# ID: svediakorp-per2421
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,663
# sentences: 1,048
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING @: te II Januari - Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Central styrelse.
árg.)
N 3 1 A. FUR DEN I I Prrnumrvatlo~Prls: l: 20 pr helt Lr, M) öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels är.
.
Lösnummer 10 öre.
I SKALL F II n ... a .. ip~:, qeuuiri10li: Stockholm 1917, A.-B.
Arbctarncs Tryckeri c - 1917 Annonser L sista sidorna pris 15 öre pr mm.
F ' ~RGÅs?
v &amp; r l d s k r i g!
Sii uiigefar, om fredsdu-.
va,rldcn $tt sorg- van förgfis, ska.11 va1 klädd.
Vid dct tredje fraiii.tidsii~.iisikeiz kom- axets inbrott ser det ut ma att lkta .. Och gud som om i-nan slriill~ h jälpe denii soin då a.1.
vBga satt.a clct ~ \ ~iigii i saknad av miisikali- hoppets lilla vitii.
h a l i t ska a d a g!
om.kring dolrct - frc- Den som byggt sina.
dens färg.
S k d l deii.
förhoppi~ingar o111 fre- ixidei: dcttcz 1- \ omman- d m s eriifiende på omö j - de &amp; r lyckas f &amp; makt ligheten f ö r Tyskland över den svartri., 801 ' - att längre kniiiia fort- gem, olyckans, lirigets siitta, tar sakert nii- f. %rg?
ste.
Utsvaltiiingskri- Fullt s &amp; ovisst, soiii get inot Tyskland lyc- vid f örra 5,rsskiftet as 1cad.e~ icke.
- Tysk- val icke laget; iiågot lands ixt.sv ältning av l~ärlnare ar saker t f IT- de i Belgien kva.rva.- den 111.1 an d 8 ..
Men en rande ha.de s a k e ~ stöl:- ~t mörk sanning stgr ock- re utsikter a.tt sluta SA, i detta nu klar foi: lyckligt, o111 ej Amt- 8ss: blir det !j nu rika.
kommit st,ödjande fred, dfi, blir dct eii i n - till!
- Meii ~7a.d det.
nu: meix förfärlig t y s k a f o l k e t,.
g &amp; ltrigföriiig.
Ihii st el- norii detta.
elr.oiloiiziska iial: till inför ta.iikm - krig f å t t lida; det ' veta.
n % m.aii., t,ycker a t t 111 a.11.
Hans Schaefer, Wien: " VARA 0CH.ICKE VARA " .. iiiinu.
endast de.
s jii1.i.
a .. sett d e n yttersta do- Därmed.
: tiges., det .. i men, när man bevittnat Nej, det finiis mera att flt se, det de .. stor6rdiga.
t,a,iefi.
och h.~g:fiirdi &amp; la.- iiiä&amp;iskoaiidens definitiva förnedring och ci&amp;lisationens ohjälpliga bankrutt givs inera akt genomlida - ni äro d %- tema.
- .. - Och i de .t ys12:~: ' tiClniii~arnaa '; ä~: raar och barn .sorii.
tro, akt d e t, t a r a r ett det f. ii.
SOIII b.ek.antL .. w &amp; .. inför 1914 &amp; IX niaktlara ..
. '
.
- -.
.
.
.
...
.
.
.
.
...
-.
- t r b g t oni.
ut- I övar t v i hi.
har. '
T.
M o t i o n 2.
Motioner.
Stockholms t j5nari:nnef öreniag f ör e- dar: Karlshamns kvinnoklubb pgvisar svii-: igheteii för ekonomiskt d %ligt sitoere- l e klubbar att siilida representa~it till roiigresserna och föreslgr bildaiidet ai7: n i.
* eprcsentationsf o11.d genoni att ldubbarna avsatta t. ex. 20 öre pr &amp; r och medlem till en dylik Poiid, vilken av Ceiitralstyrelseii f örvaltas och sesdaii vid koiiinia.1:ide Iroiigresser bidrag utbetalas till oinbudeii i form av reseersättniiig A i i i i a O h l s s o i i, ordf. H e r i i h a r d i.
n a B eiigtss011, korresp.
sekr. Att lrongressen.
matte besluta att vid uppgörandet av agitationen i landsorten, f örsök göres att ocks % direkt vanda sig till tjänarinnorna ined upplysning om deras maniii- slroviirde, samt försöka väcka dem till eftertanke f ör sin egen kár och M o t i o n 1. dess rättigheter.
Sundsvalls kvinnoklubb hemstd.ler Dels att vid den muntliga agittz- att till klubbarms förfogande stiilles t.io~ien f ramhålla f ör tjänarinnor- sm &amp; i broschyrform u t m a, orieiite- na deras skyldighet, liksom alla ar- rande föredrag i olika frågor, lämpliga betarekviimors, att vara organise- till inledning vid diskussi~nsa~ftiiar, och rade, för att de skola eriiii en bätt- ai1.h åller darf ör, re st.ällning i samhället.
att kongressen ville till.
behand- S t o c k h o l m s T j äiiariiiiie- Karlstads socialdemokratiska kvin- 1in.g upptaga motionen och, vid f örening.
noklubb disku.terade den 15 nov.
1916 eventuellt bifall till densamma, " Viirdesättning av kvinnoarbetet i giva.
den blivande Centralstyrelseii hciiiine.ii).
Klubbeii beslöt vad ja till i uppdrag att skyndsamt gå i för- Oxelösunds kv ' innoklubb: k011 gressen, f attning om dess verkställande.
Huru har verkst.illande utskottet att upptaga densa.mina till dis-; iilikt sig agitationen i det politiska, da kussion .. A m a n d a B e r g s t r ö m, ordf. föredrag i dessa tider stalla sig dyrt E l i n B e r g k v i s t, sekr. 1: ~ o t t e J n o h a n s s o n, ordf. för de eiislrilda lclubbarila, och d % dyr- S c l m a E ' r i m o d i g, sekr.; idcii tycks vara m&amp;n.iiiskails största iii- rymmet, att sanningen iiite får plats.
tresse?
N o t i o n 9.
För övrigt har nian, dar soiii har, fan- Huru skall en klubb erhålla lärorika Norrköpings kvinnoklubb.
I tider iiskussioiisfrågor i politiska och sociala 1 % varje arl~etarehustru med bekyni- gelser f ör vissa medborgare!
Vad betyder sedan för dem, som spörsniål, då medlemmarna iiro okun- ner g&amp;r sin dag till mötes, da vara niga nien iiitresserade?
irsf örnödenheter äro m&amp;ngdubbelt dy- niitkten ha, hotet oni en " uppgörelseils K a r i n Nordströni.
raro ii11 förr, se vi med harm .huru rus- dag ') från ett junkerstyrt land, dar iry ckselaiidet ständigt tilltager.
Ge- junkrarna sliurit sina dryga krigsvin- .i0111 p g ~ e r k a n fr %n iiylcterhetsfolket ster och haft fördel w vad soni skett.
Eskilstuna kvinnoklubb niotioiierar mar v isserligeii g j orts restriktioner, Det finns ett tyskt ordsprilk, foorniu- 3111 utgivailde av brevkort soni genoni 30111 dock hittills verkat negativt.
Det lerat av en tysk, och som visst iiite ar porträtt eller citat kuiide göras agita- enda soni i dessa tider skulle kunna liliidra att krogen tar brödet ur miiii- d d r e an 1848: Engelsnianiieii a l s k a ~ toriska och föreslår, att kongressen ger styre1.sei-1 i icn p % arbetarna och dera ' s barn vci friheten som siii lagvigda hustru, frans- uppdrag att taga frågan uiider ut- lirför ett absolut rusdrycksförbud.
Vi mannen soni s in brud och tyske11 so ' ni redning och, on1 det befinnes rea- hc~u.stiilla darf ör, sin gamla f armor!
att kongressen ville göra ett ut-] .is er bart, utgiva brevkort enligt talande i naninda riktning samt.
Aven orn historien ej direkt: mot- ovalistående motivering.
tillställa detta vårt partis riks- sager sanningen i detta, sa kaii det I d a A d a n i s s o i i, ordf..
dagsgrupp till vad verkan det h a ~, dock synas hårt att tilliinipa det pil T h. e r e s e O I s s o n, .sekr.
kan.
ett folk under lwigscerisur.
Ty vi veta A n n a G.
u s t a v s s o i i, ordf. e j vad soni försigggr bakom järnridaii.
M o t i o n.
5.
X e l ni i L u n ii, sekr. Och, ännu iner, d e veta mycket, myc- Stockholms södra kvinnoklubb: Icet mindre an vi.
Och.
vi ha ju re- För att befrämja ett kraftigt och R!
t o t i o n 1 0.
~laiimiissigt agitationsarbetc.
bland Itonniby kvinnoklubb.
' Kvinnorm dan kminat skönja, att det inte längre ~viiinoi.m hem.ställt ?s till korigrcssen,, ch nykterhetsfrågaii) ' har utgjort.
l y ckas stimulera den tyska folks j aleil att den in % besluta om att aiiord- lislcimion.samile såväl inom Blekinges med den stora startlögiien oni hotet iia en speciell k v i i i il o v e c k a soin.
vid ett flertal andra kvinnoklub- mot Tysklands griiiiser.
Vad niaii ii ver hela 1.aiidet samtidigt, och att mrs iiiöt.en.
V i foreslå; också att sani- ~n&amp;ste kornilla till ar emellertid, att de tiden.
f öl: densanm iz förla gges till.
ma fAga upptages till beh.andli.ng pR som nu leda det tyska folket-s ödeii liougresseri.
h östen ..
Det %.r de socialdemokratiska kviiz- hysa ett suveränt förakt för detta H u l d a R o o s, ordf. nornas plikt att niera .an hittills som folks egna tankar i egen sak.
Det S i g n e B e n g t s s o n, sekr. ~rganisation slå vakt omkring nykter- tyska krigspartiet har.
satt vind och hetsa~ !lxtet, ett axbete som, fast - oänd- fatt skörda storm - kanske inte bara ligt betydelsefullt för hem och land, Fagenriksverkens kvinnoklubb f öre- E f i i våra egna led ofta ignoreras, t. o. ri t a n f ö r det egna rikets gränser.
Vi hoppas i varje fall det.
Ty p &amp; mer dar angiiende M.orgoilbris ' redigering: III .. m.ot.arbel; as.
Och d % dessutoiii i Att kongressen beslutar uppdra- dessa tider brödbiten inte ens tyckes ii11 något amiat beror det kanske p &amp; ga iit Centralstyrelsen att i intimt racka till åt arbetaren, ha vi minst a r det tyska folket, om vi skola f &amp; skriva samarbete med kviniioklubbariia s &amp; allt råd till att a.nvanda pengarna till.
in 1917 i vårt hjärta och i i~ist~orieii starka tidningcins ekonomi, att e-ii 3piait, ~ a r f O även ~ från vår kongress .pom det ljusa f r e d e n s %P.
Få, halsa siirskild avdelning med starkt agi- en fordran om tillfälligt sprit- dess gryende soluppgång som ett bud- tatoriskt innehåll kaii inriittas.
f örbud bör tillställas regeringen.
sirap .+tt ' natten ar slut.
J. s.-0 n. Rebecka Svensson.
B e t t y 9ii ' dersson.
Till Soc.-dem.
Kvinnornas kongress i febr.
ha föl jaiide motioner insänts.
Av iitrynimess~ä.1 införes hiix endast de direkta f örslagen.
Motionerna i sin helhet samnianföras i ett motionsha.fte:, a I ' u ' ' *
MORGONBRIS 3 I Dct.ta.
har nogsanit insetts av förut- och därför blivit samh ' allets vrak, dessa eende ledare inoin smhf ollrets egen or- brottslingar, som fylla våra fängelser, alla t&amp;-: a.iiisatioii, det socialdeniokratiska par- rar och lidanden, f attigdom och f örtvivlan, iet, diir de S ~ S O e11 I ~ mycket viktig pro- i ' som rusdryckern.a varit orsak till.
Med allt detta för ögonen vilja vi uttala; ianipuillrt uppsatt bekampandet av n ljungande protest mot a t t socialdemokra- isdr dryckerna tills de helt f örsvunnit er ens t.i.llhöra frihetsförbundet.
Och vädja: r h Imid och f 011;.
r i till deii blivande partikongressen a t t Otvivelaktigt har denna program- att kongressen upptager till be- tödja och uppm.untra ny:kterhetsarbetet inom Ii a.iidliiig f rhga12. '
' Arbetar ekviil- ~uiikt varit en av de niest bärande och, artiet.
