# ID: svediakorp-per2419
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,723
# sentences: 1,157
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGO BRIS-.- TIDNING FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1916, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Nr 8 Augusti Redaktion: Prr#umr * atiomPprls: öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
I: A) pr helt ar, 60 a L1 ' DHAGENm IULIA 8TR ' ~m0Ls80 ' m Morgonbrisv expedition i SIGNE SVENSSON, Alim.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
19.
Annonser i sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Pcssiiiiism.en g.n.a,gei.
oss, sbsoin aldrig tillföre- ile.
Och detta m.ed rätta.
SA ' linge makt skall f % vara r i t t fiiiizs ej jorcf- inb12 för iii3.gon optimism.
Ty f örhoppiiingarna om utveckling %ro oskiljak- tigt förenade med att rat- tens princip erkännes v a &amp;, gninden f ör så,viil iiationellt som internatio- nellt liv.
Men huru djupt pessi- niisnien slagit sina rötter Flaggan pn " kalv stång de11 (i mg.
1916. i vara hjartaii iniste vårt niedlidaiide och våra pro- tester dock ständigt vara lika levande gmi-m.al.t varit ctt övligt tcckeii p i sorg.
I: del; cirlriilii:~:, soni utsints frbii 1916 soin de voi !o det den förfSi:.I.iga tid för två br sedan., db vär1dsk:riget var ii&amp;- åls frcdslroiiinzitt6 i Sverge för att upp- inaila til.1 en allmäii f redsdeinoiistratioi1 got nytt för oss.
: I: de iientrala linderna skola vi dir- don 6 augusti, säges följaacle: " Den l: a iiiistk.
augiisti ha tv &amp; Ur f ör alla visa vara stackars krigf öraiidu medmänniskor att vi lida ' med dem och f örflutit efter virldskrigets utbrott.
att v.i, pm vi hara f &amp; tiil~telse diirtill., Ne~itrala koiife~:ensea., 1916 h frcds- vilja förhjdpa dcin till en rattvis fred.
1romi1iitl; é i Svcrgc, Aizti-Oorlog Raad i inom Lat oss clii.rf ör m.an grant sc7.m.l.a~ till Holland in.
fl.
fi:.cdsorganis~~tioiier slcilcla: neutrala liiiider ha ansett soni er1 deiiioiistratioiierna den 6 augusti!
Låt oss hissa vgra flaggor p &amp; halv plikt att delma dag söka anordna olika s t h g den dagen!
Detta har ju sedaii slag av deilioilstrationer, möten o. d. för att &amp; staclkoiiiiiia eiL ali~~iäll opinioii f ör c11 snar och varaktig fred, grundad på rättvisa och liumanitet.
Folkeii längta efter ett slut pA kriget och ' de ilein- trala länderna böra ILII- der sådana f örhå.llaiideii kanna sig uppf ordradc att erbjuda sina tjänster för att åstad1comm.a eii medling mellan de stri- dande.
Det ar sålunda nödvik digt att inom de neutrala liindenia kraftigt opinera för fïcdeii.
Särskilt gäller därvid att söka förina de ~ieutrala regeringarna att 18ta sanimaiika !la.
en officiell konfe- rens j aiidamål att underliitta fredsuiz- derhandlingars ppp tagande och över- lagga om grundenia till en iiiternatio- nell rittsordning, som för fram.tiden tryggar individernas och^ f o l h n s lika ~itveclrlingsratt under hagiiet av poli- tisk, elrononiis1.r och andlig frihet och bcrcder iizöjlighet för en allnian avvip- ning. "
A.
L. '
,,
s t a p r e s s a i i d c o c h prölvaii d c viirldslrrig, visa '; s i $ s i situtioiien vuxna a t t iiiåiiga f a l l s a n i h i i l l t l t s f o r t I dc sjutton artiklar, som den eldiga s a t t a f u ~ i l r t i o i i v i l a t p i och vältaliga Olympe de Gougcs den d e r a s a n s v a r o c h a ~ b e t c 28 Bruinairc 1793 framlade för Pariser- d a h a d c o c k s a v i s a t s i 6 Var äro de andra?
komniuiien, finna vi en motivering f ör m o g n a f ö r d c t p o l i t i s k i anspr2lkei.i på rättigheter åt kviiinor- a n s v a r e t o c h f ö r r i i t t c i i a t d na, soin för den dåtida situationcn var o m m ö j l i g t o c k s å f ' ö r h i i i mycket belysande.
Den lydde: " Hai d r a e t t n y t t k r i g.
lrvilinaii rättighet att bestiga schavot- D % nian därtill tankcr pH cii sA:t:ti ten, s5 maste Iion ocksa ha rattighet uppgift, över alla andia och f x m f ö i allt aiinat, blir saknadcii av dcii poli att bestiga tribuiic .. ii2 '.
Vi veta genom historien, att d e t tiska niaktbcstäniniaiidcratt cii c11 fram Just pi.
deii här platser, 11;: i: Y::: '!
.
i e n a av dessa privilegier blev henne mande f örnedriiigskansla, e j över sig och flera, som då kampade för inansk- själv, utan över dem, som inedverka.
framför oss, ja, p i Hskiclit i8cKi k t ~;.
~; r: liga rättigheter aven åt kviunorna, och och medverka till cii dylik samhallsord runt omkring hade sztinlals c11 g l i i (i och brokig blandiiing av fol !.~ i ' !4ii i; l!
; i som stodo i opposition mot konventets iiing.
Sedan, i det dagliga, p &amp; ytaii lugn1 världens nationer, som koii: .IZ: ?.I:~; alla våldsdåd, tillerkänt.
Ty samma böljande samhällslivet fordra vi ju ocl hjärtan att ströninia över; iv ~ i i;) s k i!
i;.
år föll hennes huvud ..
Det har, och säkert nied ratta, påpe- bcköra rösträtt och valbarhet för d (Ni skandiiiaver, Ni halsad (?
2; l1 u k s s a kats, att under det historieskrivninge~i niånga för oss viktiga reformeias skull franiinande gäster med ~t~riiini:: !c CK.
och skalderna f r h i dessa rcvolutionsti- som vi Ilar med v a r l d s ' f r e d s t a 11 tioiier.
Ni skanktc deni i i i i i!
~ ~ (\ i i w, a i.
:.
der betecknat kvinnorna elibart som k e n soni bakgrund nödgas kalla små de aldrig skola förgäta, ock d:&gt; tiiiri ' ' hyenor, drivande giick med fasorna ' ', men som i sig sjalva äro s3 yttcrst be tiadc E r med den vissa f örhop; -: iiiilx:~;:, att Ni allesammans skullc A " icr-s (?
Y;::: .. det mycket sparsamt oinnänmts dc tydelsefulla.
Speciellt för arbcta.r ?kviiiiiaii - ocl andra i B e r h år P91 6. många exempel, som finiias att tillgb Konimcr Ni ih3g de appl; " ldi:ikor:, x o i i,.
på hjältemod och själsstorhet fran a r b e t a n d e k v i n n o r överhuvud kviimohåll.
Kanske mera värdefulla ty tusentals kvinnor arbeta ju, oni dc a h a d e iivcr Stadion, d i ett ~ i i i *!
: l ~ i a c * - att,: om situatioasbild bevara åt efter- också ej äro arbetarekrinnor - niåstc kord sattes, oberoende av vilkm 4 !é1- världen an de överdrifter och den ra- den politiska rösträtten vara ett medel tion det var som he~iifö; .Ck segcti-:l!
Huru Ni beundrade dess2 E (il; ~ i l l - het, som genom lössliippa~idet av dc ej ett mål.
mänskliga lidelserna taga sig de mest Det ar Zirhuiidradens orättvisor mol ländska kamrater för deras I!
iigt: i t .. rysliga uttryck, och som vi fö~resten i kvinnorna, som skola gottgöras i der bildade sportmannaskap, iilsi;:; iii i;:, närvarande ' tid ju inte ha alltför spar- nian det ar niöjligt, och som framföi beundrade Er?
samma exempel p;, tyvärr.
allt för kommande sliikteii skola v r i Men fast det ju ej ' .. ider normala för- das ratt: Och detta ar icke enbart män.
hållanden är någon risk till liv och lem ilens uppgift, ty, mcd all rcspckt - dt att slåss för kvinnans frig+relse, s &amp; kan mäkta det icke.
det vara nog så stor risk till heder och De, som emellertiii f; ett siii~skill ära - det har ju VBY gciieratioii fått stort ansvar i utövandet av sin röstritt skåda otvetydiga exenipcl p;.
äro enligt min mening a r b c t a r c Tänk exempelvis p % Ellen Key.
Hur.
k v i n n o r n a.
Ty dc ha hittills bli.
har hon icke för sina högt och modigt vit tillbakasatta inte bara som kön utar: uttalade åsikter blivit hånad och hud- avcii som klass.
Och kundc stellarna flängd.
De för henne mest kränkande tala, dar generation efter gciieratioi3 argument, mest tarvliga insinuationer, trampat;; lödströtta steg under nöd och har mall begagnat sig av.
Ty att hon, umbäranden - det skullc 1) li till et1 som var k v i n n a, kunde skriva o m fruktansvärt j a g a n k l a g a r!
Under alla livcts skiften 5 i ~ det iii.
s å d a n t, det var ju för ga.let!
Och den.
krankta dussinmoralens heliga gen, som f ö r ett så hfirt och tungt liv harm flög i blyga purpurskyar över som arbetarekviniian, gift eller ogift nationens ansikte.
Hon får arbcta hart.
bctalas sanist och Men sanningen segrade såtillvida, får försaka mcst.
Vi kunna ju bara tliiika CA dessa si- att det finnes tusendm, som öppet be- känna den, och Ellen Key ar inte lang- sta ar och den dyrtid, som &amp; t och 1.8- re en främling i sitt eget land - som der.
Hur mangil fattiga:: rbetarchiis- dess tyngd, författarinna.
B h i l som k v i n n a ar trur ha inte förtvivlat - ~iidc: * hou ä n w alltjämt en utstött, hon och Och hur m h g a tror mriii ej ha fiitt g ö i ~ med henne en halv nation.
Utstött och det omöjliga.
Ha såda il:^ kviriiior iii- utanför ifraga om ia %ttigheter - ifråga tet värde för en nation, och sakna do- om skyldigheteriia 1 %, M e hon och alla ras dyrköpta praktiska erfarcnhcter vi aildra S å g a r n ti vara med.
Ja, all betydelse?
Vi vänta och hoppas, att de alla det ar var plikt.
När man nu tänker på alla de E n - snart skols.
kanna bade sitt viirdc och ders kvinnor, soni mot sin vilja - ty siii betydelse som sa~nh~llsni~~lliiskor, man har ännu inte hört talas om n&amp;- och d &amp; torde de ocksa komma att bli en gon kejsarinna, som denna gåiigen ve- faktor att rakna med.
För samhällets basta, för slaktets val lat och fatt.,: " sitt lilla krig " - bli- vit indragna i denna förfärliga världs- wh för rättfardighct:qprincipcns skull brand, sa frestas man ovillkorligen att mha.llc7, vi alltså hövligt, men bestämt, vrida p % den ovan citerade satsen av Dm politiskt mogenhctsbetyg a t sven- Olympe dc Gouges silunda: R a ska kviimor.
J u l i a StrOni-Olsson.
kvinnorna under e t t stort, (Rösträtt för kvinrzor.)
natioiierna till d e t ytter- De arbetande kvinnorna och rostriitten.
.
autrala konferensen till deltalarns I Svenska spelen.
MORGONBRIS ur ett bariiaögn och ancl % s % underligt djup och stilla.
Det var ljuvlig0 a t t s o v i h5r ute i natu- ren nied det där ögat xver ' sig.
&gt;fan blev De hacle burit ut henne på den.
öppna re- S; lugn liirigst innerst; ' nian slöt ögqnen och rondan för a t t hon riktigt slriille f % iijutn somnade i n s9 tryggt meci e t t leende pa a v den soinniarvarina inajclageii och nu lag liippari!
a. hon hiis ined slutna ögon och tog emot (le Trött liaile hon varit - inte tyckt sig ij~iniinn, doftbeinangila.
fliiktarna.
De kunna t a e t t steg 1ti.ngi.e.
I klara droppar svepte soni e t t helt bloinsterregn oiiikri.iig ' hade bon sett livet flyta i f r h sig.
