# ID: svediakorp-per2417
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,681
# sentences: 968
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


g MORGONBRIS TIDNING, FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1916, A; - B. Arbetames Tryckeri.
.
N:r 6 Juni - l / - P * .numrratiotas#As: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels ar.
Lrjsnummer 10 6re.
II I Redaktion: I 1 -.
SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
L ' NDHAGEN8 JUL ' A STRoMmoLSSQN8 Annonser!
i sista sidorna pris 15 6re pr ?m.
Julec ' Dupré: SOLNEDGANG.
-.
Morgonbrisg expedition o 1916 '
MOLEGONBRIS 2 et också och på alldeles samma satt utta- zts i hvit.
Likaså ha d, g och l fordom ut- alats i dj, gj och l j men liksom h framför och v redan för ett par hundra år sedan i .ttalet fallit bort.
Det finns således intet kal att, då man borttagit det stumma h ramför v, bibehalla de stumma d, g, h och i ramför j.
Stumma konsonanter f örekommer dessutom ndast i ett par enstaka ord: d i äldst, g i norgse, l i karl och viirld.
D % stumma v o-: a l e r icke existerar i svensk skrift (hög- idligt uttal), har man.
därför, om man bort- .ar de stumma d, g, h och 1 framför j och de tumma konsonanterna i nyss citerade fyrc mstaka ord, n&amp;tt fram till en genomgående, ch konsekvent tillämpad stavningsprincip,; om är den viktigaste av alla och lyder: J u &amp; lom hörs, ' när orden uttalas tydligt och en-; taka, betecknas i svensk skrift; stumma oks stav er förekommer ej.
Reformproblemet är i fråga om de stumma juden enkelt, nästan självklart.
Vida sv &amp; rare ställer sig saken beträffande andra stav.
ningsproblem, t. ex. vokalernas stavning.
Sv &amp; righeten a t t har vinna enhetlighet beroi främst därpå, a t t vokalerna 0ft.a uttalas hell dika i olika delar av vårt land.
I stor1 torde det därför vara lämpligt a t t i dessa andra frågor låta en fortsatt debatt klar, Lagga praktiska riktlinjer.
Internationelle prd böra givetvis ej bli föremå.1 för svensk omst avning.
Undertecknade, vars studier i främsta rum met gallt nordiska spr.
och av vilka den en som tidningsman haft tillfälle a t t redan fö sex år sedan i en daglig tidning genomför: ovan nämnda reformer, får därför föresli Eder ärade tidning att, för den händelse del genomfört den Bergska reformen, införa f öl j ande tillaggsref orm: 1.
J-judet stavas med j i ord som förut sta vats med dj, gj, h j och lj.
2.
Stumma konsonanter i orden aldsi morgse, karl och vä:rld bortf aller.
I stavningsfrågan.
Ärade Redaktör!
Vi ha mottagit följande iilägg i en, som vi ju veta, högst viktig fråga.
Av utrym- messkäl ha vi dock nödgats något avkorta innehållet.
Den alltjämt aktuella stavningsf~åga:n har gå senaste tiden f å t t siirskild aktualitet ge- nom det från gammalstavarhåll mot den s. k. Bergska nystavningsreformen riktade an- grepp, som i slutet av förra året omnämndes i prassen.
Dels med anledning härav och dels och främst därför, a t t vi anser tiden vara inne för en utvidgning av denna reform, an- håller vi a t t i Eder tidning f å göra följande inlägg i stavningsdebatten: Talspråket är det levande språket, som ständigt f örändras; skriftens uppgift är att återge vårt tal och våra tankar (vårt tysta tal).
De fordringar, som främst bör stalla!
på skriften, ar därför, a t t den ska vara s$ enkel som möjligt och a t t den samtidigt ST nara som möjligt ska återspegla det taladt ordet.
Alla i vår stavningsfråga sakkunniga d. v. s. alla språkman och skolmän, ar ocksE ense om, a t t stavningen bör göras så praktisli som möjligt.
Det ä r klart, a t t en fullt judenlig skrifl skulle vara allt för opraktisk och därför iclrt bör eftersträvas.
Med en dylik finge v. allt för många tecken, och då.
det svensk: språket ä r splittrat i en mångfald dialektel skulle med en judenlig stavning en skånin, och en dalmas knappast kunna brevväxlz Uppgiften blir a t t med så f å skrivtecken sor möjligt åstadkomma en skrift, så nära sor möjligt ansluten till talad högsvenska.
Den Bergslra stavningsreformen bestod h r vudsakligen i borttagande av vissa stumm jud.
Den påbjöd som bekant, a t t de stumm d i dt, f i f v och h i hv skulle borttagas oc ' a t t v-judet inte längre skulle i vissa fall st; ' ' De soc.-dem.
kvinnornas samorganis ation.
Nagra anteckningar ur arsberat- telsen.
Soc.-dem.
kvinnornas samorganisa- ioii höll hsmöte den 27 april.
Av årsberiittelsen franig&amp;r, att sam- rganisationen vid %r.ets slut har an- Lutna 10 föreningar med tillsammans 25 medlemrnar, således en .ökning ull- .er.
året p % 28 medlemmar; Samorganisationen har hsft en repre- eiitant i den stora kommitté på 50 per- oner från olika delar av landet, som början av året uppvaktade regeringe1:i livsmedels fragan.
Likas5 ha två re- resentanter uppvaktat såväl statens om stadens livsmedelskomin.issioner ned en skrivelse i livsmedels- och bran- lefrågorna.
I börjaii av året tillställdes parti- p p p e i i i stadsfullmäktige det sa ?- i mjölk- och brö.dfrågai1 som sam- rganisationen sande ut vid föregående ~tadsfullmäktigeval; dessutom medsäii- les en resol.ution, med förslag och ön- ikemål i mjölkfrågan, vilken förut an- iagits av ett stort offentligt möte i A- laleii.
Skrivelserna åtföljdes av en an- hållan till gruppen att försöka med.
kommunens hjälp snarast ordna mjölk-.
frågan för Stockholms vidkommande.
Ett stort friluftsmöte har i Folkpar- ken anordnats för freden.
Till freds- Bongressen i Varberg sändes ett om- bud.
Tillsammans med centralstyrel- sen har ett större möte anordnats an- gående fragaii om " kvinnligt värn- plikts % ?.
Likaså hölls möte iiit.
kviii- nodageii.
Möten har dessutom htillits tillsammans med manliga representam ter för fackföreningar för att diskutera frågan om: möjlighe.ten att få kvinnor- na bättre organiserade.
Dessutom ha tvii agitationsmöten h %llits f ör arbeter- skor vid L.
M. Ericssons, ett möte för bokbinderskor samt ett med vagnsstä-, ' sig stava vit utan h men hjärta med.h.
Men Med utmar ' kt högaktning: detta ä r en uppenbar inkonsekvens.
Liksom B i r g e r N e r m a n.
T u r e N e r m a n.
tersson.
Reovisorer Hulda Roos det nu stumma h fordom &amp; talats i hjärta, har .Fil.
d:r.
Fil.
kand., redaktör.
Helena Stålaiider.
och - i Tyvärr måste man saga sig, att den bland Sverges kvinnor, vilka inom ' det tomma nöjeslystnaden, lyxen och njut- egna.
landet ha så många problem ningsbegaret sällan tagit sig s. &amp; extre- som.
ännu vänta på sin lösning.
Det ma uttryck .som under dessa tider, ar inte rätt att de lämna dessa åt skriver " R6stratt för kvinnor " och dumpen, eller %t.
ett fåtal att avgöra, fortsätter: Det ar som hade kvinnor- ty de frågor, som i vår tid stå på dag- na glömt sina medsystrars omätliga li- ordningen, beröra varje individ inom danden, glömt att Europas jord allt.- nationen, och det ar, varje individs jämt dränkes av manniskoblo d,.
och I, plikt att inte utgöra en torr gren på &amp; t krigets fruktansvärda förbannelse samhällstradet utan kanna Sin samhö- ännu trycker sitt insegel på Europa.
righet med det hela.
När skola Sver- p e t fordras en uppryckning.
.
.
aven ges kvinnor nå dit? '
En skandinavisk fredskongress i Stockholm pingstdagarna d. ro, rr och 1 2 juni.
Kongressen kommer att hållas i Odéonsalen., Brunkebergstorg 15, ocn öppnas lördagen d.
10 kl. 5 e.
.m.
Anmälail.
om deltagande sker till S y enska f r eds- och skil jedomsf öreniii- geils byrå, Regeringsgatan 74, Stoclr- hoim,,
Den kommunala social- politiken.
VII.
ies av stor nytta, liksom att kommunen VIII.
Fattig vården.
gar ett vaksamt öga dh det gäller att ikydda hamnarbetarna mot utsugning,, 3 Fattigvardens allmänna organisation: y dar söker man mer an annoratädes ~mläggee i riktning mot större och bar-.
att utnyttja arbetarnas arbetskraft - kraftigare fattigvlirdsdistrikt, effektiv in- utan nödiga garantier.
ipektion och moderna bestammelser om sKornmu,nens allmanna arbeten utfö- nemortsratten.
D ras efter eådan plan, att arbetslösheten Alla kanna vi till hur fattigvarden motverkas, vilket ar en angelägen upp- E. n. ar org&amp;iserad.
I somliga kommu- gift för kommunerna.
Särskilt vid kri- ner kan den vara n&amp; @ SA nar god.
för 3er skola alla de Atgöranden, som avse stt i andra vara rent upprörande usel.
stt bereda arbetslösa sysselsättning, vid- Här ha speciellt kvinnorna ett stort tagas.
Gällande arbetsvillkor må här- arbetsfält där de äro speciellt lämpliga vid icke försämras.
.
Bidrag fr&amp;n de att eätta in sin arbetskraft.
3törre kommunerna till fackföreningarnas G e n o m socialförsäkringens utbyggan- arbetslöshetskassor.
Där så kräves ut- de, genom den offentliga sjukvårdens delas även detta direkta understöd till utveckling samt genom nykterhatsarbe- de arbetslöaa utan att dock denna hajalp bets framsteg bör fattigvhrdens verksam- får antagu karaktär av futtig vård.^ hetsomrade förminskas.
Frdn fattig- Ja, har ar en av kärnpunkterna för vårdelz böra sjukeiården och barnavår- den kommunala - socialpolitiken.
den s t r ä v t avskilj as.^.
Vi veta att kommunerna ha alltid en Ja, det a r ju ett hopp vi alla hysa,.
mängd mer eller mindre brbdskande att den egentliga fattigvArden allt mera arbeten att utföra.
Och vi veta ocksa m % kunna begränsas.
Till en början hur %de styrande&gt; genom entrep~enad- fordra vi att allt vad sjukvård och harria- systemet tillfogat kommunerna ' den stör- vård heter strängt avskiljes frAn fattig- sta skada.
vården sA att medborgarratten ej genom Ofta har man alldeles satt delzna » samröra % kommer i fara.
Detta i gång kommunala arbeten, da det varit krav är desto viktigare som, genom den vida förmanligare abt 14ta dem vara till8 nya rösträttsreformen, fattigvårdsstrecket arbetslösheteperioder intraff a.
