# ID: svediakorp-per2430
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,849
# sentences: 1,043
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I ' 3 b: ' Joshua ~ e ~ n o l d s FLICKAN: MED SMULTRONEN.
Redaktör: JULIA S T R ~ M - O L S S O N.
Pris 15 öre.
MORGONBRIS Tankar DM betydelsen av ett kvinnornas natilrnalrid även i Sver je.
Lange har den tanken sysselsatt mig, om ej ett organiserat samarbete mellan de olika kvinnoorganisationerna skulle lruniia ernås.
Det finnes ju så många speciella kvinnofrågor, som man skulle kunna gemensamt arbeta för, oaktat de olika åsikterna i politiska frtigor.
.
I Rösträtts för kvinnor aprilnummer .skriver märket G.
H. E. om en intervju som hon haft med en norska, fru Nico Hambro.
F r u H. lämnar bl.
a. en redo- görelse över Norske Kvinders National- råd.
Detta råd ar ett sammanhållande band mellan kvinnor av olika partif arg och rymmer inom sig alla slags orgalii- sationer och föreningar och dess barail- de tanke ar havdaildet av 1cvinnorn:ts intressen.
Det arbetar fdlkornligt opo- litiskt och sätter soni sitt m i l att höja kvinnans stalhing i stat och kommun.
Deii, som i likhet med den som skriver detta, hela sitt liv levat bland de fattiga arbetarkvinnorna, och varit en bland dem, vet och känner att det största hindret f ö r.
frigörelsearbetet bland kvinnorna ä r bristen p i upplysning.
Den soni i detta livet fått mest $v livets goda, den har också skyldighet att dela med sig, till dem som litet eller: intet fått.
Det vill i det har samman- hanget saga, att den som haft lyckaii att födas pil den sidan av samhället dar bildningens frukter äro tillgängliga, denhar, enligt min åsikt, en viss skyl- dighet att dela med sig till dem som varit i saknad av dessa förrniiner.
.
Vad ar all vår strävan, vad galler allt detta arbete i föreningar och sam,nmn- slutningar, annat an att hö ja kvinnor- nas stallning i samhället?
' Vi måste dock göra klart för oss, akt detta mål endast nås, nar alla kviilnor blivit upplysta tankande maiinislror, när vetandet trängt alida ned i de dju- pa leden.
Därför slrulle eii sam.nian- slutning, som hade till uppgift att be- driva ett organiserat iipplysnings- arbete bland kvinnorna ha en stor upp- gift att fylla, .och bildandet av en dylik hindrar ju inte d e olika föreningarna att i fr %gor där åsikterna iiro olika ar- beta var for sig.
.
Rösträtt för kviniior ii.amner nagra fragor som Norske Kvinders Nationak- råd upptagit till behandling: ' Barn- morskornas stallning och.
utbildning, Försörjningsplikten mot barn, Kvinnan i kampen för tillvaron samt Deii husliga utbildningen för flickok efter skol- aldern ' ', och den * tillägger: ' ' Ungefär samma frågor, vilka f ör närvarande äro brännande i Sverge, men de norska kvinnorna ha större ritsikt an vi att få sina önskemål beaktade, ty de ha vad vi ännu sakna, den politiska röstrat- ten ".
Därtill skulle jag vilja tillägga, och de äro bättre organiserade an vi.
De ha djupare fattat solidaritetens betydelse Karlstad deii 15 april 1917.
H u l d a Flood.
._.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
' l ' '.
Hennes livsverk.
Fragment ur ett liv.
Xennes liv hade varit sk grått och trist.
) ch ro - tyckte hon att; det ropade till henne &gt;et var icke mycket av solsken som hade lyst lär n e r i f r h.
Den gixgen miste hon med iver det.
Ifrkn den första stund hon mindes,, råld slita sig loss för a t t icke falla för frestel- lade det varit a t t arbeta och ligga i selen ren.
Hon tyckte sig se sina sr115 syskon och ir %n tidigt på morgonen intill sena kväl.len.
len ga.mle faderii dar hemma.
Deras Iör- irbeta, endast arbeta hade varit dess lösen.
; vivlan och sorg nar de skulle f % bud om a t t) et r a r just inte nggot märkvärdigt hennes lon var död.
S % hade hon gått hem till sitt iv; det var som alla de .andras som trala ocli wm, kampat med grat ocli förtvivlan, tills; lita i grottekvarnen.
Men det var det., a t t intligsn sömnen f örbarni ade sig över henn.e.
ion tyckte a t t allt var så hopplöst, s % enfor- Det var en g %ng, men icke de.n enda som Eon iiigt och kallt i hennes liv.
Hon tyckte a t t lade varit nara a t t göra slut p &amp; sitt liv.
let var ingen som förstod henne, ingen som En ljusglimt i hennes tillvaro blev det nar iennes broder, korn till staden.
All den tid kon kunde ta.la eller utbyta tankar med.
Jo, !n hacle det varit, henpes mor, men hon var lon da hade över offrade hson nu för honom, iör lange sedan död.
Ensam hade hon alltid .agade och ställde med hans Iiladei: och hjiilp-; yakt sig vara bland mannisk.orna, ensam och: e honom p i basta sä:.t s &amp; som endast en iör sig s j g v.
Ibland gingo hennes tanlrar; ärleksfull syster Iian göra.
Hon.
förstod; illbaktt till hemmet.
Hur viil mindes hon d er och mer a t t arbetet var ilet enda som eke den lilla oansenliga stugan där hon var passade till henne.
Offra sig för andra - se iöclcl.
Och hennes sykon - de vor0 så många 3ar mitt livs inal - tai~irte, Iton.
- J a g ar ju - !iihga sm &amp; ' guter og piker Tv % voro ~jiiiv ingenting, lat mig glömma mig sjalv.
Karin hade just alcl:riz k9nt sig dragen till ildre in hon och voro före henne ute i världen jet manliga könet.
- Det a r icke nugot för för a t t tjäna sitt bröd.
' Hon blev som en nior för syskonen, till henne iliig, tänkte hon, nar hon s5.g sina kamrater: &amp; go de alla upp.
Nar &amp; dern dog, var hon skratta och prata med sina kavaljerer.
Men ien enda som kunde taga &lt;id, och hon skulle i n d i - ibland kunde hon tanka tankar, och.
jara överallt.
Och ibland kukle liela " gutte- känna nggo: inom sig, som 1i.on inte rilcl.igt flolrkenpJ komma in friin sina lekar med de förstod.
Det var e j dihför a t t hon icke var nesf skilcla önskem %l.
En slrulle tröstas, tarar- iiog tilldragande för de Unga mannen, som hon la torkas bort från det lilla ansiktet; en an- var för sig själv.
Nej, hon Var lika s &amp; %ack lan hade gjort sig illa i de små fingrarna och 3ch bra som hennes kamrater, nien man tyck-; kulle förbindas; Gigoi hade rivit sönder sina te a t t hon var alltför stilla och sorgm0di.g; klader;, det skulle lagas.
överallt skulle hon man kunde e j tala och skämta med henne, si % rqra.
lien&amp;s lilla syste: Maria hjglpte henne som med de andra.
Det hade ju va.rit nagra, som ha.cle försökt, %-.gott hon kunde, men ' det var dock Karin först och sist allt berodde på.
S % hacle det nied h.enne, men d.e drogo sig snart tillbn.ka varit iir efter, $r tills hon niåste resa.
Det igen.
- Hon a.r alltför Överlägsen och tvär, r7ar j.u, ont om födan och många smil munnar menade cle sinsemellan.
Men hiirom brydde ett m.itta, därför niaste h.on ut för a t t tjäna.
sig inte Karin.
Hon begravde sig själv i sitt Det var hog inte, si % gott för henne då.
Hon arbete.
ocli lät de andra prata bsst de viile.
var endast 15 %x och graten satt i halsen n5r Sf * tion tog farväl ' av hemmet.
, S &amp; reste hon ' till en f-rärnmanc1.e stad m h g a Tre r ha liingssmt runnit ut i tidens mil ifr3,n hemniet.
Sitt arbete utförde Iion omätliga hav.
För Ka.rin har dct varit soni stilla ocli bra.
Vart hon koni blev hon ocksa vanligt, ett standigt slit och trälande för o1ntyck.t för sitt blida vasen och för a t t hon varje dag.
En gang h t d e ni.gtsri lycliats f &amp; dltid gjorde sitt arbete ordelitligt.
Men nagra hciine nied pH e t t föredrag.
Xär hon gick verkliga vänner hade hon icke.
Ensam gick därifriin tyckte hon a t t det var som hade hon för det nmsta.
Hon tyckte a t t cl.et var nägot nytt koinmit in i hennes liv.
Det syii.- ingen soin förstod henne, ingen som hon kunde tes icke längre s % hopplöst och 1:omt nu!
tyck- tala ined om livet.
Ibland nar hon var ute te hon; det fanns dock !i %got a t t leva för och niecl de andra.
flickorna och roade sig, lwiidc h.on v i l l e leva.
Från den dagen gick hon hon st!
ensam i ett hörn och %ara se p %.
Och of ta p % föredrag och föreläsningar.
Hon an- nar de skrattade högt, ku.ncle hon ej förstå vände nu sina lediga stunder till a t t läsa och varför.
Hon tyckte a t t det var intet at1 för a t t sätta sig mer och mer in i det hon sk.ratta åt, det, var s % tomt och inne~ållslösl hörde p % föredragen.
Det hade kommit soni deras prat.
Niigon g h g trodde huon a t t del nytt liv i henne, vilk ?t vackte förvåning var å t henne de skrattade, men h.on slog ge, bland kamraterna.
Men Znnu mer förv5nade nast ' bort den ta~rlien.~ Hon ville icke tänlcz blevo de, nar hon ' en kort tid darefter be- så ont om dem.
.
.
men a n d a.
.
.
ä n d å.
.
.
rättade för deni, a t t hon tänkte bilda en fnck- Kanske a t t det var därför a t t hon var så L f or ening;; En fackförening!
ljöd det fribi dem - vad ensam, som hon fick sådana tankar om live1 t och sig själv.
Nära.
hade hon varit a t t gör2 L tanker du p %Karin9 Vi1k.a skall du f &amp; i n slut p &amp; sitt liv.
Det var sa hopplöst och tom1 t i deng - Vilka!
Jo, det s k d l jag saga eder: css, allting, tyckte hon.
.
, Hon.
.
.
- mindes.
: en livall hon stod nere vid broräcket och såg lied i den vi allesammans som äro har.
Behövs det inte svarta floden.
Det brusa de, virvlade och sjöd en f örening som tillvaratager vkra ekono~iii- dar nere, det var som drogs hon dit ned, som ska och andliga intressen tror oi8 - Kors då!
J a g tror a t t du har blivit en lockades hon av det mö.cka djupet a t t kasta sädan dar socialist, Karin, menade en och sig ned och låta vattnet sluta sig omkring log överlägset och hånfullt.
hennes kropp.
- Kom, kom, har f å r du vila.
.
.
.
.. -- J j '.
MORGONBRIS .- ' - Javäl, jag har sa, och d &amp; måste aven ni.
bliva .., 411a vi trälande systrar skola s:iita, oss tillsammans i ett rast förbund.
Varje dag som går bliva ' vi v i t h e till och f å erfsra?
huru värnlösa vi äro i väs kmip för bröd- biten.
Kastu en blick i tidningarna och ni skola f å se, att det anoriseras i massor efter tjansteflicko ':, barnjungfrur och all annan kvinnlig arbetskruf t.
.?
' Smf ör scdan meil de löner, som givas oss För att vi slita i 1 2 till 14, ja, iipp t.ill 16 timmar om dygnet, .och ni skola finna, a t t jag har rätt i a t t vi mBste organisera oss.
Vi, ' såväl som alla bland ar- betarklassen, nGs te g &amp; organisationens vag 0111 vi vilja göra oss gallaiide p % det elrono- miska omr %det.
