# ID: svediakorp-per2428
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,702
# sentences: 816
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Som iing.
Soni äldre.
SOFIA PEROVSKAJA.
mormor.^ VJERA FIGNER.
VJERA FIGNER.
Före fangelsetiden.
Efter fängelsetiden.
VJERA SASSULITSJ.
Ryska revolutionsrniidrar.
Av FLOR VIOLA.
Det har i dagarna av ryssar sagts, att Ryssland, R y d a n d, sorgens land, de voro niihiga soni bände sin skain s % nar akall din tår~jtod sina?
djupt, att dc inte vSgade se en europé Långt.
i fjiirran en purpurrand i ansilrtet nar talet rökde sig 0111 dc.11 bidar om sol för dma Fyska bloclsregimen - meii gudskelov, trötta skaror, kuvade man, i111 kunna vi tryggt se envar i ögat: vi hungrande barn och kvinnor!
ha gjort vart, g j o ~ det t grundligare an Alla dessa fhgslade aro i~bgot annat follr före oss!
tappra man och hjdtinno~!
Iutet lands folk har kant sig sa.
- -- Ryssland, ser du - frihetens falk skuldmedvetet angiende ' sitt förhål- över dig fldlktar vingen?
lande till Xiltei:.ilationalei?, soni ryssar- Såg du botten (soygens kalk lin, nieii.
s5 ha d e.
ock &amp; hu gottgjort - frihet ilar dtt som ingen!, Redaktör: JULIA STROM-OLSSON.
inera iiii vad cle1.m regering försyndat sig.
O ch utan revolutioneiis fullbordan Inade dc s&amp;dana iniiii och kvinnor i sitt sällslcap, som berättigade dem till rang- platsen vid ii~teri~atioiia.leiis - bord.
Och det ar ilagra av detta lands re- volutioiisfignrer vi skola presentera f ö r Morgoiibris läsare.
Detta i .anlcdniiig sv det bekanta tclegram.met om den i dagarna frigivna ' ' Mormor ' ', so111 hon genienligen Ballas av sitt lands follr.
Hon liar.
in&amp;nga i1am.n och alla skriva Pris 15 öre.
2 - - - MORGONBRIS - - hennes langa 11a.11111 helt olika, inte ens nötc i p r h a r ute på Volga, iiii i sko- Plechaiiov samt represe.iitcrar alltsa - 11 o r d n i ' k e r = socialdc- själv; clet skulle se ut s i här: J e k o- jvera-llt förföljd av gendarineriia, vilka niokrater, till skillnad frå1i n o r o d- ' teriiia K o n s t a i i t i i.
~ o v a i7ii.l ett tillfälle i Odessa voro heiiiie så n .a j o r n a, nihilistpartiet.
Skulle sa ~~islro-~uschovslcaja.
n.iira, att de mötte ' henne i trapporna, va.ra fallet, s5 f i r ho11 se, att det ryska Ett namn som iiite m h g a av oss sett i ä r dc skulle upp för att häkta heniie, Eolkets seger över tsarismeil låg dock i dc fragin.ciit vi ha om den ryska revo- 114 ?ii ho11 m r den1 alltför slug.
Men så i det kckcn, till vilket ho11 med sitt.
1utioiisröre.lsen.
Vi kanim f örresten s i var hoii lielt plötsligt försvuiiileii och skott gav appe ' ll 1878, och inte alls i litet till detta lancls förg:rnndsfigurc.~: i ingen visste ett ord om Morm.or förrän reformer.
det socialas tjiillst, varför det kan ha 1909, då en lieniles gode van fick Den hikiliist koininaiide revolutioiis- sitt intresse .att preseiitera dem.
Mor-; niugglat till sig ett brev från Peter- £igureii var clen ii. %got mera bekanta mor, soin vi lrunna kalla henne, var ad- Paul-fä.stni1ige.n.
Bremt va?
från Mor- V j c r a F i g ii e r.
En bedårande so- lig, född 1848 i Verizo, dar hon ganalra mor och i detta uppmanade hon dem cietetsflicka nicd en svikt och en grace ung kom, genom sitt vänsälla sätt och a t t inte tappa modet, trots den bedröv- i ghig att varje student " tappade " f ör alla av medlidalicle klappande liga Aseffhistorien.
E11 historia som.
koiiteiiansen och svor för he.nnes skön- hjärta i ' nära kontakt m.ed s jälva f ol- &amp; all ha tagit henne sardeles h h t, meil hets skull revolutionsf anan trohetsed,.
ket, för vilket hon snart blev en dyr- hon t.appad därför inte sitt mod, vil- o6h det säges att ho11 inte blott satte bar lrlenod, tack vare sin stora intelli- ket hon visade i den rättegång som sitt f örstånd till norodnajoïiias h.jälp gens.
Redan %r 1873 var hon terro- följde och.
varade i 2 8 m % n a d e r. utan ocldi sitt sböiia utseende.
Och ristiska partiets ordf örande.
Här kiim- Vid den sista rättegången förelrom mcl- särskilt fhigade hon den studerande pade ho11 med liv och lust och särskilt.
lan henne och domaren skarpa repliker uligdo&amp;m f ör revolutionens sak.
Hen- gick ' de.ras agitation u t på, att erövra a n g h i d e anklagelseakten, vilken ho11 nes speciella gebit var antimilitarismen bondeståndet f ör sina idéer, men re- vägrade mottaga med följande ord: och hon blev på kort tid sin rörelses ' dan efter ett års arbete satt hon i gen- - Hall er beredda, t y jag %r den- mest populära person.
Meil hon skullo.
ciarnieriias Idor och fick efter 4 å, r s samnia nu som 78 och de ryska cl.omsto- dock inte f % ostörd fortsatta, t y geii- r a ii n s a k ii i n g 4 ars straffarbete larm ha val heller inte.
förändrats!
darnierila vilade iiite på sina lagrar ef- - först i Sibirien och sedan i Bajkalom- Allts %, jag behöver ingen anklagelse- ter häktningarna efter kejsarmordet pB rådet, varifr %n ho11 i tvenne andra kvin- akt!
Alexander II 81.
Alla Figners med- nors sallslrap lyckades fly.
Men hur Tillslutspordenia~iheime:.
.
svurna häktades, men Figiier lyckades hitta ut ur dessa öde bygder?
Jo, de - Vad sysslar ni egentligen med?
a aren man inte spana upp förrän förraad engagerade en bonde,.
vilken, en- - Tänk, att Eysslands domare ä.ro först skaffats, och en sådan köptes * för ligt påståenden, fick som dragplåster så, okunniga om mig; veten iii verkligen den lilla summan av.
10,000 rubel i ovanpå ekonomisk valuta det löftet, att inte, att jag propagerar.
för revolution Charlrov år 83.
I sällskap med Ljud- de skulle lyckliggöra honom alla - tre.
bland folket?
svai ' ade hon.
Och så döm- mila Wolkerstein och ett par andra Och, herre gud, han var ju blott en stac- des hon till livstids Sibirien och befann dömcles hon till döden men benådades.
nu ' inte en så- sig 1911 i Kirensk, plågad på det gyyin- 84 och overfördes detta år, smidd i en kars man, och ' vad dan nbr han står alldeles inpa " salig- maste av gendarmer.
.
.
järiibur pi, en mudderpr %m, till det hetens port "?
Förskott naturligtvis!
Saniina &amp; s som &amp; 1ormor häktades för- ondslrails giftstalle som kallas Schlus- Men s %dant gavs inte.
Deii ryska miss- sta g5iige.n sköt den unga vackra flic- selburg en m %iislrensnatt i augusti.
tänksamheten från båda håll.
Alltnog, Itan V j c r a S a s s u l i t s j polismas- Härifrån transporterades hon efter 13 bonden övergav dem, vilket ledde till taren Trep0v.i Petrograd, men hon fri- år till Sibirien, varifrån hon lyckades att de upphunnos av kosackerna och kändes av juryn, eftersom Trepov inte efter 22 års lidanden återfå friheten.
återförde8 och ' resultatet blev 5 &amp; r till dog och s &amp; tyckte man synd om detta Ho11 reste, som vi nog minnas av tid- för besväret.
Men år 1854 inträdde en " gudomligt vackra barn ".
Den 5 fe- iiing ' arn$, då direkt till ~ r a ~ o t k i h mild period, och hon återfick friheten hruari 1878 inledde V j era norochajor- Loiidoif och vax i England tills detta såtillvida, att hon fick vistas i Tjita nas krig mot tsarismens bödlar på det krig bröt i11 över världen, då hon åter till 98, da ho11 flyttades till Ryssland, sätt, som hon trodde skulle gagna bast, foi hem - till fängelset igen!
Genom där hon sattes under bevakning.
Ho11 iiämligen nere bland de direkta utövar- spioner hade ut.rönts att hon fortfaran- lyckades dock undkomma och reste så na av förtrycket.
IIon hade börjat de var osäker fBr tsarisnien, och d &amp; ii&amp;got år senare p5 t u r n ë i me rika för tvivla p &amp; resultatet av att ta systemets s å:.
.
att samla pengar till 1905 års revolu- toppfigurer, ty för en tsortitel vedervå- Sedan kunna vi iiänma iiagra ur tion, och pengar fick gamla mormor i gades nog hur mycket som helst, och högen, alla lika berättigade till.
vår akt- massa.
Av n %gon anledning - en tvist diirför skulle en ny taktik aii.r~aiidas, ning, t y i en kam.p mot en fiende; dar i terroristernas organ " Cleb i Volga " och den som började denna var den minsta insatsen galler livet, förstår inan att därtill fordras mera 511 vanligt - reste hon tillbaks hem., och shille unga Vj era.
Heimes 1 1 a 1 1 1 1 1 har arv oförklarlig an- iilod.
