# ID: svediakorp-per2406
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,062
# sentences: 937
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBEII s.
TIDNING FUR D E N.
S O C, ~ D E M O ~ fl Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
.
(&amp; de arg.)
Mr 7 - I.
Stockholm 1.915, A.-B.
Arbetames Tryckeri P ~ U ~ W U ~ O M ~ ~ J S: I: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt o.ch 30 öre pr fjardedels är.
Lösnummer 10 öre.
I -.
Ansvarig utgivare: ANMA LINDHAGEM.
.
Vik.
redakt &amp;: JULIA STROM-OLSSDN.
EVA BONNIE R: Morgonbris ' expedition a SIGNB SVENSSON, Alln.
Tel. Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
I Annonser I sista sidorna pris 15 örs pr mm.
B id sommarnatt.
FÖRSOMMARNA TT.
Skör, som en älvas höye, är vdr nordiska försommarnatt Spröd, .som vdr första kärlek, dess stämning s2 blomlikt matt.
Ungdomens käril den fyile ända till brädden med kärlekens vin.
An dess musik förnimmer lekande Har / ekin, d Sorg, som når över världen en döende försommarnatt, - om dess dolda mening tusen röster:spörja helt matt.
.
.
.
TOVE.
.. r MOBGONBRIS L!
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
'.
.
.
.
.
. '
.
.
.. _.
.
.
.
.
.
.
Statlig ' moder~skapsförsäkring.
.
.
.
.
.
. '
. '
Av A l e x a n.
d r a K - o l l o n t a y.
.
.
veckor, varvid de båda.
frivilliga un- höjd - såsom barnsiingsunderstöd till derstödsveckorna ' i Luxemburg endast lwiniiorna.
I England erhåller en Lika viktig som frågan om lagens kunna beräknas efter nedkomsten,: i barnsängskvinna 30 shillings och om verkningsområde, ar den om den eko- Bosnien däremot också före ..
Den ry- hon a r självständigt försäkrad och nomiska grundval, på vilken sjuk- och.
gka lagen faststaller en: maximitid av desstitom hustru till en försäkrings- moderskapsförsakringen ar byggd.
De två veckor före .och .fyra veckor ef- pliktig.
30 shillings.
i sjuk- flesta försäkringslagar vila på princi- ter nedkomsten, men den offiiiella ul~deistöd.
Ogifta mödrar erhålla~alltså pen om.
bidrag från de försakringsplik- laguttolkningen begränsar denna be- endast 30 shillings.
I Italien erhåller tiga, varvid huvudparten faller på de stämmelse i så måtto att mödrarna barnsäng skvinna 40 lire, i " Australien försäkrade arbetarna och arbeterskor- blott så länge erhålla understöd som 5 pund sterling, i Schweiz minst 1 I Tyskland, Österrike, Luxe.m- de icke på något vis lrunna uträtta nå: franc dagligen under sex veckor, i na.
burg och Bosnien-Rerzegovina bildar got arbete.
Frankrike från 50 centimer till 1.50 arbetarnas bidrag två tredjedelar av I betraktande ' av understöd &amp; % .. var- francs dagligen under åtta veckor (om f örsakrings.foniden, arbetsgivarnas en aktighet synes den tyska lagen gynn-, hon a r frivilligt försäkrad mera).
tredjedel.
I Ungarn och Serbien ar sammast.
För det första fastställer ' Mycket viktig a r också frågan om den ekonomiska bördan lika fördelad den åtta veckors obligat.oriskt barn- fri läkare- och barnmorskehjälp och mellan arbetare och arbets.givare.
I sangsunderstöd, varvid minst sex vec- fri medicin.
Även i detta avseende Italien bara arbetsgivare och arbeter- kor raknas efter nedkomsten.
Om äro de .nu gällande lagarna mycket skor lika del av moderskapsf örsakrin- moldern alltså icke .gjort anspråk för olika;.
I ' allman.het kan man emel ' ler- gen, medan de manliga arbetarna icke de två veckorna före nedkomsten så tid påstå att lagarna i dessa pugkter betala något bidrag till moderskaps- erhåller hon understöd under åtta vec- äro mycket otillrackliga.
Obligato- kassorna.
I Schweiz och Rumanien kor eft.er nedkomsten.
För det andra risk lakarehjalp tillförs.äkra Österrike, bära enbart arbetarna försäkringens gerlagen kaisorna rätt a t t bevilja ett Ungarn, Bosnien, Rumanien, Serbien ekonomidra pålagor, men staten un- understöd på sex veckor under ha- och Ryssland.
I Tyskland, England derstöder lrassorna genom subventio- vandeskapet.
.
Alltså godkännes i prin- och Schweiz ordnas lakareh jalpen på ner.
I ' Schweiz ökas statssubventio- cip havandeskapsunderstöd, ehuru frivillig vag.
I Frankrike reglerar en - nerna för de kassor som bevilja mo- blott som frivilligt.
P å denna punkt särskild lag av 1893 denna fråga.
derslrapsunderstod.
I Ryssland bara ar den tyska lagen längre gående an Ammpremie ar införd blott i fyra arbetare och arbeterskor tre femte- alla andra lagar, med undantag av Länder: I Tyskland frivilligt upp till delar och arbetsgivarna två femtede- Serbiens, där den obligatoriska mo- 12 veckor, i Schweiz obligatoriskt en lar av fijrs.äkringskostnaderna; - I derskapsförsäkringen ar fastställd till tid a v fyra veckor, efter barnsängs- Norge baras f örsakringskostnadenia tolv veckor - sex före och sex ' veckor understödets upphörande till belopp av fyra parter: ' sex tiondelar efter födseln.
Den franska lagen stal- av högst 20 francs, i Frankrike hö- erläggas av arbetarna, en tiondel av ler som maximum för det ' sammanlag- jes barnsangsunderstödet med 50 cen- arbetsgivarna, en tiondel av kommu- da understödet åtta veckor, varvid timer dagligen om modern själv am- nerna och två tiondelar av staten bai.nsängsur~derstödet icke f %r utgå mar sitt barn, i Rumänien erhkller den Arbetsgivaren blir alltså omsorgs~lll över fyra veckor.
~egeringens lag- ammande modern full sjukhjalp under befriad så myck,et som möjligt.
I Eng- kommentar faststal1,er d0e.k; a t t barn- tre månader.
Det a r allt vad som land anskaffar staten en del av för.
sängsunderstödet förkortas om kvin- fr %n statens sida gjorts.
for den am- säkringsfonden, ar !beterskor och ar.
nan under havandeskapet.
erhåller mande modekn.
betsgivare betala 3 pence pr vecka, mera an fyra veckors unde-töd.
F r i; En viktig punkt ar ännu kvar i för- staten 2 pence.
Manliga arb.eta.rc v i l l i g t.
h a v, a.
n d e s.
k a p s u n - sakringdagarna., som starkt.
kringskar betala högre bidrag (4 pence pr vec.
d e r s t ö d ' existerar .alltså ' i Frank- verkan av dessa åtgärder.
Det ar tids- ka).
I Frankrike betala kvinnorna rike., Tyskland, Bosnien, Ungarn och längden, efter vilken lagen kan till- icke något bidrag, ' kostnaderna för- Ryssland.
.
I ' Australien utbetalas un- lämpas i varje individuellt fall.
Den delas mellan stat, departement od1 derstödet utan villkor till .varje mo- ar också olika i ' o1ik.a-; land&amp;.
I Ryss- kommun.
I Australien biir staten en.
der.
land, Ungarn oeh ~osnien " ar tre ma- sam kostnaderna.
De olika lagarna avvika också i naders meidlemsskap i sjukkassa till- Om man jämför alla ' länders.
för- fråga om s t o ' r.
l e l r e ~ a ~ v d e räckligt för a t t erhålla understöds- sakringslagar ur synpunlrten av huru g a r a n.
t e ' r a.
d e u n d.e r s.
3 ö- ratt, i Tyskland, Luxemburg och I Tyskland och Luxemburg Österrike erfordras sex månader, i kostnaderna saro fördelade, så stå d e n. Australien och ~ r a n k r i k; beträffande, galler 50 proc. '
&amp; v lönen som obliga- England och Rumanien 26 veckor, j Frivilligt kan under- Schweiz 9 månader, ' i Norge 10 må- social hjälpverksamhet ivförsta rum.- torisk norart.
stödet höjas upp till 75 proc.
.
,.
oster- nader.
met.
rike, Bosniea, Ungarn och Norge an- Alla dessa grundsatser, vilka karak- En tredje viktig fråga för bedöman- de av moderskapsf örsakringen ar mo- taga 60 proc.
som norm.
I Rumanien tärisera.
moderskapsf örsakringslagar- derskapsbidragets varaktighet.
Även f å r barnsangsunderstödet icke över- na i de olika staterna, visa tydligt hur i detta avseende skilja sig lagarna be- stiga 50 proc.
av lönen, i Serbien icke otillräckligt de motsvara arbetareklas- tydligt.
Österrike, Luxemburg, Bos- sjunka under 50 proc. '
1-Ryssland arun.
sens fordringar.
Ingen enda av de nien, Italien och England ha fyra vec- derstöldets höjd fashtald till 50 proc., bestående lagarna kan betecknas som kors obligatoriskt mod,erskapsunder- men kan stiga till motsvarande full god förebild.
Arbetareklassen måste stöd (barnsangsh jalp).
Ungarn,.
Ru- daglön.
Detta a r den enda punlrt i an vidare energiskt och ' outtröttligt mänien, Norge och Schweiz ha barn- den ryska f örsakringslagen,.
sqm vi- verka.
för utvidgning och ' förbättring sangshjalp under sex veckor; den un- sar en framstegsvänlig .. karaktär,.
men av den statliga .hjälpen för mödrarna.
gerska lagen meiiger a t t utsträcka så ha också de socialdemokratiska du- veckounclerstödet f öre och efter ned- inamedlemmarna kämpat hart för den.
KVINNOR!
I England, Frankrike, Schweiz, 15omsten upp till åtta.
veckor.
Även Australien och Italien utbetalas en Deltagen i fred~~deeunonstrationen den i Luxemburg och Bosnien Iran under- stödet utstïäclras från fyra till sex bestämd summa - oberoende av löne- 27 juni!