Hen- hennes ansikte, smekningar, in %nga, or %l; ne- nes inust, lieniies styrka.
liga., soin kom hennes bröst a t t höja och Diii.
gick hennes första glacla livstro, ilen sanka sig soni iincler ett iii %ktigt famntag.
: ljusa förtröstans oskattbara piir ' la.
Det var Hon tyckte också, a t t hon vi.lade i en d a ilet sorglösa skrattet förstnminarles, det famn nlir hon låg hkilte.
Det var som on1 sinittosaiiit f riska i hennes viiseii f i.ck clöds- ilen omgirancle naturen f å t t en nästt~11 stöten.
Det \; ar d % hon för första gåiigeii inänsklig inner1ighc:t över sig, som o111 cie~i fick kiinna otillrlickligheteiis bi.ttra sinarta.
tröstande ville slB sina armar oinlcring Otillräckligheten.
Den .hade seilaii gått h.enne.
igenom allt.
I var brusren illusion, som Och (len talade n~ecl en sadari övertyganile spant striiiigarna på hennes sjiily instrument.
stiirnnia.
Hon visste sjiilv vilken .kamp ilet.
vnri.t i. '
Aldrig hade hon kiiiit det s t som denna för henne a t t hålla sig ' kvar i livet.
Ron vår.
Det spirande liyet runt oirtkri.iig lien- hörde till.
(lem, som unclerstuniloiii enilast ne grep henne på e t t satt, soin hoii alilrig något stort kan rbilcla.
Något, helt.
tillförne erfarit.
Det var nistan sil a t t hon De soin liilelsefiillt gå upp i en kiinsla tyckte sig bark ilet under sitt eget hjiirta.
förblöda ofta under lialvheten.
Hon förnam v %stgliicljeii i var knopp, i vart Det ' hade hon hallit p &amp; och gjoTt.
skott, som sköt ut från unga grenar.
Och lind5 greps hon, ibland av tvivel.
TTäxtgliicl jen och skaparelyckan.
Hon hade tyckt sig för$löc$ uncler halv- Där stoclo staniniarna och strackte ut sina heteii, nieii.
var ilet riktigt sant?
grenar i famntag p % ' famntag niot solen.
Var 1c:mske det, hon sjiilv givit otillriick- G~uclabenådaile, välsignacle.
- ligt?
Och nar vinden satte kronorna i. rörelse H a l v t hade hon ju aldrig kunnat ge.
och alla cle, spiida bladen dallrade var elet Niir hon gav matte och viigrle hon inte, dar- som om en våg sköljt fram av sjud au ?^, till reflekterade hon för litet, det kalla för- mäktigt i, soin strömmacle till hennes nuftet hade aldrig varit hennes.
Någon hjärta och stod i oineilelbar förbini !e ' lse nied hande1sv:ua för den inestbjuclande hacle hen- det.
nes kärlek dock inte varit.
.
Blondikt hade ocksli, det nya livet sijlfät - Men var det anel % sant a t t det r ä c k t e upp inoni henne, ' ömtåligt, knappt n&amp;rk.- t i l 1 det hon gav.
bart först.
Det.
var ju en tid, d &amp; hon inte Allt kanske inte alltid racker visste om hon var levaiicle eller clöd.
Viljan t i l l?
var borta, livslusten var sliiclct, ' som inan Det var p % den sista tiden dessa tankar släcker e t t ljus.
Det var natt onikring börjat komina över henne.
Och miirkvar- henne, förnimmelsen sinade till sist bort och digt nog hade de Iiittat i stallet för a t t göra tanke,n slocknade i e t t tonit intet, som hon mera ont.
Det lir visserligen bittert niir man givit trodde vara slutet.
Det hade vsrit en svår tid.
a l 1 t och erfar a t t det ändå inte räcker Hon ni %ste, nu efteråt, när hon f a t t till- till, inen on1 hon clärifrBn kunde f &amp; förkla- baka förmågan a t t tanka och reflektera, lik- ringen på varför han övergivit henne var ila det vid en andlig åderlatiiing, variineler det henne likviil en kalla till befrielse och hennes sjals kraft förrann.
lättnad.
Han hade inte gått ifrån, henne darför Det 17ar inte e t t slag, som koinmit p % en @, ng.
E t t ~Fildsa~iit slag måste riiknas soin a t t ahan inte hade något m e r a, a t t g e, nej, barmhärtigt mot det lidande hon g %tt ige- det var iiar han kiincle, a t t hennes kärlek nom.
För e t t saclaiit slag faller nian vis- började svikta under de bö+ilor han lade serligen brutalt ner och krossas unc1erstu:u- på henne han inte kunde vara kvar längre.
Det hade ju alltid varit e t t liclande a t t doni, det lconinier en a t t stelna för en tid och förlamar en invärtes, det gör en kanslo- ii %lIa av den inannen.
J-a, oin nFigonsiii en lös, men det tar inte bort ens livskraft] &lt;srlek stHtt på lidandets grans va.r det den k. %rlek nian ni %ste hysa till honorii.
Han droppvis.
Det hade deu sorg gjort hon burit p;.
Det kravde ju s % oerhört.
Varje sträng i hans inre hade Ii.an spant; var smartor, under vilka hela hennes inre hotade a t t förblöda, .saiiirtor, som läninacle varje nerv hade han tant.
Och vad han förstått a t t spela på de själen kvar som en slamsa, soni inte hade strängarna.
Det var musik i hjärtana cleii ~iågon bärkraft liingre.
E1ru Inga Wern strök sig ined handen över tiden.
Och i deras ådror brann blodet hett, pannan och s %g upp mot den klara, molnfri:^ s % hett, som det måste brinna, nar tv &amp; lirs- törstande viisen finna varandra i den helt himmeln.
Sh blå,, så, outsägligt blå himmeln var i krävande kärleken.
Ja, en g&amp;ng hade hon levat helt och fullt .. dag!
Den liknade e t t öppet öga, tyckte hon, e t t öppet öga, som shg rakt in i hen- Det var en härlig tid.
Och hon vagade ' säga a t t den, genom vil- lies och i sin genomskinliga, a k t a.
klarhet llmnade svar på, tusen fragor.
ken hon egentligen en g&amp;ng levat, som E r t Det var en sadan blick man kunde längta henne livets v e r k l i g a varde inte.
givit efter under hratal.
Den var som kommen henne nhgot h e l t.
Hon hade vbgat tänka Konval ' escen t. '
' den tanken ut.
Hur kunde han nara en '.
shlan stor osanning inoni sig?
Hon ~ å g sig ha &amp; ögon.
Ingen kunde hålla så intensivt ut för någons blick soni han.
Om n %gonsin en sjal finner uttryck i ' bliclien var det vi1 hans. '
En eldsjäl och e t t par brinnande ögon.
8 % de kuncle lysa och varma, till sjiileiis djup trangde de; hur (le kiincle insvepa eii i hela strålflöden av outsilg1i.g ömhet.
.
Hur rik hade inte han gjort henne .genoni sin Iiärlek?
Hur hade hon någonsin kuiin:tt kalla sig fattig och arin soiii varit ágarinna av sådana skatter? '
F r u Wern slog u p p sina gliinsande ögon och fäste dem med e t t fjiirrskådanrle ut- tryck niot det blaa, lysande hi~nlavalvet.
Ifed himmelens blick i sin blev det s &amp; ljuv- ligt Istt a t t bära fram sitt lilla kiii.Ielts- off er. '
Hon kiincle som om rlen sni5jlrta hon burit p % började upplösas.
Vilken liittnad beredde det imte henne a t t hFr, niii: alla tankar clrogos uppåt och fingo kraft och vidd i sig, göra d n bikt., Hiir skönt &amp; t kunna t a hela skulclen 11 % sig niir hon därigenom fick tillbaka sin tro ' på livet,.på Irlirleken och den alskade.
Han hacle.
inte ' Svikit.
Hur hade hon n&amp;- gonsin kunnat hysa en sådan tanke9 Ron, so111 levat Y % tillsan~inaris nied honom, soni lciint rlen djupa, 1i.delsefulla eld, som brunnit inom honom.
Hur hade e t t sadant tvivel vunnit insteg hos henne9 ' Ja, sjlik hacle hon vasit - lange.
Det var inte bara Icroppen, som varit sjuk, t y en sådan sjukdom kan visserligen föra en - inellan liv och clöcl, men en sjnkclom, soni angriper sjiilen och fräter på sinnet, kan iblan ' cl försiinka en i en ännu ogenoniträng- ligare natt.
Den kan slacka hoppet inom en, riva upp hela ens &amp; isen med roten.
Utan rot iir nian ju clömd a t t vissna.
En rotlös sjal - en rolös själ!
FIX Wern log.
E t t bofriancle leende, som sprecl e t t milt, nästan förklarat skimmer.
.
över hennes ansikte.
Ljuset hade koininit tillbaka.
Det hade upplyst hennes innersta, skingrat mörkret i hjartat.
Ty äntligen, iintligen Började hon se klart!
Nu först började hon på allvar tillfri.slr- na.
Lakarens försäkran hacle hon inte fast sig så mycket vid, det hade egentligen vsrit henne helt och hålet likgiltigt tills fiir en- clast en niycket kort t i d sedan.
Hon hacle ju inte v e l a t leva.
D e t f o r d r a s k r a f t a t t ' l e v a en- Hon d a s t f ö r l i v e t s eg,en skull.
visste inte om hon någonsin maktat det.
Utan e t t intresse - var det så ocksa en- dast en gäckande dröm - orkade hon inte leva.
Hon hade inte kunnat tanka sig dag efter dag i en] %ng, oändlig kedja, utan e t t intresse som band henne kvar vid livet.
Hon gjorde sig inte så niycket reda för det nu heller, s %g intet framtidsperspektiv framför sig.
Hon kände endast, a t t hon f a t t tillbaka så.
mycket kraft a t t det räckte till a t t hter v å, g a börja tanka a t t leva på.
nytt.
Anna-Lisa Hjort- '
MORGONBRIS -- - - .- Förriideriprocessen.
Hovrättens dom i " f örraderiproces, sen " har nu som bekant fallit.
Der blev en bakläxa för allm.
ilklagarer och radhusratten, men upprattelse föl de dömda blev det icke.
Efter lång prövning fann hovrätten att det ickt var möjligt vidhalla f örraderiparagra.
fen, utan dömde efter Staafflagarna nieii straffet togs s % rundligt till at1 on1 någon reell lättnad för de dömda Iran knappast bli tal.
Men ur princi- piell synpunkt har utslaget dock sitl ' värde därför, att f örraderiparagraf eix tillanipizing val nu kan anses bragt ur vägen för slutdomeii i denna sorgliga .process och därmed det mest upprö- raiide i hela sakep, " det medborger- liga förtroendets förlust ", icke mera kan aterkomnia.
Återstår att se, om högsta domstolen kan vidhålla Staaff- lagarnas tillämpning med niotivering att den hållna kongressen ar att ans€ som offentlig menighet.
Det ar detta senare som framstår så fullkomligt ab- surt i hovrättens dom och vars konsc- kvenser, on1 domen kommer att sta sig, kan koninia att få de ödesdigraste följder för vår arbetarerörelse.
Skulle det visa sig, att en sluten kongress icke far diskutera ' medel och vapen I kampen för sina mål och strävan.
den, d % ve oss den dag klasserna at &amp; i strid pil allvar.
D % vet arbetare- klassen att den har ingen annan ratt an den med makt kan göra gällande.
Men viktigast för ögonblicket ar att starka och vidga opinionsrörelsen för full rättvisa %t de dömda - den ratt, som ger dem fullt fria som hederliga och ärliga svenska man.
Just i pressläggningen meddelas ge- nom pressen, att hovrättens dom över, klagats i högsta domstolen, icke en- bart av de dömda, utan ock av - justitiekanslern.
Just den regerings- maktens vaktare om lagarnas efterlev- nad, som har misstänkts för att vara hela processens tillskyndare, trader nu; då det hela kan arta sig att bli ett enda stort jättefiasko, öppet fram till hr Vallentins hjälp.
Efter detta st %r pro- cessens politiska karaktär ännu mera fast.
och på den växande opinionen mot de hårda domarna bör detta verka endast ytterligare sporrande och ännu kraftigare skall därför kravet ljuda p &amp; rättvisa och frihet åt de nu sedan fyra manader enligt breda folk- lagers mening med orätt fängslade kongressdeltagarna.
