# ID: svediakorp-per2412
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,048
# sentences: 1,063
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kolteckning av Oskar Bergman.
1 - 25 öre. '
Oskar Bergmans " Vinterlandskap " d fötsta sidan ar originalreproduklion, förvärvad för Morgonbris julnummer.
Redaktion: A N N A LINDHAGIEN.
.
JULIA STROM-OLSSON.
.
sin hand p &amp; plogen, soin skall plöja vag för detta arbete.
Vi systrar f l %i a.lln laiider tacka E (ier.clSrföi: och iiro ett ined Eder i Ec ' 1i.n avsikt &amp; och Edra striivaii- dc11 .... Oss all a Biilder tillsammaiir; vad som.
uttalades p5 den oför- giitliga fredskongressen i Basel i (le socia.1istiski 1wiiuiorn.a.s iiain.1.i: h %ii.
a.lla ' l %nd.er: " vi skola ickc iiildcrlå.tn., om.
det gal.l.cr, att till.
sista a.~iclcclra.get satta i11 allt vaii ~i liu~ii~a, hela v&amp;r mrelsc, f ö r frccicii.s, frilicte~~s, - iiniiisko- lyckam sak.
Det stora.
icled, som vi.
tjiha, Iran elidast bliva.
för- vc1:kligat o111 vi: fullt först % f ä clc- .vic ' lcl.csi a v detta ord: " Dm soni.
ickc ger sitt liv, haii slzall icke Ii eller v i m a det ' '.
Viiinieir, systrar j.
S wrge, vareil.
1i.jirtlig-t 11.ii.lsa.clc i en fast tix p % f ixmti c1 en!
Brev fran Tyskland ' ' pro1eta.ria.t et.s b ef i.ie.lseverlr.
Dc svenska ~crocialistiska 1tvin.- noïiin iiro icke de soni.
minst lagt ' f l CLARA ZETKIN.
I.
--- -- T detta, soul i allt amiit so111 a.ii.g&amp;r derssekreterare i Kvinnornas Internatio- \ 4.irt arbete, Idiiiiia vi oss följa s m m a nella .rad för socialistiska och arbetar- organisationer.
Hennes arbete inom den linjer som arbetarkvinnoriia i imdra engelska rörelsen omfattar huvudeakligen - liiilder.
VAra f ordringar a.ro clesanini.a organisations- och sekreterarverksam het.
for Morgonbris ' j ulimmmer.
och vi st,rii~ra.
a.I ' l,z flör sam nia stora 1ii %1 ..
Hon sköter den utländska korrespon- denseil för de.n engelska kvinnorörelsen.
Nu, da vi iiallas den tredje julen Marioq Pliillips ar ordförande i Kvin- nornas internationella rad och medlem iirider Irri get,, blicka r ?.rbet.nrI~~il~i~orii c?, av Arbetarkvinnornas förbund samt gene- iner och meii 1a.iigtsiisfullt - mot freden, ralaekreterare i dess verkställande kom- som.
iiiZist,e lioii ?ina en dag, ehuru \ .i ej mitté.
Hon ar aven redaktör för sThe Irun.na saga ~i.ar.
Vi börja oclrså air- Labour Woman B. l ~ t för a den genoin att sysselsiitta oss Doktor Phillips representerar flera Två engelska kamrater, Mary olika grenar av Arbetarförbundet och med att noga taaga i överviigan.de kviii- ~ioimas politiska, iiidustriella och socin- Loagman och Marion ~hijli~s.
har särskilt tagit en mycket verksam del i arbetet för arbetarnas bildnings- la stZll.iiing efter kriget.
De tv % namn som mest förekomma, förbund, arbetarnas speciella organisa- Kviiinorilas arbetaref örBun.ds Arliga i engelekornas organ, The Labour Wo- tioner under krigetiden och De Förenade konferens, soiri skall hallas iiiista ja- man # (Arbetarkvinnan) äro M a ~ y Long- kvinnliga fackorganisationerna.
Vid krigs- niiari mgnad i Maiicliestei!, s:Ba.ll s5.r- man och Marion PhiUips.
Red.
har utbrottet blev hon en av de fem repre- skilt sysselsii-tta sig iii ed At-eruppbyg- haft glädjen mottaga en halsning fran sentanterna för arbetarkvinnorna i Cen- gai1det.s ol.ilca problem.
- ett uppbyg- dem till vart julnummer, men deras tralkommitt 8n för kvinnornas tjanst- porträtt som vi bett om, fingo vi ej, göring.
gande genoin bildning, politiska re- emedan inga som helet fotografier fii Denna kvinnornas kommitte fiyssel- fornler och Iösiiiiigen .av det framför sändas till följd av de beetämmelser sätter sig med alla de problem som alla vilili ga prohl emet 0111.
Ii~rin.ii~,~l i in- gom nu äro införda.
uppkomma med - anledning av - kriget diwtxien.
Mary Longman ar generalsekreterare och särskilt med farorna av de gigan- ICvinnoriia Bro eiiign i att de stora i ~rbetarkvinnornas förbund [rThe Wo- tiska dimensioner, som kvinnornas in- mans Labour League »), som representerar kastande i industrien antaga.
Den ar- beslut, soin in&amp;ste tagas nar vi hunnit den politiska sidan av kvinnornas rö- betar ocksh i den kooperativa.
rörel; sen, fram till arbetet ined iltmeruppbyggasii- relse och som ar ansluten till arbetar- i hjälpkommitteer.
.Men&gt;, saga de, det, in&amp;.st,e ri.vgöras iiied liela folkets partiet the Labour Party,).
Det ar, vart.
förnämsta arbete är propagandan tillh jalp och iiieclverlian.
Med f öriiyad Arbetarkvinnornas förbund som utger och - organisationen för socialismen.
Vi styrka slr o h vi.
f r ainf öra v &amp; r f ordpall tidningen.
Hon är också sekreterare i använda var intensivaste energi pA att de - förenade kvinnliga fackorganisatio- starka var rörelse för den tid som kom-.
p % rättvisa och ingenting 1iii:idre än nernas rörelge (i ~ h e Standing Joint Com- mer ef ter kriget ».
fullständig rösträ.tt för man och k.vin- mittee ' of Industrial .Womans Organisa- tions~).
Vidare .är Mary Longman he- nor kan tillfredsställa oss .. Brev fran England '
Den förskriickliga julen.
Allt är hat och bitterhet.
Ävcn hal hemma inom vara leder.
Endast dess: förfärliga strider mellan s. k. höger ocE s. k. vaf; ster inöm svenska socialdenio kratiska partiet kan vara nog för at.
förjaga mö jlighbtin av en fridfiill jul Varför nöjer nian sig inte nied att kam pa for sin h i k t och sin rätt?
Varföi tager man ocks % heder och ara a v var aiidr a? '
- -- -: Fredcil synes %ter skjuten bort.
En fordran p &amp; att den niåste besegras, Belgien, laildet som blivit inkarnatio som oclcuperat, blir allt ursinnigare.
ilen av offret, för grym och orättvis be Därtill bidrager att belgiska ar- haiidling, n&amp;te fira sin tredje jul undei ' hctare bortförts till Tysklaiid i det tyska oket.
Ännu e n sten är lagt t.v %ngsarbete .eller med aiidra ord, på bördaii genom arbetamas tvåilgs att slaveriet återinförts.
Vidare överföring till fiendelandet.
Ödet .hal det h.,? .. nsyiislösa ina.iiifestet om Polen, givit dem aiixiu en börda, då de .denni soin, uiidcr sken av ett befrielseverk, jul m.åste begrata $örlusten av en m lägger så gott som.
beslag geiiom en p %- Belgiens förniimsta representanter ocl.
tvingad allians p &amp; en ockuperad lands- en av Europas friimsta kulturbärare iiiida, och later det Polen, som besit.tes Den obarmhartiga döden nöjde sig ickt av Östcrrikc och Tysklaiid, fortfaraiide med krigets offer utan anviinde sig aT, till.höra dessa länder.
Vidare att de oly clishaiid~lsens ...
.
förf ärliga slump f öl lcciaidc lrretsariia i Tysklaiid ännu ej att beröva belgarna och uiirldeiz dikta.
visa ens Belgiens klara rätt.
Det ä.r, ren Ernile Verha,ereil.
Hans dikt val diifför under trycket av nya attacker ett med ~ &amp; i e i i s ande och s; äl, liks &amp; m.o t den fred, efter vilken bef olkiiiii- han var ett med all världens ' djupastf gariia i clc lrrigföraiide ländcrna längta, la,ngtan efter fördjupning och frid.
- deni~a jul s k d l upplcvas.
' Varför kimde icke svenska folket ock - - -- belgiska folket - det ena genom at1 Sjiil.va sta vi iiiför hotaiide nöd.
Re- ge, det aiidra geiioni att mottaga - gqingens bristande föi:tänlrsamhet i fått dcii julgavaii att Verhaeren, till.
tid, &amp; lslril.das sililrenhet har iivit sven- delats Nobelpriset?
Ingen kunde varil slra folket eii jul och en aiiiter i angest viirdigaze .. En skald i Sverge, ' da.r del icke ä.
krig, kunde fatt vaiita.
och e.läi1d.e.
--- !llil.l ileii heiiiska högtid, -- som vi 1916 %ro i begrepp att b@, hava olyckliga kamrater varit god ' a nog att saiida oss halsiiing ar.
Knappa, skygga halsnin- gar, t y det förskriickligastc är, att om LLerns förskräckliga jul få de icke tala.
De äro shoin fångar, vilka icke få kla- ga, så.som marterade, vilka icke f % jäin.ra sig.
--- m O m Verhaeren.
(' Utdrag ur en skildring av E l l e n R e y om Verliaeren och Maeterlinck i ' Verk oc.11 rniiiiniskor j.)
Allra mest sig sjalv liir han vara i det enkla sommarhem.met.
Han g &amp; dar omkring i sin 131 % blus s9m ea arbetare bland ' arbe- tarna.
0c.h lians u.mg %n.ge med dessa är lika otvunget, lika fullt av uppriktigt intresse f ör ' deras sysslor, deras bekymmer och glädje- iimiien som haiis umgänge med a.ndens stor- rniiii.
Han clyrlrar den egna lilla v r i h i hem- landet - och detta land självt - med ilen starka, sunda jordkarleken ..
Men han lir sam- tidigt värld sborgaren.)
f ör vil ' k en varje miinsk- Iiglietens ngvinning blir en del av haiis egen lycka.
I full sttrnlilang med denna varma och vida kosmopolisin st5.r lians avundsfria glädje över, lians kamraters segrar, dessa kamrater, som samman mecl honom nydanat Belgiens f ranskspraliiga litteratur.
Hans sjalvmeclve- taiide h.ar ' ej den lättaste skiftning av få- fänga; lian gör si, litet va.seii av sig, finiier sitt eget jag s &amp; ovilitigt, emedan lian med bkta andakt levcr i det stora hela.
Hans levniclsvisliet~ ' kommer honom a t t inrätta sitt liv endast för a t t tillfredsställa egna inre behov.
.
Folket och skin hetss het.
Morgoidnis ha1 vWlligen - nar.
lokalen efter den a.ndra,, den ena folk- parken eftw den andra, cleii ciza festei:~ efter deii andra, d a r alla s1iöiihetsva.r- den äro försvuiiiia eller försunimimde.
Folkets Hus se ibland ut som gulasch- villor eller grosshandlarepaluts nied torn 0c.h utsprång 0c.h g.raiiiil&amp;ter och färger soni marknadsst&amp;nd i s.tället f ö r eiilcla, inoiiuinentala byggnader, var- diga folkets möten och ~anirna~nltoni- ster.
