# ID: svediakorp-per2408
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,288
# sentences: 914
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS ' TIDNING (* .de Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
arg.)
b 9 September FUR DEN Stockholm 1915, A.-B.
Arbetames Tryckeri I II.
.
.. Pvmumwatdonsp~s: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre p * fjärdedels ar.
, Ansvarig utgivare: ANNA LIND HAGEN.
Vik.
redaktör:.
.
.
.
I Morgonbris ' expedition u, / I SIGNE SVENSSON, Aiim.
Tel. 2 4 36, Upplandsgatan 85, 4 tr .. Stockholm.
II I 9 5 - Det li,dande Belgiens förespråkerska.
Av Signe Garling.
Paris 29 juni.
Vi räkna i dag krigete trehundraandra dag.
.
Vi ha sett det flyitande Bel- giens och Nordfrankrikas elände, vi ha känt invasio- nens, dödsvinge svepa inp &amp; oss, jag har p &amp; nara h&amp;ll sett de.
duades jämmer, de stympades namnlösa ve.
.
Jag trodde mig veta vad kriget var, e &amp; mycket man n u kan veta det bakom fronten.
.
.
Och s &amp; upp- täckte jag i dag, att jag egentligen ingenting alla ve- .tat om vad kriget egentligen ar, om huru ohyggligt me- niagslöst grymt det ar, det oförstAeliga ryckte.
med ens s &amp; ön der slitande nara in pH.
mig.
Dess piitaglighet blev s &amp; ' fruktansvärt gripbar.
.
Skiidespelet inför mina ögon kunde dock ej varit mindre piiminnande om ' krigstid.
En av Paris ele- gantaste teatersalonger, fylld av de eleganta sysslolöshe- ter, som vanligtvis mellan tv &amp; koppar t6 fylla Paris teatersalonger p &amp; en, lit- terar D eftermiddag.
Stam- ningen en smula mera dam- pad än vanligt kanske, toa- lettlyxen betydligt ~ s t r a n - gare, i form och färg an vanligt och färgglädjen be- stod egentligen bara av n&amp;- got dussin uniformer, kom- pletterade av hederslegio- nens röda band, och krymp- lingens käpp.
.
.
.
.
Pii scenen kring ett grön-.
klätt bord ha att par all- varliga kvinnor tagit plata, trots sin elegans s &amp; olika de skönheter, som i dylika fall pliiga presidera.
Och vid rampen står en ensam kvinnoskepnad.
Den svarta klädningen, som dock ej ar en sorgdräkt, sveper som ett änkedok kring den- na, conférenciere n av ovant slag, det gula håret st&amp;r som en gloria kring det ljusa aniliktet av engelsk skön- hets tv^.
Hon har talat om.
sitt.
d L- LALLA VANDERVELDE. '
MORGONBRIS 2.
.
; and, men det ar ej England hon känner make och hem och drog u t p &amp; kor~tkg s &amp;.
.
Och just nu talar hon om t v i ' sm &amp; för sitt olyckliga folk.
Och hon har belgiska gossar uppe i ett sjukhus vid fron- lyckats.
Ty om Förenta .Staterna med ten; store bror och lille bror, bada för- en frikostighet; vartill världen knappast. '
.
bundna, vila de i samma vita säng.
Den sett maken, tagit sig an och faktiskt äldste, en femilring, har virat sin enda rör- underhhllit den av tyskarna allt berövade H ilja Parssinen.
liga arm kring lillebror; han förstår in- belgiska nationen, så är det till stor Oversatt av ~ j u b a Slppuchin.
genting, ban vet inte att samma granat del hennes verk.
som dödat hans föräldrar skall beröva I sex månader har hon genomrest Vi, Finlands socialdemokratiska kvin- honom lillebror; han förstkr över huvud staterna i alla riktningar, hallit hundra- nor, ha fröjdats över er sköna seger, intet annat än att han bar ' mycket ont den av föredrag, talat .den ena dagen i den vunna rösträtten.
Det har forverk- li ' gats vad de av, er, vilka jag träffade och att lillebror ej vill leka.
.
Bosfon, den a n d r a i hil lad el fia.
Den vid mitt besök.
där hösten 1913, för- Vi ha sett den vita sjukhussalen, vi ena dagen har ' hon i teatrar och salonger säkrade, att kvinnornas röstrattskrav ha sett * det döende barnet och den av klappat på milliardörsamveten qch plån- komme att bifallas i Danmark tidigare ångestfylld och oförstllende fraga fyllda böcker, den andra har hon i fabriker än i andra länder, t. ex. Holland och blicke: hos det levande, ~i ha sett de och.
fackföreningar hänvänt aig till ar- England.
Ni ha erhallit rösträtt, och dock, huru första belgiska soldaterna drivas ufmat.
betarsolidariteten.
Och överallt har annorlunda har icke er rösträttskamp tade mot tåget, som skall föra dem till hennes hänviindelse blivit hörd.
Vid si- varit i jämförelse med den i England.
tysk fAngenskap, vi ha sett s ' krattande dan av det officiella amerikanska hjälp- Edra arbetarekvinnor ha kant samhörig- ulaner med kolvarna driva upp de s &amp; arbetet för den belgiska civilbeEolkningen, het med sin klass och g&amp;tt hand i hand rades hastighet till spr$ngmar~ch för vars penningvärde^ ju uppg&amp;r till 1Angt med männen.
Socialdemokratiska par- att förhindra dem att taga emot vatten- över hundra millioner franc3, har ' hon tiet i sin helhet har, med tryck av sina massors kraft, drivit saken till en lyck- bagare och kaffekoppar, som av snabba ej&amp;lv fått sig tillställt halvannan million, lig Eeger.
P &amp; samma satt ' skedde den kvinnohander räckts mot dem som en ja, den, amerikanska neutraliteten har allmänna och kvinnoröstrattssegern i sieta barmhartig hälsning.
.
inte sett sig förhindrad att tanka p &amp; att Finland 1907.
Dessa t v i exempel, ert lands och vHrt, Adagalägga vilken väg Vi ha glömt salongen omkring oss, den belgiska soldatens lott ar dubbelt som är den rätta för arbetareklaasen vid vi ha glömt.
kvinnan, som talar dar hård, därför att han är avskuren från rösträtt skampen.
all förbindelse Iiied ' de sina.
.
D &amp; nu Danmark efter Norge är Eu- uppe på scenen ...
ropas tredje land, som förverkligar kvin- Hur skulle hon förövrigt kunnat an- Kvinnan är Lalla Vandervelde, maka nans och manuens politiska jämlikhet, till v i r belgiske partivän, nuvarande nat an vinna gehör?
Lalla Vandervelde i det den möjliggör kvinnlig inverkan hhller.
intet föredrag i vanlig mening p &amp; lagförfattningen, tror jag mig ' ej beg &amp; ministern utan portfölj.
Det är inte kriget som gjort madame över det belgiska eländet, hon talar inte ett misstag da jag pAstBr, att äran harav Vandervelde tili en offentlig person.
För om kriget som en, historisk företeelse)), tillkommer ert lands socialdemokrati.
Er vunna seger, som kommer att högt var och en som något känner Belgiens som ett helt, det är krigets, om man entusiasmera arbetarekvinnorna i alla socialis tiska och kulturella ' liv över hu- så, kan säga, rent mänskliga sida hon länders är värd deato mera som, ni ju vud ar hennes namn känt och hennes ställer sina Ilhorare öga ' mot öga med.
redan förut ' h a kommunal rösträtt och värv skattsat .. Internationalist redan till Hon bekämpar inte det enhetliga väsen den erfarenhet som begagnandet av den börden, engelska, uppfostrad i Frankrike som heter tyska barbariet-, men hon kunnat ge.
De finska ar betarekvinnorna äro tyvärr och gift med en belgier, har hon tidigt visar oss l ' ivslevande människoöden, indi- i saknad av.
kommunal röstratt, m m kommit till socialismen trots sitt ur- viduellt lidande.
.Hon ställer B Bussiness- soc.- dem.
arbetarekvinnornas organisatio- sprung ur en högkonservativ familj.
män r och salongsdamer ansikte mot an- ner halla oupphörligt vid liv denna frAga, Rikt konstnärligt och .intellektuellt begH- sikte med upplevt elände, med scener, görande sitt bästa till dess lyckliga lös- vad gjorde hon det sociala uppfostrings- som hennes vältalighet gör outplånliga.
ning.
, Och det ar säkert, att d &amp; vi er- hhlla en reform på detta omrhde - och intelligensarbetet till sitt arbetsom- Hon talar inte till f ö r s t b d och reflek- Bom sker snart - s &amp; kommer den aven rade: Bryasels » Université nouvelles och tion, men tili hjärtan och samvete.
att omfatta kvinnorna.
Den politiska rösträtten har lett vhrt dess Folkets Hus bildningsarbete hade Hennes vältalighet filngar icke applilder, snyftningar.
Inför den nöd hon men lands kvinnor redan sex skilda gllnger i henne en av sina ledande krafter.
till valen.
Isynnerhet ha proletarkvin-, Men allt det dar ar utan betydelse s &amp; hovsamt.
men e &amp; obönhörligt pekar norna med stor ansvarskänsla begagnat.
för tillfallet, det ligger s &amp; 1Hngt borta,, på, väckes.
den instinktiva reflexrörelse, sig av sin vunna rättighet, De soc.-dem.
- förklarar hon avböjande när jag ber som tvingar oss, att räcka den drunk- kvinnorna ha förstgtt, att den ställer nande handen, ' ' k &amp; hejda blodet, som Eör dem stora fordringar till befrämjande henne om nigra Artal och eiffror.
väller ur ett öpp.et silr.
Man skulle av arbetsklassens stravanden.
SAlunda D &amp; kriget bröt ut delade hon till en blygas inför sig själv över att icke visa ha v i sett, att arbetarekvinnor, vilka4 början- sin mans arbete, ordnade, orga- barmhartighet.
partiet ha bakom sig en m&amp;ngllrig verk- samliet, " ' @ ch vilka med stor energi och niserade, vardade, uppmuntrade och Att göra människorna goda trots sig geno:m?, ' sitt autodidaktiska arbete ha er- tröstade, från Bryasel till Antwerpen, gatt .. .den; brist p &amp; kunskaper, som en själva, att skaka av ' dem den ohjälpli- fran Likge till.
Löwen.
Men den dag ofuli$tandig ~ k o l g h g ' förorsakat - med kom då i Belgien intet mer stod att gaste av all obarmhärtighet, indifferen-.
nit förkovrat sig i eamhälls- och arbe- göra, d &amp; inkräktarens förlamande hand sen, ar det jätteverk Lalla vandeivelde taref.rilg&amp;na, samt en pA skilda levnads- gjorde all strävan p &amp; belgisk jord fllfäng.
i .denna stund för sitt lidande ' land 3mrAden omfattande !agstif [ning m. m.
-.
.&gt;Alunda har ~oc.-dem.
partiet kunnat Landet led, folket mllste hjälpas av dem utfört ..
. '
.
snförtro representationsarbetet A t flera som ännu hade rörelsefrihet.
...
.
kvinnor; ' för - närvarande finns i dess re- ' Och så lämnade madame Vandervelde presentationegrupp 1 Y kvinnliga.
repre-.
Till d e danska socialdemo- kratiska kvinnorna. '
. '
'. '
L,
sentanter, varav största delen a r yrkesar- beterskor och endast tvenne erhållit högre skolbildning.
Kvinnornas antal i fo1krepresen.tationen ar tillsammans 21.