Bland de senare ha vi då 1890.
kanske undgått gendarmerna, men hon k u n d e inte tiga utan eldade upp sig 1.ediiing rakat i glömska eller ocksa i Schlusselburg S o f i a G ii 11 s b e r g, på nytt, och det a r förvånande att se filiiis ho11 inte i livet mera.
Men skulle som skar av sig pulsådern f ö r att skaffa och ta del av de glödande och lidelse- sa kara, att hon lever bland de j lindring åt andra fångar, och det p %- fulla brev hon skrev i deras tidning.
Schweiz iiiinu boende ryssarna, så döl- stås att hon var sista offret i den kamp, Trots ålder, ensamhet och överhopning jer hon sig under annat namn.
Man som.
fiirdcs från fåi~garnas sida mot av arbete flackade hon ondning på- de hiiller för troligt, att ho11 övergi- geiidarineriia.
Efter henne ha vi F. ryska järnvägarna i 6 %r och orgmi- vit sin ganila tro p5 attentaten och.
ar- A r c h a ii g e l s k a j a, bekant från seradc stepplandets söner.
Än höll ' hon hita:w 11.u sectan.
Br 1890 i sillskap ined den stors skandalp~ocessen i Snratov ' I&lt; r a p o t lr i n skriver det som 11~11 zarna och iiil i städeriias kallardjup, Rysslands ' ' '
Sot.-dem.
kvinnof örening revolutionsåret, das hoii dönicles till beslö t 5 sitt smastc 1.110 te, inecl anled- livstidens Sibirieil för hoil i uppbrnsat ning av cleu Soc.-dem.
lrviniiokongres- tillstånd svarade en brutal domare.
seiis uttalande mot oppositionen iiloni Niimilas m &amp; ocksa B o ii j a P e w o s k a- Underhuset för kvinnorösträtten.
partiet att görs f öl j ande utta !anclc: j a,HessiHelf mannocliFruma " Klubben beklaga.r, att ceiltralstyrel- ' George deklarera sina se11 kj.
givit någon represecta.nt för F r u m lc i n.
Den senare sköt p &amp; gen- Asquith ooh Lloyd.
sympatier.
oppositionen tillfälle ett narva-ra å darn~geiieraleii T.
N o .rr i t s k i i maj IJnderhuset har med 341 rögter mot koiigresseii.
Skulle iiligot uttalande 1903 i Kiev, vilket kostade henne 11 &amp; r; ' 63 godkänt framställningen frhn en kon- ifråga om partistriden gjorts, borde till föga b h l a d, ellik attentatet niiss- ferens av alla partier om en röstr&amp;tt+ detta skett f örst efter en diskussion, lyckades.
där b %da pa-rterna f %tt tillfälle att för- Ja, dct fi~iils tusen flera, vars namn reform till förman för kvinnlig politisk svara sin stii~idpunkt.
Lika.så anser gatt i glöniskans hav,.
men de ha dock rösträtt, Aequith, som hittills varit av- klubben, att kongressen motsagt sig dirför icke levat sitt liv förgaves, de gjord motst~ndare till röstriitt för kvin- sjalv, d % den den ena g8ngen föilrlarat, att dc soc.-dem.
kviilnoriia böra arbeta ha icke offrat livets glädje och gått nor, förklarade under debatten att han för a v v ä p ni 11 g och den andra gan- ej längre var motstándare till densamma.
grasliga pl %gor tillmötes för intet.
gen.
uttalat sina sympatier för ett parti, Lloyd George uttalade sin varma an- vars ledare haft anledning att med Kvinnan intager i den ryska revo- slutning till A~quiths förklaring och glädje lcoiistatera " den vaxande för- lutionsrörelsen en långt mera framslrju- framhöll kraftigt kvinnornas betydelse svarsviljan inom partiet) ', och som s %- ten plats %n i andra 1andei.s sociala för amrnunithnsarbetet och det mod de ledes kan sagas ha tagit avstånd från kamp, detta beroende p &amp; hennes stora tidagalagt vid.
behandlingen av de far- de antimilitaristislra idéerna.
Dessintoni insats rent personligt och det ar detta har kvii~nolrongressen genom sitt utta- liga sprängämnena och under Zeppelin- lande i frågan ej befrämjat enigheten som ger den ryska kvinnogestalten dess a.nf allen.
bland de soc.-dem.
kvinnorna iitan i charnie.
Det ar också något inre be- stallet infört split och tvedräkt även hov hos dessa kvinnor, som velat göra bland dem. '
' sig gällande, ty i alla de ovannämndas Det uttalande som har %syftas och psykologi framstår blott ett, och detta soni antogs å lcviiiriolzoi~gresseii har föl- ett, höljer dem med ovansklig ara: n1e.d Under d ~ n i i a rubrik skriver Rösträtt jande lydelse:) ' Enar oppositionen inom den svenska so- varje sjalens och kroppens fiber ha de f ör kvinnor: cialdemokratin under det den socialdemokra- Deil Hanimarsk j öldska regeringen tiska kvinnokongressen ännu är samlad ut- svurit tsarismeiis död!
Och detta inte h.ar avgått, och nu frag &amp; vi: skall den sant en paroll till lacdets arbetarklass a t t blott för toppen utan fastmera syste- nya regeringen försona vad den gamla splittra det socialdeniokratiska partiet, anser mets pe.rsoiier.
Den ryska revolutioiis- brutit i detta avseende?
Ämiu finns sig kongressen pliktig uttala, a t t aldrig skall kvinnan ser i envar systemets de tö vare tid att t.ill enighetens främjande till söndring och .splittring föra arbetarklassens och socialismens sak framat.
Kongressen ar en.
bödel, från vars smutsiga fingrar 19 17 års riksdag framlägga propositioil övertygad a t t den Överväldigande delen av droppar ryska medborgares blod och oin rösträtt och valbarhet för kviiinoxl.
Sverges arbetarklass s k d l med oböjlig kraft Statsminister Swartz vaz medlem i tillbakavisa parollen a t t förstöra sitt gamla darigelloin blir denna bödelsdräng hen- uppbyggt och befäst under mer an en den regering, som %r 1907 i. propositio- parti, h %rda strider.
Ty arbetarklasso~i mansålders I - grund nes rent pemonliga fiende!
nen om allmän röstriitt för man gav oss måste stå samlad i ett enda parti, samman- och botten ä r den ryska kvinnan ett ett tydligt löfte om att kvinnans röst- smidd till en vilja i anfa.11 och försvar, om den hjärtegott vasen, men livet p % en bredd- ratt " i en nara liggande framtid koin- skall aga nödig styrka i kampen emot social- ' demokratins elionomislrt övermäktjga natur- grad, dar " man ser på livet genom gal- nier att bliva verklighet ".
Tio år ha liga fiend,er.
Gentemot oppositionens nu öppet ' ler " har gjort.
heniie till fanatiker i förflutit och många vindar bl&amp;st sedan proklamerade sprangningsf örsölr kallar kon- d.ess, men intet ' har under dessa. %r från gressen därför landets socialdemolrratiska detta ords stora betydelse.
Hon har det hållet f örnia.rkts i avsikt att f ör- kvinnor a t t slå vakt omkring partiet under g ~ i p i t s av en idé, soni f &amp; r heiiiie att jubla verkliga löftet.
Nu komma vi aiinu en uppslutning kring de klara socialdemolrratiska linjer den nyss avslutade partikongresseii i högan sky, nar hon fått veta att cn g3ng att fordra dess uppfyllelse.
h y o f ast.slagit.
kula gjort verkan, och denna idé tjänar I hastigheten synes här den goda vil- hon trognare än muhainniedaileii sin ja.n att försvara oppositioneii bli anled- gud, inför denna id6 böjer hon kaa; ning till ett angrepp mot Centralstyïel- den a r för heniie niaiiiien och guden, scii.
Aiiiiars borde vä:l vid lugnare efter- den är den solstr %le som kysser rostiga En saregen och för den nuvarande situatio.
bojan i cellen och borta i Sibirieiis aen betecknande demonstration har den 15 tanke man lcu1ma va.ra enig om resolu- eviga snö; i d h a r för den ryska kvin- april försiggatt i Söderhamn, i det a t t ett de.
tionens huvudsakliga innehåll att 1ia.n den dryckesbägarerand skälvande monst.ratioilståg, räknande betydligt över 20C ' aldrig skall splittring och söndring kvinnor, huvudsaliligen från Söderhamns lappar kyssa i f örtvivlans svarta natt, slrärgård, marscherade in till staden och up^ f öra arbetarklassens och socialismeiis den ar deras enda lön, deras sjals ideal till rådhustorget, cl5r en deputation av fyra sak framåt ".
Niigon motsiigelse kan medlemmar utsågs och uppvaktade brödby.
C.
S. ej finna förekomina, då vare sig och betyder för dem - l i v e t!
ri51is ordf örande, till vilken de överlämnadc uttalandet med ett ord berör militar-: fijl.jande skrivelse: frågan eller koiigrcssen uttalat sig för " Underteclrnade husmödrar fran Söders avvapiiing i den nieiiing detta förslag hamns skärgard f å härmed uttala våra all.
varligaste betänkligheter mot d.en utfärdade framförts av oppositionen.
MORGONBIS 1: S T A - M A J N U ~ E R f ihordningen om f örsäljning av gryn mot kor1.
S o c.-dem.
K v i n n o r n a s p % nu gällande villkor.
På grund av den re.
IKvinnorostratten i England, ' Vad vi vänta av ministären Swartz.
Missnöjet växer.
rekvireras från expeditionen Upplands- gatan 85, IV.
Allm tel. 24436. dan förut knappt tilltagna dagsransonen a.1 mjöl, som i dagarna ytterligare sänkts, al det f ör många familjer f ullkomligt omöjlig1 a t t nu erhålla några gryn .alls, då varje ku.
Ordföranden, kronolänsman Didrikson, mot- pong behöver anlitas för uttagning av mjöl tog deputationen välvilligt och lovade sända Vi vädja därför till vederbörande, a t t åtgär.
der snarast möjligt vidtagas för a t t bereda skrivelsen med t.illstyrka.nde till follrhushåll- ningskommissionen.
lindring i nu rådande olidliga f örhållanden.