Utanför ser det ofta ' skräpigt ut, sörjigt och iblaiid rent valivgrdat.
Meii a.tt plantera nigra triid, att ordiin.
n %goii plantering, att hålla rent och snyggt bör ju inte vara omöjligt.
Inne i salarna gör nxaii ofta iiiredningexi smaklöss.
Fula bord.
och bankar, fula tapeter möter inan ofta, likaså &amp; bä- kiga katedrar och tråkiga oljetryck.
Nog skulle det gå att få trevliga bord och b i i l h r i ganimaldags pra.litislr stil:, att få talarstolar med stil p %, att f å smikfulla gardiner och l; aqpeter, att f % goda konstreproduktioner p; väg- garna o. s. v. Det enkla och vackra blir ofta billigare ä.n det fula och till- krång1,ade.
Med en del folkets parker ar det ofta icke stort bättre.
Man hugger ner de stora vackra träden för daiisbanor och kaf étdt, nmn reser vederstyggliga lador som kall-as kiosker o. s. v. P,ap- per får skräpa, buteljer få ligga kvar, kort får spelas i vrårna, berusade sliip- pas ofta in, tingelt.a.nge1 far ofta " dra folk ", föredra.ge11 sättas undan o. s. v. Stidalit %r ovardigt arbetarerörelseii.
Har behövs en reiiä.ssaiis.
Man kaii, där parkerna skötas med simk och.
omsorg och &amp; .r ordning hålles, f å se riktigt stilfulla ting, omsorgsfullt bi- behållna t.rad och biislar, vaclrra plan- te13nga.r) roseng5rdar, lunder, f örnamt, h %llna byggnader o. s. v. Sådaiit blir alltid mycket billigare i laiigden, ty då trivs folket.
Det ä.r ingen ornö jlighet mast i alilediiing hell.er a.tt bibehålla naturens skönhet, iakttaga smak och halla ordning, blott av en i F o l- n ~ a n riktigt vill.
k e t s J u l pu- Höjer ma.n s %luiida slrönhetssiiinet, blicerad ruiidfrå- ga - aliinodat uiåste ocklså följd,en bli att iiinehållet, mig att skriva 11 %- stt p r o g ' I: a ni ni e t p5 niöteiia och i got on1 ett bättre parkerna höjes och diirined att hela ' tillgodoseaende av lein andliga iiivåii 1.yftes.
En rad av slröi~het.sv~rc1e1.1.a i~i.oin a.i:beta.rerörel- ?raktislra förs1.a.g i alla hithörande- oc.h ssltlruimign scn.
Tideii liigger tyvarr hiiider i va-; h g ha av fraii~stå~eiide gesi för nicr 513 114gra rader deiiiia g h g.
?ersoner fra.inldgts i Fol.kets Jul, til.1.
Vid ett annat tillfille skall jag ga1m.a.
rilkeiz jag slutligen hänvisar.
söka ytterligare utveckla sa1re.1.1.
F r e c1 r i 1.i S t r ö in. '
Vid resor i landet för föredrag o. dyl. koinmer maxi ofta ' till den ena samlings-
Internationalens i terupp hyggatide.
.
Max m i - i och minimiprogram.
Under varldskri- Vid Iiiteriiatio- get ha Morgon- iialeiis Eterupp- bris ' läsare kanske rattande ni&amp;ste ibland sett i tid- huvudmassorna ningarna ovan- av d i europeiska nämnda uttryck, lknderiias sicial- begagnade, i. den demokrater staila politiska cliskns- ' sig bakom dcii- sioneii.
Nagot nytt salnma .. Skulle iiiiich5lla de i c h.
den lagga siii po- Dct Kr blott nya namn för den gamla, litik s k att endast- siiiaginpper bland.
cviga kam.pcn i iniinskligheteizs histo- olilm liiizders arbctarek1a.s~ aiisliita sig ria 111cllali principer och opportriiiiteter.
till clc&amp;m.nia, s5 skull (!
detta iiinebiirri.
För 1~1:iii del anser jag ' at,!
cleniia cii iitveclrlihg bakBt.
Saiiil~likt slr~ille strid ar of örniif tig, b %da ~alceriia böra dct siia~:a.~b starka iiii föi-syaga.
deii och ' kunna förenas.
.
~ c 1 1 i allinanhet siliiva o ch iiiskräiikta i~atiolialism.ens tvingas niaiiniskorna att g$ cfter en makt i vä.rlden.
Iiiteriiatioiialeii m %- ALEXANDRA KOLLONTAY.
ste.
f.örsti.
; - att den för framtiden V&amp;r ryslm kamrat.
Arbetar n,u .i Amerika, för enda linje och löpa sin lina ut ' so111 det.
heter.
.
Allt sa.iniiiaiisväi~jer sig freden, socialismen och iiiterin.a.tiona1en.
%r cn moralisk lrraft mer a11 en poli- mot.
att knyta samman de nii inga lösa tisk makt och lagga sin verksamhet darefter.
Utveckliiigen i skilda euro- iationa.leii enligt min uppfattning iii$- trtidariia.
Ordet miiiiriiiprograiii - uppf aniis peiska länder är icke sil uniform, att &lt;te lara sig att bättre kalma sin själv- först.
De mera, opportuiiistiska kret- I.iite.riiationa.lei1 utan vidare Iran pro- 3egrSinsning a11 den gjorde före kriget.
klainera en i detalj likartad politisk I ' clen.
viktiga frågan om fredens upp- sarna inoiii f r,edsröi.elseii.
med.
socis ' l ' metod för hela ' världen.
%tth %llaikle och bcvaraiide ' f &amp;?
den nog raiigstal.liiiiig sanzla.des genom - ener- Den politiska makt ~ i ~ t e &amp;.
t i o i ~ a.
l ivlagga eei sin gamla förnämt ' tillbaka- giskt azbete alT f ömiiingeii Anti Oorlog representerar iir icke en självständig iragi~a h ?illniiig, som motiverades med Raad i Holland omkring vissa krav makt över eller Vid sidan av den poli- itt krigen cj kuii1.m avskaffas i eii pri- pil ett fi.ed,sslut, son1 lriiiicle sl~apa en tiska makt, de olika ländernas proletar- ratkapitalistiskt orgaiiise.&amp;d värld.
vaxaktig fred.
Dessa krav lcallade dc, pa-rtier var f ö r sig besitta.
Det ar i Dct kaii niimligein ej bestridas, att 111- för ett minimiprogram.
Det f ramh %l- stallet dessa skilda partier - vilka; er1iatio1zd.cn ansag alla fredsst~avaii- les fri11 detta hå11 ock &amp; iiödvancligh &amp; ingå såsom delar i Internatioiialeii - len, som.
ej bestodo helt eiikelt i pro- ten att ej stota bort s. k. franist %ein.de som var i sitt land besitta en bestämd ?ageraiidet av socialisnieii s&amp;som uto- och inflytelseril~a personer utaii friimst politisk makt.
Internationalen själv ?iska och halvt löjliga.
Internationa- söka imerlra p2 dylika kretsaor.
Dessa gagnas mest av att de skilda laiideriias .en miste acceptera t a 11 k e n p % att mses iiäniligen vara mindre i ?iottag- socialdeinokraties taga ut var .enda iredeii skall kunna g a r a n t e r a s i11- liga för princ ' iper och då de d.essutom snaula av den sainha.llsniakt de kunna lan socialismen ar genomförd och då Eörmeiias hava avgöraiidet i sin haiid, 115.; yiies det naturligaste vara, att dcn inaste 1ila.n k~irtisera ' dein och vara Detta kräver en betyda-nde rörel.sefri-; taller sig bakom kravet p % en interila- mycket försiktig mecl deiii p5 saimria het för de socialdemokratiska partier- ionell orclniiigsm.akt, till vilken alla de- g5.11 g. Härenzot restes d % som vaiiligt lxav na, vilka ickc få fastkedjas ' vid en tak- ïnitivt fredsiilskande stater bidraga ef- efter mera tisk formel, som kan vara den lanipli-; er samma gruiider.
Zim.m.erwalcl var pi5, slutgiltigare lö~i~.iizgar gaste f ör t. ex. Tyskland.
Iiiterilatio- irots sin ant.ilcapita.listiska frenesi i allt geiioinf örcla priiiciper.
Eli bestielicle s aninat satt, iialeii kan icke b a. t t r e b.edöma vilken iör hög gra.d en kopia av den gamla hecl kunde ej ~ i g p i i ~ p % ' ', ' ' politisk taktik, som biir I.siiigst t. ex. i. Ciitcïizationaleii f ö r a t t iclic redan ver- r.i !.eiiude nmn .. Darf ör b,orde beinöda.ii- Sverge, a.11 den svenska socialdeinokra- ra förii1dra.d.
Dcii skulle aldrig kom- Sen %tmiiistone inriktas dä.rp %.
8 %so13 Detta galler ' nttturligtvis na laii grc iiil till resolutionsf örf attm- vii motvikt emot beteckningen ' mini- tiii s j a k varje i a d.
Om man vill ha e11 prober- let.
miprogrczm kalladc vi dessa ' vara sten p % partiet, varigenom det kan NLI synes ocksa, ' att döma av utta- krav för ett iiiaxirn.iprogram ..
Vi byg- utröiias att partiet verkligen är ett anden i parlamenteii, tiden.
vara mo- ga ock &amp; vara förhopp11ii~ga.r mera s o c i a l d e n r o k r a t i s k t parti, s %; e11 för cii förii.iidriiig av de socialisti- iie djupa ledens sain1iii.g om.
oförf al- bör denna probersten icke ut, " moras av; ka synpuiikterila p % den fredspolitik skade riittstaiilrar 511 ett uppoffra.nde ner eller iniiiclre av dessas viisentliga ctt förbud mot en viss taktik.
.
Pro-: iitcrimtionaleii hal: akt föra.
lvrsteneii skall s j&amp;a den politiska En Iiiternational soiii nied obeveklig .ililehåll för att vinna bifall till eii miss- v e r k s a m h e t e n vara ..
Syfta de: ealisni behandlar alla uppdykande po- riaildlacl Anterstod darav f r h i ' f:ra.ni.- förslag till reformer, partiet söker ge- .itiska problem - se dar vad.
som 1~1.5-; tåendc och iiifl ytelserika personer ".
iiomdriv&amp;, uppenbarligen till en socia-; te ko1nnia.
Man torde Ituiiiia hoppas, E t t par Bel.ysaiide exeinpel.
111 % anf ö- listisk och demokratisk ordning i sam- %tt deii gai~ila Iiiteriiationalcii skall i ras.
I i.iatioiialitetsfr$gilili1 iimeh$ller hället, s &amp; är partiets socialdem.ok~:a.ti- iiiiom.
tid fullt kunna Ateruppby ggas niiliniiprograiniii.et;: ' ' Annektering el- ska .haraktär da.iained bevisad.
Ler av traclaiicle av laiicloiiir %cle f ar i.clre) ch utvecklas p5 deniia gruildval .. Av vad jag a.iifört fram.g %r att Iiiter- i.ga ruin emot befolkninge,i s iii tresse ' G l i s t a v Aföller.)
))) '
, och önskan.
- .- - Stat.erna tillför- säkra inoi~i v a r sit-t om.rade dc olika ilati.oilaliteteriia likhet i medborgwliga rattighetei, religioi~sfrihet och fritt, bruk av eget spriik; " " Maxiinipro- graminet åter lycler PK denna punkt: " Upphavandet av]: lat-ioizalitetsstrider- na geilom f astsl&amp;ende i ~ v natioiiernas s j %lvbesta.niiiiiigsr5tt och deiinas för- verkligande icke blott i Europa iit.an; pen i Asieii och övriga viirlddelar. "
i mena s&amp;,ledes att full frigörelse av un~1ertr~clrt.a folk ej far futtas i ett program för e11 varaktig fred.
