# ID: svediakorp-per2420
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,377
# sentences: 1,027
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


M TIDNING BRIS FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1916, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri September 1 Pr~numrrationspt-is: 1: U) pr helt %r, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels är.
Lösnummer 10 öre.
1 / - Redaktion: ANNA luLiA sTn6i-oLsso " Morgonbrisg &amp; cpegi&amp;on i SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
.
1916 ~nnon&amp;r sista sidorna pris 15 6re pr mm.
Deltag i protestmötena den 10 sept.
mot förräderidomarna.
Z. HOGLUND ', Fredens kämpar iiro dömda till i m - .l&amp;nga, sbrhff av den - mest brutala art..
Des,sa s. k. '
' f örriidare ' ' ville dock in.
tett ' annat, an.
ib evara $redens välsignel.
ser å t 4and och folk och bespara oss .alla krigets !bittra - 01yekor.
Medan fredens ivriga f.örfaktare kastas i f i n - gelse, tillåtas aktivister och krig-et- sare opåtalt smida sina landsifördiirv-, E.
HEDEN.
liga plimer, hålla sina sammanträden och sprida sina skriftalster.
?it dem betyga vissa högerns man sin djupa Asiktsfriheten och för- högaktning.
samlingsfriheten ar.
i högsta fara.
Fol- kets fri- och rättigheter strypas å t av under- och överordnade myndigheter.
Förraderiparagrafen tolkas in i det befängda.
.
Folkrepresentanternas ' I. OLJELUND.
okränkbarhet kringskäres.
Gränsen mellan enskilda och offentliga sam- manträden plånas ut.
Storstrejken åsattes en brottslighetens stämpel.
Tryckfrihetslagen kringgås och sned- vrides.
Så l~rings~kuren ä r friheten.
s % # bedrövlig ä r ställningen under reak- tionens högkonjunktur.
(Ur " Manifest till Sverges folk. ")
2, MORGONBRIS stycke sammet.
Den sanna tronen vi- ands framging eller icke-framgång be-.
Lar på folkets vilja.
', ' Napoleon sak-; yder aven inom Tysklaad ett för el-: nade den svenska unghögerns djupa .er mot en mer dem~okratisk sarnhalls- I samtliga krigförande länder Ila de blick för den institutionellt starka; yp: Om västm.alrterna förmå att styrande i dessa tider sökt ett s i starkt kungamaktens historiska nödvindig- ~mintetgöra de tys.k.a annexionspla- folkligt stöd för sin politik som möj- %et.
Hans efterföljare på sammetsbi- ierna, skall detta också .m.edföra ett ligt.
Från krigets första början ha ten över de 4 förgyllda triistyckena, skat inflytande &amp; t demokratin.
Det regeringarna gjort sitt yttersta för att bourJbonerna, omfattade med desto ran icke ens deras vapenbrödraskap vinna folkens godkännande a.v sina åt- 3törre hängivenhet.
läran om den med .Ryssland förhindra.
Är det gärder, för att bringa follrviljan i sam- starka kungamakten.
Det ar em.el !er- månne alldeles.
.
grundlöst att hoppas, klang med de mål, de uppstal1.t för sin tid icke alldeles säkert att denna dju- t t t vapenbrödraskapet skall ha sin krigföring.
Den ytterst stränga press- pare historiska insikt ännu genpmsyrat.
Iterverkaii i demolrratislr rilrtiiing på censur, som samtliga lrrigf örande - de byråkratiskt styrda f oken; svalt Ryssland &amp; j älvt ?.
England ensamt undantaget - infört, och nö.d kunna framka.lla så underliga Utöver konstaterandet att Tysklands har ju haft till sitt kanske väsentli- villomeningar.
snabba och fullständiga seger utebli- gaste syfte att bibringa folket den Hur den inre utvecklingen efter kri- vit, lönar det sig icke stElla horoskopet syn på regeringens politik, soin denna get kommer att gestalta sig i Ryssland, Eör de stuiidai~de striderna.
Men en-.
funiii t önskv är.d.
kan ingen människa nu förutse.
Alla dast de ståndaktiga tennsoldat-erila i Den v.adjan de maktiigande ställt till o1ik.a eventualiteter ha förutsagts, s &amp; v å ~ a högertidningar ha kunnat undgå f ollren, ha samtliga dessa besvarat icke någon spåman får val alltid nöjet att att marka, att både ost- och vastfron- b10 t t ined att efterkomma d ensamma, triumfera över sitt skarpsinne.
Att tens linjer buktats iii under entente- utan aven med ett k r a ~ på att utrilres- Tyskland skulle komma att, som wméernas tryck den sista månaden.
I politiken för framtiden stäl.les under ententepressen f örestaller sig, skakas en konservativ morgontidning förkun- parlameiitarisl~ 1rontrol:l.
Denna for- av nkgra direkt revolutionära rörelser, nar visserligen den militäre salrkun- dran h.ar framkommit aven i den sven- förefaller icke sannolikt.
Men val nige sedan en månad tillbgaka varje dag sks högerns stora mönsterland, och när förefaller dest sannolikt, att en clemo- lika oförtrutet och trohjärtat att nu det nu deklameras onz att parlamenta- kratisering a v de * tyska samhället har entente:offensiven stoppat.
Men rismen icke intager något aktat rum skall bliva en följd av ett icke-fram- hittills ha besynnerligt nog varken iden blana " 1914 års idéer ", vittnar detta gångsrikt krig, på samma.
säjtt: son1 ryska eller den fransk-engelska här- endast om till vilken grad dessa 011yckorn.a under Napoleonstiden hadc Ledningen behagat ratta sig efter detta: floskler om 1914 års idéer tillhöra en till f öl j d ett reformerande a v Preus- sakl~unniga omd6me.
(Forum.)
baksträveriets borttynande idévärld.
seiis hela statsliv.
I viken utsträckning folken skola Hade kriget resulterat i en snabb och f örmå a t t driva sina f ordringar i,ge- stor framgång för Tyskland, skulle - nom särskilt i de två länder, dä.r folk- utan tvivel de ledande kretsar, som lig sjiilvstyrelse i sin helhet anim a r drivit landet ut i kriget, d.ärigenom ' ett framtidsproblem, i Tyskland och befäst sin prestige och sin maktstall- Ryssland, får framtiden utvisa.
För ning.
Men den snabba och lysande se- I det senast utikomna numret ' av den akta byråkrat- och junker&amp;skåd- gern har uteblivit.
Efter att i 22 må;) Die Glei~hheit ' lämnas en redogö-.
ningen utgör folket närmast ett slag5 n.ader Ila haft överhand - dock d d ~ i g relse över " B a r n a s k y d d s k o in- råmaterial f ö r åkerbrukets och indu.
pk ett avgörande satt - har Tyskland m i t t é ii s " verlrsan~het under tiden strins drivan de och ' för arméernas upp.
i krigets 23: dje manad sett initiativet 1 april 1914-1 april 1916.
Där skri- stallande och vidmakthållande.
Eådc i striderna glida sig ur h.anderna.
Det ves bl.
a.: deii inre och yttre politik-en förmenas ursinne, varmed våra svens.k-tyskar Jzist nu under kriget får arbetet för 1igg.a på ett plan, som icke .ar 11opei1 upptaga agitationen f ör vårt indragan- arbetarabarnens skyad och vård icke tillgängligt.
Däremot överlamaar mail de i eländet, vittnar oförtydbart om vila, utan tvartom utvidgas så mycket med varm hand åt folket att: smyeka att de insett, att om någon tid skall s o m möjligt.
Det har visat sig a t t kri- sig m.ed de dygder, som äro oui~dgiing.
stiillningen vara sådan, att varje män- get mycket menligt inverkat på bar- liga för att .tacksamt och belitet] .eva niska måste begripa det vanvettiga j nens f örh&amp;ll:anden.
Upphävandet a v p$ e~i~tensxhinimum, och det förmenas " den modigs uppslutningen ".
Van- de lagliga skyddsparagraf erna f ör icke gemene man att i den religion, som vett har, det varit hela tiden, men det barnarbetet var avsett endast soin yt- statën tillhandahåller eller tolererar: blir med var dag allt uppenbarare., att tersta nödfal.lsåtgard, men i prakti- sölra trost för den ofullkomlighet och s % är.
Att de, som skrika om den mo- ken har undantaget nu blivit regel.
osii kerhet, som vidlåda .manniskolivet diga upp~lutningen, samtidigt göra an- T: o. m. till skolpliktiga .barn har nu och varmed gemene man ofta måst stif.
språk på att vara " redpolitici " ka, ldetta hälsofarliga och utvecklingsham- ta en ingående bekantskap.
Men ' i gen.
raktariserar det hopplösa virrvarret j inande undantagstil1s.tånd sträckt sig .. gäld anser in.ail sig ocksa ha rätt atdl deras tankegång.
Man.
tror så gama Två fall anföras såsam exempel.
Pi % fordra, att folket, n ä r så ' - påfordras den .högertidning, som häromdagen ett.
hå.11 användes: barn i 11- och 1Z- villigt &amp; all underkasta sig krigets li.
fann sig föranlåten att intyga, att dc å,rså&amp;dern under so.mmarferierna i dsnden och fasor.
.Folket, särskilt un.
herrar, som bedriva sina stilövningai lanUbmlcsar !bet.e under t r e t t o 11. derklassen, bör ju abetiinka lidandet2 i Svensk Lösen, äro " sedestränga " h e l a t i m m a r p r d a g i d e n h e - st-ora nytta, dess uppfostrande kraft Världen ar emellertid så " underligt i n t a s t e å r s t i l d e n mot en timlön av Trots de förmåner folket alltsh åt.
rattad, att det finns egenskaper, son 15 pfennig.
För sådana f örbrytelser njuter h.ar det inträffat, att det visal äro viktigare .an denna, när det gäl.
mot kropp och själ finns tyvärr intet sig genstörtigt och motsträvigt 1.
~ 2 1 ler att avgöra ett lands politik i er lagligt förbud.
I ett annat fall syssel- sina herrar.
Det har understundorr kritisk situation.
sattes under ferierna barn på .l2 i 13 t. o. m. hänt, att det försökt omedel.
Oslakerheten beträffande r * trideiiz år i boktryckeri.
7 timmar dagligen, bart operera bort &amp; e sjukdomar, var.
slutliga utfall gör sig också alltmera aven m.ot 15 pf.
p r timme.
Brist p % av samhället enligt dess uppfattning förnimbar i den tyska pressen.
Der arbetskraft var här icke anledningen.
lidit, operationer, som åstadkommil ligger på satt och vis även bakom der ' Äldre man funnos .disponibla, me= af- mera ' blodflöde an varaktig bättring tyska högerns kampanj mot riks- betsgivaren föredrog den billigare ar- Det har funnits statliga kriser, då Na, lianslern.
Man %r uppen ' barligen riidc betskraften.
Med hjallp av organisera- poleons vredgade ord till den lagstif för att krigets resultat skall bli sådant de yrkesarbetare inom facket lyckades tande församlingen fullt ut bel1 järtats att de givna löftena om reformer be, kommittén i detta fall skydda barnen " Nar allt kommer omkring ar en tror triiffande valordning och annat iclrt fran vidare utsugande.
endast fyra förgyllda träbitar och et1 skola kunna undansk j utas.
Tysk " Den sanna tronen. "
' t Missbruk av barnarbete i Tyskland. '
) ' ',) '
Kvinnorna behöva bara tanka på me- barn än de kunna försörja.
Men de Moderskapet och kriget.
ningslösheten av en shdan strejk.