.
itit II och ni.ilitarisineii ' ', varvid ut- i0111 ingett hundratusendeii av vart aiids bef ollciiing aktning f ös en f olkrö- För Arviku.
soc.-dem.
1rvi.iinoltlubb: talande bör göras dels: höga ideal och mal för ~ 9 s e med så Lydja.
I) fordraii på, omlagd svensk ' historieundervisning i v8r.a folk- igonen.
Skulle den i någon m8n svika # skolor, dar den gamla krigsgloriaii ietta stora m %l, kommer den.
att för- avska-fffa och bariiens tankar i om deii solida grundval, varp % samhö- Med anledning av dessa utkalanden anghen-: ighetx- och broderslca.psidén iii; upp- le rusdrycksförbudets j.ng %ende i partipro- xtiillet inril~tas p % fredliga varv; tillika med de förhoppningar pmmet ' anser red.
det kan vara på sin plats 2) tillse att vika arbetarebarii) y&amp;, iclte.
ingå i eller deltaga i boyscoiit-; om otaliga svaga och undertryckta tt här anföra dels programbmmissionens iiöi~elscn.
eller medverka vid.
s. k. rarelser haft p % dena stora och vittom- itlå.tande, dels hr Brantings reservation.
Pro- ~Fostei~liiiidska f ester e. d., dar kri- isittancle folkrörelse.
; ramkommissionen säger: Partivänner!
Medkämpar i kampen &gt;) De vid 1914 års partikongress genom Malmö gets hj &amp; ltar förhärligas; 3) ett kraftigare upplysniilgsar-: ör ljus och frihet!
Edra kvinnor, vars) ch 8tocliholms arbetarekommuner väckta en: bete för att motarbeta den p %- ijarnor ej äro forslöade av alkoholbe-; kilda motionerna (n:r 24 och 26), yrka dels tryckning, som militarismens obly- &lt;ar, vars hjiirtan blöda för allt lidande tullstiiiidigt strykaniie av punkt X1 ur parti- ga tjä.iisteandar i form av vi.rviiiiig] ch vars ögon s1dda.t djupet av det) ro grammet, dels programpunktens revidering iitövs i sy iinerhet bland landsbyg- diinde alkoholen.
f ör med sig, rikta 1 i a ~ -.
Iiuvudsakligt syfte a t t borttaga dess krav ned en allvarlig vadjan till pwtikon- ?B ' ' 1agst.aSlgat rusdryclrsf örbud ' I samma d.e:ns oreflekterande unga m511; 4) hemställa till.
partiets riks- gresseii att e j.
en h&amp;rsmå.n pruta av p % yrkandeii utmynna de t:ill 1917 års partikon- dagsgrupp att beakta kvinnoriias leriiia sant n&amp;iniskovardiga program- gress av Malmö arbetaiekommun och enskil- f redsvil ja; att nied alla medel söka ' pu11kt.
l a medlemmar av Stockholms arbetarekom?
Visen att 11.i viljen lyfta befrielselis nun väckta mot.ionerna.
I sitt iit.l %tande t31 förhindra ökning i militiirutgif ter- na smit att kraftigare an hittills Eana högt över alla mindre viktiga in- L914 Bra partikongress yttrade partistyrelsen, arbeta för successiv niinskning av t.~:esse-,i.
och visen er som.
ansvamkan- att ingen som helst anledning till förändring desamnia ned till avväpniiig i en- riande inedleinniar i nutidens och f ran1.- IV partiprogramm8ts punkt X1 f örelåg och.
tidens mest ideella och humanitära rö- hemställde om punktens bibehållande i nuva- lighet med partiets program; 5) och dels att till övriga länders idse.
rande lydelse.
~ r o ~ ~ a m k o m m i s s i o n finner, &amp;: i.rbetarekviiiilor heinstiillrt att de j A Göteborgs wc.-deni.
1rv:innoklubbs att icke heller nu tillräclrligt bärande sba.1 vad här, särskilt i punkterna 1) snf örts f ör borttagande eller f öra.iidriiig av vagnar: och 4, berörts, sölra efte~: sin f a r partiets 3.911 fastslagna program i nylcter- T h e r e s e S j ö b e r g, ordf. inaga och sitt laiids förh %llandei~ hetsf r&amp;gan.
Programkommissionen anser det G- e r t r u d L i ii d b e r g, sekr. ciiergislct verka.
M o t i o n Il.
Ronneby kv ' innoklubb ans el: att 1) 2 j.~art.iprogi * siiiiiiets tred jr.
putikt, soni Ii i ttills; illilel.es f ör litet bea,ktat.s av k \ .iniioriia, bör hela var uppmiirksah- hct iiiriktas och föreslik,.
.
.
j. '
.
Rebecka Sveiis~oiï: Betty Andersson.
M o t i o n 12.
F r h i Göteborgs soc.-dem.
kvinno.
klubb har följande uttalande föresla.
gits koiigressen f ör att tillställas parti, k oiigressen, men då kvinnolrongressei: sanirna.iitrader efter sedan.
pa.rtikoii gr essen mcd all saiiiiolilthc t ii i: nvslutai liar C.
S. geiioni Morgonbris velat lat2 iittalaiidet konima till partikongressei~z .liiiime.doni.
Till sot-de~n.
kv.iiil~okongi ' csseli i Stockholm.
Iik.rni.ed f öreslås f öl jande uttalaiidc för att om rn.öjligt i i~ågon 11i.ii.n iiivel:- lm p % partikongressen: Det har siikerligeii inte i+dgitt 112. go i i intelligent och tiinlcande iniiniiislia \: il.ket ödesdigert inf lytaiicle rusdry c. Ircriin.
hava p8 mä.i~sklighetcn i sin hel.
het, inen p % do s h s t lottade i syimer, II ct.
Alkoholeils förlrmande och för, ~icdraiicle inflytaiide p &amp; sihiil sjal son- Ii~opp ar det biista vapen i hiiiiderlir pö cleni, som ej önska eller vilja se er iiier bildad .och förädlad s. k. under Iilass, diirför att den hiiidrar henna un il wk1.a.s~ i (1 ess 111 Almedvetina stravm iiiot iniiiliiislrovardets hö jande.
Arvi ka.
En protest.
P % ' klubbens senaste möte beslöts a t t lit tals en skarp protest mot fördaget om bort t:zgniiile av Q 11 lir part.iprogrammet.
.
vi fr ' aga:: 4r det oclisb meningen a t t del satsen ur de allm&amp;na grundsatserna fö: partiet iiveii skall borttagas som het .. er: Av skaff z f attigdom.
och iiif öra ett samhiills s ' kicli soni öppnar vägarna för alla fram til friliet., bröcl och sjalvansvar?
Äro icke rus J.ryc lieriia orsak till mycken f at tigclom ock el %i.i.de och vilket sjiilvansvar har v51 en drin, lrare?
Vi ha med glädje iakttagit a t t socialisnier geiioiiz orgaiiisatioiierna i m h g a f all omska pat siidana, soni varit supig: % ocl1 slarviga till orcleiitliga och iiitelligenta nialiiiiskor.
Si rnycket b i t t r a ~ e blir v %r missr5.lriiing om par tiet nu skall vriclns i motsatt riktning.
Vi anse som en skam att framst. %eiide so cialdemokrater st &amp; som verksamma mecl.leni mar inom clet s. Ii.
supfrihetsförbundet, son liar framförallt till uppgift a t t m0tarbet.a dc som de kalla.
fantastiska nykterhetsorganisa tioiieriza och deras arbete.
Vi vilja påmilin: om, att mellan frihetsförbundet ocli n.ylct.t ?r lietsarbetet stii dessa tusentals slrövlade hen ocli olyckliga &amp; viiiiior ocli barn, dessa ung: män, som dukat under för riisdrycksbegare, vara sb mycket mera befogat a t t vidhftlla status quo som var1dski:igets erf arenhet myc- ket starkt i olika Iiinder understruirit kravet p % krsftiga 1agstiftningssLtgärder fram mot lagstadgat rusdrycksförbud. '
' Hr Braiitiiig säger: ' Undertec linncl har av h %.ndelseriia iiioin partiet ifriiga on1 nykterhetspunkten sedan 1914 ytterligare starkts i min då till partisty- relsens protokoll ut.talade mening, a t t som mal för partiets verksanilict bör sattas " al1ma.n f ollciiykt.erhet och icke det " allniiinn:~ rus- ilryclrsförbucl) som mot min avvikande me- ning ditskrws %r 1911.
Det mbste efter min mening verka anstötligt a t t ett parti, soni icke för medlemsskap kriiver personlig abso- lutisni och som faktiskt rälrnnr blind.
sina mec1lemm:~r och.
sina valman m&amp;n.ga tiotusen- t al icke-absolutister, sliall f örplilct as p &amp; en punkt on1 absolut landsförbud, vilket vii1 uii- der .Irris-situationer som vii1 krig eller stor- strejk Iran finhas aliledning a t t temporärt tillgripa, men.
under m.era izormala förliiX.lla~i- den ar. %.tminstone mycket omtvistligt huru- vida clet later sig nied.
franigi ?ing uppriitthgl- las och som viil i alla hiindelser icke bör an- litas förr 5.11 mindre yt.t.erliga itgarder för at t t " istadkomms en tillf redssta.llande f o1.k- iiykterliet, l h g t bättre iiii cle niivaraiide, visat sig wrlaiiiigslösa.
Flarav följer ocksa, a t t jag icke kali tillmiita experinieii.ter med totalför- bud i nu krigförande lSnder avgörande vits- ord. '
J),) -- - --- - .- ...
-. '
En nyårshalsning från franska socialistiska kvinnor.
pen dystra dagen randades re ' n, immarrta smögo sig tunga - hjärtat ett bittert återsken, själen lankar tunga .. r trenne ar snart förfvivlan rått) ch sorg &amp; otaliga människor nått,: plittyat och hat och förödelse satt.
l ?j i mörkret en stvimma, y y u ej be f rielsens timma ?.
: För N o r g o i i b r i s.
Till våra svenska kamrater siifles vår iiiiier ' ligaste och broderligaste häls- ning f ör år 1917.
Det är nu för tredje gången, &amp; m ett.
nytt 3.r ingår i sorgeslöjornas tecken och öppnar på nytt porten, som leder in till mysteriet och evigheten.
tu se ii^ 9arufe mötas med vreda ord den av våra systrar] .ida med hela siii Alice Joluenne.
le herrar, som makten huva, sjal såsom- mödrar, ma.kor, trolovade,) ch människor drivas - till kamp och s %som mödrar till.
sina barns barn.
Det till mord, f örskrackliga kriget har iiedmej at de rit sfader och länder b ~ g v a v a.
äl.slcade varelser, som utgjorde cIe.+as T trenne år snart m å n p s e n d e gett: itt l w och tallösas ela~zde sett,.
glädje och deras livs ändamål.
Hos oss mångtusende å / rr i tysthet bett i Frankrike är smärtan lugn, vaxdig, itt slippa mörda och bränna, stilla.
Vi hava velat freden och v %rt Jtsant från holländska socialdemokra- .j längre föranielsen kanna.
.
.
.
tiska kvinnor: i ' Amsterdam .. brutalt ockuperade land har kunnat or- ganisera ett ' enigt folk f ör att tillb,aka- get tog i min dörr.
E n tidning jag Kvinnor, systrar!
.
kasta oclrupatio~ien.
Frankrike, som ar fick.
.
Nu då ordet om fredsuriderhandling ' ag såg på &amp; SS första.
t ida.
ett land, dar människo- ocli medborgar- iar ' blivit uttalat av en av de krigfö- / ag ság - det var blott ett ögonblick, rätt härskar, 1r.uiide icke underkasta ' ande ländernas regeringar - huru ar- nevt tararna runno strida sig ett sådant hot mot dess oberoende pmenteringen ocli avsikterna till detta / ag såg blott eri ord, o &amp; det ordet och frihet.
Vi försvara oss emot inili- vur fred, in n ~ å vara -- och mu d % Förenta sta- tarismen i dess förskräckligaste gestalt,: ag böjde miti huvud i stoftet ned; eina.s president har erbjudit att vara, ch mitt hjärta viskade: Bed!
.men vi begråta, oaktat vi äro starka, iörmedlare av f:redsuiiderhai~dliiig, Minufsrna gledo fysta, våra vackra drömmar och våra älskade ränna vi soni om vårt hjiiilta ville upp- zv fridens genier kyssta.
döda!
Vi lida av den förfärliga tribut nöra att slå i spänning huruvida fol- som vi måst giva, Minotauros.
Men skola ien skola gripa tillfallet för att på- Ty en gång uttalat det ordet skall vi låta oss uppslukas av odju.rett; kyncla freden.