Proble- men Finlanil, Polen-bithaiien, Oster- rike-Ungern, Balkan, Indien och atskil- liga andra.
1.cunna kni~ppa.st] .ösas p5 asii- nat satt, villret ej utesluter frivilliga sammanslagriingar i f ederatioiier.
Mini- Hennes kors.
miprogra.mmet förbise.^:.
detta och har redan genom händelserna visat sig ' på f örhand uilderb juda äveh d,e ofråii-.
stravaii r&amp;da ensam, komnie inga komligaste minimikrav.
liingre syStuiide niål upp elis till Ett annat exempel.
Minirnip~ogranz- diskussion.
Ilet] can hava sitt lmriosi- (Utdrag ur eii miirklig artikel av ty- rriet säger i militärfrågan: " Staterna tetsintresse f ö r dageii - s&amp;son:l symp- skan H e d w i g 1) o l i m i " D a s.
söka träffa överenskommelse om önzse- toniatiskt för de verkliga differenser-.
Z i e 1 ' '.
Översättning av d:r N a i i n a S ' ahlliolini.)
sidiga inskränkningar i rustningarils.
na iuellaii höger och v&amp;nster i det ore- ~ &amp; e gamlc, trofast.e viiii!
Kaparrätten avshaff as, pri~icipen om sonliga Somme-slaget iironi socialde- havets frihet genomföres. '
~ a x i m i - molrratin med tSuiigt artilleri och stink- Hör, mig!
Hjiilp mig!
J ' ag lider av programinet f ordrar ' de internatio- bomber, förintande alla verlrliga var- krigspsykos.
Du Vet, .att hela iniii till- varo och all niiii ~ti.ii~ ' all bottna-r i izella hara.rn.as och det övriga krigsvii- deii - att den socialden~okrntiska ledi livinnorörelseii.
Maste icke dett.a krig.
sendets avskaffande sauit beteckn.a~ * uiiigen har jänite parlameilta.riska libe- få ödesdigra följder för oss lcvinnor 4 raler och högeiman inom fredsrörel.seii Är det ej antagligt, att rörelsen m %ste den al.lin5iiiia värn.plil~t~eii S % S O ~ ' värl- ~ deils mest odeinokratiska och .ödes- iiiiderskrivit iippropet f ör inininiipro- drabbas av stillast %en.de for 5rtioridenj digra institution ".
i \ naximiprogra.m- grammei, under det de sa kallade vail- oni ej tillbakagiing?
Detta krig bevi- sar dock, att niaiilieii ar lierrc över met sysslar darf ör e j med kaperiets sierrilrtningarna inom socialdemokrati världens öde, men lcviiiiian endast hans mskaff a.iide eller andra åtgärder f ör och liberalism fylkat sig kring maximi- hantlangerska.
.
' Kriget .har löst kviii- progranmet s &amp; d a.
~ det t iitf ormats sar- nofrågan ", slrriver en tongivande för- " krigets fopbiittrande ".
Man möt &amp; hiii.
saledes skilliiadeiï skilt vid de alliliiilliia.
folkriksdagarna fattare.
Och han menade därvid, att mellan kraven p &amp; ' ' avrustning åtmin- i fredsfrågan, hållna i Varberg 1915 de med moderligheten n.ara besläktade barmhärtighetsverk, som under kriget stone.
efteï allnxiiii överenskommelse och i Stockholm 1916. så hängivet utövats a v ' kvinnorna, saiiit ett strävande, soin ej vill stalla Emellertid har minimiprogranimet också utgöra deras sanna och ratta i utsikt ii3got mer an " minskning av salrerligen fatt underskrifter aven av livsuppgift.
Hur äro inte mannen nu ru.stiiingari3.a " efteï allnian överens- niånga, son1 ej vidare reflekterat över hänförda över alla dessa strumpstic- k~mels - e det senare enligt m.in upp- detal jerna ineii ännu hellre skulle slu- kande kvinnor!
(Yarenda kvinna i fattning ett ologiskt, outförbart pro- tit sig till det a.ndra prograinmet.
Tyskland stickar, jag också.)
Deras £örtjusning gället emellertid mindre de.
blem.
Det förra var nämligen- en tid det en- frysande soldaternas f ötter, som skola.
Lilrnaiide gradatioile?
mellan något da, som ~~fsiilldes till ~inderslrrift i or- varmas, an kvinnornas händer.
Äntli- mera geiioinfört i ouiidvilrliga och terna.
- Båda niens i varje fall väl.
De gen har kvinnan insett, att hennes na- s jalvklara pi.inciper och ilagot mindre behöva och böra icke alls liekiimpa turbestamda fra.n~.tid beror på hennes flitiga.
händer och ej p &amp; hennes förstånd, bråktal &amp; rageii möta också i d i htida Varavdra.
som skapelsen aldrig räknat nied som progranlim.ens avfattili11.g av lxr-aven pil Nu ar det Aterigen.
jiil, midvintert.id, kulturf aktor.
Denne nian, f ör vilken en förnuftiga.re ekonoinisk varldsord- d % mörkret nått sin kulmeii.
D % gri- kriget löst kvinnofrågan, kunde med ruiig, en iilternatioiiell.
rättsordiiiiig per oss fullt v %r.lailgtaii eft.er ljuset.
ännu bittrare skarpa saga: " S. % länge iiied iners.
Vi finila ingen tillracklig ledniiig eller maiiiien döda va.randra i miljoner, Båda slagen lpograiri &amp; ro inaturligt - hugsvalelse i att rakna ut hur högt måste kvinnorna - leverantörer av le- vande krigsmaterial - sörja för till- vis relativa .. Maii, kan ' ock saga., att solen kommer att st % exempelvis Itloc- ' av miljoner n ya man.
Kvinnor, 4i~igeii b iida äro in.axiiniprogra.iii.
Ty genom kan 3 / 4 3 den 4 februari.
318let f ö r ' i 3 barns %ng.
!ned er!
Begrav edra an- att niinimiprogrammcts aldiiingare av- vAr.
] .ängtail ii]: inid.somartid ratt, och sprak på jamnstalldhet iiied mannen!
st % fran att nied sin vilja verka ut- slatt.
- Julen &amp; r maximiprograiiiniets Bort ined rösts %tt.eii!
Föderi; födein! "
En av dessa stormaiide valky- över \ detsamma förvaii&amp;las i vacl p; i tid.
Carl ~ i n ' d h a ~ e n.
rior predikar hat.
mot .dem, soin vi dem ankoinmer deras program genast bekriga, det heliga hatet, soni vi böra till ett maximiprogram.
Finge denna vara dödligt - nej odödligt förälska.de Freden och kvinnorna.)
' ' ' ', '
i.
J a g ryser för dett.a fanatiskt patrio- tiska hatraseri, som flanimar som kät: ta.rbål.
Korpars lcraxanclc, över heliga gravar.
Ur " Den Stumme Dansken ": ' ' De sonr s % bi:iiiliaiiclc iilska hatet mot; f iendefolkcm, wi:f ör alska cller 5tnziii- st.on.o gilla de icke ock &amp; % ' i:a.nsm.iiniieiis Y li ef ter~nicl~lageii klti.d.de ~i julgra- o &amp; erigelsiriii~ineiiu Ii.ztt mot t y + u m.
!
Aven det stu~niiiar .R ' iCiii f osteï ' li.~ildsk8r- m *.
.EJI iaiic j. ladaii tilldein, soin voro lek.
Måste f osterlztiidskiirlekeii begra- för 1u.edtag.m att kunna röra p i ' sig; x h.
cii ~ i t c i den slrötiicktu skogeii ett v a riz.aiinisltoliiirleIren?
Ack, käre alin, e t t dilitarord kommer Litet stycke friii jägin.,2st.~.i:bostalI.et.
, nig i sinnet: " G5 bort f r h viirlden, Man hac3.e siht OSS 13&amp; &amp; julljus och den ar intet värd. "
julgransyrydriti.cle~: och tjJ1 julgran f~iii- Ludvig Nordström.
Eller vet du val 1i.Siguii tröst f ö r: xig?
no vj m liten si~öpudracl.
gran, soni stod Säg det d %!
Hjalp din vii.riin.in och siism p &amp; en Öppen plats, omlrransad w ganila, iirevördiga stairimar.
lärjunge!
Den stod dar, som ha. &amp; den just vän- Min ka.ra cinga.
.väninna!
tat på oss och den iititt., då den skulle Låt ' ' dock dessa.
kvinnor, som du s % Lysa för v %r jul.
Bonden bröt ur skogen ivrigt fördömer, behåll.
sin lyckliga il- Frani mot skylliriingen saiiilades två-.
lnsioii, att de kii.111~~ och tanka soni i trehundra inan omkring trädet .. Över bygd och.
svedde land, (fraccherrias moder.
Ulma dessa morska x s 18.g den klara stjiiriiströdda hinilen et.t 1110111, blank och djup i sin out- sonen reste logen Minervor till~edsstiillelseii att f 5 spela grundliga blånad.
Omkring oss hade siila hjältinneroller på världsscenen.
lugnt med Iangsam hand.
(Forts. i sid.
14.)
De ha säkerligen inga söner, som vallta ~ i döden g därute i fält., ty dar sönernas " Denna bok, soin i svens ' k översattqing kroppar do, dar dö också mödsarnas Eråii danskan av förf attaren Artur Möller.
hjärtan.
Det gives ingen fosterlnnds- itkomniit p &amp; Svenska Andelsförlaget, ar en Vret till vretar lades, k a ~ l e k som, l i m helga hatet .. Att.
ham- %v de böcker inan bör utvälja a t t la.sa .bland den uppsjö, ' som finne ' s tiv krigslitteratur.
åker åkrar gav, nas förbrytelser Sr furiernas.
uppgift.
iela Det ar historien om de söiiderjyllandsk~a ' sol- Icuni-ia vi v81 föreställa .oss en bland- iiaterim, som maste gå, i. krig och döda utan fåmält föga sades t f ör si t t ning av furie och mater dolorosa?
Vad - leii lindrande suggestionen ~ +.
strida över bondens grav ...
i i i i beträffar dina farhågor för k~ilino- land.
Det ar en beskrivning, p &amp; krigets fa- sor s &amp; ugprilit.ig; a t t det iir val detta doku- rörelseii, så Isimde de vara berattigade, ment Sr skrivet för a t t göra propaganda mot om- kriget vore en oundviklig världs- kriget .. Krigets enda ii&amp;gots&amp;iiiir fridfiilla händelse.
Det ligger icke riinst i edra stund iitergives har: jiilaftoii.
Inga kummel =känner ha.nder a tt göra det uncilroniligt.
F ö i - enen eder, a l l a kvinnor till ett v d - fr &amp; i v i.~l.dcii, darf ör att dan intet %r okänd mödas man digt., internot-ioiiellt Irvir~:nof örbulid.
viiril. ".
Icke flykten.
fraii livet - nej, blott den bygd, sig spänner, Var och en av er: ~niiaste bli en fredens ett kraftigt 1ev.aiicl.e samarbete för ett apostel, i e11 friils~iiiigsariné, som endast luttrat Ny-Tyslilaiid må bli iii&amp;let för där hans svedja brann.
kaiines vid e t t krig, iiäinligen.
kriget £ranitidelis kvinna.
Freden efter kri- mot liriget.
Ansliiten eder till .de par- get lroinnier att för oss l&lt; " imrias som.
om.
tier av iniiii, som ha sainnia ~skåcliiing.
vi viiilde ater till heiiiinet f r h i fram- Bygd ar bondes ara, Och nar ïii s % w x i t till.
en.
överviildi- inande land.
.
