# ID: svediakorp-per2427
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,565
# sentences: 995
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING SOCIALD F ' O ' R S BRIS ' DEN
) ni oss, om ock sällan och svagt, lcaiina t r h g h e t, spränges av sin storhet, f al1e.r) ch förstå 13 o r c1 e ha varit den ledan- ssmmaii, ja, sjunker til.1 samhällets le k &amp; ten £ i u5rt livs vandel (intet som botten, ineda,ii peiiniilgef rackhet och ielst genieiisamt med socialisiri, demo- upp8tstriivanclets ' hycklande lismeri Nar har bland oss miiiiiiiskor Riit.t, ~ i ~ t i nicn), v a r i f r h vi, ~rsliuldade i r f ter till ytan.
.Dithän att lrnappast endast kan vara clet soin, mecla.11 det; aiilrc~i et oförslryllcla lidandet liingre upprör: ' ' lever jag järef ter g %r jag un- tjänar individen, o c l d p &amp; samina gbig Icï ' ', n r arens och clagariia.~ erf arenhe- ch slak-ar oss.
Att vi om krigets mör- %r iii.iiiisklighc.teil som s %dan till.
för-: .er tvuligits avvika, förringa., glömma, aareogäriiinga.r, dess ' segrar ' och iie- I~iittriiig och lycka,, ar.
d % val 3 ' Ialrt -- i1c.1.~ och iiier f %ngim i en f d s k nieclve- erlag, den olika taktiken o ch ' inili- peiiiiinge- och politidc- - detsaninia Yeiilzct för vilken allt SOS^ till detta ira skickligheten " däri, ' d r in- som Riitt, till siii natur sådan.
att deii ideella riittshegrepp hör ar s % overk- lmdniiig " etc. tala med ett likgiltig- slradar båda?
Sådan att iiifl.yta.iidet ligt, s % frinimande som vore clet heni- etens lugn som blott 111.1 ett av allas dikunder.
iiiissriktaiide måste Bterverkti nia hiiisidaii tillvaxon, i cle hiiiimclslra: rig niot alla f ördiirvat sj alstillst %nd p % det niiinslrliga psylcc, vars krafter sagoriias, idealisters och drönimares .an f örklaras.
(' Var, annat an i fraga och egenskaper lättast och starkast ut.- faiztasiviirld.
Och i allt detta, tro vi iii Brig, har eljest du eller jag ratt ~eclclas at det håll, c1ä.r mi1ist.a mot- oss icke o111 i ~ t t i klasskamperi lrampa t t ailviinda ordet " v %r "?
Avsäg dig fitåiid, rilxaste möjligheter givas dem, c.11 gemeiisam str.id?
Vilkct fruktans- e n ratteii, den hämmar sig!)
För h &amp;]: alltså till vi1 j an, allcleizstuiid Mak t, ~akteïis iiitcriiatioi~el.la fosterland m. %- - är detsamma som handlingsfrihet.
al idr a ord saga att, uii- te bSde du och ditt fosterland offras; frihet som iiiigot oöverkomligt inre ler det att i den allt htirdarc och let kallas: bekiimpa " fienden " (oss, der ej hcller~bjudes, eniir detta vilje- aiiskligar e s j alvuppehållelsekai~i~e~~ nalrteiis fie; ider!).
Och så litet veta t5iilza.nde ovillkorligeii så sm&amp;iiingoin j &amp; leils krafter missriktats och söii- ri med oss i ii~tellel~tuell uppgivenhet i.nkriiktar p &amp; lcäilslan (moralen) dar- [rats, liar niedveteiihete.il av vår; tt vi i morgon kunna skänka efter vacl hän att av daina, mer och.
iner aiitiso- e r k l i g a och plikt upplösts, .i i dag oeftergivligt fa.sthöllo, överty- cia.1, slut1:igeil blott St.erst.5r den olust-: aizslaiis jii.nivil; t söiiderfallit i detta pcle att andå gagna v4tr sak och rätt.
11et.oiiiiig som.
följer av att Jaget -: i, bcstainl~ara rolösa som .ar fruktans Xirf ör Sr oclrs8, a !lmäiina opinioiiei~s sin största inatba.ra diiizeiisioii aveii kal- rasen, en fruktan vars ena sida ar den iiakt som oftast en makt - i malr.teiis ' lat " fosterlandet " -: i.cke ngtt %n Jltf örgatna (= f alska) ' livsglad jeii iaiider, emot dess bärare.
Iiiiigre, vuilnit iiil incr.
För att till len andra den alltbela.stade, hopplösa HUI:U då komma upp tir detta vårt sist, ilgr vinst- och nmktbegäret så fnll- ' örtvivlaii.
(Dödsmärkta bhda elnedar oscliska Iiif enio?
Detta Inf eriio var- ständigt om~~andlat och behärskar in- clre i livets tjiiiist.)
' Ur denna fruk.
xr, därför att d e t ar s % stort, icke v i tellektet att varje dess drag f orsvun- a n sizideiis cgiia skiftailde betingelser iii smil, hoppet om räddning synes som nit av det so111 i viss 111fi11 rättfardigat nedleii häri att, för akt iclre förlora ?n dröm, en villa, en galenskap, och detsamma, p r t i - och lclasslränslan, och runna betvinga, komina över iiiotstån.
iäri vi kastades ner den gången vi av viljan utat besegrad av de krafter den iareii, crid f ördelar, ' komina osr ?tt bedrägligt lyckobegar lockades att frambesvurit vänder sig iiiåt niot per ~ p p f iiina ' lyclrail " blivit bestäm.
Eöriieka oss sjiilva, sanningen i vara soiiligheteii, alstra en besvikeiiheteix nande över tanke och vilja anda dar, Jartan.
Det sociala syndafallet.
Stri- bitterhet och grämelse, so111 dryper ar iali att det tideqs ' riittsnie ' dvetande lens början, den djävulska tvekamp, i ii-i.eï av gift i tidens överfyllda, giftbli ru~mat taga form so111 ä.i " deii kloka vilken en av parterna in %ste förlora., gare.
Någon gång måhända, f örvand.
: es " (sluges), " den starkares ' r ä t €örlora att ej mera återvinna.
E j lad till en s j a.lvrai1iisa1iaiis f öradland () ch vars uppriitth5llailde genom liv ocl.
mera?
Du största av tidens frågor!
luttring, söker att, men under ringc: xistensblottställande.
Vart adelt san Hur skola 14.1 vi manniskor, som mata oinstäizdigheter lc a ii, göra sanih5l.ls, ~iiigens rop kvävande " lagar ' ' ocl med en kort levnads mått, kuima ' be- skadan ogjord.
" Bfakt har också der " straff l ' är Makt.
Och i vä.xelverkai svara dig annat 511 med nej?
Ty för sin tragik ", heter det.
Sant!
Enledar n~ellaii de av varandra beroende, Mak, den som ralcriar med ett slut och en den våldfört sig på livet, vars oerhörclr) ch Förtryck, och den ödesdigra för tillintetgörelse i döden huru svårt att lrrafter iclre kuniia missbrukas utan a t rlr jutiiiiig i tingens ordiliiig, rikedon fatta att Liv är oförgörlighetens namn, straffet följer, drabbande skyldig son 3ch fattigdom., härav geiioni tideril; att för dess makter intet kan vara oskylgig.
Oskyldig!
Vem av OSS 81 Istadlrom.niits, hur .djupt ner i olyc oinö jligt.
d5 oskyldig till att makt existerar?
Tiderna skrida fram, &amp; ren gå sin kans avgi.uncl ha v i e j sjunkit!
EI Xakt lailder således, djupare sett dydra den ingen " v ' et6nskap " i ~ G r l g %iig!
Maiiskligheten, allt rikare av icke ens sin innehavare till iliigoii l y clx; 3eii Iran lösa oss ur, eridast, förvilland (livets ideella.
innehåll - allt fattigare i verklig mening, l h g t iniildre till nå våra begrepp, an nier kedja oss fas och f+ttiga.re på lycka.
Fattigare eme- goii f örädling.
Huru my ck e t rniildr i vid, och som sträcker sin vcrkaii til dan icke blott de timliga villkoreizs till lycka, lmappast nier till pe-rsoiilig varje det minsta i livets förhållaildeii gränser härigenom blir den allt vidri- Iletens förbiittring, sball val då desi G.ruiidmotivet i a l l a brott, och mo gare och trängre utan iiven darför att iizotsats och.
v i l l k o r: ixnderkastel vilken fängelse och fattighus bilda el behovet av befrielse, lii.l~.gtall efter nå- sen, m.aktlösheten - den politiska ocl nog s &amp; vsirdig ba1cgrii:nd.
Hur ha vi e got skönare och bättre i samma mån fa.tt.igdoniens - Iruiiiia vam?
- DI framskapat Men, ofrånkomligt, värld som i lidandc tilltar i styrka.
drag av andeiis storhet och sjalvupp f alskhet och bestialisk ondska nappelj olruvligt, blott med rätten i sig själv offring \: i ' dar ibland slråda har ickl gen liininai: något övrigt att önska slid1 ocks % ur detta behov, ur denna olycl~aii fött, de gro till trots denna Vi sjiilva s &amp; förlorat mänskliga propol liiiigtair ett Frihet.ens intet fruktande dess rot ar icke dar.
Nej, under tryc tioiier a.tt (i nmktvilja) jaget endem a lsegiir, en av ingen religion, inge11 filo- Itet av uiicierka.stelse~~s, förnedringen allt, eller (i undergivenhet ens s j a l v u p ~ sofi förlåten eller dövad ka.iisla av egen bann iiii.ras och tillväxa ii v e ii h a givelse) allting, ~xtom.
jaget!
Att ske: skuld til.1 clet hela nier och n1e.r f % makt de lcaralrtiireiis egeilslraper som lattas blivit verkligh.et, lögn saiming, oriit över olyckliga niiiiiskosjiilar, icke gc och siilrmst fkliia väg ut ur tvångel hogsta ratt.
Att deii som äimu til cleni mst eller ro.
Geiioni allt flci:.
sig oly clraii och svlirigheteriia, incii som iiventyrs eger förniminelseii av san: s jalvoffrande kiimpar överviniia, ra- sta.llet för att befria ifrån iiil f a s h r ma~iskoriitt, och, följande deilila sasor sera allt soni står i dess \ %g: tidens och.
beseg1a.r clet ode soin, drabbar, om ick deii största av plikter niot sig sjiil~ sainf uiicislär or:i~as sa.inhalls~xpplösaizde individen s jä.lv, så m5iisklighetei1, var bjuder tideizs oi~dslrefulla makter spel satser, religioiieiis iiioraliskt undergrä- barn, eft.ervarlden.
Vilka dessa egec sen, värnlös och ~ i i ~ g a l r t a av d " d vande f öïiiö jsanihets- och förlåtelse- skaper äro veta vi nogsamt en och m sina ' ' f år ' söka hus av motsidar piriiicip (f örlåten, samhälleligt.
st %]: Vi behöva icke pina oss ined.
att h. % fr.uktacl, kastas i fängelse.
Att mar v e r lr a n av vik skuld dock kvar, och fraindra dem.
Nog sagt, att föga h geii andligen fullko~nliga.re inanniski socialt förii.öjsam %r att samtycka till.
de gemcnsmit riiecl vad vi djupast i i hårdare iiii.
andra tryc1zt.s av t i l l ~ a r o ~ i 61-ergrepp j, riittsbegreppens, lagasims Olyckan.
j))), j,)) j,
Iagiösa dubbelhet, osjälvisk aulrtorite1; s- tro, dyrkan av de socialt ovanföre (= ringaktar1 liesiit), hyckleriet man- niska mot iiiaiiiliska; allt detta pålver- kct under peiininge- och maktvaldet, under Jagets fangelseniiirar; bröstviir- ilet d&amp;i.bakoin vi dle och alla bekriga, kl.a.ssbröder soni systra.r, vihiler sowi arif Örvantei:.
Pålverket raserat och niinrarila ovan jord m %ste reniiia, ett väckande, star- kare dagsljus bryts i11 över tillvaron, det ar: världen skall f örvaiidlas.
Sani- hiillets 1a.gar omskapas efter livslagen in.oni oss, i c k e v i e f t e r d e ni, och helrav de inateriella villkoren;.
D e jligheter f örsvinna, laga!
Viiiiiii~gsniö som nu göra att vi, efter att i dag vara dem.okrater, on1 en tid rakna oss till högeril.
Ingen ' vald ' ' mer behöva.
föra de mångas talan, som han icke kan, och emedan att på egen hand kun- iii3 leva livet, då ' också skall bliva kom- petent nog att offentligt bestämma där- över.
