# ID: svediakorp-per2415
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,067
# sentences: 943
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR D E N Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1916, A.-B.
~ibetarnes Tryckeri N:r1 April I 1, Pranumrra~ons~ds:.
1: 20 pr ' helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 öre.
' I I Morgonbriss expedition a SIONE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, I I l U o ~ l a n d i ~ a t a 85. n 1 t i.
S t o c k b l m Ii JUL ' A STRöM- (DLss~Nm Annonser i s i s t a sidorna prii 15 öre pr mm.
I (Redaktion: LiNDHAGEMa -- ' (1 s. Il I i9i6 Biskop Thomas fri hetssång.
Högcrii, den goda ofelbara, för vil- k m vilka medel som helst 11.11 och all- tid iiro tillåtna i kraft av det heliga ändamålet: inga .g e n o in g. r i p a n d e.
sainh~llsrefornier, h.ar f. 11. fatt en fel; gås att plocka.
Ja, den ar så fet, att det varde- rade sällskapet rakt hål- ler på att sätta de ra.ra bitarna i halsen.
Talika sig en s å d a n stek nu!
Kan man annat än f &amp; i ') vr %iigstrupen " av bara lycka.
F ö r två år sedan.
till lai~dstingsvaleil, upp.
täcktes det, att.
herrar David Bergströin och uiidansniugglat Staaff ett viktigt dokunzeiit.
Dcnna gången, oclcså till valen, raililar det i1e.d en !aiidsf örräderiprocess av n e s t uppseendeväckande och - användbara slag!
Sannerligen, man kan Det satta i. halsen f ö r mindre.
bedrövliga.
och för v %ra politiska förh&amp;llanden f. n. måhända ratt betecknande har hänt, att utta1.a- dc talzkai:.
f ö r f r e d m o t a.11- f a l l s k r i g %talas efter förrZderi.- paragraf en, under det att faktiskt d r a aktivister hela detta ar fritt och obun- det i tal och skrift fatt tumla om i ord och åthavor, om vars goda vilja att ka- sta landet ut i étt helt visst olyckligt a t t blåsa i den pipan.
I stallet szlnilas man till protest- och hallelujamöteii med anledning a x häktningen och ko- par: Dar se ni, dar se ni!
Att åta- let ' att börja med var baserat 13 %.
en helt annan paragraf, j a, att rättegången knap- past huiinit börja iiii - betyder iiigenting.
Haii- delseii Bom i ratta ögon- blicket - ' m. &amp; vi utnyttja den!
Gind skall veta att vi inte varit i overksam- het för att fFanikalla en dylik situation.
Fast inte kunde vi viil ana att vi skulle få en så ovan- tad och härlig hjälp just från dem., som vi tagit till vår uppgift att be- kampa.
Sannerligeii, det ligger dock något i ord- språket: S ö n d r a o c h h a r s k a.
Må de fort- satta att söndra sig!
Isak Leviton: VARBRYTNING.
Desto lättare f å vi att krig, iiigen haï kuliiiat hysa minsta tvi- harska - till tonerna av biskop vel.
För tillfallet $:r det gaiislrn Thomas frihetsskng!
tyst i lägret med Irrigslatariia, ty valeii J.
S - O n.
stil, då detta slrrives, soin sagt f ö r dör- ren och eftersom inan vet att f o l l&lt; e t v i l l f r e d e ii vore det oklokt just iiu
MORGONBRIS 2 - Kvinnorna och det kom-.
munala arbetet.
VI.
P u t V I: Den kommunala halso- och sjukvården.
11 1c ' ' Dcii of f cntliga renh.ål1iiiiigeil saiiit va,ttc.ii- och avloppsledizingar ordn.ns 1iygic:iisbt tillf rec7sstal.laiide och för- valtas direkt av kommunen. ' '
Detta G r ett mycket viktigt kapitel, wvliiiigei.
ty just av rei~hål.l.iniiigs:fråg~~~ i 11i.yckct hög grad ' ' stadciis halsa ".
Bill siiiid i~~.gieii iir bästa botemedlet mot all sköns sinittosanzma sjukdomar och gcr trevnad i t alla som bo på platsen.
L ' sainb alid ined renhålliiiiigsf rågan vill jag göra ctt förslag, som länge le- gat ' och grott iilolp 1nig.
Maii f ör ii u ett viildigt rabilder om den s.
1c.
' " t~ideliiiiigen av soporina ", och vedci.böraiide herrax klaga ö r er att nian ej iakttager de f öreslrirviia ordilii.igsrepleriia.
Meii h u r skall det vara möjligt fc: de nlii~ci~e heiiim.ens vidkoininande?
In - gen ger sig tid att skilja sopor och mat- rester, 115r man s j a l v har att sk ' öta om allt - och i de rikare hemmen bry t jaii arna sig e j om det.
' Men lat oss i v a r j e l i u s, jainn- sides ined slaskröret, f &amp; ett dito f ö ii a l l a in a t r e s t e och oerhörda kvaiitit.eter f ödoämiien, lämpliga för " de kommunal~a sviiieii ",.
skola bl ' tillvaratagna.
Det är både synd och skam att lix se huru denna svinföda tillspillogives bl.ott darför att de som ha h a n d on vara aiigeliigeiihcter ej bry sig on1 a.tl tiiika p &amp; en såda.11 småsak.
Men dekretera " tudelning av sopor iia ', det h11 man.
Men man kan e; taiilra sa låilgt att det ej finnes run för dubbla slaskhinkar i våra kök - och inte.
heller att hikrnödrarna sakm tid o.ch lust att skilja pfot soporna.
Knappa iii på bostadslyxen i dc stora v&amp;niilgarna och giv oss rör fö; matresterna - och iii kan få präktig kom.inuiiala svi.ngårda:r, som mer al va1 lönade en sådan uppoffring.
" H a i i d e l 11 med livsmedel ' orgaili seras o ch över valras av lroniinuneriia syfte att förhindra försiiljaiidet av hi1 sovådliga eller förf alskade varor sam att motarbeta onödiga prisstegringar. '
On1 kviiliiorna i ' tid haft ögoiieil öpp ila för deiiim fr %gas vikt - hadc m.yc kct varit nni~orliiiicl n in 0111. samhii1.l.e.t &amp; n. slött och li.kgiltig1; 113 ai:l~ctai:c ' ': vinnorila - under de relativt ' gods agariia åsett vår kamp och n u, niir: ristideii inecl sina oerhörda prissteg- iiigar 5 1.1 t l i g e ii öppnat ögonen p2 lem, har man ej k n il il a t göra så i~wbot.
Man har, t a d c vare arbetar- a s och arb&amp;arekvinnornas 1i:knö jd.- .et gentemot dc koinmuiiala iiitresseila, att böja sig för högerhs a l l t i d olkfientliga livsmkdels- o l i t.i k.
Kriget ined sina oerhört stegrade iz~smecielspris har dock öppilat ögoiien tusentals a.rbï.tarekviiiiior.
Och i i u törjar det gå upp för dem.
att cn ge- loin koninzuileii ordiia,d livsnieclclsf ör- iiljiiing lägger ett väl behövligt band 1 % alla de profithui@riga j.obbarein- resseiia.
Dessa oblyga ' jobbare och 111 el- aiih&amp;iider, soni på det inest skanda- ösa satt visat h in r f ö g a de bry sig fall " det sve-iiska fol.ket ", d. b. s. vi 111a som bo i] .andet, ha d g o t ha 11 %-; ot att %ta eller ej.
Sliarp kontroll över h e l a v å r.
i v s n i e d e l s f ö r s i i l j i i i i i g och m orubblig, fast vilja f r å n de social- ieinokratiska kvinnoriias sida kräves iör att f å dciiiia för lwiiiiiornas ekono- ni så viktiga fraga löst efter v 5 r a.
i n j e r!
Därför saea vi ocksa: " E 11 g r o s h a 11 d e 1.11 med, och del.]
a bliga to riska besiktningen av kött och risk org&amp;scras i samband med inriit-; andet av offentliga kreatursiiiarlrna- ler, slakthus, fisk- och saluhallar.
Mjölkdistributionen övertages av lroin munen. '
.
I samband harmed ber jag att få er inra om huru sarskilt i Stockholm mal från högerhåll gjort allt för att mot arbeta just dessa principer.
Huru mal sökt misskreditera slakthuset och stal.
la a l l t, som å t g j o r t s frånkom muiialt håll; från vår och vansterni sida inom stadsfullmäktige, i sa dålit a produl&lt;tioiis- och Bonsunztioilsföi.- uiiigarna skola arbeta gein.erisan~t.
Med ett över hela laiidet spant iiii-t v Eonim~incr, soni arbcta hand i hand led kooperatioiien, skulle oerhört myc- et kunna göras, till froiiirna för hela år hemekonomi.
Ett ganinialt ordstav sigeii: " Nödeii river hulid i bni~d " - och vi kuiiliri.
äga: " Nödeii har driyit l~viiiiiori~a in lcooperatioi~eii - d c h ö g a livsme- .cl.sprisen h.a tvungit dem +tt förstil: ooperatioiieii.s oerhörda betydelse f ör rbetarelieii~iiie~is dronorni. '
' Offentliga.
badhus, lclr- och idrotts- datscz aiila.ggas.
Vä.ntrum ' vic1 ham.11a.r och lilriinndc: II. -- ~etspl.atse~ iiirattas. "
Huru enkla stå ej strof eriia ciä.r, imil i l k e t a r b e t c har det ej 150stat rara representanter, att i n 5 g o ii ngii få deni realiserade.!
" Till kviniiornas och det iiya sl.äk-, cts skydd och v i r d inriittas barii-.
) ördshus samt hem för inödrar före) ch efter f örlossiiiiigen.
Komniuiida byråer för tillvaratagaii- le av mödrars och barns rätt.
Genom iiiderstöd, dar s &amp; kriives, sattas möd- * arila i stånd att själva anï.ma sina a n.
Obligatorisk läkarevård av alla) ar11 under f öïsta levizads %ret.
Geiiom iominunala ' ' ni jölkdroppar ' ', Barn- rrubbor, sanit obligatorisk bespisning IV un.dernärda barn överiaka lioniniu- ierna det uppväxande slaktets halso- &amp; d.
~ o l o n i e r på landet för svaga barn.
Stark utsträckning av barilavårds- x h fosterbarilsmyiidigheteriias befo- genhet. '
' Låt oss litet närmare uppehålla oss vid just d e 11 n a del av punkt; VI: Om någoiisin borde val kvinnorna h a r v i ' d l a g uppskatta våra lxtiv.
Huru många olyckliga, henllösa stac- kars ' mödrar fini~es det ej, som eftcr dager, som möjligt och e j d r a g i att ha lämnat ' barnbördshusen, kastas s i g f ö r att ' d i r e k t s k a d i vind för våg.
Och detta e j blott d e all koinmuiial ' verksamhet.
o g i f t a mödrarna.
Ånej, m %ngcii) I största möjliga ~itstrackiniiig trii olycklig arbet.arehustru har fgtt pröva der kommuiien i.direkt f örbindelse inet I i e. l a bitterheten att s ' tå där utan.
.
producenteriia och f örsaljer baroriii skydd för sig och.
bariiet.
.
Det ar var till sjiilvlrostiiadspris.
H ii r v i d s ö skyldighet, vi alla, som förstå deras k e r I r o n i i n ~ n e 1 i.
s a n i a r b e t: nöd, att göra v a d i var förmaga s t k s å v i i l m c d l r o i i s ~ i n ~.
e i i t e r ~ i för a.
att hjälpa deni.
Och v i kuima k o o p c r a t i o i i s f ö r e t a g s o n det, o m vi utan tvekan slå vakt kring m e d p r o &lt; u c c i i t c r n a s k o 0 vart ' l-; oni.m.~inala krav på skydd för p e r a t i v a s a m n i a i ~.
s l u t i i i i mor ~ och barn i sådana fall.
Men a v g a r. "
I.il&lt;a ztor betydelse ar vax fordraii p % Destta ar c.11 mycket vilrti g passus sk y d d f ö r barneii ..
De komn&amp;nala v %rt lroi~ iiiuiidprogrnm, ty dct ~1.3.
": III.
j öllcdroppai:~i a. '
' ii IX IT II^ oiii-ri.bLr1.i- f iist att I; ori.ii-iiu~iciii.
0.
~ i10 1 ~ koop~r; i.ti ga.
Jag törs ej tris tanka p$ Iiur ' 1 r ' ' ' ' ',
.