Enligt.
deii odödliga: bi- gande m.ujoritet (detta sista Brig lrom- bcllegenden Iiar niannen för kviiiiinns död .han bor i ' den, iner for övrigt att utgöra.
eii oförliklie- skiill f örlorat paradiset.
Hjalp horioin skörd han blir för skära, .lig propagaiida f ö r er), d &amp; komma ni att erövra ett nytt paradis, da.
]; freden och er ledam, den iiya tidens anda., att segrar över kriget, godheten över ha.
blom om vår igen.
.
förjaga.spöket från en förfluten tid.
tet, saiiniiigeil över lögnen.
Ett pai.8- Och.
o111 det ar statsöverhuvudciia dis med en tysk Gud?
Nej.
L udvig Nords fr öm.
r i u d deras k~igslystna anhang, som- vil- kens gud ' är internationell.
j a kriget, störta d q n!
Gör re~rolutioii i landet!
Men er revolutioii blir p i sairiiiia g&amp;ng en procession, ty edra svärd iiro.
palmer, edra jubelrop ett Ilosianiia.
Det f iiiiles ' helbregdabed- ja.re, nien iii skola bedja, kriget till döds.
Av all er kraft, t h i k fred, tala fre &amp; ' dröm.
om fred, tro p &amp; fred, och edra böner skola bli till ' tita.niska rop, son1 mc7; ste 118 till och med cn döv guds öra.
Meii niissförst. &amp; mig ej.
Aven jag står liksom du, som vi alla, djupt upp- rörd inför detta krigs dystert clenioiii- &amp; a storhet, dar fasa och dödshiinförel- se blandas, inför den dityra.nlbiska 1ijiiltegl.öden Iios tyska liiirar, so111 för- blöda i s1aktili11.gai.m.
Och dock - aldrig n1ei.a f5r ett s&amp;dant krig komma, aldrig inern får en b1oiiisti:ande ung- ~ioins ratt.
att leva förvandlas i ett Litografi av Gabriel Burmeister.
tv8n.g at.t.
dö, i~l .. l.di.ig mera: " G3 bor1 Krigets jul.
BONDE. '
,,
Kvinnan - härskarinnan.
I nutiden.
Pi % den ensamma kviiinaii vilar bhcle moderns och familj &amp; fÖrsSrjarens plikt.
Under världskriget.
.
.
.
-- -- ...
.ICapit.alisteii: " Du soin icke duger till kanoninat kan.
?~trnin.st.on.e mata 1ia.iioiierna - och.
S ~ L blir du billigare.) '
...
inte.
alltför.
stora avlöningarna .,reducera- des visserligen och.
en del av de yngre ...
- 1 " biiren belrannelsen p % Edra lappar, måste sbka sin utkomst på annat.
hhll, nien Edra hjärtan äro långt ifrån oss!
men den owtanksamma hugmodern 1 %- Detta aiilrlaga~de utrop är soin gjort ter icke hemmets ekonomi förbrukas till.
Den, som im- för lcvin~~oriias muii iiiot mannen - der instundande sista resursen under normala tider, Evep i alla tider!
Ty s$ har det alltid va.
vinter hade tid att om det d~ är litet att taga utav.
.. Vi- rit:, .de sötaste frukter på silveifat åt vandra fr %n hus dare hade man ju kläder efter förhill- henile vid alla högtidliga .tillf iiyllen - la,nden.
: och i övrigt en del värdep ... - som till '.
.
.
hus bland vara som skådebröd!
, De vackraste ord om, ' atenhuggeiisam- fingo racka tills.
vid,are, s &amp; lapge,: r,pan: helmes dygder, den ' högsta uppskatt- hällen i ~ o h u s i ä n, levde p &amp; hoppet att kriget väl inte-kuiide ning av heii&amp;i värde i ' dikten!
~kiille f &amp; intryck vara, alltför länge.
och att nya möjlig-.
Defia, ' huS g %i.llt, och gäller ä11 i dag, heter skulle yppa, sig s &amp; - snart det var av storheten i en i.nai; iieli av idla lrlasser - äveii av var!
slut.
.
.
.
....
.
kamp i det tysta, TJiidiuitugeii höra iiite hit i detta salil- Sakta och under ' h j,alteinodjgt mot.- mera gripande an dikten n&amp;gonsip-kan bli.
1i1aiih; 1; 1ig.
De 51.0 soiii aftonstjiirnail: stand g k t e - s ig ...: nöden i n i segern % Första krigsiret @ k.
' dit ju an.
.De deras ljus r ' klarare, starliare, nien under, senare delen av Aret 1915.
Tup de iiro s8 &amp; san~iiiri l~land niyriader sin maii - vilket- a ~.
m e r a naturligt!
for tum fiqgo ieserverna eläpbas .till,.
.
...
.
) ' kroppar ' '!
.
.
.
kronorna i manade !,.
under det de ... 60 Ty har - hon sinne för " åsikter ", s % V afför är det nu sa a t t manneiisl&amp;~ arbetsg.ivarns medgivit arbetarna att för- hade h.on säkert.
det i ' n ii a n hon blev al&amp;iiiqg .. f ö r det lrvinnlig~. '
psyket, så.
...
tili~arn&amp;äba.
.
... tänk,en eder, en kärlek tj&amp;na,- ajitmeii .lirympte " gift, och - fort haii niFter det: på något, a+ ' sina genom ökade krsv ' p &amp; ...
bearbetningen, .aq ined ärliga ' avsikter, d .. v. s ... alrten.skap, e&amp;n$ orhrådeii, ikladd prosans skräd- niellaii Politiken och Social-D eiuokra- arbetspr.oduk.ten .. Från.
sommaren, m.e.d darsydda prouiei&amp;iddräkt.
. '
i itiiilet för ten!
D a h a i i det gllt varit bii?
att dess möjligheter att hjälpa sig frim.
.
.. .. kom b a n fra @ hö~tteo.
&amp; h ' .:in.
.i.
roqaiitik.ens blåa slöja, Ögon1,lickli~gin ha] .war ben ganlla ä~rteiiska~sla~eii ...
.
...
vinte&amp;.
H ä r.
&amp; l. kusten gár bl ' ásteq.
ge-.
rcd~~ckras .till.
plus minus noll! '
.
.,: .. och ~ ö ~ e n h a u m s ~ e!
s a n och ben när ' d e n harjanda ~ 8 r n l i i a p $ ~ t å, att.
förklaringen I &amp; För att.
tala litet.
allvar med: prela- nom.
m ' äig.
.
.
_ - - ' .. ligga i att n~aiiiien Pe.sonarar som .så: ten f r h 1200-talet, so.
undrade huru- j:agar; fram: över vattnen ocb de kala] Deii.
dar lrvi~ma~.i,.
i o &amp; sitter p % den vida kviiiiian.
verkligen.
' hade iiågon kl.ip~orn:a .. KIadfÖrrAdet- förbrukades och,.
och kunde.
dar banken och sköter ' deli där syss- sjal, ' och ?.ed inai+en.
av + %r tid,.
som veden smälte.
€amman.
.
inte.
la11 u.tn~ii.rkt (f &amp; st hoii iiatnrl-igtvis har undrar o111!
; kii1iiit &amp; verkligeii.
har nå- s &amp; l k t.
ersattas.
.
.
.
.
iniiidre betal.t, än oin en iuig rn.ai1 ' be- got först.ånd: Hin ser det u t i värl- Sedan man strävat sig, fram till.
över!
kliidde posten) .kan aldrig bli en Beet- den, d.en med manligt f örstånd, och jul, .bler trycket: för starkt för.
att @ an ho~eh., cleii dar aldrig en Shakspear e, snille dirigerade världen?
Är det skulle kunna fort~Gtta lidandet utan att.
den dar aldrig en.
Weininger. '.
.
Men något att yvas över!
Ni ha iiagra smärtan.
.. finge.
utbrott.
stenhuggarefack -- det är val i alla fall ett konstigt reso- stora njan att peka på, javäl!
Det Reningen Malmön tog initiativat nemang, eftersom han kan skänka alla finns några stora kvinnor att peka.
p % till.
ett möte med stenhuggarna.
och av sitt eget kön sin renodlade h&amp;- ocksk då.
Men vadiha dessa män för- hölls.
.
detta, pil nämnda plats +n 9 ja- aktping.
Och de äro dock iiite alla matt emot de makter, son1 iiro tyii&amp;re nuari 19 16.
Dampdt och allvarligt del- slidder och filosofer.
Det har visst ä11 allt annat, och som inte räkna togo.
300 män - och k&amp;nor i förhand-: h b t a t t nian upptiickt t. o. ni.
nxdel- vad vi mena .ined storhet och snilly lingarna, vilka reaulterade i d e q första inåttigt begåvade blind dem.
Ja, att ibl.and sig.
frams lallningen till regeringen, att n u v k höga riksförsamliiig inte ens be-.
Anej, detta tomi&gt;~a skryt 0111. ni aii- orkade man inte längre, n u rådde bitter står av bara snilleii!
n e n s stors sanihällsvärde gentemot nöd i stenhuggarnas hyddor, nu m&amp;ste: Men s % länge inte alla kvirinor kviimaii 111 % vi .reducera till dess ratta man klaga sin nöd sedan uppoffringen:.
.
sn.illeii, ha d e inte i riksförsandingeil värde.
Det ar iiite för tidigt.
: Har inte längre förmádde bäras.
.
att göra.
Det ar eii n~aiiligt logisk ha n&amp;gra f &amp; över andra glänsande inail, ' Medvetet sag m a n krafterna sina.
: slutsats.
och, förlat mig, lrviniior iiven, fast de Under hird strävan har man fatt lära.
Mali pastår iiven, att kvinnan iiite varit farre, fört eii jättekanii genoni sig se saker och ting kallt i ögonen .. har någon - egen omdöniesf örniA.ga,, att å~huiidradena mot andligt mörk.er, mot Det var sáledes.
här inte frsga.
om .upp-: ho11 alltid h.ar sin mails politjslra $sik- stortjuvar och aroffare, för ljusare ti- lösning eller besinningslöshet.
Man kan.
ter (on1 hon har ii&amp;g+a).
clek åt franitideus 11ar:n.
Är det för de sin ställning .och visste sig A andra Detta ar ganska koiirislrt., ty hör mycket bepart, oiii kvinnaii vi4 iii- sidan intet kunna uträtta med överord inan någoii g2ng att en kviiina inte g h g e n till det 20: de firhuiidradet far eller prat.
Gripande episoder skildrade0 h ar .sani.rna uppfattiiiiig som inalren, riilrnas nied till ' fraintj.deils barn "!
fran hemmens strid för .att värja sig inte samma intresse för samma sak, Hon soin ända hela tiden fått det nöjet mot.
nöden: kvinnornas sista hopam- så heter det: hon &amp; r ii~skranlrt, hon att vara med och lida.
Hemmets har- lande av v a d som kunde uppbringas av f ö r s d r honoin iiite; har hon saiiiina slrariniia har lioiz varit i dikten - i mat At mannen: d &amp; han gick till sitt åsikt, viket.
viil oftast händer - hiin- verkl.iglieten har hon lmrit livets, arbete; delning av brödkakorna från ' den l.eii ske pris!
- s &amp; heter det: ho11 ar niK~~skligh.eteiis tyngsta bördor.
Hon ena familjen till den andra; föratörande.
i.iiskraiikt, hon f örstår Iiononi!
0 1 2 1 har riktt äveli till bördornas ansvar.
av enklare husgerådssaker för att f &amp; lite det dessutoin är bevisat, att hon meren- Hon kan nog bii.i; a det!
värme i stugan; brist p &amp; kläder så att J-a X-0 11. man i n t e kunnat komma till mötet.
... Till vara man.