De hava förvisso rätt att pi&amp;estera mot ' veta mer än val, att längtan att .äga att barnen användas för krigsändamkl.
barn är en av deras starlraste känslor, Vad angår staternas uppmuntran av De engelska industriarbeterskornas och endast de som hava passerat ål- stora familjer, äro vi nöjda med att organisationer hava tillsatt en gemen- dern för barnafödandet eller hava " vänta och se ".
Angående kärleken sam, ständig kommitté, och angående vuxna barn eller redan av förståndig- till barnen, så ar mannen lika fästad dennas verksamhet meddelas följande: hetsska redan inskränkt sin familj vild dem som kvinnan; undantag finnas Kommitt6ns arbete vaxer dagligen.
lrunna upptaga tanken på en dylik å båda hållen.
Arbetareklassens för- För någon tid sedan utsändes bl.
a .. ett strejk.
Den skulle, vad den enskilde aldrakärlek minskas emellertid ofta ge- cirkulär till alla underavdelningarna individen beträffar, hava mycket liten nom den elronomidra kampen.
Jag vill med anmodan om deras medverkan för kraft, ty det ä r hustrun, mera ä n man- bara anhålla, att H.
M.
T. måtte stalla bildande av lokala föreningar med ge- nen, som laingtar efter barn.
Det vore sina råd till våra rikare systrar, me- mensamma stadgar.
.
ett självförnekande, som bleve mycket dan vi ar ' betarekvinnoi: kampa mot Kommitth samarbetar huvi~dsalrli- smärtsammare för kvinnan an för man- kriget och arbetsvillkoren.
gen med den officiella kom.rnittéi1 för nen, och det skulle medföra de förfar- ' H.
M.
T. kan vara övertygad om, att pensioner och understöd, men den ver- ligaste moraliska följder f ör samhället.
vi arbetare älska våra barn för högt kar aven för att arbetarekviilnorna Det ar också en feg lära.
Den ser för att skaffa dem in i en värld av sk.oia bliva tillbörligt representerade i på nationens och världens v4ilfard som onodigtdidande.
Jag a r säker om att de nya lokalkommittéer som bildats om denna berodde på en enda genera- H.
M.
T. skulle förlåta mig mitt för- för överflyttning av kvinnor till man- tions lycka.
Om kvinnorna vilja.
tänka slag, om han eller hon visste vad soin nens arbetsområden.
Hittills har detta på framtiden, så låt dem föda så många inffivit mig tanken därpå.
Vi kunna arbete icke krönts med framgång, meil söner och döttrar som möjligt, låt dem ju fortfarande ha var sin mening.
Jag fragan a r av så stor betydelse, att den uppfostra dessa att hata kriget, så att vill endast tillägga, att nar staten tar ej kan sliippas.
de, nar de uppn.ått mogen ålder, måtte ransyn till arbetarekvinnorna och de- En lokalkommitté för pension-er har lrinnna frälsa sina medmann.iskor fråm ras .barn, då skola vi också taga han-.
bil.dabs i London och fackfiireiiingarnas de olyckor vi fått uppleva.
Det ar en syn till staten.
kongress har anmodats föreslå fem fattig lära,.
som siiger.
att vi sås,om E r etc. arbetarerepresentanter, varibland en mödrar äro så utan inflytande på våra H.
H i g g i n s.
kvinna.
1ndus; triarbeterskornas kom- män och våra barn, att vi skulle undan- mitté röstade genom sitt ombud på mrs draga oss de naturliga fiiljderna av Lowe,.
som även blev vald.
äktenskapet, varken föda söner eller Jag har last de två breven om Vid ett sammanträffande, som kom- döttr.ar och överlämna varldens fram- rnoderskapsstrejken med mycket in- mitt6ledamoterna haft med ord£öran- tid åt man och kvinnor, som vilja för- tresse.
Mina sympatier äro p &amp; den i den officiella kommittén, diskute- trycka eller själva bliva förtryckta.
H.
M.
T:s sida, ehuru jag så val för- rades åtskilliga planer.
Därvid väck- Som ett medel, tillgripet i förtvivlan, 3tår H. Higigius-, nar hon med a.lla me- tes en: mycket betydels.e£ull fråga, nam- ar det kanske logiskt.
Men det ar ett del vill hindra det b,arbari.ska ö.dslan- l.igen, frågan om ' mo&amp;erlösa ' barn, vil- rkd, som aldrig kom.m.er .att följas, då de av liv, som skler i detta krig.
kas fader .dött i aktiv tjiinst eller så- det strider mot alla unga och livskraf- Men hennes tanke på.
moderskaps- som följd av denna.
Det ä r synnerli- tiga kvinnors vilj ' a.
Det kan emeller- strejk ä r alltigenom falsk ..
Tillåter na- gen viktigt, att det uppgöres lagliga tid nbrulras som förevändning av de turen ett dylikt våldförande p % sina stadgar angående deras omhänderta- kvinnor, som hava motvilja mot att lagar utan ' straff?
Följden skulle gande, så att de icke sändas till ar- bliva mödrar av andra s.kal, och som bliva ett släkte av nervösa oduglingar betshuset, vilket skett i ett fall.
p &amp; detta satt vilja framhäva sås.om en och det sockda framåtskridandets u r I The Labour woman har förekom- social dygd .det som i själva verket ar skulle stanna.
Att straffa staten 5.r mit e ii e n q u $ t e angående " M o- brist på social kunskap.
att straffa oss själva.
Regeringarni d e r s k a p e t o c h k r i.
g e t 9 ', varur Jag h.oppas att Arbetarekvinnornas kunna ej nås på den vägen.
Förresten, ~zedanståej~de svar: meddelas: förbund aldrig stöder en sådan politik.
har eder korrespondent tänkt på det - - - " I e t t.
referat från Arbe- H.
M.
T. rent omöjliga i att, pralrtis.era forsla- tar ekviiniornas förbunds konferens i get, frånsett dess brist på förnuft?
Bristol såg .jag att en talare föreslog, Arbetarnas villkor äro daliga och Red.
av h b o u r Woman!
att kvinnorna borde strejka mot mo- sämre ' bliva de genom kriget.
Men H.
M.
T. är upprörd över det tal jag botemedlet ligger ej dar.
.derskapet, om ic1r.e männen i.
de olika länderna gjorde slut på kriget.
Jag höll vid konferensen i Bristol, vilket Min erfarenhet säger mig, att arbe- förstod a v referatet, att förslaget mot- H.
M.
T. kallar " strejk mot moder- tariekvinnorna, trots allt deras dit, äro togs med bifall, likas5 .ett f.Örslag om skap ".
Hon säger också, att det ar e t t släkte än deras rikare att samma satt skulle tillgripas om fegt av oss att inskränka våra familjer, systrar.
Varför vill då vår arbetare- emedan vi ej tycka om att förlora en kvinna sänka sig till deras stånd- rekryteringen bleve stadgad i lag.
- Jag önskar ej - bli bedömd som en so11 i kriget, och att stora familjer punkt?
Låt oss för z11 del kämpa för komme att uppmuntras av staterna ef- modern och hennes barn genom a t t av- krigsivrare eller re1rryteringse~zt~us.i-ast, nar jag nu vågar saga, att detta argu- ter kriget samt att kvinnans längtan skaffa kriget och förbättra hennes eko- ment är orimligt.
J.ag ber kvinnorna efter barn ar större an mannens.
Nu nomiska villkor, men bed henne ej tanka sig för, innan de ge sitt bifall fragar jag: Är det underligt om, un- uppgiva sin naturliga och dyrbara till detta slags tankar.
Jag har h5rt der den nuvarande krisen, då på m.ånge födslorätt.
Det finnes.
större belrym- precis samma reson,emang av pers.0.
hava mistat sina kara, söner, fäder, mer an barn.
n.er, som beklagat att de haft en stor ' bröder eller fästman samt lida en obe- E r D.
M.
R o t h n i e.
familj i stallet för en mindre, d &amp; de skrivlig nö,d, den röstrattslösa kvinna12 förlorat en enda son eller ett enda barn.
finner på något extraordinärt medel Intet av dessa påståenden hava myc- att använda såsom vapen mot det nu- ket med saken att göra.
Europas sta- varande tillståndet, s % att detta aldrig ter komma säkert efter kriget a t t upp- mer måtte u p p r e p s?
Då jag talad:ee, Engelsmannen älskar friheten som muntra stora familjer för att fylla tankt8e jag endast och allenast på sr- luckorna i befollrnin.gen, men.
de kom- betareklassens.
kvinnor, vilkas elrono- S ~ N lagliga hustru, fransmannen som ine säkert aldrig att behöva befara en miska f örhållanden förbjuda .dem att sin brud, ttjslrel~ som sin gamla farmor.
Heine.
organiserad strejk av 1cviii.ilor 1not mo- siitta till världen hur många barn son1 derskapet.
helst, då de ej hava rätt att föda flera Utdrag ur The Labour Woman.
) et om att ratten att få ha ett ord med laget komnier som en belöning till rvinnorna just därför att de icke stan- lat i sina hem, utan gått ut i yrkesar- ~ e t e t!
Men det var så sant, det ar Kvinnornas insats under kriget har omvänt honom.
J iu icke vanligt yrkesarbete dessa kvin- I senast anlända engelska tidningar leformen mogen utan vidare uppskov.
1 301: lämnat sina hem för att utföra.
redogöres utförligt för den engelske l e t förefaller oantagligt att de nya l De ha icke suttit böjda, över symaski- premiä.rmiiiisterns omviindelse till an-) artif örhållanden, som möjligen kom- 1 ner eller vävstolar, icke tillverkat klä- hängare av rösträtt för kvinnor.
Mir na att uppstå efter krigets slut, kun- (ler- eller husgeråd, skött .kontorsplat- Ascluith har, som bekant, tidigare till- la .vrida den ti1l ' bak.a.
eller agnat sina krafter åt det t ser Meid anledning av # denna hr Asquiths i:] k.omlmande slaktets fostran.
Ack nej, hört kvinnorösträ.ttens motståndare, men anser nu att kvinnorna genom.
sina mivandelse skriver en medarheterska j.
(le ha till mr Asquiths säkerligen .oer- insatser under kriget s &amp; starkt givit lagens Nyheter: l nörda överraskning - och a t t ' verka, skal för sina lilrstallighetskrav, i t t ' ' Det ar större glädje i hiinmeleii över 5verraskande lär ju vaw kvinnans Idessa icke längre kunna isas tillbaka.
?n syndare som omvänder sig an över största: dygd - visat a t t de alldeles Sin nya ståndpunkt deklarerar han i o ratbfardiga - heter det, som be-.
lika bra som mannen kunna tillverka under det tal, som han höll id över- kant, men trots detta kände man sig I granater och andra verktyg för att ' rämnandet av regeringens förslag till mte riktigt hågad att ta emot budska- - sprida död och börödelse.
S5 val man ytterligare uppslrjutai~de av de sll- pet om mr Asquiths omvändelse till L: förstår att allt det pjollriga pratet om männa valen till underhuset.
kvinnoröstratten med någon jublandf?
.
kvinnans stora uppgift som mor och om.
hennes dugliga yrkesarbete,: sjalafröjd.
Man ar ju så litet sinnaE l maka, Den nya röstlängden kommer enligt rcigc:ri.ngens förslag att uppgöras efter för &amp; dant i dessa tider och de flesta L.
hennes egenskap.
av samhallsme~diem hittills gällande gruuicle~ och 11Hgori tanka val med ett visst vemod: Del t och hennes sociala ansvar för sig s j a.
1 ~ utsträckning av rösträtten 1rorr.imer ville det alltså till!
Vad inga skäl 9 och, andra kunnat tystiia inför detta, alltså icke att ske.