.
- - - p.
- - .-P -- MORGONBRIS - - p - - - - - p - u s e l deii nijölk iiihgeii giiiig ar, som gcs i.t fattignnans barn - och det ' iii: j1 just för cl c s s o ~ k " mjölkclrop- a pas ' iiro till.
Vart 1 \ lav -., p &amp; sunda, hygieniska barii.
ltriibbor iir lika bcy5ttiga.t.
Hiix skul- Ic ocyhört mycket mera kulim göras (j in blott lrviiiriorna själva ville p3 all- val:.
ta.
itu med lösiiiiigen.
.
.
Vi veta huru viilbehövliga dessa barnkrnbboi: iiro för alla deni soni ' ha arbctc utoni hemmet och ej h a iibgon palitlig soni l s ~ i ta i vård om barnen.
Likas; ha vi den fria barnbespisnin- gen p % vart program.
Deiina n a g e l i ö g a t p2 högern, som far ut ' i de skymfligaste utgjutelser mot axbetarna - som ej sjalva kunna försörja sina b&lt; d l,.
11.)
.
L %iigt iniian v i har i Sverge (tack vare den 100- och senare den 40-gra- diga f y rkskalan) kunnat.
genoindriva den fria skolbespisningen f ör de mest behövande - hade nian.
i Norge haft fri bcspisiiii~g i k o m m u 11 e s k o- l e r ii e, utan alla de smaaktiga och., kitsliga bcstiinimelser man h ii r velat införa.
Tack vare h ö g e r il har g %ng p5 gang försölr gjorts att äriizu .mera kringskiira den redan s å begransade - bariibespisiiiiigeii.
- och vi m å s t e saniierligeii vara p % var vakt, om niati ej fr311 det hallet skall 11.5 sitt mål.
De t u s e n t a l s uiiderii.ärda f o l k s l r o l e b a r l i e n, bara i Stockholm., borde saiiiierligen vara en sporre för vara socialdemol&amp;atiska lcviiinor, son1 dreve dein frani till val-.
UF110r118.
Lika viktigt ar vårt krav på en skarpt b a r n a v h h - och fosterbarnslcon- troll.
Har ha vi ett av de niörkaste bladen i barnens p.ii~ohistoria - och aldig blir d ii r ordning och reda f örran lwiilnor- 11,z sjalva först &amp; s i n enkla plikt och h a v a s t ö r r e i n f l y t a n d e 115r dct giilleï denna kontroll.
Då jag satt med i styrelsen för Ka- tarina arbetsstuga fick jag tillfälle att miiigeri g&amp;ng lara kaiiiia elalidet i de slaste te hemmen - och med e g 11 a ö g o n se barnens iiamiilösa elalide.
Men jag fick också lära ktiiiiia över- I~lassdameriias sni&amp;siime och of örst&amp;el- sc inför " deiz sociala frågan " - o c h j PL S t d a r f ö r wt jag, att skall ii&amp;- goii bättring ske - så måste de social- demolrrstiska kvinnorna s j a l v a lagga manken till vid de kommunala valen - för att f å in dugande och p %-.
litligt folk i stadsfullm~ktige. '
,, ---- -- - - P - - Vidare heter.
det: " Rikligt uiiclerstöd at sjukkasse- verksainheten. "
Ja, den fragan ligger ju klar f ör alla, Nyttaii av ' s jul~l~asseverl~smheteii f ör- star var och en som själv varit sjuk el- ler haft anhöriga som varit det.
Som slutpui-i kt.
s t i r: ' ' Ny1rterhetsi:örelseil uizderstödes. '
' J a, om n å g o t .iir av nöden, sa ar det att full och hel förståelse viiiiies för detta krav.
A l l t i i i l ö n l ö s t om vi ej harj- k11111.1~ f &amp; hejd p % rusdr~~ckcriias ningar.
Och det ar rent ofattligt huru ii %- g o ii., soin kimiier den oerhörda föïö- delsc soin superiet åstadkommer - just ibland arbetarna - kan 1~1.0tsatta sig iitgarder som skydda för detta elSn.de.
Med iiaturnödviiiidighe.t bli liar jnin- garna större i a r b e t a r e h c i-n m e n an inom de.
burgna hemmen.
.
Arbetarna bo trhigt och lruniia ej ha til.lfäl1.e till s &amp; siiiid föda och nödig vila som dc .and.rq, och a v d e t s k a- l e t bli spritmis verkningar desto mera iiedbrg; tnnde just för dem.
Dessutom, om en ' ö~~erklassarc super sig full - slipper man.
att ha hoiiom inför sig.
Han kan sova ruset av sig i ett annat rum ari f ami1 j cm sovrum.
Men om a r b e, t.
a r e super sig full förpestas h e l a h e m m e t, ty i vanliga fall har man blott ett rum och kök till sin disposition!
Det ar ocksa nggot a t t tänka på.
I cleiina fraga st &amp; aiiiiu massor av arbetar ekviniior of örståelide - f ör att ej tala om de m a n, som, glömska av sina ' skyldigheter mot s i n k l a s s, ïösta.t med högern för att bevara den kara., kara " supfriheten ~ o n i ihag, att i 11 t e t ödelägger kropp och sjii1 s 5 s o ni a l k o- ho !niissbruket.
Kom ih %g de tusen sinom tusen prole- tarh.em, soni ödelagts av nianimis kar- lek til.1 litern!
Och gör bruk av Er rösträtt för att fiiilsa edra barn!
j. Anna Lindhagen, Till våra illustrationer.
J o h n C o n ' s t a b l e %r en stor engelsk landslcapsmiilare (född 17 ' 76, död 1837), som älskade den oförfalskade naturen varmt och entusiastiskt.
För honom blev den maje- statislr och härlig utan a t t lians pensel vid dess btergivande 11 % duken urartad e till f ör- lconstling.
Han var oclis &amp; en frisk, kraftig ltolorist, ej radd a t t ge landslrapet do bjärta, starka farger det i verliligheten har.
~ a t i o n a l ~ a l l e r i i e t London äger femton av lians verk.
E t t av dessa tir den i Morgon- bris reproducerade B o 11 d g ii r cl e 11 i d a- l e n - malarens fädernehem.
Det är en lantlig tavla i klart ljus, rik p5 allehanda idylliska detalj er, dekorativ so ni eii teat.erfond, men badande i sommarilagens rena luft och gliiiissilde belysning.
I s a k L e v i t a n, av vars konstniirshsnil Yterges V % r b r y t n i n g G, Morgoiibris ' för- sta sida, föddes, soni framgBr av namnet, a v judiska föräldrar, 1861 .. Dog 1.900; Allts5 blott 39-Brig.
Levitan är den förste store ryske land- skapsm~laren.
Han har givit det ryska laiidskap~t cn si, a t t saga nationell riktning genom a t t vänja blicken vid landets egen na- tur, den torft.iga, f attiga och nästan ölrenar- tade naturen i mellersta Ryssland.
Med djup känslighet har han framloclcat olianda stiim- iiingar ur dessa dystra stepper med sina skira björkar.
J a c o b M a r i s var 5lclst av tre söner till en typograf, £r&amp;n Polen invandrad till Holland.
Jacob, som föddes i Haag den 25 bug.
183 ' 7 och, dog i Karlsbad 1S99, Btnjöt först undervisning vid akademien i Antver- pen, studerade diiief ter i Tyskland, Schweiz ch Frankrike.
Efter belägringen och.
kom- munen 18.71 5,terväncle han till Holland och Haag.
Jacob ' Maris 5.1. först och sist vad man kal- lar en mglare.
Han är av de stora hollän- larnas.
släkte och, allt under det han behål- .er sin nationella sj alvständighet, besläktad ned de franska romantikerna eller natuyalis- Yerna.
Till Jacob ' Maris) biida bröder, som oc1rs: ' i devo lysande stjärnor p % konstens himmel, kola vi med omnamna.nde och reproduktio- ier f ramdeles 5,tcrliomma i Morgonbris.
Morgonbris majnummer xtkoniincr nl.ecl ett värdefullt och om.- iiixlande iiiiieh %ll, och uppmana vi råra lrl&amp;bar och komniission5rer att " Det vill jag endast saga er, att de.
Gista patrioterna aro de-, som efter 20 roni f ör någon tid sedan genomgått m sviirare opertion, befinnei.
sig nu nhaders krig vilja kläda skott för på bättringsvägen, varfor Morgonbris ' iollr ens upplysning och f ör att f B slut lasare snart åter få gadja sig &amp; t hen-? % kriget.
l ' nes vardefulla: penna.
.
H a a s e i tyska riksdagen.
utbildning, som staten h: ~ r a t t %tt fordra och som den därför erbjuder lrost- nadsfritt.
Styrelsen anser vidare, a t t ') alla stravan- leii till obligatorisk förundervi.snin.g i husligt ~ r b e t e böra stödjas)), men), Att &amp; ter redan nu - såsom fackskolans styrelse ifrågasatt - taga steget fullt ut till en obligatorisk yrkesutbildning f ör hus mödrar utan samband med follrunc !ervisnin- gens höjande i övrigt eller innan man ens varit i tillfälle a t t prösa resulta.ten av en niinclre omfattande obligatorisk förutbilil .. uing inom clet husliga arbetets område, sy.
nes socialstyrelsen vara a t t g &amp; h5ndelsern:i i förvag. '
Uppenbart är ocksg, tt e31 lös- ning efter den obligatoriska linjen av o l i l ~ a ~ skal innebar m %nga svårigheter, f ramf örujlt; sv elronoiiiisk art, och icke .kali ifrftqasZtt.a.j f ö r r h efter ingående och tidsöclancle iitïcc ' l ningar.
JO rgur1iga Huslig ekonomi.
Socialstyrelsen avger f örslag och av- styrker obligatorisk utbildning.
.
- Den dislrussioii, som av C.
S. öppnats i fr %ga om framställda förslag att göra cvciituellt beslutad undervisiii~ig i hus- lig ckoiionii obligatorisk, har riktat en viilbehövlig uppmärksamhest åt hela cleiina fråga.
Även om en smula miss- först&amp;iid och misstro till vara avsikter cj kunnat undvikas kom.ma.
till synes, ja, n m i har t. o. m. behagat tro att C.
S. vore m o t s t % l i d a r e till allt vad u i i d e r v i s n i i i g i h u s l i g e l&lt; o n o m i h e t e r, därför att vi sagt bestiinzt ifr&amp;n om olämpligheten av att göra denna undesvisiiing obligatorisk, s &amp; tro vi dock att den diskusion soni förts endast varit till nytta, ehuru vi naturligtvis ej kunna göra anspråk p5 att ha lyckats övertyga de trogna an.- haiiga.riia av den obligatoriska lin j en.
Det skulle t. ex. vara åtskilligt att svara på hr Zanders sista debattiii- lagg i Soc.-Dem., men då en diskussion i den riktningen i fragans n. v. lage lcaii anses fullständigt överflödig avstå vi, då fragaii genoni so- cialstyrelseiis förslag kommit i ett nytt,.
lyckligare läge, som mö jligeii skal.
' [kunna ena stridaiicle meningar.
S5 mycket mer kan C.
S. nied upp- riktig glädje Biilsa soci.alstyrelsens ut- l5taiide till k. m: t i denna fråga, som dc synpuiilcter, villra lggo till grund f ör den vid de soc.-deni.
lcviiiiiornas möte den 10 f ebr.
antagna resolutionen, iiro tillgodosedda i detta förslag.
De f örslag, som socialstyrelseii ytt- rat sig om, äro dels fr %n centralstyrel- sen f ör Sveiislca slrolkölrslärariiiiioriias f örening, dels f r h f ackskolaii f ör hus- lig elroiiomi i Uppsala ocli från fler3 styrelser f ör loka~lavdeliiiiigar .av Mo- derata lcviiinof örbundet.
Av dessa förslag ar Moderata kvin- noförbundets för 3 ni %naders obligato- risk uiidervisniiig, f aclrskolan i Uppsa1.a, uttalar sig aven f ö r obligatorisk un- dervisning, men föreslår alternativt fri- villig, varemot styrelsen för skolkölrs- lärarinnornas f örening f öreslår under- visningen frivillig vid särskilda skolor med 12-24 elever och vad som icke k minst viktigt: understöd åt obemedla- de och mindre bemedlade elever vid dessa skolor.