C
4 - - - - _ _ ... _ ------. ----- ___.
.. _ ._-__ .. ___.
_.
... __ .____ .. _.____-_ __._.
._ _._.
---- _____I- _ _.
._ NORQONBRIS -- .- _.
__.
.
......... _ -- ... ...
....
.
.
__._ _.__ .. _ ...
__^__I.
- ... -- ...
. ----.
-- .... -.
-.
. --- .-. ----- .. - .. ----. -- ... -- m - - - M - -.
------ - .- ...
.. w_. '
" --- För ~org-onbrii a!
MA RIKA SVERNSTEDT.
hoppgivaiidc hiht, ellw elis Jag växte upp i Uppsala, nibmast kunde tänkas kom- och där var 1 maj studeii- ma att haiicia ute i världen; teriias dag och ii~geiztiiig ett år med deii vanliga agi- annal;.
Ungdonleiis stora tioneii, kanske en och aliilan dag.
Saiinerligeii, j ag tror liten strejk, meil elj cst bara inte jag ens visste, att den vardagssläpets enahanda; dagen betydde något sär- ett.
år, vilket $.r förresten, skilt för iiågoii annan, förr- som ni har lust att gissa p$, än jag ordentligt vas full- sedan 1900 bröt in.
Och ett vuxen.
So cialisriieii spelade i.r för mig personligeii ock- ingen roll i min Uppsalage- - så ganska grått, ganska litet ilcrations iiltressesf $r.
Om hoppfullt, hur det iiu koni en ung man gick med rött i sig, ganska ganska utan all stallet för blågult foder i uppryckning.
E n f örsta maj Siil studentmössa, betydde atan särskild betydelse, utan det bara att han var ver- tanke på v5r och bä.ttre ti- dandist eller liaïiske viigrat der, en försts maj alldelcs g % deii då övliga (seder- händelsevis, rent ' u t sagt, mera avslmff ade) krigsmaii- darför att almaiiaclran obe- iiaedcil, nar han exercerade sina iiågra veckor på stu- vekligt skrider fram till 1 inaj en gåiig varje år, Iiur dentlcompaiiiet på Polacks- det iiii ser ut i va.rlden eller backen.
Den första person jag sig, om vilken jag hörde i inaiiiiiskoriias h j ärtaii.
Det var denna 1 maj för ordet, att han skulle vara socialist, var en orangerimli- mig.
Iiigentiiig annat - stare vid en trädgårdsskola att börja nied.
utanför Uppsala, en fåordig Och.
nu sceneriet.
och yttcrst hygglig nzaii; Det ar 3 !tästersanluelsga- han sysselsatte mycket min tan i Stockholm., den tringa, barnsliga f antasi, och d % jag mörka gataii nied sina gam- en gång, vid inköp av blom- la hus, där husvärdarna en- mor, av honom fick en blom-i dast sällan kosta på nymål- ning, Bl %stersamuelsgatan, ina.
extra att pryda mig med, pressade jag och göm- som ar tråkig nog en sol- skensdag, inen ett så sann- de denna, icke av svärmeri I SKOGEN.
Oljemalning av, Anna Nordgren.
skyldigt prov på hela den f ör tra.clg&amp;rdsinastare~i, men vardagliga iiorrma.lnisled- som ett souvenir från ' en obe- man kan önska, om det rcg- kant vä.rld, s % romantisk som v d frail- den tiden gärna riikiiade sig till den ska revoultionei~s och för mig dessutom estetiska viri.stei * ii, f iimer j ag flertalet iiar, om det cluggregiiar, smatt, si&amp;lt, mycket mera siillsani, då jag ju sjalv av dem ha haimat i det stockmörkaste grått och kyligt.
~ d politiskt talat.
Estetilren Jag var uppe i ett hus vid Miister- fick tangera dess ogenomträngliga imir S m &amp; l i ~ - b egruildaii ingen saker vii glcdare till lir och uing5.s med dess utposter!
saniue.lsga.t.an och stod i ett fönster och av det sociala livets brister, och att m.an s %g u t: dar var &amp; got att se.
Det var Så kom jag ut i livet som fullvuxen bör hylla frihetsdiktare som sådana ej arbetarims l-majtig, som kom.
under det estetiska 90-talet med ciess de visat sig kuniia halla färg in förrän Tramp, tramp av huiidratals f ö tter starka litterära intresseii.
Vad som för i inedelalderil, darpå ha vi sett många elcade mot gatans gamla husväggar.
mig och de iingdomar jag umgicks med exempel, större och sm %.
Tramp, tra.m.p - ingeiiting a.nnat.
J a g blev det centrala, var böcker, som kom- O111 viigeii till socialismen Aterigen, slöt ögonen och lyssnade: inga röster, mo ut, nya författarnamn, llysti3rtade eller socialdemokr atin, l m d e sannolikt inga rop.
Bara tramp, tramp, som om tidningar eller tidskrifter.
Visst var maii " vänster ", men det betydde till vara mycket att berätta för alla dem, något plötsligt ryckt fram inom hör- ratt stor del bara att man skrattade at som gått den från f j ärran landamären.
håll, vilket annars ohört pågiltt sedan den lronservative gamle kritikern C.
D.
För mig vet jag, att på dess första mil- sekler och ingenting nytt, stormande, pockaiide mer hade i sig.
Bara tåla- W. och hans meningshander.
Man stolpe st %r ristat: 1 maj.
mod och uthållighet.
Tramp, tramp.
Ja, första maj.
Första maj.
.
.
villc framåt, man halsade nya vii ida^, Så öppnade ja.g ögonen igen:och luta- E n grå: och regnig första maj, sur, det ä-r sant, men man tänkte ej s % myc- ket p &amp; att de skulle kunna blåsa över kall, utan glädje och entusiasm.
E11 de mig ut.
S % lang gatan var, syntes intet aiinat andra omradeii än Poesiens.
Och.
söker första maj ett &amp; r, d. &amp; ingenting särskilt, den böljancd strömmen av mörka, ä11 iiigenting stort, nytt, upplyftande eller jag nu i tankarila upp de namn, som
Första maj.
Vänskap.
Nu vaja Hter de röda dukarna, nu samlas %ter arbetarnas skaror för att föra fram sina krav.
Men var äro kvinnorna?
Arbetarkvinnorna, de, som fatt lida mest under dyr- tid och svaltregemente, de, som på barnens böner om bröd ej haft annat an t&amp;- rar att ge, var äro de n u?
Skola J e ej möta upp nu för att visa att de ej äro nöjda med en regim, som IAtit jobbarna för egen vin- nings skull föra maten ur landet medan dess egna innebyggare av brist pi % livsmedel nu leva i ett ständigt hungertillsthd Skola de ej möta upp nu, för att avge en kraftig protest mot hungerstyre och brödförknappning?
. '
Protesten ar vart enda medel, men l %t osa da ocksa använda oss av den.
Arbetarkvinnor, upp dar- för til.1 en kraftig protest första m a j l De följde oss, vi nämnde dem för vänner en g h g; hur lätt kan icke banden brista.
Hur faga vet vi förr ' n vi banden spänner om det ar lycka eller sorg att mista.
Gick man ej alltid lika h jalplö~t ensam från varje glammande och glättig feet?
Kanske med minnet av en röst som lensam gav allt vad vänner kunna giva bäst.
Hulda.
.
.
Love Skog.
- HELENE STEI N: Las Hilanderas.
tysta och allvarliga mäniiiskor.
Här vantande, tåliga,.
En g&amp;ng om året och diir en röd fana med någon symbol, Ironima de fram, de visa sig, de säga har och där ett rött band i duggregnet.
utan ord: Bakom mig i rummet yttrade någon: - Har iiro vi igen.
Hur länge, hur - De som koninia nu, det ar skräd- länge, hur m h g a %r aniiu .skola vi he darna; det ser man på deras snygga böva gå?
yttcrrockm.
O, Gud, hur ni %iiga år i b u, lika Och en stund senare: tysta, bleka, fattiga eller fattigare, hm - Detta, det ar de och de.
De allra d i n g a g %ngeï f örsta.
niaj äiiuu?
fattigaste; det kan nian också se.
Vad betydde de för mig, dessa niän Mycket riktigt, i den gruppen fullnos iiiskoi därnere, av vilka.
j ag kanske många, med dåliga klader, ni %ilga med i11t.e Biiiide en enda.?
Jag stod i fön- sarskilt bleka och allvarstunga a-nsik- stret f ö r att betra.kta dc.~i, darför att ten.
Me11 eljes var det inte så stor skill- ilad: allt ar ett enda tåg av.
stunima D m bilda.de ni ii ni ii skal:^.
priiglas av inaiiiiiskor, som tycktes mig beredda att trampa vidare från viiddens ena anda li.
?igt.aii c f t c ï allt siidant som gör och till den andra, om så skulle kra- heniiq nildligeii rikare.
Hon äger det vas.
Tramp, tra,m.p.
Tålamod, oand- tvivel; som.
ii r vetanctets ursprung, hoii l~$.iiiier vördnad inför problem.eii.
ligt tålamod.
Inte e t t nia.iiiiiskoöde därnere, uii- och hyser endast en relakiv tillit till der nlina ögon, inte ett, men tusen; inte aulrtoritetcïiia.
Hoii befiliner sig i ett tuseii, nien tio-, men hundratuseq sinom stiindigt v a r d a il d e och erkiiiiiier detta (%tnliiistoiie inför sig s jalv).
Den 1iuiidratu.sen.
halvbildade käi1neteckiia.s ' just genom Villren bild i v livet, vilken uppen- barelse av världen!
Miljoner äro de, att haii anser sig färdig med kimska- so111 har p &amp; lf~stersaniuelsgatai~ eller per och med problemen.