~ n l $ mitt i tycke borde v&amp;r erfarenhet vara för er, ärade kvinnliga partivänner) - en uppmuntran till att modigt sträva för battre samhällsförh %llanden och ar- Man har från de håll hos oss, som betarekvinnornas upplysning.
tro på en stidan särlagstiftnings valsig- Ett passande satt att befordra prole- nelse, bl.
a. inom socialdemokratiska tarkvinnornas självbildning är att igång- redaktioner, varit stolt över att kunna satta arbetarekvinnolärokurser med orga- konstatera, a t t norska arbetarepartiets nisationernas medel - till e n början rna kvinnoförbund a r för särlagstiftning.
dessa kurser vara kortare.
Man borde Som bekant voro svenskzpocialdemo- giva hjälpmedel &amp; t de däri deltagande.
h a t i s k a kvinnor e d &amp; den, men kunde Detta har blivit förverkligat hos osa, i intet uträtta mot de inflytelserika kraf- det kvinnoorganisationerna hava givit ter 119r hemma, som absolut ville d e m a h jälpmedel At i iroc.- dem.
läroanstalter lag.
I Danmark, .dar kvinnorna ag rins studerande kvinnor.
ha mer infl.ytande an hos oss, lyckades Man ihågkommer väl utrikes huru det kvinnornas samfällda opposition - de borgerliga tidningarna voro beredda tiwn de socialdemokratiska deltogo att hllna os8 vid vAi folkrepresen- diiii - att förhindra lagens antagande.
tations första tid, vilra sommereka- och Att det norska socialdemokratiska tjänarinnerepresentanter. '
Dylika röster ha sedermera tystnat, d &amp; dessa förhhade kvinnoförbundet, med Martha Tynres representanter ha vieat sig vara i s t h d i spetsen, voro för lagen, ar ju bekant.
till allvarlig intellektuell ansträngning I dcras inlaga till stortinget sa.gcs: tillaammans med de rattslärde i utskotts- '.
' Arbetarekvinnorna, som äro de enda soin ha rättighet a t t uttala sig i denna arbetet och i lantdagen.
Pll den modiga väg, som Finlands sak, d % det ju a r dem lagen kommer arbetarekvinnor 1907 valde vid valen, att galla, fordra lagen om förbud tör hava de troget gAtt framht.
Ur våra nattarbete antagen med det snaraste M e n v, a d s ä g e r m a n orn a t t sot.-dem.
kvinnors leder ha ej utgatt d e norska kvi.nnliga typo- partiavfällingar och de hava aldrig av- g r a f e r n a t i l l e t t a n t a l a.v sagt sig nilgra uppoffringar eller skyldig- 3 2 7, d. v. s. j u s t d e s o m l a g e n heter, da proletärernas sak her kallat n ä r m a s t d r a b b a r, s a m t ar- dem.
I Finlands politiska, industriella b e t e r skor från ännu två och kooperativa arbetarerörelses ar bete håll, h a v a inlam- a n d r a ha de klassmedvetna prolet.ärkvinnorna n a t e n p r o t e s t m o t la- en vacker och erkännande förtjänande g.e n?
del.
Och det samma vi saga om Detta visar battre an något hur den vart partis bildningsverksamhet.
Vi ha officiella dogmen naturligtvis också partiblad, i vilka de kvinnliga partivan- inverka på socialdemokratiska kan nernas artiklar fylla sin plats vid sidan kvinnor, d % deras ledare, av vilka kan- av de manliga partivännernas skrivelser ske ' ingen själv har nattarbete, iiro för och p &amp; tslarestolen och i bestyrelserna de som hava ett jamfö- lagen.
Men betraktas kvinnan med samma förtroende relse~iis gott avlönat arbete och dartili 80m mannen.
ördelen a t t liksom manliga åtnjuta f Och likväl ha våra kvinnor ej med i 1r.anzrater hava nattarbetet fördelat sitt politiserande förlorat sina kvinnliga egenskaper.
Bland vAra lantdagekvinnor skift - dess.a förstå att det galler de- finnas famil jemödrar och hustrur.
Men ras jämförelsevis goda existens och de A.
L. just detta ger dem formhga att se sa- protestera.
kerna pA en gAng med socialdemokratins och kvinnans ögon.
Deras kvinnliga, tariatet kan uppnA seger utan kvinnornas SA att saga moderliga, instinkt framkallar hjiilp -- endast därmed att dess man i lagstiftningen och i representationen kämpa.
Liksom man fackligt har insett just det, som hittills har saknats dar.
kvinnornas organisations- och klasskamps- Därför anse vi som en stor skada för delaktighets oumbärlighet, likaså ar det arbetareklassen och dess kvinnor ett Iörhllllandet med den politiska arbetare- shdant förhiillande, som i Norge, dar de rörelsen.
8oc.-dem.
kvinnorna ha nöjt sig med att Ärade kvinnliga - partivanner i Dan- ge sin röst uteslutande till de manliga mark1 Måtte er energi räcka till för representanterna, i stallet för att fik några det arbete vartill ert läge förpliktar er.
av sina kvinnor in i parlamentet.
1.Dan- Vi, edra idhänner i andra länder, se mark lär det va1 ej gli ahlunda.
Ni med förväntan och hopp till er.
&amp; ' ören ha ju gott om kompetenta kvinnliga fram till ert lands parlament de tankar, partivänner, vars ärofulla varv det blir gom bo i proletärkvinnornas lidande att g &amp; fram för skapandet av en lag- hjärtan.
Höjen högt upp det vaknade stiftning, som ger den för lön tjänande proletariatets höga idealers fana l Ännu kvinnan skydd och rätt mot kapitalis- är arbetskvinnan stum i den vida värl- mens exploatering, eamt tillika att klar- den.
Ännu fortfar .hennes tusenariga göra konflikten emellan mödrarnas för- möda och fattigdom.
När skall hon få tjänstarbete och deras moderliga skyl- ratt till ett människovärdigt liv?
Hon digheter.
rna själv svara!
Det ar ett misstag att ' tro, att prole- Hattarbetslörbud i form av sarlag st ilt - Några betingelser for hemtrevnad.
ning.
för kvinnor har varit fire i Av Gertrud Bergström.
Norge.
Avgörandet uppskjutandet.
Vi leva i, kurserpas tidevarv.
Kur- ', ' j. '
ser, ' mer och mindre berättigade, an- nonseras och puffas för i tidningarna .. Till de senare, dem som vi utan avsak- nad kunna undvara, f å vi rakna exem- pelvis kurser i smöruppläggning, bord- dukning, konsten a t t dansa tango o. s. v. Daremot a r det med verklig till- fredsställelse man i dessa dagar ser ännu ett slags kurser plan- läggas, av en art, som torde vara den första i sitt slag har i Sver- ge.
Kursen, som åsyftas, ä r avsedd för lantbyggmastare, ager rum i slu- tet av juli månad och a r förlagd till folkhögskolan Vilan i Slråne, efter fö- rebild från Danmark, dar man redan förut ordnat dylika kurser på initiativ av f olkhögskolelararef öreningen.
Kur- sen kommer a t t omfatta uppmatnings- arbeten, föreläsningar om olika bygg- nadsfrågor, som röra landsbygden, samt om den svenska byggnadskon- stens historia, med särskild hänsyn till den skåiiska hembygden.
At.t särskild vikt kommer a t t laggas på a t t utveckla deltagarnas sinne för skönhet ifr %ga om stil, proportioner; material och d y - likt, därför a r 1eda.rens.
namn, kandidat Hazelius, en garanti.
Hur Önskar man inte, a t t en upp-.
lysningsverksamhet av denna a r t hade kommit till sStånd flera ärtionden till- baka, innan alla dessa större och min- dre samhällen, sarskilt vid jarnvags- linjerna i vårt land, växte fram som svampar u r jorden.
S.akert hade dessa i allmänhet u r estetisk synpunkt ohyggliga byggnader d å f å t t en annan priigel, ty i många av dessa roja sig dock ' strävanden, om a11 pfta misslyc- kade, a t t med någon liten " prydnad) ' höja det yttre av huset över det var- dagliga.
Dessa torn, utbyggnader, si- rater, osmakliga husfarger sitta dar n u som en å.minnelse om sina upphovsmans goda vilja, om an dåliga smak, och av- tvinga &amp; skådaren en ofrivillig suck:.
ack a t t kursen för lantbyggmastare hade kommit till stånd för länge, länge sedan!
Att en strävan till det battre, d. v. s. till den enkla, rena byggnads- stilen, på sina h %ll redan visat sig, skall villigt erkännas, men i ett avseen- de framträder en brist, gemensam för de flesta hus, både stadshus och lant- hus, nämligen ifråga om inredningen.
Varför tanker man inte mer på dessa små enkl ' a detaljer, vilka dock med en enda liten praktisk anordning kunna vara till stor hja1.p) nar det galler un- derlattandet av arbetet inomhus?
Förgäves söker man i programmet fr %n kursen p % Vilan efter a t t man haft tanke aven för denna sida av sa- ken, förgäves söker man bland förela- sarna efter husmodern, som, förenande den teoretiska insikten m e d den prak- '.
Forts. eid.
8. '
.
.
Londonbrev till " Morgonbris ".
.
Suffragetternas verksamhet under kri- get.
- Kvinnorna tränga i nya yr- ken och ersatta männen, som gåit till fronten.
, London 1915.
11 / 7 MORGONBRIS Naturligtvis Emyger sig med i den all- männa ivern att vara till gagn ett och annat, som är mera kuriöst än nyttigt, shsom t.
ex. d &amp; en förnam lady för- vandlar sitt palats till ett experimental- fält i jordbruksarbete för societetsdamer eller dA e0 fröken - ung eller gammal, vet jag inte - i framsynt - iver söker förrn &amp; kvinnoorganisationerna att syssla n e d frilgen om.
polygami för att snarast kunna ersätta den minskning i befolk- ningsstocken, som vallas av slaktandet pi slagfälten - - Men som allmänt omdöme gäller helt visst att kvinnorna göra mycket gott och god nytta.
Den stora frhgan ar nu huru kvinnorna skola kunna direkt sysselsättas i arbete för krigsändam&amp;l.
Om frAgan ar av lika stor vikat för nationen som för den Pank- hurstska agitationen, vill jag lamna dar- hän.
Den föres emellertid fram med mycken energi och deu 1 7 dennes an- ordnas en ator demonstration, som skall beledsaga en deputation till Lloyd ~ e o t ~ e, ammunitionsministern, för, att med ho- nom dryfta epörsmålet.
Demonstratio- nen väntas fA mycket stor anslutning och skall föra standar, p &amp; vilka man i olika versioner &amp; ngör sitt krav pH att f &amp; syssla med ammunitionstillverkning Om man vandrar u t till Hyde Park en vardagskväll eller en ~öndagsförmid- dag kan man vara ganska saker om att pA den sedvanliga platsen för frilufts- möten finna; en eller flera kvinnor i talareetolen - mestadels en för anda- mlllet inredd flakvagn.
Det kan ocksil hända, som det hande mig .haromdagen, att vid passerandet av Trafalgar Square, medan middagssolen ännu gassar p&amp;, man finner en kvinnlig talare p &amp; ett av de stora lejonens postament med en in- MARGA.RET G. BONDFIELD.
tresserad Ahörareskara nedanför.
Stannar man för att lyssna fHr man sig till livs villiga kvinnokrafter i arbete för krigs antingen en varmhjartad maning till alla indamal.
(B Women ' s social and political unga man att gH in i armén eller en udions hade ju ock88 förbjudit sina av- icke mindre varmhjärtad vädjan till de, delningar att sända delegerade till kvin som makten hava, att taga i anepråk nornas fredskongress i Haag, vilk-et v&amp;llai kvinnornas krafter under denna allvars- in stark splittring i ledningen.)