Härom säger 111.1 socialstyrelsen: --- MATHILDA PERSSON, hustru till riksdagsmannen och Murare- förbundets ordförande, Nils Persson, bar blivit invald som letiamot i Malmö siadsfullmaktige.
Vi gratulera och önska god fortsatt- n %gon utbildning.
Helt naturligt har denna omstanclighet menligt inverkat såväl på det husliga arbetet.~ anseende som på dess ut- övares skicklighet.
De minskade ' lrun~lra.~&amp;na i husligt ar- bete mgste &amp; ven i ej ovalsentlig grad till- skrivas ile betydligt större krav, som det nu- tida livet ställer aven på flickornas utbild- ning och so111 uncler uppvZst&amp;ren taga deras tid så hårt i anspråli, a t t hemmen ofta aven ilar clessa äro fullt skickade därtill, e j ha tillfälle a t t bibringa dein de husmocler- liga kunskaperna.
' Den ut~eckling, vårt san~hällsliv tagit och .av allt a t t clönia fortfarande kommer a t t taga, gör det i de allra .flesta fall till en lika bjuclande plikt för flickan som för gos- sen a t t si fort som möjligt kunna försörja sig sjiilv, och det ar vid sådant förhållande klart, a t t hennes huvnilintresse redan dtäri- genom skall laggas 135 den uppgift, som ar henne närmast, d. v. s. förvärvsarbetet) all- deles frånsett det faktum, a t t hon i regel ej raknar husmoderns 11pp.gif t som något yrke, f ör vilket vissa 1:unska.per och färdig- heter äro nödvändiga.
Otvivelaktigt har utvecklingen här gått den riitta vägen, då staten börjat med a t t understödja lararinneutbildningen och seder- mera lagt grunden för fortsatt utbildning genom a t t införa amiiet .i b,arnskolan.
Men härmed ar blott ' ett första steg ta.get till att höja den .husnioderliga f ärdigheten i vårt land.
.
F r ii g a U, s a m 111 a n h ä i i g e r (kiirs.
av oss) intimt med den all.tmer framträdande strävan a t t giya landets ungdom, utöver den grundläggande allmanutbj.ldningen, e n f ö r v a r s och e n s s p e c i e l l a lev- nadsbana.
d i r e k t l ä m p a d yr- k e s u t b i l d n i n g (kurs.
av oss).
Den under cle senare decennierna pågående industriella utvecklingen i vårt land haar inom de flesta samhällsgrupper så gott som fullständigt omlagt s %val hemmens ekonomi som deras arbetsmetoder.
Behovet .av ar- betskraft inom hemmet har, v&amp;sentligen min- skats, icke blott därför a t t en stor del av det arbete, som förr utfördes i hemmen, nu överflyttats på fabrikerna, ritan aven I fråga om huruvida grkesutbildnin- därigenom, a t t de moderna tekniska hjalp- medlen Sven på hemmets område utövat sitt gen bör vara obligatorisk eller frivillig inflytande och minskat behovet av .s %d.ant förutsätter socialstyrelsen, att den obli- .arbete, aom måste utföras för hand.
Det så- gatoriska linjen torde ha ratt allmänna lunda minskade och till sina metoder om- lagda husliga arbetet ansågs till en början sympatier och säger:) Det ligger utan - tvivel ngkonting tillta- f ordra föga eller ingen yrlresskicklighet, och kom detsamma till följd här.av a t t jamstal- lande däruti, a t t en utbi ' ldning av ifrågava- las med de .s.
k. olärda arbeten, som e j fordra rande slag slriille utgöra ett led i den med- Den närmaste uppgiften skulle siiluncla en .. ligt styrelsens mening böra bliva a t t genoni laiiigligen avvägda bidrag fran statens sido,.
söka åstadkomma e t t.
syste~n; tv fiivi1lig: ' t upprattacle skolor, dur den k~iniiiign ungdo-.
inen i stader och liknande samh %l !en lrundt~ erhålla utbildning å det husliga området- D å emellertid denna undervisning, enligt vad styrelsen redan framhållit, m&amp;ste avse en verklig yrkesutbildning, böra ined stats-.
bidragens tillgodonjutancle f örknil~pas sf da- na villkor ifråga on1 undervisningsplan, laro- tid och intrades&amp;lcler m. m., a t t just denna.
yrkessynpunkt blir bestarnii1an; i e if raga o m det praktiska anorclnandet a v iïriigav.ara~id.e skolor.
I anslutning .till denna yrincipiells uppfattning vill styrelsen oclreA hg-irmed för: eders lrungl.
maj: t f ra.mlägga ncilanstae~i de förslag till grunder för statens .mc !erstiicl- jande av yrkesskolor för bereclsiiLo av hus- modersutbilclning å t den kvinn1i.g; ~ ungiiornerii i stader, köpingar och inclustrisamhiillen: iivensoin till de villkor ifrågr.
nm- skolornas.
organisation m. m., soni böra iii,:.
- ' Ilas f ö r statsbidraget.^ tillgoclonjutancle.
Vid uppgö.
rande.
av detta förs !ag, har styrelseil i va-, sentliga delar anslutit sig till de synpunkter; soni Iharutinnan framförts i o r a n i ~ ~ n ~ n d s frarnsta.ll.ningar av.
styrelsero n f ör svenska!
skolkökslararinnornas f öreniiig 0c.h f aclrslro-.
lan för huslig ekonomi i Uppsd.:~ ..
Vad f örst utbililni~gens oirif a t t n 5 g be- träffar, synes en clylilc yrkeslwrs för h i ~ s - mödrar böra omfatta övningar ocli iiiidervis- ning i följande ämnen: I .. P r.
a k t i s 1 r u n d e r v i s n i n g.
a) matlagning, bakning, tillvaratagandet av slakt i den utsträclrning, clet låter sig göra; b) konservering av saval animaliska som vegetabiliska f öiloamnen; c) t17.att och städning samt övriga rengö- ringsarbeten; d) sömnad a v linne .och barnkläder och omd möjligt något klädsömnad; e) barnavård.
II.
T e o r e t i s k u n c l e r v i s n i n g.
a) naripgs- och f ödoamneslara; b) enkel bokföring och beriikning a v hirs- hållsutgif ter lämpade efter olika inkomst- belopp; c) halso- och sjukvårdslara ' (med demon- - strationer och övningar); d) spädbarnsvård och barnuppfostran; e) medborgarkunskap.
Socialstyrelsen, som enligt vad redan ti- digare framhållits anser det vara a v vikt, a t t den har föreslagna typen a v husmoders- skolor bestämt markeras som yrk.esskolor till skillnad f r %n de a v f olkundervisningslrom-.
rnittén f öreslaagna yrkesf ortsattningsskolorna.
för flickor, vill för sin del föresla, .att in-.
tradesAldern har liksom vid lanthus.hållssko-.
lorna sättes till fyllda 16 år.
--- Då, såsom styrelsen upprepade gånger.
framhållit, har avses en verklig yrkesutbild-.
ning, larer det icke vara tillrådligt a t t låta.
kursernas varaktighet understiga e t t å r (I L minaders effektiv undervisning).
Erfaren- I
- - ' i- Livets tragik.
lieteil har nalnligeri givit vid handen; a t t för flickor med endast f olkskolebildning eii kurs av shdail varaktighet är nödvändig för bi- bringanclet av en allsidig utbildning, ni %got som jamviil f ramhålles i slrolköksl~rarj.nnor- ilas förslag i ämnet.
, 3J:ecl ett system av ~~rlreshusmoc1ersslrolor i enlighet ined har avgivna förslag, med Kvdleiz ar g ~ $ s t i a n de kylig 15pa eller inga avgifter och möjlighet för och.
mörkre!
s j h n e r sitt g-nvit.
iiiiiidre benledlade elever att erhålla stuclie- .uiiderstfid, skulle nu möjlighet givas den - Vid frusna rtrfor siffer.
kvinnliga ungdoinen inom stader, köpingar en ' mor med ett li ' ttt bar~s.
och indnstrisamhallen a t t f å en verkligt ef- f ektviv yrkesut.bj.1cininp.
Dessa skolor skulle eniellertid iclre blott giva tillfälle för ett stort antal kvinnor a t t erhålla en praktisk -- mor, de sljamonza klara, och a811sj.clig h~ismoclersutbilrliiing, utan de säg, varför b i s i r a de sa?
skul.le c1essut.om ltnnna bliva en sorts cen- traler, vicl villra .speciallcurser för f ortsatt Vad jnnes Långt dar bortoin?))
plresiitbildning på clet hiisliga onirådet -)) Ja, det kan jag ej försla.
.B liitteligeii lruii~le anordrias, 5vensoiii afton- kurser f ör fa~riltsarbeterslror och s&amp;dana kontors- och nffä.rsbitriiilen in.
ni., för vilka det Sr en ekonomisk oiiiöjlighet att avst % -- .Säg, mor, bortom a l h huse~t, ett kr till såclaii utbildning.
Den hiir före- Mngt boviom gatorna här, slagna ettarigs ut.bilc1ningeii representerar ilet niått a r lrunslrap, sorti ' behöves för en n %- säg, lysa slörre sfjär~~or, got s % nar allsidig, hiismodersutbildning f ör säg, är del varmare ddr?
den blivande husmodern.
eller för den, som skall f örtjäna sitt uppehälle som tjänarinna eller ~hushållsbitriicle.
Men det bör p &amp; detta oinrlcle liksoni i de flesta andra yrken fin- sdg, varför fryser rutan nas möjligheter till spec.ialisering, som gi- - din kind, av så blå, s6 6 I2 - ver sina utövare större möjligheter till biittre förtjänst, men som också fordrar stör- nav få vi maf och basor ?a re yrkesskicklighet.
En kokerska, en lrani- - d4itt barn, o frbga pj s a.
.
.B niarjungfru, en strykerska, en bagerska, en barnsköterska o. s. v. behöver specialutbild- ning utöver vad cleii allmänna husmoders- iitbildningen giver.
Vid yrkeshusmoders- -)) O, mor - o, sag mor, du Zilk sli010r i. andra länder har nian också anord- varför kom vi hit, vi två ?.
nat clylilra specialkurser för langre eller kor- tare t.iC1, såsom dags- eller aftonkiir- -)) Ja, barr2 - o, barn, du kara, ser allt efter behovet p &amp; platsen.
Elev ack - kunde jag det försfå!))
den alli~ianna Fursen, kan .genoingå koinma ut i arbete och konima tillbaka Ragnar Jandel.
både en och två.
gånger for genoii-ig %en.ile av speciallcurser,.
Dylika kurser lriinna anorcl- lias si %, a t t de kunna geiiomg5.s iiniler kort samm$nhang~.iiile tid eller ut.sträckas på längre t.id med arbete e,ii dag, en afton eller Det ar jutet tvi- några timiriar pr vecka.
el om, att en praktiskt ordnad specialut- bildning skall bliva till stor nytta samt jam- väl verka höjande på clet husliga arbetets Fredagen den IS febr.
öppnades f ä n sociala anseende och c1ä:rmecl ocksh locka i n en hel del goda krafter på detta område, 7elsets portar för Rosa Luxemburg, ef- soiii nu i stallet .anse sig hava en bättre so-: er a t t ha varit friheten berövtid ett år.
cial stiillning, såsoni t.elefonist.er, boclbitra- Vid fängelseporten hade mött upp en ilen, kontorister o. s. v. Frågan.
En alit ur l i r i g e t s d r a m ' a av Fredr.
A-t.
I varm k %rlelr till varandra och sina t v 5 bmii f ramleva makarna sitt lycldiga f ami1 je- liv.
Avskildn fran clen yttre världen, soni olla lyckliga, miirka.
de knappast huru oron och spänningen inför f rågan: krig eller icke alltmera griper omkring sig bland st.ndeiis be- folkniiig.
Dock, vid allt vad tidningarna för- talja om kriget sftsom blott varande cii t.ids- fr&amp;ga, vad rykt-et ma.n och nian emellan iiii mer har sig bekant, får lriinslan av a t t n8got förfiirli.gt u11pst.å.r nier och mer inalrt över deii unga hysti-un.
- Xlsliacle, tröstar lian Iienne, i v h n da- gar, i vår lcultit ?eracle tiil, il5 ritten t.ill li- vet alltmer star klar för var och en av fol- kens breda lager, ar ett krig otä.ii1rbart.
Oiii ocksn i sist.a stund slrall riittsbegreppet resa sig upp cliireniot, oeftergivligt krävande en fredlig uppgörelse.
