# ID: svediakorp-per2426
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,411
# sentences: 970
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING.
) ' P FUR DEN.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockliolin 1917, A.-B.
Arbetariies Tryckeri N:r 3 A.
Mars.
.
.
1 1.
.
.
Redaktör: Prmumrrntjonspds: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 6re.
TILL HOG 1 ' " ' IA .. -.
- -.
-.
- I lorgombrisv expedition c SVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, S~ ' öMmoLsso ' m SIGNE Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
K.
47 Annonser 8 sista sidorna pris 15 öre pr mm.
I / BORANDE.
A det offentliga möte, som av den socialdeniokratiska kviniio- koiigresseii i Stockholm anord- nades i kvinnornas rösträttsfra- ga med föredrag av fru Gulli Pe- trini, antogs f öl jande urtalande: Svenska socialdeniokratiska kvinnor, samlade till kongress, uttala härmed sin eiistiimniiga, harmfyllda protest mot vår im- varande regering för dess väg- ran att till 1917 års riksdag, d.en s:ista i perioden, f ramkomnia med lmnglig proposition till oinedelb ar.
lösniiig av kvinnor- nas rösträttsfraga i vart land.
F r i n den politik, som vill vara svensk och ingenting alliiat än svensk, hade inan haft rätt att vänta sig ett annat resultat i en ïiittsfråga, som berör nationens alla kvinnor, an ett auktorise- 1la1i.de av teoretiserande stats- rattslärda experters hugskott.
Om man ser p &amp; politiken ur statsnyttans synpunkt, då bör lnan besinna det för laiiclet skad- - liga och olyckliga i att föra en politik, som alstrar bitterhet och dess- utom tvivel p % v i l j a n till rättvisa i densamm.a.
Och niir man nu, f r b hö-.
.
.
.
.
.
GUSTAVE RICARD: Kvinnohuvud.
.
gerhtill, komnier fram med lcviiinornas starka f r e d s v i l j a som a.rgument mot deras rösträttslrray, så far man en 5nnu starlmre känsla av, akt det ar me- iiingeii att till vilket pris som.
helst, gör man sig också själv löjlig därvid, förhindra reformen.
Det ar sannerligen att löpa ' ' inkom- petensluilt ens ' ' lina u t!
I syn- nerhet om m m tar i betraktande den realiteten, a t t om de svuislia bvinnorna vici 1917 års riksdag tillerkännes politiskt medbor- garskap, deras inflytandc p % statslivet först om år skulle kunna göra sig giillande.
Och då torde måh.äiida fredsviljan ha slagit djupare rötter i en hel världs miinslrlighet än man nu ens vill f örutsatta.
övertygade soni vi sålunda iiro om det fullt berättigade i vart anspråk p &amp; politisk likstal- lighct inför lagen med männen och med kanslaii av den rattfär- dighct, som bor i detta krav, kuiiiia vi icke godkanila de skal soin hittil.1~ pïesterats mot detta.
Ty vi hysa tvärtom d e 11 upp- f attniiigeii, att ingen tidpunkt .ar mera lamplig ä11 denna för ji andlingar, varax kiiima f öl ja.
enighet och samling till landets och folkets basta.
Denna halidliilg av förtroende och rattvist erkäimancle i en svår tid låg sZi att saga färdig i regeringens, b
långt fran sin lösning.
Och aven om Det finnes tyvärr i det allinaiina b.etra,k- t.aiiclet .av hustrurs .och 1nödrar.s stiillning i det f. n.
- framhöll tal.
- dra.r ihop lienunet den f elaktiga uppf attiiingeii, att till splittring iilom partiet, så kan den- lrvini~an i lienmet hal: en nier underordna.cl ila aldrig bli så farlig, som.
om niaiineil och boroencle ställning ä a andrsi.
kvinnor i Dc socialcleiiioliïatisl~a lwiniiornas, och kvinnorila, ~illca, sedan båda par- ssiiiha.llet.
Denna uppfattning, byggd på ge- kongress tog söi~.dageii den 25 f el~ruari teïiia fatt rösträtt, st5 jam.nstarka med nerationers fördonmr, står of:aii.tligt hindran- de i vätgen för allt arlxte son1 giir ut p % a t t sin början i Fol.kets hus ' L-sal.
Med varandra, slrulle komma i lcoiiflikt.
Ty frigöra kvinnorna.
ur socialt och ekononiiskt ombud, inb jindna o ch f unktio:~-rare.r om- det slmlle betyda, att socia:lisnzens ideal betryck.
fattade den ett 40-tal lcviiixios.
- Den ~sociaJl.clemokrati.slcs kvii.i.riokoiigrcsscii a.ldrig skulle kunna g eiiomf öras.
1917 uttalar darför i f~5,ga.n om " värdesätt- Sed.an kongressen.
godkänt fullina,k- I I.
S ~ S i hemmet ": 1~:vinizornas ceiitralstyrelse, fru A n n a terna företogs onzbudsup:prop och ut- ning av ~ V ~ ~ I ~ O ~ arbetc at.t .en kvinna soni hustru .och niodcr genoni S t e r k y, öppnade leongresseil, påmin- sfigs resefördelningskomm:itté samt re- sitt arbete och sin ver:lrsa:inhct har lika stort n.ai ?.de 0111 att det på visst sätt var ett da.litionsui; skott, varefter verlrsamhets- viisde f.
0 ~ lieinniet och för ~sanihällct som T 1 i.
m - tioårsj~~bileuin.
som firades.
Det var och revisioi~sl~erättelserila föïedrogos.
n en; iiiiniligeii i januari 10 år sedan arbetar- Styrelsen beviljades full och taclrsain .att till den cle-l hustru.
icke har iii.kom:st gc- kviilnoriia första g %iigen sa,nzl.acles till asiisvarsfrihet för den giingila perioden.
iimni arbete eller förniöge.~i,het, m % hon anses f Örtjiin.s ilenia inlconist genom sitt arbete i kongress.
Ur verl~samhetsber~ttelseii framgick h enini e t.;: Anlocln.iiigeii var c % ct; t behov a.v .social att en del skrivelser och utltitaiiden i a t t en kvinna s %lccles genoni a t t &amp; ig$ %k- sainnianli %ll~iii~g och f.acklig oi:giinisatioii.
tenskap icke i vanlig mcning kan airses bli olilm viktiga frågor av cei~tralstyrelseii &amp; Can ville: sli.affs .sig litet inflyta.iic1e p5 det försörjd; lagstif tningwrbete, gällande arbctareklas- inläniilats till socialdemokratiska riks- at.t kviiinorna sj5l.v.a, niecl an h i t t i h, ~iiattc sens kvinnor, soni (1 % började.
R8öst.ra.ttsfrå- dagsgruppen, 1agberedninp.en och fat- sättla vä.rcle p &amp; .sig själva, Iiaviia sin stallning gan lag i lii.gewal1 och lagförslag rörande 1ö- tigvårdslagstif tningskoinmitt6n.
som .samhiiJlsnyttiga wedborgarc i sin an- neurk~ctcrskor var nliclm uppsegling.
Kvin- Till ordf. å kongressen valdes fru svars€ yllila verl~sanil.iet f ör hem och f ami1 j; norna begagnadc ock &amp; tillfället att v5ii:da a t t i uppfostraii av barnen den meningen sig t.ill clcn soc.-dem.
rilcsclagsgruppen ined Anna Karlsson,, Stockholm, till sekrete- a.nli&amp;lil !aii a t t dcn m5,tte framlagga motion i rare fru Saiidell, Stockholm, och fru blir ett .f akti,slit beigrepp,.
a t t cn moder ha^ saninia 11et.ydel:se, och.
viii .. de som f aclern i i.östr %t.tsfrågaii.
Mali viinde, sig iiveii med c:ii skarp kritik mot.
ilet förslag till yrkes- Beriihardina Bei~gtssoii, ITarlshainil.
I lionmiet, a t t f lickor och gossar som syskon f a~clag, som scclan gick igcnoin j. rilcsclagcn.
red.-utslr.
blevo invalda fru Agda Öst- ha san:ina: ställni.n.g i f an1il.j en,, och .att dar- .D % vi cJ haft iiagon po1i~t:islrt iitövaiiilc ~nalrt lund, Stockholm, och fru Olivia Nord- efter kvinnor och niän skola va.?
likostal) da ut % i samhii3let.
ha vi mast föil~öli; ~ göra vårt iiiflytande gal- gren, Trälleborg.
laiide hos d.eni .soni m t t i t inne nied deiina.
Till sist ' heii~sta.l.ler kongressen till cle soc.- Därefte-r övergick lcongïessen till be- claii.
kviniioorganlsationerna landet runt ' a t t Vidaro gjorclo tal.
en Citcrbliclr på det f rain:s tegsarbete isom f örts under cle gångna handling av motionerila.
Motionerila upptaga deass friigor .t.il.l .cli.skussion, axen och beklagade c1.e t tillst.ånd av eöndring o 111 och splittring, som vart parti för narvaranck Bryggeriarbetarf orbundets avd. 15 i be£ inner sig uti, samtidig t ii~iderstryka.nde, agitationsverksamheten Stockholn~ hade m no tio ii er at i fråga om att kvinnorna ä.niiu för sin del, .son1 viil var, T s hade nog av a t t sanilas och enas mli utt-alacle clcn förh.oppningen a t t det s &amp; oclr; s % i faort- siittningcn måtte koinma a t t bli fö!
v8rt ge- ineneamma mal.
i:deddes av fru A g d a O s t l u n d, som i C.-S: s vägnar framhöll att agitatio- kvinnorna och kooperationen.
nen bland lrviniiorna 1iatu:rligtvis varit Frågan inleddes av fröken A ii ii a Efter fru Sterliys halsiliiigstd före.
a1ltfö.r sparsam och otillräcklig.
Det J o h a il s s o n, Stoclcholm, vars fram- koin sång av Stockholms allmänna har varit bristen på pengar som föror- laniaacle f örslag till uttalande, av f öl- kviiiiioklubbs s&amp;iigkör, varefter social.- sakat detta.
Trodde dock att den skrift-.
jaiide iiineh&amp;ll, antogs: dem.okrati.slca partistyrelsens inb jndiic liga propagandan skulle kunna bliva e;: D8 kooper~tionen a:ï c t t av de viktigast~c G u s t a v gedigen och givande ersätt; iiiiig för den vapen arbetare och is.in5f.olk ha till sitt för- rpresei~taiit, partisekr.
M ö l l e r, i några ord framhöll vikten muntliga, som av brist p5 medel fick f oga.nd-c i kanzpca niot 1iv:siliedelsf ördyri.ng och betydelsen för kvinnorna av ett st &amp; efter.
Föredrog ceiitralstyrelsens~ och trustsyst~enl, .och clå kooperationen dess- ar en ekonomisk frhga, som på ett in- kraftigt org&amp;iiisatioiis- och upplys- förslag till uttalande, vilket gick ut p i utom timt isiit-.t iberör kvinnorna i deras egenskap dels att de av C.-S.
anställda talarinnor- ningsarbete, isylinerhet nu, d &amp; väl - de- av husniödrar, ni %stc det vara varje Itvin- ras röstrattsfrtiga inte kan vara s % rm i sina föredrag skulle beakta tja- lias plikt at.t verka för och befriimja koope- nariiiiiespörsniålet och med sin agita- rationen.
tion clelvis vända sig direkt, till tjänar- Meil b.cklagaii; clc av a t t dc svc~i.slca arbe- I-land - meii handen blev aldrig ut- iiinorils, dels att genom sniå i broschyr- tarckqinnoriia icke tidigare mcm allina.iit in- sträckt.
form utgivna f öredrag söka lämna sett betydelsen av ct-t aktivt .deltagandc i Nu vädja vi till riksdagen.
Och vi klubbarna diskussionsni~aterial och dels arbetet för kooperati.oiieii, val kongressen ut- tala en förhoppning om a t t de 1ar.doma~ kviii- vädja i främsta runim.et till högerpar- att söka anordna en geniensam agita- norna.
fntt under kristiden skola mana dem tiet i första kammamn, som har avgö- tioiisvecka f ör kviiniolclubb arila o ch till cnergidc ka.ni.p f ör kooperati.oneii och r.ai1de.t i sin hand.
Bakom v&amp;r vacljan dels att av Morgoiibris göres ett sar- 11 iisigeiiom f ör gciioriif örnndc av sundare af - f iixsprinciper till 11 ytta och gagii f ör f o1ket.s st8 tiisenden arbetande.
kviiiiior i d~7 %rt skilt agitationsnummer.
gci~~~elzsainina viilfa.~cl.
land - liviimor som f ö r varje dag allt Karlstads socialdeniokratiska lrvin- Ei.årdare och bittrare f å vidlraiinas de iioklubb hade fört fram fragaii om f ömakelser och umbar andeii., varp8 deii tid vi just nu genomleva %r så sorgligt Ticliliiigeii Morgoiibris ' redaktions- värdesättningen av kvinnoarbetet i rik.
