# ID: svediakorp-per2413
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,082
# sentences: 863
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBEIIS TIDNING Stockholm 1916, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri.
.
I I A s e r 9 L Februari - Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
(- M e arg.)
N FUR DEN 11 I I PrrnumeraHomprls: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt I I och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
Morgonbrisg expedition s II SIGNE SVENSSON, Aiim.
Tel. 2 4 3 6 J I L ' HDHAGEHm Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
STRöM-oLsso~m Annonser 8 sista sidorna .ris 15 öre or mm.
Redaktion: J ' L1A .. II l I Max Liebermann.
1.91 6 1) SPINNERSKOR.
Hopplöshet e l k r hbpp?
Frågan, huru ' få ett slut på lwiget, soni stiger ur miljoner och åter miljo- ner mäimniskohjärtan, besvaras med er1 hotfull och bister tillslutenhet från mi- litärdiktaturer och regeringar.
Genom den förf ärliga hopplöshet, som bemäk- tigat sig de flesta inom befolkningarna, besvarade frågan endast med suckar och f örtvivlade genfragor.
Vi må vara aldrig så inedvetna oi ?l deiina isande hopplöshet, aven om vi nara nog iiro beredda p % Europabi Ragnarök, så finiias dock de som hålla sig uppe.
Somliga förbinda sitt hopp om hi- gets slut endast med den förfarliga troll, att den ena av de krigförande makterna slrall förgöra den andra ellw om blidas ruinering och utmattning.
Mes andra vaga deck almu hoppas: p3 ' opinioneiis iiif lytande.
Opinionen mot att krig skulle vara någonting annat $11 en f örnedring för mänskligheten.
Denim mening finns i vida folklager i alla lander, detta veta vi.
I de neu- trala 15nderila a-rbetas p &amp; deilila opi- nion.
Man.ochm.ari emellanvarje gårig vi ej böja oss för krigets ande.
Genoni f ollrmöteii och konferenser.
Oaktat censur och förföljelse kpq.1-
t MORGONBRIS 2 Kvinnorna ma dock uttryck därom till oss även f rån cle krigförande.
Först ' Uttalande av engelska socialist is ka kvinnor.
av M a r i o i i P h i l l i p s.
(Ur The Labour Woman.)
teriias mimritet, soin nu vid sista m- (Ur The Labour Womail.)
Arbetarekvinnornas f örbuiid, soii1 kandet att bevilja lrrigsbudgeten vuxit räknar niedlenmar, representerancl-2 Tusentals, ja huizdratusentals kvin- sig starkare.
Denna minoritet, till vil- nor ar13 cta nu i ammuiiitioilsf a b r i k ~ n a.
vitt skil.da åsilzter iiloin arbeta1:erörci- ken vårt hopp står, och villren strider, De sysselsattas antingcn med arbet2 sen, ska.11 i februari hålla sin grliga icke blott mot det militaristiska sam- soni förut utförts endast av inaii eller lronf erens, vilken f örlidet %r uppskötx.
Förbiindet har sökt finna en gemen- hället, utan oclrså mot socialdemokra- ined sådalit som alltid tillhört lcviiinor Men de senares antal har ökats oerhört sam linje för aktion och strangt hål1i.t tisk byrskrsti och pliktförgätenhet på grund av dct vaxande behovet.
Och sig till deilila.
I sexton bekymmersam- mot de ideal socialismen omfattar.
b eiiainuingeil.
amn~unition iimef att ar j t i ma månader har f örbundet gjort allt Vi påniiinia.
iiveii om de arbetare- nu allt som behövs för hä.rens och flot- för att nppratthZlla arbetets banér ocil stanmior som höjas i England för för- tans utrustning, ej endast vapen och att vidmakthålla och f örba.ttra arbetar nuft och varom ett uttalande från cle ammunition, utan aven föda och Irlader, ilas levnadsvillkor, och i deiina verk- samhet har rått full enighet.
råmaterial och transport.
engelska socialistiska kvinnorna åter- I rekryteringsfrågaii råder olika me- Det betyder en hel del för arbetare- f iiines i detta: muniiner.
Och storartad kvinn.an, ty hon kommer därigenom i ningar, men förbundet har klart fram- &amp; r de tyska kvii&amp;oriias protest, gtergi- alla dessa fall att lyda under " ammu- lagt sina åsikter i det manifest som ven i deras engelska systrars tidning.
nitioiislagen " och det gör henne be- kuiigjardes i olrtobernuniret och soni Vi neutrala, hava vi icke en oerhört roende av alla tvångsparagraferna i har upprepas: ' ' Såvida det gäller någon nationell denna lag med dess invecklade före- stor uppgift?
Vi kunna även i vår mån skrifter mot strejker och svårigh.et att f ara måste denna frandaggas f ör folket stödja denna beundransvärda och trots erhålla betyg.
fullt och.
klart, utan inskränkningar.
allt hoppfulla kamp inom de krigf ör an- Men i de fall, dar de intaga inanneiis Om nationen måste vä.dja till mannei~ de läiiclerïia.
V i ni å s t e v i d a r c. plats, tillkomina ännu viktigare saker.
f ör att f örsvara den iiationella integri- v a r a p 5 v a k t i n o t v å r a e g n n I alla aminunltionsfabriker iiro de teten, bör denna vädjan icke grundas gamla avtalen om arbetstid och avlö- på någon hysterisk krigsidealism under aktivister.
ning praktiskt taget borttagna.
I de påståendet att krig är ärorikt, utan, Anna Lindhagen.
fabriker som f örklarats " kontrollera- snarare under erkännande av dess fa- de " av ammiinitionskammaren sko1.a) sor, dess barbari och Ödeläggelse.
enligt en paragraf i lagen, de gamla.
I varje handling arbetarepartiet ut- avtalen galla igen inom e.tt år efter kri- för för att främja rekryteringen anse gets slut, men för alla dem som ej äro vi att det är i denna anda de böra kontrollerade kommer de gamla avta- verka.
lens upprätthållande att bero helt och Vidare ä r det vår åsikt att intet kan (Ur The Labour Woman.)
hållet på de organiserade arbetarnas vara skamligare an att tvinga m.an att Arbeta.re.11 liar visat sig villig att egen styrka.
strida mot deras vilja.
Vi a ~ bestämt o offra en hel del för nationen i dessa be- Alla ammunitionsrådets beslut delgi- em.ot tvångsutskrivning.
Detta krig kymmersamma tider.
Nu begär man vas a.v en ordförande och ' denne har har visat oss huru avskyvärt det är i också, att han skall offra en stor an- fyra rådgivare (vilkas råd han dock Europa.
part av sina barns uppfostran.
Spar- ej har skyldighet att rätta sig efter).
Vi måste även protestera mot de föi- samhet med kommunernas medel har Två av dessa valjas av arbetarna och sök som gjorts att åberopa kvinnornas starkt påyrkats.
I London har en sum- två av fabrikens biträden.
Tack vare h jalplöshet f ör att framtvinga värv- ma av 360,000 pund indragits å ansla- kvinnoorganisationernas - be.möd.anden ning.
E n kvinna som e j s jalv kan bara gen för uppfostran, men äro val kostna- maste en av dessa rådgivare vara e n vapen har föga känsla för sitt köns derna f ör bariims f ostran och vård bort- kvinna i alla de fabriker dar .kvinnliga ara om hon kallar en man, som icke vill slösade penningar?
Barnen komma att arbetare användas.
strida, f ör feg. "
lida av mindre renlighet i skolorna, För närvarande ar det av största vikt Sedan d e t t a manifest till- färre lärare, större klasser, otillräcklig att kvinnorna äro strangt organiserade k o m.
m i t h a r f ö r b u n d e t t v 2 läkarinspektio~~ o. s. v. Man kan ej för a t t kunna göra sina villkor hörda g å n g e r protesterat mot varja sig för tanken att indragningen och förbättra dem.
Lönerna stalla sig t v å n g s i n s k r i v n i n g eln och det av lärarkrafterna för krigstjaiistg &amp; mycket olika, likaså arbetstidema.
1: står f ortf amiide på denna s t h d p u n k t.
ring medför, ett f örsvagande av natio- somliga fabriker arbeta tre skift 8 tiin- Det a.r kanske i fredsfrågan menin- nell.
Londons dåliga exempel f öl jes mar var, i andra finns det kvinnor som gama iiro mest delade, men vi.aro aver- snabbt av andra komnitmer.
langa tider a-rbeta 12 i 14 timmar.
tygade att enighet kommer a t t uppnås Under tiden har vår allierade Överanstr %ngiiing, dåliga bostäder, om konferensen håller sig till breda, Frankrike visat det förutseendet att otillracklig f öda, ofta ' ohalsosamma ar- allmänna linjer.
V i b e g ä r a e j öka sin budget f ör uppf ostringsäilda- betslokaler och alla följderna av låga f r e d t i l l v a r j e p r i s, m e n mål för det kommande året och åter- löner komma att undergräva våra v i u p p r e p a s t ä n d i g t a t t kallar tid efter anilaii sina lärare fr %n kvinnliga arbetare, om det f %r p %gå v i a v s k y k r i g o c h l ä n g t a.
fronterna.
som nu.
o e r h ö r t a t t f å s l u t p å det.
Arbetarnas barn under krig. '
- - - just i medvetandet om alla de dar orakneliga, som inte h a en sang a t t krypa i eller t a k Nar du var barn och nagon kväll inte över huvudet för: natten.
Lag du inte rent kunde somna a v en eller annan anledning, av och frossade, p % ditt barnsliga satt, in- kan du inte erinra dig, a t t du då fick till f ö r jämförelsen, under det din kropp elas- livs något i den har vägen: Tank pk dem, tiskt smög sig efter kuddarnas och bol- som inte ha en sang a t t krypa i eller t a k sterns böjliga linje, s &amp; a t t du till slut lik- som blev e t t med hemfriden och lugnet dar- över huvudet - så somnar du nog!
inne 9 Och di1 somnade verkligen.
Du kan i n n u minnas med vilket valbe-!
Tank pB dem, som inte ha en sang a t t Fng du sträckte ut dig i din mjuks.
bädd, kryps i - s5 somnar du nog!
Sömn; I l Tank på dem, som f å hungra och svälta - så smakar maten dig sk mycket bättre!
J a, det a r sådant, .som kallas för sund egoism, naturlig ijälviskhet.
.Xtt barns sömn k i a n d r q ingen.
Ett barn borde h a privilegium på a t t sova.
Barn- domen borde vara den ablsoluta vilans tid, då varje blivande individ toge u t sin sorg- löshets glada ratt.
Men det finnes de, som alltid förbliva barn i den piinkten; vars hela liv egentligen inte
MORGONBRIS - Röstrattsreformen 3 Preussen.