ICnut K j e l l l ~ e ~ g 1.1Zigonstaiis p &amp; viirldsstadernas gator, l.ika gott, tranipa samma vag, tysta, ' sl&amp;despelet erbjudit sig.
Jag var inte ens uppe i det dar huset vid Master- saniuelsgatan f ör deras skull; det val * en haiidelse alltihop.
Du grater, sade nCigon.
Och jag grst.
--- Aldrig har jag glömt denna först:~ maj, deiiila gr &amp; trista.
första 1 maj.
Aldrig nier skulle jag bli fri det krav, som d % för första gången ställdes till mig f r h detta tysta tåg, av vilket ingeri enda deltagare ens sag mig - detta.
tysta tåg, som jag förstod aldrig skulle n &amp; sin vandrings mil1 förrän sa.
m å n g a slutit sig till det, att viirldens herrar ej mer skulle makta stå emot det.
Detta tåg med sin tystnads p a t e tiska vad jaii till alla saniveten:) Hur länge, hur länge?
Hur mångri &amp; F 81111~?
Och i dag ä.r det åter 1 maj.
1.917.
Revolutioiiens år i öster!
Jag har tagit fram det gamla miiket för att h r a t t a det.
Men mycket, mycket h elhe blickar jag i dag fran15t.
.
Soni vi alla .. -,)) '
MORGONBRIS t ' -- Infor den ryska revolutionen.
Oaktat världskrigets fasa ar det miinga av oss som inför den stora viirldshiinclelse, vilken ' heter ryska re- voliit.ioiien i mars 1917, äro uppfyllda UV en större gläd je än vi iiågons~in kant f ö r ~ i t i hela vårt liv.
Allt det förfär- liga i Ryssl.and, godtyckligheterna, g1:ym.hetern.a mot s. k. politiska förbry- tare var, f örutom inilitarismeii som 1Cirsliade i hela Europa, ett koncentre- rat hinder för utvecldingeii till frihet och medborgarriitt.
Att revolutioiien j. Rysslancl.
en gång skulle komma - var cliirföl:, atniiilstoiic för oss som nu äro iildre, iiineh&amp;llet i de flesta av våra Det heliga Ryssland.
drömmar om världsförbättringen.
M &amp;?
vi hade nästin alldeles slutat a t t ' hop- - - pas, att det underbara skulle ske i vår tid.
Allt stryptes i stället till.
R&amp;-o- vilken man s1rrän1.de oss.
- Dogincn lutionen 1905 dränktes .i blod; ytterli- att i Ryssl.and aldrig kunde bli någon gare fängslingar, avrättningar och för- ordning var oclrså bruten, Det ' vittna- visningar blevo dess f öl jd: Även Fin- de ham1ige.n om 611 ganska.
god ordning, land berövades sin frihet; och värl-ds- att en revo1utionsröre:lse så kunnat or- F ö k Morgonbris av Alexandra kriget tog bort friheteii för det RJ&amp;- ganisera.
sig efter.
de - blodiga nederla- gen 1905 &amp; h undkr.
.
världskriget,.
så att Kollontay.
land, som iiniiu - icke satt i fängelse el- på tredje d a &amp; i efter- revolutioiiei~ ut- ler var i landsflykt.
.
.
Lika rösträtt för båda könen i Ryss- ordning siiibbt återställts.
Och brott Med vilken överraskning,.
med vilken land!
Bland de Överväldigande han- obeslmivlig glädje, för att icke saga vi veta iiu att det är ett kraftigt folk, delserna uiider - ryska revolutionen är vördnad, mottogo vi därför icke följan- ett framtidsfolk, som vi hava till vän- proletariatets kamp till makt icke den de telegram från Petrograd, avsänt den ner på andra sidan ' s st er sjön, dit ' våra minst betydelsefulla.
Huru hava de 15 mars: " På tredje revolutionsdagen egna härar så många gånger gått pá ryska arbeterskorna erövrat å t sig po- iii.
hela huvudstaden, i vilken ordning erövrartåg.
litisk likställighet?
Hava de följt den Väl veta vi dock att Ryssland har snabbt &amp; terst %llts, i dumans exekutiva taktik, som brukas av de engelska kommitt &amp; och, de densamma stödjande myelren geilom generationer hopad för- wffragetterna och som .kvinnliga socia- truppernas makt " och ett par dagar doin att övervinna, oerhört mycket ar- lister och arbeterskor följde i andra därefter uiiderrättelsen 0111 att det: iii- bete att utföra för att höja folket ur läncier, vilka vid krigets utbrott stör- förts i Ryssland allman o ch ome.de1.b ar deii tryckta belägenhet, ja rent av för- tade sig in i socialpatrioternas leder och amnesti, yttrande-, press- och försani- nedring, vari det till stora delax varit följde ropet: Först förhjälpa det ka- l.ingsfrihet, strejlcrätt, allmän röstratt sankt.
Detta första också och hava pitalistiska fäderneslandet till seger och - aven för kvinnor - och att tsaxen a ' lltid Rysslands andliga ledare f ör- sedan tänka på arbetareklassens so- abdikerat.
E t t par dagar därefter stått.
Vi kunna ju endast hkr påmin- ciala, ekonomiska och politiska f ord&amp;- visste man att Fiiilaiid också var fritt, n.a om Gorlris ord ur " Min barndom ' ' gar!
Arbeta för imperia1istisk:a rege- att den första oceiisurerade finska tid- med anledning av skildrade vidriga för- ringar, mata amniunitionsf abrikerila, iiingeii var utkonimen, att även Uleå- h ållanden: ' T a s t de ligga så tryckande ersätta männens arbetskraft,.
vilken borgs fängelse var öppnat.
Darefter över oss, fast många av de bästa ibland f örs pil le^: för finans- och industriintres- att i Ryssland en stor sänkning av oss kvavas till döds av dein, ar dock sen!
upprätthålla staten genom an- brödpriset Z g t ruin, genom beslagta- ryssen alltjämt så frisk och ung till vancla~de av kvinnoarbetet, offra sig gande av de privata spannm&amp;lslag:reil~ själen, att han kan övervinna dem f ör det kapitalistiska f aderneslandet!
och kommer att överviiiiia dem ' ' - Således icke blott frihet åt folket, man S.edan '.
kommer lönen!
.
Då kriget ' iii: ville iiven förskaffa det bröd.
Tckc och att " det spirar ändå se.grande upp över och, det normala livet inträtt, d &amp; blott som en hägring sågo vi den röda något friskt, starkt och skaparkraf- skall staten erkänna förtjänsterna och f anaii svaja över Vinterpalatset, den.
rya tigt ' '.
off ervilligheten, som kvinnorna visat, Vi leva nu i ännu en ny dröm: att ska revolutionen .vain en verklighet.
och som ' lön skall.lronima den efterläng- Det var som om genom hela varlder denna Rysslands skaparekr af t, som f ör kviiiiior!
gatt e n djup, djup slick av lättnad.
Ock åstadkominit r y ska revolutionen, Nej, dc ryska socialistiska kvinnor- vi har i Sverge hade dessutom den sar.
föda a v sig nya revolutioner, nya seg- ila h a v a icke- resonerat på detta sätt.
skilda ' glädjen att dock riktigt till sis1 rar över förtryckare.
Det är det tyska Flestalef.blmd clcni (det finns ock.sa hava .f örlorat var " arvfiende ".
, 4112 kejsardömet det iiu först gäller att i Ryssland kvinnliga socialpatrioter) av ' oss hade .icke riktigt velat tro pl över vin^^ a .. Seciaii .hela ~militarisineii.
gjorde gemensam sak med det officiella A n n a L i n d h a g e i i.
.
partiet, vilket allt i f r h krigets utbrott den., men det var dock den buse: mec Genom krig mot det bestående samhallet Iram till.
kvinnornas lika berättigande med mauen! '
MORGONBRIS stod fast vid Stuttgart- och Baselkon- gresseriias beslut, vilkas lösen var att utrota kriget och geiionz kainporgani- satioii, utnyttjande en situation, vilken blivit kritisk för regeringen, e; % löst cniot tsarisnzeil för deinokratin! "
Aven om man m %ste medge att den ryska revolutionen gynnades genom objektiva historiska faktorer, om den hastiga industriella ~~tveckliiigeii ge- 1.10111 kriget förde iiled sig en nödviindig kollisioi~ niellan .deil gamla absoluta tsarismelis regim och den franivaxande industriella kapitalistiska borgarvarl- den, aven om nöden, hungern, de m&amp;ng- f aldiga lidandena under kriget gynnade revolutionen, så fa.niis det oclrsi en alrtionsfaktor, som slcöt fram revolutio- nen: denna aktiva faktor var, de ryska socia.listisba.
iiiternatioi~.alisterilas h till- ning till kriget.
Hungerii drev massorna till revolt och upproriskhet; det socialistiska par- tiet försökte att genom planmässigt ar- bete vinna arbetarna och akbeterskor- na för den medvetna politiska kampen for friheten.
Arbeterskorna ville icke understödja de krigförande och krigsvänliga ele- menten i Rysslmcl, ville iclre arbeta för röda korset, icke ingå i provianterings- MAXIM GORKIJ.
riden, villra 1Ag.o i händerna p % regerin- geii och de borgerliga liberala, utan de ville upprätthålla sin egen politik: ?roletariatets kvinnor utförde i Ryss- revolver, med gevär i sina händer.
Tu- först och friimst störta tsaren och er- .and för revolutionen.
Inbördes krig sende lrviniior hava offrat sitt liv för hiilla politisk frihet för arbetarna, allt- iaz deras löseii.
Ingen radsla för möj- Rysslands och viirldens befrielse från jämt.
arbeta för en organisation, som ' igheten att detta skulle kunna skada tsarismen.
1iitet under daïför att det skulle erövra den politiska makten, srméiis seger vid fronterna!