Steninilustriens kvinnor de hårdast privade under kristiden.
' - .w, ' - - p -, ' ' ta I ' ' ', ' ' I, ' ', ', '
' Kvinnor torde ha liittare än män att först8 den tyngd, som under nämnda förhallanden - vilade pb husmödrarna i dessa hem.
Starkare an min resumé talar dock en bild frAn en- 1a ' nd.ssocken en bit ifrån Lysekil.
I l e n till platsor- ganet ins&amp;nd dikt skildrar en arbetar- h u ~ t r u, icke utan begavniag, sitt slit för att hklla den stora barnekaran hel och snygg, hur hon om kvällarna var sys- selsatt med lagningen av deras kläder och samtidigt betraktade sina innerligt avhalha barn, där de slumrade sida vid sida.
Verkligt religiös g &amp; hennes tankar till en högre makt med Astundan att de sista tv &amp; matte fil sl ' ippa frlin det karga jordelivet.
Det sker €om hon önekat och utan tarar mullas de smh med kärleksfull blick i jorden.
PA varen inställdes s % g ~ t som t full- ständigt stenhuggeritillverkningen och arbetarna hänvisades till allmänna ar- beten med anläggandet av vägar,.
skogs- odling och annat.
Förtjänsterna ha.
va- rit de minsta ' möjliga, men sommaren ar ju anda hygglig d &amp; den ger varme gratis samt later täppa och fiskevatten slappa till sin del för uppehället, Kvin.
norna ' ha har fatt sträva med biide hacka och fiskredskap da männen i de flesta fall varit hänvisade .till arbete borta fråm hemmet, En tredje krigsvinter är nu, för han- den.
Knappheten p % föda och ved har redan pressat fram bekymrade fram- ställningar om bistBnd.
vin norna ha att p &amp; nytt fresta sitt mod och sin ut- hallighet., deras trägna händer få söka skapa av intet, försatt bereda vad som kan uppbringas till att leva utav.
I jul, dagar, db vi lite var livas av tanken p4 värme ' och ljus i vinterns mörker ock köld, hoppas jag vara kvinnor landei runt ekola minnas sina medayst.rar har.
ute i kustbandet.
Mer i n nagonsir behövs da det medvetandet hos d (hemsökta, att med dem känner stark1 Sverges arbetarekvinnor behovet av för nyat kraftigt.
arbete för införandet al ett rättfärdigare och mera mänsklig, aamhalle.
a Axd Ljungberg.
--- t Sagan om Fågel Feng. En berättelse från Kina om Fågel Fenix. '
I boken.
om &gt;De tiotusen undren&gt; &amp; mas trehundratrettiotre sagor om den Etigel, som kallas Feng, och detta är en av dem.
Ta-Kbai, prins av Tartarien, drömde en natt att han fl en plats, där han aldrig förr hade varit, s8g en underbart vacker ung flicka, som endast kunde vara en prinsessa.
Han fattade en ögon blicklig kärlek till henne, men inrian han kunde ' röra sig eller tala försvann hon ur hans ' A s p DB han vaknade begärde han eina färger och penslar och malade hennes bild p &amp; ett dyrbart stycke siden.
I ena .hörnet- skrev han des&amp;.
rader: - Skola pionerna nhgonsin blomma mer?
En dag utan henne ar shsom hundra Hr.
D ' Rekvirera arbetarekvinnorna: Julfaggga innan upplagan tagi slut.
Pris 15 öre; rkc minst el: dussin rekv.
Iamnas 20 proc Morgonbris ' exp., Upplandsgutar 85, 4 k, Sfockholm.
Därefter sammankallade han sina mi- nistrar, visade dem bilden och fragade om nhgon av dem liiin.de den vackra * T e s t och illustr&amp;ion äro häui.taide i r esi Iroiistii~rligt redigerad engelsk sagobok, utgiven under kriget av Eclm~ind Du1a.c till f örm 5.n för f rmska.
Röde 1coi:set.
flickans namn.
Men.
alla skakade sina huvuden och ströko sitt skägg.
De - visste icke vem hon var.
D &amp; blev prinsen a i misslynt: att han skickade bort dem i onBd till de mest avliigsna trakterna av sith rike.
Alla ho.vman, generaler, officerare och varje man och, kvinna, eom vistades i palat- set, hög och Mg, kommo i tur och ord- ning för att se p &amp; bilden.
Men ingen visste vem hon var.
TaXhai lat d &amp; tillkalla alla rikets tyollkonstn&amp;er för att ' de, Rom vor0 lfirda, skulle kinna finna namnet på hans drömmare prin- sessa.
Men deras svar vor0 SA olika, att prinsen, betvivlande deras skicklig- het, straffade dem alla.
Bilden förevisades varje dag pB.
palatsets borgg8rd friln eol- uppgángen ' och till solnedgilngen.
Höga resande kommo varje dag, betraktade det vackra ansiktet och gingo Bter - bort.
Ingen kunde säga vem hon var.
- Under tiden vilade dagarna tungt pk Ta-Khai ' a skuldror; och hans sorg kan ej beakrivas.
Han åt ' icke mera, drack ' '
sida drabbat Högliiiicl, aldrig blivit så ina med den uppfattning, som oavlåt- tdrd, om ej hans rykte som.
nianniska ligt och allmant intrunifades.
Meii ett ' och politiker gcrioiii cn intemiv och dylikt intrumfande gör verkan till sist., N iila .detta.
skri- ihållaule polemisk kampanj skalnfilats.
och nar förhållaiidcns äter förde oss ves, lyds nylic ' ter- Haii stod variilös mot saiii.liSl ' lsi~ialrter- personligen tillsainniaiis, blev olikheten ua fi:h Högl~~~icis ila darför att lian stod iitaii sainldls- inellan Z. sådan haii f ranistallcles och cell iclx glada.
i~~edlem.mar:ias Z. sådan han \ ?ar rent häpnadsvac- sylnpati.
.
Haii piiias: \ .v j 11.- l h i liar soni.
kant iirsiiktat sig iii.ed kande.
stiingd11etc.m och a t t oc.lrs &amp; Högliiiid C1 siii sida fört Ingen cgenskap b ~ i i k a r folk nied ciif orii~ighetcii.~ e n siidaii iledsvä.rtiiiilgslca.~~ipa.r~j inat störi:e iver tillskrii-a I.ionom ii11 oför- iiti.turliga och f tir- partiets 1eda1:e.
Det ar einellei~tid en dragsaniheten.
Ingoii.
egenskap %r ho- &amp; ïliga följe &amp; gam- högst viisentlig skillnad p &amp; en kampanj, noiii persoilligeu.
mer £i * iiilirn.siicle.
Haii re, sömiilöshet en.
soin, iiveii om deiilyck~s, blott sliadar oixlfiltt.,zr ju r~:~arxisii.~eil, eli l %ra t.il1- Hans arbetskraf t, soin hittills s &amp; uiiilsr- sitt offer i nilgra radiklila och arbetare- rackligt tysk för.
i~tt liitt göm siii an- bart stått ' l &amp; liar för stii1idel.i sviktii.t .. Bretsars omdöiile, och e i i li~ \ .~iipailj, soiii hangare ofördragsam., Men.
h.ti:n om- P ' ör 17ar och en som vill se, b9rji.i.ï.
det riskerar kast.a siim offer i f iiii.gelse.
fattar den uta.i.i.
i.eoret.isk C10gniil.tisi11.
uu frainst&amp;, hu!
h5rd Hög &amp; doilisto- Framförallt liar iixeii iki-i incst aiifa .. lls- Hans uppfattning av cleii niaterialisti- leils dom: över hoiiolii och Oljeluiid i lystne i vgrldeiz absolut rii.tt. '
till]: att- ska historieteoriii t !.
ex. ixtiniirker sig själva verkst var.
W.1 följd av de - visa.
för en vidhjiiïtenhet, soin man visst ja för Morgonbris ' aiisrnrings skull sa- För iniii del niedger jag g a h a, att icke a M d moter p5 d &amp; iilotsatta ger j a g endast o f U t ' t l j g t h5.rda do- jag la.nge i åtskilligt.
' dela.de partihö- lcan t e11 av part .. iet ..
Halls persoiiliga i.iia.rna i uiideri:ättei.iia, ha i. deil högsta.
gerils uppfattning .om Höglund soin en kyiine 8 t h ock so111 ett hinder mot i sa-invetslös iiiaktsti.Svaix .eller Mmin- livs %skådiiingens böj else att d å över i instansens utslag Imniii it iltt f1.
' 81318t~~ en dager av niil.dhet, soni döljer dess stone f amtilter.
Det finns ihgeii man- praktisk.
fa.ilatis111.
- Han kan icke blott.
saiiila, dess rakt niotsi~tta.
1rara.ktiir.
.
~uecl ' Y ar och en, niska i partiet jag varit eller iir s &amp; rädd utmärkt s~~mir.+ct.a.
alen det ' k: ej nog, att partinieillem- för, soni jag förr var för Z. Högliiiid.
soiri kampar för hans sak, oberoende av marna g % ikring och indigiieras över Fullt gick det dock e j att tfo p8 liaris hur denna kamp teoretiskt motiveras.
Haii kan ock bortse från stora avvikel.- scr i det pyakt.islra prograriiniet., iiar han finiicr viljan gii i ratt riktning.
För min del ' ha.r jag gjort den niarkliga Höglund och '.
- icke mera, .och till slut glömde han skillnaden på vilket som var dag och vilk.et som par natt, vilket som var ut och vilket som var in, vilket som var höger och vilket var.
vänster.
Han till- bragte sina digar vandr5nde bland ber- gen och skogarna, högt anropande gu- darna att de mHtte göra ' slut p i hans liv &amp; h hsns eorg.
DB bände det en dag.
att ban kom till branten av en avgrund.
FrAn dju- pet inunder honom reste sig höga klip- por.
och den tanken kom för honom, att han blivit le ' dd till denna plats föi att göra slut p &amp; ain olycka. '
' Han stod just i begrepp att kasta sig i djupet, dA plötel.igt FAgel Feng kom flygande över dalen och visade sig för honom, ~ägande: vadan 6 t h Ta-Khai, den mäktige prinsen av Tartarien, p &amp; denna ödsliga plats med ett moln p &amp; sin panna ?&gt; Ta-Khai svarade: &gt;Furuträdet finner sin näring i .marken, dar det vaxer, tigern kan jaga rAd juret i- skogen,.
örnen kan flyga över.
berg och dalar, men hu1 skall jag kunna finna den enda eftei vilken mitt hjarta törstar?, Och han förtäljde fågeln sin dröm Feng, som i ' verkligheten var en Feng, Hwang, det vill &amp; ga en bona, fortaatte, Det ar icke lätt att undfil vishet utax iet Högsta väsendets ' hjälp, men det är 3tt tecken p &amp; andarnas välvilja att jag rommit mellan dig och ditt öde.
Jag ian göra, mig stor nog att bara den 3törsta slad på mina vingar och.
liten nog att gA genom det minsta nyckelhål, 3ch jag känner alla prinsessor i hela världens palats.
Jag bar lart dem de iex tonerna i min röst, och jag är deras vän.
Visa mig därför bilden, o, Ta-Kbai, 3ch jag skall saga dig namnet p &amp; henne, 3o.i du slig i din dröm., De gingo till yalatset och d &amp; prin- gessans bild visades för fågeln, växte ' ban - skulle * kära tolv bamburör för att därmed göra en flöjt, som kallas Pai- Saio, och gom bar en ton, ljuvare an en aftonfläkt över en skogsbäck.
Och da ban sakta.
blalete i rören,Ater- g&amp;vo de ljudet av prinsessana röst s &amp; harmoniskt att, hon ropade.