Men.
om ~ å l u n d a de ordinära strävan- tid, giva dem tillfälle att vid mannens sida - - fast icke bokstavligt - föra kriget iiena under denna abnorma tid fått vika för andra, tillfälliga, sh ar dock energin till ett segerrikt slut.
Detta ar suffragetterna i arbete.
Sitt iensamma.
Det ar en hel rad av upp.
För att friln kompetentaste håll få, röstrattskrav ha de skjutit At sidan för gifter som kvinnorna, enskilt och genom höra lite om kvinnoarbetet i England dagens patriotiska värv.
Det hade ju annars varit ganska naturligt om de en- under kriget, utbad jag mig en intervju gelska suffragetterna, kända för sina vild- med miss Margaret Bonajeld, en av de kvinnliga fackföreningsledarna, med- samma metoder och ett hänsynslöst ut- lem av styrelsen för ~ n d e ~ e n d e Labour nt nyttjande av tillfällena, hade försökt .ut- Party och: en.
av de '.
180 delegirade till nyttja den nationella samlingen nu för fredskongressen i Haag, vilka pll grund att tilltvinga sig &amp; tminatone ett löfte av Nordsjöns spärrning icke kunde resa.
om rättvisa och fullt medborgarskap nar kriget förts till ett segerrikt slut.
Men Trots den oerhörda brAdska, som.
nu nej, det blir tids nog att tala om den rader här bland organisatöreria av kvin- norna, hade hon vänligheten att skänks saken efterilt, dekreterar mrs Pankhurst.
Och den meningen hiivdas s &amp; energiskt mig ett eamtal.
- Det inses ju lätt, yttrade m i a a, att på, ett suffragettmöte för nagon tid Bondfield, att detta krig pA m&amp;nga sätt sedan - anordnat av kvinnor, som en berör kvinnorna och derag arbete.
gång tjudrade sig själva fast vid riks- Kvinnlig kol barare.
3,000,000 man ha gHtt in i a r m h och dagens läktare för att s &amp; länge som möj- ligt kunna ropa ut sitt röstrattskrav (Iver sina organieationer, tagit itu med.
De mAste till storsta delen ersattas p &amp; arbets- lagstiftarna hotades en kvinna med l a organiserat unga kvinnor i rekryte- platserna av kvinnor, arbetsgrenar ha utvisning om hon i c h ville upphöra med ringskher, de arrangera träningskursel nedlagts helt eller delvis och nya yrken att göra inpass med erinringar om den för kvinnor i för dem förut främmandi uppst&amp;.
Före kriget fanns - i England kvinnliga rösträtten - - %The Suffra- yrken, de ha; hjälpt och hjälpa de belgi- omkring 7,000,000 kvinnliga lönearbe- gette,, officiellt organ.
för B Women ' s 3ka flyktingarna skväl som soldaterna6 tare.
Om eller i vilken mbn de ökah social and political union D, har förvand- hustrur och barn i den mån de behövs eller hur mhnga som förflyttats till an- lats fråm ett kamporgan för kvinnlig hjälp - statsunderstödet till soldaternar dra yrken under.
kriget, är omöjligt att för tillfället säga.
I ammunitionsfabri- rösträtt till vad vi skulle på, svenska Eamiljer är icke alltför snävt tillmätt -: kalla ett kanonkvinnornas språkrör, dar de tänka p &amp; soldaterna vid fronten med kerna och andra fabriker fökarméns ut- t. ex. Independent Labour Partys freds- iiindnirigar av cigarretter o. d., de del * rustning sysaelsattes kvinnor även före arbete på, det våldsammaste fördömee deltaga i varden av de shade och söks kriget, men antalet kvinnliga arbetare och där man energiakt ansätter regerin- bereda dem sa mycket trevnad som möja där h a nn ökata med tusenden och28ter gen för att förmil den att använda alla ligt, de utöva slumverksamhet o. s. v, tusenden.
E n stor ökdingav den kvinn-. '
' ' ' ' -, ' '
liga arbetskraften har ocksil ägt rum vid post och telegraf, i bankerna, kontor och butiker, skolorna m. m.
I vissa yrken, dar kvinnorna förut sysslade enr bart med de lättare arbetena, ha de nu flltt övertaga även de tyngre.
Av nya yrken, dar kvinnorna under kriget vunnit insteg, nämnde miss Bond- field sarekilt utkörare av paket, kol, mjölk m. m. för stora firmor, express- bud, hotellportierer, hisskötare, vaktma- stare, spå,rvagnskonduktör&amp;, vakter och bil jettförsäljare vid de underjordiska järnvägarna, specerihandelsbitraden och damfri.sörskor - bada de senare yrkena ha, egendomligt nog, varit uteslutande männens hittills.
Nu ha stadsmyndig- heterna i London öppnat larokurser i dem för kvinnorna.
Enbart förmedlingen till dessa nya sysselsättningar ar ju ett omfattande arbete, men man far ju inte, fortsatte mist Bondfield, nöja sig enbart med att placera arbetak.raften, man mHete ocksh se till att arbeterskorna få, .dragliga Hon fick icke längre fullfölja sin villkor, att ingen utsvettning förekom- modiga kamp mot militardyrkan och f örblindad nationalism.
Las omigen mer.
Det viktigaste är kanske arbets- Bern-manif estet (intaget i Morgonbris ' tidens reglering.
Vå,rt ideal är ju 8 tim- julinummer), de socialistiska kvinnor- mara arbetsdag.
Nu förekommer det nas protest mot kriget, fattad % den t. o. m.
1 2 timmars skift i ammuni- första internationella kvinnokongres- tionsfabrikerna.
Kvinnorna f &amp; of ta stå sen anno 1915.
Manifestets- ord äro vid inaskinerna den tiden utan uppehå,ll sprungna direkt u r Clara Zetkins hjärta.
och förtära: sin mat under arbetets g&amp;ng.
Hennes söner äro vid fronten, hon MHnga ha 1Hng vag till och frhn fabri- sjalv a r i fängelse.
De ord hon skulle ken, fil g &amp; hemifrån vid 5-tiden p &amp; mor- vilja saga.
till socialister i hela varl- gonen och inte Atervanda förrän vid 8- den får hon icke saga.
E t t nummer har ' utkommit av hen- tiden på kvällen.
Endast varannan sön- nes tidning, die Gleichheit, aven i dag ha de ledig.
Det ar för strängt och augusti, men dar finnes ingen protest- det har inträffat ratt ofta att kvinnor artikel.
Hennes stamma a r tystad.
svimmat vid maskinerna.
För huru länge?
Hur skall det vara.
.
.
andra le- Beträffande lönen förekommer pA en nar hon och Internationalens.
?
.
A.
L. del hAll en 6kandaiöii underbetalning - dare ' .&amp;terse; ' varandra 12 8, 13 kr.
pr vecka med- 12 timmars.
.
arbetsdag.
Spör~m&amp;let ar.
lite invecklat, aamring av de fattiga kvinnornas villkor.
då kanske kvinnorna icke orka med lika Ty arbetsgivarna ha sannerligen icke mycket arbete som männen.
Men som glömt sin ' profitkarlek och ha ingenting regel krava vi lika lön för lika arbete - ernot att 1Ata ' kvinnornas svett i ökad en princip som verkligen tillämpas pik utsträckning förvandlas till guld i det ett par stallen.
privata kassavalvet .. Ett tredje krav f r h oss ar att man- Arbetarekvinnorna deltaga icke heller nen skola QterfA sina platser efter kriget, i d e n stora demonstrationen den 17:de men att det skall sörjas för de kvinnor - det säger åtskilligt.
.
Annars halla de som slllunda mista sina anställningar.
sig viilst icke p &amp; nhgot sätt ängsligt borta Som man finner är det Atskilliga an- fran de andra, utan offra villigt sin tid.
dra fragor, - som intressera de arbetande och sina krafter överallt i arbetet för kvinnorna, för vilka damerna av mrs att hjälpa i dagens manga svhigheter.
Pankhursts klass ha föga föratllelse.
De Milnga.
av dem deltaga ivrigt i arbetet senare krava blott att f A arbeta, dag för en snar fred, ett för närvarande och natt, och, om sh skulle krävae, till ganska otacksamt arbete, men i vilket döds för fosterlandet.
Vilket ju är gott kvinnorna f ramför andra borde vara och väl, när man har rlld att skjuta ivriga att få, vara med.
lönefrhgan undan som betydelselös, men P.
A.: H-n.
som.
ocksa kan betyda en ytterligare för- s ' Clara Zetkin i fängelse. '
s.
Nutiilens och.
framtidens problem.
Ur " The Labour Woman " (Ar- betarkvinnan).
Märkiiga och s jalvstandiga syn- punkter.
Eli fråga av stor betydelse för kvin- norna ar, huru samhallsvillkoren kom- ma a t t gestalta sig efter förlusten a v de många man, som nu ryckas.
bort i blomman av sin &amp;] .der.
Det a r tydligt att djupgående förändringar i det na- tionella livet måste följa härav.
Li- vet i den gamla världens länder har betydligt inskran.kts genom det fak- tum att det finnes flera kvinnor an man, och detta missförhållande kommer att bli ännu större i den närmaste framtiden.
Förslaget om någon slags tvångsåtgärd, enligt vilken endast unga, ogifta man skulle sandas u t i kri- get, ' ar i alltför hög grad byggt på far- h %gan för d e n b ö r d a som skulle pålag- gas samhället i f orm a v f örsör jnings- plikt mot de barn, vilkas fader dödas eller göras oförmögna till arbete.
Det ar dock icke utrönt, om icke en ändå större fara hotar nationen genom till- intetgörandet av de man, som ännu icke hunnit bliva fader.
Vi tillstå uppriktigt, a t t vi mycket hellre s %ge att staten åtoge sig kostnaderna för de faderlösas uppfostran, an a t t endast de unga, ogifta mannen skickades till slagfälten.
Dessa unga man efterlam- na icke några barn a t t fylla d e upp- komna luckorna bland vår befolkning och genom deras utskickande berövas aven de unga kvinnorna a v vår nation möjligheten till moderskap.
Även under nuvarande förhållanden, då krigstjänsten a r frivillig, vilja vi framhålla, a t t det ligger en stor natio- nell f a r a i a t t så många unga man dag- ligen falla off er för krigets vanvett.
Och detta a r den viktigaste punkten i de förändringar som i framtiden m&amp;- ste uppstå i förhållandet mellan män- nen och kvinnorna., Ty, saga vad man vill, ligger dock livets största betydel- se för kvinnan i kärlek, giftermål och moderskap.
Och den närmaste fram- tiden kommer att f ö r dem inskränka möjligheterna av a t t kunna fylla detta viktiga livsvarv.
Vi kunna förutse a t t nämnda förhållanden komma a t t satta djupa spår i kvinnornas liv, men det a r ännu omöjligt a t t avgöra h u r-u d e komma att verka.
Vad vi däremot m.ed tämligen stor säkerhet kunna saga ar, a t t den värld, som n u vaxer upp u r det förflutnas ruiner skall betrakta problemet om f örhållandet mellan man och # kvinna med andra ögon .. I den kamp varje nation kommer.
a t t f å ut- stå för a t t hela de skador kriget åstad- kommit tro vi a t t de skola visa sig mera vidsynta och ärliga a n hittills, och a t t den enskildes ansvar gentemot det hela kommer a t t skarpas genom den
6 MORGONBRIS -.
.
, Tegnér och Fröding: En sinnessjuklakares parallell.
