# ID: svediakorp-per2411
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,945
# sentences: 1,266
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
(&amp; te ärg.)
N 3 11 November FUR DEN Stockholm 1916, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri / / Prmumcvatilonsp~s: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt.
och 30 öre pr fjärdedels är.
Lbsnummcr 10 örs.
Redaktion: Morgonbris9-expedition I I SIGNE SVENSSON, Alloi.
Tel. 244 36.1 Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 are pr mm, I Reaktionen.
Vi ha nyligen haft en bostadskongress en kongress uppmuntrad aven av högern, ity att däri del- togo peraoner från alla partier, aven fr&amp;n hö- gern, och medlemmar av regeringen g %vo den sitt erkännande, Vi på- pekade redan i förra numret att eniga med- givanden p % kongres- ser och att alla par- tier borde stödja kraf- tigt en så fundamentalt viktig sak som löaan- det av bostadsfragan, nog kan sagas, men om det kommer att hand- las, det blir en annan sak.
Tyvärr visade det sig att vi alltför snart blevo sannspådda.
Redan vid nästa s t.adsful1mäktigesammantriide i Stock- holm hindrade den del av högern, som smitit sig gamman att förhindra alla kommuoala eller s. k. socialistiska htgärder, vidtagandet av tv &amp; ytterst an- språkslösa sadana: att bygga ett enda fattigt hua av ' kommunen själv med 46 lägenheter samt att begära lagstiftnings- Htgarder mot mjölktrusten.
, - l Igi6 Vad hjiilper det att den moderatare k I dessa am8 anfall ligger dock en väl delen av högern protesterade mot detta organiserad.
och kraftig kamp f ' allt unghögerregemente, nar de dock under- enakilt mot allt kommunalt.
Men icke kasta sig att tillhöra samma parti som blott detta.
Dar ligger ocksh en den hänsynslösa, obönhörligt teoretiska kamp att fil behiklla utsugningsmöjlig- nya skolan av högern representerar.
heterna, förtjiinatlerna p &amp; de ' färre han- derna, aven om denna, skara tillåtes tillväxa med gulaschbaronerna ..
Denna tillväxt ar emel- lertid mycket farlig.
Därigenom ökas affars- innehavarnas, truster- nas, baukernas värld med hänsynslösa upp- komlingar, som icke heller hava nagon sorte kultur, som kan halla dem tillbaka fr %n sitt oblyga jobberi.
Däri- genom komma ocksa mer och mer de gamla.
hederliga högeraffars- =SOLEN STRALAR OVER STADEN.?
mjinnen?
med rattskaf- Fresk av prins Eugen.
fenhet i uppfattningen.
Reaktionen mot frisinnets genombrott och känslan av att deras dominerande och socialismens fasta uppmarsch p &amp; stallning förpliktar, allt mer i en skram- 1800-talet har nu en koncentrerad styrka.
mmde minoritet.
M &amp; vara att en och annan av dessa Huru världskriget har gött reaktionen högerman i god tro föreställa sig att hava vi länge v a ~ i t medvetna om.
Nu socialiem kan och maste hejdas aven med galler det darför .att samla sig till tiden s % absurda hinder för dess framfart som för fredens ingaende till en av de stör- att kommunerna numera icke alls f &amp; sta anstrangningar viirlden har skildat bygga eller företaga sig nagon annan lika för att kasta reaktionen tillbaka och oskyldig, sj&amp;lvstEndig.
&amp; tgërd.
Bakom åter lata en ny framåtskridandets aera I ' 1
' Mänskligheten ar trött på hatets ord.
Ariatole France om franska folkets fredslängtan.
En ansedd schweizisk.
universitetspro feasor hade för någon tid sedan ett sam tal med Anatole France.
P &amp; tal om del slutliga freden uttalade den franeke so cialistiske diktaren bl.
a. följande be aktansvärda ord: Jag har tagit avstånd från alla hätsk1 utfall och pgsthenden, ty jag är av dei Bsikten att den verkliga kulturmanniskar icke kan fälla ett omdöme, förrän hor har de ting, som skola bedömas, pi tillräckligt stort avstånd.
Vi stá alltfö nära inpå den ohyggliga, levande tavla som kriget är, för att kunna f &amp; ett hel hetsintryck, vi urskil ja endast kaotiski och bisarra färgfläckar.
Ännu har hel ler icke någon fullständig klarhet.
' vun nits om orsakerna, till kriget, vad son i denna frilga framkommit från det eni eller andra hållet ar omoget.
Vi skol; först om många Ar, och t. o. m. di endast genom noggranna och fördoms, fria forskningar, vara i st&amp;nd att klar1 och riktigt .framlägga orsakerna till kria get.
Detta krigsmoln har under årtion den stått hotande pH himlen, och ' vi ha alla sett det stiga upp.
Vi visste!
alil en uppgörelse måste, komma.,.
' vilken en klok diplomati kanske kunde uppskjuta, men aldrig förhindra.
Men vad kloka diplomater däremot nu kunna.
göra ar!
att förbereda och åstadkomma ett visst samförst&amp;.nd för den kommande freden, Det vore dåraktigt att förneka, att läng- tan efter fred ar stark och brinnandr inom alla partier.
Om det ocksa måatc .medgivas, att tyakhatet &amp; r stort hos del franska folket, så ar likväl längtan eftei fred än större.
Vi fransm.an betvivla icke, att vi skola tillkampa oss den slutliga segern, en seger, som bef aster vHr moraliska prestige.
Men det förefaller nästan, som milste Frankrikes hela mannakraft offras för denna seger.
Jag vet inte, huruvida inte en skicklig diplomat skulle kunna bespara vgrt marterade land detta sista blodsoffer genom en diplomatisk seger, som skulle befria härförarna fran att begära ocksil detta offer.
Freden skulle kanske icke ligga så fjärran, om man endast Ex&amp;n en sida ville förklara sig villig att i lugn Ahöra den andre.
Men hittills andas hvarje officiell kungörelse, t jugo Ar och miilarynglingar i Paris.
Jag aneåg honom som den kommande ' store i Frankrikes konsthistoria, och han var tvärsäker p &amp; min framtid i skandi- (Ur Gzmnnr Cederschiöld ' s bok Krig och Hem navien.
Vilket icke hindrade oss fran att hänsynslöst kritisera varandras pro- Med morgonens post kom ett falt bre^ dukter.
Fastan vi gjorde det i allra ett litet kort med två korslagda flagga basta avsikt att göra varandra nytta.
i stallet för frimärken.
&gt;Kommer tisda Tiden gick, vi gledo i f r h varandra, middag, Leon., var allt, som stod p &amp; de1 inte tvärt genom ett gräl eller osämja, Jasb verkligen. '
FAr jag se dig iger utan smhingom, fingo olika umgänges- hederlige gamle Leon efter aderton m3 kretsar och olika syn pil tingen.
Vi nader!
gjorde båda värnplikt, han två år i Vi kommo in på samma dag vi1 Frankrike, jag åtta manader i ' Sverige.
Academie Julien en höstmorgon fä De sista Aren före kriget hade närmat m %nga %r sedan.
Tillsammans fingo 1 OR^ igen; Vi kände bagge, att ungdoms- g % igenom den svara provtiden sor vännerna and % äro de, som stii oss nar- Bnouveaux,, nykomlingar, bara kol, köp mast; ' de ha IErt kanna varann, då ska- olja och terpentin, hämta vin.
T &amp;] len annu vor0 mjuka och en gAng kom- mycket h8n och skämt och ganska hand mit i mera verklig kontakt med var- gripligt gyckel.
Ty på den tiden levd andra, an ' m m kan göra, db skalet hård- de gamla penalistiska sederna ännu p nat.
till panaar, där jal len sitter val Julien.
gömd och skyddad, för ömtålig att visas N&amp;, vi voro bagge beredda på sv&amp;ri~ och beröras.
För i verkligheten bli vi heter och visste, att ett gott humör va blygare ju äldre vi bli.
.
det enda vapen, .vi hade till vart för S &amp; kom kriget, mobiliseringsordern, svar.
Jag köm fran Sverige och kand de första katastroferna i Belgien.
Den inte en katt i Paris.
Han ko ' m fr %: förste jag tänkte p&amp;, var Leon.
Var Dieppe foraldralös och ensam i världer kunde ha.n ha blivit av?
Vi ' slogo oss tillhopa frhn .första dagen Förgäves sökte jag i de franska tid- Jag var glad att råka pá en inföding ningarna, eom kommo till Sverige och som var lika grön Bom jag.
Den ston i kommunikéerna, efter ett ord om 119 blonde och rödhyllte .normanden föreföl infanteriregementet.
Jag skrev till hans mig ockeil mindre främmande an di Pariseradress, fast utan hopp att f A svar.
smii mörkögda bourgognarna, meridio Men det kom verkligen, och vi bann nalerna och de tvärsäkra parisarna.
växla ett par brev, innan jag reste till Första dagen 1hnad; e vi färg av varann Paris igen.
Dar gingo breven på nhgra andra dagen åt vi middag tillsammana dagar, .och vilr brevväxling.
biev allt efter en vecka började vi utforska världs flitigare.
Ingen vecka gick utan ett brev.
stadens mysterier i sällskap, och snar Jag kände, hur de breven var det enda hade vi bAde konstteorier, varldaåskhd band, som höll honom fast vid hans oing och kassa gemeneamt.
För vi vor (gamla tillvaro, med det civila livet bakom fronten.
I breven gav han ocksa mera av sig ejalv, än han gjort se ' n den ti- endast hat och bitterhet och så fort den, då vi vor0 elever hos Julien.
Min sattes blodbadet.
Hela berg av lik torni hustru etickade strumpor och halsdukar upp sig och hagel av jarn riva upp der till honom och skickade honom paketer.
härliga franska jorden.
Varje kommu Ban var vår gudson B, vå.r adoptivson niké och varje meddelande endast ökaj iiet häftiga regnet av jarn, varje hat, i armén.
Och d &amp; han nu fick permis- Fullt ord, frHn regeringens ledande man 3ion, föll det av sig själv, att han skulle vilka icke alltid iiro den offentliga me, komma till oss.
Vi voro naturligtvis glada att fA träffa aingens sprákrör, mördar hundratusens bonom, men på samma gåmg var jag; als människor: Det vore riktigare om det tillsvidart lite rädd, att det skulle 51i en miss-; aladea bakom stängda dörrar i ministe- rakning B ömse sidor.
Det händer ibland,: ier och parlament ..
Mänskligheten W i &amp; man varit skild länge fran någon .nte mera höra n %gra ord av hat ock) ch brevledes blivit mera intim än förr, töxbannelser, deras öron ha tröttnat at1 ttt man kanner eig litet främmande, d &amp; löra dessa skri av raseri och hätskhet rian slutligen träffas personligen.
hlla längta efter fredens himmelske Jag mötte honom vid Gare de 1 ' Est.
nusik.
Mödrarnas, hustrurnae och bar- Ban sAg präktig.
ut.
väderbiten och lem längtan att se sonen, maken ellei ipanstig, jättelik i sin urblekta; ljusbl % adern återvända hem, att fil ha honom: apott.
En .bucklig hjälm p &amp; huvudet, .ter bland sig vid bordet, och 00 honom !n tornister skramlande av D souvenirs .rbeta med spaden i hand p &amp; den egna le guerrea, granatskärvor, sabelfästen, all orvan ar stor och outsliicklig.
DA män: 3lagfaltets bric a brac.
Han var strh- len en g h g Btervänt till verkstäderna, lande glad, och vi vor0 med ens lika abrikerna, kontoren och lärosalarna, nära varann som för nio &amp; r sch, som kall man inte mera s,tändigt ha deras hade vi skilts efter en Montmartrenatt iamn pit läpparna, som förde folket .i kvällen förut.
.
triden, utan dens namn, som befriade.
Han pratade utan uppehåll.
Litet lem ur detta helvete av eld och järn, nervöst, fastän han vid Gud inte silg nord och blod, den mannens namn, u t som nligon neurasteniker.
Ingen bil l om bringade dem fred.
Vem ar väl Ka~i ville g &amp; genom boulevarderna för.
.
att ta st ' an i - besittning igen och försöka len mannen?
tivertyga sig själv om, att han.
verkligen Mannen, som n i te kunde dida. "
' ' ' komma till den i elände nedsjunkna mänskligheten.
