# ID: svediakorp-per2422
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,680
# sentences: 836
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
(&amp; ärg.)
N:r 10 Oktober F ' O ' R Stockholm 1917, A.-B.
Arbetames Tryckeri 1 I,. '
Pwtsurnnationsptds: I: 80 pr helt ir, 90 öre pr halvt och 45 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 bre.
Redaktör: (1 - - Morgonbrisg expedition m SIaNE SVENSSON, Allm.
Tel. I I 24436, sTRöm~~oLsso " m Upplandrgatan 85, 4 tr., Stockholm.
A h.
Tel. K.
11 11 Annonser a sista sidorna pris 15 bre pr mm.
JUL ' A 1917 ONDA TIDER - OCH GODA.
- stora vaddeii, utan bara med Medan vi genom hårda och v8ra sin % nara grannar, så har det oi1d.a tider gå mot aiinu mycket alltid hyssjats åt den kissnö jde: svårare - sakert mycket svårare Akta dig f ö r ryssen, du, han har Zii vi elis i vara niörkaste stunder det värre, han!
Det var tack ana - händer det äi1d.å ilagct vare tsarismen, som 1914 i vår hi- över vilket vi Iia a.nledniilg att storia skall bli aret för det sven- g l a d j a s.
Och det iir inte litet ska folkets största niarkiiad, och i dessa tider, då varje dag har en allt skoj, all bluff och humbug, ny sorg för så många och ett nytt den gåiigeii knäsattes som som ' bekymmer för de flesta.
högsta dygd och högsta uttryck H ö g e r n här i landet har f ö r f osterlaiidskaiisla har i 19 17 trillat ned fran sin piedcstal som fatt sitt enkla men tydliga svar.
död kråka från sin höga stånd- Vänsterns och i syn11.e.rhet so- punkt i tallens stolta krona.
Det kan n o g g &amp; s &amp; ilsr inaii håller till cialdemokïaternas röstöliiziiig har ju varit oerhörd liksom högerns godo med e11 Hedin, Melsted, Fre- ideliga och konstanta sjuiikande stadius, Åkerhielni m. fl.
som faii- närmat sig det katastrof a.rtade.
bärare.
Det 0rde.t ar val annars äldre än Tegnér själv, som var- Nå, vad kunna vi val då nu vaga hoppar för resultat av det nar för att välja t.ill " förtrogeil skedda?
vem helst som vill, ty t o ni t Först och främst skall mail då hus star gärna öppet, men rikt väl med v.isshet våga förutsätta, stiings till ".
Det ar emellertid att en fortsatt h ö g e r r e g i m i tradition f r h i det hgllet, att med- regeringen ar omöjlig.
Folket i len ar det ej så noga med, bara val har givit sitt svar.
målet iiås.
Och målet har ' alltid Det första man hoppas och det varit att utestänga demokratiska sista man tanker p % är ju ändå det- vindar vid det högre styret, att Chapu: JEANNE D ARC.
ta:.
lättnader i 1.ivsmedelsfrågan.
hindra.
alla reformer av social färg.
Och har det kants tungt bröstad, efterbli.venhet, i synnerhet da Skall det komma att ges några möjlig- &amp; m h t e r f ör e11 iiy, dartill v i 1 1 i 5 nli- att andas i denna luft a~ t15n.g- jämförelser dragits icke 8116:. '
1 '
2 -, nistar att åstadkomma dessa?
Det ser inte så ut, om man får döma efter vad man hör och ser.
Tvärtom: det ser ut som om såväl herr Hammarskjöld, ej vacker att minnas, som ock nu herr Lindman, i denna beclrövliga telegram- historia k ö r t f a s t vår livsniedels- fråga fullständigt.
Så från den syn- punkten ha11 det milhända vara mindre oangenämt att få lämna allt och låta andta kr af sa kastan j erna ur elden ' f ör sig -- då ' de redan äro uppbrända!
Raf sade, att folket vill ha regn, d. v. s. bröd, men inga förgattningsre- former.
Folket har svarat Riif och an- dra, att det vill ha bröd o c h författ- ningsref orm.
Ingen begär emellertid av Räf, att han skall första det dessa bada frågor äro nära släkt .. Dsen som suttit så länge i Sverges riksdag och and &amp; ej förmått rakna ut, ' a t t han ej är någon prydnad för densamma, bör man ej ge några svårare tal.
" Om vi ej l.yckas f å hem beställda spannmålslaster, a r o v i f ö r l o r a- d e " - så löd det allt annat än glada budskapet f rån högsta sakkunnigt håll häromdagen, Det ar icke som om vi vore en neutral stat, utan en stat un- der belägringstillstånd.
E n neutral s t a t under belagringstillsttind - det m å s t e val vara nagonting " iiilgot ".
.. hied i maskineriet.
Niivii1 - vem blir lidande i yttersta hand?
Jo, endast den som ej har pen- gar.
Ty d y r mat, d y r a surrogat finnas för nästan allting.
Se nu på smöret!
F.
H. I&lt;.
tillkänna- ger genom sin ropare, pressen, att man bör lagra och alla bom ha ' pengar lagra.
Likaså ined kött.
Inte v-e m s o rn h e l s t klall köpa en halv gris eller oxe eller har kärl eller rum för en dylik historia.
Samma ar f örhiillandet med både såpa och tvål.
Bådadera finnas i 1aiid.et men till oskäliga priser.
Det jobbas oerhört i clessa varor, ty något maximipris hör man ej talas om och man Iranske ej har ratt att fordra att en regering skall ha skyldighet att tänka på den allvarliga f a r a som hotar folkhälsa och hygien genom en företeelse som denna.
Ty fråga en fat- tig arbetarehustru om hon k a n hålla på med att i 1an.gden köpa såpa till 5 lrr.
kg.
och sunlightvål till.
2 ii 3 kr.
styck.
Hon kan det ej.
Det veta vi alla.
' Varför ha vi nu inte smör i landet l Därför att storgodsägarna aldrig f å n o g, aldrig få nog för sitt, smör, mjölk, allt,, det ar skruven utan anda, Variör ha vi inte fått fryshus för ma- MORGONBRIS.
gasinering av kött, så att staten kunde ~mbesörjt denna viktiga sak, då det nu måst.e slaktas i större skala på grund av f oderbrist?
Riksdagen har nekat bevilja anslagen till fryshusen.
Varför få v1 inte ett stopp for jobberiet i tval och såpa?
Nej, det behövs nog en annan anda i ledningen, om folket skall orkla har- da ut, en ledning, till vilken det har f örtroende och tillit, en ledning som försöker, så gott det går, göra ' utvagar för a l l a.
Det har inte varit så hittills, ja, i tre langa, svåra år har t. o. m. viljan fat- tats.
Och folket har tåligt som kampen f ö r det tunga ' lasset stretat och stretat och trott, att backen skulle val ta slut någon gång.
.I stallet blev den värre och värre.
Och det ilar i brostet av bit- terhet och hat, då man vet, att det k u n d e varit annorlunda.
Det har sagts så många gånger detta, men det k311 ändå ej påpekas för ofta.
Att det svenska folket inte heller glömt, det ha nu valen visat.
Föräldraansvar.
Allt är förgängligt och rnannislran i j ä h ar det förgängligaste bland det förgängliga.
Det ar så.
ofantl.igt litet, som medhiihes under en maniiiskoål- ler.
Då d e n hårda kampen mot alla ledbrytande krafter andas, återstår 2nnu så mycke.t, som skulle göras, sa nånga missförhållandeii, som borde på- talas och bortarbetas, så många fördo- mars och orättvisors inurar, som skulle raseras.
Varenda människa i arbetets rtora garde kam.par, trots vedersakares protester, en sådan h m p unde.r sin livstid, på vilken plats hon än inå ha blivit ställd.
Men så klippes livsner- ven av och arbetet ligger dar ofullbor- dat.
Det vore tröstlöst detta, om icke naturen sörj t f ör a t t människan kan liksom överleva sig själv.
Detta sker genom barnen: På deras lott kommer att taga vid dar vi.
äldre slutade, att föra fram vad som hos, oss kanske bara war en drömlik tanke, att segra i den arbetets kamp, dar vi kanhända föllo.
Alla föräldrar vaiita detta av sina barn. '
Det är val.ocks &amp; detta, som genr dem det m.od och den vilja till uppoffring, som barnens uppfostran innebär.
Nöd.en grinar nu hemskt och olycksbådande hos många föräldrar, Skåpen äro tom- ma, magarna äro tomma.
Vem får den Sedan ovanstliende skrevs ingår un- sista brödsmulan?
Jo, clen får ' barnen.
Överallt g&amp;r detta förhållande igen.
derrättelse från F. H.
K. att det verk- ligen skall bli beslag p &amp; slipa och tvål Det basta for barnen, ty de höra fram- tiden till, und,er det vi själva höra nu- - nu, när det inte finns någon!
Och tiden till.
Men just detta att barnen den som finns lämnas det .god tid.
åt hora framtiden till, lägger ett kolossalt jobbarna att härja med.
Som alltid till- ansvar p % föräldrarna.
Av barnens sätt kännages åtgärderna i s &amp; god tid, att att skicka sig bliva vi själva bedömda.
d e inte sk !ola behöva riskera något.
Och vad som ar ännu viktigare: på barnasederna bygges den fullväxta Nar oskulden sover, små .anglar g &amp; mäniiisk.ans handlingssätt.
Det finnes vakt! '
e t t ordspråk som säger: " Barnet ar Men likaledes ingår i själva press- mannens f ader '.
Orimligheten häruti läggningiögonblick4t underrättelse om ar endast skenbar och ordspråket talar den.
de senaste dagarna starkt vän- sant, ty de vanor, seder och anlag, som tade situationen att regeringen ' till fritt få utvecklas hos barnet, de ' gti icke bort, d &amp; d,etta blir stort, utan s &amp; konungen inlämnat sin avsk~edsansö- som barnet handlade, så handlar också kan.
Vad därav närmast kommer att d,en fullväxta människan med de för- följa skola de narmaste dagarna val ändringar, som den fullvuxnes större f örhållanden kunna betinga.
J.
S.
O n. visa oss.
Som förut ar sagt galler detta så- dana vanor hos barnet, som verkligen; Kvinnornas deltagande i valagitatio- f å utvecklas u1ide.r antingen stillatigan- neil i Stockholm har varit synnerligen de eller direkt understöd från föral: energiskt och duktigt.
De ha haft även drariias sida.
Äro dessa barnavanor husagitation och brosch.yrspridning på goda, blir s %lui~d~a människan god, men sin lott och de hainte k g a t på latsidan: i motsatt fall blir någonting snedvridet d a d e t gallt någotdera; i synnerhet val- och individen glider lätt i11 på förbjud- litteraturen har i dem haft en god spri.
na vägar.
dare.