(NLI aga vi obildade ej " kom- petens " i allmänna ting, hets det; val emedan, ' det allmänna ' ej innefattar oss!)
Och nied tvångets, förtryckets vidgade bojor skall iterigen sinnets be kl.ainmande, tankebedövande olust niildras, ilisilrteii i livet vidgas, f örd ju- pa.s; fruktans domning ge med sig över s j iileils altriiistiska urkr af t.
Mången Aterhållande, liigre egenskap hos ka- ralrtä.reii av sig själv S &amp; S D ~ o b r u k- b a r försvinna, dess högre, verk- liga natur blis allt mindre och mindre SVAX att förnimma och e.f- terleva., Och f jälleii över f Öriluftets ögon skall en förändrad värld komma att ett efter ett falla av, masken att ryckas bort från den ' lyckas grinaii- dc anlete, som ingen lycka var, men för vilken vi offrat all niaiiskoratt att med penningen iiterköpas, allas v %rt bedra- geri och s jälvbedriigeri alltmera blot- tas.
De ' olösligt invecklaile " sani- hiillsproblenieii nied Trilka.
" lmistlig- het " kultur ' och ' bildning ' (vilka ord i en tid som var!
Sannerligen för val att det blott är ord) i årliuiidrade efter århundrade brottats f örgaves (därför att det, som vi förstå, i stället varit en.
omf an&amp;ng: ' kunskap ar ju makt ", vartill annars 7) e j längre f ör- bli fullt så olösliga, så invecklade, nar olöslighetsorsakeii, ett av makt-, lycko- Zvlaii och brödkamp förmörkat, anti- socialt medvetande - vars " sanning " av evigt ar världsgåtans lögn - an iniiidre och mindre kvarstår.
Och me- dan f alskheteris, lögnens f lödeii, som gjort hela tillvaroil ' flytande), stan- digt alltmera rinna undan, höj er sig ocksa sanningens raddande Ararat ur djupet, kunna våra fötter beträda en lyckligare existens fasta mark., .- Förhindra att genom sociala möjlig- heter en på intelligens bättre utrustad människa f ritt kan fullfölja sina intui-, tioner - och drivfjädern i " utvecklin- gen " (av hans frihet = andras ofri- het) skall vara avklippt, invänder man.
Det tro vi icke och förnuftsvidrigt, för-) j, viiint as val att tánka att fjädern I ~~~rlclsinnslriiieriet n %goils:in s k a l l k II 11. i i a avldippas.
O1n a.11 leva all- ticl ar ' att lida och att strida, strider k a 11 och s lr a l l dock förbytas i .er gemeilsani sådan, icke mot utan f ö I det hela I&amp;- detta blivit ett med oss sj ilva.
Lidsiidet ej.
mera vara mate- riellt.
Icke evigt ' livseldeils låga be- höva iliiras mec? '
inii.iiiiislrokroppar och ett ödelaggm~e arniods spillror!
Sam- vetet icke f &amp; existens skull bliva för- ackkt utaiYbejalrat., d &amp; vi ej mera be- htira inörda, den enes död ej läiigre ' a,r deiz aiidres bröd, och dii.rfi5r ingen fi- eiide iir soni oss anfaller.
Då vi icke rriera behöva fråntaga den andre vad honoin tillhör och som vi själva ej längre sakna, icke kunna det darföi att den mdres s&amp;som a l a s aven a r ~rfirt och vi haïnied skulle taga fr %n oss själva.
D % vi ej mera behöva bringa clen andre i nöd emedan vi härmed ej liingre beredde oss någon f ördel, icke kuilna det då egal vinning också vore hans som den ar det helas.
D &amp; vi icke mera skola behöva tjana det onda ge- riom att återhålla det.
bättre inom oss!
icke behöPa tiga nar oväld talar.
Och cleii likhet som.
nu så gärna er- kiiiiiies d % iiiir den ej mera är farlig för det bestaende, kräver något till- baka eller kan slrada viira intressen: likheteii inför döden (ett genonis julrt samvetes sj älvbekaniielse!)
skall ocksa i tidens fullkoin.niiig bliva 1.ikh.et - in- för livet.
Likhet inför livet.
Av sani- m a lag iiro vi till, av ssninia delar byggd var kropp, ur samma kraft h j ä r tats slag.
- Under samma tillvar.oris lagar (e 11 d a s t dH) och iiveii sjalarna bliva åter ett.
Vad blott gemensam fara hittills enat av gemensamhet i tim- lig lyclra en gång göras oskiljaktigt.
Predr.
Anchert. '
Brita Gillström.
Ett smärtsamt sorgebud ingilr frAn Sundsvall.
Var partivän fru Brita Gill- ström har efter en svar halssjukdom av- lidit.
Fru G.
var me.dlem av Sundsvalls soc.-dem.
kvinnoklubb, som med henne förlorar en av sina varmast intresserade och äldsta medlemmar.
I klubbena sty- relse och för Morgonbris har fru Gill- ström i många ar nedlagt ett värdefullt arbete och för kvinnoklubben ar det ett hårt slag att förlora henne.
Men det ar icke endast för den plats hon verkat utan för hela vår kvinnorörelse en rrmärtsam förlust att förlora med- lemmar av Brita Gillströms trofasts och vanliga väsen.
Lange skola vi minnas dig!
A. '
, L Levnadsvishet.
Kainstan kar.
86 Ahels offer!
Högt det stiger mot himlens sol, deii !haii det viger.
Och latta, ljuiiia vindar bara lims offer upp, till gudens ars.
Skall 111. i. t. t e j hiiina sa.mni.a höjder och slraiika Jave samma fröjder?
J8.g 1; m tydligt Iifirn mitt lix-s droppas falls i eviglie tens iippsliil&lt; alide svalg.
J a g 1iS~iiiei: l i i n mina da.ga.r ~ l i ~ i i c mot l; ~ clöcleii.
Allt vad jag Iiar Icvm av reclroi., rnQiiacler ellkr hr att ~lricka ' solens 1jus::sy-m~ imig Ii~iappast vara iner iiii en ciicln natt, e.n ~01ninarnatt~ som inte Icnn ra.kl~:~.~, ty den.
ta-r genast slut.
Dödeii, tystiza.clm,: ~vgri.~izclen!
- Fesmsf ii11 a Vlad ar väl hbe1.s viidursg %.i-or mysterier f ö r en rarelse, som t.rAr till odödlig- förmer ä.11 mina jordörtsha.i70r?
het, till lycka., ' till full.lcomligliet.
Var skall Fr&amp;n nltnrelden h a i i s sig lyfta.
jag vara i morgon, iiioni kort, n&amp;r jag i.~ppliö.~-t i solens glaiis - i bergets klyfta a; tt a.iiclas?
.Var skola de vara, som jag iilskar?
försvinner, m:6rk, ju of f erröken Vart gB vi, vad 5ii.o vi?
De eviga problemen uppstiga allt,j5mt inför oss i sitt oha,l.ii~l.iBrt~ig~ av ni i n a gavor - bort till öken!
zll.c.ar.
Bsysterier p &amp; d:la h811.
.
.
Vad iiler, om livet dar blir skymniiig, L; % s &amp; rara, bara vi.irlcleii är det godas verk on1 all niin färd blir blott en rymning: och bara plikhleclretaiidet icke har bedragit oss.
Att sk3.iiIia 1yc:lra och göra gott, det är Ej Kaiii raknas vill sorn " andre ".
v&amp;r lag, v h t r2icIdlliligsa,iikare, vAr fyrbå.k, v %rt T i l l.
H a d e s s k u g g o r A b e 1 skal att vara till.
Alla religioner kunna störta vandre!
samman; men s % länge denna best %r ha v i ' Bnnu et.t ideal och det lönar mödan att leva.
Jag unnar ingen plats i solen, Amiel.
då jag går bort f rån gudast.olen!
C. F. N u ni a n.
--
SORG.
Stora andars tankar om militarismen.
For Morgonbris av en sydtysk partivän &amp; Iiiiiiiiskornas 5,sikter oni.
niilitaris- saledcs cn m.anniska iclcc bedömer cii: a och lata sig slcjutas, licla lnmger, ineiis institutioii iiro dclade.
lCtn del.,; &amp; k fran elcoiiomislra ell.er andra per- börst, ixgn och köld,] .$ta sig stympas, soiii ha ett persoiiligt intresse av delina; onliga (sub je.ktiva) iiitressen, s &amp; säga ~ t a n att veta varför, utan 1i5gon milan iiistitutioils uppra tthallande, bcvam na- i r i att denna ni.ä.ilniska döiner objektivt.
xlöniiig ii~1 en snaps före drabbilingeii turligtvis dett.a iiitressc och bli så.ledes &amp; on faller sin cloin ur högix, ultraegois-) ch l.öftet 0111. ett ofattbart ting - odöd- inilitarisiimns f öilsvai:a.re.
Dessa, sam-; iska sy~i.punkter, f r k riittvisans, mora- Lighet och beröin, som en tidningsskri-, ii-i.au.s2i.tt.as av va~ulcveraiitörer iii; inili- .elis, sedlighetens etc. ståndpuiikt.
J a g rare, sittaiide i sitt var1n.a rain ined siii b e- peiina ger eller icke gel: honom.
tarismcii, a s ä,ga.rna av r~.m.atei:ial., pro-. %ter hiil: iiå.gra.
sfi.da.na.
i~i %ini~.islcoi:s cluktionsinedel och jordcn, av j ordspe- iöm.anden avel: milita15snieii f öl ja, i den E t t skott .. Haii fa1.l.cr s8.rad.
Kani- kula.nter, av myndig ' heterna och deras lubbla avsikten, akt arbeta.rna skola sc raterina fullstaiidiga detta i att niar- hjiilpaix och slutligen en lång rad av i.tt deeas bedömaizdeii över niilitaris-; chera Övci halis kropp.
Äiiiiu till halv-, tjä,iiare, friiii mini.stri:n till po1.i~- riiei1.s inst.itiitioii f ~11lBom.ligt övcrens- ccii levande blir ha11 begi:.aven och kan; tini.in.a ined dessa ni&amp;n.nisl~ors, och att .iu roa sig: it sin oclöqighet.
Kani.ratcr, clriiiigei~ .. Mcri de!
soin icke ha nigot inl; rcssc 3c iiicd sin &amp; .skiidiiing representera en 3ch slakt glömma honoin.
Den, för vil- av dci1.m iiistitution, arbcta.rna., Iia., i1.5.r högrc och ri.tt+i.sasc sak.
Dessa erkali- kcii han gav sitt 1i.v och sjii lycka, har.
vi noga övertiii~lra dct, i niotsats ett iii- iiandm skola i deras kainp mot dc1.111.a sldrig.kaiit hononz.
Eftcr in8iiga 81: tresse att p &amp; alla sHtt bekanipa] d i - i.iist.j.tutioii gc dcin ett starkt stöd och hittar ii %goii hans urblekta benknotor, 211 iiioralisk och sedlig r y e r a d och som., f örsatta med f arg,, beredas till sko- taxisnien.
upp- 3väaïta, ' varnied m.aii sedan borstar hans Det iir gr-:i~oi.n.
inili~l; a.i:ismeii:; o:ii:i. uiigx,: lessutoi~.
f öl: denna instit~itioi~s riitt.
' h %lla.re icke blott lcunna frcirn.hfilla gc.ii~.ra.ls stövlar.
kraftiga iniiii, för cn läoilgre eller kor-.
ileras rovdjursilicitiv, utan iiveii deras tare tid, bli tvungila att försui~ma det Alphonse Iiarr.
samha.llsnyttiga arbetet och agria sig at orii t-tf ardiga., osedliga och l&amp;gs iisk %d- en, från sociologisk syiipiinkt sett, icke iiiiig isiii helhet och visa att de icke ha blott iiega.tiv, ut.an t. o. in.
direkt sknd- c t t spar av hurn.a.n .. i .. tet, rittvisa och lig syssclsii ttaiiig; skadlig därför a t t moral.
.
Ifiiget alstrar sjalv $tcrigen krig och deiiiia ~ysselsiittiiing syftar till först %- - - - fortsätter utan slut.
Den av framgåii- Varje g&amp;ig ~ G p O t I I ' fi.ai11.t.~5de~ ~ dc- geii bc.dövade segraren liii~gta.~ riiig av sanihiilleliga \ +iden, och som efter niora1isei:ar det niaiiiiiskorna .. MCII dessutom iiiverkai:.
p %, m.ora1i1ivfi.11.
pil nya segrar; det besegrade folket vill, 11ä.r det, soin fallet %r med militärståii- retat genom sina nederlag, %terupprat-ts det mest slzadliga satt.