K a r l Radarn.
soni du nu a r i den skriickfull glansen a r inordiska rapen.
- 4: drig har du rarit sa nioget till fal sil dömt till u~~dergiing, som du n %r i din inbilyatle storhet och di förmenta inakt.
Se har ilin sist frukt - detta stal, dessa gramte och bomber, som dina söner alstr p0 din niark.
Denna inark ha dock burit bittre frukter. ' '
sönderbrutna kors och briichiu stc ?ii;: i:.
Barnen kunde Atcr leka, t y dc behö \ tic åtiiiinstonc ej lii11gi.c frysa.
X~~js~:l.ilr!
fiirgade cii smula deras bicka ki.4tli och livade deras lemniai ..
Ja, skyii (!c; i er att vaxa UPII O Fostci ' lmctet ' i:d~li- ver er!
Osterrike bchövw eï.t Ii. \:, iiil; att Tyskland skall f2 bch; PiI?;;.
Xjst !ss- Lothringen, och Uiige~ii kiG~eia: \: * t blod för att behalla sitt Cvcr * tag %-: \ t&gt; P$ krönet av en lkiigsamt stigandc slaverna.
as, som skarpt avtcckiiai.
sig mot del Ljusblil bakgruiidcn, reser sig ctt ila i (It] - Spiiwi av krigets ÖddU~~yIsci~ ket triikors mot himineleii, och vid desi lizieii och Serhien ha stir.kt vii:;; - I?; I!
fot ligger en bondkvinna p i knä.
Denna lilla bild iir kanske mitt star uppfattiiiilg av krigets oil~ggl igri kaste intryck fraii cii iiyligcii företa iiiiigslöshet.
Natioiialckoiiomcr sia (!
(., 2 t t vii 1.1 (1s- gen resa genom Galizicn, och dock sak c;.
: i ilas har icke gripaiide eriiiriiigar on L krigets ekonomiska resurscr sk ~ l i vii.
krigets verkningar.
JLI mer taget fral l uttömda kanske inom niigizi ~iiY;: r:c; t.:&gt;, Iirakau narmar sig Lemberg, dess hem men dc ha fettt en giw~itIlig !xik ?iisti skare bli vittnesbördeii.
Hela striic - och mikte hitta pil iiya teoriw.
V; id; !~ .. cor äro dödsfikrar, dar snia triikors an kriget har snart varat l i h iiirniiif:; i iii; tyda dc fallnas sista vilorum.
De sm: i och tyckes " liviiiira sig sji !v ",!
: .hi:; i: nalintackta och mosslupna rutciiiskl 1: pik Banérs och Torstensoiis ii&lt;.
O: * ?c.
I l deii militära sakkunskapen Iiu:lc .kciii-.
~oiidstugoriia ha langs j~riivägslinjel: mestadels blivit skonade av grana ske inbillat sig, att det siirn~ikn avti.1 ieriia, men föriiamligarc byggnader h2 L l Leriet och den övervaldigund:! '
' m:: w- avgör5 f ul ' j ii --- !i varit tacksamma skottavlor.
Hal taktikellN i rpöka dc iialma yttermiirurila av ctl t: nAgra veckor, men m d l ~ i i d s i ~; teiihus utan tak, dar reser sig der 1 I skytt egravariia tycks aldrig t rö it:: i !.
Vad ar hela viirldskrigct u~i: !ct, ii?
: löga skorstenen av en grusad fabrik - Vid varje flod och back sticker skelet t en förf ärande nieningslöshc~t d 3.
i ~ i i.
ï cjt; et av en sp-aiigd jiirnvagsbro upp u1 I1 bevisar dock, saga somlign, a t t T,I-!, !-.
~attnet.
Och förbiausaiide tåg me6 i. '
land ar oövervinneligt och a t t &amp; ?f: &amp; j r ... lemförlovade soldater, shrade ocl: 1 1 kali " uthurigras ", &amp; trnii ?stcrs~:?
: j 6: - 2 crigsfångar, bara bud frdn Bukomina an aiiclra liiude~.
Det L G I - L - &lt; I i: 7 '.
: ' yrs.
; iar striden ämiu rasar.
Sagoii en.
- l nieiiing sant och det sencre Z:.!
tr.o;;; t. itaka gang kretsar i luftcii eli under.
Meii lika sant ar det i s &amp; fiil!, att Finii iili- igt surrande jattehumla med vitt ut.
- 1 rike aldrig kau krossas &lt;; d r; i i i l31ig- panda vingar - det ar cn tysk fly - l laid e j kan uthuiigrzs.
Oc41 11,~~s l land kan aldrig bli tillint~ " Lgjol %.
- care, som spejar österut.
Men fastan människorna iiro oiida, man dödar ej en moiistr~öx hiiic irf ikl: ir himlen god.
Viirregnet har laiigc bara genom att avskära dess siigm * ii:i- !.
edan skoljt bort alla flackar av blod: Rysslaiid kan mista bade Poïri;; UL il i i, len saftiga grönskan täcker förvittra- Finland, inen förblir äiidil i ?~.so \ * ti 3ch iiven om Pctrograd sjönke: wct 1 Kearas kärr, stgr dock Xoslwt: ii ..
Mänskligheten ar seglivad och över.
Nen hela Europa kan 5 ?.ka.
3 eseg i:; f, ever alla katastrofer.
Det ar bara &gt;ch det miste bliva det 167.3 de.
;: sc å irriterande, att den alltid skall viilja iarc genom cii langvarig sjii \ - z-,ora:is-.
len längsta krokvägen och måste ut- ?rocess.
Däri ligger den etcm ~:~IYI;:.
; ömma alla möjligheter till misstag, itt det kan förlora si11 kc; ?-tilrc:Ua oc:~ nnan den blir färdig med ett defini- ?konorniska ledning i va~:.lde.
; -, ash P: -.
iör den faran iiso de belgisks ush wl- ivt steg mot det bättre.
~ i s k a frågorna betydelselösa, Ligger Amiel.
iet e j nagot vanvettigt E att E~tr~piis ' tora kulturfolk sönderslita - rnrand~:a, ' ör att de snedögda japaaerm sdi ' l.
i.lxbt (.!
e I ' !i1 l l -] - n " -- .6 " s
MORQONBRIS fromt $a.li.rylerandc dollarpatro- nerna skola få triumfera?
Lig- ger det ej en hemsk komik diri att Tyskland, kulturlandet par excellence, ingar en allians mot nästan hela vår världsdel ' niecl turkarna och de halvasiatiska nia.
gyarerna och bulgarerna?
Niir ' man upplever shdan, frestas inan att iiistainnia i deii tsjechiske sa- tirikern Machars tvivel: " Ho kan piist&amp;, att världshistoriens prill- cip ar framåtskridande?
.
Nej, d e i är blott rörelses, liv, ' en kret- sande spiral ".
Världskrigets slvtliga u t g h g skall bäst ' visa krigcts intiga m.o- ningslöshet, ty vid uppgörelsen skall det f h a s ' e u d a s t utmattade, besegrade och niissiiö jcla, 111e11 iii- gen absolut segmrc.
Dc tyska vapnens glänsande segrar och den tyska kulturens storartade orga- nisationsf önualga mfiste tilltviii- ga ' sig respekt, men i längden Sr I Tysklands ställning ohållbar föri den europeiska jiimvikteii.
~ e q inånga beundrare, men ännu f le: fiender och avundsmän.
Manslr lighetns verkligt stora frågor av göras dock ej blott genom järn ocl: blod, och dcn slutlige segraren blir den 8 0 1 för ~ sin seger har, att tacka dcn eti.
ska idé, för vilkcn .han kämpar.
Därpl tvivlar e j.
den tyske idealisten, mcr fraiisma.men är lika säker på sin ' gode.
sak.
Ja., det gäller i minst lika hög grad om ryssarna mecl deras mystiska fatalisnil Slavofilismen är ju ytters1 blott en överflyttning av hege1ia.ni.s- 111~11 pil rysk jordniiiii, och sjiilvöver- skattiii1ig.cn lir lika stor hos Dostojcv- diis landsman som i den tyska andan, avcii oni den ej yttrar sig i deil plumpa formeln: &gt; ' En tysk soldats liv iir mem vart En katedralen i Löwen ".
Ja., för- visso är niänniskolivct mer värt än c11 steiihop, helst o111 d e e e tyske soldat r i k i t heta J. W. von Goethe.
Men in- tet folk har monopolet och det enda saliggöpande varldsfralsiiiilgsreceptet.
Kulturen tillhör ' alla civiliserade natio- iier, stora som smil, och litet är blott det folk, som har små ' idéer, som den lundsf örviste Masaryk uttrycker sig.
,, ' Om cljcst någoii folkstam skall utga soni den relativa segraren LW världs- kampcn, tror jag, att det ' just är sla- verna.
De ha haft jämförelsevis f$ kul.t; urskattcr att riskera, diirf ör att de äro.
unga folk i bistorkk mening.
Men just därför att de iiro A g a, ha da ii- kam fran$dsniöjligheter och besitta 5 gliittiga hurtigheten och seger- vissheten, som jag i höstas tyck- te mig läsa i mlngaa uppsyn, äter- fann jag ej i ' våras.
Och hut kunde detta vara möjligt i läng- den?
Jag tillbragte pasktaf toneu i den viilbekanta staden Przeniysl, men trots den stundande helgeii l! &amp; det apatisk trötthet över sol-.
daterna.
Meii liar var det kali: ske eii sarskild orsak: det fanns inte eii enda cigarrett till salu i hkla staden, ty ryssarna hack bränt c k galiziska tobaksfabri- kerna, och nytt lager hade oj huii- nLt anskaffas utif rkii!
Det ta.l:lrts vackra och sanna orJ.
o &amp; krigarnas hjiilteniod och adel- mod, mcii det talas niindre om inedaljeils mörka baksida.
La- k a r ~ lruiiiia lämna märkliga upp- lysningar om könss juldomarnas utbredning genom krig; uppfos- trare göra iiedsKiende iakttagel-, ser om den minder&amp;i ' iga niigdo-.
Teckning av Raemaekers.
mens sedliga f örvildning ' och orii sina.l; cns f örraande genom sensa- (biografer).
" krigskinon " vida större vitalitet i rent biologisk iue- tionella i h g, vilket ock.
statistilren visa+.
Militärläkare av olika iiationali- Ryssland förblir alltjämt ända jätten ter ha förtrott mig, att kriget Anthevs, som genom beröring med mo.
i vissa skeden eller ' moment vacker der jorden får 1nya krafter.
Polen al bestialiska instinkter, och att " kultur- så lilngt ifrån förlorat, att dess.fulla människor ", berusade av, ett slags vm- autoiiorni.
blott är en s; ar tidsfia &amp; vett, under världskriget ha beg5; tt prc- Bulgarien har ryckt upp som ett preus; cis .samnia barbariska våldshandlingar, sen bland sydslaverna; Ulmaina ha1 varövcr Europa så skenheligt förfasadc.
genom.
kriget ingatt i det ' europeiska L sig, s$ länge det blott gällde serber och medvetandet som ett sjavständigt ' et- bulgarer.
Jag talade med m h g a i nograf$kt begrepp; det halvt slaviska L Galizien om det galiziska eländet, .och Albanien ar ej längre ett Tibet i ' Eur, ?- bhclc fr &amp; polskt och ukrainskt hall fick pa.,, och den tjechiska nationaliteten ' jag sa.mnlil svar: " Iiyssa1 ' na vor0.
.
, skall just genom det starka trycket f4, svåra, men iiii värre blev det, när ökad spänstighet.
Och aven om Ser- de " befriande " hoiived-rcgenientoi~n.
bien tillf älligtvis utplånades frän ' den.
kommo. "
politiska kai-taii skall dock den se~bi- ' DB offren ' för zeppelinarnas im- ska idén f &amp; ökad spridning genom mar- uingslösa boniber begravdes i Paris, tyrskapet, hur mycket an landet vid I sade ärkebiskopen: " MU, vi böja oss Sava och Morava iii % " magyaronise- ii-cför offren för det tyska barbariet, ras " och " kroatiseras ".
Jag har med viika dött för fosterlandet. "
P &amp; ctt egna ögon ' beundkat, hur Ost&amp;rike-~n- i gravkors i det förödda Polen läsas dc.
gerii söker bygga upp nagot nytt p &amp; j t ' yska orden: " Detta kors skall be-.
de serbiska ruinerna.
