# ID: svediakorp-per2404
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,673
# sentences: 1,034
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN SOCIACDEMOmSM; 4 II W N N OR; CRELSEN (* de arg.)
Utgiven av Soclaldernokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Nr 5 Ma j I Pmurnwatjonsptds: 1: U) pr helt ar, 60. öre pr halvt och 30 öre pr ' fjardedels Hr.
Lösnummer 10 Sre.
/ I Ansvarig utgivare: ANNA LINDHAGEM.
Vik.
redaktör: J U L I A STROM-OLSSON. '
.
?Arbetets väg.
S - Stockholm 1915, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri P.
Morgonbris ' expedlition e SIGNB SYBNBSON9 Alim.
Tel. 2 4 %.
Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser i sista sidorna pris 15 6re pr mm.
.
.
-,.
: Av G. Spencer Pryse.
Den socialistiska kvinnoda gen i Schweiz: (Ur " Die Gleichheit ".)
P &amp; sa.mma gang fordra, de enträgnare an någoiisin.
medborgare- och ' manniskorat ' t, poli- tisk likställighet mellan man.
och kvinna.
@ åsom medlemmar.
av den socialistiska kviniiointernation.alen ' anh %lla de socialisti- ska Schweiziska kvinnorna.
o,m ', ett snart s a m ' m ' a.nltal1apd.e av en .internation,ell konfarens i. Schweiz, som kan .. ms&amp;verka till uppratt@n- ilet av en 3: dje - international, a v vilken arbetareklassen.
hoppas mansltlighetens snara.
befrielse '.
f r å r kapitalismens ok, .och dess.
krigsskrack. "
kamrater att förbliva Internationalen trogna " och att forena sin verksamhet med vår, för att i vårt land &amp; stadkom- rna en, stark internationell rörelse, som kan Understödja den i andra länder väckta rörelsen.
Vi aro, .. lyckliga.
över, och framhålla särskilt, att det f ö r s t o c h f r a m s t a r d e, s.ocialistis1ra lrvin- n :o r n: a,.
som ater höjt den internatio- nella socialismens f ana o ch f örstått sin tappra intern.
sekreterares appell.
Det ar oss en stor tillfredsstallelse akt: !runna sanda denna halsning till våra sg ' strar, sGm den 7 mars samlas ' i olika ' länder, ty, ' vi veta att de ej skola underlåta att f örkunna nödvandighe- ten av att be.kampa det nuvarande kri- get.
Vi äro solidariska med eder ak- tion och skola med all vår kraft, hela vår energi, stödja densamma.
Vi ro- pa med alla dem, som troget fasthålla vid socialismen: Ned med kriget!
Le- ve den socialistiska arbetareinternatio- nalen! "
Aktions1rommitté; n i Paris repres-en- terades på lrvinnodagen i Bern av en partikamrat, som talade i .samma an- da, som genomgår adressen.
Kommer icke de socidistiska pariserkvinnornas modiga handling och fasta upptradan- de många man och starka organisatio- ner p å skam?
Även om Schweiz har svara kannin- gar av det europeiska kriget och den därav påkallade egna mobiliseringen, är dock den lilla republilren en fredens oas mitt i det vilda folksl-tandet.
Frånsett de inre striderna .om författ- I en av resolutionens punkter anslöt ningen m. m., kan landet också glädja sig kvinnodagen till arbetareklassens sig åt.
en hundraårig fred ..
Det schwei- protest mot den inskränkning i den po- ziska exemplet p &amp; fredens upgratthål- litiska friheten, som följer med kriget, lande iir s å.
mycket värdefullare som samt kritiserade skarpt förföljandet landet hyser fyra ' natioiier.
Dessa äro av de hj altemodiga representanterna här förenade p % demokratiens grund, för det ryska .proletariatet.
Censuren vilken lämnar dem alla full och allsi- har emellertid endast velat slappa fram dig politisk rätt och därmed möjlighet fragment av denna punkt.
till utveckling av nationell egenart och nationell sjalvbestammelse.
Sålunda Den socidistiska kvinnodagen i För- visar.
Schweiz också, att nationell ut- enta Materna veckling och sjalvbestammanderatt ic- ke behöver vara liktydigt med statlig ägde rum sista söndagen i februari må- avsöndring och splittring.
I nationa- nad i år.