Högern hoppas att hela saken skall rinna ut i sanden.
Den preussiska lantdagens öppnande moteaga denna gang med större intresse än vanligt, p &amp; den grund att för detta tillfälle bebådats att trontalet skulle Komma att ge närmare besked om huru regeringen ämnade infria det för sju år sedan givna 1öEtet om en valreform.
I trontalet den 20 oktober 1908 gjorde nämligen kejsar Wilhelm följande utta- lande härom:)) Det är min vi1 ja, att författningens föreskrifter angliende valrätten till de- puteradekammaren rna erh8lla en orga- nisk oribildning, motsvarande den eko.
nomiska utvecklingen,.
bildningens sti- gande utbredning, den ökade politiska mognaden och den stärkta ansvarighets- känslan gent emot staten.
Häri ser jag en av det narvarandes viktigaste upp- gifter.
s Dessa ord verka ju icke som en tom fras, utan som uttrycket för ett allvar- ligt uppakt.
När det emellertid skulle komma till uppfyllelsen av det givna löftetl, befanns det att fran regeringens sida beslutsamhetens friska hy övergåit .till eftertankens kranka blekhet.
Det förslag, Eom regeringen framställde, var en skenreform, som icke kunde vinna ndgra anhängare bland framstegsvan- nerna, p &amp; samma gkng som det domi- nerande &gt;bra som det är)) - partiet icke ville veta av minsta rubbning i det be- stiende systemet, hörnstenen för dess makt och inflytande.
Och detta trots att den konservative Bismarck, deras politiska orakel, nara ett femtiotal Ar tidigare kallat detta valsystem för det eländigaste i världen.
Det ar överflö- digt ingå p &amp; nhgon detaljredogörelse.
Systemet,.
som uteslutande ar byggt på förmögenheten som det enda .avgörande momentet, verkar i tillampningen s &amp; att i ena fallet en person med exempel- vis 5.0,000 kronors inkomst om aret pla- ceras i den allt inflytande berövade proletärklassen - SH har i Berlin hänt med rikskanslern - medao i ett annat fall en percon med tiondelen av samma inkomst hör till fatalet privilegierade, som avgöra valet.
Städerna, dar kapi- talet koncentrerar sig, ha ej tiondelen av den rösträtt., som tillkommer lands- bygdens gods-ägare.
Siiledes, lika ab- surd som principen är, lika orimlig a r aven tillampningen - e &amp; framt man vill 1Ata logiken galla.
Men den praktiska konsekvensen har blivit, att godsägarna p &amp; landet och i viss mQn även de stora industrimagnaterna blivit lagstiftningene herrar, och mot detta faktum komma alla logikens och förnuftets invandnin.
gar till korta. '
- - p - p - - p &amp; r annat en lång sömn a v ärvda privilegier.
Det ä r till dessa man slrulle ha lust a t t rikta några ord.
Tank på dem, som inte h a en s5ng a t t krypa i, som ö d .e t gjort hemlösa, sa.mma ode, som välvt taket så tryggt över ditt eget huvud och - vakna äntligen upp!
Det ä r inte tid ' till a t t soval Men detta är en gammal historia, vid gen ' inskränkt sig till endast desea all- vilken vi ej skola uppehalla oss.
.
Det mänt hHllna, till ingenting i detalj för- viktiga ar, att det givna reformlöftet, bindande utfästelser.
SA skriver Berliner Tagebliltt, att löf- som genom de grilndsatser, vilka det uttalade sAeom den riktiga grundvalen tet &amp; r 1908 var klarare och noggrannare €ör en ny ordning, aldrig blev infriat, avfattat.
Tidningen vill garna hoppas, ja, att ej ens nQgot halvvägs allvarligt att regeringen omedelbart efter kriget Wrsök gjordes för att bringa det till ~ka11 gripa ~ i g an med en romgestalt- uppfyllelse.
Man kan därför förstå, att ning av grundvalarna för folkets repre- varje ny regeringsutfästelee i samma eentationr, men efter de gjorda erfaren- riktning fr %n reformvännerna givet maste heterna kan man ej förtänka den, som mottagas ' med misstrons skärpta blick.
därvid framför allt räknar på folket Endast en noggrann precisering i fraga självt, om vilket det ockeá heter i tron- 3m vilka missförhlillanden som skulle talet.
att)) ur krigets oerhörda upplevelse upphävas - klassvalsystemet: och klas- framvaxer ett nytt elakte,.
Tidningen anmärker ocksa, att denna sernas indelning efter den taxerade in.
kemsten, den orimliga och orattvisa val- trontalets 2 mera retoriska an program- kretsindelningen, det indirekta valsättet bildande förklaring » av kammaren mot- x h den öppna omröstningen, detta sista; togs närmast med likgiltighet.
Tageblatt tillhör vieserligen den radi- i och för sig en öppen dörr till ekan- dalöst valtryck - och vi1 ka praktiskt kala flygeln inom vänsterlagret, och pit formulerade grunder, som skulle bilda annat h&amp;ll inom detsamma, sasom exem- den nya ordningen, kunde härvidlag pelvis Vossische Zeitung, mottar man budskapet mera fortroendefullt.
Inom göra till fyllest.
Hur har nu trontalet motsvarat dessa högerpreseen uttalar man emellertid sin Eörvantningar?
tillfredsställelse över att reformlöf tet är Svaret måste bli, att det är en besvi- eH allmänt hallet och att regeringen kelse.
.
Icke som om i den passus av undglitt att låta binda sig vid detaljer trontalet, som berör saken, skulle sak- - en anmärkning &amp; om tillräckligt tyd- nas vackra ord.
Där utlovas en nyda- ligt visar, att man p &amp; detta håll hoppas, ning av hela det offentliga livet,, som a.tt det skall g$ med löftets infriande hädanefter skall grunda sig på den öm- p &amp; Eamma eätt som förra gangen.
Och sesidiga förstaelse mellan styrande och Tageszeitung uttalar tämligen oförblom- 3tyrda, vilken tagit sig ett s &amp; storartat merat, att den finner denna passus i uttryck under krigets hårda prövningar.
trontalet fikhastad; den kunde garna SA heter det, efter ett entusiastiskt er.
fatt ansta till ett senare tillfälle.
kannande Qt folkets offervillighet och Huru saken kommer att utfalla kan beslutsamhet, p &amp; följande satt: ju endast framtiden viea.
den anda av ömsesidig först&amp;else Man kan dock ej undgå att finna ett och förtroende, som framträtt under kri- betiinkligt symptom däri, att högerns get, kommer att fortleva även under freden i folkets gemensamma arbete för tendenser i den inre politiken, Bom un- staten.
Den kommer att genomtränga der krigets och borgfredens första tid vara offentliga institutioner och finna fingo lov att hålla sig försiktigt tillbaka, ett levande uttryck i vår förvaltning, i under de senaste månaderna &amp; ter börjat lagstiftningen och i $vestaltandet av träda fram allt.
mera ohöljt och obe- grundvalarna för f01 kets vepresentation härskat.
i de lagstiftande församZingarna.
r En regering kan knappt uttrycka eig Den ande, som talar ur trontalet8 för- mer förtroendeväckande om den anda, klaring, rna vara all ära värd; den är i vilken den vill gripa sig an ett utlo- densamma, At vilken rikskanslern gav vat reformarbete.
Och dock mötes för ett vältaligt uttryck vid sitt första möte klaringen av tvivel och misstro.
Var- med riksdagen efter krigsutbrottet, un- för.?
8varet ligger i den utgang, som der fjolarete första kritiska m h a d e r.
följt p &amp; de föregaende, ocksa SH bin- DA teg högerpressen; överallt hördes dande löftena om en ny kurs, dar upp- idel instämmanden och ingen kritik.
Nu fyllelsen viaade, att den som gav löftet vHgar kritiken sig fram, antingen s &amp; att och den som mottog det menade allde- den 1Hter skina igenom att det hela les kild da ting.
Det ar då ej underligt, kommer att stanna vid de vackra orden, om samma misstanke stiger fram ilven eller rent av förklarar, att de hellre nu, s &amp; mycket mer som man vet att det borde varit osagda .. Och denna kiitik ar invändningar fr %n &gt;det lilla, men kommer fr&amp;n det h&amp;ll, som hittillci haft mäktiga partiet&gt;, som gjort att regerin- makten i händerna. '
' - p-P Du har kanske vaknat på 1atsid.an med den traditionella slöheten i blodet, men lik- giltigheten för andras lott har du dock inte f å t t i arv.
Du känner dig tvärtom gripen a v varje mäktig rörelse, varje ädel impuls; det finns en underström a v allt i ditt eget vasen, och ändå sitter du fast, ohjälpligt.
- Slöheten har djupa rötter, jordmånen ar god.
Föresatserna dö innan de hunnit vaxa till handling, impulserna slockna.
Eller ock- s % förtära de sig själva.
Det ä r mycket, .som går förlorat i ung- domen.
Ungdomselden a r e t t bal med allt slags (Forts. å sid.
10.)
MORGONBRIS -.
...
I Lysekil däremot var lokalen full- satt och så fick jag nöjet vara med om li ' lickoriia hasta ut till frihet och: tt klubbinöte ' med samkvam efteråt .. (Forts.) I västra Sverge ha kvinnorna ett frisk luft, liimnande kontoret öde och Genvägar äro senvagar - åtminstont: nog så ' hårt arbete, men viistkustkvin- tomt bakom sig, och pratet och glam- om man skall med tåg -, det fick jag norna äro kacka och uthålliga, och om met giva genljud i förstugan.
- Kvar besannat nar jag från Sölvesborg SM- v %Ta kvinnoklubbar dar ' ännu ej taga ar endast Lisa, städerskan.
.
Atmosf 5- resa till Smål.
Ljungby.
Raka vageii rtormsteg framåt, så går det i alla fall ren ligger tung och kvalmig, och yran- var otanlcbar - det gick för sakta --, Eramåt.
iie dansar dammet kring Lisa, men hon men genom att taga en omväg ner till I Göteborg har kviiinoklubben hter marker intet därutav.
- Hon ar trött Skåne gick det att komma fram .i tid.
ryckt upp till ett säkert faste efter n %- - %h, s % trött!
Trasan på borsten ar Ack, huru gärna man ville stå k. jarn- go11 tids funderingar på saken.
Det nastan torr, men att blöta den - nej, vagsstyrelsen till tjänst med att om- 3ffeiitliga mötet hade nog kunnat vara det tar tid och hon orkar inte - vill arbeta tidtabellen!
Sällan ar man bättre besökt.
Efter mötet hade ett bara taga bort det värsta mitt på go !- nöjd ' med tågtiderna.
