# ID: svediakorp-per2423
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,771
# sentences: 897
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING " (12:te Brg.)
N:r 11 Novemer.
Utgiven av Socialdemokratisk?, Kvinnornas Centralstyrelse.
Prrnumr * aHons#ds: 1: 80 pr helt ar, 90 6re pr halvt och 45 6re pr fjärdedels Hr.
Ltisnummer 15 6re.
Gryning.
Utan att hemfalla At deklamation kan man val vaga förutsph att för vart politiska liv det nu ekall gry en ljusare tid.
Visser- ligen gea det ingeii anled- ning till niigra lyckokänslor; laget är ej sildant överhu vud taget och företeelsen att ha socialdemokrater i en liberal ministär har ju upp- statt under trycket av de bekanta orden fran ~Bunga- skolan,, att man gör icke det man vill utan det man bör.
Men man vagar nu Atminstone med visshet tro att várt läge i avgörande viktiga punkter ej skall bli värre för var dag.
Nagot som var det enda man med siikerhet förut visste.
Och att högern ej längre är herre i landet, det behöver man bara s18 upp vilken.
högertidning som helst för att förat&amp;.
Aftonbladet hop- pas dock, att &gt;eländet ej skall komma att fh fortgh s &amp; 1äng * es.
En from önskan, som tycks som skriven för Af ton bladet själv!
FUR DEN I / I Redaktbr: sT ' ömmo ' ssa " A l h.
Tel. K.
41 1 1 JUL ' A Stockholin 19 17, A.-B.
Arbetames Tryckeri Morgonbrisp expedition i SIGNE SVENSSON, Ailm.
Tel. 244 36, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser A sista sidorna pris 15 6re pr mm.
I 1917 Om man hoppas pli en ny tid efter detta s &amp; är det ej därför att man av det liberala partiet tror sig f &amp; ut mer än det bestämt sig för.
Men till högerförhopp- ningen i våras vid behand- lingen av den &gt;skändliga 40-gradigar, att det ej skulle bli brhttom med nAgon re- viaion pil det området, sva- rade det liberala huvudor- ganets redaktör och ledamot av första kammaren, att endast dårarna bygga broar av is om vårarna och han tillade verkningsfullt: Nu är det vår!
Och v %rflödet kom och rev upp den hopp- fulla högerbron.
Det hjälpte ej att en Srygger iivermo- digt högljudd hjälpt till att hamra den.
Men lika dhraktigt vore det väl av liberalerna själva att tro, att laget nu skall komma att bli status quo.
Lavinen har börjat rulla och den kommer nog .att sopa rent hus med atskil- ligt i världen innan den slutar.
Om författningen har emellertid valen stått .och i dess tecken är ockeh denna
2 - -- ministgr tillkommen.
Nar vi därför i övrigt val som snara resultat av vakt- ombytet f B nöja oss med, att det Bt- minstone ej langre reformeras baklänges, så ha vi dock hkr en faktisk reform av betydande värde att vänta.
Alla veta att på programmet ocke8 star: politisk rösträtt för svenska kvinnor.
De flesta svenska kvinnor veta, att na.r den reformen kommer till dem SA kommer den Atminstone ej som ett brev p &amp; posten.
Och det kunde vara tan- kande människor värdigt &amp; tt erkänna detta och att aven aktningsfullt erkänna vilket mödosamt, otacksamt och förhiinat arbete som ligger .bakom.
Nå, ingen tror val på allvar att nhgot sådant kunde intriiffa i vårt karga klimat!
.
Det kommer i stallet att hagla: D Var s i god och kom nu med edra underverk1 Rikets herrar vänta.
Ty rikets herrar komma att halla ögonen pá kvinnorna da.
I synnerhet - de rikets herrar, som nyss i en tidning har i Stockholm proponerade om en sarskgd sparvagn med ovansthende pB- skrift: För Rikets herrar ..
Det ar sidana som man lika väl skulle kunna kalla rikets välklädda knoddar.
Nar ironin kommer frAn det.
hållet kan den därför tagas med jämnmod.
Bittrare kommer det att kännas att möta den frhn de egna.
Och vi kunna endasi svara, att de ej ha nilgon ratt att be- gära mera av kvinnorna En de ~jälva kunde prestera vid sitt uttrade i de1 politiska livet, ja, ej ens s &amp; mycket, Ty inte ena starten ar nligonsin den .samma för de bada könen.
.
om ocksh den stora massan ay män pingo u t oskolade i praktiek po litik e % hade de, liksom den stora mas.
san av kvinnor nu, en levande kanslr av, att de visste skilja p &amp; sanning ock.
logn, på politik Eom var dem till hjäll och gagn och p8 den, som varken hadc öga eller öra för deras betryckta stalla ning.
i tillvaron.
Och lika visst son det politiska ansvaret kom att skolt mannen och skarpa deras omdömesför mhga lika visst kommer detta att bl fallet med kvinnorna.
Ha emellertid mannen haft ett har arbete under dessa hr, sa komma kvin norna att få detta; i ännu högre grad Och arbetareklassens kvinnor i synnerhel Ty därom rader intet tvivel: i socia och politisk skolning st8 de borgerlig röstrattskvinnorna langt, langt före ocl över.
Detta beroende dels ' diirp&amp;, at d e haft helt andra resurser for sin agi tatoriska upplysningsverksamhet och hel andra och talrikare krafter häri an en MORGONBRIS - - p tt tillgh.
- Dels och ej minat darph, att e flesta av dem 6th ph en sa mycket ynnaammare ekonomisk niv &amp; an vllra vinnor.
Hos dem ar det politiska in-: esset levande att söka överallt: unga ch gamla, gifta och ogifta.
Hos oss ar det mest hustrurna, de nder ~ m á och nedtryckande f o r h ~ l l a d en existerande arbetarhustrurna, som Itt hiilla de sociala och politiska in- cessena hos kvinnorna uppe.
Att detta tress se and8 lever och regerar sh pass, m det gör ar därför ocksh dessa upp- ffrande,.
outtröttligas heder.
Ty de ha j smil svårigheter att övervinna.
Ett nedsláende faktum ar, att vi j tort sett sakna de unga och de ogifta, vinnorna i vára klubbar.
Att ná ' dem ch hos dem ingjuta intresse för det ~olitieka livet sker helt visst genom tt först och främst fackligt organisera lem.
Insikten om det nödvändiga av rganisation för att överhuvud taget radda ig frán total undergilng i dessa tidei ycks verkligen ock &amp; ha vaknat.
Det r det första steget.
Till det andra, ntresset för klassens och det helas väg,, r steget sedan ej l h g t.
Men det for.
Iras arbete och uthallighet, nágot som rbetets kvinnor i allmänhet e j fhtt at4 rammande för.
Och da vore det val ~cksa hart om de ej skulle i stort kunna brestera dessa egenskaper nar det fak- iskt kommer att galla dem sjiilva) et brukar ju heta sakam den, som gel ner an han.
har,.
.
Man kan väl ocksi aga skam den, som icke ger det har bar.
Och det firns helt visst tillgllngsr hol le svenska kvinnorna b e n.
Ingen ini ierad betvivlar det.
Men - v a d 81 räl kämpen värd, da rosten tar hani; värd och sorgen tär hans hjärta!, Morgonbris första sida har denna gánl digot som konstnären kallat.
Padan) et kunde ocksh heta Gryning.
Mar &gt;lir stilla och full av andakt inför desi ikönhet och stamning.
.
Bortom all ' fasa, sorg och nöd, var r å s tid aölar sig, gryr.
det val nAgot Vi få ej se det, v&amp;r generation ar e id are mottaglig, men just dess blind:) lycka skall skapa plats och rum ocl ordmán för, en annan tid.
Dat ar pär lan, i musslan gömd.
Tag den till dit öra och lyssna!
Det a r musik frhn e: värld som du anar - ty in i det lar det skall du aldrig komma.
Det ä a t t vemodigt bud8ka.p från det stark Horn skall till det brustna som ville.
Fruarnas problem.
I D.
N. har eii langre tid p5gatt.
en .isk~issioii om kviiniian i hemmet och tom.
I deiiila fråga har författmin- a n Anna Leiiah Elgst~öiii gjort ctt iiigre iiilagg under ovanstående ubrik.
Vi aterge här] lagra brott- tycken ur artikelii.
U1nderfij~st2t.t har diskussioneii hela iden .rört sig om de.
bast situerade: lasseriias liemniasittaiide fruar.
Men Ian har aldrig klart sagt ifrån att så .ar.
Vilket det hela dock hänger p %, om jag strax skall visa.
Därför har disk~issionen också plan- öst vacklat hit och dit, helst som per- onliga utfall, enligt det diskussions- skolade svenska folkets vana, icke akiiats.
Sirskilt ha friiariias försva- are använt en syiinerligeii frän ton -,: anske i någon mån beroende på att de de s jalvf örsör jandes anfall spårat ra.nvordnad, mot det husliga a.ibetet.
.
) ch måhaiida kunde också de sjalvför- örjande klarare ha markerat att de eke hyste skuggan av någon inissakt- ling mot hemsysslorna eller arnågo lem mer an t. ex. kontorsarbete prede- timra till andlig slöhet.
Denna miss- anke skulle kunnat ~indvikas om de rån början preciserat att anfallet a k e gillde husligt a r b e t a n d e: vinnor, utan b a r a ' ' f ina.
f r u a r ' ', om dc sjalvforsörjandes lätt spefulla erm lyder.
Alltsannmaiis a r bara avundsjuka!
' yclrs ha varit försvararnas tanke om mgreppets orsaker.
.
- Nej - men dä.remot säkert - rival- ' '.
; kap!
Hur ofta h a r jag icke hört mcdel- iveiiskeil .yttra siii skräck för sja.lvstäii-.
liga, oberoende kvinnor!
" Gud.
bevare nig för en intellige.nt kviiiiia till m t r u ", sade senast haramdageii e11 mg, duktig jurist (besynnerligt nog lyss skild från ett sött litet v&amp;p) .. På iiktenskapsmarknaden stå.
oclrså le s jalvf örsörjaiide, trots sina större nojligheter till sammant.rä.ffande rhed; if taslediga niaii, i allmäiih.et sämre till in f Amilj eflick oïna, vilka icke " tra.ngt sig in p % mannens om.r&amp;de7 ', iiej, ha ~ a f råd t att sitta hemma och vänta p % " den rätte ", för att, då han kommit., iutomatiskt slappa alla eventuella in- tressen de liunna ha haft (det ar dar- för mannen med sin karaktäristiska ge- neraliseringsförmåga anse att i n g a kviiiiior ha verkliga iiitresseii) och för- vandla.~ till den viilgödda, apatiska svenska frutyp som jag for niiii del fin- ner synnerligen ledsam., icke minst som expoiieiit för den svenska genom.snitts- mannens andliga nivå.
Ty att den ar låg h a r nog en del att saga visavi fruarnas slöhet (som ju nu ar ett erkänt fakt~im., eftersom även de vilka försvamt den som andani %lsaiilig kara darmcil bestyrkt dessexistens, vd- k m.
vi.
allts5 blott.
ha att dtgg jfrzn, a gn ' aaidc.
hcl a v5.r iippinii,rksaml~cl;.