Tror clk icke det?
J o, var viss därom, och ängslas nu icke mer, lill:~ Olga, f ör min skull.
- N Q r a dagar ha gått, och i kretsen av.
siria vänner fira ' makarna med en enkel fest ars- dagen av sitt .bröllop.
Man clisliuterar (15 vid kaffet som ivrigast ocks % utsikterna för och mot det hotande kriget, men, huru hopp- lös situationen an för tillfallet synes dem, alla iiro eniga däri, a t t ett krig mäste stanna vid blotta tanlteii och hotet, då folkens vilja aldrig s l d l e gli med dQrpG.
Dock, en av ga- sterila hyser iclre denna mening.
- Förliten eder icke på denna s.
B. follr- vilja, eller den allmänna opinionen, mina van- ner, siiger han.
Huru förnekar den icke i morgon vad deii velat i dag, ändock troende Huru sig tjiina samnia.
lrrav, samma ratt.!
underligt!
Finnes val m %nga ibland oss, soni iclre ville ha tiden annorlunda, värlclen styrd p &amp; ett bättre satt, och anda: a r den ej som de.n a r?
Lanlms iclre dess öden till en kedja som, vad t.ic1en går, allt starkare binder oss vid det ont ar, briiigsr den oslry !clige a t t lida niest?
Varför?
Tyd mig den gatan.
- Därför, svarar lioiioin ' varden, a t t det Först iir att inarka att socialstyrel- stor skara, som halsade den avhallna onda, allt medan det vaser till, slutligen nig- sen bestä.nit skiljer på föruiidervisning ramraten och av riksdagsmannen Lieb- st-e förgöra sig sjslvt.
Endast det som vart och yrlresudervisiiiiig, och i avseeadc o f öi@ingliga ismvete bjuder kan f örbliva ge- ii cle.iiiia f öruiidervisning har ju ingen mecht och Hoffmann Överräcktes till noiii tiderna; endast det!
I] .+ist höjts emot obl ' igatorislr sAda.11 ge- lenne en bukett av röda tulpaner.
Gikten svarar: Det väntar henne säkert ' en uppgift iioin skolkölceii.
Det är då det blir Ja, s &amp; svarar du, dct &amp; r din t.i.0, Ivar - fråga om en därutöver gaelide under- iu i Tyskland, där friheten icke alltid tills en dag aven flör dig allt 1ca.n ranila sam- visninw soin iizeniiigaiiia v a r i t delade,: ör närvarande ar d.etsamma som livet.
P ' man.
Meii Iranske, 1iansl.e 5iicl % a t t i dina hurnvids deilila borde vara obigato- ord skymtar något av Livets förborgade san- risk eller frivillig, liliasii i framh %llaii- ning?
Nar allt koimler omhriiig s &amp; lcaiislr~~ det au saninia.nhaiiget mellan den f ö - reslagila utbi1dn:iiigen och valet av lev- v i alla, främjare av kvinnoriias viil- Festen.
fortgår och er, av de närvarande ta- riadsbaiia samt att om obligatorisk ut- f Zrd, skulle kuiiiia koi-nma öv er elis 011-1 lar f ör makarnas f ramtida lycka och viilgang, b i l d i h g f ör husmöd.rar införes detta itt det är en statsangeliigenhet s % god d å - portvakten medclelsr a t t kungörelsen bör ske i " sainbaiicl ineci folkunder- som iiågoii att giva de unga kviiinoïiia, om lrrigsf örlrlaring och inliallelse under f a- visiiiiigeiis hö j alide i övrigt ' ', synes so- soni 5.ro hänvisade till att själva förtja- norna blivit uppsatt pa husets port.
E t t cia,lstyresen fört fram frågan på ett vi- 11a sitt bilöd, de basta förutsattnj.iigai: budskap, soni likt en förlamande blixt siar C arbetet utföres inom ned bland de försa.mlade gästerna.
GlSidjen darc plan a11 senaste förslagsställare och Iiirtill, T ~ sig 3i; t hen1 eller ej, utan att darniecl i iiå- bytes i al.lvar och under tystnad bryta de d,.
A,, s Rosa Luxemburg fri.
- niotioniirer, i det elil.
detta förslag ut- bildiiiiigeii slrulle tillgodose s %väl hus- modersutbildniiig som yrlcesutbildiiiiig f ör f örvärvsafiete .. Icke iniiist gläd- jaiide ar att socialstj7relseii tagit han- syii till ett från tjiiiiariniiehall,.
.iiär: inas t genoni S t oclr1iol:ms T j ä.iiariiiiief ör- eliing., framställt öiiskem %l om yrkesut- bildiiing för uiiga lrviimor, soni önska ägna sig &amp; t husligt arbete.
gon inAii kviiiiiaiis uppgift son1 husmo- UPP.
Ensam mecl maken och barnen, tillintet- 3er f örriiigas.
Och det inå val lriiappast föi:taiika.s gjord av sorg, sluter hoii honom intill sig, 2.
S. o111 vi i socialstyi~elsciis förslag so som ville hon icke mera giva honom fri.
: tt mcdgivai.~de åt de praktiska syn- - Ser du nu anda, ser du!
?iilikteriias likaberättigande nied d13 - Ja, älskade, svarar han, jag ser!
Ser, att v %r, mä.nnislrornas, innersta vilja iclre %n rent f ostefläiidska.
är v h a handlingars lag.
Icke a n - liar skall A. O. aen dagen gry över jorden?
- - - '.
6 MORGONBRIS - -- -.
- vad de synas henne vara: givna av medkansl .. t inför olyckan.
NAgon tid har gatt, och hennes onda anin- gar ha till en del besannats: mannen hem- kommer som invalid, förlamad och med en:l armen borta, oförmögen till allt.
Av tvänire barare, lyftes han ur bilen och föres upp till bostaden.
.Den bittra besvikelse han laser i hennes drag medan hustrun ett ögonblick förblir orörlig inför åsynen av hans eliindig * ~ tillsthd, går honom djupt till sinnes, etsar sig fast dar, kommer branden som lrriget tant i hans själ a t t hastigare gripa omkring sig.
Men blott för ett ögonblick - och så finner hon då på nytt, som alltid förr, trögt och mod invid hans hjärta.
Uppfylld av oro för de sinas existens, ön- skar han a t t dagen därpå se ' sin bok med ban- ken.
.
.
- Intet.
uttagetf Hon omtalar du förhgllandet harmed och huru direktören i sin stora godhet hjälpt och bistått dem.
- Han, han hjalpa!
Nej, omöjligt, dar- till känner jag honom för val!
- Jo, älskade, du vet icke huru god haa varit emot oss, så god, a t t vi aldrig nog kun- na tacka honom.
Med blickar, som sökt.e han slråda hennes innersta, betraktar h a n henne, d % hon med hängiven varme yttrar de orden.
- Aldrig lrunna vedergälla) säger du, nej, det är sant, Olga, det kan jag iclre mera nu.
Men varför giver han oss då, han, som icke kan ge utan a t t taga!
- Därför, a t t han har medlidande ' nied osa, a t t han är en god kinniska!
- Ack, älslrade, han ar iclre den gode du tror.
Hon svarar: - Du gör honom orätt, myclret orätt, med dina orcl; Ivar.
S % skulle du icke saga, om du ratt lärde kanna honom.
Beroendet av direktören, bristen i hemmet, hans egen hjälplöshet, giva dock allt en ökad näring %t den smärtande känslan a t t ingen- ting betyda i livet., och under det a t t hans tankar ständigt söka finna motivet till di- rektörens givmildhet och hennes hängivna ord om honom allt starkare genljuda för hans själ tillviiser också tron, a t t han heller al- drig iner skulle ki1:iiiia fylla platsen i ett al- skande hjiirta, krävande livets fullhet. '
' ' John Constable: BONDGARDEN IIals~t omedveten oin vad hon företager sig söker hon sedan under nattens langa timmar ordna för hans utrustning, allt medan hon stundvis försjunker i stum och stirrande vil- jelöshet.
Stående vid fönstret, genom vilket m h s k c - ilets lj * flödar in, yttrar han i resignerad, hopplöst undergiven ton: Vilken oiitsiiglig stillhet och ro i na- turen - och bland oss mäniiiskor kamp och lidande, blot.t!
Och sa gryr d % till sist an en dag bakoni fönstrens nerdragna gardiner och kastar sitt rosiga morgonljus över tvanne människobarn, annu i.
drömmarnas bröllopsgårdar slutna i varandras arinar.
Drömmarnas saliga nejder, fjärran fr&amp;n t.idens mörker och sorg.
- - - Dagen gHr in, den fruktade, svåra dagen.
H a n överliininar sin tjänst i banken till en aldr?
kamrat och drager ut.
Viftande fran fönstret sander hon den i ledet borttagande sin sista lialsning - sjunker därpå sa.mman i tröstlös smärta - - och kyrkornas klockor ringa, icke frid, hopp, lrarlek och liv.
Strid, förfaran och död, så ringa de nu alla: i en enda sviivan.de, vemodig ton, lilrsom tol- kande ett lidande iilanniskohjärtas ve.
Daga.rria g %, och oviss om hans öde och utaq ett brev ifrån honom (detta.förkommer under vägen) lever Iion sedan i ständig ångest, bävande var g h g postbudet går in genom huset.s p r t, liittad då han pH nytt går ut, 1i.eiines dörr förbi.
Hon kan d5 ännu hoppas.
I nattens drömniar ser hon hononi döende på, slagfältet) valriiar vid a t t höra honom anropa henne om hjälp i sina plggor.
- " Död! '
skall val niista post meddela henne.
Direktören för banken, en man p5 femtio- - I DALEN.
talet, har däremot aldrig trott p &amp; fredstan- keiis verklighet.
Som rik man ser han i peiiiiiiigeii den enda verklighet som existerar.
Den makt, för vilket allt, som han yttrar sig, ar till och allt maste tjäna - aven kriget.
Denna hans uppfattning blir aven den grund på vilken den kvarvarande banlrstyrelsens förhandlingar upptagas och då, bland annat beslutes a t t tills vidare inga som helst utbe- talningar a r banken komma att göras.
Och han avslutar sammanträ ' de~ med orden: - Kriget, mina herrar, ' huru olyclcligt det %n lian synas, är en kapitalets nödvandig- gjorda konsolidering innan ' en utjämning i folkens ekonomiska esistens till sist gjort penningen värdelös.
Den i kriget bortavarande tjänstemannens på banken insatta lilla kapital, varav famil- jen iiii skulle leva, utgår &amp; ledes ej heller det till de henimavai~ande: Hans fullmnkt, den hiistruii företer, böner eller tårar hjalpa icke h5r - vi äga tyvärr ingen rätt till utbetal- ningar - ar det ständiga svar hon mottager i ba.nken.
Armod och um ' barandeii öka dar- för familjens lidanden, delar av boha.get m&amp;- ste försiiljas och viilvilliga människor träda emellan.
Direktören, som f öre den unga fruns gifter- mål förgäves förklarat henne sin kärlek, och ännu.
älskar henne, erbjuder sig d % a t t vilja hjälpa, i tanke a t t cliirmed kunna vinna hen- ne, och i sin .nöd mottager hon tacksam de penningar och råd han vid sina tiita besök gi- ver henne.
Förlita.nde pa penningens malit aven över hjart an, uppf atiar direktören den rörande tacksamhet hon härför - bevisar honom som a t t hans lrarlek iiu börjar filina gei1sva.r) 35 dsreniot gåvorna.
av henne inottagas för Ensamhetens fruktan tar honom f ången och endast vissheten at.t kärleken.
stiger ur ett hjärtas tacksainhet, dess längtan efter befrielse ur timlig nöd, blir det, varur han kan vinna förklaringen till direktörens handlingssätt, för vilket löf - t.et om lönen av hennes kärlek gömmes i or den: ' a1cli.i.g kunna.
tacka honom nog j.
- Nej, säger han sig åter och %ter, man sådana som jag nu ar; älskas icke av någon kvinna.
Ack, ar jag icke redan död, då Bar- leken blott nu kan ge mig liv.
Skall jag icke glöinnias soin de döda?
Nej, initt liv slutade med skottet ' därborta i underjordens f ascr, d m ingen nngonsin skall skildra.
- Det var säledes allt, allt!
Det första hon öppet märkte av vad som p " detta satt, försiggick i makens hjärta var iiågra ord han yttrade till barnen och dem hon osedd %hör: - I G r a barn, tycka ni myclret synd om far nu?