P &amp; grund av de störda kom- litetsstaten kan varje nation komma munikationsf örhållandena ' hava några till sin ratt om grundvalen vilar p % underrättelser om dagens förlopp an- full politisk frihet och demokrati ..
Den nu icke ingått.
Emellertid skulle kvin- lilla republilren har ingen stående har, nodagen aven i Förenta staterna agnas ingen lrrigsrustningsindustri, inga ko- åt fredsrörelsen.
Kvinnliga socialisti- lonier, ingen krigs- eller handelsflotta.
ska partiets korrespondent, partikam- Och ändå kan den berömma sig av en raten Braustetter, skriver till " Die högt utvecklad industri och en ganska ~leichheit ": " Vi glädja oss %t underrättelsen om betydande utrikeshandel.
att agitationen för freden och kvinno: Så som.förhållandena nu äro, ar det rösträtten går framåt.
Vi, som bo på schweiziska fol.ket ' särdeles val skickat Balkanstaternas socialdemokrater andra sidan världshavet, hjälpa till så att verka för freden, och det har aven arbetat p % att fylla denna sin uppgift.
gott vi kunna.
Demonstrationer mot demonstrerade för freden vid ett möte Man erinre sig den stora socialistiska militarism.en och kriget ha föranstal- i Sofia den 8 mars, varvid, en- fredskongressen i Basel 1912, vilken tats i nästan varje stad, varje by.
Vår ligt " Vorwärts ", 5,000 personer uppfattades med sympati icke blott av kvinnodag skall avhallas som vanligt deltogo.
.
Initiativet utgick " .från arbetarna, utan aven av de bredaste den sista söndagen i februari.
Det blir &amp; e, bilganska ':: .socialdemokraterna.
borgerliga lagren.
Under det pågåen- ett gott tillfälle till agitation för kvin- Ledare ' av mötet var ordföranderi i de kriget har den schweiziska social- noröstratten och för fredsdemonstratio- det.
bulgariska partiet, B a l a g j e w, demolwatin upprepade gånger vidtaqit ner.
I denna nödens tid.
sanda Fören- och grannliinderna representerades ', av åtgärder för &amp; tt återställa freden.
Re- ta staternas~socialistiska kvinnor hjart- L a p ' ' t s c. h e. w i t s c h från - Serbien dan f öT flera månader sedan uppmana- liga hälsningar till sina systrar i Euro- ocli A r b o r.a fr ' ån Rumänien.
F ö r det des förbundsrådet att i samråd med pa och betyga sin sympati för R o s a bulgariska proletariatet.
taladeG e o r g de övriga neutrala staterna ' öva tryck L u x e m b u r g och de tusen andra K y r k o w.
Den e n h a l l i g t antag- på de krigförande regeringarna för att partikamrater, som, lida och, kampa för n.a resolutionen uttalade den;, ska~paste få ett snart slut på kriget .. Forbunds- socialismens stora sak.
Vi hysa den protest mot regeringens och de.
här- rådet förklarade sig äveii ' villigt har- övertygelsen, att., v.äir-ldsfredefi lk,all skande klassernas nationalistiska poli- till, så snart ögonblicket vore liimp- framgå ur det nuvarande f olkslaktan- tik, och Balkanstaternas regeringar och.
ligt.
Partidagen den 31 okt .. 1914 in- dets kaos och att arbetarnas interna- parlament.
uppmanades enträget. %tt.
.
-.
verka för ' en samman- tog aven en stark och enhetlig ' stall- tionella klassolidaritet skall uppsta p % ofördröjligen slutning av: Balkanstaterna till gemen- ning mot det imperialistiska världskri- nytt och triumf era. '
' samC försvar mot ' ett: hotande: fientligt get o. s. v. Ett betydelsefullt fre.dsupprop, infall och.för bildandet av ett Balkan- Till alla f öreg %ende fredsf örlc~y~nel- ser sällade sig värdigt d e n s o c i a l- det andra.
i ordningen, har utsänts av förbund.
.
Regeringarna uppmanades demokratiska k v i n n o d a - de franska socialistiska kvinnornas Pa- aven att snarast, gemensamt med de g e n d e n 7 m a T s.
På cirka 40 or- riser-aktionskommitté.
Trots de fran- neutrala.
staterna,, vidtaga åtgärder .f ör ter anordnades möten, vilka alla ginpo ska myndigheternas stränga förbud ait ' förrn &amp; de krieförande- makterna att i den internationella socialistiska soli- mot fredspropaganda, har ' kommittén sluta fred.