; .t ' ', ' a
MO ' R ' G-ONBRIS -- ' orsa1~ern.a till och den eventuella lös- niiigen av detta fruariias problem).
Men ä ~ e l på l 1ivet.s a.ndra omr %den bli cle s j alvständiga, ensamma kvinnorna, de sjä.lvförsörjande i sin ka.nip för brö- det, de socialt nyttiga i sitt reform- arbete, ofta skadade, handikapade och missf örstådda genom den triumf erande tillvaron av ' ' .hemkvinnorna ", av vilka jus t de ledande niä.nnen f öretradesvis äro omgivna, därför vanda att betrakta deras för alla yttre problem skyddade tillvaro som den enda livsform vilken tillvaratar kvinnans värdighet och icke ar en förolämpning mot de höga livs- växdeil hon som fami1.jen.s vakterska re- presenterar.
Jag tycker alltsil inte det är underligt att de sjalvförsörjancle s8 gott de kuli- ila försöka peta upp i ljuset det faktum att dessa livsvärdens.
höga namn of ta.
lagga hyende under lättjans och själ- viskhetens laster.
Och icke heller mark- viirdigt.
att deras försök väcka rabalder p &amp; alla de håll dar fina fruar.
leva högt p5 sina mäns dekorativa viaskepelse om det husliga arbetets allt uppslukan- de mödor.
Det ar ju syiiiier.ligeii lätt att avslöja dessa fina fruar, som flter en dag av pïovnii~gar hemlighetsfullt ta1.a om hur mycket deras hem ger dem att sköta.
Det faller ju i ögonen att kviiinans stränga specialisering till endast hus- moder har fortfarit långt efber sedan.
förhållaildcila bland de bättre lottade gjort den onödig.
Mannen äro icke längre blott jagare och krigare, men.
kvinnan star i stort sett kvar .i h %lan vid lägerelden mitt i sitt, elektriska kök, dar m.askiner p &amp; iiagra minuter åstacl- komma vad kvinnlig arbetskraft förr!
behövde timmar, ja, dagar.
till.
D &amp; kunde man kalla kvinnan arbe- tare i sitt hushåll - ii u är hon det ännu om hon sköter d,et ensam eller har många ban1 - arbetarehustrur och an- dra fattiga kvinnor äro det alltjämt.
Men p8 alla aiidra håll.
ligger den husmoderliga arbetskr af ten i trade -- något ~som de självförsörjande visat sig mycket ' livligt medvetna om.
Intet att undra pZi heller - av egen erfarenhet veta de vad arbete vill säga - de för- s t a a t t en husmor med Iiit oss säga 3 barn och 2 tjänare icke k a r1 med en- bart sitt hushall och sina barns.
vard fylla en förnuftig arbetstid.
Till ytter- mera visso kanna de inom sin egen krets m.hga hem vilkas härskarinnor sköta sitt kall, som läkare, journalister eller skådesipelerskor, utan att deras herrd.iv tycks lida.
det minsta därav.
Att det jämsides finns aiidra hem där husmödrar med samma antal tjänare och hemma hela dagen ändå alltid tyc- kas ha fullt upp att göra betyder ingeii- ting.
Naturligtvis k a n man som de fylla dagen me.d att " överinse " .sitt tjänstfolk halvt ihjäl och varda sina barn sjuka.
Men var st %r det skrivet att icke en viss norm, nyttighetsnorm, bör galla aven f ör oss kvinnor 7 Varför skola s %- dana kvinnor ffi rentav berömma sig av sin brist p % orgc7,n.isatioiisfö~111&amp;ga, som hails iigasideriitt till hustrun, som skall de ju göra cia de motivera sin apati för leva för h.onon~.
soin han 1.ever för sta- ytterviirldeiis a u a ' brännande frågor t en.
Keii ja.g tror det icke.
Lika väl som med att " he.mniet tar hela deras tid " - och därvid sätta upp en min som hans i gamla tider absoluta äganderätt mönster för sitt kön - när.
det blott till banlen blivit kringskuren av sam- behövdes en förnuftigare arbetsiildel- hället, som nu, om han missbrukar sin ning, litet mera vilja och 1rra.ft föl.
att fade.rsniyndighet, tar dem .fran honom - helt enkelt därför att det insett att hemmet i c k e skulle göra s %!
EnqiGten har i själva vesket myck,et det ar till dess fördel att t a v %rd om intressant visat dessa tv % diametralt barileii = framtiden - likas % tror j ag motsatta uppfattningar av aktenskapet, att deil nya, hårda varld vi dunkelt hemmet och f aqiljen och av kviiinans kanna skapad kring oss - där sysslo- löshet blir ett brott, emedan tillvaroiis st allning har i varlden ..
Den ena sidan, dar maniien varit tal- ateruppbyggande behöver alla armar rikast representerade och vilkeii för- - också kommer att tvinga frani kviii- svarat fruarnas slöhet, har därmed vi- naiis frihet .och ansvarighet, därför att sat ' att den ser saken på det gamla in- den behöver henne som.
samhallsarbe- dividualistiska sättet, son1 en iiirattiiiilg terska, samhallsmoder.
Egentligen iir jag icke radd för hur för mannens äganderätt till hustru, barn och bohag, en liten varld i varl- det pr0ve.t kommer att utfalla.
Se bara ut i viirlden, till de krigfö- den, lösryckt från allt sanimaiihang med samhället, .existerande blott för rande, dar det redan begyiliit.
Vilka oanade krafter tillva.roiis nya, hans och hans.
karas skull, en oas där han h51ntar den vederkvickelse hustrun stränga fordringar pressat fram hos kviniloi.na - hur de liksom hoppat över lever för att skänka honom .. F ' ör en slidan uppfattning kan det te flera århundraden och - dessa nyss sig som en dygd, ja, plikt för hnstruil oansvariga varelser, ägda av den indi- att dldeles absorbera sig från ytter- vidualistiska f a.mil.jen - helt plötsligt världen, och ingenting motiverar där finna sig till ratta som medlemmar av hennes ansvarighet inför n %gqn annan ett allt genomlöpande samhällssystem.
Denna förvandling har icke gått för an hennes lilla avstängda världs herre.
Men lika tydligt som forsvaret talade sig utan slitningar.
Breven från slryt- ut f an denna åldriga ståndpunkt, talar tegravarna avspegla redan geiiom- ur de s jalvf örsör jandes anfall den ny a, siiittsmannens iingslaii f ö r att ' hans sociala synen, på aktei1skape.t) hemmet plats i kvinnans iiya varld icke längre och familjen som ansvariga inför sam- ar den gamla, allt dominerande - hans hället - en uppfattning som icke tar saknad av det gamla, passiva, romaiiti.
bort ett grand av den gamla uppfatt- ska kvinnoidealet är stadd i döende - ningens poesi, nej, bara fordrar m e r a, den gamla världen före kriget.
J a g tanker han får lära sig undvara vill ge lycka icke blott at själviska, eii- sidiga människor, utan en högre och allt det dar, många oromantiska och vackrare lycka åt starkare, vidare, individualistiska stämningar.
Jag tror varmare sjalar - som berövar mannen vi litet var f % lära oss större ' kontroll hans fatala nimbus av slavägare och över vår egen föreställningsvärld, min- ger kvinnan mer av ansvaret, sätter dre klemighet med illusioner och fördo- henne för sig själv med nya plikter, mar, mera alctn.ing f ör de velikliga livs- icke liingre blott mot sin egen familj, värdena än vi varit vanda vid i deii utan i y kraft, iiy kärlek mot den stora gamla, oklara, tumultariska varld vi familj varav hennes egen blott är en sakta se förvandlas kring oss.
AniiaLenahElgström.
lank - samhället.
Aven vi i var vrå av världen ha fat- tats av denna rörelse framat mot all- männare samhallssolidaritet, mera lag- bunden ailsvarighet mellan individerna 8, ena sidan och staten ii den andra.
Men före världskriget hade Europa icke kommit liingre än till att kröna in- Göteborg.
3ividernas plikttrogna s j alvupp givelse På möte den 2 oktober diskuterade klubben under staten med ett.
ö~e~rindividualis- tislct statsideal utan skyldigheter niot f rå.gan: ' Ska11 bryggeripariiiien taga 17,000 annat än sin, det ar sina styresmans, ton spannmal nar landet lider brist på brö ' d- Efter ett anförande av.
fru &gt;Nelly sina härskande klassers makt och ara.
säd?
Kriget har visat ihåligheten, omöjlig- Thurfng gjordes ett uttalande, vari .sages heten av denna ståndpunkt, vilken blott bl.
a.: Ehuru svenslra kvinnor säkerligen a r en förirring på utvecklingens väg hellre sett a t t varje kilogram korn användes fram mot ett demokratiskt ansvarigt till utdrygning av våra knappat tillmätta fö- statssystem, dar, likaväl som staten doämnen, vill dock Göteborgs social ' demokra- äger sina individer, individerna aga sin tiska kvinnoklubb ej motsätta sig a t t brygge- rinäringen tillåtes använda importerat korn stat.
Det ar ju möjligt att frågan om kvin- samt tilldelas ett mindre kvantum inhemskt ' nans plats i denna stat kan raka in p &amp; sådant, silvida därmed undvikes arbetarnas dylika irrvagar; kanske kan man för- avskedande, och under f ö r ~ t ' s ä t t n i n ~ a t, t där- ena statsborgarens nya ansvarighet ut- av tillverkas endast drycker med högst 2 % ht med hans gamla oansvarighet inåt, volymprocents allroholstyrlra. '
' f rån kvinnokhbbarnas arbetsfält, j), '
Partikamrater!
.
Nu är tiden inne att förvci:lrI.iga clc bcslut, so111 fattades % lcoiigresseii, bl .. a. en agitatioi.isvecka för liviiinorna.
laii- det rniit.
Det ar ju s % att det g i r sil 1.a.tt att sitta p % en Boiigi:ess och fatta beslut, nmi clet &amp; r inte alltid lika latt att oinsätta besliiteu i haiiclliiig.
Dar- till fordras inycket arbete.
Men vi organiserade kvinnor äro j11 dess 1) atti:e vana vid att inte f 5 ligga p &amp; latsiclaii.
Fast.511 saiiiiiiigen att saga är det nog frestande just iiii att slöa till.
Matffrå- gan tar alla vitra liraf ter .och t,y~iiri alla våra ta.nlraï i aizspr8k.
Och matfriigan %r just ej iigliad att ge flykt och lyft- ning åt våra talilrar.
Tviirtom, clen rent av drar iier oss.
Men mot detta maste T T reagera.
~ Om 11i ocks % inte helt lwniia frigöra oss f r h i omsorgen om morgondagen, sa lat oss dock försölra sr2 gott vi kuiii~a.
Vi ha en allt för stor niissioii m o t framtiden att fylla och därför går det inte a n att alltför mycket lata sig fan- gas av nuet.
Vi ha allt för m %nga fr %- gor av vikt, som vänta pA sin lösning, för att vi slnille ha rättighet att siöa till.
Tank hma p3 v %ï ganila röstriittsfrZ- ga, som a l l t j i h t ar lika olöst.