Blott £örsta ii~iiliret av den socialistiska tid- övertaga statens funktioner, skaffa iålla högt arbetareinteri~ati.onalens be- iii~~geii ' ' Pravda ' ', som utkom i Petio- hjälp %t de olyckliga, skaffa bröd och; lut!
Alltid kämpa för frihet, bröd och grad, bar iiisk~ifteil: L e v e a r b e- - steg f ör steg förverkliga socialismen.
t a r e k v i i i n o h.
a, l e v e rev-o- tlltjämt för freden!
Detta var den ryska socialde.mobr~- Det var denna taktik, som har givit l i i t i o i i e n!
tins taktik och det var det arbete, som 3:~iniiorna i Ryssland röstriitten.
Icke genom socia1:patriotism och of- fervillighet, icke genom.
borgarfred ha Liksom den franska revolutionen var mstiftad av folkets kvinnor, så var det de ryska arbeterskorila erövrat %t sig x k s i de hungrande kvinnorna ur lilraberiit.tigan.de, utan enledall de hand- Ftysslaiids arbetsklass som inledde den lat i trohet mot det gamla ropet: Krig första a.nstormilingen mot tsarismen.
mot kriget!
Det var deii 23. februari (7 mars) d % Krig mot kriget!
Leve kampen!
tusende av proletariatkviiiiiorna tappra Leve friheten!
och l~e.sl.~~tsamnm igångstallde en de- Leve varldsprol.etariatets internatio- nnoiistratioii med röda fanor på Petro- grads gator och högt uppstEimde ropet;: iiella solida.ritet! '
AbEiXAN DRA KOLLONTAY.
Ned med kriget!
Vi vilja icke ha E~onstantinopel, vi f orclra bröd!
Vi fordra frihet!
Detta betecknar i arbe- tareklasseins frihetshistoria den stora ryska revolutionens första dag.
De tappra arbeterskorna hava givit den re- volutioilara handlingens första fram- stöt.
Och under hela revolutionskain- pen stodo kvinnoriis sida vid sida med de kampande m.aimeil med sabel, med " Naturligtvis hade det varit värdefullare om de engelska kvinnorna tillerkänts röstrat- ten för sitt varde och sina insatser först och f ramst som i c k e ammunitionsarbeterskor; dock, över m o t i v e r i n g e n för t5llerkän.- iiandet ha de icke ratt.
Dessutom är ju iclre cien engelska a r b e t a r e k v i n n a n i England personifierad med begreppet suffra- gett .. I sin iver och glaclje tycks förf.
ocksa ha glömt a t t de engelska och franska kvin- nornas samhallsförhållaiiden vare sig före el- ler under kriget kunna jämföras med de ry- ska kvinnornas, varför vi anse a t t själva u t - g 8 n g s p u n k ' t e n för förf.
haltkr nggot.
R e d.
fick hon fiail sina anhöriga.
följailclc korta, nieii niycket siigailde telegram: " När kommer du? "
Och det gick upp för henne, lilssom ' f ör alla de aiidrrt landsflyktiga, att den stora underbara En av dessa tusen och ater tusen dagen hade 1coinn:~it) att hela deras liv lyckliga är AniiaDrosdoff.
Eli och an- var revÖliitionerat och att drömmen, ilaii.
gaiig har i Stockho1:ni.
hava vi sett som hiillit dem valiiia i li.nga tysta ilat- hciiiic sedan ett par år tillbaks, men ter, som vazit deras ständiga kamrat hoii var tillbaltadrageil, visade sig icke iiiiclei da.gakii-s tunga striivai~., att den- mycket, ville t,ydligen ej att uppmark- na dröm var den harligaste levmde samhetcii skulle bli riktad p % heniies verklighet.
person.
Ho11 var ju ocksa en politisk Och s % Ironi clct.
sig att hon och alla flykting.
Uiider sina fl.ylctings %- bar de andia tiiseiicle lancisflylitiga ryssar- hon icke sitt eget namn, utan vi kiiiide na i hela världen packa sam.niaii ' sina henne siisom fru Jeri~sky., enkla tillhörigheter, skaffa sig pass, Hciliies historia ar en av de allra f L: fribiljetter hem genom ryska be- va.illigaste bland historie:rna om.
alla de skickningarna., liar de icke hava medel ryssar, soin icke lrui~de %terviinda.
Ota- själva, och resa hem .. Upp genoi-n liga äro de, vilka lilrsom hon icke p % Sverge har nu uiider cii m8nads ti.d n ?~got satt deltagit i izagra våldsa.mhe- gatt t %g med många, m5iig.a lyckliga t er, inen likväl tillhörde de n1ar:ktas maniiiskor -- norrut.
Nar secla.n revo- Föi.fa.tt.are11 till bl.
a. Morgoribri:s Hon var frkli nordligare delen lutionsiniirket mottagits i Toriieå, sa- skara.
i.iuva.raiide följetong ar en av det re- volutionära Rysslands yngsta och av Ryss1m.cl.
Heiiiies nior var läkare.
soin ~ralkonzna %terförvärvacie inedbor- Sjcï1.v Iiaclc, hon studerat och ville del- gam, har Iiosan vä.iits genom Finlaild marliligaste f örfattme.
Aiiclïe jev f öcldes 1871 i guyerxleilien - taga i folkupplysiiiilgsarbetet, meii söderut: hem, hem till Rysslalid!
tct Oïel-Turgenevs hembygd - och detta ' var ju i 13ysslaiid: liktydigt med S8 traffacle maii här iiii cieii ene och har iiaturligtvis haft en orolig ungdoin.
att yara rcvolutioiiäi.
För nio ar sedan Slitit mycket ont soni.
student, journa- i11 den aiiclre av cle ryssar m.an kallde.
list noch kanslist och har tv % g&amp;geir blev 11011 til.lsanim.aiis med flera aridm En arbetare siig ut som lycksa.lighetei1 försölrt begå s jiil~1110l.d.
Suttit i fäii- häktad, c1.å dc hö110 en kongrcss inot själv när han sade: " T niorgo11 reser gelse för att ha inpplatit sitt h,enl: till a.lkohol.missb~uliet.
Hon var föredrags- hendiga politiska sammaiitraden.
Till h.ållaïe och yttrade iiiigot oin att en jag ".
Eli ingenjör, vilken liksom Anna sist vann han dock litterär fralnghg rattvisare fördelxing av.
jordeii, varige- Dïosdoff mycket deltagit i att samman- och därigenoin elio~ioiiiiskt trygga.cl hålla ryssarria i Sverge, reste i kanslaii nom folket skulle koiiinla i bättre vill- existeils.
av storheten av de nya uppgifter, soin Ingen f örfattare torde skölilitterärt kor, vore också en väg till miliskiling väntade honom v,id henilromsteii.
En Ila mer påverkats av Gorkij a11 Andre- av clct i Ryssland utbredda superiet.
jev.
Men om de sträva mot saninla Mitt i Iieii~xs tal avbrötos förhancllin- arbeterska, Raschel Skaviio, som varit inål viilja de dock helt olika vägar: garna av polisen och en stor del av del- i Sverge i mariga år inom tobaksindu- strii~, och som bland andra växlande G.orlri j kl.ar, positiv, Andre jev dunke:l och mer negativ i sitt blottande +v tagarna kommo i f angelse.
Ho11 satt upplevelser aven hade den att hon var nio ni&amp;iia.der, fick I sanihällets sjulra sidor.
Över Andre- jevs författarskap vilar tysti.~a.dens Det lyckades dock hennes anhöriga att poesi - denna tystalid, soin i Ryss- utverka, att kon på grund av sin land haft sin rot i cle ei~.ast %eiide iiirc: sjukdom, skulle få vistas i hemmet .. och yttre förh.ållandepa, som dallrar i f ollrs jalens djup och mamiiiats av den- Da hon emellertid allt fortfrancle var fånge stod ho11 uiider myii- ne poet.
En aniian gruiidstaiiiiiiiig hos Leo- di ghcteriias bevaksiing.
Undan detta iiid Andrejevo ar den ständiga döds- olidliga tryck, såsom följd av att tankeii, ett i den ryska 1.itt.eraturen väl- hon del.tagit i en nykterhetskon- Itänt drag - särskilt hos Turgnev.
n; l ' an.nislroöden bli till spelbollar i ett.
gïess, 1.yckades ho11 fly till utlandet.
I&lt;-aos ' .av brott .och vansiiziie.
Det sist- Sista A m i hal: hon som sagt varit har mänmda almorn~a s j alst.illstc4.ndet b j art hos oss.
och förfarligt av Andrejev t e c h a t i Borta levde hon 1111, skild från sina " Röda skrattet ".
E11 berättelse, ej blott ii~.teiisivaste iri.tressen, f r i n de sina, om bl.odsiit.gjutelse och massmordens f a- sor, utan.
frai~iförallt om de moraliska fran Ryssland.
MAnga andra har +de ver1uiingai:na av kriget: sjukdoin, nöd, det som.
h.011, och naturligtvis kom h.en- izes veinlisamina matur till sin rätt bland f ört; t7ivlan.
och vanvett.
.
.
.
.
- - den ryska !ioloiiieii i Stockholni.
I: de-.
.
...
.
.
.
.
I '!
.
ceinber scnnst s5g jag helllie, a.iispr&amp;lrs- lös och triigcn, som ka.sssförvd.tare vid.
~iiiimd ovan, hiinniel nedan; en soaré, cznordnacl av ryssar till för- stjärnor ovan, stj äriior nedan.
man föl: fångar i Sibirien.
Allt, so111 ovan är, .ar iiedan.
Nar revolutioileii p % n8grir f % dagar Om dn fattar - lycklig du!
var ett: Eull.bordat faktum och samtidigt ...
.
.
- ...
iY1ei:ezj o v s k i j.
.
...
.
.
~01.11 11i1.clerr8ttelse~lia dikoin n.8dcic hit ANNA DRASDOFF.
- De som resa hem till Ryssland.
Leonid Andrejev.
, " ' .a -.