Stackars lilla mamma, som ingen hjälp. '
.
I och glädje har av f a r mera.
Huru skall ho11 kunna tycka om pappa som förr iB Djupt rörd av hans ord kastar hon sig da ner vid hans stol, i tårar bedyrande sin kärlek.
- Dig, och endast dig, Ivar, ar det jag al.
skar, din sjal, ditt jag, som oskadat givits mig åter!
- Ack nej, min van, blott medlidande och moderlig ömhet a r nu det d.u tror vara kar- lek; sjal utan kropp a r e j nog för kärleken.
Älska mig - en spillra, en skugga a v vad jag varit.
Ack nej, det ar omöjligt, omöjligt,!
Och smekande hennes kinder och håi.
sk %dar hans fantasi den unga kvinnan sluten i den ståtlige, kraf tf ulle direktörens famn, lycklig liksom barnen i en bättre, 1ju.sare tillvaro, 5x1 den vid hans sida nu.
Vid sitt besök beklagar honom direktören hans oblida öde.
- Ja, ' som direktören ser, ar min tjan- steniannabana nu för alltid sta.clrad.
Dröm- men om lyclra och framtid för dem ' Jag al- skar, blir ej mera någon verklighet, det ar det bittraste av allt.
J a g kan ' blott tacka direktören för all den iodhet som bevisats dem, t y knappast torde val mitt lilla kapital langre räcka till a t t ersatta alla direktörens utgifter.
- A, sörj icke för eder familj, den skall jag icke taga min hand ifrån, och eder skuld bli vi nog alltid sedermera i tillfälle a t t ordna.
I samråd med eder fru, för vilkens svåra lott jag hyser det uppriktigaste del- tagande, .och som jag fruktar blir hennes lransliga sinne för tung, vill Jag på basta satt ordna för eder alla.
' ?Blir henne för tung.
', Ack, hur ratt liar han icke, och huru räknar lian icke har- med för att; till sist n &amp; målet: hennes hjar- tas tillgivenhet, a t t i hennes ynnest ernå ve- derlag för allt.
A, huru val förstår jag ej lians h jartas f örborgade avsikt.
.Och, seende dem lyclrliga samtala med yarandra i rum- inet intill, den öppna hjärtlighet, varmed.
hustrun bemöter direktören, huru upPfylier honom ej detta med den bitt.ert vemodsfulla tanken: - Ja, kan det ocksa annorlunda vara7 Hon ung och varm och god, med begär och ratt till lyckan i livet, barnens lyclra.
Han rik, %n i sin fulla kraft.
Vad a r viii jag '?
Skug- gan som skymmer hennes lycka.
Och, sjukt som hans sinne ar, huru ser han oj i det mesta av vad hon företager sig deii bittra bekräftelsen härav: något ovanligt i hennes klädsel - för hans skull; går hon, bort utan barnen - till Lans möte; köper Iion blommor hem - en gavs från honom.
.
.
Med smarta och oro ser hon hans krafter så småningom avtaga.
Hans sinnestillstånd f örandras.
Intresset f ör omgivningen slap- pas.
De sömnlösa, av ordlöst grubbel upp- fylldla nätterna, komma.
allt oftare.
Förstå- ende hans tysta lidanden, bliva dock alla hennes kar1eksbedyran:den och omsorger mer och mer fruktlösa.
Icke ens cle avhållna barnen f örmå längre skänka honom tröst, och allt deras tail om a t t nar far var borta, lärde mamma dem a t t bedja för far i sin aftonbön, om f a r bara visst-e huru mamma langtade och huru ledsen mamma var a t t f a r aldrig mer skulle komma hem - detta deras tal lyssnar han ej mera till.
Blott samvetskvalens fra- tande pina, minnets skrackf antomer, ' lever Jacob Moris: KVARNEN.
Finnes d u.
.
.
Finnes du, kvinna, med sjal i slakt med min egen, går du fördold i systrarnas gråa rad, - djarvare brand i din sjal och djarvare stegen, sinnet oc ' h ' gången i släkt med en trotsig landsvägsballad? '
Formas din dröm till dåd efter trotsiga lagar, som mannens, loc ' kar din sjal något hav, dar ej tändes.
e n vänlig fyr.
Darrar din hand utav lust att gripa de frustande spannens tömmar till färd mot vägarnas äventyr?
Systrarna dina med sjalar som knoppar om våren, aldrig de kände blomningens rusiga glöd - aldrig .de varmts av den hemska glansen i såren, ödet, det stora, ger oss till vårt dagliga bröd.
Går du fördold - trad fram ur ditt ensliga rike, längta du måste till mig som min ande till din.
Kom, du min nattliga dröm, min längtans brud och min like!
Vig oss, du liv, till den rolösa vandringen in.
(Ur JAGARVISOR.)
GUSTAF JOHANSSON.
MORGONBRIS 8 Irvar i hans själs mörker.
Endast som t: '] hjälp a t t icke förgås, griper han nu efter hennes hand, ropar lian hennes namn.
Ur dcn iiyligen på Svenska Andels Ute med barnen i ett rirende, möter deii unga frun direktören, som före .avskedet ytt- förlaget utkomna boken K.r i g s k r ö- rar: 11 i lr a.
f r &amp; n P a r i s, skriven av en - Och si % skulle vi väl ha rådgjort något fran ' Finland på sin tid utvisad patriot om er innns tjänst i banken, huru ni vill för- Weiitze.1 Hagelstain, som uiicler sin fara med lians pengai., huru framtiden bäst laiiclsflykt vistats 10 år i Paris, återge kunde ordnas för eder.
- Och barnen, son1 just komma för a t t taga adjö, uppfatta blott vi f öljaiide: Svenskarna tro tyskarna vara ifraga de sista orden till modern: ' - Alltsa, vi t r a f f a.
~ i morgon p &amp; mitt oin intelligens och kraft på alla områ- kontor.
den starlzast i förhållande till alla öv- Hon infinper sig på kontoret.
riga folk, som förklaras vara mer eller - Ja, som sagt, er nians ekonomiska ställ- mindre " degei~erkrade j ': Ty sklmid niiig blir sb1ede.s hadanef ter mycket klen, son1 slxtlle saledes.
representera den skapal !- alla de andras i samma beliigenhet, och för cgen del kan jag tyviin intet vidare utverka de kraften i högre grad a11 något aii- f ö r 1i.onom.
Men, tar jag väl miste, Olgc?, iiat land!
on1 jag den senaste - tiden tyckt mig marka Vad ha tyskarna då skapat?
Vad att dina lianslor för mig blivit varmare an ha de uppfunnit?
Säg rnig det.
förr, da du helt säkert har förstått a t t dr!
h t e t svar.
gavor, du mottagit, givits dig av Iiärlek, för Ha de uppfunnit ångniaskiiieii?
Nej, a t t jag ännu älskar dig, Olga, som fordom!
- Nej, det har jag icke förstått, har ej ty den uppfanns av fransmailiien Denis kunnat tro så lågt om eder, a t t ni skulle ve- Papiii och gjordes praktiskt anviiiidbar lat draga nytta ay en medmiiilnislras olycka!
av engelsmaniien.
Newcomen och - J a g har icke dragit någon nytta, men Humphrey Potter.
Och lokomotivet viil du, Olga!
Har du månne betänkt din egen framtid?
dins barnst Inser du icke, uppfaiins av engelsmannen Stephenson, a t t din mans tid nu Sr ute, Barnens däremot åiigb&amp;teii av amerikanen Fultoin.
Ha Och tror du icke, Olga, a t t tyskarna uppfunnit telegraf en?
Nej, väntar dem?
han för deras skull åtminstone vore villig ty deii uppfanns av dansken Örstcd och för sl; ilsmiissan9 Eller anser du detta hans fulländades av a~.iierilcaiien Morse.
Te- offer för stort?
Hon synes ett ögonblick iracklta i sina kan- lef oneii skapades av .skotteii Graham.
slor, borta i sina tankar.
Så reser hon sig Bell och Edison, den trådlösa telegra- fen av italienaren Marconi.
Inte ens upp fran stolen, upprörd av en inre strid: Tankar omkring kriget.
ska engelska mästerverken, soni översvaninia museerna i hela varldeii.
Det ar betecknande, att inaii.
ntoni TyMaiid föygaves söker ett hus, byggt av en tysk arkitekt.
Vilka praktfulla iniiiiiesmarlieii av fransk och italiensk arhitektur möta vi inte i Stocbholi~~, medaii clEr inte finiies ett spår av dc 9 &gt; gerniaiislra brödernas " l~yggilads- ' konst!
* .Inte heller p &amp; andra andliga om.r %- dc11 ha G 1 impulserna från Tyskland vailit nicm fruktbärmide an f r $11 E1q- land och Frmkrilre.
De c.uropcisl&lt; a statcrn.as iive politiska liv liar gcstal- tat sig cfter engelska och franska före- bilder.
Xationalekonomins gruiidliii j er, lilsoni parlanieiitarismeiis och socialis- m.ms förbrödringsteori ha utgått f r k i England och levandegjorts i den franska rep~i1Aike1.1.
Tysklaiid har aldrig rarit de liberala idéernas uppfinnare eller banérförare.
Såväl i politiken som p5 civilisationens tekniska områdeii ha ty skarna varit endast ef tcrharinarc -- £ör att n % fram till sin be.römda " or- ganisation ' ', soin visserligen storartad i och för sig, icke ar ii5got fullgiltigt uttryck för en hög kultur, an niindri!
f ör genialitet eller skaparkraft.
- A, Gud, jag börjar nii förstå meningen med allt detta förfiirliga ni varit med om l i t a g % u t över oss och alla de andra!
(Hon vacklar t.illbaka med handeii för pannan.)
A, jag .förstår, jag förstår ...
Och detta ar alltså villkoret för eder hjalp?
.
- Det är villkoret!
- Nej, och åter nej, utbrister hon.
.
J a g kan det icke, det fgr icke ske!
Det bleve lians död, t y med kärlelrens slut ar hans liv slut.
Mitt liv är hans!
- Du älskar honom saledes ännu, Olga, trots hans elände, i trots av det öde du g&amp;r enlo t?
- Ja, högre an allt annat på jorden, hö- gre an mera nu, sedan.
ni lart mig f a t t a v %r olyckas hela förf ärliga innebörd, och emedan det ödet, vid hans siaa, dock %r min enda lycka.
- Men icke dina barns, Olga.
Betänk an en gång vad du nu har .tagit ifrån dem!
Hon gsr, och med orden:.
- Ack, ' beklagansvärda stackare!
stänger direkt.ören dörren efter henne.
Hemma - under detta hennes besök hos direktören - vaknar mannen för en stund iii sin dvala, ropande b.ennes namn.
Barnen skynda till: - Mamma, har gått bort!
- Olga, Olga, hjalp mig, hjalp mig!
- Mamma har gått till farbror direktö- ren - han ville det!
, symaskinen har en tysk aran av.
En Den berömde kirurgen professor österrikisk skräddare hade fått tag i Fatrik Haglund har från två studie- traden, meii trasslade bort den, och resor till det krigande Tyskland i Da- härvan reddes ut av ainerikaiieriia gens Nyheter gjort en intressant skil- dring av dessa besök;.
Sarslrilt iögo- Hnnt och Singer.
iienfallande konstaterar prof. Hag- Det där får nian lära sig på slrolban- lund: den frulctansvarda invaliditeten ken.
Inte heller i de sista tidernas y- samt, på senare tiden, 1crigströt.theten.
clerverk ha tyskarna haft så mycket Angående de tyslra kvinnorna, vilkas s o p ett finger med.
A~itomobilen och stallning under detta krig säkert i uadervatteiisbåten äro i huvudsak många avseeiideii undergått marli- fransmännens verk.
Fl y gmaskiiien ar av bsro f örvanclljngar, skriver profes- amerikanskt och frimskt ursprung.
JOY ' H.: " Jag kan ej hjälpa .att de tyska Zeppeliiiari-ia ar blott en adoption av kvinnorna i sal1 deras obstridliga för- brasiliaiiareii Saiitos Diimonts styrba.ra träfflighet alltid synts mig litet - o, ballong.
Eörlåt.en mig, tyska vaniniior!
- lö j- Vad har det stora adla lc~~lturlzlindet Liga i sitt rent av rörande " seende upp " till varje, även det obetydliga- Tyskland skapat?
ste lcarlkralc.
