# ID: svediakorp-per2416
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,131
# sentences: 911
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
r.
arg.)
kr5 Maj FUR DEN Utgiven av ~oclaldemokratiska Kvinnornas ~entralst~relse. "
(&amp; ' ' e TIDNING.
Stockholm 1916, A.-B.
~rbetames Trycker1 1 I Rmumrrat~ousptJs: 1: U) pr helt ar.
60 öre pr halvt ' och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
Redaktion: ANNA LiNDHAGENm srsöm=oLssonm Morgonbris ' expedition i SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Uppiandsgatan 85, 4 Ii., Stockhohn.
Annonser i sista sidorna pris 15 öre pr mm.
U 1 I 916.
Rattskiinslans f rarnsteg.
Av Marika Stjernstedt.
Föredrag i Folkets Hus, 10 april 1916.
Tidningen Storin- klockan anordilade f örra som.niareii en eiiquete - en ruiict- fraga - till ett visst antal personer har i landet, för att utrö- na varest deras sym- patier i världskriget lago, och de 21 sva- ren ha sedermera gi- vits i broschyrforili.
Studerar lilan nu dessa, 21 svar skall inaii fi.iiiia, att Tysk- land pi % sin lott fatt en eiida röst.
Scx svarande f örklaïa att de, av ett eller aiiiiat fikiil, inte kuii- ila taga parti för el- ler emot den ena el- ler anch-a niaktgrup- pen, eller så undvilra de frågan.
Scdaiz ha vi sju styclrcn, som hisilla med ententen sju, som allcleles &amp; r- ' skilt och direkt ut- trycka sin sympati för Be:lgieii.
Men ocksa av de sex nyss- narniida, som inte ta- ga parti, sii- ger t: ex. Ellen Key, att Belgien dock har hennes h e l a syin- pati - och bland de s ju eilteiltevaiii~eïila tala flertalet lilias % 0111 Belgien.
Kort sagt, inaiz får av eli- qu6teiis helhet det oniisskaïiiiliga in- trycket, att Belgiens öde fruktansvärda f öresvavat det av- gjorda flertalet av deni, som.
tillfragats.
Varpå kan iiu det- t.a bero!
Belgicii hör iiitc till vara n i r a gralin- laiider eller eljest till de lander vi f o x V
MORGONBRIS 2 _ ^ Belgien och Serbieii, två obestrj.clligt kriget lcäiidc särskilt val.
Dess öde be- diktats djupa allvarliga stamma, alla rörde ingalunda något av våra egna iders skönaste sång.
Ty indignation lppåtgående stater i v %rt Europa ligga mest vitala iiitresseii.
Men likväl van-) ch entusiasm ha fört världen nier ~u krossade under fiendens hal - och ' der sig faktiskt tusen sinom tusen ramåt ä11 alla förnuftiga utläggningar lct d i s k u t e r a s verkligen, inom de- hjärtan och tankar dit; nar en fi-) ch spekulationer.
las besegrares lager, huruvida de utan entlig övermakt, m o t tro och lo- rapenmakt skulle f % lov till att börja ven,.
dä.r bröt in.
~tormklockam Det är just i deni~a.
rättskäiisla, vil- eva sitt eget liv igen!
!
Deras miljoner cncjuete - hur f % personer denna ren okuvligt drev s &amp; många att bittert i-ine.våiiare skulle eventuellt alltså al-; .ii drog iii i omröstningen - tor- larmas.
över Belgiens lott, som vi, en- irig mer få åberopa sig på sina ' egna de helt visst ge ett ratt typiskt ut- igt min mening, ha att söka den vik- agar, sin egen en gång stadgade ratts- slag av stamningen i vårt land, sådan igaste, den bärande punkten för det ~rdiiing; ' de skulle eventuellt aldrig mim kali ha skal anse den vara mest iramtida fredsarbetet.
Ingen lag.
i ner få se sina egna färger vaja från a l l m a n, mest populär.
Jag har hört ~arldeii kan tvinga jordens folk till ~yggiladernas flaggstänger?
!
Hur re- även el jes ren.a tyskvänner yttra sitt: iidrakt, om inte deras eget samvete; er sig inte vårt innersta helt naturligt beklagande och sitt fördömande av vad nccepterat den lagen.
Det ar samve- not en sådan föreställning.
som dar skedde.
Det var ~ e l ~ i e i öde, i s; ena, som skola beröras först och lagar- Belgien, ' ett i förhållande till sin soni väclrte niånga sovande, som kom la, som sedan vaxa fram ur en stigande meal utomordentligt rikt land, av hög nänniskor, vilka aldrig reflekterat över ~nre fordran inom samhällena.
Så har zultur och av stort allmänt välstånd, allt ont som begås, att för första gang iiet alltid ya.rit.
Iii.te så mycket frnlr- var ju i sanning ett fett byte för en rysande spörjs sig vad det var för Lan att riskera fängelse ar det, som nu- ysten erövrare.
.
.
Vad beträffar Ser- värld de egentligen levde i.
.
.
En ar- niera avhåller det stora flertalet av oss, ien, var detta på 12- och 1300-talen portmon- i11 verklig stormakt bland de slaviska betarhustru i Göteborg skickade mig €r %n att gripa efter förra vintern i ett brev två 1 kr.-sedlm nä - utan det är den för oss naturliga Folken och hade bland.
annat fram- till insamliiigen f ör belgierna, och hon känslan att så bör man inte göra.
Ja, wagt en självständig och intressant ar- slirev till mig: " Jag Ban inte sova om t.
.o.
m. deii som bara ' händelsevis h i t- kitektur, samt en lagstiftning, nästan nätterna, fru Stjernstedt, för jag bara t a r en portmonnä på gatan och söker ~nastående i medeltidens annaler.
Det tanker på alla oskyldiga som lida och få reda på ägaren i stiillet for att för- underkuvades av turkarna på 1400-ta- deii förskräckliga o r ä t t som skett ", tjust stoppa pengarna på sig, tycka vi let, och dessa lyckades verkligen u t- Och dar ha vi, helt rättfram uttryckt, handlar riktigt.
S5 utvecklad ar nam- p l å n a s å g o t t s o m a l l S e r - svaret på min fråga varför just B e l- ligen v %r iiganderattskansla individer- b i e n s g a m l a k u l t u r.
Från bör- g i e n s historia i världskriget s &amp; liv * na emellan, och vi gilla ' att den, som jan av 1800-talet börjar det emellertid bryter däremot, blir straffad.
Ännu andas på nytt, och hela det sista seklet ligt upprört ett flertal: Det var därför att dar skedd (hårdare döma vi den, som för att kom- karaktäriseras av det tappra och fat- eller.
plån- tiga lilla.
f ol.kets oavbrutna kamp f ö r o r a t t.
Det var därför att den föl ma %t grannens varj e hederlig människa naturliga f or, bok först slår ihjäl honom.
Vi finna att gå uppåt igen.
Det ar emellertid draii på rättssiil~e~het dax blev lrrankt dylikt vederstyggligt i ett samhälle denna Serbiens önskan att äntligen resa Nej, det var inte v %ra intressen, son som ar - och måste vara - baseral sig ur mångsekelgammalt förf all, som berördes, det var inte någon oss nar, på ömsesidiga hänsyn.
den mäktige grannen Österrike ej kun- Men ar det då inte naturligt, att der nat se med bli.da ögon.
staende, som bröts ner.
Det gäl1d.e ba, ra.
ett friimmande land, vars under uppfattningen sträckes.
också till Jag nämnde nyss också Armenien.
ghig ingen direkt risk innebar för oss världssamhallet, dar staterna, nationer * Det skulle föra mig för långt att här Men vi t q g o p a r t i för det, ' medar ila, var f ör sig representera individel ens antyda dess tidigare historia - jag vi kände, att det var riktigt att görr och dar ordningen också bör och m % skall nöja mig med att citera vad den s i, emedan vi skulle blygts att göri ste vara byggd p % ömsesidig hänsyn?
tyske professorn P a u l R o h r b a c h Jag tror de flesta hederliga maiini, yttrade i eti föredrag i Berlin för ett unnat, em.edan.
v å r t h j a r t a t a l a d c.
Vi höllo med Belgien, kort ocl skor finna det självfallet att svara eller ett par år sedan: gott, av k a n s 1 o s k al. '
' I ryska Kaukasus ' ', säger han, j o v i s s t, när fr %gan ställes så hal Meii ilar jag säger kansloskal, ske] naivt och enkelt.
" finns det c: a 7 i % 8 milj. muselmaner.
Att vi st %lla den, att allt fler och flei Om Turkiet nu kunde nå dessa; genom.
detta ingalunda i någon förringandc mening - tvartom.
Ty det är kanslar stalla den; till sig själva och till andra att leda norrut sina egna muhamedan- inom oss som för oss utpekar d e b a r d e att den blivit av s % utomordentlig ak ska folkskaror, så kunde en kärna på en fulla, det ar känslan som så att sägr tualitet - det ha vi, kan man ilastar 14 15 miljoner människor bildas. "
- utgör vår enda piilitliga matare för dc saga, världskriget att tacka för.
Kri Detta skulle, menar herr R. represen- djupa värdena i tillvaron.
Lätt sak %I gets vedervärdighet har kulminerat i11 tera ett ansenligt block, avsett att mota det, att sm %lrlokt vaga för eller emot för vara ögon i sådana exempel pt det ryska inflytandet i mindre Asien varje fall och söka uppnå en likviil all- olycka som Belgiens.
Och efter Belgiens och att i stallet gynna det tyska, vilket tid relativ jämvikt.
Men det fordras I~rossaiide har följt ännu en sjä1vsta~1- via Turkiet söker sig ända dit.
Nåväl ett &amp; t och rent inre liv ' för att käiislai~ dig liten stats, Serbiens - för att inte - fortfar hr Rohrba-ch - helt lugnt: slrall kunna n % fram till gehör - och tala om Armenien, visserligen intet f r-J - ' ' ~ r m e n i e n g e n e r a r oss i utfö- dem inänmiska må vi akta högt, som har stående rike, men likväl en ilation, värd randet.
av denna plan.
Vi måste allts % kolonisera detta land - och d a i- friskhet nog i sitt sinne, att verklige11 att leva så val soin varje annan.
Ett ' ögoiibliclr vill jag uppehålla inig f r å n j a g a b o r t d e s s i n n e v å - l; 11 i i i i a t a g a p a r t i, därvid lydan.
(Ports.)
d e - c j stundens i m p ~ ~ eller l s stämning vid: .tie 3r.c: tragiska namn jag har II.
.a x; e "!
I -.
.det menar jag låi~gtifrå~n!
- men väl nämnt. '
.
Q anne ens: ' ' ".
.
13
.
.
-.
.
.
-.
-.
.
.
.
- - -.
-.
.
.
.
.
.
.
MORGONBRIS 3.
Kvinnorna och det.
kommunala arbetet.
Iven kommuner som hu ett sd genom- ~ndlig föda (liksom man missunnar dem Den sista punkten p % vArt socialde- uselt skolväsen att det är både synd ekamlig föda i tillräcklig mangd).
Vi mokratiska kommunalprogram omfattar ?ch skam åt det. '
särskilt a r detta fal- iter m0ste i vårt eget intresse med ~karpa - fordra sund bHde andlig och de så oerhört viktiga skol- och bildnings- let ute p % den avlägset liggande l a d s - ekamlig föda.
Om arbetarna mera an bygden, dar barnen.
ha s. k. halvtids- frHgorna och dessa finnas sammanförda i punkt 9 under rubriken: Skolväsen läsning - ja, t. o. m. ärmu mindre - iittills slagit vakt kring det kommunala) ch dar de stackar3 sm ' H skolbarnen mbetet och alldeles speciellt kring bild- och allmänna bildningsfrågor.
iFolkskolans utveckling till en kultur- kunna ha ända till en mil att gA för hagskraven vi ha pd vårt program hade lerhört mycket.
kunnat &amp; stadkommas.
fordringarna uppfyllande medborgarskola.