Men aven har I segra det förbanilade Tyskland. "
Och ntför Tyskland en stor kulturmission Wiens hlirliga Ratskellei har vaiihel- för slaverna: det inför den organisa- I gats genom att man p i en vagg annu tion och den.
ordning, varföiu ' tan e,n 1 !ar kvar det osmakliga pla.katet: " ~ o t t rättsstat ej kan byggas upp, och i Ma- I strafe England! "
kedonieii äro Mackensens pickelhuvor Världskriget har ock .. p&amp;visat nie-.
.
pionjiirer för slavisk kultur.
1 uiiigslösheteii.
i slika folkstamningar, Som ett genercllt uttryck.
av mina I soin änd &amp; kalla sig kristna, och ihHlig- - bada resix bevarar jag det fördelaktiga l ieten i den dumma .frasen JFolkets miimet av de olika ' landernas soldater .. .i; öst - &amp; ds röst ".
Den pöbelhop,.
Hur plikttrogna, offervilliga; nyktra s roni i dag hurrar utanför ett legations- 3ch vanliga äro de icke!
Men den] i iotell, kan nästa afton slå sönder I ' ' i l " I l, ' ' ',,,,
6 -.
MORGONBIBIS -- var väntad cllcr avsccld, och soni gav henilc cii aniian läggiiiiig, 511 mau fran böi:jaii tänkt sig.
I stället för en byg- cleslcoln iiiecl hcniniet ocli liembygdcn som kärna och rnfi.1, nmed slöjd och j o d - briik som centrala äninen, nicd syftet att ge de iiärmaste by gdesnas ungdoni lust och cluglighct i vardagsvärv ocli hemsysslor in oni en vid och .enlictlig allmänbildiiiiigs ram och på dcss gniild, val - i stall.
blev hon genoni om.- stindig11etei:iias spel en huvudsakligen ' %lott pil livet hämnden ser, teoretisk och socid bilcliiingsskola f ö r vid graveii, hatar ingen mer ".
arl~etarungdorii friiii allq landets hörn, Utsikt f r i n.
Lekomberg över assm man, och och övcr~ %~andc idustriarbetarciiiig- Mcii var films d &amp; meningen i detta Brunnsvik .. - dom.
rnäiriii&amp;oslaktaide 1 Behövs det s &amp; Att skolan alli kuiiclc k o m a i gll~ig, förf ärliga argunient .f ör att phvisa,.
att därför hade Iion i friimsta irinuiiet att.
.
cleii B5arx ' skk Internntioiialen överlevt tacka lektor Odal Ottelin, soni onicdel- -.
.
-.
.
bart efter komniiiiiens ' anslagsviigran.
sig själv, ellkr för att påskynda en.ny skänkte motsva~:ande bclopp.
En rad staL~socijlism?
I det för att efter Lite var ha vi vii1 läst i d&amp;&amp;c&amp;en clcn liiiiga krigskrisen skapa en.
lika om dcii lcaiida bilduingsliärd cm tiows- andra givare följdc, - @ val enskilda per- soiier som arbetare- ' och nykterhetsor- liiig fredskris med onatnrligt s ' tegrndc f est, och i det iiveii Morgogbkis saqder ganisationer.
.
priser p &amp; ' livsmedel, .med arbetslöshet skolm sin Iialsiiing ocli vlilgk.iigsoii- Framtiden lag nog rätt mörk i d ö r för de lemmalytta invaliderna, de plats- skan återge vi har.
nedan iikgra ord u?
oss, inre slitningar forekommo ju ock- Men siiait nog blev det lugnt inom-., lösa f. d. ltrigsf~ngtlrna och med skärpt fcstskrifteni 1906-1916 av d: i ' Karl-,.
;.
.
. '
.
bords, och omsider stillnadc aven stri- Erik Forsslund om.
.
social koidrurrens mellan könen?
.,Eller den och atoimcn omhing oss.
Det är a?
det for att militären som en gynnad Hur Brumsviks folkhogskola k.
o.
m.
till.
nu endast de eko+omiska svgrigheter- kast fortfarande skall behAlla sitt över- Aren omkring 1905 gick en!
' a&amp;lig na, som delvis stå kval * .. Att dc ej äro.
- tag, # skapit särskilda lagar över den viickelse " över Dalarna.
.
.Dess, bikta ai1nu ' störrc, att ' skolau, trots dem kiiii- borgerliga rätten och göra det bp4ki.a- och varaktigaste frukter blev p %nytt - iiat bliva., vad hon nu är, dct liar hon.
födelsen av henislöjdcn och det .vak- m h g a, lian givna, off ervilliga vänner.
tiska oket ännu tyngre!
.
iiande bildiliiigsiiitresset hos .bygder- htt tacka för, bland dem en skma min- nas folk, säi:slcilt iiiigdoineii.,.
Det .var nesgoda .och trogna, gamla elever och Jag minnes med rörelse den vid kor- dc.
stora uiigdomsmötenas o.ch dc flyt- i främsta rumemt de senare tillkomna, set kiliiböjande änkan på den galiziska tande folkhögskoleknrsc~as tid; De nu vcrlmamma lai * arekrafterila.
.
heden., Men iiven en annan syn ' har iiami, man särskilt niiilues f r k dem., Till dessa efterträdwc ett varmt och fastnat i,mitt minne.
I det p &amp; scrbislra %r Gustaf Aukarcrona, Uno Stadius fast.haiidslag f r h en av de första c&amp;-.
och Karl Trotzig.
AnkarCroria ' .utgav!
man totalt blottade.Serbien gingo kvin- sin tidning Sil j an, Stadiiis höll ' siii &amp; la ' nybyggarna.
.Karl-Erik Forsslund.
.
nor p &amp; faltcn; de plöjde och sädde för Irurscr bar och da.r i Dalarne, främst.
.
.
fran~tida skördar.
Ja, kanske ar det i Sil janssocknarna.
.
.
.
Kort cftr kursen och uugdo&amp;smötet kvinnorna f örbehhllet att slufigen bryta krigets bann och bringa de späda Mora 1906 lconyo de b8dn, p &amp; besök Red.
av Morgonbris .har mottagit föl- till Stoi * gfi.rdcii.
De hade.
', liaiigk gatt fröna till mognad.
.
med drörninar oni en fast folkhögslcola j ande hiilsnihg: Det är icke ' nog att ligga vid koracts i Dalarne - i hela dct stora laylska-: Käxa kamrater!
fot och sucka, man m %te följa Hesio- pet fanns d % blott en eiida ' &amp; dan;.
Forn- Fastän samar1,etet mellan deil inter- by.
Jag hade ju p8 initt IiU gAtt nicd dos raii: soc.-dem.
kviiiuorö~:elseii hai.
Famnla dröniiiiar.
I Bi~imiysvilc.
nara iit~tio~iclla " Becl med hmden pb diii plog!
StorgBrden hade ctt Ii ?l~fi.~ förut, ett lidit av i v h a tider, följa vi Edra stra- Då välsignar bönelis ' kraft d &amp; möda. "
llytt ~oiiccts Hus blivit byggt; diil: vanden och t2inka med djppt deltagan- ' hac1.c man eii lämplig lokal; .hjgi.ligt be- de pA de lidaiidcn, som, drabbat kvin-.
Ty den som icke tror p i cloiuia fram- lagen, mecl stor utsikt över .Vessmai~ norna i a.lla länder.
Vi önska av hela tidsskdd, han stiir aiiiiu kvar på den och bergen däromkring, m.itt i en ' gam- vArt hjärta att den tiden sn ' art.
matte gry, d &amp; vi kunna möta varandra i fred- barbapiska nivån, och för honom blir nia1 bergslagsbygcl, i ett harix av Dn- ligt arbete för niänskligheten.
Siväl- lame, om ocksä ej i dess hjärta.
utvecklingen en spiral, .som skenbart Dct hela gick med fart.
Ptt nägot v h a soc.-dem.
kvimioföreiiingar som slingrar sig uppat, men i själva verket dygn hade drömmnrna tagit gestalt fackliga organisationer hava under den Aterkommer till samma iitg&amp;ngspuid.ct och börjat förverlrligas.
Arbetspro- g h g n a vintern verkat inom mö jlighe- ' - en orm, som biter sig sjiilv i stjärten.
gtarii.
och k~rrsplari utarlxlades.
- ett tens gränser.
Sä hava vi bedrivit pro- paganda och bemödat oss om att ey- Det ar med fredsrörelsen som med nyk- möte i Ihdvika utlystes i mitten pv juli halla kommiinal hjälp åt skolbarn och - f olkhögslrolef örcning bildades - terhetsfriigan:, den kan misstaga ' sig kominundi:äniiidsordf ör anchii Frans arbetslösa kviipor.
.Under laiitdagsva- om medlen och metoderna, och d e m &amp; Daniclssoii blev.
ordf örande, hans nar- len den 1 och 3 jiiii hava vi tagit del strängt kritiscras.
Men den, som för- belagiia gärd hyrdes sasom förest %iida- i vallcanipen f ör att underklassens kvin- smädligt avfärdar eller kallt betvivlar rcbosta.d, matsal och skolkök.
.
' Allt nor niåtte göra siii plikt ' som kvinnor, medborgare och prolctarer.
idealets mo jliga ' f örverklig.snde, be &amp; var.
klart p &amp; 14 dagar.
Kara k a v a t e r!
Emottag.
vBr h jart- Ansökan om a l d a g irilimuades till synd mot den .htdige ande., liga halsning, varigenom vi försäkra Ludvika kommun -.
och vägrades.
(Forum.)
Alfred Jenscn.
liksom ännu mer det Ed.
.om var solidaritet och sympati,,!
Denna vägran senare f öl jaiidc.
avslaget.
p % skolans a11- Pii Finlands soc.dem.
kvinnof ' orbh; 0nds.
.
.
.
.
vaignar: sölcaii o.ni statsunderstöd -.
&amp; drog sko- lan en allmän uppmiirksamhet, som ej p~:&amp;, H i l j a P a r s s i n e n.
.
fönstcrriitoriia.
Meii pii verkligt ila- tionalliat i längden tror jag icke - handcl, sadarclsel, indiistri, vetenskap och konst äro starka föreningsband, och vad soni förenar mliiiiiiskoi ' na ar dock star.lra.re än dct; som siindrar dem.
Spörj soldateii,.
om han p &amp; sl@fältet eller i sjulihuset hatar sin segrande el- ler besegrade motstbndare!
Nej, ' .Brun.nsvi ks fol kl@gskohi 10 ar. '
' +. '
' ' En ' hälsning från Finland .. ' a ',, -,
Den Blomdoft.
.
Det star en liteii bloinrua i niin vas p i: krivbordet.
Hon står diir s9 vit, t+ ren och fyller ii el; ^ ruruiiict med d n doft och gör det angenalut och skönt i sin lilla viirld.
- Dess dagar iiro ' ju så fl; qiart har hon vissnat och iinus inte: mer, .ej ens.
i. minnet (ich lilcväl stgr hon ilkr s % glad och ger ut (!et hon har a t t giva. '
J a g .tycker hon ' tidur s t uiycket genoui sitt tysta spr %k.
Hoii för-.
.
.
tiiljer oiii sii mycket.
skönt .. och harligt och.
Emaus vid Stadsberget, Hedernora.
vittmr 01. den som skapat henna.
och gi &amp; henne dcn uppL$ten a t t ' fyllo.
sin lilla plats.
i varldcn ined en.
ron, stilla doft, en liten hiilsuing friin evigheteii för deiii soiii lart.
ha ju varit oii~tal~ile siilaii 1 h g t tillbukii sig lyssna till dessa siii % hälmingnr, varav i historien och a t t de.
fortfa.ranile finnas hela skupclsen är; u ~ f ~ l l &lt; l DB blir +t s i: vekt, s &amp; vurait i ' iniu sjals fick ju:: under min vistclse vid Tenililaror.
ileos iiiötc i I-Icdeuiora erfara.
Soiii ilet iiire.
J a g fy+ s v l5ngt.tan a t t lilcso~u bloiu- iir e t t gliidjanile tecken p5 a t t .sociulisnicu, nian f &amp; bli ett.
litet vittne om det eviga, ilct trots allt, viniier mark 14ter jag Morgoubris sanna, en liteii b; tidl&gt;arare, som p &amp; e t t, stilla,.
