# ID: svediakorp-per2409
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,152
# sentences: 885
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS TIDNING FUR D E N $ ~ c ~ D E M o ~ OR; CRELSEN S ~!
i; (iite årg.)
Utgiven av Soclaldemokratlska Kvinnornas Centralstyrelse.
.
Stockholm 191 6, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri - J Redaktion: Prrnstmwationsp~: - l Januari 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt 1 och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
ANNA L ' NDHAGENm sTRöm-oLssoNi Morgonbris ' expedition a SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 2 4 36, Upplandsgatan 85.
4 t *., Stockholm.
Annonser A sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Jozef Israels: ENSAM I VARLDEN.
(Museet, Amsterdam.)
VID Vid årsskiftet 1914-15 uttalades val av niiingtusenden önskningen om, a t t det nya år, som då gick in, ej måtte gå ut som 1914.
Men Önsknin- gar voro icke nog och makt bakom dem fanns ej.
Vad miljoner man- niskor ur djupet av sina slrrackslagna 1916 8 ARSSKIFTET.
sjalar ångestfullt tigga om för sig ber man för syns skull -- fast synen själva och andra, nämligen fred, har sannerligen a r allt annat an vacker ingen betydelse, far inte ha &amp; et.
Dim- - en bön till sin specielle Herre.
Vad miga, sentimentala kanslo toner få inte gör det, a t t hiinderna drypa av blod!
höras när den stora krigsmusikeii spe-.
Ett nytt år har gått in och intet lar.
Medan man nödtorftigt rakna.^ har förändrats i den stora företeelse, sina lik och slwyter om sina kanoner, vilken alla känna, men om vilken
- 2 ' ingen snayt liiiigre orkar tala.
Att h o p p a s av detta nya år a r det val en och aniian, som kostar p &amp; sig, men att s p ii något - Tern vagar val det?
På kanoner och mat för dem kr det tydligen ingen brist pk något håll, hur länge an förödelsen må pågå.
Och att strandsatta Tyskland på livsmedel, en krigsmetod som England - och flera -- hoppats så mycket p &amp; - ' har den lyckats?
Eller slrall den lyckas?
Det ser knappast så ut.
.
Nej, det enda.
man överhuvudtaget ined visshet vet.
i det har kriget, det ar val varåt ens personliga sympatier, eller kanske rättare antipatier, fast " neutral ", luta.
Och komma att ' luta.
Ty hur iiil " krigslycltnn ' in &amp; skifta, hur an s l u t e t blir - aldrig slrall man väl kunna glömma den oinansldi- gaste bland krigföringar.
Aldrig kali man val glömma med vilket förakt de blygsanimaste fordringar p &amp; anstan- dighet bemötts ..
Vi skola iiog miimas, hels världen slrall nog minnas, ej för att hata, men för att handla.
Ty, med all aktning och respekt för de vackra och uppoffrande försök som gjorts - soni bekant ej minst från kvinnohåll - a t t skipa fred:.
a r det inte som om det talades till döva och blinda å ömse h %ll.?
Vill man förstå, kan man första varann, där man sitter i skum- rasket med.
" ridån " nerfälld mellan sig, ovetande om vad som försiggåi eller f S r s i-g g å t t dar på andra si- claii?
MORGONBRIS neiit också, nämligen det egna folket.
om o c k s å s k r i v e r o c h g ö r L i s t o r i a.
Det ar ett stort och tarkt folk och frågan blir: skall det niiiine efter detta vägra att " skriva blod, vad skalderna skrevo i tårar "?
D å ha möjligen dessa fasans år, om vi nu ha ' bakom oss och kanske iet .eller de, som vi ännu ha att ge- iomleva, ändå fyllt en uppgift, fast !i1 tung och förfa.rlig.
Och som vi alla lidsndes, hemlösas, i all kulturs) ch niansklighets namn hoppas aldrig ner skola återkomma.
Den som lever till ilasta 5rs.skifte ret kanske något.
mera dikom an nu - kanske icke.
Ovisst g i r det nya aret in och ovissa: ingsliga och osäkra gå människorna) ni varandra.
Ingen trygghet., inte1 €0 tf aste någons.tans.
Blott ett $1 visst: att den stora olyckan ar ute och narjar.
Tacksamt ha vi att erkänna att vi hihills undgått den.
Matte der välsignelsens vit.a vinge, soin f r e d e r tr, aven under 1916 b.rcda sig övei vårt land.
Det är vår högsta och varinaste .önskan!
J.
S - O n.
Livets anlete.
Ur ~ V e r i Similia~ av Vilhelm .Ekelund.
Han kom hem i en salig stamriing, ty liar lade vandrat i sköna friska tankar ock; rodde sig ha funnit hela liveta-försoning Med svävande gång steg han .uppför trap ?orna för att i sin kammare med vallus,: orrna.
ut sina tankar under nattens etillhet DA ' förnam han plötsligt ett skri; ett ekr Det tog ett år innan bara några ned en e &amp; fruktansvärd ton uti, som har stank av sanningen om detta krig för.
.ck0 trott vara möjlig, en.
ton som tycktei mådde bana sig väg med en viskning romma ur livets, ur helvetets innersta av om att allt lraiiske ej var såsom mar: grunder.
En kvinna kom störtande, fallande trott, a t t man h o t a d e s till liv, lanc valtrande, rullande ned genom trapporna -.
3n kvinna som för ett ögonblick sedan set och sa ' kerhet.
Denna viskning val iitt barn falla ut genom fönstret dar uppe inte förgäves, det ä r sant, vi veta det iet höga huset.
Den kvallen skrev ban inte den har red311 blivit till.
ett hörbar1) m livets försoning i tanken.
nejrop -- men reelt sett ar dock dettii nejrop ett rop i öknen .. M o r a l i s k däremot ar det iitlgot annat.
0-c): Iranske nigot vida besvärligare fö: det lrrigsgalna landet an välmenandi och högt syftande fredsexpeditjoiier Ty saniiiiigen, sanningen ar en otrev lig passagerare för den som inte ha: ren.t bröd i påseii.
Och nar sannin gelis ljus en gång kommer att belys; alla de skrymslen och hemliga gångar som sett detta förfärliga krig blivc till - då blir det synd om inän.niskor ila - de ytterst förrådda - men hår da ord i historiens doin över de skyl dige.
Och det kuiina de kanske bara ty det heter ju: M &amp; de ha.ta, blot de frukta, inen det ges ett anriat nio Ordning.
e l tyska kvinnornas arbets- 0th Ilnefiirhållanden under kriget.
(Forts. fr. 11:r 11, 1915.)
Männens jättehärar, soin därute leve- era bataljerna eller förberedas för rigst jansten, ha blivit undandragna likets hushållning.
~ a n d e t vore ur itånd att hilla sitt maskineri i g&amp;ng, iet måste falla i spillror, om icke kviii- ioarbetet gjorde det möjligt hålla me- raiiismen i verksainhet.
Kvinnoarbetet ionl social makt av deil.
största bety- ielse har också blivit uppen.bar för iem, som eljes med kalkborger- .ig blindhet icke ville se verklig- ieten.
Den kapitalistiska hushåll- iingens behov as den ena av dess ban- ~rytare, den andra ar nöden i m&amp;ngn iundratiisen f amiljei.
Icke ens den 3parsainina.ste soldathustru kan för- iöija sig själv och ett barn p5 18 mark.
' måiiadeii.
* Till och med om kommu- leii och den allmänna hjälpsamheten i ~rkannansva.rd gmd komplettera krigs- I jalpen, uppväger det materiella resul- Lat et icke den tidigare f amiljeförsör- j arens inkomster.
Vill hustrun hålla vid makt vad hon under %rens lopp till- ~animaiis nied maken iiiider mödosamt, ch troget arbete byggt upp till ett an- prå åks löst hem, vill ho11 skydda sina ~ a r från n umbäranden, ja, så måste hon Eörtjana.
Från m %nad till månad sti- ger mc.d antalet av de inlrallade, av in- validerna, av de fallna, mängden av hustrur som maste tjäna sitt uppehälle.
Doii oupphörliga och jättelika tillvax- ten av den kviiiiiliga yrkesverksa.mhe- ten a r ett f örhållande av vitt-omf attan- de betydelse.
Ännu i dag ar kvinnoar- bete i allmänhet mindre värderat och avlöimt an männens arbete.
Förvisso, vi k~iniia i dessa dagar ofta nog höra den meningen, att arbeterskorna tack vare kriget ha en mer an riklig för- tjänst.
I stort sett är det - ren dikt.
Det skall icke bestridas, att inom en.- staka förvarvsområdeii, som producera för tranginde krigsbehov, iiven arbe- terskorna fört-j ana bra, ja, att många av deni ha avlöningsdagar, om ' vilka de tidigare icke vågat drömma.
Fler- talet av de yrkessysselsatta kvinnorria komma dock icke över dc gamla låga lönerila.
Häröver lamiiar statistiken fi %n de tyska sjiikkassorna övernog av bevis.
Meddelanden i dagspressen, att de kvinnliga spårvagnsförarna i Berlin uppbära lön av 35 pfennig p r timme, torde nog vara riktiga.
Vid ett dags- verke p % tio timmar i väder och vind, varvid det icke ar uteslutet, a t t det Ur ~ V e r i Similian av Vilhelm Ekelund.
Dar talas nu med stor emfas om den Lyek ordningens och riitlinjigh~tens hiirlighet.
- MAnn verkligen det slags makter, som n, driva sitt epel, ha nAgot att skaffa med rtys: klarhet B eller, rysk tocknighets.
Skulle d stora generösa makterna i manskligheten liv ba nigot att g8ra med detta krig?
Är e den dumma humbugen lika stor pA bagg sidor - &amp; r det ej lika vidrigt nar kejea Nikolaus 4 i l s i g n a r ~ sina trupper med hel * Det understöd hustrur till i kriget va- gonbilden i hand som när tyskarna bämt rande soldater erhålla av staten.
* * Som bekant %r sjukförsalrring obligato- fram Goethe och Nietzshche och lagga Faua risk i Tyskland, och den statistik sjukkas- och Zarathustra i soldaternas tornistrar?
Ä sorna avger ar clärf ör fullt exakt .. ' Gleich- det ej simpla kramare och hatare som vari lieitsj ' artikel innehåller också en hel del maetare för det hela, Goethes och Nietzsche siffermateriel f ör belysning av dessa f örhal- urfiender, filistrarna, som riva eönder val landen, en statistik, som vi emellertid ute- andra, desamma som ignorerade Shakespear lämna i MoiSgonbris, d % dessa siffror Kro spe- ciellt lagda för tydr läsekrets.
och Dostojevski?
R c d: s anm. '
ih %llande st %eiidet och det ständiga skakandet av lrroppen Iran bliva rätt ödesdigela f ör den lwinnliga organis- ineri.
Vi erinra oss ' att läkare sedaii Ar tillbaka.
ha fordrat en anordnii~g för sp&amp;rvagnsf örare och konduktörer, SK att de kuima siitta sig w d e r arbetet, eniedaii enligt deras &amp; sikt det stalldiga stiiendet Tore hä.lsovådl.igt och särski1.t angrepe ii.6.rvsysteniet.
.
