# ID: svediakorp-per2405
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,374
# sentences: 919
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1915, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri W:r 6 Juni Prmumwatlonsprls: 1: U) pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels ar.
Lösnummer 10 öre.
Det syndas ...
, Det syndas, icke minst av ar- betareklassen, mot reglerna; för en god husbiillning B, yttrade hr.
Hilde- brand i andrakammardebatten om socialdemokraternas dyrtidsinter- pellation: Det skall dock erkännas att tal.
ocksh tillade: .Orsaken torde ligga i bristande folkupplys- ning&gt;.
Detta tillägg ar ju ytterst betydelsefullt, ty om det första piistliendet ar riktigt s &amp; drabbar ju, i och med det andra erkan- nandet, det huvudsakliga ansvaret dem, eom hittills ombanderhaft den samhälleliga makten och regle- rat händelsernas utveckling i landet.
.
/ I I Ansvarig utgivare: ANNA LINDHAGEM.
Vik.
redaktör: JULI A STROMIOLSS ON, Morgonbrisg expedition i SIGNE SVENSSON.
Alim.
Tel. 244 36, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
l l (h e t att ordna med ett hems alla smil, till hr det förklarligt om deras ansträng- (synes s &amp; ringa, men i verkligheten så ningar efter arbetstidens slut mer samla l ytterst viktiga detaljer, må j u ej för- I sig om möjligheterna att viga desea sina fattiga fritimnar &amp; t nöjets i stäl- let för nyttans tjänst.
l Så kommer äktenskapet, med fortfarande smH tillgångar och där- till fullkomligt nya plikter, om vars art de val äro instinktivt, eller i,basta fall genom ett gott föredöme från hemmet, men ej genom planmässig, samhälleligt ordnad uppfostran, underkunniga.
Givetvis kan det förutsattas att i detta hem ej allt ordnas s &amp; klokt och val aom önskligt och möjligt vore.
Men i betraktande av vad man har ratt att fordra då förut- sättningarna faktiskt ar st % små, Yastaendet att arbetareklaasen, ar det säkert underverk som pre- enkannerligen arbeta.rehustrurna, steras av mhngen arbetarehustru slösa i hushAllsväg, d. v. s. sakna eller sjiilvförsörjande kvinna.
Och bade lust och förmhga för en klok att detta gäller inte minst i dessa ekonomisk husballning, ar gam- tider behöver val knappast sagas.
malt.
Det kom samtidigt med in- Det gamla p %st %endet t. ex., att dustrialiarnens intag i världen, den- arbetarehustrurna i magasinen köpa na industrialism, som i allt hittills allt de behöva auppskuret~ eller har visat sig för oss som en före- lagat och färdigt, tillbakavisade8 Luca della Robbia (1440-1482): MADONNA.
teelse på gott och ont!
för nagon m %nad sedan, för Stock- Relief i lera, Florens.
Att det i och med de unga flic- holms del i varje fall, av en kvinn- kornas maseplacering på fabrikerna, dar l undra.
De passa sitt handgrepp, med ett l lig expert p &amp; det husliga omriidet, sh- de f &amp; specialisera sig pá ett visst hand- par korta avbrott, mellan kl. 7 -- 6 - vad som orättvist och missvisande.
grepp i det stora maskineriet och sedan kan man mer begära?
Trötta och slöa Nimera kan det ju heller ej sagas ingenting mer, skulle bli klent beställt och därtill val medvetna om, att om att samhället som sadant är lika likgil- med deras husliga uppfooatran och lämplig- I deras va1 eller ve bekymrar eig ingen, I tigt för att bereda huslig uppfostran åt
arbetareklassens kvinnor, som förr.
Re- sultaten börja ocksá att visa sig.
Att det finns enskilda undantag, för AV m lex andra Kollontay.
vilka ingenting hjälper och p &amp; vilka ingenting biter är ju .en sanning, som Ur Neue Zeit lhiia vi följaiide artikel om För närvarande finnes allinän ino- ämne.
Artikeln var skriven, för gäller inte bar &amp; för arbetareklaesens ovansthende ett iiummer av Neue Zeit, som var a.mnat derskapsförsakring införd i 14 kul- kvinnor - vilket kanske torde vara a t t agnas å t cleri, internationella kvinnokoii- turländer.
.
I.
1 0 länder ar niob gress, soin, om kriget icke kommit einel- derskapsförsakringen ansluten till bekan t!
lan, skulle ha hållits i augusti förra året.
deii obligatoriska sjukförsal~ringeii Nej, om det ~syhdasr här i landet - Artikeln var införd i november- och deceni- och bildar blott en del av de uppgif- bernumren förra året och red.
.beledsagar inte är det sá mycket av som mot den den med en inledning, vari redogöres för ter,.
som sjukkassorna måste fylla.
arbetande klassen, kvinnor som man.
det tyska ' f örbundsradets beslutade åtgärder Sedan den 1 januari 1914 a r moder- för moderskapsförsäkring under kriget, och skapsförsakring infö; rd ' i Schweiz i Det ar rörande att höra t .. ex. stada- slutar med, a t t det måste fordras att, " också f örening med allmän s jukf örsakring.
efter kriget denna omsorg om det - upp- fullmäktigen i Stockholm, fröken Welin, växande slaktet genom vidare utvidgning a v Den a r - dock icke obligatorisk.
Italien st8 p &amp; Skansen 1:ata maj och efterlysa modersltapsf örsäkringen m å bli befordrad ' '.
har de sjalvstaildig+ moderskapskas- den friin folket borlflyende arbet~gläd- M~~derslcapsf rågan sysselsätter hy- sornas system.
Frankrike och Austra- gienikernas tankar, den tynger miljo- lien göra ett nytt experiment och jen - samtidigt ungefär aom frilgan på ner kvinnors trötta s.kuldror, kvinnor bygga mode ' rskapsförsakringen dryftas om att aven i å7 importera ut- vil.ka samtiiiigt måste fylla 1öiia.rbetets riiiitesystemets princip.
Mödrarna er- ländskt proletariat för lantarbete i Skane.
och modersskapets tunga plikter.
Ny- hålla havandeskaps- och barnsiingsun- Det finns tillghg till svensk arbetskraft, malthusianer, ' socialreformatorer och derstöd från en speciell statafond utan men den finns kanske ej att tillgA pA filantroperna, var.
och en ' bemödar sig a t t de själva måste liimna bidrag där- lika människoovärdiga villkor Bom detta a t t på sitt eget sätt och vis bringa till.
. '
Man Iran, allt &amp; indael &amp; den ' nu be- arma tra~~ro1etariat.s.
Finns det inte detta s v i r a problem till en lösning, stiende moderskapsförsäkringens sy- var och en berommer sig av a t t ha.
anledning till arbetsglädje, säg?
Och funnit den enda riktiga viigen a t t stem i tre huvudtyper.
l. Försak- finns det inte anledning till arbetsglädje återskaffa å t mödrar och barn " det ring genom sjukkassor.
2.
Försälr- för arbetaren då han ser att hans sträv- förlorade paradiset '.
Men massan av ring i sa.~slrilda inoders.kapska; ssor.
samma mödas fattiga penning skall barnaoffer bli alltjämt talrikare och 3., Understöd genom särskilda stats- r h t o r ' ' (pei,si ' onssystem.)
.
kasta.s i halsen på samvetslösa ockrare?
födelseantalets linje synes anta en pin- Me ' n lagarna för moderskapsförsäk- sam lutning; den vill icke mera lugnt Má vara att de styrande i vårt land och oavbrutet stiga uppåt, siisom den ring skilja sig icke blott genom för- st8 maktlösa och oskyldiga inför de före- nuvarande samhallsordningens intres- säkringens form utan ännu mer ge- nom sitt innehåll .. teeleer som ytterst framskapat dyrtid sen önska det, utan visar oroväckan- I E n av moderskapsf5~sälrringens vik-;?
de vacklan och t. o. m. en betänklig och ockervälde - de borde dock ej at8 t.endens nedåt.
Vad s.k.al1 bli av den tigaste frågor a r den om dess v e r l&lt;- % maktlösa inför skyldigheten att för v&amp;rt militäriska statsmakten, om denna l u b n i n g s o m r å d e.
I detta avseende måste den a u s t r a- vidkommande svbjalpa och stävja elan- ning tilltar, om också de andra 1a.n- derna börja söka efterlikna - det f.ra.n- l i s k a ' lagen av 1912 bli nämnd i det.
Bar vilja jims, dar finns vag!
ska exemplet?
Detta hotande frarn- första r~~rninet.
Denna lag tillerkan- trädande av födelsetillbakagången för- ner varje australiek medborgarinna anlåter den ena regeringen efter den (urinnevånpma och kvinnor av asia- andra a t t bekväma sig a t t införa all- tisk harkomst undantagna) ratt nian moderskapsf örsakring.
" Na- till.
e t t statligt moders:kapsunder- Mot en röst tionalitetens undergång ' minsk- stöd.
.Också i P r a n k r i 1c.e .omfat- har det danska folketinget nu antagit uiiigeii av militiirltraf terna i sta- tar lagteii av .. den 7 juni ' och 3.1 ' hotande brist p å arbetskraf t juli 1913. breda Iager av d i n kvinn- det grundlagsförslag, vari även kvinnorna ten.
", på arbetsmarknaden " - alla des- liga befolkiingen.
Alla,.
obeme,dlade, tillerkännas medborgarrat-t.
sa faktorer göra moderskapspro- vilka varaktigt arbeta for lönj erhålla Budet kom visserligen ej oväntat, ty bleniet till en aktuell socialrefor- niimligen numera barnsangsunderstöd.
man var saker pá utghgen i folketinget, matorisk uppgift.
När kvinnorna p &amp; Alltså icke; blott fabriksarbeterskor k o m förut i landstinget, men and8 den.
praktiskt genomförda nymalthu- utan oclcså f ö r .. i hem och handel an- var vissheten att de danska kvin- sianiemens vag söka u,ndg &amp; den dubbla ställda; lant- och hemarbeterskor h a full r a t t till underitöd.
Lagen galler nornas.
rätt.
n u var säkerställd en god belastningen av lönarbete och moder- ocksk för de - i stat och kommun an- skap, då åteiust,5r för stá; ten intet an- nyhet att f &amp; Nar n u riksdagen efter nat an a t t satta moderskapsvården ' p &amp; ställda kvinnorna '.
I tredje rummet står E n g l a n d, nya val &amp; ter .sammantrader om en må- den socialpolitislaa dagordningen.
sedan lagen a v d.
1 6 december 1911 inom arbetareklaasen h a r mo- nad och ännu.
en gllng antar förslaget, - en tratt i kraft. '
D e n engelska lagen ' fast- varom intet tvivel r8der, d &amp; ha alla derskapsomsorgens problem redan - ' se- ställer, a t t varje lonarbi:terska, vilket kvinnor i Danmark - likasom förut i dan 1äng.e varit erkänt som en tvin- hon nu må arbeta fjisiskt eller intel-.
gande nödvändighet.