3tt komma till skolan '.
Så länge våra skolr %d äro sd sam- Nu ha ofta, mycket ofta t. o. m. rena Overbyggnad på folkskolan s ' om de nu äro, oc.h 88 länge mansatta, fiender till allt vad folkupplyaning lama dels såsom högre folkskolor f.ram till prästen ar självskriven skolrådsordfö- ieter fatt ha hand om v %ra kommunala realskoleexamen, iande s % kommer ingen bättring att ske.
~ildningsanstalter - och reeultatet har dels såsom en folkskolans högre av- I Stockholm ar ' det dock annorlunda, ~livit daref ter.
delning.
eller som fortsättningsskolor i ty dar ha vi en s f~~lkskoleöverstyrelse~, Vårt krav p &amp; föreliisningsverksamhe- syfte att meddela en allmän medbor-; ens understödjande är likaledes av stör- gerlig bildning under anknytning till ilom ju har ledningen om hand.
; ta vikt.
Men även har ha ej arbetets intet understöd .åt konkurrerande yrkesskolor.
VArt hela syfte ar att få fram verk- privata skolor,, heter det vidare.
Denna nan och kvinnor.
velat förstå bildnings- liga bildningsanstalter för de.
djupa reservation ar mer iin behövlig, d % kom- rrbetets oerhörda betydelse för dem ledens barn, d. v. s. för bonde- och mununderstödda ~rramskolor för över- ijalva.
arbetarbarnen, dessa, som utesltdande klassens barns ofta inrättas i saväl smil- Hur mången g&amp;ng har jag ej juet rte i bygderna p å p k a t det rent brotts- stader som muriicipalsamhällen.
äro hänvisade till folkskolorna.
Låt oss koncentrera oss p &amp; att f &amp; folk- liga uti att utlämna förelasningsförenin- Den kamp; som friin, socialdemokri- 3kolorna E % goda som möjligt.
LHt se- gama åt praeter och nagra andra reak- tiskt h&amp;ll hittills förts för en omlagg- ning av hela v %rt undervisningsväsen dan överklassen^ själv sörja för sina ionarer inom socknen och därigeno ' m kivz ' lligt beröva arbetarna ett av de barns undervisning i privatskolorna.
har varit alldeles för lamt förd.
SA som folkskoleväsendet 7tu mangen- yppersta bildningamedel de ha till sitt Och dock ar bildningsspörsmiilet.
det l ta des ar ordnat ar det dock upprörande Iörfogande,.
allra viktigaste, enar alla försök att ge- Likaså ar huslig ekonomi av största nom folket självt höja folkets djupa €ör utvecklade och tankande föräldrar att utan vidare skicka sina barn till e etyd el se för kvinnorna.
Därför böra lager strandar just på den kolossala v i särskilt slå vakt kring skolköken och okunnigheten, som ofta förefinnes, och dessa reaktionshardar.
buamoderskolor i samband med dessa.
a Fri undervlsningsrnateriel.
Effektiv som ar ännu vanligare bland kvinnorna Vad anslagen till folkhögskolorna a.ngå än bland mannen, och dock erhiilles skolläkarevHrda är aven vArt krav.
Nyt- samma undervisning i folkskolan för tanharav behöver ej närmare utredas.
3å ar det av stor betydelse, att folk-, Genom friplatser och stipendier sat- högskolorna understödjas, men det ar bAde gossar och flick.or.
Alla de olika slagen av ~överbyggna- tas beg&amp;vade barn frHn de fattigare minst lika viktigt att tillika se till att der p % - folkskolan, skall jag ej ' yttra klasserna i tillfälle att tillgodogöra sig icke dessa folkhögskolor bli B reaktionära mig om.
För mig ter sig frågan som den högre undervisningen och universi- centralhardar B, högerns plantskolor, 3 %- om., det allra enklaste vore ' att kräva tetsbildningen.
a Detta vdrt krav .kan jom nu vid flera tillfallen varit fallet.
d ' olkskolans utveckling till en kultur- ju ej i nAgon vidare stor utsträckning Folkhögskolorna kunna uträtta mycket fordringarna uppfyllande med borgarskola, realiseras, men i den man vi kunna gott - men de kunna även htadkomma böra.
vi se till, ' att de verkliga begåv- mycket ont d % de stallas direkt i reak- som för fram till reals ko le examen^.
Med den examen kunde man säga att ningarna mH sattas.
i tillfälle ' att f &amp; tionens tjänst.
Därför bör vid anslagens beviljande, det h a v e t stallas p % dem, en ndgorlunda till fredsställande a.1lmän- utbildning.
r upprättandet av opartiekt ' förvaltade att undervisningen bedrivea opartiskt bildning erhtillits.
Deaeutom skulle, un- der hela skoltiden, slöjd- och ' yrkessko- kommunal- och länsbibliotek med läa-, frdra ömse håll.
T. o .. m. denna punkt pH vårt kom- lor, obligatori$ka för alla barn, g % jam- skriv- och samlingslokder.
Understöd %t föreläsningsverksamheten.
Analag till munalprogram ar detsamma i de för oss ' sidee med ' bokbildningen.
detta vinnes ej så länge folk- undervisning i huslig ekonomi.
Lands- viktigaste spörsmålen belyst.
Hela me- skoleväsendet skall ligga i händerna p &amp; kommuner och landstingen lämna .effek- ningen med denna enkla utredning är, de enskilda kommunerna och dessa se- tivt och opartiskt understöd At folkhög- att f &amp; våra kvinnor att börja reflektera dan var i sin tur kunna ordna sitt akol- skolorna, som utvecklas till allmänt över kommunalpolitikens oerhörda be- tydelse för svårt dagliga liv., fh dem vasen, som de för gott finna, ty den med borgerliga bildningsanstalter.
s VArt krav p &amp; upprattande av opartisk1 att vakna s % att de börja tanka över vad marginal, som folkskolestadgan ger, är förvaltade kommunal- och länsbibliotek vArt komrnunalprogram innebar och s &amp; - otroligt bred.
Nu ha vi en del kommuner, särskilt ar ytterst viktigt.
Har borde sannerligen när - tankarna h n n i t mogna i deras hjiir- i de större atäderna och vid de stora mycket mera vakenhet ha visats fr&amp;n nor - vi fA se resultatet genom ett mer- industricentra, som ha alldeles ypperliga v&amp;rt hall.
En mangd rent reaktionära &amp; kt deltagande i viira landstings- och folkakolor med överbyggnad och dar krafter rpjarna av all makt emot af1 stadsf ullmäktigeval.
undervisningen ar ypperlig, men vi ha folkets barn ma erhdUa sund och riklig Om vPra kvinnor förstodo att bevaka VII.
,.
.
n en.
.
MORGONBRIS - På; - fabriken.
Det var frukostrast på fabriken och maski- nernas buller hade tystnat.
De flickor, som bodde s % långt bort a t t de inte kunde springa hem och äta frukost, hö110 just på, a t t äta sina sniörgåsar och dricka kaffet, som var medfört i buteljer, vilka varmts på värme- ledningen.
Somliga av dem klippte på sina plagg under det de åto, t y det galler a t t ta vara på minuterna om ma.n skall lcunna tjana så man klarar sig i dessa bistra tider.
)) Mor- gonbris hade kommit och en av f1ickorn.a la- ste Olov Brunos stamningsbit ?nf erno ' och hon påstod a t t det var överdrivet.
Det blev resonemang och jag tror a t t en del missför- stodo såväl det lasta som meningen med att skriva i tidningar om f abriksf lickor.
Någon yttrade, a t t om tjänstefliclcor ha det aldrig så dkligt, så skriver man aldrig om dem.
Det gör man nog, men meningen med a t t skriva om fabriksflickor är nog a t t påvisa hur de ha det och aven a t t vack.a deras intresse för a t t förbattra sin stallning och säkert al: att för dem ginge det lättare a t t göra något för a t t f å det bättre an för tjänsteflickorna,.
om de bara vore eniga.
Det a r ej meningen a t t håna dem för a t t de ha det dåligt.
Bruno hade skrivit a t t flickorna springa framåt gatan i snösörjan med trasiga sulor och det händer ju ofta.
Även stod det, a t t om någon frå- gade dem vart de skulle gå svarade de med en snyftning i rösten:) Till f abriken ' j.
Det-.
t a ansågs som en stor överdrift, .men ilet kan- ske inte var s &amp; överdrivet i alla fall: Det finns blanc1 fabrilcsflickorna m %nga, som kan- ske inte äro s % friska.
Det finns aven an- dra, som ha barn.
Dessa, som lromniit i olycka, om de äro nog lyckliga a t t de f å bo hos föräldrarna eller någon anhörig, som.
un- der dagarna t a r hand om barnet, ha många ganger f å t t offra nattens sömn för den lille, som kanske varit sjuk, och så nar morgonen kommit ha de måst lämna sitt barn i andras händer och gett sig i yag till fabriken.
Dei; är nog inte med någon glädjestrålande min som dessa svara oni man frågar dem vart do, skola gå.
Det finns aven andra, som vänta sina barn, och för dem är det allt annat; in lämpligt a t t tillbringa sin tid på fabriken.
De kanske varit illamående och inte kunnat sova på natten och det är nog ej heller med någon glädje dessa svara om man frågar dem och de tanka på a t t de åter ha framför sig en hel dags enformigt arbete och maskin-.)
))) deras eget fel a t t de ha det som de ha, me1 jag tror nog a t t det är bäst för oss allesam mans a t t låta bli a t t döma därvidlag Jag tycker a t t det ar kiktigt hjältemodiga kvin.
nor dessa, som d5 de f å t t barn genom ihar digt arbete försörja de:m.
Inte veta vi.
vac de lida, ' kanske b&amp;de av sorg över a t t st &amp; eli samma med sina små och av umbäranden ocl Överansträngning för a t t f å den knappa in kornsten a t t räcka till.
Det är allas v51 plikt a t t göra något för a t t hjälpa dem. '
Nkgon påstod att &amp; et ar vårt eget ' fel om vi.
försova oss om morgnarna och inte hinn3 dricka kaffe.
På e.n del fabriker börjar ar.
betet W7 och d5 måste man ju stiga upy $56.
Ja, det finns aven de som ha lång va.g att gå och dessa äro nog tvungna a t t stiga upp kl. 5.
Antag nu a t t en fliclca, som slup.
pit lös från arbetet kl. 7 på ltvallen, skulle f å komma ut på något möte eller ha något litet nöje.
Det finns.
val inga unga manni skor, som lrunna nöja sig med a t t bara ar.
beta 0c.h sova; någon gång måste man hs någon f örströelse.
Första timmaen efter ar.
betets slut blir nog inte så mycket uträttat: ty nog blir man trött det ar d &amp; sa.kert.
Dc som bo ensamma maste sedan ordna med ma.
ten både för kvällen och för följande dag, t y middagsrasten ar allt för knapp för a t t hiil- na laga någon mat.
Klockan blir nog 9 in- nan man ' hinner a t t gå ut och de timmar man har ledigt svinna s &amp; snart.
Klockan blir kan- ske 1 2 innan man kommer in och 341 innan man kommer i säng.
Skall man d &amp; upp 5 eller y26, så undrar jag just om, det precis a r vart eget fel om vi försova oss.
Lakarveten- skapen förklarar ju a t t en lcvinna behöver 8 timmars sömn.
Vad som stod om den hårda smörgåsen blev aven diskuterat och det är då säkert att till några läckerheter räcker inte vår avlö- ning.