Eii massa försa.kringsfr~gor av alika slag.
frAgor, som vara En h d del lromni~~iiala obligatoriska yrkesskolor o. s. v., för att inte tala om mat.£rågan; soin dock tanken ej kan slappa.
Men kanske slrall just denna svsra tid lara oss att 0i ' dn.a den på ett förnuftigt satt.
SA ar det ju oclrs % skolfr %gaii.
~ e i lrriiver i nog sitt arb,ete iiinaii den löses.
.
Vi lrunna inte f &amp; vila, vi niaste allt- jämt se ' framat och uppiit.
Det går inte an att .slappa taget.
I stort sett h.a vi lrvinnor ej vunnit s % stora positioiier.
Och varpii beror det?
Äro vi för oslro- lade?
Eller för blygsamma nar det gal- ler vår ratt?
Eller Er maii orattvis mot oss?
Kanske alla d en da gäller det för oss att röd.ja undan de hinder, som stå i d r vag, av slag de vara ma, och nied medel,.
.
som arbe.tet skall lära oss.
Nar vi nu gå att2igiia en hel vecka %t agitationen, så lAt oss d &amp; göra det med liv och linst och ej lämna någon n1öd.a osparad.
A.
F r.
- !Den sista liloekri ilgningen.
Det riiiger till helg och till dagens sliit.
-- Nyss soleii brann över röda ljungen.
nu %r den borta, av f: % bes,jungen.
Och jorden mdiis sin S r n ~ r t a ut.
.
.
.
Det ringer till .bön och till virldens slut.
.
Nyss mftktigt skön lyste snillets gavs.
- Den dng i dag alla värden sova, som ej hr friindsknp med blod och krut.
* * ' \ * E n hfick av vita dalior f r a n ~ f ö r Iiamnzarfönstïet sttlr.
.
PR trappan sitter mor med kniippta hiinder.
%Ja, ja, far, i natt har frosten varit svik Ilen den var and5 barnihilrtig clen tog ej en A t siinder.&gt;.
.
.
.
.
.
F a r bryter ömt en blomma, av di&gt;cleiis vinge kysst.
- &gt;En frostnatt blott och all din figring svunnen Ja, hur kunde du vii1 veta, om lyclran tala tyst, nBr sorgen med ditt liv var ihervunnen.
.
.
.
.
.
.
.
.
Men, hör du klockor ringa dc följa dig dit rit.
Din vm den sista grav, de ringde samman.
I landet nu metallen för frid och Giid iir slut De11 offras s k d l och segra si \ till sist i vanvettsflamnian.))
.
.
.
.
.
ringa alla klockor och tystna pR en ghng.
Kanhiinda a t t de lyss till vtlra böner.
Dq mor, vad tror du viil om den kyrlioklaekn~ ~&amp;lig, som ljiiclar: jag skall mikdn edra söner?
Nit Yiil Sr det sista gången, de ringa helgenlA1.
Och aldrig mer för oss de sluta dagen.
Men visst jag tror, slut det fir med krigets jfittebal och pik en viirld, som vill o.ch blir bedrngen.
Dii höstens vita blonimh, som första frostriatt tog, jag kiinner ömt för dig och för det svaga.
IIIeri högre dock jag iilskiw den, som iin i diid ' en log och l~oppncles av liv och framtid taga.
Det ringer till pingst, hiinryclrnii~gciis tid, d e t doftar hv liljor och vallmon brinner, Din sorg av i ghr i e ' tt glitter försvinn@.
I nngclomens !Ar, i vtlrdngens stlid!
.
. '
Om.
ett medborgarhus inotion erar borgmästare Lindha.geii i Stockholins stadsfullmäktige och föresNi tillsattaii- de.t av en kommitté, eller - anii.an fuiik- tion f ö r realiserande av ' det beaktans-.
.
varda uppslaget.
.
.
Det ringer- till kamp i en ljusare värld, - .dör döde-n ej lurar med vanvett ' och fasor, den k@,nlpan ' da ' ej sthr i armod och trasor.
.
och ' offraFsitt ' blod, d i r h a n knappt har en ' härd. '
M ' ORGQNBRIS Littera tur.
Partivän Miina Sillanpaa Inga Nalbandi5.n: I n i n a t t e n. från ~ e l s i n ~ f o r ä s r f. n. på besök: B i l d e r fr811 A r m e n i e n s Stoclcholiii.
Fröken Sillaripaii, som al u 11 d e r g å n g. Lundberg och Olzons medlem .av f inslca 1aiitiia.ge1.i sedar förlag.
.
190.7, a.r har i egenskap av 1edani:ot al Så m.ånga underrattelser ha natt oss statens lromnzissioii för huslig ekonom ' ont blod o ch tårar under världskrige t och, studerar vart centralsköks funktio.
och så.
f örintade hava vi blivit själsli- F ö r oss ar hor: ner och ~~i~ganisati~on.
gen av att vi intet kunna göra för att.
annars mest Iriilid sZisonz d.eii, vilken åi hjalpa, att slöheten börjat få tag i oss.
1898, alltså för snart 20 $r tillbaka, tog Den, son1 vill bli uppryckt ' ur slöhete~i ' initiativet till bildandet uv Helsi:n.gf.ors igen, och so111 åter vill känna sitt tjä.na.riiiiieföremiiiig, ilar hon ocksa sint; h jarta lirympa saniman av sniazta; niii.
tit soni ordföralide under alla dessa %i.
den lasa denna bok.
Dess hem, som nu förfogar över et1 Förf attarinan ar daiiskf ödd, anka.
.
utr; ymine .av 14 rum, tjänar som tilfal.
.
.efter en arn~enier.
Hon onisatter vad i In i natten.
.
lig bostad f ör platssökande t jaii.arin hon vet i skisser i ~sl~ön~itt~erar forin ... nor.
Avgiften ar 38 öre pr, dygn.
Uii- Brandes sl.iriver daroni:) I små f ör- ' der s.istförflutim år t.
.ex.
togs det i m., tra.f fliga b eratt elser, son1 htilla sig helt, spr.åli: av 1,300 platssölrande.
Heniinei t.ill verlzligheteii, har 11011 lyckats giva.
t jaiistgör aven som f örniiedliiigsbyr&amp;.
en förestiil ' lning om det martyrium som en gång fat1 Av staten har.
under världskriget; ett av jordens alii- ett anslag på.
5,000 mark.
Av staden, sta kulturfollr har lidit - - - det ar ' koniwuneii, ha.r det da.renzot ett Aïligl en lwinnas bok, har därför sin styrka anslag av 4,000 msrlr.
Sista lantdagen: att skildra det passiva.
Det ax en begärdes, f ö r cz t t 5iiiiu 111er.a li~iilla ut F r f n och ined n5st.a ar hava vi s %le holr icke o111 handling utan 0111 kval.
vidga henmets utniärlrta verlrsanihet, 3es att tillse att 15nzpliga.st möjliga per 3feii i sitt slag ful.1aiida.d. "
ett anslag fran staten p &amp; 15,0,00 mark, 111aii p %isi.iiicl oin cleiz I företalet soner b1.i-m utsedda till bailiiavhds ' Ansökan; bifölls, nlea nar d,en nu.
: ed statistik soin d r a efterlcon~nzai~de kan- de politiska förhiUlanden, soin för nar-, man.
Dä.rtill kan naturligtvis utse: ske 1ronim.a att anse soni världens otro- varande.
råda i Finland, kan 1- ~01.11111il, a t t man eller kvi.iinor.
De utses av b a r m Ligaste statistik.
.
I Englands.
blii b.01; effektueras ligger i franitidens sköte.
v %rdsn51~1.1ldcrna, vilka oclrs5 hava ati LI pp gives a.iitci.lne t ondcornna a.rnienier Sanitalet med fröken Sillanpaa kom nottaga a.ilinElaii on1 f ödelser utom iik.
- cl.
v. s. massakrera.de, i floderna ernell.ertic1 fort iilog in p2 det vanliga: av svalt 3.raiilcta elLe]: i ö~de~izarke~ila dyrtiden.
Och a r den svår hos oss s8; e:nslrnpet eller att: ~icdBonlst vänta.^.
?öda -- till 600,000.
Denna siffra ar Det ar av syiiiierlig vikt a.tt barila.
Eöï Mg.
Y &amp; I3a,triarkatet i 1Const.anti- ar den svår i Finland också .. S ~.
O har F icke f uiiiiits f ör annat aii gula.schei., aå,rdsinännen vid haiidhavaiidet av siti .iopel 1915 fick f ör£.
salcert n~eddelai-i- som kunna baetala anda till ' l5-20 mark ~ p p d r a g visa nit och kraft, men ocksi le or11 att antalet uppgick till 80.0,000.
kg., sedan aug.
n~.å.nad.
Skor .och s t r ~ ~ m - finkänslighet.
Ilet ' blir ju delvis er Eton liZ11visar o cl~.så till.
tyska liällor.
por stf2 i fabelaktiga priser och ylletyg Ich före sin arresa från K~oi~stantino- fiiins ej att ffi.
I övri.gt, ar det sfoii evolution detta a.tt för varje ut ' oni a.1~ pel 1916 fick hon visshet 0111 att an.- hos oss ransonering fl mjölk, bröd.
; eiiskapet f ött barn skall utses b a r m L a l e t r r i ö r d a d e o c h.
onz- gry13 m. m. Ransonerna tycks mgef ar ~årdsinin: hjiilp med 14d och clad föm.
;.
o iii n a, n u s t a r l&lt; t 11 a r 111 a- vara desamma, kanske med, en lite11 je niödrar, som behöva .sAda.ii hjälp, l o s i g h a l v a n n a n m i l ' j o n.
skillnad till v3.r fördel .. Böiideriia tyc; Hon sager vidaze i sitt.
företal: kas doclc vara sig lika överallt, ore- xonti:oll att barnet väl blir bevakat, ' ' f; 5istorieil, den stora n.eutrala, skall sonliga och osolidariska, fast fullt s8 i !en för mbngen, som aiiser att hon 1ra11 21-1 g h g dolruru.enterá, det politiska an- svåra soin de lära vara i Finland ar0; köta, sig sjiily: kaiISkk ett oviilkom-; va.ret för det otroliga., ' som skett.
de - eller lcaiiske man skall sagt f 3 nct intrbiig.
Omdönie behövs därför Den ska.l.1 clöm~ de skyldiga.
Och de icke vara hos oss.
ie nzedsk yl.diga.
%v iatö~mwi.
Man håller nu so111 bäst på att expe- M i n rol.1 ~in.sl~r5iilrer sig till att be- Elionomisk h jälp, silsonz utlagg f 15in rimentera med ienlav.sbröd soni en sista jag med egna öron sett och %tt.a., vacl resurs, ifall det skullle Behövas.
" Det; amhäll.et, lcoin i lagen icke till sthid, iört.
Och rad jag upplevat.
Endast skall väl vara.
n %gon näring i det ilar \ !Im större möjligheter att ffi ut bidrag ?ii liten del diirav. "
rsnarna helt lriiima limara sig av det! "
LV deii bidragspliktige.
.
Det 5.r dyrt a t t köpa böcker.
Meii: sade friiken S. frimodigt.