Socialismens insats i denna kamp måste bliva liksom gudar- nas i en sista strid för ljuset.
Sasom en stor konstnär på v&amp;r - bild har ffstt fram.
hela den hänförda stämningen av, nar &gt;solen str&amp;lars över vAr jord, hur dess livgivande varme förgyller allt, s % ekall- ocksh människornas kamp mot reaktionen giva oas a t e r varme och liv. '
,,
MORGONBRIS Varfiir fru Söderström Fritt efter arnerikufiskt original.
(Ur ' Rösträtt f ör kvinnor ' j.)
Fru Söderström ar inte rösträttskvinna, men inte heller anti.
Saken ar blott den, att hon aldrig reflekterat över röst- rätt för kvinnor eller över andra frågor av social innebörd.
Fru Söderström stiger upp klockan halv sex om morgnarna och gör i ord- ning frukost %t Söderström, som g %r till sitt arbete klockan halv sju.
Sedan tvättar och kammar hon sina fem små barn och skickar i vag tre av dem till, skolan.
De två yngsta f % följa med henne nar hon gör sina uppköp för dagen.
Nar rummen äro städade och disken insatt är det tid att laga frukost å t barnen, som komma hem fran sko- lan, och eedan följa hemmets olika göro- mal i ett med tvätt, strykning, lagning etc. Da dagar fru Söderström ar befriad .från grovgöromhlen kan h o n hinna ned till Vasaparken och sitta dar en stund ' med sina småttingar.
Sedan bär det av hem igen, Söderström skall ' ha sin kvälls.
vard, och medan han i lugn och ro njuter sin pipa eller sitter och laser sin tidnirig maste hon se till att barnen ' komma i sang, och långt inpå natten kan det handa att hon flkr sitta och stoppa trasiga strumpor och klädesplagg, ty hon ar mån om att hålla barnen hela och rena.
Detta ar berättelsen o,m fru Söder- ströms liv, sadant det ter sig dag efter dag, sommar och.
vinter, &amp; r efter &amp; r i samma enformighet.
Hon har aldrig ' ' var i paradiset, han längtat efter under aderton langa mimader.
Man Gr van vid krigare i Paris nu för tiden, men Leon drog alla ögon till sig.
Han strå- lade av liv, halsa och kraft, hans kängor buro ännu ett lager .av Argonnerskogens vintergyttja, skörten p &amp; hans capotto hade ' kulblll.
.Oh le beau poilu I B. hörde jag flickorna viska, när vi gingo förbi.
Jag var stolt över siillekapet.
Han pratade i ett, berättade om kam- rater, officerare,, les boches en face,, tyskarna mitt emot.
Jag fick knappast tid att .sticka in en fråga: ~ X e n kriga- korset, det skrev du aldrig om, att du hade fAtt?
Och det med tre palmkvi- star p %!
, Hur fick du det?, » Det vete fan?
Gubben fick väl för sig, jag hade gjort nAgot.
- Men dar a en gosse, som kan, må ' du tro, löjt- nant vid ett artilleriregemente, bakom våran skyttegrav.
Den, må, du tro1 Elan aveper.
in sig i en gammal.
gu mmirock, som ar s &amp; full av gyttja, att den kan st. &amp; för sig själv, s &amp; asar han med.
sig en fälttelefon, tra ' n släpar efter, och Alar p$ magen ut mellan skyttegravs- linjrrna.
Tra ' n g a t till bans .batteri f ö l stas.
SA har ban korn p &amp; ett blockhuu med kulrpriita eller en utdiktspost.
Dar ligger han trettio, fyrtio meier fran rna? '
(Forts. å, sid. ' 9.3 ' ' ' haft någon semester i hela sitt liv.
Sön- henne för slö att kanna nagot intresse dagar och helgdagar bringa henne ingen för politik.
Men detta är ett misstag.
Fru So- valbebövlig vila, ' ty d6 har hon hela familjen hemma och maten m6ste vara derström är inte dum; hon ar endast försummad.
Fru Söderström förstod.ge- litet omsorgsfullare lagad.
Om man skulle säga fru Söderström nast att en mekanisk matt, 90 p are var att hon borde ha rösträtt skulle hon battre an en borste.
Hade hon rad, vara a.bsolut oförstiiende.
Det skulle skulle hon använda, en vacuum cleaner.
förefalla henne lika besynnerligt och I sitt kök och sin matlagning har hon omöjligt, som om man föreslog henne sökt begagna sig av moderna metoder.
en badsejour vid västkusten.
Men det Hon förstar folkskolans betydelse och.
oaktat maste man kräva rösträtt för fru hon har hiillit jämna steg med industri- Söderström och för de millioner kvinnor, alismens utveckling.
Om man blott som äro likställda med henne, snarare kan fil henne att första, att rösträtten an att begära den Eör de sjalvförsörjande ocksA är ett verktyg, vilket bör begagna8 kvinnor, som fylla kontoren, skolorna för att ett resultat skall uppnas, då och fabrikerna.
Ty kvinnor i fru Sö- kommer hon att lära sig att hantera derströms stallning äro de mest skydds- detta verktyg, och man kan vara tam- lösa ' av alla.
Den skattebetalande kvin- ligen säker, att hon kommer att begagna nan ar skyddad av sin egendom.
Den sig av det med hänsyn till det som ar akademiskt bildade kvinnan ar skyddad hennes egentliga sfär: hemmet och fa- av sina kunskaper och sin ~ociala stall- miljen.
Fru Soderatröm som röstberat- ning.
Den industriarbetande kvinnan ar tigad medborgare kommer att fraga sig skyddad genom fackföreningar och en vilka riksdagskandidater och vilket parti, viss ekonomisk sjiilvständighet, men som utlovar henne sanitära förbättringar, kvinnor sadana som fru Söderström ha battre bostäder, reglering av livsmedels- varken kapital ejler bildniog, varken prisen, allmänna lekplatser för barn, fackförening eller arbetslön.
Hennes ar- ljusa och luftiga ekollokaler med mera bete att föda och fostra barn, att vara sadant.
Hon kommer att ffi, politiska hemmets skapare och ekonomidirektör, intressen.
Nar hon har tid att prata en stund det i social mening betydelsefullaste ar- bete som utför^, varken betalas eller med grannfrun kommer hon inte att aktas synnerligen högt, därför att det konversera om familjen tv % trappor upp, aedan århundraden tillbaka ar hennes utan om de kandidater hon tanker rösta på.
F r u Söderström kommer aven att köns traditionella arbete.
För dem som mata arbetets varde i upptäcka, att hon och hennes man ha kronor och ören, är det intet arbete alls.
fatt ett intresse gemensamt och Söder- Och nar Söderström hör andra män tala ström överger erniiningom sin maskulina om vad deras hustrur förtjäna på ute- Överlägsenhet och nedlater sig till att arbete, känner han sig mycket stolt över tala politik med sin hustru.
Vetskapen om.
att det även utom att kunna saga: - Min hustru arbetar hemmets fyra vaggar finns något att inte; hon är i hemmet.
Därför att fru Söderström, inte har leva för och intressera sig för, skall ut- n %gon lön, och därför att hennes Mr- veckla fru Söderström, och känslan.
av daste arbete inte förskaffar henne en att vara en ansvarig medlem i ett fritt tioöring, som hon kan kalla sin, ar hon land skall skänka henne ett ökat in- dubbelt beroende.
I första rummet ar tresse för tillvaron.
Vi ha massor av hon beroende av: Söderströms arbetggi- självför~örjande kvinnor i vArt land, men vare och därnäst av honom ~jälv.
Om kvinnari som arbetar i hemmet, husmo- Söderström av en eller annan anledning dern, som utan lön förrättar ett h %rt blir avskedad, äro hon och hennes barn och mödosamt arbete för att halla hem- prisgivna åt fattigdom.
Bli lönerna met och familjen vid makt, hon ar dock sänkta måste hon arbeta mer och spara i majoritet.
Denna majorit.et represen- mer.
Men om Söderström skulle f % terar en kvinnotyp, som ar mer exploa- förhöjning, och and &amp; inte anse sig nöd terad än n&amp;gon annan i vart moderna gad att visa .frikoetighet mot gin familj, sam f undeliv.
sil blir inte hennse lott bättre.
Och om Att n6 denna typ, desea millioner Söderström skulle vilja använda största kvinnor, som leva och arbeta mitt ibland delen av sin inkomet till tobak och sprit, oss, att skaffa dem rösträtt och lära har fru Söderström ingenting att saga.
dem att ratt bruka den till sin.
egen Pengarna äro ' hans och inte hennes.
och andras fördel, det ar en av den Fru Söderström behöver rösträtt sa- kvinnliga röstrattsrörelsens allra vikti-, som ett medel till ~jBlvbevarelse, ett gaste uppgifter.
medel att srniiningom förbättra sin och @ ina likars ställning och .jämna vägen för döttrarna, som o c k d skola ut i livet.
Birgittadagen, de svenska kviqnornas röst- Fru Söderetröms liv bör komma i kon- rattsdag, firades i Stockholm med en stam- takt med den sociala utvecklingen, och ningsf ull f est i Vetenskapsakademien.
Talare valsedeln i hennes hand kommer att fil vor0 prof essor ~ o n t e l i u s, d: r Gulli ' Petrini etörre betydelse än hennes indirekta in- och fröken Signe Bergman.
I den antagna flytande p &amp; mannen och arbetsgivaren.
resolutionen f ramhålles a t t ' ' det vore Sver- Men, kan det invandas, om fru Sö ges mFn värdigt ' a t t icke längre undanhalla; derström finge rösträtt komme hon inte Sverges kvinnor den ratt, som redan beviljats att begagna den.
Hon kommer inte att nordens övriga kvinnor, utan a t t dessa under förstå var hennes eget intresse ligger.
ett krigs harda prövning behövt bevisa sin Dat mekaniska.
vardagagörat har gjort of f rande fosterlandskärlek '.
e. '
' '.
Reflektioner.
Med undran spörjer m; ui on1 det arbete för att bidraga till fainiljens hortovaro, kaiiiler en verklig glad je.
Snnu finnes iiågoii.
av vika senatorer ' ~iödtorvt och att barnen i mycket stor vid besök å en - sådaii krubba .. eller någon annan av våra herrar lag- iitsträckiiiiig lanmas att uppfostra sig stiftare, som kommer att deklamera själva och att hemmets &amp; d och helgd om kvinnans plats i hemmet och hem.
e j finns f ör denim.
Deiiila procent hus- I detta sai-ïimaiihaiig kaiiske vi skul- mens splittring o; s. v. då kvinnornas mödrar blir icke mindre ut.ab större.
le tala något om den vård barnen f&amp;.
rösträttsfråga iiasta gång kommer att Inom församlinga.riia upprättas ju ock- p % en spiidbariiskrubba.
I allmänhet öppnas spiidbariiskrub- debatteras i riksdageil.
I dessa sista s5 iiiimera bariikrubbor för att &amp; mila dagar har dock ett litet ljus gått upp v t d och tillsyn at under dagen eljest borna kl. 7 f. in.
Badet ax det för.sta.
harnet m.ottager a v sin nya vårdarin- for mig.
- Dessa herrar ha aldrig ta- henilösa sm&amp;ttingar.
ixa, varefter det iföres rena ldäder,.
soni git med i beräkningen arbetareldas- Alldeles givet har denna dyrtid fört äro krubbans.
Därefter erhålles det m.ed sig att mödrarna mer än förut ?örsta målet, som för koltbarnet (barn sens hem!
F Q dessa ~ hems ro och familjefricl niilste ge sig ut i förvärvsarbetet.
under 2 år) är välling och för späd- ha väl kapitalisterna snart helt utro- 3.3:ru.bboriia ha också degna höst bli-.
barnet 2 flaskor mjölk.
M,at erhålles \: ar.
fjärde timme och f % de mödrar tat, varför kvinnornas fordran på med- v i t haart aillit.ade samt många niödrar som.
ej giva di 2 flaskor mjölk med inflytande p % statslivets angelägenhc,- nekats att få la.rniia in sina barn till sig hem på kvällen till spädbarnen.