Man har skärptes - för att utestänga så många flltt betala entreprenören större summor, som möjligt från valurnorna.
ty det har varit goda arbetstillfällen och Den egentliga fattigvhrden bör indi- han har förstatt att dra nytta därav.
vidualiseras och handhavas utan föröd- Hur oerhört viktigt det ar att kom- mjukande former.
Fattigvardens diskva- - det visar lificerande verkningar på de allmänna munerna ha ~reeervarbeten~ oss just stenhuggarekrisen.
tusental^ medborgerliga rattigheterna upphäves.
idoga arbetare brödlösa!
Deras hustru1 Härbärgen och viirmestugor för husvilla och barn prisgivna &amp; t nöd och eländel och vandrare inriittas.
Har har man kunnat gripa in genom Vårt krav är att alla de förödmju- ' att förma kommuner att i förväg be- ställa gatsten och därigenom få arbete1 kelser, som nu vidlåda fattigvården, m &amp; komma bort, och främst d % den nu i g&amp;ng.
mycket vidsträckta ratt man inom fat-.
Men vi måste aven vara pil det klara med att arbetslönen för detta nödh jalps- tigvarden har, att ' beröva folk deras med- arbete far under inga omstandig hete?
borgarrätt.
Pi se spllren vid varje valtillfiille i understiga de inom fackföreningarna landet.
Det ar massor av folk som uppställda och godkända prislistorna.
stupa just på det skärpta fattigvårds- Även de ' övriga kraven äro av stol stwcket.
betydelse.
Särskilt dh v h fordran pi Kravet pb härbärgens upprättande för understöd dt arbetslösa - utan att dettr far rubriceras shsom 3 fattighjälp s.
Del vandrande är ur rent humanitar syn- ligger något ohyggligt uti att se hu1 punkt ytterst väl befogat.
Ingen, som hogerns representanter, sava1 inom stal rest utomlands, Iran uraktlata att lagga som kommun, diktar och traktar eftei märke till hur olika det är där och att driva arbetarna först och främst och härhemma i fraga om härbärgen för alls övriga kategorier sedan ' in undei vandrande arbetare och med dem lik- fattigvdrden för att beröva dem röst- ställda.
Om värmestugor och väntrum rätten.
Vi ha haft de skamlösaste för.
ar redan förut talat.
Nu Aterstar blott punkt IX p &amp; pro- sök härvidlag.
Och det kräves stor v a grammet och den kommer i nästa num- kenhet frhn var sida att tillbakaslå dem, Kata D-m.
Börja att tänka nu och s &amp; följ oss i mer.
Det ' heter:, Under erkännande av kommunalarbetarnas rätt till organise rad medverkan vid arbetsvillkorens upp- görande skall kommun genom införande av Attatimmarsdag, tillräckligt understöd vid sjukdom och olyckefall, aven At efterlevande, pensionering, semester utan löneavdrag, företrädesrätt för inom kom-.
munen bosatta försörjningspliktige m. m. framträda som mönsterarbetsgivare.
For avgöraride av kommunala arbetstvister användes i största möjliga utsträckning ömsesidigt förliknings- och skiljedom &amp; förfarande.
De kommunala tjänstemän- nens och arbetarnas bostadsbehov till- godoses.~ För var och en som vet vad det be- tyder, att arbetarna genom sina organi- sationer ha medbsstiimmanderätt i alli de frllgor, aom.ang &amp; arbetet m. m., ligger gagnet i v våra krav i denna punkt klart.
Tänk efter hur arbetarnas ställning var före organisationernas bildande - och hur den iir nu!
Och att vi ej förmhtt uträtta mera är deras egen elö- het skuld till!
&gt;Kommunens egna arbeten utföras av kommunerna själva.
I de fall d % entre- prenadsystem likväl förekommer samt vid ingående av leveransavtal bör kom- munen söka infoga bestammelser, som garantera iakttagandet av de med arbe- tareorganisationerna ingångna avtalen och i övrigt stödja arbetarnas kamp för bättre levnadsvill kor.
O bligatorisk offentlig arbetsförmedling.
Kommun medverkar vid uppgörandet av arbetsvillkoren vid hamnarna ocb övervakar deras iakt.tagande.
B Vi fordra först av allt att kommunene egna arbeten skola utföras av kommu- nen själv.
Dels kan kommunen bättre ordna arbeten pil de tider, som bas1 lämpa sig, dels blir man befriad fran det sli skadliga entreprenadsystemet.
Eo verklig fara för alla parter.
Ni vet hur det g %r till.
Ett arbetf utbjudes D yh entreprenad till den minsi bjudander.
Entreprenörerna b juda un.
der, varann för att komma At.
arbetet och slutresultatet blir i. de flesta fall -- ett uselt fuskarbete och lurade arbe- tare.
Dessa entreprenörer ligga ofta i maskopi med s vederbörande.
och kom- munerna ha förlorat oerhört ph ' detta genomruttna entreprenadsystem.
Kravet p i arbetsförmedling är likale- var kamp! '
, '
- M O E C G O N B R - I - S - --- barn.
Det nya fiirsle jet till harnavirds- Min Grandernas sang, ni griindernas bleka barn, A kvinnodagen i Sver ge.
den 9 april 1916 antogs denna resolu- som hopplöst langta till sol.
och ljus tion: och spinna drömmrims purpurgarn Kvinnor, samlade till möte å svenska (Forts.) soc.-dem.
kvinnodagen 1916, uttala var Den i förra numret gjorda redogö- omkring de gr6a och kalls hus!
int.ensiva önskan om ett snart slut p5 relsen f ör de nya lagarnas innebörd m8,- Jag ser er.
vaudra bland idel sten det avskyvärda m5nniskomöi.dande ste kompletteras med redogörelseil för kriget, som nu på andra året härjar en förordning som upphafts och en lag med feherglans ini ögonvrh.
Europa.
Vi kanna den djupaste sorg som borde blivit, men icke kommit till.
Ni tri till blommor p0 flkerren, över dc lidanden, som genom kriget Moders ratt a t t v a r a d5r f %glar sjunga om sol och v k.
åsamkas mlinskligheteii, främst kvin- o k a n d u p p h a v e s.
Denna för- ordning av 1798 har tillkommit i ay- Jag ser, ni Iiingta i trhad djup sikt att förekomma barnamord och in- oandligt lsngt ifr:in griinder gr &amp; wbar att moderiis namn icke slzullc: till sjö och dal och till fjällets stup, upptagas i kyrkoböckerna, om hon s5 diir .friska vindar bland träden g&amp;.
onskade.
Barnet antecknades, s,2so.ri.i fött av okänd moder.
Det har länge N i langta fjärran till s o l och ljus, ansetts uppenbart att.
detta innebure som giva blekaste kinder färg - ett intrång ' på barnets ratt att 1 ~ - u a n ~ få veta, vem som vore dess moder.
Den- men liingtan kva~es, av jkttehus, na s.
B. ratt för modern och denna orätt som skymma synen mot sagans berg.
för barnet har tillämpats i kanske hög re grad an man föreställer sig.
Ur Ni bli sd bleka, bli skuggor blott, statistiken häröver nia namnas, at,t de bli 18tta spiinor p$ livets ström - okända mödrari1a.s antal 1908-1911 och det, ni drömde om sagans slott, .var 3,850, motsvarande 5.49 av samt- förblir fih alltid blott fager dröm.
liga mödrar med barn utom aktenska- pet.
Vid 1906 års riksdag väckte P.
O, om jag kunde ge all % ljus Persson i Österby motion om upphavari- och kunde bryta er bojas tviing, de av ratt för moder att vara okänd.
jag skulle offra i stormens brus Utredning härom begärdes av riksda- gen samt, med anledning av Rydén?
för er min sallhet min tro, inin sang!
Gusf a v L un d6erg.
motion, aven om möjligheten för bar11 att erhålla kännedom om sin fader.
Detta senare har.
ju även iakttagits i att fil införd en bestämd, förordning det nya förslaget, då ett efterfors- om att faderns namn, dar det ar kon- kande genom barnavårdsmansinstitu- staterat, skall införas i kyrkoboken och tion skall ske på ett effektivare satt.
att meddelande härom skall, göras av Aven f öreslås värj emålsedens avskaf- rätten eller barnav5rdsman till kyrko- fande och införande av fyllnadsed, d. bokf öringen.
v. s. att domstolen har rattighet att, A r v s r ä t t e f t e r f a d e r f ö - ålägga eden den som är mest trovardig.
r e s l ' å s i c k e f ö r u t o m a l r - Vis- Emellertid kan det från kviiinans f ör- t e n s k a p e t f ö t t b a r n.
sörjningssynpunkt sett i m.ånga f ali serligen är ju mellan rika och fattiga.
vara nödvändigt att det icke blir all- fäder likhet inför lagen i s % måtto ge- mänt kant att hon har barn.
önskvärt nomf örd att f aderskapet skall " efterf or- är ju därför att tillämpningen bleve skas och ådömt bidrag på ratetslig vag sådan att moderns namn finnes i kyrko- uttagas ' om det icke sker godvilligt.
boken, men att den myndighet, om det Men olikhet r&amp;der på så satt ' att den nu blir bariiav !~rdsiiamnd eller riagon fattige barnafadern blir efterklämd på annan, som skall moi; t.aga anmälan om sin omtåligaste punkt, nämligen att barnets f ödelse, ej har rattighet att man kan uttaga det ådömda beloppet yppa hennes ngmn om ho11 förklarar att ur hans .klena arbetsförtjänst (detta hon på grund av sitt levebröd måste undgår den burgnare, som har lättare hemlighålla moderskapet.
Det.
bör att betala), medan däremot den för- därför ännu en gång påpekas huru vik- mögiie icke behöver kanna sin ömtåli- tigt det %r vilken administrativ form gaste stallning.
hotad - arvet.
Om denna fråga kommer antagligen barnavårdsnämnds och barnavards- att bliva heta debatter, och klamparna mans, verksamhet skola f å. Flyttnings- betyget behöver enligt nu gällande re- för arvsrätten efter fader komma an- gel icke röja modern.
En sarskil.cl be- tagligen att enas om ' den reservatioii stämmelse därom i kyrkoskrivningsför- som föreligger till lagberedningens för- ordningen torde det dock vara nöd- slag från hovratt.sr&amp;det Tiselius.
Han vändigt att f &amp; tillagt.
Men är det då säger: " Den ekonomiska betydelsen av de fortfarande en skam att få barn utom äktenskapet?
frågar någon.
Visserli- utomäktenskapliga barnens arvsrätt ef- gen icke, om föräldrarna göra allt vad ter .fader bör icke överskattas.
Un- de kunna för barnet.
Men s % Xange dersökningar, som företagits i andra kvinnor g &amp; miste om ' platser av denna länder, synas giva vid handen, att, fä- orsak måste deras försörjningsmö jlig- derna till barn utom äktenskap mera sällan, %n man i allmänhet förmodar, heter skyddas.
ö r att fadern skall st % i samma hava sadan stallning, att de kunna an- ställning till barnet som modern i tagas komma att efterlamna avsevärt kyrkoböckerna, är det iiven niidvändigt arv.
Ifraga om de omedelbara prak- ', norna och barnen i de krigförande lan- derna.
ICvirmoriia äro utan skuld till krigets utbrott, deras röst tilläts icke att höras i de rådslag, som satte Europa i brand, och dock veta vi, att dessa som kvinnor och mödrar få lida mång- dubbelt inför nationernas hätska, an- svarslösa scjnderrivande av .varandra.