En flicka var nöjd fastan hon inte hade smör p % brödet, emedan det.
var i slu- tet av likviden, .men till henne och er alla andra skulle jag vilja saga: Då en hel del människor leva i överflijd ar det alldeles onö- digt a t t inte vi ha smör på brödet och d i iiessa andra gå laadda i dyrbara kläder a r iiet onödigt a t t vi, som arbeta varje dag för stt samla rikedomar %t dem, gå dåligt kladda) ch med trasiga skosulor.
') De, som ha f å t t en battre lott)), sades.
Vem ha de f å t t den lotten a v?
De som i lessa tider äro de hänsynslösaste jobbarna, de som dyrka upp livsmedlen så a t t vi f å be- tala clubbelt, de som lyckas pressa ned arbets- slammer.
Nu kanske jag får den invändnin- lönerna för dem, som arbeta till överan- gen angående bada dessa parter, a t t det ar ~trangning för att inte frysa och svälta ihjäl, lessa bli rika och kunna frossa så mycket .de oehaga.
Ingen kan va,l tycka a t t detta ar siva ratt lika val som högern förmhr ratt, Men vad som vo:re ratt vore val, a t t sina kvinnor att ställa sig i reak " bionens iven vi gjorde något för a t t förbattra vår tjänst, s % skulle vi, trots den skamlösa itallning och detta kunde vi göra om vi blott vor0 eniga.
Om det på en del fabriker ar 40-gradiga fyrkekalan, dock kunna ut-; ämligen bra, så a t t en kvinna, som bara har rätta ej så ringa ting på det kommu- iig själv a t t försörja, något så nar reder sig, nalpolitieka omradet.
i % finns det andra dar det ar riktigt us.elt och Vakna därför, Ni arbetets kvinnor!
jag tror nog inte a t t det skadade på något Tanken själva och, när Ni tänkt nog, italle om vi hade litet ' mera betalt och ' litet cortare arbetstid.
Vi skulle då f å b %de tid s &amp; trad in i våra led och kilmpa för) ch råd a t t utveckla silval våra själiska som att framskapa ett lyckligare samhälle croppsliga egenskaper.
Vi kvinnor ha en %t Er och Edra barn!
itor uppgift i livet.
Det ar vi som skola Tara f ostrarinnor f ör framtidens släkte.
Kata Datström.
Varje ung kvinna drömmer val om a t t en ' giiiig f å ett eget hem och far hon det ar det ej nog om hon kan arbeta aldrig s &amp; fort i det yrke hon haft förut, det fordras något mera,.
För a t t det slrall bli någon trevnad i hem- met .behöver hon lära sig en hel del, bland annat a t t sköta ekonomin förståndigt och a t t lrunna laga maten så a t t den blir så smaklig som möjligt.
Varje lcvinna, som får barn, behöver aven kunna både hälsolära och en del annat för a t t kunna sköta barnen.
Många barn dö nog i sina spada år och m&amp;nga man- niskor f å dragas med en sjuklig kropp hela sitt liv p % grund av oförstånd från mödrar- nas sida.
.
Även bör en moder vara insatt i vad som rör sig i tiden och kunna ge sina barn goda lärdomar med sig genom livet.
Vi ha under nuvarande förhållanden så li- ten tid a t t agna oss å t något annat an arbe- tet och, som sagt, någon tid till förströelse må- ste man ha .. Hade vi battre förtjänst slcullt!
aven vi kunna söka oss mera bildande nöjen an sim nu är fallet.
Många gånger kanske det ar någon fin konsert eller något fint stycke spelas på teatern och vi längta a t t få gå dit, men oftast f å r man höra: " Jag har inte råd)).
Trots a t t vi gno det mesta vi orka hela var tid ha vi Inte råd, då däremot de som inte göra något ' ha råd till allt möj- ligt.
J a g vet a t t det på fabrikerna finns mariga religiösa, som anse sådana nöjen onö- diga, ja, rent av syndiga och som tycka a t t vi böra försaka, nien till dem skulle jag vilja saga: Om pi studera livet skola ni f å. se hur den knappa inkomsten många gånger störtar flickorna i fördärvet.
Inte tycker ni val a t t aetta ar bra.
Battre a n a t t försöka radda fallna ar val a t t vara med om a t t förbattra kvinnornas stallning, så a t t de inte falla.
Battre an a t t ge allmosor å t fattiga mödrar och deras bar.n ar val a t t försöka a t t skaffa dem rättvisa, så a t t de tjana så de kunna klara sig själva.
De skulle nog själva kanna sig mera tillfreds då.
Det ar inte ratt a t t predika f örsakelse f ör arbetareklassen, då an- dra leva i överflöd.
Mycket slculle vara a t t säga i denna sak, men det får vara nog för denna gång.
Sä- kert ' ar a t t funnes det förståelse, vilja och, nighet bland kvinnorna så skulle i i kunna.
förbattra vår stallning betydligt.
Det kanske .nte vore så ' dumt om vi toge och resonerade Im den saken p % vara arbetsplatser landet runt.
Vi se vad mannen vunnit genom orga- nisationen och det finns aven möjligheter a t t ' vinna lika mycket för oss.
Det skulle vara mtressant om någon mer ville låta sina tan- ear i denna sak bli synliga i Morgonbris.
Fabriksarbeterska.
omvärdering.
Den n å g o t bekanta kanonfirman Krupp.
Essen har i stor.
utsträckning nu under kri- get haft användning f ör kvinnlig arbetskraft.
Men i trots av a t t dessa kvinnor i- många av- lelningar rosats för större händighet och.
: askhet än mannen, betalas de dock icke hög-: e lön an 2.50-2.80 mark mot mannens 4- 1.50 mark.
.
Blev firmans netto %r 1914 47.4 millioner narlc, så bör det val bli ännu battre härefter om Tysklands gud vill det och kriget varar.
- '
5 MORGONBRIS -- - Anna Sterky 60 ar.
Den 18 april ingick Anna Sterky i sitt 61 år.
.
Käiinedomeii därom kom nog som eii överraskiiing för de flesta av hennes vänner och kamrater.
.
I v %rt arbete går tiden fort och h&amp;llplatseriia för miiiiiet stannar sallaii vid personliga data, utom vid år för märkliga handel- ser inom vår rörelse.
Och för Aiiiia Sterky ar heller ingenting så fram- niande som just att 5 arbetet komma ihåg sig sjalv.
Hon har alltid varit upptagen av ar- bete och hennes varma ljusa tro på so- lidariteten och samhörigheten i arbe- tarrörelsen har förlänat henne den livssyn, att vi alla iiro 1anka.r i kedjaii, som omsluter våra idéer.
Meii icke förty m h t e vi denna dag stanna något inför A n n a S t e r k y.
Vi måste se litet tillbaka, ty miiiiiena pressa på.
Och vi minnas henne som talariniian på de stora niöteiia, för sömmerskor ena giiig.cn och tjanarin- nor den andra.
Det r a r i biirjan på 1900-talet.
Man gick hellre och hörde Aniia Sterky en kväll i Folkets hus a11 man gick p % en f esttill~t~ll.niiig, fastan, Gina Krog, en av den norska kvinnosakens banbryterskor och förkämpe %r död.
Griftetalet över henno präglades av en starkt personlig känsla och blev ett anförande om hennes livsverk.
Det levande moment, som hos henne var starkast var, framhöll talaren, känslan för livets ratt,.
den brinnande önskan a t t alla bundna goda krafter skulle f å vara med var den heliga eld, som besjälade hennes verk.
Vilken insats har icke denna kvinna gjort bade för kvinnorna själva och för hela lan- det, ne tillförsel av ande och kraft,, som är av bestående varde för .vårt samhälle.
Hen- nes starka personlighet blir ett manande min- ne, som vi äro förpliktade at " i helig vörd- nsd hålla klart och rent.
Efter talet utförde fru Bergliot Ibsen sång från orgelläktaren, och därefter nedlades på kistan ett 60-tal stora kransar, varibland en f rån, den svenska landsf öreningen f ör lrvin- nans politiska rösträtt genom dess utsände representant, fru Ellen Hagen.
Kransen var av hyacinter och violer och hade följande inskrift: Sörjande vid din grav stå svenska kvinnor, med tack för vad du gav.
I de ord med vilka hon nedlade kransen framhöll fru Hagen a t t Gina Krog f a t t uppleva a t t folk förstod henne.
Det var en heder för hennes land och en sällsynt lycka för henne själv.
Efter kransnedläggandet fördes kistan i pro- cession till krematoriet, där stoftet vigdes å t förgängelsen under tonerna av Ases död; Den stora blomsterg ' nrden, i vilken snart sagt alla delar av Norge hade del, fördes senare på da- ANNA STERKY.
de areii icke voro över utan många hade danslystnadeii kvar.
Men icke endast iiif ör talar iiiiian stannar man utan tanken löper vidare till organisatören och ledaren.
Och platsen som ledare för vår soc.-dem.
kviniiorörelsei~ under många år har ho11 obestridligen intagit.
Aiiiia Sterky hör icke till de seiiti- mentala, men icke heller till de bull- rande.
Hon är för stark fik att behöva vara någondera och he~iiies klara siniie för realiteter ger henne styrka till att oförskräckt våga sig gripa a.n med de verk, som ho11 anser nödvändiga.
Star- tandet av M o r g o 11 b r i s var ett ut- slag av detta hennes sinne.
Då röster höjdes för någon form av samarbete mellan de soc.-dein.
kviiiiiliga organisa- tionerna ute i landet tog Anna Sterky sig tid att tanka på saken.
Ho11 t a r sig ofta en grundlig funde- rare, men när hon blivit klar med sig själv så %r ho11 också beredd att möta svh5gheteriia.
Detta ha nog kvinnorna f Att erfara, som arbetat samm.aii med heime inom den sammanslutning för de soc.-dein.
kvinnorna som bildades 1907 och vars f ortsattning nuvarande centralstyrel- se.n ar.
Anna sterky står äiiifu mitt iblhiid oss och hon står dar icke ' som åldrin- gen vi skola vörda utan som kamraten och kampen full av arbetslust, risande och rosande och mottagande detsamma, viil vetande att livet ar en kamp i såväl små som stora strider, men med socia- lismens mål för ögoiien ar för henne kampen det, som ger livet dess värde. '
Kvinnodagen 1916.
I S t o c k h o lm firades Iiiteriiatio- ilella social-demokratiska kvinnodagen med föredrag av författariiinan Marika Stjernstcdt, red.
Björkman från U.
S.
A., s o x vistas i Sverge med anledning UV Foïdko::l ' ereiisen, upplasning av Hilma Heiiniï~gson, samt sång av Otti Pegel.
Festen, som samlat fullt hus, blev synnerligen stamningsfull och lyc- kad.
Karlstad.
föredra.g av fru Elin Bohlin över ämnet: Kvinnan, freden och framtiden.
Vidare £örekom musik och deklamation samt kaffeservering.
Den av C.
S. föreslagna resolutionen antogs enhälligt.
Möt et var besökt av omkring 60 kvinnor.
Malmö.
Tal av Kata Dahlström, uppläsning av Elma Danielsson .. Stor tillslutiiiiig. '
Kvinnodagen firades i Karlstad med offmtligt möte söndagen den 9 april, Oxelösund.
med föredrag av fru Alma Norsell, dekla- Oxelösunds kvinnoklubb avhöll möte mation av fröken.
Alma Svensson och den 8 april.
Föredrag hölls av Signe fiolmusik av herr Gerhard Gustafsson.
Svenason - VSTessman och.
resolutionen an- toga.
Beslöts aven uttala en protest mot häktningarna av H e d h, Höglund och Luleå.
Lule % kvinnoklubb had.e anordnat ett O1 jelund .. fredsmöte m i n d.
den 3:dje april med Ronneby.
Soc.-dem.
kvinnodagen högtidlighölls gen till Camilla Collets staty i slottsparken, den 12 april.