?er blir allt ivrigare för att kunna f 4 J d a r brist på utrymme.
Från en Aveii till söndagen, då krubban är- hela ju mer förhållandena synes söii- krubba har nieddelata, att för omkrhg stiingd, erhålla mödrarna mjölk med 200 barn har denna ' höst ej kunnat sig hen1 till spädbarnen.
Mjölken Bo.
dra.
kas med avpassning för varje barn, De ha troligen aldrig tänkt p % att l5nin.a~ plats.
Således är barnkrub-.
: artill krubbans läkare ger recept.
Lä- arbetareklassens strävan är att f å hein bornas a.ntal nu för litet.
Det före- ltaren besöker krubban minst en gång.
och deras ytterligare strävan att f % faller dock so121 det icke vore för niyc- i. veckan och lanmar särskilda före- goda hem.
Inte bara mat och dryck ket begärt av samhället att som en skrifter för de barn soin behöva dy- tillräckligt utan även sund och närnn- iiteii avbetnliiing på dess skuld till 1.ika.
Krubban skötes av en f örestån- ciarinna 11ie.d kokerska och alman h j alp.
dc själaspis.
Och kvinnornas önskail ciessa mödrar, det upprättades flera i mån av behov.
Krubborna mottaga att f å en snygg och prydlig make, soin '; mrnkrubbor, s &amp; att de lrunde få in sina.
iiveii elever och ar deras antal ofta så inte kommer hem alltför ' tröttkörd, barn och utföra sitt arbete i lugn stort: ' att 3 barns skötande koinina på.
utan en som kan tala utan att snäsa för barnens viilbefiniiande, då detta \) ar och ens lott.
och svara.
Och mannens önskan 0111 lgter allslcöns ynglingar i relativt lugn en maka, som de kuniia tala och reso- jobba och fröjda sig, vilket ytterst har nera med, som inte ar så uttröttad a.v eii hel del av levnadsomkostnadernas Som vi se och till fullo veta äro för: barnskrik och bekymmer, att hon ' tye- fördyring på sitt konto, och .dikmed h %llandena redan nu .så komplicerade^ Iier mannens hemkomst är en 8pliXga i niödrariias ytterligare kamp.
f ö r brö- i~tt livinno- och niodersh.anden väl be-.
stället förglädje: Nej, detta ha de nog ciet.
hövs villcen dag som helst att hjälpa Belysande f ör sarnhällsf örhåll andena iiiäiin.en vid stats- och saifihallsrodret; aldrig tänkt på våra ~ ' logislra " män.
Ty hade de gjort detta en gång, så ä.?
ju, att aveil spädbasnslcrubbor mast Ord har aldrig fattats våra ' ' samhälls-.
skulle de väl nästa gång insett sina inriittas.
Och villren välgärning, må- bevarande män) ', men de samhällsupp- logiska kiillerbyttor vis vis arbetare- ste maii saga sig, mot dessa våra olyck- byggande handlingarna visa sig aldrig.
Darf ör, arbetarekvinnor, kommen l.: !asseii.
Ty så intanför det dagliga.
ligaste niiiista att de kommit till.
ssbetsliv,et leva val icke dessa herrar, Den som varit i tillfälle att se vilken illag, att icke förrän vi på allvar göra att .de icke yeta att det ä r en mycket lidandets tillvaro många, många spad- vår insats, kunna vi befrämja arbetare- stor procent arbetarehustrur som trots barn fått och f; föra hos grannar el- rörelsens strävan f ör verkligt ordnade S.
S. stor barnskara tvingas u t i förvärvs-] ier med a.iinan tillsyn under moderns sainhallsf örliållanden.
.
l l Jag lever ännu.
Efter lång, lang väntan ett Irnzpp- bandigt f altpostl~ort.
Blott tre ord: ' ' Jag lever ännu. ' '
Det var under IsonzO- striderna.
De fortsatte vidare.
Bataljonen kampade sedan ta.ppert vid Doberdo.
Vad kan därefter ha hänt 9 Hustru och barn, gamla föräldrar och syskon klamra sig fast vid de .tre orden Dag efter dag går, det .kommer intet nytt livstecken.
De Yasa allt- jämt det gamla kortet, tro att de tre ' orden nyligen skrivits.
Redan har skriften f örbleli- nat, tarar ha suddat ut bokstaverna, men de Fisa alltjämt de tre orden och finna tröst och bopp i:) Jag.
lever ännu I '.
Höst, död och.
onda tider.
.
(Ur Wiener Arbeiter-Zeitung.)
Nu ligger hon stel och stum och kall och död min gamla mor.
Liten ar nu världen all men smärtan som i bröstet bor,.
ar häftig, stark och stor.
Du ville så väl, s&amp;.
öm din vård ju städse var, o mor.
Världen ar så kall och hård och rymmer icke fler, jag tror, som likna dig, min mor.
BERT1 L STRAAHL.
' Höst, d e t, ar naturens död - men en död i g !ädje.
J a g mims en motorbåts- färd till en liten ö i skarg&amp;rden.
.
Solen stod högt p &amp; himlen, som ej visade en molnflik.
Dess båge välvde sig.
djup och klar soni endast, en solgyllne höst- dag häruppe.
Inte en vindfläkt rörde sig och vattnet stod som en spegel.
Öves ytan kretsade fyra niåsar som vita .dunnlolii.
De höjdeisig blixt- snabbt.
mot solen och f jaderskruden gliinste.
Sedan dalade de sa.kta och &amp; do ljudlöst över ytan.
.
.
Runt- om.
: på öarna ptbredde sig ett un-, '
derland av färger.
Djupgrön som en hägnande baskgrund stod - furu- skogen och gav relief.
.Blekvioletta tonade de adövade träden fram mellan blodröda och djupt orangegula lönnar, över vars kronor smarta guldb jörkar med silverstammar höjde sig och lato sin rikedom som viilsignande dala ned över den sva.rta mullen; Ljushruii oxel och silverpoppel gjorde sina insatser i färgspelet., och hä.r ' och var skymtade aimu sommargrön hassel och rönn.
Som bölj ' ande åkerfält i skordetid stod vas- sen i suildeil och vikarna.
Och djupt inne i allt.
detta dolde sig i skyddande förklädnad ' de röda stugorna och de gr&amp;.
Vilken prakt och glädje omkring dem !.
Intet tydde p&amp;.
förgängelse.
Det frodigaste liv skälvde i detta färgspel av guld och blod.
Det var som om 11a- turen briiddat si11 bagare till randenj innan vinterns ishand.
g.rep om dess hjärta.
Allt ville den ge fullt och starkt ä.11 en g h g.
Och övez dess ym- ilighet l y t e solen .milt och log %t sin iinde-ates 1ätt.siniie.
Och leendet blev var ' nie och ljris.
.
.
Ned med tsarismen leve den!
Amatörfot.
av O. P. Lutfisken torkas.
: Där lutfisken beredes.
P &amp; ett par holmar en bit utanför Map strand bo omkring.
800 minniskor, som Kamta sitt uppehälle ur havet.
Å den ena holmen, Klädesholmen, sta husen sh - tätt att det hela liknar en irrghngs- salong.
Sedan m h g a ' lir tillbaka ar.
Klädes- holmen uppliiten till satt dar fritt bygga och bo,.
A Kolholmen, mm med en bro hänger samman med Kladesholmen, kostar en tomträtt 25 kr.
Jag förmodar att bland &gt;Morgonbris % läsare ej finnas s &amp; mariga tomtjobbare, eljest vore.
det ju rent av farligt att omtala, att det finne0 platser, där e j denna sam hallsfar- liga polyp sugit, sig fast.
Samhället där ute bereder .sig en ganska god inkomst för till magasin vid havsetran- den ..
Dessa försiiljes pi % auktion och kosta SS.
.
dar niellan 800: ik 1,200 kr.
€,ör en plats, beroende p &amp; laget.
' Detta var naturens stolta och glada död.
Men se pil mäliniskorna - de som tåga mot kai~onmynningarna i stilla trots niot livsbejakelsen, med en hård eni-ishet, därför att detta ar plikt.
Det ar ej en glad död - det ar en hård död.
Och ändå ha de något at.
' säll- sam Överlägsenhet inom sig.
" Vi göra vår plikt .. ' '.
.
Men i iiödeiis- och arn1ode.t~ helii,.
dar finns ingen tillfre.dsställelse, ingen inre Dar kan man bärande ö~erla.~senhet. '
e j säga, tiii.
varaadra: ' ' Jag svalter - det är ini11 plikt.
jag ' fryser, dihför att ja.g .niåste.
l De frysa, svalta och k &amp; na endast en hopplös likgiltighet.
Nar.
m.varoriia bli olröpbara - på grund av dyrtiden, nar eil famn ved kostar mer ail &amp; g haly iii %nads lon, ' då koinmer iiö- den.
Och noden ar den gråasite säll+ som finils.
Den ger ' ingen inre till-.
Lutfisken ' flakes.
Amatörfot.
av O. P..
.
fredsstallelse, d m alstrar brott, hat och.
Langan fiEkas i stort sett med krok vanvett.
...
ute vid ' Sh ' etlandsöarna.
I mindre skala med tral vid Skagen.
De störda exem- plaren, 8om vaga anda upp till 20 h 25 kg., fångas på mycket.
djupt vatten, i Nu- ha d6 grå dagarna komniit.
De bland.
över 200 famnar.
Nar dessa stora fiskar komma upp till grå dagarna med fukt - och dis och da- vattenytan dö de ögonblickligen på lande blad.
Solen har sagt ett l %ngt: rund av natt trycket upphör.
.. Magen farväl och vi äro i " årets mörka.ste och kommer ut genom munnen och han tyngsta inanad ".
.
.
apricker formligen .. Ute p &amp; fangstplat- Ute f aller skymningen som, en tung 3en uppskares buken A fisken och dar aning.
Det står dis kring hus och t ' orsaltas den, för att tala traneporten hamn.
Traden pra.ssla och susa över- till salt- ' och torkplatserna, dar den givet.
Och.
fran strömmen.
suckar det vattnas, flakes, saltas, sträckes och tor- sakta.
kas.
Sedan fisken blivit sträckt hänges De gr % dagarna ha kommit, de grå den p &amp; tork, helat pli wadbockar » (tork- och.
trista dagarna,.
italle för vad).
Efter en &amp; tv &amp; veckor.
H a r l e k i n.
.
nedtages.
den för att ytterligare torkas p &amp; klipporna.
Fram pfi hösten kommer ien i marknaden. '
' ' - j '.
O111 Bismarck, den store statsinannen i eld, järn och blod, sade, att " det lju- ges aldrig s % mycket.
som under ett krig ", så %r det väl antagligt ' att han inte stod frammande inför sa.nningen i sitt påstående.
Och om han levat nu ' skulle han säkert förtjust kunnat ut- ropa: " Precis som 1870, nar j a g dikterade pressens, .utsagor om anled- ningen till kriget! ' "
V i tanka im, niirmast.
p,å den stora, sköna tyska lögnen vid krigets utbrott 1914, att det var ni o. t tsarismeil, f o r frihet, upplysning; deri~okrati i öster, som det stom tyska folket drog u t i korståg.
Sedan liar det ju, som bekant, blivit föi * enat med riktigare politik i det stora mönsterlandet, att förklafa E ' n g - l a 11 d som.
den verkliga.
busen - sam- tidigt som rykten dyka upp och dö bort igen för att %ter uppstå om en föresta- ende separatfred, inella.il de b %da kej- sa.rdömena i öster .och.
.
v5.ster.
Att ~ ~ s k l &amp; - a k inne p$ ärlig vag nar det ropar: ") England, se dar fien- den! '
' betvivla val inte dinga .. Lika litet som det väl skulle viicka.
sa stor f örbluff else oindet.
stiftade separatfred ined Ryssland.
Och sa vore gtminstone alla kannstöperier om Polens öde avli- vade.
Detta arma folk skulle då fort- farande komma itt bliva utsan hemorts- rätt i världen.
Preussen har ju för övrigt, ifråga om ' - a t t hjälpa Ryssland med det oroliga polska blodet, ratt så goda anor.