T. ex. nar man samkvam anordnats i Vita bandets nya vet, för under möblerna ser nog ingen, fårstiga upp kl. 5 på morgonen och s a i stor stil anlagda restaurant.
Om jag och vad gör det henne om dammet lag- sitta och vänta i timmar vid tågomby- har alldeles inom parentes skulle få ut- ger sig p &amp; lungorna?
- Skulle det frata ten, för att äntligen framemot kval- tala en önskan, så vore det en lyckön- sönder dem och göra ett slut på hen- len komma fram till bestammelseorteiz skan till Göteborg och Vita Bandet för nes svaga käril?
- Damm och smuts - då ar man p % det klara med att man det praktiska nykterhetsarbete de ge- hade ju alltid varit villkoret för hennes precis vet, huru tågen i c k e böra gå!
nom en dylik restaurant kunna utföra.
existens.
Hon ar hart nara att för- På tal om tågresor: Ett litet av- Det säger sig självt vad det betyder, banna livets intighet,.
Av henne har brott i enformigheten bildar alltid särskilt f ör ungdomen, .att ha tillgång man fordrat allt, och tåligt har hon fo- pressbyrans representant, som vid.
sill till en smakfull och förstklassig nykter- gat och böjt sig under s,orger, för stora ankomst, p i lan @ h811 höres ropa sitt hetsrestaurant.
att med ord beskrivas.
Hon har gi- eviga: Så gick min färd till Lidköping, dar vit intill den sista droppen av sin livs-.
- Tid.
.
.
ning.
.
.
arrr - böckerrrr vi ha en käck och duktig klubb av sa sav och i gengäld ar det intet, soni bli- o?
skaiiittidningar.
.
.
gott som idel u n g a kvinnor.
Ett of- vit henne beskärt av världens goda.
- Och s &amp; försöker jag få något med.
fentligt möte, ratt bra besökt, var här ögat, sjalens spegel, har blivit skumt, - Har ni Social-Demokraten?
ordnat.
Klubben ar nog till medlems- blicken irrar sökande an hit och an dit.
- Nej.
antalet bland våra största; men har - Hur vax det?
- Hade allt givits - Inte?
också ett stort arbetsfält bland de in- blott f ör ingenting?
- A, nej, hon hade - Nej, den ar nyss såld.
ju sin pojke och det var ju för honom, dustriarbctande kvinnorila.
- Alltid får jag samma svar.
Huru På hemviigen skulle jag så besöka som hon slitit och strävat under dessa mBnga exemplar har iii egentligen a7 Norrköping och Linköping, men det långa åla.
Kring honom hade hennes Social-Demokraten?
höll på att bli snöhinder, och först ett ljusa drömmar spunnits samman till en - Ett!
par timmar försenad anlände jag till glansande gloria, av vars ljus hennes Ja, är det underligt då, att den nä- Norrköping.
Har hade kvinnoklubben trista tillvaro fått någon färg och must.
stan aldrig finnes att köpa, utan det arrangerat en trevlig fest och, om man Aren hade jämkat sig samman och py- enda exemplaret alltid " nyss " är sålt.
aven här kunnat önska att publiken va- sen hennes var nu stor och kraftig och.
Det ar en erfarenhet som nog fler an rit större, hade festen nog sitt varde redo att hjälpa mor.
En ratt så god jag ha gjort att det endast ar händel- för klubben.
plats hade han fått i ett av statens sevis man kan uppbringa en arbetare- I Linköping hade klubben nu en verk.
tidning på tåget.
Men det kan troli- trevlig lokal vid en trevlig gata.
Al- Åh - åh!
Hennes gosse, var han inte gen ej pgpekas för ofta.
Skulle det drig har jag talat under så stor polis- tagen ifrån henne?
- Tyst, det ar bara vara en utopi att förutsatta att Press- bevakning som i Linköping, det var 4 narri.
- byrån h n d e tillhandahålla pojkarna stycken ordningens upprätthållarn.
Tankarna trassla sig samman i ett med Btminstone 2 exemplar var av Förra gången jag var dar var det 2 - kaos.
Sakta glider tår efter tår utför Soc.-Dem.
?
Stocl~holms-Tidningen, Sv.
ilasta gång blir det val 6. gummans f årade kinder.
Mitt sista möte var i Aby.
Dar fin * Dagbl., Sydsvenska Dagbl.
m. fl.
ar det däremot aldrig någon brist på.
nes en liten ihärdig klubb, som skulle Lisa har skyndat så mycket hon för- Nå, mötet i Ljungby var ordnat i en ryckas upp.
Det gick inte precis så.
mått hem till sitt.
Då hon hunnit upp stor och stilig godtemplarsal och val- Ett ihärdigt snöande försatte alla vii- i första trappan hör hon ett hest, ihA- besökt.
Påtsinkt var att bilda en klubb, g,ar i ett allt aniiat an trafikabelt skick ligt skrik.
' Hennes tunna kropp na- men de.intressesade behövde längre be- och vårt möte blev således helt fataligt stan faller samman, men då lyckas tänketid.
Med f örsakran att rapport besökt.
Mitt under föredraget slock- hon få ett tag i ledstången och sedai.
om bildandet skulle komma efter mig, nade t. o. m. det elektriska ljuset och kravla sig vidare upp för nästa trappa.
reste jag till Norrahammar, dar kvin- vi fingo gripa till ett par prosaiska Ur de p % glant stående dörrarna sticka iioklubben sköter om agitationen.
stearinljus, s % det gick som det kunde huvuden ut, och frågande, medlidsam.
Kvinnorna h.ade har mött upp så tal- med ljusbringandet i Aby.
I mer a11 rikt man kan begära, helt enkelt som en fots djup snö knogade sedan kam- säkert vaknande eftertänksamhet, .som det skall vara ' vid ett kvinnomöte.
Man rat Elin Nyman och jag den mer k gör sinnet öppet för nya tankeriktnin- far ett varaktigt minne av ett besök Yz-timmes långa vägen till stationeil gar.
Händelserna ute i världen och i har i Norraha-mmar, så gott som vid för att stuva in mig p % Stockholms- vårt eget land mana självmant fram foten av Smål.
Taberg.
Naturen, stor- tåget och a.1l.t gick sedan lyckligt och tanken på en omdaning av samhällsför- hållandena.
Det %r större förståelse an slagen och vacker, får en att totalt väl hemåt.
glömma att man ar i det ' ' karga " Sma- Om resultatet av resan skall jag intc någonsin i dessa tider - för socialis- land, men lockar en nastan att längta döma.
En uppryckning inom klubben men.
Till sist åter ett tack för all vänlig- p % ett håll, några nya medlemmar på dit igen.
Jag hade så därefter att besöka våra ett annat.
Det ar de synliga resulta- het och gott kamratskap som bevisats klubbar vid västkusten, och Uddevalla ten.
Men maii kan ju knappast i denna mig och.
ett tack för allt gott samarbete blev första plats.
Kvinnoklubbeu tid vänta rusning till organisationer, j noch för allt uppoffrande arbete ute i hade har anordnat ett möte, som dock, synnerhet ej i trakter, som genom ar.
bygderna för vart gemensamma stora Eder troligen på grund av mindre liimplig betslöshet äro lamslagna, men man mål.
A g d a östlund.
skönjer på många hall en sakta, men tid, ej blev så val besökt.
långfärd.
Mors enda -, - v -, -
MORGONBRIS.
äldre, av damer i frasande siden och pösande pelsverk och arbetare.
hustrur i rutiga schalar och brokiga förkläden.
Bredvdid herrn- i liv rock och hög hatt står gatans frie man, skäggig och oborstad sedan långliga tider tillbaka.
Det gemen- samma intresset binder ett samför- stånd dem emellan, och man glöm- mer ståiid och later.
De luta huvu- dena intill varandra och orden l i k som kastas ur mun och i mun.
-- - Har alltid varit en präktig pojke.
- Förra gret började han exercisen, men klen som han var, tålde han inte vid ett och annat, och sedan, när kriget bröt ut, greps han av en panisk förskrackelse för allt- sammans - s &amp; började han att grubbla och.
fantisera.
Denna stän- diga, gnagande ängslan, att han kan- " Var ligga våra fader? "
- ske själv inom den närmaste tiden Allegorisk teckning av Louis Raemnckers.
skulle få se denna lek i ett slag för- (Illustration i .Om belgierna nu,) vandlad till en grym verklighet, tog på honom och nu ar för ' honom blott ett enda kvar - hospitalet.
- - nia blickar följa den bräckliga gestal- Barnens sto j och de äldres viskningar ten.
Äntligen får Lisa upp dörren till tystna, då i detsamma den stora ran- sin lägenhet, Därinne ar halvm6rkt.
kiga porten slås upp och ut ur densam- Stolarna ligga omkull härs och tvärs.
ma komma två poliser.
Emellan sig I den stora sängen vid ena väggen lig- föra de Lisas Erik.
Han kryper ihop ger en inan.
Ansiktet ar vitt och och i hans ansikte avspeglar sig den lysef hemskt fram ur dunklet.
Rads- rädsla han hyser för männen nied de lan håller Lisa tillbaka och hon förm %r blanka knapparna och de hårda nävar- inte närma sig sängen.
Med ett nu ka- na.
Efter stapplar Lisa med blicken star han sig ur densamma, slår hander- riktad mot gatstenarna och nervös t na för ansiktet och aterigen höres det plockande p i näsduken.
De stuvas in dar skärande skriet: i bilen, denna susar iväg under det ait - Är du där, din djävul?
- Mor, ser # de omlrriilgståeilde skingra på sig och du han skjuter mig?
Ser du det röda g % var och en till sitt.
vattnet flyter?
- Mor - de$ ordet vacker Lisa till be- Stackars fattiga Lisa, nu finner hon sinning.
Det ar ju hennes pojke, hen- mattet rågat.
Sin son, av.
Vilken hon nes Erik.
Hon går fram till honom och väntat så mycket, ser hon räknas i11 stryker hans panna, som är vgt av den bland mängden av de varelser, som f ramsipprande kallsvetten.
Hennes drabbats av ett öde, hårdare och obe- stora valkiga hand för med sig den fri- vekligare än månget a m a t - vansiii- ska kylan ute och giver den sjukes het- ilet.
- - -- Kaorleii därborta bland dea- sade blod svalka.
Hans spända musk- sa rå8mande och stönande kroppar -] .er slappna, och ansiktet får ett slött han med det toviga håret och det lån- uttryck.
ga ovårdade skägget - kan inte vara --- Erik.
- Nej, hon vill gå bort därifrån Ambulansen susar fram genom gator- och glömma att hail någonsin existerat.
na.
S0.m en orkan far den fram och rör - - - upp allt som kommer i dess vag.