Kvinnorna avsky livsf örödaren kriget.
Därför fordra vi: Bort med befogen- het för ett maktägande fåtal att kasta folken in i fljrödande krig!
Må folken ha ratt att bestämma över sitt eget öde!
Medborgarrätt åt kvinnorna!
Ur tidens kaos hägrar för oss arbetare- kvinnor hoppet om en framtid, byggd på socialismens bärande idé, på solida- riteten mä.nniskorna emellan, lika ratt och ansvar för man och kvinna ifråga om statens och samhällets alla angelä- genheter.
För denna framtid arbeta vi.
- tiska verkningarna har utaii tvivel den.
.
skärpning av föräldrarnas uiideshålls-.
skyldighet, som föreliggande lagför- slag ignefattar, långt större betydelse an inf öraiidet av arvsrätt efter f ader.
Men denna ratt är av största vikt i so- cialt och etiskt hänseende.
Den om- ständigheten, att de utomaktenskapli- ga barnen i likhet med barn i akten- skap aga arvsrätt efter båda föräldrar- na, måste bidraga till att så sm %ningoni.
utplåna den skamfläck, som i mångas ögon häftar vid dessa barn och som, utan deras eget förvållande, åsamkar dem lidande och sociala nackdelar.
Ge- nom arvsrätten fastslås aven, så kraf- tigt som på lagstiftningens vag kan ske, faderns samband med och ansvar för barnet.
0m; den dag som ar, mån- ga fader utan blygsel göra allt f ö ~ att undandraga sig sin lagliga un-.
derhållsskyldighet samt de laglydiga nästan utan undantag anse sig uppfyl- la all rattf-ärdighet mot barnet genom att betala stadgat.
underhållsbidrag, så kan skulden härför i icke ringa grad le.das tillbaka till 1734 års lagstiftning, vilken av skäl, som numera ingen torde vilja ilberopa., bestiimde de utomakten- skapliga barnens rättigheter till ett mi- nimum.
Därest lagstiftaren nu erkan ' - ner de utomäktenskapliga barnens rat t till arv efter fader, kan detta väntas efter hand medföra en höjning av kan- slan f ör f aderskapets f örpliktelser och sålunda bef ram j a den allmänna sedlig- heten.
Detta erkännande.
ar därför icke blott en gärd av rättvisa %t dessa av lagstiftningen s &amp; länge f örsummade barn, det är ock en f ö r samhället i dess helhet gagnelig atgärd. "
.
.
Anna Lindhagen.
, '
MORGONBRIS Om kamratskap 0th kvini~iighet kåserar, med anledning av norskr kvinnliga studentkör-besöket i Stock holm, en kvinnlig medarbetare, Clemen tine, i Dagens Nyheter och skrivei bland annat:.
" Jag träffade de norska studentskor na häromdagen och lade, som naturlig1 var, särskilt märke till deras ledarinna pofessorn i zoologi vid Kistiania uni.
versitet Kristine Bonnevie.
Nar jag såg hennes glada, ' fryntliga fysionomi mötte den frimodiga blicken ur hennec ögon, kände hur hela hennes vasen an.
dades trygg harmoni, gingo mina tan- kar alldeles automatiskt till en svensk kvinna i en i viss mån motsvarandc stallning, vår första kvinnliga akadc- miker, docenten i civilrätt vid Uppsala universitet Elsa.
Eschelsson, nu död, som bekant.
Och jag mindes det drag av inåtvänd bitterhet, som låg över hennes skarpa, intelligenta ansikte, det intryck hon gav .att vara en människa som.
fått kampa sig fram genom oav- brutet motstånd, det nästan förpinade över den slutna, bestämda munnen. "
Fru Clem entine a r nog inte den för- sta svenska kvinna, som gj ' ort liknande iakttagelser eller jämförelser.
J a g minns så val till exempel.
en epi- sod, det var midsommarafton 1911 på, tåget Stockholm-Kristiania.
Det ha- de varit den stora kvinnokongressen i Stockholm, och några norska delege- rade voro på vag hem.
Vi konlmo i samspr %k, som man så lätt gör på tåg.
, Naturligtvis kom samtalet först in på, rösträtt och kvinnosak.
Och jag minns särskilt att P e n n s k a f t e t (boken) fick kritik.
Ratt så orättvis förresten, syntes det mig, eftersom man utgick ' ifrån, att boken skulle ha helt andra: och större uppgifter an f örfattarinnan s jalv säkerligen avsett.
Emellertid, till vårt sällskap slöt sig sedan oclrså en kvinnlig journalist, som tydligen både läste och tänkte över ett.
föredrag hon dagen därpå skulle hålla.
Vi ' reste med nattåg.
.
Det unga, i form vackra ansiktet, var fullt av små rynkor i pannan och kring ögonen, och munnen hade haturligtvis sitt förgrämda drag.
Det var först 11ä.r hon började tala och log nied ögon och mun på en gång, som det skall vara.
soni man riktigt såg hur ung hoii, var - 24 år.
.
Men då upphov en gamm.al, fin nor- ska sin vackra röst och sade: Jag för- står inte, varför ni svenskor, som ar- beta för vår sak, se så gamla, så tung- sinta ut, med era unga år.
Se på oss - vi äro gamla, men se unga ut.
Det har saken gjort oss!
Och blicken mötte vår, skälmsk och god.
J a g hade hört de orden förr, av e11 danska i Sverge - och värmts av sam- ma blick.
Säkert ar det inte så, att våra skan- dinaviska systrar äro oss så överla.gsna i att ' bara motigheter och förargelser.
D e t pundet ar nu sannerligen inte s &amp; ' 5 -- Förvarskvall.
Vid fönsterbåge av god gotik jag drojer.
i drömmars rus.
- Se, himlen spänner en solblå j %k över mörka och skymmande hus och rymden darrar av $röd masik i kvällningens tr6tt.a sus.
Mitt hjärtas portar öppna stå, mina tankar gå villsam färd som cirrusrnoh över himlens blå.
Hav tack, o liv, för den skönhetsgärt du ger eftev vinterns g r å då over vår gamla och trötta värlt i vårljus stjarnorna g &amp;!
Gustav Åström.
generellt utdelat, att någon nation son sådan kan skryta med att aga det.
Nej, frågan ligger på ett annat plan Och för att förstå något, bör man ge.
nast satta sig her och lata sina tankar stilla vila på den svenske genomsn:itts- mannen, hans ansikte, min och gester, då orden rösträtt eller kvinnosak n.äm.
nes.
Sannerligen, man kan bli ful - j b %de ansikte och mun för mindre.
Men låge saken bara så enkelt, s3 vore det val Kndå antagligt, att hans bornerade och okunniga syn på saken ej skulle sa stor verkan kunna åstad- komma, s % bräcklig eller s jalvf örnekan- de ar sanenrligen ej den svenska sani- hiillsreformerande kvinnan, henne till heder.
Men f ördomarna, antipatierna, l e- d a ii över detta, att kvinnosak över huvud kommit i11 i politiken, att kvin- norna överhuvud fordra att få tillfälle till anstiindig f örsörjning utom äk- tenskapet, spåras längre och högre) ch Siveii d j u p a r e i11 i svenskt iasen, i svensk tradition, i svenskt; ankaatt:.
Och - därfD~.
ar det, som let.
blir så.
bekliimmande.
h a r.
hos, ss; Det ar inte bara det,.
att våra norska, finska, danska systrar re.dan i a s h politiska niedborgarriitt sig till- ?rkand - det vore aldrig m e n i 11- g e n att har i landet ' ge oss vår, om gan inte till sist bleve tvingad.
Ty dit- nan går det 1i.aturligtvis en gång.
Det ir inte bara bland högern, var viss dar- m, som ju har s i n a skal att arbeta ?mot, som oviljan mot reformer åt oss jehärskar; var viss att månget liberalt) ch socialistiskt hjärta också är långt .från oss.
Men kravet står ju på pro-; rammet och man ar naturligtvis lojal.
Sadant känns i luften och följden dir bara den, att arbetet; d % också för: lem, som inte kunna uppge ett solklart iättskrav, blir o n ö d i g t tungt och ivsförbittrande. '
Allt motstånd, ja hån irån verkliga motståndare, vad gör dct - ingenting!
Men från meningsfi:än- ler i princip - om samhällets naturnöd- ~ändiga demokratisering - då blir det il1 förgiftade pilar.
Och d e satta närken.
J..
S. '
' 0-12.
,, ' ' ' De olika arbetslherna v d i arme- leveranser.
Soc.-dem.
Kvinnornas Centralstyrelses skrivelse föranleder undersökning.
På hösten 1914 fingo vi genom den omfattande mobiliseringen aven inom våra landamären en personligare kan- ning a v att kriget rasade i Europa.
Inom militären blev inventering av kla- desf örråden, ty inför det ovissa måste naturligtvis ses till, att utrustning fanns.
.
Arméleveranserna kommo ut i gan- ska stor mängd p &amp; arbetsmarknaden och vid den till.fälliga stagnationen, som inträdde inom.
affärsverksamheten, mottogos dessa arbeten garn ' a aven a v.
firmor, som inte annars förf ardiga skjortor, kalsonger, ylletröjor o. s. v. Ganska snart börjades dock rätt all- mänt talas om de mycket olika arbets- priser,.
som förekommo f ör samma per- sedlar av ' dessa arbeten.
S o c.
- d e m.
Kvinnornas Centralsty- r e 1 s e utlyste d % ett möte för att ut- röna, om fog för de påståenden, som kommo oss tillha~ida, var tillfinnan- des.
.
De uppgifter, scm liimnades vid mö- tet, visade också att arbetslönerna voro mycket olika, varför, det ans %gs nödigt.
göra en hemstallan om undersökning €ör att möjligen ändringar till det bättre skulle kunna ske.
Den skri- velse, som av Soc.-Dem.
Kvinnornas 2eiitralstyrelse överlämnades till f i- nansministern, blev aven omedelbart remitterad till socialstyrelsen, vilken Föranstaltade om utredning i ärendet, som nu är verkställd och föreligger i tryck.
Dar finner.
man tillfullo konstaterat le11 anarki, som varit rådande angåen- le arbetslöner 5 dessa arbeten.
Undersökningen omfattar cirka 339 .everanser, som glilla såväl från armé- iörvaltningen som intendenturförrb- len ' i Karlsborg och Boden som från.
mppförband.
Arbetet har fullgjorts? % olika platser i landet och kommer L08 leveranser på Stockholm, 56 Borås, 35 Göteborg, 17 Malmö o. s. v. Angående arbetslönerna så få vi aii- iöra, vad som i berättelsen.
sages: ' Av utredningen framgår vidare, iurusom mellanhänderna i regel fördy- * a varorna, utan att arbetslönerna steg- las - snarare kan sagas, att arbetslö- ierna, dar leveranserna passerat mel- anhander, hålla sig å den lägre delen IV löneskalan.
Beträffande arbetslö- ierna visar utredningen vidare en stor rariation i ackordspriserna, vilka för !n viss vara växlat mellan 12 och 46 ire pr styck, och därjämte att, oaktat nedelarbetslönen f ör samma vara ut- rjorde 21 öre, e j mindre än 409 av de i89 med ifrågavarande tillverkning ysselsatta hemarbeterskorna haft en (Forts. sid. 10).