All vår sym.pati och; nristas i världens hjärta.
Franlrrilce f ört janar att man f örsvarar i4ra varmaste känslor sträcka sig mot 3ch stunda an fasor likf vårflodens svall det, ty det har givit s &amp; mycket åt ivinnorna i de krigförande länderna, 7ch stundar än död och smarta, mänskligheteii att det för mänsldighe- ned e.n brinnande önskan att all vilja., iet ordet viskas frän man och till man, ten själv skulle vaxa en förlust, om de d.1.
energi, oaktat allt, samlar sig, på ieel talar om Idngtan, som aldrig för- franska idealen förmörkades.
F l ~ ~ c t u a t brann, let a.tt ett folkens hjärterop för freden n.ec me.rgitur! "
Xevolutioiieiis Franlr- Im hopp, som ingen förinta kan, skall höjas, vilket överröstade allt det ordet pånyttföder rike kan icke g5 förlorat och det skall iiinat skall.
tvinga, regeringarna att !n varM, som n u förbldder.
bliva en välgörare mot det interinatio- .yssna.
nella broderskapet.
rlii Men, heliga ord, som mänskorna glömt, Vad mig själv ang %r, så tror jag av Red.,.
som mottagit detta brev, SI: rag, skall du väl giva tillbaka hela niiii sjal och mer iin någonsin, oalr- h r t y g a d om att hari instämma d.e so- i t kuvade folk vad de längtat och tat det niirvaraiides .sorger, p8 detta: ialdemokratiska lwiiinorna i Sverge drömt: ett land, eft hem, som försaka broderskap tack vare Frank.rike, soin ti.l.lfullo och har ceiitra.lstyrelseii avsant i år av förlvivlan och nöd.
de fått försvarar frihetens princip i denna gi- letsaniiiia till franska, engelska och I findeland blott fängsel och död gantiska strid.
Alla vara kamrater vid tyslm liviniior.
9ch hemmet en flamma röd.
.
.
fronten strida för detta ideal utan hat De kunna sin rdtt ej bevaka, och Buiiiia icke uiiderkasta sig vårt de a r m, som nu försaka.
Till presidenten Wilsons fredsnot har territoriums prof aneraii.de.
~entralstyrelsen i likhet med ondra in- Och jag önskar Eder, mina systrar i stitutioner under juldagarna anslutii Gif rätt och g i v fred, o nya drt som nu gör ditt intåg i vadden.
Sverge, att f8 sa.mma tro som.
jag p5 att sig igelegra fiskt.
E j helade 612 ' alla blödande s&amp;, det nya krct skall medföra en niorgoii- men sänkta de hotande svärden, rodnad!
Och jag ber Eder att a,lska De orden st&lt;ga f r å n tyngda bröst hava kant krigets fasor, tank p$ edra som stormamas brus f r å n havet en det revolutionära Frankrike, som a,r en systrar i. sorg och sluten leden f ö r sam- höst, alslcare till friheten.
; Jag ber Eder att de bli till en världens stentorröst.
nia kainp soin vi alltid hava .fört.
tro p % det vackra i en uiiiversell unions Flyg, ord, kring lariderna vida!
ideal och att vara övertygade om att Vi kunna e j längre bida.
.
+i vilja detta ideal.
Och iii, som icke Itt n i temtionellt brev till socialistiska kvinnor, i de krigloranie länderna.
ELSA COLLIN. "
Vågorna gå högt, men v i skola icke f örgas
Nyarsdagen väl använd.
Svenska socialister ha protesterat mot belgiernas nya olyckor och tyskarnas nya förtryck deportalionemur.
-.
Var halening till belgierna, så lydande, har nu nått dem: Deportationerna i inassa fran Relgieri av m- betsföra inän, som.
cleii.
senaste t.iclen ägt ruin och ' s ' ärskilt drabbat laudets redan fö ' ru t SA librt hemsökta arbetarklass, lm iipprött sarnveteiza runt om i världen. '
Belgiens arbetare ha b %de direkt ocli genoni sina talesmän i Internatioilalen vädjtbt till sina klassbröder i alla länder att söka genom tryc- ket av en samlad v&amp;rldsopinion göra ett slut p &amp; iletta barbari, .so111? %r en förbrytelse mot den mest elementiira folkratt ocli därt.il1 mot LOUIS RAEMAEKERS: ' Detta ar min lilla Toinette, given tro och loven.
Denria väd,jan h m oclts &amp; skjuten som franktirör.
vunnit genklang ej blott hos clemot.
Tysklc~i ?cl krigförande folken och hos de neutrala, utan Skola de neutrala och deras ledandt även.
hos hela den tyska soci; tldemol~.i:atiil.
: Detta möte vet sig uttrycka en enig känsla hos Sverges.
arbetande folk, d &amp; ' det farenas sin protest med de opinionsyttringar, soni förut i olika länder f r m f örts mo t d ' ett.a skriancle nziss- brnk s v en inlcräktares tillf älliga hsrravälcle över ett undertryckt folk.
Db v %r regering nyss gav siii anslutning till prmiclenten Wilsons initiativ i rilctning mot e11 varnkbig fred, erkände den sig u~trYckligen ha förpliktelser e.j blott mot eget folk, iitaii mot hele mänskligheten.
Mö tok vill uttrycka den förhoppning, att allcleles samma kansla av ci- viliserade staters gemensamnza förpliktdaer m&amp;tte förmA v %r regering att oclcs8 pb liiii~p- ligt sätt förena sig med d.e f öres tSllningar, som flera neutrala stater redan gjort i Berlin mot cle belgiska deportationerna.
.
klamer till&amp;a, att detta fortsätter1 Skola de lata: civili~ationen falla till laka ända till de barbariska, tider, ds ~eg.Iaren bortförde de besegrade folksla-: en i slaveri?
Skula de tillAta, att ett iviliserat f01 ks arbetarklass förintas?
Om de andra handla s&amp;, om varlden i n en gHng skall f5 bevittna ett dylik1 feghetens skådespel, må d &amp; Atmiastone ni, arbetare, visa er som vara vänner) ch hjälpare.
Svenska arbetare!
Belgiens arbetare, Rom riktat följande viidjan till svenska, arbetare, hava icke gjort det förgäves.
.
e, Sl.iibteli J ' e ï n e p l o o g s f r a m - Vi äro övertygade om att var sak ar g % n g av E 1.i ii V a g n e r. Albert der.
Om icke vi ropa ut det vald, dom överp %r oss, skulle ni eri dag kunna förebra oss detta, sägande: .Ni hade icke ratt att under tystnad och utan klagan lida ert martyrskap, det galldr för er att uppriittbålla den heder, som ar oskil jaktig med arbetareklassens ställ- ning.
Om den civiliserade arbetande befolkningen i ett land drives i traldom, B ar hela världens arbetareklass i fara.
Det är ett fruktansvärt prejudikat., som givits.
Vi skulle aldrig ha tillatit, att e t t.
dylikt övervhld hade beg&amp;tts.
- Den moderna arbetareklassen har höjt sig UI slaveri och f&amp;r aldrig sjunka tillbaka dit igen l D ' Mötet iiedlagger slntligen sin pro test niot alla, de kränkningar av skilda natioriers ratt och sjalvst~ndighet, som i:@ldskriget liztft, i följe, och nianax z.rbetmizs i alla liinder att, sarn.lade kring Tnternationaleiis gemeiisamme gri.indlinjer för en r+ttvis oc; h villditig fred, var p % sitt hBII sWa i n all.
sin kraft för ma,- rast möjligcz f öi.verlrligailde a.v detta f ïeds- program.
1 1 I K e y s l il j u p a r c. y i i p 5 l. i Y e t '. '.
.
Albert Boniiiers Eörlag.
Elleii .Key påpekar h k j \; ad sui11.
J U ila deii enda h&amp;llbara ståiidpudrten, hurusoin var oppositiop bor @ illa allt förtryck, 5, vilken sida.
hos de.
krigfö- rande det am.
utövas.
Hoii f ördöiuei Tysklaildi och Ryu~laiidij v8aldstaktik.
Hoil påmiiiner även om att, problerneii om.
I:rlaiid och Indien ännu ej .äro lösta.
Boii utvecklar.
den åsilrteii, viken ju också ar deii elidsi: hållbara., att hetset till hat, 5, vilken sida det an ske?
:, SJ.- förkastligt.
Dettô:sariiliiigsvefk 0111 krigsf öreteel- senia bch 1914 %t % idéer hail sitt stora intresse att förvärva, icke blott dä.rför att det ä.1: en bok av Ellen Key, titaii ocks5 emeclaii.
det utgör en historisk översikt av yärcle över ta,ilkeriktnii.i- gama uiider kriget.
.. Icke niiiist jiP bolle~l.
gbailde f OP de rynpuiikters skull, soni här framläggas) n1 politik: och samhällsliv i allmänhet samt d i n - omviilvning, som.
.franif örallt ii.
a v iiödeii genoni ii1 " Iii; idehs fördjup- ning.
Eon far har anledning tala om vad jag skdlc vilja Balla b %de 011 ut- vidgning och en i i ~ s k r a ~ ~ k n av i i i fri- ~ hetsbegreppet.
j Bröder!
Vi tycka oss böra de ord, som skola tillkhnagiva vBr räddning.
Ni äro tal.
rika, ni äro mäktiga och ni äro ener.
Nu kasta Belgiens arbetare sina gisks.
.
Arbetarna äro de enda i världen, blickar på de neutrala!
3om kunna hindra,.
att ett helt lands De, fråga sig, om icke dessa nu skola arbetarklass %ter försjunker i slaveri.
Ur resa sig mot ett dylikt brott mot mansk djupet av vår olycka rakna vi pá er!
ligheten och om icke dera.8 samveten Handlen!
skola förma dem att protestera energiskt.
Vad osa anghr, aven ' om váldet skulle Om man l %ler en sadan ~kamlig för- lyckas att för ett ögonblick tvinga vara brytelse utan vidare ske, gör man sig k:roppar i traldom, ~ k o h aldrig v&amp;ra icke d &amp; medskyldig till densamma?
e jäliir böja sig därunder.
Belgiens arbetare fråga sig med oro, om Och vi tillägga: Vilken tortyr vi an de neutrala även denna gling ekola tvh utsättas för, vilja vi ingen fred annat sina händer som Pontius Pilatus, under &amp; n med vart lands oberoende och &amp; t- förebärande att det tyska förtalet icke visans triumf!
stämmer med deras offern klagan.
Belgzens ar behre.
Belgien, rattens martyr, frågar icke efter ord allenast, efter platoniska sym- patiuttalanden!
Det begär handlingar.
Boiinier.
Detta &amp; .r ocksi % eii bok 0111 1914 ars idéer: Handlingen iir förlagd till en laiisresideiisitad i Svergc.
3 ' Ie.d en ta- lang, som utniiirker &lt;Elin Vilgners satt att skildra vanliga vardagliga förhal.- la.iiden, %skada vi har livligt Baniperi inellaii de som reproseiitera 1914 års idéer med landshövd~.iigeii i spetsen ocli de som företrada det nyktra först2h- det, det först %nd som icke Ban liira sig första krigets viilsignelser.
Huvudre- preseiltailten för denna riktning är en duglig och praktisk affarslrviiiiia, vil- ken utom sin opposit~ioiz mot tescn.
" försvaret franist ", .lriin~par för socia1.a rcforiner i det lilla san~.hallet samt för.
kviniiosak.
Dciiiia bok m.$ste i hög grad] ma. \ u: och en som icke fordrar d c s.t; a-i:lm scc- iierna f ö r att en Bok s k d l vara intim- sant, nzcil vet att uppskatta det verk- 1ighetst.rogiia %tcrgivaiiclet, de satiiriska; lii.11iSrl&lt;i1iiiga,1:11a., de sl&amp;eiide j5m.f öl: el- serlicz.
Ileii tragik, soin ~i1.a.i:.
ö- \ lc.r 115 gl:iï.
; iv dc öcicii, soiii s l d d i m i b~l.i (?ii, fi.iiii~ dar tycU.igt, n~eii cloii h a i n t r i i d r r stilla A.
L. och o~dkiiapp.
Ett.
tack bringas härmed till Morgonbris ' kom- missionärer för det ghngna krets arbete med förhoppning om ett lika välvilligt och oförtrutet arbete för tidningens aprid- ning aven uniier kommande %r '.
MORGONBRIS ' 6 Morgonbris och ett nytt år.
.J3t.t ~ i y t t 21: och eii: r:y; i,i:ghg a.].
Morgonbris till de övriga!
Ett iiytt 2, .och .stoi:a laiiclviiiiiii~gar under ilet g81igiia.
för Mo~goiibris t t a:~; .teckiia!