Nu tycker jag att de T j o c k a Bertha.!
fått iiiigot frimodigt, inålinedvetet Under det senaste halvsekle~t har den 3ver sig; de ge ett intryck av medve- kulttirella utvecklingen i Tyskland ya- tenhet om vad de i själva verket nu rit tillbakasatt av.
krigsvetenskapen på alla områden betyda.
De måste och clen militära utbildningen.
Men riu utföra mycket s. k. manligt arbete,, ch de.
fullgöra det med heder.
Se inte heller tidigare har den tyslra kul.- dott på de kvinnor man överallt traf- tureii i något avseende tagit ledningen.
Ear på i manligt arbete, ' t.
ex. som kon- Den tyska konsten har stanilat i skug- hktörer och förare på spårvagnarna, gan av de franska, italieiiska, holläiid- iuru utmärkt vä.1 och framförallt an- genämt de fylla sin uppgift, och huru Leende genom tårar, t y hon tanker på ofantligt litet man saknar de manliga Da brister det sista inom honom, och i nonom och barnen, som anta, vandrar hon funlztioiiarerna! "
vanmäktig f örtvivlans .yttersta anstrang- hjärtat ning tömmer han morfinflaskan f a r ro, för alltid.
- Hans hjiirta .. -.
vägen hemåt. "
Förf.
tar här zilldeles fel: det finnes Ute har det mörknat till kväll, till natten, in&amp;iiga ooh avskräckande exempel p % tysk lom förestår ...
b~ggnadslronst i Stocliholm.
R e d..
.
Arbetskvinnorna och - moderskallet.
.-.
För förverkligandet av de sanihalls- blott att f &amp; dein att lyssna till vad vi f örhiillaiideii, vartill socialismeii strä- ha att sa.ga dem.
var, f ordras, att rn~i~.nislconiaterialt !t Vi kunna bevisa dem att de inga- förädlas.
Särskilt bör sanihörighets- luiida ha orsak att halla fast vid uer, kalisla och aiisvarsmedvetande iiiplaii- bestaelide, ty just de (arbetareklassens tas i dc ungas siiiiien.
Ty för att ett k:vinno.r) lida ju uiidcr cle allra svåra- gott förhiillaiide skall liunna bli ra- ste rnissforhfillande~ia; de äro dc mest dande bör sainhällsmaslriiieriet fungera Eörtryclrta.
Blide den kristna religio- utan alltför mycket lagar och tv&amp;ng.
nen och det pii deiisamnia vilande sam- Det är därför nödviindigt att dess iiied- hället ha dömt dem till underdånighet lcniinar veta och göra sin plikt s a n t i och tystnad.
M % de darfor vakna och enighet san~verka till samhällets ut- inse vad som Fade är deras basta och veclrliiig.
dessutom, deras plikt.
Det ar ju franiförallt öilskviirt att ar- Iiviiinorna, son1 i heniineii skola lag- ga grunden till det uppvaxaiide slak- betar eklassens lrviiiiior veta detta vid blir tets uppfostran, hava sannerligen ett den tid, d &amp; den allmiiiiiia rii~t~iitteii genomförd, sii att de inte då i sitt oför- ailsvarsf ullt kall.
Fyller nu arbet.arekviiiiian detta kall stiind lcomnia att vrida utvecklingens p &amp; ett först&amp;iidigt och u r socialistisk h jul baklaiiges.
De finnas, som anse det vara gott och synpunkt tillfreadsstiillande sätt?
SA lyckligt ar nog inte förh %llandet, att val att kvinnorna ej ha n.i %goii hiig f5.r de sociala och politiska spörsnilileii.
De man kan säga att sifi ar.
Kviiinoriia f örstå i de flesta f all ännu.
tro sig däri se ett tecken pi, att allt ej den allvarsamma uppgift som de med deras intresse upptages av heniinets och Barnens v h d.
Och on1 de ogifta ratta borde fylla.
Dc son1 skola dana det nya slaktet.
kvinnorna tros det val, att de ideligen till alrtiiing och k k l e k f ör socialismeiis hålla p:!
att utbilda sig i dessa ämnen idéer, stå själva fr % ?nian.de för och i för att bliva värdiga till sitt m.oders- iniinga f all fientliga 1not densamina, be- k all.
Detta ar dock inisstag i dubbel matto.
roende p &amp; att de blott last eller hört f örnedï ande o ch lö gnalctiga b cskyllnin- För det första kan d e r e j vara någon gar sanit förvrängningar som inotst5ii- idealisk uppfostrarinna, som ar allde- les obunnig och ointresserad av sådaila dare till socialismen utsått.
Betydelsen av l~vimioriias förstiielse förliållaiideii varav henixnet och dess och deltagande i arbetarelclassens frain- nie.dleniniars val och ve niycket intimt %tstriivan.de ar så stor, att den manar iiro beroende, och, vad vikm ar, dess- oss att ej förtröttas i arbetet på att iii- utom fplla av en niassa vanförestallnin- tressera dcni liarför.
Och trots att vi gar, och som ej heller satt sig in ' uti ofta mötas av slöhet och koiiservatisin., samhällets bero ende utav huru barnen fii vi ej döma dem som varande oniöj- £ostras.
För det andra: huru anstraii- liga att ryckas upp im sin slöhet.
Vi gaiide den långa arbetsdagen för kvin- f % inte glömma bort att niycken ursäkt iian ä11 ar, gives det nog rum för tan- finns f ör viira klassystrars bristande iii- kar och även litet tid för iiihämtandet tresse, beroende p &amp; att de alltid varit av kunskaper, oin blott viljan därtill förtryckta och bortvisade från delta- finnes.
Men alltf ör ofta missbruka de gandet i de allmiinna angelägenheterna.
unga kvinnorni sin frihet.
Befatta de med läsning, läsa de i Och vi f &amp; darför tänka p$ att det ar sig någon @; &amp; ng nästan orimligt begärt att de skola de flesta fall sådant, varav de ingen komma oniedclbart och del-taga i arbe- nytta ha.
Den, som skriver detta, har en gång tet f ör f örverlrligandet av idéerna i den haft anställning p &amp; ett av de större nya sanihiillsliir an.
Men vi £5 dock ej, fastan stora ur- dainskrädderierna i Stockholm, och stikter fiiiiias f ör deras .ef terbliveilhet, hade där tillfälle att f å en inblick i en bli s &amp; urskuldande att vi eftergiva h a - hel del uiiga kvinnors intressesfärer.
Sömmerskorna behöva inte alltid hål- vet på, att de böra vakna och stalla sig solidariska med oss i kanipeii f ö r bättre la siim taiik.ar bundna vid arbetet, ' utan kunna mången gång låta dem löpa fria, o ch lyckligare levnadsvillkor.
Ratten 11.a vi så tydlig och klar pil och de göra det ocks %.
M m innehållet vår sida, och så m&amp;nga grundliga skal i de livliga samtal som fördes dem emel- finnas som vi kunna framlägga för de lan brukade just inte bara vittne om motstriiviga v a r f ö r de böra deltaga iiiigot djupare allvar eller iiågon högre i vii.ra sixävandeii, att det inte ar inöj- tanke om niodershallet.
ligt a m a t 5.11 att vi skola s5 sinh~ingom Försökte jag vid rasterna bc-dönia de- vinna deni för vår sak.
Det galler ras kulturnivii efter den lektyr de be- Största lager av Nyheter i fina och välgjorda gtodo sig ined, s &amp; blevo dessvärre inte mina tankar högre om deras andliga liv.
Vad som lästes var St.-T., fram- förallt f öl jetongsavdelningen.
Endast i ett hörn av niatsaleii, dar de manliga rkraddarna hade sin plats, lastes Social- Deniokrateii.
Och jag rädes för att kvinnorna p &amp; denna arbetsplats inte skilja sig fran mangdeii av sina medsystrar geiiom dessa sina niindervärdiga intressen, qtan att dessa nog gii igen litet var- stans, aven bland de gifta kvinnorna.
Ty fastan det innerligt vii1 behövdes, genonigii dessa nog ingen förvandling eller förädliiig i och nied att de gifta sig och bliva niödrar.
Ibland då jag satt i den stora arbets- lokalcii, omgiven av hundratals flickor, fuiiclcrade jag på, vilka av dein som skulle kunna anses lämpliga f ör 1110- derslrallets höga uppgifter.
Utan undantag önskade nog alla att bli gifta, nzeii jag tror inte niiinga av dem.
tänkte p &amp; det ansvar de skulle ikläda sig, om de skulle komma att giva liv åt nya varelser.
Dc önskemiil, som vi ur socialistisk synpunkt skulle vilja ställa p % arbeta- reklasseils mödrar kunde man väl inte hoppas att några av dem skulle fylla, si2vida de inte koninia att andra sin uppfattning.
och börja odla sitt själsliv till det biittre.
Men inte alla kunde heller mses som lainpliga enligt det nu- vsraiicle sanihiillets f ordringar.
Mina kamrater kunde uppdelas i två stora huvudgrupper.
D en ena grupp en bestod av de allvarliga, villra oftast voro religiösa.
Dessa skulle väl enligt vanlig uppfattning vara de som skulle lampa sig för moderskallet, vad, sin- ilesbeskaffeiihet beträffar.
Den andra gruppen inlieslöt de ytliga och dans- lystna, vilka nog äro oliinipliga till mödrar, f rail vilken sida nian raknar.
Men dessa ikläda sig tyvärr ofta deii stora uppgiften .redan iiinan de ä.ro övertygade om att ha e11 man som de- lar ansvaret med dem.
D.essa båda grupper ha dock ett ge- mensamt, nämligen sin oförståelse och rädsla för socialisineii; dock p % olika grunder.
De religiösa sky den pil - grund av att de ha den uppfattiiingen att det ar en sy11di.g och ond liira.
Och de ytliga emedan de anse den vara tri %- kig, och dessutoni tro det vara ofint a t t bekänna sig till den.
Flickor av denna typ vilja gärna leva i den före- stiillniiigen att de äro litet.
för nier an vanligt arbetsfolk.
Och dc söka stull- dom, .genoin att bli bckaiita med m.Zn ur de s. k. övre klasserna, en genväg till I BARNKLADER Gossar i alla storlekar för I B ARNEK P I A [N I G fr.
Underkläder o. m.
Huvudbonader, o. Flickor.
o. Skodon.
Prima, reella varor.
Billiga, bestämda priser.
battrc lovnaclsföïhllaiidc~~ .. S2cli.1~1 experiment s12 dock som belrant oft " Ack Varnieland, du sköna ', heter det j Il.
inyckef; illa lit.
Rcdaii fraii f örst.a stund fick jag tillfal: le E t t tydligt .lbevis 11; hur stor slra-cl besanna den satsen, vilket gjorde a t t ja L6 det iir för Irviiiiiaii att ho11 cj följt nial tvärt emot iiiiii egen bcriilrning, i basta huini jr neiis exempel och organiserat sig, ii och kondition koin larvaurle efter apostlaha ju, att hon i de.
flesta fall soni yrlter skicklig cj nar upp till högre löil ii tarna till Hanniis, mil.
bortom Kil.
=ju t - att cn liirpo jlrc s1rull.c anse deii vara f ö sen, soiii slculle hiiilita niig, harle stz~tt inr L e p % eii g8ril och vantat mig och förmodlige il1 l.itcil f ör sig.
) öras at st5tt livar sir, om lixii inte händelsevis få1 tt Jag har sctt det antagandet; kvinnorilas 1ilrgil.tighet för att förbati höra a t t ett) resande fruntimmer fråga lt ra sina löner skulle bero p2 att de flc efter vtigen till Hanniis.
I alla fall en ha: r- sta inte 111ed sitt yrke tanka sig behöv ligt ren och dat.
vag, och inte s &amp; v a r s t.
.
förtjäna sitt levebröd för hela livei tung packning.
Buslcai, träd och i n g i r bi - utan blott anse dct s %som c11 provisa Irlädda med arets första, skimrande rimfros t .. risk födlrrok för den tid de vaiita p.
Man skulle niistan kunnat gå huru I&amp;igt sol n att få tillträda sitt ratta 1 4 1 inom hem helst utan.
a t t tröttna.
Men det var, Hanni LS inet.
Dcssa antagai~.den iiro nog i stor det var fråga ' om.
Vi ha där in av vår 3 yngre ungclomskliibbar, e t t 50-60-tal mec 1 - sctt ganska riktiga.
De unga fliclrorna älska inte att s ' lemmar.