.
föriiiedla en hälsning f r h dcni till kamratel glatt satt ger ut.
till &amp; n oygivning, till den lilla del.
av v:rld&amp;i, soin .jag komnier ' i i övriga svenska b&amp;er.
.
&amp; dan.
f h t a dagen efter niin ankonist beröriug nied, sm8 h U s n i l y q f r i n min sjals till Ecdeinora fick jag, tack vare en käck ursprång, ovigheten.
'., Det ar s8 inyckvt i ' sjaleus, inre, tlom u i w hanlig iingilomsklubbist, som i förbig$ende 8agt var eld och IOgor för a t t kvinnorna liksom vill behzlla för sig själv.
Det ' ar SS, skulle bilila en egen klubb heder å t s %- sv %rt a t t fornia ile finaste.
kZncslorna och dana iuanhpa kaiiirater!
görs deras be- tanka-rna i ord.
.Dc förlora s &amp; iilycket av.
sin finhet genoin a t t uttalas.
Och a ï bXr lcautskap.
Jag irlistnr att Jtc och atidra smd, .Kvinnorna i Hedeiiiora ha emellertid se.
ofta det soni iir mig sä kart, 63, dyrbart, S071C TW i hwar,inrnas $nmanz gd, dan en tid .re$virerat 86 ex. av Morgonbris Ilars niisqförstått och nerdraget.
skirllc vakna i solcib el, &amp; g - Men iiiBnne blomman slutar.
a t t dofta och pr,,ii&amp;nail och nu voro (le beslutna a t t bilda att / i-iltctciis klockor ikiillc s111 sn egen klubb.
Inbjudcn till starten kände $va ilirför a t t ingen finns som uppskattar.
och &amp; t n i aUn sj#riqc d &amp;; ' glad ' &amp; tt f &amp; ge jag mig dock * ganska enkel a t t inte kunna ienne?
.
Nej, hon a r bsi-a ä CIL livets lrdiga d t a r ~ d n g.
genom ett föredrag hjälpa d e u i vag, men iv ilet hon sjalv f l t t.
obh sörjer inte över ben Jansson-Furuhage.
som ' jag är ' .förvissad om a t t dessa kvinnor ~ntingen någon finnes sorn lyssnar till hen- organiserads nykterhoteväniier - siitta nes sprak eller ej.
' Hon raknar aj:.
t a y eller giv!
lart i s h förening Ind9, lat jag sanivctet + Hon lika fullt vill.
oss yiilsigna!
j.
tystna med förebräelsen och läter i stëllet Don hand, soin satt blourio&amp;n till ett litet V; U. sörja för ett präktigt föredrag v8r vittne om evigheten i ' viiflilen, sorjer nog y n g t a klubb.
.
uppskattat Hedernora sot.-ileni.
kviunoklubb bildades ?ör a t t, hcnnes syrklr skall - bli.
nllts8 den 4 juli nied Utta niedlerniiiar.
Flera) ch förhthtt.
.
S U H T korislie ~ I v t y: j a g har slutat min lev: kvinnor hade dessutoni l o ~ n t ileltaga, men lade dagar och liksoni: b l o m a n. '
Gr. göud troro f ör tillfäliet hindrade.
.
Till styrelse valdcs: ordf. f r u Ingeborg) ch glönid.
Darför, innqn ' iless, n i b t e jag Broberg, sekr. och korresp. '
sekr. frölccn; iv % ut uv mitt &amp; isens innersta,; allt iiet, ' tysta sp * k dock.
.
.
Emelia Bergdal, adr.
Folkets Hus Cafó, kas- l k, s o v liksoni blo~iln~ans.
sör fröken Hauna Saiiiuelsson, v. ordf. fru &lt;varlever Iangt s&amp;tlan bl&amp;iman ar förgaten.
Det ar sanningen och ' rattvisan i v8rt 1; ~.
Karin Thörnkvist, uppbördsman fru Hanna Eriksson.
' ~orninissionär för " Br$rl Inge-; om alltid skall leva Ilngt sedan vi s j g v a.
.
iro döda.
Dct Sr detta vi vilja giva ut ht borg Broberg.
on1 Kvinnorna.
i ~ e i l e i o r g.
ha &amp; lit ett gljiil- rar onigirning soiii cn liten halsning.
janile exempel p &amp;.
a t t nied god vilja kan u&amp;- in aldrig s2 ringa ' och skröplig - fr811 got göras, pil saniiiia &amp; ng ilet bör vara en si~igheten, riittvisaus och sanningens ur- &amp; 8le av hopp &amp; t vfira kvi~uior inom Ceii-; pring.
- tralstyrclsen, soni alltf ör of t a f r h g a IB l a Om varje.
socidistisk kvinna ville vara - klubbar fh, hgrn ilct odrigliga: " D e t g % r, n sådan dar liten builbararo i viirlden, ?h iltullc snart brutalitetcn och .ilet rfia vihiet ii it^. "
.
Till siut, meil ?tt tack för all vaulighet, rika, världsanilan skulle bli, iuililuie, ratts- önskar jag Hedernora arbetlirekvinnor lyoka legreppen skiirpta och inibnniskovärdet kom- och.
f r a n i g h g i arbetet horn sin klubb till na till sin rätt.
Darför, systrar, iiit oss bitnad e j blott för södra Dalame utan för giva ut nv det b k t a inom oss för var sak, ollas d w strävan för utbredanilct av socia- giva utan förbehall hela vart vasens finaste; imkar och känslor, s&amp;, a t t när vi själva lismens id &amp; U; jssna bort v8r strävan till livsinneh&amp;ll fort- ever och utvecklas allt mer ' .och mer g e ~ ó m.
Glada leenden och klang i .s+morna rommande släkte?
.
E.
.S.
jämte en statlig och miiktigt talande bygd har dessutom givit mig minnen f r h Dala- firden, som troget skola gömmas.
.
?
Rebecka.
I, Duktiga kvinnor i Dalom,, ' ' ', - - ' ' -, ' ' TV &amp; blommor.
, ' - ' ' ',.
.
M~RQQNBRIS 8 Kvinnornas International.
m haning p5 &amp; nornas dag i Holland frHn C l a r a Z e t k i n. Dc socialdcmol~r&amp;,islca lwiunornas interiiational &amp; icke dÖd,.ty dc so- cialistiska kvimorna i skilda länder - iiven i de krigförande - arbcta och kämpa i &amp; ss anda.
Oaktat kanonernas dgn, oaktat alla nationella s&amp;nger som uppstä-as, oaktat den bittra nöden i millioner hem och higesten för ' de l ~ n f a ute pH slagfälten, oaktat niili~.rlagar~~as ' ~ti8yck och de stora l~ickorna som kriget gjort i proletariatets fö&amp;mpper i k m p e n, oaktat allt d i t t a för- samlas de socialistiska kviiuioriias iilterilationd; Trogen Köpenbamnskongressens resolritioii kal@r ' den Eder att strid?
f ör politisk och ekonomisk likhet f ör man och kvil&amp;~, och f ör: rnansklighetcns fulla frigörelse genom socialismen.
Alla.läiiders socialistiska kvinnor st5 fö&amp;iade i sina ansträngningar att iiii detta mg1 och att ' förena d a de lidande arbetande kvinnorna till en har av tappra.
kamratex.
.
.
Kunna dessa verkligen siitta sitt förtroende till kvinnornas &amp; ernational i t ' andra socialistiska nu, d &amp; det ser u t som om världslwiget hide ~ i c d s l a ~ den internationalen och idealen om ett brode~skap hcllan alla länders proletariat?
Med glad förtröstan kunna.
vi svara .. ja!
.
.
- Kvinnorna8 social.istiska interiiatiopal har givit priv p &amp; sin makt att st &amp; emot falska .individualistiska idécr, har, visat prov pH.
sin oriibbliga trohet mot socialismen.
~ocialistiska lwiniior hava-s~aclct ut sina hander mot vm- andra över slagfälten.
Men de gav0 8ig iqkc tillfreds därmed.
I mars förra b e t kommo representanter för socialistiska kviniior sAväl i .lcrigföraiide soni neutrala länder tillsammans till en koiigress i ~ &amp; n.
Och de voro ' överens om.
att den första stora plikten soni viirldskrig&amp;t.
ladc på dem var .att verka ' för freden och för .de ganilla kanda orden: " kbetare i hela viii.lcleg., förenen Eder! ".
&amp; h de hava även i handling iistit att " ma21 maste l y d a Gud ' mer än människor,!
Bernkongressen skall eu gäng bära fn&amp;t.i fimnticlen.
Det skall komnii en dag, lcanhända snarare än vi tro, dk de &amp; ors massorila av arbeta &amp; skola g8 gcnoni strömmar av bloc1 till eii tredje iiitcruntional .. - I gamla dagar var det kvi~inornss plikt &amp; t tanda den heligh.eld&amp;.
M B vi.
tända den in~e$iiationella socialisnieiia .helig &amp; eld, s % att d &amp; ma bri~iiina allt högre och klarare och bliva ett b&amp;l som l y s e arbetareklassen,- &amp; dess vag över kapitalismcns undergång.
I clenni lieliga elds teclmi skola de so- cialistiska Iniiuiorila arbeta för frihet, rgttvisa och fredsvilja.
.I delma kamp skola de ej rygga tillbaka för &amp; ot offer cller iiilgot nederlag.
.Dc Kanna endast ctt samlingsord: F r a i n å t t i l l d e s o c i a l i s t i c s k a.
k v i n n o r n a s i1itcr- natioilal!
* Manifestet, som d 0 0 viii denoa koiigress, iir.
införti ~ o r ~ d 1I:r &amp; 7 %r, ' ".
! '
' lig - fattigdom.
" Fattigdomen ar ingen ' dygd och.
ej heller nigot brott: " - Emot den förra delen av denna filosofislca dub-.
belsats ha fattigmunkar .,m.
fl: protes-.
terat i ord och handling, inbillade sig.
själva och andra att fattigdomen - m sadan ar av natur att kunna öppna.
A. '
himlens port med dygdens, rätt.
andra sida.n föriiclrar en hel del gott.
folk den senare.
delen av satsen, att fattigdomen icke ' ar nbgot br.ott, d t.
dc i fattigdomelis representanter sila- rast vilja se av gud förhastade varel- ser eller, på sin höjd, .ett .släkte som, lever i sa.knad av '.
' guds .välsignelse ".
Fattigdomens bojor identifieras salun- ' da hä.r med b a r a r.
e p s brottslighet .. - För dessa primitiva: opponenter fal-.
.
ler visserligen icke- den ovan anförda iieutralisermde satsen om fattigdo; mens vasen.
Men om vi överg&amp;.
: frKn den.
mate- riella fattigdomen till.
d e n.
a n .d l i- g a, Iran frågan oin.fattigdomem .dygd.
.
eller brott möjligen- .komma i.
en an- m ?i dager.
De andliga ' förmögenhe- terna äro icke precis '.
av.
samma art och fördelade efter samma grunder.
gom de materiella; Pk .dårhusen, dar ingen aiidlig trustbildning gärna .före ' - lrouner för att konsolidera - det växan- de kapitalet, mötas de ' staclcars indi-.
viderna från vitt ' skilda ekonomislra.
.
" f örmögenhetsstreclr I ' i en.
- visser- ligen icke skön -.
" men .,p &amp; det h+a.
:.
taget, jämbör:dighetens, föreliing.
Och jet bör kunna if rggasiittas;: huruvida.
.. ickc aven bland e!
.
s l&lt;.
" &amp; lolca " - iniin:.
.
nislrorna den andliga förmögenheten.
&gt;ör taxeras utan hiinsyn.
till de mate-: iella förmögenhetsstrecken!
.
Det är.-.
.cke meningen att här piist &amp; att icke.
len materiella för,mogeiiheten k a n '.
- t n v a n d a s till utveckling och full-.
lordan riv den andliga, och att, aii-.
.
.
Ira sidan, biisten:, pi, materiell .för- nögenliet icke skulle vara hinderlig ..: ' ' ' ' ' ', ' a.
, ' ör samina ändaniål.
En doderuna.
o.
Centralstyrelsen har undcr senaste tid n !ll omellanät fittt mottaga brev irBn olika plat.
scr med begäran o111 föredrag, ty " vi iirc u l g a intresserade kvinnor, som önska f8 en kvinnoklubb bildaii, har p % pl~son ' ", he.
ter det.
S &amp; 1Lngt det är C.