De förtjaiia icke att stallas utan- r p p o r t föredrogs och godkändes.
Lika: för sanihiillsratt och socialt liv i prin- hemmen.
så ett förslag från C.-S.
on1 att fråii,och cip, då de befiniias värdiga att t.ill deii Fr8,gaii inle.ddes af fru A l in a N o r- med 1 april höja lösiiummerpriset a yfad som.
11.11 biim tyngden av samhälls- orättvisor och sociala inissf örhallanden.
s e 11, ICarlstad, som betonade att det Morgoiibris fran 10 till 15 öre.
Denna Visserligen säregnare iiii vai~ligt, p % iniiste ingå i det allmänna medvetandet, förhö jiiiiig hade blivit ofrlolnkomlig p &amp; arbete i lieniinaii kan grund av de höga papperspriserna och gr niid av sär egna f örh %lla.iid.en, meii att li.viiiii~rila~ dock, nu som alltid, drabbande deni fullt jiinistallas nied maiienils förv " arvs- övriga .ökade kostnader.
arbete utom hemmet.
Det bör ej längre Iiårdast.
Efter en debatt om tidningens iilne- Låt det vara nog med den historiska f % heta om hemmets vårdariiina, som håll beslöt kongressen att tillerkäiliia triumfen, att Sverge dock blev sist av oftast far arbeta 12 till 18 timmar oin den blivande redaktionen f u11 h and- lingsfrihet att redigera tidningen mecl.
de slrandinavislra liinderna, då det gäll- dygnet: " hon arbetar ' inte ".
cie att tillerlciinna l ~ i i z i i o ~ n deras a oom- Följaiide f örslag till uttalande - ut- möjlig hänsyii tagen till de synpunkter, tvistliga ratt.
arbetat av fruarna Custafssoii., Norsell som under kon.gressc1islcussionmi fram- £örts.
och Fi %sell - antogs av kongressen:,
MORGONBRIS.
.
tei.liet.sfrå.gaiis iiuvaraiide läge i var1 styrka i kainpen eino t ~socialdei~~oltratizis överniälctiga naturliga fiender.
land, varp % följde en längre debatt.
Se- elconon~~sk:t Gentemot oppositiofiens nu öppst proklxiiiera- Fraii Arviknlclubben förelåg iiiotibii dan frågan varit p % remiss hos resdalr- cle ~s~rängningsförsöl &amp; ollar kongressen clar- om att uppmana rilrscla.gsgruppeii nio- för l+mdet.
: s ' soci~a.1cle:iiiolrratiska kvinnor nt.t.
tioi~.sutskottet beslöt Boiigresseii göra tioiiera o111 lag mot kroppsaga i follr- sl &amp; vakt oinkring prutiet under uppslutning följaiidc utta.1ande: skolorna, fr511 Roiiilebyklubben dels onz kring de kl.ara.
socialde:m.okratiska linjer den Kongressen uttalar sin .tillfr.edsst5llel,sc nyss avs ' lutacle pirt.ikoi:igre.$sen h y o f a&amp;.Ia- cii omlagd svcnsk historie~1iider~srisiii1ig inecl partilc.ong5i.essen.s beslut a.tt 11ibeh5l.l: i vira skolor; soni.
i stallet för på lcrigi- piinlct X1 i partiprograininet o:föran.drad., Li git.
.
ska tar sikte p5 fredliga varv, dels o111 lrasa ut talar k.o.ngresseii ' sig för inf örandei I dyrtidsf rågan ett uttalande inot lsoyscou.tröre.lse~i ELV tiiJfiillig.1; rvsclrycksförbud imder kristi.
ilcn, dodr.
pilder uttryclrligt betonanc1.e av at1 beslöt kongressen att helt aiisluta sig sanit f r&amp;ii Kiruna kvi.ilnoblubb 0111 kraf - nödig häi ?syn tagea till de arbetare, som har till partilroiigressens eiilialligt antagna tigare agita.t.ioii för iitt1:ade ur stats- igenoin berövas s.in ~tkonist.
utta.laiide mot det Ha~iinla~skj öldslia kyrkan.
lzungerstyret.
Diskussioiieii inleddes av riksdags- L ' ika lön för lika arbete, nxin O. H. Waldéii.
Följancie av rc- Sv.
Bryggeariarbetarförb~~iidets avdel- Barnalagarna.
dal~tioi.is.~itskott.ct forniulerade uttalaii- ning 15 hade motionerat om att k.011- de gjordes: Med anledning av IL m: ts propositioii grc-sseii skulle behandla frågan om lika Mecl hänsyn t il1 bariienis ol.ilca anlag och med förslag till lag för barn utom lik- lynnen torde clct vara va.ii&amp;ligt a t t helt .oc.h lön för lika arbete.
Frågan inleddes av teiiskap lseslöt kongressen.
iastainma i h.; Ptllet f ör ' bjucla kroppsagan i vzrn skolor, silen i slcolf örf at.ki1ingarn.a böra införas ' be- holin., som påvisade den p ~ t a i l g a bris- riksdagsman Sven Perssons ni.
fl .. ino- st,ä~nda f öreskrifter till förhii~ilrancle av ct t ten av försti %else For ~viiiiiornas krav tio11 i frilgan.
&lt;.
.
..!
inissbrukancle: tv ~i ' ciiiiiiila bc~traff.iii~igs~i~ccl~el s &amp; a t t detsamnia .endast in &amp; ' till2tas sikom b1.a.d in5imen.
Milit arf rågan.
ctt sista iiö.dfall~sn~.edel f ör ~ p l ~ r i i t t h % l t ~ ~ Efter ~ d en kort debatt .antogs f öljalicle av ordning och tukt inoni skolan.
; tv fröken Anna Jo ' haiisson uta.rbetacle I f örsvarsfrågan beslöts he111.stall~ Hist.orieuncl.ervisningen i sk.o.1:m bör ickc förslag med tilläggsförslag av fru, till partiets riksdagsgrupp att beakta.
eiisicligt inrikta sig på framställningen av kvinnornas fredsvilja; att nied alla inc- clen politiska och därmed samnu1nliä.ngt111cle Sterky: del söka förhindra ökning i militarut- In.oiii inclustrin och p &amp; olika: trbetsoiiirad.er krigshistorien, utan ' bör i friimsta riuyiilct gifterna samt att kraftigam iiii hittills taga sikte på den 1rulturcl:la samhä.llsutvcck- rader i vissa fall .det förh&amp;Uanldet, a t t nian liiigeii under ski.lda tider.
Den bör dessiitoni och kvinnor utföra .samrna .arbete, meii att arbeta för successiv iniiiskning av de- vara fullt objektiv; framförallt bör det icke o1i:ka löner utbet:a.las för detta a ~ b e t e.
samma ned till avväpning i enlighet D &amp; detta förh %lland.e inåste anses orättvist tillåtas a t t vid f ramställiiiiigen av nyarc med partiets program; samt att till öv- tidsföreteelser ett öppet partitaga:iidc för c11 lrrävcs en iiiidersökning i hur stor iitsträck- riga laliders arbetarkvinnor henistiilla ning .detb:i, f örhällande äger rum.
viss politisk S,sk&amp;dniag f ÖreBonimer.
T fråga on1 hoyscoutrörelscn vill k.oil:gres- Kongressen hei~is~täller .därf tir till Lands.
att energiskt verka för freden.
a t t verkställa eii utredning i sen uttala sin fulla anslutnii~g till det yr- r; ekret~~riat.et.
.
...
.
.
Skolfrågor. '
'.
; l ' bande som fra.inföi:es i motion 14 punkt 2, antt vi, arbetarekvinnor böra tillse a t t våra barn icke in@, i ell.er deltaga i denna rö- relse, pli gr.und av d e s.
~ niiliharistisska ten- denser, ej heller nmlvcrk:i vid de s. k. fo- ster.lan&amp;ska fester o. d .., dar krigets hjältar förhärligas, sainticligt som vi vilja piipelra att h~mnlands- .och f osterlandskarlek icke bör anses f % s i t t uttryck vid dylika feater.
Vid.are vill koiig~essen fr.a.ml; i,ll.a, a t t vi med hänsyn till clet viktiga kall uppfost- ringsarbetet nz$ste amss vara, böra mera an hittilh varit fallet, kräva, .att endast kvali- ficer,acle lararkraf-tclr, so:m äro i besittnink av hunianit et och ~aasva.rslr~nsl.a samt in- tresse f ör .sikt uppdr sig, böra anstä1h:s vi.d viim f ollcslrol~or.
I frtiga om statskyrkan beslöt koii- gresseil instamnia i senaste partikon- grss) uttalande i denna fråga.
Nykterhetsfrågan.
Luleå kviiii~oklubb hade hemstallt till kongressen att den matte besluta, att alla kvinnor, som tillhöra de socialde- mokratiska Irviiiiiolclubbariia, skola av- ge nykterhetslöfte.
Efter el1 kort debatt beslöt kongres- sen, enhälligt, på förslag av fru Öst- lun, att avslå motionen med motivering, att vi ej aga ratt att stalla våra kvinnor iiiför några särbestämmelser.
Till kongressen hade dessutom in- k o m i t motioner dels fran Norrköpings kvinnoldubb om att kongressen måtte hemställa till riksdagsgruppen att g &amp; fram för absolut rusdrycksförbud, dels från Ronneby kviiinoklubb, med förslag att kongressen ' m %tte ingå till regerin- gen nied fordran p % tillfälligt rus- drycksförbud.
Göteborgs kviiinoklubb hade utan yrkande motioiierat i samma timne.
Kandidat Arthur Eiigberg höll ett ori- enterande jiiledniiigsf öredrag om nyk- denna sak samt tillse a t t dle .dika fackför- Val av funktionärer, bixnd, dar så&amp;a.na f örhåll.anden .som har be.
rörts aga rum, a t t nar löneavtal göras upx Till redaktör för Morgonbris valdes lika lön till ni.anli.ga och kvinnliga arbetare efter fröken Anna Ligdhageil, soni av- för .sa.nlina ar:bete fnststä.lles.
Vidare förefaller det som .om yrlresi.nspek- sagt sig uppdraget, fru Julia Ströin- 1; ionen verk.ar ~ninclre till:fr.ed:sstäJlaac ' lee Olssoii, till kassör och expeditör fru Roiigresse:n he~nstiiller därför till den bliva.11- S j giie Svenssoii, till ordf öraiide i C.-S.
de centralstyrelsen a t t i samarbete med cle fru Anna Sterky, till sekreterare i C.-S.
lrvinnliga fackföreningarna verkstiilla en ut- fru Agda Östlund samt utan funktion redning i fr&amp;gan.
fru Amaiida Frösell.
I C.-S.
invaldes Dessutom antog kongressen f öljande aven fröken Anna L:indhageii, ined ' spe- av frölreii Anna Kleman i anslutning 2iellt uppdrag att handhava den utlaiid- kil1 hennes föredrag under söndagen fö- ska korrespondensen.
Till suppleanter i C. &amp; valdes fru reslagna uttalande:; L; ilca lön för lika arbete är den f:ordran, Ruth Gustafson och,frölxen Vilnia Aii- soni kvinnorn-a böra framstiilla p &amp; alla ar- dersson.
betsomraden, dar de ersiitta man.
De måste Till revisorer.
utsågos fru Eliii Eng- begära.
detta: emedan den mest dementara, rättvisa f o r ström, frölreii Anna Johansson o.ch.He- drar .att ett arbtete betalas vad det ar värt Lena Stålaiider.
och icke efter kön; Till den avgående redaktören frölren - av pers.onligt intresse; Anna Lindhagen beslöt kongressen ut- av Isoliditritetskän~sl~a mot a,ndra kvinnor tala ett varmt tack för hennes arbetc.
(d &amp; det alltjd v&amp;at sig .att lägre löner p8 sär slrill håll medföra en allmän siinkning Nasta ko,ngress.
inom yrket);, av pli$kansla .gentemot maanen, vars ar- Nasta kongress beslöt man avhalla betsf örh. %llanden försainras.
av en längre.
o tre år eller efter nästa ordinarie kvinnlig löneniv %.
, Mot partisplittringen.
Med anledning av den nya partibild- n:iiigen antogs f öljande uttttlande: EnKr oppositionen inom deii svenska so- cia.lclem.ok:l * atiii under det, deii socialdemokra.- t.isk,a.
kvjniiolro~~gressen ännu är sainlad ixt- sIiiit en paroll; till 1.andcts arbetarekslass a t t splittra clet socia1ileniokrati~sk:i parkilet, an- ser sig kongressen pliktig uttztla, a t t aldrig dca.11 söndring och splittring föra arbetaare- klassens och isocialismem sak frandit.