Ur arbetarklas- Finland och Norge - rösträtt och val- sens behov, u r arbetarkvinnornas nöd lektuellt, varaktigt eller tillf alligt, barhet och de k.unna bruka den vid har denna fordran uppstått.
Skillna- har r a t t till moderskapsunderstöd.
nästkommande val, vilka antagligen re- den mellan arbetarklassens f ordringar Samma r a t t till moderskapsunderstöd och.
dessas besvarande genom '? ' egerin.
ha ockrså hustrurna till lönarbetare.?
dan i höst komma att äga rum.
Den t y s lr a riksförsakringslagen g a m a a r icke mera a.v principiell in- Sverges kvinnor äro siiledes nu i Nor- nebörd utan bestå ' desto mera i v a. av 1911 har, ehuru den avser ' alla ka- den de enda, eom ej ansetts värdiga l e t a v m e t o d e r n a till lösning av tegorier av lönarbeterskor, samma, fel att skänkas det förtroende och den rätt- moderslrapsfrågan.
Staterna söka som .den franska, enar den endast t a r komma igenom med minsta möjliga visa, som rösträtten innebär.
f ö q l i k t e l ~ e.
~ Arbetarklassen.
däremoz * En f örm.ögenhetsgrans f ör de f örsak- Vi sanda emellertid de danska kvin- fordrar mödrarnas full komliga be- ringspliktiga .existerar i England ondast f ör norna v %r varma lyckönskan!
arbetand,e lönarbeterskor och frielse genom samhället från mocler- intellelrtuellt; ä r fastställd till en årsinkomst på 180 pd st. slcapets materiella bekymmer,.
(3,240 kr.).
Statlig moderskapsförsäkring. '
j,,) ',, &amp; I \
11.iiaisy1i till sjiilvf örsörjandc kvinnor .. För lönarbetarnas.
hustrur bestir Blo.tt den frivilliga försäkringen siidan den beviljas av de enskilda sjukkassorna.
Ävensi ar föraäk:ringspliktens förmö- genhetsgräns för haiidelsanstallda, 1a- rarinnor, slrådes.pelerskor och andra kategorier av intellektuellt arbetande kvinnor satt alltför låg, då den icke galler för dem som ha över 2,500 marks inkomst.
I N o r g e ar efter lagen av 1911 den .obligatoriska sjuk- respektive mo- derskapsförsakring ' en införd för alla lönarbetare och a.rbeters.kor, soin.
äro sysselsatta inom industri, handel, jord- bruk eller inom hemmen.
De försak- ringspliktiga måste ha uppnått 15 åm ålder och årsinkomsten må icke över- stiga 1,400 kr.
i stad och 1,200 kr.
på landet, även om .detta skulle vara akta makars gemensamma inkomst, likgil- tigt om blott mannen eller blott hu- st.mxn a r försakringspliktig.
Ehuru lönerna i Norge iiro ratt låga, %r in-.
1comst.gransen satt alltför låg.
U n g a r n.
har obligatorisk sjukför- sakring, respektive moderskapsf örsak- vår kända partikamrat från Kristiania ring, för alla kategorier av lönarbe- höll fredagen den 14 maj p &amp; uppdra {tare och arbeterskor inom hand.el och av Barnavårdsbyrån i Stockholm fö industri.
Hemanstallda och lödarbe- redrag över barnavårdsla@tiftningei tare kunna frivilligt försäkra sig.
För- i Norge och utom aktenskapet född; säkringen omfattar också a.lla inom barns arvsrätt aven efter fader.
Fö: stat och kommun sysselsatta.
denna lagstiftning har Anna Lindha Mera kringskuren är f örsakringens gen redogjort i Morgonbris n: r 4 i år omfattning efter den gamla ö s t e r- Vad fru Tynas gav oss i sitt före r i k i s k a lagen av 1888.
Försak- drag yar den allmanmanskliga.
upp ringspliktiga äro blott industriarbe- fattning som var grunden till denn: tare.
För lantarbete och hemindustri nya lag om arvsrätten och förbattrin existerar frivillig försäkring.
gen av barnavårdslagen.
Varnande on Också i I t a l i e n omfattar moder- de " oäkta " barnen ar en samfunds skapsförsakringslagen av 1910 blo ' tt sak, och då barnen ej ha möjlighe industriarbeterskor, under det att det till bestämmande om sin tillblivelse stora lager av lantarbeterskor (arbe- nieii samhället ställer stora fordringa: terskor på risplantagerna undant.ag- na) äro uteslutna från ni~~derskapsun- på dem soni medborgare, s &amp; ar de oclcså saniha.llets plikt a.tt taga sig al deratöd.
dessa barn.
I S c h w e i z står deii frivilliga Det obligatoriska tvåi~g, som nu bli moderskapsförsakringen öppen för vit lagt på modern att uppgiva fa alla medborgarinnok i de statsunder- derns namn senast 3 niånader för (stödda sjukkassorna, dock fattas har sin nedkomst, har tillkommit fö:.
det välbehövliga tvånget.
att skydda modern och barnet genas I.
B o s n i e n och H e r z e g o w i - s &amp; att modern ej skal vid födelsen, n a består obligatorisk sjuk- och mo- kunna genom press från mannens sida derskapsf örsakring f ör alla lönarbe- löfte om giftermål o. s. v., uraktlåt: terskor med undantag av hemanstall- att uppgiva Barnafadern.
Hela denn: da, i R u m a n i e n f ö r arbeterskor?
lagstiftning går ut på att skapa ansva: och industrianstallda och i S e r b i e n hos såväl mödrar som fader och a.t för industriarbeterskor och handels- liö ja upp det " oäkta2 y barnet i sanimr anställda .. särskilt kringskuren ar omf att- sociala stallning som det) akta ".
Av det instruktiva föredraget ficl ningen av de försäkrade i R y s s- man aven full visshet att denna radi l a n d enligt sjukförsakringslagen av kala lagstiftning visst inte ar ett stel 1912.
Den obligatoriska sjukförsälr- uti det " blå ".
Den har föregåtts a1 ringen galler blott för olika industri- ndingårigt praktiskt studium och grun grenars arbetare inom fabriksmässigt dats på de erfarenheter man fått a. bedrivna f öretag, vilka drivas med hittills gällande barnavårdsla gar.
Ocl minst 20 hästkrafter vid motordrift fru Tynas har i egenskap av barna och minst 30 hästkrafter utan motor- drift.
Därigenom ges det stora om- vårdsassistent nedlagt ett betydelse råden i Ryssland, Sibirien, Turkestan, fullt arbete p &amp; de nu antagna lagarna Sista delen av sitt föredrag formad för vilka lagen icke galler.
De fru Tynas till en livlig önskan om at inom statsförvaltningen ans.tallda ar- vi i Sverge snart skulle bli hugnad1 betarna äro likaså uteslutna fr %n för- med liknande samhallsgagnelig lag Gikringsplikt.
(Ports.)
stiftning.
S.
S.
Fru Martha Tynaes herre och konung.
Den har val alltid varit det, men den fram- står nu än ohyggligare i sin slrärande mot- sats till de ideal som mänskligheten med mun- nen bekänner - dessa ideal må sedan kal- las humanitära, som treenigheten f rån 1789, eller religiösa, såsom det kristna budet om kärleken till nästan, båda komma ytterst p &amp; ett ut.
Vilket ' helvetiskt skådespel a r inte den intereuropeiska massförödelse som denna kalla makt just nu uppför till sin egen för- lustelse!
Är det underligt a t t människorna, vilka dock aldrig på Iangden kanna sig val i avgrundsmakternas våld, gripas a v väm- jel.se och leda9 Det a r ju som.om e t t hest gastskratt jämnt ljöd över all deras gamla längtan efter de goda makternas herravälde p % jorden.
Det ' &gt;fattas något i själva luf- ten som vi inandas) ' - för a t t tala med hr Kjellén.
Dar fattas den människornas goda vilja som ensam kan förlossa världen.
Dar fattas glad, frimodig, trohjärtad verksamhet till allas basta.
överallt i människornas som i staternas inbördes f örhållariden g å kraft- anspänningarna ut pö andras förfång och för- därv.
Sådant kan aldrig skapa känsla a v lycka och harmoni.
I t v å tusen år har det predikats a t t det a r saligare a t t ge än a t t ta, men det har handlats och handlas allt fortfarande som om det vore precis tvärtom.
Vad äro.
" 1914 års idéer annat an uttryck för detta handlingssätt9 Och det a r de som skola ge det bristande syret å t den andliga luften?!
- De skola befria oss från tidens tryckande ledal!
- Det talet a r ingenting annat %n en upprepning av det gamla som till hjälp mot onda andar pakallade Beelze- bub.
j ' Lit t eratur.
Den grymma, iäxan ar titeln p % en 25-öres-broschyr, utgiven tbv Bonniers förlag.
Författare är M a r i k a S t j e r n- s t e d t. Innehallet r ö r sig om d e t olyckliga Belgiens olyckliga folk.
Med varm känsla och god sakkunskap ger förf.
oas en kortfattad men målande, sorgligt målande, skildring av det för- färliga läge, i .vilket detta lilla land och folk befinner sig.
Ingenting lian, sa- ger förf., starkare symbolisera vad dar skett an landets egna färger: rött, gult och svart - b l o d, e l d o c h s o r g.
Kärlek till r a t t v i s a och f ö r- n u f t Jigger bakom tillkomsten av en skrift som denna - måtte den kärleken gripa omkring sig litet m.arkbarare i de kretsar, dit även en broschyr av denna värderade författarinna bör kunna n &amp;!
Tove.
.
MORGONBRIS 4 --- P - - Kvinnorna inom Sv.
Sko-.
0th Sltomalteriet hör till de yrken, som har sina anor långt in i forntiden, om an lranslre inte fullt så långt som ljus- stöparens, vilkens enligt vitsen har- leder sig från Guds sjatte dag, men sägnen om " Jerusalems vandrande sko- makare " låter oss ana, a t t i vår tid- raknings början f ~ n n s det skomakare, fast kanske inte hos oss i norden.
De hederliga hantverksyrkena ha ju dock fatt maka sig litet å t sidan eller rättare stigit uppåt.
Inom sko- hantverket har fabriksdriften slagit igenom med mycket stor utveckling under ett tiotal å r,, nämligen mellan 1900 och 1912.
År 1885 fanns endast en skofabrik, a r 1900 36 och .år 1912 86 med 6,765 anstiillda arbetare och ett tillverlcningsvarde av 36,043,374 kronor.
Högst få ha nu råd a t t beställa sig skodon, det ä r överklassprivilegium, och den langa llärotiden inom yrket försvinner val mer och mer.
I så fall a r det nog fler, som ännu bestdla sina kläder hos en slcraddar- mästare an skodonen hos en skoma- karmästare.
Reparationsarbeten ar val det som hantverkets utövare mest för ' vanligt folk " få sysselsatta sig med, men aven inom det området bör- jar dock fabriksdriften göra sig gal- lande.
I förbundets årsberättelse för 1914 redogöres för ett Irollektivt ar- betsavtal, som blivit upprättat för de i Stockho~lm till ett 70-tal uppg %ende) -.