. ----,
gift med c11 belgier, som var ute i kri- get ii&amp;goiistaiis l %iigt borta, reste hem till Rysslai~d, troligen till my clret torf - tiga och osiikra f örliållancleii.
Men hoii 1 iiht e h. cm.
Siila pass 1seti; akta ' alla iiiecl sar- skilt stor tillfredssta.lle.lse.
Nu 5.1- det deii ryska kejserligs örnen, som ar censurerad ined trycksvärtan, och or- den " med Guds n %de; alla ryssars själv- hiirska.re, lcoiiuilg av Polen, storfurste av F i ~ l a i i d " äro ocksa kraftigt över- strukna.
I st5llet iir det " fullmalrt av provisorislia ryska rcgeriiigeii Den nya tiden ar iime. '
j. Anna Lindhagen.
ha oclcsd 1.öiiiiin.ord uch blodiga.
palats- revolutioi1.ei~ vari t iit.m.Qr1ca1l.de f ör dy- iiastieil .. Eftier att de tre första regeiiteriia ' ' hade f8tt hä.ïslia i.
1.ugii och ro besteg Peter d.en store troizeii.
N:an var en blodtörstig östei~laï.ldslr harskare i den galiila stilen.
S81uilds liir han ju ha låtit prygla ihjil siii iildste son oeh övervar i egeii person exdrutioii~en.
Han höll sig med kt.t st-ort hareiii, och var en i grulncl f ördarvad.
hallningslös.
miili~ii~slra, 5veii oni haii besatt stor energi och prai:; tiskl: f örstå~id.
Peter dog 1725, vaarpk palatsre-cr-olu- tioiier följde i iiiä.iigd.
Ivan den sjatte utropades till kej.sci.re 1741, da han var 1 Ar gaiiiiiial, nien berövacles tr.one1-1 Ivan den förskräcklige efter mordet.pá sin son.
darpa oclh iniördades.
Peter den tredje .var en syiiiierligen blodig regect och.
iiiistaii idiot.
Hans hustru Katarina lat avsiitta och fa.ngsla sa111.t diirpA 176.2 mö~: ' da ho- I början a .. ir nlam 1913 firades cl.eii 11.0111 .. Ra.tariiia clen anclr~a var en vällustig ryska lre jsarf amil jens 3QO-Z1rs jubileum i hela Rysslaiiii under atoraztade hög- och grym lt&amp;ms, soiii förde ett rege- tidligheter och jub.el.
M:en al:!
deriiia iileiite, villret givit slrai~clal~skrivarna ståt och a ~ i i i l t skedde eiidast det rilmste stoff.
.Ei ' a,tarinas soii - i11.ed en av hennes .till ara för ett ruttet systicni.
P ' eter: ICr.
; i.pot.kii~ s1rre.v med a.iiledi~iiig av j-LI- nihiga ii.Bslrare - Paul den fömte var bil6et a tt.
' grymhet och t.rolöshet iit- äwii si~ii~essvag och fick ofta s v h a göra det Romanowslra husets mest utl~rott .av varisiiuie.
I feiii 8.1:s tid for f ranitriidailde egei~sk~per ' '.
Darf ör han f r aln so111 len g alniiqg.
G a.r des off i- Huset Romanows blodiga saga.
Och unda.ii rölio t %gorlla, och solen allt bemZlade, och bl &amp; giiigo vagorna.
och havet sjöng och stralade!
I gullhiir och kiia.llröcl huva stod högt miii vita duva.
.
Ola Hailsson.
I okänt fjärran.
Av L e o n i d d i i d r e j e w.
(Forts.) Nikolaus tcg och bladdrade i Ninas albuni, i villict viiniier och bekanta förevigat sig p &amp; vers och prosa.
- Jag ville gå på en föreliisiiingskurs för lrviiiiior, men pappa tillaster det ej, sade Nina for att viicka hrodeim uppniarksamhet.
- En god sak.
N &amp; - och vidare?
- Pappa till. %ter iclrc.
&amp; h jag slrall driva min vilja.
.
igeiioin.
Nikolaus gick, och det blev tomt och vemodigt i Ni1ia.s hjärta.
Hon sköt albumet %t sidan och kastade en sorgscn blick p3 den pabörj ade nii.lniiigen, vilken nu förelrom iieline soni ett onyttigt klotter.
Ur stand att behiirslca sin ingivelse grep hon en pensel.
och strök ett tjockt blått kors över sitt konstverk.
Anda fr %n första dagen, d % Nikolaus tryckt hennes halid hade.
hon f g t t en stark tillgivenhet f ö r honom och anda hade han icke eii enda gaiig kysst heliile.
Om han blott ' gjort det, hade hon fått mod att öppna sitt lilla hjarta för hoiiom, detta hjärta, som i sin ensamhet re- dan lidit s &amp; n1.ycket och i vilket iiii siii. &amp; muntra faglar kvittrat, ii11 ilattelis sva.rta fåglar kraxat - sa, soni ho11 nedskrivit det i sin dagbok.
Ilenila dagbok hade hoii också givit hoiiom och på varje sida stod s1nivc.t hur onyttig hoii kande sig och hur olycklig hon var: Han täiilcer säkert att hon inatte vara lycklig i siii be- kväma tillvaro, fri fr !m.
a.lk umbiraiideil: nöjd med sit.t in %leri, med sin musik och sin vä1görenhe:t.
Och dock stäii- digt så förströdd.
H m idkar intct m.åleri, ingen musik, ingen välgörenhet - - --- Nilrolaus log nar haii bexistade Peters lektioizstininiar h.os studenteil och Peter fattade ett dödligt hat till hoiiom för detta.
I Nikolaus iiarvaro drog Peter upp kiiaiia s8 att, hm1 iiastail lag p % stolen, knep med en föraktfull gri- nias ihop ögoiien och petadc sig ivrigt i näsan, trots han mycket väl visste, att allt detta iiigaluiida var tillåtet, och gav den arma sti~deiiteii uppstudsiga svar.
Blodet steg, * deiilic upp i d.ct lcoppiirïiga rtnsikt.et och han svettacles, ja, nästan gr5.t och nar Petcr gatt ut ur rynimet beklagade hon sig för Nikolaus att P c t e ~ alls ingenting villc lä.ra: - Jag oct vci:kligci.i inte vad det slcall bli av ho- 11.0111.
.
.
Nyss belrlagadc sig lrai~~inarj~~iig-Er~ ' ~ii övcr att han allt jämt uppför ' sig illa .. - En stackare blir det av ho110111, nvgjordc Nilrolaus, utan att synbart intressera sig för sin broders framtid.
- J a g g&amp;r soni i en tra.nipkvarii, förbrukar alla nerver och krafter - och utan ringaste resultat!
sade studenteii med skalvaiidc stämm.a, crinradc sig all liclcii oförrätt och all förödin.ju1rel.se.
Hur myclret hade haii ej velat ge för att en giiiig av h.jii.rtaiis lust f &amp; geiioinprygla den kam lär jnmgeii.
- Nå, s3 gör det d&amp;.
- M m jag iiiiiste dock Sta!
utropade studeiiten för tvivlad.
- N&amp;, d &amp; fHr Ni iita vail Ni kan f&amp;, svarade Nikolaus.
l \ h i i diskussion ildiit sig aldrig Nikolaus.
Ofta för- sölrtc Niila och studeiiten att avgöra vad Nikolaus 115.r- inare bcstamt kunde vara fiiï cil iniiiziiislm, vilken typ han kunde rakilas till och vad hans niAl och syssclsattiiii~g k ~ ~ i i d vara.
e De clryftadc detta spörsin %l fram och tillbaka, och rakade in i så faiitastislra förcstiilliiiiigar, att c k slut- ligen in&amp;stc skratta.
Meii de förvhnade sig genast över hur de kunde skratta 3t sina aiitaga.iideii, ty varje lösiiiiig tycktes deni antaglig och saii~iolik och ilasta dag va.iitacle de b3da med iiiigslaii och lidelsefull iiyfilcenhet på att Nikolaus skullc visa sig och meimde alltid, att just i dag skulle den spiinliandc g&amp;taii få sin lösiiii~g.
Nikolaus uppenbarade sig visserligen, 111en g3tan förblcv i dag lika olöslig soni i gBr.
, Synii.erligeii osaimolika och f antastislm voro clc ryk- ten, som gingo bland tjihianla och har stod Feil.ogen i spet- sen för intelligeiiseii.
Var lian bara litet drucken måladc hans f aiit.asi i dc uiiderl~arnstc f Srgci och dinieilsioiier, s % att han t. o. in.
sjiilv ryggadc tillbaka föi; skräclrt och be- ta.iiksarn.
- Han är en rövarhövding!
sade en gång Fenogen och hans rOda ansikte bl.cknadc av förskracl~else.
.
.
(Forts, i ' a
n. b. och l tr. upp ' Stort lager av in- och uthindska nyheter i - \ lid allman sQaghot, nor3vsit~t,vJ0ranstrang- Damkappor, Drakter och kjolar.
n i n g och s v r n n l ö s h o t.
d till billigzi bestämda priser.
I Obs.
I Besttillningsavdelningen.
A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM Kon \ roilan \: PROFESSOR cerare .och hovinaii bildade d &amp; en sani- iiisiisvärjning mot hans liv och år 1801 ii~.örda.des kejsar Pall1 på sitt d o t t un- .der de ohyggligaste oii~st.aiidigheter.
Stockholm.
Hsns niirmaste.
(idtogo i 1norde.t; och soizeii Al.esaiider var ledare a.v rn !orcl- I röst.rättsfråga.n hölls ett instruktivt och nycket int.rcss~nt föredrag av I&lt; a r i n Ii o 1npl.o t tlen.
?jällback-Holmgren.
Alexander deii förste fick dö i fred, Den resolution som i röstrattsfr %gan, antogs men det.
var eiiclast hans plötsliga ciöd G sRva.1 Btockholmsmötet som å övriga möten lsnclsosteii finnes införd å första sidan av (år 3.825), so111 räddade .h.oiioni i~izclan.