De starka krav, inga böner ooh inga strider lyckats ut, enkla faktum: ho11 har visa.t sig kuiina sorn ?ests f ör att tillfU.rsal&lt;ra alla sol- ratta, det har varlds.kriget förmått fabricera förtraffliga granater.
Vad d %ter, oberoende av ål der, röstriht, ha Den gamla .falbeln om solskenets segel r göres oss mera vittne behov?
Under stött på stora prsktiska sv8righeter över nordanvinden får allt avskrivar 3 sådana omständigheter miste dct, trots .och # de militära .myiid.igheternas be- u r läseböckerna - om det inte sket; t allt, vara något m.ed henne! "
stämda avrådande.
Och mot detta långt flör detta.
strandar den goda viljan hos alla lik- Nu vet jag nog, att en och annar 1 som den speciella ivern hos en Will tycker, att just den fabeln kunde var: 3 T.horn.e och en Edw.ard Carson, som i mycket tillämplig ifråga om r6stratter 1 olika vändningar hävdade att den som i England.
Vad sucf !fragetterna intc 3 duger att kampa för England, duger kunde uppnå genom att storma parla mentet, skara sönder dyrbara tavloi r ocBs % att rösta: Dzt var efter ett pBpekande e:v iietta och krossa fönsterrutor,, det ha de lyc ' Denna fråga framställes av " Arbe- sorn Asquith kom in pk fragan om kats erhålla genom att nitiskt ocl 1 tarkvinnan " (The Laibour Woman) i kvinnornas rösträtt.
Han fra.rnhöl1, osjälviskt stalla sina krafter i fader - dess senaste nummer (augusti).
Diar a t t Iwiiinornas !krav nu äro icke blott neslandets tjanst - m.ena de.
Men del 1 skrives: rimliga, utan omöjliga att visa tlll- som ser saken i ett så behagligt ljui 8 " Under de senaste månaderna, då de baka.
Ingen av oss iraii foörneka; fort- glömmer de många, långa åren av fred engelska och franska stridskrarfterna satte han, att landets kvinnor innder ligt röstrattsarbete som föregick del 3 trängt mot Somme, har det i England detta krig gjort lika betydelsefulla in- förtvivlade suffragettkampanjen ocl 1 och andra lander förmärkts en vaxan- satser för krigets förande som någon glömmer bde stora parlamentarisk: 3 .de tro på en snar fred.
Måhända 5r aniian grupp i samhället.
Det ar sant, rösträttsorganisationerna, som oförtru det längtan att f &amp; ett slut på slaktan- att de icke kunna strida med geviii: tet arbetat jämsides med de mångom det, som viinder våra tankar mot fre- och kan.oner, men de utföra arbete, skrivna besvärliga suffragetterna.
Nej ' &gt; den utan att några bestämda tecken som förut påvilat rnännen, Je tjiina om oelrsi mr Asquiths sena omvandelsl e till en sådan kan fast.slås.
Faktum ar staten och hjälpa till på det niest d- €år inregistreras som ett gott omen föl emellertid akt talet om fred nu a.r mera fektiva satt för krigets fullföljande.
r11 god sak, känner man inte alls nå, allm.ant inom al.la, klasser och, en till- Och .5nnu mera ..
De framhålla att ef- got behov att trycka .den nyomvande: 3 tagande moderation i freds~vil~koren ter kriget, nar de onormala förhållan- hand och tacka honom för hans löfte kan konstateras, isynnerhet i Tysk- dena äro slut och återupprättandet av Man förstår till fullo den gamla strid land.
Dar synes rikskansleren vara den iridustriella processen skall ske, bara mrs Pankhurst, som tyclrs finnr 3 p5 vag att få något övertag over det måste de ha en röst med i de många att premiärministern tagit på sig er 1 militaristiska partiet, vilket måste De- frågor, som skola uppkomma dire:kt alldeles onödigt generös ' min, nar har 1 tecknas som ett gott tecken.
Den tap- berörande deras intressen.
Jag säger ändå inte gjort mer an det vartill har 1 perhet, som.
utvecklas i striderna på.
öppet, såsom en livslång motståndare fiör skams skull varit nödd och tvun västfronten och som resulterat i så, till kvinnoröstratten, att jag kan icke gen.
stora framgångar, rör oss djupt, men En svenska, som .laser den engelskt 3 neka till att de ha ratt.
vi måste .andå kanna !den största sorg E.mellertid ansåg Asquith, och han statsmannens motivering till löftet on 1 nar vi betänka, de förifä.rliga förluster talade har aven för sina kolleger i re- rösträtten) kan lätt bli en smula und av liv dessa .framgångar kosta.
Vart geringen, att det icke vore lampli~gt rande till sin.nes.
Det ar därför, sa medlidande ä.r stort icke endast med att upptaga frågan om rösträttsutvidg- ger mr Asquih, att kvinnorna gjorl; t d; lidanden dessa förluster: orsalm ning nu, d &amp; frågor i samband med en " lika effektiv tjanst för fullföljan vårt eget 1a.n.d och våra allierade, utan krigföringen laide beslag på, allt in- det av kriget) ' som de kunna anser 3 även ' med .de krigförande länderna .. I tresse och all tid.
Den känslan var varda den stora gåvan.
.
" De ha tja.nst ett krig äro segerns Ifrulcter oftast också SK, starkt förhärskande i under- gjort i vapen- och ammunitionsfabri bittra och endast de s.om.kunna skryta - 1 huset att den debatt, vartill Asquith ker, de ha tagit mannens plats, de &amp; r (med en fasthet, som på samma gång a i s statens tjiinare ", heter det.
Hos os!
inb jtöd, inskrankte sig till nkgra f &amp; kanslolöshet, kunna utan f asa tknka brukar.
man ju annars f % höra att de4 t repliker.
p5 en ny vinterkampanj. '
Avgörandet i saken kommer således farliga med rösträtten ar, att der 1 att ske först efter freden.
Men skulle draga kvinnorna bort från hem Asquiths ord innebära att d %.
ar också men.
Och nu mottager man budska Asquit h och kvinnorösträtten.
B 1, l I L.
Kommer freden ?.
, '. '
' '
Brev från en mor.
.
Ur .Några Dikter P, en n yligeri utkoinnien diktsamling av Jeaqclsa Otterdahl.
Petite Smur.
Jag har tegat sA länge.
Men min sorg var för ny och ' för stor.
Ack, du vet det ej an: hon som skriver ar en eneam och barnlös mor!
S &amp; ensam, Aimee, jag som aldrig har vetat vad ensamhet var: ett bottenlöst avalg, dar man ropar för att aldrig, aldrig få svar.
lag vet ej ajälv vad som drev mig, men full av bävan jag gick: rån vagn till vagn, Bom med fasor jag önskat att mätta min blick.
DA gavs mig, min syster, parollen för det liv jag ännu har, kvar,) ch de .bundna källorna löetee, och jag blev den jag fordom var.
den sista vagnen förblödde en liten och L i t mig eaga det kort l För en shrapnel i ung soldat.
sin skyttegrav stupade Marc.
Jag märkte det strax, en främling f r h När jag sBg honom sist - i juni - hur han en hatad, fientlig stat.
stralade, solbrynt och stark l Nar han såg mig, Aimee, han strackte D &amp; ännu jag var tarlöst förtvivlad och de garade armarna ut av rolös vaka förbi,, ch viskade: Mor l och sjönk maktlös de sköto som gisslan den andre, mitt stöd, tillbaka, - och allt var slut.
min äldste, Louis.
Dch jag, som ej ägde t h a r att ge mina Jag kände mitt hjarta förblöda som av egna tv %, vassa och sklirande sting; jag gret som ett barn s &amp; hejdloat.
Hans och i h.opplöst värkande vánda drev jag bristande ögon blå, nätter och dagar omkring hans strackta famn och hans viskning i i de öde och härjade rummen, som jag gatans buller och dån.
en gáng nämnde mitt hem, de gjorde med ens till min gosse en där de lekt, dar de drömt och vuxit och främmande modera son.
.
där allting talar om dem.
Och mera; långt mer han gav mig.
Åt den Hur jag kysste de mánga porträtten fr8n famn, som var sluten och tom, de gángna, lyckliga Ar, den lille soldaten skänkte en ödslande fr&amp;n bébbn i sin vita dopdräkt till de rikedom,.
sista, tagna i var.
ty ropas ej världen över av blödande Vilket myller av drömmar och syner, dem barn pá mor, en mor blott käntier och vet, pH den helande, ömma kärlek i mödrar- som har slukats av krigets brutala, ohygg- nas hjärtan bor.
liga verklighet l På omvägar.
s: F ö r någon tid sedan, d å jag för en iten tids vila for u t till skärgården, ntraffade under färden en liten epi- sod, som ofta gör sig påtmint.
Det a r; argkilt då man måste göra e t t nytt iörsök att f å Morgonbris spridd som len trader fram för minnet.
Min f ä r d hade kommit så långt, att iag stod på bryggan och inväntade en noddbiit, som skulle föra mig vidare, n i en vik.
.
Plötsligt !dyker den upp och a r om G g r a minuter vid .bryggan.
E n yng- h g sporjer om; det ar - - - och vid det jakande svaret ombedes jag ?ii i roddbåten.
Kommen u t ett stycke Fragar roddarpojken, om inte jag bru- kar skriva i en tidning, som hette Maor- %onbris.
Nhgot förvåna-d blev svaret biide ja .och nej och med den kom.men- taren, att det var mycket sällan och ' under signatur o. s. v. Men n u blev det min t u r a t t fråga, var han köpte Xorgonbris härute.
Svaret blev, att han inte alls hade köpt tidningen, utan last den hos bekanta.
Och så kommer historien, Gossen känner en flicka, som h a r en bror, som seglar p i England och Ostindien.
Han brukar frhn vänner fii sig tillsänt svenska tidningar och däribland ~lorgo&amp;bri !s.
Morgonhris tyc- ker han ä r så bra, a t t han icke vill förstöra den utan sander den tillbaka till Sverge till sin syster och hos henne har gossen last .den.
Det ä r p i långs .omvagar, som Mlor- goiibris kommit u t till den plat-sen ooh tank om alla läsare och läsarinnor gjorde lika m.ycket för tidniiigen som den sjömansgossen, sa vore den nog bra mycket mera kaad i vara bygder.
Detta a r dock en god maning till För nágra av dem, som ropa i plhgor Ack, jag vet det, - vi veta det alla, vi som och .feberbrand, bragt till.
varlden en son, - blev jag, en tröstande stamma, en mild att han givits ORS ej- som ghva, men som och lekande hand.
dyrbart och tillfälligt lan, Om fransman, om tysk jag spör ej.
Min att vi ha ingen ratt.
till klagan, nar fä.
blick ej längre ar skymd.
derneslandet har strid, Jag ar lyft över hatet och hämnden till om ocksá oss vägras det sista, en grav en ny och klarare rymd.
- att grata invid.
oss alla att e j $örstöra och kasta bort tidningen sedan vi själva.
last, utan Det dagas, Aimée.
Jag har vakat i natt erbjuda den till läsning å t nigon arbe- Men döm mig ej hhrt, min syster l $ag i en överfylld sal var stolt att få ge min tribut, i ett gammalt chateau, som apterats j tarekvinna som står utanför.
%tt så- fast jag kände, d &amp; den var given, att min dant exemplar kan göra mycken nytta år till falthospital.
.
levnadsgarning var slut.
Jag har skrivit med mánga avbrott.
Du b i d e för vår tidning och för vår rö- Nar jag - hade fött och fostrat de tv &amp; marker det visst - förlat1 relse.
S. soiri Frankrike tog, De ha vallats av yrsel och vanda, av sa kunde min plats sta öde, och jag jilmmer öch halvkvävd grAtt.
hade levat nog.
