# ID: svediakorp-per2414
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,504
# sentences: 901
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


S RGON TIDNING &amp; te arg.)
Nr3 Mars Utgiven av ~ocialdemokratiska Kvinliornas Centralstyrelse.
*: - 1 FUR DEN Stockholm 191 6, A.-B.
Arbefarnes Tryckeri - Pvanumwaflons$ris: I: a) pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre, Il 1 Redaktion: AlUNA " IYDHAGEM * JULII ITROM-OLSSOK SMiarganbriss expedition 8 1 SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24435, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm, Hemvårdskurser eller kv nnlig värnplikt?
Vi leva ju i ett slags rc- niissansens tid.
P &amp; dia om- radeil.
Vi ha im kommix till friigan om hemmcri.
Den gamla goda tiden var val.
kllappast s &amp; bra, d % inan * hade den.
Men a-tr * tv &amp; onda ting, n ii och d å,.
L man avgjort p &amp; dct klma ined att deii gamla tiden var biittre.
En skrt- bent iittryckte detta myc- ket roligt i ett utrop: " 0, fornil tiders kviiii~w -- somliga av e r.
åtmin- stolle.! "
Meil inte heller i den g a l a goda tiden var ar- betet inom hcniinet särs1d.t uppskattat.
Kvinnorna in- on1 heminen ha aldrig skattats, utan lia ju hett och hiillet varit Beroelide a v gunst och nåd ochfa- " niil j ef aderils in &amp; eller iniiidrc gastiga eller goda.
lyriiie.
Nar dërför för- ~5rvsm.ö jl.igh.cter yppade sig för kvinnorim utoni heiqliiet, friimst iilom in- dustrin, halsades detta som en ' bcfrielsc, och aven kviiinoriia st &amp; soin sjGl~~försörjasx~de.
Var och en m t, att det %r fabrikerim, som dragit till sig di.1; det mbetc,.
spin förut utfördes i e M:en - 5ï1.docls: heter * t som.
oftast om lrviixnorna, att c k t ar dé som utan att vara alldeles sär- skilt f osterl~~ldsk, ser m- ken rent mänskligt.
Den- na sanning har varit san- ning f ör.
arbetarekvinnor- na l&amp;ngt förr iiii de sam- ha.llsbevarande kviniioriza togo hand om den.
Moderata kvinnof örbun- det anser iiu tiden vara inne, att i iii$gon mån söka.
ilterföra kviimoriia till hemmet.
Detta taliker sig förbundet kan ske genom ~it~bildiiiiig i för hemmets behov bchövliga kunska- per, s&amp;sorn niatlagning, teo- retisk barimvård m, fl; ' e.
&amp; m.nen., och h a r därför i upp- Vilhelm Hammershöj: INTERIOR.
skrivelse till regeringen föreslagit.
en 3 m&amp;nadera h r s i hemvård, obligato- risk f ö r alla niga flickor.
Sjiilva.
taillren ar inte iijr, meii det ar ratt be- tcckn.aiic1e att .deii i ' Mo- demta kvinaof örbun.dets tjarist aldrig skiillc f &amp; d c ~ i betydelse, som ~ 5.
1 från bör jail - crar avsedd.
Det %.r.
vii1 ' cgentligeii i agitationen för kviimoröst- r5 t.ten., som idén om ett utbildiliilgsår f ör kvini~orila vuxit fram.
.- ' om S &amp; S O I ~ en tankeblixt eller ett f örberett f örslag Sr mig f ul1sta.n- digt obekant.
Meningeii insd ut- bilaiiiilgen slrulle kunna sagas havit ' lam.iiat liciiiaïbetet för att i stallet taga arbete utoni .. Den11.a direkta kamp för brödet hotai: a t t upplösa familjeband och hemliv.
Hemmen lida.
S % l %ngt lruiina vi alla vara ense, iiveii om man '
_ .. ' _ varit, att Itviilnorna borde geilom en 3 % sin pojkar ined gott exempel - an Btagcn s.
Ir.
variiplild uppfostras till tt.t tvinga de unga, f lickorila in under ' ' f abriksma ssig undervisiiing J mcdb or garailsvar och ansvar f ör hem i och stat.
Detta fös att visa kvinnor- ' ' henw %rd ' '.
A g d a O s t l i ~ i ~ d.
Det har framh %llit.s, att desss kv.in- lias iirliga vilja och f ö r att c11 g831g för alla göra slut p8 talet on1 kviimorims ior, sarskilt dc yngre, bliva råa i satt omogenhet och hrista; lide statsintresse.
) ch tal, odugliga för husligt arbete och Namilct - ' ' värnplikt " utbyttes dock TTid om.n.iiiililda möte i Stockholni an- ntsatta för veaerisls: smitta samt a.tt s ~ i a r iiiot t beniimniiigeii ' ' ett kvii~iioår ' '.
läkta barii icke blott skulle förelroni.- Frdgaii har un.der årens lopp visserligeii togs följande resolution: na i stort antal bland dessa arbeterskor Kvinnor, samlade till m5t.e i Folkets Hiis ' cn och annan g %ng diskuterats, men B-sal, a t t diskutera f örslagen om obligatorisk ntan aven att dessa basii för samhället kria,pprtst .f örts varo sig f 1; a.m eller till- utbildning i hemv&amp;rd för unga kvinnor, ut- devo mera betungande p % grund av, baka tills Modemta kviiiiioförbiinclet tala., a t t d å kampen för brödet tvingar arb ?- %tt fäderna ofta.
voro från annan eller tarens Gival dotter som son tidigt i förvärvs- hösteii 1915 som sin tog upp frågan o111 arbete, k varför uppf ostringsbidra- en f ör 1cvi:niiorna f öreslagen obliga- ~ t l a ~ i d s ort, ett viiriiplikts2m pil nytt.
.
Men aveii torisk utbildning för e t t yrl~e, ingalunda: ct skulle vara svarare $11 vanIigt att iiu synes nlan ha koiiimit underfund f örbättrar kvinnornas f örut h %rda villkor p5 .iidriva.
inccl att ') vii,ril~,likt) ' ej %r ratta ordet, arbetsmarknaden, utan fordra vi a t t samnia För a.tt f å ett uttalande om, huruvida.
till f ärdigheter för förvarvet be- och slrynclat sig aiidra iiamiiet till utbildniiig lessa arbetcrskor kunde sägas vara sik- redes a t alla.
' Iienivårdskui~ser Fullt erkannaiide a t t utbililiii.ng bör beredas skilt utsatta f ör nämnda sjukdom eller En motion i samma syfte är i andra.
det hittills underskattade arbetet inom hem-) m fara för venerisk smitta-s spridaiid e anser mötet d.ock a t t denna bör vara ka.niin.arcii väckt av vår partivän A. met, fullt frivillig och likställd nzecl utbildning för leilom stiiveria.rbeterskor verkligen Zai~dei;, soni oclrså upptagit frågaii till andra levnadsbanor.
iöPefuiliies, viinde jag mig till en del la- V&amp;rt folkskoleviisende kriiver sin genoni- rare, som bott flera år på plats, dasr dislc~issioii i Soc.-Dem .. gripaiide reformering f r å n grunden, så a t t rvinnligt sti~vekiaibete förekom.
Ingen 3fa.n Iran ha rätt att stalla.
sig ull- iiamlia.llets alla barn f å möjligheter till sam- dr andc iiif ö r dctta f örslag till ref orme- ma undervisnino.
Vid pabyggnaden a v folk- iv dem hade antecknat ett enda fall av skolan bör där; &amp; tagas i beaktande a t t så-; ~eiierisk smi.tta bland stuveriarbet er- ring av ~iluva.raiide f örhållanden.
väl den teoretiska som praktiska utbildningen, kor, och om man också ej kan med Vid det möte i Stoclcholm, som var tillgocloses.
visshet konstatera en sådan sak, då ju aiioidiiat f ör diskussion i delina.
f råga, ieii sjuka ej behöver uppge, att hon ar- tillät sig ocksk uiidertec1rila.d att göra eta at som st~iverska, så ansågo de dock några ii~viindningar.
Under alla de år alla, att in.an ej hade n %gon anledning arbetareklassen organiserat arbetat pä a t t befara.
detta.
att höja sig som klass, ha vi arbetat för Vad åter ai1gå.r det förmodade för- bättre löner, bättre bostäder, ölrad folk- Den belgislra f.01 kandan är oövervinnlig och hiillaiidet, att barn utom aktenskapet bildning - med ett ord, allt som lrunde ge bättre existensmöjligheter.
Under c1.e magra resu1ta.t.
ifr %ga oni germanisering sluille vara särskilt vanliga bland stu- tiden ha tusenden och åter tustindeii av som vi med tvångsmedel uppn %tt i Elsass veriarbetexskor, så synes enlig$ präster- vart folk ansett daiiia arbetareklas- under 45 år komma icke a t t uppnås i Bel- nas uppgift detta ej framgå av kyrk- seils kamp lönlös och emigrerat för at: gien under 100 &amp; I:, skrev Kölnisohe Zeitung böckerna ...
I GpdrnundrB församling söka drapa sig en framtid under gynn- hiiromdagen.
Med anledning a v de lriiriösa, åtog sig pastor Westin godhetsfullt att av lir G.
.H.
v. Kocli belysta artiklar som fö- göra en något grundligare undersök- samniare f örhåll.andeiz.
rekommit i Stockholms Dagblad, y t t r a r G5te- ning härom.
Av denna undersökning, Tror ii %gon, att det förslag, som som oinfat.tade de senaste tio åren: borgs-Posten: Moderata l~viiinoförbundet i111 fram.
framgick, att visserligen ' ett ratt stort Underligare lian det tyckas a t t en svensk lagt, i nämnvärd m %n skulle inverka mtal oalrta barii ha stuveriarbeterskor språlirör för e t t för- tidning vill göra sig till p % dessa f ÖrhiUlanden?
A, nej.
Men till mödrar, meil att, om detta förhå.1- det har iiog heller aldrig Moderata härligande av dessa tvångsmedel.
Vill man kvinnof örbiindet avsett.
Det ä r var- se till villten grad begreppsförvirringen kom- lande scs mot sederna i allmänhet, det ken mer eller m.indre än det rent me- mit, kan nian t .. ex. .läsa följande passus, på intet vis synes vara något särskilt kaniska arbetet med de vanligaste hem- soni rör de belgiska arbetare som vägra a t t utmärkande för dessa kvinnor att ha sysslorna som utbildningen skulle om- tillverka taggtråd och dylikt mot sina egna barn utom ä.kteiiskapet.
fatta, o b l i g a t o r i s k t för alla unga landsrniin: " Det a r a t t hoppas {!)
a t t viii- Oin således också ej några direkt: tern med cle stegrade kraven p5 livsförnöden- kviniior.
M e n a r d e t t a v e r k l i g e r heter skall bringa arbetaren till ' förnuft och bevis på sikskilt osedliga förhållander förmå honom a t t se sig om efter arbete. ' '
föreligga, så tycks dock erfarenheter ' cn f r % g a, s o m o v i l l k o r l i - Huru fullstIindigt det l ' yclrats somliga av oss från de p1 atscr, d-är kvinnligt stuveri i gen måste bli förenla1 f ö ~ svenskar a t t bli mcr tyska an tyskarna sjal- arbete i iiågoq väsentlig grad förekom i lagstiftning?
va,.
kan knappast framstå i en mera motbju- mer, tala för, att missförhållandena Nar man vidare betänker att av skol: dande dager an genom dett-a citat.
Och det sedligt avseende äro ganska stora.
ungdomeii i vårt land åtnjuter omkring Chefen för Dals och Sandö sågverl icke minst besynnerliga ligger dkri a t t detta 50 % endast s. lr.
halv undervisning ock yttrade härom:) ' Stuveriarbetet a r e: nationalitetsbyte praktiseras just inom l &amp; L att arbetareldassen ä,nnu har många ocl dets - nativella parti.
Vilket parti desh skamfläck för hela Adaleii.
Kvinnor hårda strider med just den klass di utom speciellt vinnlägger sig om follrrattenl ila fara oerhört illa dar,av i alla avseer:.
nioderata lwinnorna represen.tera,.
i n ilaii vi f % denna grundlä,ggande under Det slzulle vara en liten n ä t t gåta a t t knacks den och borde alldeles förbjudas al visning till vad den borde vara.
för vår.
för den utanför stående.