Men Lisa kan inte glömma, och s &amp; Människorna undra och f u n d e r a ofta hon möjligtvis .har n&amp;gon ' stund varthän det bär, och for att få klarhet övcr, lmoga,r han åstad till sjukhuset, i saken löpa de i väg efter och fasta alltid med ett litet grand av hopp sig inte vid om de springa omkull var- på m ö jliglieten av någon bättring, men andra.
Huvudsaken ar att komma alltjiht möter henne anblicken sav ' det fram si % fort sig göra låter - att f9 slappa draget kring den sjukes mun höra det mesta möjliga, och därmed för och hans glaiislösa blick.
Han ar och ett ögonblick kunna stilla sin sensa- förblir borta i ett själsligt nirvana.
tionshunger.
Kaj.
Den hiimer inte väl stanna, förrän ' den omringas av en talrik skara nyfik- na - en brokig samling av barn och hittad bok.
Ordnade av Ove Ekelund.
Alla rummen ' ar ljusa och glada i detta stora, förfärliga hus.
Nästan hanfulit ljusa och livslustiga.
.
.
Möblerna lyser så vita och oskulds- fulla, tapeterna är hållna i soliga, h g - nande färgtoner, och på väggarna hän- ger tavlor i smala, träfärgade ramar, små akvareller och etsningar med enkla, lättbegripliga motiv: blommor och barn, blommor och vatten och sol.
Men vad hjalper det mig, och vad hjalper det oss alla, som här plågas och plågar?
Vi vet ju ändå så alltför val vad detta ar f ö r ett hus, och vad vi själva ar!
Utanför den nedre, halva delen av mitt fönster sitter det ett galler, men det ar så glest och så vackert, att jag småningom helt och hållet slutat upp att harmas över det.
Ett vanligt fan- gelsegaller ar det heller inte: det ly- ser som guld oeh har små sirligt svang- da massingstungor mellan spjälorna.
Nedanför breder sig en liten grön datt, skuren mitt igenom av en oskyff- lad; korsformad grusgång .. Till höger och till vänster i bakgrunden stänges utsikten av en tät mur vita, högstam- miga björkar, men rakt fram är en öpp- ning huggen, och genom den ser jag långt, långt bort: över blanka, djupa vatten, hän.
mot blåa, lugna stelnade skogs %sar.
Och allra längst uppe vid horisonten anar - jag, som i ständig sol- rök, en hopkrupen klunga små brokiga leksakshus - stationen och andra byggnader, som på nggot vis hör till- sammans med den.
'.
Men.
själva staden ligger rakt bak- o.ni huset, och man kan inte se den från mitt fönster, eller från nag.ot, annat av de många, som vetter ' åt .samma håll.
, En bred, pilkaritad landsväg leder, s slingrande i många bukter, dit, men det ar en sanddjup, tröttsam vag, o,ch en lång: nära, fem kilometer, tror jag.
Vad det ar härligt ändå, detta stora, fönster!
- Det gör ingenting alls, att det är försett med galler!
Långa, långa stunder av dagen står jag i alla fall orörligt stilla bakom det (Forts. å sid.
11.)
I Största lager av Nyheter i fina och välgjorda Blad Fullständig fr. o. m.
Huvudbonader, i alla storlekar för BARNKLADER Gossar o. Flickor.
I B RR E I K P I ER H I G underkläder o. Skodon.
Prima, reella varor.
Billiga, bestämda priser.
mm PAUL U. BERGSTROMS B 74 74
e MORQ ' ONBRIS 6 -.
Från remissdebatten.
Ja, visst blev det lite uppgörelse p &amp; lenna rikeens Arliga domedag, men inte) lev det vad säkert manga väntat eller ioppats.
Nog.
sades det från vä.nster- i1111 ärligt och hörbart ifrån både i fraga) m det svenska folkets absoluta fordran ?a en regeripgapolitik, som på skölden) ar den ärliga neutralitetsvil jans sym- loler, och nog sades det också.
ifrån om itt Atskilligt fanns övrigt att önska eller inmarka mot den livsmedelspolitik, som mder det g&amp;ngna.
svåra krisåret förts av ien sittande regeringen.
Och det sades iven ganska hörbart ifran, och - 3 det fr&amp;n bAll, dar orden annars pläga väljas p &amp; försiktighetens guldvig, att gode herrar 3ch svenske män ej ämnade, tillhörde de s &amp; ett minoritetsparti, låta sig mästras eller censureras eller låta sig behandlas som vore de Mott och bart statister i spelet.
S5 kritik kom det nog fram vid denna debatt.
Bland andra yttran- den som fälldes mQ märkas Värner Ry- déns, då ban talade om - vad ju alla vet-s - att det rederibolag.
som i dessa de svindlande fraktprisernas gyllene ti- der hAvat in rent ofattbart stora sum- mor och icke försummat nhgot tillfälle till verklig o t ä v, var det, som hade till chef Sverges nuvarande sjöminister.
H r statsrådet och chefen för sjöförsvarsde- partementet teg - hjältemodigt I Såaom en tidning ironiskt skrev.
Ovriga herrar i ministären vor0 dar- emot alla i försvarslinjen.
I synnerhet finans- och jordbruksministrarna, vilka ju h a d e rätt SH sv&amp;ra anklagelser att pa- E) Jozef Israels: NAR MAN B L I R GAMMAL.
Tyska socialistiska kvinnors protest mot kriget.
Ett uttalande angående deras ställ- gomhl mot agrarerna har av Berlincen kriget, sant till engelsku so- suren behandlats som ett brott mot borg cialistiska kvinnornas verkställande ut- freden och belägges med straff.
Distributionen av ocensurerade annons skott: ning till Vi komma på anmodan av de verk- blad och pamfletter och avhállandet al utan myndigheternas tillst An (kamrater i Berlin för att giva The Party skulle lättare kunna.
istadkommas ni Executive och The Party Council direkta genom du stora organi~ationerna, a n va (upply~ningar om våra känslor, önsknin- fallet var under socialistlagens dagar Det fattas ej utvägar och medel, me1 gar och baner.
Som regeringen med kriget åsyftar det fattas synbarligen vi1 ja.
Framförallt m&amp;ste vi begagna oss al framtida exploation och politiskt för- tryck av omraden och nat.ioner, som för folkets spontana kamp mot prisförhöj närvarande e j äro tyska, kan den natur- ningarna för att leda och organisera ligtvis utsträcka det egna folkets för- Det skulle d % kunna bildas en etar1 tryck och exploateraude under .kriget.
folkrörelse mot de höga.
priserna och fö: Partiets ledare hava visserligen pro- ett slut på kriget.
Om däremot parti testerat mot producenternas och hand-.
ledarna st &amp; overksamma, kommer bitter laadenas oblyga vinster, men da dessa heten att.
utlösas i enskilda upplopp ock protester ej gjort nAgon effekt, ar det excesser, vilka ej leda till något anna, nödvändigt ej endast att upprepa dem an oräkneliga uppoff ringar.
Partiledarni utan aven söka f &amp; fram dem genom an- f &amp; d i bara ansvaret för att de ej gjor, dra metoder.
Framför allt m&amp;ste vi få sin plikt.
Folket väntar, att partie, pressfrihet,.
vilket ar det viktigaste i självt ' ställer sig i spetsen för demon kampen mot ockret med livsförnöden- strationerna.
Erfarenheten visar, att borgfreden u t heter.
Censuren har p &amp; sistone farit fram hhdare an någonsin.
Varje kla- nyttjats endast för att försvaga arbetar sammaste bland vara kvinnliga parti- möten klassen och dess organisationer.
Vi veta, att var ställning kan starkas endast dar- igenom, att vi återga till klasskampen.
Att döma av uthtanden från de stora ekonomiska sammanslutningarna, den icke socialistiska pressens hhllning och rikskanslerns anföranden finns intet tvi- vel om att regeringen och de bakom denna stbende klasserna hysa vidlyftiga planer p % annektering: Belgien, delar av Frankrike och Ryssland, och till och med fria vagar till Egypten och Indien.
I alla dessa planer ar det ej fråga om att försvara viira egna gränser utan om nationell exploation av stora omr&amp;den.
Vi uppmana därför d r a partiledare att med all makt motsatta sig regerin- gens annektionsplaner och att de fram- hålla proletariatets etandigt växande ön- skan om fred.
Om ledarna vilja be- sluta sig att börja en energisk aktion mot de högs livsmedelsprisen och för freden, skola de samla kring sitt baner icke endast socialisterna ' och arbetarna utan ocksa stora massor av den lägre medelklassen, och de skola än en gQng bli vad de v o r o före den 4 augusti 1914: represent.anter för den stora mas- sans intresaen.
Frits Thaulow.
LANDSKAP.
rera.
Det var ocksa sv&amp;rt att värja sig för känslan, att deras &gt;sak.
var sjuk och att försök ' gjordeii att dölja detta med en myckenhet ord och siffror.
Men ingen, som inte ville bli duperad, kunde val bli det.
Sil genomskinligt var det och har Zange earit, att v&amp;r nuvarande regering aldrig gjort vad den kunnat för lattandet av kristidens vedervärdig- heter vad det galler livsmedlen At den fattiga befolkningen i landet.
Jag minns s &amp; väl förra remissen och jämför med nu: precis p &amp; samma satt, i samma ord och .under samma aristokratiska åthävor förklarade då hr Beck-Friis: r Jag för- säkrar, hr talman, mina herrar, jag har tänkt mycket på basta sättet att ordna denna sak, ty jag förstk, att en do1 folk har det svart, men - det har ty- viirr inte lyckats.))
Och nu som då kom sil jam.förelsen med Danmark och Norge: vetemjölet ställde sig i båda dessa länder något högre i pris an i Sverge.
M &amp; vara, men hur ställer sig brödet i jämförelse, det kunde också vara av intresse att veta!
Och varför jämför man alltid endast detta slag av livsmedel med de övriga skandinaviska länderna?
Herr jord bruksministern gjorde även den om föga sakkun~kap vittnande an- märkningen, att det är markvärdigt, då tiderna äro sa sv&amp;ra, att inte det se- kunda vetemjölet har ha£ t större Atghng, bara det prima, och då s å.
.
Nu vet emellertid varje praktiskt sakkunnig husmor, att det ar oekonomiskt i högsta grad att för bakning köpa annat an prima vetemjöl.
Brödet blir tungt, grBtt,.
oaptitligt och i alla avseenden tr&amp;kigt man d &amp; begära eller vänta!
Ingenting, av det sämre mjölet.
Till pannkaka absolut ingenting.