Sforgonbris n:r 3 19.17..
en plaiierad samniansvär jning.
: Om de senaste st.ora händelserna i vårt Hans bror Nikolaus den förste, en istra grannland talade .A n n a L i n d h a g e n ned hanf örelse och varm känsla och f öreslog r %, tyrani~isk, ol.uinnig och inbilsk per- iessutom, med mötet enhälliga bifall, av- son -- " den gr %a stari~en p % m5~1slr-: än.d.andet av följanclc halsning: lighetei~s öga ", som han kallades - in-)) Till Rysslanils folk sända vi våra inncr.
igaste lyckönskningar till den nya dag dct.
ledde sin regering nied att hänga.
fem; ertoiii sin beslutsamnia hancllingskrsft nu gKr frihet.sn~an.
Han tog sig slutli.geii av .il1 niötcs.
De ryska lcyinnorna 1yckönska.s daga ine.delst gift, nedbruten av neder- L V de svenska kvinnorna a t t revolutionen fört lagen uiicler Krimkriget.
Icrn inför utsikten a t t s &amp; snart nå niedborgar- matten, medan v i mecl var .parlamentarisin, Hans son, Al.esaiid.er dlen andre, mör- innu e j sakert kunna.
se målet.
dacles av nihilisterna 18.81, sedan han All världens socialist.er lyckönskas till det själv underslrrivit en mängd clödsd.0- itora steg mot sociali.snien som natts mcd ~yslra revmolutionen.
inar över frihetens f örkainpar.
Leve revolutionen!
Alexander den tredj.e blev, enligt en Leve Ryssland!
allmiiirt utbredd uppfattning h Ryss- Fröken Laura Johansson avslöt lrvällen med tt på violin f.öreclraga några ryska musik.
land, förgiftad 1894. stycken och ryska follrsånger.
Programmets Nikolaus den andre har slutli, flen nu sista nummer blev Marseljäsen, till villrer [blivit tvungen att abdikera.
Under ~uclitoriet lyssnade stående.
hans regering ggde den " blodigs sön- Till kvinnodagen i Stockholm anlände un: ler lrvallen telegram fr %n det norska arbetar.
dagen " 1905 rum, da tusent,zl.s frea- partiets kvinnoförbund, vari uttalades et1 Iica arbetare nedliöggos.
Pressen och hopp om den svenska 1rvinnoröstra.ttens snar: duman har förtryckts, f ackföreningar- genomförande.
na ~ p p l ö s t s ooh Finland tyrannise- Mötet självt sände.
till f ör fatta rinna^ Alexandra Kollontay f öljande ' halsning: rats.
" ' Kvinnor, samlade till niöte:i Eolkets hus A.VESTERBERG.
Inte rnaii ' onelh kvinnoda gen 1917. n s Stockholm gladjas ' med eder övm a t t ' n i nåt friheten och tacka eder för det ni gjort fii hcla världen.
Leve revolutionen! '
Vår svenska .resolution å kvinnoda.
gen har sants till kamraterna i Holland, ocl: Ryssland innan aiiiiu den hollä,ndske kom oss till.
del.
Våra tankar havs mötts och hava blivit aii1iu ett varm1 handslag mellan kamrater, vilka geo.
grafiskt och ytterligare genom krigel äro så långt skilda åt.
Tyskland, Frankrike, England Billesholm!
; gruva.
Internationell kvinnoclag firades har den: april med föredrag, s8ng och musik samt de!
lrlamation.
Mötet var besökt, utav.
ett 100-ta personer.
Den .av ceiitralstyrel.sen iitshdi resolutionen antogs enhälligt.
För Billcsholius Soc.-dem.
k~inn~oklubb.
Med partihalsning: G ä r d a L i l j e r o t h, sekr. Karlskoga.
Karlskoga See.-dem.
kvinnoklibb hade ni0n lagen den 2 april sammanträde för högtidlig iållandc, a.v kvinnornas internationella röst-: ättsdag.
Sammanträdet \ Tar gott besökt och m utmärkt stamning var rklnndc.
En av mcc1.-: emmarna uppläst e iiet av ccntralstyrelsen ii t- ~rbetade föredraget, samt i anslutning därtill ?n ansl&amp;encle dikt.
Resolutionen, kravandc rösträtt för kvinnor, an.t,ogs, så, ock resolutio- nen, uttryck.ancle lyeköriskningar till de ryska kvinnorna inför utsiktcn av snar niedborgar- rätt.
F e n i n y a in c d l c i n m a r i n.
g i n g.
0 v ' i cl ' .s a n1 ni a n t r ä d e t. Klubbsen har i r synnerligen livaktig och lroppas det bästa LV f.raiiitiden.
Kalsning till kamrater i kliib- ~a.rna landet över.
Cuthis.
Karlshamn.
Båda resolutionerna antogos.
; &amp; ng och musik.
Va1 besökt.
\ Luleå.
Far härmed meddela a t t Lule5 lrvinnol~lubb hade anordnat en trevlig fest på kvinnoda- gen den l; a p r i l, som var besökt av omkring 75 personer.
Dar förekom bl.
a. musik och deklamation samt föredrag, som upplästes av fru Wiktorin.
Bagge resolutionerna antogos enhälligt.
Med kamrathälsning: Ottilia Wikström.
Lund.
Internationella kvinnodagen firades sönd:i- gen den 1 april av Socialdeniokratiska kvinno- klubben.
Föredrag i röstriittsfrågan hölls, varpå, den av Centralstyrelsen föreslagna reso- lutionen antogs.
Med anledning av den lyclr- ligt genomföxda revolutionen i Ryssland antog -- - 7 (I Fina och va1ojo~d.a B] (för Gossar och Flickor i alla åldrar.
L. -- - - - - J!
1 Finare F ' iiok- och D a m - kradderi Specialité: Dräkter och Kappor.
L Kiruna.
Internationella kvinnodagen firades genoni jffentligt m ' te å l !lollrets hus.
Wotet var be- sökt.
av narmaxe 200 personer, och dar före- kom sång, musik, dekl.amation samt föredrag.
Efter föredraget antogs enhälligt den av Cen- tralstyrelsen utsända resolutionen.
Lik,aledes instämde mötet i den av C.
S. föreslagna hals- ningen till Ryssland.
Som avslutning sjöng!, unisont Internationalen.
Mccl kamrathalsning: A g n e s H e r n i a n s s o 11, sekr. ALLTID SISTA NY HETER inom avdelningen för Föredrag, [G k y å r moderna Fotografi-Atelier. '
i !l B amekipering J för barn i alla &amp; Idrar samt Kembels skodon.
L Prima, reella varor.
Billlga, bestamda priiser.
- b PA U L U. BERGS TROMS Barnekipering.
Fullst h d i g 24 16 28 DRO++R.ING&amp;TAN SI: OCKHOLM A
borde icke köpa annan symasldn an Solidar- Symaskinen, Intfirnationslla kvinnodagen .i.
Danmark, Den av det soc.-dem.
p a r t i e t gemensamt med kvinnorna anorclnade dagen blev till en som ar den yppersta i handeln, av stör- stor, stämningsfull f r e d s d e m o n s t r a- sta fullkomniiig o c h ger största.
valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att d: t i o n..
Talare voro mi.nister Stauning, fru med vårt firmamärke försedda maski- Marie Christensen, fru Andrea Brochmann OCH nerna äro ett fabrikat, som pA teknikens och f olketingsmaiid Vilh .. Rasmussen.
De nuvarande ståndpunkt är det högsta s o m kan uppnas och överträffas icke svenska socialdemokratiska kvinnornas cen- av nigot annat fabrikat.
Särskilt för- tralstyrelse avsände till sina i politiskt han- manliga betalningsvillkor.
ALLM.
81 8a seende lyckligare lottade danslra.
systrar - RIKS 114 ag.
de danslra kvinnorna g % i höst för första gån- Symaskinsaffaren SOLIDAR, gen till val!
följande halsning: ir Vasagatan 52, STOCKHOLM.
Sve.~yes .socic~ldenzo7; 1~citi.s7~~~ lninnor siincla .Eder BIRKBGATAN 12, i ticty ot, 11jlil.tZig Ali.l.vzin.g nzcd ffi14 opp12 in y, att KARLBERGSVAGEN 86, rziistn gR.ng d m sociubistisla lcliln~t otlnge~z hdlles, niötet ' aven halsningen till R.ysslancls Bvinnor.
den, 1; an bliva ge ?~re~zsnnt OTCT all ci@den, dit VASTMANNAGATAN 68, Salen var festligt dokorerad n i d b1onmo:r cd.~ * a icléer triingt, och fh-as sona d,nzim t.cbsecZcig 1 ör GAMLA BROGATAN 25, ocli flaggor.
Broschyrcr si %lcIes och iitdeladf~s ~ e c l c n s och förbröclvingem segel .. gratis.
HANTVERKAREGATAN 30, I starkt sammandrag lyder den vid mötet A Lunds ~ocialdei~iol; ra~tisIr,z kviniioklub ' bs avfattade resolutionen salunda: BERGSGATAN 3,.
vägnar O b l i p t o r i s k Voldgift, J i z r l s l ~ ~ ~ c e ~ z c~f l c ~ Xust- ~i~~y KUNGSHOLMSOATAN 13.
A l i n a 9 h l b om, sckr.
.
it,inger-ite nrecl Af?
' ~istni.~ ?g sonz Bfuaï og .-lnci-lm~- rlclsc a f Fobkenes Sclz.Besten~w~clses?
ct.
BAGERI-, KONDITORI- rekommenderas,- - - - - - -, och djup tacksamhet på eder, åldrande kvi~inor och unga flickor, i Ryssland, Int.
soc.
kvinnodagen firades i Xonile ' by söndagen den 1 april under god tills1 ntning.