I det senast utkomna haftet av Ord och Bild likes en mycket intressant uppsats, be- titlad ' ' Om si.nnessjukclom, diktning och ska- pande konst ".
samt ' förf attad a v prof essor Bror Gadelius.
Vi till5t.a oss a t t därur återge e t t brottstycke, som med t v ä av den svenska diktens främsta representanter så- som exempel belyser sammanhanget mellan sinnessjukdom och diktning.
Med avseende på det intellektuella skap- lynnet och väl även andra egenskaper finnes det otvivelaktigt vissa stora typer a v man- niskor och varje särskild typ disponerar en- ligt min erfarenhet för en viss bestämd form av sinnessjukdom.
Och som det intellektuella skaplynnet hos genierna ännu tydligare a n Iios andra miinniskor framträder, möta vi de sagda typerna och motsvarande former av sinnessjukdom aven hos dessa.
J a g skall här beakta de tvenne förnämsta a v dessa typer och jag väljer som fullödiga representanter de t v å skalderna Tegnér och Fröding.
Tegnér Sr den man.0-depressive (omväxlan- de exalterade och deprimerade); Fröding den schizofrene (den i sitt jag söndrade).
Tegnér ä r den geniale representanten för en typ av mannislror, hos vilka den intellek- tuella rörligheten samm ' anfaller med en p %- taglig ojamnhet i sj8lslivets verksamhet, en standigt, liela livet igenom märkbar växling i sjalvprocessernas tempo för mycket och för litet, slöseri och brist, en stamningens och ingivelsens ständiga ebb och flod.
I Tegnérs geni dominerar kvickheten, hans snille ä r framför allt klarhet, mångfald och rörelse, snabba slutsatser, träffsiik ?a ord, uttrycks- fulla bilder för sund.a och ärliga tankar, en sprudlande ingivelse, som återger alla in- tryck med okonstlad äkthet, en elementär sundhet och utpräglat verklighetssinne, som inte skyr livet och dess praktiska varv.
Som tvenne rivaliserande naturer möta vi hos Tegnér å ena sidan d.en verksamma ordnande f örmågan och det prakt.iska ref ormsinnet och .il andra.
sidan den efter skönhet i former och harmonier jagande dralden.
Tegnér var aldrig en inåtvänd drömmare utan en botten- sund och ut %triktad lronstnärssjal.
Hans temperament ägde en viss nykterhet och han .hatade det sentimentala, föra.ktade a t t göra poesin till en ' %rånad " och ' en hysterisk Den stam- krampa.
för nervsvaga sinnen ning, i vilken han skapar, a r enkel och för var man tillgänglig, och hans dikter aga där- igenom en nästan matematisk allmängiltig-,.
j. tragedi - vi nu genomleva.
Sålunda skola nian och lrviiinor med klarare och sannare blick se p % sitt förhållan- de sills ' emellan, Iiksom på siiia skyldig- heter mot de förhärjade land och de övergivna hem, som mänskligheten ej lyckats rädda undan f örstörelsen.
I en värld så full av tragik måste män och kvinnor söka tröst i sanningen och de komma ej längre att kunna fin- na tillfredsstallelse i de bekväma lä- ror, med vilka föregående civilisatio- ner lugnat sina tvivel.
. '
Prins Eugen: EKAR.
.
- het; de aterspegla hans öppna blick för allt rubbning i sjalsverksamhetens harmoniska skönt, hans sanningskärlek och hans mod f örlopp med växlingar f r å n ytterlighet till a t t tänka om allt vad han ser, käckt och sja.1~- ytterlighet.
Den ter sig som en allmän oför- standigt.
Det förefaller oss oväntat och över- m %ga a v andlig hushållning, stundom över- raskande, a t t denna klara och sunda, person- dåd, stundom brist, nien i själva verket sker lighet blir e t t rov för sjukdomen, och vi ingen minskning i de andliga tillgångarna, spörja hur sådant kunde &amp; e.
Förklaringen det ä r blott den slösande anden som e j ä r ligger dock nara till hands .. f örvaltningens konst vuxen, som .synes f öre- Icke utan avsikt har jag satt rörligheten draga glansande tider och tider a v sorg fram- främst bland, de egenskaper, som utmärkte för en genomsnittlig ro, en jämn flykt.
Tegnér.
Denna rörlighet var e t t formellt Helt annorlunda förhö.11 det sig med Gustaf villkor för hans geni, den befordrade tankar- Fröding och ha.ns sjukdom.
Denne ä r som nas latta gång, de slagfärdiga infallen, den skald en helt annan typ ä n Tegnér.
träffsäkra skärpan i hans stil, men rörlighe- ar en djupare, mera inåtriktad, mera stäm- ten höjer sig l ä t t till en alltför tanklös flykt, ningsmattad och omedelbart inspirerad sån- till en.
exalterad kamplust, e t t ursinnigt häv- gare.
Han ä r i långt högre grad a n Tegnér dande av den egna ståndpunkten, till över- en skald) ' med Guds nådeJ).
Och såsom drif ter och därpå f öljande avmattning.
fallet al: med .snillen av detta slag ägde han Tegn6r ägde i eminent grad den förening i sitt temperament e t t lika känsligt som öm- av livlig f antasi och snaobb kombinationsf ör- tåligt organ.
Hans genialitet a r vida mer måga, som han själv lrallar den " harliga individuell a n Tegnérs,.
d e t a r den egenar- sorglösheten, som utan a t t skrada orden hug- tade, varma personligheten, som ger varde å t ger in på hela ordförrådet och ändock alltid hans sång.
träffar det ratta) '.
För dessa naturer blir Frödings produktivitet omfattar e t t f å t a l år, tankandet .lätt en berusningsprocess, som föl- och det ar anmärkningsvärt, a t t han därunder jes a v periodisk trötthet.
Ingivelsen, vars mestadels brottades med själslidandet.
Detta.
yppiga springva.tten han i sorglöshet förslö- lidande griper hans gemyt som en sakta men sat, avstannar, och .med den sinande ingivel- förtärande eld.
Hans dikter äro e n omsatt- sen följer känslan a v andlig oförmåga, Piljan ning a v den egna smärtan och i oförgängliga brottas med svårigheter, sångmön a r utmat- strofer besjunger han sin själs förödelse.
Det tad.
Tegnér känner sig i dylika stunder ä r en döende man, som till sist överlever sig ' decrepitus ' och säger sig " behöva dagar själv,.
s:in längtan och sitt brustna hjärtas a t t utföra en sak, som eljes kostade honom otillfred.sställda lyckotörst.
Frödings skald- oro och missmod fylla sin- skap %r på e t t intimt satt sammanvävt med några timmar net, och ') mjältsjukan " vaxer.
hans sjukdom, och ingivelsen utmynnar så Men även på annat siitt och i en motsatt a t t sag,a direkt i e t t ohjälpligt själslidande.
riktning framväxa ur sinnets alltför stora Liksom Tegnér har Froding i brev till en rörlighet disharmoniska tillstånd.
Mjältsju- av sina vänner förutsagt sitt .slutliga öde.
kan ä r den ena ytterligheten, exaltationen Den %syftade f orutsägelsen återfinnes.
i den andra.
I stallet för a t t mattas och stag- " Brev till M. Hellberg ' ' av å r 1887, en gri- nera blir den sprudlande ingivelsen mer och pande bekännelse, som ger klart besked om mer obehärskad, fantasin skenar stundom av Frödings brustenhet redan denna tid.
* Han med förståndet,.
den styrande handen ' dom- lever redan nu inåtvänd, distraherad a v " rö- nar och skalden a r till sist prisgiven å t de rasande elementen i sitt inre.
* Brevet ä r tryckt i Frödings efterlamnade Av denna a r t yar TegnBrs sjukdom, en skrifter, I.
Vers.
Utgiveni 1914. rödi in^ j ',
Septem be.r.
September underbara, troOlska månad, med hektisk ros och lilja i din hy,.
med kvällar dallrande av drömfin trånad och vilsna fargers spelpå västerns sky - dig atskar jag; min tankes värld du fyller med öm och sorgset sfilla stvangalek, ditt bleka leende min dag förgyllev, ditf spröda vemod gör min afton vek.
din blomstring ar den re ' n av frosten markia, som blossar upp en stund i livsbegär med all sin skönhets locke lscr förstärkta av själva fanken, att så kort den ar: Se astrarna, som på rabatten skipa i dofilös fägring sin melankoli, och skogarna, dar lövens / ärger skifta i sällsamt ängslande disliarmoni!
- Och dock hur fin och skar en stamning En dvoftning är du, som med lyffaa?
skalver, spira.
du blida drotfning, över dina land, i stum begrundan över landen ser, nar himlens kupa skylöst blå sig välver, kring dina skuldror rankans blad sig och dagevt slocknar röd i kvällens brand.
vira, och från diit änne falla druvor ner.
Ty älskar jag dig, underbara månad, Men bakom all den rikedom, du öder, du sköra band emellan liv och död, för gan gel se^^ står hotande pd lur, du gyllne trad i årets bleka spbnad, och under grenarna, dar frukten glöder, som lyser da lirande av glans och glöd.
syns &amp; vet visset på spalierklädd mur.
Du lih den kärlek ar, den aldrigfunna, som sfadse längtat i mifihjartas slag.- I Iackra färger samlar du def sista September, blossands och snart för- av sommarrågans sfoïta öveujöd, brunna, men varje fon i svårmod &amp; ckes brista du dvuvobringande, min hyllning tag: och vavje dager dallrar bort i död; Emil Kleen.
sterna och de hemska förnimmelserna, som stiga upp ur e t t sjukt nervlivs avgr,under.
H.ans utiitriktade msnniska a r sjalsfrånva- rande och ser sig om med en likgiltig sloclr- nande blick: J a g ä r en fånge i andanom,.
min sjal förgås i den långa ledan, som grubblet föder och huldar om; det var så fruktansvärt länge sedan e t t ljud.
a v liv till mitt öra kom.
J a g hört val eko a v stridens dån, som ständigt ljuder darutifrån, men för min själ a r det blott e t t eko utav en dröm, som a.r mera matt a n drömmen drömd i en febernatt, dar mycket vildare röster skreko, en kör a v jämmer och hesa s k r a t t f r å n j a g e t s b u r a r och oubli- e.tter, * dit jag besvärliga minnen sätter. '
.Redan nu a r den personliga enheten i Frö- dings själsliv bruten och den för hans sin- nessjukdom karaktäristiska dubbelkanslan förhanden.
Han känner sig själv på sam.
ma gang död och levande.
Sjukdomens egentliga utbrott skedde år 1894, och de första symtomen lära ha varit sgendornliga automatiska tvångrörelser med armarna, som kommo Fröding a t t tro a t t hans döda föräldrar eller någon annan sökte bemäktiga sig hans personlighet, så a t t han blev besatt av ett annat väsen.
I sin för- skräckelse tog han en tandstiksask och tryckte den hårt mot.
pannan, allt under det han högt ropade: ' &gt;Jag, jag, jag '), t y sitt jag ville han e j .godvilligt ge i f r h sig.
I Frödings sjukdom igenkänna vi den ty- piska schizofrenien, varom jag har ovan ta- lade.
Under en känsla av främmande inverkan och tvång, förnimmelser av a t t vaxa före- mål för tankeläsning och spiritism, a t t var2 besatt, söndrad och utkastad ur sig själv Vad s o m han.
under ett livligt hallucinerande med impul der där ute i världen, smått lika val som stort,)) når e j in till min f %ngna sjal) ', och han har den förnimmelsen a t t stå vid sidan a v sitt eget lik: - - - H a n stirrar p å de slappa dragen, de dödslikt vita, han stirrar jämnt, men kan e j förstå;. '
säg a r han verkligen död, den döde, har han förtjänat sitt usla öae a t t vara till blott helt r a t t och slätt och vissna bort som av maskar frätt9.