Av den speciella kvinnobroschy.
Alla föräldrar £asa inför en scdan ut- ren B a t t e l l e r 0, r a t t ha de so.
sikt och detta med all rätt, ty var och cialdemokratiska kvinnorna i Stock.
en vill se sina barn som goda och nyt- holm sålt sexhundra.
Ett vackert ocl- tiga medborgare.
Ellen då galler det: efter€ öl jansvart föredöme.
" T.ag vara p % barnen och ungdonzen '): En internationell kvinnokonf eren2 I den mån ett samhälle som vårt växer har hållits i Stockholm i samband med ich dar till allt mer industrialiser as, f år den tredje Zimmerwaldskonferei~sen det allt flera mörka avigsidor.
Välmå- Bland de frågor som avhand1ade.s vorc ga å ena, djup nöd och dess mörka även lika lön för lika arbete samt röst.
följeslagare å andra sidan.
De mest ratt för kvinnor, till vilka .deltagarns lidande bli då barnen.
enhälligt anslöto sig.
-.
(N. '
T.)
Teacher. '
', ' -
MORGONBRIS Vad är kriget? '
, Vad ar kriget?
* Människan offrad av sitt materiella verk, av sina falska lärors " sanning ",?
' rattH, ' " moral ".
Ur detta förstahandssvar uppställer sig åter den mest hemska och skräm- m a d e friiga: Vad iir då kriget, indi- viduellt, att människan s a kan för- gäta själva l i v e t s r a t t - livet, det karast,e hon äger - och samvetets bud, ' ?du skall icke mörda ", att hon, dödan- de, skändande, f örnekande lidandet frivilligt också gräver sin egen grav med slagfältets löpgrav?
Åt tortyr- dönden avstår make, son och broder, för vilka, i dödsfara, livet eljest offrats?
Miiriga aro val svareii harpa.
Från dem, för vilka .ord och mening - .eller tanke och verklighet - icke mera kunna vara ett: h jält.em.od, f osterlandskarlek, högst.a moral; Guds vilja, himlens straffdom.
Från andra återige:n: maktväldets rättslösa.
hot (= discip- lin) och straff över blodsförnekaren, antimilitaren.
Sant, är likväl icke Bel- ler detta svar tillfyllest!
Ännu aldrig har .allenast yttre tvång, !hot och makt- bud drivit en människa i d68den.
Nej, det sista, avgörande svaret gives dar- för icke; har.
Ur tillvarons kamp, nödvändiggjord av den ekonomiska lagens tudela.de, merkantiliserade världsordning - be- gynnande en gång nar.sluglietens styr-.
ka blev till av den bedragnes (och.
sjal~be,dragnes) svaghet - i denna lkamp, dar sämsta medlen föra längst, den bäste förglis; ur seklers dessutom icke blott kroppsliga utan också and- liga våld genom av inlärda vaneföre- ställningar fr %n barnaår f örlam.at s jälvtankan.de har .vuår personlighet, så- dan den i dag ar, bildats: villad i tän- kandet, förvand till vi1 jan, känsloliis i leda; moraliskt omedveten eller ond- skefull av makt- och förvärvslystnad.
Och, som oss själva känna, vi andra.
Mot ett bättre vetande troende att en- dast så danade kunna bestå i existens- stridens ävlan.
Tvingade till fiender - önskande an också .vara vänner, förlorande fastan kamp.ande - att vinna, drivna a t t frukta varandra - ändock alltid beroende av varandra.
Fruktan, bland folkens f lertal halvt omedveten och obestämbar, hos stats- (kapital-) väldets mäktige däremot, ge- nom sakens egen natur, klart utformad som en obetvinglig fruktap att förlora i strävandet efter in- som utomnatio- nell vinning (kallat " fri nationell ut- veckling "), i denna fruktan inrymbes också kriget.^ djupast individuella mo- tiv.
Underkastelse, hjiiltemod, krigs- " f~sterlandskar~elr " etc., allt sådant ar blott uttryak härför.
" Du .m&amp;ste försvara.
dig ", så lyder ocksa därför parollen till vapnet i soldatens hand; " jG måste försvara mig " inibegreppet av den psykigka ' akt i hans medvetan- de som kommer skottet att död.a, bajo- neiten stympa, viljan skanda.
Tillva- relsekampens mest fördärvbringande egenslraper i hans sjal att härigenom alltmera utlösa sig oc5 fullfölja krigets nationella; överflödiggöra vapnen.
verk - krigets motiv fruktan, vem är Och först med # detta det gryend.e f.ör- då fienden, vem försvarare, nar som nuftets ljus, mannikkaiis vilja hö jas, sagt denna fruktan djupast bottnar j den ideella kraft starkas sopi ound- allas kam @ mot alla; i kommersiell gan.gligen fordras att vidare fullkomna spekulation, handelspolitisk ocih finan- världens och ett eget personligt om ' da- siell annexion (= " ' nationell frihet " ', ningsverk.
P ' å den materiella gmiid, köpt för den internationella ' pennin- " villkor.et för demokratins genom- gen)?
Ingen, och alla!
- Till e t t brott ", som f ö r s t # d å existerar, f,öï- begrepp maste vi alltså, i sanningens blir, nar krigsödeläggelsen, vapnet, namn, fastslå de båda: krig och för- icke mera ar.
Till dess, on1 bl.ott hun- svar.
Den likväl som dem, emellan fin- dra vilja kriget miljoner m L t e det, då ner motsättning tvingas liika mycket endast vapen äro skydd m o t vapen, motverka freden som kriget, om an icke vapen skydd mot kriget.
Ned vapnen, e n d. a s t gcnoni dem ' komma fred,en ar hans mål.
Av fruktan för tillintetgörelse käm- nationer överens " emedan de alltid pa vi alltså försvarets kamp för livet lova mer an " papper ".
Först med av- - av motsidan kallat " anfall ", eröv- väpnaridets tvang skola folkens vi1 j a ringskrig, då, intet folk ar medvetet varda folkens ratt; världsproblemet av att det också självt på samn ?ia grand b r i n g a t till en annan " lösning " an ar fiende, i trots av att nationellt intet krigets.
Ur en p i nationella inkomst- önska taga, blott intet mista (vilken och förmögenhetsskatter grundad o %ygglig ironi!)
medan det som slrulle a n t i n a t i o n e l l g a r a n t i - försvaras, riiddas: fosterlandets alla e l l e r f ö.
r s a k r i n g s f o i ~ d, viirden förgöras med oss själva; men, kan nation måhända allt efter insatsen dareniot, icke s jalen i mer ' kantilism ' en~ garanteras visst världskon~inersie.~lt mi- ekonomiska valdes lagar, som, lik pen- nimum eller gottgöras i varldslronk~r-.
ningen oförgörlig a v, blod och vapen, rensen åsamkad ni ' ateriell skada, d.
T. uppstår ur ruiner och aska.
- Lättare s. finansiell, handelspolitisk avtriidelse an pinan, lättare an död .och mord ar och förlust, dem krig ej då gjort oer- val el jest " händerna upp ", fienden sättliga, liksom de liv det till intet vore besegrad.
Ocksa den st6rsta fien- förött, lidanden till in-t tillskyndat.
den, den inom vårt .förvil !ade egna jag, I man dar ute på krigets blod- och förutan vilken ingen annan funnes.
likbetackta marker, en gång ' ha också Kamratens bane, vännens skövlade ni, i behov av lyckan, kiimpat mot rus- kropp, vad annat .an vårt som hans tande ' cs orätt .och våld.
Och ändå!
- eget verk ar väl detta da kulan, hug- Men vapnen tvingade er.
Veten, ni get - blott var svaret p &amp; hans eget?
blott eder garning, denna dag.
k r lrri- Och bildas an projektiler av hopade gets sista; morgondagen S e g e r n s statsrikedomars glödande massor, den d a g.
- Men nej, iii veten det icke, ty amskjates av folkens händer - - - ni, som edert lands mäktige, vapker, Veta vi nu också.
krigets psykiska kunna eller vilja avstå de fruktans- som sociala orsaker, k u m a vi därför varda offrens fordran, av en f i ~ n d e, besvarja det?
Ja, nar fruktan, född den Tar ock äger samma krav, men av lögn och orättfärdighet, frambesvu- icke skuld.
Skulle då ej månne med rit kriget, s a n n i n g e n s k a l l b e- en k r i g s r e g l e r i n g s f o n d, vaxi s v a r j a d e t!
Men, enade i tanken, eder nations insats: bland annat blev med dubbelhet i handling uppha- dess andel - proportionell med slut- va fredens kämpar verkan av sin sisfran egna stupade .och av fienden vilja.
Låtom oss omskapa samhal- tillfangatagna - i samtliga parters to- Len och livsvillkor, och av sig tala krig.skostnadssumma (nu 400 mil- själv skall sedan krig och försvar jarder kronor), plus all allnian skada.
; Eörsvinna .med dess orsak, fyamhål- nationens f or dran t.otalf örlusten a % Les endels.
Nar i stallet kriget ar krigs %rens avstannade export, inhemsk de sociala olyckornas s t ö r s t .a o r: o &amp; kolonial, och alla territoriella vin- s a k förkunna denna.
sats för det ster, minus kostnaderna f ö r återstal- med händer och fötter vid berget fjätt- lelse i brulcba.rt skicik av dlär ödelagda rade folket: sprang berget och btu städer, byrr, marker etc. etc., skulle skall bli fri.
- Ja, hör man svaras, vi d &amp; - ej heller härmed edert lands sista s h o l a spränga det, men härtill duga och ratta fordringssaldo finnas, icke endast vapnen.
- Hur, fr %ga då vi, avstås men kunna avvecklas och kvit- ar vii1 detta möjligt a n så länge icke tas; freden återställas?
ens bo jorna .om vara händer slitits, bo- .Fredr.
Anchert.
jorna lanka.de av vapnen själva?
Det ar, så länge icke ' ännu fredsviljan, med Kvinnornas röstrattsdag firas i den e n d a d i r e k t s o c i a l t Stockholm den 7 oktober med, ett of- v e r k a n d e viljeakt som gives: vap- nens kastande, begynt de onda mak- fentligt möte i K. F. U.
K:s stora .sal ternas avviipning.
Emedan f ö r s t kl. 1 / 28 e. m.
D:r Lydia Wahlström med detta det kroppsliga våldets om- kommer att tala om Kvinnosaken och intetgörande fruktans mellanfolkli~ga de politiska %sk %dningarna och ett över själarna skall, och k a n, röstrattsföredrag hglles av fröken Ger- förbytas i ljusare, .livsbarande stam- da Planting-Gyllenbhga.