(Forts.) ' ' m. '
' ' ': ' '
Litterat ur. '
.
A n n a L e n a h E l g.
s t r ö i n:.
Den sjunde basunen.
Pris 25 öre.
Med sin .f lanimande, glansfulla, om ock nå.got dunkla stil, har denna upp- hurna förf attarinna h.ar givit oss en f reds- och humanitetspredikan av det mänskligaste slag.
Ordet m a n s k l i g ar förresten det mest betecknande för Anna Lenah Elg- ströms hela författarskap.
.Den in y s- t i k, som man gärna också i detsam- ma velat finna, har i detta ' lilla.
arbete .i varje fall lämnat plats för en full och öppen förklaring, ' att hon genom socialismen anar den mänsklighetens morgon, vars sol ej skall komma att lysa över den dag, .som har k r i g i sitt sköte.
L u.
d v i g N o r d s t r ö m: Om be- hovet av en ny svensk fosterlamdskar- lek.
Pris 25 öre.
Även denna författare har kommit över till denna bekännelse.
Från feo- dalväldets, över ångmaskinens och fram till indu.strialismens tid skildrar han .deii fattige och rättslöse arbetarens umbäranden och kamp, en kamp som slutligen av, sig själv lett till interna- tionell sammanhållning.
Han tror på socialismen som enda nu kända skydd och effektiva motvärn mot kapitalis- men.
Tror på socialisn~en som reli- gion - ej förglömmande att peka på dess likhet med den fattige Nazaré- nens lära.
Mot det välbekanta försöket att har i landet mot demokratin spela ut d e t.
personliga kungadömet svarar förfat- taren som, på sin tid dalkarna Gustav Vasa: Med oss, herre,.
ar du stark, men mot oss ganska ringa. '
M a r t i n K o c h: Frihet och fri- ' het.
Pris 30 öre.
Författaren har i denna skrift an- vänt sig av den gamla goda.
metoden för att lä.ra folk vad socialism ar och icke ar, av ett mening.sutbyte mellan ' en motståndare och en anhängare till so.cialismen.
Alla den gode genom- snittsb orgarens.
f örestallning ar om so- cialismen föras fram, men avlivas.
en efter en med överliigsen skarpa.
Sär- skilt f örtjanstfull ar skriften då den visar hem allt detta hyckleri om socia- lismen, som förkvavare av den indivi- duella friheten och överhuvud bely- sande f ör f örhållandet mellan indivi- ciualisn~ och socialism.
Förträfflig som agitationsskrift och priset, i förhållande till broschyrens storlek, billigt.
B e r n a r d S h a w: Socialism för miljonärer.
Pris 25 öre.
Detta ar en rolig och som vanligt kättersk holk, som blixtrar ' av kvickhe- ter, och elekheter om .vartannat.
Hans speciella tdriftkucku, den officiella val-.
Vid Soc.-dem, Kvinnornas Samorganisations fest i Stoclrholms Folkpark sGndagen den 7 (1:s talade f r u Elisabeth Waern-Bugge om) Kvin- nornas ansvar flör freden och framtiden T.alarinnan berörde f örst de fasor och liclan- den, som kriget medförde, påpekande huru vi under vanliga förhållanden uppröras av mord, våldtakt,, r %n och brand, huru vi licla vid &amp; synen a; hemlösa, svältande barn, över- givna kvinnor och lemlästade) sjuka man, varje gång vi möta dem i vårt dagliga liv.
Och allt detta ar kriget endast tiotusental gånger fördubblat.
Må ingen t r o a t t kri- get är en strid ' för hemmet - d &amp; hemmen skövlas för fost&amp;landet - d &amp; alla krigfö- rande folks land kastas irt i olyckan; för aran - kan någon .ara den som mördar och bränner - föf kulturen - då alla ' djuriska lidelser släpas 1os.a; för ratten - då all mansklig och samhällelig rattf ardighet tram- pas under fötterna!
Nej, kriget ar striden om makten, kriget ar våldets triumf över ratten.
Hatets söndrancle makter ha slitit alla kulturens internationella band och rivit upp, alla bryggor mellan.
människorna.
E t t band har dock hållit, kvinnornas internatio- nella förbund.
Trots alla svårigheter, som rests i deras vag ha kvinnorna gjort det, man kan saga underverket, a t t mitt under brinnande krig avhålla en stor internationell kongress för freden.
Länkade samman i Ii- d,ancle och medlidande, fyl1d.a av sitt ansvar som slaktets mödrar, möttes de i Haag, kon- gressernas stad, den 28 april-l niaj i år.
Det låg över denna konferens ett drag av jrilja och beslutsamhet a t t finna en väg ut u r det helvete, vari människorna nu synas hopplöst f örlorade.
Kvinnorna kände själva, a t t till dem står nu:varldens hopp, a t t de - såsom den internationella rösträttsalliansens ordförande, mrs Chapman Catt, yttrade i sitt halsningstelegram till kongressen -)) talade för miljotier krossade hjärtan och inledde ett nytt tidevarv i historien ')).
Flör första gången: trädde offren för krigets gräslighet fram till protest - protest i .alla de mans, kvinnors och barns namn, som krigets rov- giriga ' spöke ' dräpt, protest mot hela den politik, som resulterar i det ohyggligaste ~ n i ~ h e mellan t &amp; Ila, G v ä l ile barbari.
krigförande som .de neutrala ländernas kvin- nor, var här fullständig.
Även da.r olika me- ningar f unnbs, möttes k+innorna i en f ör- ståelse, en respekt för varandras synpunk: ter, som gjorde det möjligt.
a t t p &amp; denna korta tid genomarbeta ett utomordentligt rikt program.
f al.
.
skildrade därefter några av de mera framträdande personligheterns och genomgick de viktigaste av resolutioner- na, särskilt ingående på skiljaktigheter och likheter mellan kvinnokon.gressens och det förut i Haag samlade Anti Orlog Reads minimumsprogram.
Mera inggende behand- lades därvid kvinnornas speciella fordran på a t t all " tillverkning ' av och handel med va- pen och a.mmunitlon göres till statsmonopol, d å.
det internationel.la kapital, som nu skör- dar vinst härav, enligt vad den engelska arbetareledaren Ph.
Snowden åd.agalagt, spe- kulerar i krigshets och ökade rustningsbör- clor.
Kvinnorna se i ett dylikt statsmonopol d e t, första steget till en interiiationell över- enskommelse om avväpning.
En viktig fredsgaranti vore vida.re kvinnornas infly- tande p % statslivet.
Kvinnorna till ett antal av 1 2 miljoner protestera.de redan i augusti mot krigets vanvett och .. fasor, men utestang- da från ansvar och inflytande som de äro förklingade deras siamma ohlörd.
I den de- mokrati, som efter fredsslutet kommer a t t fordra ratten a t t genom sina ombud kon- trollera nationernas ' utrikespolitik och be- stämma ledningen av folkens öden, skola de också medräknas, som framför alla visat sig förstå ansvaret för slaktets liv, de som va- gat träda fram och, kräva e t t slut på mör- daiidet av inasens sundaste och starkaste %ldrai, de som behjärtat kulturens r a t t - kvinnorna.
Men av största betydelse ä r aven b.arnens uppfostran till f redskarlek.
Den generation, som nu stod inför livsgar- ningen, ar dödad - .elles den återkomnier fr %n slagfälten knäckt .till .kropp och sjal, brutaliserad eller nedbruten.
Det ar kvin- norna, som i Banslan av sitt ansvar för freden och framkiden skola hos barnen fostra kärleken till nya ideal och lära dem a t t bekämpa den våldets idé, som e j blott i militaruniform, men på så många olika om- råden behärska samhallslivet och trampa hu- manitet, rättvisa ' och rpänisltolrärlek under fötterna.
Må ingen a v ' oss säga a t t kampen ~ a vi ä r för bög för v&amp;r förmåga.
~ n i förmå lyfta de tyngsta bördor, men saga nu kvin- norna, till vilka världen i denna stund sat- ter sitt hopp, a t t de intet kunna, intet för- må - ja, då ar intet a t t hoppas för mansk- lighetens f ramtid.
Omöjligheter finnas icke, slöt talarinnan, så länge det finnes man- iiiskor som tro och vilja göra det omöjliga i &amp; ag till morgondagens verklighet.
görenheten - se t. ex. P y g m a l i o 11 s " värdiga fattiga " - har oclrså har kommit .med och fått en snart.
Ytligt taget slntar man med att, efter slutad läsning, tycka riktigt synd, om de stac- kars varelser, som få lov att uthärda detta liv som miljonärer!
På ett mästerligt underhållande satt få vi har veta - om vi ej veta det förut - vilken roll vår fotbeklädnad spelar i vårt allmänna valbef innande.
Att författaren drar ut .konselrvenser- na, alltså visar oss inte bara verkan utan också orsak, ger ju bara boken desto större varde.
Som utgivare till dessa fem mycket läsvärda och underhållande skrifter står T i d e-n s f ö r l a g.
En särskild komplimang ar dessutom förlaget förtjänt av för den förtjusan- de smakfullt enkla utstyrsel böckerna fått.
Tove.
j. '
' G.
W e l l s: Funderingar över sko- don (pris 25 öre) ar den ledsamma ti- teln på en också ytterst .rolig och in- tressant bok.
Om inte författarens namn.
ingåve hopp om annat, skulle man ju k u p a tro, a t t det vore någon siags fackskrift i yrket!
,.
En kvinnornas fredssöndag.
.
.
Den kvinnornas fredskongress soni 28 april-l maj, med representanter från såväl krigförande som neutrala stater, sammanträdde i Haag riktade en vädjan till kvinnor i alla länder att stödja de krav för fred kongressen ~lppstallt.
De delegationer Haagkongresseil ut- sände till alla länders regeringar ha.
nu utfört sitt uppdrag, och det galler nu för kvinnorna att visa att det finnes en e n i g f r e d s v i l j a bakom Haagkoilgr essens beslut.
Men det är icke endast Haagkongres- sen som manar kvinnorna till ' ett inten- sivt arbete för fred.