S. möjligt sända i 4 ' gärna pB en dylik begäran talare och livinnoldubb ' ar ha bildats efter föredrag av Ruth Gustafson i Norrtälje och i Sphga ' med föredrag av Agda östlund sanit, som B an- nat ställe i Morgonbris synes, i Hedeiiiora av Rebecka Svensson ' och flera äro förbe- redda.
.
C.
S. riktar härmed on uppmaning till arbetarelcvinnorna landet runt: Satt fart i ' sgitatioqs- och orgsnisationsarbetctl Ejiilp till att förbereda höstens agitation!
Tillskriv 80c.-dem.
Kvinnornas Centralstyrelse för rad .3ch upplysningar.
Kanvst ili ii in 3~iiidbkr~, niedleiii i Maliii.
bcrgcts so&amp;-ileni.
kvinnoklubb fetlan deu l:!
u.pri.1 1!
) 09, nv1ud.j sitt hem den.
25 maj.
F % kvinnor iiro sB variiit intresserade och sB verksamma för v h geuiensa~iinia sak s:Jm hon varit.
Under den tid hon tillhört Iclub.
ben var hoa styre1selerl~iiot i 2 &amp; r samt koni.
tiiissionar och försal$ire för vQr tidning, 3forgonbi.i~.
Dcssutom blev hon invald i styrelsen for (len av.
klubben startade koop.
mjölkföreningen Solidar, i. villcen hon, tog en livlig del.
I barnavkds-, och pensions- niimndcrna var hon även invald aanit i.
stpel- sen för Koop.
bvinnogillct.
För sitt stilla och sympatiska upptradaiiclc, sin klara blick för sanning.
.och riitt, var hon ~ l l m ~ i. %v- it ballen och uppskattad och sent slc1t11 hon glömmas.
A ~ f a l m b e ~ ~ ' Socialdeniokratislra cts lcvipno-.
klubbs vngnar: Lovisa Dalberg;.
Amanda Jahansson.
Ordf..
.
' Sekr.
m 8 ' ', ' Men det lzan g &amp;, ' ' Nalinberget den 29 juiii 191.6.
Ett tidens tecken s &amp; gott.
som nägot!
.
iör sig att i detta .sammanhang frititi- .-. '
.
ililla några drag i v, aiidlig fattigdom,:.
not vilka de.
materiella fördelarua.
.
clte .lämna 1i5gon garanti.
.
.
.
J x r i s t e r n a s lrriterium p &amp; cn .. ' ldok " niiiniiiskg ar ju det, att hon;; kali lrunna. '
" taga vkrd om sig och .. iitt gods " -.
varom icke räknas hon.
il1 de omyndigas och.
" de ' cl %rars " dass.
- De kloka l&amp;srti ' innorna av k l o r g o n b r i s ' h i m a har - att.
börja med, och med en sidoblick p &amp;.
.
in ekonomiskt och pcilitiskt 1aglig.a tällning - göra en reflexion över.
.
.
råra juridiskt lärdas och lagstiftares ndliga förmögenhetsställning - och.
axera den direfter!
Resultatet av.
en &amp; dan reflexion och upptaxering bor.
. '
, ä1 bliva,, att lärdom och saklcunslcap.
::.
'.
- ja, vetenskaplig, bildning -: ehuru, ocli ' för sig goda ting, behöva, dii ... de. '
, v sidohaasyn missbrukas, ' uiidei * lras-. '
.
.
.
as den deinokratislra kontrollen.
t %d, som vilja vaxa ' iiida upp ' i.
him-, neleii, bliva onaturliga!
fördenslrull: .., ' ' ', ' ' ' ' ' ' ', ',, ' ',
avskräckande och tarva 1rlippni11.g im L I ~ ur " dödens skugga ", vari den för dan tid ar.
narvarande kampar!
- Den m i l i t ä r a. sal~kni~slcapei~ IIur andligt rik var icke Sokrntes sin hä~lsyiislöshet gent emot sta i.
sin andliga den~okratism di.
han tens ekoizonzislia ocli sociala triv gick omkring bland sina mebborgare sel - för att ej tala o111 dess ota och tilltalade dem med orden: " Känn liga missgrepp och försyadelser p; dig själv! "
- IIur andligt rik var ej det egna området - har visserligei Kristus, som kunde saga: " Vad gag- icke dokumeiiterat sig med riigon si nar det minniskan att hon viiiner hela värst stor andlig f öniögenhetssiflra världen, om hon därvid förlorar sin om denna, skall beräknas efter dc själ! "
- Hur andligt förrnögen var sunda förstfadets och klokhetens inktt icke s in ni, då han i kretsen av eina likjungar skåd.ade den levande anden stock.
- Och var håller ' den v e t e n s k a p l i g a b i l d n i n g e n hu!
i v ä x t e P n a s kansldiy och utropa- i dessa raginarökw3aga.r t Ha f i l o de: " Jag ser den allsmäktiges spar! "
s o f e r n a uppfunnit någon andlit Och - då han ävenledes fann samma ba1sa.m till räddning för clen i dödsan deii levande andens krafter verksam- gest och dödsslcrän kringtumlandc ma i den studerande ungdomsskarms mänsklighet, som just nu en längrc liv - skrev över sin dörr: " Varen tid underkastas en allmän blodtapp rene, ty gudomen är nära! "
- ning, vars like aldrig förr iigt ruin Dessa män, och otaliga andra ' stora det icke filosoferna, soin i sta ' lle Amatörfoto av O. Palmberg, Bromsten.
man och kvinnor med dein, ha haft för att blasa till strid för livets o d l i v e t, r n ä n n i s 1 i: o v ä r d e t till a1iden.s rätt och bestfnd, med döden!
myntfot och vikter vid bedömandet av giftiga andedräkt viskat statsmänner d &amp; andliga rikedomen - allt arinat i ' öronen den där vackra teorien on ar skrip och lurnp i jiimförelse dar- " järn och blod "!
- Var silinbblar mar C. F. N u in a n..
ned!
I clen karga och grunda myllan på berget på t e o l o g e r n a s andliga guldhö gar, vilka så här dags borde ha väx1 iar cleii viixt upp.
Det g i r ej s5 .fort med till ~övc~stigliga berg - så lang tid dc 7äxten n8r iiisn skall hiiiiita näring p t sten- haft tid på sig a t t förvalta sina pund?
yiinilen, ty myckeii kraft &amp; tg&amp;r föl: a t t ut- Under den " gudarnas skyinning ", v. veckla rötter.na, son1 kliiiigande inåste vlixa Nedanst %ende skildring %r tagen " direkt nu genoinleva, är dct väl ett bevis pi i t iii5npa meter på berggrunden för a t t mer1 ir livetJ ' - d. v. s. genom studium a v n l g r a.
bari.i.slig och otillbörlig enfald, om ina sugrötter; ur den minsta spricka, upp- Stockli.olms- ' hotell '.
Ensamjuiigfrun Agnes gick med brkdskande öka tlcn höcl v5ncligaste näringen f ör I i vet.
IIlilJl ställer den frågan till teologerna; teg gatan framat.
Hon skulle om e t t par ~a~nh~lïsför.hHllaudena dana individen, s t - soin i flera århundraden ianehafi högsta ledningen av vårt undervis.
lveu har.
En tall, som viixer i djup inylla, Im byta plats och tankarna gingo, oupphör- ningsväseii - hur 1ing.t har den san.
iar sin hjiirtrot samt e t t par t.re stycken igt runt friigan: biittre eller siimre?
S5 r1.a andliga förmögenheten genoin edra tödje- och sugrötter, .soin vaxa ganska ' ö11 blicken p5 en skylt, enligt vilken lvinii- bemödanden utbretts i våra folksko.
Ijupt ner i n~arken, och behöver e j för a t t iga platssökande lrunde f l hyra billiga och lor, bland vår uppväxta ungdom - j d i rotfast offra sa inycket av den i~inebo- revliga.
rum.
Hon hade sett skylten otaliga nde livskraften, s h tyen knotiga bergtal- [ånger.
Hon visste a t t pensionatet var ett sainhiill.et i sin helhet?!
- .nnex till en a v dessa privata platsförmed- en.
Vet man bland vete.~lskapsni~imei~ Bergtallcn har ingen hjärtrot utan e t t ingsbyrler, som ej.
äro så sällsynta i storstii- ens och är inan överhuvud enig oin, a v v i l k e n m e t a l l d e n elt system av störlje- och sugrötter.
Den ierns, dar man, skyddad a v en bristfiillig kan plocka en t a f a t t tjäiistsö- andliga niyntf oten b e - a r lairipat sig efter förh8llandeiia och on1 ~~gstiftning, s t å r?
- I stallet för att k e j vore fallet skulle den för länge sedan: ande r ä t t grundligt.
Agnes gick upp 4 tr., där pensionatet var nied (oftast falskt) religiöst pa- ukat under.
tos och med prelateiisisk myn- Tallen var omkring 20 å r gammal, lelaget.
Frun själv tog emot.
Och s$ be- dighet beskärma sig ocli skrodera d ii en öveiimäktig storm knäckte rötter- talldc Agnes en bädd l t sig till torsdagsnat- över tidens otro och ondska borde de 31 e l på den ena sidan, där de voro svagast, en, förskotterade avgiften - 75 öre - ocli höga " vetenslcaps~nänilen ", teologer- 01 ch hade rakt ingenting annat än kala berget kyndade hemåt med fruns hjärtliga " ~51- na, besinna, att folket icke g h n a vill a tt li5lla sig fast uti.
Den låg diir nu s$- ommen p % torsdag, fröken ' ' efter sig i trap-, begagna sig av ett andligt myntsystem r: ad i kampen för livet.
Emellertid var den an.
a.v icke jämförbara värdemätare, vil- b esjiilad a v viljan till livet och sedan s %- På torsdagsaftonen klappar hon åter p5 ka vetenskapsmannen själva icke vil- r (?t lakts kröp den utmed marken anda tills ' ensionatets dörr.
I en handviiska har hon ledfört litet småsaker, som man kan tanka d en en dag lyckades höja sitt huvud litet ja väs1.a sias emellan!
- I dessa f %, men sannerligen icke små å * t sidan och sedan upp&amp;t.
E t t par tiotal sig a t t e t t hemlöst tjanstehjon behöver ha.
drag av andlig fattigdom - gemen- al r ha gatt sedan dess och nu skjuter den sitt med sig.
E n s. k. städerska med nedkippade samma för de flesta folk - hör m m h iiviid mot höjden liksom om den Zmnade tofflor på fötterna visar henne in i e t t rum i avsevärd mån kunna söka .förklarin- t: Lga igen det clen blev hindrad i ungdomens med fem skngar, t v å sm &amp; bord, trästolar och ' gen till det elände, som nu övergår d agar.
Breilvid den krokiga tallen vaxa e t t tvättställ.
P 5 väggen finnes en klocka Den, som icke i l i v e t el tt par janinaringar, men dessa se mycket och en liten spegel.
I n t e en kladhängare, e j världen.
s, j ä l v t ser andens uppenbarelse, den si; &amp; tligare ut.
Orsaken a r a t t de haft sina ens en spik a t t hänga sina kläder på.
Hon - rikedomen - som icke i rötter i djup mylla, de ha växt upp under f a r anvisning p % en bädd, lakan och örng&amp;tt m a n n i s k o v ä r d et (allas) funnit gynnsammare förMllanden.
Inga rotskador lämnas henne och s % börjar hon göra sina &amp; n andliga myntfot, varefter alla eller näringsbekymmer ha hindrat dem i förberedelser till nattens vila.
Men j,ust nar.
andliga värden skola beräknas - han växten, utan de ha utvecklat sig harmoniskt.
hon sitter nedhukad framför spegeln och kammar ut sitt har, kommer städerskan anyo O. P-g.
ar icke skickad a t t leda mänskligheten Bara en krokig tall.
En för mycket. '
, I I " " BARNKLADER alla storlekar for (BRRILKIPERIIG fr. o. m, o. PAUL U. BERGSTROMS I, 74 ~ ~ o t t ~ i n g 74 ga~~~~ Största lager av Myheter i O " väigjorda i aossair Prima, reella varor.
Fullstandig Flickor.
Huvudbonader, underkllider o. Skodon.
Billiga, bestamda priser.
.y / - i f
10.
in och förklarar a t t sangen a r upptagen.
Frun har tagit i n on för mycket.
Och frun a r för tillfallet borta.
De andra pensionärerna komma nu intiigan- dr ?.
