# ID: svediakorp-per2425
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,202
# sentences: 1,026
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN 13;;;.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas ~entralsty~else.
(H:te arg.)
N:r 2 A.
Februari ' Stockholtn 1.917.
A.-B.
Arbetarnes ' Trvckeri.
1 1 11 PrrnumrvatJonspds: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 bre pr fjiirdedels ar.
Lbsnummer 10 öre.
Il I SIGNE MorgonbrisB exp,editioni) I SVENSSON.
Alim.
Tel.
Redaktion: L ' NDHAGENm JUL ' A Upplandrgatan 85, 4 tr., sTRöMmo ' ' ssO * m ' gama starkt delade, varvid den nieiiingen segrade, soni alistig att ett .förbund ej var oundgängligen iiödviiii- digt ' för vårt azbete.
Kom så storstrejken 1909 och med deii ett brett streck över alla a.1ltf.ö~ d j ärva beräkiiii~ga~.
Vi huilno således endast börja.
i stor stil.
.
.
Det gick med vår kviiinorörelse .då soni med ljungeii, som ville kliida I berget.
Vi kastades liksom deii till- baka - utför berget - meii ocks &amp; lik- - som den härdiga, sega l jungen började vi S &amp; på nytt g % fram där vi gatt förut, litet saktare visserligen, men framat i alla fall, tills vi nu efter 10 år st &amp; ett 50-tal politiska kvinnokhibba:r, somliga större, somliga mindre, men sakra och beredda a t t tala mycket iiiilaii de för- 1 En återblick.
D &amp; i februari 1917 de socialdeniokra- tiska kvinnorna för fjärde giiiigen sam- las till kongress för att aterigen plan- lagga arbetet för tre långa år framat, förer 7: an i det nya arta1 vi iiu skriva tankarna osökt tillbaka i tiden.
Det iir iiämligeii just i dagarna d % detta skrives - jämt 10 år sedan - eller deii 27-28 januari 1907 soin, p % inbjudan av Stockholms allm.
lrviiiiioklubb o ch Kviniiiornas f ackf ör- buiiii, Sverges soc.-dem.
kvinnor sam- niaiitriidde till siii f örsta koiif ereiis f ör att Överlägga om grunderna för ge- mensamt arbete.
Denna konfereiis ledde till ett regel- bundet samarbete niellan v %ï ' a soc.-dem.
kviniioorgani~atioiie~ och redan $.r &amp; dä.rpä, 1908, efter en intensiv agita- Eugén: " Dar skogen glesnar ".
tiolisverksamhet, samlades vår första Oljemhlning, Solna 1892. kongress under de basta förutsättnin-.
.
gar och de djärvaste f örhoppiiingar, ---.
att kunna i stor stil organisera arbe- i lias upplysning och organisation och tarekla.sseiis kvinnor.
partikongressen anslog rikliga medel Ofta brulrar man klaga över, att det till agitation bland kvinnorna.
Mor- sämsta föret är i portgången, men för gonbris, av ICvinnoriias f ackf örbulid c w var det tvärtoin. '
V i hade tränade startad och inarbetad, övertogs för att ledarekraf ter från kvinnoklubbeii och bli en lank mellan kviniiokl.ubbariia och Kviniiornas fackförbund.
Detsamma starkt .var t. o. ni.
ifrågasatt att kviii- gällde om landsorteii.
partiet syntes n.oriia slculle bilda ett eget f örbuiid.
förstå betydelsen av sr betar ek^ minor- ' Bfeii i deima fråga voro också menin- l -- gås.
Vad v %r kvinnorörelse kunnat ut- rätta?
Ja, olika åsikter om vad kvin- norna kunna ha för uppgifter inom samhället a r en fråga, som " går igen " aven inom arbetareklassen och n&amp;iiga heta duster ha nog utkämpats på sina håll om kvinnoklubbariias berattigandc och uppgifter.
Men det ar att taga kallt .. Not dumheten kämpa t. o. m. gudarna förgäves, heter det ju .. Vis- serligen naini~es kvinnornas strav ' a; m både.
inom.
och utoni vår rörelse,.
ofta med en biton av manlig överliigsenhet, f ö r enbart feministisk och därmed dönld.
Men.
l 0 års samarbete niellan
MORGONBRIS.
, ' de soc.-dem.
kviiiiioorganisationeriia under de mest ömkligt osälrra ekono- inislm förh.ållandcil, diix ciidast det ömsesidiga förtroelidet, den goda vil- jan och idealiteten cdriver arbetet fra.111- %t, utan sii.rorgaiiisatioiz därför att s; i iiro s % l i t e t f c i n i n i s t i s k a, s3 vi framförallt önslra ett enhetligt parti- arbete, i det vi mer ä.n val veta, att ar- b etarekvinnaiis sta.llning i hem och samhälle endast kan f örbättras i avgö - rande grad geiioni klassens förbättrade villkor - det tycker man borde l51.a våra.
nmiligtz kam.rater att se i vårt ar- bete något vida mera an feministiska st.rävaizdeii.
Dc frågor i vilka vara kongresser ha haft att uttala sig äro de som f ör kvinnorilas vidkommaiide liinge statt på dagordningen: fr %- gan om kvi.~~iiorösträtten, kviiinor- lias nattarbete, nioderskapsf örsakring, skydd f ör kviiinor och barn inom iiidu- striii, skydd för ensamställda m.ödrar och barn., prostitutioneii, hemarbetet m. fl.
frågor soni beröra kvinnorna p3 ett sådant satt, att det skulle vara full- komligt ansvarslöst om arbetarekvin- norna skul.le, utan att yttra sig, likgil- tigt se dessa frågor föras frain till lag- stiftning.
Var skulle dessa fragor tagits upp om ej på våra kvinnokoiigresser?
Ar det n5gon som ännu dristar saga att detta är friger av iiigeii eller av miiid:rc betydelse?
Nej, s % länge det ännu j världen fiiiiies hungrande, frysand+ förslavade gifta och ogifta kviiiiior, som äro den billigaste och miiist vä.rderaiic arbetskraften i hemmet och på fabri- keii, så läilge har allt vad demokrati heter, den ma representeras av all sa oskolad kraft meii nied det ratta hjart.e- laget, en uppgift att fylla.
Det blir så.ledes, bland allt aiinat, ett litet jubileum våra lrvinnliga kongress- deltagare i februaridagarna 1917 kom ma att fira.
Med vemod skola v ' kanske se tillbaka p &amp; den tid som gat.
Motioner till kvinnokongressen.
Ingen, som i@,gorlurida följ t dags- .. Arvika kvinnoklubb säger i ni6tive- msseii och vad där sagts om " vårt i1ige.n till siii motion: Vi inödrar, som.
med intresse följa.
lagliga $röd ", kali betvivla att bröd- r5.rct.
bariis utveckling, siivii1 i heinniet ansoi~eringeii Var en nödvaiidig åt- oni i skolorna, se med sorg och grä-: ard, so111 kanhända också den borde iiclsc h.ur lrroppsaga alltid verkar mot- öretagits tidigare.
Men c % hade vi ju atseii till vad soin ar nieiiiiigen med.
råiigått.
" för sent " - systemet och det g a.
Och varför har man fuiiiiit det, luger inte., då detta systern ju redan cutalt att g i n brottslingar kropps- .ar traditioner, visserligen- inte gamla, g a, nzen anser det lämpligt för barn iieri iiiida.
.
.
Det fiiiiies ett gamnialt ordspråk, en.-.
om gjort ilagot oriitt?
Kanske av dörstånd och därför att de sett d d r e ~elskt tror ja.g, som säger: " Att förut- ned full rä.tt bega sainma fel, t. ex. vid e ar att harska ".
Meii just dett.a för- itseeiide tycks det vara klent beställt obaksbruk.
.
Och varför kan ej sainma l~estraff- med.
Darfor st5 vi där iiii med för sm5 iirig tillämpas i folkskoloriia som i real- ansoiier och f ör:hö jda priser.
Rent av fruktaiisvart f örhö jda .. Li- kolorna med nedsättande av sedebetyg: as % äro möjligheterim till billig hasy i.ll.er dylikt?
Det a.r vår plikt som mödrar att för- iållniiig betydligt kringskurna.
i ö h bortarbeta allt solin vi första för- Vart tro vederbörande att dessa smib.
# åar och förbittrar våra barii.
rödraiisoiier racka diir det finns en: Vi föreslå darför, kara hungriga barn att matta och den rasentliga födan ä.r mjölk, bröd och po- att koiigresseii uppmaiiar deil I hur m h g a tusen hem har inte atis?
socialdemokratislca riksdagsgrup- .usmodern, när allt annat i niatvag sak- pen att i ' riksdagen motionera om.
lats, åtrniiistoiie kunnat säga siila sm5: lag mot kroppsaga i- små- och folk- ' At bröd, så svalta ni inte ihjäl! "
Men skolorna.
iu inåste det heta: " För all del, spara L y d i a Johanssoii.
rödet.
' Far och stora bror, som gå p5 ~rbete, måste först ha bröd, s5 få vi Kiruna socdem, kvi:moklubb anser rad so111 blir över.
Ty att lagga mat- rtt större, och kraftigare ' agibtion äck av riicker inte fars och store brors nåtte bedrivas i partipressen, i syiiner- [ort och därför f5 vi göra indra.giiing iet i.Morgonbris, för att partikamrater) å våra) &gt;.
) ch sirskilt kviiinoriia måtte fti mera Hur ofta har jag inte- hört på landet ipplysniiig &amp; ch inblick i att kyrkans nödrar saga till bariien: ' At mycket.
wemonier k j stå hindrande i vagen) röd s &amp; blir du stark! "
iör b a r n y s val av leviiadsbaiia.,.
Som Är det månne valbe.täaiikt, att ' lata i i i förhåUandet ar, kastas barnet ge-) arileii sakna det allra ' nödvändigaste I lom dopet i9 i statskirkan, s &amp; " vidare Möjligheten att komma över billigt p i o m konfirmationen och ytterligare) rFd ar också slut.
Hur många hus- pnom kyrklig vigsel.
~ a r ör f anser nöc1ra.r ha inte, isyiiiierh.et nu uiider clubberi, iyrtideii, köpt gainnialt bröd till h d v a att kongress&amp;ii matte ta stiilliiiiig) riset.
Frånsett att en dag gammalt: i frågan och upptaga till.
behaiid-) röd faktiskt är hälsosa.m.mare att äta:.
h g motionen om att.
lämna stats- in iiygra,ddat, har nzöjligheteii att köpa.:.
kyrkan; .+.
:; ammalt bröd varit en stor lattiiad för.
nåliga.
.
;.
* Vad sedan det förhöjda priset aiigår, ~ötbi, ' iven órn &lt;i al&amp;ig statt mitt j; t:ridsliiijen.
D i vi mötas till vår koii-; å ar det ju inte riniligt.
Förut kunde: r &amp; skall $ä1 den stora frågan vara iian exempelvis köpa grova råglinipor 2rtiii Ysta.dsbageriet.
för ett pris av 75?
avgjord .~d~&amp;$.tt ant.ingeri - eller - lian öre och med en v.ilrt av 1,900 gram.
Ett skë ' ?öreligga aveii för oss enligt vår; stidalit.
bröd skulle, förutsatt att det iisikter i pa1:tiets stora frågor, men d!
fick siindas hit 1111, kosta uiigef a.r 1: 25. jag h i h ~ d B centrilstyrelsens viig11a1 Nu fiiiiics det ju niånga satt att dry- halsar koiigressen kunna våra tankal ga lit mjölet niect, exempelvis riven po- säkert mötas i en ijver alla anch; tatis, kornflingor o. s. v. Meii blir det billigare!
Det ar ju en inte oväsentlig varm önskan, att i arbetet för kvi~~iiaiii faktor att räkna.
nied.
.
in5nriisBovarde skola vi.
alltid &amp; iias!
Allt far väl andå g % och vi få vi1 för- söka att härda ut oni det också redair iiu ar niå.iiga tuseii, som digiiat under bördan och kanske ej ha krafter iiog att någonsiii resa sig.
Me11 vi måste Ra tteise.
I föregående nummer av Morgoribris ble- vä.1 iiiidå tanka på det ~ippvaxaiide släk- ett liorrektiirf el i artikeln ' ' Skydd å t ensam tet, p &amp; barlieii, att inte de.
knackas j boende lärarinnor Dar stod: ') som f åt.
uppv2ixtå.rei7.
sig h t ailsvarsfulla varvet ålagt a t t m o A.