Ty del är en höger- t. ex. gar ju däremot det sämre mjölet regering och ingenting annat, som f. n,.
utmärkt, men inte ens hr jordbruks- sitter vid styret har i landet .. Må vi ministern vill val påstil, att det skulle minnas det och inte hysa nkgra barns- vara mera ekonomiekt att eraatta bröd liga förhoppningar; med pannkaka.
Ett annat exempel, som Det enda vi ha ratt att hoppas - skulle bevisa, att den som bara vill och det ar sannerligen inte lite i dessa bushållal den kan nog, framdrogs av tider!
- är, att denna.
regering skall statsriidet.
Det gällde Eugeniahemmet st &amp; fast i sin beslutsamh,et att icke av [vanföre- och idiotanstalt i Stockholm), fri vilja föra landet ut i krig.
Det ar Bom styrdes av en husmor.
Ökningen ju den störata nåd som kan bevisas oss i omkostnader dar för c:a 200 personer och den största lycka för såväl land hade inte gatt till mer.
an omkring som falk.
Nar därför statsministern gav 2,000 kr.
(vill jag minnas) under Aren sitt statsmannaord på att denna princip 1913-15.
Här ser man, sade hr Beck- nu aom hittills skulle följas, kandes det Friis, att den ' som bara vill.
.
.
lugnande, icke minst som motvikt till Nu ligger det väl dock tydligt, att högerpartiets bakom, aktiv neutralitets- jämförelsen haltar.
Har ha vi en an- politik:, illa dolda själsfrändskap med stalt, som köper allt i parti, per extra aktivismen.
J. S-On.
kontant till låga priser.
Tank oss ett arbetarehem, dar.
man lever precis för Budgetsbetrakielse för Svea rike veckan, får ta en tillfälljg uppskruvning anno 1916. av prieet a n p &amp; den ena varan, än p &amp; För 50 Ar tillbaka stannade den even- den andra med god min och tacka till ska statens årliga budget under 50 mil- eftersom man tar på kredit.
Ena giingen joner kronor.
kanske kan köpa ett lass ved, andra Det gick ytterligare 30 &amp; r, eller till gången i säckvis o. s. v. 1896, innan den översteg 100 miljoner Nej, ingen upplyst svensk, som inte kronor.
Men sedan dess har utvecklin- har intreme av att tro annat, tror, att gen gått med valdsam enabbhet.
Efter icke den svenska regeringen, trots sv&amp;- 12 %r, eller 1908, var den uppe i över 200 miljoner kr.
Den stat, Bom fast- righeter som naturligtvis förelegat, kun- ställdes för 19 14, världskrigets begyn- at, om viljan därtill blott varit bättre, nelse &amp; slöt p % 273 miljoner, men för gjort mera för lindrandet av de oska- 1915 p &amp; 384 miljoner - alltså ett ligt höga livsmedelepriserna.
Och för sprang med ens på över 100 miljoner stavjandet av de oblyga affärernas i kr.
Innevarande år passera vi siffran 400 miljoner, och för nästa ar föreslår livsmedel och annat.
Men nar intresset k. m:t en stat p &amp; över 414 miljoner, för detta slags affärer strilcker sig ända noga taget på 414,254,000 kr.
in ti.11 just regeringsbanken - vad skall ' '
Lit t erat ur.
ANNA LINDHAGEN: Om belgiern1 nu.
Tidens f örlag.
1: 50.
Att läsa denna bok är att göra en liastig men minnesrik vandring genoiii lidandets, sorgens, hatets och föröd.
iiijukelsernas örtagård.
Hur skall de t cj d8 vara i verkligheten!
Man måstf beklaga och beundra detta folk, som prövats s % hårt och som ännu lrommem akt prövas!
Man tanke sig: På några dagar förvandlad från en god medbor- gare till en hemlös flykting, tiggare - ar det ej som en den rysligaste mar- dröm?
Bolren a r ej blott en skildring av en del av de olyckor, som drabbat det lilla follret, den är också en appell.
mot godty clrlig maktpolitik.
Vi citera har bokens vackra, stam- iiingsfulla inledning samt likaså beak- tansvärda avslutning: Det var p % a.ftoneii.
Bruset f r å r Bryssel trängde upp till det öppna f önstret.
Man lcunde daruppifrån se u t över den märkliga s.tadens klenoder: Hôtel de Ville ' s smäckra torn, vilket stod som en luftig fanfar mot himlen, den fasta, arkitektoniskt så val utfor- made massa som a r Palais de Justice och de båda val.kanda tornen, liksom två drabanter framför helgedomen S: t Gudule.
Stadens hjärta, dess stora torg Grand ' Place, var icke försvunnet från jordens yta, utan ännu fanns den hel- gade fyrkant, som på alla sidor ar in- nesluten av arkitektoniska mästerverk.
Ty med 45 miljoner francs h.ar Bryssel köpt sig f r i från a t t Ödeläggas.
Mellan alla dessa.
dyrkade platser leva 700,000 människor i f ångenskap.
Bruset steg upp från den vackra sta- den och dess ton tycktes ljuda som i forna, lyckliga dagar.
Men om man- niskorna fått kasta av sig maskerna hade bruset förvandlats till ett enda skri av ångest, smarta och förödmju-, kelse.
I famntag av järn hölls denna f asansfulla sni.arta tvingad till tystnad.
--- Man frågar: Vem.
skall bestämma 1.
Eli vintermorgon, nar visaren i närmaste klocka.
pekar p % exempelvis en kvart i sju, blir det ett liv utefter ga !an.
L &amp; och nyck- lar gnissla, portar smälla, snabba, lätta fötter springa utefter trottoaren.
Ett och annat klockrent &gt;god morgon l &gt; klingar hurtigt i den grhkalla, disiga luften, som ännu ar genom- vavd av nattmörkret, vilket inte vill lyfta s l snart.
Kanske flämtar ett gult lyktsken mot den redan emutaiga yrsnön, som föll i gAr kväll, och kiinske blöter snös.örjan under de triisiga sulorna?
Minuterna &amp; ro snabba, man €år inte kanna pA dikt, och i vag bär det.
Kanske har man s h t t för länge framför spe- geln ocke8, för att i eista ögonblicket nödgas ruea pb dörren från det doftande kaffet och hembakta brödet.
Varthiin, barn?
Du ser d sömnig ut tlnnu, sA trött, ~ l i i modfalld!
rill fabriken1 - svarar du med en enyftning rösten, och under dina sänkta ogonlock; ändes en snabb glimt av hopp att främlin-; en möjligen skulle vara i s t h d att befria %g frAn detta tvång.
Men framlingen är lika maktlös i detta avseende som du.
Han kan mdast med en deltagande kinala följa din inabba gAng utefter trottoaren, dar du med iörtvivlan över att möjligen komma fem mi- mter för sent och f A plikta tjugofem öre, ?ressar dig till ångest.
Omsider n &amp; du den nörka fabri ksporten, en eriäsig portvakt mum- o m el1 nations f r i h e t?
Svaret a r: Fol, ar d g o t oartigt i sitt skagg till svar pli ditt Stängslet omkring landet i fångenskap.
- .- - Inferno.
I ranliga &gt;god morgon !^ och uppkommen i ket självt.
Makten skrattar.
Denna, som ej för- krbetssalen hör d u sjuslaget förtona med iamma tillfredestallelee som förestandarinnan står något av de djupaste värdena.
caneke passar pH att diinga At dig e.n h e - Men socialisrncn m å s t e förstå.
Den) raelse.
Ack ja., intet ar fullkomligt., allra verkliga socialismen, som bygger p % ninst en liten fabriksflickas gradaskiga öken- rättvisa och strävar efter lyckan för jllvaro, och under nagra triera förmiddags.
de många, den bekämpar allt förtryck.
V i m a s t e.
b e s i n n a v a d s o m, immar jäktar du 8 % med maskin eller nAl, i h a n t.
Vi alla som icke tro att makf lopp om, att en efterlängtad middagstimme a r ratt, vi kunna dock höra samman.
ikall bringa dig nagot oväntat.
Man hoppae vilket politiskt parti v i a11 tillhöra, u alltid, att nkgot oförutsett skall intraffa!
i r du mAhända dhaktig nog att annu tro kristna eller tvivlare.
) A sagoprinsen.
.
. ?.
De otaliga maytyrernas död och de ef- 2. terlevandes jämmer kan icke i vår tid En kyrkklocka slår ett, en fabrikspipa ger f örsonas.
De oskattbara skönhetsvar- fran sig en hemsk, vrålande signa1; och niigra den, som funnos i Belgiens arkitektur iekunder senare slå^ de utora portarna p i och som voro de heligaste föreningsban- --- band mellan gångna tider och vår, kun- na aldrig titerskiinkas mänskligheten.
lom i Verhaerens diktning, hur l5ngr Den frid, framsprungen u r kärleken till ikall det icke dröj a innan den kommer hemmet, som kunnat utvecklas så djupt iter till Belgien!
vid gavel ' för att släppa ut ett par hundra unga flickor ' med bleka kinder och brännande ögon.
Ni komma.
som puppan, vilken läm- nar skalet för ' att flyga mot solen och bli fjaril.
Denna alltför korta middagstimme be- tyder för er en liten evighet av eeneation.
Allt hinna ni med att under den uppleva,.
.
medan munnen ihardigt bearbetar den hlrda och torra smörgåsen.
Kanske faller en glänta solljus över snön .p &amp; gatan, och med detsam- ma äro vi färdiga med skrän och jubel.
Det g l r lika fort att .glömma smärtan som den föda ..
Men viinta bara, snart b l h e r den för- färliga pipan igen, snart maste ni med andan i halsen rusa uppför de hemska trapporna, snart gA Aren, ni bli allt blekare, tröttare, äldre.
.
Sensationerna ha upphört att frot- tera er!
3.
Kvällen kommer, mörk, blhig, olustig.
Tröttheten och ledan ligger som e n oförklar- lig Anpest över sinnet, strupen snöres ihop, kroppen &amp; r tung och vill stelna.
Det kan ocksA handa %tt ryggen v a r h r, att ögonen evida, att hsnderna äro valkiga och trötta!
Med en trött nick glida ni förbi vakten i por- ten, pressa er in i mörkret vid husvaggama, snegla med torra ögon i de ljuebländade skyltfönstren.
Befrielsen har icke kommit som nigon befrielae, ty natten gAr alltför fort, och sA väntar Ater en morgon med anö- slask och flamtande lyktor.
Kanske vantar er samma hopplclshet darhemma.
Ingen som smeker de bleka, flickkinderna, som sh val behövde smekas, ingen som stryker det blonda flickhuvudet eller kysser de trötta ögonen, vilka bränna så förriidiakt imder sina silkee- mjuka ögonhir.