De f all tordc icke vara alltför vanliga, då lrviniior, vilka inom.
industri, handel, kommuili- kationer och jordbruksdrift trätt i männens ställe, oclrs % f % glädja sig &amp; t samma förtjiinst soin dessa.
Här och var har noterats, a t t arbeterskorna dock erhålla den tidigare ackordslöneii.
Men oftarci har man hört klagas, att för de iiyanstallda kviililliga arbetskrafter- ila de gamla ackords- och timlöilerna nedsatts, och detta oaktat av dem for- driides större prestation och längre ar- betstid.
Statens verk 1i.a föreg %tt de pri- vata företagarna med dåligt exempel.
Jarnvagsf örvdti~iiigar ha i stället för inkallade niiiii anställt Irviiliiliga ar- betskrafter, vilka erhöll0 blott tre fjardedelar a.v den lön deras föregån- garc betalts med.
För att " riittf 2irdiga7 ' den mindre lö- iien, maste man iniingen gång söka han- visa på mindrevärdiga resultat.
I all- märih.et uppei1bara.r sig dock häri den ringa värd eriilg av kviilnoarbetet, soin tyvärr har sitt fastaste stöd i deii so- ciala efterblivenhet och svaghet, vari.
yrlcesarbeterskorna befinna sig, i den föga modve.tna och d %ligt organiserade niotst&amp;~~clslrrafteii gentemot det profi- terande kapitalet.
I niotordriftens, de automatiskt arbetande maskinernas, och den långt drivna arbetsfördelniil- gens tidsfilder, spela som bekant icke muskelkraft och yrkesutbildiiing hos den arbetandc p &amp; långt när saninia roll soin förr.
Mycket ofta kommer arbe- terskan efter kort övning upp till sain.- ma pre~tntioiisförinå~ga som m.aniieii.
Man må dartill tänka p &amp; de inånga leveriti~törerilas ntomordentligt stora vinst av harens och av flottans förnö- denhetsvaror.
Slutligen också, och icke minst, på de höga livsmedelspri- serna, på livsmedelsockret.
Det ' ' sak- liga rattfiirdigandet " av de låga kvin- nolönerna störtar då sa.~nxiza~n som.
ett korthus.
J u k ?~~ldsain inare haren av yrkesarb e- terskor svaller ut, av desto större be- tydelse blir kvinnoarbetets betingelser.
T y dessa betingelser ä.ro utslagsgivan- de f ör mil.lioiier och %ter millioner kvin- nors och flickors existens, och därmed för slaktet soni de skola föda, vårda och uppfostra.
Dessa betingelser itö öva samtidigt ett avgörande tryck p &amp; mä.nnens yrkes- och levnadsf örhål- landen.
Det ar trängande uppgifter, som i detta sammanhang uppstår f ö r våra kvinnliga partivänner, men i hu- .vudsak, bortsett från enstaka fall, inga nya uppgifter.
Till slut kommer allt an p % att fylla dem med socialistislr målmedvetenhet och stark vilja.
Kvinnorna och ilet kommunala ar bete t.
III.
Jag skall nu i korta drag redogöra för de punkter i vårt kommunalpro- gram, som på det allra närmaste be- röra " vårt dagliga liv ' ' och vårt " dagliga bröd ", lämnande asido de punkter som beröra de rent adiniiii- strativa frligorna, såsom lr o in m u- n a l f ö ï f att11i11ge11 och d e k o i n - inunala finanserna.
I stallet göra vi början nied punkt III.
Kommunalsocialismen.
Den lyder: " Affärsföretag av lokal karaktär, vilka äro av allmaii betydelse för be- fol.lrningens 1evna.dsvillkor och uppvisa moiiopoltciideiiser, böra återföras i komiliunal ägo och drift.
Förvaltnin- gen av dylJra företag bör, med ute- slutande av obehöriga vinstsynpunk- ter, handhavas med hänsyn till kon- suinen ternas bärkraft.
Rationell avskrivningspolitilr.
Klok och överskådlig bokföring. "
I~oii~muiialsocialismens inal ar a t t i lroiiznlunens hand samla alla de före- tag, som kunna m.ed fardel drivas och skötas av komri~un.en.
D,etta.
dels för atk i c k e 1roinmuii.ens medleinmar (d. V. s. clc inom de respelrtive kominu- nerna boende medborgarna) m &amp; bli uppskörtade av de enskilda företagar- na, d e l s för att skaffa kommunen in- komster, så att skattebördorna må lrun- na lattas.
Vi fordra då för stadernas vidkoin- i n a ~ ~ d att e sparvagar, vahten, gas och elektricitet för det första skall vara i koniniu~-iei~s a g o. I Stockholm befinna sig ä n n u våra spårvägar i enskilda jobbarehander, men Göteborg, Malmö, Norrköping och ännu flere ha sina s.pårvägar kom- munaliserade.
(Likaså Köpenhamn och Kristiania - vara grannländers huvudstäder.)
Men d e 11 v i d r i g a 40-gradiga fyrkskala vi ha lägger svåra hinder i vägen i Stockholm at.t nå detta önskemål, högern slår vakt kring kapitalismen!
Vad landskommunerna anga, så ha de likaledes att bevaka sina intressen på samma områden.
T. ex. a t t i kom- munens a.go ha vattenkraften och elek- trifiera den, s % att belysningen kom- mer i kommunens ägo.
Nu händer det, a l l t f ö r o f t a a t t enskilda bolag lagga beslag på den dyrbara vatten- kraften och det bildas bolag, som an- lägg;.
en kraftstation, varifrån elektri- citeten distribueras - och koininuiien.
far ej ett öres iilkoinst p % den affaren, far i stallet - betala.
, l.aiidskominui~.erl~.as Likaså ha ~ i f ör vidlroinmailde, den s i % o e r h ö r t v i lr t i g a f r å g a n om " allmanniiigs- skogarila ", eller, som det ock heter, ' ' kommuna.lslrogar ' Ser ni, stat.
och koinmuii h a i forna dagar ägt o e r h ö r d a r i k e- d o m a r.
Men sainvetslösa jobbare ha utplundrat bide s t a. t och lrom- iiiuiicr.
E n del koniiiiune.r ha dock s i il a skogar i behall.
b lad a.~idra Orsa socken i Dalarne.
Dar ar inan.
si, lycklig, att man varje $r ur koin- munal.skogarna sta.n~plar ut ett visst antal trad och försäljer dem pk auk- tion till den högstb judaide.
Pengarna samlas i " skogsfonden " och med rän- torna på denna mil j onf ond b estridas alla kommunens utgifter.
Mb11 ar skattefri så g0t.t som däruppe.
S &amp; k u n d e .alla koniinuner h a f t d e t, om d e s t y r a n d.
e va- r i t besjälade av allmänanda i stället för vinstlystna egoistiska privatint~es- sen.
Mycket mera skulle I r ~ ~ n n sagas a om hara denna puillrt,, men vi ha flera alidra att behandla.
j. IV.
Den kommunala jordpolitiken.
' Den bom.muiiala jordpolitiken.
åsyftar att upphäva jordens egen- skap av handelsvara, som med hänsyn till dess monopolkarakt " a r un- der v a r j e I r a p i t a J i s t i s k t sa.m- hällsslriclr visat sig medföra synnerli- gen f ördarvliga sociala konsekvenser.
I den inån jordagailderatten g enoin- tränges av den socialist-islra åskådnin- gen, undanröjes aven det svåraste hindret för bostadsfrågans lösande. '
Låt oss se på detta brottstycke och.
så gå vidare.
Vi socialdemokrater vilja i statens och liommunens hand samla så inycket vi kunna av jorden för a t t undandraga denna m ä n n i s k o r n a s ound- g ä n g l i g a s t e e g e n d o m de eii- skilda " jobbareligornas " spekulatio- ner.
Jorden ar i n %rva.rande stund en av de allra vikt.igaste s p e k u l a t i o n s v a r o r n a i en- skilda k a p i t a l i s t h a n d e r Jag skall säga er, a t t e n a v d e a l l r a s t ö r s t a o r s a k e r n a till de olidligt höga hyrorna i Stockholm (och i flera andra städer med) a r den ohejdade spekulation som privatkapitalisterna, under d e 11 1 0 0 - g r a d i g a f y r l r ~ l r ~ l a n hägn s i
MORGONBRIS Brtionden bedrivit.
Den som blott i i. v. s. p &amp; arrende eller ock under n %- Stockholm under de senare 30 aren: on aniian f orm. '
Komniunerna måste och haft förstånd nog " att följa med ", iiimligen noga h %lla fast vid sitt krav den vet hur tomtpriserna mångdubb- ' att den kommunala jordpolitiken l a.
O c h h u r v i n s t e r n a h a m - syftar att upphäva j ordens egenskap n a t i e n s k i l d a " storjobbares " IV handelsvara " och därigenom stacka fickor och v i s e d a n i form av mång, ' jobbare-intressena " på detta område.
dubblade hyror f %tt betala fiolerna.
Fr %n borgerligt hall talas s &amp; vackert D e t a r e t t f u l t k a p i t e l lm " kärleken till den egna torvan ".
d e t t a må iii tro i Stockholms stads la, d e t ar nog gott och bra - men historia!
le som skria högst därom äro de som Vi kräva vidare att: &amp; ordnat " jordfriigan " för " de små " " Särskilt inom sådana omraden, som samhället, a t t de - om de verkligen i i r o eller k u n n a.
b l i v a föremål yckas f å j o r d, - f &amp; den gå sådana för stadslikt bebyggande, böra koni- rillkor att de hela livet igenom f % dra- muilerna darf ör f örvarva äganderätt; as meod oerhörda svårigheter på det till marken.
För sina a n d a m å l !konorniska omradet, ty 1önefrQan ä r b ö r a k o n i i n u n e r n a t i l l e r -: j o r d n a d p % ett ens narmelso- k ä n n a s e n v i d s t r ä c k t e x - ris tillf redsstallande satt.
p r o: p r i a t i o n s r a t t och &amp; ter- Mari talar om " kärleken till den köpsrätt.
Kommunernas jord bör?
g si a torvaii ", så snart det blir tai i c k c avhändas till enskilda ni e d) m att stat och k.onimuii skall utarreri- f u l l ä g a n d e r a t t, utan uppla- lera jord men man nämner ej ett ord tas under nyttjanderätt, tomtriitt el.ler) m huru b o l a g e n överallt söka f &amp; arrende. '
' il1 st %nd " egna hem " för arbetarna.
Överallt skall kommunen söka för- - P &amp; allt utom tryggade villkor upplå- värva jordområden som lämpa sig för, er bolaget jord, med l å n t a pengar bebyggande, då samhiillena behöva ut- 1ygge.r så arbetaren det " egna hem- vidgas.
M e n d e n n a s i n j o r d net " och har k a n s k. e arrendet på skall den ej sedan s a l j a igen, utan iemtio år!
den skall blott f å brukas under ann der, Men darined ar han ock bolagets ena,; .n den andra formen. '
l i v e g 11 e ".
En del ytterst föroläm- Många stader ha i forna dagar fått, ande och sn; &amp; aktiga bestämmelser stora jorddonatioiier, an av staten, an ng % ofta i.
kontrakten, såsom t. ex. a v e~iskilda.