F I. ii s e 11.
B l d l nat.urligtvi d ii r.n i s e r a o. s. v. - och rakna hur många missriikiiiiigaf del: berett oss, nien ocks &amp; h&lt;ru vi genom er farenheter fått vägen fraomåt klarare vi skola iniiiiias hur arbetet för vAr; idéer gjort vårt liv rikaix och givit A det mera innelz5ll.
Med aniiii stör:rc vemod erinra v.i oss alla dem som iilon vår 1iiternatioiia.l arbetat för sammi framtidsmål som vi, men som geiion omstaiidigheteriias makt iin kanslxt stå utan möjligheter att sträcka silii önskningar längre än till ' det daglig brödet och - livet.
Spårlöst ha ej heller de inre strider vart1 u. n c1 e r v i s n. iiii inom värt parti gått oss kvin.no: j.
MORGONBRIS s5 h8rd och.
skoningslös att det vill til att - i-ara tuse.iikoiist1iä.1: f ös att f 8 de att g &amp; ihop, och att vara storsinnad fö: Till kvinnornas - världsfredsarbete att ' ej förtvivla.
Kviiinorna ha ej - som man så ofta vack.ert predikar - ansluten eder genom att giva en fredskrona och edert namn.
arar ämnet för ett stort offentligt mötf blivit skyddade för livets vedervärdig heter, fastan det nog inte saknats till i Stockholni den 9 januari, anordnat al På- kvinnokongressen i Haag våren L.
K.
P.
R *.
Frågaii belystes genom trf fälle att göra i&amp;got härför.
Den fast2 1915 ' beslöt nian att i alla liinder kraf- snf öraiiden - från liberal, socialdenio.
klippa, p &amp; vilken vi vilja bygga, är er tigt verka för ansliitning till de reso- h a t i s k och högersynpunkt - av Ka- ekonomiskt rättvis lagstiftning, ocl lutioner, som dar fattades, samt a t t rin Fjällback-Holmg~en, Julia Ströni .. därför ~ i i d j a vi till 1917 å.rs riksdag at- en k v i 11 n o k o n g r e s s slriille hål- tillerkänna oss politisk medborgarrätt Olsson och d:r Lydia Wahlström. '
las vid s a m a tid och på samma plats, Fru H o l m g r e n, som talade orn D m politiska inogenh.eten borde intc adar villkoren f ör den kommaiide f re- röstriittsarbetet ute och hemma, gav er m5iiiien tala om: de sitta själva i glas den skulle avgöras.
livfull skildring av.
rösträttsfrågans la.
hus.
Vi beundra ej kriget, niannelii I varje land arbetar en kvinnokom- ge saväl i Europa som i andra världs.
verk och.
världens skamfläck.
mitt6 på att utföra så mycket fredsar- D: r W a h l s t. r ö m, konstateradc bete som möjligt, och att kunna sanda delar med noggrant angivande av dc .landvinningar som gjorts.
Framhöll att de s. k. självförsörjande kvinnorii: representanter till kongressen.
d e t oerhörda arbete, som motståndar.
och de gifta tillsainmails bilda en: makt Kongressen bygger på tv &amp; stora hu- n a s argument kostat kviiinoriia p &amp; så grupp så stark att de redan ur den syn vudprinciper: iiiteniationella tvisters Men in avgörande geizo:ni fredliga medel och: satt, att då man föraiistal.tat utre.di1i.n- puiikteii borde ha rösträtt.
igar och kommit med siffror, sakna dcs- tressegemenskap kan aven grundas pl kviiinoriias fulla medb.orgarratt.
Den-: sa genast all betydelse och nya motskii1 annat an ekonomiska faktorer, och: na kongress bör bliva ett sani1a.t ut- iha vari.t under uppsegling, som det ko.
f raga om skyddslagstif tiiing, f olkpen tryck för de öiiskningar och fordrin.
stat nytt arbete att gendriva.
Skälen sionering etc. ha kvinnor ur olika lägel gar på fredsgarantier, som hysas av viixla under %rens lopp, men ett har al.
stått fullkomligt eniga.
Motståiidarn~ f lertalet av viirldells kviiliior.
dr &amp; växlat, och det har varit motståii- benämna ~isserligeil dessa frågor son Vill ni tillhöra denna varldsorgani- darnas tro, att de allena sitta inne med av rent kviniiligt in.tress.e, men orr satioii, giv en lwoiia och edert iiairin!
all sa.kkunskap.
Nar riksdagen nu iii- kviiiiiaii lider av vantrevnad i samhal.
Bidrag sandas till M. Widegren, Si- om kort sammanträder, komma f or let, betyder det att hela samhället li.
b~1~egata.n 59, Stockholm.
Övriga kvi1inori:ia syiliierligeii viktiga f riigor der och man kali iiite skilja på kvin.
medlenunar av sveiiska sektionen äro att avgöras, och de svenska kviiiiioriia nointresse och statsiiitresse.
D: r Wahl.
Anna Klemaii, Nina Andersson, Anna ha ratt att fordra, a.tt deras fråga får ström påpekade hurusom statslivet p8 liindhagen och: Ellen W. Palmstierna .. e n opartisk behaiidling.
Det ar att hop- a.1l.a områ.den gör intrång på det, vilkel .pas, att krigsåren skola 11s komn~it om- al ' ltid betraktats som kvinnans sfär, och Till det offentliga mötet hade från, dömet att bli djupare och synen klara- den r5gång som professor Kjellén för- .re, och då kan man även hoppas att kl arat vara befintlig rnellaii hemlivet redaktör Hjalmar Branting sii.nts en iriittvisa skall bli tilldelad Sverges lcvin- och statslivet till kviniians skydd., exi- skrivelse av f öl.
jaiide lydelse: sterar i själva verket icke.
' Statsmak-: iior.
Till centralstyrelseii i L.
K.
P.
R.!
Fru O l s s o ii utgick ifr %n att ten kan inte sagas representera natio- Förhindrad att i afton, enligt eder lwiniiaii genom alla tider varit den iien, sa länge kvinnoriia sakna rösträtt, va.nliga inb judan, infinna mig p å edert gart, för vilken, likheten.
: i livet aldrig Den störst.a on~daning kulturen bevitt.
existerat, därför att den aldrig existe- ilat har försiggått i det tysta, nämligen möte, begagnar jag tillfallet nzeddela r a t inför lagen.
Utvecklingens lag %:r en s jalvstaiidig, kvi-lliilig opinion samt att inoi-n sociilld.e:niokratiska riksdags- hård och g %r i den riktning att ingen en va.xaiide önskan hos dein att ta siil gruppen vid 1916 års riksdag den nie- pardon ges &amp; t den svagare, och därför sak i egen hand, nar raktsskyddet icke ningen va.rit fullkomligt enstanmig, måste kviiiiioi:iia som ett ' medel till tillgodoses.
Miiiiiieii ha icke varit i att de.
svenska kviiii1oriia.s röstrakts- s~älvskydd skaffa sig medborgarrätt.
stånd att dana en kulturstat, och inte Detta gäller i högsta grad o111 deii ens 111.ot sina egna individer kan den fraga borde år 1917 från vårt partis ' arbetande kvinnaii.
Det ar ej kviniior- uppträda som rattsstat, hur mycket sida ined all möjlig Irraft fra.nif öras.
Ila.
soni sökt upp industrin, utan iiidu- miiidix d % mot alidra stater.
För bil- Den tid vi genomlida h a r klarare an; stril1 h.ar uppsö.kt dem, och 1ivet.s 3amdet av det iiya statsideal, som håller ii&amp;goiisiii strukit under att våra sam- pil.
att vaxa fram ur skyttegravarnas: stränga lag har kastat dem i grotte- - hiilleris bestånd vilar ej blott p % maii- kva.rileii.
Hon ar allts % darute - m.en nzörker, niåste kvinnorna vara med.
I under sa.inre och h&amp;rdare villkor iiii svsky f ö r kriget maste alla kviniior Dens, utan även på lwiiiizoriias solida,- - mamne.ii.
Det skall då vilja till en foiicl 311as, och denna avsky har inte sin rot ritet nied det basta och bärande i de-: av ifördomsr och vantro för att tro sig i deras iiidsla.
för den fysiska döden, sanima, och.
den f örödni ji~lraiide u1ida.n- g ' 6r.a heime eil tjänst genom att hindra ~ t a n för den andliga döden.
Kviniior- t.agsstallning, vari de sveiiska kviii- b~cime från att uttala sina önskeniål.
aa ha ilagot positivt att komma med, 1orn.a kva.rh&amp;llits, i jiimf örelse med .De köriien man varnat derh .för i det ~iiililigeii c11 omdaning av själva stats- sina övriga nordiska sytsrar, inåste val go; lritiska livet a.ro icke s &amp; inånga, so:m xgreppet.
Det måsti ske en omvarde- de gro dar, &amp; t en humaii ra.ttsskipning 7ing av u1l.a varcleii, ty staten och fo- .ronim.a a.tt verka som en särskild; tc ?rlaiidet f2 iiite.
betraktas som det sporre till att bland kvinnorna själva inte nått.
lögsta goda, inför vilket inaii offrar göra aiislutningeii till röstrattskravet Kviiiiiorna m lad ja iiiiiiu en gång nied i.1l.a momlbegrepp.
1 \ Iöl:et antog enhiil- r % stark och omfattande, att inga ohot- all den styrka., soni rätten ger: l i t det .igt och under stark stiimning följande vara nog inecl den historiska triumfen Iardigas förhinder kunna laiigre stå att vi iiro sist i norden, att Sverge häv- dar sig som den sanna koiiservatismens I neutrala skval soni i k.rigförande 1a:iider iet mot.
iar det nu pågående världskriget i skarp stamort.
M ' ed utmärkt högaktning visat ou~nbarligheten för staten Ta.lariniian påpekade den sainhiillsso- ~elysniiig IV kvinnornas tjiinster.
Som en logisk kon- H j a l m a r Branting., lidaritet, som kviilnoriia visat.
De hysa; ekvlens härav begära vi, svenska kvinllor, ej iiågoii bcuiidraii för den manliga; amlade till möte i Stockholm den 9 januari ordi.
i t !ncialdeni; olrratiska rilrsdsgs- statskolist, som prisgivit allt åt krigets 1917, a t t politisk rösträtt och valbarhet for gruppen.
kvinna på samma villlror soin för häxdans och barbari.
Men de ha dock ivensk; vensk man må vid innevarande Srs riksdag gjort sin plikt.
Arbetareklasseils kvin-) eslut:~s.
s;.
nor genomkampa f ör närvarande en tid Varflr kvinnornas ristråttsfråoa bil lisas under 1917 års riksiag.
. '
' P- P - ' $ r
MORGONBRIS Nyår vid Brunnsvik.
Att Dalabygdeii i sol och so1nnia.r ä.
]: vacker och f ör frsimlingeii f ängslande det erfor jag under senaste julidagar och va:rom jag då också iiamiide något litet i " Bris ".
Att jag så snart skulle Aterse denna bygd och i deii vita vaclrra vinterdxak- ten, tänkte jag mig ej då.
Nu var det emelleiltid icke Hedemora, Säter och Siljan det gällde; nu gällde det, .på uppdrag av A.
B.
F:s centralstyrelse, Bruniisvik, en tra.kt som jag tror i na- turskönhet kan tavla med det övriga ofta oms jungiia Dalarne.
Brunnsvik tarvar eljest ingen presen- tation, ty bland våra arbetareskaror har detta namn genom sin skola blivit oss kart och valbel~ant, men jag m %ste dock säga att deiiila bygd i vii1tert:id ar nier ä.ii vacker, den ar ståtlig, fört.ro1- laiide.
.
För blekingen, som kommer från den " svarta vintern '), från de små backar- na, dar bok och ek sträcka sina nakna, knotiga grenar och dar .man vid 10 " disig kyla fryser mer an vid 20 " torr köld på Brunnsvilrsbergen, är det ex storartad skillnad.
Visserligen kommo några barmharti.
ga vita flingor och lyste.
upp.
Blekingt innan jag nickade farväl vid .min farc och visst pöste Småland överlagset: tjockt snötäcke och med b ja.lle.rk1.ang nar jag färdades därigenom, men andi var vinterljuset i Bruniisvik s &amp; olika Vita drivor, gliistrande rimfrost, kläd da björkar, snötyngda granar.