S %::) D o i: d e. det al.1.ti.d li~~iiiia f heta i v8r ny; i:~ * shii.hiag.
Ty s$ 1.iin.ge det finns stora,.
viktiga och speciell a 1411- riofragor att dryfta ocjh lösa., s5 1atnge.
f h s det uppgift för eu tidning som Morgonbris.
Och aven jordmån, vilja vi hoppas.
Att ina.rkeii ii r hiirclarbetad veta. % alla.
3Ien s % har det al.lt,id va- r.it., n a r ' det gällt en ny idé, en ny san- ning, ~ 0 1 - 1 Irriivt ~ rotfaste.
Ma visshe- tiqr ~ i u inträtt i Stockhol .. ins stadsf ull- t.en haroiii ge oss det mod och deii ut- ~xä.lrtige.
Hon har e:ftei.t; ratt en man- li,ll.ighet vi.
behova.
lig partivän, soul till f öl jd a ~ flyttning; För att .o,m m.öjligt ii %got uiiderlatta iii %st.
avsiiga sig uppdraget.
Anna Johanssofi har en] %ng följd jnarbetaiidet av V&amp;II tid12.iiig bl anil.
eii uv år verkat, inom arl:) et,arerörel.seii och.
större laselirets .av Irvi~inor kornnier iiedlsgt.
ett betydande.
arbete inom Morgonbris ha.reft,ei: - p &amp; mångas be- Bryggeriarbetaref örl~3~ii.detts kvinnligit gäran - at.t ~ipplåta fyra sidor a v avd., ' soiu.
hon tillhört sedan 1597 och sitt iiineh %ll, j. forin a v ett B-numin:eï, \; am ordf. hoii varit en 12 B 13 a.r.
' H,on till dels liittlästa litterära bidrag, sa- som följetong m. m., dels artiklar o+ f örbundets, styrelse.
.
notiser, soni mera intinit beröra kvin.- Kooperationen har .i Aima Johans- norila ooh hermiiet., s&amp;som kladsöniiiad, son en varni anllanga.re och hon.
kr även Kviimogillesf örbundets ordf. hiisliga råd o. dyl ..
Det ar ett litet Under liristiaen har hon.
energiskt försök Morgonbris vill probera; arbetat, för att arhet; arehustrhflla pas att tidningens läsare sko1.a flitigt skulle tilldelas mesta iitöjliga upplys- bidraga a,t,t, fylla demis lilla ning i liushållsproblenien och förden- skull organiserat och lett flera dyrtids- .iised goda r3.d och rön.
oiii. '
allting!
Iturser nied icke mindre %II 62 deinoii- Till.
sist - först och sist - gör allt stratiolisaftnar i lnat.ag,-hg oh lian., f ö r att f &amp; M O] ?g 0 n b ' r i S 0C.h serverillg, v51ka kurser l&gt;iyeket liTrligt omfattats a17 kviniiorna.
spridd!
,, - ' l -- Skydd ht ensamboende lärarinnor.
Denna f1.4ga Iiai: ya sista tiden, p % Iiirattaiide av telefon, eventuellt grund a x nyligeii timade vi %ldsd %d, bli- ringledniiig, till iikmaste granne lm11 vit högaktuell ..
Den har skrivits om i ju också duga-, men förhiillaiidet blir prcssen och atgarder till skydd ha dis- har enahanda ..
Sker ett ö ~ w f a l l m i t i t iiatten lär cict!
: .iiterats, både föreilingsvis och niellaii iiog inte bli s &amp; lätt a t t kom.nia %t tele- c~.ii.+lrilda.
Blaiicl 5tga.rdc.r ha f öresla- gits en hel del, som V R: f ~ ö r sig eller ge- f oii och ligger skolhuset f ein kilonleter I ii.
t?
i w ~ n t.
k~inna .ir a.m: ni er eller minciilc.
f i:åii na.rin.as t.e mäiiniskobon.ing hiimer bra, i: i.en enligt] * tt f örnienande intc liirariiiiiaii bli mördad iimaii folk hilina ii5got 1-erkligt effektivt skydd och soin till platsen .. ui.id.er nuvar ai1d.e f örhål.laiid.en bI.0 t t Dä~ieinot 5.ro säkra l&amp;s och föiistei.
bli pal.1.ia.tiv.
1a11i11.a luckor, att skruva.
till iiiifr %n, vida At t cxenip e1.r is tv &amp; r u iii slwllc s t al- siikraie och utgöra nog ett wrkligl 1.a.s til.1 l i i r a ~ i l i ~ ~ dispositioli, ms s % att ett skydd.
kund: i hy ras ut., ocli liiraiiiiiiiaii sal.imda &amp; Iei.i.
tiiiik nu p % alla dessa sta.cliarr sl.ipy; s. antt kiiii.nn sig ciisain ar ju ctt flickor, soin iiro födda i staden, niec b r a föi:sl.a g, föi:s3vida skolan ligger iiii- dess oiii kviilla.r.na ljusa gator, och s;, goiil~iiid a i iiii rhctcii av niiiiiiiiskob oi~.iii- lullda inte alls vana att vandra i inör, gal:, ty ~i.irke1.i ortens sömmerska cUcr ker, soni.
laiidsbygdeiis folk.
Eli sådar; jordeni.o&amp;x, cllci: amiaii person, soni st.czdsf 1.i.ck a., soni oly clrligt.vis m.å.st e sök: iii- beroeiide UV sitt arbete, liir vilja bo sig ut till en skola på landet, som lig occntralt.
ger låt oss säga fem.
kilometer, alltså er halv iiiil, f r %n niirma.ste granne htci: hellcr 1.51: dct vara s % latt över- (MAiiga skolor i vart land ligga verk I i ond.i.gt f ör en fattig.
lä.rnr.inna, att ' h.a.
ligen så l %ngt+ från andra boningar.)
ii&amp;gon slakting boeqcle hos sig. '
Höstterminen i skolan börjar i augu-.
; tvi må:nad och f ortsa tter till., 1å.t oss raga., dcii 15 dec.
Aiitiiigeii blir 1krarii1.1.iaii f ulls taiidig ifinge i fyra niiiiiader eller får hon inte, Tara harhjärtad.
Skolan slutar p % e. m. vid tyetideii) ch då ar det mörkt.
Att da se den si-; ta av bariien g2 och s % veta, att nu iii: jag alldeles eiisani till.
i morgon, d &amp; xmieii komma åter!
Eller om hon beslutar sig för att g % lort någonst.ans och nödgas återvända 3nsam hem?
J a g vet pi.ecis hur d &amp; känns.
Skolan ligger på en hö j d omgiv eii a. \:) andligt långa åkrar och garden.
Det ix kväll och svart so111 i. en säck.
J a g ir på, henivag fraii c1.i 1coiis.ert i Skara.
J ' u närmare skolan jag kommer dess ingsliyare blir jag och dess sner saktas Earten.
Det ar inte ofta jag tinnars sår bort, men i kväll har jag fallit för .ängtaii efter någon förströelse i en- samheten.
Men val på hemväg lovar jag Gud ett löfte att aldrig gå p % kon- sert cller utom skolan e11 lcväll till .. Ur de djupa diken?, som kanta.
va.- $en på.
b&amp;da sidor, tycker jag gång pli.
$ %ng att någon reser sig upp och för- Eöljer mig och jag v5ga.r inte vända mig km och.
se efter.
Antligen ha.r jag nått grinden till iii- niignaden.
1crin.g skolail, m.en just vid qindeii iir, iime p % gården ett buskage) ch vore iiågon gömd dar och ville mig iågot illa vore jag hopplöst It hans godtycke.
1:ngen människa, skolle höra o111 jag också ropade av ii.1l.a kr af ter.
.
h t l i g e n - n %]: jag iiighgsdörren och laser med skal.va.iide fingrar upp låset och går hastigt in, men stannar eii [%ng stund vid dörren för att lyssna ef-.
ter ljud, iiiifr &amp; eller utif rfin mörkret.
Va1 inne ar min enda granne en stor skolsal, med gapande svarta fönster, 30111 ja.g inte skulle, v %ga inträda i ef- k r mörkrets inbrott.
Spökriidsla., säger iikgon.
J a bevars, p8 dagen kunde jag skrattat åt ' mig själv, för att ja.g, som a.r ett akt.a sko- gens barii, född och fostrad bland sko- gens trad, buskar och levande vaxel- ser, lcunde vara s % duni och vara G d d £ör att det vaz mörkt.
&amp; .ii det kan inte h ja.lpas, man rBï inte för at.t nian ar Zilgslig f ö r faror nian e j kan se.
Hade man gjort ett par likiiande promenader blev 111.a.11 vackert heninm sedaii, ratt så lång maii tyckte lrviilleii blev.
Vad slcall.
ocli bör da göras för att ej lik ar iniian skall Irä1in.a sig son1 f ångc?
Enligt nii.tt förm.enaade sr det enda iiiöjliga., att de skolhus, som 1111 byg- gas,] .aggas sa iiiira andra inailiiiskobo- iiingar som mOj1.igt.
Eller da.
]: s &amp; ej kali ske, liksom i de redan nu bc.fiiit.liga, l.iirariiiaa,ii gives tillfälle att bo utom sko1a.n.
Det bör ju ej vara svårare för hepile a n för ba-rneii att taga cn pro- meiiad morgon och afton. '
Meddelande från Cent rakt y relsen.
Dyrtidskongressen.
Helen Ankersmit iii namnet p &amp; deii holliiiidska partikam- rat, som ar internationell lrorresponde-]: ande sekreterare i Holland mellaii so- ci~ldeino1; ratiska kvinnor.
Hon ar syn- iier1ige.n energisk i sitt arbete.
Hon har deltagit i den niarkliga socialistiska kviniiokongresseu.
i Bern 1914 och står Klara Zetkin nly ck et iiur a .. A. Liiid- Iingen, som träffade henne i Holland vareii 1915, har nyligen eihgllit ett personligt brev från henne, varur kan aiif öras f öl jande.
Ho11 skriver, att hon ar mycket radikal i niilitiirfrilgan och alisag att socialisterna icke bort rosta f ör l~eviljaiidet av krediten f ör mobili- seringen i Holland vid krigets utbrott.
E1011 s&amp;g.er, att ho11 icke kan se deiiiia tec- frAga annat 21 i Interiiationale~~s ken, mcii hoii tillägger, att det icke ar n15iga socialistiska kviiiiior i Holland, soin iiro av hennes ineliing att man bort viigra inobiiiseringskrediten.
Ho11 sa- ger diiremot, att Klara Zetkiii ar all- deles av heiiiies mening, icke blott vad aiigar tyskarna eller engelsmannen, utan oclrså att de franska socialisteima bort uppresa sig mot sina borgerliga och icke bort f örsvara deras f adernes- l. and.
C.
S. ha.r vid sitt senaste saminan- dagania 27-30 dec.
h&amp;llits en dyr- trade beslutat., a.tt sociddeniokïatislta; idskoiigress.
Ombud hade saiits fran Lrviiiiiokoiigresseii skall avh %llas sön- n 26 A go t t som hela laiidet, represeuteraii- {lagen deil 25 ' och m ~ i ~ d a g e den ie olika mgaiiisationer och politiska Eebruari 1917 .. Till samtliga Blubbar ha utsiints iiya: %v51 so111 fackliga och rena konsument- iitresseii, till ett antal av bortat 500, tapportblanketter.
C.
S. aiihi %llei.
att dessa ifyllas och l5riblaiid ett ti.ota,l kviiilior, villra dock itgjorde cn försviimaiide del och detta msiiiidas o ni e c1 e l b a: r. t clleï .senast.
en kongress, soni huvudsakligast till den 1 5 j a 11.
1917.
Detta 5.r iiöd- vandigt för att C.
S. inför koiigresseii lort utgöras av kviiinor.
Dc olika fragor och problem, som be- skall kuiiim f ramliigga en fullständig ~aizcllades, belystes salrkuniiigt för att och tillförlit.lig tabl &amp; över klub1~arnao n t e saga rent veteiiskapligt och p % ett;; tiillning.
DA det ii.r inaliga klubbar, soni.
för- s to in ordentligt lättfattligt satt av dllr- rumi~iat rapporteringen f ör 1916 och il1 sarskilt lämpliga iniiii. '
Debatten, soni följde p &amp; de olika före- törst under dc sista veckorna insänt de irageii, hölls p &amp; en jämförelsevis hög rf t crly st a r apport.er11.a) ailh %lles va.iili- iivå.