För den invigdi: stuva ombord på fartyg.
Då vore dc mindre risk att kvinnorna toge det al follr, då blir man iiiinu mera betanksan ä r ju saken betydlig t enklare.
bete pojkarna göra i bradg %rdarn: angående en lagstiftning.
enligt Mode och att dessa skickades u t på bå.ta.rn rata l~viiii~oförbuudets f orslag och on i stalle-t. "
hr Zanders motion ens skulle f å der F ö r d t a r e n i Köja sade, att det fi betydelse: förslagsstall.a.rna van tat.
Den soiii genoin känslan, sinnen och för, Hä.rmed har iingalunda f örnekats be.
stand erfar s a n n i n g e n o m k r i g e t ocl.
tal av verkets egna arbetarehustrur oc tydelseii av iitbildning och undervisning Zndoclr icke nied skam inför sig sjalv, väin döttrar, som brukade deltaga i stu ' i hemmets arbeten, m.en jag tror att eu jelse och avsky rander sig bort därifrån a l ningsarbetet vore hyggligt och prakti!
follr, men att de gäng av lösa arbete sabrare väg att lära de unga alslm hem icke ii-iedveten om sin egen slrulcl diiri.
skor, soni briilrade följa med blitan men och arbetet cliiiliiiozii ar att visa P r.
A.
11 c k c r t. uppför flodeii och lasta, voro synner!
att hustriiiis arbete inonz henmet 1781: gcn rKa och dåliga och iitgjorde ett f ö deras.
Framst s l d l e lcsnskc far före Utdrag ur yrkesins.pekt risens berättelse rörande dst kvinnliga siuveriarbetet.)
j.
Röster ' I kriget.
, Lliirv f ö r trakten.
" Att följa, riied bh- ICviiiiioriin axbeta I EJI iiiiii~ii tiladc 0111.)
huru hon, se-; cdliga vador.
tarila fr&amp;i.i plats till plats borde för- Ian niaiiiien övergivit henne, kunnat .ssti.uiiinict och iiiiiiincii i de utailför b judas. '
' itsn fattigh jiilp uppfostra sitt barn gc- .iggande pråmarna, och i regel drives ioni att sticka på maskin om vintrariia trbetet mycket intensivt.
Givetvis f iii- Dc flesta uttalanden från chef e.r och) ch st.uva om somrarna.
Flera dylika lcs det dock bland bacle sjömiiii och förvaltare vid sågverken gingo i den: xefii.pe.l anfördes, som alla gingo ut p &amp; ieii manliga stuvarbef olkiiingen, sir- riktningen, a t t det vore syi~nerligen be- ttt visa, att de med detta arbete hade; kilt den senare, en hel del syililerligcn hjärtansvärt, att ungdomen uteslötes t11 lättare och betydligt högre förtjänst ria och ' mindervkrdiga individer, med från detta arbete.
På en del håll hade i11 om de slrulle försörja ' sig med idka dessa ofta inycket unga och oer- de sig emellertid ej bekant några som " att g$ i hjälp ", vilket annars vore %ma stuveriarbeterskor lroiima i be- helst olägenheter och ansågo f örbud len enda utvägen till extra förtjänst.
: öring - il %got soni de under andra.
fullkomligt onödigt.
Alla utan undantag från Kalix ned till förhållandeii slrulle uildglitt.
Blott Dar jag blev i tillfälle att vända mig Slrutskar frainhöllo dock, att det veke h t fakt~im, att en flicka stuvar, gör till.
sågverksfaktorerna, som ha mera: tt grovt arbete ined mariga sviirighe- Iciiile mera skyddslös mot dylika r h direkt beröring nied själva axbetet,; er för dc unga flickorna, varför de: lement, som mot en stuverska anse w r o uttalandei.ia my cket bestämda f ör ?ör sin del aiisågo det vara det bästa, sig ha vilka rattigheter som helst, och nödvändigheten av ett f örbud.
Det) ni den yngre uiigdoineil kunde hållas ~rfarenheten tyckes visa, att de yngre vore inte ' lwinnogöra och ' kvinnor- or ta i f r h det.
.
Icke minst ur kår-) land dem latt bli grova och cyniska ila blevo odugliga f ör hemmet), ' ung- iynpulikt hade detta betydelse, eniedan i tal och upptriidailde.
don~.en blev r i och grov ", och " kvin-.
3et wr de unga och ofÖrståi~.diga, SOIX ilorila bordc helst alldeles förbjutlas icke kunde sköta sig och diirför upp- D &amp; jag soiii ovan hamhi %llits, anser, allt stuveriarbete.
I regel niedgåvo de Förde sig oliimpligt och drogo skain att 5 2 1 i detta fall bör tillämpas, så ar dock .vid närinare förfrågan, att de ä1- h e r hela yrlret.
" Vi äro inte hållna för Set ciidast med avseeiide på de niinder- dre kvinnor~ia behövde den extra för- ufigot var deii vanliga klagaii, ' och 9riga.
Oi1sliiliiiga.r ha.
visserligen p2 tjänst de Builde f &amp; av detta arbete.
indå äro vi hederliga och anständiga nignga håll uttalats, att 3dersgrä.iiseii.
Flcra nianliga stuvams uttalanden ~nänniskor slculle sättas vid den av yrlcesfarekoin- gingo i sanima riktning.
E n stuvar- Gix maii sd fi ' iii dessa allinaiiila ut- iilittén föreslagna eller 21 år, men å am bas började vid ett av mina besök om- talanden till att granska de speciella 3ra sidan har upprepade g %iiger även bord a t t tala om de obestridliga förde- förhållailcleii inom detta yrke, soin Erainhållits, att de norrliiiidska flickor- lar det kviimliga stuveriarbetet hade skulle fra.mlralla de p Apekadc sedliga ria i alliniiiihet äro stora, kraftiga och .Kvin- vådoriia, så brukar först och friimst Eullt intvecklacle vid l8 ars ålder ' och framför att " tjäna bönder norna fingo då stiga upp kl. 5-6 och framhållas det faktuin, att arbeterskor- vanligen gifta sig vid 20-21 hr, samt arbeta till 10-11 på kvallen, inga ra- na till följe av bitarnas liige I&amp;ngt fran att de i regel ej kulina stanna i hem- ster och ingen söndagsledighet.
I stu- land eller därför att de lasta p % ett fler- men till fyllda 18 Ar, utan måste ge sig veriarbetet voro de lediga 1x1.
6, hade tal platser, bruka under hela lastnings- u t i förviirusarbete - dar uppe vanli- fria söndagar, 3 kroilor 0111. dagen och tiden f 5 lov att kvarstaiiila onibord gen att tjäna - ii-~i~aii den tid koin- ett mycket lattare arbete o. s. v. Se- o ch aven tillbringa niitterila dar.
Ligg- mer, då de skul1.e aga r i t t att deltaga i dan han cn längre stund dragit frani ning oin bord tycks även av arbeter- atinveriarbetc.
Faran f ö r att de skulle iila möjliga f ördelar, f örklarade han skoiiia s j iilva anses mindre lämpligt.
koninia u t i detta tillfii.lliga arbete, .in- eincllertid helt tvart till niiii stora för- Många ha iiiimligeii för mig just fram- 1za.11 d.e w r i t ute i f örviirvsarbete skulle våiiiiig, att stuveriarbete borde alldeles dragit som ett bevis f ö r a t t för- alltsa redan vid 18-årsgr " ansen vara av- förbjudas f ör kviilnor, det vore inte bra hållandena förbättrats betydligt un- var j cl.
Med iiainnda gldersgriiils skulle för dem, de foro illa, blevo råa och der de senaste aren, a t t dett.a de huiinit att se, litet nier,.
och bä.ttre omöjliga.
Han hade sett sin leda p5 numera På lcuniia taga vara på sig själva och iive11 sällan förekommer.
det, och fast l&lt;vin.nan blev mycket yr- många håll, dar liggning ombord mindre lockas av stuveria.rbetet.
Mali kesskicliligarc an pojkar och det blev förut varit vanligt, ha arbeterskor- har p % så ni %iiga håll f ö r s ä l ~ ~ x mig, ~t niycl~et dyrare att anvknda karlar, sa na nu själva fordrat att dagligen att redan genom a t t satta denna grans, var det nog and % bättre, o111 det blev bliva med motorb %t eller &amp; ngb&amp;t be- skulle den viiselitligaste deleii av st.u- fordrade till ' och f r h arbetsplatsen.
veriarbetet koniina a t t flytttas över p &amp; ett slut pL ' det.
Iiviilnoarbetet.
Niir jag så vände mig till arbeter- Liggning ombord torde dock 5nnu fö- de iildre och d e gifta, och jag anser, l t rekonima ganska.
ofta i Adalen och att det vore sk5.l att åtminstone börja skorna sjiilva., så fanil jag ö ~ e r a ~ l stor ängslan för, att detta arbete skulle för- Suiiclsva~llsdistrilctet, dar b %tarna g % nied en sadail restriktion och se, huru bjudas dem, och många voro de skil- friin s %gverlr till sggverk för att erhiil- den verkade.
E t t ingrepp i de minder- dringar jag fick på, huru eii anka el- la full last och skepparn gariia vill be- årigas arbetsfrihet iir iGgot helt an- ler hustru med många barn lyckats dra- hiilla samma stuvargiing.
nat ocmh f or den allmänna uppf attnin- Jag har själv varit ombord pk flera gen begripligare %n ett förbud av me1; ga sig frain tack vare detta val beta- skutor, där c11 del av arbeterskorna.
eller mindre omtvistad nödvändighet) lade arbete.
I - Ca.ïlsborg, Nederkalix, var det t.
Övernattade.
I regel ha de sig anvisad soin riktar sig mot enligt lagen vuxna ex. 12 ä.iikor, som tack vare de 150- aktersaloilgen eller n&amp;gon större akt.er- Irviil~io~.
300 kronornas förtjänst p r som- kajuta.
Dc ligga på golvet, en kudde Om ett event~nellt f öïbud f ör minder- mar lyclrats draga sig fram med det och en filt utgöra i regel allt vad sang- åriga, stött på lagens 5 10, skall ha ii&amp;- understöd, f a,ttigvårdeii gav till hyra kläder som finns, och vanligen ar ut- gon verklig betydelse, borde det eniel- och vedbralid.
I Kubikenborg berät- rymmet och luftkuben oerhö.rt liten.
In- lertid %tf öl j as av anordningar f ö r a tt tadc en arbeterska, hur hon, sedan man- gen möjlighet ha de heller att taga av skaf f a flickorna en yrkesutbildi~iug, iien ut för en olyckshändelse, och torka siila kläder.
Ur hiilsosyn- som sätter dem i tillfälle att skaffa sig son1 satt honom ur stånd att axbeta, punkt torde därför detta satt att till- annat, val avlönat arbete.
EfterfrBgaïi hade försökt att försörja honom och G bringa natten efter en dryg arbetsdag på val skolad arbetskraft för hemmen barn med att gå bort och tvätta.
Hon vara rätt så betänklig, isynnerhet om ar oerhört stor, ach yrkesskickliga tja- hade måst arbeta tills hon blev sjuk a v man tar i betraktande, att lastningen narinnor äro val avlönade.
Hade flic- Överansträngning för att f % det att g % av en skuta kan taga 12-16 dagar och korna tillfalle att efter skolan genom- ihop.
Då hade hennes vänner rått hen- att samma arb.eterska kan bli uppta- g % en ordentlig yrkesutbildning på dct- ne att börja stuva.
Sedan dess hade gen av arbete % flera skutor efter var- ta område och ej bara soni nu i bästa fall några veckors kurs vid ett flyt- hon blivit frisk, och förtjänsten hade, andra.
Själva arbetet torde, såvitt jag kan trots den korta tid arbetet varade, bli- t ande skollcö k, så skulle tillströnmi11- f örstå, cj behöva medföra några större gen till stuveriafietet bli betydligt vit lika stor, ibland större.)