Dess: höga vaclrra jättar, som smycka ber gen, som giva lrullarna så m julra f ormei och från vars fot nian som ett litet ir raiicle kryp ser upp till en klar stajärn h.iinme1.
En sådan vint erkvall 1.ran ma.]
aldrig glöinma.
Står man dar i gläntan av skogei och ser ut niot dessa vidder, medan nej deii strålar i vinterkvällens ljus ocl skogen står tyst och allvarsam, k "; inne: man sig öinsom ödmjukt böjd, ömson aga en brinnande lust att famna stor heteii i denim riat-ur.
Går nia11 så åter in bland de siiöklad da jattama ar det som om något locka de därinne.
Man vill rusa åstad, sprin ger, faller, stiger upp och springer pi ' nytt tills inaii staiinar andfgdd.
Mei främlingen måste f örsöka tanka.
13yg den ar okand, skogen kaliske lång - nian måste bryta förtrollningeii ocl vanda åter.
Där långt borta glimmar det elektd ska ljuset fråii T~eko~nberge~ts gruvf al och dar p i sluttningen ligger skotan vars lampor lysa mattare, men icke de sto nliiidre valkommaiide.
Vassmal ligger frusen och vit och fråii backa och sjö kan vinteridrotten börja.
Fran backarna, ja!
Ack, dar for re dan raska skidlöpare - icke mins Bruiiil.sviksealever - lustigt frain p ' skidorna.
Bygdens småpysar delad också samma nöje, säkra och unde sång foro de muntert ned för brnnte~ ila.
En kädc skara.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
möjligt få råd att bevista en kurs dar Och, b i ' t t e r h e t mot den sam- l tiallsordning, som utestänger f ollr e ' ts 1 barn och ungdom från deras rätt till kunskap och vetande.
D m manliga ungdomen ar s jalvklart mest representerad vid skolan.
Man- 11 .en a.ger ju vanligtvis mer kraft att.
b ryta hiiider.
och banar sig lättare vag t il1 vetandets brunnar.
Han har ocksa Utsikt.
över Vesmaii fran Brunnsvik.
ittills haft biittre ekonomiska resur- e.i4.
Ja, det %r mycket nian skulle vilja De socialt intresserade och efter kuli- aga om Brunnsvik och nejden darom- kap 1angtaiid.e kvinnorna - och s %- xiiig.
Men ...
.
men ...
Jo, ja.g måste l a n a f i n n a s i n o m v å r a l e d, ortsatta ännu litet.
a.st de gå tysta därför att de icke ha.
' Vi kommo trötta och hungriga nyars- ~ianiieiis djärvhet att slå sig fram och ~fton, välkoniimdes glatt av larare och larför att iiiå~~gsekelgamla, av manneii lever, stuvade in åra väskor och filt.ar niidda, bojor aiinu icke kunnat slitas c h gingo direkt till fata.bureii, vari- - hur få icke dessa uppgiva allt hopp ' råii klockan kallade till kvällsmat och m ökad skolutbildning, fast s jales lär lukten av gröt och lutfisk behag- kriker och pocka?
inombords!
igt mötte och retade aptiten - lutfi- Hur många t j anstef lickor kunna p &amp; iken smakade också utmärkt även med nånadslönen lagga widan något 4 Skor rryc1dpeppa.r.
Så blev det en stunds, ch kladningar kosta pengar- och fruii mat och sedaii ' kom vilan och fast iordrar att jungfrun skall vara f i n.
' bolstern ' ' .var h %rd sov åtminstone jag l ah riks flicka ii med sin veckolöii har illdeles utmiirkt gott.
lelvis något bättre, men långt ifrån ' Nyårsdagens e. m. voro alla kursdel:; å pass myclret, att det blir till skolav-; agarna samlade och instruktioiisarbe- gifter.
; et tog sin början och fortgick raskt i Ja, iiiaii slrul.le kunna rakna upp en sex dagar, dock med trevliga avbrott ilerfald yrken och överallt möta sam- w " 12-kaffe " och kvallsvisiter m. m, na tröstlöshet.
Konimer så härtill, att .S % dcmons~trerades en kväll en stu- crin.i~.aii ar sttirre .kanslomaniiiska, kan- !liecirkels arbetssätt: sa.inkvkni med fö.
ler djupare ansvar f ör gamla f öraldrar, relasnii~gar, disliussi on och däremellar soin behöva hja.l.p, villigt går åt sidan iång - inaii kan sjunga i Brunnsvikr) ch försakar sj5lv.för att t. ex. en bror sk.01a.
Tänk om inan ute bland före.
skall få lara något.
och komnia fram, ningarna i våra bygder ville öva sån niedaii hon s j a h nöj e r sig med smulor- gen litet mer.
Hur miiiorl.unda skullc na.
Ja, kanslre hon också ar mor och.
arbetet icke te sig!
ensam försörjare för barnet,.
som fa- Sista kursdagen, trettondagen, kon dern-maniieii med sina fria vanor dra- alldeles för snart.
' Vi Iiacle redan lar ger sig uiidaii med en ratt, som han oss halla ak mycket dar och skulle gar sjalv gjort t.il.1 lag.
ila stannat litet längre, nien nu börjadi Jag har.
mött och kanner kvinnor, skolaiis .elever komma friiii julfesierii: som besitta e x större självkritik, kvin- och fordrade sin hemortsrätt och dess nor, soni ä-ro förtvivlade över sin egen utom hade de flesta av oss icke langrc olrunnighet och oförmåga, emedan fritid.
oöverstigliga hinder i massor hopats på Vid middagstiden samlades alla den väg, som.
leder till ytterligare skol- skolsa.l.en, dar d: r och fru Forsslun (utbildning.
jamta en viilkänd bygdefiolist gåvi Arbetar ekvinrior!
Kamrater!
Skulle konsert.
E11 njutni.ngsrik timme!
vi inte kunna.
inom våra klubbar, före- Pli 1cviille.n avslutiiingsf est.
L jusei ningar och kvinnogillen dryfta fragan i kronor och hemsmidda stakar,, del om möjlighet att på något satt bidraga inuntra brashil i den.
öppna spiseln, all till att hjälpa en och annan av dessa gav en känsla av glädje och hemtrev unga.
1cra.fter i vä.g till Brunnsvik?
iiad.
Deiiila lcviil.1, %t vilken larare ocl Nggot kraftigt mgste göras.
Att f å elever bidrogo att giva f eststamning h j alp ur ~ruiinsvilcs l&amp;nekassa går ju slrall säkerligen av tacksanima kursdel an, m.eii huin många k v i l i n o r ha tagare rnii~~ms som.
en oförgänglig h.ög möjlighet att återbetala detta?
För öv- tidsst~md.
rigt kan det ave.n för en fattig arbe- ta.repojk vara svårt nog att komma E1iclast en enda stackars vecka vi (åstad.
Ständigt höra vi och erkänna Brunnsvik och dock hinna tusende ta11 också, att vi ä.ro för få dugande för kar och kilislor koinnia och gå.
Gladjc sainh.alleligt arbete och att vi måste vem.oc1 och.
bitterhet växla.
skola oss ba.ttre.
G l a d j e över att man nått skola.11 För min del tycker jag att har ha set$ bygdcil och på nära håll fått käl~iii våra klubbar - och föreningar ett stort vissheten om, att denna un.gdomeii verl~samhetsfalt.
Låt oss, geiiom att bildiiingsha.rd ar, och vi hoppas aven begara alislag av organisationer och på fortsattningm blir,: tv största betydels annat satt samla medel, &amp; r för år bana f ör f ollret.
vag för ett litet antal vetgirig ungdom V e m o d vid tanken på att s % ' man ur våra led.
L %t oss söka ratt p % dessa ga bland v %r arbetareungdom, til tysta kra.ft.er, uppmuntra dem och giva f öl jd av vidriga levnadsf örh !illaiiden dem en summa till välbehövlig h jalp, I ippe.
.
ivinnorna vilja internationell samling om kravet: Lika lön for lika arbete.
kirslag till opinionstagande i nationali-.
Det ar från Frankrike denna rörelse Ett upprop härför har på nyåret ut- ut.går.
I spetsen för densamma star gått, uiadertecki~at av en del för saken M m e Duch6ne, soin sedan länge arbe- intresserade i Sverge, Norge och Daii- tat för förbä.ttr.ing av kvinnornas löne- mark.
Uppropet har aven samlat syin- f örhållaiideil.
Aven till de svenska patier i Amerika.
socialdeinokratiska 1ruinn.oriia har lik- I den resolution, som föreslas till aii- som till andra Irviniiof öreningar i tagande såväl vid offentliga möten so111 sverge kommit en uppmaning att aii- inom ' organisationer, sages: sl.iita sig till rörelsen.
Flera f öreiiin- Genom undertryckande av andra na- gar i England, bl.
a.
.Arbeta:rekviniior- tioner begås icke blott e-tt brott emot rias förbund, ha aiisl.utit sig.
friheten.
Därmed gå också andra stora Uppropet lyder som följer: värden förlorade.
Det egna spraket, dc Detta förf a.rliga krig, ullder vilket egna lagarna, religionsfriheten, vörclna- kvinnorna i alla nationer ofta lidit intS den för ett lands traditioner, detta allt mindre än ~liailneii, koimler att ha ef- so111 utgör f olksj alen.
Deiina folks jals terverkningar, vilka Iilan redah nu ii~dividualisering inom olika nationer ar niåste tanka på att neutralisera, da av det s t ö ~ s t a värde för mänsklighetens varje dag som går hotar att göra dem utveckling.
Undertryckaiidet av detta allt sviirare.
vä.rde väcker ocks % hat till förtrycka- Fru Nelly Thuring.
Förstörandet a+ 1i.iiljoiier och Ater ren, hindrar f örbrödringen människor miljoner verksaniina män i de skilda eme.llan och ger a.ii1edniiig till nya krig.
Kvinnlig stadsfullmäktig.
länderna gör det nu iiöd~rändigt och En av de f örsta f örutsättningarna f ör kommer fortfarande att göra det nöd- en rättfärdig och varaktig fred och för En stor dag var förvisso den 15 dec.
väiidigt att industrin i en hittills, osedd skapandet av ett varldsförbuiid ar 1916 för Göteborgs aoc.-dem.
kvinnor, iitsträcl~iiiiig använder sig av Irvj.niilig emellertid att även natioiialitetsfrågor- d a en kvinna för första ghngen invaldes arbetskraft.
ila ingåelide behandlas vid fredsslutet.
i stadsfullmiiktige p &amp; sr bet arepartiete Men varje gåiig lwiiiiiorna koiiimit Iiigeii 1andöv.erflyttiiing från en stat lista.
I tredje kretsen tog03 av v&amp;rt in på ett nytt arbetsfält, hitintills till en ai1iian bör ske iita.11 befolkningar- parti 2 nya mandat och däribland, som stsiigt för dem, har man koiistaterat tredje namn pA listan, fru Nelly Thu- ilas samtycke ineclelst betrpgg.aiide en sankiiiilg av löiieiiivåi~.
folko~iiröstiiiiiga~.
Detta bör även gal- Det är da.rför iiöd \ laiidigt att k~ii11- ring (medlem av Göteborgs eec.-dem.
la territorier, som redan ullder f öregå.
: norna förstå, att ö v e r a l l t dar de kvinnoklubb).
Fru Thuring ar kand för ende krig blivit iiikorporeracle, och diix sitt ~ sympatiska och fina vasen samt för ersatta ~ ~ iir ~ det ~ saval.
dera-s ~ l eget ~ ~ ~ l sitt stora intresse för allt &amp; m kan väcka cleii urspri~iigliga b ef ollriningeiis natio- i 11 t r e s s e soni deras plikt att begHra och andligt lyfta kvinnorna och hela nalitet äiiilu ej iitplåiit&amp;~ Dar f lera l i k a lön f ör lika arbete.
mänskligheten.
Förutom genom sitt arbete follrslag lanipligast iiro eller bliva iii- De niåste begära detta: ordnade i en eiicla stat skola.
de olika eliiedaii det iii.
deii inest eleilieiitiiru i klubben deltager hon med liv och in- i i a t i o i i a i t t e i a garanteras politisk och rittvisa att ett arbete betalas vad det tresse i nykterhets- och fredarörelserna, andlig frihet.
F. K.
P.
R. m. fl.
Hon är därför kjind iir vart och icke efter kön; och erkänd eåval inom som utom par- Vi vilja icke m r a blaiid cleni, som av personligt intresse; själva hava friheten, men icke göra allt av solidaritetskiiiisls ill.ot aizdra tiet.