Kon- gressen är övertygad a t t den överval.diga.nde lelen av Sverges arble tar eklass skall med 3böjli.g kra ' f:t tillb.akavisa parollen a t t för- störa sitt garnla parti, uppbyggt och befäst under mer an en mansål.ders hårda strider.
Ty srbetareklas,sen måste s t a samlad i ett m l a parti, sam:iii.ans.midd till en vi1j.a i an- €:d1 och försva.r, o m .den skt~ll 5ga nödig partikongress.
Av utrymmesskal har Mlorgonbris ej l&lt;uniiat lanma utförligaxe referat av kongressen än vad so111 skett, varför vi uppmana klubbarim att f ör varje medleni rekvirera ett ex. av det uiider utgivning varande pro tolrollet öve~: kongressen.
Internationella kvinnodagen har n u bestämts att avhhllas i värt land söndagen den 1 april 19 17.
Ämnet blir: Kvinnornas röatrattsfrAga. '
Svanevi tl Ung och skön som en älskad tanke, ljus som en sångares morgondröm var d u och het brann min kind i längtan, trotsigt svällde min 1Gnslas ström.
Känslig och vek som en sångares hjärta var den, din sjal, då du skuggorna sQg.
Ingen dock visste ditt hjärtas vekhet förrän du sjönk för en liten våg.
Hårt blev du trampad av hård.a fötter - så är den vekes och ringes lott.
Själv var du dock i din svaghets styrka mäktig att löna det onda med gott.
WH ISTLER: Konstnärens moder.
.
Tyst som en dykande vildsvan sjönk du, vågen slog samman över dig mjukt.
Inte ett ljud av sorg eller klagan.
.
.
Tyst brast ett hjarta, för vekt och sjukt.
Gustav Lundberg.
Lagförslaget om barn utom äktenskap.
En utmärkt motion av medlemmar av socialdemokratiska riksdagsgruppen.
Kvinnorna.lciini ?a omfatta denna mo- t e r f a d e r 11 o c h f ii d e r n e f r a n- tion med särsl~ilt stor tillfredsstäl.lelse, d e r 11 a e l l e r å t m i n s t o n e e f- dels emedaiideil glir i samma ands som t e r f a d e r il.
Förutom den princi- det av dem gjorda uttalandet redan vid piella ratten hiirutinnan framhålles i 1914 i2rs kvinnolrongress och clet av I: motionen att arvsratt aven efter fader centralstyrelse-n i ma.j 1916 antagna, måste konima att påverka ansvarslcans- dels.
emedan den kompletterar rege- dail för barnet och en sådan rattsupp- ringspropositionen, så att några.av den- I fattning, som motverkar ansvarslöst lias största brister skulle bortf alla, .om knutna f örbindelser.
motionen antages.
Till sist hålla motionärerna före, att Först beröres 11 a m ii f r å g a 11, var- nligon verklig trygghet för modern och vid framhålles, att man bör sträva ef- barnet ej gives utan att samhället tia- ter att samhöiighetskanslan starkes der hjälpande emellan genom att lämna även mellan faclerii och barnet.
Kan f ö r s k o t t t i l l b a r n s u 11 d e r- icke barnet f å faderns namn ä r det ju h å l l u t a n f a t t i g v å r d s v e r - uppenbart, att denna naturliga samhö- lr a n.
I motionen begäres därför utred- righet icke starkes.
ning redan till nästa riksdag angående Vidare beröres fragan e f t e r v i 1- sådant förskottsbidrag siival för barn v i l 1. k o r utom äktenskapet som för barn inom k e n a v p - a r t e r 11 a s b i d r a g e t s k a l l b e s t a m: m a s.
äktenskapet, dar föräldrarna äzo skilda I propositionen f öresllis, att ' barnet eller hustrun över given.
Motionen är undertecknad a v: Sven skall njuta uppehälle och uppfostran F. W. Thorsson, Bernh.
Eriks- Pwsson, efter t y med avseende å b %da förälilrar- son, Viktor Larsson, A.
J. Bärg, Vär- ilas villkor m$ anses ska.ligt.
Detta ner Rydén, E r i k Palmstierna, J.
A. skulle emellertid, invända motionirer- ' im, kunna tillämpas så, att " där mo- Ingvarsson, Herm.
Lindqvist, Knut dern är fattig men fadern bättre situe- Tengdahl, Carl Lindhagen.
Måtte den konsekvent avfattade och rad domstolarna komme att stanna vid ett underhilll, som ej räcker till mera beh jartansvärda motionen antagas av än livets oundgängliga nödtorft.
Man riksdagen!
Anna Lindhagen.
bör emellertid tillse, att barnet, soin ju e j rår för att det har en fattig moder, får så god uppfostran som möjligt och därför torde böra stadgas, att bamet ~ l @ n n dig s j a l ~ ~ sfod, det att läsa njute uppehälle och uppfostran.
med över den antika världens porta l.
Över hänsyn till den bast situerades av för- den nya världens portal skall stå: s Var aidrariias villkor. '
' dig själv r.
Och Kristi budskap till män- Naturligtvis g % aven motionärerna p &amp; linjen a r v s r ä t t f ö r u t o m niskorna lydde helt enkelt: B Var dig sjalvr.
ä k t e n s k a p e t f ö d d.
a b a r n e f - Det ar Kristi hemlighet.
I I -- Babels torn .. Av S t e f a n Z w e i g. "
De vackraste och d jiipast tänkta^ le- genderna om niä~iniskaii handla om hennes ursprung.
Alla dessa legender 0111 ursprunget h.a en ui1deitba.r pebisk kraf t.
Och li ' ksom profetiskt för~itsäga de var je stort ögonblick i historien, d8 f ollqm pånyttf ött sig o ch betydelsef.ulla epoker tagit sin begynnelse.
Redan på de första bladen efter ska- pelsehistori.eri.
i bibelns böcker har en underbar myt om mannislcosläktet be- rättats.
Ehiiru lmappt framsprungna ur ' det okända och ännu omskuggade av det lomedvetnas skymning hade m ä i ~ ~ i s l ~ o slutit r n a sig samman till ge- mensamma vgrv.
D.e befunno sig i en främmande värld, som syntes dem mörk och farlig, men hö-gt över sig sågo de himmel.en, ren och klar, det oändliglas eviga spegel, till vilken deras längtan trådde.
De trädde tillhopa o ch sade: ' ' Välan, l %tom oss bygga en stad och ett toin, vars spets nar upp i himlen, på det vi må skaffa oss ett namn för evigheten9 ' Och de slöto sig samman, blandade * Stefan zweig, österrikisk författare, var sn av Verhaerens närmaste vänner och tol- kare av hans skrifter inom den ger.manska k~lturvarld~en.
Red. '
MORGONBRIS 5 lera och brände tegel därav och höggo i med att bygga det torn, som sliulle 11 % anda ii1 i guds salar och till l-ia.113 stjiirnor.
Gud såg från himlen d e r u misträngningar och niåste lia lett, s&amp;- soiii han såg iiianiiislroriia, villa, sjiilm sm.5, genom avstibdet togo sig ut so111 sma ii~selrte~, arbetande nied jord och sten.
Det niåste förefalla hoilom s o i ~ en lek, enfaldig och ofarlig, det soiii inaiinisl~orna cliiriiere påbör jade i siil förmätna längtan efter evigliet.
Men snart s&amp;g han tornets grundf sist.eiz v a:xa och vaxa, elnedan 1iiiiniiis1iorii.a vore tiaagna och eniga, eniedan de a.ldrig iipphörde ined sitt a ~ d ~ e t och e gemeil- sanit hjälpte va.rai-idra.
DA sacle Izaii till sig s j a h: " De skola icke l$.nin.a sitt t-os11 f ö r r h &amp; e f~11lborda.t det. "
För första gåiigeii förnam han deii a n - dens storhet han .sjiihr gjutit in i nzi ' äa- ni,skorna.
Han blev varse, att det.
icke liiiigre var halis egen ande, som efteï aribetets sju dagar för alltid slog sig till ro, utan en annan, farligare, ull- derbarare, outt.rÖtt:lighetens mde, som icke visste ax vila förriiin verket var fullbordat.
Ooh för förtsta gtingen frulr- t.ade Gud maiinislrorna, ty de Toro W H ISTLER: Thomas Carlyle.
starka, enledm de lilrsoi~~.
han sjal-v voro en enhet.
Han började taiilsa över hur han ~ l r u l ~ 1r.uniia e bryta .deras l ~ ï a f t och.
Miiiiiiisl~oorna levde sedan den ticleii a \ -- för det som lian en g h g amiiat soin straff över dem, tackade honom hamnla deras verk, och han faiili., avtt skilda inom sina olika spr %lroii~.~åcleii.
De drogo.
g~ii,n:ser inellaii sina ålwar att h m givit dem denna mLi,ngfald, han blott genom a t t.
ritsa tvedïlakt och läiider, mellaii tro och seder, frihi- emecla.n:l hail därigenom givit deni möj- bland cleni skulle bli deil starilkaste.
mande levde de bredvid varandra, och 1.ighet att mhgfaldigt njuta världen Eali sade till sig sjalv: " L %t.om oss nar de överskredo sina niarker, så var och genom olikheterna starkare a.lslia förvirra deni, s &amp; att ingen förstilï ilen clet för att röva.
Under årtusendeil # det egna.
Så började &amp; ter på Europas jord andras spreål&lt;. "
Elans vrede t:andes gavs det ingen enighet mellan deiii, blott f örnani avslrildhet och s jalvtill- växa upp .ett Babels torn.
Den broder.
och h.ms mörlm beslut blev handling.
racklig verksainhet.
&amp; !Cell som en dröm 1.iga gemei~sanzhet.eiis i ~ ~ i i m e s ~ a r k e,, Han sträckte sin hand a t över de Eriiil deras gemensainrna baiudom d,en 111~anskliga solidaritetens niom- arbetsanima, soni skuldra vid skuldra maste .en aning on1 deras stora verk ment.
med tegel i trägen saniverkan - arbetade darnere, ha levat kvar inom dem.
.
Ty så små- Nu byggde - de icke läi~gr~e nin.gorn uppstod under årens.
mognad och] .era för att ii % hiiiilen, att för- och slog .deras sinnen.
en kiinsla av samhörighet och de bör- brödra g i d och viirldeil, den, stumma Manskligh.etens bittaxst e timme va:r jade åter att söka det förlorade sam- imaterieiis uppgift för d.etta sar slut.
slagen.
manhanget.
Några d jiirva maiiniskor Av det jordidra väsendets finaste håll-.
Då de hunni~t till mitten av sitt veck, gjorde början.
De besökte framman- bara s t o f f, av tain1r.e och erfarenhet, förstodo de helt plöt,sligt en dag icke ile länder och bringade budskap hem.
d,e sublimaste s; jalens .substanser var längre varaildra.
De ekreko &amp; t var- De olika folken slöto vänskap med var- det byggt, flet iiya tornet, breda 8oc.h andra, men ingen Pörsto:d den andres tndra.
Det ena l a d e av 9et andra, djupa dess grundvalar.
Kristendomens tal, och adå, de icke förstodo varandra, 3e utbytte sitt vetande .och sina var- kärlekslära gav det dess jamvikt och uppretades de.
De kastade tegel och len.
Så srniiningom upptackte de, att antikeizs ideal dess f a t h e t.
verktyg, stredo och grälade och slut-) lika sprak icke behövde vara någon Allt vad miindkligheten g j ort, av ligen sprungo de alla bort fran sitt kil jemur och granserna ingen avgrund jordisk ande fulländat, blev fogat in: l gemeiisanima verk.
Var och en till mellan folken.
Deras vise funno, att - detta torn loch det steg uppåt.
Varj.e h.em och hembygd.
' Utöver all vikl- ingen vetenskap från nagot folk ensani nation slrattac1.e av vad Ideii skapade dens skogar oeh fält skin.grades de.
h i d e f örklara oandligheten.
Snart till detta Europas monument.
Unga Byggde var och en blott sin egen sta 1, Eunno ocl~s % de larde, att utbytet av folk trailgde sig fram och lärde av som icke räckte upp i molnen och i c h vetai1d.e snabbare befordrade de ge- de gamla, gaoo a v ' sin obrutna kraft till gud.
Neri Bab,els tom, det vddiga, neizsamma framstegen.
Diktare över- till de vises erfarenhet.
De lärde av blev övergivet.
Vader och vind rem satte sina bröders verk till sitt lands varandra loch att var och en arbetade i dess tinnar.