Resolution, antagen i Holland den 25 som genom edra stora själsgåvor och Rebecka Svenssoii höll röstriittsföredra.get och erinracle om de nya segrar, som viinnits SA mars på tredje socialistiska interna- genom .eder storartade offervillighet val i Amerilra soin Ei~glmcl och sist, men icke tionella kvinnodagen under kriget.
tagit del i absolutismens avskaffande.
minst, Ryssland.
Rysslard -- vi stR i upp- Eder strid för m:iljoiiers befrielse - riktig beundran - Rysslancl - det utn~&amp;lede (Tillställd oss.
genom Helen Aiiker- ' barbarlandet - och kvinnoröstratt!
Och Sver * edert eget folks - ar av oskattbar be- smit.)
- clet fria, stolta kulturlanclet Sverge - vi tydelse för hela världens proletariat.
sk8mmas soin döttrar av clettd Ini~d.
.
hollaiidska arbetar ekviiiiior ut- Vi N e d visshet k ' änna vi att nu, då eder.
~ f t e r detta föredrag antogs siivil1 resolutio- nen i röstriittsfrAgan son1 h8lsiiingeil till Ryss- trycka vår tacksamhet till eder, systrar vag blivit jiiiniiad, skola ni strida tapp- lands kvinnor.
Fru Augusta Tonning talade cltirefter uver i de krigförande länderna,, att ni trog- rare an i&amp;gonsin i spetsen för det in- # milet: Kvinnor i socialt arbete och i.ippc11iill na löftet avgivet.
i Bern vid de socia- ternationella proletariatet, för proleta- sig sIiirskilt vid fattigvllldsv5isenclet oc.11 clet nya 1agfö.rslaget l~iirför.
Musik ut-fördes av istiska kvinnornas från krigförande, riatets befrielse, för m~llsklighetens b+ Jäxn- och Metalls feclcförenings iiiiisiklr~r.
ränder konferens, hava stridit och lidit frielse.
för freden och att iii hava vårdat och - - stärkt med all makt och all möjlig kär- Den internatioiiella socialistiska kvinnoda- e k de interimtioilella käilsloriia - oalr- l MORGONBIS 1: STA-MA JNUMMER.
gen firades i Värmland på följande platser: tat det förgiftningsarbete som utförts I Karlstad med föredrag av f r u Gerda Hell-: enom nationalhatet - sfisoni de socia- I rekvireras frän expeditionen Upplands- berg, i Lesjöfors och Ramen med föredrag av gatan 85, IV.
Allm tel. 244 36. fru Alma Norsell., i Grums med föredrag av istiska principeriia f ordrn det.
.
.
.
.
fru Hulda Flood, san1t.i Ar ' vika med ett en- PB denna dag tänka vi ine.d rörelse Ronneby.
, I skilt samkviim f ör lilubbrnedlemmar.
Den av C.
S. föreslagna resolutionen antogs enhälligt på alla platserna.
I Skstttka.rr hade lrlubben på annandag pask anordnat ett lyckat agitationssamlivam med inbjudna.
Första delen av mötet agna- des till firande av kvinnodagen, andra delen till ngitationcii.
Anförande hölls i kvinnor- ilas rösträttsfr5,g.a samt en liten redogörelse över vad vi arbeta för.
Därjämte förekom cleblamation samt sang.
Även har antogs den av C.
S. föreslagna resolutionen.
Flera nya medlemmar aninalde sitt inträde i klubben.
Dr G u l l i Y e t r i n i talade Interiia- tionella kvinii odagen över iimnet Xriget och 1cvinnoröstriitten.
Föredraget mottogs med starkt bifall.
Agnes Söderquist föredrog därefter resoliitio- lien, vari uttalas en protest mot den Hammar- skjöldska regeringens h5.llniiig, nar det gällde kvinnoröstratten, och vad jas till den nya sege- ringeii och riksdagen ' a t t redan innevarand.e ar tillinötesgii kvinnornas krav.
Resolutionen antogs enhälligt.
Dessiitom beslöt niötet uttals eii hiilsriiiip och en lyckönskan till Rysslamds folk och sa.r- skilt kvinnorna för den frigörelse de skap:il sicr mimoiii revolutionen.
b h. Motet var tyviirr ej s &amp; talrikt besökt, soin inxn ha.ft anleclniilg a t t vanta.
p - - - P - - ' lillverkas endast av mässine emedan kto&amp;nkök av $1 rosta Sallas hos olla Jam; bosättnings och kooperativa ~ ~ r, s a m hos t
Stockholm.
.
- Belånar aktier.
Diskonterar växlar.
.
Högsta gällande ranta.
- ' SALAMA.
Japanskt metallputspulver.
Pröva - döm!
Det ' nyaste, det basta.
BLENDAPABR IILWV: Knut Wiborg.
Tel.: l %ilcs.
212 51.
A111~i.
66 07. i Propra sangkläder:fö~:propra hem, Anvand I listermailri sser i Edn slnlaa!
Grundad 1883.
AKTIEBOLAGET NYA B A Emottager insättningar till högsta gällande ranta.
E Sthlms Aiilm.
kwinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie mote 1:sta måndagen i Sthlm etyrelee eammantrllder 2:a mandagen varje m h a d kl. 8 e. m.
0be.l Lokal i P-ealen, Folkets Hue.
manaden kl. 8 e. m. a Bryggeriarb.-fUrb Styrelsen.
~xp.,.
Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
ru A. Fr~aell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
el.
286 68.
Stockholms sadra kvinnoktubb (eec.-dem.)
avhtfller ordinarie sakmantrade Kiruna soc.mdem.
kwinnoklubb av- 1:eta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i iitller ordinarie möten 1:sta och 3:djo mknda- lokalen 3 tr. Södra Folkets Hue.
Soc.-dem.
kvinnornas samorganisations.
- Styrelsen.
; en i varje månad i Follrets Hus ' lilla sal Id.
e. m. Styq elsen.
1,30 Stockholms Tjainarinneförening avhaller mote 1:ata och 3:dje toredagen i Linarie möten 1:sta m h d a g e n i varje ' mPinacl varje m h a d .kl.
8,30 e. m.
(utom juni, juli cl.
3.30 e. m. i Folkets: Hus, rum n:r 4. styrelsen.
och aug.)
i ' Folkete Hue G-sal.
~skilstuna kvinnoklubb av:hAller or- Sty7-els c7 L. u I h e s t hygicnisku, bekvainn.
och varnktigu överm ndrnss.
Systermadrnssarrili, iiro införda i ' a h g n tusentds hem.
Anvandua pil Insa- retter, sjukhem.
hotell m. fl.
Sista nyhet.
typ r l i i u r u ~ rekomnienderns, särskilt i t öni- tblign och sjuka, speci- ollt reuinatislrt sjulin personer.
Vid köp av Systermndrasser tillse ntt de barn, vidstAencic skyddsniihh D Systcrn r.
ktcrförsiiljnre pS o.lln större plntaer inom iiin- det.
Intj-go.
bes1; rivning sändns grntia o. franko.
I Aktiebolaget Stockholms Y addfabrik, I,il.jeholiiieu, Stoclrtiolm.
Rikstel.
1254, 2U 60, 20 58.
St .. tol.
3 176.
6006.
Arvika sot.-dem.
kvinnoklubb a.v- h u s soc.=dem, kvinnoklwbb av- ihller ord.
möte 2:dra mandagen i manaden hdller orcliiiarie möte 2:dra rnc~ndagen i mQn,z- clen kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sd.
d. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
Styl.clsc~z.
Det modernaste Förordas av läkare för användning vid alle * handa svaghetstillstirid rachitis, blodbrist, mag. sitikdomar, nervsjukdo.
mar och efter langvariga infektionssjukdomar.
Pd grund av sin sam * mansättning Sr Gigantos det mest effektiva styr * kemedel, välsmakande, föredragas väl av alla, tages med förtjusning av barnen.
fled kalk, pulver pr burk kr.
3: 50 F l y t a n d e Sot.-dem.
kvinnornas centralstyrelse Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16 1 tr. A.
T.
72 90.
Korreep.
se ' kr.
: Fru Agda Ojklund, Upp landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86 2 kronor pr ' lott Högsta vinstens varde pr flaska kr.
1: 85 i G y n n a detta svenska greparat!
1: * + e Erhalles genom alla apotek, ii droghandel, samt frdn 6 A K T I E B.
O.
L A G E T G I G A N T O S.
: 14114~1~s S T O C K H O L M K.
Dragning senast d.
14 Juni 1917.
HUVUDVINSTER: 28,500 kr.
En Flygm-askin En samling uts ö kta, till stör- sta delen an- ti ka möbler m '.
2 kronor p r lott frHn Sijcl.erti,ilje.
verkst&amp;der ined en 100 hkr.
&amp; Iercedesinotor av Scunia- ' Vabis t.illverk.n,iii.g, anv Cndbar som rnilitiii.mnskin.
(Jagare), samt som tn.ris t- och sport~nash.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Kr, 141 14 Lotteriets fi5rest&amp;ndare: ERNST N O R ~ E.
- Lotteriets kontrollant: Notarien i Overst&amp;tl.iAlla.reamb~~tet OLOF (JEDERSTRAh \ Tn.
28,500 kr. '
RIKS $889@~$+++$+O+~~++04+ (bV++O+4~+4~O~++++~+~~++++~~~8~ En 30 kvm.
Skirgårdskryssare Högsta vinstens varde ronor 28,500 Sommarvilla om 3 rum o. kök jämte ve- ' randa.
Kr, 4,000 konstruerad o ch byggd av Kap ten Knut Holni i Gamlebg, furu 135 still- och e k s p u t, blyköl, m salong med 2 kojplatser, försedd med alla nöd- Transporten bill av viiinaren önsk .ah j %mv&amp;gs- viincliga inventarier.
.
station eller 1astageplsi; ts bekostas av lotteriet.
Kr, $500. '