) j, j. '
j. '
' '
MORGONBRIS 4 I Det kvinnliaa stuveriarbetet.
W - ' - föreningen Vita Bsandets uppmärk- samhet.
E t t särskilt departemeilt m.ed uppgift att undersöka de kvinri- l.iga sti~veriarbeta~ilas arbets- och lev- iiaclsf örhall.andeii har länge existerat.
Under %ren 1905 och 1906 företogs ui1- dcrsökniu g bland dessa arbeterskor och med ai~le.cIiliiiilg därav har Vita Bandets centralstyrelse gjort flera.
framstallnin- gar, dels om.
he1.t förbud mot kvinnors deltagande i lastning av f artyg, dels samma förbud för lrviimor under 21 krs.
ålder.
Motivet för deilna begäran var det nioraliska och sociala elände detta ar.
bete skulle medföra.
Med anledning härav har yrkesin- spektriseil f röken Kerstin Hesselgren under hösten 1913 gjort en ingiiende iindersö kniiig p &amp; detta arbetsområde och dirvid vidgat densamma till att omfatta vad so111 innefattas i 21 i la- gen om arbetareskydd, nämligen huru- vida sarbetet medfört " synnerlig fars f ö r olyclrsfall eller vara för kvinna syimerligen anstriingande eller halso- farligt eller kunde för kvinna medföra synnerligen våda i ' sedligt.
avsende. '
Darvid har framkommit) att någon synnerlig fara för olycksfall ej före- l %g, endast ibland n %gon fingerskada.
Angficnde hälsofaran, säger yrkesjn- spelrtrisen, kommer därvid en del olika synpu1.11rter ifr %ga, sksom arbetstidor, virkets tyngd, arbetslokalens beskaf- fmhet samt matförhållanden.
Att dessa ol.ilra förhållanden ej äro klanderfria faller så a t t saga av sig självt, men franigår av yrlresinspektri- seils berättelse) att det ej är sämre iiii vid in5nga andra fabriker, i enstalra.
fall t .. o. m. biittre, men a r h t e t ar diir- emot f ör tungt för 14-15-åringar, iivensoni arbetstiden f ör lång, vilken i regel ar 9-10 timmar.
diigående de sedliga missf örhållan- dena inom detta arbete, som för Vita Bandet särskilt ansågs böra framkalla ctt arbetsförbud för kvinnorna, så an- f Ö, yrkesinspektrisen, att s j a h a arbe- tet ej torde behöva medföra några stör- re sedliga vådor.
Men det finnes falr- torer, soin kviimorna komma i bero- ring med genom detta arbete, och vil- ka s h k i l t på de yngre arbeterskorna ~rerka f örråande.
mindre och risken att 18-hingar i stör- re antal slriille ä,gna sig å t detta till- fälliga arbetx till stor del övervinnas.
Vid Kramfors sågverk har av bola- get nyligen ett sådant försök gjorts med, efter vad jag kan finna, mycket gott resultat.
Skolan omfattar alla grenar av hem.mbete, och kursen varar ett &amp; r.
Chefen för Kramfors siigverk sade mig, att han ansag denna atgärd mer värd an alla förbud, vilka han för siii del ogillade.
1 l " Blott det faktum att en flicka stu- w r, gör henne niera skyddslös mot dy- lika råa element (en del rka sjöman.
stuveriarbetare),.
- och soiii mot en stu- att ' de yngre bland dem lätt bli grova och cyniska i tal och upp trädande.
Vad soni ur undersökilingeil Bunilat frailigA saini11.anf a.tta.r yrlresinspektri- scn sål.unda: a t t iiiigo11 större oly cksfara ej förefiiliws in.0111 det kviiliiliga stuve- riarbetet,.
a t; t det e j heller anses vara för- enat med n&amp;gon särskild ansträng- n i n g eller hälsofara, d &amp; det gäller de vuxna kvinnorna, men att det för minderariga under vissa f örh&amp;llaii- den torde börs raknas som för an- strängande och aven hälsofarligt, s a111 t a t t de sedliga vildor, som obe- stridligen f öref iimas aven huvudsak- ligast böra hä.nf öras till de yngre bland stiivcriarbeterskorna och att de torde vara tillfiiinaiides i sådan g g d, att 3 21 i lagen om arbetare- skydd borde komma till tillämp- sing.
Och utvecklar vidare att ett förbud bör tillämpas för minderåriga, namli- gen för dem som ej äro fyllda 18 år.
Inom socialstyrelsen har denna fråga nu senast varit uppe till behandling, och h5nvai1delse g j orts till k,.
m: t on1 utf ärdailde av cii förf attiiing med f ör- biid för ' kvinnor under 18 ar att an- vandas till lastning, lossning eller stuv- ning å fartyg av trävaror med undan- tag av skogsved ').
Inom det sociala rådet, som aven f örelagts frågan, voro starka meningar för ett förbud intill 21 år, likaledes inom yrkesfarekommittén, som på sin tid avlämnade ett förslag om förbud till 21 år, att införas i lagen om arbetareskydd, vilket förslag dock ej kom in i lagen.
Dess bättre har dock socialstyrelsen staimat vid minderilrighetsgransen, för vilket vi äro tacksamma, och instämma till fullo i ett av dekas P.
M., som ly- der:) " Styrelsen anser i likhet med yr- lresinspektrisen a t t de faror, varom här ar fråga, i betydligt högre grad hota de yngre årsklasserna an dem, som kommit till m-era insiktsfull ålder, samt att det ar önskvärt, att ej genom lagstiftning mer 511 nödigt inkräktas på kvii~norilas arbetstillf alleil. '
' s.
S.
En ny arbetarkvinnotidning i England.
Från och med detta år har en ny a-rbetarekvinnornas tidning börjat ut- givas i London med titel A r b e t a r e- lr v i n n a 11.
Utgivare äro Mary Mac- a.rthur och Susan Lawrence, båda lian- da kvinnonamn inom engelsk arbetare- rörelse.
Bland medarbetarna ar fru Beatrice Webb, ' som i en artikel skri- ver: " Kvinnorna föra de mans sak, Kvinnorna och det kom- munala arbetet.
v. Vi komma nu till deil viktiga punlr- t e i oni D e n k o n i n m n a l a b o- s t a d s p o l i t i l r e n, punkt feni i vårt program.
Det heter: Med stöd av eii ra.tioilel1 jordpolitik bör liominunen soka att från b ostadsrnarkiladen iindantranga den kapitalistiska produktionsmetoden eller motverka dess skadliga följder.
I detta syfte bör byggna.dsverksanheteii i största möjliga utstraclrning läggas i k.omniuii6ns hand eller ställas iiiider dess kontroll.
Ha ni, mina kvinnliga kaiili.ater, U.; - gonsin t ä n k t ö v e r vad detta vart krav inlieb ar?
Vi lida a 11 a ' under de i huvudsta- deil så uppdyrkade hyrorna - och vi klaga över dem - utan att göra oss reda för orsaken., Vi tala om " de snikim, snåla, vinsthungriga hyresvar- dana " - ' och taga sken för verklighet.
Det ar i stallet den v a ii v e t t i g a jordpolitiken vi skola anklaga.
Ser ni, man har för milnga tiotal år sedan -.
medan ' ' den 100-gradiga ' ' härskade oiiiskrankt f örsålt ' stads jordar till v r a k ~ r i s, köpt - upp jordområden för en spottstyver - hiillit p % dem - och s å, n ii r tiden blev, sålt den billigt köpta jorden till höga pris.
P % så s a t t h a r s j ä l v a den g r u n d våra bostäder stå på, blivit u r k ' ä l l a n till alla vår.a dyra bosta- der!
Aiitingcii en tomt i inköpspris ko- star 50,000 kr.
eller 200,000 - sa blir t o m t c 1.1 ej eii kvadratmeter större f ör det!
Men det är skillnad på.
om jag har att a k 11 a med 50,000 eller 200,000 kr.
för själva grunden.
De svindlande tomtpriserna, varp % ' ' job- bare-ligor blivit mångmillionärer, ar det vi ha att vancia oss mot.
Detta kan blott göras med frarngiing genom a t t s t a t o c h k o m m u n bli, i stort sett, jordägare!
Därför fordr2 som nu kampa Iför &amp; tt land.
Om kvin- norna nu finna sig i låga 1ön.er och då- liga arbetsförhållanden skola arbetsgi- varna efter kriget vägra sina manliga arbetare deras gamla löner.
De skola ännu mer förssöka nedtrycka lönerna till utsvettningsarbetets nivå ".
Denna ' .maning är betecknande för herrar kapitalisters prydligt nationella samvete under krigstider och detta icke blott i England - tillfogar Die Glei ch:h ei t.
vi att frailif ör allt k o in ni .u 11 e 11 skall stadsniarkiiaden.
T friimsta riiilznzet skarpes och utvidgas.
Det enda rf- taga byggnadsverksamheten i sin hand bör harvid hänsyn tagas till de mindre fektiva satt att f &amp; gei&amp;räviga liyreu och göra slut p % a l l t s c h a c k r a il- beinedlades bostadsbehov.
Hyroriiil vardar och h ä 11 s y n s l ö s a a r- d e in c d b y g g ii a d s t o m t e r ila.
böra betäcka lrommunernas sjä.lvlrost- 11. e t s g i v a r e, som ute vid brukeli gt Vidare heter det: " Vid upprattaii- iiader, men bestämmas i övrigt endast stundonl ha de us1ast.e b0~tiide~ii.a.
al; sina arbetare - att taga reson.
det av stadsplan och byggiiadsordning av sociala h &amp; ~ s ~ n Ii ' örvaltiiingcii bör, koniinuiierilas jord och bostäder Kom ih %g, dct ár kviiinoriia och bar- slrolu lzygieilislra, sociala, ekonomiska och estetiska syiipunkter vara bestäm- såvitt ske kan, undcrlattas g wlom sain- nen som lida imst av de:sa u s l a.
bo- stadsf örhållaiicteii.
inandc.
Parker och planteringar an- arbete iiied kooperativa företag. "
3fcn vi ha iiveil detta lirav p$ bo- laggas siirskilt i de tätt bel~yggda Vi vilja att kommunerila s j a h a skola sta.dsinspelrtion å vårt.
partiprogr-m.
stadsclclariia.
För industriella alllagg- taga iilitin.tiv, d % det galler att skaffa ut- ningar upplatas.
vissa härför särskilt b i l l i g a och sunc1.a b o s t ä d e r Speciellt då att bostadsinspel~tio~~.eii planerade onirfiden, dar konimuiien ge- åt de som iiro ekonomiskt svagast -- striickcs till.
de iit nrbetsgivariia full- st Sildigt prisgivna slrog ' sarbctarila .. nom anläggning av trafikleder och.
p &amp; dii sk:.ski:l.t arbetarna.
Hs iii taiilit på, l-iinru tusentals skogs- niiiiat satt söker tillgodose industrii:.a Man har ju i i u börjat på flera hall.
behov.
darmcd, jag criiiraï om Göteborg s5.i:- arbetare .ha det i timmerko jorria?
D % stadsplanerna skola upprattas ski1.t.
Men s å ' kapitalistislrt för- Ha 11 i iirsigoiisiii varit iime i cil Dessa l~ligsotsh5rchr fordra vi, a t. t e j enbart d e e lr o ri o- blinclade " äro de styrailcle i stat octi.
timinerlro j a.?
111 i s k s kraven skola tillgodoses, utaa koniin~iii a t t d e med all ili.c2kt sök:^ och pcsthålor i både fysiskt och psy- ock hygienelis och estetikens.
D. v. s.
$ekanipa c t t s d a n t B r a v soin kiskt I~äiiseeiidc.
vi fordra att hä.nsyii tages till sundhe- billiga., sunda bostiider åt dc som bast l~redvid.
I ena hörnet en öppen spis, Tank er en " jordkula " - eller ten, sisoni att gatorna bli breda och behöva dem!
att öppiia platser anordnas och först.
Och lyckas sot-demokratiska stads- ibland ett bradskjul med stallruni och sist att vi få parker och planterin- fullinal&lt;tige i förening med an- cfter viggarna britsar i tv % viiiiingar gar, som ge sta.dens instängda iiiiievå- dra.
vidsynta min och lrviilnor och c t t liteat, litet fönster att sl.appr?
nare en nypa luft, och i någon mali i ni,goii mån göra s i n a, synpuillr- in dagerii genom.