Théodore Rousseau: I SKOGSBRYNET.
Till de dömda.
- Det har varit så hiinliga majdagar.
Det ' ar sommar snart.
De dömda, de som ville göra en kraftig iilsats för att.
förhindra vårt indragande i ett van- vettigt krig, de f % icke halsa somm.a.ren viilkommeii.
Det ar icke bara sorg, eii standig sorg som fyll &amp; oss.
Det ar oclisa en skamkänsla.
De sitta fängs- lade för oss.
De lida för oss, för att vi skulle hava fred.
En skamkänsla fyl- ler oss, att vi icke kriiina hjälpa dem.
Vara dömda, de hava gått iii i mar- tyïemas l h g a leder, som dessa förf ar- liga Itrigs&amp;r utöknt såsom aldrig till- förene.
Det är miljoner av stackars .soldater i skyttegravarna och i de vil- daste hetsigaste bataljer.
Det ar sa- kert också skjutiia för att de ej velat g5 med.
Det ar fånglägrens alla suc- kands offer.
Det är de till Sibirien förvisade.
Det gr döende dar ute i de krigförande länderna av alla de slag.
Det a.
]: Liebknecht, Tysklands heders upprattare, en sann patriot i fängelse.
Det ar de vara.
Vad skall koinmo efter deniia f a:saiis- fulla reaktionstid?
Slöhet under f örtrycket, f attigdom och det förtvivlade medvetandet att ïeaktioiieii har makten?
Eller en förtröstansfull och segare kamplust ä11 någonsin?
A.: L.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
ar det onda och måste bort.
De peka på de otaliga offren, döda och lemla- stade, på miljarderna i guld som öds- lats bara p &amp; mordverktyg, på all materiell förödelse: Ve, o, ve, ropa de.
K r i g e t skall .bort.
Vi hålla inte med någon - kriget är det onda; vi vilja blott ha fred!
Ned med v a p ii e 11!
Ja, dylikt har verkligen kun.nat ytt- ras offentligt i vår tid - och den som sagt d e t, h a n sitter ' inte på häkte - långt därifrån!
- Men vad vjirre är, än att slikt det har också.rea- Men kriget a r ingalunda det enda liserats: dessa kristna armenier, som onda.
- och om även skyttegravarna g e n e r a d e de tyska och turkisk-mu- £rån dag till annan tömdes och vapnen hamedanska storhetsplanerna, dem har lades ner, tror man då att världen en- man verkligen jagat fr %n hus och hem, samt därför bleve lycklig igen?
Nej - otaliga av dem har man j a g a t i d ö- den bleve inte lycklig i g e 11,: helt en- d e n!
Det har skett nu, detta år.
Bel- kelt därf ör att den inte var lycklig f ör- giens massakrer ha varit en barnlek ut: världskampen, som pågick redau mot vad som lär passerat där borta, £öre 1914 års krigsutbrott var inte min- d ä r i f d n ropens eko tyvärr ha s % långt dre hemsk, d.ärför den ägde rum till vårt öra.
.
.
utan kanondån.
Milj oner människor Det var Frankrike och England som levde i absolut osäkerhetstillstånd och hindrade turkarna att redan för på svaltgriinsen.
De lemlästades inte c:a 15 år sedan utrota armenierna - på slagfalteii, men de måste vägra sina men nu ha dessa makter, som vi veta, barn bröd.
De civiliserade ländernas inte mer någon talan därborta, och rät- proletärer förde en tillvaro, som inte ten, såväl som den mänskliga känslan, var ett spår tryggare för morgondage ' n an afrikanska negerstammars.
äro maktlösa.
Hur skulle vi inte genomsyras av den Vem kan stiga fram och java detta?
bittras,te harm., av den mest brännande Var finnas de redliga och dugliga arbe- indignation med de exempel på v % !.d tare i Europa, som med verklig sanno- och orättfärdighet för ögonen, som jag likhet kunna v e t a, att inte blott de har anfört - så otaliga andra att för- ras ålderdom, men t. o. m. endast de- tiga!
ras nästa arbetssäsong äro tryggade, Ibland förefaller det mig som om och att de aldrig skola behöva bli be- m %nga av våra fred.svänner inte alltid roende av nådegåvor från människor, tillräckligt uppehölle sig vid den sidan vilka inte äro hederligare, bättre ellcr av fr %gaii om krig och frid - rattsfra- mer begåvade än de själva?
gan framför allt.
E; person,, som besökt invalidtrans- De säga: k r i g e t s o m s å d a n t porterna genom vårt land och där obe- &amp; tt '.
a MORGONBRIS 7.
Theodore Rousseau: EKARNE.
p - märkt åhört samtal mellan de olyckli- ga, har berättat för mig vad han er- tappade flera av dem med att tala om.
- Nu har jag mist en arm, ett ben, En av allt Sverges fredsälskande och båda benen, sade den ene eller den an- - öliskande folk länge efterlängtad och dre.
Eller: nu a r jag blind, nu ar jag välbehövlig skrapa åt herrar krigsak- lam.
.
.
Men, och har kommer det för- tivister bestods dem den 17 maj.
Exe- skräckliga: kutor var, glädjande att anteckna, ut-.
- Nu ar jag åtminstone försörjd till rilresminister W allenberg.
Må vi nu döddagar.
bara i fortsättningen också f &amp; glädjen Intet ord, ingen skildring, ingen bild att kanna oss relativt trygga.
från kriget har tyckts mig hemskare Att Steffen lär ha verkak ganska an detta.
För dessa unga, i går sunda ' rumpehuggen " ar.
honom val unnat.
och arbetsföra människor syntes det en Och alla hans krigs:politiska vänner.
l y c k a, att de för all framtid berövats Efter detta f %r: man val anda iiitc möjligheten att njuta en normal mail- tro, att y %r regering innerst inne vill niskas liv - ty de sluppo, som d.et nu kriget för oss; i varje fall tycks den blivit, %tminstone risken att kanske en ha fuiinit sig i att r a t t avlyssna den dag behöva svälta ihjäl ...
verkliga svenska folkvil- Tank igenom detta!
j a 11, och det bör ju lova.
nagot.
Om Och bakom detta ligger o r a t t f a r- det sedan naturligtvis ar mycket för- d i g h e t e n s regemente i världen, del?
argligt för dem, som har heninia föra orättfärdighet, som tillåter att en so- T y s k l a n d s s a k.
cial klass i allt .har det oandligt s " amre än en annan; den orättfärdighet) som f ö r att det är ett vapen för skamliga lika sorglöst tilliiter att en nation slår och orattf iirdiga begär till - vi kunna en annan .i järn.
Det onda a r intie ku- ju kalla det: grnnnens portmonnä!
lor och krut, zeppelinare och giftbom- Grannens klädnad, hus och hem.
.ber, men mänskligheteas låga stånd- Man förstar helt säkert, att jag har punkt i sättet att se p % vad som ar ratt talar om anfalls- och.
erövringskrig.
Att och billigt.
Trodde sig ingen ha ratt.
ett folk försvarar sig, ja, med näbbar till vinning p å a n d r a s b e k o s t- och klor, likaväl som iii eller jag skulle n a d, skulle samhällena inte förete s % försvara oss, om rövare trängde in i bjärta motsättningar mellan makt och våra hem och missfirmade våza barn, nöd, och skulle inte ' heller krigen - det kan aldrig klandras.
Det ar i detta medel till vinning staterna emel- a n f a l l e t, i själva vinningsbegärets lan - ifrågakomma.
tanke, som krigets skam ligger.
Kriget är en skam, inte blott dar- (Forts.) för, att oskyldigt blod flyter, men d ä r- En bemärkelsedag,, '.
Hymn.
Företal till Det glömda landet av Martin Koch.
Var såg jag dig?
Var liirde jag k i i l l l ~ dig, att du blev mig så kik?
.
Jag vaknade till liv - och visste att du fanns.
Jag hörde din nzodersstam- ma i mitt barna.hjärta.
J a g såg dig, alskade, och aterf ann dig runt omkring mig, i markens, jordens, bergens, sko-.
garnas och vattnens liv.
Så kände jag igen dig, ty så gömdes du i djupet av min sjal likt döda faders arv och liein- ligt givna minne.
Det var m i n fröjd., att vart jag gick, jag átersåg dig le- vande, min dröm, som om jag sett dig förr just så, som om i tusen år mir?
ande bott i detta &amp; mcl.
av sten och möda, skog och.
mörker, vida vatten, sommarglails och vivangsdoft och har- lig, stålfast mandom, lagfäst ratt och plikt, solm.ogeii frihet.
Jag var i alla mina dar en fattig man.
Men likt en ädling av förgångna släkters blod j ag bar mitt adelsmärke under slitna tröjan: jag var sveiislr.
Ja, kladd i nötta arbetskläder lärdc jag mig älska dig, och tyngd till jorden av en dagslång, smutsig möda jag ana- de inom mig, oklart an, din andes skönhet och ss %g dig som i fjärran - Sverge!
mor, min- mor, furstinna bland folken!
Sånger s jöngo, toner lyfte sig med örnaxingars brus och bilder vindade, niän, kvinnor ur f olklandeta djup, de tågade i stormig färd förbi min syn.
Blekt tindrar vårens solguld.
8 P - över isig mark - så lyste, Sverge, jämt .hjälpa, med vapen sen.
.Den dar ej git- för mig ditt iiainn i frostigt karva, stolta ter bara fullgott ansvar som svensk vapenfarger.
Så älskade jag dig, som man, han dömes ärelös till träl och stallarsveiiiien, gömd och glömd i slot- miste fri mans ratt och stolta.
plikt.
tets smutsigt mörka.
hörn, sin har- Och den som trolös bryter ' folkets skarinna alskar, obemärkt och ödmjuk svurna trygghet, han dömes biltog av och försagd, men fylld av eld och ju- de gamles lag.
Varg skall han vara att vraka och bel i sitt hjärta, stolt som en kung i all siii fattigdom att vara född åt dig, vräkt så vida som män vidast vargar till samma språk, till samma minnen vraka, kristne man kyrkor söka, hedne under st järnblank himmel, till samma man hov blota, eld brinner, jord gror, morgonljusa, solbeglansta hopp för %r barn kallar på moder, moder ger barn mat, man eld tanda, skepp skrida, sköl- som stunda.
.
Men du ar ensam nu, min drottning, dar blanka, sol skiner, snö faller, finne inor och kära, skydd, övergiven av de löper på skidor, fura vaxer, falk flyger iidlingar, som s t a d i g t larmat kring vårlångan dag nar bör står honom ratt din tron i högljudd iver att tilljubla under båda vingar, himmel välver sig, jord.
är bygd, vind tjuter, vaiten falla dig sin hyllning.
Nej, nej - jag stiger inte fram.
för till sjö, karlar korn ' så; han skall fjar-.
dig i denna stund att .slita ner dig från nas fråm kyrkor och kristne man, Guds din höga tron och sliipa dig kring hus och mans boningar, fjarnas.
från vagariia att du må ge mig guld och vart hem utom helve.tet.
Om dina barn an vandre skilda va- ära!
Nej, drottiiing, nej - men allt- för bittert ensaam ar du i din pröv- gar, och söner av din djärva krigarande nings stund.
Nar.
dina riddersman nu an söke äventyrens glans i framlings- bara franilingsfolkens färger och stain- land, nar varnad hemfrid, Sverge, ar i alla ma mödosamt på frarnlingsspråk sin vad främst du kräver -.