Det ar inilitaiisin.ca, soni.
slukar oer- det, cildast och allenast sysselsätter sig siii ara ocli ersatta sina förluster.
Fol- hörda s u i i ~ n ~ vilka o ~, till slint ni.&amp;st c bc- inecl föi~beredelser till mord, och icke ken, retade genom ömsesidiga krank- talas ax arbctarila.
Och i krigstid 2.r blott offentligt förövar derii, utan t. o. ningar, önska förnedra och omintetgöra det f ör ii.i.ilit:irisni.
och f öl: en inii~ori- m .. upphöja deni till hjaltedad, d &amp; blir varandra.
De glad ja sig ilar s jukdonia.r, tets ii~tressci~.
som mil jontals av folket det till en fixkta.ilsvä,rcl skada.
hungersiiöd och nrderlag hemsöka dct Leo Tolstoy.
of f ras.
fientliga] .alldet.
Allt cletta veta arbetarna.
Tuseiltals människors död ~ p p v ä.
c l ~ c r t+ Dessutom ' ha vi i det iniiiiskliga sam.- -- - - hos dem glädje i stället för medlidande: hiillet en grupp individer, som ckono- V5riiplikteiis ålder konim.er och varje staderna jlluinineras ocli hela landet fi- man inaste rinderka.sta sig odugliii- rar helgdag.
- niislrt sett icke Ila iiiigot intresse, ~ 7 8 ~ ung lren för dess uppriitth&amp;llaiide eller av- gars eller grobianers meningslösa be- skaffande.
Nu kali det vara intressant fallningar; haii ' niåste tro att ädelmodet " Alphoiise Rarr var en fransk skrift.st5.l- att veta hur en s&amp;da.ii maiiiiiska ställer fordrar att han förnekar sin egen vilja lare, f.
1808: cl.
1890.
' Var redaktör för F i- sig till militarisnieiis institution.
Nar och blir en nimaii viljas verktyg; skju.
g s r o. Stor satirilc.er och rcligioiis1rrit.ilrer.
Det dagas.
i öster.
Askan har slagit iicd i öster, det stundar till domedag över ett osunt och brottsligt systeni - clet dagas.
.
.
Det har hiint, detta, so111 clet tyska krigspa.~:tiet sökte f &amp; varlclcii att t,ro, att cl c t gjort till sii1 ' sa.k och som.
helt visst clct tyska.
f o l k e t ocksi, i sin isolerings ovetenhet trodde.
Befrielse- wrlrct ar iitfört, 111~11 inte utifrån iit.ail, som sig borde, inifrfin, av de egna.
De onda som kuaclc göm.
det s &amp; som det skulle göras.
Dcn stillsainma lyckokiiiisla n1.m er- far inför vad so111 skett visar, att dctta nifiste koninia, nian har vetat det., viin- tat på det, utan.
att tala därom.
Dct ryska systcmct har fatt s i n dom, varlden kunde im ater aiidas - om inte, om inte dct fanils flcm systcni., som äiiiiu hindrade Europas folk att alidas fritt.
Den liittiiadeiis suck, soni skulle uudslippa folken den dag ni i- l i t a i:.
i s 111 e ii s jiiriihal upphört att .ti:.ainpa på dess nacke, d.en siickeiz slrulle utlösa sig till ett ci1d.a allt oni- fattaridc jubelslrri, varvid niäilsklighe- tens största olyckor skulle försviima so111 en avslrjuten lrula.
Okunnigheten ' S9 J I U i.
]: d e t ~ l d.
e ocks8 t III:.
vari- hade ickc langre ii8gon mening,.
barbii- i: smil iiationer- riet icke längre någon iiiiring och el.an- den., att clet Blott % de det ii~gen hemvist på jprclen.
Ty ila so111 gett sina.
kviiii~oi: röstratt och inii.iiskligheteiis största stsravan sl~ullc va.l.bar.het.
.
ickc: mera g2 ut på akt förgöra, utaii Vad s1.all.
det nu bli d i?
Jo, att det p &amp; att skapa, man levde icke längre för rar inte friin det h8llet) sorn föreclö- att dö som en galning och ruttna som.
iiiet skulle ges, för.
att dct struntför- ott as i en lanclsviigsgrop, maii levde för iiä.111.s Sverge.
slrulle tro sig till att arbctc, civilisation, lcultur, skönhet, och göra efter.
Inte ens att i i i a n.
i Eng- man gav allt detta i arv niir nian dog.
1,aild p % senare tid varsla t f ör f r %gaiis ".
.
.
ty av den k a ~ M r, som går genoni snara lösi1.iiig dar ii.ï nog fö:r oss.
världen, Nej, det ratta i; ec.kn.et, i detta soin föll.
ock c11 strinima iii i iniii sjal " i s &amp; ni.8iiga andra fall, viintas nog f r h i sj unger visst den) onivä:nde Geij er.
aniiat Sh.ti1.l -- oc ' h da, få, 11og d.e sven- Dcn Irä.rlek, som n u går genom vlirl- &amp; a Iwiiinoi~ila också fortsatta nied att den, bekiiiiiier sig helt visst ickc till öva sig i dciliia ljuvt Iivinnliga och krigsguden.
Nej, det är kä.rleken til.1 ii !ycket dygdiga Iionst.
Under tideii.
fred, till f r e d e n, som skul1.e få upp- bli vi sist i Europa och Sverge har] .. eva denna fasans ' natt för att nied ånyo ~ d o l ~ enterat u i ~ sig som) frih.et,ens iiiinu större utsikt till att bli anammad sta.i~ioït p2 jorden ' '.
ffi, kasta sik ljusa strimma in i niiii~slc- Ty p % vackra frasser och stora min- lighetcns sjal.
Må den värma och lysa!
nen har det aldrig rått brist i vårt fat- * tiga lamd - bara på rättvisa och bröd De rysks kviiinorn.a ha nu kornmu:iial ibland, men det iir väl ~inå~aktigt att ' och politisk röstriiitt i sail-ma ~itstrack- pilpeka i en tid, di % a l l a s samhälls- i~.ing so i i i ni an ii en ss m t iiv c11 valb a.1:- solidaritet tagit s ' ig så prisansvärfia.
het t.ill.
duiiiian och de 1zoiii:niuiia.l.a.
in- J. S.-:O II.
uttryck!
stitutioiierila.
Sal förråas niäi.iiiis:kans hjarta och f &amp; begriita och arva eder.
Förlorar ni hennes ~ ä m s t a lidelser uppväckas.
Män- c11 arm eller ctt ben, betalar jag vad det.
niskan avsäger sig sy:inpatiens och hu- kostar.
Xeii bli ni kvar i .livet och ej nia.iiitetei1.s kiiiislor.
duga til.1 att bara tornister, bli iii över- givna och kunna gå och lagga er att dö 30111. en h u ~ ~ d det.
, angår mig ej.
Mali tagcr i~iziiiiiiskoriia, i sin fulla.
kraft, i sina basta gr, giver dcni gevär: i ha.iideii, en tornister p i ryggen, dei:.as huvud bet.ecknai:.
nian med en kokard och säger till cleni: " Min liusiii, liiing clen och cleii, har behandlat mig ovär- digt, daxf ö r niåste iii angripa halis un- dersåtar; jag har kungjort dein, att iii p % cii viss dag.
skall vara vid deras grans för att döda c1en-i ...
.
Till följd av er oerfarenliet tiiilka ni kanske att våra fiender iiso ni&amp;iiiiiskor.
fi1:eii de äro ej iiläiiiiiskor, cle äro rys- sar, preussare, eiige1snia.n o. s. v., o. s. v. Ni kan skilja dem fi: %n mannislrornas släkte genom färgen på deras iinifor- nier.
Försök ' att på det bästa up2fylla.
cdra plilrter, ty jag skall stanna hemnia.
och o ' bservera er.
Segrar iii, då skall jag, när ni komma tillbaka framtrada f ör er i niin uniform och sa,ga: ' ' Solda: ter, jag ar nöjd med eder!
Men on1 ni staiiila lrvar p %.
slagfältet, vilket ju ar mycket möjligt, s % skall jag under- ratta edra fa.nii1je.r on1 er död, s % att de.
- bevisad om inord.
Man kan ind de il- trycka sin avsky f ö r och kanna n1edl.i- da.ii.de ni.cd en sådaii nia.i~niska.
Men 0111 han, som dc flesta militärer brulta, brösta.r sig över sitt yrke, kali inan r j undg % att önslia att avbryta allt um- gii nge med en s %claii n~.a.nnislia.
-- - - L e o Tolsto ';.
' &amp;.
.- - - Man lcaii intc regera utan skuld, ihnu n-~.iiiclre kan niaii vara soldat utan sku1.d.
Det va.ck.raste B ~ x k maii kan göra av Kriget h &amp; n i h g a f öreväi1dninga.r, inre och yttre oavhhgighet hestår i att säga saiiningcii.
inen blott e 11 orsak: - arméer.
--- Benedict F r i c d l i i.
n c ~ c r.
~ ir M &amp; dcssa.
stora andars o.i$ tränga sig 01.i:~ mina soldater skiille börja att tanka, skulle de kasta geviren och van- iii i dct mbetancle f okets hji.rtan!
MA da mig ryggen.
de djiirva nitningar, so111 komma till.
ut- tryck i dessa tankar, betriida sitt segei- Mali stoppa.~ iiiiga., kraft.iga män- tag genom viirlden och störta militn- ii is ko^: - i ldiicler av grovt tyg, ge.r dem risii~en samt ined den allt krig i 1iat.t ett va.peii i handen, drive]: dem mot vax- och niörkci.
Ty ' militi~ismeii och kri- aiidra för att ömsesidigt niörclas - det.
ä r vad m&amp;imislro~ !na kalls mannadygd.
get tillhöra en omogen, i andligt inör- -. -- - kcr treva.iicle m.ä.ilslrlighet, nien icke dct F r e d r i k deii store.
upplysta tjugonde arhundradet.
Nar dessa tankar, soni vi höra fr %n. --- dessa man, bliva alla niiiiiniskors egen- Oni.
du inte vill bli delaktig i mord, dom, d &amp; skola vi kuliiin utropa: Mili- sh behaiiclla nii1iti1; person som n1aii be- " Amerikansk skriftställare, f.
1780, d.
1842. handlar e11 m&amp;miska, som blivit ömr- tarism och.
krig var men a.r icke i-iieï!
Bekämpade f ramg5ngsrilct alla socials miss- * Tysk iiaturveteiisltapsmaii och sociologisk förh8llmden, isynnerhet negerslaveriet och tii1ilrai.e.
D.
1905. hii.vda.de individens ratt p % alla onir %deii.
, - ' 4
Tendenslögner och syrivillor.
Unciei.
rubriken ' Synvilloriia ' sking- i.iade1.l.
Sniöret går f öriiamligast till Palnistieriia statsmiiiis- cxport - d5 ar det bra, att få högt be- ter.
Harnm.a.rslr jöld, alias ' systeniet f ör talt - nieii niargariiiet äter man upp sent " iiligra kiirlelieiis ord i Soc.-Dem., s jalv f ör billigt pris, och mariginaleii varav vi har i kort saininandrag vilja blir en god ~~ationalinkomst.
$terge följailde: Varför iiro d &amp; inte våra niargariiifit- E t t verksailit led i cleii I3aiiiniar- brilrer i gång, 11 %r de danska hallit sig?
skjöldska politiken har vgrit att ge Salceii a.s icke oförklarlig.
Danniark skcii av hur b r a vi i själva verket ha gjorde el1 klok fördelning av exporten ctct har heinnia i jämförelse med andra.
iiied hänsyn till hur smöret under nor- Det ar inycbet sämre i Danmark och iiiala tider utförts på England och Norge, har &amp; t alltid hetat.
Tyskland, och de fingo därför såviil Nu börjaGr maii dock bli: f~mdersain.
margarin01 jox utifrgn som bättre lrraf t- Vi gå ju med livsmedelslrort p5 fickan fodertillförsel än vi.
Men trots fram- allihop.
Inte ar det för ro skull de ut- stalliiiiigar envisades den svenska rege- clclats.
Nöden har tvingat oss diirtill ringen med att låta a l l t vbrt smör helt enkelt.
Vi ha måst ratioiiera för gå till Tyskland.
Följden blev att att förråden slmlle racka för alla.
England tillstrypte oljeimporten.
Dar- Den svåra situatiorien at.t höja priset Meii det ar val icke bara hos oss s5ldant med stoppas margarinfabrikerna, och har iiveii måst inträda för Morgon- sker?
Laget ar viil detsamma i Dan- sve.iiskariia f å äta smöret själva, s " a, re-e bris.
I det längsta ha vi sökt uiid14rn niark och Norge?
soiierade maii i Engla-lid.