: %Jag hör de avlägsna tonerna av den s&amp;ng s o i friin mina egna läppar, och jag kan se endast blommorna och träden; det är en melodi som endast kan sjungaa av ett hjarta som lidit sorg efter sorg, och till vilken endaat det hjarta kan Iyasna, som är fullt av ban u t till en elefants ~torlek och ut- längtan.
s ropade: %Si tt.
upp på min rygg, o, Ta?
' I samma ögonblick sankte sig från Khai, och jag.
skall föra dig till platsen himlen den underbara fsgeln, lik en eld för din dröm.
Dar skall du finna henne av manga färger framför prinsessan och med det genomskinliga anletet och de lät bilden falja för hennes fötter.
H o n aankta ögonlocken under en krona av öppnade ögonen i största förvbing vid mörkt hAr, SA som du har m %lat henne, synen av in egen bild.
Och d &amp; hon ty dessa anletsdrag tillhöra Sai-Jen, dot- läst orden, som stodo skrivna i hörnet, ter till konungen av Kina, hon som fragade hon darrande: endast kan liknas vid fullmanen da den, Säg mig, o, Feng-Hwang, vem ar lyser fram under ett mörkt moln.))
han, eå nara, men som jag ej kan se, Vid., skymningen kommo de till ko- vem ar han, bom k&amp;ner ljudet av min nungens palats och, kret sade över en röst och aldrig hört mig, som kan min- praktfull tradgard.
Och i tradgarden nas mitt ansikte och aldrig sett mig?, satt Sai-Jen, sjungande och spelande pil DB talade fQeln och berättade bisto- luta.
Feng-Hwang lat prinsen etiga av rien ' om Ta-Khai ' g - dröm och tillade: utanför muren, nara en plats där bambu- d a g kommer f r b honom med detta träden växte,.
och visade honom hu] budskap; jag förde honom hit p &amp; mina '. '
12.
P - - - - - - - -- - .- - - - - - -- -- -- -.
--- _ ._.
_ ._.
.
_ _ crfa~eilheteii; att inin starka f örsiars antipatiska.
Ty var och .en, som kali.
ter antagit iiiedliiigsförslqget, liarrördc vänligh.et skadat mig nier hos.
partihö, ner honom, Iran lZtt se, att hans stål.
helt sakert av, lat v a r a oberättigad, gerii $.ii hos de1.1 allinalit .soin foster satthet mot anfallen ingalunda härrör misstro mot paragrafens lojala tillamp- laiidsiiihiljst utni8l.ade och avskyddc Z av köld: Balroiii hans kyligt avni ' attz iiing.
För min del.
var jag emellertid yt-a bor en varm.
viiiifasthet, en.
varm m.yclret vred p % hans hållning i deika Höglund.
.- ilfe11 haii l i r ju ej blott vara faiiati.
generositet.
Det - berattas fråii hane sak och angrep honom härför i Tiden.
Irer, han lär ju ock- framför andpa vara ungkarlstid, att han hade- en extra Svaret blev, a t t han &amp; vtryckie he1a; den en hatet.s man.
Aven i dett.a fall ' svck bädd i sitt rum, som ' stod ledig för var artikel, vari angreppet stod; oförkcirtad.
.
hag emellertid, nar jag p5 allvar l5rd.c och en hugad kines, s % att 1ia.r han valr- och med långt flera lovord an r 6 s m ~ a - lcailna honom., mina f örviiiitningar - nade om morgoiien, var.
det me.d oblan- tioner, i Stormklockan.
.
..:.
.
att icke saga mina förhoppiiingasr, dad nyfikeiihct han tog kannedom om Man ' må för övrigt saga om Högluud: vad han haft ' för god ' vii11 till nattsall- h e n för 111.ig stod han på av.
vad man vill - en skymf borde k &amp; stfind som en blekt energisk för.
skap.
dock spara honom: beskyllningen f ör okuvlig1 1i1:oppsling .av inbitet, Den hängivenhet han skördat hos feghet.
Naturligtvis har nian icke spaft ht.
Meii det är väl, tiiiikte jag, dem, som kiiizna honom, är ock rent honom den.
E t t par upplysniizgar 11 % a t t det .films folk som kunna hata.
Hur trolig, Ingen ' av Socialdemokratiika darf ör .. lani.iias de ordstarkn h jaltar, kali cn riittsiiiiiad man överhuvud leva ungdonisf örbuiidets ledande män har soni f r å n k n trevna kalrelugizsvr &amp; kri- och verka i en värld &amp; h allra helst en varit så ' aiigripen utat; iiigen sa upp- tiserat hans mod.
Det var under fredskongresseil i vå- politisk ~ G r l d soin den nuvar and.e ut an buren inåt, b8de a.v de nä.rm.aste och ' av at.t kanna 1ia.t?
Men det bcfaims att Z. l e djupa leden, soin han.
Naturligtvis ras.
Man har anklagat Höglund för att kunde det.
Han var, val ej alldeles narrör ej detta ' enbart av ' hans person- inför ratta ha sökt neka sig fri friii utan hatkänslor.
Men dessa gällde Liga egenskaper.
Det harrör främst planerna ' p %.
mobiliserings- och jarn- blott personlig opålitligl-iet och aven iärav, att maii.
i honom kant folkets vägsstrejk: Nu hade han under k011I s5dau blott i ytterst utpräglade fall: nan, känt deniokr iten och pi5iicipkäm- gressen energiskt aviatt från att dislrii- tera mobiliseriiigsstrej k.
I det av r e - Eljes var han fullstä.ndigt fri från per- ?en.
sonhat.
(fast naturligen ej från person- Men maii skall visst icke h o, att ialrtionskommittén f ökeslakna mani- f ö r a l t) ~ s5va.l där clet gällde politiska lans motstiiidare låtit hoiiom &amp; illa som festet .förekom heller intet Öm .jäm-.
itrider, soni ilar det gallde iliigrepp &amp; dan.
Det ä?
ej gott att förstå, hur vägsstrejk.
D &amp; detta upplästes hördes på .hoiiom själv.
Icke som skulle han ?n person skall kunna vara fai1atike.k $11.
' röst: ' X.
(en jarnva.gsfunktionai.)
Strax varit okiiiisl &amp; .f ör personliga of örrat- itan att vara principm.aii, men gent- i r rädd om sina järnviigsmaii.
ter och angrepp. '
.
Liksoni var duktig ?mot Z. Höglund har man ' flitigt.
prö- tog ' Höglund ordet och förklarade, att karl IrSiide .h %$ sin kraft och dolde al- lat den hypotesen.
Nu är det ju också hela kommittén, allts5 främst han som d.i.ig, att han T &amp; -- fram.
' Men han lat) stridigt, att han a r ' en driven takti- less ordförande, stod bakom järnvägs- ' a.ldi.ig några phs:onliga känslor f &amp; ser - alldeles för driven, tycka mot- rtrejkens utelamiiing.
Han tog allts&amp;, makt över sig.
.
; tåndarna.
Det skall visst icke heller l e radikales eventuella vrede frärniit S5 va.r det i de gångna ire ' n och s % Iörnekas, att han liksoin nästan varje på sig för att skydda en van därför. '
Samtidigt ville han själv nödvändigt!
iir det .an.
i dag.
Fäiigelsetiden har lika riintk politiker vid olika tider intagit; aga det juridiska ansvaret for mani- ' litet gjort honom bittrare som den * akt motsatta ståndpuilliter i samma gjort ho13.om mer ui~dergivei~.
Han äger iråga.
Han.
har t. ex. förr ansett, att lestet.
Man bad honom avstå, många i sjiilm verket e n sällspord kontroll ~ a r t i e som.
t sadant borde aga sin press, tndra förklarade sig villiga att taga ö.ver sina l~a.1.1~10r; Atm:iiisto.i~e över cle nedan han seiiare hävdat, att ägande- iet för att npara hans oersättliga kraft * ätten bör ligga hos de lokala organi- It fredsarbetet.
Var och en,- som vista- val, vingar.
I klinga dagar har han längtat iatioi1er1i.a~.
Av en den, som livligt ogil- les å kongressen, vet också ttt ödu und, trots sin starkt grundade efter denna stund, lat honom nu be- .ar halis tidigare st&amp;ndpuiik.t, l ~ a n jvertygelse om.
kongressens och mani-.
hHlla sin drömbild och läk eåret i hans mellertid oniö jligeii f inila deniia: råga falla inom de stora, piiincigspörs- iestets laglighet, fullt förstod vad ' han hjärta.
D; om båda dela.rnas f ramste upphovs.
Snabba och oemotstiindliga gA vHgorna n ålens r a m Pttra.iide:Ei.ihetei.i kan maii riskerade.
Han kunde mer an val över havsstrandens kiselstenar, och eom både.
+i.riias och 1rra1n.ka~,.
vare sig ha avstått f r b.
ansvarigheten utan att, en ' liten kiselsten kiinde .sig .Sai Jen da pressen ligger i den centra.la eller de ändå kallas h g.
Men han vägrade.
Ta-Khai stod framför henne.
- - - lokala niyn.ciigheteri~as h.mcl.
.
.
Man har ocksi angripit h.oilom, för Feng-Hwang upplyste tradghden.
med % % ett praktfullt färgspel, .och en fläkt av itt lian e j i avtalet mcd Social-Denio- n iratcizs - ecla.rbetarc .ville l %ta iiiflyta kärlekens ande kom ' blommorna att ?n punkt, av iililchall att ingen drulle FÖ; iiagra dagar sedan köpte jag ett skälva under stjärnorna.
; vingas skrim mot sin övertygelse.
nuinmer av Brand.
Sannolikt va.r det I konungens pala ' lts i Kina firades med alla gamla och ståtliga ceremonier.brö1- Men man frtr e j fördölja, att han ville första gången i mitt liv detta hände; lopet mellan Sai-Jen och Ta Khai, prin- ioclr godtaga ctt för redaktionen och men det blir - ej den sista.
T y iiiiimet rttrnildefrihcteii fullt tillfredsstii~ll.ai~c~e tilltalade mig.
Till god del visserligen sen av Tartarien.
nedliiigsförslág, och det var först nar Iarför, att det gav på tyskarna. '
Klar- Detta är en av de tr8bundratret- tiotre sagorna om Fagel Feng, SA som k t t a fraii rcclalrtioncris sida avvisats, iyntarc ä11 d ini ni er valda rna 11ö jde ' sig.
' den berättas i boken om, De tiotusen om han övergick p.8 rena avslag~1,iiijeii.
?j numrets författare nzeci att i allinail- h t lian sedan kvarstod p % denna linje, iiet lagga slriilden för kriget på kabi- undren D. iven sedan redaktionens styraiide mak-; alismen, de f orslrade ock efter.
de ka, ' ' ' ',, b '.
...
.
..
Portal.
.
Ett vackert Folkets .Hus.
Det a r N y k ö p i ii g s arbetarekom- inun som gatt i spetsen för v &amp; ?$ land vid skapandet av ett vackert yttre för arbetarerörelsens puls, Folkets hus.
I hela Nyköping har för övrigt p &amp; senare tiden den andan gjort sig gällande, vid offentliga byggnaders upplron~st, att göra dessa rnonunzentala, och s % att de icke svara emot den ännu1 i Nyköping i allmänhet bra bibehållna gamla bygg- nadsstilen, soin både ar enkel och trev- lig.
Nyköpings Folkets hus utniarker ~ i för g soliditet och vackra, enkla for- mer; Bilden från fasaden visar oss den rundade portalen.
Huru inbjudan- de ar det icke att stiga ' in genom den- na port!
Trappuppghgen ar icke s &amp; pitalistiska staternas större och mindre skuld och måste då naturligtvis finna Tyskland mest skyldigt.