~ samlas hyllning åt de harskare, som synas kring din höga tron den dag du för allt och alla.
Vad mäktigare nu an du - nar dina spå- ditt eget liv man läsa falskt i offerröken och locka mångas sinnen nu i stormen glömt och dig besudla nu ditt namn med oratt- mångas hjärta11 under tystnad gömt, färdig garning och mana dig till lego- det skall för dig till slut dock uppen- t janst.
i framlingsvaldens harar, att baras: du ar en outplånlig kärleks dina egna pansarkladda sagor planes härskarinna,.
mångtuseiistamm:igt hyl- ut och dina sånger, djupt ur skogars lad.
och vid rika strängars kopparklang orgelbrus, förtone - d %, Sverge, kara, och silver1 jud bes jungen - eller hem- kommer f attigf olkets stund, då kom- ligt älskad, Sverge, saknad nar du ma barnen utan hem och eget, de ar- glömde dina armods barn, sja1.v halvt betsslitna, armodsgrå, till dig, att h.ylla förgäten eller bittert övergiven, änt- dig med enkla svenslia ord och varna " ligt aterfunnen, äntligt åt oss alla vun- dig med ärligt valkade och hårda nä- lien, antligt levande p8 nytt i varje droppe av vårt hjärteblod - som om i var.
e Att ingen främling kranka, ingen tusen år vår ande bott i detta land av kraiikiiing tåla s j alv, nr landsallman- sten och möda, skog och mörker, vida nings lag.
Var stridför man har plikt vatten, sommarglans och vivangsdoft att styrka och bekräfta lagen med vett och härlig, stålf ast mandom, lagfäst så långt han kali och vett må kunna ratt och plikt, solmogen frihet.
Litteratur.
M a r t i n K o c h: Det glömda lan- det.
Svenska andelsförlaget, kr.
1: 50.
1 I I i En djup fosterlandskärlek kan sat.- tas som motto över denna bok, en skarp kritik av al~tivismeii likaså.
Inledningen hava; vi i sin helhet in- tagit i detta nummer.
Den a.r cin hymn till Sverge, vilken i sin styrka, i sin poetiska form uttrycker på ett mas- terligt satt vad vi kanna.
Säkerligen ar den ' månge:n, som anser att Martin Kochs hymn för tanken till Heiden- stams " Sverige ".
He.idenstams hymn ar kortare, enklare utsagd - detta blir alltid en styrka.
Därför förblir den också främst.
Men Kochs hymn ar lika högstämd, lika, ursvensk, lika fram- vuxen ur känslan f ör naturen, fast kladd.
i en ordrikare, mer utsmyckad form.
Men i politiska ting iiro de båda hymnförfattarna så mycket mer olika.
1 9 1 4 å r s i d 6 e r heter första ka- pitlet.
Dar går författaren till ratta med denna maktlara som nu predikas SS.
brutalt, att man ju .i början hade svårt tro sina ögon och öron nar den först kom fram i tal och skrift.
~ a r d a n e l e l r n a ar ett annal, kapitel.
Det ar ett samtal mellan för- fattareii och en hans vän.
E t t samtal mellan en svensk, som tycker det egent- ligen bör kallnas befriand.e för sven- skarna att ryssarna söka sig vag till havet genom Da.rdanellerna, och den andra svensktypen, för vilken ryska faran hotar icke blott vid möjliga utan också vid alla omöjliga tillfallen.
Kapitlet.
H a t t k r i g e t a r kanske d ' et mest läsvärda, då dar på ett slåen- de och kvickt satt skildras " hattarnas och mössornas ' " strider på 1730-talet, den e p o k i var historia då 1.iksom nu ett krigsparti, " hattarna ", f örde en fosterlandsfarlig politik ör att f å oss i kria.
.
.
Å ca 11 d hör pqlrså till de behandlade frågorna.
Också detta förträffligt skri- vet.
Det ar en ' polemik mot aktivis- men och.
: nu- utgivet strax efter " Å1,ands- intepellationerna som separat för dess A.
L. aktualitets skull.
, f Till vara illustrationer.
.
J u l e s D u p r 6 föddes i Nantes (Frank- vad som ger hans dukar denna överlägsna rike) 1811.
Hans f ar var pors1insfabri:kan.t.
renhet, som han sjiilv förmanade Rousseau a t t Det var i de.nna omgivning han lärde sig sitt lägga an p&amp;, d &amp; han såg denne tappa bort yrke; vid 1 2 års ålder kom han till Paris, sig i detaljer.
Ty de b %da mästarna voro t511 en onkel, som också var porslinshandlare länge mycket goda vaniier innan de skildes och hos vilken han målade koppar och tall- ht ' av en beklaglig osämja, .och Dupr6 slö- sade ofta p &amp; Rousseau u ans kap liga råd, ' som rikar.
Han debuterade som målare 1830 på den denne tog illa upp.
En mängd dukar av Dupré ägas nu av utställning, som öppnats i Luxenbourg för dem, som sårats under julirevolutionen.
Hans de förnämsta amerikanska samlingar, t. ex. I- första till Salongen inlämnade arbete vackte den här reproducerade S o l n e d g å II g.
Man ingen uppmärksamhet, men 1833 f rapperasdes.
återfinner dar hans f avoritelement, ekar,.
man av h.ans energiska och.
mustiga satt a t t som avteckna sina knotiga grciiar mot modellera terrängen och fördela ljuset.
Den- en skiftande aftonhimmel, ett vattendrag, I ' na kraftiga modellering av landskapet är det som speglar skyarna, och ett par ' töda färg- k a r a k t ä r i s t i s k a för honom, det %r fläckar i v kor, som komm6 för a t t dricka., i l ' T h é o d o r e R o u s s e a u är den den mångsidigaste och även mest invecklade av koristnärsfysionomier.
Han har i hög- sta grad blick för helhetsverkan, och and % skiljer han på alla de olika element, som inga däri.
Det är, som om ha,nJ som en orke~ter- anförare, urskilde alla de olika stämmorna i naturens stora kör.
Ban är en passionerad lyriker, och har andå det mest brinnande be- gär ef ter naturtrohet.
Rousseau var i början föga, förstådd.
Han blev i själva verket refuserad fjorton gån- ger av Salongens jury.
Knappast någon har blivit värre förföljd.
Rousseau ieste myck&amp;, men främst älskade han Fontainebleauskogen, denna lilla härlig3,
Det avkunnas då och då vid vara domsto-: las utslag; där allmanheten med eller mot sin vilja måste reagera.
Än är det straffets sliiirpa, som inbjuder till ett visserligen snart övergaende medlidande och ett hårt ord om lagarnas stränghet) än är det vissa omstan- digheter i. sjillva rätt.sf allet, soni vädja till allinänhetens sympati och deltagande.
De.9 stora allmänheten har svart att.
se med bok- stavens kalla och lcänslol&amp;a m&amp;tt ifråga om brott och straff och ännu svårare a t t lägga lagens kyliga syn på konflikter med rättvi- san, där oberäknade faktorer spela in vid brottet och giva detta en icke avsedd räcli- v:dd.
E t t dylikt fall var ju exempelvis Greta Holms, djupt tragislit i sin uppränning, ohyggligt genom sina f öljdverliningar.
1 ' Si.a domstolar avkunna emellertid årligen en s %clan m5ngd domar, a t t redan härigenom niånga, som annars kunde berättiga till det, alldeles uiidgg allmänhetens uppmärksamhet.
Och docii kan den kortaste rättegångsnotis, rymma ett helt livsöde, liksom balrom den .nakna domen kan ligga den mest ömmande tragik.
Särskilt vara lantdomstolar gömma i sina dammiga luntor otaliga fall, som utan vidare sjunka i glömska, där omständigheter- na bort berättiga till annat.
Lamgen ä r visser- ligen överallt lika eller borde vara det, men rättvisan förf ärande ofta sorgligt 1ik.giltig inför ett människoöde.
I nedanstående redo- görelse för ett brottmål, som förra året av- dömdes vid Lidköpings rådhusrätt) skall: framdragas ett av de fall, där säkerligen en- ligt mangas mening en viss likgiltighet före- legat mot a t t f å målet så utrett, som p2 grund av de i hög grad ömmande omständig- lieterna varit påkallat.
I november 1914 åtalades vid Kinnef jär- dings m. fl.
häradsrätt en hemmason Ivar Jonsson i Kestad, Stommen, för grov miss- handel å hemmansägaren A; Bengtsson i Ke- stad, Storegården.
Den misshandlade uppgav vid målets handläggning) a t t.
han besökt Ivar Jonssons hem efter anmaning av dennes broder, Alexander Jonsson, husbonde å stal- let, och då Bengtsson efter avresan hunnit till en skog i närheten hade överfallet och miss- handeln skett.
Ivar Jonsson bestred emeller- tid, a t t han förövat misshandeln och åbero- pade som vittne tjänsteflickan Agnes Kind- gren, som tjänade hos A.
Jonsson.
Den %ta- lade uppgav för egen del, a t t han vid Bengts- sons avresa befunnit sig ute å garden men omedelbart därefter gått in.
Agnes Kindgren, vilken nu avtjänar tv % grs straffarbete å Växjö fängelse för a t t ha sons avresa auen befunnit sig på garcl.en, iakttagit, a t t clen förre oantastad avrest fran stsllet och att Ivar~Joiissoii därefter gatt in i .huset.
Den 18 januari 1915, då målet åter liandla; cles, tog hon denna uppgift på ed.
Då hon emellertid enligt häradsrättens intryck svarade gensträvigt på f rågor, hänvisades hon till vederbörande själasörjare.
Den 15 mars förekom m %l.et ånyo.
Tv5 vittnen styrkte nu, a t t Agnes Kindgren för dem berättat att Ivar Jonsson, enligt vad han själv uppgivit f ör f liclran, misshandlat ~cngt.sson.
- Trots detta vidhöll flickan sitt vittnesmCtl och uppgav a t t va.d hon sagt till vittnena ifr %ga varit uppdiktat.
Vid sedermera hållet polisförhör och, efter i t t ha häktats, inför rådhusrätten i Linköping bekände emellertid under djup ånger flic- kan, a t t hon avlagt falskt vittnesmål och varit fullt medveten om det ansvar, hon där- med ådrog sig.
Åtminstone säger rättegångs- prdtokollet det senare.
De sorgliga och för ileme själv d.jupt ingripande f örhal1and.e n,; om nu blottades, utesluta ' emellertid icke, air hon befann sig i en s5 stark psykisk depres- sion, a t t hennes riittsmedvetmde - trots un- dervisningen om edens vikt .- kunde varit; anska omtöcknat.
Det bör också ihågkom- mas, a t t flickan endast var 18 år gammd, nar meneden begicks.
Allt nog, hon berät- tade n y a t t hon av båda Jonssönerna.uppma: nats a t t förtiga sanningen.
Av sin husbonde, Alexander Jonsson, hade hon blivit hävdad un- der äktensliapslöfte och befann sig i havan- deskapets sjatte månad.
Efter undervisnin- gen hos pastorn hade husbonden, som förut vidhållit sitt löfte, upprepade gånger hotat att bryta detta, om hon vittnade mot bro- dern.