Ingen luftväxling, håller deras siiiiien öppiia f ör iiatureiis ter gällande - s % - i kan ma11 vara inga som helst hygieniska atgärder.
hiirligheter - om man E11 cj fikr se saker p &amp; att ' ' jobbark-intressenas ' laii- Och i dessa usla hybblen skola tusen- den annat än i forin av en stadspark.
ga polyparinar sträcka ut sig - och tals a.v våra präktiga pojkar och man, Oni vara stadsbor gjorde klart för inom ' stadsfullmäktige ' sättes hrok- f a.dei., tilll~riiiga vintern under h å r t sig vilken oerhörd vinst det är för a l- beil ' leller f ö r r y c k e s h e l a f r i i - uppslitande arbete.
Intet under a t t luiigsoten iir ' ' stadigvarande ' ' hjon i l a d e t u s e n d e n av arbetets n1i.n g a n vid det slutliga avgöixmdet!
och lwiiliior, soni nu, berövade frisk Kviiliioriia, som ju ha en alldeles skogsko jorna.
Har m i % s t e bostadsiiispektioil till!
luft i de kvava, fabrikeriia, dock f å i oerhörd fördel av just deii socialdemo- Våra millionbolag med sina stora arbe- v %ra parker andas iii relati ' i~t frisk luft kratiska jord- och.
bost.adspolitikeii, och - fröjda.
sina ögon med blomiizorilas borde in e r a bevalra sina intressen taremassor skola tvingas a t t uppför.
och gröiiskaiis pra.kt, s % skulle de al- - och deltaga i valen f ö r a t t främja baracker, och flytta dessa vartefter som avverkiiingen flyttas.
drig snrni~ilna knota över " de dryga densan~ixa.
omkostiladerila.
f ör våra parker '.
" Bostadsiiispe.ktioi1 mcd vittgae~idc O in ni, iniiia kvini~liga kalmat er, s r a a m, iSG varje pïoletiirinor med sina s d befogenhet iiiriittas.
Å landsbygdex ville ta v h t l ~ o i ~ i.
i ~ ~ ~ ~ i ~ a l p l r it o g slR vakt kring stadens lungor!
och i inindrc st~aclssa.inhalleii handha- c i e t och t a i ~ k a ö v e r d e t med.
Tank p % vKr härliga Humleg %rd, ves deiiiia av d e offentliga hälsov8rds- ledning just av dessa så elilila kommen- D jur gården, en n~akalös skatt, Tanto- myndigheterna.
I dc större staderna taricr sltulle jag vara glad.
Hela progrsin.punlrten om bostads- lunden och mtiiiga därtill!
Och f örsb inrättas f ör bostadsiiispektioiie.i~ sar- och sist Skansen!
Och tank p % S1ot.t~- skilda bostadsniyi~dighete~, vilka jiiiii- frågan m. m. skulle genomdelja.tteras parken och Tridgårdsföreningen i Gö- val sörja f ö r 1öpai1.de bostadrstatis.ti1i på iiiötena t. ex. så varenda kvinna K a t a D -- m. teborg, parkerna i Malmö och Norrkö och handhava obligatorisk bostadsför- kiiilde till den.
ping o. s. v. medli11.g. '
' Hur rent tröstlöst vore det e j att Det 1.igger i öppen.
dag huru nödvan- %O i sta ' ii)) utan dessa oaser!
Och dig bostadsiiispektionen är.
Utan den- dock se vi huru vi sta.ndigt 111hst.e ligga na skulle vi ej ha den ringaste koii- I engelska ind der huset h m mr i fejd ined sililrenhet.ens onda makter troll över den mängd av h ä l s o v i d- Asquith talat om det ullderbars år i för att vä.ri~a dessa vara parker 111ot r i g a b o s t ä c1 e r, som ailiiu fin- Englands historia, ' som mera äii i i å ~ o t a11 det ena, an det andra attentatet!
nas - och soin, till evinnerlig skan~, t. annat la.rt landet vilka miin och kviiz- vidare heter det: " Kommuiien bör i o. 111. uthyres av ' ' staden ' understun- nor dct äger.
Som Edith Cavell, vilken givit den tappraste man föredöme i det in&amp;n av sina ekonomiska mö j1ighete.t: dom!
Vi fordra att denna inspelitioil, högsta mod.
" Och i de Förenade ko- iiven sjalv bygga för den allmänna bo- b K d e i s t a d o c h p &amp; l a n d, iiuiigarikci~a ", tilliigger prcmiärminis- j ', ', ' ' Englands skuld till Edith Cave.
l Största lager av Illyheter i finaoch valg jorda, I ' FullstSndig B A A R K ~ D E R, " " ',: k ' BAANEK P fr. o. m.
Huvudbonader, I EA N I 6 Underkläder o. Skodon.
Prima, reella varor.
, Billiga, bestämda priser.
PAUL U. BERGSTROMS 74 Droftninggafan 74 -
G MOROONBRiS i i.
- - p Constantin Meunier: MASUGNARNA.
- terii, ' finnas tusenden siidana kviiinor, son1 vi för ett $r sedaii iiite visste om ".
Mr Renlard Shaw har ett yttrande, som niigot korrigerar nir Asquiths upp- fattning, och ett slutyrkaiide, som kan- ske iiite ar s$ allclcles valkoiii.inet.
Bcriiard Shaw menax, att efter vad Edith Cavell gjort för Eiiglaiid iir de: ilaturligt att hon star för Englands maii so111 en hjiiltiniia, 113.~11 att de ej böra konma med frasfyllcla t.al om vad hoii som kvii~na lidit.
Heniies kön spe- lar h.ar ingen roll och ingen engelsk vare sig civil- eller 1rrigsla.g gör.
vid domsf iillandc skilligd p5 ina11 och kviniia.
Xiitc iii.
det hellcr vart att tala.
alltför översvallaiidc ridderligt om hernie, ty hach hon koininit levaiide till- baka och begärt de politiska iiittighe- tcï, som beviljxs villrcn l %gtståeildc maii som helst, och dikvid slagit söm d e r e t t Isodfönatei f ö r att draga upp- mirlrsa.mlict till sin hegaraii, skille 11011. varit prisgiven %t inobben, förolihn- pats och utsatts för grov kroppsliq niisshandc1 ~ ~ n c i c fullt r gillande fran " Vad ra 111a11, som 17 1.
1 k a n o i ~ i s ~ heiine.
vi liuima göra)), slutar han, ') ar att som ett erlrinnaiide av hennes mod ge det kö1.1 hoii tillhörde politiska rattig- heter.
Om detta försl.ag mötes med död tystnad, så vct jag att Edith Cavelln uppoffring f öriielras av hemles land. '
' Det bör vgra en sinula genant för im:.
Asqiiith, att just nar han förklarat sig icke förr ha vetat av att det faiii.is modiga.
livinnor i Englaiid p %minnas om dem, som inte rniiist genom hans f ör v&amp;llaiide bragtes till en punkt, dar: de visade sig fullt rcdo att offra sina liv för den sak de kampade för. '
.
Du liv ...
U r " KOLVAKTARENS VISOR " av Dan Andersson.
Du liv, vad du anda ar ensamt armt, mot den dröm vi drömde om dig!
Och dock ha vi älskande ärligt och varmt sått rosor vid villande stig.
- s Sått.
rosor, sått med vår bäste van, att vattnas av dalahas dagg - men gingo en höstdag den vägen igen och blödde av nässlor och tagg.
Du liv, vad du ändå ar ensamt långt, nar du vaxer i skuggat ljus!
När knopparna torka och hava det trångt bland kullar av sollöst grus.
Du sjunger oss sånger att sorg ar kort, låtsar trösta nar sol går ner.
-- men hav dina visors buller bort, jag orkar ej höra dem mer!
Här somnar en man från sitt eget ve, har slutar ett djur sin strid - du liv, det var allt du hade att ge och detta är dödens frid.
,
VICTOR GILSOUL: En krök av Bruggekanalen.
Skymning.
Klockan ar 5.
Det skymmer redm starkt ph.
Regnet piskar mot fönsterrutan, jagat av vastan- vindens vhldsamma fart.
Jag har ett ögonblick sjunkit i djupa tankar över livet, detta ännu outrann- sakade, djupa., underliga naturförhal- lande, vilket delvia utforskats, men 1Hngt iEr %n utretts.
.Den ena tanken efter den andra dyker fram ur min tankevärld; ingen fullt klar, alla med denna frBga: Livet, vad är dess ursprung, dess me- ning?
- - - Varför föds människan?
För att fylla en uppgift!
Vilken?
Den förtrycktes eller förtryckarens?
BHda abnorma!
Ingen rättvis, ingen fullkomlig, ty full- komlighet finns icke, blir icke nhgot; d &amp; skulle allt dö, dö bort i förtvining; det vore onaturligt, mot naturen, vilkens m i l ar: alltjämt uppht, framat, sken- bart död, förvandling, ny gestaltning, nytt mot gammalt.
Se dar, det syn- bart skeende av livet, icke dess ursprung, ej dess m %l.
- - - Jag har, utan att fullt först &amp; huru, ryckts ur mitt drömmeri och fatt blic- ken fast p &amp; en nere i gathörnet, utanför mitt fönster, sthende liten parvel vid pass 10 år.
Det syns på hans dräkt, vilken klass han tillhör i v %rt samhälle.
Jag gör mig just beredd öppna mitt fönster för att bedja den lille stiga in till mig, men i aamma ögonblick knac- kar det pi % min rumsdörr.
Vid mitt ostig in&gt; öppnas dörren och en av mina vänner - en av dem, som tillhör den klass i samhället, vilken pilsthr sig vilja folkets val, men vars handlingar visa det egna jagets - trader in.
Sedan vi halsat på varandra och hon tagit plats i divanen, säger hon: - &gt;Varför sitter du i mörkret?, &gt;Du vet val&gt;, svarar jag,)) att skym- ning, ja, aven mörkret kan vara ange- nämt.~ Visserligen 3, svarar hon, %och för övrigt har du ju ej alldeles mörkt, ty skenet frPn gaslyktan sprider ju ett matt skimmer.
av sitt ljus i ditt rum, och dessutom äro dylika stunder välgörande för nervsystemet, i det att de bjuda ögat vila och lämna tankarna i ro mot yttre intryck, vilket är ytterst angenämt .. aDu har ratta, svarar jag, a ty vid dylika tillfallen blir ens hjärna full av ideer; ja, man blir optimist, pesaimist, altruist, egoist, revolutionär, reaktionär, hatfull och kärleksfull, alltefter de pro- blem, vilka genoml6pa ens tankevärld.
Over allt synes mig nara nog en skym- ning eller rättare en dimma ligga välvd, Bom vi hoppas sh smhningom skall skingras.
Det ar .dock ett, som synes mig allt mer och mer n &amp; sin klarhet: den sociala förbannelsens system i alla dess former människorna emellan.
Det ar detta, som erkännes och förnekas, försvaras och bekämpas, förhärligas och.
förnedras.
&gt;Vad menar du?, fragar hon.,, Jag menar dig och mig, oss alla, som kallas människor och pllsth oss vara naturens hogst utvecklade vasen; vara handlingar mot, varandra; de förtryckta och de förtryckande: rattens och orat- tena försvarare.
A r dua, fortsätter jag,, där nere vid lyktan i gathörnet, dar regnet och blhsten utan nád piskar en av oss?
Ser du honom, den lille tunnklädde parveln, hur han tränger sig intill husknuten för att f &amp; ekydd mot naturens krafter ?&gt; Denna gestalt giver impulser till hat och kärlek; hat mot det bestBende, kär- Iek till det kommande; Det blir nu en stunds tyatnad och ' det enda som stör oss är den tjutande västanvinden och regnet.
.
&gt;Henry&gt;, säger min van, s du har blivit s&amp;- underlig pA sista tiden; du, som förr var e &amp; glad, har börjat grubbla över saker, vilka alltid varit och alltid komma att förbli som de varit: Mörkret mot I juset l Orätten mot ratten!
Dog- matik mot förnuft och vetande!