- Bra, bra, 1.0pa.de de ä t hmne nar hon slutat, du talar soni en fullfjiiclrad socialist.
- Var i all vaxlden har du lart dig allt.
det där8 fragade de ivrigt och sago beund- rande gå henne.
- Lart!
Det tir livet som lär OSS, livs- kampen sjiilv a r den basta skolan.
L Ni sade nyss att det var hra t.alat.
Nå - lat oss nu också handla!
Flic1:or - låt oss för en gångs slrull göra något praktiskt f ö r s j a l v a.
Har sitta ni en gång i veckan ocli sticka strumpor, sy kläder - till vein?
- Jo, till de svarta negerbarnen diiriitc på missione- fältet, siiges det.
se e5er omkring.
Studera livet hos oss.
Och ni skola finna a t t.
de dar kläderna, och strumporna behövas mycket b ä t h e har.
S e pil okunnigheteil ibland oss - vad ar orsaken8 Jo, de dsliga lönerna,, den länga och tunga ai %etstiden, kort s; i.gt, de olid.liga samhallsförh~llaildeii vari vi alla proletiirkvinnor leva.
Vi f % ingen tid att matta vart andliga liv darför a.tt vi alltid mäste al3bef; a för a t t skaffa v %r kropp vad den skall ha.
Hlurii många g h g e r Ila vi inte stått ensam- nia, vanmäktiga i vär hjälplöshet ' inför v&amp;ra arbetsgivare!
De ha helt enkelt lcastat oes ut på gatan, .om vi velat framhålla v % r a rättigheter, och trtgi t anaan arhefskraft.
Och den fions i överflcid och till undrrpris, i miing- der för våra arbetsgivam a t t f ä flickor, låt oss sätta stopp för de förh~llanden - .jari vi hitintills levat, lat oss mganieera oss.
Huru iiiinga av ecler äro villiga härtill?
Vi ' börja nu genast i kväll!
- slutade Karin,, och såg över- talande pä de andra flickorna.
Det; frö som säddes br5r frukt och blev till den första tjansrinneföreningm på platsen.
Karin var Soiii förvandlad .. Hun utvecklade, en rastlös energi överallt.
: Bland stadens tjänsteflickor vor0 en kid därefter över half- ten, organiserade och 214 mestit var hennes verk.
Det var hon som mor.dnnde möten, an- skaffade talare och till slut grundade deras egen lilla tidning.
V S r f ' r H m t i d hette iien lilla tidningen, och i den skrev hon d i n g a eldaride och agit::torislra artiklar, ma- nande sina niedsystrar till upplysning och organisation.
- - A Sadan var hennes livsbild.
I f r h börj:wi gr %, 1su; ll och enformig, fann hon i a.r.bete och offer för andra sig sjalv, sin plats.
Må hen- nes exempel mana oss till fortsatt arbete för v %rt m %l!
FritzK,; sonJ-s.
.
Kvinnoarbetet i ' Tyskland nnder kriget.
Til Varmlands kvinnoklu h har!
Klubbarna uppm anas att rekvirera 191 7 Qrs Icongresspro tokoll ' samt att upptaga till diskus - sion cle f r k o r, som kongressen 8lag.t klub- barna att diskutera.
För ' dein son?
öils1i.a en förberecla.ncle hand- ledning i medl~orgar1ian.skap rekon~mencleras Nils Helgers rnedborgarbok för forts5ttning.s- skolan.
Deii erhallles i bokhancleln till ett, pris av 1 kr.
Att k~~inizoarbetet skulle iilf öras också i hyttor och valsv~erlr var det ingen människa som kunde faiilra sig före krigets utbrott.
Arbetet i dessa industrigrenar ställer redan stora f.ordringar på mannens krafter och arbetsförinåga I) istriktstyrelsens V. U. och s8 mycket mera blir detta, fallet ifråga orn kvinnorna.
Av denna an- ledning har man före kriget avstiitt från a:nvandaoiidet av kvinnor i hyttor och valsverk.
Därtill k.om ocksa, att tillräckligt nied manlig arbetskraft fanns att f å för låga löner.
Vid lrri- I samband med internationella kvinnodagen 1 april firade Sundsv ' alls socialdemokr.
gets utbrott blev det annat av.
En den lrvinnolrlubb sin tioariga tillvaro med en an- stor del av mannen inkallades till kïigs- slående fest i sin möteslokal Folkets Hus, tjänst och d % gallde det &amp; tt fylla luc- som stilfullt dekorerats med klubbens stan- korna.
Till detta andam51 ai~stalldes dar, flaggor och blommor.
Festen inleddes med ett par musiknummer till fiol och piano, såvi t t möjligt var lrrigsf %ngar, och var varpå, sedan klubbens vice ordf. i ett varm- detta e j möjligt eller Yampligt inför- hjärtat hälsningstal redogjort för aftonens cles kvinnor i järnverken.
Under det ändamål, fru Disa Wästberg i ett föredrag första krigsåret var behovet: av k-; inil- " Kvinnans rösträtt " gav en sakrik och bely- sande resumé över lrvinnorösträttsrörelsens lig arbetskratt ej s % träilgande som historia.
Efter den obligatoriska kafferasten fallet sena.re blev.
Antalet kvinnor i förekom deklamation.
och musik samt före- hyttor och valsverk var därför ej hel- drogs en kortfattad redogörelse över förenin- Ler så stort under denna tid.
Under gens arbete under de tio åren.
Följande reso- lution antogs enhälligt av mötet: andra lrrigsåret ökades &amp; et emellertid Medborgare i Sundsvall, samlade till ofantligt.
För att fastställa antalet möte på de socialdemokratiska kvinnornas Irvinnor i dessa företag ha nletal.l.arbe- internationella mönstringsdag f ör under- tareorganisationerna verlcstallt en un- strykande av kravet p &amp; rösträtt och valbar- depsökning i Rhenla-i ?ddBt och Westf a- het för kvinnorna, uttala sin fulla anslut- len.
Om också pe:s~xltatet av denna un- ning till den socialdemokratiska riksdags- gruppens motion vid årets riksdag, innehål- dersökning e j kan göra an.språlr på att lande krav på rösträtt och valbarhet för vara fullkomligt ger det doek någrla, kvinnorna.
Kravet på politisk medborgar- stödjepunkter vid beräknande av det rätt för aven Sverges kvinnor blir så myc- starkare och mer berättigat, som de tilltagande kvinnoarbetets.
omfatt- ket skandinaviska kvinnorna redan erhållit ning.
denna rätt och Rysslands och Englands Enligt dessa beralrningar uppgick i kvinnor stå.
i begrepp a t t erhalla densam- augusti månad %r 1914 antalet i me- ma.
Vi mana kvinnorna överallt a t t enigt samlas kring detta rättvisa krav och be- tallindustrin sysselsatta kvinnor till driva intensiv agitation för a t t f å det- 10,1., fördelade på 227 företag.
I samma en realiserat.
Leve kvinnans rösträtt!
augusti 1915 vor0 däreniot i 575 före- tag 42,Z.W kvinnor sysselsatta.
I hyt- Vidare gjordes instämmande i den av cen- tralstyrelsen utsända sympatiresolutionen för tor oc:h valsverk fanns i augusti 1914 den ryska frigörelsekampen.
Av tv % klubb- ännu ingen kvinna a.nställd, under det medlemmar upplästes Rebecka Svenssons att sam ' i3.ia nzånad år - 1915 i 21 företag vackra dialog: ') I mormors tid och vår ", var- raknades 2,016 kvinnliga arbetare.
Det efter den stämningsfulla och i allt agitatori- samt välbesökta festen avslöts med uni- aijbete kvinnorna ha att atföra ar i ska sont sjungande av Internationalen.
B-t.
allmänhet ytterst aiistrangande.
De m&amp;ste bara järn, lasta kol o. s. v., de srbeta som kranförarle, som eldare.
och en mycket förslöande och skadlig ill- vid valsarna.
D.essa arbeten iiro hu- verkan p &amp;, deii kviiinliga orga.nisrnen.
vudsakligast av &amp; en art, att de stalla Det farligaste av allt a r nattarbetet.
Kvinnorna inåste shlunda till stor del stora fordringar på mannens arbets- kraft.
D e t a r e n s o r g l i g ersatta mäiineii, nien hur står det d &amp; s y n a t t s e e.n k l e n t b y g g d till med deras lön?
Grundsatseii " lilca arbeterska h e l a d a g e n arbete, lika lön " har fullkomligt åsido- hantera e n s k o t t k ä r r a, 8at.t~.
I d e f l e s t a f a l 1 e r- t i i n g t l a s t a d n e d jarfh h å l l a k v i n n o r n a e n d a s t e l l e r kol.
A r b e t s t i d e n % r h ä l f t e n a v d.en l ö i i man- för d.
e t m e s t a m y c k e t n e n f ö r i n t e r h &amp; l l i t.
För L å n g.
S k i f t e n i i r o i a l l - tungt arbete betalas en lön av 27, 30, m ä n h e t 1 0, 11 o c h 1 2 t i r n - 35 ooh 40 pfennig i timmen.
Hur skall m a r 1 t i n g - a.
I c k e s ä l l a n det med dessa l %ga löner vara möjligt a 1 - h e t a s 2 4 A 3 6 t i m n i a ' r för en ardbeterska att med de 1311 rådan- i s t r ä c k.
On1 i a k t t a g a n d e de höga.
livsmedelsprisen förskaffa sig a v b e s t a i n m e l ~ ~ e r i o ~ m a a r - ens det allra nödvändigaste till livets b e t e r s k e s k y d d k a n e j l a n g - uppehiille?
Detta ar helt enkelt ornöj- r e v a r a t a l; d e s s a h a s å ligt, förklaras det i Internationale g o t t s o m s a t t s u r k r a f t metallarbeit.er-Rundsahau, varur We- y. g - F lr r i g e t.
Arbetet har alltså tallarbetaren hämtat o ~ a ~ s t å e n d e.
Internationella kvinnodagin.
Den svarta kvinnan från Bockingen.
För Morgonbris av en sydtysk partivän. '
' Folkens historia ar anda tills iiu skri- ven av eller på uppdrag av de harskan- de, den ar alltså en de härskandes histo- ria.
Därav bero]: det a,tt de härskandes h j ältar blivit hylladc och berömda, uii- der det att fo1ke.n~ hjiiltar försjunkit i glömskan.
Drottiiiiig Elisabeth av.
England, Katarina av Ryssland, Maria Theresia av Österike, dessa historiens figuranter leva b n u som hiirslrardönie- rias h jal.tinnor.
Men det tyska bonde- Richard Bergh: EKARNA.
Oljemålning.
krigets hjältinna, " d e 11 s v a r t a j u n g f r ix ii " från Böcliingen, som hon kallades, hon vilar i glömskans grav.
M å det för frihet kampande., arbetaii- dc folket ur det förg&amp;ngiias ruin grava Med tm1k.e p &amp; högerns " 0nli75.~idel- ut de gestalter, soin i tider av livegen- se " i den Isvinnliga r öst ratts fråga ii att ~ e &amp; o i ~ a l c vid n F. Pauli ' s paif yiii- skapens svartaste träldom tände frihe- g5 med på er1 u t r e .d i i i n. g så kom- fabrik har, så otroligt det iin kan]. %ta, ten.~ facka till en battre fram.tid.
.iner inian ofrivill.igt ' att tanka på riks- ej erhållit battre löi~e.vil.llror på hela I " den svarta lcviiinan " från Böc- dagsmanne.11~ kär2 hemmavarmde, som sju, siiger sju år.
Saninia pris som för kingen ha vi frainför oss en av de sju å r sedan betalades för ackords- €5 kvi~.inogestalter i historien, vilka utropade: Ja, det lruiide Jag niiivist~~i tro, att du skulle komma in i ett ut- arbete - där arbetas uteslutande p % genom sin levande kraft u p p ~ ä c k a upp- rorets anda., hänföra och eiltiisi.asm.era skott!