För säkerhets skull hade han följt henne båda gangerna till tinget och under vittnesmålet befunnit sig i tingssalen.
För- bindelsen med husbonden, vänskap till bro- dern och fruktan för dem bada hade, enligt vad hon uppgav, dikterat vittnesmålet.
Husbonden f örnekade naturligtvis, a t t lian uppmanat flickan a t t vittna som skett, likaså iilrtenskapslöftet, barnet tycktes han emeller- tid ' möjligen) ' liunna vara fader till.
Vid målets avgörande i rådhusrätten yr- kade en ledamot av rätten a t t handlingarna skulle överlämnas till medicindstyrelsen f ör utlåtande, i vilken mån flickans havandeskap Iwnnat inverka på hennes omdömesförm&amp;ga vid menedsbrottets begående, särslult med avseende fästat å hennes halsstarriga vidliål- lande av .sin vittnesutsago och hennes under rannsakningen ådalagda vekhet och foglig- het.
Rattens övriga ledamöter ansågo emel- lertid medicinalstyrelsens hörande onödigt och dömde henne till, straffarbete i tv &amp; &amp; r och medborgerligt förtroendc f ö r l u s t i g f ö r a l l t i d.
Göta hovrätt fastställde utslaget.
Även ha.r yrkade doc^ en ledamot handlingarnas överlämnande till medicinalstyrelsen.
Så långt, rattsprotokollen.
Den beklagansvärda flickan har sedermern i fängelset framfött sitt barn.
Vad som gör denna dystra bild, ur livet särskilt sorglig är b e g a t t mened i målet, vartill hon i e t t a v ju, Ett dystert rättsfall.
* J f r s n s e t t ovannämnda om:st %ndighet och allmänne alrlagaren väckt åtal sedermern clömdes.
av Lidköpings rådhusrätt, berättade hennes ungdom, kanske icke själva fängelse- vid polisförhöret, a t t hon, som vid Bengts- btraffet ut.an den förfärliga dom, som efter - detsamma kommer a t t vila på hennes skuld- vrå av varlden, som han skildrat från alla ror.
Det påst %s visserligen, a t t tiden lalrer sidor.
S k o g s b r y n e t är en vacker skiss alla sår, men det finnes sår som fräta hels liarifrån, E k a r n a en härlig grupp av Livet igenom och följa med ända till graven.
hundraåriga triid, som reser sig mitt på slät- När hon 20 år gzmmal träder at ur fängelset, ten i solmättad luft och i vars vidsträckta.
har hon för livet en black bunden om foten, skugga en boskapshjord sökt sin tillflykt.
som hon aldrig kan bli .kvitt.
Och det mest Th. Rousseau föddes i Paris år 1812.
Han tragiska är kanske a t t hade hon endast varit var son till en klädeshandlande och var slakt ett dussin månader yngre, hade åtminstone rned åtskilliga konstnärer.
den bördan varit henne förskonad.
I Största lager av Myheter i fina.och välgjorda Det som ur ren riittssynpuakt emellertitl ar ägilat att tilldraga sig mest iippm&amp;r !isaiii: het %r naturligtvis den likgiltighet som visa- des ifråga om a t t inhämta medicinalstyrel- sens mening.
Det .må dock ihågkommas, art flickan befann sig i ett tillstånd, som maste innebara betydande förondringar, saväl ps ?- kiska som fysiska, i hennes liv.
Att även själslivet därunder starkt paverkss i en nängd ri.ktningar är ju fastslaget av den me- licinska vetenskapen och i vissa fall, exem- pelvis barnamordet, tar ju också straffrat-: en hänsyn härtill.
Under alla förh %llanden x h med hänsyn till vad som i målet upp- lysts borde, förefaller det, ingen tvekan kuli- ilat råda ifråga om sakens liiinskjutande till g-ranskning av medicinalstyrelsan, synnerligen so ' m ju inte &amp; et ringaste därmed försutits.
1 s11 rättskipning galler ju som regel a t t hellre fria än f alla; hur mycket angelägnare, då a i t tal la en sak sason den har ifragavarande, len där obestridligt skjuter iii p5 gransoni- rgden, som äro clen rena juridiken totalt f rammande, inför den allsidiga prövning, utan vilken ett domf ällande aldrig .f år den önskliga t.ryggheten.
Det f öref aller åtniin- stone ' lekmannen, som om riittvisaii i dutta fall haft onödigt bråttom.
Det är ju här endast en fattig allmoge- flicka och hennes livsöde, som föst.s p &amp; tal, men vi våga tro a t t vanr och en som tar del av hennes historia måste känna sympati för hennes dystra beläegrihet.
Hon är ju dock blott 1s år, en mor, ehuru utan make, hennes barn ar fött i fängelse och för hela sitt l i; ~ as hon ställd utom lagen.
Det bör ih %gkom- mas, a t t niir hon begic.1~ sitt brott, vars räcli- vidd hon siikerligen inte sag vidare klart trots den prästeiliga, kanske ej alltför vag- ledande hjälpen, ville hon därmed söka radda.
sin egen och ' sitt barns ara.
Den som tänker sig in i hennes ställning blir naniligen ovill- korligen böjd a t t ge den stackars flickan större .tilltro an förföraren, soni tubbadc henne till såväl det första brottet som det andra.
Det synes som om nagonting slruilc kunna göras för den unga flickan.
Falle;.
Greta Holm har visat., a t t man inte, aven långt upp på höjderna, är okänslig för vad som utspelas nere på samhällets botten.
Det är också med tanke härpå, som dessa rader ha tilllrok-d, i hopp a t t de liunna leda tiil någon ljusning, i en eller annan riktning, för en vilseledd, men djupt belclagansvard och hart straffad medmanniska.
Det förefaller åtminstone inte alldeles otänkbart, a t t 11 %- gon av cle varmhjartade kvinnor, som togo initiativ till Greta Holms benådning, kunde, .. uppmärksamgjorda på, ovanstaende dystra livsöde, vara villiga a t t agna även detta rätts-.
fall sitt intresse och möjligen väcka en opi- nion till den dömdas förm %n till liv. '
' 8 Denna vadjan, som vi hämtat ur Smålands Folkblad, lbta vi härmed genom Morgonbris g % vidare och hoppa.^, a t t den olyckliga kvin- nan genom klokt och varmhjärtat ingripande måee kiman åtminstone bli befriad fran .ett.
vanärande vanfräjdsstraff.
I Fullständig.
i alla storlekar för.
fr. o. m.
Huvudbonader, Gossar o. Flickor.
underkläder o. Skodon.
Prima, reella varor.
Billiga, bestämda priser.
BARNKLAD ER (BRANEK P I ER N I G
Friin kvinnoklubbarnas arbetsfält.
- Fagerviks Sot-dem.
Kvinnoklubb Klubben har under aret haft 20 ordinaric sammantriiden och 4 symöten.
Styrelsen hal under samma tid hållit 3.0 möten.
4 offentlig: föredrag ha hå1lit.s) därav ett av Helmer Karl son och ett av en kamrat.
Klubben har an ordnat en familjefest, en ') gökotta ' j och er palretauktion, vilka alla givit ganska god be hillln.ing.
Till behövande medlemmar har un der aret utde1at.s kr.
67: 75.
I ekonomiskl avseende har året varit rätt gott.
Men at: vinna nya medlemmar och förståelse för vål sak går mycket sakta.
Till slut uttala vi den förhop.pningen, at1 alla medlemmar m å medverka till klubbeni framgang.
Li " kö~i.ng i Styrelsen. '
hö11 sitt arsmöte den 27 april. '
Den raknar G6 godkända medlemmar.
Styrelse- och revi- sionsrapport.erna lades med godkännande till handlingarna.
Till styrelse f ör innevarande %r vslcles: Siri hTordquist, ordf., Elin östman, sekr., och Hanna Eaglund, ' kassör.
Revisorer blevo kamraterna Straniiberg, Sundberg och Venngren.
Uncler gret ha sålts 865 ex.
Mor- gonbris och 350 olika broschyrer.
Vidare be- slöts a t t inköpa en andel i) ' Nya Eamhallet) ' och a t t t.illsätta en agitationskommitté, som utgjordes av kamraterna Siri Nordquist, Lo- vi &amp; Strandberg, Elin Östman.
~ h o a e soder- lund, Lydia Pettersson och ' Emma L o d h.
Klubben beslöt e n h ä 1 l i g t a t t instämma i Stockholms a.rbetarekommuns protest emot iltalsraseriet.
Mötet präglades av god kam- ratanda och omväxlade med sång och uppläs- ni ilg samt avslöts med ' Kvinnosången ' och kaff eclri.ckn.; .n,n.
Enligt uppdrag: S i r 0 r d q l1 i t- w, Malmberget.
3galmbergets Soc.-dem.
Kvinnoklubb firadi den allm5nna.
kvinnodagen den 25 april me (föredrag av fru Anna Håkansson över än1 - iiet) %.vinnan, freden och framtiden ').
Vi dam förekom uppläsning av tvenne dikter ' Lögnen och) I fiendeland av T.he Ner - ma,.
~ ö t ~ som t, var talrilrt besökt, ljeslöt at t antaga det av eentralstyrslsen föreslagna ut talandet.
P å sista ordinarie mötet beslöt klub ben enhälligt .att ut.tala en protest emot de härskande häktnings- och åtalsraseriet sam ett djupt beklagande av den bristande klar heten i vår lagstiftning, som ger reaktionel medel i händerna a t t som grova förbrytar1 döma sådana män som.
Hedén, Höglund ocl Oljelund, vilkas förnämsta strävan varit frec och f ramåtskridande.
Leve.
fredskämparna Bort med aktivism och krigshets!
i, Kiruna.
Kiruna Soc.-dem.
Kvinnoklubb hade för en tid sedan sitt %rsmÖte.
Av revisionsberättd- sen framgår, a t t klubben balanserat PZ en inkomst- och utgiftssumma av kr.
1,21:9: 79.
Klubben har haft 20 ordinarie möten.
In- tressanta disl~ussionsämn.en ha förekommit.
Klubben har under aret sålt 2,000 ex.
Mor- gonbris.
Till styrelse för innevarande år valdes: Erika Leclin., ordf., Brita Sjöluncl, vice ordf., Petra Nilsson, sekr., Eda Nilsson, vice selrr., och Alma Adolfsso; i, kassör.
Till styrelsesupp- leanter valdes Maria Österberg och Närta Aberg.
Revisorer blevo Kristina Norberg och Maria TCarlsson.
Gnder det gilngiia aret har klubben själv A Malmbergets Socialdemokratiska Kvinna klubbs vägnar: anordnat 2 agitationsföredrag av ka:mrat Iiat: % Dalström.
' Det föredrag, dar ämnet, var L o v i s a D a h l b e r g, ordf. " K v i n n a n o c h k r i g e t '), var besökt A m s n d a J o h a n s s o n, selrr.
av 357 personer, mest kvinnor.
Vidare har Irlubbe~i med kamrat Ruth Gustafson soin Slottsbron.
talare anordnat ett föredrag i Toullavara och Slottsbrons kvinnoklubb höll årsmöte den ett i Kiruna.
Likaledes anordnade vi ett Som klubben bildades den 1 no1 möte p &amp; kvinnodagen den 7 mars med musik; april.
föredraget uppliistes av en kamrat, och de- 1 l915 har ej mycket arbete blivit utfört ino.
klarnation, aven av en kamrat, samt ' kaffe- densamma; endast inre organisationsfrågo ha ordnats.