I den bleka gryningen, syster, jag böjel mitt huvud ned Sa hände en dag, dá jag irrat kring gatoi och ber ur brinnande hjarta en enda och torg i Paris bön: Giv oss fred!
utan m %l, med ett bristande hjarta och Ha än, .vi ej lart vad vi borde undei med tarar, frusna till is, krigets blodiga ris, att min blick, som av ingenting fángats med plotslig tydlighet s&amp;g B &amp; lär oss det snart, o Herre!
- Ler väl min syster1 en rad ' av koramarkta yagnar - ambu Louise.
lanaens sorgliga tág.
Partikongressen kommer enligt meddelande att taga sin början den 12 februari 1917. samti- digt blir kvinnokongreasen, till vilken kallelse utfärdas i september.
Till illustrationer.
R e m b r a n d t v a n R i j n, Neder- ländernas störste målare och f argma- gi.ker, föddes i Leiden den 15 juli 1906; m.de.r den senare hälften av 1631 bo- satte han sig i Amsterdam, dar han sedan blev bofast till sin död den 3 okt.
1669.
Lilrsom de flesta stora målare än- drade han alltjämt sin stil.
Han blev dock genast förhäxad i I j E s e t, som ger allting liv, glans och skönhet.
Rembrandt anslg ljuset som målar- konstens högsta skönhet och i sina landskapstavlor, liksom i sina interiö- rer,.
visade han sig som dess lidelse- fulle dyrkare.
Han tillerkände belys- ningen en större roll an hans före- gSn.gare och efterföljare gjorde.
Icke allenast människornas och tingens yttre f ormer markerade han dar- med, utan lät ocksg Ijuset liksom genomtränga människans inre va- sen.
Han lat det icke allenast varma upp den kalla verkligheten, han lat det ocksa bestråla och be- själa alla de dramer, som utspe-] .as i det mänskliga livet och i fal- k e n.
~ historia.
Han börjar med ljusare be.
lysta partier, som han låter avteckna sig st.arkt mot mycket mörkare ytor; småning.
om blir han varmare i tonen och vaxer ' j koncentrerad kraft, som e j l ' angre låter den eller den detaljen framträda, utan ger det .hela mera liv och låter människorna sam- mansm ' älta med sin omgivning.
Ar 16.34 målade han ett av sina otaliga självporträtt, som vi har i Morgonbris åter- ge.
Warna målar han sig själv, ung och skön som han ar, o &amp; gärna styr ban ut sig i dyrbara, fantasirika dräkter på dessa por- tavlan $ i m b r a n i i t m e d trätt.
T. ex:i S a s k i a (hans hustru) i k n a t, som vi ej äro i tillfälle a t t återge, men som ju ar väl kand.
Han sitter, dar lyftande det höga vinglaset # med d.en ena handen och med den andra lagd om sin hustrus liv.
Han a r kladd i en elegant officersdrakt med väldiga piy- mer i hatten, röd jacka, lång värja vid si- dan och, han ser så glad ut som en ung för- Zlskad m~an och en vinprovande 1an.dsknekt kan se ut.
.
Två kvinnor, som Rembrandt alskaf, har han förhSä.rligat och gjort odödliga.
Saslria, hans hustru, som dog mycket tidigt, oah Hendrikje Stoff els, hans trofasta livsf ölje- slagemka under senare ' dagar.
Det i Mor- gonbris reproducerade porträttet målades 1652, då föremalet var endast 26 å r gam- mal.
Da ~ e m b r a n d t åldrades # blev bans ekono- miska stallning, bekymmersam och han fram- levde dystra dagar.
Bom konstnär förlorade han dock intet av sin kraft.
Tvärtom n %r hans mästerskap över färgen och hans sä- kerhet på handen fulländningen p % alla om-.
räden.
Man kan som slutomdöme påstii, a t t Rem- bzandt be ' här~kade sin tid samt utövade ett mäktigt inflytande på de målare, som kom-.
: mo efter honom.
Större delen av de bibta.
blmd .dem hörde också till.
hans elever.
mörkare eller åtminstone farli- gare, nämligen det blinda rase- riet ..
Så länge de europeiska stor- makterna ännu h a kvar en nyk- ter egoisG och förmågan a t t se på sitt eget bäst.a, finns ännu hopp för en god eller, rättare, repambel utgång.
E t t års krig till, och man skall börja se flam- morna av det 1k.t son1 ingenting skyr och hellre förstör sig själv och allt onikring sig än det tvin- gar sig till besinning. '
.
Då är tid akt.
bedja., icke längre att folken nia bevara sitt förnuft och sin ides-litet., utan att de m % beva.ra sin egoism och sin s jiilvbevarelse- instinkt.
Och då %r det icke för tidigt ' att reflektera över analo- gin mellaii detta krig och ett an- nat - t y a ~ måhända.
det som nu pågår Europas peloponnesiska krig?
Ännu är detta ', ' blbtt en fråga, på vilken kan svaras både ja och nej.
On1 ett år skall ' Rembrandt: SJALVPOR,TRATT.
.
svaret vara tydligare.
Men den som finner.
jämförelsen opåkalhd m.å se till, om han icke .ar fången i en Av professor H a n s L a r s s o n. geografisk villa.
Det lilla Europa sy- nes oss så stort.
Det ä r hela världen Många sk.all det icke vara, som - t y det var så en gång.
Men den kunna sä.ga, att de.
väntat sig ett så tiden ar slut.
Vi ha aimu icke lart långvarigt krig.
Man talnkte sig att oss att ralkna med telluriska förhål- avgörande händelser skulle ha inträf- landen, hur mycket d e t.
an pratas om fat efter ett halvår, kansk,e en månad, sadana.
Europa a r stort, tanker man, därefter något halvårs fredsunder- och har råd a t t slåss i hela världens handlingar - och så freden!
De nya åsyn.
Tyvärr, i vårt århundrade, då krigsredskapen skulle, trodde man, ' den övriga varlden icke längre ligger verka så förödande att långkrig bleve i sömn, ä r Europa litet och har ej mera en fysis.k o.möjlighet.
råd till detta f ami1 jekrig an de gre- Och verkligen, de nya redskapen ha kiska stammarna hade råd till sin in- gjort vad p % dem ankom!
Ingen miss- abördesfejd.
räkning med avseende på dem h,ar in- E t t krig börjar under frå.gan: vald träffat.
Vad vi missräknat oss på var kan vinnas ?.
Sen ko.mmer måhända en det tjugonde århundradets manni~ka.
Vi voro vana att tanka oss fysiskt mod tid, då frågan lyder: vad kan raddas?
och fysisk uthållighet i en nedgaiende Det kan tankas ännu en fas, d å det.
kurva allt från de her0isk.a förfäderna varken frågas om dar ar något a t t till nyare tideris veklingar.
Därhän vinna eller att radda, utan endast: hade vi f örenklat den civilis \ atoriska finns här något som vi kunna för- utvecklingens lag, till den grad hade störa., ar, iiet ännu någon skada vi vi misskänt de civilisatoriska krafter- kunna göra?
Då ar den rena galen- skapen kommen, naturligtvis, men låt nas stärkande makt.
Vi kände icke den nya människans kriget riicks, ett ' år till, så f &amp; vi se.
om heroiska förnuftighet - det återstår icke psykiatern får alltmera.
anle6iiing att .se .om vi tillräckligt känna hennes att ha ett öga på förhållandena -- sen heroiska oförnuftighet.
Däri ligger ekonomer och rattsfilosofer f örgiives faran av fortsättningen.
Det ljusa i sagt sina varningar.
Det ' blir .alltmera svårt a t t tro p &amp; kriget har varit uppenbmelsen av pliktkänslan ' gentemot det egna fol- nkgon vinst av kriget.
Först och ket, det mörka har varit utbrottet av främst icke på någon .vinst för det och proklameranaet av.
nationalegois- hela, men ' sedan icke ens på nagoa men gentemot andra folk, men ännu vinst för lden som står.
sig bäst.
kan det komma något som ar ännu Man har å. ömse sidor.
väntat sig, ' Efter tvii ar. '
.
.
,
materiella vinster.
Det synes som om vilken sådan vinst man ar, kunde nämlia redan skulle vara för dyrt köpt.
Företaget, har startats under den oriktigtiförut- siittiiingen, att.
kampen skulle bli Lisa Lille.
kort och ej hinna iita.
upp vinsten.
Vida, sanka ä.nga.r, flata ålrrar, Och så de ideella vinsterna!
Jag jämna vä.ga.r och hus liggande i släts m % bekänna, att ja.g själv ' under trädgårdar; floder som sakta flyta mei- de första dagarna, sen kriget ' nu lan konstgjorda vallar - sådant a r Starkt Cambridgesliire i Norf olk.
va.r dar i alla fall, sökte hängiva regn föll i janua.ri 1915 och kom flo- mig at förhoppningar i den vä- den Oues att svälla.
Jordbrukarn, % gen.
Jag trodde att på ena eller vaktade ängsligt ps, om den skulle andra sic1a.n mail satt iime med stiga .över sina konstgjorda vallar och riagoii plan t.ill ett rationellare strömma iii Över fält och åkrar.
Kl. 10 en kvä.11 int.riiffade clet maa ordna.iic1e av Europa i vissa styc- fruktat.
Floden genombröt vallarna, ken.
Det ' synes omöjligt att och med et.t dån, som hördes vida, for- längre hysa en såda.11 tro.
Upp- sade vattnet in över gardar, vägar och riktigt sagt, tror jag icke t.rädgårda.r, virvlade runt lador och hö- at$ ii8.goii av de stridande stackar, bildande t.il1 slut en sjö med 56 eng. 1ivadrat.mils yta.
Somliga av tamker på hela Europa-s val- husen stodo s % lågt, akt vattnet trängde färd, för att icke.
tala om in i övre våningen.
Lyckligtvis hade fol- större vyer; var och en tan- ket varit varnat och i tid flyttat sink ker blott p % sig själv och på sina djur, sin basta lösegendom och sina barn Rembrandt: HENDRIKJE STOFFELS.
utom all fara, Fran torra platser sutto bniidsförvanter.
Ingen av dem,.
de och betraktade den förödelse, som gått kan tankas, om han segrar, vara mak- än så.
minimal, så måste handlingsop- ut över deras bem, dessa.
små hem .som nu tig av s jä.lvbegräi~sning m ' ed hänsyn timismen leva kvar.
Det ar den som stucko upp som öar i en stor sjö.
Det skulle till det hela.
Vi v.&amp; &amp; ingenting hop- varit det barande i all utveckling till dröja månader, innan de blevo kvitt det in- pas av segern, .den enes eller den an- något nytt.
Som instinkt lever - den j strömmande vattnet.
Allt detta läste jag.
i tidningen ' &gt;Times dres, endast av nöjden,, den ömsesidi- spindelns och myrans obekymrade och i mitten av skildringen hade tidnings- g a.
.
.
Vi vänta på den dag då fä- outtröttlighet, solm förnuft i den kate- mannen gjort följande anmärkning: derna skola komma från .fronten och goriska pliktkänslan.
I båda fallen a r) ' Vid Southery utgör den nya pumpstatio- saga sina barn att de misslyckats och den principiellt oberoende av * förvant- nen en sganska patetisk tavla.
Den skulle att fienderna misslyckats och att allt ningar.
; ha varit färdig för ' lange sedan, om ej arbe- Men skall man tala om förvantniii.- tet p å g r n n d a v k r i g e t måst avbry- var ett misstag.
att satta tas.