Föredrag: Kriget och vid vars fot den nedlades.
kvinnornas medborgarrätt hölls av fru Statsminister Gunnar Knudsen och stifts- Betty Andereson, varpå - resolutionen an- amtmand Blehr fungerade under hela akten togs.
Fru A. Tonning talade om de med florbehängt standar som prestaver vid danska kvinnornas röstrattsseger.
Dess- den blomsterprydda kistan, .kring villren utom förekom eáng och uppläsning, Ett kvinnliga studenter, bildat hedersvakt, och i bra möte, präglat av djupaste allvar.
begravningsföljet märktes ett flertal repre- Mötet beslöt även uttala sin .proteat sentanter för regering och storting, högsta mot häktningen av de kamrater, som domstolen, magistraten och stadsfullmäktige verkat för fred %t vara hem.
, samt talrika iimbetsmanna.kå.rer.
MORGONBRIS - p - - - Två solrosor.
Av Ormen.
Långe.
Det såddes ett frö uti mager jord Bak väggen, som vetter åt nord.
Sorgsen och mager och blek om kinden, Rysande, frysande svårt i vinden, Vändande ögat mot nordens pol - Aldrig, ack aldrig en nypa sol!
Längtande stiv jag och arm och dyster.
VASSITJ OCKO.
Oduglig plantu!
En bläng, en snasa.
Ryckning på axeln och skam och nesa Eller ett hånskratt i basta fall.
- - - Nordvinden viner sd vass och kall.- Dar, Y U N ~ om höyi.net, jag har en syster.
E a r råder liv och rörelse.
De elektriska spgrvagnarna forsla arbetarna till malmbryt: ning och malmlastning.
* Vi f å komma ihåg, Det var en gång, det var den sommaren då a t t Kiruna på några f å år vuxit till ett sam- den stora solförmörlrelsen intraff ade, som jag hälle på inemot 9 tusen sjalar.
reste till Lappland.
J a g hade ' kameran med.
Red.
för denna tidning har sett några av de J a g vet ej huru red.
kommer a t t göra om bilder jag knäppte.
Red.
vill nu visa dem jag ' skulle söka f å med.
en bild av Kiruna för läsarna av Morgonbris och det f å r red.
kyrka.
På taket se vi de av Christian Eriks- så gärna.
Men det värsta av allt ar, a t t red.
son snidade allegoriska träskulpturerna.
har bestämt.
a t t jag ska11 skriva text till bil- Kiruna (Fjällripan) kunde behöva många derna.
N å ja!
J a g f å r väl tota till efter ord och bilder, men vi saga farväl och fort- förmåga och om det ej blir så konstnärligt satta, t y vi ha ännu inemot 14 mil till Riks- må det ju ursäktas ') den vid pennan ovane) '.
gränsen.
Tåget rullar utmed Luossajarvis * * * strand (ordet jarvi är finska och har samma På resan till Lappland bör man allaredan betydelse som det lappska jaure = sjö) och vid genomfarten av östra Jämtland göra ka- vi ha nu på.den ena sidan om oss Kiiruna- nieran klar för exponering, ty södra Norrland vaara och på den andra Loussavaara har många vackra sevärdheter.
Det kan helt (vaara = berg).
Vi.
kunna saga a t t det var naturligt e j gå för Sig a t t medtags.
alla bil- skada a t t tiden ej tillät oss taga en tur upp derna från en så lång färd, utan vi f å nöja på Luossavaara och se på den vackra utsilr- oss med nggra få.
Vi f å nu lamna såväl Ra- ten över Rautasdalen, samt å t andra sidan gunda, Bispgarden som 1:ndalsälvens.
)) döda.
Tornedalen och det lrnappt ett par mil av- fall ' och först ' presentera en bild av Anger- lägsna Jukkasjärvi med sitt minnesvärda manalven, sedd från Forsmobron.
Bron lig- lappkapell.
Nu ar det för sent, tåget går för full fart och nu bliver det ej något längre ger mera an 50 meter över älven.
Nu bär det av genom de stora skogarna.
uppehåll.
Man får ha ögonen fullt öppna om Då och d % bryter det av och vi passera.
en man skall hinna med a t t se sig omkring.
Vid dalgång och en norrlandsälv.
J a g tanker på Rensjön ligger ett ganska stort lapplager och de dyra lilichéerna, men ' jag har lust ' att med- på andra sidan sjön se vi en väldig renhjord.
taga en bild strax ovanför Vindelalven och T %get går.
Kaisepaktes branta fjäll liksom det är Degerfors kyrka.
d tt ödsligt intryck hänger &amp; er oss och en och annan fjällbäck gör norra Västerbotten med sina andlösa och kastar sitt vita vattenskum i en yr dans ut- tröstlösa myrmarker, som äro beväxta med för fjällvaggen.
Vi ko:mma nu till Abisko.
små martallar.
På kvällen komma vi till Bo- I Abisko råder under ' den kalla årstiden vida den.- .Vi titta efter killarna) som utgöra Bo- mildare klimat an annorstädes i Lappland.
denf astningen, 1rÖ.pa en " ' Norrslrensflamma ' ' Nuoljaf jallet motar de kalla nordliga snö- i kiosken och så bar det %ny0 i vag mot norr.
3tormarna.
Det hör till vanligheten, a t t me- Sedan vi snart lämnat kulturbygden, färdas iian det p % förvintern ar mera än halvmeters- vi genom allt ödsligare och kargare ödemar- iijupt med snö anda från Riksgränsen till ker, passera polcirkeln ' och komma i den arla Nuolja ar marken grön i Abisko.
Vid foten morgonstunden .till Gellivare.
Bild av)) Dun- av Nuolja och Abiskojokks strand, e j långt dret) ' skall jag skona er från.
Sedan den 56 fr %n Tornetrask, ligger Abisko turiststation.
km.
långa jacnvagen till Porjus blev färdig Huru frestande det an är måste vi för denna är det nu 4 järnvägar, som stöta till där.
Xn gang lamna ett närmare studium av den går till Malmberget och en till Koskullsk~llle.
vackra Abiskojokks kanjon och reflexionerna Vi ha. '
e j tid a t t dröja vid dessa platser, över de stora lappvandringarna genom Lapp- huru lockande aet.
a n ar, utan vi, taga nu porten (Tjuonavagge), som på en knapp mils snällt5,g förbi cal lix fors och komma till avstånd höjer sina halvtannat tusental metar Kiruna.
Rar f å vi fast mark under fötterna höga fjäll, som bildar den bekanta Lapp-por- och ett välbehövligt avbrott ' från ödemark ten.
Abiskos vegetation påminner om Mellan- sverge och i den breda dalgången utmed och martallbevaxta myrterranger.
Ögonblicks bildur från en lap ' plandsresa.
KIRUNA KYRKA.
Torne trask frodas fjällbjörkarna i. sin grön- ska.
Vi passera u:nder Nuoljafjället genom en kilometerlång tunnel och nå Björklidens sta- tion.
Själva namnet beskriver har oiizgivnin- gen.
Men när vi kommit förbi Kopparåsen och närma oss Vassijaure ha vi kommit mitt in i högfjället.
Runt om vart man ser lyser de vitklädda snijfjallen.
Först skall jag då.
presentera konturen av det för lapparna he- liga Vassitjoltko eller Vassiåire, som det ock kallas.
Bilden är tagen under solf örmörlrel- sen.
Och nu några ord om en liten fjälltur.
Ti- digt en morgon n.ar solen sken stegade vi upp- för Vassitjolrko, rakl upp från stationen.
Ef- ter ett ganska besvärligt klattrande nådde gi toppen.
Men samtidigt vi började nå toppen hade det mulnat och en olidlig tjocka insvepte oss så a t t vi ej kunde se mera an ett tiotal me- ter omkring.
Det var ej annat an a t t vänta och se om det skulle ljusna, t y ibland såg det gäckande ut dar vi sutto ovan molnen.
Men det blev, ingen ljusning utan ' ett val- digt yrväder.
.
Efter en ansträngande klätt- ring och krypning kommo vi till stationen igen.
Men vi gåvo ej tappt utan en annan dag lyckades vi utmärkt.
Bilderna har äro från Vassijökeln.
På den ena bilden var det meningen a t t f å en hare, som satt och tittade på oss.
Men under tiden jag knäppte ' upp kameran (jag hade en ut- dragskamera) hade han nog hunnit till en an- na jökel.
J a g fick nu i stallet knäppa av en norrbottning.
, Man känner sig så oandligt liten nar man står ' har uppe i fjällen och ser u t över de val- diga snö- och isbeklädda fjällmassiven.
Tan- ken på Lapplands storlek kan man f å om man tanker sig a t t 65 tusen kvadratkilometer el- ler 15 % av Sverges areal ligger norr om Polcirkeln.
Detta ar lika mycket som hela Grekland och mera aa dubbelt så stort som a n d hela ~ e l g i e n.
Vi ha socknar i ~ a ~ ~ l så och Uppsala lan sam- stora som ~tockholms.
.
manlagda.
Vi taga nu vägen förbi Vassijokksstugan till ~ i l r s ~ r ä n s e n Vi.
f å f ortsatta resa= till västerhavet över den ' storslagna Hunddaleii en annan g h g.
Oscar Palmberg. '
Stdtlig och skört står hon dar och myser, Solglansens värmande stråle lyser Härligt På svallande gu Za ' gull hår, Kölden och mörkret ej henne når; Glansade är hon och glad och yster.
Innerst i vudn i mitt blomsterhjauta Kanner jag stingande agg och smarta, Känner att shön aven jag kund ' vara Alskad och lycklig och glad om bara Endast en soldro@e eller tv6 Kunde sig leta vag till min vrå.
VASSIAI DEGERFORS KYRKA.
De evinnerliga mötena.
Laura gick långsamt hemåt.
Hon befann sig på särskilt diiligt humör.
flon hade varit ute för a t t möta Edvard, då han.
slutat ar- betet, och s å hade han icke kunnat gå ut med henne.
Han skulle p % et.t möte.
Usch, de evinnerliga möteiia!
Och just i kvall, då hon f å t t systern a t t passa lillen och med lugnt samvete kunde t a sig en ledig stund.
Det var sannerligen bedrövligt.
I backen nedanför hyreskasarnen, dar Laura bodde, träffade hon en av Edvards vänner, Olof Hansson, som brukade besöka dem om kvällarna och t a sig en rökstund.
- Nå, Laura, sade han skämtsamt, du ser så modstulen ut; Fram med språket!
Är det något på sned,?
- Ja, det a r det!
sade Laura, genast på battre humör.
J a g a r rasande på Edvard, som naturligtvis slrulle springa på möte i kvall igen i stallet ' för a t t gå en promenad med mig, som jag glatt mig åt.
J a g tror dessa evinnerliga möten göra mig tokig en vacker dag, Olof.
- Tokig!
Av mötena?
Men kara du, det ar.
ju det viktigaste ' vi kunna t a oss till.
J a g ä r just på vag till ett möte, jag också!
- Ni bara roa er och prata, ni göra icke ett dugg nytta, sade Laura med en knyck på nacken.
J a g tror sannerligen ni ha fun- nit på dessa möten bara f ö r a t t slippa hem- ifrån, från hustru och barnskrik om kval- larna.
Olof stod en stund tankfull .. S % fattade han ett raskt beslut.
- Hör, Laura, vill du gå en promenad med mig i stallet för med Edvard, sade han all- varligt.
J a g skall f örsöka f örklara f ör dig, varför vi gå på möten.
J a g tanker a t t för en gångs skull har fackföreningen lika stor ~ y t t a av det, som om jag går på niötet i kvall.
Vill du alltsh8 - Ja, gärna, sade Laura.
Men kom ihåg, a t t Edvard a1dri.g säger ett ord om sina be- styr, så du far gå till botten med frågorna.
Kom så g % vi då!
.