Vi vilja härmed för Morgonbris läsa- för att radcla friheten %t andra, Irvinnor (då det alltid visat sig att En särskild kongress i denna anda .i&amp;gre löner på särskilt hall medföra rinnor landet runt preaentera vår nya stadsfullmäktig och p &amp; samma g h g ön- har hållits i Washiiigton och flera or- en a.llm.iiii sä.n.kn.iiig av 1ön.era.a.
iilom eka henne lycka och framghg i det gaiii~stioilc~ i A1ne:rika ' äro verksamma yrket); att sacka opinion i na.tioiia.litetsfrågai1.
av pliktlciiiisla ge~iteiilot de lrrigaii- kommunala arbetet ...
a e rn ' äiiileii, på det att dessa icke vid För Göteborgs soc.-dem.
kvinnoklubb: Har i Sverge aga flera n~öten rum un- der februari rnfiiiad.
Det vore viil om ar- henikonisteii måtte finna arbetsförhB1- Arrna Karlssora.
betet för cleiiiia sak kuiicle bliva s &amp; kraf- laideena sämre an före kriget.
-- tigt, att en samlad opiiiion skapades.
Mötens avhiillande iiilderlattas diiri-: men.
giv &amp; an sm&amp;siik fordran att f å oss förtvivla.de sa många ganger och gciioni att man kan rekvikera föredrag vitluta i form av arbetshjalp s % fort v %rt arbete så halvt och bristfälligt; (25 öre), ett dikthafte (25 öre), varur 1.und.e jag med dessa rader vinna liimpliga dikter till upplasiiing kunna kiirseii är slut.
Den nianliga egoismen har stött bort s &amp; många krafter, därför större intresse och möjlighet för h jalp utviljas samt för försäljning vid mötet, att man sedan orerat så mycket om sti- till skolning åt vår klass har jag ej för- affischer (10 öre) och resoluti.oiien.
peildiaternns s k y l d i g lie t e r. Skul- gäves upptagit Morgonbris knappa ut- Rekvisitioiieriia stallas till:, 4iiiia: k vi inte - 8tiniiiston.e k v i ii n o r ii a rymme.
I~indhagen, Floragatan 15, Stockholm.
- kunna se vidare och med varmt Att jag frainh %llit Bru:niisviks folk- .hjart.a och full förstc5else hjälpa frani högskola framför någon aiiiian kommer cii har, en dar?
Vi skulle så småiiiiigom sig därav, att jag p % andra håll sett Ny landvinning f ör Tysklands kvinno- rorelse.
crhalla en skara slrolad~uiigdoin på vil- den konservatism, som rader inom en ken vi kunde.
hoppas och som vore mer del folkhögslrolor och son1 gör att m.an Stadsfullmäktigeutskottet i Bcrliri rustad att mottaga uppdrag i stat och med förtvivlan tänker på den ungdom, tiar bifallit ett socia.ldeniokratis1rt för- kommun .. soni utgiir fran dessa.
dag med uttalande för ökad ailväiid- Det $.r sant, att en 6 mån.
kurs vid För övrigt: denna lararekåï och det ning av kviiiinorna i cle koi-nmuilala för- Brunnsvik inte i ett slag kali giva full f ÖrtroenckEulla kamratskap, som gör va.ltiiiiigsgreiiariia, dar de skulle aga utbildiiing i de olika ämnena, men det sig gal.lande mellan lärare och elever, icke blott rgdgivande utan också beslu- blir i alla fall en god gru&amp;d att bygga borgar för att har har v å r u n g d o m tande stallning.
Förslaget går nu till p &amp; och en viss reda för foitsatta själv- sin ratta bildningsha.rd '.
rtadsfullmaktige och magistraten.
För- studier.
Ilet ar just denna grund, den- Romeby i januari.
it ha liknailde beslut fattats i Hall.t?, m reda flertalet av oss sakna, som gör Rebecka Svensson.
Köln och Königsberg. '
Årets remissdebatt.
Litteratur.
Vesper.
bp H r Hammarskjöld fick veta och.
höra att han inte ar oumbärlig, och det var inte för tidigt.
Visserligen ha; väl en del om, den ~ a k e n sagts förut, men det var just vid remisedebatten, ett ti.llfälle d &amp; det ju anda, trots försöken a t t pA sina hhll förringa detta tillfälle till ett uiksspektakel för galleriet&gt;, ar mera dyhört, an vanligt, som det ockpH.
maste sägas.
Till den kraft .och verkan det sedan hava kan.
Man tycker, att dessa svara, men sanna och rättvisa beskyllningar, som från socialdemokratiukt håll av Varner Rydén pH.
ett obarmhärtigt satt fram- fördea, skulle svida ' som piskslag hos den de drabba.
Men h r HammarskjöTd är en modig och övermodig man - ett helt folks missnoje med honom och hans system betyder ingenting.
Man nästan vantar att han ekall svara som Marie Antoinette, nar folket vamadee efter bröd:, Kan det inte äta bake le er !^ - det enda bröd som ges utan kort!
Denne minister avi kunglig nAd har till den grad missbrukat sin makt och till den grad bragt land och folk i trång- mal och förtvivlad stallning,.
att det vore oerhört om haq ännu framhärdade i att sitta kvar på f in kungliga nåd - t y något annat a ' tt sitta p &amp; har han san- nerligen ej.
Den brutala och hänsynslösa sjalv.
godhet, som varit mlrket för hela hane politik, har inte en3 imponerat p &amp; det svenska.
folket; det tysk-svenska h m i n gen talan i detta fall - det vore far- digt att förrhda sitt eget land och hx Hammarskjöld med, om.
det bar?
fann^ pengar att förtjäna.
Vi äro även hr Rydén tack skyldiga för den skarpa han lade in i ein kritik av regeringens iig gran att till denna riksdag framkomma med förslag till lösning a v kvinnornas rösträtt.
Genvägar utan miil ni: E iii 111. y V. 3 a ii d e r s. Eli bok på svenska av en holli.~idslra .. Svei~.ska Andel sf örlaget.
Nav ves~e~klock / onerna +i: .+, .$ stiga I ris 3: 25..
.
.
tortrk] ?däv borta i byn, Deiiila bok höjer sig betycll.igt 6ver f rår- +g.
.. 2. f ör böcker nied e !:t.
f iloso- niedeliii.v %.ii med A&amp;&amp;$ &amp; ' hLl r y mderna ' vida, ferailde i~inehåll.
Om maii ti1lampa.r titeln p å förfat,taïinila.ns satt att skri- va har hon pb geiivii.ga.r, gcnom att sina taiiliar en !ättläst forni, vun- giva.
., nit n~slet att lcuiina 11 % fort och kui.lria.
Alt ringa fil / frid &amp; &amp; jorden .. --.
2:; nå många.
Med spiinning tar maii del och fröet i markerna g i o a x iiiilehållet, som ar uttryck f ör ett.
välsigira, som ädlaste &amp; den,.
.
.
, icke vadigt tankedjup, och ' berör na- tur och koiist, filosofi över de svgr- lösaste problem, krig, ltviiiiiai~s sta.11- ning utaii att därför i egentlig inening verka ltvi~~iiosak, kärlekeii i11ella.n två U r simze fs fantas fiska tgcksn, inaniiis ' kor, europeislc lcultur i inotsats till ameriliaiisk och.
änn.u mycket an- där irv [jus sfads tandas och dö, nat.
de flykta, svåvmodets spöken, Det ar eii radikal inaiiniskas taiikar.
som dimman f &amp; solbelyst sjö.
Icke i en schabloiimassig betydeise.
Deii personlighet, som.
har möter oss, bryr .sig icke om redaii trampade rikt- linjer.
Hon iir helt s jäl.vstandig.
Med Jag drömmer en skog mig bestiga, oniutlig konsekveiis drar ho11 ut de fövtvoZZad av blommornas dojf, tankeslut, so111 helmes logik b juder henne.
Därför vänder hon sig oclrsi.
och svävande nymfer diiv spela med skarpt a~rståndstagande bort fdh?
!il [kör uti trädkronors loft.
mannislror, soin aldrig vilja gå till grunden med något, blott vilja skjuta alla problem, alla lronflilcter bort fr %n Da ensam / il / l@orgo.r sjunga sig.
Man koni.i~~e.~ att tanka på Ibsens betcclriiaiide ord om dessa, att de " gaa hörs fjavvan en undevfull röst, iidenom ' '.
ej jordisk, en w o x humana, - En stor ensamhet blir ofta följden f ör koiiselrve~.ii t t an.ltan.de maiinislr or.
och dock UY rtt m~nniskob~öst.
Författarinnan döljer icke heller siii en.samhetskaiisla ..
Uppriktigheten av a.tt erlräniia denna.
sorg hör till de be- Bland lahande bj8rkhängen skymtaa lräiinelser, soin teoretiskt anses alslc- mig izalkas den käraste, skö~t, varda, men sallaii i praktiken tolereras.
Så inl~onselrvent ar publikum.
Kanske fövklarad se ' ^ dagen som flyktad darf ör att ni.äimiskos jiileiis, särskilt.
e j döden bevekte min bön.
lrviiinaiis ensa,mhet, ar ett SS.
tragiskt i.nslap i livets Pöreteelsei, att nian vii!
skjuta bort den ii~.ecl sarlrasiiier.
Man vill ' gaa iideiiom ' '.
TiZZ hjärtat jag sluter min kära, Soiii ett oupphörligt iit,erkommande dig biffra saktzadeizs allt, iiis1.a.g i den hollä~~.d~lia förf atJarin- två ögon mig folka ert saga: iians aiitecltnirigar ar en utmärkt god iippf attning av svensk natur.
Rent hur andcn fog mdnsklig ges fall.
c..
, I '.
* ' ') sl.ående riktiga iaI~ttagel.sei:.
i det.alj om J. S.-O -- 92.
Eli helgad panna jag smeker I barnavårdslagstif tningsfrågan, v ar- och kysser två ögon igen; oni.
k. p~opositioii föreliggger v i d riks- de stumma läppar mig beder: .dageii, har Cei-it.ralstyrel.seii för 1.rviii- kom, iölj till mitt eviga hem!
: iialis po1itisk.a rös1; rEitt gjort ett ut- tala.ncle, som i huvudsak ö~wensstiini- 1wii-i- sner nied de soc.ialdei.ii.ol~x.a.ti.ska nornas.
Redail aår förra koi~gress fattade i &amp; II.
vil&lt;ti !ga.
frggaii en.
reso- Ej Zangre kiockorr~a sjunga i juni i affonens slocknande bvand - lution, och har var ce:ntralstyrel.se~ iiiå.iiad förra tiret ilil 5 li-mat skrivelse till aska och stoft alf s6 &amp; ömma till partistyrelsen och f attigvårdslag- stiftniiigskoniniittéii.
Siirslrilt g % dzssn iinnu har i sockekerrdagsZand !i~+mor.cias f ~ ~.
~ s t a.
l.
l i ~ ut i ~ p ~ b g at a r i. FREDR.
ANCHERT, fordra e~k.it,tiiiilg f ör barn t il1 eiisani- st.ii.ll.da ni ödrar i f örslrott.
vildrosor och tra.d, oiii höstens och v&amp;- rens stamiiingar, oin stadsbilder i vår huvudstad.
13ara.v förstår iiian ju, att d: r ' San.ders vistelse i Sverge va.rit av varaktigare slag an turisteiis.
Meii hoil.
har dock ej vistats har längre an att hennes 1ru.rislr.apein i svei.i.slra iiro beiiiidraiisvä.rda.
Hon beharskar icke blott ful1sta:iidigt språket, hen.iies stil ar arigiiiell och ~ ~ t r y ~ l i ~ på f u samma ll gång soni.
den ar behars.ka.d.
.
A.
L. '
Pol. ' lrei~, som offra sig, dö for id6er.
Men de, soni offra dem, leva för intres- sen.
.
R ' oinairi R o l l a r i d.
Kvinnornas röstrlittsfriiga och 1917 Ars riksda.g.
Genom Lands föreningens för kvinnans politiska rösträtt ordförande och vice ordförande överlämnades i november 191 6 en ekrivelse till statsministern med be- gäran om kungl: proposition ' till Arets riksdag om rösträtt för kvinnor.
I skriveleen pipekas, att tvA rikada- gar av trearsperioden redan mötts och atflkilts utan att fragan varit föremal för behandling.