Den en månad tidigare i Bern (Schweiz) sammantra- dande soc.-dem.
lrvinnokongressen med representanter från såväl krigförande som neutrala stater har vädjat till kvinnorna i alla länder: " Dröjen c j att r o p a u t eder vilja till fred, eder protest emot kriget "!
(Se ma- nifestet i detta.
n: r.)
Söndagen den 27 innev.
juni anordna de svenska kvinnorna samfällt stora opinionsmöten för fredens återstal- lande.
Vi kvinnor böra då samlas för ett gemensamt stort mål: Att i kansl- lan av allt det oerhörda lidande kriget medför, all den skändlighet kvinnor och barn.
i de krigförande län- derna äro utsatta för, a l l den 01:ätt- visa och orättf ärdighet som kriget Lamnar i aiv å t de överlevande - höja ett samfallt enigt rop om fred för de strid,ande folken!
Den centralkommitté, som från Stockholm leder arbetet, hoppas, att i varje stad, i varje by, vid bruk och större samhällen) där det finns för fre- dens återställande intresserade kvin- nor, möten anordnas och att kvinnorna samfallt och talrikt möta upp.
Lat i n t e t hindra er från att del- taga i mötena den 27 juni!
Det borde kunna vara lätt att offra sina egna angelägenheter eller ett nöje en enda högsommarsöndag för att ge- non1 deltagande i kvinnornötena söka påskynda den stund, då hundratusen- tals människor kunna återföms till liv och lycka - från löpgravar och slag- fält.
Fredslängtan vaxer sig starkare och starkare inom alla nationer.
' Denna fredslangtan ar ingalunda ett uttryck för feghet eller fruktan.
Nej, den ar ett uttryck för den å n g. e s t vi kanna inför att allt vad vi leva för, hem och härd, de ideal vi trott på som livets niål och mening - människornas för- ädling och förbrödring - krossas, till- intetgöras.
Det är detta, som med var dag som går gör vår fredslangtan star- kare, gör vår vilja till fred intensivare och manar oss att handla.
Kvinnor!
Kamrater arbetarehustrur!
Arbeterskor!
Möten upp till ' kvinnor- nas opinionsmöten f ö r f r e d söndagen den 27 juni.
Ag da Öst lund.
Anna Sterky.
Anna Lindhagen.
Signe Svensson.
Amanda Frösel l.
Från den första kvinnokongressen for fred,.
.
Nedanstående m a n i f s t * fdtatades å Den sociaZistiska kvinnnokon- gressen i Bern (d.
26-28 mars 1915).
Deltagare vor0 kvinnliga partikamrater från Tyskland, England, Frankrike, Ryssland, Polen, Holland, Italien, Schweiz.
~ y s k o r n a kunde endast deltaga såsom enskilda (på grund av förhållandena i Tyskland).
Engelskorna &amp; ter vor0 ombud från arbe- tarorganisationerna.
Fransyskorna ansågo sig endast kunna tala i ett mindretals namn, men vor0 dock övertygade att stora kretsar av arbetare och arbeterskor omfattade fredspropagandan.
Ryskorna företrädde organisationer.
Osterrikiskorna hade tyvärr haft oöver- vinnerliga svårigheter att kunna infinna sig. '
Arbetarkvinnor!
V a r ä r o E d ~ a män?
War I r o Edra söner?
Sedan åtta manader sta de i fält.
De hava slitits fran sitt arbete och sina hem: ynglingar, som vor0 eina föräldrars stöd och hopp, män i blomman av sin alder, familjeförsörjare med granat Mr.
Alla bära de nu vapenrocken, bo i skyttegravarna, kommenderas att förstöra det ' flitigt arbete byggt upp.
Millioner vila redan i massgravarna.
Hundratusen och &amp; ter hundratusen ligga p &amp; sjukhusen med söndertrasade lemmar, med förlorad syn och förstörd hjärna, utmattade av ansträngningarna.
Brända städer och byar, sprangda broar, förstörda skogar och nedtrampade Bkerfalt bära s p k av deras gärningar. '
Proletärkv.inno3 man har sagt Er att Edra män och söner dragit ut för att skydda Eder, Edra.
barn, Ert hem.
Hur ar det i verkligheten?
På de .svaga.
kvinnornas skuldror har lagts dubbel börda.
Värnlösa äro.
vi överlämnade &amp; t nöd - och umbäranden.
Edra barn hungra och frysa, Er härd är kall och tom och man hotar att ' ställa E r utan tak över huvudet.
Man har talat om det stora brödraakapet millan hög och lbg, om borgfreden mellan rik och fattig.
Borgfreden viaar sig pA s &amp; sätt, att arbetsgivaren trycker ned Edra löner, affärsmannen och den samvetslöse spekulanten driver upp pri- serna, husvärden hotar att kasta E r p &amp; gatan.
Staten har karg hand.
Den borgerliga välgörenheten kokar tiggarsoppa och uppmanar E r att spara.
Vilket ar mHlet för detta krig, som bringar Eder s &amp; fruktansvärda lidanden?
Man svarar Eder: fosterlandets val, fosterlandets försvar.
Vad är fosterlandets väl?
Borde det icke vara de m h g a millionernas väl, de millioners, vilka nu ge- nom kriget göras till lik, till krymplingar, till arbetslösa och tiggare, till ankor ch faderlöse?
Vem hotar fosterlandets väl?
Är det mannen pk andra sidan gränsen som iiro iklädda en annan uniform?
De ville kriget lika litet som Edra egna man, sj heller veta de varför de skola mörda sina bröder.
Nej!
Fosterlandet hotas av &amp; lla dem, som samla.
rikedomar genom de breda massornas nöd ' och bygga iitt herradöme pll .deras undertryckande.
* Detta oerhart viktiga manifeat mellan kvinnor f r h krigfarande Iiinder, Bom har apritte i Holland i en mycket .stor upplaga och, som man tror, &amp; ven i de krigförande lan- derna, kan tyvarr forst nu publiceras i vAr tidning, emedan det ej till de föreg ' eende numren kommit oas tillhanda.
(Vid Haagkongressen plipekades detta manifest dv&amp;1 av undertecknad som av hollttndska partikamraten fru Ankeramit.)
A.
L.
Vem gagnar kriget?
Är makt ratt?
Endast en liten ' briikdel av varje nation.
Vapenfabrikanterna och leverantörerna av krigeförnödenheter.
I sin profit- hunger hava de underblht hatet mellan folken och ehlunda bidragit till krigs- utbrottet.
Kriget gagnar endast kapitalisterna.
Genom arbetarnas svett och möda hava varor hopats, vilka arbetaren själv e j fár tillgodogöra dg, d &amp; han är fattig och ej kan betala.
Arbetaren skall nu med sitt blod tillkämpa nya avsättnings- orter At dessa, varor.
Kolonier skola erövras, dar kapitalisten kan röva jordens.
skatter och tilltvinga sig billig arbetskraft.
Målet för detta krig är icke fosterlandets .försvar, utan dess utvidgning.
Det är detta kapitalisten vill, ty utan människors undertryckande.och utsvettning kan han icke existera.
Arbetarna ha intet att vinna av knget, men väl allt att förlora a r det som är dem kart och dyrbart.
Arbetarkvinnor!
-.
e t.
för- Männen i de krigförande länderna ha hrakts tili tystnad.
~ r i ~ har stummat deras samvete, förlamat deras vilja.
Men Ni kvinnor, som jämte den aggande oron för Edra kära i falt utstå nöd och elände i Edra hem, varför dr8ja Ni med att ropa ut Eder vilja till fred, Eder protest mot kriget?
Vad hhller Er tillbaka?
Hittills ha Ni varit tamodiga för Edra karas skull, nu galler det att handla för dem.
Nog med mördandet!
Detta rop skallar på alla sprtlk.
Det höjerl av millioner proletärkvinnor.
Det finner genklang i skyttegravarna, där folkets söners samvete reagerar mot * mördandet.
Kvinnor av det arbetande folket!
I desia dagar hava kvinnor frHn Tysk- land, England, Frankrike och Ryssland sammanträffat.
Eder nöd, Edert lidande har rört deras hjärtan.
För Eder egen och Edra käras framtids skull uppkalla de Eder till fredsverket.
Liksom deras vilja mötts över slagfälten så maste - aven Ni frán alla länder sluta Eder samman för att höja ropet: fred!
Världskriget har krävt de största offer av Eder.
Man har tagit ifrån Eder Edra söner, som Ni fött med smärta och uppfostrat under mödor och bekymmer.
Edra män, kamraterna i Eder hhrda.
kamp för tillvaron, har man berkvat Eder.
I jämförelse med dessa offer äro alla andra sm &amp; och obetydliga.
Hela mänskligheten har sina blickar riktade p &amp; Eder, proletiarkvinnor i de krigförande länderna.
Ni skola bliva hjältinnorna, förlöserskorna!
Förenen Eder i en vilja, i e % handling!
Det Edra män och Edra söner ännu icke kunna uttala, förkunna Ni det millionfaldigt: Arbetarna i alla länder äro bröder!
Endast deras eniga vilja är i stånd att hejda mördandet.
Endast socialismen innebar den kommande mänsklighetens fred.
Ned med kapitalismen, som offrar hekatomber a v * mann~skoliv.
för de be- sittandes rikedom och makt.
Ned med kriget!
Fram mot socialismen!
tagare .i och anordnare a v 53 offentliga och 46 föreningsmöten samt 133 styrel- sesammanträden.
För oväld och vidsynthet, för aldrig svikande intresse, f ör hangivet och uppoffrande intresse i rösträttsidéns tjaämst, bringa vi Eder vårt tack och vår hyllning.
Stockholm den 7 juni 1915.
Anna ~ ' indhagen hyllas.
E t t antal nuvarande och forna sty- relsemedlemmar i Stockholms F. K.
P.
R. ha uppvakt at sin nyligen avgångna ordförande, Anna Lindhagen, med en adress, undertecknad av 55 namn.
Adressen hade f öljande lydelse: Till ~ n n Lindhagen.
a Till minne a v U-årig verksamhet som sekreterare och ordförande i Stock- holms F. K.
P.
R., som initiativrik del- Nuvarande och forna styrelsemedlem- mar i Stockholms F. K.
P.
R.