Musik kom- ning ar; skingrande nati.onaliairriens mer aven att ingå i det rikhaltiga pro- 5desmoln, blotta det ' enda verkligt na- grammet.
tionella som evigt.
best&amp;r: det inter- ' ' '
MORGONBRIS - Makten over kastrnllerna, En enkel betraktelse i ett viktigt ämne.
Kvinnornas krav på politiskt medin- flytande briikar hos det maktägande borgerskapet ofta, för att icke säga all- tid, f rainkalla den invandniiigeii, att det i själva verket är alldeles onödigt att ge lwiniiosna röstratt, då deras nmkt ändå ar ofantligt stor.
D.e ha ju hemmet och ka.strulleriia och allt så- dant.
De ha maken, vars tillvaro de kuiiiia förljuva, vilket naturligtvis är en mycket samhällsgagiiande garning.
Och de ha aven det uppväxande slak- tet, som de kunna iiipyra med förtraff- liga grundsatser och skapa till sitt aiid- liga beläte.
M %hända ar det ännu flera niaktmöj ligheter kvinnorna tillerkan- ilas, nien jag erinrar mig för tillfallet inga andra och det kan förresten ocksa racka med de har uppradade.
Kvinnorna s j älva hysa - åtminstone kollektivt - en myclcet sv al 1carl.ek till - de man, soni påiniiina dem om den makt de besitta, ty de se i dem - och val med ratta - om icke reaktionärer så.
cloclc ytterst stadiga konservativer.
Det a r dikför något vanskligt att som utgångspunkt för en artikel i en kvin-.
nornas egen tidning ta detta resoile- mang on1 lcviniloriias stora makt.
Jag gör - det i alla fall odi far väl .stå mitt kast.
Allt det där om förljuvandet av maii- ilens tillvaro och om inflytandet på det uppväxande slaktet och om kvinnan soni samrr~aiihålla.reii av heinmet .och fa-.
miljen, lägger jag emellertid till sido, ty jag ämnar icke skriva någon betralx- telse i den moraliserande stilen.
I stal- let ämnar jag säga några ord om kvin- norila och kastrullerna, leii samman-.
ställning, som möjligen kan synas vara onödigt vardagsaktig, men som dock ilr ' betydligt rejälare a11 allt det andra.
' J ' y det måste medges, att kvinnorna som Iiushållare besitta ett oerhört iiiflytan- de, större och mäktigare ä11 vad flerta- let ännu torde ha gjort klart för sig. '
För närvarande ar val makten över kastïulleriia ganska inskränkt av (lyr- tid, varubrist, ransoneringar och niyc- ket annat sadant me3 eller mindre riöd- vandigt ont.
Men denna " stora tid " skall väl andas en gang och manniskor- ria återfå den ekoilorniska rörelsefrihet cie hade före 1914.
Och cl % skola kvin- norna åter bli i tillfälle att bruka eller missbruka sin vidsträckta makt so.m hushållare.
Vad jag menar är detta: Kvinnomn.
ha under normala förhållanden en oer- hörd makt därigenom, att de göra inkö- pen för hushållet.
Icke blott så att: för- stå, att de i trängre mening kunna köpa mer eller mindre ekonomiskt, ntan framförallt så, att de i stor utstriick- iiing kunna påverka marknaden.
I l e representera ef tedr4,gaii, lionsumtio- nen, och dikf ör kunna - de inom ratt vida gränser inverka p % produktionen och p &amp; dess företrädare p &amp; marknaden, för- ' säljarna.
De kunna visserligen iclre ölra.
sant statistikuppgifter, till den vackra den totala til1gåiigeii.a~.
produkter,: incm suniniaii av 81,661,807 kr.
i hand.else av fri tavlan mel1a.n o ' li ' ka Det ar husmödrarna som möjliggjort tillverkare och försaljare kuniia de ge denna omsättning, diirigeiioni att de den eiie f öreträde framf ör den a.nd.i:c. gjort sina köp i de kooperativa affarcï- Och detta ar betydelsefullt nog.
ila, och darm.ed ha de ocks5 inhöstat Nu låter d,ett-a litet abstrakt och deii trgmiljonersbesparing, som har kr5iigligt, och jag vill darför med ett ovan nämndes.
Hade de i stallet för att exempel ~slrådliggöra vad, j ag nienar gå till konsiimtionsföreningari~a van- och vart jag vill komma.
drat till de privata handelsmaiincn Låt oss ta försiiljarna, eftersom dessa slculle denna lilla vackra treniiljon.
ligga oss närmast.
Om på en ort firi- hamnat i deras fickor.
nas t. ex. fyra köpman, som sälja livs- Det vill alltsa synas, som om de sveii- medel, s % äro husmödrarna oinslcrankta ska husmödrarna redan begagnade sin harslcare över de-ssa.
De må ha hur makt över kastrullerna på ett ratt och stora elroiiomiska resurser som helst, förnuftigt satt.
Går man saken iilp % deras affärer må vara aldrig så blom- livet, nödgas nian dock konstatera, att straiide; on1 husm.ödrariia sluta upp att det ännu så l5nge blott ar ett litet fil- handla hos tre av dem och i stallet g % tal, som gjort sig förtjänt av detta be- till den fjarde, så nödgas de tre ganska röm.
Om man f ördelar koiisumtions- snart packa sina kappsäckar och söka föreningarnas sammanlagda f örsalj- sig e11 alin an marknad.
Aiii edning en ning 1916 p % rikets alla medborgare ar enkel nog.
Om kvinnorna sluta att skall man få se, att det ännu ik en ringa gå till deras affärer, ' f5 de ingen oni- bråkdel av bef olkningeiis varubehov, sättning, och utan omsättning kunna soni fylles genom de kooperativa affa- de iclre skaffa sig den ekonomiska rerna.
Folkmangdssiff rorna f ör 1911 1i .viiist, som ar förutsättningen för att de äro, nar detta skrives, icke .offentlig- skola kunna fortsätta med sin rörelse.
gjorda, men räknar man med att Sverge Men den fjärde handelsmannen blir in- vid utgången av 1916 raknade 5,750,000 om kort en välbäorgad man, under fömt- iiivåiiare, vilket väl torde vara det unge- sättning att han för övrigt ar i niinsta fär riktiga, och delar man upp koiisuni- malii kapabel att sköta sina kort.
tionsföreningariias försäljning på des- Nu frågar någon: Men ' vad vore det sa, skall man få en kvot av 14.20.
Det för mening att göra på det sätt, som vill saga, på varje landets barn kom- utvecklas i det har exemplet?
Den ena mer av koiisunitioiisf öreniiigarnas.
f ör- handlaren kali väl vara lika god som saljniiig ett belopp ' av endast kr.
14: 20. den andra, och man har val intet in- Det ar ju förfarande litet.
Det visar, tresse av att gynna den ena på de an- att den stora massan av husmödrar i dras bekostyd?
detta land försumma att begagna sin Frågaren har - ratt, under förutsatt- makt över hushållsa~gelägeiiheterna ning att det blott funnes ett slag av för- på ett för d i m själva ' gagile-ligt satt.
säljare, men nu finns det som bekant Och det måste tyvärr aven sagas, att två: d.et finnes privata liandebbodar en stor d,el av dessa husmödrar äro ar- och det finnes kooperativa försäljiiings- b et arekvinnor.
stallen.
De privata handelsbodarna äro ' Att profetera brukar i regel höra till upprättade i syfte a t t ge sina inneha- de mera vanskliga företagen, men det vare största möjliga ekonomiska ut- a r icke farligt att saga, att om kvin- byte, och de kooperativa försaljnings- norna allmänt gjorde bruk av sin stall- stalle.iia siro upprättade av konsumeii- ning som ledare av hushållen så att de terna själva i ändamål att anskaffa stödde kooperz~tionen, så slculle för dem goda varor till billigaste pris.
Hur en- själva och för de breda koiisumentlag- kelt det iiii låter, så ar det dock en be- ren i allmänhet högst gagneliga förän- tydelsefull skillnad.
dringar inträda i det ekonomiska livet.
Den ratta innebörden av denna skill- Vi se exempel härpå från de länder, dar nad niellan privat och kooperativ varu- insikten.
om lcooperatioiieiis betydelse förmedling har också insetts, av om- ar merla utbredd an har, och dar koii- kring 170,000 familjer, som vid slutet sumenternas samverkan.
darf ör aven av förra %ret voro direkt anslutna till kui1iia.t avsatta större resultat an vad koi~surntioiisföre-iiiiilgar i detta land.
fallet &amp; r hos oss.
Denna insikt gav dessa människor f ö r Vi se hur kooperationen i dessa län- ar 1916, utom övriga fördelar, ck direkt der icke behövt stanna vid att blott besparing av över 3,000,000 kr., som d.e förmedla varor, utan hur den aven i endera utbekommo i forni av återbar- stor utsträckning kunnat övergå till att ing på gjorda köp ell-er också, avsatte själv framställa vad medlemmarna be- till gemensam egendom i sina förenin- höva.
I främsta le-det.
står därvidlag gar.
den engelska kooperationen, som före Dessa siffror äro ju ganska talande kriget förfogade över en arbetarestam och ge onekligen en ratt imponerande av 145,000 personer.
Detsamma, fastan bild a v.
den konsumentkoope.rativa i mindre utsträckning, ar f örhallandet.
verksam.het, som numera bedrives i i Tyskland, Schweiz, Ryssland, Dan- Sverge.
Bilden kan fullständigas av mark, Finland med flera länder.
en uppgift om storleken av den varu- Denna företeelse har för övrigt gett f örmedling, som under 1916 ' handhades en tysk kooperatör, ' professor Staudin- av konsumtionsföreningarna i landet.
ger, anledning att tala om hustrurna Den uppgick i 737 föreningar, som in- som sina mans arbetsgivare.
Han på- ' '
MORGONBRIS 5 P Kvinnornas fackliga intressen, Ombud vid Skrädderiarbetareförbundets senaste kongress.
pekar, vilken viildig makt husm6dra:rnr ha över handeln, och huru de geiiomat1 samla sina köp i konsumtions före ii in^ garna ge möjlighet för kooperationer: En deputation från Stockholms all att upprätta det ena iiidustriföretagei manna kvinnoklubb, Agda Ostluiid efter det andra.
Han säger bl.
a.: " För Certrud Månsson, Elin Engström varje sum.nia av 20 i 30 tusen kronor Amanda Horney och ~ l a r ' a Johanssoii som vår förening omsätter mera, a n.
ha haft företräde hos chefen för folk ställa vi en ny butiksflicka, för någoi hushiillningslrommissionen, generaldi nier en iiy fillialföreståiida.re loch för .s8 rektör Henning Elmquist, och till ho, och så manga tusen kronor bröd, som iiom framfört en del önskemiil i livs, vi måste baka mer i vårt eget bageri, niedelsfrågaii, uttala.de av kvinnolrlub~ anställa vi en ny bageriarbetare.