De t r o pk vår sak, och det b (3 - vcrldigheten sådan den Sr.
De vilj; hövs saiinerligen i den jordmiln de skola al P- varlren tanlra sig möjligheten av att f; beta.
Hannas sagverk sysselsätter nigot 10 (1- förbli ogifta eller att bliva det och and; tal, srbetare, en hel del s ni l b ö lici e r (o1 n nödgas fortsiitta med att arbeta i sit själviigande vet jag e.j).
Dessa anse si kunna arbet.a för en daglön av kr.
2: 50.
Oc ' yrke.
- Det g3.r int.e, det finnes ingeal le som ingen jord ha., kunna ni~turligtvis int enigliet och det ar för: m&amp;nga som slas; va rakna nggot mer.
Vem.som helst Ican satt om platserna!
äro vanligtvis de sva.
sig in i b u r u det skall %e sig p5 en silda: man får, d5 man uppmanar kvinnor a t ?lats.
Det kan d2 inte för-&amp;ina, om man jus deltaga i lcanipen för bättre levnads ?r %n dessa bönder f &amp; r höra varningen:) 9kti ?r, socialisterna v.i.11 bara ta eder jord) '.
f örhiillanden.
Ungdomen arbetar emellertid kiickt.
Mö Nar jag erhåller det första av dess:; et r a r utlyst kl. 7 e. m ..
Vi började alltsi svar, brukar jag avviipna frainstalla.rin h9 ' iiicd fiillsatt lokal, si3 gott soin enc1.a~ iian av detsamma med den uppnianin geii, att hon %tn~.inst,one: för sin del Bor nän.
Mitt f örccirag ga-llde) Arbetarekvin dc upphöra a t t stå som en sparrhakt Lan som &amp; edborgare) '.
Innan jag slutat hadl ellcr att vara s8som ett sliip för den.
; mellert.icl en hel del kviiinor från rummet in lic1 smugit sig ut i lol&lt;den.
som verka för framätskridande.
Klubben hade möte efter föredraget ocl Det andra svaret, att det är för m h ga som kampa om platsenla, ar liinki.
iacle glacijeii hälsa en hel del nya mecllernma:, vare att besvara.
Ty det ar ju alltföi rälkonina, de flesta kviivior.
Beteclrnancli sant; och dct Iran nästan göra en sjal1 ör ungdomens intresse iir a t t man just pas hopplös och undrande, on1 det komqei ade tillf iillet diskut era studiecirkelf ragan friiii en moder till m3nga barn, eller di beslöt även, sedan undertecknad liininai frgli en kviiioa som anser sin ratta e n del upplysningar om A.
B. F., a t t bildn e n studiecirkel.
~ l.
u b b e n beslöt aven hem, uppgift vara att bliva det .. aga provnuinmer: iv och tillsätta koniniis t; Modcrskallet liar i litteratureil blivit -- Detta var lörda bris rikligt oms trålat med en helig gloria .. S. ioniir för)) AMorgo~l ocli det med ratta i de fall, d a d e t fyl: gen den 30 okt.
Basta dag och plats va.r ICarlstad, där mar lcs p &amp; ett värdigt satt av allvarliga, ädla och goda lrviimnor.
- Aiidra ha iii- saniinankallat till konferens f ör a t t behand1.a frilgan om bildande av distrikt.
Det var gcn ratt till denila alctxiiii~.
sa.iinerligen en högtidsd; ig för mange.
De KSrlclrcn till barne.11 borde mana l %nga avstånden gjorde siilcert sitt till att varje iiloder att bliva en ivrig anhiin- nian nu,.
niir man iintligeii rakats, inte ville garc ny socialismen.
Och det tycks att sliippa varann vind för vag igen.
Konferen- alla f attiga mödrars ansvar f ör barnen skullc bliva alltför tungt att bära, utan sen avslöts med offentligt möte p &amp; ~lcvalleri dcn ti.011 och det hoppet, att livet skall med fullsatt lokal.
J a g mgste ge Karlstads- 1clubbist.erna en komplimang f ör de f örtraff - konima att gestalta sie ljusare och batt- -- - - arrangemangen.
Allt ficli genom enkla rc f ör dem,- a11 vad ' det " hitintills gjort medel en f e s t l i g prägel.
Vi m&amp;ste i all- fö.r arbetets folk.
I Värmland.
J ' j), 3 Iiöva så val anvanda v a r j e medel, och cletta Sr ett av de enklaste, a t t med litet grönt oeli kanslce en f laggdulc, lite musik, huru enkel som helst, l5ta vilr publik kanna sig i litet f eststiimning.
Även ICarlstadsklubbeii fick l en del nya medlemmar.
&amp; !hclagen deii 1 nov.
giillrle Slottsbïon.
I, Själva Folkets hus dar vittnade om a t t det.
fanns en m8lmeclveten organisation, och Cia kan man ha de basta förhoppningar aven nar get g+ler kvinnorna.
De svelco heller intc.
L ' okaleii var s % gott som fullsatt.
Klubb bil- lades ocli styrelse och lrommissioniir valdes.
Folkets hus lilla.
lokal skulle av lclubbeil t. v. i.r i t t f å disponeras.
Man kan h a de bista ?örvänt.ningar av Slottsbron.
Tisdagen den 2 nov.
i Saffle.
J a g har Iiöst 3 % mycket talas om Säffle, a t t dar var ja;.
miktigt saker p &amp; min sak, innan jag kom dit.
Men nar jag viil var d a r.
.
.
J a g har inte; agt nggot at Agda.
Men jag har svilrt a t t; malta, a t t du skickade mig dit mitt under iiistmarknaden.
Jag has inte haft en aning lm .at.t en hastmarknad Iran vara nilgot s5 .Ut dominerande.
Det ljusa, glada, man f5.r ntryck av överallt i Värmland, det blir grött Säffle, dels av sorg över a t t en plats, som: u n c1.e vara så vacker, si % idyllisk, av upp-: ornliiigs- och storhetsvansinnet totalt fördar-, as, dels ock av en känsla av vanmakt inför essa ohyggliga 3-4-vilniiigsbaracker, hop-: lamda på en liten flack.
Mötet pa lrvallcn, ar i stil med det hela, inte fullt 20 personer, arav 1 lcvinna.
Själv var jag just intc ättre lieller; jag tror nästan det syntes, a t t ag var ond, och det far man ju inte tillåta ig, aven om man endast skulle f å lokalvakt- kastaren till publik.
Nästa plats Arvika.
Var det triikigt i äffle, s &amp; var d &amp; Arvika solskenet.
Det är s$ illsynt a t t se en småstad, &amp; m i n t e med ina 10-15 gators storlek i stallet på h ö j- e n f örsöker painpa upp sig till starstad.
Itt vällyckat möte blev det ocksi?
pil kvällen, n oförglömmelig samvaro med klubbisterna, ' ' J ' - --- j.
U - - -- E l i 11 J 0 h a 11 S S O 11.
- miinhet m e r lagga an på a t t göra det trev- ligt och inbjudande vid vgra möten.
Vi b&amp;- Rike Liljeh.
16.
Allm.
tel. 33 38.
- 3 3 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp I Stort lager av in- och utländska nyheter.
Damkappor, Dräkter och Kjolar till billigaste priser.
1915 års l /, Utför alla slags beställning~r av i.
I kg.
20 öre, kg.
' 38: tlre.
l /, A.-B.
sannadals Brödfabrik, Liljeholmen.
Etabl.
1878.
I
som ' inte slutade ordentligt förrän vid 4-tideri 14, morgonen.
Den 4 nov.
iinot.
Där hade blivit nggot missf örst&amp;iid med lokalen; den var inte, ledig, utan vi fi~igo en mindre, men den visade sig räcka till.
De, som voro d h, vo.ro dock över- tygade om at.t de skulle f 8 en kvinn.oklub11 till stuncl och en k o k n i t t é och kommissionär tillsattes.
Kom sa Deje deii 5 nov.
Diii: ' ilar jag liem- nia fran ICai~lstadsbesölcet och visste, a t t en sedan storstrejken ilecllagcl lrliibb ater skulle s t å upp.
Det lyckades också a t t f &amp; si, m h g n intresserade kvar från det viilbesölita niötet, a t t vi bildade Dejes Soc.-dem.
Kvinii.oklubb och valde styrelse och lrommissioniir för Mor- gonbris.
Dejeklubben 5r jag lugn för, vår)) lilla Lööv satte som sin största ara a t t se den gb framat.
Sa hade vi lördag igen och d a gällde det Persberg, * där vi ha en av vara basta ung- domsorganisat.ioner.
Även där hade vi glad- jen hälsa en ny Iclubb, inte s % stor visserli- gen, men naggande god, och större blir den, det kannei jag på mig.
Söndag e. m. skulle Lesjöfors besökas.
Där fanns lcvinnolrlubb och d.en hade passat p2 och f a t t en paus under N. O. V:s möte p ?i e. m.
Mycket folk och jag tror säkert n %gra nya medlemmar.
J a g hann inte .vänta och höra resultatet, utan m h t e genast efter före- draget &amp; lca till tåget för a t t hinna med till Storfors, som skulle ha kvällen.
.
En biltur till Folkets Hus på nara en halv timma backe upp och backe ner, och jag satt hela tiden i en stilla undran, om verkligen 16g0n mer mänslrlig varelse än vi i bilen skulle göra sig möda a t t lrnoga iväg till Fol- 1i.ets Hus.
Men, kara Storforsare, förlåt a t t jag misskände er!
över halvbesatt salong och odelat intresse, som man f.
ö. '
nästan alltid finner där man .har de största svårigheterna a t t bekampa.
Bolaget iiger här som överallt all mark.
Med stor svhighet har det lyckats organisationen a t t av en privat person f å en backe alldeles invid sliogen, det härligaste läge ur skönhetssynpunkt, men över en halv mil (om jag minns rätt) från station och bru- ket.
Nagon kvinnoklubb fanns ej, men en härlig ungdomsklubb.
NSigot f örsölr a t t bilda en lcvinnoklubb kunde jag ej göra.
Sent kom jag dit, 15nge gick mötet om och.när vi sluta1 viintade bilen igen och d &amp; var det långt lidel p &amp; kvällen.
Men en annan gång t a vi en a n lian tid, s5 vi hinna uträtta det vi skall.
Måndagen S nov.
hade vi Skattkärr.
Er: li.ten klubb ute p % rama landsbygden med hondliustrur och bonddöttrar som medlemmar Sa värst talrikt besökt blev dock ej mötet Langa vägar a t t gå på en m&amp;ndaglrväll kun, de ej locka s &amp; mariga.
En ny medlem fick klubbeii i alla fall.
S % var det sista platsen, K a r l s k o g a Där ha vi väl en av våra pampigaste klubbar, mftlmedveten och säker på sin sak soni alla i Bofors.aro.
E t t nytt ståtligt Folkets Hus bibliotekslokaler och allt vad man kan önska av ocli för en med framgång .betande orga nisatioii.
E t t gott besökt möte hade vi p3 lrviillen .. S &amp; var det a t t tiinka på heinfgrd och, d3 maii stuvat.
sig till ro, lata tankarna oniiger Pei.sl) oi * g v m ititc.
nicd i plkn frtOLri b6 j i m i KXJ-1st:~il liif tt!
oiii lörcl.
: igsli.vZ !lel.i .~il.l~eii eljes val.
iiniiiad &amp; t Storfors.
.X.
ii t.:i.i.i.
fielc styrelse: Oidf.
fru h n a Sterky, Bar:nhusgatan 16, I.
Mir.
fru Agda östlund, Upplandsgatan 61, Iv.
Soc.-dem.
kvinnoklubbar: Prvika: Frn Lydia Joliaiisson, Fabribsga- t-an 38.
3illesholm: Fr ii Gerda 1,j.l j ero t.11, Hillcsllolnis giIlv:l,.
3juv: Fru 1Caroli.na Persson, Kronan.
3oden: Fru Hulda Noi.in.
&gt;e je: Fru ICristina Lööf.
Zskilstuiia: Fru Ida Adamsson., Sliggan 7.
Pagervik: Fru Siri Nordqvist, Fagerviksver- lren.
Palun: Fru Anna Hedströni, Främby.
Furulund.
: Emma Nilsson, Eriksdal.
Xillivare: Fru Lisa Svenssoi:~, M.
A. Srangesberg: Fru Hilms Ström, B1~i.n~ 23 B, Savle: Fru Signe Andersson, N. Kungsg.
27.