Vi stå nu inför den tredje, den sista riksdagen i perioden, och det kan med säkerhet förutsättas, att kvinno- rösträttens anhiingam sAval inom som utom riksdagen icke komma att lata aven denna riksdag gå förbi utan att göra vad i deras förmiiga star för att befordra lösningen av denna, icke blott för kvinnorna utan för landet i deas helhet EA betydelsefulla fraga.
Sverge intager med avseende pli kvinnornas po- litiska myndighet i jämförelse med öv- riga länder i norden en föga smickrande undantags~tallning, och det ar nu.
hög tid att aren vart land hävdar sin plats bland Europas föregangsländer.
Vidare framhalles, att kvinnornas röst- rattsfraga i egenskap av ockeh rättfardig- hetskrav icke förlorat pA att rAka kom ' - ma i världskrigets belyaning, utan ' tvart- om.
I de neutrala länderna, heter:det, gör kvinnoröstratten framsteg.
Danmark och I d a n d ha icke latit kriget utgöra hinder för konstitutionella frhgors upp.
tagande och avgörande.
1915 infördes rödratt för kvinnor i dessa bada länder, och i Holland kommer 1917 års riks- dag att behandla ett av den holländska regeringen framlagt förslag till författ- ningsrevision, enligt vilket de konstitu- tionella hindren för rösträtt för kvinngr äro undanröjda.
Och lika litet som öv- riga neutrala länder f&amp;r Sverge i dessa tider 1Ata det inre reformarbetet vila.
I trots av, eller hellre p &amp; grund av det yttre trycket maste nationen utveckla sitt eget inre liv.
Det ligger i statens intresse att tillgodogöra sig kvinnornas speciella ~ynpunkter och erfarenheter - och att i riksförsamlingen bereda till- falle för kvinnorna att föra sin egen talan och deltaga i stiftandet av de lagar, som skola efterlevas av siival kvi.nnor som män.
Landsföreningen för kvinnan3 politiska rösträtt anhiller därför vördaamt att.
kungl.
maj:ts regering till X9 1 ' i Ars riks.
dag ville framlägga en kungl.
proposi.
tion om rösträtt och valbarhet för Sver- ges ' kvinnor p &amp; samma villkor som för man.
Det blev, som vi veta, ingen kunglig pro.
position; den nu sittande regeringschefen hyser inga eympatier för reformer framat, och det ar det sista riksmötet under denna period.
A t e r s t ~ r shledes för kvinnorna att anhblla hos sina resp. partiers riks- dagdraktioner att motionsledes föra fram frligan.
Detta har ocksa fran social- demokratiskt hall gjorts.
Redan vid remissdebatt en fick rege- ringen mottaga en skarp kritik av var partivän Rydén för sin antisociala polii tik emot kvinnorna i dessa för alla s &amp; prövande tider.
.
&gt;Kvinnornas krav,, slutade hr Ry den sitt anförande i denna sak, ~ p f i att ant: ligen erhalla.
en medborgarrätt i eget land, som deras systrar i vara grannland förvarvat, och som över hela världen ~ y n e s vara pA vag till ett snart förverk- ligande, det kravet avvisar regeringen under en erinran om plikten att ej f ram föra partiskil jande fragor, ehuruviil knappast - niigon - lagstiftningshandling skulle vara SH ägnad att verkligen eamla nationen som den, genom vilken hela Meddelande från ten tralst y relsen.
Soc.d.em.
kvinnornas kongress ammantrader söndagen den 25 och nilndagen den 26 februari 1917 i Fol-: ets Hus ' L-rum, 4 tr. t. v., med bor- an söndagen kl. 10 f. m. Inträdeskort kom rna alt utsändas till inmalda ombud.
Glöm ej att taga ' med brödkorten!
l e €om p i platsen kunna erballa rem- nödkort, torde i god tid ombesörja er- M a n d e t därav.
För de andra torde tet nog vara lämpligast taga bröd med ig.
Socker är nog bast att även taga ned p i reaan.
ganden om att hiisbondefolk, i händelse iv tjanares sjukdom, skall egna dem lödig v %rd, men stadgan medger hus- londen rätt att avdraga kostnaderna l är för &amp; tjana.res lön.
Är tjänarinnan I V eadant lynne, att hon opponerar sig .nnan hon fyllt 16 Ar, har husbonde-: olket ratt att giva kroppslig aga, och hängen far hålla sig i skinnet tills han: yllt 18 Ar, annars riskerar han en fullt .aglig, ordentlig risbastu.
Detta om itadsling förekommit enligt legostadgan, iom blivjt alltmera sällsynt i staderna.
Stockholm o.ch andra st.ader ingas i 3tället s. k. fria avtal, vilka dock i rattsbanseende äro mycket otillEredsstal - lande och ej mycket förbättrades av wdrt folk komme att känna sig som fjolarets nya lag om arbetsavtal.
Denna m e a b W e r l @ t fullmyndigt-&gt; iag ar mycket abstrakt.
Däremot ar Avgörandet vilar nu pb första kam- len nya olycksfallföreakringslagen för- maren, denna begravningsplats för allt delaktigare, ehuru den .bar felet att ej som- kan vara farligt och oroligt föfdet häda i kraft förrän ar 1918.
Enligt bestaende goda!
Skall man dar an en jenna lag.
skall husmodern erlägga för- gång orka med ansvaret att vägra Sver- jakringaavgift för sina tjänare, som de ges kvinnor deras enkla och uppenbara Första 35 dagarna efter ett olycksfall 3kall utfA sjukhjälp direkt av husmo- ratt?
h r n och därefter, om invaliditet instal- ler sig, statspension i proportion till Iönen.
Man har beräknat, att omkring 100,000 tjänare komma i Atnjiitande av Under senare Artionden har det flera iies~a fördelar.
Avlider tjänare av olycks- ganger varit pli tal att revidera denna fallet och efterlämnar anhöriga, som atadga, och k. kommitteer ha t. o. m. varit beroende av denna, utfa dessa liv- ventilerat saken.
E t t revicleringsförsla~ ränta, som aven ti.llerbannes barn till från en shdan kommitté föreligger ocksi den omkomna.
sodan ett antal Ar, men dess bättre hal regeringen ej velat sanktionera vanbör, Tjänareklassens fordringar formulerade dingen.
Det är underligt klingande sakei advokat Andén sa, att den gamla tjan- man finner i tjänstehjonsstadgan.
Tja.
steh jonsstadgan bör avlivas och tjänarin- narinnan skall förstås vara arbetsarr norna p &amp; land och i stad inordnas un- och villig samt gudfruktig, förnöjsarr der den nya arbetsavtalslagen: Efter föredraget antogs följande ut- och lydig.
Ingenting etadgas om t. ex begränsning av arbetstiden, om ledighei talande: &gt;&gt;Tjanarinnor i Stockholm, samlade till o. s. v. Inga stadganden binda hellei husbondefolket i annat hkmeende a x möte, uttala sig för den nuvarande s. k. att det skall beetii tjänarinnan rimlig1 t jansteh jonsstadgsns fullständiga elopan- underblil1 och tjänligt husrum.
Bestäm ' de.
Dess b1ott.a ti ' llvaro iir en skam- melser av mycket tan j bar beskaff enhei fläck för ett civiliserat samhälle.
Nam- finnas visserligen om att tjänare age: net tjänstehjon borde ej förekomma rätt att anmäla husbondefolket för ve * varken i officiella handlingar eller annat derborlig myndighet, om dessa förplik.
tryck, dar vidkommande frågor före- telser ej fyllas.
Och likasld finna8 stad komma.
Tjansteh jonsst.adgan bör er- Tianarinnornas rättsliga stallning.
d Över ovanstaende ämne hade Stock- holms Tjanarinneförening utlyat ett of- fentligt möte i nov.
1916, darvid advo- katen jur. kand. Eva Anden höll före draget.
Inför en fulltalig publik gav tal.
en intresserad belysning av fragan om tjiinarinnornas rättsställning.
Den gamla legohjons- eller tjanste- hjon~stadgan ar en sorglig kvarleva fran 1600-talet, d % det bestraffades med tukt- hus om en kvinna försökte tjäna sitt uppehälle med dagarbete.
Det enda kvinnan dA och sedan genom iirhundra- den hade att göra var att gifta sig eller tia Arstjanst.
Med mindre gick det inte, om hon e j villériskera tukthuset.
Kvin- nan behandlades db följaktligen b ås om lösdrivare, och ursprungligen var t janate- h jonestadgan ocksa kopplad till lös- drivarelagen.
DariErån skildes den först i mitten av 1800-tealet, men dA endast i vissa delar.
e
ALLMAN.NA SPARBANKEN i Stockholm ' BodT v Grundad 1883..
.
.
och 6-8 e. m..
förmedlar köp &amp; försäljning av aktier. "
- Vasagatan 44,.
1 fr. Oppet kl. 1 /, 10-3 U Fond.avdelningen: - Aktiebolaget Nya - .Banken.
Emottagep insattningar till hagsta gallande ranta.
sattas med &amp; dana förordningar, som kunna anpassas efter en modern tids fordringar.
Det nuvarande osäker- hetstillsthndet verkar demoraliserande ~nsänd betalning för Morgonbris och en blick p &amp; förbållandena omkring oas visar, att förändringar äro av be- och flaggan!
Restanser tillkännagivas på kon- hovet pilkallade.
Vi uttala, att ett lag- stadgat förhAllande mellan husbönder gressen.
och tjänare ej mil vara underkastat andra inskränkningar eller specialstad- KOO perat iva f6rsakringeanstalterna ganden an dem, som överhuvud gälla bevilja f örsakringar d e r framdeles stadgas angående arbets- avtal.
En särlagstiftning är i alla av- seenden oliimplig, den blott skapar onö- (Av k. rnaj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
diga klas~motsattningar, som menligt liv-försäkring inverka pA arbetsförhållandena.
s. '
smidigt Kommissionärer!
FOLKET Den kooperativa livförsakringsverksa~n= heten liar under dc.
t. nyss; i.vslut; ide Aret lrun - ' iint gliiclja sig At en utoinordentligt vnclcer ut- vcclding.
Enligt Iia föreliggande siffror liar Kooperatira, Livf Crs51i.
ringsanstillten Fol Iiet iiii- der hr 1916 mottagit ansökningar orii försBk- ring till ett srniilanlagt belopp av 17,050,000 Iironor och av clenna, siimma liar bcvil ja.ts 16,800,000 kr.
mot 13,586,000 kr.
fiii: h 1915. hu~ulla~tioiierila h a &amp; ven iirider 1916 varit föl ett folkförs5lci:iilgsföret.ag ovanligt srid och a.n- stil tens totala förs&amp;.krirgss~u1zma nppg&amp;r ' vid 1916 Ars sliit till över 32,000,000 kronor -.
eii ökning frRn &amp; r 1915 med icke minclre lin 33 %, Inkonzsten av förshkriilgst~ygifter iippghr f föl Aret till ijver 960,000 kr.
Okningen i prelnie- irikoii-ist, iitgör 71 %, ~ i l l r c t torde fil.
: inses som nAgot eimsttleiide.
Slutligen l.; an.
Sven iliiumas, a tt ans tsltens saiiilade fontlei: nu.
iippgA till i runt tal 2,400,000 lm.
De hiir htergivna siffrorile tdn, sitt eget tyd- liga sprhk om Kooperativa Livförsä.kringscm- stalten Folkets selrordartat snabba utveckling.
Detta, gliidjaiide förhkllande torde vara att till- skriva det stora förh:oeiicle anstalten förmhtt tjll~inna.
sig bland arbetarklassen i Sverge.
en nya vaccinationslagen med 1 \ omnientar - av cl:r Alfred Petrén liar i dagarna utkom- mit f r a n Frams förlag i dess serie av lag- och handböcker.
Hanbolien j.nneh %ller även de den 19 dec.
utfärdade k. lrungörelserna.
Lagen t~iicler som bekant i kraft den 1 ja- nuari 1917.
Handbokens pris ar 50 öre, in- bunden 1 kr.
brand-försäkring pA bästa villkor.
Ombud antapas.
.En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin än 301.idar- symaskinen, som ar den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt är det högsta som kan uppn %s och övertriiffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt .för- manliga betalningsvillkor.
, Sym %sikiiPsaffären SOLIDAR, Vasligatan j a, STOCKHOLM.
ht.-dem.
kvinnornas tentriilstyrelse: 3rdf.
: Fru.
Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr. A.
T.
72 90.
Korresp.
sekr.: Fru Agda &amp; t,lund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 66.