P - - -- w laderindustriarb~tarefii~bundet.
.
reparationsfabrikerna, ävensom för sådana i Malmö och Norrköping, vil- ket visar, att dessa fabriker aven fått fotfa.ste hos allmänheten.
0rgan.isationen vann insteg hos han.tv~er1.sskomakarna redan 1882 och förbundet bildades 1888.
Kvinnorna arbetade aven inom yrket som nåtler- skor innan fabrikerna kommo till stalla.
Skoarbetareförbundet ha-r, liksom våra andra fackförbuncl, haft många b&amp;de små och stora strider att genorn- kainpa och med fabrikernas uppsving bildades naturligtvis arbetsgivarefor- eniiigar.
1905, 1908 och 1911 kunna val raknas till historiska data inom förbundet.
190.5 var den segslitna VanersborgskorSlikten och från 1908 minnas vi den nya forln f ö r lockout som praktiserades.
Arbetarna fingo nämligen arbeta endast 2 timmar.
om dagen.
1911 genomfördes riltsavtalet, vilket föregicks av en långvarig lockout.
I dessa strider ha kvinnorna tappert stridit vid sidan av sina man- liga ka.mrat.er.
I rilrsavtalet, som godlrandes, dela- des minimilönernas storlek upp i 4 ortsgrupper och för de vuxna kvin- nornas vidlrommande äro dessa 26, 25, 24 och 22 öre pr timme.
Nästan al1.t arbete utföres dock på ackord, så att lönerna under normala arbet.sförhå1- landen överstiga minimilönen.
Av de arbeten, som ltvii~iiornc?, ut- ' * föra inom denna fabrikation ar nog i15tliiigsarbetet det basta.
Att ut- föra arbete vid en specialmaskin, dar det är iillin:nislian., som får lyda ina- skinen, ar något oerhört uppslitande, och inom skoindustrin ar masltindrif- ten till det yttersta utnyttjad och den kvinnliga arbetskraften tages myc- ket i anspr %k.
Inom denna industri bli varken inan eller kvinnor heller gamla; 40 A 50 år skall vara högsta åldern; till vilken de kunna uthärda.
Enligt statistiken sysselsiittas f. n.
2,485 kvinnor, 2,472 män och 1,723 minde.råriga.
Soni vi se sysselsattas fler kvinnor än man.
Sorgligt nog är största delen av kvinnorna oförstående för organi- sationen och de som äro med ha ett hårt arbet-e för att få sina medsystrar vakna för fackföreningens absoluta nödvändighet.
Av mannen äro 80 proc.
med i or- ganisationen, men endast 29,2 av kvin- norna.
- Men vi.
ha dock en stab verkligt duktiga kvinnor och arbetsplatser, dar inte en enda kvinna står utanför, t. ex. i Kj avlinge, yttrade förbundets f ö r - troendeman, hr Edv.
Joh.ansson.
Ja, i Kjavlinge går också Morgon- bris till skofabriken, och så blev det uppklarat, a t t ~ o r ~ o n b r i kommis- s sionär, frölren Betty Nordind just var avdelningens duktigaste kvinpa, varit med i.
styrelsen sedan 1912, uppbörds- funktionär i flera å r (fastan hon nu vilar sig litet) och m.edlem av soc.- dem.
kvinnoklubben på platsen.
En kamrat till henne, fröken Anna Nils- son, ville förtroendemannen också namna som en av dem., som på allt satt bidrager att stärka organisatio- nen.
I Stockholm har förbundet en kvinn- lig hedersledamot, fru Anna Larsson.
Hon har lart yrket hos en skomakare- mästare, men övergick från hantver- ket till fal~riken som nåtlerska och arbetar ännu, trots sina 55 år, och klarar sig gott i sitt arbete vid sidan av de yngre.
Hon har haft förmågan att medföra något fran den " gamla goda tiden ".
Redan 1910 var hon hedersledamot och skrevs i förbunds- wganet, att hon alltjämt plikttroget &amp; ött sina åligganden inom organisa- tionen.
Heder å t .henne!
Avdelningen i Eslöv har aven duk- tiga kvinnor och fröken Ida Jönsson i r sådan, att vore hon nian, .skulle det sagas: det a r en riktig " karlakarl ".
Men starka feminina uttryck aga vi inte och få då relatera,- att hon varit i avd. sedan 1899 och uppbördsfuiik- tionar i c:a 7 kr.
Slapphänt lär hon inte heller vara mot dem som vilja söka " dra sig ".
I Göteborg finns en hel liten stab av duktiga kvinnor, men arbetsfaltet är aven vidsträckt dar.
Agitationen be- drives också intensivt och krönes med framgång.
Fru Elsa Rosén och frö- ken Alida Johansson äro mycket in- tresserade och medverka till a t t f &amp; sina kvinnliga kamrater med. '
MORGONBRIS - Aforismer.
5 kärlek till höga, kungligt skyddade am- beten - men ganska litet av samvete och humanitet.
är för blir deras mäld också därefter.
.
Ett liv: Den tradlösa ön i havets stormar.
Spillror, nakna klippan.
t * * ...
9 Viigen till luin gir endast genom stormen av vilja.
* Livet binder ingen; man ' kan g &amp; nar man vill.
Detta är det obestrid- ligt alskvarda.
Och det binder.
* Man har ej hem i världen förran man mistat allt.
O Livet ' ar en oresonlig historia, dar ingen blir s % sönderklöst rtom den, som ar naiv nog att fordra - reson.
* Det ar inte roligt att aviilta; men när man ser p &amp; de matta ...
* Livet har myggor och tigrar.
De förra äro farligast.
g red vid En liten gosse dödad av en hans treåriga syster som sårats.
På en märklig plats fann jag en mängd namn inristade i tradens bark - som osmak- ligt folk .bruka.r det.
- Är du själv stort, bättre!
.
Livet ar en sådan plats.
Man mö- Undertecknad tillhör icke nhgon ' so- dar sig med att hugga in sitt.
na.mn.
Så tyd- cialistisk förening, men ar dock i sjal ligt som mojligt; till t-eckeii at4 man " varit och hjärta en fullt övertygad socialde- dä.r ".
V i l h e l m E k e l.
u.
n d.
mokrat.
Med brand i min själ har jag " En grym lär &amp; ' -- rl ' Vi ha tillåtit oss göra.
denna lilla axplockning bland de kämpande kvjn- norna ute på arb.etsmarkna.deii.
D&amp;as arbete för organisationen a.r oftast.
mycket nier betydelsefullt hi dc själva uppfatt.a.
De höra till dessa inre kraft.er, vars arbete a.r sh nöd- vändigt f ör a t t organisat-ionen skall bliva fast i.
grunden och viil uppmu- rad och icke ei-ida:st bestå a.v en vac- ker fasad, soin ramlar eller ' tar s$aQs vid minsta oväder.
För arbetareklassen a.r det.
ay vikt a t t kvinnorna komma med, men för samhället 4.r det inte heller .oviktigt, om kvinnorna l i t a exploatera sig eller arbeta på a t t f å 1evna.dsstandarden höjd.
Det synes.
mig inte längre vara så alldeles vare sig den ma.nliga eller kvinnliga ' arbetarens ensak a t t låta sig utp1undra.s i förtid på sin arbets- 1rra.ft.
' Arbetets frihet denna narrkapa, som prok1amera.s för a.tt f i n g a iii de lättrogna i tron at#t de a.ro stora indi- vidua.lister, om de e j tillhöra organi- sationen, ä.r ett.
verkligt samhiillsont., som vi h0ppa.s a t t allt flera.
ax våra kvinnliga och manliga arbetare snart skola.
till fullo först.&amp;.
Signe Svensson.
, Z) j, ' &amp; skadat världens gång och sett huru shväl B högern som svanstern r ' svikit.
Det är socialismen.
som håller p &amp; att vaxa sig nog stor och adel för att ut- fylla de ännu ' tomma samhällsformer, som vAr bästa langtan skapar.
Därför maste socialismen segra.
Ty det är det sunda förnuftets ' seger.
Allt omkring oss skriar och ropar pk re£or- mer.
Reformer i samhällslivet - i ar- betslivet - i troslivet - i skolan - i religion~åskhdningen.
Och nu ar jag där, dit jag ville komma.
Ty religionen är en väldig makt i mänsklighetens liv.
Därför far den var- ken glömmas eller förvändas eller be- gabbas.
Ty sadant förraar.
Men det kan inträffa, att även själva läran är s$ beskaffad att den förraar, eller Atminstone avtrubbar lärjungens rattfardighetskänsla.
Sorgligt nog har det gatt anda därhän även m,ed vissa delar av den ädle nazsretprofetens höga sanningalara om kärlek och rättfärdighet, Europa runt har länge suttit och sitta ännu massor av teologer, som mala tros- dogmer ph sina kvarnar.
MAnga av dessa malande hava mycken skriftlär- dom, mycken vidskepelse och mycken ' Under denna.
förskräckliga krigsvinter hava vi tid efter annan upprörts av un- derrättelserna om de hemska dåd, som av dels druckna, dels i övrigt rAa sol- dater begåtts mo$ aven icke- kombattan- ter.
Vi hava last om att tueentals kvin- nor valdtagits till döds och att andra tusental, som eluppit undan med livet, nu i smärta och förtvivlan gå och ' bara pil livsfrukt efter sina dödsfiender.
Vi ha last om att den ena soldathoperi prutar brinnande o1 ja och tjära på den andra hopen - att den ena hopen för- giftar och dödar den andra med kvä- vande och brännande gaser - att de shrade, som ej kunna försvara sig, grymt missbandlas.
.
.
Detta, gr medaljens frånsida ..
Men den märke^, icke av.
de höga vederbo- raide.
När de s. k. inrappor- teras till nationens härskare låtsar han icke om att .denna framgbg vunnits med de mest djävulska medel.
Han håller ett frasgrant tal om att, Herren i himlen har förlänat .seger at vara ädla och ärorika svärd, s &amp; att vi nu hhlla vara fiender sprattlande.
och hloddry- pande p &amp; vHra svärdspetsar.
Honom vare ara i evighet, amenp.
Och ah sjun- ges &gt;Te Deum i alla kyrkor l När vi i en liten krets läste detta utbrast en 14-hig, präktig och tänkande pojke: &gt;Fy, vilken grym troslära Eu- ropa har! » Hans mor tystade honom och sade att man inte skall skylla människors elakhet p &amp; laran.
, Nej då., inföll gos- sen raskt,, %men man skall skylla lärans elakheter på miinniakorna, för det ar de som gjort laran.
För det ar ju klart att himmelens och jordens kapare maste vara god och rättvis - och det vore han inte o m han gillade all denna djä- vulskap.
För resten kunde inte heller en god och rättvis Gud ha sa grymt plagat sin egen oskyldige son - det är grymt och otäckt alltsammans, så jag kan begripa att det är mänsklig miss- tolkning alltihop.
Var lärare saJ just härom dagen att bibeln är en helig bok, men den är skriven med.
bara bildsprak, så den får inte tas efter boketaven, utan det betyder nggot andligt.