Mötet .. vad jade., till ' arbe- daritetens tecken.
Detta tog .. sig det lyckats avsända en sympatiadress till tarna i de krigförande- länderna och i sta-aste uttrycket i Bern,.
dar bl.
a. den schweiziska kvinnodigen, så ly- hela världen att i internationell ' SO &amp; daritet fylka sigkring~ocia1ismens.-ba- partikamrater från Paris ' och Ryss- dande: - ' Wedan kriget splittrat det interna- nér och verka f ö r e n fred, byggd på land under stormande bif all f örde sina tionella ' proletariatet och grundv,al ' en; av frihet o ch .broderskap.
f ör tillfiillet resp. länders partiers talan.
Den re- f örenat de krigförande ländernas arbe- Vidare uttalades den - varmaste symp:ati so-tion,.
som enhalllgt antogs '; hade tarepartier.
med kapitalistenia.
hava ' vi f ör .de se ?bisk @ och ' * .urnaniska .. kanya- f öl jande lydelse:., ternas tapljr ' a.
hallning .och pr.c&amp;est,era- f örblivit. "
den,.
inte-ationella socialis- '), Den a 40 platser föranstaltade 5:te schweiziska kvinnodagen vänder sig i djupa- mens,, grundkatger trogna.
Vi anse d,et des energiskt.
mot den grymma .f.öro- dfabbat dehsöf öiiskjäck- ste förbittring mot - det nuvirande som ' en h&amp;llg ' " plikt ätt aven under ' kri- &amp; mpnin$; kriget.
get arbeta ed$$ Internationalens kon- te sot-demokratiske dumamedlemmen I mänsklighetens och kulturens namn höja gressbeslut.
Vi kampa mot den chau- genom den barbariska ryska despotis- de schweiziska arbeterskorna sin röst för det snara upphörandet av - - - blodsutgju- vinism, som gripit de socialistiska par- men.
tierna och vi uppmana alla vilra parti- telsen.
,,, ' - ' '
De engelska kvinnorna s mobi s i l er n i 1 for industrien, - ...
(Ur " The Labour Woman ".)
Ett tecken på huru snabbt den sty.
rande klassen kommit till insikt on: kvinnoarbetets varde, ar det upprop som utf ardats av handelskammarena president i London.
I ett nyligen ut.
kommet cirkulär framhåller mr Runci.
man, att om hela den krigsdugliga delen av nationen skall skickas ut på slag fältet, måste man tillgodogöra sig hela den arbetsdugliga delen av bef olknin- gen för att kunna hglla i gång indu- strin hemma.
I flera viktiga fack sak- nas redan nu tillräckliga arbetskrafter: och detta kommer att göra sig mer och mer kännbart ju flera ' män som skic- kas ut.
Uppropet lyder: ' ' För att ' kunna möta både iiuvaran- de ' och kommande behov för den natio- nella industrien under kriget önskar styrelsen erhålla uppgift på det antal kvinnor, med eller utan föregående ut- bildning, som kunna användas för be- talt arbete.
Den uppm,anar alltså alla kvinnor, som äro villiga att vid behov åtaga sig betalt arbete av olika slag .- industri-, jordbruks- eller kontorsar- bete etc. - att inskriva sig i " Kvin- nornas register för krigstjänst) ', som upprättats av handelskammarens ar- betsf örmedling.
Varje kvinna, boende i stad, varest ai~betsf örmedling finnes, kan personli- gen anriiala.
sig där.
Har hon ej till- gång till någon arbetsförmedlingsbyrå, kan hon erhålla formulär för registre- ring genom " Local Agency of the Un- employment Fund ".
Ändamålet med registreringen ar, att fä kännedom om hur pass stor kvinn- lig arbetskraft - utbildad eller ej - man kan påräkna vid eventuellt behov.
Efter hand som arbetstillfällen yppa sig erhålles underrättelse frå.11 arbets- förmedlingen med detaljer angående arbetets art, villkor och betalning.
Varje kvinna, som genom dylikt ar- bete hjälper till att ersätta en man el- ler att utrusta en man för kriget, gör nationell krigstjaiist.
Varenda kvin- na, som kan och vill taga sådan anställ- ning, bör aven lata registrera sig. "
I anslutning till dett a cirkulär ön- skas kvinnor för lantbruksarbete, me- jeriarbete, nåtleriarbete, borstbinderi- arbete, klädesf abriksarbete, belysnings- fabrikation f ö r krigsutrustning.