Och nu, nar den så väl behövdes, åter- Men hur &amp; all detta släkte, som haft gar, så ar det icke.
just !det tunga ödet att kämpa denna kalmp, sin lit till det gamla systemet, natio- står ännu mycket arbete, innan den kan.
kunna leva drägligt?
Att ha varit nalegoismens och söndringens.
Att börja nyttjas. "
)) På grund av kriget! "
Det tycktes alltså med om .detta oerhörda utan att h m - rusta och rusta och bero på sig själv, vara så a t t de starka män, som arbetat med heter det.
Men ingen nation beror en- pumpstationen, nu Omde farit till F ' rankrike na peka p &amp; något resultak!
Sannerligen, om riggon tidpunkt har dast på sig själv, utan den beror av för a t t döda och s %ra tyska bönder, arbe- givit anledning till pessimism, så ar det allianser, som ' äro opålitliga, och hur tare, lärare; arbetet för a t t radda Cambridge- denna.
1ngen kan säga, vad som skall stor och hur rustad en nation är, Iran shire från förödelse .hade f å t t mua, nar Tyek- lands kejsare, Englands Grey, Frankrikes framgå av detta krig.
Det kan bli en det alltid bildas en koalition som blir Poincaré, Rysslands tsar och Österrikes kej- vargatid, då resterna av mellanfolk- den Övermäktig.
Detta från realpoli- sare ropade p % krig.
Visste de ej, a t t de liga lagar och hänsyn utrotas.
Och det tisk synpunkt.
Därtill komma från därmed förberedde en olycklig förödelse över kan bli motsatsen, det finns en liten ildépolitisk synpunkt dessa kända mot- de sm % hemmen i Norfolk9 sägelser som mänskligheten i längden Ja, en dag blir naturligtvis pumpstationen utsikt för det också.
färdig, och de sm % hemmeo bli mer eUel ej skall kunna trivas med.
Att å an- Men tjänar det så mycket till att mindre reparerade och barnen k,oinma a t t ' P &amp; grubbla over utsikter och sannolikhe- dra si dan den mellanf olklfga rätten nytt börja leka i trädgården, Men histo- ter?
Om det nu skulle vara endast just nu skulle vara ohjälpligen dömld +en här kom mig a t t tänka p % en hel, de !.
små utsikter för et ' t systern av ssmver- att dö, d e t ka.n det möjligen anföras anuat, som har a t t göra med ') inbördes kri- kan och samförstånd - än se2n?
Det skal för, men d e t kan också anföras get)).
J a g kallar det sa., ehuru det e j har betyder ju till sist inte alltför mycket skal emot,.
nämligen just reaktionen den benämningen i tidningarna.
Ty natio- nerna i Europa äro i ver.kligheten av, samma gör ens haiidla.nde.
.Det: avgörande ar efter vad som nu skett.
Har folkrat- sla.kte oeh med samma strävanden; nar de malet.
Är det förnuftigt, så måste ten kommit på obestånd, så har val så i stunder av ha.t och avundsjuka glömma man ju andå sträva att nå det, och om lika mycket det hittills rådande.
poli- detta, ja, då sbiiin de blod i inbönde.skrig.
För a t t s % återgå till företag, som är.0 detta ar möjligt eller ej får man en- tiska systemet visat.
sin oduglighet.
hindrade eller förstörda genom detta inbör- (D.
N.)
dast veta .genom a t t försöka .. des krig, så kunde man fylla hela böcker Handlingsoptimismen ar en sak för med dem.
Här ha vi några .exempel: sig och ej så # beroen.de .av förvant- Kriget hindrar förstörandet av fattigkvar- ningsoptimismen som man vanligen terens usla bostade er, utrotandet av lungso- ten, bortskaffandet av arbetslösheten, @ an- f6restaller sig.
Denna senare må varg - -.
" Låt musiken ljuda. "
,: J ' '.
,,
MORGONBRIS terandet a v parker, byggandet a v .skolor med .stora föuster och vackra lekplatser, va- vandet a v miljoner a v .varma, nyttiga piagg å t alla de många som frysa i det stolta Britannien.
Ni vet, a t t det finns många av A n t o n N y s t r ö m.
Björck &amp; fler saker an dessa, som vänta på a t t bli Nar Wilhelm Meyer gick ut till krig Börjessons förlag.
Pris 85 öre.
utförda, nar alla krig äro slut och dumina f r h mor och sin blommande dal Synnerligen välkommen ar: denna manniskor upphört a t t tapka .bara på vinst sammanfattning av Polens politiska höll översten - chefen för hans och procent.
Men jag hoppas a t t pumpsta- historia.
Intresset för Polens frihets- kompani - tionen snart skall, bli färdig, t y jag tycker strider har gammal h1äv.d i Sverge.
Un- e j, om a t t tanka på de små, gå ' grund av ett högtidligt fosterlindskt tal: der upproret 18.63 voro såväl de bre- kriget skövlade ' hemmen.
.Er gärning, gossar, er unga kamp ~dare folklagren som politi-ker, förfat- J a g tror dock, a t t arméer kunna vara till iir himmelskt helig och stor tare, vetenskapsman, ivriga anhänga- nytta, åtminstone om de kunna anviinIdas till och den som dör for sitt fosterland re tiL1 Polens sak.
Om detta påminner det som nyttigt ar.
För två &amp; r sedan s %g jag d:r Nyström i sitt iföretal.
han dör f6r sin egen mor.&gt;&gt; några rader i en tidning: D.arefter: kommer e n l a r o r i k ' ' Femtiof yratusen tunnland skog sta i 1 %- och k o r t f a t t a d h i s t o r i k ' a m gor xiära Eniza, Ryssland.
Soldater ha sänts polska r i k e t s .öden .efter dit för a t t bekämpa elden.
En har omkoni- Och Wilhelm Meyer blev rörd och het d e s s d e l n i n g a r.
" Polens delnin- mit.
och blev sänd till ett jätteslag.
gar av Ryssland, Preussen och Öster- Detta a r e t t u.tin5rkt satt a t t använda en Dat var som om helvetet öppnat sin rike voro.
det vederstyggligaste re- armé på.
De gingo till den kampen lika nio- sultat av stormaktspoiltiken i slu- port, digt som våra förfader gingo till sina strider, tet av 18: de.
århundradet och be- men här var e j frågan oin at.t döda eller man visste ej natt eller dag.
rodde till stor ndel p % inbördes fruktan, såra.
Tvärtom, deras härliga mål var a t t - Man var ett nhgot som tjöt och och avund hos desea " rovs.tater ", .fast radda, a t t frälsa.
en hel landsande från för- slogs, * ' huvudorsaken var Rysslands .er.öv- ödelse.
Odh mark: huru litet antalet fallne man var p &amp; en jordvsom var röd - ringspolitik, ledd av Katarina II. "
var.
En soldat hade förlorat livet.
En mo- Kongressen i Wien 1814-15 fastslog - när segern vunnits vid slagets slut dig man!
J a g halsar dig - Ivan Ivanowitch Polens delning och .dess martyrskap.
eller vad du .må heta - t y du offrade ditt SA var Wilhelm Meyer död.
Upproret 1863 .misslyckades.
liv för det allmännas val.
.Sars.kilt redogör författaren för den Några månader senare läste jag ett tele- stallning Bom Polen intagit till Ryss- Och det blev jubel i segerns land.
gram i en amerikansk tidning om .hur en hel land, Tyskland och Österrike och att skog stod i lågor i Californien och hur man och man prisade Herren stor, dess stallning under !det senare landet begärt soldater till hjälp f r %n regeringen.
man bad till Gud för var, död soldat ar avgjort fördelaktigare i många av- .Där sändes.
200 brandsoldater, som bildade som hedrat sitt land och sin mor.
seenden an den ryska o &amp; tys:ka Polen kedja tvärs över det brinnande området, trad Men borta i Meyers blommande dal intar.
.
.
.
fälldes och våta mattor lades .över det glö: E t t sarskildt kapitel i d:r Nyströms dande gräset.
Om jag fick, som jag ville, var det ingen segerlat bok handlar om p o l a c k e r n a s och en .kvinna böjd, S o p p o m e n s j ä l v s t ä n d i g skulle jag ' bilda sådana stora arméer i alla - en stuga gr&amp;.
land, arméer a t t bekämpa eldsvådor, ijver- som skiilvde av sviilt och @ t.
.
s t a t samt s t ä m n i n g a r n a g e n t - .svä,mningar, jordbävningar, arméer soni emot P r e u s s e n och Ryss- Ragnar Jan del.
slrulle slåss mot fatti3dom, ajukdom, utsvett- l a n d.
" Den polska s t a t e n tillin- ning, smuts och dumhet.
Kvinnor och barn tetg jordes visserligen av Ryssland, skulle vara med i dessa.trupper och orkest- Preussen och Österrike, meii den pol- rarna skulle spela världens vaclcraste musik.
ska n a t i o n e n har ej kunnat till- Apropå orkester så påminner det mig on1 intetgöras; den lever ännu altjämt ' en sådan soni spelade en gång i en stad i ett friskt liv, utvecklande .en hög Cincinna.ti i Förenta staterna å r 1882.
Det intelligens och praktisk verksamhet.
var ganska vackert vader en majdag, nar I de skilda polska länderna: Polen, 20,000 flickor och gossar under sina larares Nar rarldsutstallningen i Paris å r .l867 Posen ' och Galizien besjälas polacker- ledning tå.gade i procession till Eden Park öppnades, halsade V i c t o r H u g o den med na av ett djupt outrotligt natio- o+ dar planterade tusentals .små tradtelnin- e t t " f r e: d s i n a n i f e s t t i l l E u r o p a s nalmedvetande och utgöra .de en gar, som ' nu h a växt sig höga.
Nar barnen nationell enhet.
Alla tala de sam- ur vilket vi citera följande: f o 1 k ", s &amp;: skapade denna skog bildade orkestrar en ma språk - fast det finns dialek- hedersvakt och spelade.
Även vi sk.ols en I det tjugonde århundradet komma ter i .de skilda landsdelarna - alla ha gång 8 % höra den ratta.
musiken spela.
När folken knappast att göra skillnad p % gemensamma traditioner och minnen .det sista slumkvarteret jämnas med ' jorden, en erövrande fältherre och en blodbe- och samma fosterlandskärlek utmar- då sk.ola trumpeterna ljuda.
Nar barn e j iker dem alla.
En nation med sådan längre pressas in i för hårt anbete, ljuden starikt slaktare; man ' kommer att be- historia och sådan intelligens som den då klarinetter!
Nar den sista ammunitions- trakta: slagfälten med samma känslor polska kan ej gå under oeh den ar fabriken stäages, må aackpiporna spela.
Nar varmed vi nu, betrakta aut,odaiféplat- förvisso i stånd att åter leva ett själv- fattighusen stå tomma o &amp; pantbankerna äro serna.
Freden, den folkskapande gu- ständigt liv ooh spela en stor roll utan kunder, nar varje arbetare f %r vad han domen, &amp; all då härska bland männi- bland .de .europeiska folken. '
' ärligen behöver och nar all vIilgören.het är Det intressantaste i Nyströms bio- skorna; deras enda strid komlmer att överflödig, truminen då trummor, spelen se- schyr, emedan det ä r det nu aktuella- vara ~ a v l i n ~ s l r a r n ~ om e n framstegsar- gersång!
ste, a r huru polackerna själva stalla sig Polen 0th dess återuppritande.
P8 lögnens altare. '
'.
Ur ett fredsmanifest av 1867., ' betet.
- Avståndens förlrortning ge- nom järnvägar oeh telegraf lägga alltmera hela jorden under fredens Kommissionärer!
spira.
Då Jesus sade: Aldren varan- Sälj Morgonbris vid protestmötena dra!
dog kriget.