Var och en känner de sina; där- ackord - betalas ännu i dag, trots det folket och.
sjiilva gripa till vapen mot att levnadskostnaderiia måiigdubblats.
föl: var det val ingen som ramla av Man har iiiistan lite svårt att tro, att träldom och tyranni, mot förtryck och pian ' i förvåiiing över att berget tilJ kvinnor, som arbetat da.r i 15 å s, ej lruii- slaveri, f ör frihet, rattf ardighet och sist födde en råtta.
Men det kan do &amp; ila komma upp till ett ackordspris över- broderskap; nien de vilja ocks &amp; haniid ej .hjälpas, man satt i lite spänning och stigande 15 kr.
i veckail.
Och hur €ör lidna .oförrätter, bitter nöd och tå- ligt burna lidaiiden.
lyssnade till hr K jelléns f ilosofislra be- skall en människa t b k a sig att kunna I: det tyska boiidekriget, cle förtryck- leva på 15 kronor nu för tiden?
- Men traktelser över de teorier som orsakat: flickorna ha ändå, försökt härda ut.
ta bö11dei:rias resiiiiig, året 1525, var ahlans principielles omvändelse, d. v. s.
Nu ha de emellertid en förestånderslca, iiet vi f å se ' den svarta kvinnan) upp- avlat r %ttan.
som uppträder på ett rent otillbörligt träda.
% början ax det scxtonde år- sätt, med f,ula tillmälen och kitsligheter hunradet h.ade adel.sherrariias och.
präs- v å r a enkelt konstrueradc hjärnor på alla vis.
Nar så hikomdagen en ternas förtryck på bönders och liv- Iniiide ju inte riktigt ö l j a hr pro- flicka avskedades oriittvist, var mattet sgna stegrats iiiida till outhärdlighet.
fessorn på hans väg mot klarhet.
rågat och fliclcorna ' beslöto helt resolut Den oerhörda lyx och det iijutniiigsbe- gär som både cle världsliga och andliga Det blev tvartoin i .ett slag en enda att organisera sigi blå dimma.
Men om clet dunkelt sagda Möte anordnades i Folkets hus och herrarna gripits av slukade ofantliga summor, vilka utpreasades av clet lägre a r det dunkelt tänkta, så är det ju efter föredrag av Amanda Frösell bilda- folket.
Genom ' intriger, rattsbrott och bara en &amp; yldighet för e11 man med hr des f ackförening, vari 31 medleniniar jppet d l d hade herrarna förstått roffa omedelbart ingingo.
Interimsstyrelse Hjelléns auktoritet.
S t o f t e t från tillsattes och kom att bestå av följacde: Tt sig jorden, på vilken i enlighet med f jarilwingen blev v %r bdh %llning, odh Rut Aman, ordf., ~ g n e Appelgren, s v. sina gamla rättigheter bönderna sutto när vi rörtie vid det befanns det som ordf., Marta Kilström, sekr., Märta som fria.
Allt, jakt, beten, skogar, Zkrar och ängar, hade herrarna tagit sagt vara nggot för, de röstrattskravan-: Karlsson, v. sekr., och Inez Karlsson,; från den fria bondegemeiisamheten.
de svenska kvinnorna fullkomligt kassör.
Ett gamxna.lt~.oxdspr&amp;lr säger: Tyraii- Några kvällar därefter hade vi 11ö j et friimmande begrepp: utredning.
ni betalas rättvist nied uppror och rev?
) - se personalen vid Barnängens ' keni.
0.m det inte vore ett s % blodigt h %n tekn. fabrik samlade till möte, ocl; s % Lutioii.
Så bl.ev det Zven har.
Kata- ' .som det ar si % kunde man skratta.
Man f ör att bilda fackförening.
Dar är sam- strofen följde och ii,iiiiu i dag ser man xiiieriia av huidrata,ls slott och kloster v 8 gla d e inte säga nej och man v i l l e ma förhållande med de l %ga lönerna.
5ver vilka folkets hämnd gått fram.
inte saga ja, därför födde berget den- Efter föredrag av Anna Johansson 1 \ ' Iaii ha.de länge svängt piskan över clen bildades fackförening aven 1ia.r nied oö j " &amp; slav ens r y gg, tills äntligen slav en na erbarnliga ihögerrfitta.
Nå ja, hop- 53 anslutna medlemmar.
Interinissty- pet ha vi ju ännu, att den inte skall relsen består av hrr Olson, Erikson och reste sig.
1: Tysklands alla landskap möt upproret ut.
I trakten av Neckar " få uppleva så värst många ostar.
Det Eklund, frkn Öhman och Nildasson.
I de leen.de, vinbevuxna dalarna, på dc: 1.o.mmer åter en dag.
Vi träffas alltså.
Bada de nybildade föreninga.riia, be- ikogbeviixta kullarna, dar de stolta O g oolcs % på var sin sifia om r %gången.
slöto omedelbar anslutning til.1 De slotten reste sig från de brai&gt;ta bergen, Förenade Förbunden.
lär rasade bondekriget på det rysliga- Men glöm för all del inte h r RRaiif heni- Vi halsa de nya hjärtligt viilkomna ste.
Och har var det aven den " svarta m.a - dett.a manliga föredöme för h ö - och vi hoppas att de med tiden skola iii- över kvinnaii ' uttalade siii vä~lsign~se gerpolitid&lt; visdom och skarp logik.
se att de dröjt endast alltför länge ~oiideharen.
J. S.JO n. med att organisera sig.
- Högeromvändelse.
Nya länkar i den fackliga organisationen.
, ' ' ' * Biflod till Rheii i Sydtysk1a.li.d.
,
I gamla arkiv kan nian läsa att denna tids folktro tillskrev henne.
hemlighéts- fulla lwaf ter, haxeri, medelst vilket hon kunde läsa bönde~.mas fiender i banii; en prof etisk f örmåga, genom vilken hon förutsåg böndeinas seger.
De i denna trakt samlade böiider:na, vilka ville befria sig från livegeiiska.- och slaveriets värsta ntväxter samt över he:rrarna %kalla guds straffdani, hade till iliirimste lidil att stornm sta- den Weiiisberg, till vilken höga andliga och riddare hade flytt.
D % trädde " cleii svarta lrviïinan ' i ve.rlcsamhet.
B:on var en inaiiande aiicle, ledare för en trupp, ocli var radgivare o ch h ja.1pari:i.l- na åt deii s % beryktade Boiideanförai~eiz Jacob Rohrbacli, lcallad ' Jiickleiri: i.
Hon hatade adeln fïul.ctans.c %rt, och hon gick stiii~digt i spets &amp; för sin trupp.
Richard Bergh: HALLANS KT LANDSKAP.
01jcr11älnin~.
Hon iipp~riicl~te deii rattvisa vred.en, stiirlrte den svages mod, hon var ett fö- redöme i of örskr5clrthet; ho11 förbanna- c h förtryclrariia inen viilsigliade de för- harslrandes troner: och andå äro de soin tryckta ocli tröstade dc tveksanima.
sitta dar aktade och iirade!
Mc.11.
d % det Ho11 deltog i a.1l.a bondehärens rådslag, uiideSi:tiyckta folket iGgon g8ng gör s8.
hon handlade, eiitusiasmerade, varnade mot sina herrar, som dessa alltid gjort I en oansen1j.g liten petitnotis i en och verkade med den djikvaste bes1u.t- niot fol.lcet, då glöiiimer nian ej a.tt slrri- ~anihet för frihetelis sak, iiveil d8 ingen ka om folkets råhet och om upprorens pappersdrake berattas följande: E11 inan tordes göra något.
Vi se henne och upploppens f örs~ci:aclrlighet.
Valds- 15-arig pojke, s.orn.
varit amtälld i en aff %r, har efter det han slutat sin plats kiiinpa med spjut och hillebard, med sa- handlingar uppifr511 har v~~dshaiidlin- gjort inbrott och tagit onilwing 40 kro- bel och ge~clr.
Hon tar i murbräckaii gar nerifrån till följd och de övres för- en dc1 varor.
Yilglingeii, nor samt för att storina porten.
Diir kampen ra- akt de undres riiigalrtiiing.
Våld f öder vars 11101: 51: iiiilra .loch som.
sedan flera sade som hiiltigast, hördc man hennes våld.
klara sta1nm.a:) Framåt!
Friskt till år ensam haft &amp; t dra försorg om 6 Det Kr diirför orsittvist.
iiiir m h g a hi- barii, har av r~dhiisriitteii clömts till 6 l nzecl oss!
Vår sak ar verket!
G ~ c ar storieskrivare fram.sta,lla ' deil svarta ni3nadei:s straf fapbete.
en rättvis sak! "
- .. kvinnan som en slrräckinjagancle per- Koin.meiitarei: övei.f lödiga?
A lie j!
Detta gjordc int.rycl&lt; p &amp; den tidens son.
Den erkalit ob jelrtive historikerii Visse~:ligeii behövs clet viil endaost dessa tro.
Ziiizmermaiin, som skrivit de tyska boii- Niii staden Weiiisberg var storniad dekrigeiis allmanna historia *, har cliirför Borta rader h5ir ovail för att en tankan- och intagen och greve Helfeastein och y a t t då han om ' deii svarta 1.rvi:innaii de iniiiiniska, soin tillika liar hjiirta i bröstet, i Bla.rczste blixt1 jus skall lcunna många ' aiiclra ädla]] .errar, som voro friii Böckingeii, säger: se en avgrund av eliiiide i samhiillet.
lranda som de hårdaste och obarmhär- kan nian inte uiidga att göra tigaste boildeplågr~riia,, föllo i bönder- ' Svarta, föi:trycBta l~viiina, från nas h&amp;n.der, d8 uttalades dödsdon-len Neclrars hydda; med din staxka, förvil- nagra reflexioner.
och att uttrycka sin över dem.
Och den " svarta kviii~nan " dade sj ii1 full ' nied ' lidelse, lika stark i hailin över clet n.waraiide systeinet, som var iiveii hiir den hiimiiande gemesis.
hat soni kärlek, med ditt " Gud vill hart straffar clet n~.iilsta brott niot Vii1 var det ett inycket h a r t straff det " i niuiiiieil och nied din frihets-, agai~de~iitten - iiven av ett barn - böride.riia gåvo de tillfångatagna her- krigs- och hiiimclsnde, hur slrulle d a ej men 18ter en cnsain mor utan stöd kani- rarna.
Men icke inindre hårt var det levat i saga och historia, i sång och tal, pa livets hårda lcainp f Gr sina sex små.
f örtryck bönderna f örut måst utst % oin din sak hade segrat eller om den Och d % en av clessa, född p % sliuggsi- f r &amp; ii herrarnas sida.
I det ögoiibliclr åtiniilstoile ej varit de ringa boiideliyd- dan, tidigt driven ut av den hårda iiöd- viindigheteil att sölca förtjiina sitt bröd, bönderila verkställde sin f örskrackliga dornas sak. '
' b e g h ett brott faller riittvisaiis hand sa straffdom, tankte de säkert på hur ofta tungt, så tungt.
Jaj endast den som dessa herra.r hade hetsat dem franifijr p2 iiara hall stiftat bekaiitskap med e t t sig med hundar, s&amp;som hundar, och hur ofta dessa herrar utan fÖrbarmaia.de Nu, c15 Tyslrlaiicl är ful1stä.iidig.t ini- f angelse förstår vad 6 månaders straff- svingat piskan över de av släp och him- litariserat, kan det vara iiitressant att arbete betyder.
E t t sadant fruktaiis- ger utinagrade ryggarna; de tänkte väl p %niiiina sig att Llvcii hos det tyska fol- värt grymt straff i %döiiies ett barn - p % huru herrarna låtit kasta deras f %- ket en gång frihetsandaii härskat.
34 % det filiiis ett ord som heter barbari!