Berlins soc.-demokratiska kvinnor ämnade den 9 mars anordna 17 möten för att uttala sig om " Kvinnornas upp- gift er under krigstid ", men dessa mö- ten blevo i sista stund förbjudna av polisambetet, emedan " offentliga mö- ten av politiska partier eller med dem likställda föreningar.
av grundlagsenli- ga skal icke kunna.
.
tillåtas ".
.
Av O l o f B r u n o.
Det har sedan urminnes tider vari1 en traditionell borgerlig uppf att ning, att kvinnan i hemmet an.
tingen skulle vara ' ett slags liv ' lös madonna A la Rafael, en öd. mjuk och gråtande Magdalena, son i allt fogade sig i mannens nycker, utar att n %gonsin själv våga havda en per, sonlig menin ' g, eller en tålig och un- dergiven trälinna, som födde barn ock lagade niat, och som dessemellp satl kurande och böjd i spiselvrån, redo at1 mottaga varje karess från mannens si.
da, mild eller brutal!
Att hon verk.
ligen skulle få höja sin egen stämma I den sociala striden mellan klasserna, få stiga fram och inför den allmanna opinionen avslöja sitt martyrskap, har ända tills våra dagar synts som en a b surd orimlighet, och utan vidare av- f ardats som mjältsjuk feminism.
Men det sociala frpåtskridandet och kul: turen räknade aven på henne som en drivkraft.
Mannens villkor förbättra- des undan för undan, det skapades pri- vilegier åt honom, men kvinnan stod j de sociala frggorna utan rätt att yttra sig.
S % kunde det ju inte vara menin- gen, att fragan skulle ses!
Men genombrottet kom.
Den under- givna och tåliga tralinnan, kuvad mo- der eller plågad tjänstekvinna, då ' ligt avlönad fabriksarbeterska eller på an- nat satt förbisedd och.förtryckt, kasta- de en dag oket och krävde upprättelse av %rhundradet.
Hon visade sig i be- sittning av ett moraliskt mod inför sin sociala frigörelse, som mannen inte till- trott henne, och.
som han själv många gånger sa1rnad.e.
Och då man till en början.
saknade logiska argument att möta henne med, mottogs hennes rop p5 frihet med ett högt hånskratt.
Den emanciperade kvinnan visade sig i det allmänna medvetandet vara.
en styg- g ' else, som hotade mannens prejudikat p % alla omr %den, och för att försvara sig däremot, skreks det i korus; att heniinets bestånd stod på spel.
Tank Set, för att den under .sekler under-; ryckta kvinnan vågade proklamera rin sjalrstiindighet, vilket ju bort an- ses som en given och naturlig sak, så förklarades hon genast mindre vetan- 3e av det borgerliga samhället med de ikta männen i spetsen.
Sanningen var ju dock, att mannen såg sin stallning som allena bestammande i hemmet och let offentliga hotad, att han i de gifta ivinnornas liksom i de ogiftas framtå-: ande, anade ett medtavlareskap, som kunde beröva honom ' en god del av lans despotiska ratt, kort sagt, han råg sig distanserad, och sin ara i fara.
Vad gjorde .han.?
Jo, han etablerade: tt motstand, så intensivt, .hansynslöst och hgrdnackat, att det an i dag sl %r ned varje krav på rösträtt för kvinnan.
Kvinnan skall f ortf arande tvingas på knä, vara den släpande och undergivna tralinnan i hemmet, som lagar mat och föder barn, och som på sina skuldror tvingas bara hela den börda av bekym- mer, som.
mannen rättvisligen bort dela.
Mannen vill ha henne till en poetisk madonnabild p % piedestal, eller till en i äktenskapet prostituerad,, som tåligt ger sig åt hans våldsamhet.
Men vid de sociala frågorna ' får hon icke röra.
De äro despotens heliga äganderätt!
II.
Men kvinnan ar tvungen vara med i politiken, om ho11 någonsin vill vinna sin sociala frigörelse!
Mannen ignore- rar hennes krav inom hemmets sfär liksom i det offentliga.
Man kan ju gå med på vissa enskildheter som ad- vocera emot, men skall saken ses stort och utan åtskillnad, måste vi ge henne den rätten att själv tala för sin klass, utan att bli nedtystad!