Det behöver, för att f å ett verkligt gott be- t.yg, inte gå langre tillbaka an till 1863, då det snällt ' &amp; ckte dåvarande tsar Alexander II sin v 5 p 11 a d e hand i det stolta värvet, a t t kväsa och s 1 % ive r den resning för befrielse frall det lyska oket, som polackerna, då f örsölctc.
Och naturligtvis misslyckades ined.
-. '
'. '
' -.
Kabeljo, som ju ocksi % är.
, I&amp;nga.
; beredes p % annat satt:.
huvudet skares av vid, fläkningen,, den torkas en.
dag ocb sedan lägges den ner i stora saltkar.
Priset ph &gt;&gt;langa, ar nu mycket högt och varierar sa dar mellan 28 ii .33 kr.
pr våla, d. v. a.
10 st., som inneba en viss längd.
' Detta pris galler % berednings- platserna.
Det blir @ &amp; ledes omkring.
3 kr.
pr st. En sadan %langa » väger, se- dan den blivit fardigberedd till lutfisk, 12 i t 14 kg.
E n fiqkhandlare mig om, att man kan beräkna lutfisken i ett pris av kr.
3: 50 h 3: 75 pr kg.
i minuthandel.
Med shdana utsikter far man ej undra på om den kommer att f &amp; liten Atgång har i landet, helst d &amp; vi kunna f &amp; mycket smakligare ficlk till moderatare pris. '
, o. P-g.
tiv förtjusning blott instämt.
.
.
Lika tydkg är den aristokratiska okunnig- - het.
o m - och artistiska övermatt &amp; Av A n n a - L e n a h E l g s t r ö m.
vid kulturen varmed de beklaga folkets anfrätthet.
av alltf ör mycket kultur - Pacifisten till aktivisten.
.
fr. far eg.,.
ll:r. någondera hållet vara ge- Du kallar din livsåskåd~ng 1914 års varande samhället och den härskind; utan nerad av någon kännedom om verklig- idéer - jag skulle kunna kalla mina klass ' ens rätt äro uppbyggda - kort, 1916 års - ' men i grunden ' kunde de s&amp; &amp; som &amp; t onödi &amp; %ch .iiriterande hetin, i .vilken massorna äro.
s &amp; upp- bagge bära vilket årtal som helst, ' ty ingripande ' i tiigens gudomlika &amp; d- tagna av sin kamp för det allra nöd- de aro bada så gamla som ' kristendom ning:.
Ju mkrkrörelse ich längtan vändigaste att någon omedelbar fars.
och hedendom - äro i ny form en up- som finnes i tiden, kulminerande ' i vår för .deras bortskämdhet i &amp; iot avse- ende icke f ör,efinnes.
Men, det gör in- penbarelse av dessa bägge oförsonliga tids jäsande oro och sökande förtviv- folket är i dessa kretiars motsatser.
- A ena sidan den gamla lan bland de tankande och hungrande, genting - ögon alltid dödssjukt av framsteg.
Ser hedniska tillf redsställelsen .med natu- ju mera uppretad och aggressiv blir ren, tron p % en i kampen för tillvaro11 ju därför alltid stämningen bland dem, man rätt efter finner man hos de le- dande ' konservativa och .militafist.iska uttryckt princip f ör dess inneboendc som känna sin värld skakad av det an- partierna i alla liinder samma.
anim.0: rättvisa och en gång för alla slutgiltiga nalkande nya, ju häftigare hatet och sitet mot.
freden såsom varande det harmoni, som gör att den starkaste a l l föraktet mot det onödiga reformstra- verklighets: (d. v. s. reform-) gynnande tid segrar, att den som förmår skaffa vandet och till slut ' mot hela förnufts- tillståndet, medan däremot kriget - väl- sig makt också alltid har ratt och som sidan; mot civilisationen, vilken f örhå- komnas därför att d &amp; återgående till sålunda haller allt i en slags p %-stallet- nas som enbart " ytlig hyvsning ", ett primitiva f örhålland.en, till ett mini- vila-gungning utan början eller slut, " f örvekligaride, mäwiskan f örmin- mum av folkbehov det medför, - gör det utan möjlighet .till förandimg - ty skande inflytande ".
Jag citerar Tho- i hög grad tjänligt för.
vissa deras syf- det som a r, det ä r för att det ä r mas Mann 1 haritns bók " ~ried&amp;ch und - detta gamla barnkammarrim blir ju die grosse Koalition ", vari han förkla ten.
V i l k a syften kunde man £4 höra overallt i Europa strax före kri- resultatet av att alltid det hinder soiii rar att de nya idéernas (1914 års) get.
Vid den tiden gladde sig t. ex. måste .hända.
Och å andra sidan - människor icke kunna ' erkanna den.
ci- den kristna principen - jag talar na- vila andan, representanten f ör fölnuf - öppet det ha.stigt mäktigt vordna mili- turligtvis i överförd betydelse: den tet, som mänsklighetens högst &amp; repre- taristpartiet i Frankrike, emedan det trodde att kriget skulle förgöra socia- kristna principen, som, ' innan den sentant utan först i militarismen f i ~ n a och pacifismen och skapa en lismen officiella kristendomen ännu fanns till, sitt väsens fulla formel - " äro krigi- var den drivande kraften till tankar- ska av moralitet, av förakt.
för- det b &amp; " sta.rk regering ", d. v. s. militarismens nas försök till världsförklaring - den gränsande, den högsta s jälslighetens triumf.
.
kristna rolösheten för att finna ro till uttorkande i freden och civilisationen, I Tyskland, ropade man ju i en vis3 slut, dess misstro till natureii slutgil- vilken icke tillåter det högsta mänsk- del av pressen .redan många %r före tighet, dess strävan att reglera dess liga att komma till sin rätt, icke r a c ~ kriget på detta som ett medel att ge- ' '.
&amp; m den " därav pånyttfödda nationel- slump, att ingjuta mening i dess blinda ker till f ör exaltationen, @; enialiteten öde, att, med ett ord, skapa utveckling, Och jag citerar honom emedan han la hanförelsen hämma de bölder som stegring mot allt .högre ' förnuft, allt tyckes mig ge ett s å fullständigt ut- alltför länge tärt ' på vår folkkropp " stoi ' re frihet .. Alltså - förnuftsidan tryck .för den seger i ' den eviga stri- (omtyckt uttryck i ' ' Die Post " och an- av livet mot insti ' kktsidan, ' delinde den som * instinktsidan vunnit- över för- dra konservativa tidningar).
I " Wenn ich der Kaiser wäre " iir världen i två hälfter i evig strid mot nuftet i och ' med 1914 års idéer, dese varandra.
Och huru skulle de oc1.sH mystik och underkastelse (som påmin- Daniel Frykman ii propos samma ' läke- kunna vara annat?
Måste icke den ner en om att reaktion och.
romantik medel " mycket öppenhjärtig om dessa delen som söker sig utanför stunden, ailtid följas åt) under ett Nietzsche- bölders natur.
" Segrar Tyskland kom- söker det ovantill är och tror på ut- anskt övermänniskoideal i statsidéed mer den nationella hanf örelsen att .till veckling, förbättring och fri vilja all- gestalt -- genomsyrat som .det ar av riksdagen sända en nationell ma jori- tid känna motsidans orörlighet - där på en gång högmodig överskattning av tet, som då måste IA tillfället i akt och den satt sig fast på denna jord sådan livets irrationella (Mann använder avskaffa den allmänna rösträtten.
Be- den ä r och byggt sig sitt rike d&amp;, ständigt ordet " demoniska ") element segras åter ~ p k l a n d blir det kaos, vil- en organisation för sin tillbedjan av, ch ofördragsam, övermodig okunnig- ket ur reformsynpunkt heller icke ar det nuvarande - som ett hinder för net om den vanliga mänskliga vardags- illa emedan oredan i så fall blott kan.
.
alla sina strävanden under det att deil- tillvarons nöd och sorger, dess dolda lppredas av en diktator! "
ria motsida måste förnimma den forst- tragik och enkla skönhet, dess t y s t i När man frhn alla håll hör dylikt nämndas tillvaro som en ständig ho-.
dönade hjältemod kanske.
varje minut kan man icke tvivla ' på att kriget ' p3 telse för det beståendes sköna cirklar %v vetenskapsmannens, läkarens eller lylika håll icke blott önskades utan - dess sökande och oro som en förnär- rioderns arbetsdag.
Darigenom f å Eramarbetades.
Och skulle man ändå melse mot den tro på alltings innebo- xks % dessa ideal sin tydliga prägel vara benägen att tvivla - ty det ä r ju ende förträfflighet och de bättre lot- m att vara resultat av samarbete me !- Fruktansvärt att: lassa på sina medmlin- tades självklara företräde (just för att .an krigare och härskande klasser över- niskor det förf ärliga ansvaret ?tt.
f ör d6 äro det) på vilkens ostördhet det nu- luvud taget - vilka antagligen vetat gina &amp; j älviska, m&amp;ktlystia syftens.
skull vad de gjorde och vilkas planer de !a dragit denna ' fasa över oss alla - Erämjade - och diktare som i dekora- så maste man bli overtygad och i vrede * Se Steinmetz.
och nittonhundrasextons.
Nittonhundrafjorton års ideer. '
' Z ' ' ' ' * ' ' ' ' ' '
botas för sitt medlidande med d:em d % man märker med vil- k:@n:.:.
våldsam iver reaktionen begagnar sig av nöqaget för att göra det därav framtvinga- de nödlagesbetänkandet per- manent, dessa soldatideal -.
av blind lydnad, .rättning höger, ' accepterade i förvirringen, till högsta norm av.en i fredstid.
.
- hur ' piipassligt reaktionen, se- dan.
den nu fått situatiofieii sadan - den vill ha den - så of ördelaktig som.
m6 jliit f ör demokratien och pacifismen - söker att förringa den presti.ge enlighet med sin bekväma filo- de .linnu ha kvar genom att.
i sofi förklara dessa - av den själv.
iistadkonma - nederlag för en gudsdom.
Naturligtvis utah en tanke p % att det kan- ske är lika föihastat a t t av sina motståndares av nödläget f ramtvingade passivitet och h$ilpsamliet avläsa ett ödmjukt löfte om underkastelse f ör alltid, som att vänta sig att ' t. ex. nå- gra oppositionellt.
anlagda medlem- mar av en familj, vars hus börjat brin- na.
och som nat&amp;ligtvis genast upp- hörde med sin opposition för a t t hjälpa till att slacka, av sin tystnad under kri- sen skulle.
vara förpliktade att fortsat- ta den för all framtid.
Fredsvännerna ha betalt sin tribut för sin meddelaktighet i sin egen ge- neration och dess villfarelser genom sin tro p % sin nations ledares forsak- ringar att defas land blivit skamligt överfallet och var i yttezsta fara.
Men aven om de ' varit mindre lättrogna s w l e de icke kunnat kontrollera dem, så som allt är ordnat p % nuvarande samhallsstadium, utan varit lika tvung- na som nu att blott blint g % på så snart första skottet faUit.
Framtiden skall heller icke döma oss for d e t t a.
Men den skall måhända undra över att .vi icke bättre kunde förebygga förhållan- ' den; som skulle medföra en dylik ofri- het, för att vi lato dem hållas, som sålde oss och våra ideal.
Eftervärlden måste ju vid de krigande folkens ömse: sidiga beskyllningar mot varandra för att de börjat kriget instämma med Fried i " Die Friedeiiswarte ": " Dessa beskyllningar göra klart huru val man skulle gjort genom att med all makt understödja fredsrörelsen i stället f ör att förlöjliga den.
Ty fredsrörelsen ar internationell och dess stärkande i det egna landet skulle ha stärkt ' dess pres-.
; &gt;.
i hittills trott att vi ägde ideal, men p % en gång blev det oss ' klart att vi icke gjorde det ".
Men hall - detta ar ju intet instämmande i er sats att eftersom kriget slog ned v&amp;ra ideal bevisade det att.
de blott voro sken och illusion.
Nej, det bevisade blott att vi icke ' ägde dem n o g, icke omfatta- de dem med den hänför ' else ' de varit värda, icke tillrackligt in&amp; @ deras storhet, deras allt.
omfattande betydelse och.
,.
oandliga.
nödvändighet för .va.rldens fraintid.
Först .världs-.