.
ietsam.ii~,a, trots att det 6edaii en Ja, så tror måiigen, ' meii det ar orilr- Men " det ar bättre dö med ära ar].
längre tid varit högst p %kall.at.
tigt.
Dar har ännu ingen ransonering leva med skam ", aiinonsera de yver-a efter deii prisstegring av trycknings- förelrommit å s p s n ii m % l. Norge borna med fetstil i svenska pressen.
omkostnaderna, som int.r %dde dels i har ringa inheinslc spannniå !sp~~odulr- Få vi det 1iår.t) blir det.
än, värre mat- januari och ytterligare i nia.rs, vax det tioii, men &amp; r f. ii.
biittre.
försett an vi brist och många tiotusenden arbetslösa, möjligt a.tt f ortsatta med det gamla och anser sig iclre behöva tillgripa kort- så ha vi dock tillfreclsstiillelseii att den system förraii till hösten, om kriget politik, vilken " varit svensk och ingen- priset, varför centralstyrelseii blev skulle draga ut över viiiterniåiiaderns.
ting an1ia.t an sveiisk ", inför viklden iiödsaka.d f örelägga kviimolion.gresseii Daiiskarila torde i april införa liort visat ett oböjligt folk, soin i sitt för- förslag om förh.ö jniiig.
Koiigre.sse1.i.
- aveii, sedan den tagit iii- nieii med 50 gram " större raiison iiii vi svar för ratteii icke vikit för inaktmiss- godkäi~c~e gående del av den ekononiiska stall- utom de.t astt grynen ju tas på vai ' a kort.
bruk.
Sa mena he.lt visst ett stort an- niiigcii, densa.ni:n~a enhäJ1.igt.
Vi l-ia skött oss $5 illa att brödsadcs- tal goda svenskar, vilka sakna möjlig- Lösnummeryriset blir s$luiida f r. förr %dets kiiapphct blivit en verklig het att se företeelserna på nara h&amp;ll.
m. aprilnuniret 1917 15 öre ined 20 o. fara.
Man hoppas att ined de betun.
och villats av all den rökelse, niaii tänt proc.
ra hatt f ör lrorn.i~iissioaiireï.
gande nya inskräiilciiiiiga.riia i ranso- till hr Haniinarslrjölcls lov.
nerna skall spaiiiim %leii riiclia till n &amp; Nu d &amp; Sverge, nara intill ett iiödlagc, Vi rilrta nu en allvarlig vädjan till sta skörd Sir fardig.
Men utan kortsy- komniit i cleii Pttervaiidsgr&amp;.nd inaii ïe- v5ra koiiiniissio~~arer .och siimkilt till stcm Izuniia ' vi iclre reda oss soni Inan iia.i.1 för ett %r .sedaii kunde varsna att kviniioorgaiiisatioi2 ' er1ia att fortfa.rai1- tills dako lyckats i Norge o ~ h Dan- den Hanimarslrjöldska politilren niaste de nedlagga ett eiiergislrt arbete 135 intl ' ï ' lc, och det ha vi r e g e r i ii g e 11 P bringa oss uti, börja dock syilvillorna spridande av Morgonbris, 1s5 att v i e j bristaiide f ranisyilthet och niissv8ïdan.~ skingras och v c r k l i. g h e t e 11.
tr2- ~ii~cler denna SI-ilra tid bl .iva tillbalm- der i dagen.
Det ar, t.yväri-, s % l %ngt a l agna.
de handelspolitik att tacka för.
I en hast upptäcktes i höstas att det; if14ii sant, att Sverge u:nder iiuvaraiide Dciiiia förhö jiiing Iioppas vi ej hel- Idev brist p$ s o c k e r.
Dct fanns in- sta.tsledning uiidg2tt ' nesliga ' ' avtal ler s l d l behöva, kliva ko~ista,nt, utan.
gen annsil utviig an att göra iiisliran:lr- att nian helt visst skulle hiipiia i de saiikniiig av p r i j t skall kulina ske d5 iiing ar i 1; oiisuintioiieii o ch f ör dela so c- kretsar, d k a iiu bara f ram hyllnings- i~osmala förh; otllaiide~i iiter intriida.
k~riiiiiiigde~~ p &amp; kort.
N %, c k andra ha adresser, om en del avta.1 och anvisiiin- Alla idiste vi ytterst inrikta oss p$ gar offentliggjordes.
Vi ha underskri- att SI:&amp;- tillbalra det högervälde, som vii1 f 5.tt göra cletsaizima?
Nej, daiiskarila, villras sockeriiiiring vit vi också, ehuru stimdoni något se- allt Iner vill triinga fram i vårt laixcl Sr ordiiad p$ likartat satt soin viir, ha i.iare äwde andra.
Neri den skillnadeii och pressa ned ar11et.arekla.ssen.
I detta iclrc haft en tanke cliiïpii.
De vidtogo rader niellan oss och grannfolken att arbete behöves alla krafter o &amp; är det sina försiktighetsåtgZrNer i tid och ha hos dem ar det 11 5 r i 11 g s i d k a r- iiödviindigt att arbetareldarsselis kvin- undgiitt v&amp;ra s ~ a ~ i g h e t e r Inte.
hdl.ei * i i a s orgaiiisat.ioiier, vilka höjt sig f ör nor bringas till f örstilelse f ör det- Norge, so111 dock uteslutande iniporte- maktbudeii; hos oss är det d a r m o t, sanzina.
rar so cker och ciar£ör lxf iniier sig i t:~clr va.re lrrigshaiidelslageii, r e g e- Inga av rriii.a.
hårt tilllröm.pade me- v,ziiskligare liige, hm * behövt göra d e t.
r i n g e n sjiilv, S v e r g e i e g e t del i denna lraiiip få vi nu förlora, Nu talas det om.
s ni ö r k o r t oclc- M: a j e s t ii t, som tecknat förl~indel- varför vi alla våra lran~rater p % Det råder en allvarlig fettbrist, serna!
sa.
hjärtat att icke ett ögonblick låta Ar detta ni e r ärofullt?
Det kan in- och det ser ut soin om det bleve iiijd- missmodet vinna insteg iitan allt j 5.~1i.t \: $iidigt att kontiiigentera allt smö:ret gen nied stark känsla för den svenska s1.å w k t om Moi.gonbris.
och p&amp;tioiicra ut det, s &amp; att var och en I statsnial&lt;tei~s frihet och oberoende er- ' Under de 11 år tidniiige11 esisterat.
f 8 r sin del, ävcn om den blir liten.
Dar- j känna.
har mycket arbete ne,dla.gts av såväl om ar det inte tal i Daiimark.
Visser- l S &amp; har deii Hamniarskjöldska politi- män som kviiinor inom vår rörelse.
ligen omtalade v8r j ordbniksminister ken inte heller i det avseendet, för vil- Många ha grbnat och rnåiiga gått ha- iiii ' der remissdebatten att smöret (lär (ken den mest hyllats, lyckats föra sitt dan.
Må vi förvalta &amp; rvet av deras, ~ e r k i~eiiom.
När dess regeringssaga arbete!
star ungefär femtio öre högre $:II i Sverge.
Men han lat försiktigtvis bli Kr lyktad och boutredningen verk- att tala om att den danska m a r g a- ställd.
skall man till sin förvåning centralstyrelse.
r i n p r o d u k t i o n e n var i gang, ?ärká hur s m a tillgångarna voro.
rr:cdan vår ligger nere.
Det %r skill- i m " serveim: hr) Til Morgon bris kommissionarer! '
\ I
-- ' MORGONBRIS -. -- -- 7 Gustav Bang: " A r b e t a r k l a s - ~ e n i ~ e känsla s iir för " dessa enkla Luktiga folkets döttmr, soni ej e n, d e s s l i v o c h d e s s k a m p. "
rulrta arbetet):), lika svidande ar hen-: C %tniinstoiie ett avseende torde pil Marcelle Capy: E ii k v i n ii a s ves ii:oii-i 1i.i.ot alla posera.iide överklass- iitet satt nieiiingarna gå i sar inom deii r ö s t i s t i. i d s l a r m e t .. Norstcdt lanier i lyxbiler, som spela anglar i veiiska socid.deiiiolrratiii, nämligen &amp; - Söiier.
i Kr.
3: 75.; I.S.dsarizni.a - allt för kladsa.mnia., ad betriiffar fördelarna för rörelsen a~ Ni4.r man.
Iiist d e m a bok tycker iilaii yclrs det!
- Röda kors-lcostymer.
lkat sko11iingsa.rbete bland dess med- astt deii h i i d e 1ia.f.t 5.111iii eii riibrili.
' Det ar inte 5iiglar, som behövas p % einmar.
Bland dc tiotuseiideiz i olika .A.
l S l&lt; e ri v a r. a 11 d r a liiil~de det.
: julrhusen) siiger förf., " ' utan oför- andsändar, som under de senare areils stitet och d.et hade gett oss bilden av Imiickta, varinhj ärtade kviiuior. ')
Och: lädjaiide uppsving i partiets.
niedlems- den vai:iiil-i.J5r .. tad.e och lclnrsynta f ör- ieimes ironi iir .inte piiidrle mot alla mtal iiiskri.vits i detsanma, gör det sig f attariniisii.
Varrnh jartacl och taipper lessa ' ' baktruppens brumb jörilar ' ', hos örvisso - liksom ii~:eii bland deni som ii.r hoii i sin uppfattiiilig a v folkens iillin peiiiiskaftet tjiiiistgör i stallet för ~aiislce läiige varit aktiva socialdemo- och soldatens 1.idaiideii i detta krig.
lössa och bajonett.
Ropa %t dem: Upp rrater - g5ll.aiide ett starkt behov av Klarsynt och inoclig i siil obarmliiirtiga &gt;ratn:iakare och ' iii skola konstatera, ikat socia.listis1i.t vetande.
E t t behov, lwitilc a.v cleii okun.iiighet och.
f elsyii på tt dessa ryktbara krigare av black- iom om.
det Isuncle tillmötesgås battrc liriget, soni vidlader 111ihi.g.a av hennes ioriiet icke röra sig ur stallet.
Åh, det in det för iiärvaraiide göres, skulle bli 1andsin.äii och av deii sliräiiiga chauvi- ir skada.
.
.
Deras iver 1ova; de.så stora, il1 gagii för hela rörelsen, liksom för iiisui vil.kei.i, i Fi.a.nlcrike soq i d l a ijaltedild!
- E11 sak ar att besjunga zbetareklassen överhuvudtaget.
a~iclra krigf öraiiclc laiideï, gör. '
' krigs- rriget, eii aniiaii att uppleva det; stii Av en utl5iidsk socia.listisk teoretiker cntusiasm~ ' och allt slags h jältenmd iiir i smutsen med regn och snö i an- la vi iiu niöjlighct att tillgodogöra oss vid skrivbordet.
; iktet och granaternas vinande över hu-: tt upplysningsarbete i den socialistisk- Men det skall dock sagas ifran nied iid det.
Den, som förhiirligitr en sildan dctsainma, att iiär dct talas om att ori-; ragedi ut-an att spela en aktiv roll i xoretiska skolningeiis t j amt, som kan t giiialet till chula bok blivit s &amp; svart ien, är förhatlig ".
Och med hela sin d i ett gott tillskott i den ~ l a t i v torf-; iga socialistiska litteratur vi ha på ceiisure,rat - i övcrs5t.tiiiilgcii ar al1.t sjals styrka gör hon uppror mot de !get språk.
För att f i del av vad denne med - så ar det nästan övergihide så- " moderna läror ", soin im litet vm-; itliiililil~g har atst ge oss behövs inga dant som strukits, vilket %.r ett i c lr c stans vilja göra giillande har litet det vidare spr %klrunslraper, han är namli- förhiirligaiide av k r i g e t ilock fr %n slä.ktets syiipui~kt betyder Seii dansk och namnet ar G u s t a v s o m s å d a n t.
Allts &amp; allt, som lriin-:) m tusental ton organisk substans Ba11g.
de droppa olust i follceiis sinnen inför ~inältcs ned litet förr eller rsenare i den Baiig $r för övrigt långt ifrån okänd iiuvarande situation - vilket må va.ra stora degeln.
Femtio ar, bah, det kam iven i de breda lagren av det svenska förklarligt, i varje fall f ör F r a ii k r i- ju inte rakiias i oiindligheten!
partiet, men han ar värd - särskilt för k e s vidkoniniaiide.
Däremot ha elak- " Jo ", skriver hoii, " för &amp; s som iiro let arbete soni har skall näiiiii.as - att heterna om de egna fatt hagla g a ii- vaulign dödliga och alls inte vilja svin- s k a fritt, aiiinarlciiingsvart fritt föl ga oss upp till några metafysiska höj- rtifta bekantskap med i vidaste arbetar- nretsar i hela Skand.iiiavien.