Och vilken var han, den bleke döde, det .tycks mig likasom suckar ljöde .ur likets barm, fastan nu ' för sent,.
a v något ädelt och ljust och rent9 Kanhända var han e j hel och hålleil den svage stackarn, den arme stollen?
Så har det varit f r å n å r till år, framför mig själv jag förtrollad står.
* Eurs.
a v mig.
J a g vet a t t det kan till intet båta och aldrig gissar jag u t min gå:ta, men det blir vanvett till slut och d &amp; blir det va1 äntligen slut därpå.
siva utbrott av oro, omväxlande med tider aT stumhet och.
otillgänglighet, fortskrider sjuk domen.
Härunder fullbordas den partiella forin telsen a v Frödings personlighet, som redan det gripande brevet till Hellberg a v å r 188 ' ä r antydd.
" Bullret utifrån) ' har allt sv &amp; rare och svarare a t t nå den inåtvände, grubb lande skalden, döden har redan n %tt en del ai hans jag.
* * Den för Frödings sjukdom så karakta ristiska själsfrånvaron, varunder förbindel sen med det yttre livet mer och mer upphör framgår p % ett otvetydigt sätt a v den skil dring Richard Berg givit a v .skalden frål dennes Uppsala-tid och under vistelsen pi Tullinge.
(Se Richard Berg: Några ord til Frödings bild, Ord och Bild 1911, sid. 187;: Det a r på detta satt Fröding överlever sig jalv.
Hans martyrium a r genomlidet.
Han illbringar de sista aren a v sitt liv i en egen- iomlig opersonlig tillvaro, död och ändock evande.
Men stundom f a r som en skapande läkt genom det bräckliga in&amp;rurnentet, och om en underbar eolsharpa tonar det annu natt i för,störelsen.
Det a r knappast 1.angre ?röding själv utan P a n eller Apollon, som pelar på de brustna strängarna, och så blir Len döende skaldens sjal under extatiska könhetssyner e t t med det " nedanför rpänsk- ett med " Elementaranden) iga j,.
j.
Han kunde e j mer förnimma sig själv såsom jag och förnuft, han blev till en irrblosstrimma han kände en ljuvliet a t t simma i månljus vid midnattstimma som f u k t och som skimmer och luft.
Den stora skillnaden mellan de t v å skalde- yperna Tegnér och Fröding framträder allra ydligast, nar man betraktar deras förhål- ande under sjukdomen.
Huru olika a r e j Tegnérs dikt ' W j a l t -: jukan)) öch Frödings t a l till sitt eget lik brevet till Hellberg.
Hos Tegnér a r mjalt- ijukan en förnimmelse a v alltings f örgang- ighet, av den egna kraftens dödsdömda be-; ransning.
Det a r en kansla a v förlamande ingest inför verkligheten och livets avigsida löden, som den rörlige, vid * yttervärlden fast- langande Tegnér i stunder a v depression ned nödvändighet måste erfara.
Hur olika lenna sunda förtvivlan äro e j den inåtvände) ned sig själv kämpande, tidigt söndrade Frö- lings känslor a v a t t hans eget jag föll sön- ler.
Tegnérs långt friskare patos bares a v ivet, medan livet glider förbi den olycklige ?röding, som förgiftar och förintar sig själv.
sin sjals instängda grubbel.
Och huru olika iro e j dessa tvanne mans begåvning!
Det iar sagts, a t t T e g d r i motsats till Geijer Den rar spirituell men knappast själfull.
aelativa rättvisan i e t t dylikt omdöme l %ter) tvivelaktigt fota sig på starkare skal vid ?n jamförelse mellan Tegnér och Fröding.
Frödings osundare patos sammanhänger narkligt nog med en vida kraftigare, emo-; ioriellt rikare växtlighet i hans diktning.
Varför?
Helt enkelt därför, a t t Tegnér om- iatter sig själv och sin personlighets krafter Den ene lever i nuet,.
liv, Fröding i dikt.
len andre i minnet och drömmen, och på e t t egendomligt sätt Överensstämmer detta med Tegnérs kacka lättsinne, med Frödings skru- pulösa självrannsakan.
Medan Tegner i sin ' hedniska frimodighet vet att skaka a v sig både smfi och stora betankligheter, gfir den skrupulöse Fröding som en fångvaktare i sin egeu sjal och avlyssnar vad som till- drager sig i ') jagets burar och oublietter ' ', dar han själv inspärrat sina besvärliga min- nen.
Tidigt bunden a v grubblet i sin naturs lönliga rum känner han livets härlighet glida förbi, och hans längtan och trånad fördjupa sig därför p å e t t satt, som a r för hans in- stängda vasen egendomligt, men härpå beror ock det oemotståndligt inspirerade i R ö d i n g s skaldskap, det intuitiva draget i hans ingi- velse.
I. '
.
.
.
MORGONBRIS 8 Litteratur.
Den svarta veckan.
Timmarna före v.arldskrigets utbrott av Anton Karl- gren.
Pris 2 kr.
Svenska andelsförlaget.
Det är en utmärkt översikt man här erhåller dag efter dag över den vecka då varldskriget bestämdes.
Av vilka?
Var det av folken?
Nej, av diplomatien.
Och har konstateras, såsom man kun- nat göra mångfaldiga gånger f örut, att de tyska och ö-sterrikiska regerin- garna med sina diplomater icke gåvo sig tid till eller icke ville upptaga för- handlingar, varigenom varldskriget kunnat undvikas.
De rubriker som förf.
använt tala sitt mäktiga språk, såsom: I n g e n förlängd f r i s t å t Serbien.
' Världsfredens öde avgjort p å 2 m i n u t e r.
T y s k l a n d av- v i s a r s i r E d w a r d Greys för- slag.
E t t k r i g s r g d i P o t s - d a,m.
Forts. fr. sid. 3 tiska blicken.
och dugligheten, skall triida frani och lära lantbyggmastarna, att de anordningar, .som göras för att nnderlät~ta det husliga arbetet, äro di- rekta vinster, ekonomiskt sett, för hemmet, som skall rymmas inom det husets vaggar, att många av dessa an- ' ordningar kunna göras utan att i min- sta mån fördyra omkostnaderna för byggit, och att det, för att tanka ut dem, niånga gånger endast behövs praktisk blick för detaljerna, en för- ståelse, som troligen endast den kan få, som själv i det dagliga arbetet prö- vat på var skon kl.ämmer.
Många av ' dessa småsaker t. ex., som underlätta rengöringen av hemmet, kunna genom- föras i såväl det valbärgade hemmet som fattigmans hus.
Inte kostar det nigot t. ex. att undvika skrymslen j form av sirater i panel och- traverk, svåra, att h.ålla rena.
Tvärtom!
Den vackra linjen kan framhävas på annat satt an ' med .allehanda svarvade.
sira- ter. '
.
.
Kostnaden.
Skola vi - annektera?
Detta är ett litet häfte a 1 kr., som också utkom- mit på samma förlag.
Det innehiiller i svensk Översättning den i n l a g a f r å n e n t y s k f ö r e n i n g, som3 opposition mot sex agrar- och indu- striföreningar, vilka yrka p % annekte- ringar, pii det bestämdaste motsätter sig slidana.
Denna inlaga talar såväl till sunda förnuftet från Tysklands.
synpunkt som för andra folks fri- och rättigheter.
Det behövdes att många sådana uttalanden höjdes inom tyska riket.
Nu avgöres om de skola annek- tera, d. v. ' s.
om Europa skall behöva taga på sitt samvete ännu mer under- tryckande av nationalitetsratten.
Den- n a tid ar säkerligen för framtiden efter kriget lika viktig som den svarta vecka som föregick krigsutbrottet.
Att för- hindra det ogenomträngliga mörkret att falla aven över denna kritiska tid, därtill behövs opinionstagande icke blott inom Tyskland utan aven inom alla de neutrala länderna.
A.
L .. torde nog ingen kunna bestrida, och skola vi få reformer i detta avseende, fordras nog ett samfällt anskri från Sverges husmödrar.
Om vi tanka på renlighetsanordningar eller rättare bristen på anordningar för såväl tvätt av kläder som bad, blir man vemodig vid tanken på hur litet kultiverade anspråken i dessa avseenden äro.
I Stockho1m.s närhet t. ex..
finns ett villasamhälle, byggt för arbetare, små vackra hus, omgivna av trädgårdar, al.lt till det yttre i hög grad tilltalan- de.
Glädjen blir emellertid snart stäckt, och man grips av misstro till m.annens förmåga att ordna de prak- tiska hemförhiillandena, nar man hör, att de omkring hundra familjerna ha e n tvättstuga gemensam och i n g e n torkvind.
Vintertiden f år man alltsa hänga kläderna till torkning i bosta- den eller reda sig utan tvätt under vin- termånaderna.
Att badrum icke f öre- kommer dar ar ju naturligt, nar det rör ett svenskt samhälle, vi ha ju vant ratta badrum som att bygga skorsten, tra.ppor och sådant mer.
De försök till förbättringar i detta avscende, som gjorts under db.- senare åren, äro i vissa fall missriktade.
Så har man t. ex. i de moderna husen in- satt väggfasta tvättfat av porslin, en anordning som antagligen är ämnad att vara en hjälp ifråga om den per- sonliga renligheten.
Ja, dar de place- ras i hallar och tamburer för att un- Serlatta en hastig ' handtvätt, uppfylla de nog sitt syfte, men insatta i sov-.
rum, dar de alltså äro ämnade för den dagliga toaletten, kan man gott påstå, att de s:narare befordra osnyggheten an renligheten, ty placerade alldeles inpå väggen som de aro ge de knappast möjlighet till annat an en lindrig an- siktstviitt och aven detta med,risk .. att slå huvudet i väggen.
Vattenledni-ngen över handfatet har man i allmänhet mycket liten nytta av, till annat anda- mål ä.n att fylla detta, ty oftast ar kra-.
nen placerad så tätt invid och så långt ner i handfatet, att man ej kan fylla en kanna med vatten ur densamma.
An- ordningar av detta slag, opraktiska och ändå dyrbara, böra vi naturligtvis sträva efter att få bort ur marknaden.
Men.
vårt arbete skall ej endast gå i denna mer negativa riktning, utan vi böra sanitidigt försöka tanka ut för- slag till verkligt praktisk och på sam- ma gång billig inredning av v %ra hem.
Kvinnan har i allmänhet sitt arbete förlagt inom hemmet och bör därför bast förstå vad som kravs ifråga om inredningen för underlättande av ar- betet inom hemmet och för tillfreds- ställande av de enklaste hygieniska krav. '
Det ' är därför viktig-t, att vi ej låta oss förslöas av gamla sedvänjor, om vilka man fått den förestallningen, att de äro outrotliga, utan i stallet söka tanka ut praktiska reformer och sedan förmå herrar byggmästare att begagna sig av och vidare utföra de erbjudna idéerna.
Måtte den ovan omtalade byggnads- kursen vara inledningen till många så- dana i vårt land, och måtte e n följd därav bli icke endast vackra bostäder, iitan även mera ändamålsenligt inred- blir e j större för ett oss vid att anse sadaila som lyxrum, da sådana, med hänsyn fast till såväl skåp,.
som göres u t a n tröskel an m &amp; d .sådan, och rerigöringen i förra fallet ar betydligt lättare an i det se- nare.
Att inreda diskbordet s %, att främre väggen ej går anda ned till gol- vet, ökar ej utgiften för det, men bi- drar till att hålla skåpet luftat och hindrar avnötning av målning på just den del, som, annars ar så lätt ' utsatt f ör slitning.