Men detta var e j enda slralet .. Utan darjainte slog det mig, att tidningens ton väsentligt förbättrats.
J a g tänker ej nu så illa om Hii~ke Bergegren,.
som jag gjorde förr, och al1,ramiiist vill jag nu förneka hans hederlighet.
Men minnet av hans polemiska uppfattning och to11 ar fort- farande otrevligt.
Nu var tidiiingeils hållning en animii, icke i sak nieil .i form och utprägling.
.Brand hade bli- vit en riktigt städad tidning utan att därför vara mindre radikal.
Det r a r ej cnbart Oljelunds förtjaiist akt så blivit.
Han delar hedern ined siri ~7ikarieïa.iide ïeclaktöï C.
J.
B jöxkluiid.
Men han liar kraftigt bidpagit därtill.
Han hade tv % långa artiklar införda i ii ' ~~n~:l:et och bgda voro t.ypiska fös den iiya:andaii.
De röjde p % ett vackert satt kulturmö jligheteii och den andliga Interiör.
,.
vit.
Föi~streii i val avvigda pro.por- tioner.
Bilden av A-salen ar något n~issvisande, d5 deii tagits ' innan biin- karna sattes in.
Nar nian står dar- inne avundas man Nyköpingskniiirater- na, son1 f å slå sig ned dar, utan att störas av nägot fult.
Alla andra lokaler äro lika smak- fullt .hållna.
Bl.
a. ar biblioteks- och liisrunimet både stiligt och.
hemtrevligt.
Biblioteket ar öppet tre gånger i v~ec- kan., lasrummet alla dagar, hela da- gen.
Dar finnas av &amp; ii %gra bostads- P &amp; nedre botten - ax en lägenheter.
större sal, dar en enskild person har servering och aven tager emot inac- ko.rdering i maten.
Dar utföres aven vissa dagar musilr.
Och detta hjälper siiledes till att p8 ett gott sätt fylla be- A.
L. hovet av förströelse.
, * Exteriör.
dar braskande bred, som en tid varit brukligt i svensk byggiiadskoiist., och soiii ba.ra varit onödigt dyrbar.
Trap- porna äro ganska smala, men i stallet liar man kunnat bestå sig med vackra valv.
A-salen ar utmärkt dekorativ.
Ett välvt tak av trii i brun färg, som möter viiggarnas rena, vita murytor.
Fonden bakom plattf ornieii ar helt vakenheten hos denne unge, sjiilvlaïde också fått av Ivan Oljelund.
Det a r fosterson till en fiskare.
' I-Xaii ar ock dock icke s &amp; enkelt.
Å ena sidan ar han en skald med både sinnets poetiska ju mycket mörk till sitt yttre och har eld och en a i i ~ ~ ~ ~ ~ l x i forin- ~ i ~ ~ även g ~ ~ i ~ sitt a r sätt d &amp; got allvarligt, iliigot p; en @ ng briniiande och tillbalrsdrs- gasa.
Mycket ' material till en skildring av get.
Men samtidigt verkar han i hög.
Oljeliind har jag ju eljes icke.
Ehuru grad iii~gdonzsBäcB.
Blotta sättet, var: h m och jag enligt iiklagarens och, på haii kilade uppför trapporna till sin som det f öre#faUer, aven under- cell, gav mig ett lika bestSni.t som oav- rattens mening suttit tillsai~iiizans siktligt.
intryck av, att den gossen Iwii- och sti1-ixpla.t till landsförra.deri, ser iii icke!
har jag ej tryckt hails hand eller Haii verkar alltigenom.
ungdonismod vaxlat ett ord ined honom, innan jag och energi; och haii tarvar d l t vad han för någon.
tid sedan besökte honom å äger i den vagen.
Ty om man allmänt Låi~gholmen.
Jag såg honom tidigare och säkert mcd e t t a %r fast övertygad blott iiiider raniisakiiingam och - på om, att han slra.11 komma obruten ur reglementsenligt avstand -.
nar vi häktet, iir förtjaiisten haas och icke, giiigo ut att förlust; oss mellan fgng- ssmhii.l.lets.
Haii liir lida ilv pro !etär&amp;~s g8.ïdarna; s ceiiieiitvä ggar.
Men so111 bekant.
lm11 nian ofta få ett.
mycket starkt intryck av el1 person., vilken man e j lart kallna nier ii11 till det yttre.
Ett sådant ii ?,ry,clr har j a g ' kleiia lungor.
: Deii likgiltighet mot f8iigarnas halsa, soin trots alla ai~satser till hunianitet alltför nlycket präglar Sverges f äi~gelsevaseii, har just nyss skarpts p &amp; Långliolnl6il, tack vare en ' d inom avdelningen för (!
för F i n a och valgjorda, Gossar och Flickor i alla åldrar.
1 f Finare Flick- och Dam- 7 f I J Valsorterad.
[för barn i alla åldrar samt Leksaker.
Prima, reella ' varor.
Billiga, bestSimda priser.
.
I i: J.
m '
14 .. .-w (Forts. fr. sid ..
7.)
vi ' d ~ " WStd g - skogqi; r,eli ~; p&amp;~ ' pfi; och med håidjus i bleka strinmor niellan stani.nlariin.
Detvareiil.ycl~li~o.clibct.agandesyii f ö r oss alla, deiiiia julgrarr i deii döds- tysta skogen, dkr det enda ljud vi hör- de var f ötterims kliariaiide i; snön.
Alla dessa brokiga färger: och alls clcssa spada 1ji.w ni.ellaii deii kyska, vita.
m.ih1.
,.
Det gjorde oss alla tysta och stilla.
Det förde i hast vBra t.aiikar och hopp s a l n g t, l h g t bort - helii till de kara rum, varest var barndoms ljusa julgra- nar stod, och där var julglädje fyllde allt och olla k e d fröjd och med önma hjärtans bävan.
Vi stodo alla med sälilrta h u v ~ ~ d Diix.
hördes icke ett ord och intet iitrop ' av gladjo.
Endast c11 susning som av trötta suckar gled geii.oin den tysta luf- teii.
Eller var det kanske bara en stilla viskning mellan de galda granariia?
E t t iiatteils andetag mot de vintervita drön1.nzaï1.m.
.
.
Det l å g ett djupt och iimcrligt allvar o111 allas drag.
Det var 1niil:iiut.ï som bivade.
Där var fingrar som pressa- des inot ögonen.
Dar var haiider s.oni: Eunno varandra i en vaxin vä1.1skaps- try clriiing, ellw i niiiinets tysta gemeii- skap.
Där var axmar soin funno plats om sidokaili.rateils hals.
S % trädde v %r kapten fram.
Hails nacke var böjd och han s t i r ~ a d e mot den vita snön.
Hans mun var smal och sammanbiten som var det något h.an: inte ville ge luft eller ljud.
Men så ratade han sig plötsligt och sBg rakt fram.
som såg han mot ilagot .mycket skönt l h g t borta i den bl % luf- ten.
Det bävade ont hans nziiii då han fr&amp;-; En moders bön.
Det regunr, regnar, regiiar, r di uiolnen s- allt 18g-e som tS &amp;, tunga tankar över Belgiens jord.
Ilet griltes ej I-gre, ty smärtan kastat, aukar, ocli det %r hg? ..
tider ?iir fattiga smil ord.
Jag ensam blott.
fir lycklig en siidan kvalens morgoii - .mitt barn har dött i natt, mitt sista barn av- fem.
HRII var halsad och ' viilsignad, den bistre liemaunen - jng bett ' pA minn kn8n o111 hans hemska, sista hjulp.
O, barn a r eu mor utan hem, iitaii lnnd, niin kiirlek vm stor!
Det fanns sk8rare kband som hallit tvfi kBrn tiillsa~iinia~n!
- Har jag iin initt fijrsttlnil?
Är e j töcken min sjkl:?
Ar det sant, hnr jag d r h t att d11 svalt ihjiil, att di1 offrats fiir rniivettsflniiman!
Nej, jag höll.
För mitt bar11 stod mig livet .till.
.Jag bar l#rt av min tid, och jag kan nu det sista: det tyngsta lir ej att det karaste mista.
- Det &amp; r tyngre att önska det icke man vill! '
(Forts. &amp; sid.
15.)
' * Dii lyckliga mor, om du annu finns, om dii &amp; nnu har mod att leva!
Nar i ilattens timmi dn ber för din prins, n &amp; du kallar p &amp; lyckan - ty du tror att den finns jag slger dig: bed inga barnsliga böuer om iira ocjl rykte och slikt!
Men bed bli förskon ' ad att se dina söner stympas, förgds i ett krig?
Bed bli förskonad f~$n s ~ ~ ~ ä r t o r n smiirta, au att trycka ditt hungimde barn till ditt hjärta, i r t t höra ' det kvida om bröd och jflmmnde ropa ditt nnmq, att kanna det dö av svfilt i din maktlösa, skillvrnde ' famn.
- ' kort, f öre deras f örfl.yttriing dit fr&amp;n 1rristligt högerhåll igilngsatt attack - till vilken justitieoinbudsni.anne11 givit ett särdeles opakallat stöd - mot dess av naturen mycket l~umaiie direktör.
Hö glunds o ch O1 j elunds b ehandliiig hal: varit kännbart hårdare ä n den f ör f an- gar av deras art sedan flera %r tillbaka vanliga.
Givetvis inåste detta, öka f a- ran för deras halsa.
Men intet utslag av samhällets 1ia.i skall ileclslii Höglund eller O1 j elund.
De skola en girig bäras ut i triumf p5 armaina av Sverges arbetande folk, de skola återkomma till frih.eten med rak hjässa, med stalsatt kraft och med obrutet mod, de skola bada göra stora insatser för ' svenska folkets bröd, ratt och frihet.
Det är ej endast Röglund som kommer att göra den spådomen sann utan.
: ock, p5 sin ungdomligt brandröda led, Ivan Oljelund.
Erik Hedén;.
I Först dL1 din bön has uiidfi %tt den stora kgrlekeno vita vingar, nikr emot högre rymder $11 vnrdngshimlar den likt en duva sig lösgjord svingar, och ber för alla den stora.böiien om fred och frid &amp; t eu sai.gad jord!
- Nu brister tanken - har allt jag mistat Hem-.
make .. barn .mina faders jord.
.
.
.
.
.
När ' döden kom och mitt sista tog, han mötte enmoder, som log.
... -, &gt; -.
'.
.
.
.
.
Nationalite tsbegre,ppet.
Om f5 friigor tvistas så mycket som.
; kar t. ex. ka.iiiia en sä.rs1cil.t djup kall- o111 nationalitetsbegreppet, hurudsaldi- .el&lt; till den viixlaiide uatiir, soin mani- gast av ilen grund, att i ordcii foster- €estei.ar sig i vara floder, i vara skogar, patrio- vara otaliga, stora och sm8 sjöar, vara laiiclskiiirlel~, natioiia.lit.etskä.i~sls, falt och öiigar, våra h.avskuster, r a r tism iii1iigg.e~ ' olika betydelse.
Välgörande v i d.
Dcn e i ~ a diskuteraiide parten nieiiar rkii.rg8i.d och i kanske clet geiiiiiiia-stc ~ l i viira liagmai.1~ f diirmcd deiilin uppblhta, ensidiga för- för a.11 s ~ ~ i i natur, &amp; det naturligt att scenskarna älska gudning av det egna landet, som vis: let svenska spr8ket, som iir deras " an- serligen 1ca.n hlirstamma ur el1 ren och vacker kärlek) nien blivit sa uppblaii- das stiiiiima i viirlden " eller $.r det dacl iri.ccI sjalviskhet och f allatism, at t 5izskviirdare att de olika spraken, som ilam.net f os t erlaiidsviin lroiniiiit i yaii.- kuliila uttrycka varje nations egenaxt Är det förstkeligt; el,l,ei.
ej titt,.