För- tryck mot.
frihet l Hör du, Henry, v,i kunna blott bli upprörda över det, men att ändra det gAr ej, ty det andrar blott former, i övrigt stannar det kvar; ty egoismen behärskar viirlden och ger an- ledning till vAr t framåtrtkridande, och den ar medfödd, därför komma vi aldrig ur förbannelsen, &gt;Egoismen ar drivfjädern i utveoklin- gen, säger du, Vivi, och nar den är medfödd anser du, att vi aldrig kunna komma ur eländete förbannelse.
Vivi, det är just detta, som skymmer dina varma, mjuka sympatier och nobla per- sone sjal, d &amp; du kommer att tänka p &amp; och resonera om det sociala eliindets tillstand.
Det, att icke- kunna f % klart grepp om vad som kan och bör.
göras i detta avseende.
Hör du, Viri, hur tror du det skulle kannas för dig, att likt gossen därute fil bedja om bröd och till svar f &amp; glilpord?
Att kanna dig frysa och endast hava ett dragigt golv att lagga dig p &amp; med dina gecomvåta kläder som madrass och tiicke?
Eller att se din pappa arbetslös och din moder döds- sjuk och utan medel till läkararvode?
Tror du det f i l m brist pi % det behövliga?
Se p &amp; din egen st.ällning: Pengar och lyx l Och ändock icke utfört något reelt arbete!
Vivi, se på barnen i granderna, det ar rAra bröder och systrar.
Men du och din klass avskyr dem.
Varför?
För fattigdomen!
Och ändock - an- dock äro vi alla av eamma ursprung .. ' - (Forts. ' &amp; si.d.
10.)
MORGI O N B R I ' S 8.
Till våra illustrationer. '
V i l h e l m H a m m e r s h ö j,född 1864, död den 2 febr.
1916.
Ingen kolorist har nägonsin rört sig nied en niera begriinsad fargslrala an denne dröm- mande ensling.
Han söker i sina motiv blott ro och tystnad.
Allt som erinrar om dagens liv och larm a r borta, och livar står blott det tomma ri1mmet.s lrubiska formation med.
släta vita eller grå vaggar, men någon gani- mal.
möbel i mahogny ocli mecl en solstrimma fSin fönstret, soni sprider sig och upplöses i e t t milt silverfargat ljus, likt en dampad musik eller minnenas viskningar långt bort- ifrh Det Ilar sagts om Hammershöj, vid hans nyligen timade död, a t t han hör till dem, vars lcoiist stgr inrist.acl i hans samtid.
' &gt;Det ar icke manniaskan med sina striivan- den och sin vilja och niakten i sin personlig- het soni nian känner till, det a r arbetet soin lugnt och tyst vuxit fram under hans f1itig:i 1iii.nder - och s a t t i n sin egen bestämda ton i den samticla sinalren och f å t t tiden a t t lyss- na till den och t a intryck a v den. ')
Hammershöj Iran tåla en jämförelse med de basta a v de holländska målarna på 1660- talet., men det drag av v %i.ldsfr %nv %nd kon- templation, varav hela hans konst präglas, gör - honoiii till en he ' lt sjalvstiinclig förete, else.
Nationalmuseum har förvärvat interiörer- n a I D a g l i g e t u e n och E n g u m m a i s i n k a m rn a r e.
E n av dessa köptee på Baltislca utst5llnin.gen i Malmö 1914 ti.1: e t t pris a v 16,000 kr., nien Hammershöj hadi ursprungligen salt den för - 250 kronor!
MBnga har han f å t t - eller mast - * sälja t. o. m. till 100 kr.
pr st.
Det berättas ni: ocksa 0121 en) mecenat l, en taiidläkarc Bramseii, som tC11 dessa löjligt låga prisel l ' cir h a förvarvat d e f l e s t a a v lronstna rens arbeten.
A t t de n u, efter dennes död göra sin agare till millionär, a r väl odispu tabelt.
.
C o n s t a n t i n M e u n i e r, f.
1831 cl.öcl 1905.
Denne ltoastnkrs verkliga uppgift ligge: p % s k u l p t 11 r e n s område.
Många s~ - dessa hans konsts produkter ha ju varit r e producerade i Morgonbris.
För skulpturer liar han öppnat clen stora, folkliga väg, son den tvekade a t t s15 i n p %, och har stallt dej i sambana nied var t.ids seder.
Ha.n intar den samtida skulpturens Ziieoria en plats fö sig som den store vagbrytaren.
Men han har ocksa varit målare.
Det ii p % det området som han har vunnit sina föl s t a framgångar) ocli de malningar i hans mz L- n6r, villra han ut.fört eft.er samma idéer, so1 11 varit de ledande hos honom som skulptör, h; t övat inflytande på den belgiska målarkor L- stens nya riktnj.ng.
Hans i hög grad u1 t - tsycltsfiilla och personliga verk, i vilka ha II f örharligar gruv- och f abriksarbetarens mi - dor, gå e j längre tillbaka a n till de sist a sren av lians liv, t y.
d e t var först vid femti .O års alder som han p &amp; allvar fann sin va4 z- Född i mycket anspr ?ikslösa förhållanden - hans f a r var uppbördskommissarie i E t - terbeek, en förstad till Bryssel - framsla- pade Constantin Meunier en sjuklig barn- dom, som kanske inverkade på hans livsupp- fattning.
H a n debuterade först som skulp- J. '
Några funderingar i nativitetsfrigan.
Constantin Meunier.
jr, agnade sig sedan å t iilalning, för a t t, ttare förtjiina sitt livsuppehälle, så mycket lera som han hade gift sig.
Han målade i örjan romantiska ämnen.
Men d &amp; hans sy-; ersoii, Cnmille Lemonnier, tog honom med .g till gruvorna i Val de St.
Lambert., greps a n för första gangen av det storartade i etta slGidespe1.
Det land cliir ha,n iev; le, Belgieu, 17ar ju ckså arbetets land framför alla aii iira.
.
Me.
allådrorna och jsynnerhet de stora kollag, en i söclra delen (vid franska gransen) bil, a de naturliga betingelserna för den in ilstri, som liar utvecklat sig under rent nio ern.a former - på gott 0c.h ont - tidigarc n i någon annan stat på clet europeisk ': astlandet.
överallt i Sydbelgiea reste sig korst.enarna f r&amp;n vaverierl~a: glasf abriker .a, snialtu~narna och kolgruvorna.
Mer rots det hårda arbetet, fattigdoinen ock len bristf alliga andliga upplysningen hal len belgiska arbetarens sinne icke blivia örslöat och hans mod icke brutet.
Trycke.
\; anifrån har alstrat n~ottryclr nedifrån, ha: lnisatt sig i e t t skarpt utpräglat klassniecl vetande.
I knappast något annat land a:, rbetareklassen så starkt genomtra.ngd al Len socialistislta tankegången so111 i Bel: .ien.
I denna miljö gavs det rikligt med stof: rt den store, för folket varmt .kannandi uIeunier, men inte förrän soin 50-&amp;ring skull1 lock hans konst n, &amp; siii fullhet.
Först 1884 försiggår hans genombrot om skulptör och hans inriktning på folke, ch arbetet.
Han.
drömmer nu alltjamt en .last om a t t resa e t i monument till A r b e t e t s i r a och lgter alla sina stora ver tjiina denna uppgift.
Målningen a r f r å n de iiagen blott e t t bihang till bildhuggarkonstei an förströelse eller en förberedelse till han stora, verk .. H a n målar puddlare, ' hamma~ smeder, arbet.erskor, som dra malmkarror - allt som Iiör till d. e t s v a r t a l a n d e Alla som varit i ~toclrholms Folkets hu ha väl inte kunnat undgå a t t marka den stor bronsavgjutning a v det mäktiga konstverkc H a m n. a r b e t a r e n, som hör till mi starens mest imponerande arbeten - mast: ren ocksä för den högsta d e m o k r a t i s k £ormen inom konsten.
V i c t o r G i l s o u l, f.
1867.
E n a v l a n c skapskonstens basta realister.
E t t av har mest anmarkningsvarda arbeten a r denna Morgonbris nu reproducerade % n k r ö a v B r y g g e k a n a l e n, .som ar 5 egendomlig med sina rader av höga, samma] s1ingrad.e, popplar ..
Huru mycket allvar ligger i det för lsn- let p ~ s t å d d a behovet a v ökad nativitetf m å - ste man fr %ga, d % ma.n ideligen ser det fram.- Föras.
Och det ka.n vara intressant a t t un- lersöka huru mycket cle människor, son1 iv- rigast framföra kravet på större f okökning, ~ j a l v a a 9 h %gade a t t iklacla sig av bördorna darf ör.
Utan sllt.för många undantag franihålles val önskemiilet på mera folk f r å n överlrlass-: h högerhåll.
N u kan ju var och en, som r road darav, göra några jämförelser mel- m barnantalet hos de liiverlrlassfainiljer de a tillfälle a t t studera samt detsamma i ågra a~betarehem. '
Säkerligen skulle det id varje sådan jämförelse lronziiia a t t se ut) m om förhållandet vore oiliviint, eller med ndra ord, såsom a t t de fat.figa ivrade inest ör folkökningen.
S &amp; ha v i har i St.ockholin, liksoin i anclra tader, e t t slags iiiiinniskor, son1 kallas hus- ardar.
Vilken sam,hallsklass de .skola rak- as till behöver val inte disp.uteras om.
Men in det funnes statistik därpå skulle densam- ia nog utvisa a t t den största procenten av en1 vore högersinnade.
Och a.tt de såväl o111 andra anhangare av detta parti inte .ade något emot en allt högre folkökning llott nied det förbehållet för var och en av, 8111, a t t de talrika barnskarorna inte f å örelromma hos de familjer, som bo i deras .us.
Vidare: Hur stalla sig de maktägande ch 1agst.if.tancle i samhället till denna fraga?
) e som suttit vid styret i v å r t land ha ju .rida hitintills tillhört .den k1a.s~ och det ~ a r t i, som med ord ivrat för högre nativitet.
Ltt deras allvar inte varit sa djupt att; let förmått dem t i l l nggra handlingar; an man blana annat se därav, a t t det inte mnu konmit dem a t t vidtaga några krafti- (are åtgiirder till f ö r h i n d r a n ~ e av den stora) arnadödligheten i fattigheninlen.
Man tyc-; es ju a t t omsorgen och tillvaratagandet a v let in.anhiskomateria1 so111 finnes borde b %dg ir humanitär och praktisk synpunkt gå före rravet på mera.
Och hur hava inte de makt- igancle gentemot clet f attiga folkets protester genomdrivit oeh försvarat tullarna, vilket) etyder detsamma som a t t de största skatte- ~ ö r d o r n a laggas på c.ein, som h a de flesta l a n e n a t t f örsörja.
Man måste ocksk fråga: Varför a r högre nativitet påkallacl 9 Ovedersägligt a r clet ur inilitaristisk syunpunkt, som Irravet på folk- ökningen för clet mesta göres.
Men a r clet inte nästan omöjligt a t t tro, clet e t t enda föral- drapar skulle vilja fijcla sina barn i den tanken, a t t de skulle bliva till krigsma -- t erial 9 E n annan kategoris önskeniål, soin spelar in, a r arbetsgivarens.
För honom a r det till oerhörd ekonomisk fördel, a t t det finnes långt mera tillgång p å arbetskraft a n p &amp; arbete, t y h a w t i har han sitt basta niedel a t t halla lönerna nere.
Den tavlan on1 liv.suppehället, som pågår emellan prolet %rmassan, gör clet möjligt f ör arbetsgivaren a t t hålla lönen ' så lag, a t t den knappt når över svaltgransen.
Dessutom behöver han ej, hysa bekymmer över a t t de genom den knappa och dåliga födan, såviil som genom den för.
långa arbetsdageu i ofta osunda lokder, snart bliva f örbrukade.
Ty
s &amp; suart någori ar iitsliten stkr alltid en ny tillreds, glad a t t f 5 siilja si ii arbetsföfrniga, hälsa och frihet till saiima.
billiga pris, som den avgfiende gjort.
Meddelanden från Centralstyrelsen.
h t.
soc.=dem.
kvinnodagen.