Putsp u-lvret Soc.lem.
kvinnornas samorganisations.
som gör underverk i Sthlm etyrelse eammantrsder .2:a mandagen heter Röda Björn!
-- De svenska hemmens Husapotek: ' Lazarol och Lazarinl För kvinnoklubbarna finnes att re- kvirera: Broschyren; Se dig omkring !.
Pris 3 öre.
Uppropet B Till arbetar ekvinnor-.
.
n a b Gratis.
Stadgar.
3 öre styck.
Medlemskort.
2 öre styck.
Medlemsmat.rike1.
Kr.
2: 50. i mBnaden kl. B e. m.
B BryggeriarbA~rb 3xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
Iru A. Fromll, Upplandsg.
47; 4 tr. Allm.
tel. 286 68..
Sthlm.
Allm.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
rvhhller ordinarie möte 1:sta mandagen i rarje m h a d kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms sadra kvinnoklubb soc.-dem.)
avhBller ordinarie eammantr.äde Leta onsdagen i varje mBnad kl. 8 e. m. i .okalen 3 tc.
Sodra Folkets Hus.
fltyrelaen.
Stockholms Tjanarinneförening avhå-ller mi ' Ste h t a och 3:dje torsdagen i varje minad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
x h aug.)
i Folkete Hua G-sal.
Morgon bris expedition.
' Gellivare see.-dem, kvinnoklubb avh8ller ordinarie mote 1:eta och 3:dje ' m4n- dagen varje mhnad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya folket^ H i i ~.
S&amp;relsen.
P1 grund av sin sam * mansättning är Gigantos det mest effektiva styr * kemedel, välsmakande.
föredragas väl av alla, tages med förtjusning av barnen.
Förordas av läkare för användning vid alle.
handa svaghetstillsthd rachitis, blodbrist, mag * sjukdomar.
nervsjukdo * mar och efter langvariga infektionssjukdomar.
-- F l y t a n d e pr flaska kr.
1: 85 Med kalk, pulver pr burk kr.
3: 50 f G y n n a detta evenska greparat!
O e Erhalles genom alla apotek, A droghandel, samt frAn + O A K T I E B O L A G E T G I G A N T O S.
$ 0 14114 R I K S S T O C K H O L M K.
~ 1 ~ ~ 1 4 1 1 4 6+8+80$$8008++9+$+0d++dO+++O++O++++++++++4+6+~++++4 Malmbergets soc.-dem.
kvinno- klubb avh8ller ofdinarie mote andra och sista mhndagen i varje miinad.
Nya medlemmar halsas valkomna.
Styrelsen.
Ahus ?sot.-dem.
krinnoklubb.
av- haller ord: möte 2:dra .måndagen i manaden kl. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
8fyreEse~.
., Eskilstuna kvinnoklubb avh8ller or- dinarie möten 1:sta rnihlagen i varje mAnsd kl. 3.30 e. m. j.
Folkets Hus, rum n:r 4.
19tyw.lsen.
.
. '.
.
::.
.
Om och från.
Skåne.
Jag kan inte hjälpa att fran första platsen, Bjnv, och hela resan sedan en sats ff %n skolgeografin bestandigt ring- cte mig i. öroncn: " Deil s t o r a b ö r - d i, g a s l ~.
h s k a s l a t t e n ".
De2 kanske var detta ständiga upprepande, ' $o~ii gjorde mig mera beiiiigen an eljest ' akt finna allting solitt, stadigt, prak- tigt --, Sven folket,.
Stora odlade s id- dcr vart man d ~ g.
Dock, vad jag kuli.
de se, meit betesfalt.
En hel del äimu s % sent som j. nov.
i full fard med skör- den.
Men för arbete ined betor i falt, soni iiära nog ' helt stå under vatten, p5 sina ställen aven ' fruset tinder natten, är sannerligen inte för mycket om för- tjiinsteil vore, som e n.
högertidning skravlat ined, 7 ' ii 8 kr.
pr dag.
H u r m å n g a som fingo dela denna kolos- sala förtj5iist talades inte om.
Det gjorde en s&amp;gott att från de vat- tendränkta.
b etf alt en vila ö.gat vid d e små boningshusen med sina tradggrdar.
' Man bygger i Skåne sina ' ' egna hem " f ö r det m.esta av sten och tiädg %i.dariiii .hållas ' mycket prydliga.
Detta verkar naturligtvis p &amp; uppsveiisken solitt och iniponerande, van som man blivit att se pknkhns resas snart sagt överallt och: dar man inte behöver anstränga sig s &amp; .. värst mycket för att triinga handen ge- nom väggen sedan plankorna torkat tillräckligt.
Skåne ar ju f. ö. kant som ett t~adg&amp;rdsland och det märker.
man överallt.
Knappast, .tror jag, ar kolo- niträdgardsidén s &amp; utvecklad någonsta- .des som i Skåne.
Inför dessa, trygga, självmedvetna skåningar skulle jag tala om vara upp- gifter med anledning av kristiderna,.
Man skulle nästan vara fardig utbrista: Dar ha väl alla sitt " kött och bröd " och vad tjänar det d &amp; till att agitera?
Ja, det Kr.
just detta som iir så niark- värdigt.
Där inte noden grinar ur varje ansikte tror man inte det finns plats för socialismens idéer och dar fat- tigdom och trAngboddhet möter vid varje steg, dar o r k a r man inte tan- ka på att förbattra sin egen stallning, iiil mindre kunna se på en Iiel klass fïi- gör elsekani p.
Hurudana de yttre f örhållandena iin iiro så finna vi a l l t i d att det behövs agitation &amp; ter och Ater och återigen.
Första plats var &amp; ledes Bjuv, en ut- post av Höganiisbolagets ' gruvor.
Har arbetar sedan flera år en liten klubb, som s &amp; innerligen viil behöver och val förtjänar att uppmuntras.
Mötet var ganska val besökt, men balen efter var ii11.11~ mera besökt.
Det gjorde mig i. alla fall inte missmodig.
Jag blev glad över att se en sådan ungdom.
Nasta plats var Billesholm, ocksa ett gruvsamhiille under Höga-nas.
Av om- stiiiidigheteriias makt fick jag aka landsvagssk juts.
Det, .var visst inte oangeniimt och v i stannade precis vid deras statliga Folkets hus, som tronar Ystad.
KL (losterkyr1ran S: t Petri.
niitt i folkparken.
Till mötet hade iii- funnit sig klubbens styrelse samt några medlemmar.
Dessa l7or0 dock intres- serade av vad jag hade att säga.
I Bil- lesliolni ha kvinnorna också va1 vetat att giira sig giillande, s %vi.l iiiom sam- hället som arbetareorganisationerna.
Nästa plats var Landskrona, dar ilcrädderiarbetaref ackf ö1:eningen hade ett talrikt besökt möte.
: Flera nya ined- lemmar inröstades i f öreningen, vars övervägande antal .medlemmar utgöres av kvinnor.
Å nästa plats, som var Kavlinge, fin- nes en stor skofabrik med en stab arbe- terskor.
Bland dessa finns det bade förmåga och krafter att ta i med arbe- tet.
Vi hade aven dar ett gott möte.
Harpi % besöktes Furulund, inte liingre £raii .Kavlinge an man kan f å en lagom promenad, nar vädret är tjänligt, för- stås.
Ni få inte glömma, både i: Kav- linge och Furulniid, att anvaiida er av dessa promenader och h i gemensamma möten!
I Furulund skulle vi arbeta med klam.
Först offentligt möte, så samlwiim, klubbmöte med val, diskus- sion ni.
m.
Men redan vid början av klubbmötet måste jag ge mig av för att följa med tåget till Mal.mö.
J a g hop- pas dock, att s2i.vi-d val som diskussion giclx ' efter önskan.
Nasta plats var Tralleborg, man kan va1 saga vår mest kontinentala stad.
Åtminstone Sr det val i:ngeii stad, dar den gamla småstaden och kontiileiiten inötas och gå så hand i hand som i Triilleborg.
Folkets hus hör hemma i rm %staden, då däremot Kooperativa ka- féet är nog så kontiiieiltalt med eget hus, fina lokaler, biljardsalong och allt vad nixtidsungdomeii kraver.
Kvinno- klubben hade möte i Folkets hus, som var välbesatt av en intresserad publik.
&amp; ven har har nian vetat att tillvarataga l e möjligheter vi redan ha iiiom det kommunala livet ..
Klubben, ehuru li- ten, liar representanter inom flera kom- munala institutioner.
Från Tralleborg styrdes åter farden till den sk %nslca metropolen.
Malmö gör skäl för h be ii ii in ni ng en Skånes rne- tropol.
Tack vare mycken tidsuppoff- ring av Math.
Persson blev jag tamli -- gen lokaliserad.
Malmö har ju vår pampigaste folkparlr.
Den var verkli- gen statlig både vad ' omf &amp; ng ock an- ordningar betriiff ar.
.
.
Av.
tidningarna hade jag sett hur man hela veckan haft stora möten dels för val, dels tratoniöten .om partistri- derna och allt möjligt.
- Vad blir da kvar av intresse för vårt möte?
tänkte jag.
Det visade sig aven att inga an- dra an de som ansett sig absolut tvin- gade orkat ut på fredagskvalleii till klubbens möte.
De som vor0 dar blevo dock belåtna och vi skildes sent efter en angenäm samvaro.
Nästa plats var Ystad.
Dar skulle jag tro mig förflyttad till 15- eller 1600- talen hade nian skrämt mig.
Men, an- tingen jag nu ar sa rysligt ganimalmo- dig eller Ystad så misskänt, jag fann m.ig sardeles val d.ar.
Till en del berod- de givetvis detta på den feststämning man befann sig i med anledning av 17- årsdagen.
I Folkets hus stora sal hölls det offentliga mijtet, så gott som ge- mensamt med nngdomsklubbe.n, vars distrikt hade 10-årsfest nzed tal av Han- nes Sköld.
Den egentliga f esten hade man arrangerat ute p % en privatrestau- rant, dar den mest kamratli.ga och geB- mytliga och ändå f estliga stämning rådde.
Så var det sista platsen, Åhus.
Dar var fest, mycket folk, energiska och duktiga klubbkamrater.
Moi.j.slia paviljongen, Folkets Park, Malniö.
2 MORGONBRIS - -- .- -- I Drottainggatan n. b. och 1 tr. upp Stort: lager av in- och utlandska nyheter i ' ' Damkappor, Driikter och Kjolar till billiga bestämda priser.
t Obs. !.
Beställningsavdelningen.
- - P - P - - - - I allmänhet kan.
jag ' säga, att j &amp; saknade klubbmötena efter de.
off eiit- liga.
Dessa bruka alltida.ge en mera tryggad behållning av vad man lyclrat-s iistadkomma med ett foredrag.
I föregAende artikel talade jag nhgc Skånin.gariia äro i alla fall duktiga., om olika typer av kläder.
Nu vill ja men alltför få.
Många, manga fler fortsätta ' med att nágot beröra tygc skola till för att behålla de positione:~: eller stoffer och deras beskaffenhet.
vi nu tagit och erövra nya.
.
Man hör ofta människor klaga öve r, Så ett det varmaste tack till alla för att nu för tiden äro tyger i allmanhc 3t intresse och omtanke och först och mycket sämre än förr.
Ligger det sar 1 - sist: Leve solidariteten bland kvin- ning i de orden?
Ja, måste man säg: R. norna!
Agnes Soderquist.
Vad kan orsaken vara härtill, dia fåre: n lämna lika god u11 nu som förr, silke ' 8- ---- masken spinner.
lika gott silke san it Ett nytt arbete av d: r Hedén.
I da.- linet och bomullen växa lika bra?
Ri i- garna har fr5n Fmms förlag utkommit varan ar allts % av lika god beskaffenhf ?t ett nytt arbete av d: r Erik Hedén.
Ar- nu som förr.
Försämringen $r d % a. tt betet~ heter E r i s o c41 13. i ni e r o s och söka i behandlingssattet.
Arbetet ska l I utgör fortsättning 5 förf attarens niist- gA fort och göras billigt.
Tillverkningi 3 - föregZiende essaysaml.ing Eros och Po- kostnaderna för övrigt nedbringas E j % lemos.
Den nu föreliggande essaysam- mycket som möjligt, varför billigare bc 3 - lingen behandlar f öl jandc förf attare: handlingsmetoder, som ofta inverka ska (i - Ekeluncl, ' Österling, Ossiannilsson, U11- ligt på; %varan, användas.