P5 en del stallen finnas k tt e j f &amp; h y s a n å g o n f r a m - dessa " städernas donations jordar " i n a 11 d e - vilket gjort att föraldrsr behåll; till oerhörd nytta för samhal- lid mer an ett tillfäolle varit ur s t h d lena, men p &amp; andra platser har det en- itt ge sina egna barn tak över huvu- skilda " j ~bbare~intresset " passat på un- iet, då dessa varit indragna i arbets- der den 100-gradiga fyrkskalans hägn, conf likter.
a t t m e d v e d e r b ö r a n d e m y n - Blir det strid och ' ' egna-hems-aga- d i g h e t e r s b e n ä g n a t i l l &amp; -: en " blir uppsagd - går han miste om t e l s e lägga beslag på dessa " dona- &amp; le sitt ' ' egna hem ", sina b esparin- tionsjordar " - och rent av för eii; ar och det arbete han nedlagt.
spottstyver " skojat ifrån " staderna Han står bunden " som hunden vid i.
jord, v a d millioner kronor.
cojan " - och mer an e n g &amp; n g har Till slut: " A landsbygden skola kommunerna genom förvärv av skogsmark utvidga skogsallmäixningarna och även f örvar- va annan jord, som, dar så ske kan, un.
der betryggande villkor upplåkes för småbruksandaniål. '
' J a g har redan talat om vilken oer hörd nytta kommunerna ha av s k o g s a l l m ä n n i n g a r n a, och har kra ves utryckligen i v %rt program att dc skola genom jordinköp utvidga desam ma, och tilIilra även söka ordna sma bruk för dem som önska sig jord mer ej ha medel s % a t t de kunna erhalla n % gon.
Denna kommunernas jord skal, upplatas under " betryggande villkor " iag hört axbetare i full f örtvivlan saga: a r f ö r skulle jag skaffa mig den diken?
Det är ej så noga med " den &amp; na; orvan ' ', då b o l a g e n s intressen kräva en annan ' ' j ordpolitik ' '.
Arrende p &amp; statens och kommunenr mark %ter ger full trygghet utan kran kande, inkvisitoriska bestämmelser.
Och vi skola finna former för mark upplåtelsen, som helt trygga ' ' ägaren ' - meii satta en bom för privatkapita lets profithungriga representanter - jordjobbarna.
Nästa gang skola vi tala om " de1 kommunala bostadspolitiken ' '.
K a t a Dalström.
ir På långfärd.
Inför en månadslång agitationsresv canner man sig betänksam.
Det &amp; r att rara länge hemifrån och det kan vara n&amp;nga äventyr och strapatser som mö-, er en under en ' resa.
J a g brukar ej) li lottlös i det fallet.
Men utsikten tt få tala om det som ligger en p5 ijä.rtat, f &amp; tala kanske till många hun- hade människor - i synnerhet nu nar nan har tänkt och lidit så mycket med le olyckliga under det sista året - canns det som en befrielse att få hjklpa il1 att väcka den opiiiion bland manni-; kor som en gång skall föra oss frain- it mot ett rattf ärdigare samha.1lsliv.
illtså, det maste gå!
Mitt anine var " Krig, dyrtid och rviiinokra.ft ", saledes om erfarenheter; om vi alla ha gjort.
Men om man i %luiida ar betiinksam iiinaii man far istad, så försonas man lätt med sitt ide, då man kommer till det vanliga.
3lekinge.
Allt ar val ordnat och för- lerett, och vad som för en resande agi-; ator ar rent av ljuvligt, det ä r att nsn en hel vecka kan ha högkvarter i vardera av de bada, av våra kvinno- dubbar intagna stä.dern.a Ronneby och Carlshamil.
Blekinge kvinnokliibbars agitations- rommitté hade tillsammans med cen- xalstyrelsen ordnat en resa med be- iök % ett 20-ta.1 platser inom länet, och * att ' så underligt låter det a t t man cnappt skulle trott det, men.på åtskil- iga av dessa platser hndc ingen av råra kvinnliga talare förut varit.
Allt -: å n %got vunnet!
Min resa gynnades av det härligaste ~ a d e r och först på henivagen fick jag ?ii smula känning av snö och snöhin- ler.
Första mötet var i Karlekrona, ord- lat genom arbetarekommunen, men få-; al @ besökt.
I Eringsboda - en ?lats i norra Blekinge, dit säkert Sver-; es minsta järnväg leder, men en järn- jag med till synes stor trafik - hade lågra intresserade partivänner anord- iat mötet, som fick d e n nyttan med sig, ' att man beslöt söka få ny fart i arbetarekommunen p % platsen.
Sön- lagen den 14 nov.
hade vi ett särdeles välbesökt och vällyckat möte vid Jam- jöslatt, ordnat av arbetarekommunen, som också erhöll några nya medlemmar - och så fick jag vanda till Ronneby.
Därifrån gjorde ' vi, en kamrat och un- lertecknad, i bitande blåst och gran- naste månsken en färd til.1 Kuggeboda.
Mötebhade lockat ett 40-tal besökare.
Detolåter ju ej så ståtligt, men efter förhållandena var det kanske det me- sta man kan rakna på, t y har började för mig berättelserna om det lidande Blekinge, vilka sedan u p p r e p a d e s vid alla de platser jag besökte, där stenindustrien ar - ell.er kanske rat- tare sagt varit -- förhärskande, Det var arbetslöset ellek oerhört nedsatt ar- betsförtjänst och arbetarestammen skingrad at alla hall.
Kristiden har
' har i Blekinge krävt sina offer och stenarbetarnas stallning ar nog s$ hopplös.
Modlöshet kan gripa et1 sinne för mindre an årslång arbetslös.
het, försakelse och svalt.
Men kicka och ih&amp;diga kamrater arbeta.
oför triitet på att hålla orgaiiisa.tionernn uppe och samman, men detta ar ett j ä t t e - och h j a l t e a r b e t e i dessa trakter, och g5.r ej heller annat $11 med okuvlig energi och järnvilja .. I Saxe- mora var f örh&amp;llandet ungefär detsam- nia.
I ICalliiige var mötet ratt bra besökt och vi hade den härligaste fard till staden.
Manen kastade sitt klara- ste ljus i11 genom skogen, dar furorna stodo höga, mäktiga och tuilgfi.
S8 ett möte i Ha.llabro på en fredagsefter- middag kl. 4, lika bra besökt som om det varit en söndag.
Ronneby kvinnoklubb avhöll ett ck - fentligt möte med, förutom föredra.g, deklamation och en vacker fredstablå, dhsutom ett enskilt klubbmöte, varvid bl.
a. diskuterades efter inledningsf ö- FAGERVIKS KWNNOKLUBB.
redrag av undertecknad, det just då av Moderata Kvinnoförbundet lame- FBr härmed presentera Fagerviks Kvinno rade med stora stenar, som har och var rade försla-get om ett kvinnligt varn- klubb.
För närvarande räknar den 90 god- avlösas av fördjupningar.
pliktsår - en diskussion, som jag nara kända medlemmar.
Det förut ganska livliga Befolkningen utgöres.
a v de i förut pii nog önskar att Moderata Kvinnoför- deltagandet i klubbens arbete mojnade be- pla.tsen boende och de p å .grund - .av fabriks- bundet varit med om.
Det skulle m %- tänkligt av efter " mjölkstrejlcen) '.
Denna bygget nyinflyttade.
Dessa h a ännu icke hiinda i någon m&amp;n rubbat dess tro p &amp; pågick under nara 8 veckor och.
resultatet hunnit sammansmalta, men f öreliingarna göra blev endast en del pekuniära uppoffringa,: ju sitt bästa för a t t avslipa de ojaninhe- förslagets of elbarhet.
Söndagen den 21 hade tvii mö- för klubben.
Något vann man dock, man ter, som ' finnas, och man f å r hoppas, a t t in- ten ordnats, ett i Brakne-Hoby, som Eick lära kams hur litet solidariteten anna om en e j alltför avlägsen framtid det icke dock blev fåtaligt besökt, det andra i i a r vuxit i n i medvetandet hos såviil de man- skall finnas nggipa " gamla " och " nya9 ' Aryd, dar det åter var alldeles över .iga som kvinnliga lraniraterna.
fagerviksbor, utan e t t folk, som under alla förväntan mycket folk och god stam- f örhållanden känner sig hava gemensamma in- ning.
Så var det aven i Siggarp, dar Om platsen någonsin har gjort skal för sitt tressen a t t slå vakt om.
en käck och duktig kvinnoklubb saker- iamn vet jag ej, men nu gör den det åtmin- Fa.ckf öreningen raknar ungef a r 250 med- ligen trotsar de d %liga tiderna, hoppas stone icke.
' Grottekvarnen den stora sul- lemmar.
Vidare finnes det en ungdomsklubb jag.
Hoppas?
Man vagar det knap- fitfabriken, dominerar det hela.
Har skulle samt en goodtemplarloge med en studiecirkel, past.
Jag vet ju att arbetslöshetens ju vara intressant a t t beskriva fabriksdrif- soom trots allt m o t s t h d den röner dock ralr- svarta spöke står p &amp; lur aven hos eder; en, men utrymmet tillåter nog icke detta.
nas bland en a v distriktets basta.
Vidare för att riva ned vad ni alla under års- Kanske en annan g %ng.
finnes en kooperativ förening, som nu kam- Området utanför fabriken a r en enda vid- pat sig fram till en ganska god ställning.
långt arbete lyckats bygga upp.
S % fick jag d % stalla färden till Karls- sträckt grå.stenssluttning.
Bostäderna, som ' Till slut önskar jag a t t envar a v Fagerviks hamn.
Kvinnoklubben dar hade anord-; il1 största delen agas a v arbetarna, ligga här kvinnor ville första det höga mål, som v i nat möte i templarlokalen och program- iammangytt.rade u.tan planmässighet och reda.
sträva efter, samt se till a t t de åtminstone met utfylldes med sang, dialog och ta-; Satorna, om jag f % r kalla dem så,, äro om i andlig bemärkelse göra platsen värdig sitt rår och höst nästan bottenlösa samt belam- namn.
siii ~ o r d ~ u i s t.
blå, allt av egna förmågor.
Asarums arbetarekommun .hade aii- ordnat två möten, det ena i Karlshamns iagskvällen i Svangsta.
Fingo springa varför det måste bli punkt och slut nu Folkets park, som dock ej blev besökt; il1 stationen; dar tackades, hurrades samt fortsättning i nästa n:r. så att möte kunde hållas, det andra i) ch viftades % ömse håll.
Dagen därpå Innan jag lämnar Blekinge vill jag nöte i Gammaltorp, dar vädrets mak- dock uttala ett varmt tack till kvinno- Asarum, aven det fåtaligt besökt.
Söndagen den 28 nov.
voro %ter tv &amp;; er i on %d " vräkte " ned e t t regn, som klubbarnas agitationskommitté och sar- möten anordnade.
Tillsammans fyra räl höll folk inomhus, men e j lockade skilt dess korr., Bernhardin.a Bengts- kamrater hade vi att pr skjuts taga oss; il1 mer an en halvtimmes promenad i son, för allt ihiirdigt arbete med ord- ut till resp. Torstorp och Nötabråne, nörkret till vårt möte.