Jag vill bekiinna att gossena resone- mang förvanade oss alla, och mig gav det mycket att ' tänka pA.
Det vore sa- kert det bä-ta om all undervisning i trosdogmerna toges bort ur skolorna och segrarna)) '
Ugift mor.
- Kanhende jeg min Ere og mit gode navn har tapt - eller kanske man dysser det ned - men jeg eier.
dog det deiligste, som nogen gang blev skapt, og jeg glemmer, hvor usigelig jeg led.
Ett kunstverk, sfovi og fint, f r a nafu- rens egen haand, baaret fuit gjennem memeskedom og skam, gjennem det jeg ser et glimt av den evighsie aand, og jeg &amp; sier mig i stmet for ham.
Kanhavde f0v jeg var baade leflivd OR sty &amp; i sanserusen kastet jeg mig ind.
Men nu reiser jeg min vyg og nu kan- ker jeg min vyg, fov nu eier jeg en skat - den er min.
Mif barn!
- Det smiler Aert van der Neer (1603-1677): FLAM LAN DSKT LANDSKAP.
FrånL Holland vid Zuiderzee.
iii mig med klare oine b laa, Av Bma Lindhagen.
som om det takkev, naar det maten sin har faat.
Allt.
ar har ännu vid liv.
Omkring mycket, men han har sitt och han ar Det vet ikke om sin far, men jeg sik- de små hemmen blomma fruktträden.
I fri.
I - e t t nytt framtidssamhalle liir Lamm, getter och barn frodas inom det nog icke heller komma a t t räcka kert k a n forsiaa, at moven sitt det kjender viktig godt.
hemmets skyddade stiingsel.
Ute på till så mycket för var och en. '
'.
ängarna g å kor i hundratal omkring Vi to skal leve sammen, om stuea 61ir varje liten stad eller by.
Arets nya grönska star fredad, i kanalerna rin- litt trang, ner vattnet stilla.
Men bakom d,et jeg skal kjmnpe f o r mit barn og fov yttre lugnet bor va1isamh.eten.
dets ret.
I länder så nära detta ar icke liv Jeg skal stelle det saa vavsornt, og mer.
Hemmen iiro i grus.
och spiilror, vugge det med sang, inarken är förtrampad, t.raden blomma selv om jeg kommer hjem saa s l h omkring tomma h i s eller äro nedmeja- [de även de.
Boskapen har ingen föda.
og saa &amp; @ f. I Barnen äro.
hungriga eller borta hos Inga skördar äro främmande f o l k Det blir b n g t at s h ' nlenc med a f / a t t förvänta.
I kanalerna ar det blod.
och med liyrkogårdar~as fred ar byinge barnet frem, I Till .. - störd.
men fuwest.
v - rzaar det sB0v effev far.
I I sådana snik samhällen, som de hol- den, som sitter det 1ä.ndska byarna, * synes livet så enkelt.
strede hjem, De stora sociala rörelserna hava icke t0r fvit staa frem og gi det svar.
nått hit.
De behövas knappast heller - S.
R.
- för Edams små boskapsagare eller Vo- (Kvinda~t.)
lendams fiskare.
Var och en har icke I [Lnt i pol- l stidles i bibelns lättare tillgängliga delar.
Detta skulle bättre rusta och härda de ungas karaktärer mot fresteleerna i livet.
Trosdogmerna om treenigheten, jungfru- födelsen, korset, blodet, uppsthndelsen m. m. böra överlämnas först %t den vuxne att pröva och bestämma sig för.
Såsom kristendomsundervisningen nu bedrives uppfostrar den mestadels hä- dare, och det är illa.
Ty en hädare blir r &amp; i sinnet.
Det finns nAgot, som heter aktning för andras åsikter - det god moralundervisning, men som helt förkvavee vid auktoritativ dogmunder- visning.
Nu i dessa tider, då den viktiga fr6- gan om ny undervisningeplan för folk- skolan är uppe pk dagordningen, ville jag gärna hava fram dessa tankar.
In tressant vore höra nligon annans Asikt i samma ämne.
Brita Marm.
Hur många gånger h a r icke uppre- pats den kända sats.en, a t t nar det finns lagar för människorna inom ett samhälle och lagar- för samhällena in- bördes - såsom mellan Edams gårds- och boskapsagare, Volendams fiskare och den stora staden.
Amsterdam - b ö r det ock finnas lagar för nationer- nas inbördes förhållanden.
Ack, det a r J U darför, säger man, a t t polisen över staterna fattas och fängelser a t t straffa dem med.
Ja, polisen den mankerade vid lrrigsut- brottet och den mankerar ännu.
Fol- ket borde varit polis självt den gån- gen.
' Men med laddade gevär frain- för sig, om man icke löd, måste ju de flesta bliva en klen polis.
Men straf- fen komma e j a t t utebli.
Det a r hilxt fängelse nog a t t maiiskligheten ser sig försatt så långt, långt tillbaka i ti- den.
Ute hos fiskarna i Volendam viska- de Zuiderzees vågor därom.
De ltonl- mo med bud om de krigets nya offer, De viskade.
så som kriget.
krävt.
hemskt om alla dessa hjärnor och hjar- t m, som ville leva, men som torpeden och havet utan betänkande gjort slixt på.
De skriimde ocksg med v5.r världsdels isolering.
Vägen u t till Volendam, s0111 ar en fiskarbp a.lldeles ute vid Zuiderzee, var i solnedgången över stora vidder av
MORGONBRIS.
Gustaf Johansson.
h, Homo, vandrande lekare; narknadsgycklande dansare, tridsman och kvinnosmekare, kövlare och bekransare - i gick du bort över heden ned blicken skum emot jorden?
En uggla, som satt bredvid leden, nig sade de hemska orden .tt du nyss hade fragat henne,, m en.
blodfläck sken på ditt änne.
Sedan tyskarna lämnat Aerschot.
gröna ängar och betande kreatur sa 0- typiskt fridfull, a t t jag glömde lrriget för några korta ögonblick.
E n f r i s k, ' bris blåste och förde segelbaken ge- x o m kanaler u t till fiskarbyn.
Ehuru I den fredspropaganda, som runtom endast ett par mil från Amsterdam de neutrala länderna bedrivits för att: har hela befolkningen.
där bibehallit racka krafter till liv tillräckligt starka sina gamla pittoreska dräkter.
Kvin-r t tt kunna pilverka de krigförande till .norna vids blå- och svartrandiga lrjo-, tt slut p &amp; det meningslösa offret ai l a r och en ytterst klädsam tunn vit nänniskoliv och till framekapande a3 mössa.
Männen vidna byxor.
Något: arantier, som för framtiden kunna för- mer dekorativt än dessa driikter med lindra ett upprepande av vad som ni;: havet eller de sm % natta husen soin ~ker i Europa, har den nyligen b&amp;llnr bakgrund lcan man e j t a n k a sig.
nternationella kvinnokongressen i Haag iäkert bildat ett a v de betydelsefullaste E n tredjedel av Hollands befolkning .äro katoliker.
Volendamarna äro ka-.
d a g e n.
Den av Rosika Schwimmer föreslagnr toliker alla.
J a g kom dit till afton-, gudstjänsten.
H e l a den r a t t anseiili-) ch av kongressen enhälligt antagni ga kyrkan var full av Volendamsbor, uvu ud resolutionen hade föl jande lydelse Vi kvinnor av skilda nationer .som bådo.
D &amp; blev åter kriget det enda verkliga.
Det var som og?
dess Irlnsser, partier och trosbekännel .offer kunnat meddela sig med de m- ser, förenade till.
en internationel .d&amp;ktiga skarorna.
och viskat: Bed kongress, ge uttryck för var vor- f ör oss.
ma medkänsla för allt lidandc som de utstd, vilka offra sig i stri D e t var omöjligt a t t återviinda till den för sitt fosterland, vilken na .den stora staden Amsterdam en skdan tionalitet de a % md til172öra.
.
afton.
J a g gick till hotellet - ett Dd intet av ole krigförande lan gammalt., som gömmer på mknga min- derna anser sig föra ett anfalls n.en.
Dar mötte mig musik, garnmal, krig, utan fastmer kampar för .kar musilc.
Schubert spelades av hu- szrc hotade nationalitet, fordra1 sets unga dotter.
J a g fick språka med dera ider fia tiow ella kvin 92okongres: familjen.
De hade flera döttrar, g.ifta sen alt alla de olika länderna, meti utlänningar, så nog Yar kriget regeringar måtte göra slut pc för dem en vefldighet.
Mågar utka- blodsutgjutelsen och inleda fkedo stade kanske mot varandra.
De voro förhandlingar.
Kongressen fordra: .dock lugna, vana vid oron.
uttryckligen alt den blivande fre Men så kom posten.
Alla blevo för- d m måtte bli varaktig; och darfoe stämda.
Den unga flick.an, som spelat bygga.s pd de grundsatser som arl Schubert, grät.
Brevet från den tro- inbegripna i de av denlia kongres lovade hade icke kommit.
Han llade beslutade resolutionerna.
varit bosatt i Holland sedan länge, ha- Deesa detaljresolutioner omfatta for - de ryckts ifrån dem u t i kriget eme- .dan ha.n v a r tysk undersåte, hade av- dran p &amp; att internationells stridighete s k y t t all militarism och nu var han underställas skil jedomstol, att internatic vid västra fronten.
E j långt frhm nell piitryckning gores pA ett land sor .Zuiderzee och den älskade.
Men dock griper till vapen utan hänvändelse ti: skild från henne genom helvetenas akiljedom, att utrikespolitiken ställe under demokratisk kontroll, att inge helvete.
avtriidelse av.
landområde fhr äga rur utan folkets eget medgivande, att vapen och ammunitions£ abrikationen sta.lles un I nternati ' one~la kvin n kongressen i Haag 0 I.
, '.
I c h gladan, som följer vinden ill risiga nattharberget, lade sett dig uppe vid linden nsam sitta på berget, om Kain satt n ovädersnatt l e d håriga hander stodjande hakan.
, ch stirrande ut under rynkade bryn i o t graven i väster, mot ovädersskyn, om svepte kring graven sitt smutsiga lakan - iomo, icke har du val an narket av honom, som slog sin van, cke kan ångest bara rukter tusenden år framat, .+, rosvånda och blodskuldsgråt; lu, smyckad av makt och ära, - ' !j ligger dig mörkret nara?
s ' (orpen ar gammal och korpen ar vis.
, ch han kraxade nyss till höken: ' Se, Homo böjs av den vredes ris,.
; om växte ur offerröken) ch piskade honom kring jorden ' örr ' n Homo han knappt var vorden.
Så har det förtalts av min ättefar,; om en duva i paradis lustgård var. "
inen; Homo, det ar val sladder blott iv ugglan och korpen och höken?
h, som fått livets kungalott, ch bygger en stad av en öken, i u sjungande glade dansare, ekare och bekransare,; kogarnas herre vorden,: j ar du en hemlös på jorden?
Homo, varföre vandrar d u sort i den tysta timman?
Stjärnorna tindra så vackert nu, 3ch din stad lyser ljus ur dimman.