\ (Utdrag ur ett anförande, hållet vid lwinnokongressen i Kaag av A n n a Lindhagen.)
" Makt a r ratt. "
Denna sats har två sidor.
Var och en som har styrka och begåvning att utföra något, skapa n&amp;- got, har ock.så ratten a t t njuta frukter- na av sitt arbete.
Men d å må man ock se till, att e j gränserna för det ratta över- skridas, d. v. s. man har icke r a t t a t t hindra andra.
a t t också njuta frukterna av deras arbete.
Ty i så fall h.ar man tillämpat den dåliga sidan av satsen makt a r ratt.
Man skall då befinna sig i mörkret och följaktligen lrunna göra sig skyldig till infernaliska gärningar.
Då det a r fråga om att i ett krig be- stämma på vilken sida försvaret eller anfallet befinna sig, så a r det mamk- ligt a t t kunna misstaga sig.
Men d å man ser konsekvenserna av e t t kirig, där fienden har slagit under sig landområ- den och vilken handling kan leda.
anda därhän, a t t ratten för ett folk a t t leva sitt fria nationella liv blir det berövat - då a r det riktigt a t t protestera.
Man kan låta fusiljera sig, man kan också,, om man a r deputerad, neka a t t bevilja krigsbudgeten, såsom några ty- ska socialister hava gjort.
Men aven.
de andra, - den stora mängden av ett folk, kunna taga de svagas f örsvar och ropa till de sina: " Medborgare!
I: våra heligaste känslors namn för vår kärlek till det egna f aderneslandet, i våra mödrars namn, som hava aI.slrat.
oss, i våri odödliga minnens namn, för den - jord, som bär våra hem och fram- bringar våra skördar, för våra barns och för framtidens skull ropa vi till eder: ' Allt vad I viljen att människor- na skola göra eder, det gören I ock dem '. '
' Det ar nästan ett brott eller det &amp; r åtminstone en oerhörd brist på logik hos dem, som kalla sig kristna, att kun- na tiga, att till och med hava ropat " VE victis " eller såsom vår landsmaii Sven Hedin hava kun.nat besöka fron- terna med så mycken kallblodighet.
Det a r icke endast bristen på känslig- het; som ökar sig.
Det ä r också dumhe- ten, som ar utvecklingens fiarliga fien- de.
Och det som nu händer, det händer i Europas hjärta, varest man h a r till- ägnat sig de sista århundradenas filo-.
asofiska läror.
Må vi endast påminna oss Kant, Goethe, Rousseseau, Ruskin.
Man kan säga a t t århundradens vis- het nu gått förlorad.
Man kan tro att Tolstoys lära aldrig blivit uttalad.
J a, det ar som om Jesus Kristus aldrig fun- ni ts till.
Det dagliga livet lär oss ständigt a t t det finns andra varden an maktens.
Dessa.
äro människornas individuella liv och nationernas individuella liv.
Varje folk känner, d å det talar sitt språk, tillagnar sig sin historia, sjun- ger sina sånger, utövar sin religion, mycket djupare iin d å det ger uttkyck för den makt, som vilar på våldets,.
MORGONBRIS ZORN: Till dans.
styrka.
Det är omöjligt att beröva män- i~iskan minnet av hennes eget liv.
Det 5.r likaså omöjligt att beröva en nation minnet av dess liv.
Och dock finns det länder i Europa, dar man vill för- söka und ' ertryc1; a det nationella iizedve- tandet.
Nu är icke ögonblicket kommet för att tiga .utan för att tala.
Det tyckes mig att de basta människorna i denna förfärliga - epok äro de, som icke kun- nat uthärda utan f örlorat sitt förstånd samt de få, som försökt protestera, och de, utanför de stridandes linjer, som f örbereda opinionen mot annektering alT land och för redan erövrade länders återgivande till friheten.
&amp; Ian frågar: Vem skall bestämma o111 en nations frihet?
Svaret ar: Fol- ket självt.
Makten skrattar.
Denne, som e j for- står något av de djupaste värdena ... Hos oss i Nordemhava vi lyckats be- vara freden.
Det var år 1905.
Ett parti i Sverge - framf örallt militärerna - ville då kriget.
Men tack vare det goda oindö- met hos det Övervägande antalet av svenska folket och tack vare konungen undveks denna gräslighet.
- - - Det är nödvändigt att .vid fredsslu- tet samt ocksa efter detsamm.a alla för- ena sig icke blott för att tala om teo- rier utan också för att våga röra vid nationernas blödande sår, för att kun- na läka dem.
Socialismen skall ej kun- na bliva mänsklighetens läkare så lan- ge oi ?ättvisan.vilar över erövrade natio- ner.
.
.
Danska kvinnors dag.
Av Anna Sterky.
5:te juni 19.15 var en jubeldag för det danska folket.
Den nya grundlagen, den, varom kampen stAtt sedan 1866, godkändes i bilda kamrarna och under- skrevs av konungen.
Segern var ant- ligen vunnen, grundlagen ekall bliva en verklighet.
Denna nya grundlag innebär.
i sig ett mäktigt framsteg för hela det danska folket, gamla.
klass privilegier äro genom den ramlade i grus och spillror och den gör alla medborgare, män och kvinnor, rika och fattiga lika inför lagen.
Den inleder, som damka Soc.-Dem.
säger, en ny tid i Danmarks rike3 historiaj en tid som vill framskapa sociala reformer av en sA mäktig betydelse att man knap- past nu kan fatta det.
Folket har rest en lagstiftningshall, där alla kunna f &amp; ordet.
Folkets vilja är fr&amp;n nu landets högsia lag.
Det nAr nu s &amp; lhngt fram.
i utvecklingen som det sjalv .vill.
Och E &amp; har den nya grundlagen: givit kvinnorna det de länge väntat p&amp;,: den politiska rösträtten: Det ' gamla murkna stängsel, som stängde kvinnorna ute p &amp; valdagen ' och dem till omyndiga och mindre värdiga ' medlemmar i natio- nen, har antlig.en ramlat, riittfardigheten ' har ekett till fyllest och kvinnorna st &amp; nu som fullmyndiga medborgarinnor.
Med röstsedeln i hand ligger vägen öppen för dem, arbetet och ansvaret vänta.
Samman med mannen få de nu taga d e l i ' och bestämma.
över landets alla viktiga intressen, icke 1angr.e som Askå- dare utan som .medarbetare redo att giva sin högsta tanke, sin .basta garning.
.
för sitt lands framgång.
:.
.
Det är naturligt att det glada bud- akapet fran Danmark väckt genklang aven bland kvinnorna i Sverge.
Vi glädja osa med dem om vi än pli samm8 gåug med missmod frAga: hJuru länge skola vi ännu vlnta?
Men i v&amp;r glädje över våra danska systrars seger blandar sig en trygg, behaglig kansla.
Vi kanna oss nämligen övertygade om, att de danska kvinnorna komma att val an- vända och förvalta $n medborgarrätt, ty de, som vi, ha haft en Xink väntetid och den ha de använt väl.
Det ar dar- för s % s a m t vad, en medlem i kamma- ren yttrade: kvinnorna äro säkert bättre skolade för att.
mottaga röstriiiten nu 1915 än mannen vor0 1849.
Ja, därom äro vi övertygade.
Kvinnorna i Danmark ha firat sin
C. VILHELMSSON: Sommar. '
stora dag p &amp; ett värdigt och storslaget satt.
Rösträttsföreningarna samlades.
i en demonstration pH Cirka 12,000 del- tagare.
I taktfasta .leder med danne- brogen och en fanvakt på 50 vitklädda kvinnor i teten tAgade de till slottet Am alien borg, där en deputation uppvak- tade konungen med en adress.
Samma deputation hade senare företräde i riks- dagshuset, dar båda kamrarnas med- lemmar vor0 närvarande.
Med stor hög- tidlighet halsades de välkomna av lant- tingets ordf., och folketingets ordf. ut- sAgs att leda förhandlingarna.
Tal.
hölls av ' konseljpresidenten med fl.
Slutligen bestegs talarestolen av frk.
Henny Forch- hammar och hela församlingen reste sig då hon framförde de tusende kvinnornas tack därför att de nu blivit jämnstallda med mannen samt deras löfte att göra ett gott arbete till landets framgång.
Den högtidliga uppvaktningen a,vsluta- des av ordf. silunda: .Det &amp; r vbrt hopp att urgammal orätt mot kvinnorna nu ar sonad, och att samarbete mii aga rum mellan man och kvinnor till gagn förf ost er landet,^.
.
.
Även socialdemokratiska kvinnorna fi- rade dagen p &amp; ett synnerligen ansliende sätt.
I .tusental deltogo de i arbetare- partiets stora demonstrationståg, som fran fem olika utgangspunkter under hundratals fanor slingrade sig genom staden till den stora festplatsen i Sön- dermarken.
Men dessförinnan hade p &amp; förmiddagen en.
deputation av socialde- mokratiska kvinnor uppvaktat partiets ledande man p &amp; partistyrelsens kontor.
De överlämnade en adress däri de ut- talade sitt tack till partietyrelsen för det stora arbete den nedlagt för att ge- nomdriva grundlagen och därigenom kvinnornas rösträtt.
Med större mod kunna de nu se framtiden till mötes för sig själva och sina barn nu d &amp; kvin- norna äro politiskt jämnstallda med mannen.
Men de veta även, att detta mål endast är uppnatt därför att arbe- tareklassen star politiskt organiserad i en obrottslig enighet.
De frambära till partiet sin hjärtligaste hyllning och tack för stort och outtröttligt arbete och de knyta härtill loftet att sluta upp i le- derna som trogna partikamrater i den kamp vars m i l ar arbetareklassens be-.
.
frielse.
Sedan kom de röda.rosorna till herrar Borgbjerg, Stauning med fl.
Stora bu- ketter av de rödaste rosor, de vor0 val förtjänta.
.
Och sedan for deputationen och parti- styrelsen till kyrkbghden bch nedlade kransar p i de avlidna f öregångsmannen,.
.
Hördums och P. Knud~ens gravar.
Vi kanna oss övertygade om att de danska kvinnorna komma att halla vad de lovat och att de i ännu tätare skaror samlas inom arbetarerördsena Jeder.