I Gustav att vara i krigstider.
En tyska, som der rakiias det.
Jo, organisk substans, Bangs hemland, Da.n.niarli, väckte ha.11.s sagt dessa stygga sanningar on1 " Das a.lstracl i lidande, det Jo, en $öd för ett par %r sedaii stor sorg i grosse.
.
.
", hade nog f %tt t a sina pal- tinunc, en nUilut av ett liv, vilket som tor och förstjlra " komma ut " i ett neu- helst, det riikiias!
Det förefaller oss partikretsar och blaiicl tuseiitals beuii- 3ra.re av hans goda peiiiia.
H a n v a r vid tralt land.
.
upprörande att med en dylik bekym- sin bortgång endast 43 &amp; r, men hadc Eli kvinnas röst i stridslarmet är ett inerlöshet tonvis mata cle inan, som tio smärtans rop, nedskrivet av en kvinna, för at.t filosoferila bakom fronten skola lock huiinit 1n.d att skapa sig iianui soni fri f r h all oiikta sentimentalitet, nieii: E % sova i ro.
Vi äro kanske duniborii- 31 synnerligeii duktig socialistislr teorc- rik p % sunt förnuft och klar och om- mar, otillgiingliga f ör f ilosofiens rcna tiker, c11 miisterlig skildrare s v arbeta- dömesgill kritik.
Och det ar ett av krav, adla, stora och höga instinkt, meii rekl.asseiis st.ä.lliiiiig, ekoiiomiskt, h.isto- sm.ärtaii överfyllt h jarta, för vilket dc Livet synes oss som det högsta goda riskt.
och statistislct i det kapitalistislrn upprepade fasorna aldrig kan bli 11 %.
Vi hata allt som dödar, M g e t, exploa.
san~.ha.l.let.
Med inarxistisk skarpa hal: # Baiig ocksa påvisai arbetareklgssens got, som man lugnt måste finna sig i teringen, f a.ttigd.ome11, sjukdomen. '
' väi~ldshisto~:iska mission: gciiomföran-.
ef tersom det dock är ett f örnedriiigs~ Hon citerar aven ett yttrande a \ det av ett 11 y t t san~.h&amp;llsslrick.
tillst&amp;iid för niiiiiniskaii, som ropar: s (Efter c11 tids universitetsstiiclier tog och hör.
Ty det ar inte döden, fas &amp; George Sand, nedslrrivet 1871, alltså vii Eörra Iiraftiniitningen, då Franlwike mi.
sig Bang före att på allvar satta sig in u.taii livet ' som föder hos maiiiiiskorilc~ ste Elsass och Lothriiigen.
Den beröiii i statistik och socialekonoini och.
s &amp; föl:.- denna gränslösa ' längtan att vara till: ' Jag da förf atta.riniiaii skrev da des .dcn unge prästsonen - äpplet fal- att fortleva i andra, att liiliiiia efter sig hatar blodsutgj~itelse och jag vill int&lt; ler som bekant ibland lailgt i f r h tïii.- en sten eller ett hja.rta, där ett spi % Liingre höra t d a s on1 detta att göra del det - ut i den stora sociala I c a n ~ p e i ~.
av deras vandring genom vai:ldeil st %] onda för att %vägabringa det goda, at1 Uan blev med sina böclrei.
en laram i ristat ' '.
Kvinnornas insats i .detta krig i all2 döda för att nyskapa.
Nej, nej, f ö r, det daiiska arbetarepartiet; franiförallt krigföraiide länder har det ju talats on baiincii dem, soin grä.va niassgravar verkade han dock genom.
artiklar i dess ratt mycket.
Marcelle Capy har nggr2 Livet gKr inte fram ur dem.
Det iir er huvudorgai~.
Bangs socialistislta pu- ord också om detta, men - hon hal h.istori.sk villfarelse, f r h i - cdkeii vi iiii % blicistgärniiig i danska Social-Demo- också en egen mening.
Ho11 ar der ste frigöra oss.
Det onda föder av sig kraten under 11 ars tid hade en of allt- lig betydelse f ö r skolnin@m av de daii- första att erkänna sina franska systrarr ont. "
ska ailbetariias klassniedveta~~cle.
Det Utrymmet satter 1 1 1 1 punkt, nieil an arbetsamhet och duglighet, m.en heiiiie!
iiidignation ar stark mot alla dessa " lit i.i.ars filiiis det iilycket att citera.
Del ar just en del av Bangs betydaiidc teratiuxns pajaser ", som skrika hög iir icke blott e.11 modig och inecl b10 jouriialistiska produktion i. sitt partis ljutt 0111 de imclerverli de utriittst oel dan.clc siiiiirta sl~riwii bok, .det %r ock.sP h.uvudorga:n som ssmmanfattats i ett 11~1: cle bara silis fixkta.iisvii.rcl.a bör.
ett rcnt stilistiskt oiiiidligt njutbart ar iiiiniiesarbcte, som rekomi.iiciidera.s aven t lor med h j $1 teii.iocl.
Att heiiiies " L I ~ $etc.
Och det ar det första i sitt s l a ~ till srenska pa.rtilraini:.atei7 ' derverk slriindligt underbetalas, at ' av en 1cvii.in.a fran de lwigföraiide.
Del PK uppdrag av v %rt broderparti i hon iir ett byte för deii mest omfattan ax ingeii tillfällighet, att den koin frar D aninark har n~niligeii N,iiia Bang och i i i E. Wiiiib1a.d.
(på Forlag Freliiad, Kö- (le exploatering - se dar en sida a.
~ en: f~:.msk kviuina: d e 111.0 kil a l.
" silblimitet ', som begraves i tystna nu och förl~lir alltid den gyl1,eile]: osen peaha.mi) gjort ett gott urval av Gu- Hveii oni karilet föl: tillfället r5ka.i stalv Bangs artiklar i en III.
i n d e u t- delis stora massgrav.
I Frankrike, S.-O II .. T y skl.and, överallt.
Lika varm son \ - ara tx~~sigt;!
g a v c, om.fat.taidc tv % baiid.
om sani- Litteratur.
l j, ' z. '
ALLMANNA SPARBANKEN i Stockholm.
Stockholm.
Betalar högsla?
sparlcasseranta.
O Grundad 1883.
Kassafack uthyras fr %n S kr.
pr &amp; r. Vasagatan 44, 1 tra Öppet kl. l /, 10-3 och 6-8 e. m.
A K T I E B O L A G E T N Y A BANKEN Emottager insättningar till högsta gällande ranta.
niaiilugt eii 600 sidor under titeln A r b c t a r e l r l a s s e ~.
i s l i v o c h KOO perat iva föra %kringsanstalterna bevilja f örsakringar d. c s s l: a in p. l. de verkligt vikdefulla böckerila kiciiiia vi d % genoin.
socialismens glas- Livdörsäkring ögoil se olika faser av arbetarnas livs- f örh5llaiide uiicler kap:italismeil.
Vi f % höra Bangs lruiiniga och iiigi.ende skil- dringar av arbetc.ts villkor under kapi- Brandförsäkring; Fastighet och Lösöre,, talistisk regim: 0111. arbctslöneii, - ticleii Förmanliga villkor.
och - ledinngen, om arbetslöshetcii o. s. v. Till belysiiing av kapitalismeii själv f % vi redogörelser för de oegent- ligheter och.
deir vrhnghet, som iii.
till- Propra sängklader för propra hem,: £in.iiaiicies iiloni densaiiii~za.
Vart vc- Anvand tailde utökas gciiom det Baiigska arbe- tet gciiom studiuiii av diiri förekom- iilande avha.ndlingar om.
aïbetamas lcla.sspsylrologi, om socialisni och aiiar- lcisni samt om andlig ofrihet.
Vidare b judes oss ilagra syiiiierligen intiessan- ta och 1.ä.rorilra resebrev.
Och till sist finnes cii rad kapitel till belysniiig av socialisnieil.
Mest hygieniska, bekvliinn ocb \ varaktign Föreliggande arbete sr en siidlig övermadr~ss; Systsrmndrasssrnu iiro infördu i rr.higa tasentulu hem.
Anvandus p &amp; lasa- skattkamniare, soin s % mhiga som inöj- retter, sjukhem.
hotell m. fl.
Sista nyhet.
lipt böra stalla öppen för sig.
typ &gt;Laura *, rekomnienderas sär~liiit Eit ö m - thlign och sjul; a, speci- Som motto för Boken A r b c t a- d i t reumatiskt sjukn reklassens liv och dess personer.
Vid.
köp av Systermndrasser tillse k a ni p ha utgivarna mecl haiisyftning att de biha vidstc5encle p % dess författaro satt: sjiyddsniiiike D Systcrn~, Aterförsiiljaro ph allo --- solbeskiilnet skal hans livs- FOLKET SY s t ermadnsser i Ed11 slnaiir!
större platser jnorn ilin.
det.
Intja o. beskrivning sandns gratie o. frnnko.
Intet kan - vara vissare i i i i deii saken, Aktiebolaget Stockholms Y addfabrik, att Gustav Bangs 1.ivsvcrlr slc,zll st5 sol- I,iljeholineri, St ocliholui.
belyst, tsy dc vapen haii gciioni sin ta- Mikstel.
1974, 2U60, 20 58.
St.-tol.
8 1 76, 5006. lang och siii goda penilila satt den socia- listiska rörelsens k b p a r i hiiiideriia berattigar dirtill.
31 % om möjligt iiven svenska.
social.dc~nokrateï hö ja sin so- cialistislm f ostran och sit.t kyipvarde genom att ta del av det verk, som ut- förts av Gustav Bang, denne det socia- Drdf.
: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, listiska taillraiiclets storman i ' Norclei~ .. 1 tr. A.
T.
72 90.
Korresp.
se ' kr.
: Fru Agda Oatlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86.
Sot.-dem.
kvinnornas tentrals ' ty relse:, Sot.-dem.
kvinnornas samorpanisations i Sthlm etyrelse sammantrader 2:a mandagen i manaden kl. 8 e. m. ik Bryggeriarb.-farb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Fröaell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 68.
Sthlms AMm.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie mote 1:sta mikndagen i varje manad kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hue.
SEyrcZsm.
- -- Stockholms sigdra kvinnoklubb lokalen 3 tr. Södra Folkets Hne.
Styrelsen.
Stockholms TjanarinneflSrening avhaller möte 1:sta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
och aug.)
.i Folkets H u?
G-sal.
Arvika soc.=dsm.
kvinnoklubb av- hiiller ordinarie möte 2:rlra mlindagen i in %im- deii I d.
8 e. in.
il Folkets Hus ' C-sd.
St7Jr.cZsciic.
Gellivare soc.=dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie - möte 1:sta och 3:dje man- degen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Stz / rclsm.
Folkets Hus.
Malmbergets soc.-dem.
kvinna- klubb avhaller ordinarie mate andra och &amp; ta måndagen i varje mhad.
Nya medlemmar halsas valkomna.
.
Sby~elsen.
Ahus sot.-dem.
kvinnoklubb av- 15 Pd grund av sin sam * mansättning är Gigantos det mest effektiva styr * kemedel, välsmakande.
föredragas val av alla, tages med förtjusning av barnen.
Förordas av läkare för användning vid alle * hmda svaghetstillsthd rachitis, blodbrist, m a p siukdomar, nervsjukdo * mar och efter langvariga infcktionssjukdornar.
F l y t a n d e Med ' k a l k, pulver pr burk kr.
3; 50 pr flaska kr.
1: 85 '.
: eec.-dem;) avhikller ordinarie sammantrade lata onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i h811er ord.
möte 2:dra måndagen i m %nadeii Id.
l /, S e. in, i Folkets Hus.
Styrelsen.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av-) i.&amp;ller ordinarie möten 1:sta och 3:cQe m&amp;ndn- gen i varje mhnad i Folkets Hus ' lilla sal kl. Q,30 e.
111.
Sty elsen.
Gynna detta evensha preparad!
Eskilstuna kvinnoklubb avhaller or- di.i.imie m.öten l:stii, in &amp; nciage.u i varje mi9md kl. 3.30 c., m. i Polkets 131s.s, nirn .n.
: s 4.
Skyl ' dtsc ' ?~.
.
MORGONBRIS.
N:r 4 B. befolkningen i det fjärran landet mátte vara barmhärtig mot de franska fhngarna.
Man f ragade de territ orial~oldater, eom i tur och ordning stodo vakt vid klost- reta port med paskruvad bajonett.
De berättade, att tyskaina fingo brev ibland och att de grato, nar de läste dem.