Vad skall du uppe i bergens natt.
Homo, på öde krönet?
Har ar din stad med sång och skratt, Ljussken och manskoskönhet!
.- Korpen kraxade dovt om blod, dar han mörk under stjärnorna seglade f ram över staden, som yr i sin vallust~sam: " Uppe på berget ~ o m b stod stirrande ned mot verket, o c h på hans panna lyste som blod Kainsmärket! "
(Cr Jagar visor.)
Ett sammantriiffande med parii- Kainsmärket.
kamrater i Hol a l nd.
Nar jag a v fil.
kand. W. Hellströms föi slag till k. m:t ser, a t t han tager till ord Under kongressen samlades vi all: för a t t Greta Holm, som dömts till stzaffai från olika.
länder under en kort rast bete för explosionen vid Schéelegatan,, ick Det var fru Ankersmit från Amster måtte föda sitt väntade barn i fängelse1 dam som kallat oss samman.
Det val skriver Otto Witt i " Dagen) ', då star et flera amerikanskor, tre danskor ocl livsöde, en stackars individs tragiska histc en svenska.
Emellertid hade vi di ria 1eva.nde för mig, en person, vars ante alltför kort tid för a t t verkligen kun cedentia kommo till min kännedom unde de få något utbyte av samvazon .. Dan mina vandringsår.
År 1870 arresterades i en av ~ U r o ~ hu as skorna reste strax efter kongresseni vudstader en ung kvinna såsom misstänk slut ..
Vi skandinaver hö110 dock i h o ~ då och då och hade en liten vilostunt för en förbrytelse, jag kan ej längre påminni mig av vad art, ' men det ä r också r ä t t lik vid sidan av språkförbistringen.
Vid kongressen gjordes från social giltigt.
- Den unga kvinnan, som väntad demokratiskt håll ett inlägg från frr ett barns födelse,, bedyrade sin oskuld, me1 Ankersmit, dar hon påminde om dt utan resultat - och barnet föddes i fängel soe.
- dem.
kvinnornas nyligen hållnr eet.
Det var en gosse, och så sna.rt han set kongress i Bern.
Vidare höll under.
dagens ljus togs han från modern och förde tecknad ett anförande å det första of.
till en barnasyl.
fentliga mötet, däri jag fick tillfall€ Emellertid avtjänade modern sitt straf: anföra en del av Bernresolutionen och å r 1875 kom hon, blek och tärd och blot mot att makt är ratt och för dc en skugga a v sig själv, åter ut bla.nd med undertryckta nationernas rattighetel människor.
Nu hände det sig emellertid a t t inannen samt två diskussionsinlägg.
barnets far, strax efter moderns försättandc En av mig föreslagen resolution, på f r i f o t träffade henne.
H &amp; erbjöd hennc förutom den antagna, att intet land- ~ i t t hjärta och sin hand, och de vigdes, oct förvärv får aga rum, hann ej behand- sonen, som hämtats f r å n barnasylen, legiti las på grund av bristande tid.
Den merades, och det föreföll som allt.
skulle bl innehöll en protest mot den under- +tt och ljust för fa.miljen.
tryckning av friheten, varav de lida, Men ödet hade bestämt sig för n5.got an.
som ej äro självständiga nationer.
Vid sammantraffandet med fru An- nat.
Det lat avundsjuka grannhustrur spridr kersmit fick jag sedermera veta om ', hemligheten ' med ' gossens börd till.
sin:, ' kongressen i Bern, att den varit mycket givande.
Dar deltog också en fran- syska, till skillnad mot kongressen j Haag, dit ingen fransyska kom.
Dess- utom ett par engelskor, 26 tyskor samt ett par holländskor.
Manifestet har man försökt sprida i alla de länder, som deltogo.
Har ännu ej kunnat få se det själv, men bett att få det sant till Stock- holm.
Föreställer mig att vi också borde trycka det som flygblad.
.
I Amsterdam besökte jag aven fru Vibaut, som a r ordf. i soc.-dem.
kvin- nornas förening.
Henne fick jag medfölja å ett underhållningsmöte för arbetslösa kvinnor.
Man har natur- ligtvis icke blott de belgiska flyktin- garna att tänka på i .Holland, utan ock egna arbetslösa.
' På detta möte fick jag träffa, ehu- ru helt kort, även e t t par andra av organisationens styrelsemedlemm,a.r.
Alla halsade de- hjartligt till parti- kamraterna i Sverge.
Leve denna vgr sa.mhörighetska.nsla!
Anna Lindhagen.
-.
- der statens kontroll, att politisk rösträtt utsträckes till kvinnor i alla land, att vid en blivande fredsuppgörelse kvinnor äro representerade och att den ' hittills- varande fredskonferensen i Haag utvid- gas till ' en permanent institution.
Bland talarinnorni å kongressen var aven Anna Lindhagen, som höll ett av värme och hänförelse buret anförande för de av den fientliga invasionen ned- tryckta folken.
oarn, och redan vid sex, sju ars ålder ficE ien stackars pysen finna sig i a t t kallai) häktelymmel och all1 " f angelseunge vad hjärtlösa barn kunna finna på.
Och a i ie andras föräldrar hörde han, s5 ofta ha1 ~ e g å t t e t t eller annat aldrig så oskyldig1 ?ojkstreck, a t t ' den, som har börja.t sitt liv: ?tt fängelse, den kommer också a t t sluta däi - så han var bara ute liksom på nåder.
Och så kom skolan, och den gjorde ickt ~ n bättre, t utan tvartom.
Här ä r e j platsen a t t omtala gossens alla ijälsmarter och inre strider, e j huru kärleker; il1 modern gick under, steg för steg, för at1 ii11 slut resultera i e t t gränslöst h$.
Gossei: Alltnog - följdin blev denna.
) lev yngling, och alltjämt bar han sitl raingmärke på sin panna.
Det förföljde honom överallt liksom skugs ?a.n den sak, på vilken ljuset faller.
.
1bla.nd kände han på sig hur han hatade llt omkring sig, samhiillet, allt, ja, till och led döda ting.
De platser den u n g e mannen erhöll skötte an mönstergillt - men ryktet om hans ' fö- else följde honom, kaiusmärket sken fram, ch han .blev avskedad.
Varför?
Jo, icke därför.
a t t han fötts i e t t fan- selse, utan emedan varje människa resone- ade som så, a t t det måste följa brottsliga an- tg med ' den, som fötts därstädes a v en straf- ad kvinna.
Modern dog.
Ma.nnen hade varit henne en rofast make, tålig och rörande i sin okonst- tde tillgivenhet.
Men sonens f örlåtelse fick on aldrig.
Pä dödsbiidden strackt.e hon sina and.er mot honom och hennes sista ord oro: j, C) ' Ja.g gjorde det icke.
J a g ä r oskyrdig. ' '
Och under det a t t hennes son ' ryckte p %.
axlarna utandades hon sin sista suck.
- Maken slöt hennes ögon.
Men sonen såg- p5 henne utan en tår, utan en känsla a v son -- iig tillgivenhet och yttrade kallt: " Så där har hon pratat alltsedan ja.g f i c k.
veta det .. j9Men.nu säger hon d e t aldrig mer)), sva -- rade fadern.
)) Hon va.r en god och trofa.st.
hustru ..) Så gingo d i g r a år.
Sonen, som alltid ' kände sitt kainsmärke.
.
* .. tynga, dukade.
till slut under.
Det gick till på det sättet, a t t alla ordent -- liga människor drogo sig ifrån honom, medan alla dåliga element ansågo sig i honom hava i brottslig-.
funnit en ' sta.llbroder, en " adel het, en hövding med märket stämplat på sin paana.
.
.
Och så kom den dagen, d å allt blev klart.
Den unge mannen med kainsmärket på sin panna st.od inför ' sina domare, anklagad f ör.
en ra.d ruskiga f örbrytelser.
Och det, märkvä.rdiga inträffade, a t t ehuru man ' skulle t.ro, det domare och åhörare skulle.
tycka hjartligt synd om .den stackars man- nen, som fick sona för skuld, som e j v a r.
hans,.
dessa i stiillet betraktade honom med en rysning.
H a n dafndes till det allra hår-.
daste straff.
Sådan ä r världen ... D &amp; hände något.
E n gammal rna&amp;.
böjd a v å r och sorg,.
stapplade fram till skranket, höjde sin a n n.
och ba.d om a t t f å säga e t t ord.
Men han kunde knappast f å fram e t t ljud a v rörelse,.
Bom nästan blev honom Övermäktig.
...
I andlös ' spänning väntade a.lla.
) ' Jag, jag,: jag gjorde det .. Och så kom det fram - alltsammans i. brutna meningar, med pauser och starka.
.
snyf tningar.
Han var den skyldige.
Modern var full- ständigt, absolut oskyldig till vad som lagts; henne till last.
Nu hade samvetet drivit ho- nom till bekännelse.
I detta ögonblick såg det ut, som skulle- len ha.ktacie sprängas.
ögonen trängae u t u r sina hålor, ådrorna svällde i ha.ns panna och ned e t t skratt, som skar åhörarna som kni -- var, spände han alla muskler.
E t t språng r a k t p % den gamle mannen, vil -- ken föll som en säck till golvet.
Ännu e t t skrati f r å n fången, e t t det bleka.
vansinnets skratt.
- Förståndets ljus hade slocknat; hospitalets:, varta., försonande natt väntade den för ett: nisstags skull ' dömde.
e.
.
. '
- - ' J) A Sådan var hiindelsen.
Den unge mannen hade e j mera brottsliga.
" n1a.g än vilken annan hederlig kvinnas barn.
om helst.
~ a i n s m ä r k e t, och endast det,.
Irev ' honom mot hans öde.
J a g anser ic:ke, a t t Greta Holm har mera.
kuld a n den här omtalade kvinnan - det innes något, som heter " olyckstillfalle " ' cksa.
Men samhället f å r e t t stort ansvar.
, tt dragas med., om det utan vida.re trycker lainsmarket pS det oskyldiga ba.rnet.
Tvärt-.
m borde detta samhä.lle ombestjrra, a t t hon ch f astmannen vigdes a v f ängelseprästen.
ch a.tt Greta Holm sedan.
tillbringade d e n vara t.iden utom fängelsets murar.
.
Spår.
t Septembera.ftonens oförlikneliga stamning låg över huvudstaden när journalist Lars Vinge steg in i sin stamlokal och niellan de t ä t a raderna a v bord banade sig väg till den plats, där hans vän ingenjör Olov Bergenfelt satt, väntande framför en bricka med kallnat kaffe och punsch.
" Du t a r d å rundligt ut din akademiska utbrast denne och höll upp sin klocka.
kvart " Här liar jag suttit en god timme och van- t a t på dig och under tiden försökt fundera ut vad du egentligen kunde vilja mig.
Att det var något särskilt förstod jag.))
Journalist Vinge smålog litet ironiskt nar han nu tog plats framför sin vän.
sade h i n med e t t sarkas- " Du har r a t t tiskt tonfall i rösten, oaktat e t t vemodigt uttryck e t t ögonblick flög över hans an- sikte,) ' nu för tiden måste d e t verkligen vara en särskild anledning, som f öranleder den ena av ' oss a t t söka upp den andra .. " Ingenjör Bergenfelt mötte förvanad den talandes blick.