Ingen som drar ned den spensliga, undernärda flickkroppen pA sitt kn &amp; framför en varm vinterbrasa en kulen vin- terkvall för att komma er att glömma dagens vedervardigheter vid en av de gamla goda sagorna.
Nej, intet l Vad sträva ni da för?
För biografnöjet, som dock aven det har ein grans, för det fuktiga rummet i hyreskaaer- nen, för elapet pil fabriken, gehennavandrin- gen morgon, middag, kvall?
Varför kan man inte s1A upp ile mblade fönstren till ert fan- pdse och 19ta er dricka er starka och friska.
av glädje, sol och l jus?
Varför skola ni vara 30 flinka .myrorna, som trampae ned i jorden?
3m det stode i min makt, ville jag öppna portarna till ert Inferno.
.
.
Olof Bruno.
.
Tjänarinnorna mot kommissions kontoren.
Meddelanden från Centralstyrelsen.
Man kan icke bara orattv.isaa och ' missförstånden och f örtalet annat än i kraft av en hemlig glädje; över a t t man tilltager i klokhet och styrka just genom a t t satta sig över orattvi- san.
Kan man skaffa sig ett sådant Förteckning över betalda Morgonbris tillstånd i sitt inre och göra det mer och mer stadigt, beståndande, har man kommer att införas i tidningens mars- och verkligen förvarvaf en skatt a t t leva juninummer o. s. v. varannan manad.
och dö, på.
Vilhelm Ekelund.
~tockholms Tjanarinnef örening har under hösten upptagit frågan om de privata kommissionskontorei1 ich deras sedan flera år tillbaka hiinsynslösa satt att behandla platssökande.
T janarinne- föreningen har i en skrivelse till civil- ministern påkallat deniles ingripande mot de privata arbetsförmedlingskon- toren.
Enligt gällande kungl.
kungö- relse angående kommissionärer för an- skaffande å t " tjänstehjon " och andra av anställning inom eller utom riket av den 28 nov.
1884 finnes icke stadgat Kvinnoorganisationer!
något om avgifter för förmedlandet av Forbliv outlröttZig i din agitation för Insänd namn och adress på ordf. .el- anställning, varför kommissionareron, utan att därför kunna bliva lagförda, Movgonbris.
K o m ihåg att dec davmed ler korr.
sekr. till Morgonbris ' exp.
anse sig hava ratt att taga hur stor av- utför ett gott arbete för våra idéer.
under februari månad!
.
gigt som helst.
Kommissionärerna taga i allmänhet av den platssölcande, nar Civilmi~isteim har lovat beakta f ram- denne inställer sig hos kommissionären, ställningen och låta företaga e11 utred- en s. k. iiiskrivningsavgift, uppgående salien.
ning i till minst 2 kr.
Men för denna avgift erhålles ingen plats, utan, därest plats T janarinnef öreningen, som har p &amp; I en motion föreslår hr Wavrineky kan förmedlas, måste den platssökande sitt program att söka driva fram frå- riksdagen att hos regeringen anhålla om till kommissionären betala en avgift, gan om allm.än, avgiftsfri Irommunal föreläggande - snarast möjligt av förslag som denne s jalv bestämmer.
Denna av- platsförmedling, vill genom Morgoii- till livsmedelslag.
Motionären erinrar om, att han Ar gift ä r i allmänhet stor, beroende p &amp; bris rikta en uppmaning till alla plats- de förmåner platsen betingar.
E11 av- sökande att ej lagga sina pengar p i 1908 i andra kammaren .väckte motion gift uppgliende till 10 &amp; 15 kr.
i förmed- de privata kommissionskontoren, utan i om en näringsmedelslag, som emellertid lingsavgift a r ingalunda ovanlig, of t a stallet begagna sig av den avgiftsfria blev avslagen.
Sedan denna tid ha nya mycket högre.
Den s. k. ii~slcrivnings - platsf örmed1inge.n och därmed bidraga ometändigheter tillkommit, som torde ha avgiften återfår i de flesta fall aldrig till densammas utveckling och bestånd, ändrat uppfattningen om behovet av en den platssökande, iiven om plats icke så att vi i en ej alltför avlägsen fram- livsmedelslag.
Betydelsen av en effektiv näringsme- kan anskaffas av kpnlmissionaren.
Det tid kunna f å avskaffad all privat ar- delslagstiftning är icke blott av hygie- hai givits e.xe.mpe1, att kommissionärer betsförmedling och i dess ställe få en nisk, utan i dessa tider mer an nagon- icke förmedlat några platser, utan haft allmän .kommunal arbetsf örmedling.
Tj anarinnef ör eningen arbetar o cks % sin av ekonomisk natur.
Nu, d &amp; pris- en icke ringa årlig inkomst uteslutande p &amp; att av arbetssökande mottaga s. k. som sitt käraste mlil p % skapandet av stegringen på, nästan alla livsförnöden- inskrivningsavgif t under bedrägliga ett t j a i l a r i n n e h e m i S t o c k - heter åstadkommit utbredd nöd och för löften om plats ' erhållande.
Det hän- h o l m.
Det skall ej vara för gamla stora skaror abetyder svält, huru orätt- der, att kommissionärer uppehålla a r.
tjänarinnor, utan för dem, soin äro mitt färdigt ar det icke att samhället ej be-tssökande längre tid med sannings- u p p e i kampen för tillvaron.
Som vi kraftigt söker skydda mot uppskörtning lösa uppgifter om anskaffande av plats, alla kani~a, ar den största kontingenten genom omsttligt vinningslystna personer, vilket givetvis ä r svårt för arbetssö- t jäiisteflickor eiisainstieilde, och man som avyttra förfalskade varor, varige- kande, som under tiden måste uppe- lcan ju tänka sig - deras svåra stallning, nom vid köp efter vikt för den i basta hålla sig utan n %gon inkomst.
- Såväl om de bli utan plats eller vid plats- fall odugliga, i mycket stor utsträckning polisniyndigheterna som de arbetssö- byte.
De ha ingenstans att t a vägen skadliga delen av varan får betalas sam- kande stå fiillkomligt maktlösa gent- och niåste utan val taga första basta ma pris som för den dugliga.
Det ar emot kommissionärerna, vilka anse sig plats, dar de kanske minst passa.
G.5 upprörande, att en s&amp;dan orättfärdighet ha rätt att .behandla arbetssökande, " brandvakt " eller logera i smyg hos kan tolereras, at t s&amp;dana handlingar ej som de själva tycka vara bast.
Därest en trångbodd kamrat ar hennes lott, äro htkomliga av lagen pS.
grund av lagstiftning.
en ny lag angående kommissionärer f ö l om ej plats kan erhållas med detsamma otidsenlig I detta asammanhang papekar motio- anslraff ande %t " tjä.nstehjoii " och an- ho11 blir utan anställning, T j änarin- nären också den vinst det skulle bereda dra av anstallning .inom den närmaste nehenimet skulle ha till uppgift att den köpande allmänheten om en hel del framtiden icke blir en verklighet, hem- mot en billig avgift kunna.
bereda dem livsmedeleprodukter, exempelvis agg och ställer T j änarinnef öreningen, att ett tillfälle att bo så, att de i lugn och ro bröd, som nu säljas styckvis, såldes ef- tillagg till nu gällande kungl.
kungö- kunde söka en lämplig anställning.
Ett ter vikt.
Därigenom skulle dessutom relse göres, så att kommissionärernas sådant hem kräver givetvis pengar.
kontrollen underlättas.
tillvägagångssätt i iiagon mån kan Föreningen har genom basarer och stävjas.
E t t s %dant tillägg borda fester lyckats samla ihop litet pengaf stipuleras, att en bestamd skälig av- till en fond för hemmets rakning och agitera f ör organisationens nytta och gift (taxa) f ör platsf örhedlingen be - tanker att genom en basar i niars må- betydelse.
Givetvis komma vi senare, stämmes.
Ävenså yrkas på bortta- nad kunna f å så stor förtjänst, att till nar vi komma i gång, att begära kom- gande av den s. k. inskrivningsavgif- hösten den kan våga realisera denna munalt anslag för vår verksamhet, soni ten.
Några nya rättigheter borde icke I dröm.
Man får ju börja så sniQtt, men vi tro inte skall bliva en omöjlighet att f å beviljas.
I intresse har man en gång kommit i gång, ar det erhiilla.
R e m m e t s realiserande blir hoppades T janarinnef öreningen, att nå- en fördel, ej minst ur agitationssyn- frukten av iiagra års troget och ihär- got snart måtte göras för att hindra punkt.
Genom att peka på ett ur or- digt arbete.
Vi hoppas, a t t det skall kommissionärerna a t t p % sätt som hit- ganisationen framkommet praktiskt ar- bliva till nytts f ör t j anarin11orn.a i de- tills skett i många fall ockra på platssö- bete kommer man ocks % lättare i berö- r a s kamp för en bä.tt.re stallning i sam- ring med flickorna och kan personligen hället.
H. CX.
kande.
Kommissionärer!
Hr Wavrins ky motionerar om livsmedelslag.
- '
MORGONBRIS Till våra illustrationer.
Frin kvinnoklubbarnas ar betsfl t.
M a x L i e b e r m a n n, född i Berlin 1547 av judiska föräldrar, iimnade bli filosof, men d5 hans hag för nzQlning tog överhalid, anbragte hans föra,lclrar honom i en för sin goda ii~iclervisniiig berönid ateljé.
1868 k0.m han till Weimar, där hans studier leddes av de båda belgiska m&amp;larna Verlat och Pau- wells.
Liebermanii visade tidigt sin smak f ör ilet vardagsverkliga livet.
Hans realis- tiska läggning drog honom snart till Fran ': .. - rike.
Ar 1893 kom han till Paris.
I själva verket s r Lieberniann den förste, som tillfört den tyska skolan rikligt med ren luft genom a t t öppna alls f önster för de flak- tar, som kommit frgn Frankrike och Hollan (?.
Hallaryd.
Hiillaryds soc.-dem.
kviniioklubbs årsmöte hölls onsdagen deii 12 jan.
191.G under ord- förandesliap av f r u Emmy Joliansson, Ma.
!.- vik.
Av deii styrelseberattelse, soni förelag, FLAJKOR o ~ s ö J HR r / .n5 framgick, a t t klubbens verksamhet under året varit gsriska god.
Mötena ha varit en smula mindre besökta an föreggende ar, vilket nog A.B.
P H A R M A C I A .STOCKHOLM K o n t r o i i a n t: PROFESSOR A.
V E S T E R B E R G.
får tillskrivas kristiden) som särskilt för stexi- huggarehustrurna gjort sig si % kaniibar.
Klubben har ulider verksahnietsiiret mal.
:; 1915-jaii.
1916 hallit 9 med1.-möten, 2 extra Malmberget.
möten ocli 2 styrelsemöten.