En god handbok.
on1 de nya lagarna con1 dodr överens att köpa deiina bok Något som 1rriget och ïevolutioa.en .illssii.iinans, ty 1ca.iiske 5iicIZi genom att haft med sig ar eiliel1,ertid genóing %ei~-: iiildusive lagen on1 adoption) &amp; r utgi- nodigt h5ll.a: nedvetaidet av det för- de kortare arbetstid i de flesta .y~:~lzen.
ren a.v Aldén.
Den kostar 1 kr.
Vi- !a.rliga som skett vaket i vtrira h järtan, Alka buti1re.r sta.nga.s kl .. 6, alla apotek l a r ~ utlcoil~nle.~ snart instruktioner för, b icuiina vi hoppas att i nigoii liten har m.an ~ai::iiar~drclsm.
' an, kl. ' 7.
Vid badinratt~~ingariia .. utgivna av Ii-.
m: t, vil- nihi il1i !dra siwgens sveda.
Mahallda .fått arbetsavtal och stii,nger kl. 8.
P2 a de, som varit med 0111 att utarbeta; Lima 1 \ iansBe ta1ika.r g % fïani.
Och om en del restauranger och kaféer likasi.
: j d e l c ~ ~.
~ iiet,asEal.lclet uia dockför de Den kooperativs aildel.sföreningen km., hoppas skola lruiina bliva till vag- kerlevaiide e11 gbng bliva gott att ' E l a n t o, soni driver .sin a.ff5r i stor edning och nytta.
leta att den va.rl.d, son1 icke kunde skala nzed en persons1 på 450 personer, A.
L..
.
ijälpa, dock lccl ined dem.
ha.r naturligtvis 8 tirniiiam arbetsdzig.
A.
L.
":; Om den politiska ~itu.tioileii i sitt land var f röken Sillanpiiii av f örståeli- ga sk81 mycket f örbehållsam.
liïnland Illustrerade brevkort .kunna rekvi- har ju heller aldrig hört till de .natio- Kristendomen är så djup, att den annu är eras från Norgonbris expedition till ner, över villca en huld ly ckogudi~ma ~först.&amp;dd i den dag som är.
och förefaller .gitationsveckan.
~lirlisli.
för de flesta Isristna.
strött sitt yni~iighets~ofn.
Priset blir 10 öre pr st.
Korten san-, Amiel.
J.
S.
- 0 ii.
las mot pastförskott.
.
.
, -. '
Oe ny a barnavårdslagarna träda kraft den l ' jan.
1918. '
a '
MORGONBRIS 6 - - -.
-- P.
Vid ministerskif tet.
- Uno Åhrén.
Rumsinteriör från utställningen.
Vardagsskonhet och hemkultur.
I Lilj evalchs konsthall, Stoclrholm, på viiggeii, blornmo~iia lysa i fönster- pagiir f ör närvarande en utställning, smygar, alla srnlitii~g finn,zs och icke soii-L det .är att hoppas skall omfattas ens burfiig1st.r äro gl ' öinda.
.
I den stora skulpturha.1len ar en rik- med stort och berättigat intresse.
Deii går nämligen efter principen att lära haltig lrollektion anordnad av bl.
a. alla och envar k o n s t e n a t t b. y g- glas och porslin.
Hiix framträder tyd- g a e t t h e in.
E11 lco~ist soin, tyvikr, ligast vad som med god vilja kan ut- inte har hemortsriitt hos det stora flcr- rättas på detta område, varom fråga är.
talet.
Ty det ar ej bara i de fattiga Pormer och mönster äro samtliga utför- heninien som bristen p3 stil och har- da på glasbruken efter mönster och i moni ar s &amp; framträdande.
Nedellrlass- färger, som äro en direkt följd av f örmedlingsbyrås heni~i~en iiied sina typiska ',, G-amla bro- Slö jdf öreiiiiigeiis ga.tsniöbler " göra ingen n~anniska verksamh ' et.
Glasbruken ha åtagit sig glad.
Isylinerhet när man betänker att utföra några godkända former för masspïrocluktioii.
Dar st3 nu serviser vad de kosta.
Mali har en känsla, när nian går på.
och prycliiadsglas i d.e vackraste former d.eiiiia utställning, att det b o r nZigon och färger, färdiga att .föras u t i lan- i delina.
enk1.a trevnad.
E n äldre dam, det till samma billiga pris som de nuva- som högt ' utbrast: ') Jag önskar jag rande billiga., men fula artikla ' riia be- vore ung igen för att lrnniia £5, bygga tinga.
Soin glasbruken gjort har Sven mitt hem på nytt ' ' uttryckte siilcert skett på andra håll.
Kakelugnar och.
kalrelugnsspisar av .gammalt snitt och mangas tankar.
i Allt ä r diskret, form och färg, allt ar ga.ni~nalclags, lätta lasyr,er ha med för- lugnt, stilla och stilrent.
Att en eller medliiigsbyråiis.
h jälp fabricerats vid Klockorna p8 aniian interiör verkade tung och mörk ett par kakelfabriker.
berodde uteslutande på den artificiella väggarna a r o aven resultat av samar- belysningen.
Det lcändes som att bo åt betet meallan f abrilrant och förmedlings- norr - och att göra det vet var och en byrån.
De nya tilltalande spisarna li- ar detsamma som ohälsa till kropp och kaså.
Överhuvud ar förhållandet det- sainma rned alla lösa mobilier i runisiii- sinne.
redningarna, med undantag för möbler-.
Syftet med denna utställning ar dels na, att artiklarnas tillverkning, billiga a t t åstadkomma ett höjagde av de tillverkning, verkligen pgbörjats a.v fa- inåiiga små hemmens trevnad och ' sköii- brikerna.
het, dels att sa kra.ftigt som möjligt 9 stimulera det samazbete mellan Det är ~ a.
~ d a g s s k ö i i h och et k o 11 s t o c h i n d u s t r i, varförutan en sådan skönhetens demokratisering h e ni k u l t u r över dessa interiörer ur ekonomisk synpunkt slrulle bli omö j- och det är detta vi behöva för att härda lig.
.
ut med det, om m.an har mod att se Vid arkitelrtens Sida har d e speciella sauiiiiigeii på nara håll, i sig själv så husliga saklruiiskapen verhat.
Strävan har oclrsa gått ut på att även i mnåsaker trista livet.
Icke för de tunga och ge illusion av bos.t.ad.
Klockorn.rt picka svara stunderna, .ty i dem ligg &amp; det ' Vunnen seger.
Det är rned känslan av vunnen seger man nu ser socialister taga plats i n &amp; ' nistaren.
- ' A.tt det Kr folkets röst, vil- ken genom valen fört dem dit, fylle?
oss med så m.yclret st.örre tillfredsstiil- lelse, d å valresultatet är alldeles sar- skilt alit.ning vart.
~ l e f t öretogs ju uii- der svara tider, vilka lätt kulliiat med- föra slö resignation, men vilka i stal- iet sporrat folket till en stor kraftaii-.
strängning.
Uppgiften f ör socialister i ministären bör därför lruiina bäras lät- tare, uppburen som den ar av folk- önsk1iingarn.a.
Den första liberal-socialistiska rege- ringens programförklaring upptar ut- talandet om nödvändigheten av att.
ge- nom en klart ~d~ernokratisk politik söka samla folkets a.lla kraf ter i genieiisaiiit arbete för landets väl.
Att .s &amp; skall kunna ' ske.
hoppas vi .. Att lrviniioriia clärvid skola vara beh jalpliga, därom iiro vi övertygade.
Och.
vi uttala vår gläd je över att i .de förf attningsref or- mer, som ministären förelagt sig, axen ingår deii politiska ut- sträckning till kvinnorna efter samma grunder som f ö r mannen.
Med stor tillfredsställelse tager man del av regeringens program för att mildra kristiden.
Vi Iruiiiia ej vänta att alla livsmedelssvårigheter skola försvinna, men vi äro förvissade om, ztt regeringen med k.raft och mglined- vetenhet vill taga: vara på alla möjlig- heter f ör att lindra det betryck folket lider under.
Vi kanna oss övertygade om att den nya ministären slidl göra allt.
för att upprätthålla en &amp; t illa sidor str ' ängt opartisk neutralitet.
Vi vilja tillägga, att vi hoppas att denna ministär skall få verka aven under den tid, da vadds- konflikt en f inner sin lösning.
Soc.-Dem.
Kvinnori7-as Centralstyrelse. '
marg och niening, .joni i all sorg.
Utan i vardagsstuiiderna, iiar s jälen bara har sin egen näring att lita till - det är d ?i, det galler vad man orkar.
Den so111 står ut med livets vardag utan att f ö r f l a c k a s och som kal- l a r ' dess stimulanser vid sitt ratta namn och n juter &amp; ein därefter, den or- kar nog mer an många stora åthävor, vars stÖi:sta bekymnw ar att Banske icke f A synas övera1l.t.
J.
S.
- 0 n; ' '
- - 7 MORGONBRIS --- Till kvinnorna av i dag!
Vid tanken på de ohyggliga tider, som vi nu genomleva, bävar s5lrei.t varje tänkaiide människa: Krigets verlciiiiigar kanna vi ju alltför val.
Men jag kan ej undgå att säga iiagra ord om siirsldt de utom henimet arbe- tande kviianoraa.
Under denna som- mar ha ju glädjande nog en hel del kvinnor organiserat sig och clet iii ' nu att hoppas att de med verkligt allvar on1.fatt.a orgai~isatioiistaiil~ci~ och aldrig svika siii organisation.
Nar inaii sö1re.r efter orsaken va:rf öi.
I.nriliiiori~c?, ha s5 litet betalt för sitt ofta bade ansträngande och ihärdiga arbete, far man alltid det svaret, att kvinnorna inte iiro organiserade eller ock &amp; ha de varit det, meii g5t.t ur sin organisation eller också heter det: Ja, en del tillhöra ju sin organisation, men Carl Malmsten.
Rumsinteriör från utställningen, de g % aldrig på sina möten eller bevaka sina intressen.
Varför.
tillvarataga e j kvinonrna sina intressen som t. ex. vi slrola konznia upp till en miiiiiiislio- maiiiien?
I de s % kallade blandade för- värdig ' stiillning i detta vårt kapitalisti- Tiden f ö r vår agitationsvecka närmar Är det månne med att ska samhälle?
iau.
Såvitt nian kan döma av klub- sig eningarna, där såvä.1 män som kvinnor lata slumpen avgöra eller genom att b.ariias förarbete har idén i stort sett äro medlemmar, är det alltid större an och klubbarna synas beslntiia slagit procent av de manliga medlemmarna lata andra sköta om våra livsintressen att göra sitt basta .. I st.or utsträck- på mötena, under det att kviiinorna eller genom att låta oss nöja med vad ning ha klubbarna deiiila gång sjiilva äro hemma.
Under sådana förh %llaii- som gives?
anordnat möten ined] .okala 1crafte.r och Nej, säkert inte.
Ingen har s % svart i några f all f ö r agita.tionsverlrsamhet i. den iir det inte underligt att kvinnornas intressen inte beaktas p5 samma satt soin kviiinorna att armbåga sig fram iiärligga.iide trakt erhållit.
ekonomiskt som ' om de ' själva vore med och fram- här i livet och det vill sannerligen till bidrag f r h C.