Klubben har sålunda ansluti servering f örekom.
Klubben har till sin styrelse utbetalt 35 kr., sig till platsens arbet arelrommun.
%ledlemr ~ k ä ~ i k 20 t.
kr.
till en sjuk kamrat, intianilat antalet var vid klubbens bildande: LO och vit p % listor till Belgien kr.
95: 76 och 25 kr.
till Qrsskiftet en ökning av 5, alltså summa 1 den internationella kvinnodagen i Kristiania.
I medlemmar.
Under första kvartalet 1916 ha Under det gångna året ha visserligen några I ytterligare ökning skett, så att vi vid årsrni medlemmar ingått i var klubb, men j det tet, glädjande nog, kunde räkna med i n med hela taget mäste vi sSga, a t t den stora all- lemssiffra av 22 personer.
Under år 1915 halos 3 ordinarie möten sam miinlieten av Irviiinor står liknöjd och oför- staende för v %r sak, men vi tro och arbeta en Luciafest med föredrag av Alma Norse: för att även har uppe i norden skola viil från Karlstad över amnet: Varför bilda 1 snart kvinnorna vakna och sluta sig till vår lrvinnoklubbar 9 Under första kvartalet l91 klubb för gemensamt arbete till gemensa.mt har hållits 7 ordinarie möten.
Då års- och revisionsberättelserna uppläste b5st.a.
Med partihiilsning till alla klubbar landet och av mötet godkändes samt styrelsen i ÖT rigt tillerkändes full och tacksam ansvarsfr: ru11.t: het, avgingo tre styrel.seledamöter.
Till n P.
N -- n.
H. L-st. styrelse valdes Elvina Stenberg, ordf., Edj Johansson, sekr., Elin Andersson, Ir:issör, sam Linköping.
Maria Jansson och Nia Stridsberg.
Linköpings Soc.-dem.
Kvinnoklubb få,r över A Slottsbrons kvixinok1ub.b~ vagnar: verksamheten under det gångna året avgiva Styrelsen.
V följande berattelse: I.
I!
I I oid sjukdomar i munhála och svalg ektiut skydd mot smitta \ lid d ~ m i e r.
FLASKOR .B.
P H A R M A C I A ntroiiant: ar betslön av h.ögst 15 öre pr styck.
Ar- be tsf örtjänsten pr dag har natur1igei:i av en varierat högst betydligt eller f r h i cii; ka 50 öre till cirka 3 kr.
50 öre.
Av 12 8 hemarbeterskor, för vilka uppgif- te] r föreligga om dagsförtjänsten, hava 49 haft en dagsinkomst av högst 1 kr.
M.an skulle förmoda, att de högre le- ve .ranspriserna medfört högre arbets- 10: n, men.
utredningen visar, att så ofta ej varit förhållaniiet.
Ett le veranspris r kr.
1.75 pr styck för ett visst per- delslag har s.ålunda visserligen i ett 11 niotsvarats av en arbetslön av 27 le men i flera fall av endast 14-16 le eller samma arbetslön som i ett 11 utbetalats, då leveranspriset upp- itt till kr.
1.20.
En firma, .som sjalv ' höll lir.
1.97 pr styck, betalade i ar-: tslön 21 öre eller endast 2 öre nieru i en annan firma, vars pris utgjorde 1.
1.25 för samma vara.
De anförda iemplen torde adagalagga att arbets- nerna i vissa fall varit skaligen nappt tillmiitta samt ingalunda pro- ~rtionella mot leveranspriserna, om: k med de lägsta leveranspriserna soin gel f ö l ~ de t lagsta arbetslönerna.
Berättelsen.
upptager vidare en 11el ?l olika tabeller, som utvisa leverans- niser, arbetslöner, skillnaden mellan ' is och arbetslön, heinarbeterskornas edelförtjanst m. m.
Till sist upptages utlatandet av en in- essant reseberättelse från yrkesin- belitrisen Kerstin Hesselgrens studie-: sa i Tyskland, som hon.ficlr företaga ir att taga kiinnedom om vad som dar liknande f örhållaiideii åtgjorts.
Till denna berättelse torde vi f å an- dning Aterl- komma.
, Rike Liljeh.
16.
Allm.
te].
33 38.
SIKTE R O D 1915 års ~ i b..
och 1 tr. upp Storf lager av in- och utlandska nyheter till billiga bestämda priser.
Obs.
I Bestiillnlngsavdelningen.
E R BER (Furte.
fr. eid.
5.)
3 3 Drottninggatan 53 Darnkttppor, Dräkter och Kjo1a.r.
STOCKHOL P R O F E S S O R A.VEST Fernqvists Kappaffar i 0 ~ 5 0 ~ K 7 R:.
L ~ l /, kg.
SO 6re, l /, kg.
38 6 9.
L I M P O R Ii SPISERBU. '
A.-B.
Sannadals Brödfabrik, Liljeholmen.
Etabl.
1878.
MORGONBRIS Redovisning över ineand betalning av Morgonbrie faeta Morgonbris m.i.dsommar- nummer.
Februari fr. o. m. d.
22: d i r fint och värdefullt - vilket vi har- Herserud: N. O. V. ........................ 6: 84 med till våra läsare be att återigen f 5 Rotebro: B B B ...................
.:.
.. 4: 40 Stockholm: Karin Erikeeon ............ 5: 44: påpeka.
Smedjebacken: Hanna S i k ~ t r ö m ...... 4: 80 Tyvikr behöver denna påpekan, att 8 a n d v i k e n e S.
D.
U.
K ................... 4:- Vasterile Kvinnokl.
...................... 18: - Morgonbris är fin och vardefull,; allt- Morgongiivti: S.
D.
U.
K.
.............. 1: 60 för ofta upprepas.
M m tycker an- Linköpings Kvinnokl ..................... 13: 50 VanAe: N. O. V. .......................... 5: 20 nars att detta ej skulle behövas, med Götene: D D S ........................... 1:60 den uppgift Morgonbris har bland vårt.
Fapervikeverken: S.
D.
U.
K.
......... 16: 60 Deje: Kvinnokl.
........................... 1: 50 Lands socialdemokratiska kviimor.
Det OCH ' Mars: Viberga: S.
D.
U.
K.
..................... F a l k 6 p i n g: S.
D.
U.
K.
................. Lule&amp;: Kvinnokl.
........................... Karlekoga: Kvinnokl.
..................... Fagervikaverkene Kvinnokl.
............ Norrkopinge D ............ Skattktirre D ........... Kiruna D ........... Malmberget e D ............ Pereberg: Lydia Naas ..................... Gellivare: Kvinnokl ......................... Stockholms Allm.
Kvinnokl.
............ Uddevalla: Kvinnokl.
..................... Trollhättan: Andere Hansson ............ Alingeis: S.
D.
U.
K.
..................... Falu Kvinnokl.
.............................. Malmö Kvinnokl.
.......................... Deje.
B .......................... Slottsbron: Kvinnokl.
..................... Naeby: S.
D.
U.
K.
........................ Nykvarn:, S.
D.
U.
K..
.
, i ................. Stockholm:, Shngkören ..................... Eslöv: Elna Bj~rklund .. ................... Mölndal: Grov- o. Fabrikearb.-förb.
rivd.
Fore: Arbetarekommun ................... Stilllberg: Helmer Meesing ............... Tumba: S.
D.
U.
K.
........................ Barkhkra: S. Svensson ..;.
................ Arvidsjaur: Arbetarekommim ......... Norrahammar: Kvinnokl.
............... Piiskallavik: Arbetarekommun ......... Mölndal: N. O. V. ........................... Svan0 bruk: Koop.
kvinnopille ......... Uppsala: Skoarb.-£.-f. ..................... S k a r a: S.
D.
U.
K.
.....................: .. Eekiletuna: Kvinnokl.
..................... N a c k a: S.
D.
U.
K ..........................
Grängesbergs Kvinnokl.
................... Nyköpinge B .................. Si~ndsvalls B ................. Sya: Arbetarekommun .................... Göteborgs N. O. V. ........................ Brometen: B B B ........................ Borlange: Koop.
kvinnogille ...;.
....... Johanefora: S.
D.
U.
K.
..........
.;.
.....
Smil.
Anneberg: S.
D.
U.
K.
......... Hellekis: N .. O. V. ....................... Karlakogct: Kvinnokl.
..................... Leejötors: e D ................... 2: -- 4:- 19: 60 3: 60 15: 96 8: - 2: 40 12: -- 28: 10 4: 80 6: 40 36: 0 t 3: 20 7: 44 ' i: - 1: 60 7: 2C 5: 5C 2: 4C 5: - 1: 6C 2: 4C 5: - 2: 8E -: 8 C -: 8C 3: b (9: 2C -: II (7: 2 (10: - 3: 6 (4: 8(1: f3 6:- 14: S (3:6 (5: G (12: .- 7: 2 (4: S (5: 4 (2: .- 2: 4 (1: 3 (3: 6 (3: 6 (3: 6 (2: 4 (Stenhamrnar: Arbeiarekommun .. ....... 6: - Viberga: S.
D.
U.
K.
.................... 2: - Mjö1by:N.O.
V. ........................... 3:6 ' Morgongilva: S.
D.
U.
K.
............... 3: ' L Stockh~lms, 411m.
Kvinnokl.
(Vinblad) 6: - Tralieborge Kvinnokl.
..................... 10: 2 Tidaholme S.
D.
U.
K.
.................. 2: 4 Verkebiicks Arbetarekommun ......... 7: - Katrineholme.
B ......... 7: 6 Aearume D ....... l: 6 Uppeala: Koop.
kvinnogille ............ 6: 4 Vartan: Vilma Jonanseon ............... 2: 2 Göteborge Kvinnokl.
..................... 7: 2 Haeeeia S.
D.
U.
K ......................... 4:4 Haverö: Arbetarekommun ............... 5: 2 Siggarps Kvinnokl.
........................ 2: 1 Uppsala: S D.
K.
K.
..................... 1: I!
..................... 9: - Svartviks B D S Kvitteras: Stockholm den 15 maj 1916.
Morgonbris ' Expedition.
I nilats n:r införee redovisning för apr och maj minad.
skulle vara så självfallet att i 11 g e 1-1 v dem skulle försumma sin egen spe- iella tidning.
Ty ursäkten att r %- attas, 10 öre p i mfiiiad, godtages ej kngre.
Säkert fiiines det hos de fle- ta råd till Vecko-Journalen) och de-!
, r 10 öre i v e c k a 11.
Nej, det inåstc a r a något annat - det måste vara n t r e s s e t som fattas.
Och det ar förlåtligt och osolidariskt i den mes1, iimarkningsvarda grad.
Huru slrulh j en manlig partiv ' än bli uttittad p8 in verkstad om han dar läste en bor.
rerlig tidning och e j sin egen.
Har kulle snart ' bli medveten om att han;) likt och skyldighet mot sig och kam laterna i varje fall bjöd honom at; bll la b å d a .tidningarna.
Huru kommez det sig att denna plikt ränsla gent emot Morgonbris ej göi ig alharligare märkbar bland ett stor: lertal av våra kvjnnor?
Är det brisa 1 % disciplin, organisation, ambition, el e ar det bara brist på intresse?