B mötena har Av klubbens styrelseberattelse, föredrage.2 man försökt göra så mycket nytta och nC \ .je som möjligt.
Diskussio~i har förekommit i en den 10 jam.
1916, framgår: Klubben hade vid årets början SO godkända hel del iimaen, sbsom: Nykterhetsfrågan) m; .- litarf ragan, dgrtidsf rågan, den nya barm.- medlemmar.
.
Under året h a ingått 21 ocli F r i t z T h a u l o w, norsk målare, född vardslagen m. m. avgått 21, därav en genom döden, och bestär 1847, död 1906, korn efter en vinters s t x d i ~ r Den 7 mars 191.5 firades interilatioiiella klubben saledes clen 31 dec.
1915 av 80 go.1.- i Karlsruhe till Paris och blev den förste lcvinnodagen nied föredrag, så.ng, deklama- kända medlemmar.
Klubbens sammanträden under året h a va- som i malning, av ' norska landskap tillam- tion, clialog, servering m. m. Tv2 E t t dyrtidsmöte har a v klubben anordnats rit 24, vilka samtliga flitigt besökts.
pade ' det f ranska friluf tsmåleriets b e t ~ a k t e l - f ör allmänheten, vid vilket diskussionsf rá- möten hava hållits gemensamt med Malmber- sesätt.
Han hade en lysande målerisk be- gan:)) Huru skola v i f a vart dagliga bröd l gets socialdemokrat.iska ungdomsklubb och ett med Gellivare soc.-dem.
kvinnoldubb.
gåvning, som i synnerhet riktade sig p &amp; för- inleddes av f r u Emmy Johansson.
Mecl anledning a v clen internationella kvin- Klubben har deltagit i 2 kamratmöten, an- grun.dsmotiv: snö och rinnande vatten.
Hr.n ordnade i Siggarp och Ronneby.
nodagen den 7 mars hölls samtidigt med or- utbildade sig i dessa specialiteter t.ill e t t ma- Den 1 maj hölls en större fest i Folkets hus dinarie mötet den 8 mars även möte för all- sterskap, som småningom f örslraff ade ho- med föredrag av montör hr B.
A. Bergqvist, miinheten.
Offentligt föredrag hölls den Z2 nom världsrykte.
Men detta hade en åter- sång, deklamation, musik, e t t pax av fröken febr.
1915 a v.
f r u Ruth Gustaf son.
Klubhen har dessutom tagit initiativ till Rebeclrrt Svenssons välkanda dialoger samt verkan på hans arbeten som icke var tördel- en hel del andra a:nordningar.
en demonstration 1 maj, vilken rönte stor till- aktig.
Den raffinerade tekniken, som ti ' ll- Klubben har ant.agit inbjudan till ett gc- slutning.
Tvänne resolutioner, den ena ' mot mensamt möte med Karlshamns kvinnoklub h, krig, clen andra mot livsmedelsfördyringen, talade hans internationella publik, blev för därvid bl.
a. förekom husförhör över parti- antogos.
Iionni mer och mer huvudsak, och ha.ns se.
programmet och var m.ötet för övrigt siirclel~,; l) iskiissioii och överläggningar i e i t flertal nare procluktion ä r e t t vackert skal med föga angenämt ordimt.
viktiga frågor ha företagits.
En del frivilliga insamlingar f ör olika an- Av tidningen Morgonbris 1ia.r till aiigus ti damål h a företagits, vilka tillsammans i:n- 3 ' o z e f I s r a e l. s: Se föregående nummer m h a d l915 f örså1t.s 100 exernpl.ar.
Eftitr bringat kr.
11: 23. denna tid visade det, sig svårt a t t f % tidni.11- av Morgonbris!
Tven:izc a v klubben anordnade baler h.-$ geii f örs&amp;lcl, varför kliibben beslöt upphöra lämnat en behallning av kr.
73: 47.
- rnecl prenumeratione:~ tills bättre tider kom- Inkonister och utgifter h a balanserat p å e t t mo.
(Red.
f a r förlhta!)
Som det emellertjd (Forts. f r.
sid.
3.)
för intresserade klubbister visade sig vara belopp av kr.
1,160: 42, och var kassabehål !.- bränsle.
Var och en bringar väl sitt bränn- tommare utan v5.r lilla fina '.
' Morgonbris ' iiingen den 31 dec.
1915 kr.
131: 10.
Klub- .offer.
Det flammar lrlart iiiot hiiiilen, ur- än utan en blaiili tioöring i m %nadeii, beslrit bens barnsangkör liar varit i verksamhet och niedverkat vid f estliga tillfällen.
laddar sig ibland i e t t blixtrande fyrverkeri, klubben på decemhermötet a t t %terigen börja E t t a v kamrat Anna Eriksson inövat ama- pren.urnerationen.
Avenså uppmanades medl.
där varken sol, måne eller stjiirnor saknas; törsällskap bland barnen har spelat e t t sago- a t t ännu livligare agitera för tidningens det s r e t t helt .regn ss- fallande himlakrop- spridning.
Chatis har ltlubben utdelat 100 ex. spel som heter ') Till skogen liten f agel flög) '.
Tvenne af tonunderhållningar h a hallits inför par.
av broschyren) ' Se dig omkring!
.
Den 13 nov.
1915 höll ltlubben siii seclvali- fulltalig publik, varvid barnen fingo rikligs Ungdomen ar dock alla i ' örhoppniiigar f ä - applkcler.
stade vid.
E t t land utan iingdom ar ett liga arbetsaiilit.ion i samband med en större Styrelsevalet utf öl1 siilunda: Lovisa Dalil- fest.
dött land.
Det ä r dönit a t t vissna, som e t t berg, ordf., Anna Håkansson, kassör, Amaii- Agitationsföredrag har hallits av f r u Agde d a Johansson, sekr., Clara Liiiclkvist, v. sekr., träd utan rot, p$ vilket inga nya skott sl &amp; ut.
ostluncl f r a n Stockholm.
Undertecknd Josefina.
Jönsson, v. ordf.
Man vaknar einellertitl inte på en dag.
Medlemssiffrail %r densamma som vid f örra sekr. hade på det bestämdaste avsagt sig åter- Man a r inte färdig efter en soliipl~gång.
So- arsmötet .. val i styrelsen.
Den avgående styrelsen bs- lar tändas och sllicltas, medan verket skri- årsmötet.
Revisionsberattelsen uppla.stes och viljades full och taclrsam ansvarsfrihet.
Styrelsen beviljades f ull och der fram.
Det fordras tid a t t ruska av sig godkändes.
A &amp; la.lmbergets soc.-dem.
kvinnolduhbs tacksam an.svarsf rihet.
hundraårig sömn och lösa sig ur stelnade vsgnar: Klubbens inkomster och utgifter Bar under f ör domar.
aret balanserat p % l a.
112: 74.
Fem aktier 5: ~ Lovisa Dahlberg, ordf. Berta Haggren, sekr. vinn ans uppgift a r inga.2unda minst.
Se- inköpts i Föreningen Folkets hus i Siggarp.
Till styrelse omvaldes: Emmy Johansson, dan hon har slagit upp hemmets dörrar för de ordf., Jo1iann.a Ljungström, v. ordf., Julia olika rörelserna i det sociala livet har hon 3undström, kassör, Selma Svensson, sekr. samt i och nied detsamma tagit sitt parti.
D % nyvaldes I d a Anclersson, bits.
sekr. Till re- visorer &amp; t.ervalcles Amanda Larsson och frö- rn %ste hon st5 eller falla.
Riks Liljeh.
16.
Den personliga lyckan a r alltid dyrbar.
ken Olga Olsson.
Till referent utsågs Emmy Allm.
te].
33 38.
Johansson och till kommissionär f r u Johanria 7cni vill slappa sin audel '?
Den ar kanske Ljungström .. ända ganska knappt tillmätt?
Hotar den Mötet, som hölls hos kamrat f r u I d a An- inte, trots detta, a t t .glida oss ur h h d e r n a ' % dersson, var bra besökt, präglades a v en de:2 bästa enighet.
För övrigt var ordnat med Dagarna äro finlla .av s1itninga.r.
sang, servering m. m. Ordf. hö11 e t t kort an- Mannen har inte frivilligt upplatit plat- förande och önskade darvid kamraterna tn .sen åt kvinnan vid sin sida.
Jo, som maka god fortsättning på nyåret samt e t t hopp och 1915 års och moder skall han ju alltid erkänna hen- en önskan a t t den lilla Hällarydsklubben m5 nes rätt, men a t t taga emot hennes hand leva och verka under 1916 med a n större som kamrat på det geniensanima arbetsfältet framgång än f örut.
iivenså önskade tal.
ur l /, kg.
20 öre, l /, kg.
38 61-0. djupet av sitt hjärta a t t n5st.a årsskifte matts och värdesätta hennes individualitet, d &amp; blir visa en f ör hela: mänskligheten lyckligara en senare fråga.
och ljusare tid a n dessa senare varit.
Ma- Och and % ar det det vi sträva efter.
Det t et avslöts med sången ' Internationalen).
A.-B.
Sannadals Brödfabrik, Varma hälsningar till medkamparna i hela ar v %ra önskningars mål.
Liljeholmen.
Iniidet samt en god fortsättning på 19161 Etabl.
1878.
A n n a - L i s a I3jci.t.
E m m y J.
I I ' ' ' j, I K R I G S B R O C:. '
)) L I J
(Forts. fr. sid.
5.)
rar göra, när hon hastigt och liksom och spejar och tittar, som ett litet nubblande mumlade några ord till iiilsning, och gled över i en sökt och sjiilvsvåldigt, nyfiket barii.
~illig fras om vädret.
J a g viintar a.tt tavlan utanför skall Men hon kysste mig inte - det ar förandras i n %got avseen&amp;, men deii gör aldrig det: b jörkarila f örblir alltid ~etecluiande!
Hon kysste mig inte ens björkar, sjön fortfar att vara en sjö, ?å pannan.
.
.
Min son.
klappade jag helt hastigt p8 och den lilla gröna slatten blir aldrig ilagot annat an en liten grön slatt, om rinden, frågade honom något vanligt också dagrarna slrif tar övcr de:n och) ch löjligt om hans hälsa, och om hans illa gula hundvalp hade m i t mycket gräset gror.
Sa g %r timmarna!
De blir till dagar,: en jag såg den sist.
dagarna till veckor, veckorna till m %- Men envist och tigande stirrade han ilader, månaderna till år.
Och åren ied mot golvet med ett skräint uttryck rinner bort som sand ur en spiirrad.
sina ögon, och fråga om igen gitte jag inte.
hands fingrar!