Att anordna ventilering i skafferi och sopskåp, för att icke tala om rummen i övrigt, ar ju visserligen en kostnad, men dock ej oöverkomlig, om det tas med i beräkningen från bör- jan, nar huset bygges.
Detta ar en- dast några små exem.pe1 av allra enk.
laste slag, så enkla att man förvånas över att de s % sällan iakttagas.
Att bättre sanitära itgarder behöva vidtagas i våra bostäder i allmänhet, passande endast för rikemans bostad.
Vi behöva dock ej resa längre 5.n till Ihgland för att finna, ' att man diil 5wn.
i de enkla hemmen anser badrum icke som onödiga och dyrbara lyxan- ordningar, utan nyttiga och nödvan- dig.a för människors halsa och trev- nad.
De engelska kooperativa bygg nadsföretagen ha i detta avseende ut- rättat mycket för sina medlemmar.
Skola inte aven vi en gång komma så Mngt, att vi bli genomträngda av den sanningen, att den personliga renlig- heten ar ett av grundvillkroen för hal- san och att vad vi offra för tillfreds- stä,llandet av vårt renlighetsbehov j den viigen ej ar någon överflödsgiir- ning.
Tank om vi i framtiden en &amp; iing komme så långt, att den som bygger ett hus finner det lika viktigt att in- att det dagliga arbetet.
inom hemmet savitt möjligt underlättas, som att nöd- vändiga praktiska betingelser förefin- nas för uppfyllande av hälsovårdens f ordringar.
.
(Konsumentblade t.)
" En absolut förutsättning för fram- gång såväl ifråga om det enskilda sam- hällets omdaning som beträffande le- dandet av de produktiva krafterna till mellanfolkligt närmande, ar makt och inflytande i staten.
- - - Darf ör ar den organiserade fredsvil jans närmaste uppgift att i stat efter stat satta sig i besittning av den politiska makten. "
(E. Palmstierna i " Varaktig Fred ' j.)
Meddelanden f rån.
centralstyrelsen.
Spar samhet.
.
, '.
Kommissionärer!
Arbetarekvinnans lott - hur tung .ar ofta icke denna!
Hon a r hemmets Betalning för Morgonbris t. o. m. ekonom.
Hon skall sörja för famil- o:r 7 skall vara ex.peditionen till- jens timliga behov.
Husmoderns an- handa senast den I5 sept.
Förteck- svar vilar ständigt p % hennes skuldror.
Hon har många generationers övning Det av C.
S. med anledning av Palm- i sparsamhet att tacka för att den itiernaa motion till organisationer utsan- knappt tillmätta hushållsbudgeten går $a cirkuläret synes, av de inkommande ihop.
Även under normala tider får ivaren att döma, ha omfattats med stort hon ängsligt vanda p % slanten innan ntresse.
MBnga nog sh värdefulla upp- hon ger u t den, val planlägga och be- ysningar har erbillits och t. o. m. för- räkna sina inköp.
Men i den förfär- ilag ha framställts, vilket ju allt vittnar liga tid, som nu är rådande - hur för- &gt;m förstAelse för förslaget.
.
värras icke hennes ställning, hur vaxa De klubbar och övriga organieationer, i ke hennes bekymmer, hur plågsamt iom mottagit deasa cirkulär men ännu.
oviss ter sig '.
jcke den närmaste fram-, j insänt svar, uppmanae att ofördröj- tiden för henne!
igen göra detta, emedan de, försenade, Dyrtid!
Livsmedelsbrist!
De or- 2li värdelösa för vArt arbete.
den måste ljuda hemskt och olycksbå- dande i många svenska kvinnors öron.
.
, J a g tanker att de hem icke äro f %, där husmodern går i ständig ängslan vid fått umbära; hur har han icke ofta tanken på den kommande hösten och- lidit brist på det allra nödvändigaste, vintern,-prole tärfamil jernas s % bekym- hur han han icke i otaliga fall gått un- mersfulla årstider.
Kriget, det blodi- iier av umbäranden, svalt och nöd!
ga, vanvettiga slaktandet därute i Men hur har icke samhället, nationen Europa, tar ju icke slut.
Den fredliga i sin helhet, slösat och försummat att uppgörelsen synes fortfarande, trots taga vara på sina tillgångar!
.
J a g vill fasorna och eländet efter den å r s l h g a har icke tala om allt det, som direkt förödelsen, ännu s % avlägsen och oviss.
kastats bort av en slösande, vallevande Men medan krigslarmet ännu ljuder över- och inedelklass utan ansvars- med .of örminskad styrka; f örsv %ras lev- känsla.
Hur har staten, samhället, nadsmöjligheterna för de mindre be- som har tunga plikter att fylla mot medlade allt mer och mer.
Priserna alla medborgare, som har ansvaret f ör på alla livsmedels- och nödvändighets- hela folkets ve eller val, förvaltat sitt varor stiga oupphörligt i höjden.
De pund?
Medan den enskilde saknat mest oblyga och omotiverade f ördy- bröd i sitt hus, har staten med en rum- ringsåtgarder vidtagas av snikna och lares lättsinne låtit mil jonerna rulla samvetslösa affärsmän för att tillskyn- för onyttiga och vanvettiga krigsän- da dem enorma vinster.
Hushållspen- damål, militära rustningar, hovlyx och garna.
rinna som sand genom de stac- allsköns onödiga utgifter.
Under det kars husmödrarnas händer; det för li- den fattige med svett och möda hop- vets nödtorft mest oundgängliga mål bragt enorma kapital, samlat i ladorna, ste, till vad pris som helst, anskaffas.
har staten g %ng efter annan satt allt Och medan således utgifterna, därest på ett kort, strött det inbärgade för familjen icke skall bli alltför under- vinden, gjort rent hus.
Icke blott att närd, stadigt ökas, ljuder från alla staten på detta vidunderliga spelare- håll en maning till sparsamhet, spar- manér äventyrat de ekonomislra varde- samhet för att kunna möta den.
kom- na; den har, vad värre ar, spolierat sin mande, ovissa tiden, som kanhända egen levande organism, decimerat folk- bar nya, oanade svårigheter och olyc- materialet, förintat de enskilda med- kor i sitt sköte !.
borgarna.
Den har icke blott i krigen - J a g tror att arbetarekvinnorna ha låtit dödens lie svängas över individer- lart vad sparsamhet vill saga.
Under nas huvuden, nedmejande tusenden och %rhundraden ha de tränat sig i kon- åter tusenden vardefulla, produktiva sten att f å slanten att racka till för samhällsarbetare; den har aven under alla möjliga ändamål.
Naturligtvis fred bekymmerslöst åsett hur fattig- kan det har och dar brista ratt mycket domen härjat inom folkets leder och i uppfattningen om vad som ä r fören- hur en aldrig sinande ström av manni- ligt med en klok hush %llspolitik.
Det skor till ' följd av bristande förvärvs- råder ju mycken slentrian och oprak- möjligheter sökt sig över haven till tisk konservatism aven inom husmo- främmande, gästvänligare länder.
Och derns lilla värld.
Men jag tror att det den har latit.
enorma, rikt givande.
na- nu snart vore på tiden att kräva spar- turliga tillgångar ligga helt obrukade, samhet av nationen mera an av indi- under det att i en mängd fall den en- viderna, av samhallet mera an av den skilde fått anlita alla resurser, taga enskilde.
De enskilda medborgarna, vara p % allt, även det allra minsta, de samhällsnyttiga individerna, man- krama musten ur den bit jord, över vil- nen och kvinnan av folket - hur ha ken han tilläventyrs förfogar, o,ch an- de icke sparat under de tider som vända varenda timma av dagen för gatt!
.
.
Vad allt har icke den fattige samhällsnyttigt; produktivt arbete. '
, ning över resterande inbetalningar kommer att i:iiföras i olctobeinururet.
Klubbar som mottagit uppropet ' för varaktig fred med namninaamling torde snarast insända listorna.
Centralstyrelsen förbereder f. n. agita- tionsturnéer inom mellersta Sverge och västkusten m. fl.
platser, varom med- delande utsänts till resp. klubbar.
Protokoll över v$rt tredje kongress kunna rekvireras fr&amp;n exp.
Prie 25 öre.
- I ' Individen har, såvitt han tillhör det vardeskapande folket, i största ut- sträckning gjort sitt.
Om dar ändå skulle återstå en hel del att uträtta, s &amp; ar det därför att.
staten icke medgi- vit individen a t t göra mera, att den icke skankt honom något arbetsf alt, icke givit honom nigon ledning och uppmuntran i hans stravanden, icke uppskattat hans landsgagnande insats.
Om individen icke offrat allt, så beror det på att staten offrat så ytterst litet eller icke skankt n&amp;got.
.alls .. S taten måste klandras Iangt mera än den en-.
skilde.
sparsamhet !.
Det är, vid gud, på ti- d e k a t t staten nu börjar visa sådan och inte blott kräver omtänksamhet av de enskilda medborgarna.
Staten f ordrar att den enskilde skall spara på livs- medlen, men den tillåter samtidigt job- bare och svindlare att utföra ur * landet, oerhörda mängder f ödoänlnen.
Staten begär att individen skall utnyttja, alla produktivkraf ter, alla naturliga till- gångar, som stå honom till buds, nien den låter sina egna resurser ligga.
obru- kade och hindtar individerna att taga dem i anspråk.
Staten ordar genom sina organ .mycket om rationell hus- hallsekonami i den enskildes hem och föreskriver dar en mångfald nog så tankvarda, men stundom nästan små- futtiga bestämmelser.
Den lägger hus- mödrarna en hel del förståndiga eko- norniprinciper på hjärtat.
Gott och val alltsammans, om den blott ordnade det lika bra i det egna hushållet!
Men dar tyckes man icke alls vilja tillampa i stort vad man ålägger husmödrarna i smått.
Dar tager man p % långt nar icke tillvara vad man h a r; dar förslö- sar man enorma varden; dar låter man dagdrivare och snyltgäster fräckt m a t - ta ur de fyllda matskåpen och penning kistorna.
De f ordringar, man ställer på individerna respekterar man icke Samhällets alls ifråga om det hela.
ekonomi ar en helt annan an den en- skildes. '
.
.
.
Kvinnornas International.
Ur The Labour Woman.
delningar.
Behovet.
av inflytande över barnens undervisning ansags aven myo- Kvinnornas internationella råd hade lret trängande.
Frågan om ' ' oavbru- den 17 sistlidne juli anordnat ett möte ten eftertanke ' ' över de andliga mak- i London för att diskutera.
frågan om terna framlades också för vidare stu- formen för den blivande freden samt dium och diskussion.
om det praktiska arbetet för densamma.
Ävenså inlades ett förslag om att Mötet fick stor tillslutning och narva- man skulle göra allt för att sprida den rande voro medlemmar av en hel del uppfattningen, att om Tyskland sam- stora socialistiska organisationer.
tyckte till att ' utrymma norra Frank- Man var allmänt enig om att stu- rike och Belgien, skulle man kunna diet av de invecklade historiska frå- underhandla om övriga frågor vid en gorna var en t r a n p n d e nödvändighet fredskonferens.
och att varje organisation borde sträva I Dessa förslag remitterades till Kvin- efter att utöva ett uppfostrande infly- nornas internationella råd för överva- tande för detta mål inom sina olika av- (gande.
ställer det sig kanske svårt med ' uppköp och försäljning a v.
livsmedel, men det bör dock göras så mycket .som möjligt i detta hänseende.
Där- arbetslöshet finnes bör a v kommunerna f örmedlas statsunder- stöd.