I Sölvesborg nandet av denna agitationsresa, samt och vi fingo god valuta för vår fard, rar det sista mötet i Blekinge - kan- e t t varmt tack till alla partivanne-ii ty vi hade ett par präktiga möten p %; ke kan man saga att det var " litet för allt tillmötesgående i arbetet .och båda dessa utkanter.
I Horsasryd hade nen naggande gott ' '.
för al.1 den vanlighet jag fatt mottaga.
Tyviirr lockas man s % lätt att skriva Karlshamnsklubben ställt till f est.
Er A g d a ö s t l u n d.
Ett ypperligt möte hade vi p % mån- ner Z11 Morgonbris har utrymme för, j, Största lager av .Nyheter fr. o. m.
Huvudbonader, BARNKLADER i alla storlekar för välgjorda Gossar o. Flickor.
I BRRIEKIPIRI G Underkläder o. Skodon.
i fina och Prima, reella varor.
Billiga, bestämda priser.
9 PAUL U. BERGSTROMS Ale, 74 - 74
som Jane Addams, Rosikn Schwimmer, Mac Millar m. fl.
andra .besökt såväl de krigförande ländernas rege- Ur &gt;Drivsnön av Bertil Grbenberg.
ringar som de neutrala.
För niirvarande kan man visserligen icke märka n %- På frasande, hbga vägor, gra synliga resultat av deil- som tunga i natten slå, na kvinnornas djärva före- ett fartyg u r mbrkret dyker tagsamhet, men nar freds- med sviktande .mast och rh.
slutet kommer p % allvar Ett sjunkande f artyg glider före, kan det vara mycket på skummande sj6 fbrbi, möjligt att deras insatser det seglar med lik i lasten dock gjort något till att f8 och besättning i fullt myteri.
det dithän.
Nu har den nya världei: på ett alldeles ' särskilt satt D 8 lyser det till i mörkret velat komma oss till hjälp i fJarran vid himlens rand - såsom deii tredje i ordiiin- ett annat gungande fartyg gen av starka impulser mot styr ut från en o k b d strand.
segel blanka vita kriget.
Alldeles som de fö- som oskulden och tron regående fredsförespråkar- och det glimmar av hoppets guld- ila vill Fordsexpeditioilen glans * arbeta p &amp; en konferens eller k r i n g reling och gallion.
ined andra ord p &amp; freds- makling.
Man kan d &amp; fra- ga: Var det icke nog med Nicolaas Maes: SOVANDE GUMMA.
de två initiativen, som re- Det växer, det nalkas, det hbjer dan ta8gits?
Ni, som fråga sig mäktigt p8 frasande våg,!
sa, tyclrh ni då verkligen icke att kri- det lyftes, det bares, det glider get rasat laiige nog sedm Raagkon- mot qjarran i gungande tåg, gressen san~.mantriidde i vikas och att det bär på en last av fOrhoppning, det icke vore en slcanifl&amp;ck för miiiisk- av anskan, av längtan och tro, liglieten, om inga nya initiativtagare det gungar, det glider mot fj lirrany funnes för att hj5l.pa dem, som vort&gt; det känner ej rast eller ro.
Henry Fords fredsexpedition.
.
.
pionjärerna?
Medan världen synes f örlorat varj 5 I stä-llet för att avfärda borde man tillstymn~else till besinning, d &amp; det t. o. öiiska, att f r h alla världens hörn det En blodribd flagga Baddpar m. g %tt allda dithan, att iiven i de läii- f uniles människor, vilka liksom Heiiry och flaxar i vinden vilt, der, d e m m icke är indragen i varlds- Ford icke tvekade att offra det ma- p å seglen lysa fläckar - kriget, det anses nödvändigt att avfar- tcriella goda och att utsätta sig för håil av blod, i vanvett forspillt.
da såsoni omöjligheter varje försök att för att bliva e11 del av d e n ' l a lin ~ ' av Qch skrovet knarrar och knakar f å ett slut p % detsamma, så ar det ju opposition, som dock alla, Sven de m h kränger allt djupare ner, likväl en tröst, om an s % ringa, att det krigsgaliiaste, innerst iiiiie längta efter.
men bes ' ättningen skriar ooh kam- finnes folk s jalvstandiga nog att v %gn Det ar endast en plikt som Henry par SJ unker .alltmer.
medan skeppet yrka på fred.
Ford och.
hans amerikanska vänner Redan innan k vinnorna mott o go in- fylla mot det stsclrars blödande Europa b judan till Kviiinoriias Haagkongress, och en plikt de fylla från de europei- s % hade en del experter på arbetet för ska neutrala l.ä.ndernas sida, vilka sluta Du fartyg med lysande segel f red traf f ats till iiiternationell över- sig till dem, nar de nu äro på väg till m h ofläckad flagga i topp, laggning i Haag den 7-10 april 1915. den tredje Haagkongressen under iom vaggar p8 gungande plankor vår framtid, vårt sparjande hopp, Anna Wiclrsell var svensk delegerad viirldskriget.
till detta möte.
Det a r från dem arbe- Soin det redan ar belrant skall liksoni m å ailt som har gått vara gånget, tet utgår med.
iiamiiinsamling under vid de båda övriga kongresserna arbe- m å allt vara sjunket och glbmt vissa punkter, som anses vara nödvan- tet icke slutas i Haag, utan aven vid likt det blodiga skeppet, som nat- ten diga som bas för att åstadkomina var- denna treed j kongress fortsattas.
Iii- aktig fred.
De förbereda aven en new om de olika neutrala liiiideriza skall ut-, ch stormen och bölJorna gbmt.
tïal konferens f ör att sammanträda vid ses delegerade f ö r slutlig konferens) tiden för fredsslutet.
som icke skall upplösa sig förrän fre- Kvinnornas kongress i Haag enade den ar sluten.
E11 grundval för denna D u nya, du skinande fartyg, sig o c l d om vissa punkter som nöd- fred ar redan av B ' ordexpeditionei~ iom hoppet om framtiden bar, vändiga villkor för varaktig fred.
fastslagen, namligeii att den skall byg- val bida dig vindar och faror Bland de f ör, dessa båd,a Haagkonf eren- gas p % principer av rättvisa och huma-) ch marker och lurande skär, ser gemensamma dragen ar fordran om nitet, således icke fred p % vilka villkor m &amp; hbjdemas 6de dock giva lin kryssning ett ljusare slut att inga erövringar skola f a aga m m, soin helst.
clå det ju är kla.rt att sådana skulle Vad vi som deltaga nu hoppas p5, in skeppets, som sjunkit därborta medföra nya krig.
det ar samarbete mellan initiativtagar- v i d vägens och manskapets tjut.
På lcviilnoriias kongress i Haag be- ila till och deltagarna i alla 3 ~ a a ~ k o n - slöts även a t t en kvinnokongress skul1.e gresserna.
Delvis äro vi Ju redan sam- sammanträda samtidigt med fredsslii- ma personer.
På grund av oms$ %ndigheiter, över tet.
Vidare att genom vissa utsedd.n vilka redaktionen ej varit herre, har.
Köpenhamn deil 5- januari ' pk v i g till delegerade omeclelbart bökja arbeta p5 Haag.
Mlorgonbris ' n: r 1 1916 råkat bli avse- a t t förmå regeringarna i de neutrala vart försenat.
Vi be om överseende Anna Lindhagen.
länderna a t t inleda fredsförhandlingar.
) ch hoppas, a t t händelsen icke skall Det ar för att fullgöra detta uppdrag Seh6va upprepas.
Årsskifte t. '
ess tre.
Haag konferenserna under världs kriget.
Barnens rätt.
Lars Hiertas riksdagsmotione.r och anföranden.
Tredje delen av det märkliga arbetet Lara Hierta, Riksdagsmotioner och an- föranden, som utgives av Gustaf A.
A l d h med understöd av » Lars Hiertas minne », har nu utkommit.
Detta hög- intressanta arbete ar av det atörsta varde för studiet av v %rt moderna statsskicks tillkomst och utveckling, och författaren av Medborgarens bok lämnar härmed ett mycket viGtigt bidrag till Sverges poli- tiska historia under 1 E 00-talet.
Författaren inskränker sig nämligen icke till att redogöra för Hiertis motio- ner och anföranden.
De omhandlade ärendenas förhistoria, de inlägg, som föregB eller följa p &amp; Hiertas anföranden, f A.
omeorgsfull belysning och redogörel- sen ger icke blott en synnerligen över- siktlig och klar bild av Hiertas infly- tande, insikter p &amp; de mest skiftande omraden och arbetskraft, utan ocksa den nödiga bakgrunden, som sätter läsaren i stand att f % en tillförlitlig totalbild av de viktigaste riksdagsförhandlingarna un- der denna tid, - om ocksh i mycket sam- manträngd form.
Vardera av de tre redan utkomna delarna har ändock svällt u t till omkring 600 sidor.
Morgonbria ' läsares uppmarkaamhet riktas särskilt på redogörelsen föi den debatt p &amp; riddarhuset, som fördes under riksdagen 1856- 58 beträffande ogifta mödrars och deras barns rättigheter, med anledning av motioner av tv &amp; bon- desttlndsledamöter.
I denna debatt ytt- rade Hierta nbgra träffande ord till sin adliga omgivning, som böra hterkallas i minnet i dessa tider.
Det Aterfinnes p &amp; sid. 218, III delen.
B Jag maste för övrigt tillets, att jag, vid betraktandet av den inrotade för- dom, man hyser mot de oakta barnen, kommit pB den tanken, att denna för- dom möjligen.
förnämligast härleder sig - Nlcolaas Maes: BORDSBONEN.
- - den utomordentliga oviljan emot de oäkta ten C. V. V. Tham *) hade eom ett mot- barnen, men om för denna förutsättning stycke - till det av Hierta Aberopade bi- finnes nagon, om än ringa grund, s &amp; belsprllket uppställt ett annat, att tjan- maste jag säga, att alla viisendens fader, atekvinnas son ej skulle ärva lika med i avseende 8 den inre beska.ffenheten av den fria kvinnans.
Hierta p&amp;visad.e, att hans skapelser, icke gjort nágon skillnad detta bibelspråk härrörde från en tid, mellan akta och oakta barn, och om då manggif te hos judarna var tillatet 3etta ej kan förnekas, så böra väl man- eller htminstone i btor utsträckning to- niskorna i sina borgerliga samfund icke lererades samt att t janstekvinnorna den.
göra svalget emellan dessa till sin inre tiden vor0 slavinnor.
Debatten rörde sig om lagutskottets o k u r fullkomligt 1ik.a goda varelser allt- förslag, att oäkta barn, utom i ett par för ritort.
När man k l l e förmena barnen att fall, skulle äga rätt till arv efter sin komma till vår frälsare, så yttrade han: moder, om denna.
erkände barnet som ' Later barnen komma till mig, ty de sitt samt ej ePter1ämnad.e akta barn eller höra himmelriket till ', och jag tror ej bröstarvingar.
Hierta kampade för detta att han därvid gjorde nilgon skillnad förslag -- förgäves.