I ?e hade också lämnat kvar gamla för- äldrar, hustrur och ' bsrn där hemma.
Även dem tillfogade kriget ont.
.
E ' angar har, fångar dar borta.
.
.
B1de p % det ena och andra hillet var det stackars unga man, som sett döden i vitögat.
Man fick inte göra dem.
nå,- got illa.
Man kände medlidande med fångarna.
Fångarnas sång.
När fangarna anlände till det av eor- gen hemsökta landet, ropade kvinnorna i vrede:, Se mördarna, mördarna!
Död åt bocherna!
» Hotfulla händer utsträcktes, Fångarna gingo förbi tysta, trötta, med eänkta huvuden.
Barn gjorde min av att kasta sten.
De eskorterande soldaterna måste an- vända sin myndighet för att förhindra våldsamheter.
Den tjutande hopen följde truppen ända till porten till det gamla övergivna klostret, som skulle bliva dessa mans bostad i det främmande En söndag - värmen var behaglig, landet.
och husen badade i sol -- hördes sang En dov fientlighet efterträdde den från klostret.
Det var en lángsam, blyg, allvarlig, första dagens viildsamma hat.
Det hör- sorgsen € %ng.
.
.
des ej längre några rop, men om afto- Kvinnorna gingo ut i pina dörrar.
nen vid den husliga härden berättade skyltvakten stinnade pin enformiga gang man ' förskräckliga historier om filngar- olch atod tankfullt lutad mot geväret.
nas liv.
Vad sjöngo fangarna?
Ingen förstod Nar barnen blevo oregerliga pekade mödrarna p &amp; klostret, och gerest blevo de ord, som gingo över deras lappar, de snälla.
Bocherna vor0 de smås för- men melodien talade mer än ord till bondfolkets b jartan.
skräckelse och de storas avsky.
Den talade om tro, om kärlek.
Den Man förbannade fångarna.
talade.
om den flyende tiden och läng-.
DA och dá kommo sorgliga underrät.
tan eEter hemmet.
D e n.
viidjade till telser.
Somliga vor0 döda, andra för- tioppet, den begrät skilsmaesan.
Och kvinnorna knäppte händerna som svunna, sirade.
.
.
Varje hem hade sin i kyrkan.
Och barnen upphörde med sorg.
Det kom ett par brev fr&amp;n Tyskland.
3in lek, Aldringarna stodo stödds p &amp; käppen Hela hyn tog kännedom om dem.
Man samladee.
Man tummade de fyrkantiga 3ch funderade.
Musiken kom med ' frid till dessa papperslapparua.
Det var intet tvivel e om det, pojkar fran byn vor0 filngar i enkla sinnen.
Den var vacker, fangarnas ding.
Den nsgon okänd tysk by.
De vor0 instangda liksom bocherna i klostret.
.
Kanske ha- ljöd andaktsfullt ut över de av sorgen de de ocksa fhtt höra smädelser och drabbade hemmen.
Den var utdragen, blid, allvarlig, okvädinsord och inte fatt .svara.
.
Och kvinnorna skämdes över ain hat- sorgsen.
DA den dog bort i vind.en, gick var fullhet och vrede.
Alla önskade, a t t, '.
Fången.
b ' l ~ t ~ I d i e g l l w icke ~ l i!
j l i l i Y ~ / TAngt.
efter att cloïiia~:en sliitut med sitt tal hörde Ilon dessa oril dovt susa för sina öron.
Hon s i l g intelligent och Beliaglig ht: fast i ett s % upprört.
tillstA~d: ilax liaii stod med hitiiderna liraiiipal&lt;tigt hSllaiide om skrauket framför sig.
De stora brunn ijgonen sölit (: nervöst efter dc1 tugaicle, föi:bt~riiiantli ?.
- S 1 i: ~ l t ï I c ~ l h.
i c h s l y %dig?
Sn.i~i:t, lcn.iislic?
oi i i. n; " ig:.i:u. f5 iiiii i i i ter, ski:il ' le I 19 ' 7 och en till sitt, och kvällen förflöt ovan- ligt stilla.
Nigonting högtidligt hade hänt.
&gt;Det var vackrare än hymnerna i kyrkan,, sade flickorna.
Och fler a n en satt och drömde i eitt fönster, medan dagen dog.
Man kunde se Sångarna hacka sten p % vägarna.
De vor0 unga och starka och rörde sina verktyg i takt.
De sjöngo till hamrarnas rytm.
Man undvek dem inte; De vor0 inte liingre manniekoatarna, med vilka mödrarna skrämde sina sm4.
Man kallade dem inte langre ~ b o c h e r n a ~.
Man sade: dangarnap.
Sommaren kom, och var kväll sjöng fångarnas kör p &amp; klostergkrden.
Byn församlades.
Mörkret ' föll över nejden.
Den lätta vinden fläktade i lövet., Unga och gamla grepos av tonernas tjusning.
Den uppenbarade för dem det djupa broderskap, som förenade dem, det leende Languedocs barn, med de andra, söner av det fjärran Tyskland.
Äleka, tro, hoppas, gráta.
.
sade fángarnas d n g.
Bönderna förstodo.
De kände, att alla, vänner, fiender, vor0 människor och att samma eviga känslor lyste över deras vag.
.
De ljusa morgnarna och de ljumma, skymmande kvällarna gingo fångarna.
förbi p % väg till sitt arbete eller hem till klostret.
De böjde inte langre ned huvudena.
De fingo höra vänliga ord.
Man gav dem frukter och bar.
Och flickorna, de vackra, mörkögda flickorna med de slanka midjorna, logo emot dem.
Man började tycka om fangarna.
Na- turen tog sin revansch.
Och kvinnornaa.fragade sig tankfulla:, Varför skall det vara krig?, Ur En kvii.ii1a.s röst i striclslarniet.
Imn.
I ' A.
~ c t i i 0111 ~IXIJI i.lii~LLg llieiine skyldig till iiiordet p &amp; 1.ieilne.s: inan.
Hou försfikte att i niinilet d.tei:lialln allt soiii passerat setlaii ilon cliir o1yc; l; ligii k.yii.llcii.
Det, viir eiiiliist en ~ e c k a setlaii lion första; $ngen stoel frrui~för skraiiket Ilar och 1i:iörcle 1:iiii.n: Iieiiiic ?s i:~tlii5rkta, IscgSlva ile nil \ r~lii~.t sijktc f &amp; l.icime frikaiicl.
: Det föreföll h n i i c cl~trk vara eii.
eviglict sedaii iless.
- SIi! / dtlG / ~ c h.
k k c .~X:! / ltï; .l?
- Ater Iiö !il~ Iion clessa förf3r:liga ord.
Hon tyclrte att d l a desse iiiiiniiiskor ropnclc cftcr och k~:iiacle heiines liv för en föd~rytelsc, som lioii.
n1dr.i.g 11.ncle BegAtt.
Hon s&amp;g sig 01.11 Hon s; ig bort till.
Ii.onoim och mötte hans för att finna en vänlig, clelt~7,~ild.ets blick lur kloka ögoii, f illa a.v övertygelse: mod, liv, iiii.pt C p.
Fa1i.n s clet d &amp; iligeln.
b nrmhii rtig- i iit,rcssc: och spii.ii1iin.g.
J o, Iran trodde ph: li.eiine.
1 klaga henne, det Tore ju clunit., men för spor- fl 1 Drothiinggatan n. b. och 1 tr. upp I 3 Stort lager av in- och uflandska nyheter i, Damkappor, Driikter och Kjolar \ i till billiga bestämda priser.
Obs.
I Bestal~lnlngsavdelningen.
.
.
tens skull.
- R o n intresserar mig.
Hon s r en ay cle Idokaste kvinnor jag träffat.
J a g s k k l iilidor vijr fortsatta.
bekantskap f h iir o111 det slrdl slri?
inecl liunne helil sanninaen,?
Sirliga el.ler oiix1ig.a n~eclel; .r iiiig likgiltigt - sanwhgc~r m&amp;ste jag .ha.
.
.
nwii varför ser di1 sa.
CW - ph mig? # D Jag tiii.iker pii bom du inte kan ii; i ditt inil1 p h ett iniiidse hiiiisyiislo~t.
sätt ii11 att bedraga 1ienn.e.
D -- - - Hoii stod so11.1 fastiiaglud p &amp; Si.iniiiia ylat^.
Han liacle alltsi \ trott, att Iion.
V W skyldig!
tt all hciiixs siriiistii.
var kome.cli, Jiksom h.a.ns Najl.tli !g cblcr- ickc slyliliy Y riiigcle det fi ter i. alm.
: Dock, i.iligoii sBil1ii; iil \.
; ix clc t: hoii ' 1x1 Örsviw v; wit.
det, och.
lian drog sig inte flii.
i ' hennes öroii.
Det svartiiadc föl: ögonen, Iion ili ocksil en uv hiiiis &gt;:öda ro so^ '.
.tt tillfoga. '
l ~ ~ i i i i en c n y ciliiirta för att s j U l \ ~ sjönk sanlmilii efter att al in^^ en gAng ha 1.0. i A ett iil&amp;l!
Durren st.od.
hal 1: ijppit,ri o d ~ lioii.
1ii; rdc t.ycl- p t: rJ '; i.g ar os ' l&lt;.yJclig, jiig liar icke i~iö:rcIat i$: I.iaiis st,ii.rniiia.
Hoi.1.
c; tann.acle, ty 1io.11 ~ O L ' C ~ Hoii lyfte Kiligso.ni t pas portieren, tveliade min m m.
a Hennes slz.rik ' Iiöïtlcs över: helii, 10110111 niimnn heiirics iiiimii, liori.
v Agade 1i.ni~p.
t t ögonblick, rrien.
gick sedan frmm ernot ho- si~l.eii och iiven a v ilen.
rriaii, soiii fl-alst hi3ii- bast.
alidris, sh spiiiid \ -: n hon.
yA att f R 1iOi.x iom.
Som en drottning stod hon framför lio- liv.
- - ioin i sin svarta Idiidiiing iiied den blodröda ioiioiii b~kriifta I~eniies 0sfi~lc1.
D h hon dii il dc 1Bg ho.
iiis \ - e,pt i eii.
filt: osen.
Hon stirrade p i liononi iiied en fr8nva.- ~SIcal.1 ilu txnffa henile 1-iii.r i ditt privati iried en injuli lrucl~le iiiirlei: huwclet.
.eacle blick, och cl &amp; hoii talade va --.
stämrnaii iei ~i?
D H o a s5g sig olii@ii~g i rumiiiet och hennes .Aiigsam och svng, men isniide lugn; ingen.
; I \ - Haii log: D J ~ L iI.i.i, jiig iil.itressei:ar mig fij.
blick föll ya en lkliett röda rosor pA bordet 1e1111e.
B .lein glömde cler~ ii6goiisin: breclvicl lienile.
Hon 1ii.h blidieil glicla .lian till 2 Taidiei.
r1 1.1 kms1i.e gifta ' dig iiiied hcliilic - aJiig iir oskyldig,; jag svar vid giirl att ilck portr8ttet uv förii1clrari1.s och hon tryckte att let vore dranlmtislit!
D %i.
s a i i t.
~ Hon ya.cl:lacle o+ föll ner framföf cle stirrade ptE henne som villa de,. %I Hon stod bdcoin portieren o &amp; 1iöi:cle pi Eötterna pil den inan, soin rliddat henlie iii~claïi clu skyldig eller ar clii ~ ~ I i y l d i g?
u Hoiz sattt leras sanital.
Hennes hjgrta slog v, ' llclsii.n~l galgeii för att efter9:t förnedra henne - fur.
sig tipp och stirrade fraii-iför sig: B J a g i i r fl:] Bacle linii inte sagt att bon iiitresseracle 110, sportens s I i ~ l l &gt;.
och dock icke fri!
B nom.
Hon viintaxle spiimt,.
.
.
0c.h Nu var lioii fri.
Uton1 l i i riiolividil.
~ ~, Hur g,.r det mitt barn,, ljöd ~ i ~ o i i e.
st.511.i- r~~s hans röda ros l&amp;g bruten vid hcnncs bröst.
~ X l i r e ~ a i i villieli ~ optiniist il11 Sr!
Vei ina för hennes öroii.
- Var cleii l i l a inili t a.
1 ~ om giftermbl?
Man kan val vara intre: soin illt.id, ljöd den icke kall och fr~nstötanclc ' serad] $L ' annat siitt, till exempel för salien Hon ville gr&amp;ta, men hon kuaclc: clet ej, Ilor skull.
Ser du, det a.