~ o ~ ~ a a d t t e arbetarnas s representan- ter, där sådana finnas i de kommunala insti- tutionerna, beakta nödläget och göra vad i deras förmåga står för a t t avhjälpa detsamma.
Anslag böra aven beviljas till kvinnor, som önska att.
lära något lättare yrke.
Sedan flera a v mötesdeltagarna haft ordet beslöts~föreslå arbetarekommunerna a t t upp- taga föreliggande fråga till behandling.
Mö- tet antog dessutom följande uttalande:.
5onaldemokratiska kvinnor, samlade till kamratmöte i Ronneby, vilja hemställa till re- spektile arbetareorganisationer att göra allt vad göras kan för att möta arbetslöshet och nöd under en kommande nödvinter; iakttaga att kommunerna fullgöra sina skyl- digheter med beredande au lämpligt arbete åt män och kvinnor ramt lämna undrrstöd åt så- dana arbetslösa, som icke kunna utjöra det ar- bete kommunerna 1ärn.n~ (i delta fall hänvisas.
till de instruktio6er 3 drottningens cent1 alkom- mitti, tillställt de kommunala myndigheternu); tillhälla ko«lmunema, där s2 anse8 lämpligt, De soc.-dem.
kvinnoklubbarna i Ronneby, att inköpa livsmedel och brände att tillhanda- Karlshamn och Siggarp, hö110 kamratmöte i hållas för y ' älvkostnadspris, så att icke sam- vetslösa privathandlande kunna ytterligare upp- Ronneby Folkets hus söndagen den 15 aug., skruva priserna.
, Jag sitter och tanker på hur rikt på naturliga.
tillgångar och obrukad kraft vårt vackra och vidsträckta land ar.
Jag tanker på alla de miljoner, som slumra i våra gruvor, våra vattenfall, våra skogar och var jord, i våra sjöar och floder.
Jag ser ut över det gröna, besökt a v e t t 50-tal medlemmar.
odlade landskapet, dar säden vajar å Till ordf. för mötet valdes Sofia Nilsson, åkrarna, dar fruktträden bära rikt Karlshamn, och.
till sekr. och referent Bern- tyngda grenar och daii potatisen skju- hardina Bengtsson.
ter kraftiga, blomhöljda stånd ..
Jag Efter det protokoll f r å n förra kamratmö- ser hur på sina stallen åkerarealen ar t e t justerats: samt rapporter avlämnats, upp- utnyttjad till den minsta bit, hur varje togs frågan: ' V i l k a lärdomar kunna kvin- - litet jordstycke, hur stenigt och .otjän- norna inhämta av den nu pågående krisen?
ligt det an ar, får ge sin gard av vaxt- t.ill diskussion och inleddes a v Bernhardina kraft och alstring.
Men jag ser också Bengtsson, som påpekade, a t t den kris, vil- stora områden med god och bördig ken nu hemsöker ' världen har sin rot och jord, dar ingenting ar odlat, ingenting sitt upphov i den världsbrand, eom rasar mel- vaxer, intet i livsmedelsvag produce- lan flera, nationer, och a t t de män, som satt ras.
Vilken väldig markyta repcesen- denna världsbrand i g b g, ha handlat så tera icke alla dessa obegagnade jord- ansvarslöst, a t t intet nog hårt straff för dem stycken, spridda som.
de äro över allt kan uttalas.
Kvinnorna kunna härav lära Sverges land!
Och nu råder det dyr- sig a t t de maste med outtröttlig iver arbeta tid och livsmedelsbrist i landet.
Nu för sin rösträttsfrågas lösning, så a t t de skulle alla dessa jordstycken exploa- därigenom f å.
medbestämmanderätt i alla teras, nu skulle alla dessa produktiv- samhällsfrågor.
Tal.
berörde den rustnings- kallor, varpå naturen ar rik, till fullo hets, som försiggått inom alla länder de se- utnyttjas.
Men ehuru den enskilde nare åren samt a t t den manliga ungdomen bland folket lider brist på det nöd- skall tvingas a t t pätaga militärtröjan.
Kvin- vändigaste och snar hjälp kfiives, gör norna som mödrar böra lära sina barn a t t staten, det stora samhallshushållet, hata militarismen i alla dess former.
Inl.
f öga eller ingenting för.
att avskaffa betonade aven a t t kvinnorna böra slå vakt missförhållandet genom att låta natu- om kooperationen såsom det bästa och säkra- ren fritt ge av sina rikedomar &amp; t de ste stödet i dessa dyrtider, d å jobbare och behövande och genom att förhindra privathandlande söka uppskörta det fattiga folket i onaturligt hög grad.
slöseri i stort med vad som finnes.
I den därpå följande diskussionen under- Samhället ar som en d %lig harskar- ströks ytterligare vad inl.
sagt samt uttala- inna på ett stort gods, där.
torparna des en maning till arbetarehustrurna a t t icke och statarna svälta på sina små hård- heller låta sina gossar tillhöra boyscoutför- arbetade jordstycken, under det att eningarna, där de merendels f å lära sig godsets vaxtkraftiga falt vanskötas älska militarismen.
Det finnes ju någon och svirare leva lusteliga i herrgården, kalasande på de fattiges svett och mö- liknande sammanslutning f ör flickor, vilken da, tills gården hotas av ruin.
En så- även i högsta grad bör m.otarbetas samt även dan härskarinna brukar i myndig ton den kvinnliga skytterörelsen.
Diskussionen för sina underhavande predika den fick utgöra svar på frägan.
Andra diskussionsfrågan lydde: ' ' Arbetar- sparsamhet, som hon själv icke har den I nas ställning och kommunernas skyldigheter minsta ' lust att viakttaga.
Men ar en F r u Betty) inför en stundande nödvinter sådan roll vårt svenska samhälle va.r- dig?
K a r l E s p e r. Andersson, Ronneby, inledde och berörde Från Blekinge.
l ' Tredje f r å g a n: " Arbetareungdomens fort- inleddes a v Rebecka satta skolutbildning Svensson.
Id.
yttrade a t t denna fråga låg henne varmt om hjärtat.
I skolan f å bar- nen först och främst lära katekes och biblisk historia, och bli med avseende på kunska- per klent rustade för livet.
Dock finnes någ+a små, vägar för ungdomen .till kunskap och bildning, försåvida den vill tillgodogöra sig dessa.
V i h a våra olika föreningar, där ungdomen kan, genom a t t åtaga sig uppdrag, Dessutom h a öva sig i en hel del saker.
vi våra studiecirklar och bibliotek samt i städerna aftonskolor, vilka borde mera be- aktas a v arbetareungdomen.
Vi böra fram- tvinga hos fruarna a t t även tjänarinnorna f å ledigt för a t t bevista dessa skolor.
, S5 rekommenderade inl.
- särskilt Brunnsviks folkhögskola.
Men d å det ställer sig r ä t t så kostbart a t t genomgå en kurs vid den- samma ansåg tal.
a t t de olika föreningarna inom Blekinge böra gemensamt anordna sti- pendier, vilka sedan finge sökas a v arbe- tareungdomen.
* Därigenom finge vi ju sko- lad ungdom, som rörelsen i sin helhet kunde få stor nytta av.
De talare, som därefter yttrade sig, instämde med inl., och mötet gav agitationskommittén i uppdrag a t t föra f rågan vidare framåt.
Angående höstens agitation f örelåg f örslag från agitationskommittén om anordnande av en vidsträcktare agitationsturné inom Ble-: Detta blev även motets beslut, och kinge.
hänsköts för övrigt till agitationskommittén a t t ordna efter basta förmåga.
Man beslöt hålla nästa kamratmöte i Karls- hamn å tid, som .agitationskommittén f å r bestämma.
Det enskilda mötet avslöts med avsjungande a v ' Internationalen och e t t leve f ör den socialdemokratiska kvinnorörel- sen.
Senare p å eftermiddagen hade a v agita- ' j.
tionskommittén anordnats offentligt möte i därvid exporten a v livsmedel f r å n vårt land Folkets park med föredrag a v jur. kanfl.
och det jobberi som f % r försiggå- under det * Se art. i detta ämne i Soc.-Dem.
för den För en del kommuner 24 aug.
1915. andra ropa p &amp; bröd.
Red. '
))
.
.
AVI I Den vita villan.
I Vägen låg som e t t brett vitt band ' framför honom i det svala månljuset.
D &amp; var ännu långt kvar till den närmaste staden, dar han tänkte Övernatta.
Snabbt och ljudlöst, likt en silverpil, sköt den grå bilen fram på landsvägen.
Han saktade farten.
Augustinatten var så vacker och stilla, och fullmånens stralar gåvo en underbar silverton å t hela landskapet.
- Någonstans i närheten hördes någon sjunga.
- Det var en flickröst, vek och spröd.
Orden kunde han e j uppfatta, men melodin gick i moll - likt en vemodig kla- gande gammal folkvisa.
Den störde e j tyst- naden.
Det var soni om den stigit upp ur själva den tysta vita n.atten.
Nu gjorde vägen en skarp krök och en vit villa blev plötsligt synlig.
Den låg halvt gömd bakom höga ekar.
Fasaden gick all- deles u t till vägen, men bakom och på si- dorna h ö j d e sig mörka trad.
Över portalen sköt en liten låg balkong ut.
~ a l k o n ~ d ö r r e stod n öppen och d e t - lyste i rummet innanför.
.
. -- Han stannade utanför balkongen.
Det var en italiensk serenad hon .sjöng.
Melodin steg och föll - mjukt och dröm- mande - och dog s &amp; bort i e t t slutackord.
Det låg något lockande mystiskt över den vita villan.
Han reste sig upp i bilen och försökte t i t t a in i balkongrummet.
Han satte sin stora resväska pi % sätet och genom a t t stiga på den lyckades han nå.
balkongbalu- s t r den ~ med händerna.
E n vild idé flög i honom.
H a n hade e t t långt rep i bilen och detta fastgjorde han vid en a v balustradens pelare, och e t t par minuter därefter stod han på den lilla balkongen och blickade in i e t t stort rum, möblerat i bl %tt.
E n mjuk blå .matta låg på golvet.
Möblerna vor0 a v mahogny och i ena hörnet stod en stor flygel.
Vackra tavlor prydde väggarna.
Mitt i rummet stod e t t stort bord med en kristallbål, full av ut- sökta skära rosor.
Ljuset föll dampat ned f r å n en krona i taket på flickan, dar hon s a t t uppflugen p å bordskanten.
Hon hade en matt skar klädning.
Det ramsvarta håret var klippt i en t ä t lugg, som föll ned 1 pan- nan - det var nedkammat över öronen och hopvirat till en tjock knut i nacken.
Hennes profil var utsökt vacker.
Hon synade med bekymrad min en skrama p % sin vita vackra, arm.
- Tycker ni inte, akt ni borde b e) om ursäkt 9 sade hon plötsligt.
- Hur ' B sade han överraskad.
Hon såg upp och han mötte e t t par mörka strålande ögon.
H a n bugade sig djupt.
- Hur vågar ni komma upp så d a r?
Anna.
Bugge-Wicksell f r å n Lund över ämnet: ' V a g e n .till varaktig fred '.
Tal.
redo- gjorde för kvinnliga Haagkongressens arbete och den plan som dar uppgjordes till med- ling för fred.
Dessutom gavs en utförlig redogörelse för det i Haag antagna minimi- kravet för varaktig fred, och uttalade tal.
till sist hoppet .om a t t Sverge icke skulle .stå tillbaka i fredsarbetet.
V AV U J I V A * U I V A.
W I - Sångens makt, o, ni farliga sirén.