U ton1 f örsta dagens geiieralde- gast att dessa ej ini l&amp;ta udda vara) att, soin tenderade ett ständigt sjuii- jiinit, utan iiiidock iiisaiida ny.
l3apportei.m n~.&amp;ste för varje &amp; r fiii- m i l e och ingav vid dagens slut ett {isst niissniod.
Meii som sagt dagams r 1a.s .i arkivet!
Denim gilng giillei.
det koiigresseri.
: f ter vor0 betydligt mycket biittrc.
I mg$ voro kvinnorna ratt t37stl %tiia, till stor del beroende darpii, att streck sattes p &amp; talarelistan omedelbart sedan iebatteriia.
tagit sin början, s &amp; att dcii; om tankte yttra sig m %ste genast eftcr iöredraget anmala sig för debatt.
Soni en röd trad geiioni debatterna i) lika frtigor gick tankeii och fordra11 Fraii Eskilstuna kviiiiiokl.ubb har att i olika kom~nissioner och iiiiinii- c.
S. mottagit följande.
Iiisiiiit ler f S. koi~su~~~.enternas intresseii före- soiii en dis~~ussionsfr~ga til.1 koiigresseii hiidda, nien nar i kongressens elfte anser C.
S. clet Sven lämpligt att upp- tiii~n~a ett uttalande i friigan om " De tagas till dislinssioii iii on1 klubbarna.
statliga kristidsorganisatioiie:rlias orga- P % sainnia gang eri111:a.s oni att deima nisation ' skulle antagas och vi lrvin- - frBga förr varit uppe till c~iskiissioii, nor begardc att dar skulle iiii.yc1~a.s en o h u i d % ej fullföljcl.
punkt o111 att såväl i 1ivsm.edels- och Nfigot som.
i högsta grad verkar inat- Iolkhush ålliiin gslromniissione~ s0111 i d e bjudaiide på varje iifigot klarseendc dika nä niiider ila c11 kviniin skulle till- f ami1 jef ader eller mor, iipr att de, d.A s att as, d % grepos niä.nneii av ett stilla d e skola köpa iliössor &amp; t sina bam, ursiime över en s &amp; exempellös of örsyiit- inte kunna bli kvitt a1l.a de inangn het och det var .först efter dubbla vo- iianiii pil krigsfartyg, r egenient en, teringar och med mycken liten iiiajori- Isungliga personligheter etc., so111 i tet punkten bifölls.
blänkande hokstaver prunka p &amp; möss- Ilet kiiiiiis hårt att ' beh.öva ge ruin, btmdeii.
So111 exempel kan iialniias SA- om äii aldrig s &amp; litet.
dana nanin som Kungliga kustartille- Det skullc taga aU.deles för inyclmt i:irt, Kungl.
Flottan s m t.
namn på, pan- 2v tidningens utrymme, om ett ordent- sarbAtar o. s. v. i all o k d i g h e t.
Det ii.r i g t ixferat slc~dle skrivas.
De.ssutom Eörvhnailde att ingen opiiiioil mot deii- nar ' dagspressen) till vilken vi hä.iivisa, IM rent in.ilitnristislra p ropaga~ida p A ~tförligt refererat förhandli.ngariia.
ba:ciiainösnor förr koinmit till ut.tryclr, Totali.nti.ycket av kongr&lt;.ssen.
blev i ty ctk fa.k \ uiii.
&amp; r, - t c18 %t barnen kö- iiet stora hels gott, och vi iiro överty- pes eii mössa, sa fii.iiies ingen aimari gade diiroii~., att o111 de riktJiiijer, so?
utväg 111&amp;11gn.
gånger 5:n. att finna sig i utformades, av vederbörande beaktas galenskapen och taga det som finlies.
och följas, lronmer konferensy. '
att ha Ettderh skulle nian vaiida sig till möss- utfört ett arbete till gagn inte eiidnst fabrikerna och begam e11 bdriiig i he- för dagen utan för tider fram &amp; s %viil rörda avseende eller o c h % g % i forfatt- för produceiit- son1 konsuiiiei~tintressr, ning.
oni att.
anskaffa lösa band nied Och framförallt, oni daliga tider %ter ii&amp;goii aiiiiaii text.
Såsom liimpligt p % d kulle henisöka oss, stodo vi säkert, s Adhiia ba.iid ka1.i ju tänkas en hel del bIit.trei:iist.aCtenttniötade~ii.
.
rhera ' til.lt.alaiide saker an de militä.15~- Ariianda F r ö s e l l.
thka 1ia.m.iieii.
Vci.iföï iiite exempelvis ha olika slag w djur, bloininor, en sol i str %la.r, stjä.riior etc., och o111 iiödvaii- digtvis n8.gon text behövs ta sådan soni ar vackrapre, t. ex., för att gå till sagor- im, Tomten, Prinsessan Snovit, Svane-,, genom posten ' vit, Rosenalfen, Lilla Rödluvan och dy- likt eller text med någon bitanke, som Helt &amp; F ' h 20.
Soin v i alla veta har i Stockholni ull- ïei Bort med den militaristiska agita- tionen bland barnen! '
7- Det iir ovärdigt för att iiite saga rent av brottsligt av en komniun att nödga eii ensain kvinna, i mauga fall helt unga flickor, som f %tt sig det an- svitrsf~illa och i iii5nilzga fall bade tröt- tande och otacksanuna varvet f örelagt, att in.odernisei.a och f ostra det upp- vaxande släktet, att bo ensam och av- skild f r h m5imiskor.
Deii enda möjliga och den eiida sakra ?tottgarden, biide för att förhindra v %lds- diid och att giva 18rarinnaii möjlighet till.
unigiinge med mailiiiskor, ar att be- reda bostad At 1.ara.iiiinan utom skolan., ilar skolan.
e j ligger t.ill.rä.ckligt iiiira g r almar.
Deii statistik, so111 - ~ippg jorts över an- talet siimessjuka liirarinnor, nämner uhgot o111 att deras siniiessjukdom till stor del.
skulle bero p % uiidernä.ring och det tvivlar jag iiite ett ögonblick p&amp;, med den ynkliga lön, som isyiinerhet sn~&amp;skollärariiii ?or har.
M &amp; jag undrar likvisst om vi iiitc till stor del f % ge deniia förfarliga en- samhet, och i många fall verkliga ~ k ~ i i ~ k k ä i i s skulden.
la, Det ar ju inte möjligt aiiiiat an att den som sittei.
ensain jämt och ständigt med sina egna, i n t e alltid s &amp; glada tankar som enda sällskap, skall bli sv %rniodig och tungsint. '
' 11111i1i111111111111,lll~~~,t~~~~,~,lI:~~IlII.Il~I1lIlIIIl:~lI !,IIIIIIlllll~ll: !lllllll !llllll,,,,,,,, llll,,,,ll,l~l~~~l~l~l,~~l~~~~IIIlIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll
Kornhamnstorg 61.
ALLMANNA SPARBANKEN i Stockholm Oppet kl. l /, 10-3 och 6-8 U anken.
Aktiebola.
et Nya e. m.
_____ --- ---- Förmedlar kop och forsiiljning av fastigheter.
Grundad 1883.
Vasagatan 44, 1 tr. ' !b b !dh iisiiiheisfivdelninpn.
emot ta ge^ insättningar till hagsita gällande ranta.
P En synnerligen fördelaktig almanacka Er I 91 7 fiireligger n u i Pollckclleizclerii.
] -) si i.11 a.
.II n.e.h811er, f örutoiii.
en hel cle ' l i~ppl~~s~i.iicle oc1.i att l&lt;ongressci:l. gcr sin styrelse j ' örträffliga, artikl; tr, fullstiiidig i~lmaiiaclre~, uppdrag att taga fragan under bc- 1agl) oksblacl för; antecImii~gar, kassal~ol~, de handling och, o m det icke 12tc1: s.ip: les t n for srn &amp; f o ' llrolket nödige s tii tistiska uppgif- göra a t t p %verks mössf abrilraiitci:.
: er 131.
III.
Priset $ör den.
över 200 sic lo^: starla na, göra en framställning till (i. talenderii Hs: deii bundna, i.i.pp1qa.11 1:.
?O och.
kooperativa sgf nbriken Linnéa om ' ör cleii.
Ii.iift,nde 1 In.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, dennas 11istan.d i kampen mot dc ~si.ilitaristiska bauden p5 s &amp; satt att; den oin niö jligt til ' lverlcadc band med 1ampl.ig text eller c1~l.iki att genom klubbsrila saljas i laii det.
: I d a Aci a,ins s o 11, ordf..
T h e r e s O l s s o n, sekr. -- försakringsanstalterna bevilja försakringar I av med.
cloktor Riinar C. Ohman.
Ii ' oPkkalendern ii~~iellåller c1essiii; om e t t stoi:tt mt:d vii1sl; rivna artiklar i skilda iiiniien, Ii~~~:.ibo !&lt;, almanacka, anteclmings- blad för varjo dag, ficka för förrn- ring av brev, peniihylsa m. m.
Vasagatan 52, STOCKHOLM.
(Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
liv-försäkring brand-föraiikring p &amp; basta villkor.
Ombud antagas.
Till hemmets trevnad bidrager i hög grad at1 metallföremålen äro putsade och skinande.
Intet metallputsmedel kan jämföras med .Röda Björn ».
Blankar snabbt och varaktigt sam1 skonar händerna.
25 öre pr burk, Folkkalendern ar en fijr alla oumb31.lig och o ö ~ e r - träffad Ix~iidbok, son1 icke iiog k m rekoin rr.
exd era s I - En folkets almanacka och kalender.
Folkkalendern - I - I l 1411 ar nu utkommen, Vet Ni vad han gjorde?
- - - - - - - - -.
- -.
- - - - - - - - - - - - - fl ---- - 3rdf.
: Fru Anna Sterky, .Barnhusg.
16; 1 tr. A.
T.
72 90.
Korreap.
se ' kr.
: Fru Agda &amp; f; lund, Upp- landsgatan 61, 4. tr. A.
T .. Vasa 20 86., Sot.-dm.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 2:a miindagen i manaden kl. 8 e. m. il Bryggeriarb.-förb 3xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel; 286 58.
Sthlms AMm.
kwinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta måndagen i varje manad kl. 8 e. m..
0ba.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Jo, han tvättade det evåra 8Hrel StocklhoIms sadra kwinnoklubb med utspädd Lazarol.
Se ' n lade han: sot.-dem.)
avhiiller ordinarie eammantrade ps ~azarin-salva och förband det med 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e .. m. i .linne.
Inom en vecka var det läkt.
lokalen 3 tr. Södra .Folkets, Hus.
.
Styrelsen.
Erh5,llc.s i rikets alla boklador, ge- nom vara kommissionärer och direkt f r h FRAMS F O R L A C, Torsgatan 10, Stockholm.
.- Agitera för MORGONBRIS, din EGER PRIS: Bunden.
i snyggt band 1: 50, 1i; iftad 1 kr.
Sot.-im.
kvinnornas centralstvrelse: - SAMARBETE.
kräftsjukdom?
Folkkalendeam 1911 Symaskinsaffären SOLIDAR, FOLKET Har botas I sta fullkomnrng och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att d?
med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta som kan uppnas och överträffas ~ c k e.
av nagot annat fabiikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
KOO perat i va P Svaret p i cleilnn, fi.ig:i liimnas i e n 1iingi.e v5lsl; riven artilcd i.
som är den yppersta i handeln, av stör- - tidning!
- - - p - 9 Det msdemaate s * A d Stsckholms Tjänapinnetörening avhaller möte l:&amp;a och 3:dje torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e. m.
(litom juni, juli 3ch aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Styrelsen.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- naller ordinarie möten 1:sta och 3:dje mhndal gen i varje manad i Folkets Him ' lilla sal.
kl. $80 e. m. Styrekern; ' - p - mankattning är Gigantos det mest effektiva styr * kemedel, välsmakande.
föredragas väl av alla, tages med förtjusning av barnen.
Förordas av läkare tör anvlindning vid alle.
handa svaghetstillsthd rachitis, blodbrist, mag. sjukdomar, nervsjukdos mar och efter Iingvariga inkktionssjukdomar.
F l y t a n d e 1: 85 Med k a l k, pulver pr burk kr.
3: 50 P3 grund av sin samr pr flaska kr.
Gelliwlare socm-dem.
kwinnoklubb avhAllsr ordinarie möte 1:ata och 3:dje man- .lagen varje m h a d kl. 4,so e. m.
Lokal: Nyn.
Stvrelsan.
Polket~ BUR. '
.
O $ Gynna detta eveneka greparat!
e e Erhalles genom alla apotek, å droghandel, samt från ' r Malmlberaets sot.-dem.