Ty ho11 be- stiger inte talarestolen för att briljera med att det lyckats henne uppta täv- lan med mannen p &amp; den politiska are- nan, eller för att visa att hon hunnit tillägna och lära sig hans retoriska slagf ardighet.
Hon gör det tvärtom för att därifrån tillkämpa sig ratt för sin klass, för sitt hem, för sina barn och sig själv.
Hon har hittills varit den nedtyngda tralinnan.
Nu, vill hon aven vara den fria kvinnan.
Varför ar man då så rädd att ge henne denna ratt hel och full och utan bismak av kompromisser och h %n?
Det tycks som om Nietzsches ord " när du går till kvinnan, bör du ha ett ris i han- den ' ', skulle ha blivit ett traditionellt vapen i mannens strid mot feminismen.
Förut har det alltid hetat att hon sak- nat logik.
Men ar det då mera logik i att bekämpa henne dar hon vill fram- tränga för att åt sig och det kommande släktet skapa en ljusare tillvaro an iien, hon själv som svaltavlönad fa- ~iksslavinna genomlevat?
De man, som kalla sig kulturens målsmän, ha verkligen all anledning att i detta fall winga sin advokatyr mot henne .till; ystnad.
Ty deras byråkratiska ensi- iighet kan icke skapa annat an skran- kor i den vag, kvinnan har att gå, och rom i grund och botten nog inte ar så ?oetiskt fin och vacker, som skalderna la gjort den till.
Jag vill inte med ovan sagda skapa kam en analogi med den engelska iuffragetten.
Kvinnin skall f ortf aran- ie vara inkarnationen av allt det mju- ca och fina, varav hennes vasen är näktigt, och hon måste likaväl vara len ljusa fé, som gör ' hemmet till ett ijutningens och vilans nirvana.
Ingen vår tid offrar val åt den manhaftiga rvinnan, som redan genom att hon i ietalj avlagt sin kvinnliga charm, iverskridit gränserna för det naturli-; a.
Men h ' emmets skönhet och kvin- lans kvinnlighet gilr icke .förlorad dar-.
- - M.&amp;nn9 ej gryning sig tänder Gyer folk, över länder?
Flodar icke ljuset Bom i vårens tid?
sträckas inte hander?
Och flnna vi eJ fränder i dem, som vi mötte i hat och strid?
Skall det nakna, det frusna ej vakna och 1Jusna av den vårliga grön~kan likt en leende lid?
- Ur unga hjärtans onskan spirar den blid.
T y den spada, unga gronskan, sä ljus och sk varm, den, var iiksom en Onskan ur jordens barm från alit, som var fruset, frhn is.
och 5116, till varen, till ljuset.
Den kunde ej dö.
Varbrodd ar det unga, som skall härska en giing - det skall.stiga, det skall flamma i bragd och i shng.
Det skall leva, det ska81 spira tills en gång det Ihr vira kring all världen sin kransande riked om, susande i vinden med ax och blom.
.
(Ur, Sol och snö,.)
igenom, att man tillerkänner henne rat i det politiska livet såväl som det ekc n~miska.
Vi mana ju inte fram suffra getten, nar vi kalla kvinnornas rådsbord.
lret stort skulle hon ej åstadkomma, hur många adla och fina impulser 1- de hon ej ge åt den samhallspolitik, som i mångt o c h mycket ännu st %r kvar på en barbarisk nivå, och som genom att tvinga henne tillbaka där hon vill fram, mot .hennes vilja.
gor: henne till en efterbliven.
Hur mycket störrc skulle ej harmonien bliva i hemmet om hustrun tillates, ej allenast förste mannens politiska strävanden, utar aven personligen deltaga i dem?
De1 skulle alls.
ej beröva hemmet henner kraft, men val till sina konsekvensel bidraga till att hon i långt rikare m a t anhittills skulle fåintresse för ocl makt att reglera det såväl ekonomisk som socialt.
Giv kvinnan hennes full: medborgerliga ratt, och hon skall skan ka samhället en fond av dygd och sed lighet, som det ännu, trots alla an strangningar, e j lyckats förskaffa sig MORGONBRIS När:, majeldar flamma.
tötte med sin knutna hand den n a r g h g n e ra^: sig ..
Halvspringande och upprörd uppsUkte hon: enast Eskil.
Kvallen var klar och vacker.