Hon log e t t ögonblick, men sade sedan: - Kan ni komma ner igen utan något missöde 9 - Siréner äro visst ett ogästvänligt släkte, sade han filosoferande.
Ja, jag a r sorgligt okunnig i mytologin, men.
Han stod med ena benet över balustraden.
.
- Vänta!
sade hon.
Eftersom - efter.som.
.
ni nu en gång a r har - kan ni ju vila er litet efter den ansträngande uppstigningen.
J a g vill inte synas alltför ogästvänlig.
Vem ar ni ' och var kommer ni f rån?
Han sade sitt namn och sin hemort.
- Är ni t r ö t t?
frågade hon.
- E n smula.
- Nå, kom in då och vila er litet ..
Han såg på henne och gnuggade s i g, i ögo- nen med en komisk min.
- Naturligtvis a r, det har en dröm.
I verkligheten sitter jag i bilen och sover.
- Nåja, sade hon skrattande, men aven om ni sover, så kanske ni and &amp; inte säger nej till en kopp kaffe .. - Om ni serverar mig.
- På e t t a v borden stod en kaffebricka, och hon slog i en kopp kaffe och räckte honom.
- Ni ' försthr - jag vill inte synas ovanlig.
Han reste sig upp.
- J a g vet inte .hur jag skall finna ord, och dock önskar jag säga något.
Ni ar-allt- för.
god.
Titania .. - det skall, jag k8lla er.
- - Titania!
Vore jag gammal skulle.
er åsyn göra mig ung igen, och vore jag en stor skald skulle jag skriva e t t poem till er ara.
.
.
Hon gjorde en mjuk graciös nigning med utsträckta armar.
.
- J a g tvivlar darpå, min herre.
2 J a g skulle.
i alla händelser vara mera tacksam för e n cigarrett. '
Han räckte henne sitt cigarrettetui, och hon tände en cigarrett och satte sig åter på bordskan ' ten; - J a g kan verkligen inte riktigt förlika mig med ert satt a t t klattra upp till balkon- gen.
Det kunde ju varit e t t sovrum eller.
.
- eller e t t badrum - men ser ni, Titania - det a r mera sällan man har piano i bad- rum.
- E t t härligt rum det har i alla fall.
- Tycker ni?
Vad tycker ni om mina tavlor ' 8 t.
- Förtjusande.
särskilt den på bordet.
Hon smalog mot sin vilja.
- Ah, sade hon skrattande, den har ju f a t t en repa.
- Ja, var fick ni den dar fula slzråman ifrån, ni har på armen9 - Ah, det var Markisen.
Nar ni Idattrade upp, blev han så rädd och hoppade till.
J a g hade honom i knät, ser ni.
- Ah, jag a r så lessen.
Omfamnar ni ofta markiser och hur tager ni farväl av grevar9 J a g har visserligen inte min grevekrona med mig - men jag rivs aldrig.
.
Efter f öredraget f öredrog Rebecka Svens- son Haagkonf erensens upprop för varaktig fred, .vilket enhälligt antogs a v den till e t t antal av 300 per ' soner uppggende publiken.
Insamling till de nödlidande i Belgien fö- retogs.
Musik och sång prestera.cies samt visades senare p &amp; lrviillen en vacker freds- tablå med ding.
Den ekonomiska behållningen a v det of- - Markisen %r en persisk katt, sade hon med en ' knyck på nacken.
.Ja, dessa utländska ' titlar.
Han suckade djupt och reste sig upp.
- J a g maste g å nu.
- Vad menar ni?
- J o detta: J a g har varit har i en kvart - om några minuter sitter jag vid edra föt- ter - om en halvtimma .. - a r ni på vag till sta ' n, ja - och, fort- satte hon - och vad anbelanger a t t sitta vid mina fötter - så finns det en ringklocka under bordet.
- J a g trycker på knappen nu.
Han bugade sig lätt.
- Ah, nu förstar jag, varför ni satt på bor- det och inte i en stol.
Ni a r en klok liten Titania.
J a g a r naturligtvis en bov.
.Jag har kommit hit för, a t t stjäla edra juveler.
Jag kommer högst sannolikt a t t binda fast er vid den &amp; r stolen och satta en munkavle på er.
Då uppträder er själs älskade p å sceiien med höjd revolver.
- - Men vad nu!
- - - Hon hade tagit en stor sax f r å n en bords- låda och klippt .raskt a v modden till ring- ledningen.
- Dar ser ni!
sade hon stolt.
Tar ni mig för en barnunge, och tror ni inte, a t t jag kan skilja på en bov och - annat folk8 - Titania - jag måste g å - sade han.
Förlat mig och glöm mig!
Det var e t t r a t t s &amp; tarvligt skämt a v mig a t t tränga mig i n har.
J a g har burit mig å t som en förrymd dåre - och n i kan inte ha någon aktning för mig.
Godnatt, lilla Titania!
L å t oss g1ömm.a bort det.
För er var det bara en bil, som gled förbi - för mig en sång .som to- nade ut i natten - och dog bort.
Han tog hennes smala hand och kysste l den - och svingade sig sedan över balkong- räcket.
H a n snavade - föll - hörde e t t förtvivlat skrik och visste e j om något mera.
Sedan kommo dagar och nätter fulla a v ' vilda feberfantasier.
H a n åkte längs apdlösa vägar - han föll i mörka bråddjup - dar jiittekattor med vassa klor anföllo honom.
.
S å småningom veko alla de vilda fanta- sierna allt mer och mer och en dag vaknade låg han i ett.
stort ljust vackert rum.
nedbäddad i en stor säng - och hans ena arm var i bandage.
Han låg alldeles tyst.
Någon rörde sig i rummet - e n blåkladd ung flicka med sjukskoterskemössa.
- Långt bortifrån hördes nggon sjunga.
Ah, nu mindes han.
- den sången -- han hade hört den, förr.
Sången närmade, sig - men plötsligt tyst- nade den och latta fotsteg hördes.
E n dörr öppnades och en flickröst viskade: - Syster Anna, k.an.
j a g inte vaka litet nu?
Han a r val bättre, inte sant?
- Ja, gudskelov!
sade den blåkladda.
.
.
.
I an fentliga mötet kommer a t t användas till agi- tation för vår rörelse inom Blekinge.
Så hade v i d å tillsammans tillbringat en lärorik och angenäm dag i det harliga Ron- neby och minnet a v densamma kvarstår som en ljusglimt i dessa för oss arbetarekvinnor B.
B. så bekymmerfyllda dagar.
MORGONBRIS B &amp; Nya Banken.
HBgsta ranta a Depositions- Kapital-.
.
&amp; Sparkasseräkning.
Stockholm Högsta gällande ranta.
Stookholm.
Alla kvinno klu bbar böra till försalining rekvirera Den sjunde basunen av Anna Lenah Elgström.
" Ett av flammande patos buret vackelserop mot kriget. "
.
Rabatt vid köp av minst 5 ex. Pris 25 öre.
Rekvirera frán Tidens förlag, S tockholrn.
har på ett år - hunnit intaga frimsta platsen inom fotogen köksmarknaden i Skandinavien.
.
Orsaken är detia fabrikats överlägsna kvalite f!
- Finnes i v&amp;Iförmdda Jain- Bosättnings- och Kooperativa affärer.
I Tack, snälla fröken!
J a g skall t a ' mig en promenad då, medan fröken sitter har.
Den blåklädda gick u t och stängde dörren, och n %gon satte sig.på stolen bredvid sängen.
H a n vande sakta, mycket s a k t a på huvu- det och mötte e t t par mörka ögon.
Det var en.
- Titanial sade ha * lågt.
gång en d %raktig man.
- Han gjorde allting galet.
Han tappade bort vägen, och han tappade huvudet - och han miste balansen och till på köpet s å var det någon- som stal hans hjärta - och tjuven hade t v å stora mörka.
ögon.
- Stackars dåraktiga man, sade Titania milt.
- J a, men hon då, som stal hans hjärta.
- Vad ska hon .med det till?
Hon böjde sig över Iionom och.
smalog .ömt: - Hon skall behålla det, sade hon - för alltid.
Greta Molke.
Tre aktuella broschyrer.
ed aktör - H j a l - mar Brantings uppmärksammade t a l i Horns- bergs hage utanför Stockholm om " Arbetare- klassen och världsläget) ' och författaren Ludvig ' Nordströms t a l i.
Rattvik " Sverges fiender) ' h a nu utkommit f r å n trycket på Tidens f örlag.
Hj.
Brantings t a l innehåller en exposé över den internationella socialdemokratins stall- ning under världskrisen jiimte en uppgörelse med aktivismen m. m. Ludvig Nordströms t a l ä r i sin helhet rik-.
.
t a t mot de svenska aktivisterna.
Dessutom har riksdagsman Erik Palm- stierna i en intressant skrift ' ' Varaktig fred " på e t t.
synnerligen klart satt ' fram- ställt de grundväsentliga orsakerna till kri- giska konflikter i allmänhet och det pågå- ende kriget isynnerhet.
På basis härav drar han sina slutsatser ' om villkoren för en var- aktig fred och om de riktlinjer det positiva fredsarbetet ' maste f ölja.
.Broschyren är förtjänt av all uppmärksamhet.
Erhålles.
j bokhandeln och i billighetsupplagor f r å n Ti- dens f örlag och a v arbetarekommunernas kommissionärer.
Sot.-dam.
kvinnornas samorganisations i sthlm styrelse sammantriider 1:sta fredagen i manaden kl. 8 e. m. a Bryggeriarb.-förb.
axp., Barnhusgatan 14 .. Ordf. och korreep.
€ru A. Frösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tel. .286 58.
Kassörskan triiffas for uppbörd; redje fredagen kl. 7 e. m. fursta miinaden i kvartal h, Bryggeriarb.-förb.
exp.
.
.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eec.-dem.)
irvhbller ordinarie mote 1:sta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styvelsen.
Stockholms d d k kvinnoklubb: sot.-dem.)
avhiiller ordinarie eammantrade kats onsdagen i varje manad kl; 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen. '
Kvinnan motarbetar sitt eget.
basta.
.
nar, hon avrader mannen att teckna försak- ring ii sitt eget eller.
bagge makarnas liv.
P &amp; grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre premier i.
' D E F Ö R Eld A D E.
- Premiebe- irielse vid sjukdom.
och.
olycksfall.
.
for-.
.
- m h e r.
.
. '
m:-. %; ' Stockho !ms Tjärnarinneförening avhiiller mote h t a och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folk.ete Hue G-sal.
Styrelsen.
Kiruna socm=demm kvinnoklubb av- haller ordinarie moten 1:sta och 3:dje .månda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,80 e. m.
Styrelsen. '
borde icke köpa annan symaSkin än.
Gellivare socm-dem.
kvinnoklubb avhbller oiidinarie möte ' 1:eta och 3:dje mbn- som är den yppersta i handeln, stör dagen varje minad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya sta fullkomning och ger största valuta Styrelsm.
Vi bjuda fullaste garanti för att dc Folkets Hna.
Solidar- Symaskinen, a *. '
med vårt.
firmamärke försedda .maski nerna .äro ett fabrikat, som på tekniken!
nuvarande ståndpunkt ' är det högsti Malmbergets so.c.-demm kvinno- som .kan uppnas.
och.
överträffas ickc av nagot annat fabrikat; Särskilt för klubb ayhaller ordinarie möte andra och sista månliga betalningsvillkor.
.
.
Symaskinsaffärem.
SOLIDAR, Vasagatan 52, STOGKHO.LM.
, mandagen i- varje d n a d.
Nya medlemmar halsas välkomna.
Styrelsen. '