Irwinno- klubb avhaller ordinarie möte andra och,eleta måndagen i varje manad.
Nya medlemmar hälsas valkqmna.
.
.
.
.
Styrelsen. '.
....
. '
4 3 Ahus soc.-dem.
kvinnoklubb av- haller ord.
.
mote 2:dre niandagen i manaden 441 14 k.1 K S S T O C K H O L M K.
R I K S 14114 ' kl. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
~ + ~ ~ + + 4 ~ ~ ~ ~ + + ~ ~ ~ + ~ ~ ~ ~ + 0 ~ ~ ~ + + ~ + ~ 0 + + + ~ Styrelsen.
0 + + @ ~ + + $ A K.
T I E B O L A G E T ' G I G A N T O S e
för skol- och hemslöjdens höjande, vilket lämnade det positiva resultatet, a t t på hen-.
nes förordande inrättades ambulerande kur- ser p % 2 månader i linne- och klädsömnad in- om Stockholms lan.
därvid även en inspektris anställdes.
Flere platser i landet ha följt.
.
.
exemplet.
.
Hur skola vi kläda oss?
: k vi skola klada oss &amp; r alltid ett spörs- niil, som är aktuellt för oss damer silval för rik: som fattig och hos gamrnaJ som ung.
Kl&amp;- derna as0 ej blott till för att skyddavhr-kropp mOt.
tempera turv4xlingar och för hygieniskt andamAl, utan %ven fSr att göra var yttre människa s &amp;.
tilltalande som möjligt.
Att klada sig v51 och praktiskt tir en sv %r konst, ty man har sh mycket akt taga hänsyn till.
Först mSste vi alltid r %dfr %ga vilr ekonomi, hur mycket den vill offra till var klädedräkt, och dgrefter vad vi behöva för.olika slag av klä- der för att p &amp; den plats, som vi intaga i sani- ' hii:llet, alltid till vhr yttre miinniska kunna upptriida p &amp; ett vitrdigt satt,.
Det finns knap- past ndgot, som vcrkar s % mora1isk.t nedtryc- kmde som att bland niäniliskor vara.
tvungen uppträda antingen för sjaskigt klädd eller för fint, för.
tillfället.
Dgrför maste den, son1 ej kan läggs ned mer an en liten.
svmina p % sina kläder; alltid med största omsorg vBlja b&amp;de ty2 och modeller.
För den biittre lot-tade spe- I i detta ej s % stor roll.
Ofta ser man ocksii en stilfull originalitet i kliidedräktBen bos nian- niskor med srni %.
inkomster.
Nöden är uppfin- ningarnas moder.
Av sm % tygbltar eller gamla.
kl5,der kan mcan f &amp; se sydda riktigt förtju- sande, trevliga saker, verkliga konstverk, men orn.tanie, god smak och arbete fordras det.
d.
Fru Qvarnström hör aven till dem som för- sta a t t till dugliga fack:manniskor fordras så a t t aäga tankemänniskor och a t t ett gott hu- vud och ordentlig skolunderbyggnad ar en mycket väsentlig faktor för uppdrivande av präktiga yrkesmänniskor.
Sigrid Qvarnström. '
Till de artiklar i sömnad, som Morgonbris vill bjuda sin läsekrets, har det lyckats oss f &amp; medverkan av en sådan kraft som fru Sigrid Qvarnström.
Fru Qvarnetröm är före- standarinna för Stockholms kommunala sex- dagarsslrola i klädsömnad.
Den.na skola .har nu pågatt i snart 4 år, men dessförinnan var hon 16 &amp; r lärarinna i linne- och klädsömnad vid S811sk.
f. f oll~undervisningens bef r.ämjan- de Högre folkskola för flickor för a t t sedan organisera och bliva förestandarinna för dess gïltesskola i sömnad.
Fru Qv:trnström har alltid intresserat sig för studium i sömnads- yrket och genomgick som helt ung, redan Ar 1801, en tillsk5rarekurs.
Sedan ' har hon före- tagit studieresor och besökt alla, mera kända y:rlcesskolor ' Tyskland och Schweiz, även.- som tillskärareakademier.
Ilet, finns ju vissa oskrivna regler för, hur Hemslöjden är aven ett omr %de, som tagit man bör kläda sig, vilka man med moderation hennes intresse och krafter i ansprak och för kan följa.
Tiden och modet förändra ju även ett par år sedan gjo; de hon en undersökning I vetat av förut och det har gett mig + I mycket att tanka på.
strid-var da; De evinnerliga mötena.
I också, sade Olga, i det hon vände sig dessa, men som en röd trhd kan man anföra föl jande: Till.
morgon-, arbets- och resdräkt lämpar sig bäst en enkel kjol samt blus i n %got tvättbart material och kappa av samma tyg som kjolen eller av nhgot annat tyg i neutral färg.
En enkel hatt, utan plymer eller esprit, fullbordar den trevliga vardagsdrakten, vilken man Ban anvanda i al ' la slags väder, i regn som solsken.
Till söndagsdrtikt lämpar sigen promenaddräkt med blus i n&amp;ot finare ma- terial eller hel klgdning, sydd i nhgon jack- fason, därtill en kladd hatt.
Till enkel mid- dags-, teater- eller aftonchiikt gr en s. k. mel- lenkliidning eller kjol och blus, helst i ssunms färg, lämpligt.
Till högtidsdrWi väljer man gärna en kltidning i finare material.
I .efterföljande artiklar skall jag något ke- lysa val ' av tyger, deras beskaffenhet, rad vid val av modeller o .. s. v. ' Sigvid Qvamströrn (Esqu).
- Nej, var lugn för att jag deltager.
din strävan och ditt arbete, men kan- ske på ett något annat satt än jag till Olov.
skulle gjort, om jag inte varit på Uni- - Var hon?
Ho11 sade mig att hon versella Broderslrapets möte.
var upptagen p2 eftermiddagen, men - Min kara Astrid, sade Olov, syn- iag glömde f d g a vart hon slrulle g %.
barligen lugnad, fast inte riktigt nöjd, i l a r.
ha ni valit .då?
tala d &amp; om vad du hört, medan vi fort- - ~å ett sammanträde i Universella siitta till Lauras hem, dar jag skall Broderskapet, Nybrogatan 50.
Dar tala förnuft med Eclvard.
- Ja, vet du, det är mycket svårt vak det en dam som talade om niami- skornas olika stallning i livet och om för mig.
Jag har fatt s % många nya den skenbart orättvisa, som råder över- intryck.
Men det ' förstod jag, att det d l t och som förorsakar så mycken djupare sett ej finnes någon orattvisa - i.
I Morgonbris7 majnununer läste jag jag ett samtal mellan Laura och Olov, dar de tala om livets olika lotter - huru rikedom och halsa och njutningar falla på en, fattigdom, sjulrdom och nmbaranden på en annan.
Och av deras ord framg %r, att det anse att var1dsordnin.gen ar ett uttryck f ör orättvisa ocli att den blinda slumpen hjirskar nyckfullt och dumt och grymt.
O c h de tala mycket om kamp och kampmedel.
Jag skulle vilja förlänga strid.
Men se dar kommer Astrid; deras samtal en smula och ser i tan- hon km Iranske bättre än jag tala om karna en lrvinnlig van till Laura möta vad vi fingo höra.
En ung, behaglig kvinna närmade dem sedan de beslutat gå hem till Ed- sig.
Hennes4gon logo, då hon p % av- - God afton, Laura, jag önskar du stand nickade åt sin fastinan.
Men hade varit med mig.
Visserligen vet bakom leendet l %g allvar och fasthet, ja &amp; att du avslcyr.möten, men det jag det såg man på närmare håll.
- Ja, sade hon, ni kan inte tro, hur va.rit på i afton skulle jag inte velat ifitresanta saker vi hört.
De ha givit försaka för mycket gott.
Jag har hört mig en ny syn p &amp; livet och människor- så mycket n y a saker som ' jag aldrig na och på rättfärdigheten i livsfor- Detta .uttryck för en personlig tro och hiillandena.
Men jag måste höra mera uppfattning har red.
giirna velat intaga.
och tanka mera p % det, innan jag.korn- Ehuru vi i c k.
iiro av den &amp; sikten, a t t teoso- nier p &amp; det klara med huru jag skall f i n.
~ läror s % absolut salcert löser världsgå- tan eller kampen för tillvaron, ligger dock göra.
I. denna tro st.ora sanningar.
Mycket tröst - Vad menar du, Astrid, har du kan hämtas därur mot bitterhet och sorg.
fiist dig vid ord .som motsäga mina Det galler blott a t t visserligen trösta sig själv och f å ro av dessa läror för sin egen sjal, 3,sikter och slrulle du nPlgoilsin vilja utan a t t slappas i Itampen för en rättvisare.
skilja dig från våra organisationer och f6rdelning av jordelivets goda.
R e d. si; &amp; likgiltig inför den kamp vi föra? '
' i världen, ty allt styres av en omutlig, rättvis lag.
Men för att förstå.
det, rdste vi: satta oss iii i att vi ej leva endast e t t liv.
har på jorden., utan nranga.
Och i varje liv skörda vi det, som vi ' satt i ett föregående.
Den hg, eom övervakar detta, kallas i dagligt tal Nemisis eller lagen för orsak och verkan.
- Men, Astrid, det ar val en för- farlig orättvisa, sade Olov med ett overseende leende, att vi ej veta av, att vi levat andra liv på jorden.
.Hurii skola vi då kunna draga nytta av de lilrdomar, och straff vi f &amp; P - Det ar endast en skenbar orätt- risa - på samriia satt som det kan Lallas orattvist, att jag dör, om jag för- tar svavelsyra.
Det ar brist p % kun- skap, o lr u n n i g h e t, som ar grun- den till alla v %ra olyckor.
Ingen för- ' '
MORGONBRIS 2 E n dödsruna.
Slottebrons sot.-dem.
kvinnoklubb har.
forlorat en av gina basta medlemmar, i det att.
fru Augusta Karlsson efter en kort ejukdom avlidit, 60 Ar gammal.
Hon har tillhört klubben alltsedan den bildades och nedlagt ett gott arbete för densamma.
Hon var god beten själv och in i det sista var bon socialismens ideer hängiven.
M &amp; aven vi, kamrater, vara uthalliga i v %r befritdsekampl Lat oss aldrig tröttna, utan med förenade krafter fortsatta verket, dar hon har slutat.
Brgravningen ägde rum söndagen den 29 okt., dH vi med mudk och flor- behängd fana följde henne till.
det.
sista .. vilorummet, dar fru Alma Norsell fran Karlstad höll ett kort, men innehlills-.
rikt tal.
Vile hon i frid l Elin Anderson .. 33 Drottninggatan 3 n. b. och 1 tr. upp Stort lager crv in- och utlandska nyheter i Damkappor, Driikter och Kjolar till billiga bestämda priser.
I Obs.
1 Beställni,ngsavdelningek bjuder oss att skaffa oss kunskap.
Det som lyste av förtroende och tillgiven- finns III å n g a satt att få den och mu het, då .. n.
svarade: för tiden har man så många utvägar.
- Var lugn, min viin; jag skulle al- Bn halvtimmes allvarligt studium om drig gifta mig med dig om jag in-te dagen slriille hjälpa oss att se p % vart ville och kunde vara för dig det som liv med helt andra ögon än vi göra nu.
dn önsk.ar.
Men jag kaiiner på m.ig Det a r ingen orättvisa, som jag kan att jag kommer att arbeta i broderska- skylla andra för, att jag inte räcker pets tecken, för och mot bröder.
och ut min hand och tar det som ligger systrar, ej för och m.ot olika klasser.
Enligt de statistiska uppgifterna i direktö- framför mig.
Och nar jag nu lovar dig att aldrig Men, Astrid, huru kan du efter s1 äppa taget i vår gemensamma stra- rens för statistiska kontoret i Bulgarien Po- pows nyligen utkomna arbete ') Det ekonomi-.
en timmes föredrag f å så ändrade upp- - can, undrar jag, om du vill lova mig ska BulgarienJ&gt; utgöra de kvinnliga arbetar- fattningar?
att försöka förstå min tro p&amp;, att ' en na inom de mera omfattande föret.agen 28.6 - Därför att jag kände under fö- mnutlig rattvisa styr världen och att procent av hela antalet arbeta.re.
Mest tages.
redraget att den talande hade rätt och okunnighet är roten och orsak en till ltvinno- och barnarbetet i bruk inom textil- industrin, dar kvinnorna och de minderåriga jag orätt.
allt declidande, sorg och nöd, som det arbetarn; utgöra mer än hälften, eller 6 6 1 procent av hela arbetspersonalen.