.
der, bröder och söiier cljupastmed i tor- denna frihetens ande aveii iiu Z~terkoin- De som dömde tänkte de inånile ett net för en ringa förseelse, däk de för- ina till clet tyska folket, p % det att det ögoilblick p % hurudant livet ar för en smäktade utan mat eller dryck och dar skall kuiniia resa sig och avkasta niili- liten - 15-ars proletarpo jke?
Eller ag- ingen hörde eller förbarmade sig över tarism.eiis olc.
D i t skulle vara den b %- nade de en tanke år pojkens nior, %t deras rop och böner och dar de, med en sta vägen till Tysklands och Europas hennes svårigheter i livskampen, hen- f örbanaelse på läpparna 1not sina plå- frihet.
nes sorg över s.om.eiis f elsteg?
Aiitag1.i- A u g u s t Soiichy.
goandar, g5vo upp andan.
De tanlrte gen gjorde de inte det.
De skulle för val ock &amp; på det man ryl&lt;@svis hi5rt, övrigt, dessa iniin, som viixt upp i goda huru liggra dagar förut 7,000 av deras hem, fatt bra uizdervisiiiiig och om- t, bönJ.crnn.s f rilictskrig, sluta bröder blivit inörclade av den segrande de " Boii.del; rige viirdnad under barn- och uingdoms- namligen olyckligt.
1ntress:mt %r a t t prins Georg.
Och allt detta inverkade även Luther bckiinipaclc 11öniler.i~:~.
Han areii och som bcretts va.1 lönade plat- så på si1i1ieii.a att bönderna, med ilen ville ~i.ii.nlligen en il.as.1; at t de; s tora cgcnclo- ser efter slutacle studier, ha svårt att " svarta 1cviiina.n och ' Jackleiii i nilarna skulle över:g5, frtln lratolslrzt Iryrkans se dc, förinjlclrsncle skiilen f ör f urstar till de viirl clsligs fiirstarn a.
Men spetsen, fullbordade dödsdomen.
- till bönderna: sadc Iian: ~postla~ordet: Den den unge brottsl.ingeii, t y de s j alva ha Huru niyclret blod klibbar ej vid de som ar driing skall ockst?, fijrbli C1i.ii.n.g.
aldrig utsatts f ör saili.m.a frestelser som En gnista.)
,.
p e t ar niig alltjiimt en gåta: Hur Lcuiii1a människor glad j as?
Hur lruiin a.
de le och skratta och lil5 sig i vaclrra klader.
.Hur 1riiiia.a de g$ si % 11dt upp i snGi vardagsting och oinsorger, vara siii sorgl.ösa,-.
m.cda.i-i p % en annan p1at.s p5 j ordytan den förfiir !iga.stc sorg.
rå.- der, inedan miiiinislior ropa i %ngest och förslrrU.ckclse p % h j,iilp?
p % ning ur deil fasaiisfnlla .. stc vii .. n.da., 1.1öd - och pina % &amp; t. '
iir inig en g h.
Jag förstar dct ej.
Villict f:rul.hn.svai.t begïcpp ii11:ic- biii.
icke higct .. V h a.
h.ja.i:n.or .vil.ja inte, kui.mrr inte fiillt fatta fasaii, 1 ~ 1 - n.il.
inte f att a bad] a15 et, 1ciinn.a in.tc fatta gsymket.eil och l.iclan.det, SOIII detta lxgïepp allt i111zcbii.r.
Hiiï 1112~nglz lwin.lior.
fi111.i.s ii.i.-i.d$ inte, so111 legat valrim i 1.iö.ttci: och med i sin fantasi stirrat p &amp; de hem- s1~1:~clc ska scener: som \ - i c1a.gl.igcn sett upp- rullas i tidiiiiigarna.
Sett för sina Ögon 11ur de fra.nska 1~ai:nen.
korsf asts ovaiiför döri:ariia till silm 11.~111.
av d c iiilrrii.kta.nd c tyskarim.
Sett dc belgi- ska barnen sl~rjkaiidc bii1.m p$ bajo- ncttspetsarim av tyska solclat.ei:, under av.sjuiigailde av dcras ~~at.io~~.alhyi~~.ner.
Rich.
Bergh: MOT.
AFTON EN.
Oljetiialnirig.
Och c1e tyska barïi.cn seda.11.
Rcsandc, f ï h Tysklaiiii, bci.15itta att s o ~ 1ioinin.a l liaii och ej heller f %tt.
gcnoiiigil 11iig1:a hei~~.sl~ast av allt dlir iii.
att höra de sin. &amp; deii bittra.
f attig.doincns 3r.
Vaid Or baimciis f Örtvivlade g] %t efter 111a t. Pöruiidcrligt.
For vaij c] .itet leende fick cl % den dö111.de g$ ut i livct s2 t i - Hela stac1skvart.e.r genljuda av barm- a n i - soin inöter mig p % iniil vag, vill digt, varför f 5 tiiscn hans ~ l ~ ~ k ~ l i bsrii, rater göra sanm.aledes?
1 \ 4incli:c för- 1i.ji.rtat gr&amp;t.,tq, eidast griit.a.
0, du lilla pilt.
Mödra.nla f örb juda.s att öppiia fönster ocli c1örra.r för grMens slrnll,.
st %iidsg %vor och d21.igai:e axlag an rn.5iiilislro1~101~i~~~.a, varför gör du mig sa Ilattre l.otta,de uiigdoiiiar?
Nej, de ha Tyskland vill inte höra sina ba.ri.i.
Bar-.
eii.da.st haft otureii att lata sig födas i ledsen, aarför grgter mitt Bjärta bara neil orka inte, g$, il &amp; leka, de sitta i fattiga lieni .. Diirigcnoin lia cle shgits jag sw clig.le och leka, ser dig tumla; ina baddar cller p5 golvet eller ligga till dantar.
0131 i grönt., Iiiirligt gräs bla11.d bloniinor de och f örtviaa av svalt.
Och d e för-.
.
Rcin, ja - skulle c11 social.istZtsre, och f jarilsr?
Varför ii~.&amp;ste jag gråta, aldrig s % hiitlös, Ila panna att mot SO- d5 j; ig scr dina osky1.diga ögon s t r å h tvivlade m.öc1rarna.s revolter fÖrk~; &lt; ?.vas cialclei~lolrrate~ ut.sl.nilga cien beskyll- iie ed knlspr~ito~:.
- Vi Ila sett Poleris niiigcii att sven vilja skii~gïa det liein a v glädje * och livslust?
Varför ler jag barn ut.rotas genoin svalt och vald.
Det o111 vilket liar ovan talats eller i h.cm inte i mitt h.jarta utan bara grat-er, L) eriit,t.as att i Polen finnes det imniera.
dar sorgen varit aiiiiu triignam gist?
g:r&amp;ter.
.
.
inga 13ari1., de h.a f~illst511cligt gatt under Slnille en niotstiliidare intc för en Jo, diila leende ögon milma mig 0111 g %n gs slrtill lcuniia erkiiimia att h.Kr lik- alla de inil jonci.
bariia.ögon, som stel- gen.oni lwiget.
- Vi ha sett de serbiska kvinnorna och barilei.~ mördas utan nAd soiii i tusen aiidi:a fal.1 31: det olidliga na:t i angest och förskracldse.
Om sam.h 5llsf örhållaiiden som kviivt f a- och förskoning.
Vi ha sett dein fly in.iljelyckaii.
H5ir f %: clc~i ensanima a.1.l.a c h siii &amp; oskylctiga barn, som gatt i stora skaror uiidan fienderna upp till nioderii slita för clc sisia.
.
Och ett av tinder genom lrrigets förfärlighet.
Barn, ödsliga - bei:gsti:akter f ör att till sist barnen, som st8r p i livets t~öslrel, vid soin stralat; och lekt son1 du, som tum- början av 1.5ii.ga &amp; IX hart slit för aiidi:a,] .at on1 i grönt gras, niinntra.
och ystra, diilra under av nöd och uinbarandeiz.
- Vi ha sett det arbetsamma arnleniska han dulrar, po jkstackarii utan verklig intet ont anande, vaclrra och lovande omr5,rdnlzcl, under för de frestelser folket prisgivas %t de gryinnia tiirl !ar- storstaden ar s &amp; rik p$.
Han far 6 11i.B- sm.5 iniiiliiiskoplantor.
&amp; fe11 som nu iiro lias barbarislm viillust.
.
iladers straffarbete.
.
.
Ett par strofer bort. &amp; döda.
.
.
--- O, gråt mitt hjiirta, grkt dig sönder UT Oscar Vildes fi.ngelscba.llnc1 faller i nzii1net!
av sorg.
Du vill inte leva, du kan Vilket överiditt av m.ailsklig ondska!
e iiar stiiiic1eii koininem.
ldir väl ii.nd2 inte leva., du kan inte bara a11 De siii. &amp; barnen, som sökte springa denna lilla episod en gnista i den eld, i deiiila sniti.rta, i~iedveteiiheten om all bort.
.
.
O!
stackars, stanckars små va- vilken v r h g h e t och elände sliall ondslra: att man piiiar och p]. %- denna relser.
J5mt och ständigt ser jag för briiii~a.
3 l ..
IV s t 11. gsr, siar ihj ii1 och f örskräcker intill iniil inre blick edra av fasa fyllda ögoii.
dödcn sina, sina vs~:ialösa, barn .. Er fasa och er ångest ar n~iii egen fasa ' I -- Barnaögon.
- .- a MORGONBRIS --- och %ngest: Aldrig, nej aldrig kan jag bli glad mer.
Medniiiniiiskor!
H u r Buïiliia vi?
H u r I; iiniia vi g$ förbi detta hemsks levan- ile skGclespel utan a t t höja .vår röst till protest, utan a t t ropa vilrt nej med s tyrlran av hela v8r miiiislrliga avsky och harm, ett iicj, som krossar och slår ned skurlzari~a:, mördarna.
Ty vi g &amp; ju förbi, och yi se hela fasan ined våra cgna ögon.
Vi g$.
förbi, enledail .i; i Icva pil sainma jord och i s a n m a tid och s a i ~.
m a ögoiil~l.iclr som dessa yara: iii.edmaiiniskor iiedslaktas.
Vi g5 förbi och tiga.
H u r k ~ ~ i i i v i a i?
.
Vi lrviiinor och inödrail.
Vi som s % .,.
: .l a k:-, a.ili~a till och s &amp; g k i i a 1.yssim p5 .v &amp; ra egna barns s,orge- och be1cyn1.rn.e~.
' Vi son1 iiro vana a t t t0F1ia t %rar och.
ta, i famn och trösta snzå grAtande barn.
Ack, dessa sm.a rirmeiiiska barn, sop.
sökte springa bort.
.
.
De voi:o v h a.
cgiia barn.
Dc hade san~.ina ögon, so111 Åter blomma .körabhrsträden och i de.
?&amp;ra egna barn, ögon so111 l~un.de stelna i förskräckelse och fasa inför det för- tusentals klasarna, som lysa vita mot farliga soin hii&amp;er.
Och endast den himlens.
blå, surra bien; bokarna at % i geografislia ornst %iid.ighetei~:, a t t vi sin genomskinliga, mjälla grönska, björ- icke iiro graimay med tyskarnas allie- karna vaja sina tindrande slöjor; vit- w d e, turkarim, har raddat # oss och sippsdrivor ligga ännu i ekogens skuggor medan hagarna lysa av miljoner gull- v h a barn frfin.
salilma gryini11.a död.
vivor.
Sommarens mildhet ar äntligen i Kviniior och mödrar.
F r k l oss som I1.c.va 111å domeii kom.nia, donieii övci Kommen efter vinterns långa hardhet; inördarna, domen över det Bapitalis- .övens och blommornas doher; fåglarnas sånger och insekternas surr, allt ar en tiskt-iin.pcrialistisL-a samh~llssyst.eii~., mda överströmmande hyllning till livet, so111 härskar i viirldeii och i sina koii- tllt ar andakt, helg och fullhet ...
sekvenser franibringar kriget, p x s s a r Visserligen veta vi att döden hör sam- follcen till högsta iniltt av ondska, till a t t h g &amp; de oniiiiislrligaste f örbrytc1se.r rian med detta myllrande rika liv, att ivsfrön i miljoner var dag förgå.