Så småningom förvittra- språk och nlusiken, ensam fri från på sitt satt höjde blott den genTellsam- des de och randade saninian.
Snart sprakets tunga band, genomträngde nia ivern.
De tvistigheter, a0111 niaii- var Babels torn bara en legend.
Och t11 känsla.
Människorna f ingo li- gen gAng splittrade inoni nationen, mänskligheten glömde siii.
barndoms vet mera kart, sedan de visste, att fingo ingen inverlcilil p &amp; nationernas stora verk.
; ammanhAllning var möjlig, trots gemensamma strävanden.
P % så satt.
Årtusenden gingo fram över det.
dika sprak.
Ja, de tackade gud växte tornet,, det nya.
Babels torn, och I - - - - h ',
aldrig reste sig dess spisa s3 högt so111 i var tid.
Aldrig hade nationernas va- sen varit s % lsa.i~imaiil~i~.ntiia, aldrig .w- teiiskaperi~cz s5 iil.iierligt förenade, och mr Morgoidxis red.
härined att med- aldrig hade Europas maiiilislror a1ska.t 3ela sina lasare och vainner, att tidnin- sitt herii och.
hela varlden, s % högt.
ge11 fran och iiicd niista imnlnicr, allt.s % I detta e i ~ h e t s ~ kände ~ ~ s de redan fi8 %ii 1 april, kostar 15 öre.
himlen, och diktare började p &amp; a l l e sprak slrriva hymner t.ill.
varalidets och Morgonbris iir bland de sista tichiii- skapandets skönhet.
Men guden ijver gar, so1ni m %st taga detta steg och var dem, son1 ar oclödlig som miiiislr- 3ch en vet, a t t s&amp;dant inte göres f ö r lighetea själv, såg med bä~rain ro skull, eller med lätt hjärta.
Det det torn ater cas sa, som han re- finns siidalit, vartill inaii ar nödd och Och ater dan en g %ng störtat.
visste han, att lian blott geiioin att sa tviingeii -.
Atgarden ha.r av behovet tvedralct blai~d iiiBäiiiiislcorna skulle bli varit piilrallad länge, ty det a r liingc clen starkare.
Efter tusen och %ter tu- sedaii " alltj.iig steg ", m.en man har ju sen &amp; r upprepas nu detta tillstiiiid av i det längsta boppats att &amp; landet slrulle förvirring mitt iblaiid oss.
&amp; er ha de ta ett slut och priser !och ornbostiiadei.
kastat sjna verktyg och vassat dem till.
vapen mot varandra.
At.erg % till ilagot s % nar normala for- Det ar det fruktaiisviiïdu till.stbuciet nwr igen.
All ting annat kan lim1 dock av i dag.
Det nya Babels torn, Zhro- för närva.raiide tro utom det!
V a r r e pas ai~dliga enighets i~ionumeiit, %I.
blir det, so111 vi alla veta, för var dag övergivet.
Ai~iiu resa sig dess tinnar som går.
# Sa oclrså för Morgonbris kö- över den f öi:virracle viirlclen.
Men utan den gemensamma mödan, den iith4lliga pare, som nu ixindre ä11 i~å.~onsiii ha och trägna, slrall det falla i glön~slra.
u %gon 5-öring för mycket, vi först2 det a v g h nu soin Morgoiibris redaktör.
sa, val.
Lil~som legendens Babels torn.
Från iliangeii.
- 11luiicl.
de olika folken l i tro fröken Liiidhagei~, nar hon p %- M e 1.1 - dar vilja finns, dar finns stiger i dag siiltert den ~i~slin ' i~igen star, att heliiles av&amp;gel.se endast ar v i g!
Vi 1m:nna icke tro annat.
V i.
upp, att d:e niatte Ii~iiina ta ater vad de givit till cieiiii~ iiiidevbara byggnad.
förestawd, av för stor arbetsbörda, ty lcuniia icke tro att den, soni köper o ~ h - obeliyiuracle för det slsöiis verlrets vi veta., att Morgoi.ibris legat hennes laser tidniiigeil f ör d e s s skull, e j f ör öde - ' f ö r a t t.
e i i s i u ~ i a och at sig hj5rt.a iiara.
Fröken L. kvarsth einel- att fylla en valhänt partiplikt, hos sj Slvs söka iip1) ii.Q hi iii~nel o ch o iind- lerticl som inedle.11i av C.
S., varför vilken kiarleken till uppgifteii icke ljghet.
Morgoi~bris viil ej hadanef ter skall be- bloniinar, slrall dra sig för en prisök- Men det ges oclrsA aiidra SOill inella, att det aldrig sliall lyolras ett folk, eii höva g &amp; miste om.
l~eiines viisderade iiirig, soni v a ï ii ö d v a n d i g. nation att upp118 vail l~rsiappast Euro- 11ledarbet.areska.l~.
' Vtolst tack för gud Man n ~ % saga 0.122 de social~demohra-a liar Iion!
pas förenade Itraft under %rhundradeii.
h; ja.lp hj.ttj.11~ tiska kvinnoriias tidning vad som a.v heroisk kamp förinatt, m5iiilislior, helst: att den är för " tung " eller för soin tro, att detta i~io~iuii~ent nihste " la.tt " - blott icke att dsen ej har f ullbordas i vixt Evropa, dar grunden blivit l.agd, och icke i friinimande n %gon uppgift att fylla!
Ja, vi vaga vhi.rldsdelar.
9.1111.~ nar stna-eii icke mo- till och ined deii paradoxen, att ju gen: €ör geiuensaiii haiidling, i niiu 51: G. u s t a v e R i c a r c1 f öddes i Marseille mindre den köpes och lases, ju mera f örvirriiige.11 oss överiniiktig och %r 1523 och dog i Paris 15 ' 73.
Fadern var sliola l; a~.isl; e förgli jniiaii bröder friin bleckslagare.
Ricard hade en bard och j se vi, a t t deii liar en stor uppgift fordom., slruldra vid skulclra i fredlig koiistnärligt avseende yt tcrst snotig ung- att fylla.
Ty alla som iinnii ic.lw första t 5vla:n str av a mo t. o iiiidlighet en.
O ch domstid, underskattad soin en slags raffine.
pressens betyaelse för rörelsens skull do &amp; i~iå,ste vi en gång vanda ' %ter till rail men vanmäktig d:illetant som han lange milste 1ä.ra sig det, och d a som ej fatta den hygg~iacl - en var p % deii plats var.
Men han arbetade, arbetade för att vikten av den egna tidningen för siii haii länmat i för~rirringeils ögoiibliclc.
triinga till bottnen .av skönhetens hemlighet,: TCanske drola T; i i vart arbete icke p &amp; Och han lyckades.
Han kopierade mycket, egen skull, niaste viil en gång koliinia &amp; r se varailii, icke höra.
M,en 0111 blott i synnerhet porträtt, t y det var mannisko.
d.ithaii att fijrstå.
vi arbeta, var och en pQ sin phts, med ansiktet, som lockade honom mest.
M.ed för.
Det blir deras lott, som g % före och den gzlmh 1iii1xfÖi.elsen, .s &amp; skall tornet kärlek målade han av kvinnor.
Diirib-land visa vägen, att också biinda offer --- ater resa sig och p % höjderna skola finns det en, återgiven å M.orgonbris första i-,.a.t,ionern a $terfilma vasa.ndra.
sida, som ar en av de heinlighetsfulls~ste alstren av ol.ika d a g - och.
dessa Ituma val av denna m.agiska pensel.
Detta egendom.
of t-a kaiiiias bac1.e h %rds.
och t-ringa., men liga, trolska ansikte har, med all ratt, f.öran.
aldrig oriittvisa.
lett författares pennor a t t p b i n n s om F5 de svenska kvinnorlia i år sin Den första kvinnan i riks- Leonardi.
Tavlan ar daterad 1852. politiska rösträtt, d &amp; har Morgonbris J a m e s M a c N e i 1.
l W h i s t l e r föd.
.
dagens talarstol.
des i Lowell 1834.
Dog 1903.
Han harstam en stor uppgift i upplysnings- och agi- tatoriskt hihseende, fU de den i e lr e Advol.rczt.en Eva Aiiciéii - väl ' belcaxit made från en sydstatsfamilj och fadern val major.
Porträttet av modern, återgivet i Mor, denna gång heller (och det är guduås f ör alh deltagare i senaste lrvinnolroii- gress för sitt anförande inför kongress- gonbris, är mkonstnarens mästerverk, nn %lal dlet mest antagliga!
), då har vår tid- delt~againa i moderskyddsfrågan - ta- som det ar med hela.
den kärlek och ömhel ning en kanske ännu större uppgift att lade inför en t a l d r och isitresserad han alltid hyste for sin mor.
Porträttet av fylla i samma haiiseende.
För &amp; en ' iiksför.san~liiig i andra katxrna.rens filosofen T h o m a s C.a r l y 1.e ar fr %n sam.
uppgiften: laltom oss rusta oss alla!
ma tid.
Det vilar över detta en dampad, ~ ~ plenisal i förra veckaii. '
Det 7 7 lrri- t i k av lagförslaget för barn utom %k- sträng konst, som skildrar hela den stolts Dien gr vGr3 ett gott dagsverke av v8rL l enslrap som nnf örandet baserades y %.
mellankolien hos denne store, ensli.ga tänkare liv.
Anna Lindhagen, ' Till våra illustrationer.
MORGONBRIS blir det enda, som makarna ha gemen- samt, och sjalens ans och odling skju- 3t8iiga ar hade gatt sedaii de t.v8 tes helt och hallet undan f ö r det var- uiigdoinsvaiiilerna Ingeborg Stïöni och dagliga bråket ocli kivet.
P &amp; grund av Lilly Lange triiffat varandra.
Nu hade sin kallelse som hush %llerskor, stadda: higeborg kommit som gast i Lillys lieni, p &amp; l.ivstid, utan lön och i beroeiicle och det ar vid aftonbrasaii, en stund stalliiiiig, tryckas kvinnorna ned och efter den förres ankonist, vi göra deras bli pil ett visst satt slavl; undiia, det biista loch finaste i c1.era.s sj5l.ar för- 1sclraiit.slrap.
9 lcrynipes.
De sitt a bada frai11.f ör brasan, Li:lly Många &amp; iiger har jag funderat övw, incd ett liandarbete och]: iigeborg iixd eii uppslagcn bok i killit; incri hoil 1ii; ser om aldrig de gifta lrvii~iioriia tanka inte., sitter Bara och stii~ai.
in i elclcin, sbpass inycket p &amp; vad arbete de utföra, och allt emellaiz~it göpaiidc v5nin.na.i-i.
sb de lruiliia göra klart för sig, att om f r ågor, samt påinii1naild.e henile om cle togc cii jungfrupl~ts, dar de finge flydda tider.
S8 börja de tala om utföra samma arbete, s % erhölle de god lön och kunde fordra att bli bemötta.
Lillys aktenskap.
- Det skall bli roligt: göra din nians med vänlighet; det ar ju e11 sak som bekantskap, sager Ingeborg.
Mcn sag ingen man behöver kosta på sin h.usti:u, mig, du, hur är han cgeiltligem, jag nic- o111 lusten f attas ho il on^ ..
Jag har sett kviimor som arbetat som iiar vad han har för %sikter?
- Haii ar frisiiinad, mycket radikal., s1ava.r för att halla hemmet och bar- svarar J~illy, in.t,e utan lseuizdïan.
i nen i stCInd och för att dessutoin kuli- na f ört jana något ext:ra till Iamil jcns rösten.
- Vad liar han: för %sikter i kvi~1110- f örsörjning.
So111 lön för arbetet ha ' cle aldrig erh %llit ett vä.ill.igt ord av man- fragall då?
- Jo, han aiiscr att vi börs ha röst- ne11, aldrig en uppniuii.trande blick, el- ratt och för övrigt " al1.a inöjliga rat- ler den minsta förstiielse, utam i flesta f all si15 sor och anmiirlriiiiigar.
Och tigheter ".
- Men hör du, du soiii var.
så intres- det varsta av alltihop ar, att de inte serad av alla nya rörelser i din ung- själva inse det förnedrande i sin stall- dom, du tillhör.
viil.
någon röstrattsfijr- ning.
Jo, en del göra det kanske, m.en de äro så vana att tiga och lida,, att ening, kvii~iioldubb eller dylikt?
det aldrig skulle falla dem in att ge sig Lilly ser litet förlägen ut och svaret tillbanila.
lcoiniiler dröjande: - Nej, det gör jag inte.
Erik tyc- - IYle11, nienar du då, spörjer Lilly Ber inte om att jag springer från hem- a in dr ande, att Siktenskapen skola av- met om Isvillarila.
Ja, du förstår, nog slraffas?
- Nej, det menar jag inte.