Mar; kulle .vara böjd för det sista antagan let, t y finnes bara intresset, så kom ner nog så småningom allt annat a7; ig självt, som en gåva från.höjden.
Intresset f attas darf ör att Morgon) ris ar för ' %ung " ..
Men en tidninl ned ansvar och uppgift både inför nar rarande tid och framtiden, kan inb jli " lätt ".
Det ar det tunga godse iom har något att lära oss, och det a: vetande vi behöva.
På intet alina xiid an kunskapens vaxer den livsen frukt som aldrig blir fadd eller bes ' i smaken, som visar oss nya vägar, öp1: nar för oss nya möjligheter att se sz ker och företeelser i ratt sammanhang Det säges att tidningar äro en förc teelse av ondo. '
Men om man säger e företeelse p % g o t ' t o c h o n t, kon mer man val närmare.
Ty hu oandligt många är det ej som fra början fått sin ' ' Lidnerska knapp ' ' g (iioin tidningar.
Att sedan hemfalla till att b a r läsa tidningar, måste ju resultera i al man blir en tom, bullrande tunna, tl mattlig f ört jusning f ör sin omgivnini, IKS 114 29.
ALLM.
81 82.
PC rekommenderas- BIRKAGATAN 12, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68.
GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSGATAN 13.
Vad vi ha plikt och skyldighet till, r att sla vakt om den, press som be-.
rakar de spcciella iiitressen vi inom amfundslivet aga, och klokt effektivt Iör dess talan.
Och inte niinst l&lt; v i II- L o r n a ha val i vår.
tid livsviktigs iitressen att bexaka.
Vi mana dem lärför till samling och intresse f ö r s t ich f r ä m s t f ö r s i n e g e n idning.
MORGONBRIS.
R6ster om kriget.
Kvinnorna måste finna det meningslöst a t t iostra upp söner blott för a t t de skulle bli il1 likhögar p % s !agfalten.
Det komme ma- linda a t t anses a t t detta vore ett utslag av) ristande samh5llslcäiisla hos kvinnan, men Letta vore ej i-ilitigt .. Att vilja hindra ung- lomens förödelse genom krig vore bättre; amhäll.skZnsla än mannens statskiinsla, som @ de dem a t t offra allt för staten.
D e t ginge iakerligen a t t avsk; rffa kriget blott ha11 ville let nog starkt ..
Men härtill fordrades a t t nödrarnas nation världen runt uppetoge krig: j blott mot 1r1:iget utan inot lrïigstanken.
Nästa världskrig kommer a t t till hälften rara mödrarnas fel.
Det kan nu bli patriotiskt i de lirigförande landerna och röster därför ha redan höjts för a t t gifta sig utan kärlek, blott för a t t skaffa staten barri.
Allvarliga män hade till och mcd tagit i övervagaii.de om det ej vore deras plikt a t t slraaka fosterlandet barn med mera an en kvinna och avsikten härmed vore a t t skaffa materiel till ny+ harar till nya världskrig.
,.
Skulle ej kvinilorna inför dessa utsikter vilja skaffa sig medel a t t förhindra kriget, medel a t t göra sig hörda dar avgöran- det .sker?
E l l e n K.ey. '
Klubbar, som Znnu ej insänt rappor- ter, uppmanas att omedelbart göra detta,
ALLMANNA SPARBANKEN i Stockholm.
L Vasagatan 44, 1 tr. Öppet kl. l /, 10-3 och 6-8 i ~tockhdrns närhet.
Aktiebolaget Nya Banken.
e. m..
Emottagep ineaitninga~ till högsta gallafide ränta Fläskganrakakan.
.
I h r du hört huru det slutligen kom sig, att lians majeptät kejsaren å t flaskpann- kaka 8 En morgon vaknade hans majestät med ilen bestämda känslan: han måste smaka pb flaskpannkaka.
- Han hade hört talas om denna ratt, den var ju till och med hans folks nationalrätt, och vad hans folk å t måste ock- så han äta.
Som sagt, det var p5 morgonen; och om morgnarna var hans majestät alltid hand- 1ingskra.f tig.
- Ge order om a t t jag i dag vill ha fläsk-, pannkaka till.
dinern - i dag skall hela mitt hov också äta fl.äslcpannkaka.
- Hans maje- stät sade det högtidligt till den uppvaktande kapmarherrn, som genast begav sig bort.
Inte av tjänstenit, utan den stackars mannen måste hämta sig en smula från sin förvå- ning.
- J a g skall äta fläskpannkaka i dag !.
- Och han hade en dunkel förnimmelse av nå- got gräsligt, och ofrivilligt förvreds hans an- sikte, som om han hade något obehagligt i mun.
I förrummet var hela hovet församlat för a t t hälsa hans majestät ' god morgon ' I, så snart han visade sig.
När de hörde, vad som stod på, kunde ingen säga något förnuftigt.
- k t a fläsk - fläsk - fläskpannkaka briisade det genom hela salen, först sakta, sedaii mera sorlande: Fläskpannlrak:~!
- De närvarande lakejerna smögo sig ner i kö- ket, och med förfäran gick ordet ' Yiläslc- j ?annkalra)) från mun till mun.
I hans majestäts huvud fanns blott fläsk- pannkaka.
Kammartjänarna och kammar- jungfrurna protesterade mot fläskpannkakan.
Och ju djupare ner på rangskalan, desto stör- re var förslcr ?ickelsen över fläskpannkakan.
Vad göra?
Ty a t t det inte gick an a t t äta fläskpannk.alra, därom vor0 alla ense.
Men vad göra9 Fläskpannkaka lagar jag inte - sade liv- kocken.
För något sådant har jag inte ut- bildat mig till kock.
-- Vi svälta hellre - sade kammartjanar- ~ i a och ltammarjungf rurna.
- Vi bli dödssjuka - sade hovkavaljerer- na och damerna.
- Det bleve vår sista måltid - sade kam- marherrarna med Iivävd röst.
Vad göra alltså?
Vem som kom på den idén, är ännu inte klart.
Men det överenskoms a t t till kall:^ liv- medikusen och a t t söka hjälp hos honom.
Livmedik~isen var genast villig, t y har visste,.
vilka svårs nackdelar fl ask pannkaka^ skulle ha för hans egen svaga mage.
Han gick till majestätet.
Förrummet val till trängsel £yllt av alla dessa, som väntadt p &amp; sitt öde.
- Ers majestat - sade han - har i dag värdigats beställa fläskpannkaka.
Som er!
majestäts livmedikus är det min plikt a t t ti mig den friheten och på det bestämdaste av rada från fläskpannkakan.
Den kan fö:r eri majestät ha de vådligaste följder, om.
ert majestät värdigas betänka huru lätt en: mag $komma kunde uppkomma ..
Jag, hela hovet ja, hela folket med oss besvärja ers majestal at.t 1å.ta.
bli fliiskpannkakan.
Då hände, a t t hans majestät kejsaren utta lade det egenmäktigaste ord, s0.m han nagon sin sagt: - Jag a r kejsare, och jag skall t a mig f-n ha fläskpannkaka.
fars&amp;kringrianstalterna bevilja försäkringar FOLKET Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
Liv-försäkring brand- försäkring ?ii basta villkor.
Ombud antagas.
borde icke köpa annan symaskin än Solidar- Symaskinen, Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr. A.
T.
72 90.
Korrepp.
sekr.: Fru Agda, Ostlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. '
som är den pppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste aranti för att de med vart firmamllrfe fiksedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av d g o t annat fabrikat.
Särskilt för- i Sthlm styrelse sammantrader 2:a måndagen milnliga betalningsvillkor.
i miinaden kl. 8 e. m. E1 Bryggeriarb.-förb Sot.-dm.
kvinnornas samorganisations exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frosell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
te].
286 68.
Symaskinsaffären SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLM.
-.
nar hon avrilder mannen att teckna fUrs8k- ring B sitt eget eller bggge makarnas liv.
P &amp; grund av mindre dndlighet ha kvinnor Itlgre Premiebe- premier i D E FOREIYBDE.
frielse vid ejidcdom- och olycksfall m. fl.
för- måner Sos.-dem.
kvinnornas tentratstyrelse: Ein arbetarhustru.
-.
Kvinnan motarbetar sitt eget bästa (00perat i W Ett appropå till de i Morgonbris införda ' kommunalpolitiska artik- larna av.
Kata Dahlström.
I l Genom antagande av 1910 års nya skatte- lagar har nu allmänna bevillningen nedsatts från 1 proc.
av det skattepliktiga beloppet till mdast proc.
Denna nedsättning, som icke n etyder någon skattelindring, utan endast skett på " rent f ormella grunder, medför emel- lertid a t t de belopp, på .villra en kronoskatt kv endast 1 öre kan beräknas - och längre ned kan man ju icke komma - bli tiodubb- lade över hela, linjen.
0.m.
alltså makarnas sammanlagda inkomst ar 500 kr., behöver hu- 3trUn för a t t bli skattepliktig ' och därmed kommunalt röstberättigad och valbar numera lärav förtjäna minst 100 kr.
; överstiger deo 3a; mmanraknade inkomsten 1,800 kr., blir mi- nimibeloppet för hennes del 10 kr.
Som det kanske icke alltid är s$ lätt a t t räkna ut dessa saker meddelas har nedan ' en ' tabell, ur vilken Iran ses den minsta inkomst e.n gift kvinna behöver vid olika sammanräknade in- komstbelopp mellan 50 och 1,800 kr., förut- satt .att.
avdragen äro de vanliga, 450 resp. 300 kr.
Sthlms Allmm kuin~ioklubb (go~.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta måndagen i varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb (eoc.-dem.)
avhiiller ordinarie sammanträde 1:eta onsdagen i varje mllnad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen. '
Stockholms Tjanarinneförening möte h t a och 3:dje torsdagen i l varje manad kl. 8, 3 0 e. m.
(utom juni, juli () ch aug.)
i.
Folkets Hue G-sal.
Styrelsen.
t whaller Kiruna sot.-dem.
karinnoklabb av- l haller ordinarie möten i s t a och 3:dje manda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,ao e. m.
Styrelsen.
1, Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie mote 1:eta och 3:dje m h - Hustruns niinimi- dagen varje mAuad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya inkonist: Folkets Hue.
SEyrelsm.
Sammati.raknad inkoinst: ' 500. kr.
.....................
.:.
..... kr.
100: - " 40: - 600 I) - J &gt; 28: - 700 " .................; .......... 800 ') ............................: &gt; 22:86) ' 20:- 900 " ............................
.
1,000 ' ...........................) ' 18:20 1,100 ........................... 16:90 ........................... 13:33 1,200 1,300 ........................... 1,.
13:- 1,400 " .............................. ' 12: 73 12: 50 1,500 " ..................... "
' 12: 30 1,600 ' ........
.:.
1,700 ........................... 12:14 och däröver ......... I '.
10: - 1,800 .......... m ................ j ' ......... e ...... ' .j j ' NSalmbergeQs sot.-dem.
livinno- klubb avhhller ordinarie mote andra och sista måndagen i varje manad.
Nya medlemmar halsas villkomna.
Styrelsen.
Åhus K.
D.
K. avhiiller sina m6ten un- der eommaren ':?
: dra mandagen i månaden kl. 2 e. m; i Folkets Park.
Första mötet i parken blir alltså annandag pingst.
Styrelsen.