Men, 111.0 t var andra.
Kara barilaögon .. Var liel.st jag mö- innu for tre år sedan gladdes vi att miin- ter er stiger sorgen i Iijaitat.
J a g kan liekan inom l iii egen värld ' allt oftare e j möta er inorgoiiklara blick utan a t t nötte s den plumpe släckaren döden, k i h a n i g skulc1belasta.d.
Vi iiro ' alla ned vapen, för vilka han nödgades vika.
slu11dbelasta.de, skyldiga till dödeii.
Vi Ich nar våren förnyade jordens anlete ha sett sinå barii slaktas som djur, ja, cande vi den vissheten ljuv, att - me- niångtuseii ganger omänskligare och ~i lan naturen slösar med otaliga ämnen ha suttit st.il3.a och tegat.
0, ~ a i l m a k t,; il1 liv, vilka: aldrig n % sin fulländning -! &amp; blev den mhskliga kulturen allt mer skingra dig.
Jag vill tro det, jag miste tro det för ivrjvkrdande, allt mindre livsförödande.
a t t lcuiiiia leya: riittfardiglietsk8iislan k m inte.
vaxa död 110s oss, fastiiii det s2 synes till en tid.
Den ligger och glöder stark och Ilet i d i r a hjiirtan, fastiiii göind av vai7.iiialrtsli~i~slor~ias grtia aslm Och en vaclrcr dag skickar tlcn upp sin r i t a f1amiii.a iir ett i~liii~iii- skohjärta.
Är viiiden god spridm el- den sig till a.1l.a~ hjiirtaii.
D2 iii: clci- ni eils tini ' lne sl~a.geii.
- D % a.r freden, friheten och ~ ~ ~ i i n -.
ni$l&lt;orna.s gladje har p &amp; jorden igen.
0, b,ariia.ögon, ba.ria.ögoii.
.
.
E n i n i a F l o o ' cl.
Livsskandare.
, T lCLLEAT KEY.
, Ja, den skattade som sina ekönaste segrar dem över den for tidiga döden, den onö- diga undergången, det meningslösa slö- seriet med, .manniskoämnena.
Livslang- dens ökande, barnadödlighetens avta- gande, farsoternas bekämpande voro sam- hallsomsorger av högeta vikt.
.Nu ar det naturen.
ensam, som alltjamt strålar i glans och kraft och skönhet, me ' dan folken ejunka allt dju- pare i vansinnets natt.
och i diidene skugga.
Nu ar det folkens ledare, som Ödelägga folkens blommande vårar så- som en frostnatt Ödelägger fältens och trädena fruktämnen.
Under detta alltjamt fortaatta skän- dande av livet kom någon nyligen med beskärmelser över engelsmannens oer- hörda anklagelser mot tyskarna: att deasa senare ur krigsoffrens lik skulle söka vinna fettamuen pch glycerin för krigets ändamål1.
Huru underliga iiro icke de kanalor, vilka.
uppröras över blotta påståendet om ett sal- dant ~liirekandande~, medan samma man- niskor finna det stort, eller åtminstone na- turligt, att tolkens ungdom ruttnar i mass- gravar eller, om de raddas till livet, stympas till oduglighet för livet!
För den yngling, vars liv man sålunda tagit - en ungdom, som aldrig fått leva sin lycka eller verka sitt verk - är det bra likgiltigt om man sedan ur hans sönder- slamsade kropp viiiner nya medel till krigets fortsat.tande.
Även om sa skedde.
vore det på långt nar s % upprörande som att man t. ex. förvandlat mjölken - barnens föda - till aprängämnen?
Man har beräknat att det i tre år fort- satta 1ivsaka.ndandet slackt, stympat, '.
.
' fiarat mellan fyratio och femtio miljoner liv.
Och ditta omtalas som en na- turlig följd av de krav, som bestämma daterna medan de sålunda döman- e bli ientimentala vid tanken att utnyttja liken för samma shöga ä n d a mal 3 eom .man hansyndöst förbrukat liven!
Samma människor, vilka knappt finna ord för sin harm över nyss namn- da anklagelse mot tyskarna, finna.
inga ord av harm över de stjindigt nya upp- finningarna av allt mer djävulska för- störelsemedel, genom vilka likhögarna dag från dag ökas i höjd och dj.up.
Och de finna endast h %n för ' den tanken, att - krigstillstAndet och den med detta följande livsförödelsen -, skulle kunna utbytas mot ett tillstånd, dar folkens ung- dom endast skulle behöva t.jäna sitt land genom sin levnad och sitt verk, icke genom sin undergång!
Under dessa tre &amp; r hava dessla krigsbekannare aldrig haft ett utbrott av sorg över kriget som livsakändmde, över en all folkrätt och all hnmanitet nedtrampande krigföring, icke över krigets andliga Ödeläggelser.
Ds döma efter den vanetanken, att i kxig allt är tillåtet; att luften och vattnet och jorden och elden f &amp; brukas i för- göreleens tjanst; att de levande8 boningar liksom mästerverken från fäderna, att eekelgamla skogar och brödbarande falt ödeläggas; att ' kvinnorna som mannen pressas att tjäna kriget; att aven non- kombattanten och den neutrale, späd- barnet och hundraaringen bli dess offer,: Endast ett synes dessa underliga hu- manitarer &gt; upprörande: att man skulle utnyttja.
likhögarna för krigföringen l * * * Bredvid.
denna.
förunderliga uppenba- xelee av vanetänkande ' må stallas en annan, den, genom vilken kvinnorna i krigslanden nu känna sig tolta över, att föda söner - till masta krig,.
HA t. ex. finnas tyska kvinnor, eom tillkänna- ge B en soldatgosses födelse B, &gt;&gt;en krigare födda o. s. v..
Efter tre år av det fasansfullaste bland krig finnes det således alltjämt kvinnor, som h e d sitt kott och sitt blod vilja linderhålla krigstillståndet l Det finnes kvinnor som, medan .barnets lappar dricka, livet ur deras bröst,, kunna tanka att ds nara detta liv för att det skall slockna p i ett slagfält.
Det finnes kvin- nor, som, nar de agna de späda, mjuka sprittande kropparna de otaliga omsorger dem det begynnande livet kr.äver, kunna tanka att dessa friska lem- mar skola sönderslitas, kvinnor som, då den spada handens fingrar griper om derae, kunna tanka att denna hand skall giva döden %t en annan moders son.
Det finnes kvinnor, som kunna se sjiilen vakna i klara barnablickar, i jollrande ord.
och s am tidigt tänka, att det huvud, inom vilket denna sjal arbetar, skall bortslitas av en projektil.
Det finnes kvinnor gom, nar de ' hos gossen se rika anlag, adla egenskaper, fina kanalor, kunna tänka sig att alit detta skall komma.
att slackas i ett ögonblick eller förgå under langa plhgor ' och detta in- nan denna sjal hunnit att ge livet något av dessa sina krafter.
De kunna tanka.
allt detta dessa kvin- nor och ändh giva barnen sina ömma omsorger, sina nattliga vakor, sina da- gars möda; de kunna andock le och leka, jollra och smeka så eom barn behöva; de kunna bevittna, huru dessa unga sjalar lyfta sig mot ljuset och därunder kanna att dessa d&amp;as barn äro vigdaht döden eller nhgon annan form av undergång - i snästa krig,.
Men de kvinnor, som utan upprorskänslor kunna allt detta, äro numera alls icke hjaltinnor.
De äro livsskandare, för en fördomsfri syn manga gånger hemskare än någon likskändare.
Må deras kved uttorka, deras bröst sina, och den moldatgosse », som de redan ämnat.
åt nästa krig, dö i sin vagga!
De enda kvinnor, värda att nu g.e barn At livet, äro de, som av allt sitt hjarta instämma.
i de flammande ord, med vilka en tyska predikat mödrarnas uppror mot livsskandaren kriget:; &gt;Du moder till ett litet.
barn, du, som ännu haller dess kropp och dese sjal varma mot ditt hjarta: förbannad vare du, om du ej i dess vasen nedskanker kärlek till det levande och vördnad för livet.
- - - Tag aanningens svärd i din hand!
Ljug icke längre, du blinda, du drömmande, du sovande k v i n k! '
Armeniernas lidandeshistoria.
Litteratur.
j ' Förbi byn.
dar vi arbetade defilerade i juli 5,000 armenier, gubbar, kvinnor och barn.
Nästa dag fingo vi order a t t gå upp i bergen med vara hackor och spadar.
Knappt hade vi hunnit upp förrän vi varseblev0 vandrarna frgn g&amp;rdagen, omgivna av avdel- ningar t u r l d r a irreguljära trupper och kur- der, nere pa slätten.
En av vgra, gendarmer ' gick ned i h.open, som utstötte jämmerrop, kom tillbaka efter en halv timme och sade: - I dag ha vi mycket a t t göra.
Våra hjärtan sarn.mansnördes därvid av en ohygglig aning.
Klockan 1 e. m. bCirjade s5 slaktandet, utan pardon., under vara ögon ..
Vi vor0 vanmäk- tiga och skulle ej ens kunnat genombryta våra vakters kedjor.
Våra sjalar vor0 tunga som döden.
Vi slöto ögonen, men ljudet av sablarnas och de stora turkiska hackornas f all liksom ocksk av de h.jartskarande slcrien kuniie vi ej undfly.
De små barnen, som sökte springa bort, blevo 1iggand.e langs sti- garna.
Tusen sinom tusen lik hopades i grönskan.
Efter fyra timmar var allt slut, och.
e j en armenier stod uppratt.
Möriiarna G v o sig i vag, överlastade med byte och förande med sig de vaclrraste flickorna, som f örut f O.rts avsides, sani.inanbundna.
Under hot av turkiska sablar började vi nu ploclia ihop kropparna p5 fältet.
Många andades ännu och sago p % oss med ögon, fulla av obeskrivlig ångest.
En av oss var nog djärv a t t be om lov a t t slippa begrava dem som ännu voro vid liv: ett revolverslrott blev svaret.
, - Skynda er, ni söner av Iiundar!
ropade v % chef einellanik, och.solnedg5,iigexi belyste oss med sina röda strålar.
.
.
Sinfiningom fylldes gravarna med lik och med iiiinu skälvande kroppar.
Slutligen hun- no vi till den sista, en lång gubbe om 65 år, som vred sig i gräset.
Vi kastade honom våldsamt ned i gropen, men han sträckte ut armarna och ropade: - Varför begrava ni mig?
Hu.r grymt!
J a g lever iiiinu!
Vi Iruiide ingenting göra; vi skottade litet jord över gravarna.
Nar vi drogo b o r t vande vi ann11 våra blickar till dessa gravar.
0, fasa!
Deras yta rördes upp av underliga vågrörelser - ännu sökte sig mainga levande upp mot ljuset.
Nar vi återvänt till byn kunde vi varken tala, äta eller sova.
Man sl511.gde in oss, och turkarna tiinde stora lust- eldar %t sig och pratade on1 sina bedrifter.
Niista dag, då vi skulle bada i en Iit-en å intill byn, närmade sig en] %ng gubbe, det var h n n, den sist begravne, som stigit upp ur jorden.
Med en patetisk ' gest ropade han högt till gendarmerna: - Varför begrovo ni mig?
J a g ar ännu levande!
E t t revolverskott fällde hononi till marken.
Ursinnig sade nu chefen med en grym och Iiemlighetsfull min till oss:.
- J a g a r mycket nöjd med ert .arbete i går.
I dag skall j a g gifta bort er med edra vaclrra systrar.