Det var t v t platssökande flickor fr %n Ostersund, nykomlingar, samt tv % äldre ltvin- nor, som tycktes vara hemma p &amp; stallet.
De tittade medlidsamt p &amp; Agnes: " Var i her- rans namn skulle e t t ensamt fruntimmer t a vägen i Stockholm nattetid B " Så kom städerskan för tredje giingen in.
Hon hade kommit a t t tanka p&amp;, a t t deras ena pensionär en g %ng i miinaden brukade vara borta tre dygn.
Och det var just nu hon skulle vara b o r k.
Men lakan fanns inga till.
den sängen.
Man fick vänta tills frun kom hem.
Under tiden fick Agnes en nggot oklar be- skrivning a v sangens f örra innehavarinna.
Inte var denna precis tokig, men hon var ' &gt;ändå som litet försagdJy; inte var hon vi- dare renlig, men inte precis smutsig heller.
Men hon sminkade sig och pudrade niisin och klädde sig så, a t t hon väckte uppmärksam- het på gatan, det gjorde hon förstas.
Ho- stade gjorde hon ockst, inte s % mycket a t t hon hade lungsot, men troligen luftrörskatarr.
Och s % var hon alldeles genomsjuk a v olyck- lig kärlek och gjorde inte e t t smack om da- garna annat an lag i sangen och läste raff- lande franska översättningar.
Var hon fick pengar ifrån?
Det visste ingen.
Men pen- gar hade hon.
S t gick Agnes fram för a t t t a sin badd i skarsktdande.
På den till ytterlighet smut- siga madrassen marscherade en rad f e t a väggmadamer.
Hon vände madrassen, men p % andra sidan satt .orenligheten i form av stora klumpar och runt om dessa vägglössen, f e t a och frodiga.
Den äldsta a v pensiona- rerna tröstade Agiies med att det blott var " de första natterna som de beto; sedan märkte man deni ej Själv gick hon som hjälpfru i finare hus, hälst utländska diplo- mater och allra helst engelsman.
Tyskar hade så stora fordringar p % arbetskraften.
Agnes kunde inte riktigt för sig klargöra sambandet mellan fruns erfarenheter hos den utländska diplomatien och vagglössen i san- gen, men hon beslöt taga sin Mats ur sko- lan och försvinna.
De andra rådde henne a t t stanna.
Öster- sundsflickorna hade de första natterna bott pii e t t annat privathotell, dar det var mycket sämre och dubbelt s % dyrt.
Hjälpfrun skil- drade de faror hon kunde utsiitta sig för, om hon begav sig ut mitt i natten, och stii- derskan vägrade a t t öppna porten för henne.
U t kom hoii emellertid över bakgarden, och d5 hon en stund senare stod i sin egen lilla trevna kammare, dar allting slien rent och putsat, drog hon en lättnadens suck - hon var tydligen inte lampad a t t göra sociala N o r a S. studier utanför marginalen.
j '.
-- -- MORGONBRIS.
P-.- ---- - - Sot.-dem.
Kvinnornas Central- styrelse: Orilf.
f r u Anna Sterky, R:irr:hw:;:: ta:l 16.
IT.
Sekr. fru Agila östluiid, Irpplnnii?; pat.
61, IT '.
Fall.et miss Cavell.
Med anledning av miss C ';: rc~lin iitt~iing d5i:fiir ritt: IT- Arvika: Fru Lytlia .Jol.~:inss~i:.
F f k l k ~ g a - ' 11011 hailc nicrlgirit, a t t hon !lyst j hitf l i i i s tan 38.
Billeskolm: Fru Gerda LiI,jt~i.ctli.
13il1; ~sholiiis sittiska, franska ovh bt5lgisk:r w l; l:!
?
t ~ l.
i vi;!
; irfiltiiwi,: illa ivriga a t t slut: #.
; i;: tii!
I!
P i i i l.
gruva.
l i l l i ~ ariii6c.rn:i; ~ l ~ ov !i hoii h i i t 1 i i i. '
~ ~!
\.
: ii-,:: .i t Bjuv: Fru IGiroIina h r - - m, X.ro1~11.
on un~lcrliittat f lykttw f rii 11 i-:t-l:~i.1!
:: ': i Baden: F r u Hulila Soriii.
agl.
; t a r iiP111 * *, Deje: Fru Kristiiin TAX.
Eskilstuna: Fru 11th Atl:tiiisson, Sliip;: an T. Fagervik: Fru Siri Sorclcjvist, F:igrsvikwer- kec.
Nen varför dödsstra fLct ai ' t:) rijtt.
i i i, ii Falun: Fru A n m IIetlsti-iiiii, Friiiiilty.
Furulirnd: Emma Silssoii, Hriltailal.
llinanna .opinioiieii iclw l) i:)!!
i i ~ ~ Gällivare: Fru Lisa Sreiisaoii, M.
- 4. m2 utaii över hela dt~n s. k. t !i~ililio- Grbgesberg: Fru Alina Ströiii, Rltins 2:: R. Gävle: Fru Signe Andersson, S. Kunpsg.
27. ade världen (iclre ens!
?pki ii iicl; i;: .- Göteborg: Fröken T h e r e ~ e S,jöberp, Fjiillga- tan 22.
Hälsingborg: F r u I d a Olsson, Sturcg.
14.
Hällaiyd: Fru Eininy Johanssoii, Xtitvik pr Trensum.
Fru Bernhartlina Bengtwoii, Karlshamn: Bryggorna.
Karlstad: F r u Hulda Flood, ILinpgatnn 112.
Karlskoga: Pru Brita Rjöluntl, Hostriil 134.
Kjavlinge: Fröken Betty Soriliii, Storga- tan 20.
Landskrona: F r u Ida Tliuresson, S. Tufarts- 1jii1v ha de hon persoriligxl;: ra r G i !.
gatan 3. iiinga sårade tyskar vid !uii:ftl ', s:;: j;; -- Lesjöfors: Fröken Alice Syströin, Tillasta- n i).
Och slutligeii hade 1iim ':!
h t,, K d en.
iiidande hevis troligen irdw i&lt;iii:::ii?
Lidköping: Fru Anna Svensson, \ ' ennerholms affiir.
Linköping: Fru Agnes Lind.
Tanueforsg.
8.
Lule %: Fru Otilia Vikströin, Tjiirhovsg:~t:iii 9.
Lund: F r u Augusta L ' riilströiii, östs:i U h - tensgatan 19.
Lysekil: Fru S r e a Hallen, S1ILttcii 14, FL C *.
Malmberget: Fru Berta Hagren!
Berggrens gard.
Malmö: Fru Nathilda Persson, Södra Lang- gatan 9. iUorra,hammar: F r u Sigrid Johansson.
Norrköping: Fru Anna Gustafssou, Jlunkgti- tan 4.
Nyköping: Fröken Nathiltla Olsson, F ~ l l i i ~ t r Hus.
Mynashasm: Fru Agnes Baekström, K l l a 9, Kullsta.
OxelG~und: Fru Karin Sorilströni, Box 90.
Persberg: Fru Lydia Siiiis.
Ronneby: Fröken Rebecka Svensson.
Slottsbron: Fru Lotten Jhliii.
iidseende.
Smedjebacken: Fru Hanna Sikström, Folkets Vidare blev man up!
) ~ii~il iivtli * ~ l t h i i Hus.
i.idstÖrtade esekutioiicti, soiii ty:lli- Stockholms Mim.
: Fru Annu Karlsson, aung- ' en företogs iiied si~sltihl sir;; t-i~tl~; irii- frugatan 41 B, 3 tr. Stockholms södra: Fru Hulda Roos, Ramiiiar- et, f ö r att ingen n?
~ t i oliif; itl.
i i i i [I t ~ 1.6- bygatan 15, II.
else till Edith C a v d h fijriiiii i i ~ l w lc i Skattkärr: Fröken N a r t a ITenrikssori, Buste-: unna mnedliinilas.
U ~ l i i o i fiilltltls t l t g i ~ ruil.
P- Sundsvall: Fröken Elin Besgqvist, Follrets 1 okt., och uvriittili.iigtl;!
f ' ijr.siyl-ivli edan kl. 2 fö1j:tiide 1; 1i:f.
!
) c; i iisf riiti;, - Hus.
Trälieborg: Fru Olivia Sortlgren, Arbctrts ingar, som i sist;: 3goi: li !icl:c~t y jt 11.- expedition.
.es av deii amiierikar~slw ~iii~ !is:o~.ii .i UddevaUa: Fru Ada Linil, K:irlsberg 19. i tli * ii sp:iii- BasterBs: Fru Agnes Sötltquiut, Fiskaretor- Irussel med b i s t h d i i ~ c t iir -.
- -.
- -.
.
- - - -.
.
get 3.
Ystad: F r u Sigrid Nöller, Danimgatan 19.
Aby: F r u Elin Nyman, Hosendal.
Ahus: Fru A. Lovén, Eriks-minne.
örebro: Fröken Josefina Ljungström, Bergs- gatan 2-1.
Fernq vists 8 3 Drdningg n. b. och 1 er.
Stort lager av up;.
in- och utl~ndska ngheter i Darnkap.por, Driikter och Kjolar till billiga bestimda priser.
Obs.
l Bestallningsavdelningen.
3915 års I ~ R I kg.
G C B R O D 20 oro, kg.
28 are.
l /, l / &amp; BIMPOR a SPISBR~O.
A.-B.
Sannadals BrBdfabrik, Liljeholmen.
Etabl.
1878. i ~ ~ ~
MORGONBRIS ske ministern darstades, voro frulrt- lösa.
Ännu samma da.g, som domen fiillts, fick den a.n~krilcaiiska legationen efter förfrågan det svaret av det tyslca politiska departementet i Brussel, a t t domen ej avliunnats, och a t t det t r d i - gen sliulle komma att dröja LiinY digrlt dagar, samt a t t underrättelser slcullc oavbrutet liiirinas om processens förlopp.
Sent på ' aftonen, bl.
8.30 samma dag, erfor man eindllertid från annat håll, a t t doinen-var fälld och a t t avrättningeii slrulle ske under- natten.
Amerikanska och spanska legationerna vande sig d &amp; ined eniragna förestiill- ningar till chefcn för i e t politiska de- parteinen.tet von der Lailcken, som först nekade till a t t domen avlrunnats och visade sig förvånad över a t t inan kunde tro det, sedermera förklarade a t t han intet liuiide göra och ' ntt saken tillhörde generalguvernören, baron von.
Bissing, men slutligen gick in på a t t göra en hemställan hos honom.
Denne var emellertid obevelilig, och efter midnatt måste försöket uppgivas.
Ban- ron von der Lanckeii lär t. o. IX hava fällt det uttrycket, a t t " inte ens kej- saren själv kunde inskrida),.
SOM be- kant har sedermera Maximiliaii Har- dens tidskrift " Die Zulrunft ' ' blivit; indragen, emedan han piistatt, a t t hej- saren verkligen velat benåda Chycill, men a t t telegrammet härom kom för sent.
Kanske var det s %l.unda detta ', som var den innersta avsiliteil ined d.en hastiga exekutionen.
Bön i natten.
.
Sakta vandra glittervita stjärnor, morgon vantar bortom österns ' bryn.
Ängens dimma: nattens ljusa tärnor, stiger som en vacker.
dröm mot skyn och i väster sjunker bortom ' mon måneskaran med en sakta ton.
Över ängens blomster rytmiskt sväva Ijusa alvabarn i ljudlös dans: vackra .drömmars mantel nhgra väva,.
1 Redovisning över insand betalning av Morgonbrie kommiseionarer.
April:; tockhoSm: Södra Kvinnokl.
........... s Hulda Roos ...: .. ..;., .......
Yetlsnda: W. O. V. ........................ Iiruna: Kvinnokl ............................ ......................... ilstad:; öderilblje: S.
D.
U.
K.
.................. 3redrijö: 8.
D.
U.
K.
..................... Yorrknping: Kvinnok.1.
.................. b Tex ti1arb.-f. avd. ......... %evsunds, Arbetarekommun ...........: 3ssvik: B.
D.
U.
K.
......................... irvika: K v i n n o k l.
~ .............
..: ...
Maingborg: Kvinnoa ................... qykvarti: S.
D.
U.
K.
.................... 3andviken: S.
D.
U.
K.
............... ?alun: Kvinnokl.
........................... Srvidsjanr Arbetarekommun:.