Lange hade sk: yraningen dröjt, och niir.
s &amp; till slut mörk- re t intradde, stralade stjarnorna klart i den v a s ck ra varkvallen.
Det var liksom ville de hj älpa människorna dar nere p &amp; jorden, vilka t a nt väldiga bal till viirens ara, att höja den g1 ada och förhoppningsfulla stamningen.
Allt i naturen andades nytt liv.
Vinterns b (rjor voro nu lösta.
Varen och den snart k (Immande somniaren skulle nu ta v i d.
.
Uppe på bergets krön hade.
ungdomen o g.j r t upp stora eldar och runt om pA den st, ors gräsplanen dansades efter musikens t c Iner eller ockeil sjöngs en shng till vårens ä1 ra.
Ater spelades upp till dans, men Ruth bad Sskil att de ekulle gå, hem.
Hon önskade nte dansa mer och för resten kande hon t3ig nte bra.
Man tog avsked av varandra, varps.
Ruth, ch ek il gingo den fiir dem s8 val ' kilnda tigen ned för berget mot eitt hem, som låg Iar tatt invid sjön.
Men det lag en markbar föratamning över &gt;Adas sinnen.
Han grubblade över hur det ar möjligt att m manniska kan evika sina leikter och vika lort med sin person fran ett falt, dar e &amp; aycket shningearbete annu återstod innan man kunde tanka sig att nagon skörd kunde diva.
Och detta blott för att det inte.
, pas- 3ade~ eller darför .att man trodde sig vara i illa sedd av sina förman i det iimbete man hade till utövning.
Aldrig hade han fast sig vid det.
Han hi de, ju alltjämt giltt framht p &amp; sin bana.
J1 B t. o. m. lyckats komma i en oberoende s1: allning.
Nog vor0 ju bolagsherrarna förbittrade pS.
h ' onom föratas, därför att han standigt opar- ti akt undersökte ett framettillt klagomhl om e1 tt rnissförhhllande och alltid stallde det till rl itta utan att de klagande fingo lida nilgot d lSrf6r.
Och likas8 att han höll styvt p&amp;, att a ' rbetarna ekulle betalas o r d e d i g t för eitt h hrda elit.
Men inte hade han gett sig för, j et.
Sjalv tyckte han ockel ' att det var m&amp;ra ladje att ha arbetarnas sympati och er- g k ända, ty den var ren och oförfalskad, mot d essa andras hycklade vanakap, som endast h, ade snikenhetens och brutalitetens mil1 in- n [anför en lismande förställning.
Ruth ater funderade p &amp; hur hon skulle g: öra: namna det passerade eller inte?
J o h ian rnhste l i r a kanna personen och för ho- iom ville hon intet ha fördolt.
.
--- Hit.
upp hade aven Eskil och Ruth gatt.
De vor0 numera icke att räkna till u n g var nog sa sant, ty de domen precis, ade varit gifta med varandra nu n&amp;gra Ar, len de .alekade det unga, det friska, renr L ch hurtiga.
Darför gingo de hit nu, dennc i vall dlS manniekorna vilie fira varens an omst.
Det phminde dem sa mycket om der 1 id de tinnu vor0 fästfolk, da de som manger nnan ungdom tillbringat mangen vacke: r ommarafton har uppe och.
dar de.lovat var ndra etandig tro och ktirlek.
Har träffade de ju även gamla vanner til ionom, Vi1no.v och Bertrand, vanner son 3 tändigt haft en plats i hans goda hjiirta dar?
ör att de, da de urngingos med varandra ' 9, Iltid visade sig eympatieka och förstilendi e ör det han d &amp; och allt framgent arbetat £61 iamligen maneklighetens, stirekilt d &amp; arbetar€ - ilasuetis, frigörelse frAn förtryck.
Detta ekulle dil alltid bli deras mal.
Snart sutto de ocksa alla tre p &amp; ett lite ' t ivstand fran de ovriga, under det Ruth u len medhavda väskan framtog nAgot att £01 r- iriska sig med.
Man talade om gammalt och nytt, men dc ' t rar inte langre dessa samma entusiaster sor n Eskil kande i sin ungdom, som han nu had e iramf ör sig.
Fegheten hade intagit modets plats.
Ider a-, et var kaetat över bord.
Man tordes int: e angre vara framstegsman.
Det var risk fc br pil den bana de slagit in.
in kunde bli avbruten ..