Vi förstodo d % a t t vår massa.1rer var en av- gjord sak. ' '
- - u ' Under seiiaste tid h.ar inom arbetarc- kretsar glädjande nog fi %gaii om ett iiiteriiationellt varldsspråk blivit allt- mer aldxell.
För a t t ge cieiii av våra läsare soin intressera sig för saken upp- i I d o vil.ja gift på larobolrslitterat~ii~ v i här f ästa uppmärksamheten på iiågm arbeten.
H a n d b o k i 1 d.
o (granlinatik, kort iiiterii.-svensk och svensk-intern.
ordbok) av P. A4 h l b e r g.
Pris 1 kr.
H e l a I d o (mimeslista över ord- bildningselementen m.
in.).
Pilis 25 bre.
Dessa liiroböcker jämte proviiulliiiier (gratis mot ' 4 öre i porto) av varlds- språkstidiiingeii M o n d o lcuiina re; kvireras från denna tidiiiiigs exp., Sur- b r u h ~ ~ s g a t a 37, n Stoclrholm.
L ä ï.
0 b o k i I d o jämte Bort ido- rvenslr ordlista ax K.
L.
L a r s 6 11 h k utgivits av Idoklubb en Blsiika Stelo kan rekvireras f r å n Lars Johan ' sson, Västra Skansgatan 13 B, Göteborg.
F r å n de hax uppgivna adresser11.a lämnas i övrigt upplysningar om övrig Idolitteratur sam.t alinat, som står i samband med varld~språksa~rbetet. '
- Den båsta tiden att vara fiidd pi.
Översättn.
för Morgonbris av Lisa Lille.
En kv511.
Ar 1776 i den ganila staden Strass- biirg gav inwskallt Hroglie, kommendant p % f ästningeii, en middagsbjudning.
Ilen förnäinligaste g&amp;sten var an erigelsm; ui, hertigen av Cfloucester, broder till konung Georg III.
Sällskapet omfattade rika, borgare i sammet och giildspetsar ocli franska office- rare i blAa uniformer mecl silver.
Allas in- tresse var samlat kring hertigen.
Han talade om revolutionen i Amerika.
Kolonisterna had.0 vrakt det tullbelagda t6et i hamnen i Boston, de hade bekämpat de engelska rödjackorna vid Bunker Hill, de hade hurrat när frihetsför- klaringen hade upplästs och de hade ringt i klockorna i Philadelphia som ett tecken p &amp; sitt bes1u.t att skaffa frihet At de tretton laricl- skap, vilka senare äro Itända som Förerita Staterna.
Av någon orsak hade hertigen rA1r:rt osams med sin broder, kungen, och han taahde om clessa frihe tskännpar, som om lians sympati varit med clenl.
En ung soldat, smiirt, Ijusli&amp;.rig och med t) rnniisa satk tyst och lyssnade, nien tycktes sluka varje ord.
När middagen var övor gick ' han fram till hertigen, som ' han aldrig talat, med förut och sade: &gt;Jag önskar att förena mig med des~ii.
anle.- rikaiiare.
Jag önskar hjälpa clem i cleras stri.d för frihet.
Var god och giv mig ett rAd for detta ändamAl.
B Vad hertigen svarade et jag ej.
1 \ 1eii jag vet, att, sommaren 1777 seglade denne unge man p % 19 hr, Lafayette * var ha,ns namn, till .Amerika och sökte upp Qeoige Washington.
Honom erbjöd lian sina t.ji4i1.ste.r~ och lian tog sedan en mycket verksam del i frihetskriget.
Det var han som seiiare konpericlerade iia,tio- nalgardet i Paris rid tiden f6r franslm revo- lutionen &amp; r 1789.
När Bastiljeii eröcracles a,v parisarna lämnades nyckeln till dehta hem för kungligt tyrarini fik Lafayette ocli han sände den till Washingtoii.
M %nga, &amp; r senare (1900) restes en staty i Paris av I; a.faye.tte till hast, och pA sockeln st &amp; ingraverade fölia.nde o.rc1:, Upprest av skolbarn i ~ ' ö ~ e n Staterna ta i tacksamt minne av Lafayette, statsman, soldah och patriot.
B Ki se här hur Lafagette, eldacl.
av tanken p &amp; att hjälpa folket och kämpa för frihet, begav sig av tvärs över Atlanten in i ett nytt land, och hur han ädelmodigt gav sig själv till tjänst och %ven en god del av sina pe~ig~ar &amp; t den nya republiken.
Man ser även, akt Amerika liar gott minne.
Ni Ban kanske föïe- ställa er själva att följa hans exempel och g4 ut och Irämpa för revolutionen.
Och som Lafayette var född kr 1757, Iranske ni ansei att 1757 var ett estra bra Ar att vaxa född i.
Till och med den store poeten Worlsworth, som levde p % den tiden, utbrast i jubel vid den tanken.
Ra.11 skrev:, Gott vax att p % den ticlen, vara född men himmelskt, var att vara, uiig.~ Han var 1 9 %r n %r Btistjljeii föll.
De unga lasare, som lasa clessa rader, %ro kanske födda under olilra %r, 1894, 1896, 1898, 1900 och s % vidare.
Vilket %r, som nu är di.tt födelse %r, SA vill jag säga dig, att det äz det basta möjliga %r att vara född i, och att du ' 9 MORGONBRIS haft basta möjliga födelsedag.
Varken rna-rkis Lafayette eller ska.lden MTordsn-orth hade en bgttre.
Inte heller hack cle en intressantare dler mer spännanile tid att leva i.
Jag mecl- ger, att kanslie markisens trekantiga, hatt .sar kliidsammase &amp; n var tids.
Men jag Iran inte medge, att &amp; r 1777 inecl sina stora, händelser var ett smul biittre än vA.rt.
%r 1916.
Som Bums s2igcr: &gt;Nu &amp; r dagen, nu är stunden se hur stricleiis l tiga f larnnmr.
3 Jag menar ej striclen.
vid Darclanellerna eller riienar den stri- i.
3!
' lanclern dler i Polcp.
den, som skall börja n %r det europ~iska kriget slutar, eller snarare deii, ~0117.
s k d l fortsätta ' efter det europeiska krigets slut.
Just i detta ögonblick nied krossade hjärtan ocih upprepade blodsdtlcl, av höga matpriser och höjda hyror kan inte folk t.änka sk mycket på, denna komriiande strid.
Men.
s % snmt, som cleii sista bajoiiet.ten har druckit blod och fre- Fru Anna ' ~arlsson.
den mr iiiiclerteolinad, komma manniskorna i Stockholm, Lonclosi., Paris, Berlin, Wien, Petro- grad ocli reste.11 av jordklotet att ställa frilgor.
De - vi.irlc1eri.s arbetare - vilja ena, sig och Erilga,: =Vasför skola man mörda och mördas?
Varför skola f al~rilis:~rbetmx, jordbriiltare, sjö- kunde deii 11 juni i $1: fira inimiet av ma.n, gruvarbetare, niasliinister och lärare lagga ett 25-higt arbete.
av sig sin fredliga a.rbetsdrälit, ildada sig uni- Klubberi $.r inom wc.-dem.
a.d:&gt;ctzwe- form och g &amp; ut för.
att döcla, eller dödas i partiet en av de första lrvil~iiliga~ poli- regn, snö och, smuts bland skrin av sniärta tiska klubbarna och har en ~ ' i k historia och förbann.elser?
Ar clet inte ' bättre att börja huru den f %tt dela ljuvt och lett (mest Irrig mot fattigdomen i Ryssland, Tyskland, lett) med de ovrign arbetareoï.gsizisrz- Frankrilre, England och Sverge?
n tioilerna under de första kanzp- och &gt; J a g önskar hjalpa cleinn, sade Lahyette.
strids&amp;reii.
Du lian säga detsamma och göra, dig redo Klubbens niedl.eiii.nzaï sa.n.ila.des i siii f ör denna iincler ' bara, ticl, ri &amp; r arl~etarna i vIisl- ~~iö~teslokal.
i Folkets hus till en enkel den, trötta, p A att viinta, p % sin fra,lsiiing ge- stai~i.ni~gsfull f est f ör att fira högtids- nom kejsare, lcii&amp;pw och statsministsas, skola samla sig iiiider den socialistiska^ fanan och dagen.
En.
Bterblick över ' de gc4,ngiia.
rf.i:.eris bilda, en här, vars make jorden iddrig skhdat.
aiibetc gam kaiisligt och vackert av De komma e!
att behöva nAgra i.mclervattens- Amanda Horney, soni påniiiite om båkar,, kulsprutor eller flygrnaslcii~er.
Genom Styr- några av de frågor och företag, som.
sitt antal skola, de iittrycka sitt beslut.
kan hos ett folks vilja as ni5kt.igare än stal.
klubben varit.
' n-ied om att fö71c7, till verklighet, hl.
a .. försla.get om.
Folkets Den frihetskloclta de vilja ringa skall föra budskap omkririg nio t hunger, smuts, sjukdom, husbyggandet, stsrtaiidet av KOOP.
6m8sinthstl girighet,, oliirdhet, trilngsinthet och Syfabriken Linnéa, stiftandet av Ferie- hjärtats hardliet.
Vilm fäder ha redan börjat ba.rns bekliidiiadsf ond och maliga fler, denna strid,, nzen vi vilja föra, den in i ett vittnaiide om förutseende och initiativ- nytt och kra.ftiga.rc.
skecle.
förm.iiga.
Du är just ganinid nog för att g &amp; med - Klubbens sam gkör sjöng synnerligen i familjens, landets och mänsklighetens iiamn.
fiirtjaristful1.t.
Ordf.
Anna Ca.rlssoiz Och du skall f B se,.
att det Ar du &amp; r född i höll.
tal för pioniarerna och uttalade al- &amp; r det basta möjliga. '
p ag Stockholms Allminna Kvinnokluhb las v %rt tack till dein för den lyckliga tanke, som.
n i a n a d e deni att för 25 %r sedan g &amp; i spetsen för kviiinornas fri- Till våra illustrationer.
görelsestrava.ii.
Till dessa öveï1a.niii.a- des rosor.
I sir J o s h i l a R e y n o l d s tra.ffa v i den Mera uppskattat %.n vanligt blev verkligt stoi * e eiigelslte målaren.
Med skarp iiven det.
" ovanligt " vaalf örseclda intelligens och varmt konstsinne har han stil- kaffebordet ocli under.
ytterligare tal derat forntidens stora mästare, isynnerhet och upplisning och 1.everop iiivigdes Michelangelo (Eom) och Tizian (Venedig).
ett my t t kvartseke.1.
Framförallt iir han en utmärkt porträtt- D &amp; det ä~ givet att klubben u~ider sitt milare.
Haii ger knral&lt;tZr, b,ehag och tränger 25- %riga arbete samlat en fond av er- iii i sjalens liv sa.mt ar mangsidig i sin konst.
farenlneter och även tagit verksam.
del F l i c l t a i i m e d s m u l t r o n e n ?L MOS- inom partilivet i Stockholni ä r.
n-i.eni.n- gonbris första sida är ett förtjusande uttryck gen.
att till.
hösten an.ordna, en större för denne 1ionstiia1.s alstring.
En Iinoppaiide fest för att mera officiellt fira 25-års- miinniskoblommi~, ett bar11 som tittar framför minnet.
A.
Ö. sig med stora, mörka ögon, försagd oah litet; rädd som on1 Iion vore orolig för sin skatt - smultronen.
.
MORCiONB3RI.S l0 - borde icke köpa annan symaskin an.
I.
Solidar- Symaskinen, i Stort lager au in- och uflindska nyheter som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste aranti för att de med vårt firnarnärfe f6rsedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av @ got annat fabrikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
l Damkappor, Driikter och Kjolar till billiga bestämda priser.
I Symaskinsaffaren SOLIDAR, Obs.
1 Bestiillningsavdelningen.
Vasagatan sa, STOCKHOLM.
- - " I ?ager&amp;ks Sot.-dem.
IZvinnolilubb prote- sterar härmed mot det uttalande kvinnokon- gressen gjort.