Detta lands kvinnor har länge lart sig, att organisation ar makt, och deras soli- daritet har bestiitt provet under mången hård motghng.
Nar de nu fAtt mottaga rösträtten innebar detta icke för dem blott rättvisa mot kvinnan utan rättvisa mot dem som ekonomiskt förtryckta arbeterskor.
Medgivas måste att Dan- mark p i senare Aren verkligen gjort framsteg i fr&amp;ga om .. humariitär lagstift- ning, men givetvis kommer arbetarkvin- nornas insats p &amp; detta omrhde att .bliva.
.
av största betyd.else.
.
Belgiens folk.
Blåklint Stilla, tålm odiga, frötta skrida manshornas skaror, lida, bida, knnzpa i nöd för dagligt bröd.
Folket, som våldet drog och band i järnhårda kedjor, älskar sitt lano väntar på baftre lider, tiger, tåler och lider.
- midsommar - Jaha, s å ha vi inte långt kvar till mic sommar, säger mor till farsgubben, som sil ter dar bredvid henne på gungbraget.
- Nej, det ar.
fasligt vad dagarna f l undan, svarar han, och s %, tidigt somrarn göra intåg nu mot förr.
Vintrarna för] de voro då så envisa så det förslog .. S n och is i långa banor a.ncla fram i ' halvi inaj.
- Ja, minsann vet jag å r då vi int kiiii.de få ' en enda pion utslagen till kran Tyst övei landet fy emdernas skyar sarna för majsthgen, och blåklinten sto ' fy över härjade stader och byar.
också bara i knopp.
Nu diireinot äro snar alla) miclsommarblomstren s över blom niad^ Stum av all frojd och sång.
Det hörs små latta barnfjat i gruset ocl Tiden b lir sekellang.
fram trippar lill-Maja, hållande ett knipp1 Men i det stumma spirar och gror friska bl %klint i handen.
seg och förhop~ningsfull, helig och sto: .- F a j f a) - b ' omma!
säger hon ivrig viljan att åter sig resa, och ögonen lysa i kapp med de blåa blom stren.
plåna ut våldefs .nesa,- - Skall farfar ha dem?
Tack skall di ha, Maja lilla, säger gubben, och det a: lämna i arv åt döttrar och söner sv %rt a t t av.göra i vilkens ögon glanser landet i frihet.
Hör, tusendens bönel lyser klarast - bagges tavla med blomman: djupa bl %.
mot himmelem bld - Skall inte farmor också ha en blommz heta, starka och mäktiga gå!
av tösen?
Susar e j ' vinden fr &amp; vasfan och östan - F a) mo också b ' omma, f öisakrar Maja klingar e j klockornas malmion: för ch tager helt b e h h d i g t tillbaka e t t pai tröstan?
%v, de redan bortgivna blomstren och rac Folk, du kan kampa, hoppas och lida ker f axmor dessa.
-- Tack skall du ha, Maj-barnet- mitt!
fålig t f rihetens timme f örbida l tager lillan hastigt på sitt knä ock imeker henne medan farfar med stubbiga 1915 Elsa Col / in.
Fingrar ' stryker den ostyriga l jusa lugger Danmarks kvinnor ha gatt före oss Ir hennes ögon.
- Jas&amp;, du ' ar en tocken en liten byting, Sent omsider, nar ökenvandringen föl; illägger han och hotar med pekfingret. '
Men de svenilka kvinnorna tagit slut, komma Kaja ler.
och jublar av f r ö ~ d.
Blorninorna tro s % vackra och farmor och farfar arc vi efter.
De danska kvinnorna ha fAtt mottaga u som de muntraste lekkamrater, och då en mängd telegram och lyckönskningar.
nåste man val vara glad också, menar Mhja, ch glider fort och lustigt från knäet ned j Soc .. dem.
Kvinnornas Centralstyrelse ianden.
Det ar så roligt a t t sitta dar och sände nedanstaende.
telegram:; rava med ile små fingrarna och kasta gru- e t omkring sig .. Till Socialdemokratiska kvinnorna i Visst brukar mor skaka tösen lite hårt Danmark l armen, nar hon vid sådana tillfallen blir Jltför svart, så a t t Maja lovar a t t aldrig Ännu en varens dag,; öra sig ôå ful mer, men inte kan man när flora ler och knoppae,: omma ihåg, det länge nar nian ar så liten.
v i ännu ber och hoppas.
Farfar fortsat.ter a t t leka med Maja, vil- - Hos er re ' n vhrens löfte: en skrattar av ' hjärtaris lust nar hon rå-: ar kasta några gruskorn på farfars skor slagit ut i blom ch han, radd för olyckan, hastigt drar - en allsa am rikedom!
.nclan fötterna.
Farmor däremot hr lik- om flö~sjunkit i arömmar och betraktar P &amp; denna allvarsdag och jubelfest anlrfullt blåklinten hon nyss fått.
E t t par vi önska eder först och sirit och mest: ro brutna av lilla Majas ovarsamma grepp ch nu hänga de ' ödmjukt sina blå frans- God garning l Framtidsskörd l gon nedåt.
Allt folket fritt l Bl %klint - midsomniar!
säger f armor Det målet lyse virlden över högt och vitt1 skta och minnena strömma på i hejdlös art. - Det ar många., l %nga år s e J n dess, säger Kvinnornas fredssöndag.
on för sig själv.
Sextio l %nga &amp; .r, du lilla Är på Eder ort intet mote forberett upp- raja.
Du s e t inte du, vad det vill saga.
manas Ni, som läser detta, att taga initiativ fåtte du också slippa erfara vad jag då ande.
till ett mötes anordnande.
Det va; midsommardagen 1855.
Kyrkan Kan ej lokal anskaffa8 anordna i Edert hem l ade av byns flickor klatts med enar och Tillekriv Centralkornmitt Bn.
Adr.
: ~ r ö k e n rönt, och farmor som- hörde till dem, som Anna Whitlock, Eriksbergsgatrin 8, Sthlm.
ade en mil till kyrkbyn fick inte tid a t t, J, armo or ' ' vara med och pynta.
Darför tyckte hon också a t t d e t var så högtidsstamt och fint, nar hon på midsommardagens morgon sakta gick k y r k g h g e n fram.
Det var så underligt inombords, det var så många underliga känslor som stormaile vilt på och ville fram.
I dag skulle han med soc:knens övriga läsbarn konf i rinci ' as eller, som det hette, " st % på gången ".
Dot var en betydelsefull dag.
Tank a t t har inför f öiisamlingen f örhöras i sin k r i ~ t e n - dom av honom, deii stränge prosten!
Och så, tank om hon inte .skulle kunna svara or- dentligt!
Hjärtat hoppade av ängslan i bar- men.
Ja, då borcle man åtminstone tänka på, a t t hon haft liten eller ingen tid för läsningen, och knappast någon som hjälpt MX,~II~OI henne med ett enda ') stycke j).
hade någon gång flörhört läxan, men Iion hade ju sällan tid för slrolm %staresys ' slsn, och för resten kunde hon inte heller själv 3 % vgrst mycket ..
Men inte skulle gum- morna i bankarna tanka på det.
Nej, ile skulle nog vika silkesschaletten bakom jrat och lyssna: begärligt hu:.
pass flinkt svaren kommo.
Var och en var alltid sar- ikilt intresserad av sina rotst~arii: Och (ank, om, de kommo till mor o ?h sade: ' Det irm fasligt vad Ingrid kunde.
sin katekes Vad f örargelse hon skulle f %!
Vad Iåligt!
natmor skulle saga, brydde hoii sig rnin- Ire om, t y hon kände till hennes arbete och iritid.
Ja, hon vågade inte t M c a tanken; il1 slut, men hon tyckte sig redaii g9 till- laka mellan bänkraderna, skamsen och nied 6 j t huvud.
Hon kramar den stora, gamla psalinholcen iårt, men erinrar sig samtidigt sin helg- iagsdragt.
Vad hon ändå var f i n i dag!
Lika f i n som byns övriga töser, t y alla voro le kladda i den gamla bygdedräkten, s&amp;- om bruket var, och alla hade håret löst ned en krans av blåklint på hjässan.
Försiktigt för hon med ena handen kran- en riktigt till ratta, kastar håret or.dent- igt tillbaka, t y, dess rikedom var svår a t t tyra, och så går .hon litet gladare till sin- Les a t t intaga sin givna plats.
Barnen komma e t t.
och ett, och dar in- il1 henne sitter den rike nämndemannens .etter.
Dennas dräkt a r splitter.
ny och ar hon jämför sitt rödblommiga klgdnings- IV .och mollförkladet med den andra^, syns et no.g a t t blommorna bleknat betydligt.
9en skjortblusen a r vit och nystarkt och .ragen med sin konstsöm ar i alla f a i i iktigt fin.
Hela dräkten a r ett arv f r å n iormor och det ä r hennes f.örsta fina rakt.
E h hel förmö.genhet .för en f a t t i g 3s!
....
Hon skulle vilja tacka mormor, och hon ndrar orn inte gud kan förmedla tacken, y mormor ar ju sedan länge död.
Och så meker hon ömt det tunna mollförkladet ch knäpper fingrarna i tacksam andakt m psalmboken - också den tillhörde ar- et.
Det var mormors) ' gåvebok) ' och ade riktiga silverspannen rinriu, fast par- larna vor0 nötta och slitna.
Och så ber on någc~t riktigt grant, t y hon .böjer uvudet ' och lapparna röras.
Nu kommer prosten, svart och dyster. '
: an biter samman munnen, och dragen bli årda och ansiktet stelt.
Flickorna niga darrande så a t t blåklint- ramarna vippa e t t slag, medan .kinderna '
MORGONBRIS - På sydspetsei av Stångenaset vid Gull- marsf jordens strand ligger, inklämd bland bergen, en liten idyllisk och pittoresk stad med namnet Lysekil.
Den ar om somma- ren för den rika och förnsma världen en mycket eftersökt badort, men även en ar- betets och idoghetens stad, dar en liten grupp kvinnor arbeta energiskt och out- tröttligt för a t t sprida de socialdemokrati- ska id6erna.