Jag me- finge jag gå, meil det ar battre da att nar, att om nu nödvändigtvis gift folk stanna hemma och f.å fred i huset.
drola bo ihop, så skola de göra det som Ingeborg skrattar bittert.
- Han ar ju så frisinnad och m&amp;in ett par goda kamrater, som kommit om kviimornas rä.ttigheter, säger hon, iiverens om att gå isainman för att och för övrigt ' så ha iii ju inga srdi hjälpa varandra, dar ingen skall va.ra herre och iiigen träl.
Kvinnorna måste barn.
- Vi ha, son1 du ' ~ e ~ bara t, en pojke, C &amp; mera självständighet, de måste - det @ ör sin egen skull, men framförallt för och han är åtta %K bariielis.
Den som skall fostra unga Ingeborg förstår, att hon sårat barn- sjalar, behöver aga en fri och sund syn domsvännen.
Det gör henne ont, men p % livet.
Därför måste samlivet mellan hon kali dock ej hjälpa att rösten låtei ' man och kvinnor reformeras.
Det bitter, ilar hon åter börjar tala.
måste komma en ny tid med frihet, - Ja, det dar manliga frisinnet, det andlig och lekamlig, aven för kvin- tir en mycket märklig företeelse.
Ser norna, och då skola vi f å se ett nytt du, Lilly, jag har, ocksa varit gift, en slakte, från vars paiiiior slavmarket ar gå,iig.
Min man var ocksa mycket fri- sinnad och höll mycket styvt på liviii- utplfinat, ett nytt SI-akte, som skall nornas rättigheter, men han kiinde iisk skapa frid och lycka p &amp; jorden.
Ingeborg hade talat sig varm och nu begripa, vad kviiiiioriia hade på möten och dylikt att göra, för han trodde intc sag hon att den ena taren efter den att d e forstodo nilgonting.
Till sist andra rann utför Lillys kinder.
När blev det mig omöjligt och s % skildes vi.
hon slutat slog vaniqnaii armarna om Ho11 tystnar e t t .ögonbliclr och f m hennes hals och utropade: - Ah, Ingeborg, nar du talar $r det med handen över palliian, lilrsoni f ör som om jag hörde vingslag i luften, det att f örjaga ett smärtsamt minne.
Lil.ly ur ankom.sten av den nya tid som du ser deltagande på heilne och säger: bebåclar.
- DL.
har lidit.
.
.
Einar Furumo.
- Åja, 1pe11 nu ar det över gudslrc- lov, och iiu har jag fått e11 annan syn på livet och p % maniiislioriia.
- So111 föl:- Kvinnoklubbar och andra soc.-dem.
liållandet niellan rna11 ocli kvinna nu ur, .s % blir iiktenskapet en för1rrym.p- kvinnoorgani~ationer, eom vilja bliva iiii~gsiilratti~ing, %tminstoiie f ör lrvin- uoptagna i Morgonbris ' adre~~lists, vil- norna.
I stiillet för att det skulle vara ken kommer att inflyta i aprilnumret, en förening, som slrulle höja och ffö- torde insända namn och adress pik adla m.aiiniskoriia, s &amp; blir det en hus- knrre~p.
sekr. eller ordf. till senast den Ii illsiiirattning, diii det dagliga brödet 20 mars till Morgonbris ' expedition. '
', Rattfardiggöre !sen genom tron av Fabian Månsson.
Tidens f ör1a.g.
, Många berömniande ord ha &amp; sagts m. deiiila Isok.
Nar inan 1a.se1:.
dc11 er- Ea.r man dock n.ägot 51111~ mer an i m r i viii1ta.t.
Vilken 1.cvaiide bilcl gives oss icke har av det fa.ti; iga folkets liv sådant 3et levdes l. %iigt &amp; e i bygdcrns, inimii in.iii1 socialismen blivit ett hopp föl:.
: leii fattige .. D % faliiis ii.~tc-.t a m a t att skiida efter, att lita till iiil bibeln.
Vil- kcn ypperlig skildring av cii epok, var- m. icke mycket; opartiskt skri~:its, av 3c tiderna, da det nya, det friilsaiide, varefter alla langta, blev en uppsl.iit- ning kring cien frikyrkliga rörelscii gentemot statskpilrail - de&amp;a det au- Somligas represmta.nt p % jorclen, s6111 folket iiis8g skamligt svikit sin höga tippgift .. Vilken gripaiide bild av e11 iattig fis1~aïebefoll; iiiings kamp f ör livet L deii yttersta fattigdok, ctt liv helgat sv clen stora.
natur, som.
onigavo dem., sch Guds eget orcls levancic vattukiil- !or.
Vilkcn bilcl p5 lronlet av ortens; itadssiiinhä.lle, s % eillcelt och okonstlat; o111 det var för ilkgra 10-tal cP1 r.
secIa.11 sch dock s5 miirk %rdigt saminansatt) ch för~iiclc~rligt för fiskaren, niir han i8.goil enstaka gang kon1 iii dit fri.11; iila s1ca.r.
Villreii storhet i clessa fat-; iga miills och Irviiiiioix plilrtiippfyl- .else, i deras (lagliga lcamp.
Vilken I öraiide lr.~iiiskapstörst och frilsiiiiigs- iunger i deras bibelspringclhet, i clcras ~öiiesaiiiniaiilioilister.
Så kominer som ett ödesdigert onnd- dcligt öde hä.r i denna viirld: schisinen .. schismen mellaii deni so111 se ett nytt jus i rättfiirdiggörelsen genom ti~oii illena, som sc sig nöclsakadematt bryta ned kyrkan och följa de nya profeter- ia och mellan dem, vilka halla sig fast rid nådeiis ordiiiiig, Luther, ~ u i b e c k) ch statskyrkan.
För de senare äro cle Iörra inppviglare och aiitikrist.
- Så- som alltid tvista mäiiniskori ?a om ord mh f oriner, f ördöma varai~dra, skil jas i vrede och förskjuta ytterligase.
långt, Långt fram gryningen av en ny dag f ör niaiisldighet en ..
Efter religionens evangeliiim kom; ocialisiizeiis.
evangelium till de b e- tryckte.
~ ~ ~ r i c e k e ~ n u a inför s vara iigoii åter sam.ma eviga, ol.ycksaliga schism, sa1ilni.a f örclöinancle av varan- i &amp; ter hoppet om.
11 % dra och se ~ 7 i.cke &amp; 4.
11. got bättre dödas? '
borde icke köpa annan symaskin an Sdidar- Symaskinen, som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste giircnti för att de med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av nägot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Syunaskiinsat~~sap SOLPDAR, Vasagatan $2, STOCKHOLM.
.
Si~sckholm.
ALLMANNA SPAR ' BANKEN Betalar högsta sparkasseränta.
i Stockholm Vasagatan 44, 1 tr. Oppet.
.
kl..
l /, a 10-3 och 6-8 Kassafack uthyras från 5 kr.
pr h. ff rundad 1883 e, m.
I I AKTIEB KEN Emottager insattningar t II högsta gai0arode ranta.
.I till forman för De Svenska IKonstidkarne HUVUD V I N S T E R: Bostadsla~.enhet i Stockholm attu.
.
.
.
.
4 Lotterna ulkomma i dag!
Lot %er säljas öweralllt!
- med full 3iga:nde Lägenheten iiis belagen Rörstrandsg.
54 s a u t bestar av 2 stors soliga rim1 och kök inom rymlig tambur med el.
ljus, kokgas, v. c., hiss och.
pislcbalkong s m t stora utrymmen.
Tilltr.
deii 1 april 1917. m E * t dE3o %lrBt hi0STtI.
vid Bagaregavden i Villa Gate org.
Lotteriet gäl- dar till belopp av 5,000 kronor byggnads- Sniakfrilla möbler till matsal, herrum och s %nglrwnrnare, iii- köp ta i.Herman Nilssons mobel- e IS kos tnadeiiiin f ör en villab yggnac ' vid villa- affär, 0.
Haningatan 6 2, Göte- staden Bngareg&amp;rcleii i Göteborg.
borg, och iit.st5lldn dasstades.
Desslom ett iiz~cket stort an.t; ll praktiska och r ~ r d e f u l l a vinster, v w ~ v cii del utställas i lotteriets ~ s t ~ l l i ~ i n g s l o l ~ a.
1, O. Hamngatan 52, G ö t e b o rg.
Dragning sker SA snart lotterna sluts&amp;lts.
dock senast den sista mars 1917.
Lotteriets c~dr.
: SV.
Teaterförbundets exp., Nybrogatan 11, 1 tr. Postads.
: Stockholm 5.
5 kr.
2 kr.
pr lott.
Sot,-dem.
kvinnornas centralstyrelse: SALA, Japanskt metallputspulver.
Pröva - döm!
Det nyaste, det basta.
Ordf.: Fru - Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr. A.
T.
72 90.
Korresp.
s6kr.
: Fru Agda Oatlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 66.
BLEIVDBB ' ABR IIiElS ': Knut Wiborg.
Tel.: &amp; iks 21231.
Alliri.
(3507.
Soc.-ileni.
kvinnornas samar~anisations Artigheten i köket.
Thekitfeln: Vad Ni har blivit skon på sista tiden,.
min nådiga.
Ert utseende rent av blandar mig.
Kopparkastrullen: Ja, jag har ock- så använt det utmärkta putspulvret Röda Björn, som obetingat ar det basta av alla jag prövat.
Putspulvret Röda Björn säljes over- 803 allt ii 25 öre pr burk.
Stockholms Tjanarinneförening avh&amp;Iler möte 1: ~ t a och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
och aug.)
i Folketu Hue G-sal.
GeiEiwar~e eoo.=dem~ kvinnoklubb avhAller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- dagen varje m8nsd kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Folkete Hu@.
S@-elsen.
i Sthlm styrelse eammantrgder 2:a mhdagen i manaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarlj.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
Nlalmbergcets sot.-dem.
kvinnom fru A. Frösell, Upplandog: 47, 4 ' tr. Allm.
klubb avhiiller ordinarie mote andra och sista tel .. 286 68. mandagen i varje miinad.
Nya medlemmar halsas viilkomna.
SQrelsen.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
avhiiller ordinarie mate 1: ~ t a miindagen I varje.
manad kl. ' 8 e. m. Åhus soc.=dlem.
kvinnoklubb av- Obs.
l Lokal i ' P-salen, ~ o l k e t s Hus.
haller ord.
möte %:dra mandagen i måqaden Styrelsen.
M. l /, S e. m, i Follcets Hus.
, ' ' Styrelsen.
En popularitet utan like ha Lazarol och Lazarin förskaffat sig dar- ~tockholums.
sodra.
.
kwinnokllwbb för att de uppfylla alla anspråk på ett (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie samrnantrtide Kiruna soc,l=dem.
kvinnoklubb av- kraftigt antisepticuin och en lakande 1:eta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. j haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje månda- 9 ' 1.9 lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
sårsalva.
gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla ' sal kl. ' Styrelsen.
E .. l % ---- D e t modernaste P3 grund av sin sam * mansättning är Cigantos det mest effektiva styr * ltemcdel, välsmakande, - föredragas val av alla, tages med förtjusning av barnen.
F l y t a n d e pr flaska kr.
l t 85.
Förordas av läkare för användning vid alle * handa svaghetstillsthd rachitis, blodbrist.
m a p sjukdomar, nervsjukdom mar och efter liingvariga infektionssjukdomar.
Med kalk, pulver pr burk kr.
3: 50 S,30 e. m. Styl elscn.
Eskilstuna atvinnoklubb avhAller or- dinarie möten 1:cta måndagen i varje mtinacl kl. 3.30 e. m. i.
Folkets Hus, rum n:r 4.
Sty~elsen.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta nar hon avrader mannen att teckna forstik- rjng h sitt eget eller bagge makariias liv.
P % grund av ' mindre d6d lighet ha kvinnor lagre pernier ' i DE F 6 R E W A D E. premiebe- frielse vid s j u k d ~ m och olycksfall m. mhner,.
fl.
.fQy-
Huru skola vi kläda oss?
1: f örcgieiidc artikel geiioingick j ag i korta dra.g ylletyger och vill im fort- sät-ta med att något beröra sidei1tyge.r och r1cra.s tillverkiiiiig.
Sidentyger.
V&amp;ra sidentyger tillverkas av silke, råmateria.1.
: soni är det iidlaste av: Det erhålles från silkesfjäri1e.n~ larver s silkes ma ske ii), som ' inspiima sig vid: förpuppningen till s. k. kokoiiger.
Sil-: ket är av två slag, nämligen det akta silket, som mullbärsspinnaren lämnar, och dct vil ' da eller tussahsilket (shan- tung) fran ekbladsspinnaren.