S.
I Västnianland och Söderinanlaild.
forde dem, t y vi skola komma ihag att en energi, som är beundransvärd:, men komma genom VasterlKs- och Eskils- k u n n a e l l e r gå skall och g &amp; m %ste det.
Det duger t.unalrlubbarnas försorg möten att .ord- niaimen varken v i l j a tillvarataga våra intresseii så liarför inte att lata andra sköta våra nas på en hel del iiya platser, ävenså.
.
som om v i själva vore med och arbe- intressen, utan vi måste vara med och i.
tralrteii kring Göteborg.
Det genom C.
X. utgivna föredraget kain.pa för dem själva vid alla möjliga tade för dem.
tillfa,l.len, cliir vi ha något att vinna, utsihdes nu till alla klubbar och iiiinu Vi Irunna ju &amp; terföra i m.innet Laiids- en g h g riktas en uppmaning till de.
få, orgaiiisatioiiskoiigresse.iz i år för att för- och framfcrallt inte lata deii skammen soni hittills icke äro med, att begagna stå, att ' vi inte ha det minsta att i verk- koinma över oss, att de, små fördelar, h i g av detta föredrag vid mö !e med 1igh.eteii hoppas av mannen.
Nar uii- som vi ha, är det andra som skapat %t klubbens medlemmar, on1 ej offentligt dertecknad dar gjorde ett litet till- oss.
Lat oss själva arbeta oss upp till möte kan ordnas.
Onskligt vore aven, liiggsf örslag till f örslaget om lika lön driigligare löner och en mänsklig ar- att klubbarna kuiide rekvirera ' mera av flygbladet för att utdela aven vid ar- för lika arbete., att dar löneavta.1 upp- bet.stid samt hygieniska f örhållaiideil.
betsplatser och inöteii uton.
vid våra rattas skulle begaras lika f örhö jiiing Ingen behöver betvivla att det inte egna agitat:ionsinöten.
för bKde man och kvinnor, a v s ' l o g s sl~all lyckas att framföra sina synpuiik- R a p p o r.
t e r om n~.ötesbesökarean- d e t t a.
Om man nu tanker sig att en ter och f &amp; d.em beaktade.
Se endast på tal m. m., som.
lcunria vara av intresse, 5. k: blandad förmi11.g upprättar ett de lwiiinogrupper, som stått ordentligt emotses efter hand som nzöteii avhål- löiieavtal och den förutvara.nde lönen orga11iserad.e.
De ha säkert samma Iö- lits.
Till sist vill C.
S. härmed säga ett ä.r 55 öre i timmen för maenlig arbetare iier som männen, även om arbetet inte v a l m ö t t till denna var första agi- och 28 öre för kvinnlig samt 1öneföi:hö j- är precis lika.
tatiolasvecka i förhoppning att den Annu en sak: I So cial-Den108rateii in8 tillföra klubbarna ölrad arbetslust.
iiiiig begäres ined 20 öre i timmen för manlig och 8, ja i basta fall 10 öre för omtalas att tedef oiiistenia organiserat och.
arbetsgl.ädje.
Med partihiilsning: kvinnlig, bli ju kvinnorna lidande.
sig, inen &amp; et tal.as locl~så om att mödrar 8oc.-Dem.
Kvi1iiiornas Vart skall detta taga vägen till slut och hiiiclmt sina döttrar a t t infilma sig p d Centralstyrelse.
hur skola kvinnornas lö &amp; ställa sig mötet.
Ha iii niödrar verkligeii reflekterat om s &amp; gr, iir det inte bra handlat, då om detta skall fortsatta?
Är det på det mot edra edra döttrar genom enighet förhjiilpa sättet, som vara kvinnliga intressen för- p % vilken blodig oriitt iii beng % fäktas, då undrar jag visst i n t e p % att bai:ii?
Tycka ' ni verkligen att edra de stackars självförsörjande lrvinnorna vara löiicr hållas nere under svältgrän- 11 ariis ekoiiorniska ställning ar så lysan- till en driigligare existens?
sen .. ' Hur tro ni 1qvin.lïor: £ör övrigt att de, att dem inte behöver förb5tt.ï.a~ och, '.
Från fo k l hushal n l n i gskommissionenr Gentral köket.
UpPe p % Söder vid Högbergsgataii, i Niiriib.erg8 bryggeriers lokaler, ar cen- i; rallröket belaget.
Det ar ett storartat Några vilda brödvaxter samt kaffe- f öretag, som startats till all.mä.ii.hete~ns fördel, och.
nian 1) egagnar sig därav j. och tésurrogat.
ga.iiska stor iitstriickning redan i i ~ i ef- En bra saiiiliiig av alla de iipplysiiin ter så kort tid.
gar som statt att läsa i dagspressen I en stor sal ar själva köket inrett Skada blott att cletta 1ill.a häfte blivii niecl tjugu stycken väldiga grytor, ryni- farcligt först nu.
I soinras och under 500 1.iter vardera.
Dnet a.r stors niailde höstens vackra tid borde den spritts iiialliizgryto~.-, d.els med lock av saimzn.
soin 1.edning.
Den Iran beställas fråa nietall, dels kopparlock.
Grytorna lwinnor8det.
D8 eniell.erticl ännu f ii! ..
slruras u-tan loch innan ef ter s a r je kok.
12 es att plocka., siirskilt tésur~ogaf~ I3et ar just inga sn~ii n~amgcler niat vaxter, s &amp; meddelas häriiedain utdrag som tillreclas hgr.
Man kan f å en före- om deni.
D % intet aiiiiat an detta till- stallnjng 0111 Irvantiteteii liar man vet handahalles i haiidelxi soin tésiirrogat., att till en niidclag åtgHr f.eintoin tuiinor ar det bra inycket 11illiga~ï.e a.tt sill .och tretusen 1cilo.gra.m potatis.
.Nar plocka det själv.
Lämpligt är dock j soppa, tillredes kolias köttet dagen för- cletta sammanhang att påpeka!
dels attt ut och då atgår 1,250 leg. kött och 900 b j ö r ii k a r s b l a d, vilka icke sta kg.
morötter.
Så nian kan förstå att: lpptaglia i slwifteiis f örteclrning, det ar stora kvantiteter köket rör sig skola giva sarskilit god .smak (att obs.
med.
Gid vart besök hade nian just för deni, som bo i trakter dar det fin- sill och potatis samt h.avregryii !sgröt.
nes björnbär), dels att om nian vill Vi passade p % a t t avsnialca maten och köpa sitt surrogatté, s5 är l i ii d- den var utmä.rlct., b l o m s t 6, vilket kan erli&amp;llas 8 apote- Vid sidan o111 den stora 1ioIcsa.len voro ken, enligt 1ii5iigas utsago mycket slröljrum för potatis 0c.h grönsa ' ker Gottfrid Frösells grav.
smalcligt, isyiinerhet o111 man tillsattei: samt styckr.um för Isött belägna.
Nar det med- citron, vilket senare clsck iclro och sk6ljts föres clet i Den 3.3 augusti Tar det tio - 51- sedan köttet styc1ra.t~.
ar nödvändigt.
A.
L. stora tråg på hjul ut till grytorna.
All 3ottfrid Frösell gick bort - en pres- slröljni~~g av grönsaker sker med ma- Tésurrogatvaxter.
sens i:iddei.snlin utan fruktan och tadel skin.
Smultron-, jordgubbs-, hal.1011-, hag-) ch de: fst.t8iges f ö ~: ~ l r i ~ sm5tt För iiarvaramle har Izöket en oin-.
~ e soxi torns-, sl.ånbärs-, ii.l.ggräs-, nypon- och sättning på 1.0,0,00 portioner pr dag bl %barshlacl b6ra iiisanilas för att an-; toit .. Tonen i allt.
vad 11i~11 slirev var med ett pris a.v 40 öre pr portion.
I iiii och v !&amp;r&amp;d och hans Bänsla varni, vaidas s8soin ersattiliiig f ös té.
staden fiiliiax på olika platser tio styc- De noga rensade men icke sköljda nans hallm 5.kta .. Ilans hastiga och för- lien utl~n1liiiigsst,5.1leii; dessutom h.ani- bl.a.den !aggas i en torr bleclzflaska.,; idiga bortgRzig 11l.e~ därför till ett tas ixat fr&amp;i tjugunio verlrstader och locket ptilägges och flaskan ställes i e:i itort toiliruin bl.aid cle~n, som sta arbetsplatser.
D.essa f å avhämta ma- gryta m.ed lca1l.t vatten, vill~et når över ten.
s Jalsa, f örva,rad i cisterner, som f l askans halva 1iö; jcl.
Vattnet bringas rai ii ist i ls.a.iripe~i för socialisilzens och siittas i li.old2.dor för att hallas varnia.
sak och till sorg f ö:: till Iroki~ing, och nar det kokar upp, aïbetarel~l ?ssei~il Naii kan fö1:st.H att de tre förestån- fortsattes l~olmingen Y2 tiimix.
' Under a$inn.erna ..
Minnet över hononi har 1i.u dariniior, soin ha at.t sköta om utrak- denna tid avtages locket en g h g och nelt n.yl.igen rests.
Inikriptioiien ly- 1iin.g a v portioner och utlani~iiiig sanil; bladen olm öras.
Ef t.er ha1.v tiniiiiei1.s le]:: " Sverges arbetare reste varcleii. "
biim ansvar för det hela, e j ha iiiigoii slut upptagas bladen och 1a.gga.s p &amp; Om den bortg %rigiie skrev en vaii i latt uppgift att fylla.
Personalen f. ö. ollor eller på ett papper pil .en plåt i bestgr (z r fyratio personer, soin arbeta mycket tunna lager och f å torka p5 Jiilfacl~laii 1907: f r i n G pii inorgoii.en till 7 på kvällen. '
' So111 t.idiiiilgsnian f öl j cle F r öscll deii Det ar intet] .att, arbete .dess.a ha att varmt, dragigt stal1.e) dock ej i ugnen, såvida ej deiiila ar sval.
Torlrmingen rise gaiii1.e~ ims si ni: Dcli, so111 vet det utföra och uått, slaskigt # och iniiidre be- bör ske hastigt.
Då bladen iiro torra, pila, han gör det.
Hans arbete gick ut liagligt ar det.
iö1:vara.s de i bzirliar eller piisar.
n tages iioga Allt avfall f ~ % köket Lingoii- och ni jölonblacl böra aven 12, att föra till de uildaiiskjutna skön- reda.
på för svingårdens rakning och Iiisamlas till te.
Dessa blad böra rostas ict och vetniide - de t v i skulle göra maii kali antaga att det är åtslcilliiga till skillnad 17:~o.i; de f ÖregAende, soni riirlden lyckl.ig, daroin Ga.r han berg- svin, soni födas upp av detta .avfall .. blott skola torkas.
8edaii de iiisainlade iast övertygad. "
Lilcas !~ har inaii sä.reki1.d f etts ' an~larc hladeil rensats, l i i e a s de i ej för tunna föl: avfalllsfettet ' och då deiiiia tönzhzes Inger p &amp; p18ta:r (direkt, ej med papper varmii.a.in dag I anmar den ung ef ä.r 25 eniellm) samt rostas vackert bruna i liter fett.