Lysekil och Bohu&amp;in i sin helhet ar e t t bland de mest håraarbetade fälten, De.
flesta bland de i Bohuslän födda och uppväxta männen och kvinnorna likna den bohuslänsks naturen - kalla, härdade, starka och frisks människor.
Kan- da för sin redbarhet och arbetsamhet e m t för sin starka karlek till hembygden.
Bo- h u s h n i g a r n a iiro även k a n d a f ö r sin djupa vördnad för religionen.
Och det ar just dar vi ha våra största motståndare flor vår verksamhet bland kvinnorna.
Ty i alla tider ha här i Bohuslän - de schartauanska pra- sterna regerat.
Men vi hoppas, a t t kvinnor- na skola komma till medvetande om sitt människovärde och de skola helt visst bli dräkter, men nog bultar det hårt i barmen aven hos dem.
Det var som om en hård vind dragit fram över en äng och skakat ciess blomst.er.
S % minnes hon knappt mera.
R % g a följ- de p % f.råga och nu var det hennes tur.
Om hon svarade r a t t vet hon ej, men redan har sidokamraten börjat läsa på sitt " vad är d e t?)
' och då var det nog ratt, tänkte hon.
Kinderna glöda och stämmorna skälva medan prostens barska röst framställer frå- gorna.
Det var Mose tio bud.
Nu f å de ytterligare tolkning över dessa, innan de skiljas åt.
Tårarnla börja trilla stritt, men prosten dundrar, t y han m %ste straffa även ' .sm % syndare.
.
Nu brusar orgeln.
Församlingen reser s.ig.
Barnen torka bort en kvarglömd t %r medan de gå .gången nedåt.
Därute lyser solen, och en mild sommar- frakt rycker liksom p % lek i blåklintskran- sar och h %r medan de vackra glada drak- terna blanda sig till e t t brokigt virrvarr ".
lika energislca f ör vårt upplysningsarbete, som i forna dagar fö.r kyrkan.
Blen soam det i å r ser ut, tyckes det som om allting skulle f å ett bakslag.
Vi läsa för varje dag i tidningarna med ängslan och veanod om h u ~ u kriget rasar därute i världen.
Vi svenskar h a ju haft den stora förmå- nen, a t t icke bliva indragna i kriget.
Men vi f å ändå till yttelrlighet lida för kapita- listers och maktagandes brutalitet.
Om vi exempelvis se på Sverges industri, finna vi huru den ena fabriken, efter den a.nc1r.a f å r lagga ned sin drift.
Och den som hår: dast drabbast är väl stenindustrien.
Ham- marslagen i v %ra berg hava tystnat, inga stenkranar hör man araisla mer, i n g a.
&amp; ng- batar .ser man intaga last till friimmande land.
Allt, allt är tyst.
Det är krigets demon som regerar vlarlden!
Nu om icke förr borile val kvinnorna ryckas upp ur sin dvala och inse a t t de alla skola samla sig kring ett mål: socia- lismen fram mot freden!
unga, livet ar inte så svart anda!
Kom, det ar ljust och varmt, har finnes .blominor, gEic1je och fågelsång! "
Och så strålar man upp mot varann och nickar glatt - det ar midsommar.
.
* ~ r dagar e ha gått.
Solen lyser lika varmt.
Kyrkan var lika fin och prosten hade inte varit strangare an sist, tvärtom hade han nästan ömt sagt:) ' G %n i frid!
när de reste sig från sin knäböjande stallning vid al- tarrunden.
Och and % kunde hon inte upp- höra a t t gr %ts, dar hon gick vägen fram.
Vad det var dumt a t t hon skulle vara så barnslig nu, nar hon .var stor som d,e andra.
Konfirmation och nattvardsgling - betydde det kanske inte a t t hon skulle reda sig all- deles själv9 Inte fick man vara barn läng- re.
Barn - %, .det var så länge sedan hon var det!
Far var ju död och mor anka med flera sm %.
Livet fordrade bröd och bröd- biten var det, som tvang henne a t t vid å t t a %r gå från stugan, syskon och mor.
Sedan dess hade hon vmit ute och tjänat r) Sedan vi nu talat .om Lysekil och aven Bohuslän i sin helhet, vilja vi övergå till a t t tala litet om vårt arbete inom klub- ben.
Klub-ben består för närvarande a v 37 energiska och stabila medlemmar.
Vi ha ett möte i månaden och behandla d % frågor av olika slag.
Någon större fest med före- drag har vår kassa e j tillatit oss anordna sedan i mars 1914, då klubben höll en större fest i Folkets hus med föredrag av f r u Agnes Söderquist från Västerås.
Klub- ben h,ar ja en och annan gång haft fester sedan men ej med föredrag i stor stil, utan endast e t t par korta an.föranden av en medlem.
Vi ha haft ett offentligt pro- testmöte mot rusdryckshanteringen och dyr- tiden .samt ett agitationsmöte över ämnet: " Varför iir kvinnan mannen så efterbliven i politiskt hanseend.efJ) Månadsavgiften har sankts till 10 öre pr medlem under dessa krigiska tider.
K1u.b- ben ar ansluten till Lysekils arbetmekom- mun.
Vi f å nu s h t a med a t t till alla Bam- rater landet rimt sanda de hjärtligaste hals.
ningar från samtliga rne !cilemniar i Lyse- kils socialdemokratiska kvinnoklubb.
för - födan.
Huru mycket hade hon inte f å t t lära sig och huru lång gjordes .inte var dag!
I tidig otta gick hon upp, som de a1di.e och nog fick hon hålla i lika länge som de.
Var det .då för detta hon grät?
Man pratade vid sidan.
om henne.
Dar gingo kamrater med £örald.rar i följe, och darborta syntes flera.
Få vor0 de, som inte hade n %gon anhörig med sig.
Men hon själv -!
A, mor hade nog ela at, men hon hade ingen.
' kyrke-klädning ", och matmor - ja, hon hade inte tid, hettes det.
Hon vågade inte se upp och förresten vorjo ögonen svullna oeh röda.
Allt fortare skyndar hon framåt.
D i r for0 nämndemans förbi i sin fina skjuts.
De vande sig bakåt och tittade, lutade se- dan huvudena mot varann och hon tyckte sig höra: Fasligt vad Olas Ingrid ä r fin i dag.
Ja, nog var hon fin alltid.
Verkings- kliidningen var grant grön och m &amp; kr,us och knappar, s o m de rikare flickornas klad- ningar och på huvudet en stor blommig silkesschalett.
Men det fina gladde henne.
.
T l i danske Kvinders Valgretstog 5 juni 1915., Tiden kalder, se, vi kommer, Lydig mod dens Bud.
V i n t e r e ~ d i eejrig Sommer Frodig foldee ud.
, Nye V ~ k e t e r underfulde Vadder vaagnende af Mulde.
Hvert et Skud mod Lyset baaret Hilser Gyldenaaret l Livet kalder, n y e Stemmer Falder ind i Kor, Stiger op a f Dybete Gemmer, Former eig i Ord.
Bunden Tunge Baandet epraenger.
Kvalte Raab fra Struben trzenger.
Hver e n Rast for Livet vunden Hileer Fadeelestunden.
inte alls i.
dag.
Tacka vill jag mormors gamla dräkt.
Den dagen var hon ändå litet lycklig - men nu låg dräkten varligt sam- manlagd i skrinet igen och hon.
hade ploc- k a t mynta och lagt lomkring den, precis som mormor plägade göra.
Huru garna hade hon inte velat haft den aven i dag, men det gick ju inte an.
Hon påskyndar stegen.
Endast i arbetet kan hon glömma.
Det hade hon redan f å t t 15ra sig.
Över gården ilar hon skygg som en tjuv till pigornas kammare.
Hasti.gt tager hon av sig kliidningen, schaletten vikes nog- grant samman i de gamla vecken, och näf matm~or kommer står hon redan ni- gande.
Mted ett " tack för lånet! "
räcker hon henne duken och den granna verkens- klädningen, brådskande, som om den brant likt eld.
Ma,tmor nickar, tager förnöjd till- baka sin egendom och går.
Men p5 golvet Det framför henne ligger ett bokmärke.
inåtte ha fallit ur psalmboken nyss.
Jo, allcleles riktigt.
Det ä r matmors konfir- mationsgåva - e t t gottköpsbokmärke med de tio budorden i kulört tryck.
F r å n ögat rinna åter tårar.
Nu vet hon riktigt varför.
Men de f å garna falla nu, när ingen ser det.
Och det i dag så slat- kammade h %ret löser hon ur sin boja - ett .billigt rött sidenband, som hon själv köpt sig för de " fyrastyvrar " hon då och .d &amp; erhållit.
Hon sme,ker det som en dyr- bar skatt och 1ag.ger det varligt i skrinet ' ' Meddelanden f rån Centralstyrelsen.
Upprop för varaktig fred.
Å en konferens i Haag d.
7-10 xpcpril d. å. mellan vepresentanter från råväl krigförande som neutrala länder zntoge nedanstående minimikrav för byggande n i en varaktig fi-ed.
C.
S. vill laärnied göra klubbstyrel- lerna u p p m ä r k ~ a m r n a ~ att ~ å till klub- iarnas möten under sommaren, som ju: de flesta fall hållas ute i det fria och: Folkets parker, där sådana finnes, pla- iera om upplasnifiga~.
Dessa kunna I. Annektering eller aoträdande av landom- ~ke av medlemmar, sowi förberett sig pide f år i c h äga r u m i strid mot b~folkningens ZärplE, och cilja vi .för&amp;lå ' några skrif- Lntresse och önskan.
I n byggarna medgivande ' er som kztnna vara lämpliga därtill: $kall om möjligt inhämtas genom jolkomröst-) Den sjunde basunen^ av Anna Lenah h g eller på annat sätt.
Elgström, D Socialism för miljonärer Staterna tilljörsakra inom rar sitt område ge olika nationaliteterna likhet i medborgerliga zv Bernard Shaw, Fufideringar över rättigheter, religionsjrihet och fi-itt bruk au rkodon~ av H.
G. Wells.
Rekvirwas från Tidens förlag.
(Se rec.
i detta n x): get spra ' k.
II.
Staterna overenskornma att i sina kolo- Vidare)) Krigets herrar - världens her- zier, skyddslander och intressesfärer införa jw12 .ar.
av Frida Stdenenhof, föredrag på ' landelsfrihet eller åtminstone lika behandling lnt.