I r.ask marsch satte de iväg uppåt Västra Aker i den ljuvliga aftonsvalkan, medan Olof började tala, ofta avbruten av Lauras frågor, som framställdes i en alltmer intres- serad ton.
- Ja, ser du, sade Olof, det ar något jag ofta har tänkt på: a t t Edvard borde ha talat med dig om vårt fackföreningsarbete.
Du som själv lever bland arbetarefamiljer, du har ju bast tillfälle a t t se, hur orättvist li- vets goda är fördelt.
Tank dig till exempel, a t t det födes tv5 små barn till varlden, det ena i ett rikt hem, det andra i yttersta fat- tigdom.
För det rika barnet ligger livet ljust och rosenrött, det har allt vad ' varlden bjuder till sitt förfogande.
Svalt och umba- landen &amp; ro bara tomma ord, under det den andra lilla stackaren kan f % gå hela livet igenom undernärd och frysande och aldrig komma bort från livets skuggsida, dar det fötts.
Se dig omkring och betrakta alla de ut- slitna, trötta kvinnorna, som bo därhemma på gården och som bli .gamla långt i förtid.
Och mannen, som drivas till dryckenskap och rummel av bedrövliga he:m och brist på glad j e.
Tycker du icke, a t t det runt omsdig är så mycken f attigdom, slit och ' el ' inde, a t t det ar mer an mödan vart a t t vara med och t a ett tag för a t t skapi battre och lyckligare för- h %llanden for alla, som ha det svårt och för mera rättvisa i fördelningen av livets goda8 - Jo, det tycker jag nog.
Men huru skola vi uppnå battre förhållanden?
- Genom a t t sammansluta oss och st &amp; eniga om v %ra Irrav, kravet på högre lön, p % del i. avkastningen, på omsorg om de gamla, barn och sjuka.
- Vi sammansluta oss i fack- föreningar och bilda en enda stor organisa- tion, som vi alla må stödja och arbeta på a t t utvidga och starka.
Och till detta behöva vi eder kvinnor också.
- Behöva ni oss8 - Ja, just er.
Kom ihåg, a t t vårt vilrti- gaste kampmedel ar strejken.
Och vad ha ni kvinnor icke a t t saga då!
Det beror till mycket st.or del p % er arbetarehustrur, hur en strejk skall gå.
Antag a t t vi fackför- eningskamrater ena oss om: att gå i strejk för a t t ernä högre lön.
Vi m ' än måste ju stå eniga, men det kräves likas %val, a t t man och livinna.
sta eniga i en dylik kamp, i kampen för sitt eget och sina barns bästa.
Då galler det a t t hustrun förstår a t t det måste kam- pas, a t t det m %ste hållas ut.
Om hustrurna RE.
" Det heliga fjället. "
förstode, a t t varje vunnen strejk ' ar ett steg n a ~ m a r e det stora mål vi, arbeta för, da hade vi Iranske vunnit flera strejker.
- Vårt stora mål, säger du?
- Ja., det målet, a t t inga människor svälta och lida nöd och umbäranden, medan andra simma i överflöd, det stora målet a t t ratt- f ardigheten segrar.
- Ja, men vad har Edvards möte i afton med detta a t t göra?
- Förstgr du då icke, Laura, a t t våra faclr- föreningar - aven om v i icke stå mitt uppe i en strejk -, måste vara levande, kraftiga, föreningar, som kanna a t t de stå i kontakt med andra starka föreningar, a t t vi medlem- mar må träffas och utbyta tankar; vi måst2 göra oss underrättade om .vad de andra faclr- f öreningarna uträtta; vi måste diskutera de kampmedels användande v i ha i vår makt; vi måste lära kanna varandra för a t t veta, ' att vi kunna lita på varandra, nar det galler.
- Ja, det f örstår jag nog, sade Laura tank- fullt.
Men det ar alltså endast, nar ni strej: ka, ni behöva oss kvinnor.
.- Nej, Laura, och just en kvinna som du kunde göra något.
Tala med Edvard och.f &amp; honom a t t redogöra för sina möten.
Och anmäl dig i livinnoföreningen, i kretsen av dina egna.
Och ' arbeta för a t t f å andra med i den.
Du skall icke stå utanför rörelsen.
Du skall inte tro, a t t det ar något bara för mannen.
Du må förstå, a t t det ggller livs- spörsmål för både dig och din mor liksom för Edvard.
Las vad du kan komma över, om det vi kampa för, och a r det något som du icke förstår, så fråga bara Edvard och tala med honom.
Har du bara f å t t full förståelse för den rattfärdiga kamp vi föra genom våra organisationer, så vet jag a t t du kommereatt bli den ivrigaste av oss.
Du med ditt varma, ärliga hjärtelag, ' skall stå orubbligt vid Ed- vards sida, och du skall just bli den kloka, förståelsefulla hustru, som ä r en välsignelse för sin man och som sprider tro, och lit till vår goda s a k.
.
.
.
.
- Tror du det, Olof.
Laura såg framför sig med strålande ögon.
I dag, nar Edvard kommer hem, skall jag tala med honom.
Och du, det måste bli roligare för Edvard också att kunna t a sina intressen med hem an a t t lämna dem utanför dörren.
- Ja, det kan du vara saker på.
Nar.
jag '
Det nya flrslaget i harnavårds- lagstiftning.
.
Bariiavårdsnainiideiz skall enligt för- daget vara den instans, som utnäniiier ~arnaviirdsman och över denne utövar Alsyn.
Såval man som kviiiiia kan iartill utses.
Barnavårdsmaniiens till-: y11 räcker till 18 k, men kan dessföriii- laii upphöra genom iiiimildens beslut.
Jiidcrhållsskyldighet skall fastslås ills barnet fyllt ' 15-.l8 år.
Förmyndare åter utses av ratten, iiär noderii iir olämplig.
Naturligtvis kan iadern dartill utses, om han anses lanip- ig.
En f01 j d av bariia~å~dsniaiisiiisti-; utioneiis .införande ar att i större; ainhalleii deiisaniina.
maste fungera; om en byrå med dar anstallda, avlöna- le personer.
3) Fadernsuiiderhål1sskyl- l i g h e t aven t i l l moderii f a s t s l å s f ö r cieii t i d h o n a v ~ariisbördeii a r förhiii- irad till förvarvsverksani- h e. t.
Under sex veckor före och sex veckor eftcr n.e (lls; omsteii skall f aderii med belopp, som fastslås med hänsyn til.1 hans och moderns villkor, bidraga till hennes underhåll.
Av djup mora- lisk betydelse och att också moderns ratt blivit ihågkommen äro dessa första bestämmelser till moderskapets skyd- lande.
Av vikt ar att tiden för moderns underhåll, särskilt om ho11 ådrager sig rj ukdom genom havandeskapet eller nedkomsten., kan f örlängas till f yra månader före och nio månader efter nedkomsten.
4) T a l a n i m % l e t k a n v ä c k a s r e d a n f ö r e b a r n e t s fö- d e l s e.
Därigenom undvikes dröjs- ' mål i utredningen.
Målet kan emeller- tid ej före barnets födelse avgöras, men i vissa fall kan skäligt bidrag liksom provisoriskt åläggas innan dom f allit.
Vid rattegångsf örf arandet i tviste- mål bibehålles rättighet att in- stämma fadern till ratten å den ort, dar lägersmålet skett, emedan detta forum erbjuder avsevärda praktiska företräden anggende större lätthet att f örebringa vittnesbevisningen.
Utom vad har framdragits finnas även andra detaljer av vikt.
Hela lag- beredningens betankaiide med motiver rek ' ommendera~s, den till läsning, som vill mera fördjupa sig i frågan.
Haïmed reclogöres för de viktigaste föraiidringarna, som föreslås i det av lagberediiiiigen framlagda förslaget.
1) A d ö m t e l l e r f r i v i l l i g t bidpag överenskominet till.
uiicierhåll av b a r n s k a l l u t t a g a s u r " avlö- n i n g f ö r t j i i, i i s t.
e l l e r an- iian a r b ctsaiiställiiiiig ".
D e n n a Lag l c a l l a s " Lag om i n f ö r s e l i avlöiiiiig, peiisioii e l l e r livränta ".
Enligt iiuvarande förh %llanden tjiinar ju.
dom rörande bar:nuppfostriiigsbi- Louis Sparre: TAVASTLANDS FLICKA.
drag icke mycket till, oni barnafadern vill undandraga sig, såsom ju tyvikr ofta ar fallet.
Genom .att ut+ätniags- bafii utom aktcnskapet, utan ocksh för nian får rättighet att uttaga av arbets- 3åd.aiia fall, nar makarna leva skilda.
förtjänst hos arbetsgivare maste d.ar- 2) S ä r s k i l d l a g o m b a r i i emot oftare än nu biclraget verkligen u t o m ä k t e n s k a p i n f ö r e s.
En- kom.ma att utfås.
Isynnerhet som ar- dast frånvaroii av en sådan i iiuvaraii- betsgivare kan å.läggas svara själv för de svensk lagstiftning talar sitt tydliga beloppet, om han ej ininehåller det, iiar språk hur vi hitintills haft det och i han fått meddel.aiide om beslut om.
i11- nuvarande stund aniiu hava det.
f örsel.
Utmätniiigsinaii kan f öreskri- Enligt förslaget har o g i f t m o- va att arbetsgivare % bestämd.
tid, dock d e r i f ö r s t a h a n d " v h d - högst en gång i niånaden, till utm.ät- riadeii om b a r n e t o c h v a - r e ~ i i n ~ s m a n n e n med post e11 översänder d e s s f ö r m y l i d a r e ".
Med glädje innehållet belopp.
kan konstateras att härmed synes fast- Tillämpningen av lagen om införsel slaget ogift mors så gott som enda rat- ar naturligtvis ej avsedd att alltid till- tighet ' enligt gammal svensk laog.
Men lämpas, utan endast då det visar sig vad som fattats henne, det har varit att den underhållsskyldige ej ordemt- hjälpen att bevaka barnets och % \ ren ligt på frivillighetens väg inbetalar sitt eget intresse.
Och samhället kan idönit belopp eller d % han ej ställer av nian saga har ej enligt iiuvarande lag utmätningsmannen godkänd pant eller tillrackliga ga.railtier f ör att f örmyii- borgen.
derskapet av modern på ratt satt utö- Lagen om inforsel kompletteras av vas.
förslaget till l a g o m f ö r b u d f ö r Till förekomma1id.e av dessa båda u i i d e r l i å l l s s k y l d i g c!
luckor i den iiuvarande lagstiftningen vissa a t t a v.
f l y t t a f r å n ri.ls; et.
föreslås införandet av b a r n a v å r d s- D e n n a l a g i.iiiief a t t a r a.
t t n i a i i s i i i s t i t u t i.
o i i e i i. "
F ö r d e n s o m ä r u.
i i d e r h å l.
1 ~ v - a r j e.
b a r n u t o m ä k t e n s k a p skyldig f ö i b a r n under 15 %r s k a l l f ö r o r d n a s en bariia- e j n i % a v f l y t t a u r r i k e t v å r d s m a i i, s o m hal: a t t b i s t å m e d m i n d r e h a n h o s ö v e r - n1.o d e r i i m e d r å d o c h u p p- e x e k u t o r s i A l l e r a v den- lysningar samt tillse, a t t n e g o d k ä n d.
p a n t eller bor- b a r i i e t s r a t t o c h b a s t a g e n. behörigen tillvaratages. "
Är fara för ha.iideii att uiiderhålls- Deiilie skall ' of ördrö jligeii vidtaga åt- skyldig avflyttar från riket utall att gärder för faststal.laiide av barnets hava ställt säkerhet kan.
förbud att av- börd och tillf örsahra,nd.e av underhåll Har må nu också fran~.h %llas vad som flytta meddelas a.v utinatningsman.
åt barnet, bitriida med indrivande och felas i det föreliggande förslaget.