Men tonerna lockade till dans och ' Vilna ' V irllgade artigt om han fick l &amp; att bjuda up ' P Ruth.
- J o viest.
Eekil var icke hagad för det1 ta nöje i kval1 - och far resten skulle,.
Bertran id och hän resonera litet.
SA gick då dansen med liv och luat.
Mc, n hur var det?
I det matta ekenet fran ma \ j- elden och lyktorna som hängts upp omkrir 1g dansplanen, tyckte Riith att de kommo al Ilt mera bort frfin de andra.
Nu skulle vis st apelmannen vila och det blev en paue.
Mt 3n var var det Eskil satt?
R111 h hade blivit a 11- deles yr i huvudet.
Jo, dar, rätt över p1, a- nen.
Men Vilnov förde henne icke m ot denna plats utan drog sig märkbart in A t skogen, bort fran de övriga.
Sil böjde hr in sig plötsligt ned mot henne och viskade n I a- got i hennes öra.
Hon kunde icke uppfatta det genast, uti m han máete upprepa.
det, nu nhgot högre.
- Att.
ni inte skams l utropade Riith oi ch.
--- --- Eekil satt p &amp; verandan och blickade ut d iver den klara, bla sjön.
Ruth smög sig intill honom.
Hon markte a rtt det var ur jamvikten med hans eljest sh p; lada lynne.
Lange autto de ockea dar och epråkades \ lid.
Skamtande och stojande drogo ung och i [ammal förbi han mot sina hem.
Majeldar- 1 ia hade slocknat, d &amp; nya ' dagen hade för l ange sedan brutit in.
Klar och blil stod 1 limlen och solen kastade sina stralar han 4 jver skog och mark.
Varen var kommen.
D &amp; slöt Erkil Ruth i sin famn och sade: - LAt oas glömma manniskornae oförethd (x l i daliga anlag och i stallet hoppas pll att 3en dag snart skall randas, då det goda och det ratta kan triumfera och lysa vagen fram l mot en ljusare tid, likadant som du i ghr l kval1 såg majeldarna lysa in denna härliga, vårens företa dag. '
P11 grund av de daliga postförbindel- serna och censuren under kriget.
har den av Signe Garling, Paris, till Morgon- bris ma jnummer lovade artikeln ännu ej kommit osa tillhanda, varför vi ty- värr icke till detta nummer kunnat in- fria löftet om ifrhgavarande bidrag.
.
i Redaktionen.
.
MORGONBRIS 5 - - - - p Från vira kvinnoklulibar i U m i t l a Thule.
II.
P % söndagsmorgonen den 7 jan.
steg jag på tåget i Abisko och väntade mig en salhport njutningsrik dag upp- över högfjällen och s % nedöver till Narvik.
Och mina djärvaste förhopp- ningar svelros ej!
Ända från Abisko och upp till Björk- liden g %r banan utmed Torneträslr med de majestätisks Tornealperna p &amp; an- dra sidan.
Bergstopparna skinnade i ' alpengluhn ' - detta rent överjordi- ska morgonrodnadsljus - (och afton- rodnads- med), som ar s &amp; säreget nar solreflexerna u t a n s o l, falla över fjallen.
Jag satt stum och bara njöt - formligen sög in i sjalen detta för- underliga ljus!
Så kommo vi upp p &amp; högfjallsplath.
Fjallen .stodo som skarpa sil1iuett.eti.
mot den kalla blå himlen,)) alpen- gluhn " var borta.
Däruppe på högfjallsplat~n ar isan- de kallt, inga växter finnas, och mel- lan fjallen ligga små sjöar kringströd- da, nu blott skönjbara genom sitt vita snötäcke.
Så ånga vi in p &amp; Riksgränsens sta- tion. '
Gransen).
, som man eager i Foton vardagslag, lag dar i allt sitt ödsliga inajestat.
Vi bytte ' &gt;lok9) och så bar det av över på norska sidan.
Fjallen bli allt högre och byta form, de bli spetsiga, som alla norska fjäll äro.
Allt vildare blir det '.
Snart äro vi vid Nordals- bron, ett av ingenjörskonstens under, och s &amp; köra vi genom fjäll, så höga och nedisade a t t de höra hemma i själva Nifelheim.
S &amp; " ta vi " Eiundalen och snart.
äro vi nere vid Rombackshatten, dar den djupa Rom- backsfjorden skar sig in mellan stupen.