Och ben vid ett nyligen hållet möte och sam.
s &amp; snart vi ta för n %gra tusen kron01 inanfattade i en längre skrivelse, son- så.pa eller tändstickor hos vår egeri överlämnades.
såp- eller tändsticksfabrik, så anstlilla Skrivelsen, som i klar och utförlig vi nya arbetare eller arbeterskor i - vår behandling av livsmedelsfrågan o ch partihandelsf öreiiing.
Alla dessa arbe- förstaelse för vad som ej k a 11 ändras tare äro nu tillsammans med andra liimiiade intet övrigt att önska,.
är en medlemmar sina egna herrar i sitt eget skarp och vederhäftig kritik av förhål- företag. "
1a.ilden och missförhållanden, vilka ej I Sverge har kooperationen dessvärre kunna godkännas som ofrånkomliga i ke hunnit längre än till att ombe- och vilka vi niåste, var i sin stad, ge4 sörja varuförm.edling, och av de siff~or, ïiom pilstötningar hos vederbörandc som ovan anfördes, fra.mgår, att den söka så l h g t det ar möjligt f &amp; ändring icke ens i detta avseende nått så syn- i till det bättre.
nerligen långt.
Detta är kvinnornas Skrivelsen inledes med ett påpelran- fel.
De ha icke begagnat sig av sin de av att de dagliga omsorgerna om makt på det riktiga sättet,, och förriiii hus och hem taga nu mer an någonsin de lära sig göra detta, lär det icke hel- husmoderns uppmärksamhet i anspråli, ler gå för kooperationen att nå dit den 3ch det är under de dagliga erfarenhe- syftar.
Men om kvinnorna allmiint ter vi arbetarehustrur och arbeterskor vakna till insikt om vilken o.erhörd: öra, som bekymmerna växa och slut- makt de i själva verket besitta, och om.
ligen synas oss oöverkomliga.
Det har länge varit och ä r brist i de använda sin makt på ett gagneligt sätt, skall även den svenska koopera- diliga hem och hotar att bli det i ännu tionen bli i stånd att utratta storverk flera, efterhand som .en del livsförnö- till båtnad för konsumenterna.
Hustrur- leiiheter synas bli ännu mera svåråt- na kunna då även hos oss - för att iomliga ocli dyra.
Om arbetarehem- fasthålla professor Staudingers syn- nen ej utan bitterhet funnit sig i den punkt - bli sina mäns arbetsgivare, iårda nödvändigheten av ransonering något som, efter vad det förefall.er, bor- tv en mängd födoämnen, äro vi dock de vara särskilt eftersträvansvärt för le första som på fullt allvar fått lära kvinnorna.
A. G-s.
(E ' orts.
% sid. 10).
Arhetarhemmens dyrtidsbekymmer.
O Alltsedaii i våras synes vågen för anslutning till f ackföreningsrörelsen från kviiinorizas sida vara i standigt stigande.
Inom Sv.
Skr5dd.eriarbetare- förbundet ha ju a h, sömmerskor rat- tighet till ans !utniiig och börja de även komma.
Vid f örbundets 10: de lro~igress, soni avliölls i slutet av augu- sti i k, var de kvinnliga ombudeiis an- tal 10, vilket visst var det största antal som någon av deras kongresser haft.
De kvinnliga medlenimmia äro nu om- kriiig 1,500.
Genoin dessa ombud voro klädnings-, kapp-, linne.- och mössöm- inerskor representerade samt sömmer- skor inom militarskridderiet.
Vid kongressen förelåg till behand- ling över 20 motioner och stod den he- taste och långvarigaste striden vid nio- tionen om uttrade ur Landsorgaiiisatio- ilen, vilken blev avslagen.
Upprättan- det av en: arbetslöshetsiii~derstödslcassa, en fråga som ä17e11 på förra koii.gresseii livligt debatterades, vann &amp; I, efter ratt så skarpa meiiingsbrytiiiiigar, kongres- sens bifall.
Beslöts även låta f örslaget) m bilda.ndet av en medlemmarnas egen garantifond gå ut till omröstning.
Ge- nom en sådan fond skulle inedlemmar- na spara sig en slant att: användas som tillskott till understöd vid utomordeiit- Liga stridstillfallen.
Helt naturligt präglades motioneriia i allmänhet av sngelägenheter, som väsentligast berö- ra herrskrädderiet.
Semester- och mi- niniilönsfrågorna k ~ m i a ju dock trgff a alla och allteft.ersom kvinnorna växt sig iii i förbundsförhållandena så kom- ma de nog att tolka ut besluten och söka f &amp; största möjliga nytta av dem.
Vi hoppas livligt att kvinnorna un- ler årens lopp lärt sig att orgaiiisatio- nerna även bland dem måste bliva sta- lila ocli ej några rännarbanor för ut-) ch ingående all.teftersoni missnöjet ned löne- och arbetsförhållandena sti-; er och faller.
Vi hava Balltid intressen ttt bevaka och måste vara ständigt bi- ' edda för att inte så småniiigom för- ora lransk~e smil, men hårt tillkämpade iördelar, vilka iiiidock alltid varit ett; teg framåt.
I detta sammanhang kan meddelas, tt eii lyckad löiierörelse bland liiiiie- iöminerskoriia i Göteborg genomförts.
lmlrriiig 125 sömmerskor voro ute i itrejk, ett par veckor, men slutade den- amma med att arbetsgivaren godkän- le upp till 25 proc.
förhöjning på vissa ~rbeten.
Även f ör Koop.
Syf abriken ~i ' nn6a.s sömmerskor har genomförts ett ntal, som givit rätt väsentliga löneför- LÖ j ningar.
Det man nu känner intensivast är m ' kaii att .ej kvinnorna, så fort det nu iårda ekonomiska trycket något lät-.
ar, draga den skammen över sig och pringa fran organisationen.
Ni skola nt?
tro att det endast är edra likar, om falla domar över sådant beteen- le.
Nej, långt vidar.e finnes vaken kri- ik över &amp; dant lättsinne.
S.
S.
MORGONBRIS 6 --, - Den ryska soldathustrun i nuet.
.
.
.
,.
A V Flqr Viola.
Brev fr %n Ryssland för Morgonbris.
I och med värl.dskrigets utbrott ha.?
: - därav tillracikligt v i fått., m %nadsl5nen till.
de hustrur, vars män. '
jag upphört att förvånas över vad som En garig skall friheten, härlig,.
ocb Lago vid fr.o~ten:~~emonstrationeii, som moter mig på min fiirdeviig, och i ~ u renande bestod uteslutande: ~ v kvinnor, så nar .sedan ja.g anlände till Rysslahd, ha randas för Ryssland, förbrodrande, soni ' musikkgrerna, vilka voro de olika alla dylika känslor npphijrt, t y på.
.. ' enande, '.
gardes$egeinent.en.as, gav m.ig ptterli- e.n plats där allt omöjligt är möjligt, högt över vikaide ve.
gare b &amp; % för vad: jag sa-de ' i denna tid- bevisat av både den fallna regimen D % - - bland d e fallna sjalvhärskar- nings majiiii * m.er om d e ryska prole- tronerna. '
som av den allt och alla fångande re- tik- kåval som bor~arkviiiiiorna, att de \ - .oli~tionen, f ör.sviniia dylika känslor.
skola vi, en sland d e fria nationerna.
ha .en mera-:framskjuten plats i sitt Dock, att bli purrad av Marse1jase.ii.s böja för Friheten lrnii!
.
.
.
lands sociala.
och ' i; e:iolutf6pciitra rörelse eldiga toner en söndagsmorgon i Pe- på grund av sin r é i t _ p.&amp;=sd@iga .. insats, trograd, var något som tillförde mig aii i. aridra länder .. '.
.
.:.
::, r,;.
:,; %.
en underbar känsla utöver sjalva ny- Ma$: i r in: d .$Ger att de fikenheten att se vilka demonstranter- sig,, men dessa bleka vor0 s3 tsdiga av .. na voro.
Och se: det var hustrurna kvinnobarn - de ryska kvinnorna äro till de vid fronten förlagda Petro- i allmiiid~et mycket korta i yäxten och gradsregementena.
iiitrycket av ge vid hastigt piise.de Ja.g skall oförbeh %llsamt erkänna, unga,.
flickor, kl,iidd;.
s b de vid alla att denna söndagsmorgon med blek stora.
tillfdle-n iiro i si * likt * slöjor vårsol och s juiigande vindar i avenyer- knutna sjaletter -.
tänkte val som s5: nas d &amp; ä11.n.u nalriia träd, och så detta morgonstund har guld i mund och .dar- böljan.de lrvinnohav, över vilket guld- för s a.
.
.
Med detta nöjde maii sig och fransade standar fladdrade luftigt och så Ilar man enad, detta långa 80,000, lekande framkallade en inre hänförelse raknande långa tåg på marsch mot av den art som oftast ger sig tillkänna Tomiskan - nynnande med i de melo- med ett varmt tåreskimm:er för ögat, dier, som voro inwa internationella.
och detta så mycket starkare då ja; -; För den, som alltid vaiit sig se en hörde gamla frihetssånger sjungas h5.r ledd av fien.delägrets demonstration, och dar i leden - sjungas fritt och - poliserna -- en vidrighet spanare med en schwung som betog, särskilt som är skäl nog för mången att inte gå nedan följande v.erses: med i dylika t %g, t y humbugen firar ju Skingren er icke, ni systrar, som sin största triumf d &amp; man går som en modiga f r %ii m ammas gata bort-sprunget barn, frih.etens flagg .med oss höjt!
så var det upplyftande att se de ryska En man oss - dräpt med att pidia oss demonstrationst %gen, vilka leda sig blodiga.
själva, och de göra det verkligen med och med att trampa ej böjt.
Elna Borik: DöDEN.
en schvung som betar.
Så också vid Varnia för saamtidens ädlaste rörelser detta.
till£ alle.
Man undrade ibland, .stämde ni in i vårt skri: hur d.etta kvinnotåg skulle klara sig nog med polisövervåld och förförelser, Medan jag ar i1in.e på ' såmgeiis gebit genom den vaknande staden med dess vill jag, med risk att bli för I&amp;ng med aldrig vilande liv, utan att stalla till nog med polifityraniii!
Va1 fia en del av oss, fega och drön ' are, artikeln, h a r meddela ett vers ur den tra.fikhinder, men det rungande takt- fralst sig i tid med reträtt - nya ryska Marseljäsen, som nu sjunges fasta stampet gav en antydan oni, att .må de med käppen som dygdebilönare av a1.h dm.onstraiiter.
' växelvis med de lärt marschens konst och malet sporras till lärdom och vett.
gamla frihetshymner och nya dito: skulle nås om ock vägen blev mödosam Systrar,.