Han ville svara, men fann e j riktigt orden.
Något i uttrycket i ansik- t e t mitt emot fängslade hans uppmärksam- Ilet.
Lars Vinge talade sant.
Det var sanner- ligen inte i vardagslag de nu stötte på var- andra vid den minsta tillfällighet som förr i världen, d å den ena inte kunde svänga om närmaste gathörii utan a t t råka ihop med den andra.
Bah - de flydda tiderna, varför syssel- satta sig med demy Det var länge sedan han bråkade sin hjärna med det.
Allt ä r ju hemfallet under föränderlighetens lag.
All- ting skiftar färg; intressena blekna; nya sy- ner visa sig vid horisonten.
Han knackade på vaktiniistaren och befall- de i n en flaska punsch till.
- Och så cigar- retter, vaktmästaren) och is, mera is!
Orkestern började i detta ögonblick a t t spela.
Det var inte:rniessot ur Cavalleria Ranticana, detta stycke, som regelbundet fö- rekommer på varje konsertprogram, men soni ändå inte hunnit bli utnött.
Ingenjören lutade sig tillbaka och gav un- der tysthet a k t pil sin viin.
Det hade kom- mit något hiinfört över dennes drag, som sällsamt kontrasterade mot det annars van- ligen trötta, resignerade ansilrtsuttrycket.
Han tycktes med begärlighet suga in den sköna, lidelsefulla melodien.
Ingenjören lade e t t ögonblick handen över ögonen.
E n reflex f r å n forna tider.
Det uppenbarade i en blixt oanade djup, halvt utplanade hagkomster.
Aterigeii höll tankarna hononi f ?ingen.
Han tyckte sig förflxttad en femton, tjugu å r tillbaka.
Var det int-e en kval1 som denna han stiftat bekantskap med Lars Vinge?
Han mindes a t t Stockholm aldrig varit så hänförande slrönt soni då.
De hade varit e t t litet spirituellt lag, som slutit sig samman.
Även den kvinnliga f ägringen fanns repre- senterad, men ingenting hade s &amp; fgngat hans intresse som detta smala, bleka ansikte med de lysande ögonen, som liksom koncentrera.de varmt mättad intelligens och sorglös opti- mism.
Han hade varken da, vid första samman- triiffandet, eller scn:ire gjort !iBgot för a t t j ', l - j ',.
l Meddelanden från Centralstyrelsen.
Skrivelser till Centralstyrelsen Xv ' v » moorganisationer / Rekvirera bro- ~dresserns till ordf., fru Anna Sterky, schyren &gt;Se dig omkring)).
Yris 5 öre.
Barnhusgatan 16, I, eller sekr., fru TzZl organisationer för 3 öre pr st. Agda Östlund, Upplandsgatan 61, I V, Stockhokiz.
9 Nya klubbars adresser: Morgon bris redaktion: Nor~iullsgatan Fagerviks kvinnoklu b b: Fru Siri Nordpist, korr.
sekr., Fager viks verkan.
$7, V, Stockholm.
Lesjofot-s kvinnoklubb: Lydia Backer, * korr.
sekr., Lesjö fors.
Protokollen från 3:dje sot.-dem.
kvin- * nokongressen äro färdiga oeh tillhanda- hållas fråga Mo~gon bris expedition.
Pris Rapporter ha ytterligare inkommit 25 öre pr st. från Ronneby kvinnoklubb och Stock- * holms södra kvinnoklub b. dölja den starka sympati lian hyste för ho- och går a t t möta den stora överraskningen nom.
De hade ömsesidigt kommit varandra på andra sidan.
D. v. s. a t t inte ha levat till mötes.
Bagge voro ideellt anlagda, och förgäves, a t t inte s p h l ö s t försvinna.
N i t ~ n med gladjetörstiga ögon sago de p &amp; livet.
betyder ingenting, inte äran, men.
v e r i e t,. "
Stockholm med sina skiftande stäniningar, I)) Jag har inte definierat begreppet ly.Aa ', d i r varje stadsdel besitter sin särskilda ka- I sade ingenjören litet matt., ') men nog, syet raktär, var för dem det gemensa.mma svar- jag, a t t jag en gång hade en annan u p p f a t t meriet, å t vilket de hängåvo sig nied en eld, ning om den. "
som niistan tärde p &amp; livsgnistan under de för- ' Sak samma.
Det betyder ingerit .. ing hur sta, mödosamt genoml@mpade svältli,reii.
vi resonera, huvudsaken iii.
i alla fall det soni Ingenjör Bergenfelt kvävde en suck.
Så står kvar efter oss. '
småningom hade allt förändrats.
Lars Vinge ' %äg mig frågade ingenjören IjcEi.
1.4jUc hade omstuvats och jämnats ut med allt det sig fram emot sin van, i det han mönstrade andra han mötte i sin vag, det vardagliga.
honom i e t t långt ögonkast,) ' friin vilken I och med detsamma förlorade han ocksb.
sitt tid hyser d u den åsikten?
J a g frågar för sarskilda intresse för honom.
Det enda haii de gamla minnenas skull, t y aldrig silg jag kände ibland var en slags nyfikenhet, som väl någon, vilken som du kunde g å upp i p &amp; sista tiden stegrats.
Det roade honom nuet, leva för ögonblicket.
E n Silslrv~rcl clag- a t t följa konturerna a v e t t öde, som från drivare, för vilken framtiden var en uteslu- början åtminstone visat tydliga tecken a.tt ten fråga. ')
gå i helt annan riktning a n de vanligas.
svarade l ' Oni du vill veta dag och dato Varför önskade han egentligen t r ä f f a ho- journalisten och drog upp en nött anteck- nom i kväll9 E n ekonomisk fråga kunde ningsbok, som han ' betraktade med vemodiga det knappast bli t a l om.
Lars Vinge stod blickar, " så star det skrivet här.
Atmin- sig gott, påstods det, sedan han nu börjat stone inträffade f r å n den dagen en vand- göra sig värderad som tidningsman.
Det punkt i e t t och annat.
J a g talade d &amp; vid hade g å t t litet trogt i b ö r ~ a n innan han ve- en läkare - specialist i bröstsjukd.omar.
men nu Som du kanske drager dig till minnes nämn- lat släppa de ' litterära grillerna tycktes hans lön regelbundet stiga å r från de jag en gång a t t lungsoten var ärftlig ar.
Vidare var han ogift.
Den snaran hade inom vår slakt.
Ingen a v dess medlemmar ha.n inte fastnat i.
För ingenjör Bergenfelt har egentligen uppngtt någon högre ålder, hade karleken endast varit e t t sinnesrus med och mina lungor vuro redan f r h början kle- dyrbara följder; bort.skankandet a v sitt na.
Naval, han förklarade a t t jag just into namn som hederssak och diverse ' mgnatliga hade s % lang tid kvar a t t vinka på och dess- utom måste sköta mig ytterst noggrannt, för utbetalningar.
Journa.list Vinge hade emellertid utan e t t a t t inte sjukdomen skulle t a någon farlig ord t ä n t den ena cigarretten eftes den.
an- vändning - något som i det hela taget var dra och ingenjören gjorde inom sig den re- omöjligt, både för mitt kriivande arbete vid Du känner flexionen, a.tt p2 samma satt som han s&amp;g tidningen och min laggning.
dem g å upp i rök hade lian sett idealisten den vanliga ramsan med detta soni u t g h g s - och entusiasten Lars Vinge g % upp i bröd- punkt:)) N i máste t v ä r t avbryta allt arbete " - alldeles som om man utan vidare kunde kampen.
' Inte av bröd allenast lever niänniskan ', stänga hjärnkontoret ..
Ingenjören lade sin hand på jou.rnali.stens började journalisten, som om lian i e t t raskt drag gripit in i vännens tankegång, och höjde skuldra.
sitt glas.
" Du t. ex. har huvudet fullt av ' V a r det detta.
du skulle tala om f ör mig? '
' lysande j.d.éer; din sist. % konstruktion har gbtt frågade han.
Han tyckte själv a t t hans röst genom pressen och du ar redan vid unga ar lät onaturligt sträv, men det var endast för en kand uppfinnare.
Din lycka ä r gjord. "
a t t tillbakatvinga nggot som med m.akt.
ville)) Lycka '), sade ingenjören dröjande,) ' vem tränga si.g fram.
vet vad lycka ä r?)
) " Jag önskade tala vid dig 5nnu en gång)) Lycka, jo, det ä r a t t ha uträttat uc~got öga mot öga svarade joulanalisten.
)) För av gagn innan man lägger näsan i viidret.
c h gamla minnenas skull, soni du nyss namn- ' j, j ';))), j ',
- - - - - - - - - 10 MORGONBRIS -- P -.
- ils.
E:geiit,ligen liar jag a.lltid försökt 1in.d- vika avsked.
Det borde lika litet förekomma som dessa s. k. bindande löften, som lagga band på de11 personliga frihten.
Meii ibland låter man sig drivas av en hastig impuls.
Det var en sada11 som drog mig till dig.))
)) Förklara dig bad ingenjören med en viss ansträngning i rösten.
Han kände som om han med en avvärjande gest ville till- bakavisa vännens meddelande.
Varje ord från denne träffade honom som ea före- bråelse.
" Det a r lätt gjort.
Från och med i mor- gon ar jag entledigad.
ur min tjänst, om jag så får uttryck.a mig.
Du förstår.
För for- mens skull tjänstledig p % .ett år.
Man bi- behåller minen % ömse sidor.
Pla.tsen tacksamt fylld av en yngre upplaga.
Journalisten smålog litet vemodigt.
" Huru länge var det sedan du talade vid doktorn första gången? "
frågade ingenjö- Ten.
' Ah - en fem, sex år sedan ungefär.
Jag förklarade honom kort och gott, a t t jag intc kunde ratta mig efter hans föreskrifter.
För det första kunde jag inte springa som en idiot från min plats, först och framst dar- för a t t min existens var beroende av a t t jag Zitminstone höll mig kvar där så länge som möjligt.
För det andra höll jag på med ett litterärt arbete, som i sin tur, naturligt nog, var beroende av existensen.
Att avbryta detta arbete - det kom en dallring i jour- nalistens röst - kunde inga doktorer i hela världen förmå mig till.
Nej, bast alltsa a t t gå på nar man en gång konimit i farten.))
" Och p &amp; detta sätt har det fortgått %r efter br?) '
Ingenjörens ansikte var blekt, men ögonen lyste.
Hela hans gamla tillgivenhet och be- undran för vännen flammar upp, men dessa känslor blandades nu med ett starkt vemod, " Det fanns ju endast en vag a t t gå ", svarade journalisten. '
' Att jag inte har q a - rat krafterna under dessa år, ar ju klart, men jag vet åtminstone, a t t jag har ett gott arbete bakom mig.
Min bok ligger f. n. under tryckning.
Den är skriven med oupp- hörliga avbrott.
