ', ' j, j ', A u Den röda rosen, den vackraste valblomman Får icke saknas vid något Sedan kom andre styrman upp.
på däck, iklädd: en drypande regnrock, och började svära över ' vädret och den lilla f a r t båten gjorde och avstandet t.ill land.
Dimman, ens- ligheten och faran skulle varit bortkastade på lionom.
Det var ju lätt a t t se.
)) MenJ ', tänkte den andre,)) det är ej lätt a t t vara alla till.
lags.)).
Den mystiska smugglingen.
1) etektirnovellett av Sten Hjiilto.
Detektivchefen satt vid sitt arbetsborcl med kvällstidningen framför sig.
Hans slra.rpa, mar- kerade drag voro b1eka.e %n vanligt, ögonen vor0 trötta och fïhvarande, ocli handen., som ' höll cigarretten, c~asracle l5tt ..
Han vax till det yttersta övermistr#.iigcl, och det syntes s d r t för lionom att f5sta tankarna pA vad han.
ltiste.
Den senaste tidens politiska oio l-incle satt de- telrtivk&amp;ren i en aldrig vilancle spiinnii~g och de djärva och ta1ri.h smu@eriaff s-rerm skulle ha givit full sysselsättning &amp; t en personal, dubbelt s &amp; stor som clen. '
h a n hade under sitt befcïll.
Detelrtivcl-iefens blickar irrade geiiom spal- nervöst, utan att f &amp; faste niigon- terna, p188nlö~t, stans.
Han gled över den feta rnl~ilieii 0111 uppror ' i Kina med .en oklar ocli oavslutad reflesion om lrriget ocli den fasnn.
Han log en smula förstrött &amp; t Liiiclhagens lilla, ro- lighet om) det parti jag för tillfället tillhör^ och ögnade hastigt igenom notisen oni ett nytt lotteri.
Det var niRnga v %rdefulla, \ - iiister inen cle ' lockade e j honom.
Han var en inaii, son1 aldrig medvetek liit s:liuuipen spela iii i sitt liv.
Han var en rc.nliteteriias man, som alltid gick sin viig fram frAn en klar o &amp; fasst u.tgAn.gs l ~ i i i k t och ti.i.1 ett p k f ö r h ~ l c l bcstan~t.
m&amp;l.
Diirför hade haii ocl \ - .SR nAtt clen sta; lliiing haii hacle.
.
Barn 1 2 ~ 1 ilii hacle 1i.larn.t upp cleiina senaste, SA iizferiia ' J.j.skt slcicdrligt isc~nsatta.
sl~~iigglerihistoria., sl; r.~lle Iia.1.l ta, sig semester och.
.
.
Han i t v l ~ r ~ i t s s i m fl i.~li.aii~li?
f uiideriiigax a \ 7 en Iitirrl knaclriiing pB clörren.
, ersätter fullkomligt gas.
j, En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin än Tillverkas endast av mas- sing emedan fotogenkök av stål rosta.
- I m - Solidar- Symaskinen som är den yppersta i handeln, av st61 sta fullkomning och ger största valuti Vi bjuda fullaste garanti ' fcr att d med vart firmamärke forsedda mask nerna äro ett fabrikat, som p i tekniker iiuvarande ståndpunkt ar det högst s o m kan uppnas och överträffas ick av nagot annat fabrikat.
Särskilt fö månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLM.
Siiljas hos alla Järn-, Bos5 ttnings- cc11 Kooperativa.
affarer, samt hos AKTIEBOLAGET RADIUS, STOCKH0,LM.
MORGONBRIS 12 Stockholm &amp; Söderha.mn.
ALLM.ANNA SPARBANKEN Högsta ränta % Depositions-, Kapital- Högsta gällande ranta.
Aktie.bolaget Nya Banken.
Putspulvret som gör un&amp;rverk heter Röda Björn!
Emottager insattningar till hägsta gällande rifnta.
Eskilstuna kvinnaklubb avhaller or- dinarie möt ' en 1:sta mhndagen i varje m %nad kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelsen.
Sot.-dem.
kvinnornas tentraisty r h: Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr. A.
T.
72 90.
Gellivare.
.oc.-dem.
kvinnoklubb Korreap.
sekr.: Fru Agda h l u n d, Upp- avhhller ordinarie möte 1:eta och 3:dje mhn.
landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. dagen varje mánad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Den .som vansköter sina tän- der f&amp;r dragas med tandvärk och dblig Fnlhete H i ï ~.