Silket.
från niullbärsspiiii~.areu, som lever al- det vita mullbärsträdets blad, är mjukt glatt och glänsande samt vitt, ljusgult eller grönaktigt i fargeii.
Genom garv- syran i ekbladen erhåller tussahsilket sin karaktäristiska gråbruna färg, ar niera strävt och orent, men p &amp; samma g %ng starkare an det äkta silket.
Det i förekommer i haiidelii som ilaturf ärger eller också f ärgat.
Silkesmaskens inspinning tillgår så, att frän 2 spiiiiikörtlar vid munner1 fra.msipprar en klibbig vätska, som hastig!
stelnar i luften.
Med fötterna hoptviniiar sillresma.slcen de tvii silkes- trådarna till en och samtidigt slingrar han tråden omkring sig genoni rörelsel: incd huvudet.
Kokongen ä.r av ett duv- aggs storlek.
Silkestråden ar sil fin, att den ar svår att se med blotta ögat och längden i varje kokong brukar vara ungefär 3,700 m.
De kokonger, som ej äro avsedda till f järilens f ortplantning, hopsamlas, och larven dödas genom ånga, darefter läggas kokongerna i hett vatten, varvid limämnet, som samman- håller trådarna, upplöses, varpå det re- diga silket upphasplas till s. k. haspel- silke.
Av en ' kokong erhålles endast 330-900 in.
haspelsilke, t y det yttrc och inre lagret kan ej hasplas.
.Detta orediga silke kallas för florettsilke och utgör ' l,, till e /,, av allt silke.
För att ge trådeil styrka upphas.plas samtidig1 3-20 enkla silkestrådar.
Till 1 kg haspelsilke %tg %r ungefär 13,000 kokon .. ger och kostar 40-65 kr.
Av detta silke tillverkas endast de dyrbaraste sj.
dentyger.
Efter hasplingen inaste sil.
ke befrias fr %n limämnet för al$ f8 glans, glatthet och mjukhet.
Detta skei genoin tvättning, men då förlorar sil: ket 10-25 % i vikt.
Det ore#diga florettsilket måste förs1 befrias från limämnet och därefter kammas.
f ö r att kunna spinnas.
Der högsta kvalitén av florettsilke är sv %i att skilja från haspelsilke.
- Avfallel vid spinning av florettsilke kardas ock s1 innes till bourettesilke, som använder till sidentyger av lägsta kvalité samt filtar.
I följande artikel vill j ag fortsatta ined a t t.
tala on1 sidentyger och deras tillverkning.
Esqu.
Nödhjälpen i krigförande länder.
Bar Far iir trött.
efter dagens slit,; orgeii hfltrt honom trycka: l ' ininiarna svunno vid rastlös flit, svarmod doc ' lr hotar halis lyclra .. Viirlden %r mörk därute omkring.
Nöd gTi.r sin eriksgata.
Livet fryser.
Vart levande ting nu l i r sig blott ett, a t t hata.
Vad som plundras Fredliga härja de ej skövlas med mo:rd och brand, av giriga händer.
rövares ockrareband skonade länder.
Guldet lrliiigar med hånfull klang, dräiikaade nödens klagan.
Hjiirtlösa plundrare likna i rang hjältar i rovriddarsagan.
. '
Stackars far!
I hans pa.nnas grund fårorna bli allt flera.
ökad börda men samma pund.
- Föga lönt a t t fundera.
Ej en smBsak, knappt dagligt bröd, kan å t sin ma1i.a han skänka och p &amp; den lille med kind så röd knappast vågar ha.n tänka .. " 3Iörk blir din barndom, storm och d ä n skyniniande moln f ör solen - -.
-.
1, Då Iiörs ett jubel därinneifrån.
- Far spritter till uti stolen.
, Liten fyr tassar fram till far, näpen i nattskjortan bara.
" Här kommer Olle.
God natt, lille far!
Nu slrsll till drömland jag fara. ')
, Far han 1yft.er sin lille pilt högt upp &amp; starka armar.
Smeker de ringlande lockas iiii,lt.
- Fjärran ar stormen, som larmar.
Hoppets str %le i sorgfylld värld, du glittrande barnaöga!
.
K&amp;raste skatt vid vår karga härd - vbrsol nar vintrarna snöga.
Lank i kedjaii mot bättre tid.
Förpost mot framtidens länder.
ICornde kampar i ädlare strid.
Släkte med renare händer.
: Fritz Sandqvist.
Aforism.
Andras J ' n~ening) ' om dig.
Lat ditt lii uppga i det sköna.
Detta ar görma meningar na nieningslösa.
Andras mening!
Det st % dig fritt varje ögonblick.
: %tt överskölja det undanakölja det soin en ' glittrande storniväj sköljer viick en - rutten fisk från en stmi h.avsstranden. '
7 De organiserade a- etar ekviimornas .nsats i Berlin, setlaii krigets början, att ajalpa sina fattiga och sjuka medsyst- rar, belyses i senaste i~uminer av Jleichheit; vamr vi avtrycka litet ur en xdogörelse av Louse Köpler.
Nar vid krigsutbrottet vårt arbete att bringa hjälp till sjuka och behövande mödrar vid deras väntade nedlconzst an- wdnades, ställde sig en rad partikanl- rater till förfogande.
Icke blott för att undersöka, utan att övertaga det svåra kallet som sjuksköterskor och vårdar- innor.
Två av våra partikamrater, som äro kvinnliga läkare, föranst ' altade i si- na hem iiågra lrurser för undervisning i vård av sjuka, barnsängskvinnor och spiidbarn.
Svårt var vårdarinnornas kall, det gällde icke blott att vårda och hjalpa sjuka, bariisängskvinnor och nyfödda, utan det ' gällde också att.
sör- ja f ör familjeii, att slraff a mat åt man och barn, att h %lla hemmet i ordning och taga sig an de små.
Vara omsorger gällde icke blott kvinnor, v.ars män vo- ro i kriget, utan ocks % arbetslösa fa- mil jer.
Överallt såg d.et bekymmersamt ut, mycket elände att mildra, många tårar att torka.
Vi voro lyckliga att kunna hjalpa.
Endast vårt arbete var natur- ligtvis ej nog; härtill kom det tröstande ordet och den öppna handen.
I rikligt mått kunde vi giva det första krigsåret, då skilda föiei~iiigar, bättre ställda lwinnliga partikamrater, och isynncr-, het konsumtioiisföreningarna i Berlin n ed omnejd ställde medel till vårt för- fogande.
Hur snart fiiigo inte mödrar- na krafter igen efter sin nedkomst enie- dan vi försågo dem med 20-40 liter mjölk och mera om det ansågs av nöden.
Fr %n den dag då kvinnor, som väntade sin nedkomst, anmälde sig, släppte vi dem ' ej ur sikte.
Därför var också våra partikamraters arbetsbörda oerhörd.
Under de 4 förstia månaderna anmälde sig över 500 kviiinor, som voro i behov av vård, och alla kunde bliva hjälpta och försörjda.
I l e t blev icke blott an- skaffat linne och kläder för det kom- mande barnet, nej oclrså modern och de övriga barnen uppkläddes, om det visa- de sig nödvändigt.
Hur snygga och prydliga lago inte våra mödrar med de nyfödda i sina bäddar!
Ofta blevo de även försäkrade p % initiativ av sin barnmorska.
' Det var en lust att sam- arbeta med dessa.
Outtröttligt, som en moder sörjer för sitt barn, bemödade de sig om sina skyddslingar.
Jämte var- darinneskapet sysselsätta sig en del kviimliga kamrater aven med sömnads- arbeten och rena underverk utgingo u r deras händer.
Av gamla saker gjordes nya, och aldrig mottog man n %got som inte ome.delbart f örvandlades till bruk-
MORGONBRIS, 2 E t t mera glädjelöst, skrämmande öde an denna stackars mors lian väl näppeligen tan- lras, som antagit mera skrämmande former; %tmiiistoiie korn jag till den övertygelsen 1151- jag hörcle bikte:n, som hon sjiilvmant gav mig; delgav som d e n delger, som endast e n n. b. och l tr. upp g h g ynder sitt liv har behov av a t t l h lager av in- och utlEndska nyheter en annan blicka in i sin sjal.
Vad denna kvinna sade hade nggot ' starlit personligt över i sig, som gjorde a t t ej hennes ord.
nied det- samma iitpl %nades av vardagens omsorger.
till billiga bestämda.
priser.
Det gick upp för mig, a t t hon, fast omecl- vetet, förde alla dessa övergivna, beklagans- å Obs.
I BeställningsavdeIninaen.
värda kvinnors talan, av vilka säkert m h g a varit viisda ett långt bättre öde.
Hur vii1 jag kommer ihåg hennes an.sikte iiär hon satt där och gjorde sin bekiinnelse, som hon kallade det.
E t t egendomligt, slock- Studie för Morgonbris av A.
L.
H. Gevom en kunglig kungörelse ha $8 8 (mom. l), samt 52, 53 och 54 i J a g ser franiför mig en frisk, roseiikindad nat ansikte annars, som si % skärande lrontra- foi kekolestadgan erhiillit ny lydelse.
gosse P ?L ungefär tv5 Br med det kiickast.e, sterat mot barnets uttrycksfulla; men nar hon Vissa av de vidtagna ' ändringarna äro mest intagande ansikte.
Tv % glada ögon, som börjat tala liksom t a n t av de mest skiftan- de känslors ljus.
E t t vibrerande drag lrring.
ratt märkliga.
formligen iitstråla munterhet.
Framet .märkes ett tillägg, som svaer Ja, det sr just ögonen man nigste fasta sig munnen, som berörde cn likt en het fläkt av att bereda skydd At ensamboende lära- vid och har sv5z.t: a t t glömma.
I&lt;l.arblh och ett temperament., som kastat in i olyckor förr, rinnor.
L 5 53 föreskrives numera, att lysande äro de med en intensitet i iittryeket, men en sjal, som lyfte och b a r.
skol byggnad skall uppföras inom be- som Sr rent av förv %iiande för a t t tillli.öra en J a g skall aldrig glömina den djupa, ska- liande angern, nied vilken talade om .för mig byggt område eller i omedelbar närhet t vi %,riiig.
av sådant - dock har man tillfogat Det films ögonblick, (1 % nian tycker sig sta hur 11.311 önskat detta barn döden, vilka för- %s &amp; vitt ske kans.
Dessutom säges ut- inför naturproblem, som clet inte ar s % lktt tvivlade, brinnande böner hon bett a t t det tryckligen i § 8, att skolrhdet skal.1 lata a t t med detsamma hitta npclreh till.
Hon aldrig skulle behöva se da.gens ljus.
sig sarakilt angeläget vara, att trygghet Den liar lille gossen har p2 satt och vis va- hade inte n4Lgoiz li5rlelr a t t ge det och fran beredes ensamt boende lärarinna.
rit ett sadant problem för mig.
J a g lrcnde sin far h$e det.
inte f %tt .nimat aii cn f ö r - Vidare skall byggnaden laggas sh, att till en börjait inte alls lösa det.
Det förhH1- b a n n e l s e.
, barnen erhalla en möjligast kort och lande, som den lille var deii överraslraiide, Det var inte d e t att lian ö v e r g i v i t lämplig skolväg.
Statens folkskolein- g1ansail.de frukten av, kullkast.ade nämligen i henne; övergivenlietens, smärta %r grym - spektör skall yttra sig om laget och ett r a s k t drag alla konse1i.venser.
men d.et hör till det man överlever biide ritningarna.
kroppsligt och själsligt, det d ö d a r inte den E t t s %clailt där f örh~llandc, likt tuseiide Om lärarbostaden i övrigt heter det lranslre av dessa lösa förbindelser, dar ingen kärlek man bar inom sig, men det var d e t, blott, - knapphändigt nog alltså - att ansvarskii~isla tynger som guld i vagskaleii.
att han i den stunden - d % ett nytt liv tän- den bor lämna trygghet åt innehavaren - Man Icanner sig vaum81ctig inför dem, de des - slungade mot henne en s v o r d o m. och ' vara p &amp; lämpligt satt akild frán pressa en samman som av en samhällstyngd Ja, med en s v o r d o m som hjälp och stöd skolans övriga lokaler.
man inte föi ?niir bara, och andå ar tvingad hade lion .fatt g$ den heligaste av alla upp- Slutligen stadgas att skolradet skall a t t slipa med sig.
En börda, som hopar sig i gifter till mötes.
Det var d e t, som aldrig befordra ett gott samarbete mellan skol- skuld p &amp; skuld till ett ofött ~ 1 i i l i.
t som s förl&amp;tas, t y den svor- ~ ~ en kunnat g l ö m ~ ~ a eller .rad, lärare och lekman - en välbehöv- gbig har ratt att göra oss ansvariga för vSira domen, den förbannelsen hade jagat på flylr- lig maning.
ten - moderskiirlelien.
handlingar.