~ icke iiöclv ' Uicligt för os k:i; nde sig nedtryckt., ensam, utstijtt i sa.inh&amp;llet att tro pQ de klienter. \ - i raclch ii1i.da1i.i galger DE ENDA TV^ linvil~st8.ie.r i Europa, sorri Vid sidan av rosorna M g ett brev f r: h hen och, oss einellm sagt:; jag- finner det n1yc.k~ liitt,ills aldrig varit ockuperncle av fi.entligii rles advoliat, den niaii, soin frslst hennes l i ~ sari.noli.lr t o t t den ' allrii %iiiia meii.ingen i det t bairiw, %ro Loiidoii oc; h Petrograd.
Den ende son2 tro12dc heaïie.
full har riitt.
Hon har öppet ti.llst&amp;tt, att.
ho Hon laste brevet.
Haii ' Lad henne 1r:ori.irrii 1iatri.cle sin m; m, 1-illiet; jag mycket viJ först &amp; upp till sig s &amp; snart hon kci.ncle.
ty lian var en clruininel, rent ut.
Jag sh Koii beslöt att st.ras g&amp;.
upp för act tac; k; str; .~?
;, att 1i.iir var en Chnce for mig, jag Lc 3:iono111, och stod efter en kort.
stn11.d frn.iiifO ~i:iiin.it, rnen jag ar icke nöjd -: iag vil ' l 1161 Imils dörr, iii1in.u i ' sai ' rii-i:icL dra.lit som i. ïatts h.eizric?
siigii.
mig siiiini.iigci.i - I okänt fjarran.
.
(Forts. fr. n:r 2.)
I clag for herr Ba.rssukof icke iii till sitt kontor och efter iniddageii, inilder vilkcii hau.
latit vinet sig viil smaka, i.Gkade haii i en glad och upprgnid sini~csstiimniiig.
Han omfamnade Nilrolaus och f ö ï d c honom in.
i sitt arbetsriim., tinde en cigarr och sade, n1.eda.11 han satte sig tillsatta för att lugnt höra på: - N&amp;, berätta nu!
Var.h.ar du varit och vad liar du gjort?
Nikolaus svarade icke genast.
Hans kropp genoin- fors %ter av dcinia egendomliga skalviiing, blickc11 kastades oroligt mot dörren, endast rösten förblev lugn och all.- varlig.
- Ne.j, far.
Allt sainta.1 oni inina upplcvelscr.
ber jag dig en g %ng för alls att avskriva.
- Jag såg dig ha cii portmoiiiiii av utliindskt arbcte - har du varit utrikes?
- Ja, sva.ra.de Nikolaus lrort.
- Men jag ber dig far: 11og därom.
Herr Barssulcof r y likade ögonbrynen och rcstx sig fr %n divanen, lade lianderna p &amp; ryggei-i och börjadc att g5 fi:ani och %ter på golvet sanit f:r %gade utan att se p &amp; soiien: - Du är dig alltså fortf arande lik? '
- Som du ser.
Och nicd dig, far?
- Som du ser.
Går an.
Jag har att göra.
Nar Nikolaus liimnat rrunmiet stängde herr Barssuliof dörren efter honom, gick fram till kakehgiien och slog tigande men kraftigt handen i den vita lrakeln.
Sedan gick han fram till skrivbordet och satte sig.
Över hans ansikte drog Ater deiiila frulrtansva.rda blekhet, som pAmiimer om döden.
Ingen var vittne till Aterseeiidet mellan Nikolaus och den gamla i huset: Allvarlig och rörd koni han ut ifråii hei~iies rum.
Alla kände sig i viss pihi liittade nar don vita dörreil till Nikolaus rum stängts efter hoiioni.
FrLi detta ögonblick hade han upphört att vara gikt och dar- med kom också deiiila oro och iingslail, som snart fyllde hela huset.
Det var som om något g %tfullt, farligt trängt in i huset f ör att f ör alltid taga en plats dar; en människa, som var huset niera främmande aii den förste bäste fråi.1 gatan., värre ä11 en rövare, soin ville dölja sig dar.
Feno- gen vaor den ende, som ingenting kände av allt detta .. Pull av glädje hade han tagit sig ännu några klunkar och sov im på koclieiis badd, 51111~1 i sömnen bevarande ett uttryck av den största högaktning för sin varda person och med högra handen utsträckt Bt sidan.
I salongen berättade Kila viskaiide för stiideiitcn vad soiii tilldragit sig för sju %r sedan.
Nikolaus jämte några andra studenter hade bliuit rdegerade från teknologiska institutet f ör en politisk f örseelse och endast f adeins f ör- bindelser riidda ' de honom f r b i svårt straff.
Vid ett stor- '
MORGtONBRIS Hungerns fysiologi.
I senaste häftet av Hygienisk revy liiscs följande om ett.
tyviirr alltför alrtuellt poblein: Na.r det förr i tiden gällde a t t skildra, vnii ' Iiiiiiger innebar, sk tillgrep man, gärna sp15.- liets kraftigaste ord.
Man talade om hungerns kval, om hur huiigem rasade i in " 1 a vorna o. s. v. Och hiiiigerstrejlteii i fängelserna tänkte inan sig garnn som ett bevis p5 en Iieroislr f örniaga att trotsa lidande.
Den moderna.
csperimentellt+ vetensltapen liar ej s &amp; lite t, iindrat vara uppfattningar i det.ta avseende.
Vare det l %n @ ifrån oss a t t bagatellisera hun- gern och vad den innebär.
Säkert är emeller- tid, a t t nagon karaktär av outhärdlighet har clen ej ens f0.r den vid verkliga smartor ovme.
Rekordet slogs 11 % SO-talet av hungerlronst- nären Succi; som hungrade i ' 30 dagar.
Och man frggade sig, om det inte inaste ligga ng- got fusk balroni, n5r 1na.n hörde talas om det förträffliga tillstiindet, vari Succi gcnomgic1.r sin fasteperiod.
Den 12:te dageu av sin fasta företog han en ritt p &amp; nära .2 timmar, den 23: de dagen fiikta- de 1ia.n pil sabel med uthEllighet, kraft ocli skicklighet.
Och ännu den 29:de dagen visade lian el1 betydande uthållighet.
Med stor säkerhet kan man emellertid ni1 pasta, a t t det var alldeles onödigt a t t tillgripa något f uslr som förklaringsgrund.
Andra b: \ fastat i 30 dagar uiider förh~lla.ndeii soin all- deles utesluter fusk och i vissa fall har t.il.1- ståndet burits utan större olägenhet än i det Succi) ska hungerf örsölret (vilket givetvis ej fiir tolkas s %, a t t vem som helst kan iiiider- kasta sig en hungerperiod på 30 dagar; det skulle tviirtoni för åtskiliga innebära sakcr död, för andra svar hälsoskada).
Just i Amerika ha.r för övrigt under sista t.iden hungerns fysiologi blivit föremal för ytterligt ingående studier.
För .oss svenskar kan det därvid vara av intresse a t t höra, a t t den förnämste specialisten p % hungerns fysio-, - 3 logi är en svensk-amerikan, professorn, vid Chiktcgouniversit.etet, Anton Julius Carlsson, född i Bohuslän, vid unga %r jämte sina f ö r - äldrar överflyttad t.ill Förenta .staterna, och efter en snabb och vacker bana vid ungs ar knuten till en av Amerikas främsta medicin- ska slrolor som chef för dess fysiologiskii in- stitution.
Slrall nian f en klar uppfattning angiicnclc liunnerns innebörd.
ör man rätt i a t t fr511 ALLM.
81 82 början skarpt isärh&amp;lla cden subjektiva och RIKS I i 4 clen objektiva sidan av salren, med andra ord 5, ena sidan de förnimmelser och känslor,.
, som I BIRKAGATAN 12, avhållsamehten f r h föda förorsaliar, R andra I sidan de samtidigt uppt-radande f örändringar: KARLBERQSVAGEN 86, na i lrroppens objektivt iakttagbara livför- VASTMANNAGATAN 68. rättningar.
J / I - I Den förnimmelse eller kaliske.
rättare sagt känsla, som är karaktäristisk för hungrandet kan enligt Carlson beskrivas som en känsla av spänning, tryck eller smärta i, maggropen.
Karakt %rist.islrt för denna liiilislt.~, som i sina starkaste y ttringar lämpligen kan beniimiias hungersmärta, a r nu dess periodiska karalrtiir.
Den är alltså aldrig ifillande, utan kornnier periodvis.
Förutsättningen f ör dess uppkomst ar, a t t magsaclren a r tom eller åtminstone nästan tom.
Och vad som niirmast utlöser dessa specifika hungerkänslor, det ä r vid tom magsäck periodiskt upptriidande sammandrag- ningar, kontraktioner av ma.gsäckens muskii- latuii, ibland av mer tonisk, krampartad f orm.
Dessa hungerkänslor, i vissa fall stegrade till hungersmärtor, vilka dock aldrig antaga någon olidlig karaktär, iiro de enda för hun- gern fullt karaktäristiska sensationerna.
Det- t a hindrar ej, a t t hungern ej sällan hos många &amp; tf ölj es av känslor av illamående och mattig- het.
överhuvudtaget kan man påst %, a t t nian särskilt under ett tidigare stadium av fastan- de i regel finner en viss överkänslighet hos nervsystemet.
Och hos en del personer med labilt nervsystem är det ej sällan dylika för hungern ej specifika sensationer, t. ex. mattig- het, huvudvärk eller åtAinstone tryck ocli tyngd i huvudet, som spelar den vikt.igaste niigt uppträde nied sonen hade den vredgade herr Barssu- kof slagit Nikolaus och redan saninia afton var denne för- swiiiieii och först i dag Merkoninieii.
B8da skakade de siila huvuden och sankte rösten ocli för att lugna och trösta Nina tog studenten hennes " hand i sin och strök den sakta.
.
.
Nikolaus störde iiigen.
Själv ta ' lade Iiaii sälla.11 och p5 cle ai1cli.a lyssnade han, om icke jixst; gärna, s5 dock med eu likgiltighet, som om han på förhand visste vad de hadc att saga .. Mitt under ett sanital 1iunAe han plötsligt g % sin vag och därvid hade halis ansikte alltid ett uttryck, soni om han lyssnade till n. %got mycket viktigt avlägset, för honom ensamt fattbart.
Han hånade ingen, gjorde ingen iiagra förebr %elser, men ilgr han Iiom fran biblioteket, dar han tillbragte storsta, deleii av dagen och tankspridd ir- rade omkring i huset, i11 i tjänariias rinni, till systern, till stiidenten, spred: lian kyla omkring sig.
Hos alla, som komnio .i hans närhet, uppväckte han känslan av att dc gjort n %got mycket illa, till och med brottsligt, för vilket de hade att vänta dom och straff.
Nu var han mycket viil kladd, inen även i denna, eleganta.drakt var han i c h i full harin.oiii nied husets yppiga prakt, utan förblev ett isolerat, framinaiide, ja, fientligt element därav.
On1 alla.
dessa vardefulla saker och småsa.ker, som stodo runt 0111- kring i rimimen, hade kuniiat känna och tala, skulle dc förvisso klagat, att de kunde dö av ångest nar han nar- made sig dem eller tog n %gon av d e ~ n i sin hand för att betrakta dem; med sia säregna intresse.
Han stalldc alltid I BAGERI-, KQNOITQRI- E MEIERIAFFAR E ' rekommenderas- GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSOATAN 13.
-- -- - - rollen.
Men Iios norniala personer med stabilt nervsysteni iakttar man ofta a t t de specifilra liiingerkiinslorna upg-:riida isoleracde fran dyli- ka allmänlriinslor.
Det 5s nu Irarakt5ristiskt för de specifika liul~gerkiiiislor~ia, a t t de efter de första 3 eller 4 fast edagarna nvt aga i intensitet, kanske helt.
och ligllet försvinna.
Härav följer a t t det; varsta obehaget .av fasta iii.
undanstökat efter de 3 h 4 första dagarna.
Sen glider den liungrsnde s % sm %ningom in i ett stadium av matthet och slöhet, som, om ocksa l h g t if r %n angenänit, annu m.indre än de f örstn hiiiigersmärtorna innebar nggot outhärdligt.
Så te sig alltså hungerlriinslorna vid labo- ratorief örsöl *.
Mr~n niäste emellertid akta sig a t t utan vidare tilliiinpa dem pli f örh %llaiiden ute i levande livet.
P % laboratoriet renodlar man hungern.
Försiilrspersoneriia leva under i allo gynnsanima föi:li '; illsndeii iitom just med hiinsyn till tillg&amp;ngen t.ill föda.
De ha det varmt ocli komfortabelt, ae veta a t t det hela endast iiis ett int.lsessant experiment., som av- brytes, nar.
anlediiing clartill finnes.