Sedan dess har det den 10, september.
blott fört en spöklik tillvaro.
Krig R e k v i r e r a friin expeditioneii omedelbar t. ar massornas s j alvmord! '
till Tyskland, Ryssland och Österrike samt de nuvarande förhoppningarna om ett fritt, enat Polen.
Hari ges re- dogörelse '.
för såväl ett maximi- som ett mininiiprogram.
Vidare den vik- tiga frågan om Lithauens s j alvstiandig- hetsstravanden.
En karta medföljer baken, så a t t läsaren lätt kan orien- tera sig.
A.
L. '
M O-R G.
0 N B.R 1 8.
- ni.odern med större lugn och mera be- lcullösa.
barnen, de ' fallandes julia, de 1cymmers; fritt kunna vänta sitt barns sinnesslöa.
och om vi titta iii p " a aii- nedkomst.
S %.
föreslås även uppha- stalter .dar dessa vårdas få vi iner an vande av den uråldriga fsörordningen tydliga .bevis.
Inför denna gripande.
Blekinge soc.-dem.
lr~~nnolrlubbar om iiloders ratt att vara okand.
Vi tavla av lidande små.
bli v&amp;ra fattig- voro samlade till kamratmöte i Sigg- borde val .and % ha kommit så långt, hjon, sóm till stor del hamnat ' å fat- arps Folkets Hus söndagen den 13 aug.
att det icke f å r anses s6m ' skam för tiggårdarna för spritens skull, ja, till Till ordf. för mötet valides J-ohanna en kviiiiia att bli mor, aven- .om hon och med våra fängelsers individer, icke Ljungström, Siggarp, och till sekrete.
ar ogilft och - Iran så1e:des denna punkt fullt så tröstlösa som detta oskyldiga rare Beriihardina Bengtsson, Karls- i förslaget halsas med tillfredsstal- sliilrte.
# Och vilken utgift f ö r staten!
.
.
ha,mn.
lelse.
Vad som däremot icke.
, verkar AlLa fattiginrattningar, fängelser, myn- Sedan protokollet från förra mötet tillfredss %allande Gr a t t i lagförslaget digheter m. m., som kosta staten oand- föredragits och rapporter från agita- icke ingår f örslag om arvsrätt efter liga summor, jiimte alla såva.1 stora tionskominittén avlämnats upptogs till fader för utom aktenskap fött barn.
som sma skövlade hem, soin annars behandling det av lagberedningen ut- Barnuppfostringsbidrag kan visserli- skulle gjort landet rikt och lyckligt.
arbetade nya förslaget till bariiav %rds- gen, enligt nuvarande b estammelser, Medlen a t t tacka utgifterna tagas ånyo 1apst; ftning.
Bernha~dina Bengtsson uttagas på rättslig vag av såväl rik av individen och icke minst siniifolket inledde och redogj.orde därvid for de som fattig fader, men olikheten ar a t t får betala fyllekalasen.
Och a.ndå har viktigaste p ~ ~ i i k t e r n i a f~o~eliggande iien fattige blir mera efterklämd, då den man panna a t t säga: " Det angår in- .förslag.
Tal.
ansåg, att om detta för- burgne icke .behöver känna sin ömtå- gen, om jag super: " Nylrterhetsfol- slag .blir antaget som lag mycket kolm- ligaste stallning - arvet - hotad.
ket har satt förbudet som m i l och en mer att bli ' ändrat till det bättre.
Det Tal.
uttalade till sist den förhsppnin- av vägarna är " lokalt veto ", och: dessa finneis ju, sorgligt att saga, man vilka gen, att vårt partis riksdagsman, da krav h.a å r från år framförts i rilrsda- äro nog lumpna a t t liimna sitt barn föreliggande förslag kommer till slut- gen, men tack vare .förstalrammarhö- och dess mor utan skydd och under- ligt avgörande, göra vad i deras för- gern lika troget fallit.
Men det ar inte hå,ll och enligt nuvarande förhållanden måga står för att få lagen så effektiv endast denna höger, som gör oss be- tjanar ju dom rörande uppfostringsbi- soin m:öjligt .. kymmer.
För oss är det inte mindre.
drag icke mycket till, ity a t t, mannen I lden f öl j-anlde diskussionen klarg jor- nedsliende, när v %ra egna kamrater, i många fall, .det oaktat lrunila undan- des förslagets innebörd ytterligare på högerns maning, gå till strid mot draga sig sina skyldigheter.
Men dar- och de synpunkter vi som kvinnor och sin egen klass och det har väckt .be- igenom a t t utmätningsman skulle få mödrar ha på detsamma.
rättigad harm nar d e vara sl- a e v o / ull- rättighet a t t uttaga av arbetsförtjänst Mötet beslöt instiimma i den skri- der ' uppropet faör medborgarfrihet ".
hos arbetagivare måste ju bidraget velse, som av Soc.-dem.
Hvinnornas Kunna de d % icke inse a t t just spriten komma att utfås.
Så föreslås aven för- Central.styrelse tillstä1l.t~ vart partis är ett av de värst.a medlen a,tt hålla bud for vissa underh&amp;llniiigsslry~ddige proletariatet nere?
.Prån mbetare- riksd.agsgrupps förtroenderåd.
a t t avflytta från riket med n~iiidre de Amnet ' Kvinnorna och nykterhets- kvinnorna * bör höjas protest mot clenna hos överexelr~~tor stalla godkand pant f rågan) ' inleddes av Rebeclra Svens- s. k. meaborgarfrihet, samtidigt ' som eller borgen.
Vad det sarslrilt galler son, vilken bland annat yttrade, att varje kvinna bör kanna det som sin barn födda utom aktenslrapet, ar ju den agitation, som fran bryggarehall oavvisliga plikt a t t deltaga i nykter- deras lott sorglig.
Statistiska Ceiitral- framförts, har gjort det nömdviindigt hetsarbet.et.
etta vore ett värdigt byrån har företagit en utredning an- att intensivare an hittills arbeta för svar såväl till förstakamniarhögern gående sådana barn och diirigeiioni nykterheten.
Årslångt arbete inom som till de kamrater, vilka äro nog konstaterat a t t dödligheten ar mer an nykterhetsr6relsen, vari en stor del ar- lumpna att stå som medlemmar i ett en halv gang till så hög som bland betar ekvinnor .deltagit - f ör övrigt det dylikt ' frihetsf örbund där man inte barn i allmänhet.
Pilttigunderstöd ut- enda f öreningsarbete dar kvinnornas skä.ms a t t dra ner i smutsen och för- går med 8 gånger så allmänt, brotts- insats verkligen erlcants och värderats löjliga vad andra lramrater till allas ligheten, särskilt de g ~ ö v r e brotten, ut- - detta arbete har lart kvinnorna in- basta byggt upp.
Koininer så härtill 6vas i större utstrackning, exnigratio- se vilken Eörbaniielse för individ, hem den till stui1da:nde partikongress av- iien och hemfallandet åt prostitutionen och samhälle spritdryckerna.
utgöra.
givna motionen om att punkt X[i ar även större och ha de dessutom svå- Vi visste förut.
att en son slog sin far, partiprogrammet- må borttagas.
Även rare att kampa sig upp på den sociala en mar1 sin hustru, a t t barnen flydde har tål det a t t vi från livinnohåll saga skalan.
Kvinnor, födda utom akten- hemmen, vi sågo har .och dar en bru- vår mening.
Va.d haar icke partiet vun- skap, bli i större utsträckning mödrar ten kvinna, en gammal förtvivlad far nit på all den kraft soni från nykter- til.1 barn utom äktenskap.
Orsaken till och mor, - barn i trasor och hem slröv- hetsfolket~ led ' kommit arbetarerörel- a l h dessa nlissförhållanden ligger till lade, allt för brännvinets skull.
Ge- sen till godo?
Och nu kommer man stor del i försummad och bristfällig nom fortsatt: deltagande i nykterhets- med förslag om a t t stryka eller tumma uppfostran.
arbetet h a vi] .art oss förstå hela vid- p &amp; en av programmets vilrtigas~e pi * ni&lt;- Enligt nya lagförslaget skall för den av ' det moralidka och sociala elan- ter.
Aro vi då på tillb.akag %ng?
Det varje barn utom äktenskap föroridnas de spriten drar med sig.
Av barn till ar en ljusglirnt i reservationen cch en barnavårdiman, vilken har att till- en supig f a r bli ej de moraliskt starka dp,nna lilla glimt böra.
arbetarelcvinnor- se a t t barnets &amp; t och basta tillvara- individer som de ' barn, vilkas föräldrar na göra till en strålande sol genom tages.
Till denna funktion kan såväl ge .de basta exempel, i ett .nyktert hem.
kraftig opinion för densamma.
Vis- kvinna.
som man .utses och galler det Drinkarens avkomma blir både fysiskt serligen få vi inte tro a t t ined ett rus-.
se till a t t p-rsoner verkligen vuxna och psykiskt underla.gsna, mån.ga smil drycksförbud all lycka och frid koin-.
detta uppdrag bli valda härtill.
oskyldiga stackare bli på ett eller aii- mer farande ovanifrån till oss, nien Genom a,tt underh %llningsskyldighet nat satt förkrympta och outveclrlade ad vi som nylrterister, soin socidde- fraii faderns sida till.
qodeyii .. fastslks och andra få fö; en fars eller mom mokrater, so111 kvinnor vilja, det är för den tid.
' hon av barnsbörden iir för- spritbegär leva en idiots dystra till- största möjliga lycka i3.t mänsk1,igheten.
hindrad till f örvarvsarbete skulle ju varo.
Vi kunna stanna i d ö r de tuber- Inl.
föreslog - a t t mötet mgtte göra ett 1 Från Blekinge.
I ' l l ' ') ' l ' j,, I Största lager av Nyheter i alla storlekar för Gossar o. Flickor.
BA viilgjorda i finaoch LADER Prima, reella varor.
I Fullständig fr. o. m.
Huvudbonader, Underkläder o. Skodon.
Billiga, bestamda priser.
I BRA K i I P I R i N I G .S-
Litteratur.
HALSBRANNA~~~ MAGSYRA PRIS:per rulle 25 Öre, p e r ask 3 0 Ö r e SALJAS OVERALLT.
uttalande, som bör spridas i vår press samt til.lsandas dem det vederbör i partiledningen.
Flera av 1nötesdelt.agarna hade dar- efter ordet och underströko till alla delar vad inl.
sagt samt uttalade en maning till våra kamrater laiidet runt att motarbeta " Frihetsförbuiidet ' och del.taga i nylrterhetsarbetet, se till att cle lrommunala iiy1rterhetsnä; mnderna göra sina skyldigheter samt väcka opi- nion mot ändring av partiprogrammet i ovan berörda hänseende.
Pöljaride uttalande antogs: ' ' Blekinge soc.-dem.
kvinno; klubbsr, samlade till kaminatmöte i Siggarp sön- dagen den 13 aug.
1916, f &amp; efter diskus- sion i ny1cterh.etsfrågan på det dju- paste heldaga, att förslag till andring av p~mlct XI efter ett trettioårigt upplysningsarbete kunnat franikom- ma.
Som kvinnor, som mödrar ha vi ratt fordra att allt göres för tryg- gande av hemmens lycka och - välfärd och .uttala vår kraftigaste protest mot f öreslagna ändringar i partiprogram- met. ')
At agitationskommittbn uppdrogs att ordna agitationen på bästa satt.
Mö:tet avslöts med sång och ett leve för den socialdemokratiska lwinnorö- relsen.
Efter det enskilda.
mötet hade av agitationslcommittén anordnats fri- luftsf e.st f ör allmänheten i en nargran- sande naturs~lcön skogsbacke.