.
krigets fasor.
l ä d e oss riktigt vårt ansvar gentemot.
denna deras storhet, inskärpte genom sin frukt.aiisvarda fin- gervisning vår del i skulden till att de kunde vanhelgas.
Jag instämmer ju s %lunda till en del i din kritik av till- ståndet före.
kriget och med- ger att vi allts &amp; icke voro allde- les oskyldiga till ' det - men blott ge-.
riom att vi icke gjorde tikäckligt mot- stånd mot er, icke fullständigt inskgo vidden av edra idéers skadlighet, den langsamt folkförförande verkan er kan av makt och kvantitet ma ' ste ha i ett individualistiskt och kapitaliit !iskt ' tidevarv m e d dess.
redan förut på d,et yttre alltf ö+ ' hy c k e t ' inställda och me- ...
.
kanis&amp;akde li&amp;&amp;skådning.
Men n .veta.vi det - veta det till- räckligt smärtsamt och sorgfdlt - f iir att någonsin kunna förgata det.
Den- na fruktansviirda och väldiga ' tid ä.r lik det domedagssåll, vari H e ~ r e n Gud skall salla agnarna från vetet, de onda från de goda.
Den har sållat bort idéernas agnar och uppenbarat deras kä-rna, tvungit fram de yttersta koiise- kvenserna av allt.
Intet döljer nu det avskyvärda, absurda i " 1914 års idé- komplex ", vari rattsbrott, begångna i krigsnöd och oförliltliga redan d %, bli än mera himmelsskriande genom att fredliga lärde och konstnärer, inkorpo- rerade under statsavgudens valde, sam-.
mansiittas till ett helt system av hed- nisk laglöshet - en ' ' idébyggnad ', uppförd av atavistiska instinkter, pri- mitiva tvångsförestal1ningar; ba~åtstra- vande dumhet, f ör domsfullt småsinne och övermodig ondska, vari sa.mvetslös jesuitism legitimeras, nej, f örhärligas genom anspråksfulla biologiska furide -- ringas, dimmig metafysik; so cialdarwi- nism, Nietzscheanska övermannisko- teorier och anropan av Guds försyn och ' ' ' Hjalmar Kleis: MAN NISKOR.
tige o ' ch j ' nflytaiide.
.. även - i de euentu- ella motståndarnas land.
Så skulle ge- noin inre politiska åtgärd &amp; krafter ha frambragts som hade varit i stånd .att hämm.a de farliga åtgärderna ' i andra länder.
Om man t. ex. i Tysk1,and skaffat samma plats %t fredsrörelsen som man inrymt åt chauvinismen, all- preventivkrigsapostlarnti, tyskarna., försvars- och flottf öreningsgeneralerna, så skulle man inte som våra motstånda- re falskeligen påst % ha försvagat rikets värnkr af t utan blott skaf f at parallell- strömningarna i andra länder så pass ökat inflytande att de varit i stånd att f örlama krigspartierna där, &amp; h man skulle då icke ' som nu behövt offra blomman av nationens liv Fra.mtideii skall få klart veta - vad redan vi själva börja f % ganska väl reda på - nämligen den stora bety- delse e r agitation (ty ni funnos ju som sagt före 1914; man kan saga att detta års händelser lika mycket var en pro- dukt av er som iii av dem) hade för åstadkommandet av en s % gynn- sam folkstämning för krig att en kon- fliktanledning, som icke var större, snarare mindre än föregående i lugn avvecklade, detta år var tillräckligt för att låta minan springa, Men med denna vetskap frågar framtiden sig kanske varför icke fredsvännerna för- m %dde göra lika mycket för sina ideal, som det motsatta lagret för sina?
Sannerligen - vi kunna på oss - med en liten förändring - tillampa Zieglers ord som du citerat: ' Vi hade ' j. '
k- u ' '
rättvisa.
om r+rtanna.t.
Med fasa ser man detta monstrum vaxa, gött av ti- den, och utvidga orngdet för sin.
gif- tiga dunstkrets, sluka alltmer av fol- kens moraliska sa.invetc, -- deras niot- stfindskraft, so111 f ö varje ~ nianad rea- gesrar mindre och mindre för de otaliga brotten inot s ~ i i i i i g ocli rätt, ju fler o c h vanligare de bli.
I dj1ipast.e iniss- mod med sin r a d d s fra.nit.id fragar n-raii sig om detta förf ärliga s junka.nde Iran fortfara nq-clret laiige till utan att störta oss i en argriniid al- förnedring s.
a.
bottelhöst djiip, at-t ri aldrig mer.
få slråda ljuset.
Man skådar eft-er hjalp.
.
.
Men da niä.rker inan att det u r £örvirriiige.ii har 11örja.t.
kla.riia.
ett nytt motstå.nd, en ny kraft,.
.
a.tt 1914 ars idéers mörka rövarborg icke lailgr6 en- sam reser sig mot den blodiga himlen - ur kaos ' har.
å.teriippst&amp;t.t med större .. JOSEF PILSUDSKI.
.
.
styrka an n&amp;goilsiii kontturerna av den Polsk socialist ocl ?.
le, ' vloniir.
rätteim fästiing och byggiiad, som jag.
.
.
.. efter dess ' återiipprättelses tid kallat 1916 å r s idéeil - de gamla.
pacifistiska och intesi~atioii~lla ' idéerna - nödvän- digare iiii någoiisiii, sy niboleii f ör den Ryssland sådant det ar, utgivet - av ånger, som b ö ~ j a t.
gripa.
de tählrai.de och lränna.nde, formeii, a m i de f J t t ro De i v R y s s l a n d w i d e r t r y c k - för sitt sani~ete, de eiida som kunnat; a. '
f o l k e n s f ö r b u n d.
Alb.
Bon- iiers förla.&amp;: Pris 2: 50. tillfredsstalla deras 11ya kunskap om Deiina bok går.
ut över hela.
den ci.
världen.
Eli ocli e &amp; flocka de sig dit *.
viliserade världen.
Ett ii&amp;lrligt - akt ..
Allt fler och fler förlit- likgiltiga ha av st.yclre, saiiilande liksom i eu brann- tidens väckande nöd txiingits att ta piiiikt hela deii förtvivlan de folk kali.
stallniiig till dessa frå.gor, son1 aldrig na, soih äro inidertryckta av Ryssland, Bolrei~ börjar med e11 gripande.
vad- soldater ha jan till president.
Wilson och till hela förr angått dein.
T~~seiit.als genom fiendehatets öi-crniått darhem- vä.rlden, som utsaildes i inaj detta är ma, men s ' jiilra aiisikte mot ansikte av finli.ndare, balter, letter, litauer:.
.
13.ryssa.r) poIacker, ryska judar: med de hata.de, soin de sett va.ra mä.11- ukra jiiare, ryska muha.niniedaner och niskor,.
likt dem s jalw, f örstått oiia- georgier.
.
t~irligieten i ilatioiialisirien, som är ba- $ ?ör.
att f &amp; eii inblick i de förhållan.
sera.d på ' hat, kommit.
till insikt om den under vilka dessa folk leva läm .. v e r k l i g h e t e 11 al- iiliiiisklighetens iias i boken dels en beskrivning på brod&gt;erskap.
Tusental a r andens arbe- Ryssland - dess iitbredning, folkka.
tare ha på sainina sätet, ut.est-ängda f:råii raktiiren, den ryska regeringen, Ryss- lands inse politik - dels en skildring det forna iiiteriia.tionella.
samarbetet med sina kolleger och lidande av siil isolering, la.rt.
sig hur iia.ra folken i beviset f ör eder rovfilosofi nied sin verklighekeii st. &amp; ra.raiidra, i vilken iii- kamp f ö r t,illvaroii till högsta norm, har tim växelver1ra.n deras a d l i g a liv för- berisat deii motmt.ta åsk %diiingen - siggår, hur ta.ii1rest.röiniiingarnas upp- broderskapets, den iiibörcles hj a.lpsain komst och tillviixt likt.
nytt blod ' in- heteiis och sainverkan ' sasoni eii äi; pumpats i den genleiisamma kroppen, större faktor, an oiniidvikligare iiödvan.
från det ställe dar det inkommit spri- clighet i det iu.äiisl.rliga livet.
Vi t r c der sig till alla delahla, 5terverka.ï p3 icke längre detta., vi Y e t a det - veta hela världen - laxt sig inse at.t fort- att det.
enda soin Iran frälsa vidder satt isoleriiig kommer att.
betyda and- fran sitt fall a r ett ananmands av des.
sa ideal, ett.
ödmjukt ångerfullt av.
lig anemi för hela va.rldeii.
sviirjaiide av 1rriget.s villfarelse, ' ' 1914 Det ar sZ.lluimda örera.llt iiödeii, erfa-; .ss idéer ' '; renheten,.
v e r k l i g h e t e ii, vilka be- Haag den 6 augusti 1916. visat våra ideals saiiiiiiig, som luttrat Pacifisten.
och starkt.
dem som i en eld!
Verk- Anna Lenah Elgström.
lighete-ii, vilken ni alltid anropa som Litteratur.
av varje undertryckt nation för sig.
De fakta som har förekomma av ryskt ty- ranni äro säkerligen val granskade och bevisade.
De bliva således en samlad stor anklagelse mot ett av de länder, som f örtrycka andra nationer.
Icke ett ord 1iaiii.n~ emellertid on1 ett för- tryckande Tyskland.
Tyvärr sluta sig $veii de undertryckta t,illsaiizinaiis i ceiitralmalrt ' eriias elle.
ententens eec- keii Detta ä r beklagligt nieii.
ändock gaiisl~ a niäiiskligt .. Ha.rineii inot den egna.
f örtryckareii kaliiier nian star- kast.
Vad elilellertid Polen ang&amp;, s &amp; finns ju dar .en iitpräglad röfelse, soin 9 % att, säga ställer sig neutral; - d.
V: s. forstår att .. P o h.
.
bör opponerii.,ii %väl ni0.t ' den.
eiia.
soni .deii .andra.
storrna.li- te~isförtryclc.
.
,.
.
.,.
.
Ett kapitel ' i boken, soiii ligger.
oss.
~iiyclret.
iiaf ii, är det om FTnlaiid.
Sär- skilt för detta kapitels skull bör bo- k ' ens.
läsas m .alla, soin anse det .f ör sin skyldighet att satt.a sig iii i och kanna m.ed irårt brödrafolks i öster lidanden.
D6 flesta i-eta så lit.et oin vad dar egeiitligeii har hänt.
Kapitlet om Fin- lalid borde - h !gckas: separat.
. '
' " a.
.
Under Polens,.
&amp; n a .r- 010 y., Suad- ström.
N.
3 g r a i ii t r y c k o c h sil- t.ec1rniilga.r .frå:ii e n r e s a.
All).
Bouii ?ers f orlag.
Pris 3: 25.
Det $.r en int.ressa.iit resa OlovSund- stxöin har gjort.
Baiia.
artt lrolilina till Warschau, denna Polens gainla huvud- st.ad, soni lin fatt ai~iiu en ny herre, iiä.niligen tyskarna.
Förf att aren kr iiog lycklig att kulina: g5 011ikrhg i MTasilschau och känna det s %soib.
" det befriade Poleiis huvudstad '.
Ja,.
oin tyskarna komina darif r %ii och ryssarna icke f ii återvända efter fredsslutet, då slår befriekens t.inme för Polen.
Men bort: att den förf attaren tycks &amp; lömiui~ del av Polen, som reda.n länge varit tysk, iclie f8.t.t utveckla s i g i, frihet.
.
Förf attareii.
har emellertid.
f %tt, koiii- ma i beröring med åtskilliga .polacker, särskilt socialdemokrater, som hora ' till den riktning, vilka genast - vid krigets utbrott.
ställde sig pil Osterrikes sida och på så.
katt kommo att strida för Tyskland soin.
Österrikes # allierade.
Sympatin f ör Österrika bland polacker- na ar l ~ å d e förklarlig och riktig, d &amp; den del av Poleii, som hör under Öster- rike, haft det.
så betydligt, mycket ' " ' friare iiii det övriga Polen.
Planer hava därför uppstiltt a.tt försöka f å hels Poleii efter kriget förenat ined Öst.errike.
Denna riktning skulle ock- s % helst se ett a.llldele självständigt Poleii.