.
Kvinnoorganisationer!
DA alla förbindelser med Internatio- Vi uppmana ännu en gång styrelserna Dessa förhtillanden bevisaile Luc1~:i.g Norcl- f. n.
äro nella kvinnliga sekretariatet att insända namn och adress p &amp; korr.
ström på ett s % slående s a t t i sina, artiklar 3ynnerljgec oregelbundna har intet, med- sekr. eller ordf.) ' Om behovet av en ny svensk fosterlands- delande ' hittills ingatt angAende kvinno- Endast ett fåtal ha lämnat medde- karlek) '.
At.t saiiune författare lip stämt in S A fort C.
S. erhiller under- dagen.
lande, varför listan e j kunnat k f ö r a s.
i öyerklasse &amp; vanliga fosterlänclska st.0rhet.s- imattelse skall.
meddelando därom tillstal- clrömmar och önskem %l på rriern folk kan.
.
inte tydas på annat satt, a.n a t t hans niedli- las klubbarna pr post.
Vi kunna.
vänta underrättelser från clancle nied de förtryckta aldrig var djupare Holland, men det ar möjligt att inter- känt.
Ty inte har han viil kiiiina.t koinma nationellt samarbete denn,a gång.
ej.
kan till den uppfattningen, a t t d e förl$dlanden, .Istadkommas.
1915 har omfaddat ett 60-tal platser.
som hen så klart %skådliggjorcle i niiinncla plat- Flnu Ruth Gustafson har besökt artiklar, upphört a t t gälla?
Rapportblalilietter har i dagariia ut- i Norrland, fru Agiles Södcrquist ser M e n.
kanhända ar det inom Överklassen siints till klubbarila.
Då det visat sig II i V5i.nlland och fru Agda Ostlund som ~ o r c l s t r &amp; i önhkar större folkökning, fast lämpligare att framflytta tiden för rap- 29 pl.atscr i Södra Sverge.
' han råkat publicdra sin artikel i Social-Demo- porternas insiimdailde, har C.
S. beslu- P. II.
förberedes agitation i Viistra kraten?
Då iir ju inte mycket a t t &amp; gaj då ra.pporterna inom april tat infordra Sverge och S m h n d, eventiiellt avon koinma nog inte hans önslreni&amp;l a t t upp- m %nads u t g h g.
Skåne.
fyllas. '
I folkets tidningar behövde f öras propa- ganda av motsatt innebörd, nämligen uppma- bestalnilhet kan förutsaga, när den ideella bliva såväl andligt som lcroppsligt för- ningar till f öräldrar at.t ha aiisvarskiinsla f ör socialiststaten skall stå fazdig och val knap- krympta och fördärvade.
Det kan inte nog past heller om det i densamma skall behö- papekas, a t t iitorn den intellektuella ned- sina barn.
utsatta för, vas fler människor än i det nuvarande sam- sättning, som dessa .barn häl.let.
Men även ifall en s %clan övertygelse I även tillkonilner den oerhörda f a r a n för all- Mhngen gång, d % man ser hur i de fattiga hyses, &amp; r det val en grymhet a t t lugnt ase!
inän kroppslig ohalsa., d &amp; de flesta a v dem hemmen tr&amp;ngboddheten, den bristfälliga hur ' proletarmassorna tranlpa necl varandra i tillbringa de tidigaste åren u t i i alla, av- vården och den olämpliga födan liksom ined sin f örtvivlade kamp f ör buöd.
seenclen olämpliga hem.
Alltid, sages det, har sanima upp- och necl- f örenacle kraf ter söka a t t f örclarva de unga Sa t a r clen iinder prästviilde och lronser- manniskoplantorna., som f ödas och uppväxa vända förhallande som clet närvarande r å t t \: atism stående skolan hand om dein och iii- i dem, känner man en förbittring i sinnet med nativiteten, nainligen att; de soin varit prantar i cleras nzottagliga sinnen sainrrra mot dessa föräldrar) s.om alltjamt sätta nya fattigast f ö t t de flesta barnen.
Härav har f örvrangcla uppfattning som den nu levnn- liv i världen, fastan cle knappt niäkta för- den slut.sat.sen dragits, a t t ett folk alltid, de generationen f å t t insupa och ur vilken s ö ~ j a dem som finnas.
Men sätter man sig s % snart det natt en ciss höjd av kultur, blott de tankekraftigaste iniiktat frigöra sig.
i n i deras föreställningar, t a r sig elis harm skulle komina a t t minsk,a i nativitet.
Soni- Sannerligen, detta flörhållande kan inte vara en annan riktning.
T y många ursäkter fin- liga ha sökt förklara detta fenomen mecl till f örmår, f ör cle socialistiska str5vnnden:c. nas f ör cle f attigas bristande ansvarskänsla fysiska skal, iincler det andra nienat, a t t Dananclet av de nya s a m h ~ l l s m e d l e ~ m a r n s för sin avkonima.
Nästan den enda 1a.rdom inskrankningarna i nativiteten inträtt då borde vara e t t av de viktigaste förarbetena soin beståtts dem har varit religionsunclervis- föräldrarna e j langre haft niigon ekonomisk för det socialistiska sam.hallet .. ning och i den hava de f å t t lara a t t glid in- viiist a v a t t ha många barn, utan a t t dessa Skulle någon ändring till det biittre kunna s t i f t a t äktenskapet och a t t.
dettas uppgift t ~ a r t o m dragit stora omkostnader för sin ske härutinnan?
varit barnafödandet.
De ha rent av f å t t iippfostran.
Dessa senare ha an.tagligen rätt, ' Ja, månne inte en kraftig agitation, som insupa den uppfattningen, a t t de skulle för- då d e t galler de högst $ulhrellt st.gende.
s k s k i l t iiiriktacles på ngendet av clet allra lora sin sjals salighet, oiii de inte födde För proletariatet har väl de stora barnkul- f attigaste folket, t.ill väckancle a v ansvars- s &amp; många barn som det nQonsin ar cleni lama, åtminstone under den senaste ticlen, känsla i barnalstringen skulle kunna ha så möjligt a t t få.
$om påbröd till dessa reli- betytt ökad nöd och fattigdom, iitaii a t t goda f5ljilei.
mecl sig, a t t de styrande i sam- giösa %silkter har det ock ideligen framhål- detta inverkat häniniande p5 deras barn- hället skulle se sig tvungna at.t inom en int,e lits för deni a t t barnafödandet varit en plikt alstring, beroende 13 % a t t deras rcflexions- alltför avliigseii fra.iiitid a1lmä.n.t ekonoinislrt flörin %ga och ansvarskäns.la arit it försvagade ixnclerlätta all barnuppfostran.
mot f osterlandet.
Härmed v i l l.
j a g dock inte påstå, a t t folk genom eii massa religiösa föreställningar.
Såsoir~ det nu är, bli ju bördorna för clen- Deii fråga vi nu ha a t t lösa ar, huruvida na hela snnihällets angelagenhet både ojiiiilnt slrulle föda ba.rn precis drivna a v plikt- kansla, titan endast a t t talet och skrivandet f örverkliganclet av socialisniens idéer skiille och .orättvist f ördelade, varvid som f örut om det behagliga i det inför guds och foster- fördröjas, oin det inträdde en minskning i påpekats alla f örnuf t:iga iniiiiniskor dra sig landets ögon sövt an.svarslra.nslan och bort- de allra fa.ttigaste lagrens nativitet.
Motsat- f ö r a t t pataga sig större del av clem a n tagit all tanke på a t t cle gjorde illa med sen synes mer sannolik.
Det nuvarande för- de utan för stor olägenhet kunna bara.
Men a t t föda så manga barn, aven om de inte hiillandet bör in.te kiinna tilltala annat 5.11 bleve en rättelse gjord i dessa niissförhkl- h a f t an.nat an sniuts, trasor och utsinade nio- en egoistisk övei.klass, som däri ser e t t tryg- landen, skulle troligen nativiteten bland de clersbröst a t t bjuda de små vid ankomsten gande a+ sitt bestånd.
basta n~anniskorna höja sig.
till världen, och .även i många fall kommit De ~ i ~ ~ l ~ beh s t socialistiskt a.
sinnade arbe- clem a t t tro c; ig vara berömvarda härför.
tarna ha förnuftet och ansvak.kanslan bju- dit a t t blott föda f å eller inga, barn.
Man Någïa andra skii1 för de s. k..
sanihiills- kan ej klandra clem därför, a t t de följt ' over- bevarande na.tivitetsivrarna an cle nämnda i detta fall, t y däri har klassens exempel Många socialister finnas, soni vilja för- ur militiirisk och arbetsgivaresynpunkt fin- klara uppmaningarna till ansvar i barnal- enda möjligheten flör dem a t t höja sig en nas val knappast.
A t t önska landets follr- smula över eländet legat.
Men p % samma stringen såsoni varande onödiga.
De tro a t t mängd ökid enbart för a t t f &amp; ståta .med dbt.
mecl en bättre samh halls ordning skulle g&amp;ng ha de mist en stor del av uppfostran- kunua beredas livsuppehälle å t e k mycket det och danandet av den nya geuerationens en stor invånaresiffra vore val alltf ör me- större antal människor an de nu levande.
folk till lämpliga medlemmar av idealstaten.
ningslöst, t y inte ligger det väl nagot syn- De nya generationerna vaxa alltjämt till nerligt aktningsvart uti a t t e t t land ä r tal- Shdant resonemang brister dock, betänkligt i humanism och ser alltför l h g t bort f r h i största delen upp i hem, dit socidi.sm och befolkat?
Inte a r det val mycket orsak för.
.
där de ha all ' utsilit a t t en kines eller en italienare, som söker silk verkligheten.
Det ä r val ingen som nu med upplyening inte nått, 1s
10 - tippc.liii.lle i fr~lii.iii:inc.lc: J; iii.il, att; p r a s f ö r a t t h:in fötts i e t t Iniiil, soiii Lir sb tatbe- byggt., a t t dess f ollriliii tigd sviiminat över.
För övrigt har ju ocksa S \ .erges folkmiingil sviiinmat laver.
Under de senaste S5 areii over insänd betalning för Morgonbris av I ha ju över nliljon utvandrat.
Välgörande v i d Det brukar j u ofta frai~ihXlas, a t t Sverge Januari 1916: M AWRA i utlandet reclan ar e t t aktat och al kant 7: - Broby: Edit Norman .................
.
;: 1mCL Orsakerna h5rt.ill iniiste dock ha va- G1116 srb.-kom.
.............................. 6: - rit andra an dess invanareantal, raknat i Falkö~inea S.
D.
U.
K, .................... 3: - siffror.
Meil all samolilrhet har clet f ö r r, Brueaholm: N. O. V. ....................... 6: -- 1 varit dess jäniförel.sevis goda.
kulturella Stockholm: Bryggeriarb.
avd. 15, Viklond 5: 20 Köpingo arb.-kom.
.....................
.:.
... 12: 75 Transport 429: 97 stånclpunkt.
Skiil ' le inte detta.
kunna giva Korentie Kvinnogille .................... S .... 4: 40 Gislaveds S.
D.
U.
K.
' ..................... 2: - alla, soiii älska a t t drönima svenska storhets- Norrahammars Kvinnokl.
................. 5: 37 Horkens arb.-kom.
........................... 2 80 drönimar, en ny ïikt.niiig f ör dessa 8 Slculle Tidaholm: S.
D.
U.
K.
..................... 4: 60 En.köpings Koop.
Krinnogille:.
.......... 7: - - de inte hiirigenoin lära inse, a t t clet största, Sr angesberge Kvinnokl .. ..................... 7: - - Stallberg: H. Meesing ..................
. '.
.
-- z 80 Lidköpinga B ...................... 9: - Gal10 arb.-kom.
.............................. 1:60 bästa och lyckligaste sattet för a t t vinna Kiruna ..................... 24: - - 5 [Svekvarna S.
D.
U.
K.
.................. 3: 20 a t t frani- 3kattkarre ett Srat namn &amp; t fosterlandet B ..................... 3:6!
j E ijuva Kvinnokl.
.............................. 6: 40 förallt arbeta för a t t \ - arje invånare skulle Mölndal: N. O. V. ........................... 3: 6 (3 F ' ore arb.-kom.