JSya inedlenimar Iialsas vMlkoinna.
matsmältning, Sköt därför dagligen om SEi / rcls~n.
tanderna med Lazarol Tand-CI eme (i stora tuber h 75 öre).
ingenting kan Kiruna soc.-dem.
kwinnoklubb av- i Sthlm styrelse sammantrader 2:a mandagen h&amp;ller ordinarie möten 1:sta och 3:dje m %nda- i manaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-förb bättre bevara tanderna.
gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
Sos.-dem.
kvinnornas samor~anisations S,30.
e. m.
S t p elsen.
Kooperat ÖW a försilkringsanstaltenia bevilja försäkringar fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. tel. 286 68.
Allm.
Malmbergets.
.
soc.-dem.
kvinno- klubb avhAller ordinarie möte andra och sista Stockholms sodra kvinnoklubb mandagen i varje manad.
(so&amp;-dem.)
avhAller ordinarie eamrnantrade Nya medlemmar haleae valkomna.
1:eta onedagen i varje manad kl. 8 e. m. i Styrelsen.
lokalen 3 tr. Södra Folkets Hile.
Stockholms Tjanarinnefarening Ordf. fröken Anna Svensson, Grin clsgat.an 10, III, .avhaller mote 1:crta och 3:dje torsdagen i Stockholm.
Styrelsen.
varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli - Förmånliga villkor.
Styrelsen.
och aug.)
i Folkete Hucr G-eal.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
Arvika soc.-dem.
kvinnoklubb av- Ahus soc.-dem.
kvinnoklubb av- avhaller ordinarie möte 1:sta mandagen i 1iLlller ordinarie möte 2:dra m h d a g e n i niana- haller ord.
möte 2:dra.
rnhndagen i m8naden varje manad kl. 8 e. m. den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal.
kl. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
0be.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Styl-clse~t.
Styrelsen.
FOLKET ' SAMARBETE Brandförsäkring; Fastighet och Lösöre,.
I.
I Detektivcliefen log ett befriniicle leende.
Edgar, som stod niirniast appara.ten, sra-racle: D r t rar eii a. \: lians niest betrodda man, - Drömmar h a iiog siii betyclelse.
Och cleii - Ha.llA, detelctivcliefeii, detelct.i~ko1istii~1~t~I Al1a.n Eclgnr, soin sökte clie- ' Med en förbryllacl min .vande hail sig till liar $ingen skaffar jag mig ocks8 en lott .. fen.
Den sena tinirri~ii och koiistapelns 1.wd.dslra &amp; ev vid Iia~izden., att bcsölcet vas av al1.varlig chefen: - Miirlrv~rcligt.
Ingen svarar.
Hall&amp;.
1r; i.raktiir.
Clwfen trodrle först, att Edgar blivit - G,e mig luren.
Detektivcliefen sträckte l; ollrig, clB cleiiiit?
efter att: ht &amp; lyssnat vicl Xi Iran bli egeiiclonisiignre oin ni för 2 clörrtlii spraiig till fijiistret oc.li,bn,koiii gardinen ut armen.
kr, köper en lott i Land- D %.
.
.
tittnclc iied p B clrii l~a81vbelystao ga-tan.
storinslotteriet.
E t t fruldansvBrt biiller hörcles och run~inet - Jng h r spio1i~ " r i Iiiila,i:iin, viskade han i c l ~ t liitii tog en cigarrett ur det t.ti.i.i, som rack- lades f ii1 l.st.5iicli$ i mörlu ?.r.
JSi kali bli oberoende av hyrtlsvii~rcIa.ri~n Detelntivcl~efen trevcde sig f örsiktigt till l-iigg: tes lionorn.
orii ni för 2 kr.
köper en.
.
IcontnJrten och slog ljus.
Detelrti~cl ?t ?fci-iliefn 1) lt.v i s n hast k1andie.n.
lott i Landstoriiislotteriet.
lag Skriv borclslampaii Intet sp A r s v Edgar.
- Vad lla#r Iiallt?
1s - - Det ar f.tiga, oni e11 ny sniuggliiig, en pi % golvet.
Cliefeii ringde.
En av 1 ~ ~ 1 iii- ISi liaa bli l~iliigare orii ni för S kr.
stor ocli seiisntio~iiell affMr.
Jt~g liar flera spA.r, c~erorcliiade kom in.
1; Gpe.r en lott i Land- -- Vad har Iiiint?
VRr 51 ' Edgar?
men jag \ - et iiitt?
oni cle h a saniband rnecl den storinslotteriet.
- H m har inte varit liar i Iiv&amp;ll.
mdr-a affnse.ii.
Wi kan f B niat för Ec1r.r och familjen - Inte, varit hër.