Söt-eborg: Fröken Theresc Sjöberg, Fjiil1g.n tan 22.
Hälsingborg: f i i i Ida Olsson, Stureg.
14..
Hallaryd: Fru Emniy Johansson, Matvilr pi T r ensiim.
Karlshamn: Fru Berdiardina Bengtsson B ~ a » oma.
Y &amp; Karlstad: Fru Hulda Flood, Langgatan 112 Karlskoga: Fru Julia Holmström, Nya Backa Kiruna: Fru Brita Xjölund, Bostad 134..
Kjavliiige: Fröken Betty Nordin, Storga tan 20.
Landskrona: Fru Ida Thuresson, N. Infarts.
gatan 3.
Lesjöfors: Fröken Alice Nyström, Villasta den.
Lidköping: Fru Anna Svensson, Vennerholmr affär.
Linköping: Fru Aglies Lind, Tanneforsg.
S Lule&amp;: Fru 0tili.a Vilrström, Tjarhovsgatan 13 Lund: Fru Augusta Lindström, Östra Må?
tensgatan 19.
Lysekil: Fru Svea Hallen, Slatten 14, B.
G Malmberget: Fru Berta Hagren, Berggren!
gard.
Malmö: Fru Mathilda Persson, Södra Lang gatan 9.
Norrahammar: Fru Sigrid Johansson.
Norrköping: Fru Anna Gustafsson, Munkga tan 4.
Nyköping: Frölie~i Mat.hilc1a Olssoil, Folket5 Hus.
hynashamn: Fru Agnes Backström, Villa 9 ' Kullsta.
Dxelösund: Fru Hanna ~oi; dström, Box 10.
Persberg: Fru Lydia Näas.
Ronneby: Fröken Rebecka Svensson.
Slottsbron: Fru Lotten Malm.
Smed jebacken: Fru Hanna Sikström, Folket!
Hus.
Stockholms Allm.
: Fru Anna Karlsson, Jung frugstan 41 B, 3 tr. Stockholms södra: Fru Hulda Roos, Hammai bygatan 15, II.
blrattskarr: Fröken 3Ciirt.a Henriksson, Buste rud.
Sundsvall: Fröken Elin Be~rgqvist, Folket. '
Hus.
Trelleborg: Fru Olivia Nordgren, Arbetet expedit.ion .. Uddevalla: Fru Ada Lind, Karlsberg 19.
Västerås: Fru Agnes Söderqui ' st, Fiskaretoi get .3.
Ystad: Fru Sigricl Möller, Damnigst.an 19.
Aby: Fru Eliii Nynian, Rosendal.
Åhus: Fru A.
Lovén., Eriks-mini~e.
arebro: Frölren Josefina I,ju:ngströin, Bergs gatan.
24..
.
göm resan nied hUlpunlrter .siil varje bevi man fritt p i outtröttligt sjiilvuppoffraiicle ni bete för var sak och vid varje vaket, intressc soni siilcert, ehu.ru sakt.s, en dag s k a l l gc iiombry ta alla Iiinder av sm8sinne oc: egoism, soni st % i vagcii för a.rbetarelrlassen kvinnor, hiiidraniLe dem a t t, visa den solida ritet, som inncrst Iios den?
fiii~is, enda.st dc1 fiii.
Ilet ' ratta iittrycli.ct.
' llill sist (!tt I~i; jii,rt,ci.vnrrnt tack till all3 - alla.
- 4 g n.
c ~ S ö d e r q i l i s t.
BAGERI-, OCH KONDITDRI- II &lt;IKS I 14 29.
ALLM.
81 82. rc rekommenderas- BIRKAGATAN 12, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68, GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, ' BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSGATAN 13.
Från kvinnoklulibarnas adetsfalt, Nu var det allt länge sedan det hördes ng- got fran Deje, men jag har nu glädjen oin- t ' ala, a t t vi äro i verksamhet igen, Klubben SCerupptog den 5 nov.
sin verksamhet vid ett besök av Agnes Söderquist fran Västerhi.
l 4 nya medlemmar ingingo genast och sedan ha v i liaft a t t anteclriia ökni~ig i medlemsanta: Let för varje möte .. P &amp; grund av besvärliga lolralförk.8llanden ha vi ej liaft mer än 4 or- 3inarie möten.
Vi ha diskuterat tidningsfrå- gan och sättet at.t biist ordna med försalj- iiingeii och spridningen av var Morgonbris.
Den 13 febr.
höll hr Ek frän Karlstad ett föredrag om B o n d e t å g e t o c h d e s s f ö l j d e r.
Som bic1ra.g till en glad och an- geriiim kväll f å vi tacksamt nämna några medlemmar av Karlstads kvinnolrlubb, vilka bidrog0 med uppläsning ocli deklamation.
Vi &amp; samma tillfälle uppfördes även en vä.llyckad fredstabla.
Med en maning till alla arbetets kvinnor att sluta, sig t.ill var rörelse i gemeiisamt ar- bete för gemensanit basta, sandas hiilsningar till klubbar och kamrater landet runt.
.
C.
L. Falun.
Falu Soc.-dem.
Kvinnolrlubb Iiöl1 grsmöte msdagen den 23 febi .. Av årsberättelsen frani- gick, a t t lelubben, som tillhör Falu arbetare- kommun, har under det gångila gret avli %llit, 11 ordinarie möten.
Intressanta disliussions- ämnen ha förekommit.
Under aret ha salts Den 7 cirka 200 exemplar av Morgenbris.
mars firades internationella kvinnodagei.
ull- der h.ögtidlig stamning.
Agitationsmöte hölls pihkdageii med föredrag av fru Ruth Gustaf- son.
Klubben deltog i 1 maj-demon.st.ratjonen, liar haft palretaulctioii och t511 sist en bal, som tack vare den gan.slca stora behallningen satte ldubben i t.illfälle bedriva sitt arbete nied st6rre energi.
Ty d &amp; kassan %r mager, plagar arbetslusten ocksa bli det.
Som klubbarbetet 1iBr i Falun synes rO~m ganska liten ansliitning, ha vi h3r ett ganslm, styvt arbete med a t t b. %lla var lilla förening i stand.
Klubben liar endast 1s medlemmar, skall görs men vi Iioppas a t t en lit.en en stor eld.
Ävcn liar skola val Irviliriorna snart vakna t.ill nidvetande om hur stort vårt mal är och hur viil vart a t t st.räva för.
Revisionsberätt.elsen f öreilrogs och godkii,n- des, vari tillstyrktes full och taclcsani an- svarsfi.ih.et f,ör styrelsen.
Inkonister och ut- gifter ha iincler k - e t bela.nserat p % lir.
224: 23.
Som Iiya st.yrelsemec1lemmnr invaldes: Ern- 11111, Tiiriikvist, ordf., och EIanna Hedströni, v..
ord f. A.t crv a.1 dn blcvo: Hi.11il.n Hillberg?
lias- sijr, iini ni^ ' I-2 ' cilnti:öm., selir., och %fia Liiid- I&lt; vist, v. solii .. sty~.elscsi~~) ~:,lo; i.~~.t.
Llcv Tl:j.l1n3: [3edströiii.
Till revisorer valclcs Lovisa Ost-,.
B &amp; Ko~nhamnstorg 61. f asti~hfltsavdelnin gen,, Förmedlar köp och försal jning av fastigheter.
A K T I E B O L A G E T - NYA BANKE Emottager insatt ' ningar till h ' ögsta gällande ranta.
Kooperativa €Ureakringsanstalterna, bevilja försakringar FOLKET (Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914) l iv-försakring SAMARBETE brand-försäkring p i basta villkor.
Ombud antagas.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin än Solidar-Symaskinen, Soi-dem.
kvinnornas samor~anisations Sthlm styrelse sammantrader 1:sta fredagen manaden kl. 8 e. m. ii BryggeriarbAörb.
~xp., Barnhusgatan 14.
Ordf: och korresp.
ru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
el.
286 68.
Kassörskan traffas för uppbörd redje fredagen kl. 7 e. m. första manaden i wartal 9.
Bryggeriarb.-förb.
exp. '
Sthlms AIRm.
kvinnoklubb (eioc.-dem.)
rvhhller ordinarie möte 1:sta mandagen i ~ a r j e m h a d kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb aoc.-dem.)
avhaller ordiliarie eammantrade [: sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i .okalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen.
, som är den - yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta, Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamärke försedda maski.
nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta s o m kan uppnis och överträffas icke av nigot annat fabrikat.
Särskilt för.
månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffären SOLIDAR, ~tockholms Tjamarinneförening avhaller möte 1:ata och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8, 3 0 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
3ch aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Vasagatan 52, STOCKHOLM.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta Kiruna soc.=dem.
kvinnoklubb av- hiiller.
ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje m h a d i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,ao e. m.
Styrelsen.
Gellivare soc.=dem.
kwinnollubb när hon avriider mannen att teckna företik avh4ller ordinarie mote 1:sta och 3:dje man- ring h sitt eget eller bagge makarnas liv.
Pi dagen varje m h a d kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagrt Styrelsen.
Premiebe Folkets Hus.
premier i D E FORENADE.
frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för Malmbergjets soc.=dem, kwinno- måmer.
klubb avhtiller ordinarie möte andra och sista m h d a g e n i varje m h a d.
nedlagt ett outtröttligt arbete s %val för den, Nya medlemmar halsas valkomha .. na som för härvarande Verdandiloge.
Äver Styrelsen.
Folkets Park har i fru .A: haft en duktig ' lund och Hanna Person med Emma Eltluni soni suppleant.
Mötet präglades av den största enighet ocl sanif örståncl.
Med partihalsning till kamrater landc runt: A Falu Soc.-dem.
1.vj.niiolrlubbs vägnar: H a n n a Hedström.
Anna Hedströin Ordf. Sekr. Från Nyköpings Kvinnoklubb.
- medhjälperska och de arbeten hon åtagit sig utförde hon alltid punktligt och noggrant Ända in i det sista var hon socialismens idéei hängiven, nianande sina kamrater a t t e; tröttna i arbetarnas befrielsekamp utan varc uthalliga, vilken maning ingen av oss f51 glömma.
.
E-a J-n.
Vile.
hon i frid!
Söndagen aen 12 mars avhölls kvartalsmöt nied Nyköpings och Oxelösunds kviqqoklub bar i Folkets Hus, Nyköping, därvid blanc aiiclra frågor även diskuterades fragan on liemv~sdskurser eller Itvinnans obligatorisk; vtirnplilct.
Klubbarna beslöto enhälligt a t instämma i resolutionen som antogs i Stock Bodens Kvinnoklubb ..................... liolm den 10 februari.
Vidare diskuterade H~llefore: S.
D.
U.
K., kom.
Axelsson fragan om gymnastikkurser för arbetersko Korenas: Logen.
av N. O. V. ............ och ansago klubbarna, a t t det vore till sto nytta, om sådana ltunde anordnas.
Dessutor Mariestad: Ida Engström ................ f örebom uppläsning, sång och kaffeservering Strömeliind: S., D.
U.
K.
(Trollhslttan) Mötet var talrikt besökt och uttryckte delta Storvik: Fru Hedin ........................ gama siii belåt.enhet med detsamma.
Vallvik: S.
D.
U.
K.
(Ljuene) ............
Oredovisade Morgon bris for 1915.
Uddevalla.
Avliden kamrat.
Uddevalla Soc.-dem ..
Kvinnoklubb liar förlc rat en av sina biista medlemmar, i det f r Icln AI~C~CI ' SSOI~ efter cn längre tids ajukdol: avli.dit, 55 %i.
gainirial.
Ida Andersson liar til ' Iiört lcviiiiioklubben alltsedan den bildades oc Ähus: vinr rio kl., Ella Thorsson ......
Oja: Arbetarekommun (Gemla) .........
Vi uppmana de, som aro skyldiga, att in sanda likvid.
Förteckning införes aven niista niimmer över do som ej betalt.
1Morgonhis expedition.
Krigets inflytande på kvinnornas. '
Röstril1 för Kvinnor blii.
uttalanden ha redan influtit av: Sven Brisman, Lot ten Dahlgren, Erik Hedén, Ellen Key, G.
H. von Koch,.
.
.
Ivar Lagerwall, Mia Leche, Anna Sterky, Marika Stjernstedt, Gustava Svanström, Mary von Sydow.
.
Pris f ö r å r kr.
1: 35.
- All prenumeration sker genom posten.
.