0111 och därigenom göra världen mlingfal- rykte i vida kretsar.
icke tviiigandc omstiiiidighctcr driva.
Den a.iiclra cliskuteraiide parten fram- digad och rikare, skulle utbytas mot DSS bort från] .andet, vi helst vilja leva hiiller såsolii.
fosterlandskärlek, iia.tioiia- ett gemeiisaiiit sprak för alla?
i Sverge för att geiion1 v %rt arbotc i var litetskä.i~sl.a, patriotism den iiat~~sliga aï det naturligt att våra hjärtan måii lcuiiiia bidraga till dess utveckling kärleken till del; land, dä.r iilan vuxit klappa i takt med våra folkvisor och o ch dess b ef olkaiiigs l y d t a?
upp, vars 1iatu.r ma.11 blivit iiitini med, nied viira vad vi med ett genzciisanlt Amiiet natioiia.lit.etsljegrepp uppstillt dar det talas det språk man behiirskar 1iain.n kalla f ostei:läiidska s h g e r?
S&amp;- i denna form kan mecl hopp om nndvi- och vars Idang nLa.11 iilslcar.
.Genoni tu- som den vi hava samman nied svensk- kande av inissförst2iid slutföras.
Det seiiclc iiiiiliien från hela ens liv kiiniier f i~iiia~riia) Vart land, vart land, Y art blir d &amp; diskussioiieiz o111 inteïnntionc ' ll maii sig fö&amp;iiclen nied det egna spra- fosterla.n.ii!
Ljud högt, o dyra oicl " el- organisatioii och sarnförst~ %iid, med bi.- ket och tusciide värden har nia11 ffitt ler " Jag s e t ett l a d högt upp i h.öga.11 behallaiide av de.
olika iiati.oiialitetcril~~s genoin d l t som ' skrivits och sjungits pas Nord eller den iiya.ste ' S verge, Svcr- saregcnheter, eller öilskviirdhetca nu *.
deii ~ w i - ge, Sverge, fosterland ' eller detta spr3.k.
att clessa seiiare 1) ortskKra.s.
Det blir ligastc: Den cim iiilagger i begreppet ila- diskussioiieiz om viirldens f öreiiade sta- tioriali.tctskansla att därmed niiiste " Du gamla., du fria, du f jallhöga nord, ter med eller utan indiyid.uella skift- .följa plats i solcn för mig själv ' bara, du tysta, du glädjerika sköait.
A n n a .L i.11 d h a g e n. n ing ar.
mitt folk ciida.st ä.r Guds egendomsfolk.
Jag h 5 l s a ~ dig vaiiaste lasiid upp2 jord, Den andra fordrar av nationalitets- din sol, din him.m.el, dina iingder känslan att det ordet tillämpas: " Allt.
gröna.
gade oin vi skulle sjuiiga psalmen. '
vad I vilje11 miimiiskoriia skola göra Stille Nacht, heilige Nacht.
.
.
- Är clet soi-ii sagt aaturligt att v %ra Han sjöng själv före.
Hans stimma eder det gören I ock dem ".
Liksom vi hjiirtm klappa för dessa såiiger vi hört ljöd högt över de andra.
Den var s i vil.ja hava vårt land fritt vilja vi oclrså vara lika iiiåiia om.
andra li.nclm fri- sedan.
vi vor0 barn eller vore det öiisk- stark ocli ren.
Den var.
s &amp; varm och.
lycklig i sin rörda skälvning.
Men an- ligare atlt vi b a r a sjöngo karlekss %n- nars var det ingen son1 sjöng ut rik- - het.
Inlägger man ej samina, betydelse j ger, socia.lt iiytt.iga sBn.ger, partis %ilger tigt, och sången släpade sig efter hand mera trögt ivag.
Det blev mest till ett orden a.1: ingen diskussion möjlig.
Gör och Ii a.tsångei:?
Är det iiatiirligt att vi vilja bibehalla nzuin.lan.de sorl ..
Ibland lat det son ?.
nian åter detta kan diskussionen onil n.atioiialitetskaiislans berättigande ellei gari1l.a seder och bruk?
Böra vi saledes sjöng kaptenen alldeles eiisa.ni, och till sist förlorade sig ockskhans röst i. ett ej komma att röra sig om hesvarandet fira jul och nzidson~nmr, p&amp; &amp; och Lucia mumlan.de.
p &amp; viirt speciella svenska s i i i?
Böra vi av följande fragor.
Deii sista s t i ~ o f ~ gled u bort i ett i-n- Är det naturligt eller ej att vi sven- bibehldla gamla kulturn~.iiiiien ocksa i geiiting.
S &amp; sade han 1iitgi:a ord oin juleii.
Meii sig l; form av fiiderns satt att bygga % och vidare utveckla en speciell.
svensk cle 11.l.evo inte vidare n~. %iiga ..
De bör- byggiia.dsstil?
Eller ar allt detta ba.rti jade kraftigt och ined den skarpa stöt- accent, som många åis kommandorop löjligt ocli sentimentalt?
Vore det icke skail ar Iios en sold at.s t a.iil.ilza '.
3 !ieii den biittre att genomföra.
scl~.ahloi~sed~ih.- gled mot slLitet och snart nog över i jor och schablonstil för hela väildeii?
en skiilviiiiig, och.
d % 11a.n iia.mnde hem- ') \ ' BAGERI-, ' OCH KOHOITORI- RIKS I 14 ag.
ALLM.
81 82 3 5 Drottninggatan b.
35 rekommenderas-.
BIRKAGATAN n.
12, Stort lager av in- och uflandska.
nyheter KARLBERGSVAGEN 86, V~~STMANNAGATAN 68, GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSGATAN 13. och 1 tr. upp i Damkappor, Dräkter och Kjolar: till billiga bestämda priser.
Obs.
I Bestallningsavdelningen.
i Stockholm.
.
.
.Vasagatan - Öppet kl. l /, 10-3. '
Korn~amnstorg 60. h!
U.
- edlar fastig helsivdelni,ngen, Form, köp och.
I fohal jnhg av fiatigheter.
Orundad 1883.
44, 1 tr. *.
.
--.
och 6-8 e. m.
(ooperativa, Kvinnan motarb-etar sitt eget basta förs&amp;k&amp;igeanstalterna bevilja försakringar ' F 0 LK ' ET.
:.
Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
nar h o n avrhder mannen att teckns försiik-.
Liv-försäkring.
ring i % aitt eget eller .bagge ' makaruaa liv .. P &amp; grund av mindre dödlighet .ba, kvinnor lagr ' e premier i D E F 6 k E N ' A D E.
- Premiebe-.
.
: - - brand=f&amp;säkring frielse vid ejukdom .och olycksfall m. fl.
för- -.
.
.
) B biista * villkor.
Ombud antaga 8. maner. '
' S,oc.-dem.
kvinnor nascentralsty relse: En arbetarhustru I varje familj ett husapotek.
Solidar- Symaskinen 1 I borde icke köpa annan symaskin an l Dagligcii hallda små olyckor, soiii ska.1:- eller bra,iiiisar, ett slag eller ilil- goin aiii~ain skada.
Hti:ru äro Ni rusta- dc.?
Ha Ni iillgot 1iim.pligt medel att sköta om Icadaii med?
Om ej, skaffa genast f r h E r Iiandlaiide en flaska Ldzarol.
och en burk Lazarin.
Dessa m.ccicl 5ro prövacle i m ~ i i g a miljoiiel: fa.
:: - .~.+-kfästa nier och lllcia si-tt aiise- ende siisom.
Iiemmets apotek.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan sa, STOCKHOLM.
I Julstöket 3oc.-dem.
kvinnornas samorganisations i manaden kl. 8 e. m. Bryggefiarb.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreap.
fru A. Froeell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. - 286 68.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (aoc.-dem.)
avhaller ordinarie ' möte 1:eta mandagen i varje, manad kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
styrctsc9a.
ar en burk., Stockholms södra kvinnoklubb: sot.-dem.)
avhaller ordinarie eammantrade 1:eta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m,!
l lokalen 3 trem Södra Folkets Hua.
putspulver niet och de kara, soin siikert i samnia st~in:cl hade sina tankar ' har och inte h.os den tysta julen i deras egna ruin., t o g rörelsen 110110111 helt.
ITaii böjde sitt huvud och tryckte hiiilcieriia mot ögoiieii, och halis ord d5 lian Begy,nte bönen:.
Vater unser, der Du bist im Him- nzel.
.
.
Ii0111 genom grat och gled hastigt över i ett silyftaiide amen.
.
.
, Vi stodo alla med siinkta hiivud.
I3aï: en iingslig l~ra~mtiiirig nar bönen vm: slut.
Det v m många soni grat och iii- gen som sOktc dölja sin rörelse.
Och varför slculle vi det?
A l a tan- lcar gingo jn sainina vägar.
Hem till a1.h de kara, antiilgei~ det nu var till hustrii och barn, till far och nior, eller till den vars taiikar i samma stund sökte oss j. hopp eller fruktan.
- \ IOS7 och clsr hördc ~ n a n eii djup suck el.les .Ordf.
: Fru - Anna Sterky, Barnhusg.
16, 1 tr. ' A.
.
T., 72 90.
Korresp.
sekr.: Fru Agda O~tlund, Upp- landsgatan 61, 4 tr. A..
.
T. Vasa 20 66. som är den yppersta i handeln, av sti ir- sta fullkoinning och ger största valui ta.
Vi bjuda fullaste aranti för att de med vårt finnamirfe försedda mad ki- nerna äro ett fabrikat, som på teknike nuvarande ståndpunkt är det högs som kan uppnk och överträffas ic av nhgot annat fabrikat.
Särskilt fi jr- månliga betalningsvillkor.
i Sthlm styrelse sammantrader 2:a mandagen Lazarol och Lazarin det basta för yttre åkommor.
a.
Röda Björn Styrelsen.
i 25 öre Stockholms Tjänarinneförening möte 1:ata och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli 4 3ch aug.)
i Folkets Hus G-eal.
Styrelsen.
1 avhhller ovärderligt.
J Ett verksamt satt att sprid a unskap om tidens stora och bran l ande.
frågor a r tidningen - Rösträtt för.
kvinnor, m ' Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- l hhller ordinarie moten 1:sta och 3:dje manda-.
I gen i varje mknad i Folkets Hus ' l i k sal kl. I 3,ao e. m.
Styrelsen.
Gellivare soc.=deia~ kvinnoklubb ordinarie mote 1:sta ' och 3:dje ' mAn- t lagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya l Folkete Hus.
Styrelsen.
I avhaller Malmbergets soca-dem.
kvinno- I klubb avhaller ordinarie mbte andra och sista om utgives av Landiföreningel n 1 n b d a g e n i. varje mhnad.
Sr kvinnans- politiska rösträtt mec j '.
Nya medlemmar halsas viilkomna.
.
Styrelsen.
rå nummer i månaden.
Den som ans &amp; att detta julnummer Vederhäftig, underhållande, bil ig.
f örtjiinar spridning, bör omedelbart in- sända ny rekvisition till Morgonbris ' exGedition, Upplandsgatan 85, Stock- holm.
- ...
.
.
.. -.
.
Ahus sot.-dem.
krinnoklubb av- l: i %ller ord.
möte 2:dra måndagen i mAnad,en 1, d. l /, 8 e. m, i Folkets Hus.
' ris för år 1917 kr.
1: 35; -.
.
.-l-Prenume~&amp;ion genom posten. '
Stockholm.
, Styrelsen.
A.
- B.
Arbetarlies.
T r y c k e r i ' 1916.