Meii.
då något.
sådant syntes de?
ovisst att lruniia erhiilla, ville de.
strida för det som de sågo möjligt.
Det.
var i denna anda de polska legio- iierila kommo till, i vilka inånga frivil- liga iiig&amp;t % f ör - att med ~eiit~alinakter- ila.
strida för Polens sak.
E j underligt att f örf a.tt.aren kant hanförelse för dessa inänniskor, som efter basta övertygelse gjort sitt val.
Om e11 a.v dem, Jozef Pilsudski, vars sympatiska drag återgives på bokens första sida, skriver Suizdström: " HBns ' ' '
' 9 MORGONBRIS (Forts. fr. sid.
3.)
den kan föra oset över å.t derae hall; et, som i en markörstuga pA skjutfältet Men ingenting hjälper, djuret bara mor- &gt;ch kommenderar elden.
.Åtta grader ra.r och skaller till svar och visar aldrig i tio, öka fem o. s. v.; tills de skjutit si3 mycket som nosen över parapeten.
n sig.
Stopp.
6e ' n vet han precis av- Häromdagen tog jag en fAnge - ab, ithnd och sida, å när en gång tiden det vill säga., rakade ta emot.
en deser- Uppropet B Till arbetarekvinnorna!
&gt;&gt; i rommer och det behövs: pang!
Ett tör, som kom över p % natten, % den tala föregaende nummer av Morgon bris har ikott eller tva och fan tar kulsprutan om för mej, att det inte fanns nfigon.
Centralstyrelsen 1Atit trycka och kan av dler observatören.
Det ar pojke det! » hund.
dar alls, det var bara en Berliner- klubbarna erhallas pr omg.
om rekvisi- Vi kommo hem till slut, men han jude, som harma ' en hund för att skoja.
tioner insändas till Borgonbris ' expe- ipphörde inte ett ögonblick att prata.
med oss.
Men jag akta mej för % tala ditiora.
3esan och ombytet hade gjort honom om det för pojkarna, för. % inte förstöra nöjet för dom.
A PBre Chevre håller iervös.
» Nej, se kissen!
- Mi-mi-mi-i!
Kom.
på ännu.
B S &amp; gick han pH, den ena historien cissen!
Hör du, du!
Din katt är preeis Fru Rata Dalströms artiklar ~ K v i n - ikadan, som en vi ha i våran .ekytte- efter den andra.
Efter dinén, da klockan norna och det kommunala arbetet » äro grav.
Vi kallar den för %den neutrala led mot tio,.
hade han svårt att hiilla under utarbetriing till en broschyr.
DH cissen#.
En liten vit attan förstar du, gäspningarna tillbaka.
.Gosse, gosse,, sade jag, &gt;du har en shdan broschyr lange varit mycket iom skubbar gladeligen omkring på pa- önskad hoppas vi att kvinnoklubbarna: apeten och ratt som det ar, ger sig barnsliga hönsvanor fr %n Argonnerna.
göra allt för att sprida detisamma.
Vi-: akt över till tyekarna.
I början var G &amp; &amp; lagg dej I Men fasen: tar vid dig, dare meddelande lämnas dA den är färdig.
Ian jäkligt komisk med kulorna, som om du vacker oss: vid femtiden, eller vissla.
Han trodde, det var nagon slags vad barbariska morgontider, du ar van Sugor eller insekter och hoppade om- vid i din dyngpöl l Godnatt med dej !&gt; rykte genljuder nu öirer alla polska rring och försökte att fllnga in dem.
Han drog sig tillbaka, och jag satte länder och hans gestalt blir en a-v delii, Se ' n kom han underfund med, att det mig i ateljen för att g &amp; igenom och soni ur varldslcrigets grus och spill ro^: .nie gick.
Ett par dar ar han hos oss, ordna några anteckningar.
Klockan kun- koniina a t t stiga till eftervärlden, och, tt par dar hos tyskarna.
Ibland skub- de väl vara mellan 12 och ' / a 1; då jag den kommer a t t bemras.
i troget och oar han fram och tillbaka mellan lin- hörde tamande steg komma genom mat- tacksamt minlie av seii?
generationer ierna flera ganger p % en eftermiddag.
salen.
Min poilu kom slafsande i mina av Polens folk. "
[bland dillar han omkring mellan lin- tofflor och nattrock.
I ett särskilt kapitel skildras de pol- jerna, dar ingen människa satt en fot %Det gAr inte att sova i sang.
Det d i a a.rbetarilas frihetslramp oc:h i ett vid dagsljus på elva veckor, luktar p &amp; känns så konstigt.
Varmt och trassljgt annat frihetssträvandet bland de pol- grässtr&amp;n, vädrar efter rhttor.
Och un- med lakan och historier.
För resten har ska bönderna.
.
3er tiden törs varken de eller vi skjuta jag inte lust S, sova.
Man ar väl fri Andra delen av boken skildrar re- för kattkräkets skull.
Men då han ger milnniska pH permission å al1ting.r - sans äventyrliga sida.
Författarens iig över till tyrtkarna, skickar vi med &gt;&gt;Det star en spade nere i akjulet, pass var iianiligen stallt t.ill Warschau honom srn$ komplimanger, och di skal- om du vill grava dej ett hål i tradgår- och tillbaks igen till.
Berlin, ineii den ler igen med nästs kattpost, förstass.
den A sova i.
Men akta rosenbuskarna.
svenske partika.mraten ill le fara di- Dch sätter vi et.t cigarrband ' i trikolorens Fast nog tycker jag, det skulle vara rekt till Ga.lizieii, det österrikiska Po- Earger på honom, d &amp; han gar, sh kan trevligare inomhus.
?
len.
Detta lyckades verkligen genow man vara lugn för, att det är svart, &gt;Det är inte det.
Jag, vänjer mig a t t förkläda sig till legionär och lata vitt och rött, nar han kommer tillbaka.
nog.
.Men man kommer att tanka p % st.icka i11 sig i en legion.
Med legio- Jo, det ar ett neutralt djur 1 % s &amp; mycket, då man ligger vaken.
i sang.
» nerna lyckades Sundström komma ända Jag gissade, han hade nllgot särskilt Var gAng min hustru eller jag för- f m i till froilten vid floden Styr och sökte f % honom a t t.
beratta om attacker på bjärtat och gav honom tid att kläcka t. o. in.
u t i själva eldliiijeii.
EIan är och motanfall, om sjiilva striden, und- ur sig, medan jag gick ' u t i matsalen nu mitt uppe blanc1 legioiieriias stab, vek han och kastade sig in i en ' ny efter groggvirke.
" och, halva.
staben Qclis vara socia.
historia.
» Hör du, dus, sade han efter en lister ' » Kamraterna, m % Ni tro, det ä.r bus- stund, &gt;du som har reda på s % ' nt dar.
Efter besöket vid froiit.en %ter~7äiidc siga gubbar!
Hantverkare och arbetare Vet du några gubbar, ' som kommit över v %r legionär eller Olov Sundströix nästan varenda en, roliga och trevliga, fr %n infanteriet till artilleriet?
D S Jo, nog händer det,, sade jag, » men.
iinilu en gång till Warschau, där har försthdiga och kloka.
Om inte själva helt anonym lyckad^ dölja sig geiion- ordet lät löjligt, skulle jag vilja saga det ar inte s % lätt, De behöver inte e % a t t ' st.ra.int g-ora hoimör for alla tyslrr svisa, karlar om ett par av dem.
Och mycket nytt folk i artilleriet, för det off icerare.
~ n t l i g e i lycliades l han ock, humorister!
I synnerhet en av- dem, ghr inte At så mycket dar, som i in- så koiiinla till det ~uidekbara Kralrau Pere Chevre kallar di honom.
Han ar fanteriet.
B -- - -.
-- " Kraka11 har lidit under lrri, på andra kompaniet, närmast mitt.
Dom ~ D e t ar inte det.
Jag menar, det ar get ..
Det rader nöd d a r som i - hel2 har aldrig tid att vara ledsna, nar han inte, att jag ar radd.
D. v. s. radd kan Polen. '
är med.
Han haller Angan uppe jiimt.
ju vem som helst bli ibland.
Men jag Nu ar- det SA, att tyskarna mitt emot ar inte radd för att g8 tillbaka för döds- Persoiiligen har jag med intressf dom har en hund, som skäller ibland riskens skull.
Dödstanken har man hun- sett bilden i legioneriias krigsde och för ett sabla liv.
Den gycken har nit vänja sig vid efter aderton manader.
partpneiit, där nian ser porträttet aT en mycket lcuiiiii &amp; och sympatisk po Per C h h r e gett sig fan pH, att han ska ' Och det är inte ofta, man tanker pA lack, soiii nyligen varit har i Stockholni ha, innan kriget tar slut.
Han försökei döden.
Vad rädsla beträffar, - - - och villieiis skildringar- om polsk poli alla möjliga metoder att locka över krä.
så har jag i alla fall gatt frivilligt i ett t i k o ch polska f ör väntning a r man al, ket, ropar alla möjliga smeknamn, han par situationer, där det smällde ratt bra, drig glömmer d å 111a11 hört den maii kan hitta p&amp;, b&amp;de p &amp; tyska å franska, och inte varit mer radd, än att jag Steker köttbitar, da vinden ligger, s8 kunde halla skallen klar och uttratta A. Ii.
nen tala.
Meddelande från.
Gen- '.
. '
j., Största lager av i fina och välgjorda A fr. o. m.
Huvudbonader, i alla storlekar för I Gossar o. Plickor.
.
UaiderkBider o. Skodon.
Prima,- meila varor.
Billiga, bestämda priser.
UL U.
BER I RRIEKIPERING Ah 74 Drottninggatan 74.
10 MORGONBRIS vad jag skulle.
.
Det är inte det., - å resonerat med mig ajalv, tankt all.
Han hade svalrt att komma fram med, det värsta, jag kunnat om dem: Det.
a vad som tryckte honom.
' Jag skalade min plikt,.
bar.
jag sagt till mig själv oeh väntade.
de är inkräktare, mördare, skändare, Jag vet inte, om du begriper mig,, jag är en förrädare mot mitt ' land ocl fortsatte han, %men det ar nBgot galet mina kamrater, om jag inte dödar dem med mig.
Jag har ibland tankt skriva Men nasta.
gång ar det likadant igen till dig om det, men det iir inte eå lätt Jag kan inte.
komma: i f r h det.
Varfö att få fram.
Hittills är det ingen, som är jag olik alla andra människor?
A märkt det, men en vacker day Aker jag jag idiot?
Det ar mig fysiskt omöjligt fast, och dB g&amp;r det A t helsike.
- För- Säj mig människa, vad skall jag göra?
: sta gBngen, jag märkte det, var vid Itembercourt, i Marneslaget.
Jag lag U r " Ryssland s å d a n t det är ".
aom post i en buske, och det dök upp en ulan knappt femtio meter i f r h mig J u l b g r e kriget led, desto olidligarc och höll alldeles stilla pil sin häst i ett blevo förhållandena.
F r å n början a7 par minuter.
Jag siktade p &amp; honom, 1916 rådde ett sådant veritabelt skräck men det var lögn, alldeles omöjligt - valde, a t t ingen kunde veta när turer jag kunde inte trycka av.
Jag lalg och var komnien till honom att.
på en 1öi önskade, att han skulle komma rakt misstanke bli kastad i fängelse elle: emot mig, så att jag skulle bli tvungen deporterad till Sibirien.
Husundersök att skjuta honom till självförsvar.
Men 1iinga.r hörde till ordningen för dagen det gjorde han inte.
Han red bort.
och genom ryska högvakten i Hel Se ' n har jag kommit underfund med, singfors gick en ständig ström av.
d e att jag kan inte skjuta till självförsvar ryska polisgodtyckets offer, studenter heller.
Och otaliga gånger har jag sett tjänstemän, journalister o. a ..; en del al dem skymta i en glugg eller över para- peten, siktat, men inte kunnat få mig dem försvann till Sibirien, andra kom att skjuta.
Inte ena dH de anfaller.
nio till något fängelse i Petersburg el Jag ar idiot p % något sätt.
Inte ens i ler - i basta fall - p % Sveaborg utan bajonettanfall.
Jag minns en gång vid f ör Helsingfors.