.
som följt oss med upphöjd och lång.
Det ar int.e gott att finna Ut i solen ur skymrhande valven, rättfardighet, ordet.
som fullt adekvat tacker begrep- evigt; bort från det gamla, som var!
vareil son1 ' förr med oss ett: pet och samtidigt ger en karaktiiristilc.
ett i var känsla för mänii.islrors var- E j vi buga för gyllene kalven, av deras målmedvetna uppträdande, ej vi skygga för ' furste och tsar.
dighet.
deras käckhet och egna ledarkraft - Till viir ~brod,er i träldomens t.unga, och f ö r var maiiiiislcas ratt!
.
.
.
man brukar saga att det vilar nggot av till det hungrande f ollret .vi gå, ' tusan djävla över det som Iiimnar Lidandets, lögnernas, marternas bä- vi med det v.år förbannelse slunga spar efter sig, men detta ord är f ö r gare - mot sanihal1svanipyrern.a~ skrå.
vaar såg man grymmare dåd eller Statt upp, arbetsfobk, fra.m på friche- litet, när det gäller den ryska soldat- hustruns insats i det rent revolutionära fegare t tens stråt grovarbetets tjänst, som består i un- -- .bräddats till yttersta rand!
och slint .dig, var hungrande broder danskaffandet av motståndare antin- Hur många suclcar, f örtvivla.nde?
till follclhavets hämmande floder!
gen med ord eller med vapen i hand.
skärande, Framåt!
Framåt!
Framåt!
Detta kvinnotåg, som endast över- Iiur manga jämmerrop, hjärteförfii- Till de ryska deii1.onstrantskaroriias glänsts av begravningsdagens, dels den rande, berom vill jag saga i förbigående, att petrogradska l-majdemonstrationen,,,, hör ej vårt älskade land!
det vilar ~ a j e s t ä t i !ver alla deras de- var en återklang från revolutionsda- Hur länge skola vi, tigande,, tåliga. %se, hur nav ratten.^, hur allt det dåligs nioi~stratioiicr, sak samma vem som de- garna, inte blott därför att man såg monstrerar, soldater, arb,etare eller samma fanor nu; som gåvo revolutio- har.sliar i ko ja .och slott!
Knytnävens myndighet, kappens alls- kvinnor.
Och en upplevelse av särskilt nens första appell och därtill mången intresse var denna, den första verkligt .såraed kvinna f r i n revolutionsdagarna, maiktighet som inom utan fastmera för det humör som präg- och den berömda lrosackpiskans präk- rena kvin.~~odemons~ration, parentes sagt gällde en förhöjning av lade de bleka anleten, i vilka bildlilrt tighet - .J {, ', '; ', J 5.
, ' ', ' ',
7 MORGONBRIS talat man läste, om an i blodrödare bokstäver, samma inskription som p5 f anorna.
Inskriptionerna voro mariga, men de Övervägande voro: Ned med kriget!
Bröd i stallet för ' Konstanti- nopel!
S t t de menade vad de sagt på fanor- ila, därom vittnade dessa demoiistran- ters - (pardon, kvinnor, men det måste sagas) djävlar-i-min-s jal-döds- förakt, ty det vilade över niassan den- samma eggelse och iver att hellre nu på ögonblicket an i niista nå ut ur sitt egyptiska mörker eller dö p &amp; va.lplat- sen, som besjalade dem uiicler sönda- gen den 27 fekluari, d.&amp;.
de sanilats kring Alexander-statyn framför Ni- kolaibaiigilrdeii.
Då delma denlonstra- tion framkallar miimet a-v e.tt re-volu- tionsoffer från denna dag vill jag ett ögonblick ännu dröja.
här.
J ~ i s t som revolutionens vågor gingo som högst i Petrograd under söndagen samlades en mängd kvinnor på Fantorget för att lyssna till en ung lcursistka, som klivit upp p % statyns sockel, va.rifram ho11 halsade kosackerna i ett kort tal, medan 11011 svängde en röd vimpel.
Hon slutade med att ropa: Leve kosacker- na!
Hurra för våra bröder.och kam- rater från Don!
Vad som följde p % hennes tal stZil1d.e ett ögonblick i blixtbe1ysiiiii.g den slaende kontrasteii mellan den ryska frihetsälskande massans unga ledarin- na och vimpelsvangerska, besjälad av rödaste dödsförakt, och den roman.ov- ska kolossen.
~ a - i det ~ jordbundna tral.wiets apoteos i brons - som sett i verkligheten ger genom.
sin, groteskhbet ett talande vittnesbörd om den snill- rike Trubetskojs elaka, djupt symbo- liska karikatyr av tsarväldet, Och så .hon - den alla himlar!
stormande ryska frih~etskanslans.
blodröda vallmoblom- ma!
Och röd var hon, detta bokstav- ligt talat, ty blodet ur egna såret efter .ett sabelhugg fran en polispristav spru- tade över henne själv och de iiarståen- .de kamrate.rna ..
Hennes sista rop var ju " leve kosacker~a " och det blev också en kosack förunnat bli denna kvinnas hamnare-, t y prist.avens hugg hade inte val f allit förrän en kosacksabel ' föll och delade pristavens skalle med ett vin- late soin starkt p %minner on1 det l.jud, som uppstår då man med fart siitter en Fxa i ena andan av en sur vedkubb.
Denna dag, min första kontakt med Rysslands soldathustrur, framkd.lar många episoder, men jag skall blott stanna vid .en enda, innan jag övergår att visa dessa kvinnor i arbete ute på de olika omrildena och denna episod var, att den kända lilla Alexandra Kollontay nekats tala, ..
Men sig lik i a.lla skiften kl ' ev hon upp på en lyktstolpe, sådana äro särskilt goutera- de som talarestolar i nuets Petrograd, och därifrån sadle hon sina systrar vad som lag henne om hjärtat angående de- ras krav och situationen f ör ögonljlic- keb.
Genom sin nyligen erhiillna röstrgtt har kvinnans sociala stiillning betydligt plog och sådd.
Då man ser den i höga kragstövlar kladda bondkvinnan ar- beta, sjungande sin egendomliga sång, förefaller det som o111 hon alla dagar vant sig vid dessa saker.
Det långa krigets harda vedermödor jämte mistaiidet av söner och make ha gjort den ryska bondkvinnaii till en resignerad maniziska, som.
taligt böjer sig för ödets lagar och sällan .ser man henne ge utlopp för innestängda kans- lor, undantagandes det ögonblick, då fältexpeditionen meddelar något sorge- samt från fronten angående make eller son.
Ser nian en kvinna sitta med t %- rade ögon u t a i i f ~ r sin " dom " - det av stockar timrade hemmet - stirraii- de tröstlöst i11 över de närliggande mar- kerna, då förstår man h.ur det ar fatt.
.
.
Ho11 ar ensaui.
.
.- ~ r i g e t har ~ ~!
slukat hen11.e~ l i innehåll Många äro de bondkvinnor som taga.
mistandet av sina iniiii ganska hårt, aiidi~a %terigen inycket legert, och oin deii senare delen skall berkttas en, sa- gts ' det, sannsaga från Olonetslra guver- nementet.
På ett lasarett i Petrograd lågo tvenne sårade.
Den värst skada- de, som väntade döden, bad sin kamrat få byta badd, .eftersom solen aldrig ville komma dar han låg.
Sagt och gjort.
De bytte sängar men glömde byta tavlor.
Han dog och systrarna hade ej observerat något ombyte.
De meddelade till den " pravlenie ", dit adressen stod, om dödsfallet.
Pravle-.
iiierna äro s % kallade ordningsställeii eller hus där rättsaker skipas.
På flere stallen ha de numera efter revolutio- iien blivit verkliga folkets hus.
Nå, gumman till den som död förklarade sörjde väl någon dag, men s % gick hon en dag och gifte om sig.
Men döm om hennes förvåning, då hon en dag i den John Runer: PLICKHUVUD.
by, dit hon flyttat - me ' d sin nye man., mötte en person som hon alltför val driverska vid kanalerna, vilka äro de k b d e igen.
Misstaget klarades ju gm- egentliga samf ardslederna f ör '.
all tra- ska snart upp och kvinnan tog sitt, parti fik här uppe ..
Detta .akb,ete betalas och gick tillbaka till sin gamle man förvånansvärt högt, 40 rubel om dagen efter att ha tackat den nye för gott pr hast, men så ar det också.
till synes kamratskap under den tid deras sam- det mest tråkiga och eiïform.iga, a.rbete varo rått.
som kan.
givas en kvinna.
Sakta, sakta I flesta fall a r det det låga under- få de trampa de dammiga landsvagar- hållet kronan betalar till soldathustrua na, aldrig vila mera an då det slussas.
som gjort att hon nödgats söka sig ut, Och d % ser man dem ocBs % sjtiiika ner p &amp; arbete p % olika h %lL Ty envar för- likt skjutna fåglar och somna in på står att ett underhall av 5 rubel för bara markcn, tills de väckas av en hustru pr månad och 5 rubel för oför- omild spark £r %n någon av sluss- eller sorjt barn ar alldeles för litet i de dyr-.
.
pr&amp;mhastariia.
tidsdagar som råda har.
' Bland de stravsamm.a yrkena m % Huruvida detta understöd kommer näiniias bottenlast, ett nara nog att höjas ar ännu ovisst, men rättvist omänskligt slit, bestående däri att bära tyckes vara att det höjdes %tmiiistone timmerstockar och lasta dem på prå- till det dubbla.
Låt vara att flertalet mar.
Betalningen är jiinog hög, men av folket ute pä landet har eget hem, ute i ödemarken ha dessa arbeterskor e.n liten torva som föder .en ko och litet otroligt svårt att skaffa sig föda, ty annan småfanad, men det räcker dock i regel ligga vedupplagen många;, ja, icke till allt, om familjen ar stor, och anda till 200 verst inåt skogarna, borta det ar den som regel.
från både bygd och by.
.
Om nian försöker utlyssna de.
tan- Sedan urtiden har den ryska bond- kar, som röra sig på djupet hos den kvinnan varit f ami1 j ens tralhast, var- ryska bondkvinnan, så finner man blott för arbetet med jorden ar heiine ett: hon har bara en enda Önskan, att mindre främmande, och hon reder sig kriget måtte sluta vilken dag som helst.
riktigt.
biljant med ' både lie och räfsa, Och häri må ingen förtänka henne, ty förbättrats, aven om icke några större fördelar ännu praktiskt kunnat reali- seras på grund av kriget, men det vill komma tider då ting komma att ske på detta falt, bara.
man hinner över s j a h a förbryllingstillst åndet, soni gi- vetvis ar tillfinnandes bland ett folk, som i ett slag slapp,tes löst fr %n egyp- tiskt slaveri till den obundnaste frihet.