Det Befrielse från att stalla borgen lian tillhandah %llaiide av uiiderhållsbidr ag ar i första hand att s a k e r h e t e n ske om det finnes anledniilg antaga att samt, n a r s k a l d a r t i l l a r, göra ~~nderh %llsslcyldigs avflyttiiin.
ej skall anmälan om förorcInaiide av f ö r - för barnet ochmodern att utfå de me- del lagen bestiinimer a l d r i g b l i r landa clen uiiderhållsberiittigade till m y i i d a r e f ö r b a r n e t ".
Bar- e f f e k t i v, s å l a i i g e ej s a m - nien.
iiavårdsmaii ar .även berättigad att an- h ä l l e t u t l ä g g e r s u m m a n Lagarna om införsel och förbud för lita polisniyndigheteii f ör und.erhålls- i f ö r s k o t t.
Därom har också mo- avflyttning ur riket skola galla ej blott skyldigs ef erspanande.
tionerats av hrr Lindhagen och Berg- den, som har underh~llsskyldighet för För att barnets ratt i tid skall kunna lund år 1913.
Vidare av socialdemo- bevakas iiig %r i lagförslaget att " kvin- kratiska gruppen å r 1915 efter skri- snart gifter mig, hoppas jag sannerligen at1 na, som ar havande med barn utom ak- velse med begaraii härom från vår cen- Astri skall bli ' min bästa kamrat, svarade tenskap, bör senast tre måiiader före tralstyrelse.
Uttalande hade f örut f at- Om du icke har någol den vaiita.de .nedkomsteii aiim.ala sitt tats &amp; kvi ' nnornas kongress i dec.
1914.
Olof ined varme.
emot följer jag med hem t.ill.
dig, G &amp; skall jag tillstånd f ö r ledamot i. barnavårds- Såsom bekant ar sådan f örskottsbetal- ge Edvard en ordentlig avbasning för att nämnden i den församling d a r hoil ning införd i D,anmark tills barnet bli- han icke för länge sedan talat med sin hustru vistas eller till annan, som av.
iiamiidei~ vit vuxet och i- Norge för tiden nar- om detta.
erhållit uppdrag att mottaga dylika mast före och närmast efter barnets fö- (Kvinden.)
anmälningar '.
delse.
Emellertid avfiirda.r lagbercdniiigen lyckligtvis ej denna fråga genoin att förneka dess vikt.
Tvärtom sages: ' Denna fraga förtjänar helt visst att val Övervägas.
Beredningen anser emellertid att den ej kan lösas förrän i samband nied frggan om.
sådan för- skottsbetalning aven f ör ba.rn inom äk- tenskapet, när makarna leva skilda, och hänvisar till fattigvgrdslagstift- ningskommittéi~, soni.
lär komma att behandla frågan.
För min del har jag alltid framhtillit att ratt till förskott bör gälla båda. '
dessa ka8tegorier av ' barii, s h o m i Norge och Danmark, och frågan helst lösas samtidigt.
Dock, nar detta ej kunde ske, borde dock för- skottsutbetalning lugnt kunnat uppta- gas i föreliggande förslag för tiden om- kring födelsen, enär mera sällan anara an dc utom.äktenskapligt födda och de- ras mödrar under denna period äro övergivna.
Så mycket mer som det val ar i utsikt att ganska snart kan före- ligga ett kompletteringsf örslag f ör de ' - inom äktenskap födda.
Detta ar så mycket viktigare som lagen upptar för- bud för kvinnor inom.
vissa arbetsom- råden att denna tid arbeta.
D-et a r s å l e d e s stör- s t a v i k t f ö r s å vii1 k v i n - iioriia s o m v å r a l a g s t i f t a r e a t t t a g a f a s t a p &amp; 1agb.ered- iiingeils o r d om a t t frå- ' att g a s och i c k e s l ä p p a for- d r a n p &amp; a t t f ö r s k o t t e t s k a l l u t g i v a s u t a n a t t f ö r niot- t a g a r e n r i i k n a s soni f a t - t i g v % r d.
V i.
d a r e m a s t e v i på- m i n n a om.
a t t f r a g a n om a t t m ö d r a r n a b ö r a ffi b e h å l l a sina barn hos sig icke blir effektivt löst förrän f ö r s k 0 t t e.
t k a n u t f å s un- der b a r n e t s h e l a u p p.
v a x t t i d.
Hur barnavårdsmai.isiiistitutionen kommer att verka beror helt och hållet på hur den kommer att utövas.
Först sedan detta nu för oss särskilt uppfun- ila system praktiserats kan man döma om, huruvida vi ej hellre bort försöka ined det norska systemet fijr att beva-ka barnens ratt, dar " overörrighedeil " ge- nom den s. k. bidragsfogdeii tar saken om hand.
Mycket synes bero på de närmare fö- reskrifter f ör barnavårdsman, som skola slutligen utarbetas.
Det blir ett synnerligen ömtåligt uppdrag att abgöra nar en mor är skickad att hava sitt barn hos sig eller e j eller nar förmynderskapet skall fråntagas henne.
I m %nga fall ar det dessutom naturligtvis ej alls lämpligt att barnaviirdsman har rättighet att oupphörligt intränga i f am-ilj elivet, dar t. ex. föräldrarna leva i ett samvetsäk- t cnskap varda sig om sina el- ler där barnets v ' istelse hos en karleks- full mor ar.
av stadigvarande art.
En- ligt ordalydensen i 15 §: " visar sig att behov av barnav&amp;rdsmaii ej langre fin- nes, ma barnavårdsilainiideii entlediga bariiavårdsmaiineii utan att f ör ordna ny sådaii " - bör undantag för ovan niimiida fall lrunila ske.
Men haivid- lag beror det på hur lagen lromnier att tillämpas.
Det kan också.
vara tvivel underka- stat huruvida barnavårdsnämnden, soin nu ingått i folkmedvetandet att spe- ciellt .omhändertaga sedligt försumma- de barn, bör bliva den myndighet, som skall handhava hela barnavårdsmansiii- stitutionen.
Men f örslaget kali f örsva- ras från den synpunkten, att en helt ny instruktion f ör bariiavårdsiiämildei1 kommer att se dagen med .omarbetaii- det av den nuvarande lagen för sedligt försumm.ade barn.
Först nar alla bar- navårdslagar bliva framlagda i sin hel- het kan denna fråga bedömas.
Frågorna om ratt för moder att för- bliva okänd, som enligt lagberedniii- gens förslag ar upphavd, samt angåen- de utom äktenskapet födda barns arvs- rätt efter fäder, varom ' ej såsom i Nor- ge nu hos oss föreligger förslag, skola behandlas i ilasta nummer.
A n n a Liiid.hagei1. '
Arbetarkvinnornas värnplikt .. Viirnplikt är ett ord, som, tillfölje omkring de kvinnor, som ha sina män under de bittra strider arbetarna ut- kända orsaker, fatt en allt annat an god ute i falt till mfosterlandets fihsvclr~, kämpa, strider uti vilka svält, köld och klang bland arbetarna.
Och ändock äro liksom det stralar sildan romantik i oför- allehanda ' umbäranden äro skarpt bi- vi vii1 alla överens därom, att arbetarna tjänt grad kring detta, fosterlandsför- tande vapen.
Va1 - det är sanning ha en varnplikt att fullgöra, en värn- svar, självt.
Villigt skall erkannas, att och en sanning, vars bitterhet skall med plikt av sidan betydelse att varje arbe- kvinnornas hjältemod vid sådana till- vemod erkannas.
Men i denna sak fin- tare borde utan vidare inträda i ledet, fallen torde vara vart sin honnör - nas dock andra faktorer, viktiga icke känna det som den enklaste skyldighet liksom överhuvud allt vad kvinnorna £h minst därför att de dock äro agnade att göra det.
Det är den varnplikt, som fullgöra och utst &amp; i ett samhalle, där att, om icke helt förtaga stridens bitter- best Ar uti att elii orubblig vakt omkring mannen i regel äro herrar pli täppan.
het; dock i ntigon man mildra densamma arbetarklassens intresuen, skydda dess Men i alla fall, vore det säkerligen när genom att fasta uppmärksamheten på fri- och rättigheter sasom likavardiga som helst pH tiden, att bland arbetare- dess höga syftema, förbereda, stärka, medborgare,.
strida för dess rätt att nH skarorna samma omvårdnad agnades de uppmuntra o. s.
s. '
Detta ar det första momentet uti ar- levnadsförh Allanden, vilka möjliggöra en kvinnor, vars män befinna sig mitt uti den allvarliga striden för arbetareklas- betarkvinnornas värnpliktsövningar.
Allt sant människovärdig tillvaro.
för länge ha arbetarkvinnornas stora Uti värnplikten - med dess alldag- senu liv och livsmöjligheter.
Om s &amp; icke sker, om man icke om- flertal statt främmande för frihetskam- liga betydelse - har det ganska länge se ' n börjat höjas röster.
f6r att även ger den stridande arbetarklassens kvin- per8 verkliga innebörd.
Hur ofta han- kvinnorna skola deltaga p &amp; ett eller.an- nor i allmänhet med hänförelsens gloria der det icke att arbetarens hustru kla- nat sätt efter deras förm8gs och stall- - eller htminstone med all beundran gar - och med ratta klagar högt - ning i livet.
Det galler icke att i denna och tackedmhet - s % har det val sina över de olidliga förhallanden vari hon, artikel söka reda u t den s ' aken - be- orsaker.
Skulle det icke kunna vara en och icke minst de am&amp;, dagligen få leva.
vara, det ombestyra nog de borgerliga möjlighet att en av orsakerna, och kan- Men icke förty - då striden sedan kom- kvinnorna, med högerns damer i spetsen.
ske den viktigaste, är den, att arbetar- mer, den strid som är avsedd och inne- Vad vi i denna artikel vilja uppehhlla klassens kvinnor ännu icke i allmänhet bär en möjlighet att förbättra dewa oss vid ar fragan om den del arbetar- &amp; kommit underfund med betydelsen av förhallanden - då kanske hon klagar kvinnorna kunna och böra ha i den sin varnplikt och följaktligen icke heller ännu högljuddare, kanske söker inverka arbetarnas varnplikt, som här ovan om- brytt sig om att söka fullgöra densamma.
p &amp; mannen till förriideri mot den heliga Nu kan det svaras mig, att nog f % ask, för vilken han strider.
Handen på hjar- nämnts.
Det har bildats heroismens romantik arbetarkvinnorna fullgöra sin varnplikt tat, arbetarkvinnor: Är det inte oftast eH?
, ' - - Största lager av Nyheter I Fullständig fr. o. m.
Huvudbonader, i alla storlekar för Gossar o. Flickor.
Underkläder o. Skodon.
Prima, reella varor.
Billiga, bestämda priser.
BARNKLAD ER viilgjorda i fina och I BARNEKIPERI G
MORGONBRIS Detta ar bristande samhörighetakiinsla bristande begrepp om värnplikten.
Dennr brist bottnar uti ofullständig kännedon om förhhllandena och därav föl jandc minimalt intresse för de orsaker, som bilda grundvalen för levnadselandet.
Kunskapen om orsaker och verkningal beträffande de förhihllanden, som mec ratta beklagas, - frambringar ett st ändigi vaxande, levande intresee för möjlighe- terna att bekämpa och övervinna.
dem Och alltefter s3m detta.
intresse stegrat tränger man vidare in i problemet, in, seende svhrigheterna, men iiven p &amp; sam- ma gång den historiska och moraliska nödvändigheten att i mänsklighetenr namn undanrödja dem.
Så, vidgas syn- kretsen; ens eget lilla trhnga jag f &amp;] ' vika för det stora geminsanima; man stAlsättes mot farorna och fasorna, man kommer under fund med sin givna plikl och plats i den heliga striden - och då den BB kommer en ghng, ja, d &amp; hm arbetarkvinnan gAtt.
igenom den företa kursen i sin värnpliktsakola.