Det avslogs i de emellan äkta och oakta barn, utan öpp- tre stiinden och godkändes endaet av nade sin f a m n för d e m alla.
Jag hem- bondestandet.
Lagutskottet iterkom med ett nytt ställer ock till de herrar, som använda eller med välbehag lyssna till kraftorden betan kande, vari det tillstyrkte arvsrätt om samhällets rätt, sedlig hetens oavvis2iga för » oäkta&gt; barn efter moder, även om for dr inga^ m. m. d., huruvida de icke, hon ej offentligen erkänt barnet.
Även da de med sh mycken säkerhet äro far- för detta förslag uppträdde Hierta lik- diga att bryta staven över de oakta bar- som justitiekanslern N.
S. von Koch nens rätt, torde hava förgätit frälsarens m. fl.
Men inget halp.
Även vid riks- ord: ' Den, som är utan skuld, han dagen 1859-60 föll fragan.
Men vid riksdagen 1862 - 63 antog riksdagen, kaste första stenen.
' » Det är modiga, värdiga ord i denna *) Samme hr Tham väckte motion om upp- församling.
Talaren blev ocksh angri- havande av förordningen, att lagrad ogift skulle £h oetörd A okänd ort förlossae pen för sitt yttrande, men blev ej svaret kvinna utan Atal eller efterfragan.
Haremot UDD- skyldig.
- - Han visade, att angriparna till- triidde Hierta.
utekottet hade avstyrkt &amp; skrivit honom s&amp;dant, som han ej sagt, tionen.
Adels-, borgare och bondést~nden från ett irrigt begrepp om betydelsen av orden akta och oakta barn.
Orden akta eller oakta, använda om barn, härleda sig naturligtvis frlin ordet aktenskap, förening av man och kvinna på ett av lagen sanktionerat sätt, varvid man ock säger om mannen, att han aktar en kvinna; men i allmänhet tyckes man taga orden akta barn i samma mening som akta porsliw, äkta pärlor, akta tur- kiskt rött o. s. v., eller, med andra ord, shsom varande n8got till själva den inre beekaffenheten bättre och fullkomligare än de oakta barnen.
Detta ar naturligt- vie endast en förutsättning, alstrad av och avvisade angreppen:,; I biföllo utskott sbet hkandet.
Praetesthndet lade Hovpredikan- det med ogillande till handlingarna.
8 MORGONBRIS liksom l853 - 54, ~Adant förelag.
K. maj:t vägrade i bhda ' fallen sitt bihll.
Louis de Geer framlade nu 1863-66 propo~ition i ärendet, som antogs av riksdagen .. I k. förordningen den 14 april stadgades, att oakta barn, som ej var avlat i moderns äktenskap eller i förbjudna led och som var antecknat i kyrkoboken sasom hennes barn, skulle ärva lika med äkta barn i hennes kvar- Menskap, som ej var .bröstarvinges lag- lott, d. v. s. hälften med akta barn.
: Först.
genom lagen av den 1 7 mars 1905 stadgades, att oakta barn tage lika med akta barn arv efter moder och nzödern e fränder.
I Norge ha nu de nyligen antagna barnlagarna, som redan med ingangen av nästa Ar träda i kraft (med ett un- dantag), tillerkant s. k. oakta, utom äk- tenskap födda, barn arvsrätt efter sAval far som mor och ratt till faderns lik- som moderns f amiljensmn.
Om fadern vägrar erkänna sitt barn, skall domstol pröva och döma och kan arvaratt m. m. tillerkännas barnet mot faderns nekande till faderskapet.
Lagarna avse att lämna skydd åt och skapa respekt för moderskapet samt vacka ansvar f ör faderskapet.
När komma vi därhan i detta land?
TILL VARA ILLUSTRATIONER.
-.
Edvard Wavrinsky.
Det nya svenska lagförslaget inom barnlagstiftningen ar nu kommet.
Det i~ineh.åller f örbiittringar i f örhållande till den efterblivenhet vår svenska lag- .Stiftning på detta omrade lidit av.
Utom iiktcnslrapet födda barns ratt slrall.
dock iiiigot tillvaratagas.
Men långt efter såväl dansk som norsk lag- stiftning st %r det.
Alimeiltationslag- stiftniilg, s %som i Daiiniark, finns dar icke.
Arvsrätt efter fader, såsoin i N o r g e, e j heller.
Vi %terkomma nier i detalj till detsanirna i niista nununer.
Fredsa och julflaggan.
.t.
Glädjande nog blev vgr flagga mycket om- tyckt och efterfrågan si % stor a t t v i e j kunde sanda den till alla.
Många av dem som bi lovat och s &amp; säkert trodde a t t vi skulle kunna .sanda till, blevo utan, beroencle på a t t vi ej, tr0t.s löfte crhöllo de sista 3,000 flaggorna., som vi beställt.
Vår oro steg för varje dag vi närmade oss jul, och våra påminenlser och böner blevo allt inten- sivare för a t t v i slrulle f å flaggorna f r h i tryckeriet.
Men ingenting hjälpte.
Trycke- riet kunde inte leverera flaggorna utan stän- ger, och stängerna låg0 p % något a v järnva- gens fraktgodsmagasin och kunde icke erhål- las d a r i f r h, sades det.
Och till v %r egen och andras 1eds:nad och.
förargelse blevo vi utan fla.ggor.
En icke ' oviktig uppgift., som Morgonbris redan tidigt under sin tillvaro tog sig, r a r a t t genom reproduktioner efter goda tavlor och skulpturer söka vacka och sprida in- tresse och sinne ' för konstens värden.
T7is- serligep, en reproduktion blir alltid en re- produkt.ion och förmår icke till hundra- delen ' giva.
samma njutning som konstver- ket i origi.ua1.
Men vad reproduktionen förmfir, det a r a t t den öppnax ögonen för konstens värld och för mången också, nntu- rens sköna p.anorama .. Från många a v Morgonbris) läsare har emellertid uttalats en önskan om a t t illu- strationerna borde beledsagas av några upp- lysningar om den eller de konstnärer, som äro repes.enterade, så a t t dessa icke stå där som bar.a na.lcna, tonima na.mn.
Morgonbris vill darf ör f ramdeles, då det blir mlojligt, ge dgli ?ka ' kortfattade upplys- ningar.
Och vi börja detta n.:r niecl de re- present eracie nlSsta.rna.
+ * Jozef Israels, holliin&amp;k.
målare, f öcld 1827, Son till en obe- dog i Haag 1871. tydlig viixelniiiklnre i Groningen, skiclia- des h a n, S ?L snmt Iialis verkliga aiilng vi- sade sig, till en ' berömd m %lare j. Anister- dain - 1840.
1 Amsterdam bodde ha.n hos en a.v sina.
trosförvanter i ghetto11 " och mot- tog där livliga intryck av dess iiifilerisk.a, niistan exotiska seder.
1845 for han till Paris för a t t.
fortsatta sina konstna.rliga studier.
Här genonitrangdes han av andan i de kretsar, dar den snart förestående konst- närliga och politiska revolutionen jäste.
Re- rolutionsåret 1548 iitervander han till Hol- land och griper .sig, full av andlig vitalitet, verket an.
Han nihlar en mangd tavlor i del1 tidens motiv, t.avlsor ur gam1.a testainen- tet., ur Hollands annaler o. d., men lian gör ingen lycka.
Han har ännu inte riktigt funnit sig själv.
Sjuk och utarmad beger han sig till en fiskaxby vid kusten för a t t återf % hälsa.
Och har är det den lronst-) G * Judiska fattigkvarter.
närsgarning börja-r, som befäst hans namn i konstens historia.
Han bor hos f a t t i g t folk!
f å r intresse för deras liv, gör studier och återviinder därifrån med b e d u t a t t ägna sig å t det stora i de ringas liv.
H a n tränger till djupet av det enkla fi~lzarfolket~s sjalar, mottaglig för allt som ' a r gripande i män- niskolivet.
Iran k a m e r med si.na modeller, han uppgår i dem med en sällsynt förmåga a v receptivitet och Tarm sympati.
I den tavla) Ensam i ~Girlden.)
reproducerad å f örsta sidan, framgå.r detta särskilt starkt.
Det ä r ett ringa fislcarehem, lågt i taket, höljt ' i djup skugga, blandad med e t t m a t t ljuu- skimmer, som kommer f r å n fönstren i bak- grunden och st.annar på de innevarandc i det lilla gripande dram.at, en gammal kviii- ila, som med ansiktet dolt i förklädet sitter vid - en döendes badd.
Luften ar beslöjad, dunkel, ' och de ' dämpade f a g e r n a Iö.sa sig i ii~elankoliska harmonier a v eg.end:omligt stämningsfull verkan.
Deii a r målad med B v nästan samnia) ' mörker, och smarta stämningsfulla verkan ar tavlan ' Då man blir gammal)), som vi hoppas kunna repro- ducera i ett konimande nummer.
Nicolaas Maes tillhör lioll %nd.ska skolans gyllene tid 0c.h iir en lärjunge a v Rembranclt.
Han föddes 1632 i Dordrecht och dog i Ani- sterdain 1693.
R å n 1650-1660 datera sig hans basta tavlor.
Han, står då under den store i i i a s t a r e ~ s direkta inflytande och sö- ker genom en kraftig ljusbehandling f å figu- rerna a t t franistå, i varm klarhet mot tjocka skuggor.
ra.ljer under denna period sina Rmnen ur sm5,folket.s och de fattigas liv ocli målar med förkärlek gamla gummor.
Till ha.ii &amp; basta tavlor höra) ' B o r d s b ö- n e n " och) &gt; S o v a n d e g u m m a)), den förra i riksmuséet i Amsterdam, den senare i Brusselmuséet.
Det ä r enkla människor i torftig omgivning dessa tvenne gummor, men Deras end3 mark deras själfulla uttryck!
prydnad ä r det gnistrande ljus, som omstrå- lar dem o &amp; låter det vita i deras linne, det syarta och röda i deras k1äd.e~ frani- träda. '
j, j).
Från kvinnoklubbarnas arbetsålt.
m %nnei~.s fackförbund blivit bättre organise- Karlstad.
Söiidageri.
den 31 okt.
samlades har i Karl- rade, sk a t t inom dem aven kunde inrymmas stad, på inbjud.aii a v härvarande kvinnoklubb, kvinnornas fackföreningar.
övergick därefter till kvinnokongressernas e t t tjugutal ombud fr %n kvinnoklubbar och dislcussioner on1 förbund f ör de socialdemo- övriga arbetareorganisationer inom Värm- lrrat.iskz, kvinnoklubbarna och påvisade a t t land.
A t t intresset för agitationen ä r stort; visas bäst därav, a t t aven en del enskilda., frågan fallit endast därför, a t t ekonomifrå- som sjalva f å t t bekosta sin resa hit, infunnit gan ej k.uiide realiseras.
Men d å det nu vi- sat sig omöjligt a t t f &amp; en större organisation sig.
till stånd, hade den tanken framsprungit, a t t Sedan Karlstads Kvii.nolclubbs s~iiglrör man kunde bilda.
smärre sammanslutningar, sjungit e t t par sihgiiummer öppnades konfe- nämligen distrikt .. rensen av Karlstadslilubbens 0rd.f.)