Södra K. F. U.
K. ej f ör svag ugn.
Man bör ofta röra 0111 Nar livsnledelsiiamlidei1 startade d,et- deni nied en sked, s5 att rostiiingen blir KLI.- amordnat ett lotteri till f ö r m h för flera ta företagmyar det ju endast ett föraök,.
.. 2an-i.n.
D.e uttag1i.a blacleil böra f2: ocl a, Sndairi Al, s8soni Hi~mzo (l (m- och 4; jiilZa- men ett forsölr, soiii slagit syiinerligeii mlliia ordent2jgt, innan de - liggas I in~zcskolor, 1Cvi1r1wrm.s lcök f ö r .billig nt,~tserwer~i~r !~ viil ut.
Vi social.d.einokratiska kvinnor bleckburkar all.er p %sm.
Då rnan an- di 1~ötZl~ii11~sl; e.1~1istccd fii.1.
cwbetsEösu kcin ?zot .. ha.
ej va.rit friim.maiide för tanken p3 ...
viiiider detta té, smulas det sönder De prSlitiga viiisteri~n &amp; T.o, mailga ocli för- ett ~eiitralliök.
Vid f lera tillf alle11.
.. 17.iotgot och liigges i en varilzcl tékaiiiia., .toni de i annonserna upythgha finnes eii Ila vi till vec1erböraiid.e nzyiidigheter varefter hett vatten hälles pi.
Såväl: i; ingd va~; ks- silver- och krista.llsal~eï, teborcl hade muntligt och sliriftligt franlfört detta té, som det föregåenck tål att cll teservis, byrh i einpirestil m. m. detta öizsBeia51 och då det 111.1 blivit draga längre xn skta té.
Lotterna lin haft en god oinsiittiiing s &amp; att verklighet hiilsa, vi det ined siiriskild Té av 1iligo.ilblad har en frisk skogs- .regniiig iiog Iiorniuer att slie i nov., varför til.l:Eredsstiillelse.
sii~.ak, och aromen förhöjes ytterligare, .e, so11.1 uiidaa, vara nicd, !i lo. \ - ibtt .i tj.i] Vi f 61: ~ 4 .ilel r 11:oppas att ceiztrallrö- o111 niail till.siitter iiagra hal.l.o.i~blczc1.
e ' kvirera.
Iiet skall utvidgas och drivas i a n m större skala iiii iiii.
A.
F r.
-,
, MORGONBRIS Ordf. H a ~ m a Qrön.va:l.l hnligjo.rde att f6ren~.iigcn.
frhi.
och inecl deii 1 nov, a 1 1 sig: F ö I: e ii i 11 g e ii f ö i h e m b i t r i i d e n.
Beslutetharfö- regåtts av en livlig ~diskussion s %väl S t ~ c ' k h ~ ~ tjaila.ri11rie.f lnl~ örening hade iiioin soni utom förenin~eii, aven i pres- ett offentligt, val besökt möte torsda- sen .. Vars kolleger i Daiimark 0c.h gen den l8 okt.
å K. F. U.
K. med före- Fil11a.nd ha aven tidigare Bytt iianni p3 drag av stadsfullniaktige hr Wilrtor sina resp. organi~sationer.
' V.i.vil ja n14 detta söka arbeta bort namnen: piga Kadsson över ov anst &amp; ende anme.
Talaren redogjorde för den lron.~inu- ocli jungfru.
och p %visade 16 nya medl.eninzar aiislöto sig till nala arbetsföriii~ecl~li~ige~i dess stora förtjiinster framför den pri- d.en ga.mla föreningeii med.
adet nya Vis- nanmet.
vatck, lromn~iss~oi~.sverl~san~heten.
E l l e n Vidnströni.
serligen ar det 5.
m ~ mycket .att rira den är ju a ~ m u relativt ny - n ~ e n det finns stora ut~ecklin~smö~ligheter, soin det.
kouin~iniiala initiativet iii %ste taga til.1 vara för att segra i lconl~ur~~eii- sen med det f öretagsamina privatin- tresset.
Tal.
varnade tjai~arinnorna för sar&amp;ilt de nya .s.
k.
" Heniskötes- I övrigt sanin~anf attas .slrebyi.ilerna föredragets olika punkter i följande uttalande, som enhälligt antogs av de narvaraiade: Tjänarinnorna och plats- förmedlingen.
- Minnen från blåbar~kampanjen.)
j.
Den koii-ii-~iunala platsförmedlingens stora fördclar framför den privata Il~ominisasi.onärs- verksamlieteii äro påtagliga och kunna bliva det i annu högre grad i den mlån dit flera taga densamrria i anspråk.
E t t önskemal för oss tjänarinnor och e t t &amp; ort framsteg f ö r den ko ' xnmunala platsf örniedlingen i konkur- rensen, med den enskilda, vore upprattande a v e t t antal filialk,ontor, fördelade p å de olika .stadsdelarna .sanit med espedit.fonsti- derna s 5 ordnade .att de samznanf.alla med de tider d &amp; en tja.na.rinna k a n .disponera över ein tid.
De platssökande tjiinarinnornas tid a r &amp; m- ligen så .striiiigt begränsad, a t t de ti1.l följd Barplockerska i utrustning.
a v den langa viintetiden å a.rbetsförmedlin- gen föredraga a t t anlita niirmast bel ' a,gns Det var en tiimligei~ representativ samling platsbyrB, ' h o t s a t t de .där f &amp; erlragga e t t for deras forhållaiide stort vcderlag i klingande kvinnor, som rörde sig i Cent.ralbang5rdens mynt, inilngen g&amp;ng för en plats, i vilk,en de väntsal pH aft.onen den 2 aug., då den första e j kunna kvarstanna.
Tri tillata.
.oss oclrsii f ästa.
uppmärksamheten kontingenten barploclrelser avreste till Norr- land.
E n och annan frihi de högre sliikteii på en n y företeelse på f~örmec~~.ingsverksam- hetens ~onirfLde, iiamligen de .s % kallade Hem- ståtac1.e nied rosor p &amp; bröstet - nå, man skul- sköterskebyråerna.
Här till8mpas det syste- le ju i en del fall u t f ö r a t t g &amp; iiilgot så seiisa- niet a t t kommissi~onären apptr ' ader soni ar- betsgivare och anstal.ler de arbetssökande, tionellt till m&amp;es som a t t göra e t t a h r ä n - som secla ?~ utsändas till de olika plat,serna, gande ocli nytt.igt dagsverke.
Ja.g blev i si- varest d e skola utföra arbete, icke under led- 8t.a stund beordrad över till en annan grupp ning a v konlmissi~onar~en, ut.an under den som - en blick pä niin charmanta efterträderska gjort bestallningen hos kommissionären.
Av den betalning, som erhalles för dettri.
arbete i vit strandkofta och skära rosor i sksrpet tillgodogör sig kommissi~onäreii en provision, sade mig at.t det c j var lönt a t t resoncra.
Ett.
varierande mellan 10 till 20 procent.
tijiirtligt handslag &amp; t kamraterna och så iii i.
Allts %, medan den äldre kateg.orin av kom- vimlet p % spaning efter den nya gruppen.
missionärer nöja sig nied a t t i e t t f ö r .allt taga Dess medlemmar befuiiiios höra hemma i skil- en viss procent av lönen .som ersättning f ö r sina besvär, sä bedriver den senare .kategorin da clc.1a.r: IV laiidet; endast en infödd stock- e t t utsugiiingssystcm under hela den .tid, smi holmska och denna 1yclrli.gtvis e j av det sprö- den .arbetande innehar plats f ö r hemsköter- 3a slaget, som f %r ' blfisor p i l f ö t t e r n a a v at.t ~kebyrilns räkning.
&gt;$ed lovanstående .hava vi velat f ä s t a ve- g5 en halv mil.
Resan upp tog e t t dygn, de sista 3 timmar- derbörandes uppmärk.samhet på den privata konimissionarsrerksamhetens hansynsl6sa pro- ila p % b å t över FlRsjöns ' Irristallklara vatten.
fiterande p5 f a t t i g a tj; anstswka.nd,e.
E n .. g- Var bestäminelseort var Alanaset, en %tt stor stadgad taxa, som reglerar # det nu godtyck- liga systemet, a.r et.t oavvhligt krav f r å n vt %r kyrkby med förtjusande vackert läge ii e t t sida och vilja vi ut.ta.la den förhoppningen a t t i sjön utskjutande näs.
Här hade vi f å t t tjänarinnornas synpunkter mgtte f å göra, sig logi i den största gLtrdeii, dar e t t rymligt rum gällande videutarbetandet a v en sådan taxa ..) ch dito kök v a r.
stallt till vgrt förfogande.
Slutligen uttalar m6tct en enträgen nianing till tjänarinnorna a t t begagna sig - arv den av- För dessa, janite f r i vedbrand och lyse, beta- gif tsfria kommunala arbetsf örrmdlingen och lades 3 kr.
pr person för hela tiden, e t t bil- framför allt a t t e j # som hemsköterskor låta ligt pris. '
Lördagen och söndagen använde vi andra tillgomdogöra sig en av.sevär.d del av den kil1 akt ' göra oss hemmastatida p % platsen.
P5 lön, som ni genom edert arlbet.e s ä val för- .ördagsk.vällen samlades ungdomen till ring- tfanat.
Den omläggning a v d e t husliga arbetet, lekar B .in stor Gall &amp; hh det sjöngs med lust som på sina håll .afte~strävas, bör ske pH) ch lrl&amp;m de gamla enkla låtarna fr %n farfars -.
e t t mera vidsynt och humant s a t t a n ved det; id.
.. privata vinningslystna initiativet: kan " &amp; stad- komma.
....
.
.
. (Forts.
; P1 sid.
1.0.)
Telefonisterna organi- ' sera sig.
Den sedan lange Inebgclade organisa- tionen bland landets telefonister tyckes äntligen vara på vag uppat igen.
Tele- graf - och Telef onmalinaf örbundet, vil- tiden sysslat med denna ket d e ~ senaste .~ fråga, hade genom en kommitté inbju- dit Stockholnistelef onisterila till inö te i och för bildandet av egen fackföre- ning.
Den första lokala organisationen ha: de redan förut bildats i Sundsvall och förbuiidsstyrelsei~ vantar niir som helst att telefonisterna i ett ' flert.al av de större staderna skola f ölja exemplet.
Sorgligt att saga hade en del arbetar- hustrur f ö r b j LI d i t sina vid Riks anställda döttrar att iiawaza vid mötet.
En s % skandalös liknöjdhet för orgaiii- satioiisstr5ivaiid~eiia skulle inan knap- past lcuiina tilltro n %gon i v %r tid!
Till mötet, som var itly lyst att h5lla.s i C-saleil, ha.de infuiiiiit sig ett så stort antal telefonister fr %ii bitde Riks och Stockholnistelef on, att man tvingades i hast hyra Viktoriasalen för att för- hindra att iltskilliga hundratal mötes- deltagare skulle få 8tervä.nda med oför- rättat iireiicle.