Men den är &amp; tminstone dikterad av den äkta känslan.
Jag säger detta tryggt till dig, som genoni din person- liga inverkan från början gav mig inspjra- tionen.
J a g började göra utkast till arbetet redan för flera å r sedan.
Den dar första, gudabenådade tiden, då de nymognade idé- erna sprungo fram ur hjiirnan med ett så- dant övermatt av liv, som man sedan aldrig j ', mera kan htadkomma.
, Det ar s &amp; mycket som går förlorat under de langa gråa åren, Vet du, jag känner som om jag hade hela den har tiden legat i ständig fejd med V %r Herre.
Jag hade egentligen önskat överbe- visa honom, a t t han denna gång misstagit sig.
Men den har sjukdomen ar förrädisk, den f ortskrider långsamt men säkert, utan nagra nämnvärda kroppsliga plågor.
Det ar ju klart, a t t en gammal stofil, som gjort sin plikt och fortplantat slaktet och sett fram- tiden t a plats omkring sig och suga ut jor- den intill sig, måste önska a t t utvandra och skjuta nya skott på ' en annan planet, men jag har ju alldeles nyss börjat ' le^.
Jag raknar inte alla dessa ar jag har f å t t betala i lärpengar. '
De sista orden ljödo som en klagan, en enda, som inte kunde tillbakahållas.
Jour.
Den nya äktenskapslagen.
Sedan bå.da kamrarna nu ant,agit lagut- ikottets sammanjäin.kningsförslag har detta itosa och .. efter pensionsförsakringslagen iittills vikt.igaste lagforslag bringats i lamm Med detta lagförslag har en reform yenomförts, som kan halsas med glädje av ~rbetareklassens kvinnor, aven om man på mskilda punkter skulle ha velat anmärka iaremot.
För själva lagförslaget redogöra vi icke iu, d % Morgonbris läsare förut i ti.dningen iätt del av detsamma och val också i stor ~tsträckning följt dagspressens referat av irågans behandling.
lalisten s a t t dar emellertid lugn, blott de ielrtiska rosorna på hans kinder vittnade om tt ' hans ord vållat honom ansträngning.
..
Ingenjören lutade huvudet i händerna.
Så 3åg han upp med en varm blick.
" Jag marker a t t jag illa förståt din Baiiip.
Inte förrän det ar för sent inser jag vad du sgentligen strävat för.
Nu först ser jag mig 3jalv i den ratta belysningen.
Ja.g har f a t t nin ungdomsvän tillbaka, iinder det att Iii .. ' ' Nog nu svarade journalisten och sträckte avvärjande ut sin hand, ') den bild jag har av dig har ingenting kunnat f-örclär- va.
Den har stunden är intc till för några mklagelser, det var inte s &amp; ämnat.
Vara ninnen bygga nog bro över alla missförhål- .anden, över allt missförstånd.
Vi hade nog.
sinom tid .kommit p % det klara med varan- dra.
') Jag är inte värd det, Lars)), sade in: genjören och sträckte fram sin hand, " men jag har en bön till dig, för de gamla min.
nenas skull, låt mig ännu en gång f å gå vid din sida, dela dina strävanden tills de klip.
pas av, om möjligt mildra kampen.
Om nu tiden blir kort eller lbng, skank mig den glad.
jen - för allt, som en gång varit. ')
Då kände han a t t en hand grep om hane och tryckte den.
Och denna hand var Lnnu levande och varm.
j ' j,)) Ingenjör Bergenfelt gick långsamt gatar fram, som i en dröm.
Han befann sig i er egendomlig, nästan overklig sinnesstamning Den sista spårvagnen rullade förbi, en auto, mobil tutade varnande i hans öra, men har märkte det knappast.
Allt.
föreföll honon: så mekaniskt.
Han och cle andra maanisko.
barnen rörde sig endast maskinmässigt.
Har kände endast tryckningen av vännens h.and nu i avskedet.
Det var det enda fiillt lo- vande och verkliga.
Kunde ett sådant minne som hans någon.
sin utplhnas9 Lämnade det inte spår eftei sig?
Han hörde vännens röst: ' Huviidsa.ker iir i alla fall det som står kvar.))
Han tyckte sig urskilja konturerna av er livsgärning.
Den avtecknade sig så sma ningom r a t t skarpt mot det andra ha.n möttt på sin vag.
Den flöt inte tillsammans med det jämngråa.
Den bildade nya vägar, ga \ uppslag till nya tankar, förgrenade sig i oändlighet, omfattade med fina, levande fib reï framtiden.
Anna-Lisa Hjort.
Några ord om och till, kvinnorna.
Kvinnan f yller en viktig plats i samhället; lennes plikter och ansvar ar ofta både stora) ch tunga.
Trots denna sin svara inppgift lppikattas hon 15gre &amp; n som rnot.svarar hen- les rätta varde.
Mannen i allmänhet betrak-; a henne såsom varande en underordnad och inderlagsen varelse - ändock skall kvinnan " dela ljuvt och lett med mannen)).
Kvin- lan skall vårda hemmet, sköta hushallning) ch matlagning och mycket, mycket an- lat.
Hon skall utgöra medelpunkten inom iamiljen; omkring henne skall hemmets ?al) ch ve röra sig.
Och ändock finnes det nånga kvinnor, som icke ens inom sitt eget lem i minsta mån bliva hörda.
Beklagligt nog inse dc flesta kvinnor icke denna sin f örtryckta stallning.
Dessa kvin- nor, som sakna insikt och intresse för sin egen sak, hava däremot ganska lätt för a t t inse fel och brister ho; sink medmänniskor.
I följd härav sysselsätter denna .sortens kvin- nor sig med onödigt prat, baktal och slad- der, under det en annan del av kvinnorna samtidigt uteslutande arbeta för förbattran- det av kvinnans samhallsstallning - uti ar- betet ' för alla kvinnors basta.
I detta arbete borde alla kvinnor deltaga.
Och för a t t häruti vara ratta och uppriktiga medarbetare böra vi först och främst söka dana oss själva.
För a t t uppnå de rattighe- ter, som vi med avseende till vår uppgift ha ratt a t t fordra, tillkommer oss i första rum- met a t t själva akta och hålla på vår vardig- het.
Det ar därför av största vikt a t t vi kvinnor med allvar undvika och avsky allt förtal, allt löst prat.
Om vi icke omskapa oss själva och var karaktär kunna vi heller icke inverka gott hos andra.
Ej kan det behöva fatt.as intressanta dis- kussionsfrågor på våra kvinnoföreningars och - klubbars möten.
Därför) kvinnor, vaknen upp!
övertygen eder om eder st.allning, arbeten för eder egen Helene Jansson.
sak!
T. \ Ny kvimoklubb.
Efter ett föredrag av fru Ruth Gustaf son bildades 1ångfreda.gen en soc.-dem.
kvinno- klubb i Fagerviksbergen.
Måndagen den 18 april höll densamma sitt ' konstituerande möte, varvid 87 medlemmar antecknades och styrelse valdes.
Ordförande blev Ida Andersson, kassör Anna .Söderström samt sekr. Siri Nordqvist. '
MORGONBRIS.
Från kvlnnoklubbarna.
till Stockholm.
Styrelsen f ör Södra I&lt;vinnoklubben i Stock- holm får härmed överlämna sin berättelse över arbetsåret 1 april 1914 till den 7 april 1915.
Vid klubbens arsmöte föregående %r val:.
des f öljande styrelse: fröken Anna Svensson: och fruarna Krantz och Hudin sanit fru.
Lövgren och fröken Eriksson som revisorer.
Klubben har under året hållit 9 ordinarie.
sammanträden, ' vid vilka f öljande talare fö- rekommit: Ruth Gustafson över ärnens: De av klubben föreslagna motionerna till kvin-.
nokongressen samt Birger Mörners tropiska resor.
Sigfrid Hansson: En statistisk re- dogörelse över olika grupper kommunmed- lemmar samt Omorgaiiisationsfrågan.
Agda östlund: Hjälpbyråernas arbete.
Hannes Sköld: Bulgarien och Serbien just nu.
Fredr.
Ström: Stadsfullmaktigevalen.
Klubben har aven hållit e t t.
offentligt möte med föredrag av fröken Block över ämnet: De ryska kvinnornas frigörelsekamp, samt ett stort möte tillsammans med Kooperativa kvinnogillet p % söder, till vilket vor0 in- bjudna arbetslösas och inobiliseracles fruar, och trakterades dessa med kaffe.
Dessutom ha tvaiine utflykter företagits till Enskede.
Klubben har aven genom ombud deltagit i Soc.-dem., kvinnokongressen, som avhölls i Stockholm i november, och rapporterade vårt ombud, Ruth Gustafson, på ett mycket för- tjänstfullt satt över densamma.
Likaså h ' ar klubben genom styrelse och ombud deltagit i SOC.- ek.
a vinn örn as San~organisations mö- ten och diskuterat viktiga frågor på dess dagordning.
Till sist ha vi aven deltagit i den stora internationella kvinnodagen.
Även må namnas a t t klubben genom ' insamling bi-.
sträckt de nödlidande i Belgien med kr.
5.50 .och sandandet av ' ombud till Internationella Kvinnodagen i Norge med 5 kr.
Under året har intagits 11 nya medlemmar och ä r medlemssiffran nu 35.
Då nu styrelsen redogjort för detta års arbete, som haft så .m %nga .felslagna f orhopp- ningar i, sitt sköte, h a vi gjort det ' i den förhoppningen, a t t nästa år m % bli mera väl- signelsebringande för våra ideella strävanden ' fin vad detta ' %r varit.
I ' ' - * Vid detta årsmöte omvaldes till ordförande ' Hulda Roos och nyvaldes till kassör Signe Bengtsson.
Fråm Blekinge.
Blekinge kvinnok1ubba.r samlades itil1 kam- ratmöte i Siggarp den 25 mars; Johanna Ljungström halsade de till ett sextiotal upp-, gkende deltagarna viilkomna.
.
Till mötets ordf. valdes S. Nilsson, sekr. Bernhardina Bengtsson. '
Efter det de vanliga mötesf örhandlingarna med rapportering o. d. vidtagits följde dis- kussionsfrågorna.
Betty Andersson inledde fragan:)) Varför begära kvinnorna politisk medborgarrätt? '
Efter det belysande inledningsföredraget vidtog diskussion, varvid flera beaktansviir- da inlägg gjordes.
Diskussionen fick utgöra svar på fragan.
inleddes, Kvinnornas deklarationsfr5ga av Emmy .Johansson.
S %val i inledningsan- förandet som under den darp % följande dis- kussionen belystes frågans vikt.
Och mana- des till oförtrutet energiskt upplysningsar- bete för borttagande av den slöhet, som ännu vill göra sig gällande nar det galler a t t få i all synnerhet ' de gifta kvinnorna a t t dekla- rera, en slöhet som man till stor del får till- skriva okunnighet.
Följande uttalande gjordes:, ' &gt;Mötet vill kraftigt uppmana arbetare.
kvinnorim a t t mdra iin hittills deklarera föx inkomst och därigenom skaffa ' sig kommunal rösträtt, samt därmed inflytande på.
valen till de ~lik,a kommunala institutionerna.