Hade han inte gjort henne till brottsling?
En övergiven, ogift kvinnas barn, vars liv V a r hon inte det i sina tailliar den dar hem- bart skick.
Det förf i s d i g d e s kl.ger, Saii11 upp i .oiitsagligt ve, f r h i första bijrjan ska tiden, då de battre känslorna inom henne lintyg, förldiicloi~, mantlar, mössor o. s. öiisk:tcl döden.av den, som skulle slraiika ho- varit stumma, då endast hatet till honom v., all-t av niittaste beskaffenhet.
Vaclr- noni a t tillvaron.
Ja, ett s5,daiit stackars brände inom henne!
Hade hon inte önskat r a slnille vara barn se ut.
Prydlig skulle bzrn var han, den.
lille.
sitt barn döden, hade hon inte velat kvava det ocksa hush5l.lnii1geil i övrigt vara.
Men Och iiildå vill man opponera sig mot pHsta- i samma ögonblick det sliulle ge sitt först.a ack, vilkeii " h.ushCillnii~g ' ' f ann vii1 v&amp;- endet, nar man ser in.
i detta friska barnan: slrrik mot det hårda livet?
sikte med sin strblaade livfullhet.
" S t a C- r a kamrater.
Harefter bel.yseï förf.
ined en r a d k a. r s ' tycker man inte alls passar h ä r; &amp; te visste han hur det sedan ' förändrgts, exempel, l1ur fruktansviirt svart f örhål- det s r soni nian riktigt liäiicle vilket fast.
Lur de battre känslorna inom henne börjat landena gestaltade sig för dessa bekla- grepp han redan tagit i tillvaron deii lille vakna ig.n och m e d de ' m förmågan a t t 1Zngta gansvärda niödrar.
Pli m h g a stallen nied sina sme duktiga iiavar.
Det ar en, s %- och lida .på nytt, men hon visste, a t t det var bestod bostaden av något litet köks- dan jublande, tillitsfull känsla, som fyller en från och med dat ögonblick, då det blev klart kyffe, dar det ibland inte fanns mera vid %synen av honom.
Man far klart för sig, för henne a t t clet iii t e skulle dö, det vasen möbler an en ganimal turistsali.g och a t t lian iir en av dem som skola veta a t t h %lla hon. &amp; lidelsefullt bett om döden för, och hon liggra korgar eller lador o. s. v. H a r sig livar och kämpa om sin ratt med glad och visste också a t t det var framsprunget av det slrulle p % milliga stallen f lera bnrii.
vis- god armbågsstyrka orn det skulle behövas och djupaste niedlidande.
t.a.s, under det modern lag i deras enda förr eller senare bereda sig en plats i livet.
E t t o ii n d l i g t medlidande skulle jag vilja badd, nyss neclkoninxn nied en nyfödd.
Nar man forsliar i n a t u r e n mä.ste man förklara det, som i sig innefattar den största Sedan dec.
1914 började dock i in- Iionzma ihåg a t t den alltid har sina bestiimda omhet, den i:iliaste kärlek, nar det når sin skränkt omfåiig första steget tagas till lagar, eller sina enkla, rena linjer, soni den fulla utveckling.
Den ömhet som längtar a t t nioderskapsf örsakrhg, varför det blivit följer; det ser egentligen endast ut, som om £amna och med kropp och sjal varna det oslcyldiga vasen å t vilket man överlämnar li- något bättre v k d för en del fattiga det roade den a t t vara litet nyckfull ibland.
vets.
stora, tunga g %va.
I a l l v a r oc.
l i d a n d e forinas livet till ino d r ar, soni såluiida k ~ m i i a anlita t f ör- Ja, det har ar egenligen ' hennes historia - i l e k.
Men rikt och fullödigt nggot, aldrig lossningskliniker.
en av de tusendes kanske, jag upprepar det, Därför, slutar förf., få vi inte upp- Iran det springa fram.
ocksa ur de mest gladje- fast det iir kanske inte alla, som äro vuxna f örhå,llanden.
På skuggsidan vaxer sol- lösa ge vårt arbete, som varit sil tvingande sadant öde.
Omkring.d&amp;nna mor att bara ett iiödvändigt, utan fortsatta till krigets längtan {starkare än i det varnia lyckoljuset; skall ock~ab alltid st % nggot egenarta; t, allde; slint med a t t nppratta och hjälpa-.
den f år en mera licl~l~sefiill %rangtaii.
r Storf Damkappor, Drakter och ' Kjolar Sky d i för ~nsamboenile lärarinnor.
En mor och hennes barn. '
') N ',
MORGONBRIS Hälsningar till kongressen.
3 Från kvinnoklubbarn; is arbetsfilt.
FrAn kamrater ute i landet fick kon- gressen mottaga följande telegram: Karlstad.
Arsmöte hölls av Iiiirvarande lrviiliioklubb Balsning och önskan om ett gott re- oiisilagen den l 7 jan.
Ars- och revisionsberat- sultat av arbetet.
telserna goclkiindes.
ICasss~beliållningen till Eskilsturra Kviranoklu bb.
ar 1917 utgjorde kr.
95: 99.
Under året har klubben haft 13 ordinarie sammant.riLdeii samt Ilvinnokongressen tillönskas ett gott 1 ext.ra.
Bland frigor som diskuterats m % nämnas: Huru kunna vi bast skola oss för och resultatrikt arbete.
Hjärtliga häls- de lrommunala uppgifter, som i framtiden bli Kristin Johansson.
oss förelag~la ?~ Bör fattigvardeii anställa ning ar.
kvinnor i stället f ör .e nu tjiiiistgörande till- Vi sander eder de hjärtligaste hals- sj-iiiiigsiii %nneii?, Ordnaiidet av barnens ua- ningar och önskar eder ull lycka i eder1 cle+visning i sesuella spörsmfil, Folkhii.lsaiis höjande, Nylrt erhetsf ragan samt Vardesätt- arbete.
ningen av kvinnoarbetet i hemmen m. fl.
Lysekils soc.-dem.
kvinnoklubb.
Darjamte ha föredrag hällits av fru Gerda Hellberg över iininet Kvinnlig värnplikt samt Föreslår kongressen instämma i social av fru Alma Norsell om Kvinnorna, freden demokmternas barnulagsmotion.
Ombw och framtiden.
En litterär föreläsning liar IiMlits av fröken Alma Svensson.
Av tidnin- den halsas varmt från kawaten Anna- gen Morgonbris har iincler gret försfi1t.s 925 ex. samt av freds- ocli julflaggor 100 st. Lindhagen.
Hälsningar från Till st.yrelse för innevarande Lir valdes frök- Mathildn Persson.
narna, Sofia Elovsson, Rut Lindgren och Selina Larsson samt fruarna Alma Rydberg Täljeklubbister sanda Edev samtliga ocli Hulda Flood, suppl.
: fru Selma Frimodig och fröken Maja And.ersson.
Revisorer blevo en varm socialzstisk halsning jämte 092- frölrnarna Alma Svensson och Nora Jansson skan: förtröttens icke!
Leve kvinnor nus med fru Olga Blomgren som suppl.
Till om- bud i Slrådebanans lokalkommitté utsags fru international!
Styrelse &amp; Lotten.
Johansson och till: koinmissionar för Mo~:goiibris fru Hulda Flood.
I förhoppning om att vår rörelses Klubben har under aret beslutat arbeta för morgonbris skall skingra fördoma~nm anskaffande av medel a t t bekosta behövan- de arbetarelrvinnor en tids sommarvistelse p5 nattdimmor och båda och laidet.
Arbetet därmed har även tagit sin slaktets solskensdag genom socialismen, början.
Till partikongressen har klubben genom har- önskas lycka till i arbetet!
varande arbetarekommun insänt en motion med begäran a t t lroiigressen skulle anmoda Sundsvalls kvinnoklubb: partiets rilisdagsgrupp a t t ånyo i riksdagen Disa Fest bcrg.
vacka motion om lrvinnornas medborgarrätt.
Med hiilsning till kamraterna landet runt: les som om ' liring det barn.
hon fött till värl- H. den, för vilka inga farger tyckas vara frislr:~, Mynashamn.
, ljuvliga nog.
$len ju mera inan siitter sig in i det ju Ars- ocli revisionsberättelsen f ör 1916 god- mera klart blir det för en vilket stort ansvar kandes H möte den 11 febr.
1917 och bevilja- des styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet det alltid kommer att vila pk kvinnan.
för det gångna gret.
Årsmötet var t.alrikt Heiines ansvarskänsla niaste s t ä r lr a s, besökt.
hon måste f &amp; ögonen fullt öppna för allt hon Hela den avgående styrelsen atervaldes.
Iiar ' adt v ä r j n, sig emot.
Ty s r det kanske Till revisorer valdes fruarna Ida Göransson, inte alltid hon, den blivande inodern, soix Gertrud Sandström och Hi1d.a Sterner.
Kom- missionärer f ör Morgonbris blevo fruarna ' först ocli ' frii.mst miistc skydda och bevara dat Gerda Ahlström och Gertrud Sandström.
komrnan.de släktet t Ur hennes sköte inåste det Iillubben har haft 1 2 ordinarie möten, var- växa fram lir all slrsi.in, alla vidrigheter, renat vid f örekommit diskussion i skilda ämnen, läribland spritfragan och om de olika rilrtnin- och f r i t t. p r n a inom socialdemokratiska partiet.
Likiian.de tragediw utspelas dagligeii -- Styrelsen har haft 12 sammanträden samt det stora 1iiirlelcsspelet, som.
alltid kommer utt möte gemensamt med ar ' betarekommunens iltt spdas sk länge värlclen fortfar, av m a n) ch socialdemokr.
ungdonisk:lubbens styrelser för dryftande av möjligheterna a t t starta och kvinna i alla sain ' hall~skla~sser.
~agostundsverksamhet p % platsen.
Men dessa mrdagstragedier f 5 alltmera G.enom lrlubbens f örmedling liar Bergman- form: tv b r o t t.
Ty vad a r o de viil ' ammt kterbergska fonden bekost:tt en Burs i sam- %n brottsliga alla dessa lösa förbindelseir, niillslara, omfattande alrtenskapslagen, fat- tigvårdslagen och kvinnans politiska rösträtt.
b r o t t, s l i g h e t ligger det i dessa famntag, Socialdemokratislra lrvinnodagen högtidlig- dar mer 511 en g&amp;ng inte annat än lidelsen hölls den 9 april med föredrag av frih.
Ellen Palmstierna över ämnet: ') Kvinnorna, fre- het sar sa.mman?
Ja, brott ar det förvisso,.
som beg %s niot len och framtiden ", s&amp;ng av manskör och 1eklsmation.
försvarslösa, värnlösa, som inte b e t t 0111 Gemensamt med övriga organisationer har livets kamp och ve.
klubben haft ett stort fredsmöte den 6 aug.
M-en ju mer ansvarskänslan hos kvinnan För medlemmarna ha anordnats familjefester st.ärkes, s &amp; att hon alltmera f å r klart för sig och flera enskilda samkväm.
Av Morgonbris har försålts 850 ex. och 150 julflaggor.
Klub- vad det innebar a t t vara maka och mor, ju ben har deltagit i insamlingen till Z, Hög- mer gör sig O C K S ~ rattslrravet inom henne lunds f ami1 j.
Under året ha ingått 28 nya medlemmar gä.llande.
Och det reser sig a ii L l a g, a n d e och v a r n a ii c1 e mot nianner, han, som b e- och utg %tt 5.
För närvarande har klubben 70 medlemmar.
En kvinnolrlubbens sångkör g ii r d e och ö v e r g a v, han, som f ö r b a n- har bildats med magister Thilas som dirigent.
n a d e i stallet för v a l s i g n a d e och med Vi sända genom Morgonbris vår halsning en s v o r d o m.
1st kvinnan, som av lr ä r l e ' k till kvinnoklubbarna a t t slå vakt om folkets gett sig Kt honom, g2 mot den heligaste av ratt och med hänförelsens glöd lriimpa för vLir egen och våra barns frihet.
alla uppgif 1e.g - Y moderns.
E.
E -- n. '
kvin.nornas.
$ * ' t OCH RIKS 114 29. '
ALLM.
81 82 BIRKAGATAN 12, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68.
GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREQATAN 30, BERGSOATAN 3, KUNGSHOLMSOATAN 13.
Oxelösund.
ICviiinolrlubbeïis styrelse fgr över verlrsam- hetsåret 1916 avgiva f ölja.nc1e Beriittelse.