Signe Löf- Talade darefter om svårigheterna a v a t t ej gren, som i e t t kort hälsningstal redogjorde ha e t t 0rdna.t samarbete och a t t man mest f å r f ör sgf t.et med denna lconf erens.
Dagordning ka.mias vid olägenheterna a v detta, d å agita- godlcändcs och konferensen f ortsattes und.er tionsturné ' er skola planläggas.
ordförandeskap av Signe Löf gren.
Efter en stunds livlig diskussion, varvid Första frågan p &amp; dagordningen var:) ' Är alla talare voro eniga om, a t t e t t distrikt ett organiserat agitationsarbete f ö r Värmland borde bildas, beslöt konferensen enhälligt a t t önskvärt?
biilda distrikt för Varmlands socialdemokra- Frågan inleddes av, 91ma ~orse.11, som er- tiska kvinnoklubbar.
inrade om hur ma.n sedan m %nga &amp; r tillbaka Stadgar antogös och styrelse valdes.
Den- kant hut nödvändigt det var a t t ha syst.eni samma bestgr av: Märta Henrikssoii, Skatt- i agitationsaxbetet.
PtLpekacle hur kvilinor- kärr, Alma Norsell, Hulda Andersson-Flo.od, lias faclrförbund bildats och a t t det sedan Karlstad (verkställande utskott), Lydia upplösts, e j emedan det visat sig, a t t sam- Näas, Persberg ocli Lydia Johansson, Arvika.
manslutning var överfl9dig, utan darför a t t Suppleanter: Elin Avenberg, Arvika och '
Signe Löfgren, Karlstad.
Revisorer blevo Sofia Elovsson och Jenny Eriksson, Karlstad, med Lot.ten Johansson, Karlstad, och Lydia Holmdal, Skattlrarr, som suppleanter.
P å förslag av Karlstads Kvinnokluhbs agi- tations1~omniitt.é beslöts a t t in.gå till parti- distriktet med en begiiran om e t t agitations- och administrationsanslag a v 100 kr.
Nästa punkt p &amp; dagordningen var dekla- mation a v Alma Svensson, Karlstad, vilken föredrog några av Mauritz Sterners dikter.
Därefter vidtog åter diskussion.
Denna g %ng lydde frågan:) &gt;Vilka Ktgiixder börs vidtagas för a t t väcka det komiiiunaln an- svaret hos kvinnorna t Frågan inleddes a v Lydia Niiiis, Persberg, villren förordade utgivande av en broschyr i fragan, som av klubbarna kunde köpas och utdelas för a t t sprida upplysning bland livin- norna.
Efter en stunds diskussion beslöts, på för- slag a v Agnes Söderquist, göra en hemstal- lan till Centralstyrelsen at.t utge en billig och belysande broschyr i frågan.
Dagordningen.
var nu genomgången och kon- f erensen avslöts med avsjungande a v Kvinno- sången.
Nästa konfereiis skall liållas i Axvika i juli manad nästa år.
PS kvällen var anordnat offentligt möte med föredrag av Agnes Söcl.erquist f r h Viisterås, vid vilket Irlubbeii erhöll flera nya medlemmar.
Hulda.
Översättning f r å n ') amerikanskan J av Lisa Lille.)
) Nyköping.
Nykopiiigs livinnoklubb firade den 13 nov.
sin attaåriga tillvaro med en en fest i det nyt &amp; statliga Folkes Hus.
Som talare var inbjuden Anna Sterlry fråli Stockholm, som talade över aninet " Kvinnan och nutiden.
Talarinnans anförande mot- togs med bifall.
Sedan musikkapellet utfört musik .föredrog ordf., G. Joiisson, en re- sum6 över klubbens arbete under de g&amp;iigna j.
Klubben bildades den 30 nov.
1907 efter e t t f oredrag av Lotten Jonsson f r å n Eskils- tuna.
Aret darpb invigdes k h h b e n s f a n a den 8 nov.
med e t t t a l a v R. Gustafson, Stodi- holm.
Under arens lopp ha 4 offentliga och 18 dislrussionsmöten, 89 ordinarie .och 9 ex- t r a möten g å t t av stapeln.
Styrelsen h a r, hål- l i t.
96 sammantraden.
De väsentliga frågor, som varit behandlade, h a va:rit rösträttsfra- gan, skol-, tull-, f attigvgrds- ' och reglemen- teringsf ragorna, moderskapsf örsalrrings-, ko- operations- och nykterhetsfrågan, tobalismiss- bruket bland minderåriga m. fl.
Till f ackf ör- eningarna har klubben utsänt f r %gan: ' Kan kvinnans deltagande i förenirigslivet inverka Flera svar h a inkom- skadligt p &amp; hemmen9 mit, a t t s5 e j vore fallet.
Klubben har anordnat konsert med sang av Stockholms Allm.
Kvinnoklubbs sangkör, 3 lustresor, 3 lustresor, 3 sommarf ester, 3 f amil- jef ester, af tonunderhållningar, julgransf ester m. m.
Klubben hr 1 andel i Konsumtionsförenin- gen Folket, 1 i Folkets hus, 1 i tidningen Fpl- ket och 1 ' i Teaterföreningen Skådebanan Till behövande medlemmar har insamlats och skänkts kr.
95: 86, till arbetslöshetskas- san 45 kr.
Klubben har deltagit i insamlin- gen till behövande partikamrater och till de nödlidande belgierna.
H a r vidare spritt en mängd gratisbroschyrer för agitation ' bland kvinnorna samt sålt e t t stort antal ex. av soc.-dem.
kvinnotidningen Morgonbris.
Dess- utom har klubben deltagit i gemensamma dis- bussiopsmöten med flera organisationer pä platsen och har varje kvartal gemensamt möte med kvinnoklubben i Oxelösund.
Hamr) I mammas illustrerade veckotidning fanns en bild a v en prisbelönt baby, atföljd av e t t påst&amp;ende, a t t det var den bäst.a babyn i Posey County, Indiana.
.
Enligt Percys privata mening efter a t t iioggrant ha st.uclerat bilden, så hade tydligen Posey Coiuitg inte mycket a t t skryta med .i barnvsg.
D5 skulle redaktören för ticlningeri ha sett deras baby.
Naturligtvis var det e t t stort fel, akt det var en flicka soni lämnats en natt, niir Percy var bortrest, men som det nu var, sa var det i alla fall intet fel p5 henne.
Hennes 11&amp;r hade varit odugligt och fallit av, till stor hapnad för men nu hö11 det p % a t t viixa u t nytt i en vacker guld- gul f5i.g.
Hennes mun hade varit alldeles tsiicllös, nien de hade endast legat gömda, som mamma sade; en hade dock iiii visat sig och flera slrulle liomm ' a.
Naturligtvis tjöt hon för ingent.ing och var ofta e t t streck i rakniiigeil för ens planer, men mamma och Maggie, j ungfisun, f örkla- rade oupphörligen, a t t hon var den basta babyn i virlden och de borde val veta det.
Sedan Percy nggot hade hämtat sig frkii besvikelsen över, a t t hon var en flicka.
och.
blivit tröstad ifrgga on1 har och tänder, bör- jade även lian a t t instämma med Maggie och mamma.
Om man till exempel tog lillan efter badet och niix hoil var matt samt kla.ddc!
henne i vit spetskladning och bl &amp; sidenband, s % skulle han just vilja se den.
baby,.
soim I~uncle tavla nied henne.
Hur Willi och Fatt;?
kunde tanka p5 a.tt jamföra sina.
smabröcler nied henne, kundc Percy iiite begripa.
Rabyn i Posey County, India.na, betec1iil~- des som 97 VO.
Detta var obegripligt och tarvade en förklaring f r å n mamma.
.
' Det %.r soni med dina skolbetyg i graclei upplyst e mamma, varvid Percy rodnade vid tanken pb sina 81).
" Alla babies jämföras, iniitas, vi4.gas och sb tilldömas de en siffra.
O m en baby var alldeles fullliomlig, skulle den f &amp; nummer 100, just som du skulle f &amp; i skolan, o k - du anstriingde dig - ny rodnad - " ocli deii babyn som har det högsta nuni- ret vinner '.
" Mates?
Hur d &amp;?
fragade Percy.
" Jo, oin en baby v ' siger s % och sa mycket, sfi bör den niiita s % och så mycket över bröstet, h a s &amp; och S &amp; langa ben och armar och e t t visst a v s t h d mellan ögonen, en viss form p &amp; huvudet.
Mamma förstår inte allt och inte bry vi oss om det heller, eller hur, lill- ungen? '
Detta sista till lill.an, som spratt- lade och skrattade p &amp; mammas knä.
)) Raknar dom dom, nar doni tjuter ocksa9.
" Jag tror inte det, en liten baby kan inte hjiilpa, &amp; t den gråter, det a r ju det enda sätt, som clen kan göra sig förstådd p&amp;.
--)) Om 1.00 a.r det högsta föx en annan, SK vidare deltagit med ombud i ~ ~ ~.
- d lrvinno- em. skulle väl v 5i r baby f å ZOO)), framkastade kongresserna 1911 och l914 samt i liviii- Percy helt stolt.
nornas årskonferenser i Västerås och Eskils-) Javi.sst, understödde honom mamma.
tuna.
" Är hon inte kanske den basta babyn i varl- Klubben a r med en medlem representerad den, mitt lilla gullhjiirta?
Raring, sötnos! '
i lronsumtionsf öreningens styrelse, i styrelsen Och hiis följde en hel racl liknancle smelc- f ör arbetsförmedlingen och har en suppleant namn.
i pensionsnamnden.
En medlem har varit Alla visste eller ku,nde med liitthet Iiörn, uppställd som kandidat till stadsf ullmalrtig a t t denna Percys underbara baby-syster men Itom genom strykning och omplacering vägde 15 skålpund, gtminstone vägde hoii man hoppas dock i detta det i @ rJ i dag .kanske .det var 15 %, t y ') under strecket senare fall på battre tur i framtiden.
hon tycktes ölta f enomenalt.
Ganska.
sto:.
Som synes har klubben utvecklat en livlig slz.illnad var det nog också före och efter det verksamhet och säkerligen skall det trägna hon at.
Men antag a t t hon väger 15 skg1.l- arbetet en g %ng bära f r u k t bland kvinnorna pund, hur stor borde hon d å vara runt om i Nyköping.
Vi önska klubben god fortsätt- bröstet '!
Hur långa skulle benen och .armar- ning!
I na vara och bur långt mellan ögonen?
Oxelösund.
Mamma sade, a t t hon inte brydde sig om - Söndagen den 14 nov.
hade Soc.-dem.
det, men det gjorde Percy.
Om den dar Kvianoklubben i Oxelösund anordnat offent- ' babyn i Posey County liunde f % sin bild ' i ligt möte med föredrag av Anna Sterlry över tidningen för a t t hon f å t t nummer 97, vad ämnet " Kvinnan och nutiden ".
Mötet var skulle da folk och redaktörer saga, nar lilla b r a besökt, och nya inedlemmar antecknade syster blivit bedömd.
97, vad var nu det, sig.
. '
R e f.
.t %n.k d % p % 197 och d % hade man tre a t t dra j '; j, j ' j '.
l0 MORGONBRIS i f r h, om det skulle vara nOgot litet fel.