Fuöredrag hölls av journalist Vilh.
Karlsson från Karlskrona över ämnet: " Tankar i brytiiingstider ", vilket föredrag blev en belysning av olika rilctningar inom so&amp;aldemokratin.
Duettsång utfördes av klubbkamrater f r&amp;n Karlshamn.
' Medaljen ', dialog - dramatisk slril- dring u r de fattigas liv - författ.ad av ' Rebecka Svensson, uppfördes och i skymningen visades en tablå med såhg, allt utfört och mottaget med B.
B. tacksamhet.
Agitera for MORGONBRI,S!
Q Vid skenet av krigslågan av F r e- varande stund kall ske, ar att de snia d e r i lc v a.n E e d e n.
Svenska an- gruppernas självständighet - Belgiens, Serbiens, Polens, Schweiz, Skandina- delsförlaget.
Pris 1: 75.
D en.n a b ok a r en sammanfattning vieiis, Hollands - hävdas och belrriif- och utvidgning av fyra off eiitli ' ga f örc- tas.
drag som deii bekante författaren S å kan de imperialistiska ländernas och socialreformatorn hiillit i Am- statss.kic1r bli mer demokratiskt, mer sterdam ..
Dessa betraktelser, ofta ut- i överensstämmelse med.
Amerikas.
Sker ej detta senare, kommer fre- mynnaiide i träff ande slutledningar., kurnila säkert påräkna mycket in- den att bli av kort varaktighet.
Sker tresse, då van Eeden hör till den1 det däremot, då uppstår efterhand en man helst lyssiiar till.
Hans liv ny gruppering, son1 svarar mot verk- har varit ett standigt framåt mot liga vasensskilj&amp;tigheter mellan maii- iiya mål; ärlighet, oräddhet och skorna.
En sådan nygruppering .ar det som okuvlig energi hava darvid alltid va- iisyftas genom.
den stora strö.mning rit hans ledstjärnor.
Några citat ur kallas s o c i a l i s nz e n. '
' s0.m boken äro har säkert mera vallcornna - - - än ett försok att giva en 1cortfati; ad " Nåagra hava .kant en missräkning recension över det gedigna innehållet.
Ur kapitlet A u t o k r a t i o c h d e- genom söndringen i, det internationella socialistiska partiet.
Men detti bety- m o k r a ti.
' ?Det kan vara sant att massan ännu der ej, att socialismen gr besegrad el- inte kan m.ed full omdömesklarhet ler ej mer har någon framtid för sig.
välja sina ledare.
Men det kan också Tva.rtom!
Det betyder endast att so- fastslås, att alla fo.
vilja låta sitt cialismen.
ej har slagit tillraclcligt # dju- int.uiti.va gemensamma medvetande pa rötter i mänskornas väsen och ka- komma till sin ' ratt och att de ej mera raktär. "
vilja tåla några ledare, som icke utom Eros och Polelmos av E r i k H e- sin organiser.ande .förmåga aven ha d é n, R a m s f örlag.
Pris 4 kr.
känsla och- !begrepp för miinslrlighetens Dessa litterära hyllnings- och strids- djupa, sanna längtan.
- - - artiklar a r det en sann glädje att hava Mangden inser att en organisation, fått samlade.
Få litteraturkritici äro soin kan stalla som översta myndighet s &amp; omtyckta som Erik Hedén.
Detta de mest lastbara, djuriska individer sa- emedan hans kritiker äro präglade av kerligen ej kan vara den rätta.
.
Ull- beläsenhet) rattvisa mot författaren och der uppror och anarki soker den ef- en synnerligen tilltalande f rams tall- ter en ny Form för organisation, som niiigsf orm.
skulle ge bättre säkerhet för att leda- Boken börjar, med en artikel, som ren motsvarar dess: djupare behov säkerligen många av oss ko~rnina ihåg: Detta a r det demolkratiska.
strävande, D e t i g a n d e d i l r t a r n e, skri- som standigt gör framsteg, aven om ven 1909 efter storstrejken, dar haii revolutionerna synas misslyckas.
.Den p5.visar det faktum att ediletarna tego nya organisationen a r ännu ej färdig under denna arbetareklassens stora och den gamla visar yttringar av mot.
kraftspänning, samt utmärkta re- spänstig genstridighet.
.Men överallt petition i svensk litteratur, som han ser man, att den republikanska orga- d i gav i ett par tidningsspalter.
nisationen, enligt vilken ledarna val-.
Hedéns Strindbergsstudier finnas jas av mängden, alla v e d e r ~ a ~ d i g h här é också, såsom hans artiklar " Från ter och allt motstånd till trots, vinner Strindbergsstriden, 1910) ' och ' Vid.
mark och funktionerar allt bättre och Strindbergs bår ".
Vidare märkes ar- fullkomligare på det andliga och del tiklar om Heidenstam, Levertin, Frö- materiella området.
Jag räknar det ding, Hallström, Ola Hanssoh, Fall- som ett underbart, härligt faktum, att ström, Karlfeldt, Forsslund, Selma La- på ett enda århundrade ett stort och gerlöf, Hjalmar Siiderberg, Erik Bro- miiktigt folk som det amerikanska har gren.
lyckats bilda en sa stark enhet, at1 Denna bok ar ett syniiierligeii 15x0- det med påfall.ande klar omdömesgill.
rikt stycke litteraturhistoria.
A.
L. het förmår att bland sina nittio millio.
ner iborgare utviilja den vardigaste till 1e:dare. '
' Ur kapitlet S o c i a l i s m: Rike Liljeh.
16.
" Det biista, det vackraste som i nar.
Allm.
te].
33 38.
3.
Drottninggatan b.
53 n. och 1 tr. upp Stort lager av in- och utlandska ngheter i Damkappor, Dräkter.
och Kjolar till billiga bestämda priser.
m Obs.
!
Beställningsavdelningen.
I A.-B.
Sannadals.
Brödfabrik, Liljeholmen.
-.
Etabl.
1878.
I I
- Aftonbladets upptiickt.
Barn.
Barn ar barn, brukar moan säga.
Och de + Aftonbladet har gjort en uppseendc ar nog sant.
Barnen äro en värld för sil 6 ' vii,clrande upptäckt: a.tt sedan nu Tys1 själva.
De lcunna satta föräldrar i de nies t land till vad pris som helst måste f: brydsamma, situationer, nien äro ocksii hem 1- OCH bricera mer folk - vi mii~iias %rg&amp;r mens djupaste glädjekällor.
gen 1935!
- ar det ej längre omorr Om man # börjar satta sig in i barns tanke lislrt eller sedlighetssårande f ör e: ALLM.
81 82 tysk lrvinna att föda barn, huru m %ng gång och deras satt a t t draga konseltvensei RIKS I I 4 29. som helst, utom äktenskapet.
Tvarton så kan man inånga gånger komma under det är en stor och b j u d a n d e for funcl med a t t de fort och raskt kunna finn, a BIRKAGATAN 12, terländsk och naturligtvis gudi behag en både ckel .och aturlig lösning p % de mes t lig garning.
Ty T y s k l a n d äska invecklade saker.
Studera barn o &amp; giv alt t ' KARLBERGSVAGEN 86, av sitt lands kvinnor b a r n, b a r r p &amp; cleni med det ratta intresset, och ma: n VASTMANNAGATAN 68, b a r n!
Icke med hänsyn till dera behöver inte vara rädd för a t t f å tråkigt J GAMLA BROGATAN 25, moderslränslor, utan t y s k h e t s de äro en s ' tandig kalla till uppmuntran tocl 1 HANTVERKAREGATAN ' 30, gliidje.
Men d5 bör m,an, som helt naturlig t k ä 11 s l a 11, icke med hänsyn till on iir, a.kta sig för akt vara kort och tvär emo, t BERGSGATAN 3,.
de möjligen hysa karlek till en mail utan f ö r f o s t e r 1 a n d e t måste dl dem.
Man måste ibland finna sig i at.
t KUNGSHOLMSGATAN 13. föcla.
Och Meyer och Muller p %m~nna de vanda uqp och ned på ens förutfattade eftertryckligt och bestamt om sin tysk meningar.
L å t deras rika fantasi f å fritt spelrun 1, 3å vacker, a t t hon tog in den och satte den hetsplikt under perniissionsvistelsel men sök samtidigt fialla i tömnien med va n j i en kruka.
A sen mamma å jag vattnat hemma.
- Man förstgr naturligtvis mycket) ch saker hand, så de inte rusa över de t i len, så slog hon opp tv % vackra ögon, a s &amp; E) lev d a) en Liten.pojk å da, a våran Gunnar.
mycket val Nap.oleon I ilar h.an sva; illåtnas grans!
barn hör något berittas, som ar fö Nar Ibland .händer det ju a t t mamma har för- rade madame de Stael, att han beun r ismaltbart för deras outvecklade hjärnor iincler och skickar sin lille gosse eller flicka 1: drade mest den kvinna, som födde fos- iilda de sig en egen upp~fattning a v de.
t il1 bandlaren eller mjölkboden.
Bon f å r då terlandet de flesta sönerna.
Men man förstår i sitt slag kanske ännu bättre .örda, ioch man måste dra på murinen å t de - l1 bland sanna, ordspråket: Om man skickar b arnen till bys, får man gå, sjalv efter.
den svenska lrvinna (om minnet ej klic- as of ta sunda och natur.liga slutsatser.
ka vasr det fru Anna-Lisa Geijer), J a g satt en gång och hörde på två sm8 1 Det var mitt i päskstöket ocih fru Ström som.
sade, att det enda straff som kuii- lickor, talande på sitt språk.
Anna.
val f: ick tag i två sm &amp; pojkar för a t t g &amp; till de anses vara stort nog åt denne store ngefar 4 år och Greta hade nyss börjat a. ffaren.
Hon lämnade en I q p, på vilket d et stod vad de skulle ha: 20 öre sitursåpa folkslaktare vore, att han för varje sol- skolan.
0 zh 10 öre spissvarta, jämte pengar.
dats död finge genomlida en bar:qängs- .S &amp; har säger Greta till Anna:.
- Hörru, kom hit, skaJ du f å höra vaj Efter a t t ba väntat en ohyggligt lång lrviiiiias alla f asansfulla Bval.
Det ti d ibeslöt hon sig för a t t söka riitt på sina straffet hade val åtminstone blivit aran fröken talte om för oss i dag!
Anna kom lydigt.
t 4 p0jka.r.
Hon behövde dock inte gå l&amp;ngt!
# evigt!
En tysk professor har nu emellertid.
- Satt dej å knapp !handerna, för d a) fick ut kan mötte dem utanför bron.
befallde Greta, som hade hört skol- - Jaså, dar äro ni ju!
Men vad ha ni naturligtvis p5 aller högsta uppdrag; BAGERI-, KONOITOAI- 1- J rekommender-as- t; a 1 proklamerat detta till den tyska kvin- nan: f ö d a, f ö d a.
Ickeav mo- d e r s l r i n s l a, utan av t y s k - h e t s k ii n s l a.
Det ligger en cyaisni så förbluffande och en rghet s2 oskrym- tad bakom detta nya ' ykulturteckeii ", att det niåste vårt tysktalande Afton- blad till för att svälja &amp; dana kameler utan en bliiilrniiig.
Och m o r a l e n.
0, parodiers pa- rodi!
Det gamla goda Aftonbladet, den gamla goda, akttyska sängkanimarmo- raleils trogna.
vaktare, prof essor Thy- r é n ~ modigaste drabant - har slagit sällskap nied Hiiike Bergegrens nngdo- mar p &amp; deras, enligt f.
d. justitie-Pet- terson, mystislra Hagapromenader!