....................... .......
. '.
-: 80 n % högsta möjliga utveckling, kåvä.1 lrropps- Lysekil8 Kvinnokl.
.......................... 18: 5 (3 E lofors Koop.
Kvinnogille .................. 4: 40.
Uddevalla B ........................... 2:4i D e ~ r v i k a: Aeiund ............................. 6: - ligt som intellektuellt, varigenoiii den sven- Gellivara B ............................ 8: 4i 0 S ~löinge: N. O. V. ........................... 4: - ska nationen skulle bli känd soiii en före- Smedjebackena Kvinnokl.
.........:.
....... 3: 61 O S ikogaborgs S.
D.
U.
K.
................:.
... 1: 40 gångare i.
1r~ilturell.t hänseende.
Visst måste, Morgongitva S.
D.
U.
K.
.................. 4: 61 O e ~rvidejaure ah.-kgm ......................... -: 80 .......... -: 60.
.
för a t t clet iiiålet skiille uppnZ~s, et.t stort ar- Stockholm: Tjiinarinneföreningen ...... 5: 4 0 k ?alun: Hedetröm .. ............
1 0 E larletade Kvinnokl, ....................... .6: - Lil jeholmen: N. O. V. ..................... 2: 1 bete på mangahanda oiiir&amp;den nedläggas.
Angelholms S.
D.
U.
K.
.................. 2: - - T!
iorberg: Gror- o. Ftibr.
arb.-fb.
avd. 266 9: -- Och visst fordras clet en samfiillt god vilja Eekilstnna Kvinnokl.
.......
.: ..
............. 8: - - E Ierseiud: N. O. V .. .......................... 6: 84 clartill.
Men det vore ett viirdjgt 111å1.
Och Smal.
Annebergs S.
D.
U.
K.
............ 8: 4 O E t o t e b r 0: N.
O.
V.
........................... 4:40 5 E Zromsten: Sandel1 ........................... 2: - dess förverkligande, ja, redan den ärliga Malmö Kvinnokl.
.............................. 13: O - Nykvarns S.
D.
U.
K.
..................... 3: - E Zsk.iletuna Kvinnokl.
........................ 9: -- stravan clartill, s1riil:le ' inoinlancls vinna nå- Varberge S.
D.
U. I&lt;.
........................ 4: 6 0 1 JynPehamns n ........................ 7:80 got lika s &amp; \ riktigt son1 det yttre erkan:nan- Orebro Kvinnokl ............................. 7: 9 5 I sonneby B ........................ 74: - 4: 20 Falun: Hedström .. ............................ -: 5 0 1 Z jtivlinge B " Y " ' clet, nämligen alla medborgares 1iiirl.ek.
- (hycksbo arb.-kom.
....................... j.
.
.
3: - .................... Pereberg: Lydia N ' ä h 19 - E t t litet stycke p &amp; yiig mot det %r nämn- Arvidsjawe arb.-kom ......................... -: 8 O I ?urulun.ds Kvinnokl.
........................ 4: 40 da malet äro vi ju redan.
Då c1äi; ernot- ut- Karlshamn8 Kvinnokl.
.................... 22: 5 5 1 k~sjöfors ........................ 2: 40 w sikten a t t vinna någon betyclelse genom Uppeala avd. av De förenade förb.
... 2: 3 5 1 Lidköpings B ........................ 6: stort invå.nareanta1 ligger inyc.lret avla.gsen Bromsten: Sandel1 ........................... 2: - - 1 Jppsala Skoarhetareff.
..................... 1: 60 10 f4r vart land, då det för narvaran.de clari Stallberg: Meesing ........................... -: 8 :o 1 .juene S.
D.
U.
K ............................ 2:- 3: 4 1 i b y Kvinnokl.
................................. 1: 80 Mölnbo: N.
.O.
V. ......................... ha.
en nied de allra lagsta siffrorna.
Fors arb.-kom.
................................ -: 8 o Kronor 611: 31 Även måste Jet .viil v a r a tvivel under- HOrningsholms S.
D.
U.
K.
............... 6: 8 10 - 3: - ........................ Viberga S.
D.
U.
K. Kvittera8: kastat, huruvicla ilet kan .i7n.ra n5.gon önsk- Stockholm den 22 febr.
1916.
T-ärdhet a t t f å Sverge si % tatbehyggt, att Furulunds Kvinnokl.
....................... 4: 8 i0 Myra: N. O. V. .............................. 1:3 10 Morgonbris ' Expedition.
hela landet skul !s se lit sonl en ~-illastacl~ Borenebergs S.
D.
U.: I&lt;.
.................. 5: 2 10 Visserligen finnas ju ni1 trakter och platser, Lilla Edet: N. O. V. ........................ 4:4 :o De som annu restera for 1915 torde ekynd- som meil fördel kunna odlas och bebyggas, Karlekoga ' Kvinnokl.
........................ 15: 6 iammaet ineanda betalning.
Resterande in- Karlstads B ........................ 9: - men det finnes jii Sven god tillggng 138 Slottsbrons D ........................ 2:4 Eöras i. aprilnumret.
iiziiiinislror, son1 skillle.
öizslra a t t f å bygga Le~jöfors w ......................... 2: 4 10: sig helii p5 dem och sol:; skulle verlrstiilla Halsingborge i ....................... 13: c 10 (lessa önskningar, så sriart ilet vore deii: Uppsala: ' Skoarbetareff.
.................... 6: E i0 (Forts. f r.
sid.
7.)
Stockholme Allm.
Kvinnokl.
SBngkör ...
9: 5 !O tillåtet.
Det.
blir ett ögonblick tyst.
Min vän Borcte v i inte i sttillet för a t t vara miss l bar rest sig, kommer fram till mig vid Februari: öelhtna ined a t t cleii p1at.s på jorden, dar v. bordet, där jag sitter, lägger sin arm ........................ 12: - - bo, inte a r s &amp; tät ' bebyggil som de flest: Göteborgs Kvinnokl.
om min hale, och under det ett par Mölndal ': N. O. V. ........................... 3: ;o aiidra, r a r a sto1t.a darö~e.r.1 Är det inte har Eda glasbruk: Kerstin Haneson ......... 6: I LO.
t h a r sippra fram ur hennes ögoiivriir, ligt iiied de stora skogarna och de fria a1 Kiruna ' Kvinnokl.
........................... 12: - yttrar hon med svag, darrande stamma: varna?
Biilra inte dessa., eller %+o de intt Stehags 8.
D.
U.
K.
........................ 9: - - .Henry, vad a r att v a r a socialist ?.
- rent, av orsalren t.ill a t t Sverge ar alskat a \ Norrkopinge Kvinnokl.
..................... 8:.
E. Nordin.
Landskr ona B ..................... 12: f ;o t.urister och oiritdat soiii e t t vackert laiiil ' Viberga S.
D.
U.
K.
......................... 2: - A HALSBRANNAO~~ 1 .... w I s ................. - ;o i: l ' - Elin Johanson.
, Ystade Koop.
Kvinnogille .................. 26:.
Eslöv: E. Björklund ........................ 5:.
Hälsingborgs Koop.
Kvinnogille ......... 10:!
40 Nykvarne S.
D.
U.
K.
....... ..;.
.......... 1: 60 Transport 429:!
97 Rike Liljeh.
16.
Allm.
tel. 33 38.
I i Fernqvists Kappaffar 33 Drottninggatan b.
33 n. och 1 tr. upp.
Sforf lager av in- och utltkdska nyheter.
Utför alla slags beställningar av!
I 1915 års I - I Damkappor, Dräkter och Kjolar till billigaste priser.
- l /, kg.
20 öre, l /, kg.
28 öre.
A.-B.
Sannadals Brödfabrik, Liljeholmen.
Etabl.
1878.
4
Utdrag ur kvinnohlnbbarnas nuiiala livet?
", Kvindesag og Börne- .ag ', ' ' Fosterbariis~ården ' ' Hemli- rets beroende av samhällets organisa- j, i011 j.
Dessutom ha naturligtvis helt .lokala ' ragor behaiidlats.
Då det kan vara av största jntressi: Med det största antal lroiilinuiialt f ö r arbetet inom klubbarna att erfura löstberattigade medlemmar står Stoclr- OCH m lmru arbetet bedrives inom kamra toy- iolm främst med två klubbar; därnäst ganisationerii.a meddelas har ett ut- dalmö och sa Norrahaminar.
Än ar drag u r, de under fjolåret till C.
' S.
in- Let mycket .arbete kvar i den frågan.
komna rapporterna.
Rapporterna äro Medlemmar, som erhillit kommunala ett intressant studium.
Jag tycker ippdrag, finna vi som representanter mig nästan f örnimma hur mången BIRKAGATAN 12, stadsfullmäktige, skolstyrelser, fat- lrlubbordförande helt bekymrat har igvårdsstyrelser, pei~sionsniimnder, KARLBERGSVAGEN 86, tecknat ned resultatet av kliibbens ar- iälsovårdsiiä~nnder, barnavårdsnaiiin- VASTMANNAGATAN 68, bete och tanker: " Vi ha just ingen- ler, fosterbarnsnamnder, och skydds- GAMLA BROGATAN 2 5,.
ting kunnat uträtta '.
M %ngen annan iemsstyrelser, fattigvården.
och arbets- HANTVERKAREGATAN 30, ar kaiislre rent av nöjd i medvetandet ' örmedlingen.
om att klubben.
ha.ft tur ined sitt nr- BERGSOATAN 3,.
Eli del klubbar ha bildat eller delta- bete.
; a i studiecirklar och två klubbar ha KUNGSHOLMSOATAN 13.
Men hur det än på olika platser, !gna bibliotek.
ser mam p i det samlade resultatet En hel del klubbar ha andelar i Fol- vore man färdig utbrista: Ha vi gjort rets hus-föreningar, tidnings- och koo- Deii 7 april ' var föredrag anordnat mecl f r u Vierrr-Bugge som talare över amiiet ') Nya allt detta!
Det finns ju många som lerat-iva företag och äro på åtskilliga nedborgare och en ny internat.ionalism9 '.
Det-.
anse lrvinnornas arbete inom organisa- at at ser representerade i nämnda före-; a prälrt.ig-a föredrag hade förtjänat åhöras LV en talrikare publik.
Samma månad höll tioner som en Överloppsgärning, men; ags styreber.
.
iru Nonny Grenander föreläsning över äm- nar inan summerar alla.
dessa hundra- Försalj6ing.en av Morgonbris varie- iet) ~Förstakam.marledamöterna och lrvilinans tal av möten, dessa niiingslciftm !dc dis- # .ax högst betydligt.
Det ar duktiga ~olitis ' ka röstratt ' '.
kussionsfrågor, dessa försök soin gjoiats dubbar, som säljer 150 ex. och det är Klubben har under aret med intresse, och.
a t t placera arbet.are1cvin.nor i stads- hktiga klubbar som säljer - 15 ex. 1 % långt dess förmiiga sträckts, följt med fullmäktige, i kommuilala.
~iiimiiiicr och.
rank vad en iiolla kan vara betydelse- Lagsf rågorna och diskuterat clem; nämligen lya äktenskapslagen, livsmedelsf rågan o. d .. styrelser och till sist detta elro~iorniska iull!
Med ihärdighet skulle vi nog iven har skolfrågan cliskutemts, t .. ex. i vil- stöcijancle av arbetmmas egna.
eir ono- ruiiiia säl ja iikgra fler Morgonbris!
ren %Ider barnen böra börja sin första skol- inislra företag, då får man ett resultat Penningar ha dessutom skänkts till iiidervisning och på vad .sät.t tillvarataga av arbetet, som är värdefullt nog och idriingsf onder, valfonldeil, fredsarbe- leras intressen efter skoltidens slut för a t t clem till goda medborgare; Iiliasii h a r som arbetarerörelsen sannerligen ej; et, till sjuka och behövande kamrater, iostra moperationen siisom klassfråga clisliuterats.
har r i d a t t undvara ..; il1 Belgien o. s. v. Arbetet ar på min- Vidare har genom kommittber uppvaktats De frågor, som synas ha livligast: a hall o &amp; för mången ej " blot til lels Folkets-parksstyrelsen, med begäran om vissa reformer i Folkets park hii.rstades, dels diskuterats är: " R:Östrattsfragan " ur lyst ", snarare tvärtom bekymmersamt halsovårdsnamndens ordf. med anledning av i olika synpunkter.