Hiir var e t t gott tillfiille a t t visa F a t t y och Willi och andra med överskattade babies, vaci hans syster gick för.
Hennes överlägsenh~,: slrulle en gång för alla fastsl5s. '
sig vara ytterst tillfredsstä~llande.
Om baby- syster mätte s$ mycket vid sex månader skulle hon m ' rita nier iiii dubbelt .sk mycket vid fjorton, och det skulle vara bra mycket mer än habyn i Percy County hade mätt!
Hurra!
Hon hade avsevarda muskler, antagligen tack vare lians enträgna försök a t t lära henne a t t fakta.
Hennes ben vor0 ledsamt nog yt- terst mjulra, men i e l a r a v det där mjuka mäste vara miiskler, annars slwlle hon inte liuni~a sparka s %.
Beneii voro aven krokiga, det hade de varit anda sedan hon kom.
Percy försökte p &amp; nytt a t t r ä t a u t dem, men förgi- ves, han endast lyckades f5 henne att tjuta.
Det var inte lönt a t t försöka f 8 e t t mattband a t t ligga stilla och a t t f 5 en rak linje mellan tvb punkter, inte gick det med armarna hel- ler.
Han kunde lika gärna försökt a t t maka en slingrande orm.
Och ansiktet sedan, liop- rynkat som det var!
Ham liuncle mit.a magen i stallet som e t t Percy beslöt vi.slig:.cn a t t följa sin egen metocl och e j inblanda mamma.
Han slrull?
själv visa, a t t han dög till a t t skaffa baby- syster full rattvisa.
A t t som mamma liålla på a t t säga, a t t hon var den bästa baby i hela viiklden, övertygade varken .Willy eller F a t t y eller nxgoii.
H a n fick bara samma svar f r a n dem: ') Det a r hon inte!
Hon bara tju- ter, hör bara pa ' iia!
Sadant var retsamt och det mr iiöclviindigt a t t f å ett slut det .. H a r hade han nu funnit en vag, p % vj.lk.en han l ä t t skulle kunna tysta dem.
Som mamma alltid var niirvaraiide när lil- lan badades eller aniiars var avklädd i n p &amp; ') Haii Iian inte klå m i n bror inviiiiclc Willy.
') Vi ska inte ha ililg.011 fäktning, det liar ska bli vetenskapligt.
Flickor kunna ju i n t U hottas.
" Min baby-syster skall oclrsa räknas med ",; i.vgjorcIe Willy!
Percy sag betänksam ut, det var knappast riittvist.
sade han, ' hon a r ingen baby, hon ' Nej ar två gr) J j, j, Willy f örnekade detta.
" Det a r hon inte, hon a r ba.ra 23 måna .. nader och 16 dar.
Hon a r ju också bara en fliclra.
On1 hon inte f g r vara med, så få n i inte vara i varan lada.
Hon a r förresten mera en baby än min bror, för han klöser heilne,.
och hon tjuter.
TYillys lada var nödvändig) s a Percy måstc ge sig.
y Wiviil, hon f ä r väl vara med.
Men man mgste dra a v mycket för hennes åldei., säg,.
Fat.ty F a t t y understödde honom i detta.
" Men du ska se våran baby ", började han, d &amp; ha.n avbröts a v Hens anl !omst.
) ' Jag slrall bli domare) ', avgjorde Hen s &amp; snart han blivit delgiven deras planer.
) ' .Det ka.n du inte!
" Varför da, om jag f å r frZiga9 ')) V a d vet du om srngbarn9 Du har ju ingrt hemma hos dig.
') Vi h a kaninungar.
Förresten behöva vi inte lm iiagra smabarn f ör a t t jag skall lrunn * ~ v a J domare.
Antar a t t vi niyclret val kundu f % om vi bara ville. "
Ja, så skulle d å Hen f 5 bli domare efter- soni han yrkade på det och ingen bättre fanns.
Han började med t ~ t förklara t a t t han skullo gå och lia.mta sina lcasiinungai .. ' V a r f ö r d a?
utbrast Willy, " det hi &amp; a r ingen f ii.nndsut.ställ.ning.
Det Iiar a r bara j, j ' ' Tyst du med dig) ', svarade Hen, ' bara sli.inn.et och soni hennes liladeclrälrt var e t t stort mysterium för honom, maste lian finna sig i a t t niiita hciiiie nied lrläderna 16,.
Men som Posey Couiity - babyn var 14 måila- der, sa kunde säkert måtten p$ en G mii- naders baby i kliider anses giltiga a t t jam- f öra med.
Med ilen illustrerade tidningen och dess siffror framför sig började I ?ercy sitt arbete vid första tillfälle.
Men insvept i lcladerna gingo bröst och mage f örunderligt ihop, det fanns ingen som helst grä~islinje.
Lagger man så därtill 1illa.m f ullkomligt omöjliga s ä t t a t t sitta, s &amp; förstar man a t t Percys arbete e j var så lätt-.
" Sitt rak, hör dir! '
uppmanade henne Peï- cy.
) ' Hur slrall Jag kunna mata dig, niir du ä r alldeles dubbelvilrent Sitt rak ett ögonblick!
Andas!
Andas, sa ' jag!
Har du ingen bröstkorg, bara mage.
Söta lillan, sitt still!
j ' Resultaten varierade efter varje måttag- ning, beroende på hur bandet drogs Ot, och hur lillan behagade sjunka ihop, Det var säkrast a t t ta.
högsta siffran och den visade f a r inte hota est.ra nummer.
Babysysters mage visade sig vara storartat stor, dock, iiiir haii sedan såg igen.oni sina matt, fann han, a t t bröstet var lika stort.
Det talade gott för bröstet!
Näs Percy sedan niatte sig sjalv fann han, att hans niage var större 511 bröstet, men det 1ia~l.ske inte bellovile vara fallet hos si % riktigt sm8 barn.
Nu g %.llde det allts. %, a t t f % rivalerna a t t g: med i tävlingen.
Som förslaget hade nyhe.
te.ris behag gingo de villigt i n på det.
Var- ken F a t t y eller Willy visste något om veten.
skapliga metoder a t t jämföra barn p %, det kunde han sna.rt förstå.
De ville grunda sina påst.5eiiden på ganunalt vanligt satt.
" Vad tanker du göra med dorn ", frågade) ' ' Dom gör ju aldrig som man ber Willy.
dom!
Du slrulle se min syster leka) ' V i ska mäta dem och den som har de hög.
sta siffrorna vinner.
Vi mgste ha en doma- re j, f örklarade Percy.
" Jag s1å.r vad, a t t min bror klar dom al- lihop '), utbrast F a t t y skrytsamt.
)) Han nä stan kan hitt käkslag, nn. "
Rike Liljeh.
16.
Allm.
te].
33 38.
I ' 1915 ars.
.
.
l /, I C kg.
20 öre, l /, kg.
38 öre.
LIMPOR Il SPISBRÖD.
I - J A.-B.
Sannadals Brödfabrik, Liljeholmen.
.
Etabl.
1878.
för vanliga barn, grabbar och jäntor.
Ra iiiner r5lrnas inte med. "
" Jag antar, a t t jag har rättighet a t t ti Iiit demJ högg Hen in.
De äro den sol teiis iingsr, som jag bryr mig om.
Man be liöver miiisaim inte bråka sa mycket me: dem, bara ge dem litet mat o c h.
.
Nar han slutat sin förklaring hade hal helt och fullt övertygat lraniraterna om ka nineriias alla fördelar.
Percy beslöt, a t t hal skulle namna till pappa, a t t kaniner vore ei lämplig eraattning; nar lillan växt upp litet Efter lang.
överlaggning beslöt man sig fö: a t t välja lördag middag kl. 2 som den Iämp ligaste t.iden och Willis lada skulle vara mö tesplat.sen.
.De11 som makten hade hemmi brukade bestiimma, a t t småbarnen slrulle t a gas u t för en åktur just vid den tiden, nä.
: en yngling kunde vilja ha litet roligt själv Men för en gangs skull hade nu olyckan n å got gott med sig.
.Basta vägen till ladan var genoni allén och har körde oclrs % Percy sin lilla syster nec mot 1nd.an p &amp; den bestamda dagen, endast nii gra minuter försenad.
Allt liade hittills gåt1 väl.
Baby hade vaknat i gott humör och on mamma också blivit häpen över hans villig, het a t t t a hand om lillan, så liade likväl intt denna villighet uppväckt nrigra misstanlrar.
) ' Kör u t med henne f ö r en stund och sé till a t t inte solen skiner i ögonen på henne ", Lade nia.mma sagt.
' Vill lilla raringen gB ' ut med storebror, säg9 Han längtade efter a t t f $ tala om föl mamma, va.d som var i görningen, men ho;] skulle kanske bara förhindra det.
Men tank bara huru stolt hon skulle bli, nar han lrorri hem med lillan som första pristagerska!
Han kunde redan se sin lilla systers bild i tidnin- gen i stallet för den där babyn f r a n Posey County.
Dörren stod öppen till ladan och han kunde se, a t t Hen var dar och på långt håll höra a t t Willys baby-bror också var där.
R a n tycktes förargad över Hens.
klumpiga försök a t t t a hononi ur barnvagnen, &gt;Vad t a r du dig till ", utbrast Percy oroad av tjutet, som kunde visa sig vara smitto- " Låt honom vara i fred! '
' samt.
" Han ska sattas på en a v dom d ä r J J, sade Hen; röd i ansiktet av sina ansträngningar) och pekade bort mot en rad lådor utmed ena viiggen.
' ' Jag Iran inte bedöma dom, nar dom ligger inpackade i vagnarna. ' '
E n låcla var redan upptagen a v kaninburen.
&gt; ' Dom kan inte sitta utan a t t vi hålla dom ", upplyste Percy med f öraktfull ton.
1 J 1 anta nu, du bara f a r honom a t t skrika!
j,.
j J J J 7.- med flit f å honom a t t skrika!
Du saJ a t jag skulle skynda mej också, och s &amp; ramli jag oinlrull och smutsa ner hela hennes kliid ning.
FrRn huset hördes en genomtr5iigaiide röst ' TVill.y, retas r1 u med lillen?
Willy rusade ut.
' Nej, maninia, det ä ingenting!
J Han kom i n.
igen.
) Da.?
se du, du kommer a t t förstöra ' alltihop!
' Ja, men sade Hen, försva.rande sij själv han m h t e sattas p % lådan, för ja!
kan inte mata honom i vagnen.
' Ses&amp;, baby, grat inte tröstade Will; meil rörande a.llvar, ' Willy ska satt.a dig pi lådan.
Varp % han med ena armen lyf tc brodern.
ur vagnen ocli placerade bade honon och systern.
11 % samma lada.
En sockerbi å t dem var &amp; st.adkom tystnad.
) Det där iir inte rättvist protesteradt Percy, lyftande u t sin lilla syster.
Men air komsten av F a t t y avbröt vidare arguments ring. '
' Sätt din baby där kommenderade He: kort ocli nickade bort mot l %doriia.
De trf sm %barnen och Willys syster, som enligt Per cys mening inte var nggot småbarn läiigrc sutto där tysta och förvånade, bal- rom val x h en stod den stolte ägaren.