De pli %- rarje föremå.1 varsamt tillbaka på sin plats, men hans bc- röring tycktes deni dock beröva, dem deras värde: dcra:; s jtil, en ska.pelse a x 1collst.iiiirligt tilikaiide liksom f örinta.- des i Nikolaus h.a.nd och kvar blev blott ett stycke brons c1.ler kristall.
En gang koni Nikolaus till Nina just som hon slutat sjil teckningstimma.
Hon kopierade mycket bra och hade just tecknat en tiggare efter någoii förebild.
- .Fortsiitt bara, Nina., l %t inte iuig störa, sade haii och satte.
sig bredvid heiiiic på cii låg divan.
Nina log skyggt och fortsatte en stund med att iniila, meii hon tog icke ratta färgerna p &amp; peiiseln.
Sedan lade ho11 palctteii &amp; t sidan och sade: - Jag ar trött, tycker du om.
den?
- Ja., den ar bra, du spelar ju ocks % bra.
Rans lry- liga liomplimaiig förstörde stäniiiiilgeii för den känsligil i.
Med en kritisk blick betraktade hon sitt koi~stverlr ocli sade suckande: - Den arme tiggaren, det gör inig ont o111 ho110111; tyc- kel: din detsamma?
- Ja, även jag.
- J a g ar styrelsemedlem i tv2 vä.lgörenhetsföreiiiiigar.
Oerhört mycket arbete!
sade ho11 ivrigt.
- Vad göra ni dar då?
friigack Nikolaus likgiltigt.
Nina började ivrigt berätta on].
alla detaljer, sedaii blev ho11 plötsligt kortare i sin berättelse och tvärstannade plötsligt.
(Forts.) 1
gas e j a v bekymmer för, hur det hela skall sluta.
Ute i livet uppträder hungern daremot under helt aridra förhallanden.
Den %r där i allmänhet en yttring av den yttersta nöd, en nöd, som ltaiiske även drabbar narst ?iende.
Och det a r e j alltid, som delad smärta a r halv smärta.
Tvärtom händer clet nog a t t föriild- r a m a s nöd kBnnes dubbelt bitter, om även barnen maste bara den.
Vad just barnen be- träffar torde de för övrigt vara mera kiiiis- liga för hungerkänslorna a n vuxna.
Och ute i livet liänclei: d.et sen allt.för ofta, a t t den som lider a v svalt oclisi?, plagas a v köld.
Dels iir Itroppens varmebililning p &amp; gruild a v bristen p &amp; föda nedsatt, s$ a t t hungern @ rna redan i och för sig medför e t t t i l l s t h d a v frusenhet, dels f 3 den svältande 11 % grund a v sin i all- n ~ ä n h e t nödstiillcla belägenhet ofta ocksa fin- n a sig i a t t frysa.
Och till de omstandiglieter, som stegrar magsäckens bungerkamp och där- med ocks5.
liiingerserisationerna, hör just köl- clen.
Tar nian allt detta i betra.
' lttande, s$ ' ar det e j a t t undra p %, a t t hungern i det allmaii- im f~örestiilliiingssattet vidlådes a v &amp; tsltilligt I-ieinslct, som den fysiologiska laborat orief orsk- iiingen e j kan.
verifiera.
Eöi: att.
kaffc s l d l bli gott ar, att inaii tj si~.viinder gammal sump.
Denna bör kokas av och sedan kastas bort för vmrjc gAng liaffc lrokat~, och endast Act lilarn.
avlroliet spams till ilasta gbiig.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin än Solidar- Symaskinen, som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firrnamarke forsedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens.
nuvarande ståndpunkt är det högsta s o m kan uppnils och överträffas icke av något annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Hn kv n i nok u l bbarnas arbetsfält, Symaskinsafffaren SOLIDAR, Vasagatan 521, STOCKHOLM.
Billesholm. '
' -- ' De11 23 febr.
: 1907 ' bildades Billesliolnis sot.- Kliibbc ' ii har under clet gU .. ngna aret lisllit: leni.
It vi iiiiolrlubb av fru.
Elmn Danielsson, S ordinarie möten., villra varit b r a besökta.
Malmö.
Klubben ltilnde sc ' ilunda fira siii tio- IJBgra .offentliga föredrag h.a, v i e j kunnat h i g a tillvaro sistlidne februari, vilket ocli anmdiia, utan medlemmarna ha, ' i.
den maii skedde.
Ur den utförliga redogörelse över d.et varit.
möjligt, själva agiterat för klubbens Iilubbens verksamhet under dc 10 gangna framgäng.
gren, som hsrvid föredrogs, tilliita vi oss Vidare har .Morgo:iibris sblts i 575 es.
göra cii litcii axplockning: Den 3 febr.
1916 upptogs den g h g eft.er Friin början.
beslöt klubben att.
Iialla möten annan bordlagda friigan om a t t skaffa Iduh- 2 g h g e r i m&amp;iiaden och har saluiida 240 ord.
ben e t t s t a 11 il a r.
Mötet beslöt i enlig !.et möten li&amp;llits.
Redan den 26 m: ~ j 1907 gjor- med st.yre1sei-i~ förslag, a t t om möjligt försolra des anslutning till arbetai.el~ommuiiei.i.
Sam- a t t klubben finge ett standar till 1 maj och tidigt togs initjativ tkll startandet.
av e31 koo- att.
inedlemmarna skulle sy det själva.
Såle- -) erativ fisk- och sillaff %r, vilken varit a v stoim des kunde modlenimarna ilen 29 april glädja bet.yclelse för platsens arbetare.
Deiiii:i, nu sig Bt var standai.iii.rigriingsfest, som v a r väl sjalvst; ciniliga, f örening var aven inbjuden till besökt.
LO-Brsfesten.
Over 200 kr.
h.ar kliibbeii skiiiilct Den 1 inaj ' liiiiide vi saiiilas under var egen St behövanile hemma ocli i i t e, ex. Rc ' ~belöv, f ana.
3; 21idö, nödlidande belgier ni.
fl., anordnat Klubben liar iindei: 2xet hallit 3 fester.
Den gratisf ester för barn, anordnat off eiitliga fö- 17 febr.
med uppträdaiidc av " ".
!Iax och f r u redrag, möten med ' närliggande ort ers kvin- Gerliad soni v i sekommeiidera till andra iokliibbar, gemeiisamma diskussionsinöteii klubbar, vilka e j varit i tillfälle a t t höra dem.
Kaffe bör helst iiilröpas orostat.
Dels med platsens nylcterliets- och ungdomsf öre- Klubben beslöt inköpa tv &amp; andelar i Folkets ar det billigare och förf alskningar äro ningar, varit rcprssenterail vid flera kongres- hus-f öreningen .. liittare att upptacka diiri, dels s l h dct, ser och konferenser, e t t par ganger med egim Fyra mindre- sanikvarn för klubbens med- fragor.
Tv$ av klubbens medlemmar ' tj.
' llhöra lemmar med f ami.ljer 1i.a ' h B1lit.s.
Fjärdeclag rostadc ka-ffet av sig.
Orostat kaffe koinmu~iieiis peasionsnamiicl.
hada vi enskild julgransfest., dar v a r a skall vaya rent och torrt.
Bönorn.a, Utrymmet.
tillater ej fostsiittiiiiig.
Dock jul sm5,ttj.ngar d.ansadc kring granen.
skola vara jiiiniistora och hela, av sam- synes, av ovanst5ende a t t e t t icke ringa ar- Medlemsantalet ä r uligefar detsanima som ina form och farg, icke fargasde p3 bete utriittats a v e t t litet f å t a l kvin- f öreg5,encle &amp; r, eller omkring 30 godliande nor, i.synnerhet om m a n betänker, vilka sv$- medlemmar.
Iroiistgjord vag.
Förf alslriiing av oro- righeter de.ssa h a f t a t t bekämpa: misstänk- stadc hönor upptiiclres, om maii lägger ixunhet: lifin och begabberi.
f r h niedsystrar A v revisionsberiittelseii framgrii., a t t klub- bens iiikonister och utgifter balanserat mel- nagra bönor i aggvitri.
Akts bönor ~ c l i ibland svarigheter frciii niismare.
h ' ill.
1a.n Irr: 1.76: 31 ocli k+.
130: 37, siXlecles en be- Men vi.
ha stora m31 a t t strava för: liviiino- fiirga efter i1,ågra timma^: deniin starkt Erid, röst.riitt, barnaviird, nykterhetsarbetet, hållning i liassali a v kr.
45: 94. grön, förf alskade bönor ge ingen eller lika lön för lika arbete in.
ni.
Och under fort- Ur styrelsen avgick ' på egen begäran en a v svart f arg.
Förf alslriiing av rostat el- satt.
ärlig striivaii för miinsliliga rattigheter I vAra gamla styrelseledamöter, f r u Viktoria som förtjänar e t t Srligt tack från ler malet lrsffe Iran m m upptiicka ge- sli.01; 2, vi saltert vinna f örståelse och sympati.
.
Johansson, Itlubben,.
cl5 hon i flera $r.
s t ä t t i styrelsen en.
1ia.lsning till a.lla och, Jag kan e j Till sist nom att I,ä.gga det i vatten.
Akta kaffe i ~ l i t för klubbens iin.derlCita det, en maning ti.11 Morgoilbris och dar alltid e ~ ~ ~ r g arbetat flyter p3 vattnet och f5rga.r detta obc- lasari~inor: f ramgang.
Fru Eiigla Giistnf sson ii y valdes till ordf. tydligt, förf ilskat kaf f c s juiikcr till Tag, ' kviiiiia, i. livets soligs V %.- Till v. ordf. valdes fröken Svea Hallén, sekr. botten och fiirgar vattiiet inöklrbruiit.
vad skönast naturen och snillet dig bjuder.
fru Hilma l3riksson., v. selir.
fru Amanda Gu- Kaffe inaste rostas nied stol: omsorg, Fly konstlade nöjens förrlidislta s n k,.
stafsson och Itassör f r u Sigiie Svensson.
Kom- ej för inörkt.
För h i r d rostning för- slit andliga triildomens boja och tjuder.
missioniir för Morgonbris blev f r u Gärda Gullberg.
stör iiromcn och ger brihd smak.
För 6 I2.t frigjorda .anden i ljuset sig svinga, svagt rostat kalfe har rå siiiak, drycl-icii följ alltid d i t t hjärtas Kdlaste röst .. J a, kaliirater, vi ha nu börjat.
c t t n y t t ar- betsar.
3fiatt.e clet nya Gret fönurina oss di- blir ful till f argeii och e j Idar.
Om tv3 D &amp; liviiina, din ungdom dig siiltert vill bringa o n litcn ljusglinit för v %ra strävsnden ur dc sorter skola blandas, bör varje sort TO- lyclra och glädje vid levnadens liöst.
mörks förhn811a.nden, .som nu rada och tynga stas för sig, cm.edan de fordra olika ner oss i vår .dagliga garning.
O l i v a ICarlsson.
lang tid f ö r rostning.
Rostat kaffe hör Till sist en hjärtlig halsning till kamrater laiiclct runt.
T r ö t t n a ej, fraintidcli ii+ dock för att e j förlora lukt och smak förva- Om kaffe.
j, I:, Lysekil ..]: .as i viil slutna B %rl.
För att kaffe skall smaka gott och ej Den G febr.
Iiöl1 var Itlu.bb sitt 2.rsmöte.
Först föredrogs 5xsberStteIsen över lrliib- verka enbart skadligt, fordras att dct skall vara viilberett.
Första villkoret bens arbete under ar 1916.
\: gr!
För Lysekils soc.-dem.
l~vinnolrlubb: H i l m: ~ E r i c l i, s s o i i.
Sekr. ' Fina och Wilojorda f -.
Barn-tiläder- ' för ' Gossar och Flickor i alla åldrar.
- J., [Finare Flick- och Dam- \ Skrädderi Specialité: Dräkter och Kappor.
J.
(Barnekipering 1 1 Valsorterad för barn i alla åldrar samt Kembels skodon.
L.
J i =, Prima, reella varor.
Billiga, bestamda priser.
16.
+e1 l 11,,1,1,,,11,1,,,,,,,,,, 11 11,1,,,11,,,,, l,,,t,l,,,,, I,,,,, l 1,,, 1,,,, 1,,11,,1,,,,,,,,,,,,,, l 1 * STOCKHOLM Fullst andig Barnekipering.
,,,,,,,,, O I,,,, 1 1,, 1, 1, 1 1 1,,,,,,,,,, I,, 1,,,1,1,1,1,.,1,1,11,1,11 1,1,~1~11,1,~111,1 + * I,,, l,, I,, l, l,,, l I,,,, ~, 1,,, 1 1,, 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ~ 1 ~ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 l ~ 1