D &amp; är hon beredd att ph sitt satt deltaga i försva, ret av sin klass livsintressen, i storman.
det av förtryckarnas bå,lverk.
Nar den aktiva värnpliktstjänsten så- lunda kommer da vet hon att ett av dess viktigaste moment ar, att stödja, uppmuntra och egga de aktivt kampande.
att med hjärtats och förstilndets över- tygelse intala de stridande mod, för- tröstan och förvissning om seger.
Men det ' viktigaste momentet uti ar- betarkvinnornas värnpliktstjänst är dock barnens fostran till verkligt tilnkande och kännande arbetare.
Det brister dock - medgiv det - härutinnan oandligt mycket.
Da man ser tu ' nt, trasigt kladda, frysande, undernärda arbetar- barn syaselsatta med kortlappar eller annan underhaltig förströelse, eller dh man hör dem svärande och stojande, så mhste man med sorg säga sig att de tydligen icke fått hos aig inplantade de första förutsättningarna, att med kraft kunn %, möta klaeslivets och klass-stri- derdas allvarsdagar, ännu mindre fatt den grund lagd, p &amp; vilken de skola bygga vidare för att en gång kunna bliva arbetarklassens befriare och värl- dens behärakare.
Ingen vill val heller bestrida att detta verk - ungdomsblickarnas riktande mot det höga mllet - dock ar kvinnans yppersta.
Men för att hon skall kunna fullgöra denna garning mhste hon först själv g &amp; igenom rekrytskolan, själv bliva skolad, intresserad och övertygad.
, Ravaillac.
Vad - de blevo.
Av F. J. Gould.
Översättning fr811 engelskan av Lisa Lille.
Splasch!
tt skrik!
Hon - en tvättgumma - hade fallit ned i ett djupt dike någonstans nara staden Ge.
nua i Italien.
Han - en åtta års italiensk pojke - stör- tade sig i vattnet och lyckades draga upp henne.
Hade han varit &gt; ' riddaren utan frulr- tan och tadel " kunde han ej ha gjort sin sak bättre.
Pojken blev sjöman och seglade till Syd- Amerika och andra platser.
Under sitt sjö- mansliv radade han femton andra personer från a t t drunkna.
Denne italienske, hjälte var e j p % något sätt hårdhjärtad.
Som barn hade han gråtit nar han sett en s %rad liten gräshoppas lidan- len.
Inte heller tillät ' han någon a t t sl % ett djur i sin närvaro, och fåglar i en bur var honom en pina.
Ja, han gick längre an så; han ogillade plockandet av blommor eller natt p % lek av- bryta en gren.
" Ty ", sade den unge italie- naren, J, det eviga livets stora g %va fihnes IOS allt Denne italienare var Guiseppe Garibaldj, ledaren f ör soldaterna i de röda skjortorna.
kriget för sitt fäderneslands enande.
Ita- Iien hade varit ett land, delat i många små.-: iken, avundsjuka p &amp; varandra och sällan samarbetande.
Garibaldi kampade mo t öster-: ikare och andra fiender, tills gränserna föllo) ch Italien blev ett, liksom Britannien ar ett, Frankrike ett, Förenta staterna ett.
Nar han blev general och hans bild (med lans vita hast) bar hans namn och rykte u t iver varlden, hade han samma ömmande hjar-; a kvar.
I Neapel 1860 gjorde han allt vad lan kunde för a t t underlätta de stackars ikarhastarnas svåra liv.
År 1861 bodde han ' på den klippiga ön &gt;aprem, nara Sardinien.
En mörk.
och reg- iig natt, nar han märkte a t t ett lamm hade rillat bort sig från hjorden på hans lantgård,) egav han sig u t bland stenar och buskar och iölite tills han fann det bortkomna djuret, om han sedan bar hem med glädje i hjartat.
Sålunda utvecklades den modige pojken till in adel människa, en banbrytare, en foster- andsvan.
J j.
* Omkring %r 1868, i Belgien, tidigt en vin- ermorgon, ilade en gosse fram i kölden p5 le ödsliga gatorna till en kyrka, dar han bru-: ade sjunga i koret och vara korgosse, det vill saga, han hade a t t bara rökelsekaret j vilket den doftande rökelsen brann.
Han var nämligen romersk katolik.
En liten gosse sprang fram till honom med ett uttryck av förskräckelse i sina.
ögon.
- Vill ni vara snäll a t t komma och hjälpa oss!
Min mor %r så sjuk.
J a g vet inte, vad jag skall göra.
Korgossen, vars namn var Guillaume Char- lier, skyndade sig till det förfallna hus, d i t gossen förde honom och steg in.
I ett fattigt rum på en fattig badd, täckt med fattiga trasor, låg en döende kvinna.
över henne lutade sig hennes dotter, en flicka med långt, löst hängande hår.
Med sina mag- ra händer knäppta stod hon dar och lyssnade till sin moders sista ord.
Korgossen betraktade dem medlidsamt n&amp;- gra ögonblick och sprang sedan till kyrkan för a t t bedja prästen besöka den stackars fa- mil j en.
Mer an tjugu %r senare liade han ej glömt scenen den dar vintermorgonen.
En del människor kunna avhjälpa sorgerna i varlden på ett satt och en annan del p &amp; ett annat, liksom den ena stjärnan skiljer sig i klarhet från den andra, ehuru alla stjärnor lysa.
Somliga predika i templen, andra kun- na sjunga, och andra åter bara rökelsen, det Br dock allt tjänster.
i samma kyrka.
Somliga plöja fälten, andra bygga broar, andra tvätta kläder, andra undervisa barn, andra styra 3kepp och andra åter leda folket genom mörk- ret till ljuset, och det ar allt arbete för det illmannas val.
Vad.
kunde Guillaume (eller Wilhelm) Char-.
.ier göra ' B Han var skulptör, en av Belgiens största ' konstnärer, I vit marmor högg han i n sitt ninne, i vit marmor mejslade han ut den dö- mde kvinnan och hennes gråtande dotter.
Jjalva stenen tyckes lida, den talar om man- iiskornas sorg och lidande i alla land och ge-.
lom alla tider.
S %lunda hade gosseils varma hjärta ut- recklats till det rika hjartat hos en man som Riks Liljeh.
16.
Allm.
tel. 33 38.
RAGERUD SIKTE R O D Fernqvists Kappaffar 33 Drottninggatan 53 IL b. OC~I 1 tre UPP Stort lag &amp; av in- och utländska nyheter.
l /, kg.
20 öre, kg. '
88 öre.
Utför alla slags beställningar av Damkappor, Drikter och Kjolar I till billigaste priser.
.
A.-B.
Sannadals Brödfabrik, Liljeholmen.
Etabl.
1878.. '
MORGONBRIS genom sin konst tjänade de övergivna och betryckta och som tolkade sin kärlek i mar- mor.
* Jordens mest besvärliga flickunge tycktes Helen vara omlrring år 1885.
Hon slog ned saker, spillde ut sin mat och stjälpte möbler, som stodo i hennes vag; hon vande upp och ned på hela huset.
Men, stackars barn, vem kan klandra hen- nel Vid 19 månaders &amp; Ider hade hon gripits s v en sjukdom, som berövade henne både syn, hörsel och talförmåga.
En skicklig lärarinna anskaffades av de f örtvivlade f öräldrarna i förhoppning om a t t hon skulle kunna åstad- komma någon förbättring i deras hjälplösa lilla barns liv och öde.
Helen löd emellertid aldrig sin lärarinna, - nekade a t t uppföra sig ordentligt vid bordet eller annorstädes och en gäng ltiste hon in sin guvernaiit i ett av vindsrummen.
Ehuru He- len varken kunde se, tala eller höra, så kunde hon kanna.
Hon tycktes ocks % mycket road adv a t t kanna huru hennes fader reste en stege mot vindsfönstret för a t t hjälpa ut lararin- nan,, ty.
Helen hade gömt rumsnyckeln.
.
-: .Men lärarinnan hade ett underbart tålamod: och det slags insikt och tankar som vi kalla geni .. .Allteftersom tiden gick larde ' sig He- len goda seder, renlighet, ordning och a t t le- ende gå omkring i huset, som för henne all- tid var mörkt och tyst.
Hon larde sig läsa genom a t t med fingrarna kanna på de upp- höjda bokstäverna (Braille-alf abetet) f ör blinda.
Hon lärde sig a t t skriva och kunde sköta en skrivmaskin.
Hon larde sig mycket om världen hon levde i, dess himmel och stjärnor, ' dess berg och skogar, dess floder, sjöar och hav, dess byar, stader och folk, dess civilisation och historia.
Hon skrev böcker; en heter)) Mitt livs historiaJ) och en annan kallade I denna historia, ett hon " Murens sån,g poem, talar hon om byggandets under, byg- gandet av murar, resandet av stader, slrapan- det av idéer.
Hon lever fortfarande (och m.å hon lan- ge leva) i sitt fädernesland, A.merikas för- enta stater, och hon bor i samma hus som sin utmärkta lärarinna, som ä r kand under nam- net mrs Macey.
Resande anse det som en ara akt f å besöka henne.
En av hennes gäster var madame Maeterlinck, hustru till den kan- de förf attaren Maurice Maeterlinck.
I oktober 1913 råkade jag vara i staden Pittsburg, Pennsylvanien, dar jag talade till amerikanska barn i ett stort institut.
När jag gick därifrån med mina vänner mötte vi en ström av människor, som kommo från cn annan sal i samma byggnad.
De talade om ett föredrag som de hade.
hört elen hålla.
Ja, miss Helen Keller (s % a r hennes fulla namn) hade till och med lart sig a t t tala högt, naturligtvis inte med någon större lätt- het eller fullt klart, men bra nog för at!
göra sig förstådd.
Sålunda hade den besvärliga flickan ut- vecklats till en förf attarinna, en förelaserska, en medborgarinna, som vill tjäna sitt land och.
mänskligheten.
J a g a r glad åt a t t kunna saga er, a t t He- len Keller ä r socialist.
j).
l l Från kvinnoklubbarnas arbetsfilt.
Styrelseberiittelse för St. Aiim ..
Kvinnoklubb fr %n 1 april 1915 tiii 1 april 1916.
Klubben har under det g %ngna &amp; ret hållit 10 ord.
möten, alla välbesökta.
A dessa mö- ten ha följande föredrag h %llits: fröken Anna Lindhagen: " Ett undertryckt folks liv ' '; hr Albert Forsell:) Livsmedelskommissionens arbete ' f olkskollarare L. Wallerius: &gt;Sko- lan och Samhället '; fru Agda 6stlund: ' Fr8.n fröken Höök: ' Tie- mina agitationsresor ' len Keller '; fröken Mathilda Widegren: jFordexpeditionen ' Under april 1915 har klubben an0rdna.t ett större protestmöte i dyrtidsfrfi.gan med riks- dagsman E. Palmstierna som talare.
Under den gångna vintern har klubben zm- ordnat f öljande off enliga möten i diskussions- niöte över ämnet jobemärkta mödrar ': iii- ledare doktor Alma Sundqvist; diskussions- niöte över ämnet ') Barn, biografer och iiö- jeslasning inledare f röken Marie Louise Gagner.
Gemensamt med Centralstyrelsen och Södra kvinnoklubben har anordnats ett upplysnings- niöte; ämne:) ' Barnens ö ', med ' folkskolla- rare Oskar Lundborg som talare.
Gemensamt med Centralstyrelsen, Soc.-Dem.
IZv.
' Samorganisation och Södra kvinnoklub- ben har anordnats ett diskussionsmöte i frä- gan angående obligatoriska husmoderskurser, nied fru Agda östlund och froken Gertrud Bergström som inledare.
Klubben beslöt på orainarie aprilmötet a t t utgå ur Sot-Dem.