Willy hadt tv5 a t t t a hand .om.
&gt;) Bast a t t börja n u p J, framkastade Hen Ban var riktigt ' i sitt element.
I handen hadc h a n e t t måttband, lånat f r å n mammans sy, naslrinslada och fr %n bröstfickan hängde del led n %gra röda och gula cigarrband (han sam- lade dylika) och nagra bl %, troligen ocksa Fr %ii symaskinslådan.
&gt;Vad ska du med banden? ' '
frågade Willy,, ' Gult ä r tredje, rött andra och blått för- rta pris, f örklarade Hen .. &gt;Försök inte a t t komma &amp; h hänga ngge ' gult band på m i n syster ' varnade Willy iotfullt, ' för dii slår jag i n ögonen på dig. "
) Tyst du med dej, man f å r inte hota eii Lomare!
Var skall jag mäta dem?
'.
, Runt om bröstet ') ', förklarade Percy.
&gt; ' Du ska mata min brors armar och b a l, avgjords iör han har.
muskler, ska du tro i ' atty.
" Min syster a r den sötaste, det rälrnasJJ,) åst.od Willy.
&gt;Det a r hon inte bestred både Percy och i ' atty.
Men vidare gruff förhindrades ge- lom a t t Hen började mata Percys baby.
J V i h t a tills jag f å r henne a t t andas i n ' ',, ad Percy.
) Andas, lillan!
Se hur bror J J J J J j ', ' j, J J J j!
J J Lule2 soc.-deni.
ungdomsklubb har beslutat månatligen rekvirera 15 ex. av M o r g o i l b r i s f ö r gratisutdel- ning bland sina kvinnliga medlemmar.
Vi hoppas innerligt, at.t det vackra exemplet inåtte smitta!
.
BIRKAGATAN 12, KARLBERGSVAGEN 86, VASTMANNAGATAN 6 8, GAMLA BROGATAN 25, HANTVERKAREGATAN 30, BERGSGATAN 3, KUNGSHOLMSOATAN 13. j, j, J), J j, J J J, J J ' j, J J " $j '!
Hen slog mgttbanclet om henne. '
JHoii andas inte ännu protesterade ' ercy. '
' Vänta, hör du! '
J ' Jo, de gör hon,) p b t o d o Willy och Fatt-y.
Till Percys förtvivlail skrek Hen ned siff- an.
Baby-syster skrattade och jollrade.
" Du drog &amp; t det f ör hart ' anlrlagacle Per- y.
- Hens siffra var lägre a n clen han sjalv iiitt det till.
, ' Du drog %t det s &amp; hårt, a t t .u kittlade henne, där 5r därför hon skrat- ar.
, Det gjorde jag inte!
F å henne a t t h&amp;lla till armar och ben, hur skall jag kunna mata enne, nar lion viftar sadär! '
J " Sitt stilla, lillan! "
bad Percy.
Hen 1natt.e mrnar och.
ben med ea vkrdslös legans.
, ' Du sltall, mattt benue mellan ögoneu ock- &amp; ", pastod Percy som en sista tillflykt.
J J J j, ALLM.
81 82. rekommenderas- J J Efterföljansvärt!
RIKS 114 29. j, J Du vet ju inte, huru man skall lyfta ea baby!
Vissa drag i 1ill.aiis ansikte gjorde, L %t, en v a Hör du Percy utom sig.
inte, du f a r dem bilda a t t skrika 11 % det diix sättet! '
Willy kom in, fliirïitande, och bar systern.
' &gt;Vad gör clu! ' '
skrek han.
" Sabla dum- Du vill bom, vi !.l du lämna lillen i fred!
BAGERI-, OCH KONDITORI- J J " A, strunt!
Det ä r ju intet avstand, för- resten vindar hon ju.
J ' Och till Percys fasa hangde han e t t rött band på henne.
, Vad menar du med d e t?
') Det ar, vad jag anser henne värd till a t t svarade domaren.
Viinta tills börja med jag matt de andraJ sade han och gick lugnt vidare.
' Hon ä r intet annat ä n tjockJ sköt F a t t y in med förakt i rösten.
' Det ä r du med J påstod Percy ilsket.
Nu var det Fattys brors tur.
H a n matte ionom under djupt allvar och under F a t t y s .edning.
Aveii p % honom hängde han e t t rött, and, men det blev för mycket för Fatty.
' Ar du inte slug, va '!
J a g lriinner stor .ust a t t ge dig en törn!
" Han duger inte alls!
H a n mäter ju inte: ns så mycket som Percys syst.er!
påstod Hen i hiinfull ton.
' Idiot!
J ' rasade Fatty.
) Det a r muskler.
Xan du inte känna igen en muskel, när du; er den! "
' j J j ', j, j, J J " A, håll mun!
J a g lian klå dig med en land!
Vem a r domare, du eller jag? "
I denna stund hände något förskräckligt.
?ercys syster började slirika.
Han hade sett iymtomen, men i förskräckelsen hade han e j yc1cat.s att.
stoppa dem.
Hon skrek, högljutt, IV hjärtans lust.
Hen vaiide sig mot dem ich till Percys namnlösa förtvivlan tog han iorr det röda bandet och hangde dit et.t gult.
Y z r f ör 9 klagade Percy.
' ' Ron tjuter!
50 dras ifrå.11 f ö r slcrikning ' ', illkannagav domaren.
" Det ä r r a t t ', unclerstöclde Willy med ~iisstänkt; fardighet.
) Hon Kr intet annat, n en tjock skrikunge. "
J ' Våga dig inte a t t hänga något gult band; I min bror ", sköt F a t t y i n också med sam- i a misstänkta iver.
Men Percy utbrast, triuni- crande: ' Titta på honom!
Titta!
Han börjar krilra också!
H a n skriker!
Och det gjorde han.
) .Tag soni inte har nggot socker ', klagade an.
" Det kr bara det, han vill ha.
H a r igen nbgot?
Ingen svarade, S$L om Willy ocksi % hade, rbjöd lian det inte.
Hen utbytte sa~nvetsgrttnt det rödit bnudet iot e t t gult.
J J J J J J
-- MORGONBRIS.
U Stockholm -.
h!
&amp; Grundad 1883 ' Högsta gällande ranta.
Stockholm.
d, a s i e - L inkasserin~saidelninpar.
Kassafack uthyras från S kr.
pr Ar.
Alla kvinnoklubbar böra till försäljning rekvirera Den sjunde basunen av Anna Lenah Elgström.
" Ett av flammande patos buret väckelse rop mot kriget. "
Rabatt vid köp av minst 5 ex. Pris 25 be.
.
Rekvirera fr&amp;n Tidens förlag, Stockholm.
Sot.-dem.
kvinnornas KOO pe rat iva föreiikringsanstalterna bevilja £örsakringar FOLKET (Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
liv-försäkring SAMARBETE brand-försäkring p &amp; basta villkor.
Ombud antagas.
' Skynda dig nu och mat min systerl " s a d ~ Willy. '
' Om du hunger nggot gult eller i 4 i t band på henne, skall du f å se på annat.))
" Viinta ska) d u f å se!
J a g sl&amp;r vad oni, a t t hon börjar tjuta hon ' med!
Willy såg och s % gjorde Percy och Fatty, de senare med en i i s s skadeglädje.
Willy blev nervös.
.
.
') Nej, det gör hon inte '), sade han.
" Gr %t inte, syster!
vill du ha socker?
Vill du ha brors kniv?
Snäll flicka!
Hon gråter inte, ...
det dar ar hennes s a t t.
a t t ski-att.a, det.
.
Willys röst dr&amp;linade i tjutet, båda hans som på över-.
småsyskon start.ade på en.
gang enslrommelse.
Utan a t t ens bry sig om att miita dem slangde Hen at dem ett.
par gula band, och till de närvarandes stora förtry- telse knöt han därpå ett blátt banii på sin kaninbur.
Vilken oförskiiidhet!
Alla tre protesterade.
. '
) Det gillas inte!
Kaniner ruknas inte!
" Det gör dom visst! '
avgjorde Hen.
' De, f &amp; f örsta pris, andrz~ finns inta och ni allihoz ii ' tredje!
Mina skrika inte och dom ha dc nar hon avrkder mannen att teckna f6resk- 1angst.a öronen. '
' ring A sitt eget eller bagge makarnas liv.
P &amp; ') Du är ingen rattvis domare '), p %stod grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre Fatty.
premier i D E FOREN A D E. Premiebe- " Vänta bara tills jag far tag i dig, nar jag frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- inte har lillan a t t se efter!
hotade Percy m Aner.
" Ge dig iväg ut ur min lada med dina gamla kaniner!
kommenderade Willy.
Ein arbetarhustru) ' Hit m d banden först!) '
sade Hen och borde icke köpa annan symaskin an ryckte dem till sig.
') De äro mina.
J a g ha!
103 stycken. "
" Låt oss g &amp; hem ", sade Percy.
' ' Näst2 gång vi ha en utställning, s k a p vi skaffa ost som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
en domaie, som har &amp; got förstånd. "
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamärke försedda maski- Hen hade redan tagit sin kaninbur undei nerna äro ett fabrikat, som på teknikens armen och gett sig av.
Alla barnen tego, SI nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppn %s och överträffas icke fort de kommit tillbaka i sina vagnar.
av nigot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Det var med t.ii.hgt hjärta Percy Irörde lillc syster f r a d i t, grubblande över den sannis S.ymaskinsaffaren SOLIDAR, gen, a t t var och en a r svagast för det egna Vasagatan 5 2, STOCKHOLM.))
. '
samorganisations i Sthlm styrelse sammantriider 1:sta fredagen i mAnaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-furb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
te].
286 58.
Kassörskan triiffas for uppbord tredje fredagen kl. 7 e. m. Mrsta måmaden i kvartal ii Bryggeriarb.-forb.
exp.
Sthlms Allmm kvinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie ' mote 1:sta måndagen i varje manad kl. 8 e. m.
0bs.I Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb (soc.-dem.)
.
avhaller.
ordinarie sammantrade 1:eta onsdagen .i uarje m h a d kl. 8 e. m. i lokalen .2 tr .. Södra Folkets Hus.
.
Styrelsen.
-.
a to ck ho im^ Tjänarinnetörening avhaller .möte l:&amp; &amp; och 3:dje torsdagen i varje manad.
.kl.
, 8,30 e .. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
och aug.)
i Folkete Hus G-sal.
.
.
.
-.
J ' Kvinnan motarbetar sitt eget basta Kiruna sot.-&amp;hi.
.kurinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,80 e. m. Styrelsein. '
' Gellivare socm=demm kvinnoklubb avhhller ordinarie mote 1:sta och 3:dje mAn- dagen varje mAnad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya Folkete Hus.
Styre@en. '
- P - - P - - - Malmbergets.
socm-denim.
kvinno- klubb avhaller ordinarie möte andra och eista mandagen i .varje manad.
Nya medlemmar halsas valkomna. '
StureZ~en ' j Solidar- Symaskinen, - Glöm ej att MORGONBRIS ar kvinnornas ' tidning!
Glöm ej att prenumerera pil MORGONBRIS för 1916.