Soe.
~vinnoda~eris.
möte i B-salen, zv alla nationer.
Stockholm.
Pris 25 öre.
F r a m förlag.
III.
Haagkonferensernas arbete på utveck-!
h g av det mellanjolkliga rättstillståndet full-, Skönhet för allar av Ellen Key.
Per- @ bes.
$andiskri ft.
Pris 25 öre.))
' Dessa konferenser erhdlla en fast organisa- $on .och sammanträda på regelbundet äterkorn- h ande tider.
Under närmaste t i d e ~ kommer C.
S.
Staterna överenskomma att hänskjuta alk med af2l.
av hr Palmstiernas motim tvistefrågor till.
rättsligt avgörande eller tilc utredning och försök till förlikning.
För detta om hattre vård för barnsangskvinnor.
ändamål inrättas bredvid den bestående skilje att till klubbarna utsända formulär med domstolen i Haag.
vissa uppställda f rågor till besvarande.
a) en permanent mellanf olklig domstol, b) en permanent undersökningskornmis~ Som frågorna äro av synnerligen stor sion, som eventuellt ocksa framlägga vikt för arbetareklassens kvinnov så an- förliknings f orslag.
modas varje klubb till noggrant studium Staterna förbinda sig att i samförstånd vid- av desamma och absolut att de besvaras taga diplomatiska, ekonomiska eller militärc åtgärder, därest en ' stat skulle gripa till vapeE och insundas.
i stallet för att underkasta tvistejrågan avgö.
runde vid domsfol eller behandling av under sökningskommissionen.
Ev ' in+toorgan.isationerl Rekvirera bro- I V. Staterna söka t r ä ' a överenskommelst om ornsesidiga inskrank~ingar i r.ustningarna sclayren)) Se dig omkring&gt;).
Pris 5 öre.
Xaparratten auskafas, principen om havet1 T211 organisationer för 3 öre pr st. frihet genomföres.
* * *.
V. Utrikespolitiken underkastas en verksam parlamentarisk kontoll, så att för parlamentel: Protokollen från 3.dje soc.-dem.
kvira- hemliga avtal ej bliva fö9 * jolken bindande .. nokongresse.n äro färdiga och til Randa- För att vinna stödet av en allmä~ hållas från Morgonbris expedition.
Pris folkophion för detta program har no 25 öre pr st. bredvid en blaklintskrans, vars blommor re- i alla länder utsapzts ett fredsuppo~ f ör i9lstammande i dessa mifiimikrar dan hålla på a t t blekna.
för tryggande av varaktig fred.
De, Skrivelser till Centralstyrelsen.
Hiir stannar tanken för lill-Majas glada svenska fredsuppropet har undwtecknati adresseras.
till ordf., fru Anna Sterky, tillrop.
Farnior lyfter huvudet och ler åter av ett antal frarnstde~de representatate9 Barnhusgatan 16, 1, eller sekr., fru nar hon ser de små armarna i vild för- för Irultacr och politik.
tjusning sluta sig om moderns hals.
Agda Östlund, Upplandsga.tan 61, IT, C.
S., som haft uppropet tall behand Stockholm.
Men den unga kvinnan förstår, a t t den gamla levt en stund bland minnen och där- ling, har beslutat tillställa varje kvinno- för nickar hon glatt och lyfter Maja högt, klubb ett ex. och u p p a n a r klubbarnc sägande: att genom mötesbeslut instämma i det ~ r o ~ a ~ f e ö r r a ' f ~ e d!
Utom genom in- - Du, Maj-barnet mitt, vi skola lova upp frågan til samma.
Tag därför stämmande i Uppropet för oa.raktig gamla farmor, a t t hjälpa ' s å t a t t p1,ocka bort allt det vrhnga, det dumma, det behandling å närmaste möte sedan up$ fred:, uppmanar C.
S.
alla.
kvinnoklub- s v.
a r t a - vi skola röja väg för sma ropet kommit klu b b a k tillhanda oci bar att deltaga i: de planerade stora.freds- barnaflötter och vi skola arbeta för all m ' i$ insänd omgdende till C.
S. korr.
sekr opinionsmöten, som den .27 juni.
g &amp;.
au lig lycka %t alla.
den uppropet medföljande svarskuponge, stapeln över kela landet.
- och nu skall Maja hjälpa mor plocka Propagepa: för defta&amp;de i fpedae- flera vackra blhk.lint, t y i morgon ha vi vederbörligen.
undertecknad.
C.
S. van.
.
tar att vare kvinnoklubb stöder denni - midsommar.
monstrationen!
...
.
Inga.
fredsaktion. '
i €)) ',
MORGONBRIS Från - kvinnoklubbarnas arbetsfält., Dyrtiden.
Ett vittneéslbörd.
En deputation för Sverges arbetan- de .. folk uppvaktade tisdagen d.
1 juni regeringen för att fordra åtgärder gent emot den oerhörda prisstegringen å livsmedel.
Deputationen, som bestod ' av arbe- tarerepresentanter inom olika yrken och ifrån vitt skilda platser av hela vårt land, mottogs av stats- och jord- bruksministrarna.
För den skrivelse och de önskemål, som därvid fram- ställdes, har tidigare utförligt redo- gjorts i partipressen, men ett vittnes- bord av8 mera ' ovanlig art, som nog kan vara e t t o r d a t t t ä n k a p å, förekom vid den utfrågning av lands- ortens ombud, som statsministern f ore- tog.
Bland annat v &amp; det nog inte så fritt, att det inte väckte en smula förvå- ning .att.
höra uttalas den starka tilli- ten till kooperationens förutsattningar att: vara arbetareklassens beskydd, som kom till uttryck flera gånger i hr stats- ministerns yttranden, men som priclren, över.
i-et kom s % svaret från Gävlere- presentaiiten med förklaring ' ' att de- ras starka kooperativa företag har i stor utsträckning kunnat verka regle- rande på priserna och under kristiden varit till ovärderlig nytta för sina med- - 1emma.r " - ett yttrande som åtmin- stone påvisar den lyckligaste motsats till förhålland ' ena p % en annan plats, dar, enligt representanten, " i, livsme- dels ' kommissionen sitta f y r a gross- handlare och t r e potatisgrossörer ".
Man är så van vid idel klander över de kooperativa företagen, s % man.
har all anledning att skriva sig till min- nes ett yttrande av har angivna slag.
De.t bör %tminstone st % som en hagran- de sanning för oss alla.
Vi veta också, att det k u 11 d e och b o r d e vara sa på alla platser, - men.
.
.
Ja, Gävle ja, tacka för det!
De ha bland de bästa kooperativa företa- gen i liela vårt land!
tycker jag mig höra någon " erfaren " utbrista, det ar ingen konst för dem!
S a n t!
Men det är genom ett al- drig.
svikande intresse, genom obrotts- 11 Eskilstuna.
r fredsmonumentet, till sjuka kamrater 50 kr., riksdagsmannavalen 10 kr., Röda bilens val- a gitat$n 20 kr., malth hes männen 10 kr.
61 amt till Tryckeriföreningen Närke 25 kr.
E n s; juk kamrat har aven uppmuntrats med blom- ' II ior och frukt.
.Tre andelar har klubben in- k .öpt i Bofors koop.
handelsförening och dess- U .tom har inom klubben ivrigt verkats för a, tt uppmana medlemmarna a t t, göra sina, in- k: öp i den kooperativa affären.
Morgonbris har spritts bland medl.emmar- n la och dess Jnlnummer sk,anktes.+ill utom- Inom klubben har bildats egen S tående.
8.
k. sjalvhjalpskassa, vars uppgift är, a t t d å 6 jukdom förekoinmer, hjälpa och bistå den Klubben del- ' 8 juka kamraten med pengar.
t ager i Kvinnornas uppbåd samt har med e: gen f ana - deltagit i majdemonstrationen.
I 3ar aven haft 2 ombud vid Koop.
handels- f ' öreningens samt 2 vid Folkets hus-f örenin- e rens årsmöten.
Under gret ha 4 medlemmar ingått.
Med- 1 emsantalet utgör nu 44.
Inkomster och ut- gifter ha balanserat p å kr.
965.33.
Bland nventarierna finnes 5 andelar i Föreningen l i ' olkets has, 5 i. Bofbrs kooperativa handels- i iörening samt 10 andelar i Tryckeriföreningen I Vhke.
Den avgående styrelsen beviljades 1 iull ' och tacksam ansvarsfrihet.
Till styrelse l {ajdes Katarina Andrée, ordf., Ingeborg Berg, l rice ordf., Stina Backman,.
sekr., Anna Strölm, l ~ i c e sekr. och Hilma Larsson, kassör, samt 1 511 suppleanter Mina Uddenberg och Anna 1 Mars.
Till revisorer valdes Ingrid Holm, J u - l lia, Holmström och Anna Persson.
..
Efter mötet intog ' s tésupé.
Då klubben härstädes ej kunde anordna &amp; got möte på den internationella kvinno- .agen, dels på grund av lokalhinder, dels d % .i e j lyckats erhålla någon talarinna, anord- lades möte onsdagen den 7 april.
A mötet, il1 vilket man och kvinnor inbjudits, ehuru blott allt för f å hörsammat inbjudan, höll fru 3lisabeth Waern-Bugge f r å n Stockholm e t t ~ r a k t i g t agitationsföredrag över ämnet: " Nya medborgare och en ny internationa- is.m Tal.
påvisade hyrusom under de tider, vi LU leva i, endast e n internationell samman- ilutning hade bestått provet, och det var rvinnornas, vars ' uppgift det ju var a t t vara le livsuppbyggande och livsvårdande mak-, erna.
Tal.
redogjorde for det arb,ete de un- ler kriget utförde i denna sin egenskap gent- rmot .de nedrivande makter, som nu drevo sitt lpel.
Men kyirinorna sakna den .politiska nakten och de böra lära sig, a t t de£ e j är log med a t t privat reagera mot de andra nakterna, utan aktivt deltaga i arbetet för 3tt nytt.
samhälle.