Enligt för- Olov rynkade ögonbrynen och s %g bör vara vart livs förnänlsta - fattaren består en tredjedel av de inom de ut som om han ämnat ge ett skarpt att lindra och uiidan.rödja?
mer omfattande f öretagen i Bulgarien sys- svar, men hejdade sig och frågade kvinnliga arbetarna av mindergriga, Olov sag p % Astrid med en tacksam selsatta lungsamt: d v. s. under 15 %r gamla.
Mer; in hälften kemisk-telcniska industrin - Säg mig, Astrid, om jag kan lita I~lick; han förstod, att den kvinna han I a; de inom l och metalindustrin sysselsatta lcviniiiiga ar-.
valt till sin hustru, skulle bli honom I på, att du deltar i mitt arbete för att Enligt p &amp; e t t helt annat, ri- betarna äro likaledes minderäriga.
I till skapa lyckliga sociala förhållanden den bulgariska generalinspektören K u - för oss arbetare, lita p % dig som på en kare och-fullare sätt.
än det h a i be- i tintschews uppgift voro i de under 1914 i n - skrivit för Laura.
tryckte varmt spekterade företagen med 21,955 sysselsatta god och förståndig kamrat.
Under sitt samtal hade de inte märkt hennes hand och fördijupade i sina nya arbetare 1,434 minderåriga av manligt och 6,639 sadana av kvinnligt kön.
Flertalet av att Laura och Olga gått hem i förväg, tankar gingo de tysta.
till Laiiras hem.
de har lämnade siffrorna hänföra sig till %r.
inen nu när hon såg sig ensam med A.
%n.
1910, men sedan d.ess ha.r procenten kvinnliga och mindergriga arbetare stigit betydligt.
Olov kunde hon ge honom en ' blick, Kvinno- och barnarbetet i Bu ' sarien.
- ' I I!
an rnarjungfrun, varför unga fröken i huset .icke 1.iillgre spe- lade på pianot.
Me.n flickan gav endast en förvå.1ia.d blick till svar, skakade på huvudet och gav tydligt tillkänna, att hon icke kunde förstå hur en sådan fråga ens kunde Av L e o n i d A n d r e j e w.
franiställas.
.
Han hade kominit en grå iiovemberförmidda.g.
Alla Sedan fyra veckor var han i huset -- under deniia tid voro hemma och sutto just vid frukostbordet - alla.
utom härskade där en skygg fruktan och oro.
Alla bemödade Peter, son1 gått till gymna.sie.t .. Darilte var det lrnllt och rgtt sig om att tala och handla som alltid förr och märkte icke att deras tal var mera dämpat, att deras ögon blickade och regnet strilade ner fr3.n de gråa tunga.
molilen.
Trots de stora fönstren var det s % mörkt, att man inast tanda oroligt och skuldmedvetet omkring sig och ofta såg åt ljus mitt på dagen.
Han ringde skarpt och befallande.
det håll av huset, dar hans rum låg.
I motsatta 511Clan Till och med husfadern ryckte till för denna egeiidomlign av huset visade de sig onaturligt sakra och skämtade lika, ringning, och reste sig i tanke att det måste galla något onaturligt högljutt.
Men måste de frani i narheten av förnämare besök och gick långsamt ut med ett ranligt den vita dörren, som hela dagen igenom förblev stängd 1.eende för att htilsa cleii kommande.
&amp; !ler1 detta leen- darinifr %n, som funnes det icke levande liv darinom, blevo de.
försvann så fort han i förru.inmets ha.lvdunke1 blev deras steg avmiitta, försiktiga och de viijde åt sidan som varse en fattigt och osnyggt kladd gestalt, för vilken kam- fruktade de ett slag.
De smögo fram som p &amp; tåspetsarna.
inarjungfrun f örskramd sökte sparra vägen.
Ingen nämnde honom vid namn, han var för dem dltjamt Iiade lian kommit från statioi~.e:ri, ty han bar eii Sannolikt handkof- blott " h.an ", och då de alla i varje minut blott tänkte på fert med sig, och därifrån gått till fots, ty lians Iiorta denne samme, syntes dem denna enkla beteclrning biittre överrock var genomvåt och byxorna voro nedtill.
styva an själva namnet.
Alla visste vem det gällde, och av ilv lera och vatten.
Rösten var .hes och ra, måhiinda av någon anledning tycktes det dem allt för vaiivördigt och förkylning, men kanske ocksa.
a.lT l. %ngva.rjgt tigan.de undor intimt att nämna honom vid namn som alla andra.
Detta en 1i.i.ig resa.
enkla lilla ord " han ' tecknade starkt denna tzlliniiniia - Nå, behagar det Eder icke att svara?
Jag fr %gitr fruktan som hans kraftiga dystra gestalt ingav.
Endast om herr Alexander Barssukoff %r hen~iiia 1 iipprepade Eder gammalmor, som bodde en trappa upp, kallade honoin.
(3e.n främmande sin fråga.
Nikolaus, men aven hon erfor denna skriiclrfyllda spiin- Utan att träda ut i förrunmet kastade Iian eii sido- ning och obestämda fruktan för en olycka., som s &amp; gripit hela huset, och hon griit ofta .. En g %ny fragadc h.on.ka.m- blick p8 denne man, soin han antog vara ciz al?
dessa ota- I okänt fjärran. '
MORGONBRIS A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERRERG.
Frin kvinnoklubharnas arbetsfält.
Eskilstuna kvinnoklubb firar 15-årsfest.
En av klubbens medlemmar skriver: SA vm det d &amp;.
l 5 &amp; r sedan Eskilstiina kvin- noklubb bildades!
Vi hade beslutat att firn denna fest vardigt, ty vi veta ju ej vad fram- tiden bar i sitt sköte, om vi.
n i o n g&amp;ng mer skola bli i tillfälle att fira n&amp;gon hrsfest.
Detta later ju pessiniistiskt, men i dessa tider s&amp;, --- Intriidet t.ill festen var fritt och inbjudan hade utsants till dem, som vazit med frAn bör- jan, samt till de flesta som niedverkat shsom talare och inledare.
Festen avhölls söndagen de.n 10 dec.
i Follrets H &amp; stora sal, som var rikt dekorerad med bloinmor och vikter.
Fon- den var draperad med - förutom en röd fana klubbens bida vita Paiior, t % vilka lästes: b den ena, Fram för kvinnans politiska röst- r ä t t!
~ och B den imclïa ~Kviiinor, fram för fred och, bröd!
b.
En mailgd sinAflaggor voro placerande iiverallt,, d&amp;r funiios vAta freds- och julf laggor, rtistr %tts- qch svenska flaggor.
Efter ett.
~iiusiknimmer sav en niiissingsokteti öppnades festen av ordf., frii Ida Adamson, -. -- .. - med en v~lkomsthälsning sawt: föredragande iv 15-Ars-beriittelsen.
: Efter ytterligare ctt pm musiknummer be- steg sil fru Kata Dalström talarestolen, hälsad %v en hjiirtlig applad, och talade om kvinnor- nas uppgifter i niivmande tid D.
Föredraget nottogs nie8 starkt bifall.
DarpB sam1ad.e~ nzm kring det vackert sniyckade kaffebordet.
Ett pm anföranden höll.os, som berörde klub- bens tillvaro under de gAngna Aren.
En dikt, ALLM.
81 82 s kvinnan^, nppl&amp;stes av hr Ragnar Åkerberg, RIKS i 14 29.
SA Snnu ett miisiknummer och den s t5i.nliiings- fulla festen var för deltagarna ett vackerl; BIRKAGATAN 1 2, minne som en vardig vi1ocla.g pR ett 15-higt rikt och oinvhlande arbete, KARLBERGSVAGEN 86, Flera hiilsriingstelegram anlancle.
Fru Adain- VASTMANNAGATAN 68, son begagnade tillfgllet atet agitera för v %r GAMLA BROGATAN 25, egen tidning Morgonbris, vilket resulterade i HANTVERKAREGATAN 30, sltt en kollekt upptogs till förmBn för den- BEUGSGATAN 3, samma, som inbringade 13 kr.
13essutorn sill- des ett Iiiinclratal julflaggor.
.
KUNGSHOLMSGATAN 13.
Ur den prydliga 15-ars-berättelsen, som, till- stallts tidningen, anteckna vi:, l2 ordinarie iiiöttm ha avlibllits varje; al., .P &amp; uppdrag av Eskilstuna asbetarkomiiiun tillsammans, 180, förytom ett 10-tal extra inö- höll fru.
Rata Dalström ett föredrag 8, Folkets ten, 65 samkviinismö ten.
och 7 Assf ester, all a Bus ' h&amp;rstades i syfte att f &amp; en soc.-dem.
kvin- dessa möten med föredrag, cliskussion eller noklubb till stiend.
En interimstyrelse valdes uppliisningar.
Fester oc; h tillstBllningar ha %ven da.
Den S dec.
1901 bildades Eskilstuna anordnats vid olika til.lf&amp;llen för locko~ita~cle soo.
dem.
Irviunoklubb p &amp; ett konstituerande, och strejkande klasskxn~rater med f amil jer, s~minniantr %cie under ordförandeskap av hr C. liksom for en l i d - del fgïetag som klubben.
givit ekonomiskt st.öd, shsom Eskilstma sam.- A ' reïb erg.
Sbaclgar antogos p &amp; detta möte och beslöts torief örening, sagostiincisverks; linheten, Kagp- u&amp;lutning till Eslrilstima arbetarkommun fi %n sömmerskefackföreiiinge~i (vilken genoni Blu ' b- ben bildats), Eöclan bilen och f reclsf öreningen den 1 jan.
.1902. ii vii kor im voro i en början rUtt intresse- m. fl.
Klubben bar givit sitt titllitande vid bildat:^ - rade fBr klubben, som i en hast sprang upp till över +t 100-tnl medlenimax, och nian trodde det av Eskilstuna husmoclersskola, tagit del i att Eskilstuna kvinnor börjat vakna, men det bildandet av ett h e 111 för ogifta möclraï och.
visade sig snart att man bedragit sig och att deras barn.
En st~icliecirlrel hm bildats iuoni .. intresset blvtt var tillf8lligt hos m h g a med- klubben.
Ett distrikt, omfattandc Söderinanlands och.
lemmas.
- 4ntczlet sjönk snart och liar sedm dess varierat.
En kiirntmpp liar dock st&amp;tt Viistmanlands kvinnoklubbar, bilclades p &amp; hu- Itvar och h8llit klubben vid liv och nya med- tiativ av klubben och ett f lertal lconferense~: lemmm ha uncler tiden allslutit sig.
6 med- och kamratmöten ha, hhllits.
Dessutom liiio lemmar iiro kvarsthende frhu det första ar- tjiinarinnor, bageriarlsetsrslror och sömmersko r inb jiidits till mö ten i avsikt att organiser; i, betsaret .. &gt; S t t ett 15-higt föreningsarbete innebar ett clein.
Omkring 20,000 ex. av Morgonbris 1ia.
otroligt niAtt av arbete veta vi ju, men h.är förs8lt.s.
.
Föl j ande friIgor ha, bellandlats: Upplysniiig blott nA.g~a siffror som bevis: liga l~ettla.re, som ständigt uppsökte hononi, och .sade liv och öden hela sju &amp; r va.rit okända; blev hans gång ungdomligare, hans rörelser spänstigare och han skrattade strängt: hjärtligt niir Nikolaus blev stående framför sin syster och - Vad söker Ni har '!
' gnidande sina frusna händer fr2igad.e: - IGinner du mig icke?
frågade främlingen likgot - Och den lilla fröken %r val niin- systc~:?
spotskt, men med lätt skalvning i rösten.
Jag ar Nikolaus, och efter niin fader heter jag Alexandrowitscli.
Nina, en flicka p % sjutton ar, blek och inager, stod - Vad för en - Nikola.us?
Herr Ba-rsmkof t o g ett kvar p å siii plats vid bordet och gned förlaget siim fingrar mot bordsskivaii, medan ho11 faste sina förvanade ögon p % steg tillbaka.
Men redan med fragaii visste han vad det var för en brodern.
Hon förstod genast, att det var hennes brodw Nikolaus soin stod framför honom.
Den förna.ma högdra- Nikolaus, som hon mycket bättre koin ihag 511 £aderii.
genheten försvann fran hans ansikte.
Haii blev med ens Hon visste bara inte vad hon slrulle saga eller göm.
Och dödsblek och händerna grepo krampaktigt om.
hjärtat, som då Nikolaus blott tryckte heii~ies l ~ t i ~ i i d stiillet for att hotade stanna.
I ett raskt grepp fattade han darpa kyssa, henne, svarade.
hon med en varin.
haiidtryckning när - fallit på knä fra.inför h.onom .. Nikolaus huvud iiiellan sina händer.