Klubben har iiiider denha tid hallit 11 orcli- narie, 3 extra och 4 l&lt;va.rtalsinöteii tillsani- mans med Nyliöpiiigs kvinnolilubb, soni oni- vaxlande lia hLillits i Nyköping och 0selösu.nd.
Under Bret liar 1 niedleni ingatt i lilubben.
Det är svart a t t f % kvinnorna samlade, men vi f5 ej tappa niodet;.
Föredrag och.
palietaulition anordnades den S april.
Föredraget hölls av fröken Signe Svensson från Stoclrholm.
E t t stort gemen- samt möte med samtliga organisationer p &amp; plat.sen har klubben anordnat för en viktig fragas lösning.
Under aret liar klubben iii- gatt som niecllem i Svenska Freds- och Slrilje- clomsf öreningen.
En somma13 est hölls i Frösangshage, nieii som lronlcurrensen var stor, blev det förlust fö;.
klubben.
Till lram- ratmötet i Esliilsturia hade klubben s i h t ett ombud.
Det var ett präktigt möte, som vi skulle behöva mtinga.
Klubben har clessutom insamlat penningmedel till s; r2v51 Fredsför- eningen som till Storiizlcloclceiiiänneii samt skänkt t.ill n.5mnda listor ur klubbens egen kassa.
En julgransfest hölls nyarsclagen 1916 med en sTor elionomislr beh %llriing för Irlub- ben.
Detta iir i l i ~ r t h e t klubbens arbete under niiniiida tid, och f 5 vi iiii tacka f ö r det för- troende, som allt.icl kommit oss till del samt hoppas vi p % ett f o ~ t s a t t samf örst&amp;nd.
H i l.
c l a.
J o h a n s s o n, ordf. I&lt; a r i n N o r cl s t r ö m, sekr. ' Kii i deii kiiappa m.jöltillg.8n.ge.iis tid galler det att dryga L I ~ m.jiil.et.
E t t gott bröd fas med tillsats koriiflin- gol. '.
Limpor.
$6 kg.
Bo~i~flingor.
3 kg.
vetemjöl (d e r ï i g).
1 niatsked sirixp.
1 kiiapp matskcd salt.
1 / 2 hekto jast.
- 11 t vatten Koriifliiigorna laggas i 1 \ a och kokas till en tjock gröt, soin far kallila .. Darefter iröres sirup, salt och den förint inpplösta jästen samt mjöl, s5 att det blir en lagom deg.
N a r denna jäst upp lmkas damv vanliga limpor, som gräddas i vadig ugnsvä.rme.
Man kan naturligtvis taga mycket mera koriiflingor.
Likas % kali degen göras i ordning på kvallei~, mem då får den iiit e vara .traim .. '.
A n d ~ a dragningen.
Pris per lott 2 kronor.
Lotter saljas hos de vanliga kollekliirerna.
t P t J V ~ D V I ~ ~ T ~ ~: Ett färdist hem fik nygifta, I En salongsmoiorbåt j tersmo- g: j me- FörstMassigt bibliotek Eiblioteliet med ge- En flock rödbrokig svensk di c:a gen GO0 biblioteksmo bel.
iiiiiel1~11.er 1~estAeude a \ - tjur, 11 /, ba.11~1 klassi~li okli mocli !~:il boskap, A, gamiiial, 3 unga kor, l skit1 0~11 v a r &amp; g ~: r ~ s s m i t kiili iiveii- solil fl,lstiidig iippsgt.tnillg ~.iiat.tor och gardiner, l inne, silver, kristall, glas, porslin.
O C: ~ kölis- ~ p 1 3 s ~ t t l ~ l suint i g ijvrica till ctt v510rdna,t hein hiirnti- k,, cle furemAl.
.
.
.
.
9,000 I.
...
a.rbeten i filosofi, uiltiiigeii i ka~vstiilillili~lg eller 11s- pk galraniserade stblspant i ele- sliöalittt.,rat:cir, l~istoria och religioii, iiveiisom cle &amp; &amp;, s t P och so ii daste utfilrnnc~e viil fOrniinisti~ u.ppslagsverk.
All a l.
) ijc- kalvade snnit 2 bet ii-ckta kvigor, A.-B.
Stocliholriis iiioto~b&amp;tsvil.rv.
ker i godn bm.d.
Till 1~il.diotekst fbdila.
efter sta,uiboksförcla för~ldrar.
B&amp;teii förses nied.
10-12 hkrs 4-cyl.
hör c ~ i biblioteksn~öbel f r h Carl Sanitliga cljrir a.ro inköpta f r h i fram- 4-t.drts B Henril:ssoil n - 111r~t,or, t,-~p Ekeliu~ds Siiii~.imiöl~elaf fXr, X) - Imog.
sthenck: reil.lct,ion.sfri, rikt mjöksv- lgl ' i, so111 framdriver 11 ii-, Stocldiolii~, bect&amp;ei.de &amp; Y bol&lt;.-, &amp; o j.
eh fort nu liyll.a, skrivbord, röli1&gt;ord, coff a, och l a s t a iide b es5ttniri.g.
.
.
.
.
i Söderniaiila.ud.
.
tv &amp; f Btöljer (kladda inecl.
ant; il~l~ucl) samt 4 S tolnr.
8,000 kr.
6,000 kr.
7,000 kr.
I p - P - - Barnaarbete vid fabrikationen av konstgjorda blommor.
När jorden blir torrlagd.
) ch.
en iirt.
Stil: dessa Iroiiiriia in i atinosfa- glijdg1s ile vi ta geiioiri fïilitioneii och söii- 1i:rniala.s iiioiii cii sel; .i; iid till stoft-.
Detta rcgnai: stiiii.digt ricd pR jorden, das ilet Lidra-; er ti ' ll ntt I i i j j a.
cless yta,.
Vattnet bes1u:j.ve.r sitt eviga kretslopp frbn Linret till haret.
: igen, men dot: minslias stiini digt, det sii.gs ripp al- allt.
clet iiya l m d, soni I~ilclns.
0 c.
h nxm.
undrar] .lurii ile i-arel.ser slda.
- \ - ara beskriff adc, villia e n @ .ng bygga ocli.
bo y &amp; e11 planet utan va,tti ?ii.
m1,, Sjutt.iofem procent av alla i iÖre1it.a sta- S k; L \ *. \ .iI.i.
; i cfterl~o~iiiiiaiiile, sorl1 evo.iitiicll.t terna fabricerade konstgjorda blommor för- lcva oiii 101,36 !3,000 niiljoiier &amp; r, Ila diiii t.rev- f ärdigas i staden Newyork.
Såsom ordfösan- liga i~.tsikteu iitt fil promenera ouikring pilv ett den för Newyorlrs kvinnliga lconsumtionsför- ~illret ililtagit riiipef iir sailiiiia iitseeiide ening påvisat i sin rapport p5 sista lcvartals- j~) rillil~t, som ylanetcn R1a.r~ Iia.r i v i h a dagar.
mötet ar inom denna industri barnarbetet ut- omordentligt vanligt varjämte arbetet utfö- Vid deiinn.
nRgot nv1iigssi.o.
tic1pnnlit Ii; u., eii- res till största delen s h o m hemarbete.
Un- vid Belfiast Uiiivenity ligt - \ - ud prof. Fortesc~.~e der rent av * f örskriiclrliga sanitära f örhållnn- raknat lit,: ~,ll.t.
vatten i.; jorc !ens sjöar o c l ~ oce- den sysselsiitta sig hela familjer med detsam- ma.
De arbeta samnianpackade i trånga bo- a11cr torkat ut., och \ - Art Idet 1.m~ i bolist4a.vljg städer, i villca dessutom ofta sniittosamma iiiening blivit torrlagt.
Lilcsoui Mars ha v i sjulrdomar f örekomma.
Barn anda ned till t ?nclast snön vid polerna att k g l a oss till, orri tv &amp; ars Uder sysselsattas hela dagen.
I ett oss litet vakten .. fall arbetade 4 barn i %ldern 10 ned till 4 år vi vilja fbrski~ffa, Aforism.
oavbrutet från kl. 6 på morgonen till k.1.
S Dcssf öriiinaii kommer naturligtvis jorden att Det ar en djupt befriande kansla, i a t t ha p % aftonen; ett förlamat barn från en annan uiic1el.gb betydande för~iiclringar.
Om nhgon familj arbetade i samma rum för 15 cents pr erlf arit livet soni en outsägljgt ineningslös dsg med a t t satta blomkalkar p % knoppama.
skulle konima, l i i h igen om, 15t oss siipa tre grymhet.
Din frm~ticl ställes inför ett an- Taruhiisen ersatta detta arbete delvis med riii1joïie.r Ar, skulle han inte liiiinna igen sin.
livsmedel.
Även av detta exempel frarngar g:~.nilu y lanr t. Asien och Amerika hiiuge d &amp; tingen - eller.
G l ö m in a ar nästan omöj- liiirii mycket det i Förenta staterna '; innu &amp; ter fAlsariiïnai-is med vazaiirlra vicl Beliriiigs ligt.
Nästan.
Meii utan a t t kunna glömma $terstår a t t göra i fraga om barnarbetet.
NY- 1.
i i t c, du on~koimiia.
Din .t.i.llvaro befinner ligen har lrongressen sysselsatt sig med fra- sciiid, och clen 1 h g a halvö, soin eii gAng san %- sig: ständigt övcr .avgrunden.
Du har anled- gan om förbud mot barnarbetet.
Represen- inaiibundit, - hisix-alien 0 t h Asien vifl Borneo- ning - i sanning - a t t vam stark och klar tanterna f ör sydstat esiia, varest barnen sys- i~.iisti.alasi; ~tiskal ijarna, ' ?.im hter lhj t sig.
.Ha- i känsla och tanke.
Av det överl~änsliga selsattas huvuclsakligen inom bomullsprodulc- vet h a ~ clragit sig t.ill.balccit frhi Eiiropiis viist- tionen, motsiitta sig kraftigt varje inskränk- hjärtat kan du erfara clot riktiga.
Det eva- ning.
i barnarbetet.
ICongressrepresentasten kiist, inan kan torrskodcl ~anclra frsun ijvei gas kiinncteckeii: a t t dct saknar befrielse- för Georgia, vilken stat i fråga om barnar- Kordsjöil o &amp; clet ar en sm~imanhängaiide Iion- betet ä r ett verlrligt helvete, har enligt Wo- tinent ancle fram till Irlands iiil vmai-ide västra makt.
Enci:+st det förnuftiga, ljusa ar val: meiiJs Journal till en lrvinnodeputation ytt-] i,~ist ..
O c h ov det sköna bl &amp; Medelhavet finns göraade för hjiirtat.
Ju mer kval i ditt rat följande: " Vi lära barnen i Georgia ar- liv desto s3krarc diii urskil jningskraf t i beta, emedan e11 sysslolös hjärna ar en djä- clet ciidast kvar en liten salt insjö.
aetta.
I&lt;onipensation!
- L p s n a till ditt Vad ar nu.
orsdieii till detta u.ttorliande?
vulens verkstadt en sysslolös hand djävulens hjärtas hemligaste trånad, giv akt på da instrument! '
' Omkring 93,000 barn mellan Jo, för det för &amp; cleii, att clet p &amp; Ixtvets bot- osynliga vagteclhien under den lyckliga far- 3.0 och 13 ar undanh&amp;llas i Georgia på detta ten 11ilda.s st&amp;ndigt ny a a~-lag.ringa.r, sandsten, satt d jiivulen.
I Missisippi arbeta 84,000 den.
Ditt tyraiiizislra hjärta hungrar ef te?
barn, ' meii vilkoren äro glansande ', beto- kalksten: skiffer in.
m., vilka saaultliga iime- det r i k t i g a, kan ej ma.ttas med annat.
nade representanten f ör denna stat.
Enligt h&amp;lln mycket vatten.
Oc.11 för clet ailclra, ck Outlooli behandlades denna fr %ga 26 januari viildiga rnSngc !er av stoft, villia st&amp;iidigt regna på kongressen, varvid en medlem, och där- iied över jorden.
PB varje mil av jorderis yta till en läkare, företrädde den meningen, a t t Följetongen iiiåste på grund av ut- 11 timmars arbetstid ej vore för mycket för +egiia,r det varje dag ned omkring tuseii me.
teorer, i storlek viislande m e l l ~ u en ~ fotbol: rymiiiesskal denna gingen överstå.
en 12 %rs flicka. '
' ' '.
...
...
inom avdelningen I ' I för Gossar och Flickor i alla å.ldrar.
- J (för Finare Fliok- och Dam- Specialité: Dräkter och Kappor.
\ 1!
J Prima, reella varor.
Billiga, bestamda PAUL U.
BE@WST Full standfg Barnekipering, för barn i alla Aldrar s a n ~ Kembels t skodon.