Man beslöt sig för att hålla möte med rikstelefonisterila i .C- salen, medan Stockholmskollegerna fin- go bege sig till Viktoriasaleii.
A bada mötena talade f r ~ i R ii t h G u s t a f s o n, vilkcii i ett nied stort intresse Bhört f öredrag betonade nöd- vand.igheteii av obrottslig sammanh %ll- ning inom organisatiomiis leder.
Tal.
började sitt förcdra.g med att pivisa, h u r de .olidliga sanihiillsförhill- landena f ört fram organisat.ionsstrii- vandena bland de manliga kroppsarbe- tarna.
Arbetarrörelseils kam.p för sina medlem.in.ars ekonomiska och niordiska höjande har 1x1 liiniiiat så stora resultat ttt m.
m p % arbetsgivarehall tvingats att erkänna orgaiiisationens of alitliga be- tydelse.
1ndustria.lisnzeii har iiveii drivit kvin- norna iii p &amp; arbetsm.arlriiadcii sfison~ löntagare i f abriker och verlrstiideï.
Miiimeiz ha s ö k t s1ciiigi.a kvinnornas gränslösa liknöjdhet för sin egen sak.
Yu gall.er det doclr att taga saken i egna nander och visa att talet on1 " högfar- jiga tel&amp;foiiister " som totalt slöat till €ör allt vad orgaiiisatioa heter, iiï obe- Fogat.
Tal.
framhöll vidare de ofantligt sto- ra krav, som från allmänhetens sida ständigt stallas p % denna yrkesgrupp, ~ i l k e n doclr e j belönats med löner, som 3eviSa att man klnu pa arbetsgivare- iå11 insett det berattigade i kravet på lattre löneförhållanden.
Tal.
framhöll Jutligen att arbetarrörelsen nu vuxit; ig så stark att man på ansvarigt.
hg11?
j längre kan förneka föreiiiiigsrat,ten.
Härefter beslöts e n, h ä l l i g t att) ilda en telefonisternas f gckf örening.
MORGONBRIS 10 _ - - P - - _ - - _ --- --.
- ernqvists Kappa 3 8 Drottninggatan b.
85 och 1 tr. upp n.
Stort lager au in- och utlandska nyheter vid sjukdomar i munhála och sval E f f ~ k t i skydd ~t mot smitta Vid i Damkappor, Dräkter och Kjolar i.
till billiga bestämda priser.
I Obs.
1 Beställningsavdelnhgen.
.
m5,ndagcn börjades arbetet.
Det var till en början blott nggot över en halv mil till blåbären,, men efterhand som vi plockade up,p baren kommo vi allt langre bort.
De sista da.garna gingo vi tv &amp; mil och längre innan vi hittade n8gr ' a bar.
Somliga dagar hittade vi inga bär alls.
Antingen fanns ej buskar eller hade angransaiide grupper gjort strandhugg iii p &amp; v %rt ornrgde.
Den sista veckan hittade vi ej ett bar hur l h g t vi ä n validrade.
langa sträckor den mest Terrängen var oländiga, nämligen myrmark.
De första da- gai:ns gingo vi också gång på gång ner i dyn.
.Vi voro .ju inte vana vid a t t marken för- svann under fötterna.
På tredje dagen fast- nade jag i en dylik myr och när jag äntligen kom loss hade min ena sko stannat kvar i underjorden och nar den efter ivriga dragg- xiiiigar &amp; terfanns var den i ett så uppsluppet tillstånd, a t t by skomakaren inte trodde sig om a t t kunna göra " folk ') av den.
Det var ~sfihdes a t t skriva hem efter ett par a n c h skor - söndagsstassen skulle jag ju spara.
I f y i a dagar gick jag barfota, ett rov för myriader. '
' k110 t t ', sni %niygg, som andr.ade om vars ben till de underbaraste knippen blågrede1in.a leksaksballonger.
För a t t fg någon lis8 undan dessa plagoandar lindade vi in beneil i papper, innan vi tago strumporna p&amp;.
Vi fingo dessutom från någon samarit en slags salva, vars lukt skulle fördriva myg- gen; att; den var utmiirkt bra a t t halls f o l k p &amp; avstånd med ar säkert.
Kär vi plockat vara korgar fulla återstod d &amp; svarast.e aibetet: a t t forsla baren hem.
Varst var myrmarken.
Den var sju resor vlirre %n de stenigaste backar.
Högt med ris och brate täckte niarken B niilsl %nga strac- kor.
Vi hade av byfolliet f8tt varning för de bottenlösaste myrarna, mcn då vi ibland int.e visste var vi befunno oss gick det blott langsamt helniit.
Riktigt vilse kunde vi al- drig g %.
Från höjderna syntes sjön och dit slwlle vi.
' Voro vi I %ngt fraii hemmet clå vi komnio till denna l&amp;nade vi oss en bfit och rodde hem.
Aldrig nekade man oss båt, ej lieller togs någon betalning för lånet.
Vid ett dylikt tillfälle befanns det a t t båten re- dan iiar vi lade ut tog in så mycket vatten, ntt vi höllo p5 a t t sjunka blott några meter från stranden.
Det var a t t ro tillbaka och vanda botten upp för a t t om möjligt utgrun- da, orsalren till haveriet.
Det befanns då a t t en &amp; ' bottenpluggen ramlat ur.
Efter &amp; tslril- ligi letande hittades den i sanden, dar båten legat förtöjd.
Skadan botades och så .bar det ' ater ut till havs i förlitande p &amp; att vhr Herre ar de dårars förmyndare.
En av våra flickor var 1iaptc.n .-och styrman och förste pidczmier.
roddare men s &amp; var hon oclrsii från skargar- den och kunde sköta ett par åror, som den styvaste skärkarl.
E t t av., mina st.arlraste Antryck från de stora avståiidens.
lahd var när nagra av oss gjorde e11 fyradaga.rs utflykt till en.
l %ngt bort belagen fäbodstuga.
Här var för resten det enda ställe, dar vi sågo)) blatt) ' av bar.
Har plockade jag på tre timmar 24 kg.
ZIär uppe sgio vi en morgon - om det var en ' fiägring eller luften var s &amp; genomskinlig vet jag ej - ett trettio mil långt bort belä- get fjall med ' snö på toppen.
Det syntes blott nagon gång och endast några timmaspå mor- gonen.
På första Irvällen, nar vi vor0 dar- uppe,;, sgulle f äbodstintii.
lära oss a t t), lrålra&gt; '.
V i hqde trott a t t ' W i k n i i ~ ~ e n) skedde. '
me- delst nagot blåsinstrument, men .fingo reda på a t t den sjöngs, ett ' slags signaliystem med olika låtar.
Min stamma var en hel oktav för ' lQg f ör en gr.ann ' ' lrakning och mina försölr framlrallade stormande munt.erhet bland karlarna inne i stugan.
När dessa kommo ut blev det de ståtligaste)) kåknin- g a r)) av, som säkert hördes %tskillig väg i den stilla kvällen.
Sedan satte vi oss till .ro p &amp; trappan och sågo hur dimmorna kommo smygande allt närmare, medan) berättaren en gammal man, f örtäljde om) skogsr %a, som locbc?
pojken med trollmat)), och många an- dra historier, tills vi tyckte a t t skymningen v a r fidl av tro,lltyg ' och v i drogo oss in i stii- gan och kröpa ihop i höet.
Men vi kunde inte sova och så började berättaren p &amp; nytt från sitt hörn, men i en gladare tonart och ilet skrattades och pratades till långt iii på sena natten. '
j, Vi rekommendera har- med värt första klass ' FIAMOR o ~ 5 0 s K r R L P .B.
PHARMACIA.
S r o c ~ n o ~ Fäbodarna best5 av två rum, ett större, med en enkel men prydlig inredning: tapeter p &amp; väggarna, mattor på golvet, blommor i f önstren.
Mangen indiist~iarbetare i st adcn har ej så stor komfort.
(Kanske a.r det ' den kvinnliga handen ' som gör a t t siiterstngan verkar s % hemt.revlig; skogsarbetarcm bloek- hiis var Sven med den mest prudentliga ord- ning, blott ett rum där man at och sov.)
I lilla ruminet f örvarades ost, smör, mjölk, bunkar och f a t o. s. v. I storstugan, soni al- drig låstes om dagen, stod p &amp; ett bord fram- satt bröd, smör och ost för den vandrare, som trött och hungrig kom till stallet.
En i san- n.ing hög grad av gästvänlighet, som .vi sör- liinni.ng:.r knappast vagade pröva.
.
.
Efter v i äro inne på kapitlet mat.
: det var det sorplustigaste av Norrlandsresan.
Folk- h.h ~~~11.1lni.n gskommissionen hade j u sant var j e grupp ' mat, beiaknad för fyra veckor.
Den räckte ej mer a n till hälften, fast vi p$ d: \ - gen ej togo annan matsäck än en halv Iialin spis.bröd vardera.
Smör och mjölli fanns p % platsen, Ilade vi f å t t besked om.
På gården dar vi bodde fingo vi köpa ett kilo smör pr vecka.
Deras fäbodar vor0 cirka en och en halv mil borta.
Vi kunde s %lu,nda ej rimli- gen begara a t t varje dag f å mjölk till stal- 1e.t.
Dat var karlarnas göra a t t forsla hem mjölken.
I en träställning.
fast över axlarna sattes nijöllihämtaren, och sedan bar nian på detta satt mjölken hem.
De sista fjorton dagarna fingo vi använda Icviilla~ri~a till spaningsfärder efter mat till den påföljande dagen.
Och hade vi då rik- tigt haft 1ycka.n med oss, så Iranske matmam- j, ' DAM~SKRÄDDERI och DAMKONFEKTION.
F !NA och ' VALGJORDA Prima, reella varor.
i alla storlekar för.
Billiga, ' bestämda 0 72 ' och 74 D m T T N l N O O A T A N. priser.
MORGONBRIS B ALLMiiNNA SPARBAHKEN Högsta gällande ranta.
arundad 1883:: STOCKHOLM.
.
HuvudIontot Kot~hamns~ot!
[l, l1 Kungsgat.
AVDELNINGSKONTOR 60, Norrlandsgat.
: 2, Humlegardsgat.
7.
Ny- näshamn.
Eskilstuna.
Söderhamn.
- Kassafack fr. 5 kr.
pr år vid samtl.
kontor - A k t i e b o l a g e t N y a Banken borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, som ar den yppersta i handeln, av stöt sta fullkomning och ger största valuta Vi bjuda fullaste garanti för att d, med vårt firmamärke försedda mask] nerna äro ett fabrikat, som på tekniken nuvarande ståndpunkt är det högst; s o m kan uppnas och överträffas ick av nhgot annat fabrikat.
Särskilt för manliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan Emottager insättningar till högsta gällande ranta.
, a, STOCKHOLM.
Putspulvret som gör underverk heter Soii.-dem.
kvinnornas centralstyrelse: ' Kiruna soc.-dem.
kwinnoklubb av- h h e r ordinarie möten 1: s t a och 3:dje månda- gen i varje .m %nad i Folkets Hus ' lilla sal kl. Sty9 elsen.
8,30 e. m. Ordf.: Fru Anna sterky, Barnhusg.
16, 1 tr., A.