Därtill kom- man, Böök, Berger, Hellström, Nord: mer att konstgjorda ersattningsproduk- ström, Kock, Larsson i By, Dan Anders- ter användas i stor utsträckning, vilka son, Elin Wagner, Marika Stjernstedt ej hava samma hållbarhet som de na- turliga råämnena, men äro mycket bil- och Anna Lenah Elgström m. fl.
ligare.
Arbetets pris är 4 kr.
Hur skola vi kläda.sss ' I o k h t fjärran.
Av L e o n i d A n d r e j (:!
c ~ -.
(Forts.) om han aldrig haft en tanke på iiagot obch.agligt i sin stallning.
Men iiven d &amp; känslan lyste ur hans ögon, glini- tade därin.om nagot tilll~aka~iil ' let, hotande - SS.
som.
man ofta ser i ett sme.kande rovdjurs ögon.
Halis tal var enkelt och bestiimt.
Han tiinlrte tydligen icke l5nge p$ sina ord.
De voro fiir hon0111 icke de vanliga, vil.lfarelsc.~is och lög- nens m.akt underkastade människoljuden, utan talikarna själva oförmedlade.
För någon Iciinsla n \ - h g e r fan !~s icke plats i deniin m5im.iskas sjal.
Men, var has $,n en örn, hade dock lians fjiidrnr syii- barligen blivit illa iitgangiia i dein strid iir vilken lian syntes kommen -- och lci~.appast som segriire.
Diironi buro hans Mader vittne De voro smutsiga, ill.asitt.ande och buro spår av iiventyrliga natthiirbiirgen.
Hela hans klade- driikt bar för övrigt vittne om niigot obestämt st.riitrövare- aktigt, om något &amp; dant, som hos varje korrekt maii inger e:i obest.iirnd kansh av fruktan.
.
.
Neri ibland koinmo Ögonblick, då en ilsnabb biivan och uiideilig %iigest duog genom hela den starka varelsen, hela halis lcrhpp chogs samman.
och håret reste sig i nacken som.
p &amp; ett retat djur, medan ögonen blixtsnabbt och med en vilt geiiomborraiidc bUck sZig på de niirvarande.
Han; tt och drack som en som lange hungrak el.ler som aldrig kuin~at.
iita sig iniitt, men nu gliider sig a t till.fallet att l.iignt kiiiiiia f 3 iita upp - Orsaken till, att en eådan mängd va- ror av lag kvalité tillverkae, ar ytterst en ekonomislr.,.fr.åga och, beror ocksa ph, att allmänheten själv helst köper billiga t.yger, o f t a, utan tanke på materialets varaktighet.
' Tyget ser bra ut, nar man köper - det, och därmed är man nöjd.
0Et.a tänker man ej på eller bryr sig om att närmare granska och undersöka det.
D % affare.mannen ser att billiga varor gå bht., försöker han att hos fa- brikanten mer och mer pressa ner pri- serna.
Denne inåste i sin ordning göra tillverkningskostnaderna billigare för at8 kunna få alj ja i den svåra konkurren- sen fabrikerna emellan.
Utmärkta va- ror av god kvalité tillverkas även, men de stalla sig ju dyrare.
Ylletyger.
VAra ylletyger tillverkas mest av fAr- ull samt av mohairull från getter, al- packaull från lamadjuren och ull från kameler.
Vid ' fabrikation av tyger tvat- tas ullen först, darefter, följer ofta kar- bonisering genom svavelsyre- eller salt- syregas, varvid, strö », d. v. e. stickor och str %, som fastnat i ullen, förkolna och bortfalla i form av aska.
Sedan ullen rengjor te, kardas eller.
kammas.
den, spinnes till garn, varefter tyget väves.
Allt tyg, som ar vävt av kard- ullsgarn, har mer eller mindre ludd p &amp; ytan, varför vävnadstrådarna i a g m a k het ej synas.
Tyger av kardull .a$o: klade, flanell, dräkt- och ulstertyger m. m.
Av kamull tillverkas mera glatta och fina tyger, dar vävnadstrtidarna ligga fullt synliga på ytan, ahom bos ylie- satin, yllemusslin och yllebatist m. fl.
En ersättningsprodukt för ull ar s. k. konstull, som framsalles av avfall vid yllefabrikation, av stickylle och av gamla hel- eller halvylleklader (lump).
Från '; dit som.
siittes för honoin.
D &amp; han ätit, sade haii: " Det.
var gott ", och strök sig ironiskt leende över.
magcn.
D (: n av fadern erbjudna cigarren avböjde han, inen tog mcd nöje en cigarrett av studenten - själv var han utan badii- dera - och.
sade seclan helt kort: " Beriiida! "
Och Nina började.
Ho11 berättade, att ho11 ayligcw slutat flickpensionen, om hur hon haft det och hur dct tillgatt dar.
Att börja med var hon litet blyg och försagd, men snart gick berättandet som av sig självt .. - D e t va,^ icke ful1.t klart om Nikolaus hörde på henne eller cj.
Vis- serligen4og han emellan5it, men icke alltid vid de kvicka poängerna j. hennes berättelse, och skådadc hela ticleii mcd sin genomtraiigancle blick omhing sig i rummet.
Flera g h ger avbröt han också den berattanck med frågor, som visst icke hörde till ämnet och till på köpet icke ens riktades till henne.
" Vad har du beta.1at för denna statyett? "
friigailc han t. ex. Belt plötsligt fadern, som tigande och med c.t .. t ironiskt leende såg sig omkring i ruiniiiet.
- Det kommer jag verkligen inte ihiig.
- Tv3 tuscii!
sade med tydlig respekt f ö r deii stc) i- * sunmsii Anna Iwanowna, som hittills hallit sig t.yst, och.
lwstade en skygg sidoblick p &amp; hnsfadern.
Båda logo - far och son - men i iiera.5: leeliden: ini:t:l~- tes n; si.got hätskt.
Fadern sar icke liiilgsc rörd och hado.
nu atcrtagit sitt stränga och föriia,ina satt.
- Och affiirerna?
frZiga.de Nikolaus fadel.n; i rsri.i~-i.nia 1.xr ' Ca och förnäma tonfall.
- Gå an.
- %tt nytt lius %r inköpt.
Vid italiellska gatan.
Y ' se- viiiiiiigshus.
h; veii e11 ny f abrik, ber Uttade 115.sta.n viskmde
de sistnämnda borttagas knappar, hyskor och hakar samt fallar, därefter tvättas ' lapparna och karbonieeras, varpa följer sönderkardning.
Den ull, som erhalles av gamla kläder, ar ytterst kort, men från stickylle ar den längre.
För att fibermassan skall kunna spinnas till garn, maste ny ull eller bomull tillsattas.
Garnet blir hårt och sprött samt använ- des till inslag i väven för tyger, vilkas tjocklek och varme äro viktigare an, elasticitet och slitstyrka ..
Billiga kostym- och ulstertyger samt en del konfektions- varor axo ofta av konstull.
Att tillvarataga avfallsprodukter är ju en stor vinst, och det ar aven en fördel att billiga tyger finnas i handeln för dem, som önska köpa shdana.
För en icke kännare ar det svart att vid hastigt paseende skilja mellan tyg a.v verklig ull och av konstull.
Ett enkelt satt att undersöka ar att taga en inslagstråd och rycka av den.
K a m s den mycket spröd, kan man nästan vara övertygad om, att.
tyget är av konstull.
Vilka fordringar böra vi stalla pli var- aktiga ylletyger '?
Ramaterialet bör vara akta och av god kvalite samt vävnaden s8 fast att ej triidarna uppruggas vid borstning.
Tygets utseende bör ej vara ett bedrägeri, d. v. s. ha konstgjord och förgänglig glans, ej heller konstgjord ludd, vilken snart bortfaller, ty den ar endast pavalkad av lösa ullhar. '
Ett tyg bör ej vara för mycket uppruggat att därmed dölja en gles vsvnad.
Tyget bör.
vara färgakta.
Det galler vid inköp att kunna,.
be- döma en varas kvalite, eA att man ej betalar för mycket.
I följande artikel skall jag d g o t tala om sidentyger.
E s p. '
- Från kvinnoklubbarnas arhetsfält.
Eskilstuna kvinnoklubb Iinde sitt f~rsmöte deii 15 jm .. Styrdse för 191.7 &amp; ro: Ida dain in son, Ester Blidcnmn., H i n n a I3ellherg, Therese Olssoiz ocli Emma Fredrik- son.
.Bc.,visoi.er: Anna, Berg och Lotten Johiis- son.
Koniinissi.oii ar f ijr Morgonbris: EH i111 a: I ?rc !drikson.
Till Minii.
Erikson, som i iilanga, RIKS 114 29.
21: skii t t deii syss ' lon, inen p &amp; grund av 11.silso- sk81 ej kunde R,t.aga sig, vilja.
, \ ?,i h.iirmi-dii.ttala r l 1 11.
-.
vhii I:~; ii.i.sEl i p t (~c1;.
Malm bergets soc.-dem.
kvinnoklubb.
ALLM.
81 82 BIRKAGATAN 12, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68, GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAIZEGATAN 30, BEROSGATAN 3, KUNOSHOLMSGATAN 13.
Styrelscii fih: Milnlbergets soc.-dem.
k ~ i i m o - klubb för Ar 19 1.6 delgiver hiirmetl följande ~resi:~mt:.
över ldrib ' bens verlcsninliet imder Aret .. K1.i.ibbeil liar nncler aret i r h g i t 111. ny a in ed- leniinai:, J.3 lin avflyttat frSn orten och 3 ha, a.v@~tt med dijdeli.
Godkända m.ec1lenimm voro vid Arets s1ii.t 70.
Klubben har under fix 1916 a,.c.h8llit 24 orctin; trift iniiten smn t 10 st,~yrelse saininantrgden.
CTemensamma inOtuï ?ned w c.
- derii.
ung- ilomskli.ilnbe.ri sa8111 t Gellivme.
k ~ i i l i ~.
~ l i h h i b a b Mllits och I i r ~ kliibben eiiiottrigit, iiibj n c1 ni.11- gar av iiiimada Idiiblnar till clerc~s xiititen.
A v tidningen BIorgonbris liar klubben sAlt 175 ex. i rnAnade.11 samt 100 st. julflaggor.
Aven h m klubben preniimererat p &amp; ett es.
av 1 \ !orgon- C * i ?llivnre lasareti: och ett M1 3hSn1- hris till;.
.
berget:s seiiatoriiim.
.
En ' komnitt4 hiii.
av 1cli:~bbe.i~ tillsi~.tts i i t t; @ ra n8got fös att st5v.ia c1ei.i.
!j.
k.
~laiigiiin- gen,.
E t t yrotokollsi.itc1ra Iiax tl1.lstalli; ~ C ~ I - trr~lkoinm.itt~ri fl.k n.ylrterl-i.etsve~ksmi~hetei1 ..
Den intern .. kvinn.oc1 agen firad t ?s ilen.
1.:: mars.
Deklmatioii ocli siing f örel&lt;.oainio.
bven Från Norrtälje kvinnoklubb.
1 u ~ r e 11 a.llïn &amp; i1 kviiziiodag h, ' llits den 20 april.
Sönclage~i den 14 jail.
hade klubben I3u: pi.c~testsl~~ivel~e i dyrtiidsfi4.ga.u.
1.1n.r: I. \; - ailorcliiat en mycket trevlig liten jul- Ii1 iibbei L i ~iiSininnts till ar11etai:ek:oil-i111,~1.11.1~ri; vi1.- gransf est f ö r in.edlenin~.ariia med be- ket fö.r-ai1.1edde ett stort alln-iiint protesimiite kanta.
Fru Sigrid Pettersson höll ett rnot dy:rtickiz och li~~smeclelsjobberiet.
---- A1111zl Iwaiio~viia.
13oii hadc en oerhörd respekt f ö r herr Barssukof, inen liuiicle j.clre hiilla sig att tala oni dennes rikedomar, emedan heniies tankar stiiiidigt sysselsaatte sig iuecl att j&amp;införn heiiiics ege.t lilla kapital - hon hade 556 rubd insafla i sparbank - med dessa rilz:ecloiiia.ir.
.
.
- N&amp;, Nina., berii ttn ~ d a r!
e uppmaiiado diiref ter IU i- kol am.
.
$Sen Nina hade för lhigesedan blivit: lcriiii:lrt och 1n.p~- h t ledseii till siiiiiet.