Vi anse a t t detia var högst onödigt och a t t vi både kunnat och bort an s % länge helst stå utanför detsamma.
E t t så- dant t.illtag kan näppeligen leda till annat an splittring även bland kvinnorna, där sam- manhållningen trots allt hitintills varit den allra bästa.
Vi anse också a t t agitationen och var tidning kommer a t t lida oerhört av nämnda uttalande, enar de flesta ungdoms- klubbar, som ju i regel raknas till oppositio- nen, äro goda spridare av &gt;) Morgonbris " och nu näppeligen kunna f å så synnerligen stor lust a t t fortsatta.
Aldrig skall söndring och splittring föra kvinnornas sak till sitt mal! ')
Enligt uppdrag: Siri Nordqvist, sekreterare.
Från kvinnoklub barnas arbetsfält.
, Klubben bildades efter ett föredrag av fru Helene Ugland-Andersson den S mars 1.907. limnet var: Kvinnans stallning i samhället.
29 personer ingingo som medlemmar viit Ii lubbens bildande.
' Under de gängna t i o ' h e n har klubben hgl- lit 120 ordinarie samt 5 extra möten samt avhållit 6 offentliga föredrag över företrä- c ' iesvis sädana ämnen, som belysa kvinnans stallning i samhället.
Klubben har låtit sig representeras genom ombud vid sex olika konferenser och kongresser.
Vidare har klubben deltagit i den upplysningskurs, soni var anordnad i Malmö 1915.
I likhet med; ivriga organisationer har klubben deltagit i.
.
.i: ~.kets parks ärsstammor samt arbetare-:.
J .. lmuneris julbasar arligen.
Jubben " har i agitationshiinseende under c: gångna aren sålt 3,000 ex. av kvinnornas tidning Morgonbris samt slränkt en argiing av denna tidning inbunden till arbetarekom- niuiiens bibliotek.
I kommunala institutioner har klubben re- presentanter: i f attigvårdsstyrelsen och all- männa pensionsnämnden.
I arbetareorgani- sationer har klubben 2 representanter i sko- arbetarnas f aclrf örenings styrelse samt 1 re- presentant i kommunstyrelsen.
Bland viktiga frägor, som klubben.
behand- lat och gjort uttalande uti, kan namnas: nylr- terhetsfrågan, Irvinnorösträttsfr~gan samt fr8gan om kvinnans ställning till de lcommu- iiala frågorna samt ett flertal andra för kvin- norna och arbetareklassen viktiga frågor.
Klubbens arbete synes dock icke uppskat- tas såsom det borde.
I tider, då våldet firar sådana triumfer, borde arbetareklassens kvinnor låta sig an- geläget vara a t t genom livligt deltagande i organisations- och politiska spörsmål skola sig, för a t t vara redo a t t aktivt rycka in och deltaga i det arbete för mänsklighetens ' basta, som i mycket stor utsträckning är för- behållet just kvinnorna.
1 \ 19edlernsantalet utgör f.
n.
14.
Vi avslitta denna berättelse med förhovv- ningen a t t vara klassystrar bättre än h i t t ' h m % förstå och uppfatta.
heh.ovet för arbe- tare lrlassens kvinnor a t t göra sin mening hörd och gällande i förekommande viktiga samhälleliga f rågor.
Styrelsen.
l Fagerviksverken. '
Fagerviks Soc.-dem.
Kvinnoklubb hade si t t arsmöte söndagen den 29 april.
Styrelse- oc: h i.evisionsberättelser föredrogos och godkii n- des.
Medlemsantalet är för narvarande 1 5 5 godlriinda.
Klubbmöten ha hållits 22 s it.
Offentliga möten ha hållits 5 st., däribland t 3 n sommarfest, och taalare ha varit Agda Ös; t- lund, Kata Dalström, Tyckor Vretman oc: h Georg Nordqvist.
Av tidningen Morgonbris ha salts 900 e x. samt en del broschyrer och p &amp; listor ha i n- samlats kr.
39: 20 samt skänkts ur klub ' b- kassan 10 kr.
till fru Zeth Höglund.
Under det gångna arbetsåret har en agit a- tions- och en jultomtskommitté arbet.at mi?
d ett ganska gott resultat.
Den senare har bl.
a. utdelat kr.
275: - i pengar.
Deltagandet i klubbarbetet har varit my ' C-.
ket livligt och har det debatterats en m.aq; d olika frågor, bland vilka m &amp; nämnas de vi k- Min mo tvi1.j a f ör at,t &amp; h, sp8,rvagn m&amp;st,e tigaste: Höger och vänster, Socialism, Vill ra ge vika.
Jag var s &amp; trött och r5ig.n s &amp; lang.
äro våra värsta fiender?
Humanitär barnah; t-:.
I en ii %pvagii tog jag plats.
Det, s a r etk s. k. ring, Står klubbens arbete i strid mot religim ös uppfattn.ingl, Vilket bör gå före: klubb el1 er arbetaxtag.
Eli yngre, snyggt Iil&amp;dd arbe tare, @ inde hemarbete '?, Kooperationens betydelse, Hu: ru ställer sig kvinnoklubben till kviniiokongrc !S-.
rnis en närgAngen iippni %rksanil~et.
Omotive- sens uttalande angående partisplittringen?
rat som det var pinade det mig ocli med glädje Vidare har klubben deltagit i Svens1 ra motsag; jag malet för inin färd.
Med snabba freds- och skiljedomsföreningens kongre ss steg slryiiclade jag över gatan, inneii - till min 1916.
Utgifter och inkomster ha under året bala n- stora, - förv&amp;n.ing följd av mannen.
Jag kunde serat på en summa av 700 kr. '
e,i öka takten.
och ha-rmseii tBriizte jag tvärt Styrelse för kommande arbetsår blev: Ic ia Andersson, ordf., Siri Nordqvist, sekr., Han1 la stanna, d. &amp; i samma ögonblick lian nämnde Haglund, kassör, Rode Söderlund, vice sek r.,: mitt nmnn och hiilsarle.
, Jag förstar nog att och Lydia Pettersson, vice ordf. Revisor er: fröken ej kan k#una igen Smedmans pojke B.
blevo Helga Holm, .Ida Olsson och Kristii la 1 sade han.
Sineclnians pojke!
Var i mina min- Vretman.
Arsmötet, som gick av stapeln i feststil, vi ar.
nen ~liillle jag söka!
- Jo, jag mindes.
Eli somnlnrsolig söndag f ör rnhnga, m&amp;nga präglat av en kamratanda som aldrig föl: r; kanske mycket därför att våra män fin {y, år seclan.
Det var tidig morgon.
Far ocli vara med och fira vår 2-års tillvaro, men a n-. '
jag vor0 sysselsatta i var tr %dg&amp;rd, som far tagligen mest därför a t t klubben bjöd sam it- liga p %: kaffe med sju (7) sorters kaffebrö d.; agilade all ledig tid, ty han alskade blommor.
Tank er i dessa dyrtider o m det inte slcul le.
Dagen lovade bliva het och vi satte upp skydd bli feststämning.
Ja, vad skulle det d % 1:) li: för sm &amp; plantor.
D % koni Sniedman, en av feststämning av?
fars ganila axbetar@, g h g e n uppför.
Han in- Angäende uttalandet, som Kvinnokoiigre: s-.
bjöcls att taga plats p &amp; en B %nk i närheten sen gjort, i anledning av den nya partibil d. ningen, beslöt klubben a t t göra följande u it- och far beredde sig att avbryta arbet.et.
Den gainle s&amp;g bekyniiiad ut.
NAgra kllclagliga ord talande: ' Smedmans pojke.
&lt; ' q: [ALLTID SISTA NYHETER inom avdelningen för f FiPa och valgjorda I för läder Gossar och Flickor i alla åldrar.
\ I (I 1 I I J Finare Flick- och D a m - J VSlsorterad ' för barn i ' alla Aldrar samt Kembels skodon.
Specialit6: Dräkter och Kappor.
Prfma, reella varor.
Billiga, bestamda priser.
.
.
.
.
2 26 PA U L U. BERGS TRO M S al^ DROFTNINGQATAN FwllaitHndig Barnekipering.
STOCKHOLM + - w * * * * 1 b ' Besök Fotografi- vAr moderna Atel ier.
.
.. - s -.
.
.
.
-.
.
... -.
.
- - -.
-.
.
- ".
L, .... - .L -: - i. --- .-.- .. -- ------.
--
M~ftCOfikkIS.
.
.. .- .-.
.
reclrert iii pA dem ocli de smutsiga kortlappar de Iianterade.
Ett par Iialvtömda ölflaskor liacle 12mns~t rn5i~keii Uverallt pA bordet.
Vid bi behåller tänderna friskaj initt iiitrii,de gjosde de ett uppehA11.
Snied- vita och glänsande.
nians pojlre - lite liade jag tiiilrf ixi:ig en Ikarl., inte.
D &amp; stod synen med den ganile €ör mig och d l blyghet fijrsvanii.
Jag vAgade mig n&amp;rinare den, som jag.
trodde va.ra Smed- har en härlig, milt upp- inans pojke, och bad: nSiiBlla du!
Kan du friskande smak.
inte shtii~ upp ined att s:pelsi, och supa.
D u g&amp;r under och din far ar s &amp; ledsen för din kinll.
slialla du., Iran du inte?
B Min be- 1i8rskni.iigsf örlnhg-a tog ilnt ocli jag började tillverkas med största on-I-; torgrhta.
, Kör u t jiintaii !B befallde Smed- iiicins pojke.
Som en pil var jag inton-i dör- sorg av utsökta råvaror.
ren.
Wedlroixinieii p &amp; gatan.
grei; jag ut.
Det var mitt minne av Sniedniaiis pojke.
Kanske ina skall tilliiggst att jag fick mycket snu ' bbor för ett föflcl&amp;cle, som blivit illa tilltygat s v kostar endast 75 öre för jord och thrar.
dubbelstor tub.
Xii stod jag mitt i Stliregatans vimmel,: ~nsikte mot ausi kte med Smednians pojke.
Och SA 1:h: liam sjiiiv be.riitta: aFrölreii var sA ' n liten.
flicka ocli: I; aii ej iiiinnas det.
Farsan ~rbetade Iios frölmls far och jag vas nog inte; A, litet slarvig pA deii ticle! ..
S &amp; gick far min 3 ~; h bad.
fdwikbr ' n 0111 bist8nd.
Rail.
vhtacles över till oss ock som han.
var k5iii.d fUï att; blir ordentlig vs~ra lika st15ng soni ~ * iitt; vis var jag nog litet utan ~.kcld fastiiri js~g visade inin Iiavst, Deii frulir- tade dagen Ironi.
De v5ia tocle.
ordeïi 1.1 teblevo.
H S L I t ~ ~ l ~ c on1 l e att 14 alla iiro iimilade till att bli ' goda.
On1 iman.
sjUlv ville gBra litet till; A I.yckii,clss nian.
Men, -.
det var ji.i.st clet Verksammaste metallputspulver soni var s \ - hast att i:ii.se.
0cl; sh iiiir Iian gick i burkar i 25 öre.
hiilinde han mig i ryggen och sade: ~l; A.t se att det blir karl a \ - dig.
a - S &amp; med detsai-rinia viisledes oc ' h följdes av tystiiad.
DA I ~ o i clet.
~ i bytte jag inte oin lev~isclss~tt~, neej, c1.e.t gjorde Den gamle.
~l&lt;rZ ' Iiide och tAr1Us snyftade huil: i ag in te.
Men n o g gjorde f obri1ii.iriis upptrii-, Han gkr iiiicler, min pojlre.
Hela T-ec; ' liolön.ea clancle mer verken in om lian gormat p k mig, super och spe1i.w Ban bort.
H m skiirns inte.
50111 alla, dom andra.
Nu kiiiide jag igen frö- Hels natten Bur lian \ - arit iite.