......... Wpinp: S.
D.
U.
K.
..................... hhy: Kvinnokl.
.............................. ?im Arbet.arekorrimun .................. klalmberget: Kvinnokl.
......... .. i .. .... Stallberg: Helmer Messing .............. ?urulund: Kvinnokl.
..................... .....................; ellivara: Ljuaine: S.
I).
U.
K, ..................... Vlölnlycke: N. O. V. ..................... Jppeala: Skoarb.-förb:a avd. ........... 3illeeholm: Kvinnokl.
..................... B .................. lxelösand: Lysekil: B ..................... Syniishamn: B ..................... Mölndal: N. O. V ........................... 3almetad: S.
D.
U.
K.
.................. Malmö: Kvinnokl.
........................ ........................ Lesjöfors: hrvika: ........................ Bruzaholm: N. O. V. ... ....., .. .......... Broby: W; Norman .....................: .. Jötene: N. O. V. ........................... Kiruna: Kvinnokl.
........................ Jkattkarr: j ........................ Bjuv: ........................ Karlstad: 8 ....................... Revsunds Arbetarekommun ............. 3tockholm: John Bohm, cigarraff ar ... Vilaterils: Kvinnokl.
........................ ........................ Karlekoga: ........................ Lidköping: w Gellivara: ........................ Börkens Arbetarekommun ............... R ' avekvarne Koop.
kvinnogille ......... Marieetad: Engström ...... .. i.
........... Saltsjöbaden: S.
D.
U.
K.
............... Name j6: Svensson ........................... Brometen: Sandell.
.......................... LaxA Koop.
kvinnogille ................... Landskrona: Kvinnokl.
.................. Falkenberg: Greta Svensson ............ Maj: Fagerviksverkm: Kvinnokl.
............ Malmberget: n ............ Naeejö: Svensson ........................... Falun: Kvinnokl.
........................... j - MEJERI AFFAR.- RIKS 114 29..
ALLM.
81 8a BIRKAGATAN 12, KARLBEROSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68.
GAMLA BROQATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BEROSGATAN 3, KUNGSHOLMSGAl ' AN 13.
Norrköping: Kvinnokl.
..................... Karlstad: .................... Stallberg: Helmer.
Messing ............... Viberga: S.
D.
U.
K.
..................... Malmkoping: N. O. V. ..................... Tobo: Söder berg ........................... Fors Arbetarekommun .................... Slottsbron: Kvinnokl.
..................... .................... Furulund: ..................... Lidköping: B ..................... Karlshamn: Lesjofors: s ..................... ..................... Smedjebacken: B Ahus: .....................
Lin köping: B ..................... Eskilstuna: ..................... Nykvarn: S.
D.
U. I1 ...............: ..... Sandviken.
S.
D.
U.
K.
.................. Stockbolm: Anna Olsson .................. Mölndal: N. O. V ........................... Karlskoga: Kvinnokl.
................ .... ..................... Göteborg: - 8 ..................... Luleh: Kiruna: ' .. n ..................... Gielaved: S.
D.
U.
K.
..................... Uppsala: ~kdarb.-förb:~ avd. ............ Eslöv: Elna Bjorklund .......:.
............ Brometen: Nora Sandell .................. Myra: Zetterman ........................... Grangesberg: Kvinnokl.
.............
.
: ... Stockholm: Allm.
Kvinnokl.
............ Fagersta: Vretman ........................ Kvitteras: Stockholm 10 juni 1916.
Morgonbris ' Expedition.
j Kommieeionilrer och organisationer torde taga del av denna förteckning.
I rias @ n:r införas alla som Iiro skyldiga mer an.3 miinader.
andra binda sorgens dystra krans.
Nedanför var blommas rosenknopp fylls av dagg - små tårars parledropp.
/ - Fall en drömmens mantel eller fall en sorgens krans omkring mitt mörka hår!
Giv mig i min dryck av daggkristallen eller ock av smärtsamt gjuten tår!
Giv en r ' os, vars doft gör sjalen hård eller törnetagg från smärtans rosengård l GUSTAV LUNDBERG.
ar det m a r k e som begäres, då ' man önskar ett förstklassigt fotogen-gas-kök.
y det al jer pa3sa till andra fotogen-gas-kök.
Finnas i välEörsedda Järn-, ' Bosättnings- och Kooperativa affjirer.
Obs.!
Fotogenkök av mässing £örtaras ej av rost!
Radius-köken tillv~rkaa endast av massin (i!
bKt !b Belånar Kornharmstorg 61. hteckninsrar.
i Stockholm.
Vasagatan 44, 1 tr. Oppet kl. l 1, 10-3 och 6-8 e. m.
Aktiebolaget M y a Banken Kooperativa Moderskapsskyddet i strafflagen.
Den bekanta norska kvinnosakskvinnar fru Katti Anker-Möller höll i fjol - del var innan de nya norska barnlagarna trHddt i kraft - ett mycket ul) pmarksainniat före drag om nioderskapets frigörelse, son1 seder, iilera publiceracles i ticlskrif ten Saniticlen En del av detta föredrag sysslar speclielli ined det problem, som i dagarna fått stark aktualitet hos oss genon1 de pi9fallanclc stränga domarna i det Sporsénska fosterför drivningsm %let.
Vi relatera har nedan nagra av fru Anker-Möllers synpunkter - om vilka hon I %ngt i f r h ar ensam.
FrainstBen.
de kvinnoläkare, kriminalister och sociologei ha kommit till liknande resultat: Fru Anker-Möller redogör inled- iiiiigsvis för den under tidernas lopp vaxlamde rättsuppfattningen med hän- syn till havandeskapets avbrytande, Enligt den romerska ratten var foster- fördrivning icke straffbar, emedan fostret b.etraktri.des som en del av kvin- nan själv.
Hennes frihet att bestäm, ma Cver det ansågs lika sjalvlrlar som hennes ratt att Gda över sin egen kropp.
Under medeltiden, då kyrlzan ingrcp p % ett avgörande satt aven j den civila lagstiftningen, iil£ördes stränga straffbesta.mme1ser för foster- fördrivning.
Var tids rattsuppfatt- ning gtir däremot a1ltmei-a avgjort i den rilctuingen, att samhället icke har ~iagon ratt till ingripande p$ detta om- ride.
Qetta framgår bl.
a. av den tendens, som gjort sig gällande vid alla strafflagsrevisioner under senare ar, att höja straffet för kvacksalvaruiis- sigt bedriven fosterfördrivning, men samtidigt nedsatta straffet f ö r de be- hand1ad.e kvinnorna.
Samtidigt kan man konstatera, att åklagarmyndighe- ter och domstolar oftare an fErr avsta från bruket av dessa lagbestämmelser.
(I Tyskland synes emellertid sedan världskrigets utbrott en rakt motsatt tendens göra sig gällande.)
I Dan- +mrk har överackuschören prof. Leo- pold Meyer i egenskap av tillkallad s a, ?iunnig vid en strafflagsrevision fi; i-eslagit straff: ...
fullständiga bort- fallande för kvinna som later behandla sig i fosterfördrivningssyfte.
I Schweiz har det socialdemokratiska, partiet för- anstaltat en masspetition för att få detta straff avlägsnat ur schweizisk lag.
T. o. m. i Ryssland har en krimi- nalistkongress med stor majoritet ut- talat sig för fosterf ördrivningsstraf- fets borttagande u r ryska strafflagen.
Fru Aiiker-Möller pivisar, att flera framstående kvinnolakares erfarenheter ge vid handen, att en mängd havande kvinnor utga från den uppfattilingen, att de ha absolut rätt över sia livsfrukt nörelakringennstalterna bevilja fGreiikringar FOLKET (Av k. maj:t sankt ' - d 11 iac.
1914.)
liv.
L .. +dLikring SAMARBETE brand-föreskring p i basta villkor.
Ombud antagas.
borde icke köpa a n a n symaskin Zn Kvinnan motarbetar sitt eget basta ngii hon avrader xannen att teokiin ffiraiik- ring Ib sitt eget el ' sr biiggs rnakcilr~su lir.
P4 grund av mindlia dödlighet ' ii8 krianor lfigre premior i D E I!
6 R E N A D E. Preniicbc- frielse vid ejuk-r m och oiych&amp;tilI nr.
fl.
ST - m Aner.
Sot.-dem.
hinnornas tentralstvrelse: Fru.
i i m a Sterky, Barnhusg, Solidar- Symaskinen, Ordf.: 1 tr. a.
T.
72 90. som k den yppersta i handch av st;; '.
sta fullkomr,ing och ger störs &amp; vaL &amp; Vi bjuda fullaste garanti för att d!
med vArt firmamärke försedda maskb nenia äro ett fabrikat, som p &amp; tekniken!
nuvarande ståndpunkt ar det hagsta som kan uppnås och överträffas icke av nhgot annat fabrikat.
Siirskilt för.
manlig &amp; beWangsvillkor.
SymaskinsaffSeen lti, Korreep.
sakr.
: .&amp;I: Ag &amp; htlrind, I ' pp- landsgat .in 61, 4 tr. A.
' ".
?
': i 20 S6.
SO~.-der.
hinnornas samor~anisations SOLIDAR, Vasagatan sa, STOCKBOLK.
- -- -- - - och a t t de icke Gro medvetna om titt fosterfördrivning iir en k; .iiiiinell haiid- ling samt anför en del moraliska och Stlliras Allm, kvlnnokiubb [8oc.-iiem.]
fysiologislca moinelit, soin bii bestiini .. avhillleo ordinarie mMe Leta mlndagen i mande f ör kviiinanis aiit tuuppfs; ttiiiiig.
varje sa bin ad kl. 8 e. n;.
Rattsuppfattningcii med hiinsyn till Obo.
: Eokd i B? .. mlen, Zolketa Hue.
fosterfördrivniiig maste, anser f i u Aii- Styreken.
--.
- - ker-Möller, .piiverkas sv tie fekti~ som redau föreligga.
Avbrott av haviirrde- skap försiggAr nu efter eol ~ditfstork, Strrckholms sedra kvinnoklubb som skulle ha varit otiinkhai.
i d;.
A-: eec.-dem.)
avhaller ordinarie aammantriide der d &amp; straffbestai~irnelsci.na ko si; ^.
: i:eto onedergen 4 varje m h a d k;.
F i ?.
i i i i till stiind.
Detta.
visii r. a t: stixffi) e- lokalen 3 $s.
Sudra folk st^ ULS.
*! * clscn.
stämmelseriia icktl u p ~ ~ i i sitt h anda- -- ---- mil.
Livet iiirät.tar sig utan hansyii Stockholms Tjanarinneförening till dem.
Det a r ytligt, fortsiitter fru &amp; X., av.qlbller möte l:&amp;a och 3:dje torsdagen i ztt t r o att dcniia föriiridring beror p &amp; vcde manad kl. 8,30 e. ni.
(iitoni juni, juli en förslappad moid, en större njLiP- ocn aug.)
i Folkete Hua G-sal.
Stydsen.
ningslystiiad, b ' egiii.
eftei.
ett makligt x h iiöjesrikt liv.
De iiiiniiid~ fakta Kiruna soos-dem.
kvinnoklubb av- iiro uttryck för vkxandc arlsvarski.insla hailer ordinarie moten 1:sfa och 3:dje milnda- mot att satta barn i vi;, ~frleii, fOr dju- gen i varje manad i F d k e t s Ilils ' !illa eal kl. pare förstilende av att manilislram öde &amp; t#, e. m. j:) urrES~ ?~.
er avhängigt av 3e fö~hiilliinclcn, var-. '
under hon vaser u p p, för.
stöwe k r a ~ på barnets skötscï och ilasiiig cch iive11 Gelliware sso.=drrm.
kvinnoklubb p &amp; en berättigad ovilja friiii kviiiiio~ * - avhåller ordinarie mote 1:eto ucfi 3:dje mhn- nas sida mot att deras kropp ittnyttjzs dagen varje mElnad B 1.
4, ~ t !.
m.
Lokal: Nya Falk@bm Hm.
Sfyrelrrrn.
pi, ett hänsynslöst sitt.
- - - C - Agitera för MORGONBRIS, din EGEN.
I __1 T 1___ Malmbergets soc.=dem.
krinno- klubb avhaller ordinarie mllte atidra o.:h sista mhdagen i varje dinad.
Nya medlemmar hälsae rttlkomna - L - -.
-.
-- - - .Stj / rebr~l.