Kvinnorna böra ' redan lom uppf ostrare .stadse inpränta.
a t t rätts-; anksprincipen går fore våldstankens samt i genom a t t skaffa sig upplysning och följa ned livsföreteelserna utgöra en motvikt mot ' len ensidiga krigshistoriska undervisning 3arnen ' genom Iaroböckeilna få.
inhämta.
De l nåste satta sig in i de politiska frågorna, I så a t t de genast kunna reagera mot all ensi- iig lagstiftning.
D.e måste bli nya medbor- ' gare i tänkesätt och hjärtat, men också ifrå- g a om antalet.
Genom anslutning till kvin- nornas organisation skola de f å inflytande l ?å de internationella förhållandena och dar- igenom förhindra e t t, upprepande av vad som 1 (nu försiggår.
De, som ställa sig utanför, på- - I Lagga sig själva ett drygt ansvar.
Talarinnan avtackades med livliga appl %.
T. O. ger.
j " ' E v ' ' kvinnornas sam- organisation.
Arsmötet antar en resolution i dyrtidsfrågan.
d Hallaryd.
Socialdemokratiska kvinnornas samorganit har nu hållit sitt årsmöte.
Rällaryds soc.-dem.
kvinnoklubb höll års- verksamhetsberättelsen visar a t t möten an- möte den 10 mars 1915.
Ur års- och revi- - l wdnats i olika frågor, såsom bland annat i sionsberättelserna, som upplästes och god.
- l livsmedelsf rågan och ' skolf rågan samt har kändes, framgick, a t t klubben &amp; Illit 10 ord 1 trenne offentliga möten hållits för freden.
och 2 extra.
möten, 2 sommarfester, 1 sa.m, Likas % har anordnats agitationsmöten för Medle,msantalet hal arbeterskorna vid L.
M. Ericsson samt för kvam och 1 utflykt.
ökats med 4 medl.
240 ex. a v Morgonbris he l hatt- och skoarbeterskor.
sålts.
.
Kassan har balanserat på kr.
140: 70 Vid stadsfullmaktigevalen har nedlagts e t t 50 kr.
äro utdelade till behövande inom för energiskt arbete.
Samorganisationen hade e t t samlingen.
Styrelse och revisorer tillerkän eget cirkulär i livsmedelsfrågan, vari krävdes des full och tacksam ansvarsfrihet.
kommunala mejerier och bagerier.
Företaget styrelseva.1 utf öl1 sålunda: ' .ordf Vid årets slut vor0 anslutna 9 föreningar Emmy Johansson, v. ordf. Johanna Ljung -.
med tillsammans G87 medlemmar.
ström, sekr. Selma Svensson, v. sekr. Karo Vid årsmötet begärde Norra kvinnoklubben lina Petterson, kassör Julia Sundström, upp sitt uttrade med motivering, a t t Norra lrlub- bördsman Hilma Karlsson.
Revisorer blev (3 ' bens styrelse sedan samorganisationens bil- Aman ' da Larsson och Olga Olsson.
Kommis dande ej.
haft.
obegränsat arbetsf alt. sionar f ör tidningen Morgonbris Johannr f. Till styrelse utsågs vid arsmötet fruarna Ljungström.
.På årsmötet ingingo 8 nyr L.
Anna Pettersson och Arnanda Frösell samt medlemmar ' i klubben.
frökn.
Anna Johansson och Helena Stålan- Den 7 mars firade klubben internationells i. der (omva1d.a)) fruarna Hedenstedt och lig s a n i m a n h å l l n i n g o c h, s o m det vill med ett offentligt möte, varvii i: Bengtsson samt fröken Johansson (nyvalda).
se ut, v e r k l i g t förstående för kvinnodagen förekom föredrag av Emmy Johansson, de Mötet diskuterade även dyrtiden, varvid kooperationens betydelse i arbetare.
klarnation av Hilma Karlsson; sång, dialof T f öljande resolution antogs: Idasseils t j anst, som Gavle arbetare ha och servering.
Mötet var talrikt besökt ocl 1 Den våldsamma stegringen i livsmedelspri- komniit dithän, att vara kanske Sver.
klubben vann 9 nya medlemmar.
Den al v serna, som allt sedan krisen,^ början @ gatt Centralstyrelsen utsända resolutionen antog s i vårt land, trycker hårt alla mindre bemed- ges bast organiserade kooperatörer.
av mötet.
lade och ökar nöden i tusentals fattiga hem Nar skall arbetareklassen p &amp; allvar Klubben sander sin halsning till kamrater i s &amp; hög gr.ad a t t det e j torde.
vara f ö r myc- na landet runt.
taga v a r a på detta kampmedel?, k e t sagt a t t den rena svälten gjort sitt in- Emmy Johansson.
t å g i många hem.
Denna prisstegring kan ju ha manga orsa- ker, delvis a v internati.onel1 natur, men beror Karlskoga.
val till stor del på en del svenska producen- Ifall ' vi i historiens ljus kunde över- Klubben har under det gångna arbetsgre i ters och köpmäns hänsynslösa spekulationer.
blicka det vi genomlevat denna - vin, utfört e t t e j så, r.inga arbete.
12 ordinaris e Och detta kapitalistiska ocker på nöden vilja ter och om vi till fullo kunde kanna och 1 extra möte ha hållits.
Olika frågoi vi nå, det s l r a r ~ a s t e brännmärka.
Till rege- såsom livsmedels- och beklädnadsfrågan m. fl 1; rinien och de ansvariga för de rPtdande miss- det .vi faktiskt upplevat i dessa för, ha diskuterats.
.
Klubben har hållit en jul- I förhållandena riktar mötet en allvarlig farliga tider, då skulle vi därav g15 gransfest, vartill utomstgende familjer med ja,, tt gör$ va,d i deras makt stå,r, främst d å pas djupare an vi kanske någonsir barn varit, inbjudna.
Sex of f entliga sam- a t t fastställa maximipriser och tillgripa kväm hs anordnats och e t t offentligt före- tvangsuttaping, lilcasi reglera och i .a del gripits av en historisk hiindelse.
d r a g ' med R a t a Dalström som talarinna.
tid.
(Poiil B jcrre i ~ (i.i~sl~eti.airt,elser.)
Kliilnben har under Sret liimnat anslag till fnl,l föi; hjiida espor.t för A.
F r ö s c l l.
olika ändamål, därav kan nämnas: 5 kr.
till I sation (+ l o
Stockholm.
Nya Banken Fondavdelningen: Förmedlar köp och försäljning av aktier.
Stockholm Gmndad 1883 Största urval av fina och välgjorda k Lader för Gossar, Flickor samt fullständig Prima, reella varor!
Billiga, bestämda priser!
meddelar Lif f örsahring a f alla slag.
och i alla s forlekar Backfische Barnekipering Paul U. Bergströms X 74 " "; ELZZ.
Lifforsdkringsbestånd= C:a 46,340,000 kr.
Fonder: Cia 6 mill.
kr. '
har på e f t år hunnif in faga frzmsfa platsen inom f ofogenköksmarknaden i Skandinavien.
Orsaken är de fia fabrikats överlägsna kvalite f!
Finnes i valförsedda Jam-, B o ~ ä t t n i n ~ och e Kooperativa affärer.
Norska kvinnoförbundets landsmöte.
1 samband me ' d den socialdemokrati- ska partikongressen i Tron.dhjem höll våra kvinnliga partikamrater sitt 11: e 1.aiidsrnöte därstädes, besökt av ett 30- tal ombud.
Av styrelseberattelsen framgick, att förbundet sedan foregående kongrese ökats med 5 avdelningar och 170 med- lemniar och omfattar nu 2,000 medlem- niar i 55 avdelningar.
Tal höllos av Martha Tynses och Alexaridra Kollo ' ii- tay m. fl.
Ett flertal resolutioner antogos, hl.
a. om förbud mot arbete i tryckerier nat- ten till sön- och helgdagar, " emedan vi anse detta soni det enda effektiva medel att fil utgivningen av tidningar på sön- dagar avskaffad ", och en resolution mot kriget, vari de uttala sin önskan och hopp om att " detta krig snart må f % en lösning, som för till varaktig fred mellan människorna ' '.
Till ordf öra ' nde f ör kvinnoförbiindet atervaldes Martha T y n ~ s.
sot.-dk~.
kvinnornas samor~anisations i Sthlm styrelse sammantrader 1:ata söndagen i banaden kl. 4 e. m.
8Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Froeell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tel .. 286 68.
Kassörskan traffae for uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. företa manaden i kvartal A Bryggeriarb.-förb.
exp.
.
- - Sthlms Allm.
kvinnoklubb (aoc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta mandagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
0be.l: Lokal i P-salen, Folkets Hua.
Styrelsen.
- Kvinn.an motarbetar sitt eget basta iar hon avrader mannen att teckna försak.
' ing &amp; sitt eget eller bagge makarilas liv; P &amp;; rund av mindre dödlighet h a kvinnor lagre kemier i D E F 6 R E N A D E. Premiebe- rielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- nåner. '
Stockholms Tjänarinneförening avhaller möte 1:sta och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
och aug.)
i Folkets Hus G-sal. '
De svenska rostrattskvinnornas halsning.
Stockholms siSdra kvinnoklubb (eoc:dem. ')
avhllller ordinarie sammantrade 1:eta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets Hue.
Styrelsen.
En arbetarhustru Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- hhller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje m&amp;nad i Folkets Hus ' lilla sal kl. €430 e. m.
Styrelsen.
borde ickeköpa annan symaskin än T i l l D a n m a r k s lrvinnor.
Lycka till målet ni nått, Lycka till rätten ni fått, Danmarks medborgarinnor.
I jublet, som fyller er sjal, ' Kan ingeii ta varmare del.
An.
svonslrcl röstr$ttskviinnor.
Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- som är den yppersta i handeln, av stör- dagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya sta fullkomning och ger största valuta.
S@elsen.
Vi bjuda fullaste garanti för att de Folkets Hiis.
Solidar- Symaskinen, med vårt firmamärke försedda rnaski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt ar det högsta som kan uppn %s och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM, Malmbergets socm-dem.
kvinno- klubb avhaller ordinarie möte andra och sista mandagen i varje manad.
Nya medlemmar halsas viilkomna.
Styrelses.
.