Kyss Ironi lim k m oc ' li s &amp; tyckte jag clet var SA roligt att f &amp; h.ein med en an.iian clïii~nirnel .i sBllsliap och.
liiilsa.
Jk~g %r gift nu.
och liar en cluktig i i i i sitter dom r i d Iiortlilpparna.
Allil, haii gE~r Iiustrii och ett par pojkar, som jag hoppas imcler.
B myclcet av.
Och nog har jag berattat dein Med fasa blev jag vittne till sorgen.
-- om cle~i.
lille ' flickan, som g e t SA bittert för Far skic; kacle bort mig.
J a g följdes av hans röst, soni talade tröstaiide ord .. Smednia11s bodde e j IAiigt ifiiiiii OSS.
En.
ganiii~nl fal ' lfiisclig Iitik, p &amp; alla sidor omgiven s v to ' briksplmitage, i:i.tom pQ clen som vette; It: gatan eller backeil, vilken leclde dit, clelaile Smedinans med ett par mclra, familjer.
Dit styrde jag kosan.
E n raiilrig tsiitrappa leclcle till övre vOiiiligm.
Tjtm att kr in il; ^^ ijppnaile; jag dörrsii.
En of örs.r.srligt hGg trösl~el gjorile akt jag med ett skutt stod mitt i ïu.i.nrnet., sindfkclcl av cleri Iisst.ig,z proinenaden.
DL1 först koni j ag ti l1 ' besinning.
Vail vil.Ie j ag?
T7j.d fciiistret siitto t \ - &amp; kedar.
Jag clijmde efter skiiggstilbben p9 clen tiden.
Soleii liei ii r: &amp; BAGERI-, KONDITOAI- MEJERIAFFAR EZ RIKS 1x4 ag.
ALLM.
81 82 A, --, BIRKAGATAN 12, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68,.
GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSOATAN 13. fars slri~ll.
Frljken nib tro jag var nog ej s % rAbarkad.
Det var iiog mer pA ytan.
E t t litet os ' lryldigt bmn har inkngeii g: ' arig Irommif i r8tta ögonblicliet!
Garnle far fick leva nhgsa fridfulla &amp; r i mitt liem och vad han vglsignade fubrikör ' ns niiiiile.
Det var clet jag ville lia sagt,.
n Än.
en g&amp;ig lockade Sii-~edmans pojke mig till tarar.
Min hi: var clöcl.
Kuniyen för brödet \ - ar fUr mig infingan.
gang svAr.
SA skildes jag f ï h ~ m e d n i ~ ~ pojlre, ns efter a t t hava liiinnat niin adress.
Mol: I; .iiiicle B.on.oin ej alls och clek föi:vBuacle mig att Iion bad on1 den.
Veckor hade gatt.
Det koni ett brev.
Sti- len var mig friiimiande och röjde at; t avsiin- daren.
ej sliiie~ ofta.
J a g bröt det.
Det * inne- 11611 tio kronor och följande h i i h i n g stod y r h t a d: B Till deii lilla fliclcnn frAn Sined- inam p0jka.r.a För dem slci~lle jag ej bliva annat %ii der1 lilla flickan, t.y jag liacle ej bett oni iiAgon sLclress.
NUIIIIU AUSOV.
-- --. ---.
Tillverkas endast av mas- sing emedan fotogenkök av stål rosta.
- m Välgörande v i d 1 I - Snljas hos alla Jiiirn-, Bosiittnings- och Kooperativa a.ffarer, samt hos AKTIEBOLAGET RADIUS, STOCKHOLM.
B ALLMANNA SPARBANKEN V Stockholm.
htalar hiigsh spar kasnrinla.
Kassafack uthyras irån 5 kr.
pr Hr.
Orundad 1883 Högsta gällande ranta.
anken.
t Emottagen?
ins2ittninga~ till häigsta.gällande ' rsnta.
Propra sängkläder för propra hem, Gelliwaore sot.-dem, kvinnoklubb Anvand Soii.-dem.
kvinnornas ~entralstyrelse: avhuler ordinarie mote 1:sta och 3:dje mSn- dagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Ordf.: Folkete HUR.
Styrelsen.
SY s t ermadrasser i Eilra siniar!
Fru Anna Sterky, Barnhuag.
16, l tr. A.
T.
72 90.
Malmlbeilgets soc.=dem.
kwirumo.~ Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. klubb avhaller ordinarie mote andra och eista rnhndagen i varje manad.
Nya medlemmar halsas v&amp;lkomna.
Styrelsen.
h e s t hygicinisla, bekviiinn ocli.
vnrnlitign övermndrnss.
S~utermadrnsssrnu iiro infördn i m8nga tiisentnls hem.
Aniviinfliis pli Inrrn.
retter, sjuklinm.
hotell m. fl.
Sistri.
livhet.
typ ~Lnurns, relion-inienclertis siirsl; jlt A t öm * tklign och sjuka, apcci- nllt rouirintislit sjukn.
personer.
Vid köp riv Systormnclrnsser tillse att de biirn vidstfiende ~kyddsniiirlie s Systerns.
A terförsaijarc p &amp; nilo störro platser inom inn.
det.
1iit~-go.
bcsiirivning sandns grntis o. frniilw.
Å h u s see.-dem.
kvisinoklubb av- Sot.-dem.
kvinnornas samor~an s i a o ti ns i Stohlm utyrelse eammantrfider 2:a mhdageu B&amp;lles ord .. möte 2:dsn m&amp;ndagen i m&amp;iladen i mikaden .kl.
8 e. m.
A Bryggerisrb.-förb Id.
l /, 8 e. m, i Folkets HUS.
exp., Barnhuagatan 14.
Ordf. och korresp.
Styrelsen.
fru A. Fr~sell, Upplandag.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklwbb av- baller ordinarie möten 1:sta och 3:dje mhiida- ~tackhol$s s6dra kvinnoklubb gen i varje m&amp;nad i Folkets Hiis ' lilla sal kl.
(eoc.-dem.)
avhaller ordinarie eamrnantrii.de 8,30 e. in.
Styi elsen.
Imta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkete Hus.
Eskilstrina kwinnok0ulbb avhiiller or- Ordf. fröken Anna Stmasson, Grindsgatm 10, III, ~ktlebolaget " Stockholms Yaddfabrik, I,iljt.Iioliiieii, Stocliiiolin.
dinarie möten 1:sta m8ndageii i ' varje manad Stocltliolin.
k.1.
3.30 e. m. i Folkets HUS, rum n:r 4.
Styrelsen.
Kikstel.
1274, 20iiO, 2058.
St .. tel. 81 76.
6006..
Styrelsen.
Sthlms hllm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
Stockholms Tjanarinnefbrening avhiiller ordinarie môte 1:eta mandagen i Arvika See.-dem.
kvinnoklubb av- hiiller ordinarie möte 3:dra n-iAndagen i inhila- avhaller möte 1-ta och 3:dje toredagen i varje manad kl. 8 e. m. den kl. S e. m.
S Folk &amp; Hus ' C-sal.
varje m h a d kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli 0 b p.
l Lokal i P-salen, Folkets Hue.
Sty~elsen .. och aug.)
i Folkete Hue G-sal.
Styrelsen.
Lotteriets kontrollant: Not.
i Överst&amp;thallareamb.
Birger Lundberg .. Lotteriets förestlrndare: Ernst Norde.
HUVUDVINSTER: Egendomen Ledingehem, med åbyggnader, 87.7 tunnl.
Egen clon-ieii Styrelsen.
- - - sy iiiierligrri.
~ t ~ d i ~ ' 13elGgeii frt i Knivsta socken, St0cIi.110ln-i~ 1 iiii, G kim.
fi.bn Knirstn j ~riiv~i.gsstntion jiirnviigeii Uppsala-Stocildioliii med ~i~rnwia~lilagd areal S7,7 tiiiiii.l., varav S7,7 tiiiiiil.
; r $r5clgbrtl o d i Aker, 4 ti niii l. iimg och.
56 tunii l. skog ocs.li: \ .iugrilsll.k.
Triidgkderi ligger i södersluttning och iii.
försedd med f~iilrtt.i.5~1.
Akerjoi:i \ i.ii I) estA.i: dels kl. \ - iiy yl la, dels av l %ttjorcl p &amp; ler- egen domen ' best.&amp;r ciiika 5 ti iiiiil.
a; v .ii.hUdit ~ a c l i e r II iigskog, s %.vlil barr- s0111 lövskog.
botten, Av skogeii, sorn p; 3 tre.
sido]: oi~igivt?
: ~: %r odliiigiliur.
CKixdeii fthApi: 3 Iiiistar o &amp; 112 n u t - Skogelis ykast:i.iing iir sturin 211 gArdeiis behor.
5-10 tuniil.
skogs- o &amp; 1ik~g1~1ui.k ' kl.eatiir.
Abygpa&lt;1rl-l.i.ci, ~oil-t ii ro i gott, st&amp;ncl, ' l.iestd av boniiigs ' hus och Is~clnghrcl samt loge, 1,) htle i i ncli~s tegeltak.
; ii: OBS.!
Krets gröda tillfaller viun:ireii!
Tv &amp; presentkort a livsmedel Kr.
8,00 Vardera, presentkortet, giill~i.
{L 4,000 kr.
Varorna f &amp; av vinnarnn .fijre ilen 3. jaii.
1.920 valfritt, iit.tagas yA, fiilji~iitlr plat- ser, l-ios: har i i e d ~ ~ f ijrteckriai.clci n Si i:iiior: STOCKI.IOLM: Sth ' li-iis Slakteri A .. - B., h.
G. Bergfalk JU C:o,.
.
Koiisi.imtioi~sfös.
Sto (: ' I; 1ioli-i-i.
MA ' LMO: Bi:e,clrilc S y s t.riirn, 13.
Aug.
Ni ' lssoii, C.
TV.
SYc1el; Um.g.
(: O~RIEBOIZG: Hiilaiider cP: C:o A.
V O I L Beis, FI.i.i.lcl a Sk ii ' l d l.mag.
NOB:RKOPING: hiig.
Erilissoi~.
k (':: o, Erik Olssori, A.-B.
Petterssoii k Ja~is~01-i.
SUNDS VALL: Percy F. Luck &amp; Co, S i i i i d s ~ d l s Slakteri A.-B.
Bostad slagen het i Stockholm Kr.
med full äganderätt - LZgcnhetrii iir hel~.igc ?ri Riji.st randsgataii 54, samt.
l~estbr al- 2 stora, soliga ruiii odi.
kök iiioiii ryiiilig taiii ' biir inscl 611. ljiis, siui-it, stora iitryinmeii.
Till- kokgas, w. c., hiss o &amp; pis ' kl): ~lli~) iig t.riirle tltw 1 okt .. 1917.
K-R-l-T-bil, 4-sitsig, 25 hkr.
Kr.
(6,s e ' l q p ~ t torpedkarosseii, koda, riiigm:, frbn i ~ i i t ~ i - i - i o l.)
i l f i ï ~ Plii- iii~~~: lipssoii.
&amp; Co, Stoc: ' k l.~olri-i.
E t t Ai:s fritt.
gurk~ge s~~i-nt iitl) ilil~~i ngs- I&lt;I.L~s iiigbr .i vi ~istt:.ii.
Bland de övriga utvalda och dyrbara vinsterna miirlras e n Salongsm6be1, vlird 2,416 kronor; iivensom möbler konipoiierade av den f~mnstiiende möbelarkitekten Henning Möller.
Lotteriets iitstiillningslokd, Birgerjarlsgntaii bi, Slockholm.
Lolter h 2 kr.
säljas överallt, till laridsortcn efter rekv.
utan förskotts.
l i k i d, helst A brevkort under ndr.
: Laudstoi ' iuslotteriet, Wybrog.
11, Sthlm 5, d i 35 öre till porto och dragn.-lista.
tilllroin~uer.
Stockholm.
A.-B.
Arbetnrne~ Tryckeri, 1911