Hon kande åter stygnen i sidan och.
satt 1i.u S &amp; lnellankolisk cXir - mager, bl.&amp;, iiiistan genoni- skinlig, och iiiidock underbart tack och rörande som.
en bl.omn, som börjat ffnlla av.
Det stod oiii licime en d o f t soni UV Iiitt parfym, phniiinaiide om gulnande höstlöv och.
stilla bort.döeiide.
Den skygge, koppärrige stuclcnt e11 be- traktade h.enne oavlatligt och syntes blekna i sniiiina 1113i11 som färgen Y &amp; friin Niiias kinder.
Han var nmedicinnrc c.wh Zlsliade Niiia med den första karlekens hela.
glöd.
Nu iippeiibara.de sig Fenogen, den ganile trotj iiiiarei~.
Halis: ansikte visade sig i de.11 öppna döri:.eii som.
en upp- giiende m %iie, lika rund, röd och skinande.
13m hade just varit och badat, och driickit nggot under vägen och d % hail kom hen1 fBtt veta om " unge herrns ", ined.
vilken han p5 siii tid lekt hast, hemkomst.
Grtitaiide - om av su- p r i m eller s v rörelse - truligde han sig in ik1.add sin frack, parfymerade sin Imla hjässa - så gjorde niimligen herrn, och slrrecl med värdighet, som alltid, iii i niatsalen.
Fram.- för dörren blev lian stiiende ett ögoi11~:lick som.
för att sa,mla sig, strmnade iipp sig som om sjalva guremöre.ii vore pA besök och gick iii till Nikolaus.
p - - -.
- - I! ' eiiogein.
: ka!
utropadc Nikolam gl.r~tt och j. hans iiiist Ixöt n. %got barnsligt fram.
- Unge herrn!
giiäl.lcIe Penogen och störtade fïain till Nikolaus.
Han ville f ö r ~ kyssa t ilu ' ilrolaxis ps.
nxel.11, i-nen da deiilie med en 1ria.ftig haiidti.ycBni:iig l~.iiidra,clc ho- noni, ratade han sig soni pa koiiim.aii.clo stolt tillbaka ocli svarade med en handtryckning.
Det stod helt plötsligt klart: för hoiiom., att han ju ingalupda ~m tjänaren utan unge herrns m&amp;ng %rige viiii, och det var e11 ailgeniim ka.11s1.a att s5 att saga f % offentligt bekriiftacl .. d w n a egciiskap.
Nen en kyss c.ftei:.
gm.nia.1 seci kuri.cie dc.
dock ha ut- bytt!
.
.
.
- Och redan påstruken!
sadc Niko1.a.u~ skii.1iit.sal.ii.t och med en viss beundran inför den utom.ordentJig.a.
iliiblighet.,: i ?en.ogeii utvecklade i sina sm.$ vai~.oy.
- Verkligen?
fragadc h.usbond~11 st,rU,:ligt.
Förskraiiid, men m.ec1.
e11 izc3; a.iiclc skakning p % Iiuvu- det, drog sig.
F ' e:mgen sakta baklä-nges tillbalra, och sökte siiegl.ande ta sikte p5 dörren.
Meii h m koni pil sixd och iliiiste hjiilpa sig till iiitta.
gciiom.
att ta stöcl.
mot viiggen.
och lyckades verkligeii 11ibehftll.a ba.I.a,i~seii.
: C f örriiin~~ict blev Feiiog en st iiende ett ögonblick o ch betlia.kt.ade rörd handen, som Nikolaus t.ryckt och sökte iiiecl basta möjliga hkllniiig inaiiövrera sig fram till tj511a.riit-1~ ruin.
Handen hö11 han hela tiden framför sig, so111.
orii deii vmit et.t ytterst viirdefullt föremH1 han burit p %.
Ove.rSi~~vud bc- traktade Imii hela sin person mcc ' iii:yclret stort ri.kt.iiiiig, men i detta ögonblick var hans högra 11; ï.ild dcii u taii t.vi.r cl bet.ydelsef111laste delen dirav.
(Forts.) '
lag fritt frAn arbetet *, 13~ede+ ut &amp; t lakan på, narkeii framför liuset: som hans verk s l d l pryda.
S &amp; siitter han sig sjiilv och sitt verk p &amp; lakanet och later folk komma och titta.
AT F. J. Gould.
Tycka de ej om hans r~rbete gA.de förbi, tycka Oversiithing för Morgonbris il. \ - Zisa .Iiille.
de oni d.et, kasta de ert slant p &amp; lalcanet.
Un- Det \ - nr a n ghug en irliindare.
i Filadelfia der dagens lopp kunna dessa smB gavor växa Ti.
S.
A., sorn ville b arbete, och si % gick lian t.ill en riktigt stor slaxlt.
Arbetets ara.
Makaronipudding.
l /, kg.
makaroner.
1 % h g katrinplonun.on.
~ a k a r o n e r n a kokas mycket val i mjölk eller vatten och avredes.
Ka- trinplom.monen kokas mjuka (ej f ör söta), uitkarnas och laggas varvtals med makaronerna i en viil smord form.
Gräddas i ugn och ätes varm.
med, ' sockerlagen från katrinplommonen God middagsratt.
.ärute ej bedrives nied samma hast som j L; ondon eller Stockholm.
Du mcirker ocksh kt en srbetare clärute har gliidj ' e i sitt arbete, ch detta är en stor välsignelse.
Dessiiton ' ier du, att allrn&amp;nheten dar tycker om att bl i tillfälle att bedöma en arbetares verk.
Ja: 7 vill härnied icke gA ' s &amp; 1Etilgt som att säga tt om du gör en lyckad väska eller borst1 e n, Iler kl~dniog, du cli5rför skall ta ett laka-] och stSilla.
ut den p &amp; Vass- eller Drottning- röra,s i niiiist 20 iiiiii.
rnannagya gatorna och s &amp; v %nM skyfall sv lr~pparslant.~r a.r$etas j, varefter, ritorne varligt iskäras med 7 1.
3 arbeto och clh komma hans niedm5inniskor at1.
n.
Darofter p a ~ l d a s andra hitlfteu pfi.
betrakta lians verk med st,örxe tillfredsställelse; amma satt.
D &amp; tArtorna kallnat lagger man Nu ha, vi allts8 komuit t.ill ' klarhet i tvi iem o ïanp &amp; varandra med n&amp;gon sylt emellan.
punkter.
Först: intet arbete bör vara s &amp; be Kelst av amlen.
Om m a n har, bestrikes tArtan skaffat, att clet s&amp;car den arbetandes sjalv med vispad grädde ovanph.
.kr .inicket god respekt.
DärniLit: allt arbete bör förr elle till kaffe eller till ef terrat-t.
senare ge gladje Bt den, som utför det.
Int~ st %ndigt, f örstils; Icanske att den.
.
hinduisk En g&amp;ng läste jag i en kyrklig tidskrift hru snidsren hade haft att snida manga trhkig priisten ta.ckade sina församlingsbor f ö r ' att de och ointressanta saker p5 sitt verk, men ha hade sopat, skurat, dammat och tvilttat fönstren brydde sig.
ej om detta, t y när arbetet ble i kgrliiki.
Arbetet hade ut.örts ' utax?
betalning.
helt avslutat, visste han, att bilcle han OS Vad si %ger Ni om det?
.Tank er alla dessa hans omgivning skiille kunna glädjas &amp; t de herrar och damer g8,en.de till sin fönstertoiiht- SA skola vi ocksil ha .det i det soc ', ialistisk ning och skurning, utan n&amp;gon ersattning.
De samhället, d &amp; vi fabricera v&amp;ra varor till nytt utförde det (s &amp; laste jag i tidskriften) som ett.
Bt ' och nöje och ej som nu till största möjliga roffer.
%t Gud,. "
I f örtjänst p &amp; dem.
Xiir ungdomen ' d &amp; har slut: Där se ni, att visar man bara folket ett as- &gt;h s i n skola 0c.h sina praktiska kurser, skall vr betes stora och höga mening,.
&amp; öra de det penna, Iiimde vi 15th i tv &amp; kolumner sloiva C) ch en bli satt till clet arbete, som passar b5 garna, De fr&amp;ge dA ej stort efter om arbetet .upp arbete.
som %r vart att utföras, och ar- f ' ör hans krafter och anlag - jordbruk, ind bete, som gr oytirdigt, diarför att det icke för E t, mekaniskt arbete, sjukvtixd, körsyss11 äs rent eller ej, ty alla vilja g * na tjäna ett stort ändambl.
: hiilsa, och vlusignelse med sig för silmh5lLet.
) ch vad det nu a l l t kan vara,.
Ingen slcc Mr ~ i i d l e y Xidd, ' som l5nge vistats bland Naturligtvis v e t liven jag, att det 0ft.a ej &amp; r 1 pli arbetslös.
Lilisoni vi ha en jordbriilrsn kaffrerna i Syd-Afrika, säger, att de unga kri- 15th atb viilja det arbete, som ger den tillsiick- l nister och till och ined nu under kriget (garna diix neze ej vilja slA gräs eller ' biiraved.
liga bataliiiugen, utan man fhr taga det arbete, bmmunitionsministe~:, s &amp; skola vi d &amp; i det so- Det, Six0 de för högf ardiga till.
som bjuds.
Men ett litet steg %s aRUtid vun- l cialistiska samhället he en byggnadsminister, Men s &amp; en dag sprang en budbiiraxe om- net med; .~tt, vi fr8,ga oss själva: n3.r mitt ar- l en skeppsminister, en f ödo &amp; m13 esminister, en kring i kaffrernas land och ropade: beta ett medel.
till.
h.$.lsii och \ - iilsigne ' lsa för gruvminister, en järnviigsminifter o. s. v. Och &gt;Krigme, ni äro alla Lallade att p &amp; kun- stmli; i; llet?
r Det blir flera le- i ~rbete skall berecl:is alla.
gens mark 319. hö och f d l a trad!
B Mr E.
B. Havell.
som liar bott i Indien och t d e anleten d &amp; i 1:mdef; än det, aJT nu.
Då, samlade de sig alla i sina regemente11 stuclerat a.rbetar.na.s liv dLr, berät.ta1: oss i sin Men d &amp; kanske nå,gon sur persorl reser sig och thgade glada iv&amp;g.
Varje krigare tog sin att 11lii.
en sniclcare upp och säger:, Vem skall d &amp; utföra all ' bok ~ I ~ d i s arkiteliturr k yxa eller lie och arbetade under dc &amp; heta &amp; o- eller skulptfir skurit u t &amp; t vacnlceeï orn.mrient rengöring och gödsling och dylikt ?^ lens str8lar.
.Var och en var stolt över att fD för en dörr eller ett fönster, sh tager han en Denna person vill jag svara, att jag liar sett arbeta för kungen, även om arbetet utfördes mhniskor, som varit glada trots ett smutsigt utan bel.öning.
hälsningstal samt deklamerade.
Vida- arl~ete.
Eiktigt glada and &amp;!
Du liar: val, s % En dag skola vi tänka om mänskligheten r e förekom sHng, musik, kaffe och dans vii1 som jag, sett mödrar tvätta barn oci som dessa kafferkrigare tankte om sin hiirskare.
kring julgran.
Den basta stamning barnklkler, som varit allt annat än trevlig:.
Varje medborgare skall d &amp; gladjas At att f A rAdde.
Som avslutning sjöngs freds- att taga i.
Men eliuru mödrarna ej tyckte on.
asrbeta för samhiillets basta.
sången av fruarna Lind och Jansson.
smutsen, älskade de likviil arbetet, det &amp; r det I som gör skillnaden .. Flera nya medlemmar skrev0 in sig.
1 l I I l.
1 - - p.
__. ---. -- .. - ' l 8.
- i ~ ~ 8 8 ~ 8 8 8 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ p ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 8 I ~ 8 ~ ~ 8 ~ ~ 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 ~ 8 8 I ~ 8 I I 8 8 8 I 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 ~ 8 8 8 I 8 8 8 8 8 8 I I I 8 8 * 8 ~ 8 I ~ ~ * ~ 8 I 8 8 8 I I 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 l 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 ~ ~ 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 ~ 8 8 8 8 ~ # Q: H i n o m avdelningen ' för Gossar och Flickor i alla åldrar.
J- f T Besök vår moderna Fotografi- Atelier.
- 1 Finare Flick- och Dam- Prima, ~ e e i l a varur.
Bililgrr, bestamda priser.
i