Kv.
Samorg.
Klubben är - på inbjudan -- med en leda- mot representerad i styrelsen för) ' Stock- holms stads yrkesskolor i husligt arbete '.
På initiativ av fru Agda Östlund har inom lrlubben bildats en studiecirkel.
Klubbens medlemsantal utgjorde vid årets början 120.
Under tiret ha utgatt 15 medl.
och ingått 19 medl., vadan rnedlemssif f ran vid %rets slut var 124.
Styrelsen har avhållit 9 ord.
sammantra- den, 3 extra.
samt 3 gemensamt med övriga soc.-dem.
kvinnof öreningars styrelser.
Styrelsen har under året bestått av föl- jande medl.
: Anna Carlsson, ordf., Signe An- dersson, v. ordf., Hulda Karlsson, kassörska, Anna Hansson, v. kassörska, Maja Sandler, sekr., Elin Engströni, v. sekr., samt Elin Liljedahl, utan funktion.
Maj a Sandler, som avflyttat från Stockholm, ersattes den i. sept.
med Nora Sandell.
I tu.r a t t.
avgå ur styrelsen äro: ordf., kassörskan, v. sekr., var- jämte Elin Liljedahl anhtillit om uttrade ur s tyrelsen.
Kamrater!
Nar vi började det gångna ar- betsåret var det under trycket; av varldskri- gets fasor nara inpå våra gränser.
Nar vi nu sluta året a r i stort sett laget oforandrat.
Inom landet har en alltjämt fortgående steg- ring a oundgängliga livsförnödenheter skju- tit undan snart sagt alla andra intressen an j;) BAGERI-, OCH KONOITORI- r MEJERIAFFAR E RIKS II 114 29.)
j;) j.)
) j,)), c1.e s o m gallt " brödet för dagen ' j. rir ALLM.
81 82. rekommenderas- BIRKAGATAN 1 2, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68, GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSGATAN 13.
Södra kvinnoklubben i Stockholm.
- Utdrag ur årsberättelsen, Klubben har under året avhållit 8 ord.
sammanträden) dar följande talare och äm- nen förekommit: Fru Ruth Gustafson över sin agitat.ionsresa i. Norrland, fru Amanda Frösell över fredskongressen i Varberg, frö- ken Anna Lindhagen om det lidande folket i Belgien, herr Sigge Roos om kvinnornas stall- ning till antinylrteristerna.
Klubben har aven svhållit tvb offentliga möten med talare.
Fröken Stael von Hol- stein: Ämne: Äktenskapslagstiftningen.
Riksdagsman Ingvarsson: Ämne: Kvinnor- nas stallning sådan den ä r och sådaii ' den bor- de vara.
Fem samkväm med f öredrag, d.eklamation och uppläsning har klubben anordnat.
Med- verkande ha varit följande: Herr och fru Landelius, herr Einar Ljungberg, herr Björn Dalström samt herr Löwegren.
Vid samkva- men har aven serverats kaffe.
Klubben har genom styrelsen deltagit i an- ordnandet av två offentliga möten tillsam- mans med Centralstyrelsen, Samorganisatio- nen och Norra kvinnoklubben.
Det ena om ') Barnens ö) ', talare s1iollarai.e Lundborg och det andra i fr5gan: önska kvinnorna ett värnplilitsår?, talare f röken Gertrud Berg- ström och fru Agda östlund.
Under året ha 5 nya medlemmar inskrivits och raknar klubben för närvarande 28 god- kända medlemmar.
Styrelsen.
p - Att klub- bens möten, trots de bekymmersamma tider- na, varit välbesökta, är det Osil .en glädje a t t erinra om.
Må vi alla med förenade k.rafter hjälpas å t a t t under det kommande året göra v %r klubb stabil inat som utåt.
hiåtte ingen av oss förtröttas eller svika i kampen för ratt- visa och för en ljusare och lyckligare tid!
Till sist uttala vi ett tack till Eder alla för visat intresse under det gångna året.
Stockholm den 1. april 1916.
Styrelsen. '
Ny klubb.
Norrtalje: Fru Sofia Kristiansson, Gran- park &amp; 48.
Ändringar till adresslistan.
Karlstad: Fru Lotten Johaneeon, Orrholmen.
Lidköping: Fröken Anna Elveneson, adr.
: Vennerholme aff ar.
' Oxelösvnd: Fru Karin Nordiström, Box 90.
Kaffet ar den dryck, som i nästan varje familj njiites flera ganger om dagen.
M h g a tillreda annu drycken av endast brända kaffe- bönor, som malae och kokae med vatten.
- PB eenare tiden har man alltmer kommit fran den gamla vanan att anvanda endast kaffebönor, enar man mer och mer blivit &amp; ertygad om des3 skadliga inflytande p &amp; halean.
M h g a millioner männiekor i hela vitrlden använda nu i stallet för bönkaffet en annan aromatiek kaffedryck: Kathreiners Maltkaffe.
Detta finnes i bränt, omalet till-, sthnd att kö ' pa hos varje handlande.
Sedan Kathreiners Maltkaffe ' blivit malet, tillredes det p &amp; samma satt Rom vhnligt bönkaffe.
Mycket omtyckt är ocksh en blandning av halften bönkaffe och halften Kathreiners Maltkaffe, vilket giver en idealisk dryck.
Stockholm.
.
Fondavdelningen: Förmedlar köp och försaljning av aktier.
Aktiebolagat Nya Banken.
Emottagew insattningar tiii högsta.
gallande r h t a.
KOO perat iva fdreakrihgeanstalterns Sotm-dam.
kvinnornas bevilja försäkringar FOLKET samor~anisations Sthlm styrelse sammantriider 1:sta fredagen mbnaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-förb ixp., Barnhuegatan 14.
Ordf. och korresp.
ru A. Fröseil, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
el.
286 68.
Ka~eorskan traffas for uppbörd redje fredagen kl. 7 e. m. första manaden i: vartal &amp; BryggeriarbAörb.
exp.
(Av ' k.
maj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
' liv-försäkring SAMARBETE brand-försäkring p &amp; basta villkor.
Ombud antagas.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-de~iri.)
rvhaller ordinarie möte 1:sta mandagen i rarje manad kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkete Hus.
Styrelsen.
borde icke köpa annan symaskin än ALLMANNA SPARBANKEN Vasagatan 44, 1 tr. Öppet kl. l /, 10-3 och 6 - 4 e. m. Solidar- Symaskinen, som ar der1 yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat; soni på teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnas och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLM.
" Dygdens lön. "
.
Det svbaste med a t t vara fattig a.r att nian d % maste vara så griinslöst dygdig .- brukar en god vän till mig säga.
Man ma- ste förstås - vara skrupulöst hederlig och mi- nutiöst sparsam, vidare arbetsam, hövlig, vil- lig och orclentlig och vad de nu allt heta dc?
många goda egenskaper man brukar rakila upp i jungfrubetyg.
För den som ar rik och lycklig kan det vara riktigt kladsamt med en smula sjalvsv&amp;ld, slarv, lattjef ullhet ell.er liansynslöshet - alltf ör dygdigt f örmöget folk f å r så lätt ett ledsamt skimmer av egen.
rättfärdighet över sig - men det fordras, absolut ett visst kapital för a t t man slrall ha råd a t t hQlla sig mecl skönhetsflaclrar pi karalrtären: Och något som enligt nutidenc forc1rjn.gar är ett alldeles oeftergivligt krax på den mindre val situerade.
ar a t t hans f o sterlandskiirlek slra.11 vara brinnande som el?
och fast som granit.
det talas om at1 kapitalet skulle emigrera, då inser var ocl: en a t t det måste bero på a t t vi inte ha f ö r stånd a t t sköta om det har i Sverge.
Men arbetslösa steiiliuggare från Bohuslän och Blekinge fundera på attL, resa utomlands föl a t t finna den brödföcla de inte kunna f &amp; h51 hemma, då måste det vara nggot fel på de, ras fosterlandskarlelr ocli dessutom milste c3 vara fasligt dumma, eftersom de låta narr: sig av ' ' samvetslösa utländska agenter ', son termen visst lyder.
Det ar t.yva.rr troligt a t t jag inte riktig begriper de inveclrlade problem det har ii fråga om, men.
s % mycket vet jag a t t ja: 0111 Öjli gt l ~ a n ' kulna n.5gon nämnvärd indig nation över de samvetslösa agenterna, son f öimaölrr skaf f s sitt land arljetskraf t diis del ar Kvinnan ' motarbetar sitt eget basta Stockholrms sodra kvinnoklubb sot.-dem.)
avhaller ordinarie eammandrlde.
: sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i okalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockhdlms Tjänarinnefarening nhaller möte 1:eta och 3:dje torsdagen i rarje manad kl .. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
, ch aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Kiruna soc.-dem.
kvinnoklubb av- iáller ordinarie möten 1:sta och, 3:dje manda-: en i varje mfinad i Folkets Hus ' lilla sal kl. $80 e. m.
Styrelsen.
3.
iiir hon avrader man.nen att teckna försak- Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb bing ii sit ' t eget eller bagge makarnas liv.
PB: rund av mindre dödl.ighet ha kvinnor lagre rvháller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man-, remier i D E F6 REM A D E. Premiebe- lagen vafje m h a d kl. 4 3 0 e. m.
Lokal: ' Nya Styrclsm.
irielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- Folkets Hua.
.
naner.
~ehövs, och annu mindre över de svenska ar- ~ e t a r n a, som resa ut för a t t förtjäna det.
ippehalle de inte lyckats erhålla har hem- na.
Det är minsann inte små pretentioner nan har p % en fosterl.andskarlekj som skall: iiclra till för a t t avvisa anbud på god ar- ~etsförtjiinst, när svälten burrar i magen och man inte riktigt vet varifrån mor och barn 31rola f % kaffe och bröd till i morgon.
Men förmoclligen resonerar man som sa, a t t någon- stans maste val i herrans namn idealiteten Einnas, ocli eftersom den i dessa företagarali- lans glanstider, inte tycks hå112i1 till hos the .lpper ten, måste man.
väl antaga a t t den finns och kan dras växlar p &amp; någon annaii- stans.
I alla fall .ser det bestämt litet grönkö.
pingsaktigt ut att utg % från att alla som an, taga erbjudna platser i främmande land ärc stackars luracle dumbomar.
Alla.
kvinniig3 arbetstillfällen som erbjudas utifrån ' ha j~ inte med.
v i t slavhanc1,el a t t skaffa, och er stor; stark karl, som inte kan f 5 arbete hal och ' reser till Tyskland.
för a t t under n5goi: tid fram %t dra nytta s v de goda arbetstill, fkillem inom vissa branscher därute, behövlv Malmbergets soca-dem.
kvinno- klubb avbilller ordinarie mote andra och sista dindagen i varje m h a d.
Nyi medlemmar halsae valkomna.
Styrelsen.
väl int.e avgjort .betrakta.s med samma för- ~ k t f u l l a medlidande som de stackars Bra- ~iliefararna, som råkade så illa ut.
Det han- aer ju.
också a t t man, nar några år ha gått, vid högtidliga tillfallen talar med aktninq) m utomlandssvenskar, som bidragit a t t görn let svenska namnet aktat; och hedrat, som 3et då brukar heta.
Och i varje fall lönar jet sig nog ' inte 1 längden a t t bara ' skrocka: Titta inte ' dit, titta inte dit, det a r bara Ealslrhet och sken alltihop - helst nar det galler människor, som inte ha s &amp; många korn a t t hitta har hemma.
Det lär val till sist inte gå för mindre an .att vi f å försöka skaffa de arbetslösa svenskarna något arbete ' i Sverge, som de &amp; tminstone något så när kun- na leva p %.
T y av bara fosterlanclskä~lel lian val iinda inte ens den fattigaste leva.
(Ur D.
N.)
Clementine.