J a g talade ju mecl hoiiorin Cliefeii a~lciide i.ic1.k8st av cigarretteii: iiiider tvB, Ltr om Ki för 2 för n&amp;gra, m.iiiiiter sed ?n, - Detaljer.
1i.r.
l ~ ö p e r en lott.
i Land- - I f örmiclclags ol.
) servsradr, jag iitimf ör ' Konstapeln skakade betiinksamt pi2 ' huviidet, storinslokteriet.
Stockho1.ni.s slalderil~olags filial St. Nygataii 44 medan lian ställde upp lampan p % borclet och eii elegant bil.
Det var en K-R-I-T-bil.
Om gjoi:de i ordning kontakten.
Ki l c a n v i n n s lingot a v z~rliitekten Hen- e n sturd koin e.
1 ~ elilcelt Rlticld n-ian, h~nbverkare - Jag var inne för en stund se ' n, för jag ning Möllers förtji.~snizde slculle j a g tro, lit frRn affSireii rriecl eii del kolly, tyckte det ringde.
Men c l l satt cliefeii cl %r vicl inöbleniang om I \ ' i för 2 placerade sig i hilen och körde.
N&amp;, det var bordet och sov.
kr.
köper en lott i Lsiid- Detektivcliefen sieg pie inimiien och sade IBiig- ju i och för sig ingenting niiirlcvärcligt.
Men storinslotteriet.
samt: ett par timmar seiiare ol~serveracle jag &amp; ter - Det ar bra.
Ni kan gB.
saninia bil iitanf ör samma .bolags filial Norr- Ni k a ~ viiino i ~iBgon siiiisii av clr, 7,000 Han satte sig vid skrivborclet.
Hade l ~ a n nialnistorg 18.
Och sa~nii-iu person kom ilter vardefulla vinsteriia onn Ki sorit?
Men Edgar d % ?.
Ocli bilen?
Och Isnt- iit lastid niecl paket och körcle sin v&amp;g.
Jag för 2 kr.
köper en lott i sp Amcle bilen till Rörstrandsget; in 54, ck]:, port- egeizdoineii?
Ocli telefonen?
Skulle han verk- Landstormlotteriet.
vakteii .iipply,ste mig om a-ttt deil iriisstäiilcte ligen ha drömt?
Melcaiiislrt, fick lian f att i tidriingen och plöts- mannen ii@, inte Ityrdc en vdning.
J a g satte Köp lott i det populära Land- 1~iin.a spAgrhiinclax i rörelse, och stras efter fick ligt var det, en sak, soni slog Iionom.
Dar stormslotteriet.
j a g w t a att maiilims f örsta, av mig o ' bserve- Fanns förklariiigen.
I notisen om det iiya Lotteriets iitställiiiiigsloIca,l, Birger- rade f arcl gal l t en limtege iidorn, bel %gen i Ianclstornislotteriet forekom följande: Blarid viiisterila, som alla iiro värclef iilla, Jadsgatan 6, Stocld~olrn.
Lotter &amp; 2 kr.
Knivsta .. saljas, överdlt, till laiiclsorten efter re- Och ' t i v m ~ (ïe.rig1.c~ e !leiicZonb vcw hnris.
Och nu bör ma11 s&amp;rslcilt lIiggca marke till de fein liu- kvisition utttii förslrottslikvicl, helst fl för en haJvtiiiinie serlaii var ha.ii hter med sin viidvinster ila.
Först egencloinen ' Ledingehem i brevkort iiiider nrlr.
: L i ~ i d ~ t o r ~ t.teïii- ?t, ii~lo c.,lega.nta bil vid den niiinnda, affiireii pB TJorr- [Cnivstci, nied &amp; byggnuder, 57,7 tuni~lilencl, 18,000 Nybrogatr~n l I, Stockholiri, rlit 35 iire irislnistorg ..
Jag satte i1liii.n ii.iecll~ijiilpa.st?
pB lir., vidare en ' bost.acls1iige1ihe.t i Stocldio ' lril till porto ocli clragniilgsl.ist; i tillko~iinier.
1:iev; i; lming och skyircli~clo iiit, nie11 rrilste t a iiiecl.
full iigaiicleriitt, 9,000 kr., tvh preseiitkort oiiiviigiii-: (13 ja~g ~.iiii.i; l; ti.?
att j atg:. \ .ar ski~ggacl.
I li~veiiieclel, rertclera- R 4,000 kr.
och eii K-R-:C-T-bil, 4; sitsig, 25 hk]:., elcg~~iit.
t.orped- Jag Siar.
.
.
Iiurossesi, 6,.500 k r Eli sigiiii.1 pfi.
Riks a.vl.) rijt. '
,