Har, som i andra krigförande läii- der, har givetvis kvinnan nödgats gå iii på arbetsområden som förut legat henne fjärran, och hon har med be- undransvärd lätthet funnit sig till ratta.
I staderna marbes hon som ar- betare inte p5 långt nar så fort som.
ute på l a d e t.
Här ute bland skogar och marker är det hon som nu styr och ställer bade som skogshuggare och ban- byggare, ja, man möter henne till och med soin timmerflottare på förbindelse- leden Svir mellan Ladoga och Oiiega, och s &amp; längre upp i Oloiietska guverne- mentet ser man 1ie.nne nies ' t som hast- ' '
MORGONBRIS hon har utfört en gärning, som ar svår att löna.
Det vill en icke ringa fond till av mod och uth %llighet för att un- der sådana tryckta tider, soni råda i Av Robert W. Service.
varl.deii, hålla hem och allt saniman.
Detta hennes historiska arbete hade (Ur en samling till jul utkommande Service-översättningar av Ture Nerman.)
nog till stor del misslyckats, om hon icke i vodkaförbudet haft en god hjälp.
Ty detta har i många familjer skapat Det i r bistert i natt nervid hamnen, det iir kusligt och mörkt och dött, valst5nd) dar förut deii gräsligaste nöd vlgorna viilter s &amp; svarta, snön faller tung och matt.
och jämnler rådde.
Ty ryssen, som inte Ocli hfir driver jag kring, ett vindvriikt vrak, och hostar i bliisten slött, kiinner till några nykterh.ctsbegrepp, loger och dylikt, ar inte måttlig hasar mej svulten gatan fram i den glada nySrsnntt.
i sin " drickning ", då han kan bli i tillfälle att få något.
Numera ar detta.
h g hhr musik frRn McGnffp saloon, dLr Rr ljust son1 p &amp; ljusan dag.
ytterst svgrt.
Det enda som numera (Fy f; m, jag ar krasslig -- inte en bit sen i morse a t t stoppa i m u n) a i ~ ~ ~ ~ i i denna d e s vag ar ett heinbryggt Om jag skulle gil över och titta in e t t litet litet slag, öl., bryggt p &amp; malt, humle, jäst och kanske pojkarna bjuder mej pil en tRr och jag kan f 5 sitta en stund.
russin och clet är saiinerligeii inte svagt.
Men .det blir en alltför dyr ap- parat att sätta i getng alla dagar i vec- De grinar och flhiiiar viil A t mej först %s och kallar mej fyllkuinpan, kan och därför kan man saga, att det (En drink - he?
Tack, sniilla herrarna, jo, det tycker gubben om!)
sallaii syns några druclma ryssar ute en lortig och led gammal Laban, en ful och försupen fau, p i laiidsbygden.
en firbannad whiskybuse - en sup till?
Be, farbror, kom!
I&lt;viiinorna ha Ju nu sin rösträtt och de borde också Geta att begagna den, d % det efter kriget galler ta stalliiing McGuffy sjiiiv stbr mitt i ett lag och skRller grovt p &amp; en smed,.
till vodkaförbudet.
' Och alla tecken bartendern pratar om Tamninny H:ill och h u r en polis blev skött.
tyda på att hon med saanolikhet röstar Dm jag sB " kryper bort i en vril för mej sjalv, filr, jag Iranske sitta i fred ner de röster som.
höjas för aterinfö- en lugn liten .stund ... Rej, rummet går runt ... &amp;, gud, jag iir trött, SR trött ... ra.iicl.et av vodkan.
Att det för tillfallet ar trista tider för den ryska söldathustrun, det ar sant, men s &amp; vi.11 det dock en gång åter Rosor bar hon i barmen, deras doft var saga och rus.
bli solfyllda dagar, då hon i lugn och Vi tv &amp; pfl balkongen p &amp; t u man hand i solfjaderspalniernas sus.
so får bygga vidare på sin, d1.a ryssam En Strauss-vals böljade len mot oss opp och ma,jkviillen var soni en dikt dröm.
: ctt fritt och aktat Ryssland, dar e1:ivaï och alla m5 känna att de aga nå- och jag tag hennes lilla hand i min och viskade blygt min bikt got att varna, något att bygga vidan p i, ty vilket land ligger så Iåiigt inne DL dog leendet bort p.5din Iipp med ens och du böjde ditt hiivud ner iiiider den ef terlangtade f rihetsso1e.n~ och det Iiom i ditt öga en glans S &amp; vnrni, soni jag iinnu i mörkret ser, s t r a h r som Ryssland?
och sekunderna gick och jag väntade tyst och en vislrning andades ej och s &amp; tog du fr61i barmen en stor röd ros och rjickte den skyggt till mej.
, Littera tur.
Men da sviillde musiken högt i f r ö j d och all rymden vart s %llsamt ljus Som politisk fånge på Långholm.en.
och jag slöt dej hRrt, s8 jublande hart till mitt hjiirta i kyssars rus.
Av P. Berglund.
Bokförlaget Nu- Hon Rr min, hon ä r niin, för evigt min!
det sjöng u r fiolerna sen tiden, ~Stoc.li ' holni.
Pris 1: 50. och klockorna ringde ett gott nytt ilr - min gud, jag kan höra dem än.
Redaktionssekreterare P. O. Berg- lund, den juridiskt ansvarige för J.
L. Saxoiis b ekanta veckotidning Sån.ings- Mins dn vAr brusande sista vals?
Åhy jag mins den med all min sjal!
inannen, har här i en bok nied under- Mins du din blick av t&amp;rar.full sen vid vart sista farviil?
titeln Studier, skildringar, stämningar, Mins du den drömmen, vi drömde vi tv&amp;, om ljusa och leende Ar dröiiimar och tankar redogjort för sina om tvil.
liv son1 gick sammaif till vinterns snö som de jublade samman en v5rB intryck av 3 månaders fangel.seliv å Langholinen, ett straff, vartill B. av Stoclr ' holms rådhusrätt i slutet av f.ör- Ack, vad har j a g mist?
Ack, vad har jag mist?
Ethel, förliit, forlat ... ra, aret dö11ide.s för en i tidningen syn- Din röda SOS den ä r vissnad nu p &amp; min femti drs vniidrarstriit.
lig artikel om kejsar Wilhelms bril- Biittre a t t tusen gtlnger dö an leva som jag var dag.
janta humör, och vilket straff han j Jag har syndat och sjunkit som ingen gjort men det led heller ingen soni jag!
1 0. '
' dagarna uttjiinat.
Boken, som jrmehiiller 30-40 korta kapitel, är skr ' iven i fängelset odh a r en skildring av nutida svenskt fan- gelseliv och i vissa avseenden mera an så.
Alltigenom ' bär den vittne ' orri den tränade tidiiingsmannens skarpa iakttagelseförmåga och .om f örfatta- rens 1.ediga målande stil.
AGITERA för MORGONBRISI din EGEN tidning!
Hör - hör - Nu hör jag klockor igen!
9e - jag kan se henne dar, skön som en dröm ... s5 bleknar hon bort ... Och nu ... ah, jag vet vad det är.
Det ar juryn soni mumlar ...
och domarn fir dur.
.. Oskyldig, vid gud!
Jag svär ...
Klockorna ... klockorna nu igen ... Ethel, har kommer jag - h i r ... * * * Stig opp, gamle man!
' Den Sr över tolv.
Här kan ni ju inte bli kvar.
Hall &amp;!
Ni fSr inte sova hiir!
Hall&amp;, hör ni ...
res p8 er, karl!
N i ska fA er en drink, en ny&amp;rsdrink, innan ni g&amp;r, till stöd ... Hallh diir, din gamla fyllhund ... Gud!
Hit, pojkar!
Han är död1,
Den avliigsna freden.
Freden tycks vara avlagseii, hur mal an laser svaren på p %venoteii.
Det ar ju möjligt, att det för d.e fi invigda ter sig aniior ' lunda.
Men fra gan ar om d e t i verkligheten finn några som 1r~y1a kallas invigdla i den ila sak.
De ledande inom de respektiv1 liiiideriia lcaiina delvis sina egna resur ser, meii icke fiendens.
De kunna iclu i grund kälma ens sina egna, ty blanc dein spela oberäkneliga, rent morialiski faktorer in i betydande grad.
De irc icke hellesr ledare längr &amp; i detta ord; egentliga mening.
Kriget f öres av heli folket, det ar .en massrörelse av så oer hörda dimensioner, att några eilskildi ledare icke längre iiro herrar däröver Ett försök latt plötsligt bringa denn; väldiga rörelse att stanna skulle endas, gå ut över som vagade försöket Det ar jämförelsevis enkelt att täiidi en st.or vådeld, men det ar icke lika lat, att slacka den.
Denna tycks %tiiiinsto ne icke slockna förrän den brunnit ned Och om d.en tidpunkten är ilara elle: avlägsen kan en utanf örstående ick (med någon sakerhet avgöna.
Alla tids bestämmelser äro rena gissningar.
: tre långa &amp; r har detta vanvettiga för störande av varden och miiniiiskoli~ fortgatt, och ingen kan med visshei saga, nar folken på allvar skola kom ma till besinning.
Så rika produktions möjligheter hade den modema civilisa tioiieii skapat, att, ehyru endast en för svinnande bråkdel därav numera aii vandes f ör samhällets viiimakthål ' 1; m de., kan det uth.arda krigets påfrest, ning.
Den moderna civilisationen hal ta.git: alla sina resurser i bruk för at1 förstöra så mycket som möjligt av siti eget verk.
Och alltjämt sitta de ledan, de statsmannen och väga med ängslig omsorg sina ord och rakna med de po.
litiska maktf örskjutningarnas vii is te^ och förluster.
De ha ännu icke varsna1 att vad som tilldrager sig vuxit ut över deras småkloka beräkningar.
Till och nied i de neutrala länderna leka niaii- niskoriia ännu med en massa politiska ord och begrepp, utan att märkla att de.ras iiiiiebö~d förändrat sig under kri- gets inverkan.
Gulli Petrini 50 år.
Ratt eller orätt.
IDA NILSSON.
fyllde den 20 sept; fru Ida Nilsson ~onneb~.
Med ' anledning hariav ha vi med er &amp; el besvär ' ' knyckt " por trattet ur hennes mans album - sjalr ar hon niycket sparsam med dylik graiinlåt - för att presentera vår ung doniliga 50-åring.
Ida Nilsson har til.1.
hört Roniiebyblubben se-daii den 190: bildades.
I med och mot har hor: troget varit med, gled och arbetsam Det ar kraft och viljla samt ett oför- bränneligt gott humör hos vår Ida ock iietta gör henne också synnerliger liimplig som försäljerska av Morgoii.
bris.