Så satt jag då dar i det stora glada Men långt dar borta under de låga,: ummet, och såg mina karas, förr s % bruna hustaken bor det människor, Ido- ka-, tänkande, arbetande nianniskoi,; lada ansikten bredvid mig.
Men som vill och lran och menar något med själv var jag inte glad, och inte heller le!
sitt ' liv.
- Förtvivlat anstriingde j a g mig att E n gång var jag en av dem, hade en frisk, stark hjiirna, dar vackra, stolta finna en förklaring på detta, sökte lag- ga ord till ord och mening till mening, tankar föddes och tog form.
.
.
Gud - 0111 dn finns!
- vad har jag nen näz alltsammms var nästan full.- val förbrutit, att du straffade mig så komligt färdigt, gick det på samma h %rt, att du slog m.ig med din tunga satt, som det gjort.
s &amp; många tuseii gånger förr: något liksom ramlade vrede?
bort, och i hjärnan steg röda, förvir- Ja, dagarna g&amp;r - utan att jag n~iir- rade lågor, ett stort, böljande eldhav, ker det, utan att jag vet niigot om Iiom flammade och brann.
tid!
.
Och plötsligt kunde jag inte langre Geiioni mitt fönster ser jag t a g 1~0111- ~eharska mig.
J a g frågade, och tonen ma och t %g gå n %gonstans dar långt i min röst var sträng och fordrande, borta i ' fjärran, ser solen gå upp och krävde ett ögonblickligt, uppriktigt solen gå ned och stjärnor tandas p8 war: ' hinil en.
- Vad är det har?
Vad ar egentli- Men jag vet inte om det ar dag eller gen allt detta?
natt, om det är ltvä.11 eller morgoii, jag Men då jag märkte deras plötsligz vet knappast längre vem jag själv förfäran, slog jag hastigt om, och sade al ?.
- nu lugnt och med verklig taaksamhet Ty fastan jag kanske iiilim har mån- - Så snällt av er a t t komma ocl.
ga år kvar att leva, ar jag likväl sedan hälsa på mig - har i detta hemsk2 länge död f ör varldea .. hus ... Och min hustru log emot mig, stille I går - eller var d i t baiiske i f ö y - g %r?
- Iiom ini11 hustru hit ined v %rt och en smula vem.odigt, som hennei yngsta barn - inin lille son med de vana är - men min son stirrade allt, klam, blå ögoncii och de ljusa lockar- jämt oroligt ned i golvet, som om har letade efter något litet borttappat, mi na i pai~naii '.
.
.
Jag ansträngde mig att fixera henns kroskopiskt ting.
Men helt oväntat började mitt huvuC skarpt, p e n hennes satt att se på mig var alldeles naturligt, mö j ligen en li- kännas tungt, och jag kunde inti ten srnixla Ballt, fientligt eller frani- hjälpa, att det sjönk mer och mer net niande, ullgefar soni nar en inanniska mot bordet, tills det slutligen helt o d betraktar en nyss ihja.lslagen orm, vild hållet vilade p8 skivan.
ken ännu vrider sig i n~uskelrycknin- En angenäm och ovanlig över.
gar - p % en girig nyfiket och medlid- raskning har beskärts V &amp; tidning samt.
Morgonbris har nämligen som gdvc Men hon räckte u t ha1id.e.n mot mig mottagit hundra kronor - av givar nied samma obeskrivliga ödmjukhet, som vill vara okänd.
I det vi natuv som Ii011 skulle ha iakttagit gentemot ligtlis respektera denna önnknn, h d j c vi att på d ~ t t a enlrla satt f &amp; frambavc vilkeii aii.iiaii nian so ni helst.
Och lien- tidningens hjärtliga tack för den vackn iics röst ljöd lag och iii.ilcl soni cleii brus och Icärkomna gåvan. '
I - BAGERI-, KONDITORI- - MEJERIAFFAR ALLM.
tIKS 114 29.
81 82. w rekommenderas- BIRKAGATAN 1 2, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 68, GAMLA- BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSG,ATAN ' 3, KUNGSHOLMSOATAN 13.
Hur länge jag låg så, lran jag inte iä-ga., men 1151: jag åter s %g upp, var le borta - antagligen hade de trott \ tt jag sov, och 15111nat mig s %.
.. Ensam igen!
Ensam med mina stac- rars sjuka, vanvettiga tanlrar.
.
.
Hur länge har jag egentligen levat iiii:?
Feni ar, tio, femton?
Det värsta av allt Kr niitterila!
A, iessa ändlösa, tigande nätter med alla ielvetets jagande skräcksyner på lur varje dunkel skrymsla, varje mörknat iörn!
Och tankarna!
Att kanna en storm- Ag av tankar brytas i hjärnan, utan ttt kunna bli herre över dem, utan att - runna bringa dem till reda och lugn!
Tusen gli12.ge.r hellre d &amp; blind eller döv eller stum!
Ja, tillochnied allt det!
Venis ar felet?
J a g brukar gå om- kring och fråga dem.
det, alla dem, som har lider med mig i samma hjälp- lösa ångest och smarta och nöd.
Bakifrån smyger jag mig på dem, slingrar min arm hiht fast 0111. deras hals, och ser djupt in i deras vilda, ir- rande djurögon: - Vcms är felet - vem bzir ansva- ret f ö r detta?
Då ser de på.
mig - en har kanske fått en arm avhuggen, en annan ett ben bortskjutet, en tredje tänderna utslag- na, en fjärde pannan kluven.
- Kriget, säger de, och ler med sina röda, vansinniga munnar, kriget!
- Och vad meiiar du då med det, kamrat, vad är då kriget?
?
Men d % står de där svarslösa, ty vad som innefattas i det enda ordet, kan ingen av dem.
förklara!
De lran tala om hopar av märinislror, som under spel och s h g t %gar I ?ort att sticka, hugga och skjuta ned andra manni-
I -- MORGONBRIS Stockholm.
Fondavdelningen: Förmedlar och försaljning av aktier.
O köp Orundad 1883 AKTIE6 L A G E T N Y A BANKEN Emottager insättningar till högsta gällande ränta.
(~hA.1 OCH MED DEtl 1 JUNI 1914 1 SAKARBETE ' MED FURS#HRING ANSTALTEN BRAGE) - -- - KOO perat iva for~skringsanstalterna meddelar Sot.-dem.
bevilja försäkringar Lif försäkring af alla slag.
liv-försäkring SAMARBETE brand-försäkring p &amp; basta villkor.
Ombud antagas.
Cirka 50,000,000 kr.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 1:sta fredagen i manaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Fröseii, upplkdsg.
47, 4 tr. Allm.
tel..
286 58.
Kassörskan traffas för uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. första manaden .i kvartal i % Bryggeriarb.0 förb.
exp.
(Av k. rnaj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
Lifforst5kringsbestånd: - Sthlms.
Allm.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
svhaller ordinarie .. möte 1:sta mandagen i varje manad kl; 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Cirka i ' milj. kr.
Styrelsen.
Stockholms.
södra kvinnoklubb (eec.-dem.)
avhaller ordinarie sammanträde 1:eta onsdagen i varje mAnad.kl.
8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkete Hus.
borde icke köpa annan symaskin i n Styrelseiz.
Solidar- Symaskinen, Stockholms Tjänarinneförening avhaller möte lieta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelserr.
och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
som ar den yppersta i handeln, av stör.
sta fullkomning och ger största valuta, Vi bjuda fullaste aranti för att de med vårt firmamärfe försedda maskb nerna iro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta som kan uppnis och överträffas tcke av nigot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
KPruna soc.=dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. £430 e. m.
Styrelsen.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLM.
.
Glöm ej Kvinnan motarbetar sitt eget basta nar hon avrader mannen att teckna föreflk.
ring A sitt eget eller bagge makarnas liv.
Pil grund av mindm dodlighet ha kvinnor liigrc premier i DE FORE W A D E. Premiebe- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för, maner.
Gellivare soc.=demi kvinnoklnibb att MORGONBRIS avhuler ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- %r kvinnornas tidning!
dagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Folkete Hus.
Glöm ej S.lre2sm.
Malmbergets soc.-dem.
kvinno- klubb avhhller ordinarie möte andra och sieta att ' prenumerera ph mandagen i varje manad.
MORGONBRIS Nya medlemmar haleae valkomna.
Stvrelsen.
för 19 16..
- skor, om kanoner och talt, om office- past någon av oss tala - och få a r d e t varda nakenhet, en predikan och en rare och soldater, om gevär, packnin- också; som.
verkligen sett dem.
Men psalm så att sovarna s k d l vakna, en s o m i i å g o n e n d a g % n g v a r i t d a r bloddikt, cn e l d d i k t, r u n n e n upp u r hela, av vilket allt detta endast ar n&amp;e, berättar om en ' slagr ' -- a. egen- mitt eget, sargade hjgrta!
Kanske - vem vet!
sma obetydliga delar - KRIGET - domliga jii ' rnburar. '.
g a r och b a j o n e t t e r.
M e n d e t s t o r a de,.
meningen med a.llt planlöst mördande, allt djuriskt dödande - förmår icke deras hjärnor fatta!
Och i nästa ögonblick - har de kau- ske glömt vad det var frågan om!
Ty helt plötsligt kan de börja slåss som vilda hundar, tjuta som hemlösa byrackor, fräsa som marsande kattor.
E11 stackare s %g jag i dag på prome- nadvägen i parken - han stod stilla under en spad, grön björk och svängde armarna runt, runt, runt i rasan.de fart.
.
.
aiitagligm.
trodde han.
sig vara ' en maskin.
- Men nar den boken en ' g %ng ä r far- dig, då är ocks. &amp; jag färdig - med mitt liv.
Jo - det vet jag!
- då har jag re- dan nått fram ' till den sista, mossiga milstenen på den trånga, slingrande vägen jag vandrat - gått in i det ' stora drömlandet, det stora, lockande sago- landet, därifriin ingen levande åter- viinder.
D % jag sett töck.nen skingras och so- len bryter fram genom molnmassorna Men en g %ig blir det kaiislre en bok - då har jag fyllt min uppgift, n. %tt av alla.
de tunna, tätskrivna sidorna.
mitt.
11tå.1 - och $.r f r a xn m e!
Och pappershögen frakför &amp; ig mm-.
.
~.
r l; efter ark lä &amp; skas, srniilter ihop.
ger jag ' åt sidan, alla fullsk&amp;na med samma srni obevekliga,.
.
upprättstående, petiga bokstäver.
.
.
Nar läkaren ser dem, ' ler han - och ar nöjd.
.
.
~sinslie tror han att jag gatt helt upp i arbetet och glönit mitt nzörker.
Stackars människa,, han anar iilte, h u r j a.g b edrar honom! '