- - - Om.
någon nation haft all sin stra L.
Vi rände fram i ett helvete av bly van inriktad på den fredliga utvecls och eld från alla ?h %ll.
Jag var alldeleu lingen, så har det väl varit den fin galen och salg rött.
Faktiskt sAg rött, läadska .. under f öreningen med rysk; och eldslagor dansade för ögonen.
Nu!
Annu nar hon fick lov a t t span riket.
tankte jag, denna glingen!
- Jag var som ila alla sina krafter.
för a t t värna del i ett rus.
Med .detsamma jag hoppade f ädernearvda frihet, som tillförsäkrat ner i deras skyttegrav, kom jag p % en henne och.som var själva grunden, u ung pojke, alldeles dödsblek, med sam vilken ensamt en sådan utveckling kun manbitna tänder, blodet rann ur näsan de framväxa, önskade hon endast up^ på honom, han eträckte bajonetten mot nå a t t bli lämnad i fred för a t t ostör ' bröstet på mig.
Nu!
tänkte jag, fort, annars sticker han ner dig!
Och i stal- agna sig at sina nationella uppgifte let för att ränna till honom med bajo- på den andliga och materiella kultu netten, som jag tänkte; så sträckte jag rens omr %de.
I detta hopp levde ho; fram handen ii aa ':.
%Ge hit geväret!
D och höll sig uppratt,.stödd p å det kraf Och han kasta " geväret å sprang bakom tiga medhåll hennes rättvisa sak ficl ryggen på mig med uppsträckta händer, ute i hela ' den civiliserade världen.
.
I n A j h g tog honom fangen.
- Hittills har tet kunde emellertid förmå de ryski jag kommit.
unda?, men en vacker dag förtryckarna a t t avst % f r å n sina olycks ghr det inte längre.
Antingen sticker bringande avsikter.
Starkare och me en boche ihjäl mig, då jag inte sticker förhärjande a n någonsin går i detta ni ihjäl honom.
Eller ocksal far en officer förödelsens vind över landet.
Finland syn p % mig, då jag sviker min plikt,, folk, soni vuxit upp under %r av vapen och dA ar det, värre.
Det ar vanäran, lös, förbittrad kamp för sin tillvarc försttir du, vaniiran, jag ar rädd för.
- står nu, mendan de maktigas vapen för ' Därför har jag tankt, att om jag kunde striden som skall avgöra aven des komma i. artilleriet.
- Dar sköter man öde, enigare samlat an n %gonsin tillfE en maskin efter vinklar SL grader, eer rene.
Fåfängt visade sig hoppet om e: aldrig en boche.
Det skulle jag kunna tryggad och lycklig framtid i samför göra.
- Jag har legat vaken pb nätterna stånd med den slaviska.
erövrarstater Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp Stort lager av in- och utländska nyheter i Damkappor, Driikter och Kjolar till billiga .bestamda priser.
Obs.
1 BestälPningsavdeInimgen.
från kvinnoklubbarnas arbetsfalt.
Eskilstuna.
Från lramratniötet i Eskilstuna söndagen den 24 sept.
: Kamrater hade infunnit sig från Nylcö- ping, 0xelösu.nd och Västerås.
Sedan gro- tokollet från förra kamratmötet upplästs vidtog .diskussion över frågan: Kan den soc.-dem.
kvinnorörelsen göra sitt politiska röstriittskrav gällande utan anslutning till d e nuvarande röstrattsföreningarnaB - Fru - Therese Olsson inledde i a&amp;net med.
i hu- vudsak f öljande.
:.
Med anledning av a t t vi hoppas det kvin- nornas politiska röstrattsfraga skall komma inför nasta års riksdag och da de speciella röstrattsföreningarna ej lyckats ernå högre medlemsantal, cirka, 14,000, av landets kvin- nor, trots det, energiska arbete de utfört och alltjämt utföra, ~iamt då man alltid hör ta- las om a t t riksdagen e j anser sig hava pkäl a t t tillstyrka politisk rösträtt ä t kvinnor, då de endast taga notis.
om dem som äro anslut- na till röstrattsföreningarna, gör.
allt detta a t t vi ansett oss böra t a.
upp denna frkga till behandling.
Det synes ju omöjligt a t t röstrattsfragan skall kunna samla alla de kvinnor i vårt land, som framställa kravet på röstratt, särskilt arbetarekvinnorna, som alltid, för mer an nu, ställt sig avogt.
gent- emot dessa, beroende på många olika om- ~ctandigheter.
Då blir frågan den: K- den soc.-dem.
kvinnorörelsen.
göra sitt po- litiska röstrattskrav gällande utan anslut- ning till de nuvarande röstrattsföreningarnal För a t t om möjligt f å ett svar på denha fråga ha vi sammankallat till detta m ~ t e.
Röstratt; sfr %gan har ju varit uppe till be- handling vid våra, kvinnokongresser f iiir varje år och man har dar gjort uttalanden i frågan, men dessa ha alltid varit så oklara.
Det har inte varit något bestämt i ' dem.
Man har inte riktigt haft klart för sig efter ' ' vilken linje man skulle gå.
Har m a n vclat gå in, i röstrattsf öreningen eller skulle man aribeta för rösträtten inom våra föreningar och klubbar?
Det ha vi verkligen gjort.
Vi ha anordnat röstrattsmöten och haft diskus- sioner i ämnet r a t t ofta.
Och det har na- turligtvis haft sin verk.an.
Kvinnorna lla blivit upplysta om a t t de böra kräva sin medborgarrätt, de såväl som mannen.
Och vi ha trott det varit nog a t t de tillhört de soc.-dem.
kvinnoklubbarna, men så f å vi höra och ha hört det i många år, a t t riksda- gen ej tager hänsyn till flera an som äro anslutna i röstrattsföreninga.riia och nar det ej ar så stort antal, som vill ha rösträtt) då anser den a t t Sverges kvinnor ej äro mogna för politisk rösträtt.
Man förstår ju a t t det f örlanger och f örsvårar f rågans lösning för oss alla.
Riksdagsnian Svensson, som var narvaran- de, besvarade fr %gan så, a t t det gör ingen- ting till saken vilken organisation av kvin- norna, som framhåller röstrattskravet, hu- vudsaken ar a t t organisationen ar stark nog.
Det vore önskligt om arbetarekvinnorna kom- n e fram med större kraft än hittills aven inom rösträttsf öreningarna.
Efter en livlig diskussion anFogs följande uttalande: Som mötet kommit till klarhet ' om att den soc.- dem.
kvin~orörelsens röst~dttskrav gör sig lika gällande inför riksdagez som.
den borgerliga, så uttala vi oss för en krafhg och bestiimd agita- tion för fragans snara lösning sdvlil koni din soc.-dem.
7cvinnorörelsen (med anslutning till parti- programmet) som inom dc borgerliga röstratts- f öreningama. '
Dyrtidsfrågan upptogs däref ter till be- handling.
Av diskussionen framgick, a t t alla vor0 eniga om a t t det var det skandalösa jobberiet och den ohejdade exporten ur lan- det, som var orsaken till de höga livsmedels- prisen.
Beslöts a t t.
insända en protest.
mot detsa.mma till regeringen.
Vidare diskuterades punkt 11 i partipro- att grammet med anledning av a t t vi .tt det motionerats on1 punktens strykande.
.
Antogs samma uttalande .som å, kamratmö- ' tet i Blekinge med det tillägget, a t t v i upp- mana, kvinnoklubbarna landet runt a t t en- Gast rösOa på sådana ombud.
till partilrongres- sen, som hävda nykterheten och således ön- ska a t t denna punkt står .. kvar.
.
I frågan om upplysning f.ör kvinnorna i politiska oeh allmänna frågor antogs ett ut- talande från förra kmniatmötet.
Det.
alltigenom allvarliga men på.
samma gång angenäma mötet avslöts med en ön-.
skan om a t t nästa ' år f å träffas igen.
Till sist sjöngs freds- ?ch kvinnoshgen.
T. O. I befallningsh.
inberäknat.
Stamningen var god och broschyrer såldes i massor.
N&amp;r v i sutto, i bilen och reste hem igen ropades f r %n flera håll: - Välkommen åter, Kata!
Den 7 sept.
hö1l.s foredrag i Finsta lokal over amnet: Kvinnan, kriget och frarnti- den.
Nar vi komrno dit var lokalen tom, så vi funderade om vi skulle få ' inställa mötet, men innan kl. blev Y29 hade det samlats ratt .mycket folk, så .när fru Kata började före- draget var det allaredan ett 100-tal åhörme, vilka med stort intresse åhörde det intres- santa föredraget, Här såldes aven rätt myc- RIKS 214 29.
ALLM.
81 82 ket broschyrer, varefter vi anträdde hemre- san i bil.
Den S sept.
.hölls f,öredrag i Johannedds Folkets hus.
' När vi satt oss i bilen hemma BIRKACiATAN 12, i Fagervik var det en amatör som pass: !de l.
KARLBERGSVAGEN 86, p2i och fotograferade oss.
Lördagen den 9 sept.
hade Hörningsholms VASTMANNAGATAN 68,. ungdomsklubb anordnat fest i Folkets hus GAMLA BROGATAN 25, därstädes .. Festen öppnades av klubbens ordf., varefter föredrag hölls av fru Dal- HANTVERKAREGATAN 30, ström över Kvinnan, kriget och framtiden.
BERGSQATAN 3, Lokalen var f ullsatt.
Efter f öredraget dracks kaffe, varunder vi sålde en hel del KUNOSHOLMSGATAN 13; blev det diskussion över broschyrer.
Sed. '
Diskussionen var ' 1ninistersocial5s~men bGde livlig och intressant.
Sönda.gen den 10 sept.
hade Sörakers ung- redraget.
stämningen v a r god och broschy- domsklubb anordnat föredrag i Rå godtemp- rm s %ldes massvis.
lmlokal, Söråker.
Fru D. talade över %m- .Torsdagen den, l 4 sept.
.hade Stockviks net Fredens martyrer och förräderiprocessen.
uiigdomsklubb anordnat f est amed f öredrag av Bätt mycket folk hade infunoit sig och Kata över amnet: Fredens martyrer.
.Myc- ket folk.
.
God stamning.
.
stiiimningen var god.
Broschyrer siildes.
Den 15 sept.
hölls föredrag i Slrönsbeïgs .Måndagen den 11 sept .. kl. 4 ' e. m. hö11 fxu Hata föredrag i Fagerviks godtempiar- Folkets hus över amnet Fredens martyrer, ' AV€ !^ länsmannen lobal över amnet: Kvinnan, kriget och fr:lm- E t t hundratal åhörare.
tiden.
Ganska .mycket folk hade infunnit och n %gra poliser, som tycktes livligt intres- sig.
I synnerhet kvinnor, t y föredraget var serade för föredraget.
Den 16 sept.
hölls föredrag i Nedansjö ställt i samband med kvinnoklubbens möte.
över ämnet Herrema.kt och folkmakt.
Föredraget, som ahördes med stort, intresse, # Den 17 sept.
.hölls föredrag i Torpsham- ~vpplåderades livligt av den tacksamma pu- bliken.
Nu som forra gången i Fagervik mar.
Härmed var denna turné slut.
Turnén har si.ldes mycket .broschyrer.
Sainma dlag, måndag kl. 8 .e.
m., hölls fö- i sin helhet varit mycket lyckad och varit.
re drag i Vivans lokal, Vivstavarv, över am- uteslutande en fredsagitation.
.
Den.
har va- net: Prästerna och kriget.
Till detta före- rit anordnad av Fagerviks soc.-dem.
lwinno- drag.
hade Kata skriftligen inb judit kyrlro- klubb, som hyrt lokaler och anordnat alla herde Holm i Timrå till diskussion, ' men möten utom de särskilt nämnda, vilka an- h a i behagade e j infinna sig.
Mycket folk ordnats av ungdomsklubben.
Vi vilja hop- infunnit sig till detta föredrag, i vilket pas a t t.
denna agitationsturné haft någon Hata gick skarpt tillrätta med prästerna nytta och upplysning med sig.
E t t särskilt och deras lära.
Föredraget, som %hördes un- tack till Kata Dalström för hennes vänliga der spänt intresse, applåderades entusiastiskt tillmötesgående.