För detta se-nare skola vi giva henne en .extra honnör.
Att vi lyckat$ sprida vår tidning så bra har ha vi ~ % g r a duktiga medlemmar att tacka Eör och en av dessa ar Ida Nilsson.
Vad det betyder, att vår tidning går l t till allmanheteii, synas s % få av kaiii- naterna tanka på och anda: för varje daii som saljes plöjes en ny fåna eller; ås några korn.
För vad vår 50-åring.
detta fallet gjort bringa vi henne vårt, ramraste tack, följt av en n~aniilg till le yngre a t t icke vara sämre.
Som en liten erkänsla för vad vår ramrat gjort erhöll hon i gåva fr %n dubben senaste tre årgangar Morgon-) ris inbundna i prydligt band.
Klubbens mote blev i övrigt en ijartlig hyllning och höstens vana) lomsterbarn prydde lokalen i varje ~r %.
Vår önskan ä r: Länge leve femtioåringen!
R e b e.c k a.
En av vårt lands främsta kvinnoröst- rattsf örkampar har nyss haft 50-års- dag.
D: r Gulli Petrini är känd och valkand ej b-ra inom den borgerliga rösträttsrörelsen emellertid; ho11 har ej sagt nej eller sparat sin betydelsefulla medverkan och hjälp många gånger, da de socialdemokratiska kvinnorna bett henne om ' bidrag '.
Otaliga valg %ngsönskningar funno vägen till henne på högtidsdagen.
Har- " Med tack f ö r allt Edert hängivna med sander aven Morgonbris sin.
.
irbete för kvinnoröstratten frambära Från soc.-dem.
kvinnornas central- i härmed våra varmaste välgångs- styrelse sändes ett telegram av följan- inskningar. '
'.
.
de iiineh %ll: .Det ar med verkligt nöje och avel1 med behållning nian genomliiser den lilla broschyren Ratt eller O r a t t. av Julia Ström-Olsson, soni iiy- ligen utlcommit.
på Tidens förlag.
Det ar si s a l h de .sot.-dem.
kvinnorna .er- hålla litteratur fra11 det egna ledet.
Nar det därför händer ar det s &amp; niycket mera valkonmet.
Bland den mängd av litteratur i broschyrforni, som under valrörelsen utkoni.niit och i vilka behandlats de olika f. n. brännande dagsfrtrigori~a., ut- gör broschyren ett ypperligt inlägg.
Det ar kviiiinoriias röstrattsfräga soim har behandla.s och det få]: val sagas att hur an de hårda tiderna obarmhärtigt härja bland arbetareklassens kvinnor, h w aii livsbekynmen niistaii trycka alla till jorden så ar dock kvinnoröstratten ett så ofantligt stort livsintresse att det måste stå i franista rumniet för all vår strävan.
Fru 0. behandlar på ett briljant satt.
sitt aniiie.
Hon franlstaller kvinnorn~~s livsförhåll~andeii precis såclaiia de äro I all sin nakna saiiiii11.g och låter utan Eörskoniiig ironiens löje blixtra över alla de sm &amp; futtiga s. k. skäl, som an r &amp; länge utgöra det murkna bålverket €ör m.otståndarna till den enkla rattvi- san att giva lcviiinorna icke bara med- ~orgarplilct utan aven inedborgarratt) ch darigenom direkt inflytande i samhället, Och högern, som iiiinu en gång lyckats förfulska lösningen av rvinnornas röst.rattsfr %ga genom att i; ista stund i riksdagen genomdriva be-; lut om en ny utredning, f år sina skarpa iugg sig tillmätt.
Broschyren ar .att och ledigt slcriveii och uttrycker i i varm förståelse f ör a.rbetarekvii1- 1oriia.s a v så inanga orättvisor och sv &amp; igheter omgärdade livsf örh %llandeii, nen aven en kraftig uppnianing till rvinnorna ord solidaritet med sin klass,; y endast härigenom kali målet nås.
För de kvinnor, som vilja hålla sitt ntresse levande rörande .denna kvin-.
iornas viktigaste fråga, utgör bro-; chyren så att saga ett dokument, val rart att 1asa.s och diskuteras bland s %- räl viinner som motstt %idare till kviii- iorosträtten.
Alla kvinnoklubbarna böra rekvirer i l woschyren til.1.
försäljning vid klu !bb- nötena, men den bör aven distribueras .il1 alla de slöa kvinnorna i arbetare- lemmen, alla de, som ännu icke fattat a tt det dock finns större intressen i ivet att arbeta för an bara det son1 !ör egna små f örh %llanden.
Broschyren kostar 10 i r e, men våra kviniioklubbar erhålla rid rekvisitioii av större antal på en lång 25 OJo rabatt.
100 ex, erhållas för ' kr.
netto plus porto.
Relrvisitioiier tallas till T i d e n s f ö r 1 a g, Sthlm.
,
MORGONBRIS i0 I Fernqvists Kappafflir 1, 3 8 Drottninggatan b. S3 n.
Stort lager och 1 tr. upp av in- och utkindska nyheter i e n v i d allman s Q a g h ' ~ t, Damkappor, Dräkter och Kjolar till billiga bestämds priser.
II Obs.
!
Bestätlninasavdelningen.
..,.
.
.
nor \) vsi t ~ t O, J ~ r a n s t r a n ~ - ning och s v r n n l ö s h e t.
~,.
.
A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM Hodrollant: PROFESSOR A.VESTERBERC.
Meddelande f r h C.
S. Agitationsveckan.
,, högerns makt är.bruten: Allt tyder på att en ljusning ska.11 inträda i vårt po- litiska liv.
Nu ar det ingeii tid för tvekan och missm.od.
C.
S. mottager ännu rekvisitioner å. arbetsmaterial och utsänder till de klubbar, som rekvirerat, så snart upp- lagans storlek kan bestämmas för tryckning.
Föredrag kommer att a v g i f t s- f r i t t tillsändas alla klubbar.
Däremot ar priset affischer pr 100 st. kr.
2: 50, flygblad pr 100 st. kr.
2: - och löpsedlar pr 100 st. kr.
1: 50.
Det största antalet k1u.bba.r ha emel- lertid visat att de förstatt idén med agita.tionsveckan ratt.
Från en klubb meddelas, att de ämna a.nordna möten varje kväll under hela v e e k a n och från andra att de söka f % till stand en omfattande agitation j närmaste trakt omkring.
Det later ju nog så lovande, men det ar också n6dvaiidigt att alla klubba1 söka.
göra sitt allra basta för att vår kvinnorörelse skall kunna vinna något resultat av vår agitationsvecka.
Cirkulär angående agitationsveckan har utsänts till alla klubbar och svar begärdes till 15 sept.
Ännu finns det dock klubbar, som inte svarat.
Om alla dessa klubbar hade en aiiing om huru allt arbete hopas och försenas genom denna ovisshet och väiit.an ' och huru de mest punktliga aven härför f % obeha- get att vänta, så skulle de sakert anse sig skyldiga att lämna nå,go t livstecken ifran sig.
Det ar åter några klubbar, som tro sig ingenting kunna göra.
Är detta så valbetänkt måiitro?
C.
S. vill härmed vädja till dessa att ännu en gång taga upp frågan för överlaggning.
Anordiiandet av en agi- tationsvecka ar b e s l u t a t a v v å r k o n g r e s s, vilket beslut bör respek- teras och alla må göra sitt allra basta f ör att förverkliga.
Skulle f örrest en någonsin ett arbete kunna utföras med gliidje, s5 borde det vara ni .. Vårt parti har gått fram till en över förväntan lysande valseger och ' Ett gott exempel.
Kvinnorna (Forts. fr. sid. 5).
oss densamma.
Va1 erkaiznaiide att ransonering ar det enda möjliga f. n., ar $et dock, då denna visar sig allt för knapp, med ökad bitterhet och förtviv-, an vid allt emellanåt erfara att viktiga livsmedel förf aras o ch sålunda undaii- dragas konsumtionen.
.
Hr Elmqcist svarade med att lä.mna ' en utförlig redogörelse för de av kom- missionen vidtagna åtgärderna och för det allmaiina laget på livsmedelsfrå- gans område.
Haii lovade översända skrivelsen till vederbörande uiiderav- delningar inom kommissionen och upp- manade de.puta.tionen med anledning av de f ramstallda aiimarkiiii~garna rö- rande so ckertilldelningen till marme- ladf abrikerna och paltbröcispriset i Stockholm att i förstnämnda avseende vanda sig till förestandaren f ö r socker- by@n och i sistnämnda avsce.nde till stadens livsmedelsilamiid.
Beträff ande d.e uttalade önskemålen angående gryn- raiisoileringen erinrade han om, att s. k. diversekort k,omma att införas och betra.ffaiide smöret meddela.de han, att man inom 1commissionen rastlöst arbe- tar med den frågans ordnande.
I Frsnkfurt am Main har domstolen riyli.
gen fällt ett utslag, som i ekonomi~lrt avse böra köpa ende likställer kvinnor och män.
Målet rörde sig om en kvinna, som tagit.
tjänst i ett bryggeri och fordrade samma lön som de Kvinnorna, arbetarrörelsen och rösträtten.
manliga arbetarna.
Domstolen ansåg a t t hon Nyutkommen broschyr utförde en mans arbete och alltså var berät- av tigad till hans arbetsf örtjangk.
Dessutom Julia Ström- Olsso s. framhölls faran av a t t kvinnor gingo för un- 1 6 sidor.
10 öre derbetalning och på det viset stangde vissa En rolig, lättläst och med bitande ironi arbetson~.råden för de man, som återvände mot svenska högern laddad agitationsslcrift.
från kriget.
Till slut framhölls det också, att 25 % rabatt vid köp av större antal.
' det p8ståcndet a t t kvinnorna, såsom icke fa-: ' Rekvirera fr %n miljef örsS " jare) kunde nöja sig med mindre Tidens f örlag, löner an mannen, numera icke höll streck.
Stockholm.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin än Solidar- Symaskinen, som fir den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste aranti för att de med vårt firmamlrfe försedda maski- nerna äro ett fabrikat som på teknikens nuvarande ståndpunk iir det högsta som kan uppnbs och överträffas icke av nbgot annat fabrikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan ALLTID SIBTA N Y HETER inom avdelningen för f I (Fina och v i l p j o r d a Barnlxläder i [för Gossar och ~li ' ckor i alla Bldrar.
.J Finare.Fliak- och D a m - Skrädderi Specialit6: Drgkter o.ch Kappor.
1 (I I J 2, STOCKHOLM.
v ~ moderna r Fotografi-Atelier.
Valsorterad i n.
gamekiperitag för barn i alla Aldrar samt Kfimbels skodon: Prima, reella varor.
Billiga, bestamda priser.