DarnSs.t synes f ör men så mycket saltrare förer det oss sedligt hänseende mindre tilltalande förhål- tillfallet vara mest aktuellt: ' Kvin- Eramit dar det tages på fullt allvar 1an.clen.
hKr i staden.
iian och.
fredsarbetet eller kvinnorna Det enda vi kuiina hoppas och öi~s.ka Klubben har varit inbjuden till kamrat- möte i Vasteras, där många intressanta frågor och kriget ' ' Livsmedelsfördyrin- kr, a t t alltfler helt förstode och upp.
[Iiskuterades.
Vi ha aven ti.llsarni~ia.ns.
ined genJ " Spriten och Idyrtiden ' ', " Koo- skattade kvinnornas arbete i solidari.
kooperativa gillet har ' anordnat e t t kamrat- perationen ", " Slrolfrågan " och ' Sago- tetens t.ecken.
Förstodo att inålet l a t möte, som blev sarcleles intressant.
Under stundsverks.amheteii synas också ha bare s.1rulle nås o111 vi alla, både inar sommaren har anordnats studie- och arbets- tagit intresset i anspråk.
Dessutom 3ch kvinnor, droge vårt strå till arbe, möten.
Klubben har undertecknat en resolution om har behaiidlats: " Om anordnande av tarerörelsens stora stack.
rusdrycksförbucl under kristiden samt instämt kommunalkurser " Om organisation A. ö. i .minimikravet för v a r a k t i g f r e d.
Under året ha så.lts 925 exemplar a v tid- &amp; v textilarbeterskor ' ', " Fosterlands- ningen Morgonbris .och 200 f redsf laggor sam.t kärlek, f örwar och 1c~innoröst~at.t) ', utdelats agitationsskrif ter.
" Böra kvinnorna åtaga sig offentliga Kassan liar balanserat på en summa a v uppdrag och kunna heminen anses bli 249 kronor.
Till sist uppmanar stjrelsen medlemmarna lidande darav?
', " Arbetareungdomen.
a t t med intresse och energi arbeta på liliib- och idrotteii '?, " Hur kuniia vi visa vår belis framg %ng, vetaiicle, a t t icke förrän kviii- solidaritet mot medlemmar inom våra norna f5 vara med, då lagar skola stiftas och Eskilstuna.
organisationer?
", ') Stavjandet av lös- d % lagar slrola.
upphävas, skall man lyssna till deras önskemål och krav.
driveriet bland kvinnorna ' ', ' ' L-ang- Utdrag ur arsberiitt elsen: Sty~.elseii för 1916 utgöres av: fruarna I d a Klubben har under det gå; igiia året hålli: ning och e t florerande ölkörandet ", 12 ordinarie möten samt 1 extra.
Till all: Adamssoii, Ester Backman, Hanna Hellberg, ' ' Kvinnoriias deklaration ' ' Hur böra dessa möten ha hiillits förbereilande styre1 Mai8ia Bohm och Theres Ohlsson.
ri-i n socialdeinolira.ter f ostra sina barn?
', ses~mma.n.t.ra.clen.
" IZviniioröstratten ur rättvisans och I januari anordnades tillsamm.ans med an ' Hja.lpb yra- dra föreningar e t t stort fredsniiite, som hl @!
statsnyttans synpunkt ' Oxelösund.
ernas arbete ", ' ' Angående potatistill.
viil besökt.
En; ju !grniisfest med ljusbilder och t a l a1 Osclösunds kvinnolilubbs st.yrelse f:ir över sättning i bröd ", " Kan det vara nyt- f r u N ' onny Grenander liar hållits.
Den ficl verksainlieten 10 jan.
1915-11 januari 1916 tigt för barn a t t lära kanna sina för.
stor tillslutniiig och l5,mnacle god ekonomis1 avgiva f öljande berat.telse: Klubben h.a.r under denna t.id hullit 10 ord.
aldrars bekymmer?
' Amaltheamiin.
behållning.
I februari var lilubbeii med om.
a t t anordn: och 2 extra möten samt h a f t 3 lcvartalsmö- ilens frigivning ", " Fattigvård ' l, " Ar.
ett stort möte tillsamamiis med andra för Nyköpings kvinnoklulrb.
betarelrvinnans kamp för frihet och eningar.
Tal om) Belgiens folk och kultur ' ten I nied klubben lin under aret ing&amp;tt 10 iiya bröd ' ' Kristendomsundervisni11~gel1: hölls av Anna Lhldhagcn .. va medlemn~ai., vilket iir glacljande konstaters.
slrolan " Nykterhets.fr$gan ", ' ' Dt a t t v i i c h intresse och iiie (.i,k5nsla f ör (lett: Vi m 5 h.ogpas a t t klubbens verksamhet all- 1ryrkl.iga ceremonierna ' ', ' ' Pensions, olycklign folk.
Ilistor utliimnades f ör insam tid av nied1emmarn.a uppfattas mecl förstK- ling a v pengar t.j.11 Belgien.
else och intresse, s5 a t t vi.
i framtiden m % ' Kviiinorna,~ uppbid nämnderna ' Samins miinitd hölls samlrviim med f ö r e l k sc.
syiiliga rcs~ilt~at a v v %rt arbete.
2 I Insaiiilingeii till Bclgien ' ', Bör: iiiiig: .I,v ' I&lt;:nid:idri t Rylmiicl~:i~, lirqiic: " St iaiiiil.
Oiii k ~ l l l) b ~!
l vcli.1i~:i.mliet.
l~ i ö v r i g t ~ u i i.iiim-.
1.1.
: i 9.
lrvini~orna.
del taga i d e t Boin berg ').
BAGERI-, KONOITORI- r MEJERIAFFAR E - sc rekommenderas-) ' j. j, j ',, Från kvinnoklubbarnas arbetsfält,).
j, j, ' j, ' j, j ', j, L i,.
Bo &amp; Kornhamnstoru 61.
Belånar inteckningar.
4ktie.koIage-t.
N y a Banken.
mottager insättning &amp; tie högsta gällande ränta.
Kooperativa 16reakrinbeanstalterna bevilja försakringar FOLKET Av k. maj:t sanktionerad 11 .dec ..
1914.)
Liv-försäkring SAMARBETE brand-försäkring) L bästa villkor.
Ombud antagas.
borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, Sthlm styrelse sammantrader 1:eta fredagen manaden kl. 8 e. m. a Bryggeriarb.-förb.
, xp., Bsrnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
irn- A. Fröseil, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
; el.
286 68.
Kassörskan trflffae fdr uppbörd; redje fredagen kl. 7 e. m. fdrsta manaden i rvartal A Bryggeriarb.- törb.
exp.
.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (s0.c.-dem.)
ivhaller ordinarie möte 1:sta mandagen i rarje manad kl. 8 e. m.
0be.l Lokal i P-salen, Folkete Hua.
Styrelsen.
Stockholms Tjanarinneforening avhaller möte 1:irta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
x h aug.)
i Folkets Hus G-sal.
som är den yppersta i handeln, av stör.
sta fullkomning och ger största valuta, Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som pil teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppnk och.
överträffas icke av något annat fabrikat.
Särskilt för.
månliga betalningsvillkor. '
Kiruna soc.=dem.
kvinnoklubb av-.
haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje mbnad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,80 e. m.
Styrelsen.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOGKB OLM.
-- Glöm ej P - P - m el liv are soc.=dem.
kvinno.k.1ubb a v h ~ l e i ordinarie ' mate 1:sta och .3:dje mån- dagen varje manad kl. 4,,so .e.
m.
Lokal: Nya Folkets.
.
Hue; .. Styre2sen. '
att, ' MORGONBRIS ar kvinnorna0 tidning l ~ a l m b e p ~ e t soc.=dem.
s krinno.
klubb avhAller ordinarie möte andra och sista mandagen i varje manad.
medlemmar hälsas valkomna.
.
.
att prenumerera p &amp; Nya.
.
Stvretsen.
när hon avrhder mannen att teckna förs&amp;k.
ring a sitt eget eller bagge makarnas liv.
Pi grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre premier i D E.
F 6 R E W A D E. Premiebe- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för, maner.
MORGONBRIS för 1916,.
Krigets inflytande på kvinnornas.
Ystad.
Julgraizsfest iiy5rsdagen 191.5 med en be- 1iBlliiing av 73 kr.
kvinnornas samor~anisations Stockholms södra kvinnoklubb: eec.-dem.)
avhåller ordinarie sammanträde Leta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i .okalen 2 tr. Södra Folkete Hus.
Styrelsen.
En arbetarhustru Kvinnan motarbetar sitt eget basta Sot.-dem.
.. Ett gemensamt möte ha?
Ystads Itviniiof öreriing har under 1915 hal- Ii5,llit.s med verdandilogen härstädes 21 febr.
1915.
Diskussion: " På vad s ä t t kunna kvin- lit 10 ordinarie oclz 2 extra möten.
Föreniii- n o r m p5verlia mS.niieii i och f ör variiplilits- viigran? ')
Klubben deltog i distriktet.^ ars- gen deltog under årets första flel i en kurs fest den 25 mars 1915 i Nyköping, AB enieller- i sam.hallsliira.
Deltog mecl ombud vid di- tid distriktet iipplöstes, emedan s % f i klub- striktskouferensen i Malmö den 13 maj.
Vi bsT voro aiislutna.
Klubben liar aven del- deltogo i l.: a nisjdenionstratioiien, n-iedver- t.a.git i e t t gemeiisamt möte meil Eskilstuiia Iivinnolilubb och Kooperativa livinnogille söii- kade vid liantverlcsfesten i ai1gust.i och.
vid sommaren anordnades tvh dagen den l9 sept.
: En 7gökotta)) har Idub- julbasaren.
beii.
liaf t i sommar, en utflykt t-il1 Emtnas f at- ssnilrviinz i. Sandslrogen, varjiimte L~rsfest Uttalanden ha redan influtit av: S v e n t i g g k l, dar de ganila, l~jödos 11 % kaffe.
Det 1i.öllS i sirnba~id med oktobermötet.
2 med- Brisman, Lotten Dahlgren, Erik var röralicle a t t se 1icir.ii glada de ganila blevo.
- - &amp; t som o~iihiicl delt&amp;n i f ör vi lioiiiizio.
Hasar liar lilubbeii anordnat lenmar &amp; o - iiivalda möten.
E t t p.t !r smarro Vedén, Ellen Key, G.
H.
von Koch, p &amp; egen hand.
Be ' ti3lnin.gen av den.11.a u p p f a.sti~liet.Kf~ieiiin.~ei1s g i d i till kr.
245.34.
Föredrag hölls den 14 bidrag 118 .lamnats.
til!
iirt.ernation&amp;la @ t-t Ivar Lagerwall, Mia Leche, Anna nov.
av f r u Anim Sterky f r a n Stoclilzolm över ' och till sagostuiicisverlisainheten.
Utom f ör- smiiet ~I&lt;viiinorim och ~liiticlen ' j.
Marika Stjernstedt, Sterky, et er h a vi behandlat skol- Till iigitatioii fiir Nyköpi.iigs k ~ i i i i i ~ l i l ~ eiiingsangcl5geiiIi bb liar ldiib2) ei~ skiii~kt 50 lir.
Migan, a.gitat.ions- och.
~iyktei.hetsfr %gor~ia~ Gustava Svanström ", Mary von Detta iii: redogörelsen for lilubbens verk- 550 cs.
har s %lta av M o r ~ o n b i i s och 50 st .. Sydow.
snnihet u n d e r det g3iigiia h e t, och vilja vi ni1 j iilf laggor.
tacka f ö r det.
fijrtroeiiilo soni lrommit OSS till Pris f ö r AP kr.
k36.
(It21 i d e r denila tid.
Osclijsiiiiil i jtii.iuari 1916.
411 preiiumeration sker genom posten.
Styrelsen.
Röst riit t för Kv n i nor lYI6.
nuer er " '