De lta ' lla gr2 skag- och h.ade -- Och detta är vår herr studiosus - Peters Repetitor, get berörde det dita, svarta spetsslragget och de gamla vid kyssar ovana lapparna sökte sonens unga friska lappar presenterade f a-deril.
Sedan blev han föreställd f ö r en l %ng och inager och tryckte sig girigt intill dem.
Vallta far; l %t mig taga överrocken av, sade Niko- kvinna, som skänkte i teet.
Hon kallades av alla blott Aiiiia, Iwanowiaa .. Nikolaus blev nu f öreiiiil.1 f ÖY allas laus vekt ined värnic i rösten.
i riim.m.ct: för att - Har du förlå.t.itl frågade fadern och han darrade nyfikna blickar, medan han gick oi~~.lr~:iiig på dessa sju Bi .. se om mycket förändrat sig av rörelse i hela kroppen.
Det var iiågot egen.domligt hos hoiiom, soin icke stod - A, dumheter!
sade Nikolaus i~l.lvarligt och iued styrka och gjorde en latt avvärjande rörelse A t fadern.
att förklara .. Ccnom den höga, resliga gestalteii, liuvudets stolta hiilhing, den ska,~pa genomtriingandc b ' liclcen och Vad skulle j ag ha att forlata?
NBr de kommo iii i inat.salen, %ngrade herr Barssukoff de starkt framträdande ögonbryneii p&amp;miiidc han on1 er1 redan halvt.
den varme, för vilken lians veka hjärta givit örn.
Hans böljande yviga hår lat ana 0b51idi.g frihets- s % oemotsthdligt vika ..
Ehuru förgiftad av mycket från känsla.
Hans latta, säkra, ljudlösa rörclscr vor0 graciösa fordomdagsï s &amp; s~iillde dock i hans bröst g1iidje.n över det som en tigers och hans händer fulmo utan tvekan.
ellcr oväntade aterseendet.
Vid fisy~ien av den käre sonen, T ~ ~ I J: S dröjsmal vad.
cle sökte.
Haii sig d i n Itignt .i ögo~ic !.ii, som.
- '
om socialiswer~ blend lrvinaorna.
Ba.rna.v %r.d.
HälsovArd.
E ' attigvhl.
SkolfrAgor.
Nykter- Värmlands coc.-dem.
kvinno- hetsfrhgor.
Skyddslagstif tning.
Sedlighetsf r %- distrikts kvartalsskrif t gan.
Nya ~iktens1~apsl~ge~i.
Pensioirsfr5gan.
Kvinnlig v %ruplikt.
Partiprogranimet .. Kvin- Då jagbjudit ut Morgonbris, har det heter en helt ny, maskinsl~riven publi-.
noröstriitt.
Kommunal röst1:iitt.
Kooperaiio- hänt, att kvinnorna undrande frågat: kation, som kommit C.
S. tillhanda.
.
nen.
Freds- och li~s.niecleJsfr~.go111a samt or- " Morgonbris, vad ar det för något? "
I anmälan heter det, att den skall, ha ganisations- ni.
fl.
f rcPi.gor.
si % finnes d &amp; w- Som synes a t 0~~~1ist&amp;ende Vems är felet, att vår tidning ar s % till uppgift att ' åstadkomma bättre bete för en 1~~iiii101il~~bb i Eskilst~ina.
Vi upp- litet kand av ' kiiiinorila?
Det ar ditt samarbete mellan klubbarna i Varm- mana liii,rmQd Irvinnoi-na i. Eskils tuim s t t bli land ') o ' ch red.
har redan gjort den med i vArt a:rbel; e för frarnskapandet av ett och mitt fel, vi ha ej gjort vad vi lrun- s~mliiille~ diii.
lilcst~ivlligli.et och frihet 51r r %- nat för att sprida den.
Må vi tala med erfarenheten, att bidragen influtit så dancle, cliii.
nöd ocli eliiride Sso olra,nda och vara om en kviniiotid- rikligt, " att om bokstäverna kunde c1ii.r den socia.listisk; i. sa.uil~5llsorclnir~gen Sr nhgs betydelse f ör ' l~~iniiosakei~.
Den bliva ettöringax satte vi bums upp ett genoiiif iSrd till fromma f ör iiiii,iisk \ igl-ict.cn.
0 eget tryckeri vilket ju onekligen 1 %- Agitera för Morgonbris! '
k a förtryckta köns skall ju ~ t t r ' ~ c vårt och framstall. &amp; tex ganska ' lovande!
tankar och strävanden På besök i Dalarne.
Klubbarna ha genom sina korrespon- vara manslrliga fordringar till.
de makt- Vill ni Iia trevligt, s % res till Hede ' mora.!
Soc.-dem.
lrvinnolrlubben därstädes hade agande.
I Morgonbris kunna vi ' reso- denter och enskilda medverkat och söndagen den 19 nov.
anordnat fest., vid vil- nera om olika.fr %got.
och spörsmål, som kvartalsskrif ten har naturligtvis sin ken undertecknad hade nöjet .. närvara.
Festen, stora betydelss för arbetet inom di- som bjöd p % ett ganska omviixlande program, intressera oss i vår utveckling.
Vi striktet.
Ett gott varsel om en a s kunna i vår tidning avs1öj.a kapitalis- hade dock e j lyckats locka.
fullt hus.
Som klubben ar ganska ny, har den nog a t t tills- mens grymheter och arbetarekvinnor- tidningens uppgifter ar att dess f örsta, vidare siila &amp; med en del svgrigheter samt ilas nödstallning med svaltloner i iluti- artikel mariar kvinnorna till agitation oförstZielse frIin sbdma., som egentligen borde för Mo~gonbr:is (och som vi återgiva veta a t t deras rätta plats är i den soc.-dem.
dens sanihallsordi~i~ig.~ har nedan).
axbetarerörelsen, men den goda anda, som.
Må vi medverka till att M6rgonbris Vi frukta.ej hoiikurreils av den nya fanns inom klubben, och d e t intresse varmed blir band, att.
den blir vad de.n.bör vara, medlemmarna gingo till sitt arbete lova gott tidningen.
Vi.
tro blott på samarbete arbetarkvinnornas älsklingsblad.
f ör f rarritiden.
och därför saga vi: en god fortsättning P5 iii~ndagskv ' rillen hade vi klubbmiite i - Man.
f 5 r ej tröttna på att förklara till den.
duktiga början.
Folkets Hus) Café, $veii det intressanf ' och.
samma sak tusen gånger .för att bliva.
.. trevligt.
.
...
.
Visteslen bland Hedemorairamratern~ rak- ' förstiiid ...
liar jag till de oförgiitliga stunder, som man.
Må vi försöka att göra vår tidning sent glömmer.
Tack, kamrater!
.
ty den.
kamp.ar fök vårt basta.
kand, Nasta plats var Falun, där möte .hölls ' p % Vi göra saledes nytta &amp; t oss sjalva, d % tisdagsltvii.llen i A.rbetareföreaingens: G-sal.
Dartska skorpor.
.
.
.
Den Lilla salen var niistan fullsatt av idel vi agitera för Morgonbris / -.
S o f i.
1 kkp skirat smör.
j, ' ', ' ', kvinnor.
Efter det offentliga mötet blev .klubbmöte, till vilket iiven utomstående i n - b jödos.
Faliiii tycks d ' oclr.
vara ett hårdarbetat .fält, f ör den soc.-dem.
Itvinnorörelsens idéer och kamr+terna dar ha oerhörda sv %righ&amp;er a t t.
kämpa med.
De voro dock vid gott mod ' och hoppades p % bättre tider.
De vor0 mig.aven behjälpliga med a t t bedriva agitáticin .bland sömmerslrorna.
Tac.1~ för all hjFlp " och.
.
all ' vänlighet!
Under min vistelse i Dalarne blev jag .i tillfälle a t t se ett invalidtgg, a t t se) %jäb t a r m)), d &amp; de återviinde fr %n) ' arans fa; lt.
'), de stympade, v:msinniga stackarna, of f reit f ör diplomaternas " stora verk Ni svenska kvinnor, då ni sitts i er lugna vs5 ocli studera krigshiiiidelserna, försök satta er in i hur det skiille lcännas, ifall er ' son, " make eller f a r iiterviinde till er p &amp; detta satt, ocli tanlr seclm efter, var er.plats.
är Hu.1 d a., och vad vi b ö r IL arbeta för.
, ~ i r e k .kan t dock ej l ~ u i n i a n .anses, ha nilgon druid .i.
vad som nu sker:.
Uppfattningen om krig has, varit olika förr och, nu: Det är först pk senare.
tider.
s9.m tanken, .p % skilje- lom.
g j o ~ t sig gällande.
I skolan, ha barnen bibringats den uppfattningen, a t t de som ut.- Cört de största krigislra bragderna varit de största, hjältarna.
.
K ~ i n n o r n a ha sörjt och lidit, men de ha burit: det som en nödvan- dighet.
.
.
-.
.
..
Men vi böra ' av den stora olycka, som nu drabbat mänskli~heten, t a den lärdomen, a t t ilet blir vår sak ä t t harefte * oförtröttligt ar- beta för a t t sk-affa oss medborgerliga rsttig- heter, s % vi därigenom kunna skapa ett sam-, halle byggt p %,.rat$visa och e j som nu: på den r %a styrkans och våldets makt: Mötet beslöt stalla en uppmaning till öv- riga klubbar a t t diskutera frågan.
och insan- Skattkarr och Karlstad.
Vid kamratmöte med Skattkärrs och ' .Karl- da referat eller uttalanden till ett eventuellt stads klubbar diskuterades f öljande f ~ å g a: ut1command.e nummer.
R e f e r e n t e r n a.
Ha kvinnorna nilgon skuld i det nu på-.
giiende världskriget 8 Under diskussionen framhölls, a t t kkvinnor- Härvarande kvinnoklubb diskuterade på na e j iiog beaktat.
vikten av sitt medinfly- tande i det po1it:islia livet och darför.
e j nog sitt Senaste möte punkt 11 i ' partiprogrammet energiskt arbetat f ör detsammas erhiillande.
med anledning av a t t d e ' motionerats om Därför sa.knade de nu, möjligheter a t t i n %- piinlitens strylcande.
gon man inverka på kriget.
Vidare fram- Antogs samma uttalande som å kamratmö- hölls det inflytande kvinnorna genom .barns- tet ' i Blekinge med tillägget.
: fr %n Eskilstuna.
.
.
.
uppfostran liunna ha på radande uppfattnin- L o t t e n; J o h a n s s o n, ordf. gar och f öreställningssätt.
j '. '
.
.
1 5 mjölk.
.
...
., 1 D ' socker. '
2 tsk.
: j~stpiilver.
Mjöl s % mycket att det blir en lagom och smidig ' deg, som formas till runda bullar, graddas latt och skäias med en vass kniv, medan de ii-ro viuma s b t torkas i lagom ' qps-.
värme. '
" Rul1ad " tå~ta.
Tv &amp;.
ägg .-vispas.
en god stund ' med 106 gr. socker, diiref t.er:.
' iröres 106 g. mjöl.
.
' Massan.
.
utbreties p % en vaxad plkt och gräddas i ugn.
Nar kakan Iir färdig, pabredes sylt,, varefter kakan ' rdllss samman, medan den &amp; nnu lïgger varm p &amp; plhten.
Nar t %rtan serveras, ' skäres don i skivor.
T&amp;l.
icke göm,mas. '
.
.
.
.
.
Kaka i hast.
Tv % 51ggul.or .och tv &amp; hela agg vispas med tre matsltedblad socker tills det vitnar.
DB iröres litet cit.rc) nrasp och några stötta bitter- mandlar.
samt ett r %gat mat~kedblad potatis- mjol.
Gräddas i smörad och bröad ' .forn-i ... '
~urmjö~~+Aico.
. '
. '
2 k b.
surmj0lk eller k k j ö l k.
2 s socker.
.
- 3 s mim ...
.
1 tsk.
bilrqb~hmt.
Gräddas i form. '
+e.
.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ t ~ ~ ~ ~ ~ m m m m ~ m m m m m ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ ~ ~ m m ~ m ~ m ~ m ~ ~ m m m m m m m m ~ ~ m m m m ~ m ~ m ~ m ~ m m m m ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ i ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ m ~ m ~ m m ~ ~ m ~ m m m m ~ m m ~ m ALLTID TA NY Q inom avdelningen för I f och vahjorda Fit~a er för Gossar och Flickor i alla !drar.
. '
1 Prima, reella varor.
Billiga, bestamda priser.
.
.