Och för min egen del ett och avbröts flera gånger av skratt och särskilt tack till Kata.
A Fagerviks soc.-dem.
kvinnoltlu ' hbs agita- bravorop.
.
.
tionskom.mitt6s ?ägnar:.
Den 12 sept.
hade Essviks-Nyhamns u n g domsklnbb anordnat föredrag.
i lokalen L.
S. '
.
~ j &amp; g h ä l l a n.
Mycket folk hade inf un&amp;t sig och Kaka talade över .Preiiens martyrer.
Den 13 sept.
hölls föredrag i Klippans lo- Lokalen var ' fullsatt med kal, .Svsrtvik.
Stöd människor och trots det regniga vädret kom Kata skakande p &amp; en gästgivareskjut5 kl. 8 e. m., varefter hon höll föredrag över äm- net Prästerna och kriget, vilket livligt in- tressera.de åhörarna.
Det kunde bast mar- k: ~ på de stormande applåderna efter fö- ' = MElERIAf FAR rekommenderas ' ' j. '
En liten resumé över Kata Dalströms turné i. Sundsvalls distrikt t %en 2en 3-13 september 1.916..
Turnén började den 3 sept., d &amp;, fest var anordnad i Fagerviks godtemplarlokal, var- ' Morgonbris!
vid frii D. höll föredrag över Reilens mar- tyrer inför 250 personer.
Efter föredraget, som ' livligt applåderades, hölls en stunds kafferast, varefter: f r u D. uppläste några poem till stor glädje för de närvarande.
.
Den 4 sept.
var möte anordnat vid Erjks- &amp; al över amnet: Kvinnan, kriget och fram- tiden.
.Föredraget var fåtaligt besökt, till stor skada för de frånvarande, t y ett sådant föredrag borde var och en höra.
Det skulle vara intressant veta var Eriksdals stora ungdomsklubb finns 9 Föredraget mottogs a v de narvarande med stormande applader och si % fick fru Kata med sällskap sedan ut p5 motorbåtsfärd från Erilcdal till Fagervik.
Tisdagen den 5 sept.
var möte anordnat i Framåts lokal i Vi, Alnön, där föredrag hölls över Världskriget och socialdemokra- tin. ' Har liksom kvällen förut var mötet få,- taligt besökt.
Den 6 sept.
hölls f öredrag.
i Bergef orsens Folkets hus kl. 8 e. m., dit vi: anlände i bil; Föredrag hölls över amnet Socialdemokratin oc.h varl,dskriget.
Här var fullt hus, kungl.
ar det m är k e som begäres da man.
önskar ett förstklassigt fotogen-gas-kök.
adius-k6 ' det al jer passa till andra fotogen-gas-kök.
Finnas i välförsedda Järn-, Bosättnings- och Kooperativs affärer.
Obs.
!
Fotogenkök.
' av mässing förtäras ej av rost1 Radius-köken tillverkaa endast av ' mässing!
. '
' '
,.
.
.
.
.
.
. '
i Stockholm '.
Grundad Wasagataun 44, I t ~.
,.
.
.
.
.
.
:.
i ~o ' rnhamnstor~ 61: Belanar inteckningar. '
1883 ... Öppet kl. 11; 10 - 3 och 6-8 e .. m. Emottager PnsGoningar till högsta gall.ande panta.
.
KOO pe rati va förerikringeanstaiterna .bevilja försakringar Kvinnan motarbetar sitt.
eget bikta.
(Av k. maj:t sanktignerad I l ' dec .. 1914,) iiv=grsakring.
.
: brand-försakring.
.
.
.
på basta.
villkor;.
.
- Om,bud.
antagas.
.
.
när .hon avrhder manken att, t0ekn.a.
f (lrei+- ring ii sitt; eget.
eller bagge makarna8 liv., Pi % grund av mindre d ~ d l i ~ h e h t a ' kvinnor 1kgre R E 6 H A D E. PremiebB- premier, i.
D.
E.
~ ' frielse vid ejukdom och .olyckefa1l.
m. fl.
' for- milner.
, ' En arbetarhustru.
.
.
.
.
.
.
, &amp; er iiis&amp;d.
.
.
.
.
.
.
Redovisning.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~ t 8 i l n i i i ' g av; M6rgoiibris.
f as ta '.
.
lio ' mmissiorrärer~.
,:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
' 16,, ~. '
- ~.
.
3, 2 9 0.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
Korresp.
sekr;: Fru ~ g d a ost ' lund; .^@^- landsgatan: 6l, 4 tr .. A.
T. Vasa 20 86. som är de; ' yppersta i handeln, aistöi- sta fullkomning ' och ger .största ' valuta.
Vi bjuda .fullaste aranti ' för att.
de med vårt fimiamärRe försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som p8 teknikens nuvarande stilndpunkt är ' det högsta som kan u p p d s och överträfias icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt .för-.
.
månliga betalningsvillkor.
,,.
. '
' i Sthlm styrelse earnmantriider 2:a mandagen i mhnaden kl., 8 e. m. ii Bryggeriarb.-fOrb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. o,&amp;.
kprresp.
fru A. Fr~sell, Upplandeg.
47, 4 tri Allm.
tel. 286 58. '
......... s ............... Symaskinsaffäresi SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLM.
: ' - ' Hnverö: Arbetaxelromniun.
-.
.
.
.
.
Sic.-de.m.
: kvinno ' rnaJ centralstyrelse: ' '.
,.
Niisby:: ' S: D.
U .. K .... ".
.
.
.
...................... 4:SO 5.
.
.
.
.
- Viberga: 2: - Vetlancla: W. O. V. ........................ 2: 40 Bromsten: Salade11 .......................... 1: 20 Niissjö: ICoop.
kviniiogille ............... 1: 60 Malmö: Kviiinolrl .. ........................ 14: 40 Ahus: B ......................... 5: -- Malmberget: B ........................ 14: - Göteborg: d ........................ 6: 40 n.
........................ 9: 60 .Gellivma:.
B ........................ 6: - Kixlstad: Falun: B ........................ 1: 60 Kir~in a: I ........................ 12: - Liclköping: B ........................ 6: - Revsund: hbetaseliomnniuii: ................ 1: 60.
Hellekis: N. O. V. ............................ 2: 40 Stiillberg: .Heliner Messing ............... -: 80 Uppsala: S1ioarb.-f.-f .. ....................... 1: 60 Lilla Edet: N. O. V. ........................ 1: 40 Fagersta: Claes Vretman .................. S: - Falkenl~erg: H. Svensson ........., ........ 4: - N#sekvcwn: Koop.
Kvixuiogille ......... 4: S0 Stockholm: T jiinariiinef ören.
............ 9: 60 4: - Ljusne: S.
D.
U.
K.
........................ Essvik: B .......................... 6: 40 Stockholm: Folkets Hus kiosk .......... 14: 08 Asarurn: Arbetarekommun ............... 2: 40 Mölnclal: Grov-.
o. Fabriksarb.-fösb.
avd. 3: 54 Mölnlycke: N. O. V. ........................ 10: - .Lasii: Koop.
k.vinn.ogill ' e .................. S: Rotebro: N. O. V. ............................. 5: 60 '.
.
.
.
, i t.
.
.
.
.
.
.. SP .. ?tcrn$cr ..:,.
..:: ' *.
, Ordf.: Fru- A n n a ' .Sterky, Banihusg.
.
.
.
.
F, .. d. i 5 aug.:.
:.
.
: e.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
Ve&amp;b&amp;cic:.
S.
D.
U.
K.
....
.:.
.
: .... ...: ' ....
7: 20 HdrI$ha.mh Kviri&lt;ioEl.
.....
, '.
......: ...... 34: 80 ..........: ...:; !.
.
.
.
i i 20 Mö1ri:b ' o: N .. O..
T '.
.
: ....: - .i .. Arvik&amp;:: Kvinilolrl.
.. '.
.:.
.
I.
.... .. i; ........., I.: ... SO: - .... " '.
.
.
I.
.
.
.
.
, -.
-.,::.
.
.
borde: icke köp?
annan, symasJcin än. '.
.
. '
............... Karlsborg: S.
D.
U.
K ..................... Lule %: Rvinnokl.
........................ Eskilstuna; D ........................ D ' ... ...................... Karlskoga: ........................ Lessjöfors: K j avlinge: ........................ ........................ Lysekil: Grangesberg: ......................... B ....................... F~irulund: Svanö: Roog.
kviiinogille ............... Fors: - 4rbetarekonunun ..................... Gislaved: S.
D '.
U.
K.
...................... Köping: D ..................... Up~sa ' ls: Skoarb.-f.-f. ..................... D K.oop.
kviiiilogille ............ N ~ s s 8 j: B a ............ Skogsborg: S.
D.
U.
K.
.................. Stallberg: Helmer Messiiig ............... I ?ors: AYbetarekoilui~uzi .. .......;.
.......... Malinberget: Iirinnold.
..................... Billesholm: D ..................... D .........; ......: .... Karlstad: Brusaholm: N. O. TT .. ....................... Hörken: ........................ Kviiziiolcl .......................... Falun: Lidköping: ........................ Eslöv: Elna Biörkl~md ..................... Nykvarii: S.
D.
U.
K.
..................... Revs~md: Asbetarekomun ................ Mölndal: W. O. V. ........................... Norrtälje: Kvinnold.
...........: ............ Sma.
Anlieberg: S.
D.
U.
K.
............ Skattlrirr: Kvinnokl.
........................ ......................... Persbe~g: IZarlskoga: .....
. '.
................. Lesj öf ors: D .........................
.;.
.................... Bjuv: Stnockholin: Maria Karlsson .. ............. Jolimsfors: Emy.
Johansson ............, ' 5: S5 Ronneby: Kviniiokl.
15: - 12: - 12:- 3: 60 1: 60 2: 40 10: 40 5: 60 4: 40 4: S0 -: 80 1; 20 2: 40 ........................ 1: 60 6: 4s 1: 60 1: 20 -: 80 -: SO 14: - 4: SO 12:- 3: 60 3: 20 1: 60 6: - 10: - 1: 60 .3: 20 4: 50 14: 10 3: 60 3: 20 5: 60 3: 60 1.: 60 6: 40 1: 04 1: 30 -- -- Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie mote 1:sta mandagen i varje manad kl. 8.0. m.
obi.!
Lokal i P-salen, ~ o l k e b Hus.
, Styrelsen.
~.Stockholms södra.
kvin.noklubb (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie sammanträde 1:sta onadagen.
i ' varje manad kl. B e. p. i lokalen 3 tr. Södra Folkete Hue.
.
Styrelsen.
Stockholms janar inne fören in^ avhaller möte.
1:trtrt och 3:dje .toredagen i varje m h a d kl. 8,30 e.
* m .. (utom juni, juli och aug.)
i Folk &amp; Hue G-eal.
Styrelsen.
Kiruna sqcdem.
.kvinnokIiibb .av- 6s: SO haller ordinarie moten 1:eta och 3:djc månda- gen i varje m h a d i Folkets Hus ' lilla sal kl .. 8,ao e. m. Styrelaen. '
~ o r g o n b A s ' Expedition.
Agitationsbroschyren ' " Se dig omkring " 01cto ber: Viberga: S.
D.
U.
K.
..................... 2.: - Västerås: Kviiinokl.
........................ 20: -- 5 öre.
med 40 proc; Sundsvall: D ........................ 7: 20 Ystad: D ......................... 4: SO nerna rekvireras fran Nynasha.mn: D ............... ........: 12: - Smedjebacl- \ en: S ......................... .4: 80 Morgonbris ' ........................ S: - Norrköping: Gellirarre soc.-dem # krönnoklubb avhaller ordinarie mOte 1:eta och 3:dje miin- dagen varje manad kl. 4,so e .. m.
Lokal: Nya Folkete Hne.
S&amp;elecn.
Wialmbergets sot.-dem.
kvinno- klubb avhaller ordinarie mate andra och sieta måndagen .i varje m h a d.
Nya medlemmar halsas valkomna.
.
för organisatio- I expedition.
.
Styrelsen.
Ahus rot.-dem.
krinnoklubb.
' av- håller ord.
möte 2 d r a milndageil i månaden kl. l /, S e. m., i Folkets Hus.
Styrelseri ..