Det ar om iiågot en syn för gudar - och för Theodor Holmberg med Cicilior o. a.
Vem vill hädanefter f öriieka att Afton- bladet är en god ' och trogeii tjänare och trollkonstnär.
Ty vem kan som det göra svart till vitt och tvärtom - om " sakeny ' s &amp; fordrar.
J.
S. O-n.
Upprörande dom.
Överkrigsratten har dömt L i e b- k n e c h t till 4 års och 1 månads tukt- hus, strykniizg ur armén samt 6 års för- luat av medborgerligt förtroende.
köken berätta om h r a h a m och nu repete- rade på sitt vis: - Jo, serru, det fanns en ghng en gamma: man, som hade långt, lån.gt skägg, men hal: hade inga barn.
Men så tyckt.e gud synd air han, och skickade en ängel eon1 halsa ocl sa ' a t t halis hustru Sara skulle föcla horioir en son, soch då Blek han så glad a.tt han föl: på knä för angeln.
Men Sara stod bakon tiiltdörrn å skratta å t dom, för du förstår hor var: h.undra år.
Men angelri som var gui .vUsste a t t hon stod och skratta och sade tX henne: - G % in, Sara, och lyd min röst, ock det gjorde Sara; och s % fick hon en, son till strafif för.
a t t .hon skratta.
Anna slukade historien med stora ogon Och efter a t t .en stund eftertsinksamt ha blickat u t i rymden, kom det dröjande: - J a inen, - hörru, vem gör barn då4 - Da) a) gud, kom Gretas tvärsäkra svar - Är % svårt å &amp; ra barn?
- Ja, d a J kan c1.u val tänkaraj.
Da) a ' j.i: s &amp;) n vii1cli.g massa som ska) göras.
Mar lilla Anna efter någon tid fick sig e1 bror, och jag för r o skull frågade henne o.m hon trodde a t t gud fsant henne den, titta, de hon föraktligt på mig och sade: - Asch, v a) tant a ' duni som tror .på s å k l dar.
J a g vet nog vaaj vi f å t t Gunnar - ifrån P % min uppmaning talte hon om bur hor fatt Gunnar: - Jo, tant, mamma och jag gick på en grön vaeker äng i sommar, då v i v a) på landet.
A mamma hitta en blomma som va: ir?
- Vayse tant., da blev 2 öre över &amp; da öpte vi gotta för.
Fru Btroms ögon uttryckte ' en otrolig längd av misstank.ar, då hon mottog t v &amp; trutar av cle sni &amp; pysarna.
- Va ' ska ' de har betyda?, ~ v par å artrunda ögon sågo porv&amp;nade upp, om om de undrat: vad i herrans.
iianin ha i gjort nu, eftersom tanten a: elak.
Och å tittade de på varandra.
Fru Stroni var: ke i den sinnessta:mniiigen, a t t hon förstod umorn i situati~onen, utan bröt ut: - V a) ska2 detta betyda!!
Kan n i k t e vara?
Att komma.
med Icardeirizim~i~a och ryddpeppar, då ni ska) köpa spissvarta och lcursåpa!
A,; herre gud, så ' iia ungar!
.
(Forts.) Redovisning ö veï ins8ncl ' be tal ning av ~ f o r g o ~ d ~ f r asta is kommissi0närer.
Jlfla:.
.
.
.
.
.
.
.
.
... Mrnö: Kviimokl.
........................... ' 12: - kogsborgs S.
D.
U.
K.
..........., ...... 1: 20; evsiinds Arbetarekommun, ........, ......: 1: 60 tallberg: Helmer Messing ..........: ...... 1: 60 [örlcen: Arbetarelroinmun .............. 1:.
60 ' assjö: Koop.
lcvinnogille ............... 3: 20: j iivlinge: Kviniiokl.
.....: ......, ........ 5: 20 ' ästerås: B ..................... 24: - [alnhrget: ...................... 20: - ljusne S.
D.
U.
K.
.................,.
.... 4: - ' alköpings S.
D.
U.
K.
.................. 5: 20
Kornhamnstorg 61.
- ALL.MANNA SPARBANKEN = i Stockholm.
Beviljar Egna Hems-lån i ' Stockholms närhet.
U Grundad 1883 ' Vasagatan 44, B.
.ar.
AKTIER Öppet kl. 1 /, 10 - 3 och 6-8 e. m.
LAGET YABANKE Emottager insattniingar P i l l högsta gällande ranta.
Kooperativa tareskringeanstalterna bevilja försakringar FOLKET (Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914) l iv-försakring ' Absolut bilst.!
,.
br.and-försakring.
pa basta villkor.
Ombud antagas.
Cvinnan motarbetar; itt eget basta %r hon avrader mannen att teekna törshk- ng sitt eget eller bagge makariias liv.
P &amp; rond av mindre dodlighet ha ' .kvinnor hgre remier i D E FORENADE.
Premiebe- rielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- liner., ' En arbetarhustru Varberg: S.
D.
U.
H.
.................... F r Anö: Koop.
kvinnogille ............. Falii: 1Cvii.inolcl.
.......................... ICulstacl: Kviilizolcl.
........................ Bjiiv: D ........................ V i b e ~ p: S.
D.
U. IC.
..................... Norïlcöpiiigs Kvinnokl.
.
: ................ BIölid~o: N. O. V. ........................ 3 %öl:nclal: Grov- o. Fabriksarb.-förb.
nvcl.
Fors:, Arbetarelro.mmiin ..................... F ~ m ~ l u: n d Kvinn.old.
....................... Boden: S. 33.
U.
R.
........................ Götene: N. O. V. ...... i .. .................. Sunclsvills Kviririolcl.
.................... Ronneby: n .................... Lysckil: n ..................... Hof ors: Koop.
kvinnogille ............. Uppsala: Slcoas13.-f.-f. .................. Göteborg: I (.vinii.olcl.
....................... Nylcöping: s ..................... Lessjöfors: B.
...., ................... Stoclcvik: S.
D.
U. Ii.
....................
NBvekvL?
; rii: ICoop.
kviimogille ........ St,ocl&amp;olm: Anna ICarlsson ................
J11Zi: SmCLl.
Anneberg: S.
D.
U.
K.
............ Ljiisne: B ............ Viberga: n ............ Köping: n ............ P s tncl: Kvj ~znolrl.
........................... Slea,t,tli %i:r: ' R ~ i ~ ~ i ~ ..................... dil.
Nyn 5islmmri: a ................... Uppsala: Hoop.
k ~ i ~ ~ l l ~ g ............. ille .. Ticla.l~olni: S.
D.
U.
K.
................... Qöteborg: W. O. V. ......................
Sp&amp;,n.ga: Kvi.~m old.
...................... ........................ Slottsbron: n ..................... Billesholins ........................ Norrahanimar: n Steliag: S.
D.
U.
K.
.............. ........ Norrlröping: Testi1arb.-f .-f. ............: .. Borliinge: Koop.
levinnogillo ............ S1rogsbc) rgs S.
D.
U.
K.
..................
Re vsuncl: A r b e t a r e.
k o ~ ............... ~i Enköpimg: Koo:p. kvininogille.
......... Griingesberg: B ............ Norrköpiiig: Hvinnolil.
................. ...................... Kjtivlinge: .................... Fors: Arl~etarelconm~~n.
Lule&amp;: I&lt;viniiolcl.
o. S.
D.
U.
H.
...... Heclemora: KvinnolcL ..................... Fagersta: Claes Vretnlan .................. Nylivarn: S.
D.
U. Ii.
..................... Fagervilisverlce~~: ICV ilmold.
............... ............... Licllcöping: Malinberget: ......... !.
.. Kwlskoga: n ............, ... Landskrona: D ....., ........ ... Asarum: Arbetar elroilmi~n .............. Mölndal: N. O. V. ........................ Brusaholnz: n ......................
Shecljebnclcen: Kvinnolcl.
.................. ................... Furiilind:.
Norrta; l,je: a .................. ................. K i r ~ i n i a D.
Orebro: n: ' i ' .............. e ... borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, som ar den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomnlng och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för ' att d!
med vart firmamiirke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för.
månliga betalningsvillkor^.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan sa, STOCKHOLM.
Hörningsholrns S.
D.
U.
R.
................ Johmsf ors D ................. Morgon.giiva: S .................. ioc.-dem.
kvinnornas tentralstyrelse: hd£.
:.
.Fru Anna sterky, Barnhusg.
16, l t.
A.
T.
72 90.
Zorreep.
sekr. i Fru Agda Ostlund, Upp- landsgatan 6 1, 4 tr. A.
T. Vasa 20 66.
- Sot.-dbni.
kvinnornas samorianisations Sthlm styrelse sammantriider 2:a måndagen manaden kl. 8 e. m. a Bryggeriarb.-förb ixp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
6: 80 irn .A.
Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
l: 6Q, el.
286 58.
8: - Kiruna: Kviniicilrl.
.......................... Ystad: Koop.
kvinizogille .. ................ Mjölby: N. O. V. ........................... Persberg: Lyclia N&amp;&amp;s .................... Malmköping ...................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i~inlröping.
: Kvinnokl.
.................... Sthlms Allm.
kviniiioklubb (soc.-de&amp;.)
rvhaller ordinarie möte 1:st; a mandagen i iarje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
_I- Palii: n .................... Xslavecl: S.
D.
U.
K.
................... 3soinsten: Sandel1 .......................... Wllberg: H. Messing ..................... Vassjö: Koop.
kvirinogllle ............... jalidviken: S.
D.
U.
K.
............... Mtiliiclal: N. O. V. ......................... B juv: Iiviim.oli ' 1.
............................. Broby: V. Norniaii ........................... Stoclcholni: Elna Liiizclvall .........: ... Fors: Arbe tarekommun .. ................ Malm berget: Kvinnokl.
................... Esl6 v: Eliia Björlcluiicl ...................... 3lrara: S.
D.
U.
K.
....................... Gel.l.ivaïa: K~irinold.
.................... .................... KELS~S: ~ O D ~ i n a:.
.
D ......................
.
.
Västerås: D ..................... TrSlleborg: n ................... Lesjöfors: D ..................... Skattkärr: n ..................... Eskilstuna: D ....................... F u r ~ i l ~ i i ~.
c l: n ..................... Uddevalla.
: n ...................... Norrköping: ..................... Txmlm: S.
D.
U. '
K.
.................; ... ... Söclertäljlje: D .................... Uppsala: D ........................
Sy a: Arbetarekomni~in ............... '.
..... Nyky ar11: A. Kcarlsson ...................,, Kvitteras: Stocld~olm den 23 aug.
1916.
Morgonbris ' Expedition.
.
Stockholms sadra kwinnoklubb 8oc.-dem.)
avhaller ordinarie eammanträde.
: sta onsdagen i.
varje manad kl. 8 e. m. i okalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockhslms Tjänarinneförening ~vhaller möte 1:bt.a och 3:dje torsdagen i rarje mbnad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
) ch aug.)
i Folkete Hua G-sal.
Kiruna soc.=dern.
kwinno.klubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje mhnda- gen i varje ' manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 3,ao.
e. m.
Styrelsen.
- ~elliware so=.-da &amp; kwiimokiubb avhaller ordinarie mUte 1:sta och .3:dje m h - dagen varje ' mänad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya SEyrelsen.
Folkets Hu &amp; Malmberrgets soc.-dem.
kwinno- klubb avh&amp;ll &amp; ordinarie mote andra och sista måndagen i varje m h a d.
- Ny a medlemmar hälsas.
v&amp;lkomna.
Styrelsen.
.
Iiommissioniirer och organisationer uppma nas taga clel av cleiup förteclrning.
p - m - P - Agi t e r a: för arbetarepessen I