M ' ORGONBRIS 1 l ' Stockholm &amp; Söderhamn.
Högsta ränta % Depositions-, Kapi.tal- Högsta gällande ränta.
.
Försumliga föraldrar A k t i e b a l a g e t N y a Banken ~mottáger insättningar till högsta gällande ränta.
Sot.-dem.
kvinnornas tentralstyrelse: kan man kalla d e m som icke.
i tid lära sinn barn tandvilrdens stora betydelee.
Det lämpligaste tandvhdsmedel för Ordf.: Fru A n n a Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr. A.
T.
72 90. stora och emil ar Lazarol Tand Crhrne Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- i stora tuber h 75 öre.
landsgatan 61, 4 tr. A; T. Vasa 20 86.
Kiruna ssc.=dem.
kvinnoklubb av-.
haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. S,SO e. m. Sty~ elsen.
, Malmbe6gets soc.-dem.
kvinno- klubb avháller ordinarie möte andra och eieta mhndagen i varje manad.
Nya medlemmar haleae vllkomna.
Styrelaen.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisalions Cill hemmets trevnad bidrager i hög grad att metallföremålen äro putsade och skinande.
Intet metallputsmedel kan - jämföras med " Röda Björn ".
Blankar snabbt och varaktigt samt skonar händerna.
25 öre pr burk.
i Sthlm etyrelse eammantrader 2:a mandagen Stockholms Tjanarinneförening i manaden kl. 8 e. '
m.
á Bryggeriarb.-törb avháller möte l:&amp; &amp; och 3:dje toredagen i exp., Barnhuegatan 14.
Ordf. och korreep.
varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli fru A. Fröeell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
och aug.)
i Fclkete H u e G-eal.
Styrelsen.
tel. 286 58.
Ahus soca-dem.
korinnoklubb av- Arwika soc.-dem.
kvinnoklubb a.v- haller ord.
möte 2:dra mandagen i manaden h %ller ordinarie möte 2:dra mandagen i m h a - kl. 11, 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
den kl. 8 e. m.
% Folkets Hus ' C-sal.
Styrelse ?.
Stockholms södra KOO perat iva försirkringemstalterna bevilja föreirkringar FOLKET Stockholm.
Styrelsen.
Geliliware soc.=dem.
kvinnoklubb SAMARBETE Brandforsa kring: Fastighet och Losor e, Förrniinliga villkor.
kvinnoklubb Eskilstuna kvinnoklubb; avhhller or- (eoc.-dem.).
avhMler ordinarie sammantriide dinarie möten 1:sta mhdagen i vaxje månad 1:ata onsdagen i varje månad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
kl. 3.30 e. m. i Folkets .Hus, rum n:r 4.
Ordf. fröken Amta Svensson, Griadsgatan 10, III, Styrelsen.
avhaller ordinarie mote 1:eta och 3:dje man.
Sthlms A l h.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
dagen varje m h a d kl. 4,80 e. m.
Lokal: Nya avhhller ordinarie möte 1:eta måndagen i Fol kete Hm.
varje manad kl. 8 e. m.
Nya, medlemmar hiilsas välkomna.
0be.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Sbyrelsr n.
Styrelsen.
Lot !eriet anordnas till förmån för föreningen " Kvinnorna och landet ".
Lotteriet8 kontrollant: Revisorn i Kungl.
L o t s s t y r e p m Rob.
Söderholm.
Lotteriets föreståndare: Ernst Noree.
Pris pr lott 2:10 Pris pr lott 210 En skånsk boniiård.
.
O kr.
Ett presentkort på v i l smedel 4.0 vackert belageX1 med hsrlig utsikt över Finjasjön, omfattande 25 tnld hker, lätt sandmylla i gammi~l kiiltur.
15 tnld skogs- mark med skog till husbehov och ett synnerligen vackert ek- bestånd.
Därjämte grustag, som ger icke obetydlig extra in- komst.
Boningshuset inne.hAl1er 3 stora, vackra rum, kök och källare.
Ladugkd och loge i stora rymliga b-nader.
Ma- teristlbod och vagnsbod i särskild byggnad.
Till vinsten hör nya, lösa inventarier för 1,000 kr.
En vil a i Stockholm En villa i Gitebora.
.
.
.
11,000 kr.
.
.
11,000 kr.
eller efter vinnarens fria val 8 Lotteriet g %läar till ett.
belopp av 11,000 kr.
byggnads- kostnaderna för en ~illa~byggnad efter vinnarens fria val p % nAgot av villaomr8dena Appelviken eller Mörby i Stockholm eller Bagaregarden i Göteborg.
- En vedskoi vid Milaren.
.
sttt före den 1 Jan.
1920 valfritt uttagas p &amp; fliljande platser hos här nedan förtecknade firmor: Stockliolm: Stockholms Slakteri A.
B., A.
G. Bergfalk &amp; C:o, Konsiimtionsfören.ingen Stockholm; Göteborg: Helander &amp; C:o, Hul.da Sköldberg, A .. von Reis; Mslinö: Fïedr.
Nyström, B.
Aug.
Nilsson; Norr- köping: Aug.
Eriksson &amp; C:o, Erik Olsson,.
A.-B.
Petterson $ Jonsson.
Dessutom ett mycket stort antal andra, särdeles värdefulla vinster, varav en del utställas ' i 1otteriet.s utst %llningslokal, Kungsgatan 2, Stockholm.
OBS.!
Dragning sa snart lotterna sluts&amp;lts.
dock senast den 31 Dec.
1917.
Lotter 5L la.
2: l 0 säljas hos de vanliga kollektörerna samt kunna rekvireras utan förskottslikvid helst å brevkort, under adress Försvarslotteriet, Stoclcholrn 5, d &amp; 33 öre till porto och dragningslista tilllrommer. '
.
.
.
.
4.200 kr.
efter GripshoImsmodelI.
5.000 kr.
En matsalsrnibel Vedskogen besttir av 20 t d d skogsmark a Mariefreds stads södra skogsÖmrade .med strandtomt vi:d .M %l,zren, bevuxen med 3,100 barrträd och 950 lövtrgd.
Omrildet är synnerligen lämp- ligt till styckning i villatomter.
.kr.
8 Ett presentkort på Nord.
Komp.
4.
O 0 kr.
.
MORGONBRIS 12 till förmån för Stockholms %dra Kristliga Förenings av Unga Kvinnor sociala verksamhet, som 61. a. omfattar Husmoders- och Tjanarinneskolor, ett Kvinnornas k ö k for billig rna,t- - servering och Nödhjälpsverkstad för arbetslösa kvinnor L O T T E R I E T S F O R E B T A N D A R E: A. von H O F S T E N.
- - - -- ' Tv &amp; hastar med vagn o. selar frlin Stockholms Ridiostitut.
Varde Kr.
8,000 2:dra vinsten: En utstyrsel beattlende av: silver, linne, mattor, kristall- och porslinsservis jämte armatur.
Värde Kr.
6,500 3:e vinsten: En förmaksmöbel av po- lerad mahogny; kladd med siden och bestiiende av: 1 soffa, 1 bord, 2 fátöljer, 4 stolar, 1 spe- gel och l byrA.
Värde Kr.
I I 4:e vinsten: Högsta vinsten: 1 Ett hängsmycke.
Värde Kr.
2,800 Varde Kr.
5:o vinsten: Damrumsmöbel, lackerad, kladd med cretonne, beetáende av: 1 soffa, 1 bord.
2 fhtöljer, 4 stolar, 2 taburetter och 1 sekretär av mahogny.
Värde Kr.
av arkitekten O. Odel.
2,000 - Värde Kr.
4,000 Värde Kr.
1 1 1 1 1 1 111?
' te vinsten: 1,750 1,300 Pre vinsten: Ett pianino, frPn Bergqvist.
&amp; Nilsson.
2,525 6:e vinsten: En sportstuga efter ritning Viirde Kr.
8:e. vinsfen: En salbisampals.
1 1 1,300 1O:e vinsten: En.
tavla av konstnären Per Ekström.
Varde Kr.
1,000 Vinsternas antai ä r 7,500 Samlade vinst- värdet utgör m i n s t ~r 85,000 Dragningen sker senast den 31 December 1917 Lotter kunna rekv.
från S O D R A K. F. U, K.
LOTT E R I ET Sturegatan 13, Stockholm.
Lotterna sändas pr postförskott i den ordning rekvisitionerna inkommat.
Pris pr lottsedel 2 kr.
10 6re (stämpel) jämte kostnad f ör porto och dra.gnings ' lista .. Rekvisitionerna märkas med M.
7.
Besök Lotteriets utställning, Birger Jarlsgatan, Stockhol m till förmån för Stockholms Folkskollärarinnors 15,000 VINSTER.
Pris p r lott 2 kronor Qar?
: de lott ' vinner.
Sammanlagt vinstvarde 110,000 kr.
(+ 10 öre för atampel).
Husmoderskola.
Endast svenska varor.
&amp; agning senast dec.
1917.
HUVUDVINSTER: 1.
Lantegendoinen Knrö i trakten av Dannemora, om 21 tld Aker och äng, 33 ' 1, tlcl skogs- och hagmark, avverkningsbar st&amp;ridslrog till varde av c:a kronor 3,000: -.
Corps de logis oqi 4 rum och kök, talrika andra byggnader m. m.
.................................... 2.
~Lill~tugmk., vinterbonad villa om 3 rum och kök, ~it1ii1.s m.
111.
A fri och egen grund vid Tixngelsta jvgst.
3.
Iöblemniig till 3 rum frAn Nord.
Ko.mp.
............ 4.
Sportstuga om 2 rum o. kCik, ritad av arkitekt Odel Varde Kr.
8,000: - 7,500: - - 5,000: - 3,000: - 5.
Ant-ik klaffhyrii, valnöt med inlagningar ......... 6.
Blotorcykel frAn Huskvarna ............................. 7.
Siiugkninmsrmöbel, polerad björk .................... 8.
Antikt skip, alm, jaka.rancla och valnöt ........... 9.
Teiinsnmling med hyllor ................................. 10.
) Seiita), byst i marmor av John Runer ............ 11.
DaiiipPl~, bisam med besiittning och muff av bäver 12. iTuvelringj safir, briljanter och platsina ......
.:.
......
Värde Kr.
2,000: - 1,975: - 1,400: - 1,200: - 1,000: -- 1,000: - 900: - 880: - Insiind rekvisition, märkt Id.
3, adress Ösrno-~otteriet, Artillerigatan 60, Stockholm, varefter lotter sändas mot postförskott för lotterna A Hr.
2: 10 pr lott jitmte kostnad för porto och dragningslista.
Dragningslistan, som utkommer 2 a 3 veckor efter dragningen, tillstKlles utan särskild beg %ran envar, som köpt lott direkt fr&amp;n huvu (lkontoret.