, J J Kvinnoriia maste tanka på a t t saniha1let.s funlrtion behöver aven deras insats, t. ex. i fattigvårds- och skolstyrelser samt barna- v~rdsnamnder o. s. v. Den följande frågan:) ' Ha kvinnorna n&amp;- got att iakttaga med avseende p % den alltmer tilltaga.nde danslystnaden hos ungdomar? ')
inleddes .av Bernhardina Bengtsson.
Tal.
.påpelcade sv %righeten a t t samla ung- domen till nggot ideellt arbete så länge dan- sen får pågå som den nu gör.
Viidjade till mödrarna a.tt fostra sina barn till ädlare nö- jen och framhöll det orätta uti a t t barnen redan i skolåldern samlas.
till dans?
dans- i bana.
Tyckte dessutom a t t mötet borde hemställa till Folkets hus- och .parkstyrelser att ordna så, a t t ungdomen blir tillgodosedd med annat an dans.
En livlig diskussion följde harp&amp;.
De fle- sta voro eniga med inledarinnan a t t danslyst- naden tilltagit till m e n för arbetarerörelsen.
Kanske a t t männen, de äldre kamraterna, ha stor del häri, nar de förbise a t t intressera de unga pojkarna f ör uppgifterna inom f örenin- gama.
Ungdomen bör lära sig a t t med lugn kunna åhöra en föreläsning eller ett, föredrag, a t t begagna fritiden till såvä.1 nytta som nöje.
Vad dansen särskilt betriiffar har på senare tiden: införts en del damer, som äro rent av- skyvärda a t t se och vilka aldrig borde f å tillåtas inom de lokaler eller å de dansbanor, dar vrtr arbetareungdom söker sitt nöje.
Mötet antog därpå följande uttalande:) ' D$ det kan konstateras a t t ungdomen i alltför hög grad ar begiven på dansnöje och att föga h&amp;g för ideell strävan finnes; - d &amp; ~ s s s u t o m förekommer att b a r tillatas att vid tillstallningar idka dans i hög gradJ uttalar mötet vad- gi,va alet p &amp; si,na ja,n t.l föräldrar att 1: ~ a r n i detta fall och söka - att hos dem in- danta för.ståelse för bättre och .nyttigare sa- Ler.
Samtidigt rikta vi en maning till Folkets LUS- och parkstyrelser att, om möjligt, tillse tt dansen å dansbanorna icke m i s s b r u- c a s av.
barnen, i hopp a t t .. då barnen hinna ingdomsåren de i sin t u r ' må finna intresse arbetet p, % f örbiittrandet av .samhallet.
) &gt;Mannen och internationalen utgjorde nötets si.sta fråga.
Johanna Ljungström, som nledde densamma, gav i korta drag en redo- görelse av internationalens.
uppkomst.
Hur nan pk Karl Marx uppmaning: ' JProletärer.
alla länder, förenen eder " bilda8e den för-; ta internationella sammanslutningen.
Hur ienna sedan sprangdes vid fransk-tyska kri- get., h.ur senare år åter förde arbetarna sam- nan, genomgick nya slitningar men hur man; enare samlades till internationell samverlcan inder den nu gamla välkända maningen: " Fr, * et, jämlikhet och broderskap Ar ha 5 % förflutit i storartat samarbete och med .nternationelliz sammankomst.er.
Vid dessa renare har dock en fyaga stått sist p &amp; dag- ~rdningeii, en fråga som bort vara Interna- iona1en.s första: F r e d s f r 5 g: t n.
Den se.
laste tidens hemska händelser böra mana oss ttt beakta denna.
Internationalen ar nu sprängd, men den skall och m %ste samman.
znytas, sammanknytas för a t t aldrig slitas ner.
Även har vilja och slcola~kvinnorna ~ j ä l p a till, men med fordran a t t fredsfrågan d i r den fram.sta, den första för behandling Rebeclra Svensson talade därpå om jJVåri å t de vanföra)) och gav med ledning av del av svenska .Vanf öreanstaltens centralkom mitt6 utgivna radgivaren en del goda rad ocl upplysningar om a.rbetet för dessa.
olycklig: individer.
Mötet beslöt hålla niista kamratmöte Ronneby i f örening med offentligt föredral av nagon kvinnlig talare.
Ordf. f ran1ba.r deltagarnas hjärtliga tacl till Siggarps kvinnoklubb för deras dryga ar bete nied mötets anordnande.
.
.
Senare vidtog ett trevligt .sasmkväm, var- till fiven de manliga kamraterna inbjudits.
Utom servering förekom några väl .utförda dialoger, uppläsning) deklamation och s %ng.) '
allmän svensk fredskongress.
- Svenska s red- och ~kiljedomsförenin~eri bjuder harmed landets fredef.öreningar, ar- etaresammanslutningar, fackföreningar och ackförbund, nykterheteföre ' ningar och ung- omeförbun.d, frieinnade föreningar och kvin- .oförbuud till en allmän svensk fredskongress i Varberg ch hemstalles till dessa och för övrigt till Ila för fredssaken intreseerade organisatio- ler att dit sanda befullmilktigade ombud, ett ör varje påbörjat 1,OJO tal medlemmar.
Kongressen, som hfille~i fredagen den 25 ich lördagen deta 26, eamt söndagen de92 27 nstundande juni, kommer att behandla föl- ande ' &amp; Agor: 1.
~ i o t c s t mot Iwiget och en vädjan till d s: vigförande makterna utt sluta en snar och larakth~ fi-td.
Inledare: Fru Jenny Richter Telander, Skara.
2.
Genom vilka itgarder kunna krig, för kamtiden .omöjliggöras?
Inledare: D:r N.
A. Tilsson, Orebro och partisekreteraren Fr. Itröm, Stock ' holm.
3.
Dc okandif~aviska jolkens zcppgijt i fi-eds-! ?-betet!
Inledare: Borgmästare Carl Lind- hagen, Stockholm, eamt en norsk och en lanek inledare.
4.
Organisation.
av jredsfolket inom landet.
' nledare: Riksdagsman C.
Winberg och t j h - iteman Emil Larsson, Stockholm.
5.
Nykterhetsfolket och fredsarbetet.
Inle- lare: Riksdagsman Ivar Wennerström, Sol- efteh, och redakttir J.
L. Saxon, Stockholm.
Upp med oss till kamp mot det organiserade bildet och för en varaktig fred!
Gtockholm den 1 maj 1915.
Svenrka Freds- och Skiljedoms föreningens Centralstyrelse.
J j.
B Lusitania.
3 Tyskland för icke längre krig.
Det Iriver en laglös mordhantering i stort.
Varje spår av mänsklighet ar borta f r h less handlingar.
Den preussiska makt-) ch mördarkulturen avslöjar sig allt- mera.
Ingenstädes i världen kan längre mera an en mening finnas om den livs- tara för allt vrid civilisation .heter som len utgör och om den absoluta nöd- vändigheten av att denna hunnerpolitik; ör en objiilplig, bankrutt och för alltid blir bunden och oskadliggjord.
Det senare av nagra medlemmar.
f r h i Karls- hamns kvinnoklubb, som verkligen förtjäna en särskild honnör för sina prestationer.
.
Med ett leve för den socialdemolri.atiska kvinn.orörelsen skildes man %t med ett tack- samt minne av allt vad dagen givit, medan ett eko av vad sangerna gav oss vanligt och sporrande dröjer kvar: Aldrig skall tanken fjättras vid gruset Aldrig slr.:i.ll.
mörkret ffi, ma1i.t över ljuset.
,
Svenska Livranteförsakringsbolaget Framtiden.
Folkpensionering, Folkförsäk~ing, Livförsäkring.
Ny försäkringssumma under 1913 över 12,000,000 kr.
Kooperativa f~reäkringeanstalterna bevilja förslikringar Sto~kholiri.
Högsta ränta A Depositions- Kapital- * ' &amp; Sparkasseräkning.
- Grundad 1883 Största urval av fina och välgjorda i alla storlekar Backfische Zader för Gossar, Flickor och Prima, reella varor!
samt fullständig Billiga, bestämda priser!
Barnekipering Paul U. Bergströms X 74 " " Zi:= FOLKET l iv-försäkring SAMARBETE brand- föwakring på basta villkor.
Ombud antagas.
, har på ett år hunnit intaga främsta platsen inom f otogenköksmarknaden i Skandinavien.
Orsaken ar detia fabrikats överlägsna kvalitet!
Finnes i välförsedda Järn-, Boeättnings- och Kooperativa affärer.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 1:sta eöndagen i manaden kl. 4 e. m. Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kassörskan traffas för uppbord tredje fredagen kl. 7 e. m. första manaden.
i o kvartal A Bryggeriarb.-.
törb.
.
exp.
.
- Sthlms Allmm kvinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:eta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, ~ o l k e t e Hos.
Styrelsen.
Til Morionbris läsarinnor!
I-Iänvisande till diskuesionen % kon- gressen i höstas angående d e statskyrk- liga ceremonierna och d a r d e flesta tyck- tes övertygade om.
dessa ceremonier8 nödvändighet för levebrödet, vill jag meddela, a t t lektorn i statskunskap och rätts7a~a vid härvarande läroverk vid förfrågan förklarat a t t: Ingen kan pA dessa grunder nekas tillträde till ett am- bete eller en tjänst, utom till statsrad, präster och f01 kekollarare.
Soc.
Dem:s jur. radgivare har p &amp; fraga: Pilka statens tjämter man kunde nekaa tillträde till om man ej rore döpt eller konfirmerad s varat: M a n kan, om man ej ar konfirmerad, ej bli folkskollärare och ej heller stots råd.
Alla övriga am beten och tjänste, stå era öppna.
--- Vaeterås i april 1915.
Agnes Söderpist.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta Stockholms södpa kvinnoklubb (eec.-dem.)
avhaller ordinarie a amman trade 1:sta onsdagen i varje måmad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styretsen.
Stockholms Tjanarinneförening när hon avrader mannen att teckna försitk- avhaller möte 1:sta och 3:dje torsdagen i ring A sitt eget eller bagge makaruae liv.
P % varje m h a d kl. 8,80 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
grund av mindre dödlighet ha kvinnor lägre premier i DE F ~ R E A N D E. Premiebe- Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- maner.
gen i varje manad i Folkete Hus ' lilla sal kl. 8,ao e. m.
Styrelsen.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin an Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie möte l:eta och 3:dje man- som ar den yppersta i handeln, av stör- dagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya sta fullkomning och ger största valuta.
Styrelsen.
Vi bjuda fullaste aranti för att de Folket8 Hiis.
Solidar- Symaskinen, ' med vart firmamärfe försedda ' maslci- ngrna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt är det högsta Malmbergets socm=demm kvinno- som kan uppn %s och överträffas icke av @ got annat fabrikat.
Särskilt för- klubb avhiller ordinarie möte andra och sista m h l i g a betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SQLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM.
mhndagen i varje manad.
Nys medlemmar hälsae viilkomna.
Styrelsen.
,