T 7 ' 2 90.
Korresp: sekr.: Fru Agda Oatlund, Upp- Malmbergets soca-dem.
kvinna= landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. klubb avhaller ordinarie möte andra och sista Sot.-dem.
kvinnornas.
smmorianisa~ions mandagen i varje månad.
Nya medlemmar halsas viilkomna.
Styrelsen.
i Sthlm styrelse sammantrader 2:a mandagen Stockhalms Tja ' narinneföreni,ng i manaden.
kl. 8 e. m. C1 Bryggeriarb.-forb avhiiller möte 1:eta och 3:dje torsdagen i exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli fru A. Frösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
och aug.)
i Folkets.
Hurr G-sal.
Styrelsen.
.
tel. 286 58.
.. Ahus soc.-dem.
kvinnoklubb av- Arvika soc.-dem.
kwinnoklubb av- h$ller ord.
möte 2:dra måndagen i mhnaden haller ordinarie möte 2:dra måndagen i mana- kl. l / ', 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
den kl. 8 e. k. A Folkets Hus ' C-sal.
Röda B j ö ~ n?
Styrelsm.
" Böj vidjan medan hon a r Lär barnen som små grön att alltid använda Laxa~ol Tand-.
.-. "
Creme (i stora tuber a 75 öre), s å d e bibehålla sina tänder friska in i sena ålderdomen.
Stockkol ' ms södirar kvinnoklubb Eskilstuna kvinnoklubb avhhller or-: eec.-dem.)
avhiiller ordinarie eammantrade dinarie möten 1:sta .måndagen i varje månad l:&amp;a onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
kl. 3.3.0 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styvelsen.
Ordf. fröken B n ~ z a Svensson, Grindsgatan 1 0, ' TII, Stockholm.
Styrelsen.
Gelliware sot.-demd krinnoklubb avhåller ordinarii mate 1:sta och ' 3:dje m h - Sthlms AIDm.
kvinnoklubrb (eec.-dem.)
lagen varje m8nad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya avhiiller ordinarie mote 1:eta mandagen i Folkete Hiie.
varje manad kl. 8 e. m.
Nya medlemmar halsas valkomna.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkete Hus.
nia best.od oss med kvällsmat: farsk potatis, rned salt till.
Sill fanns ej p &amp; orten.
Det fanr-s s ' silcert ej e t t stalle p &amp; ganska stor om- krets, som vi ej besökte, saval grevens gods soni lappstugan.
Vi ~cnaclcaiie p5 h.os kyrlio.
liercien sbviil som i f iibodar och timirierko jor iiiecl sainma giada,oförsynthet nar vi vor0 i ' tr %ngm %l.
Sakkunniga l; oklronstn %rer, som tillvaratogo gudsgåvorna i köket, salrna.de grlippen ej.
Mycket i niatvag fingo vi i pre- scnter från be~follrniiigen .och $et so111 vi be- talade till rimligt .pris.
Sönd~~garna användes till utflykter i b5.t el- ler till fots i omgivningarna, varvid vi inte saknade viipisare.
Ungdomarna kände trak- tens sevärdlieter pä m h g a mils omlrrets, n %- got soni inte allt.id ä r fallet .. På kvällen var det dans och iekar i en rymlig paviljong, av byf o k e t gemensamt uppförd.
En dag under sista veckan besökte ett par a.v oss " Djupa Dalen '), en långt bort fri2.n byn bclagen, blott nägra meter bred meii flera kilometer läng lclyfta, p5 vars botten en klar back sökte sig fram över nastan svarta P % trapplika stigar fick man rullstenar.
krypa upp och ned på de nastan lodräta si- dorna, som FOTO överväxta med blåb5rsris och fjällflora och högst uppe kantades av stat- Xga granar.
Inte ens en skymt av Aresku- t m 8 majestut framkallade den 1iögtidssta.m- ning, soin dctta minnc frrrin var jord i upp- ror.
Xilgoii ekoiioinisX vinet av biirp1ocliiiiiige:ii 11acle vXr grupp ej.
Skulle vi.
rii.li11.i skoslit- ning oe?
: ut&amp;tiiiiig bleve dct tvartorn atst nu- tern ntt stort niiiiiis.
Da .$&gt;i.
einel1oi.ti.d wstc?
# hJv~lsm.
-- ---- - - - - - - - ' &amp; %p-elacn.
-- Birgittadagen.
Kviiiiiornas rösträttsdag 1917 blcv i 3tockholm ett imponerande möte med ~ t m ä r k t a föredrag av d: r Lydia Wahl-; ti.öm och förf attariniian Eliii Wagiier.
Följande resolution antogs: Hem och kök.
Sveiiska lwiiiiior, san11.ade till möte Birgittadsgeii 1917 i Stockhol.i~i., uttala sin djupa h.ai.111 över första ka,m.ni.sreiis vägran vid innevarande ars riksdag att godkälina ens en begränsad lösning av kvinnornas rösträttsfråga.
Riksdagen ha.r tidigare begiht bevis p$ att b i n - norna verkligen önskade n~.eclbcstä~ni~ inanderat.t i. landets angelii.gcill~eter; kvinnorna svarade med massopinioils- yttringen 1914.
Riksdagen begarde en allsidig utredning; IL ni: t s1caffad.e en sådan utredning 191.1.
Sanitliga andra S &amp; licter c11 utst.allnin,g, son1 f. n. pag&amp;r i 3tocldiollni, ooh som ar meningen skall bli en nordiska laiidei: ha givit siila kviiinor ijalprecls.
] not dyrtiden, anordnad soni cleii rösträtt och valbarhet; under krigsåren ir av ' ' Röreningen f ör rationell liushåll- ha i Förenta staterna kvinnor i 7 nya stater erhållit rösträtt vid presidentva- lin g '.
För cdla deni, som i Idossa tid,er stti, mer cl- len; 6 stater i Kanada ha ' givit kvin- politisk rösti %tt; i Österri.1~~ er mindre radlösa inför dyrti.dsproblenicns norna f~11.1 och Uiigerii f örberedes ref orinens.
' upp-: vå.rlöst.lict, k~omnier denna, utställning iizecl å respektive regeringars för- tagande 1va.r pk.
mknga undraade .f&amp;igor och med råd f attningsprogram; i Englaiid, Ryss!
and, ch upplysningar, avseclda .att 1ätt.a litet - p % och Holland står frågan inför sin Omc- le alltför tunga bördor, s.om husmödrarna i delbara lösning.
icm med begrk1sad.e inkonlstcr nu ha a t t I Sverge iir denna fraga minst lika) ära på.
ned i avsikten a t t foreiia clet nyttiga med [et i~öjsammn under en semesterm&amp;iiarl, iir det ned.
ogrumlad gladje vi dra oss till mililles lessa liiirlign veckor vid skog och sjö bland ii befolkniiig, f ö r vars ' giistv~iiligliet jhg cj m1 fin^^:^ ord i ~ u g I~:IITII:L.
V: l 11 il a. inogen för sin lösning som i dessa lan- der; vi begara att den antages sasom vi- laiidc redan vid liasta s5 att, Sverges lrviimor ioke längre behövii vht.a p5 cl.en.n.a, gard av r5ttvi.sa. '
MORGONBRIS 12 till förmån för Stockholms Södra Kristliga Förenings av Unga Kvinnor sociala verksamhet, som bl.
a.
omfattar Husmoders- och Tjinarinneskolor, ett Kvinnornas kök för billig mat- servering och Nödhjiilpsverkstad för arbetslösa kvinnor - - - - - - 111 Högsta vinsten: 1 1 8,000 1 1 Tv &amp; hastar med vagn o. selar £ r h Stockholms Ridinstitut.
Värde Kr.
En utstyrsel bestáende av:.
silver, linne, mattor, kristall- och porslinsservis jämte armatur.
.
6,500 s,: 2,800, asten: Värde Kr.
1 9:e vinsten: Varde Kr.
II (3:e vinsten: En f öi.maksmÖbel av po- lerad mahogny, klädd med siden och bestaende av: bord, 2 fåtöljer, 4 stolar, l spe- gel och 1 byril.
Värde Kr.
V ä r d e Kr.
En sälbisampäls.
11300 i 1,300 Ett pianino, friin Bergqvist klädd med cretonne, bestilende av: 1 soffa, 1 bord, 2 fbtöljer, 4 atolar, 2 taburetter och 1 sekretär av mahogny.
2:dra vinsten: Värde Kr.
8:e vinsten: 4:e vinsten: Ett hängsmycke.
&amp; i Nilsson.
Värde Kr.
2,525 1 1O ': e vinsten: En tavla av konstnären Per i 6:e vinsten:.
En sportstuga efter ritning av arkitekten 0.
Odel.
Värde Kr.
7:e vinsten: En motorcykel.
4,000 Värde Kr.
2,000.
1,750 I Vinsternas antal ar 7,500 Samlade.
vinst- värdet utgör minst ~ r 85,000.
Dragningen sker senast den 31 December 1917 Lofter kunna rekv.
från, SO D R A K. F. U, K.
LOTT E RI ET Sturegatan 13, Stockholm.
Lotterna siindas pr postförskott i den ordning rekvisitionerna iidionima.
Pris pr lottsedel 2 kr.
10 6i.e (stgmpel) j h t e kostnad för porto och dragningslista.
Rekvisitionerna markas med M.
7.
Besök Lotteriets utställning, Birger Jarlsgatan, Stoc khol m Stockholms Folkskollärarinnors Husmoderskola.
VINSTER.
Pris p r lott 2 kronor Endast svenska varor.
ii förmån för V a r 7:de lott vinner.
Sammanlagt vinstvarde 110,000 kr.
(+ 10 öre för stämpel).
HUVUDVINSTER ': Varde Kr.
- 1.
Lantege~doinen Kar6 i trakten av Da; uneniora, orn 21 tid Aker och iing, 33 l /, tld s I ~ o ~ s och - hagina.rk, avverkningsbar st&amp;iiclskog till värcle av a:ir kronor 3,000: -.
Corps de logis om 4 riun och kök, talrika andra byggnader n i ni.
.................................... vinterbonad villa om 3 ruin och Iiök, 2.
~Lillstugali~, iitlius m. m.
5 fri-och egen g n i n cl.
vid Tu.ogdsta j vgst.
3.
Blöblemang till H r i m f r h i Nord.
1Co:np.
............ 4.
Sportstuga oin 2 rum o. kuk, ritird av arliitd~t O h 1 5,000:- - 7,600: - - b,000: - 3,000: - Varde Kr.
Antik klsffbyrii, valnöt med inläggningar ......... 2,000: - G.
3Iotorcykel fr %n Huskvarne .............................. 1,975: - ' i.
Sihgkaininar1~0 bel, polerad bj örlc ..................... 1,400: - S.
Antikt skåp, alm, jakaranda och valnöt ............ 1,200: - 9.
Tennsamling nied hyllor ................................. 1,000: -- 1.0., Sentan, byst i marmor av John Runer ............ 1,000: - 3.1.
I) .zmpals, bisam med besättning och muff av b5ver 900: - 3 3.
Jiivelring, siidir, lxil jiinter och platina ............... 550: - D..
Dragning senast dec., 1917.