Dar, djupt, djupt nere, synes fjordens gr %- gröna, iskalla vatten, på vars tunga vågor vitfraggiga skumtappar flyta - som ja.g trodde - men i stallet var det is.
Vattnet fryser aldrig i - de norska fjärdarna, men det blir tungt soni smalt bly.
Fjallen st % i sina vita snödok, det ar sömn i naturen!
Storslaget ödsligt!
Efter a t t ha med djupaste medlidande tänkt på de f å människor, som rest sina boningar i detta köldens och mörkrets rike, satte jag mig till ro i kupén och slöade, tills vi kommo i närheten av Narvik, d &amp; jag måste uppvakta) Tötta ') - f jallet med en vördsam halsning.
Tötta %r sannerligen ej att skämta med.
Tötta hänger ut över banan och m e r ä n e n g % n g ha snöskred dödat banf olk vid denna farliga passage.
Den såg majestätisk ut - sig lik, som alltid.
Och så voro vi inne på Narvilrs station inom kort.
)) De norske partifseller " mötte mig, och sedan jag glatt tackat för sist placerade vi oss i en släde och foro till hotell Svea, dar jag plägar bo.
Dar fick jag mitt gamla vanliga rum, eld brann i)) ovnen) ' och dar var varmt och skönt - ja, t. o. m. f ö r varmt för mig - och det vill inte saga så litet.
I Narvik ar jag som .,hemma.
Flera av)) J har nord p &amp; - dar naturens oandliga.
allvar tycks meddela en mer; djup för- ståelse för tidens allvarliga krav an dar syd på.
Eftergt följdes vi å t ett helt ') gäng ') till ') Kaf éstova ' dar v i f ingo kaffe, varm mjölk samt de speciellt norska delikatesserna ' lumpe och " lef se ') goda jämte mera ') internationella kakor. '
) L u m p e ') ar en sorts pota- tispannkakor med smör p &amp; - och ' L e f s e a.r tunna; kornkakor, bred- da med smör och socker, båda mycket goda.
Så bankades vi och " snackede) S &amp; kom Fremovers redaktör ~ a r l s e n och sade: ') Kats, det har varit bud från Tromsö Kvindeforening, de vill ha dig dit, men jag sade a t t det ej gick, t y du skulle tala i Kiruna i morgon - och s &amp; fortsatta vidare i Sverge.))
Jag var glad över a t t Tromsökvin- norna komma ihåg mig, men makta be- drövad över a t t ej kunna f å fara upp ' till Nordland i midvinterstid, till som.
det storstilade lof otenfisket just nu pågår med Svalvser som centralhärd; (Ni kan läsa om detta.
storfiske hos Pelle Molin.)
Men min norrbottenstur fick e j brg- tas - lika litet som den därpå plane- ligger rade smiilandsturen.
Mitt syfte var nått, jag hade f örenat Bottenhav och Ishav med varandra .. I Lu- leå och Narvik hade fredens talan förts fram till hundratal av man och kvinnor.
Dagen därpå skulle jag fara åter till mitt land igen.
Men dat blev en förf ärande, snigelresa med malmtåg.
J a g slrulle vara i Kiruna kl. 3, hade man sagt, och kom dit - kl. M 7 på kvällen, efter a t t ha lämnat Narvik kl. G på morgonen.
I Kiruna hade jag ytterligare tre möten, varav ett för kvinnoklubben.
Detta blev få- taligt besökt, cirka 75 personer.
Tiden v a r olämplig; jag skulle resa med t %get nedöver och vi nödgades taga det redan kl. Y2 7.
J a g talade om &gt;) Arbetarna och dyrtiden ' ' denna gång.
Mitt sista möte för kvinnorna var i Boden.
Därvarande kvinnoklubb jämte arbetarekoni- mun hade anordnat ett alldeles utmärkt möte å goodtemplarlokalen i Boden.
Fullt ' hus!
J a g talade om)) Socialdemokratin och världskriget ' '.
E t t tack till samtliga kvinnoklubbar liar &gt;) nord p % Hoppas på a t t nar xu Xuth Gustafson kommer hit upp, klubbarna m % sporras till en intensiv verksamhet för soeialismens idéer.
Alla vor0 så entusiastiska för den planerade långturen och ' glädjen var stor över a t t f å Ruth Gustafson ditupp.
Ja, nu ha ni f % t t höra litet från polarlandet -- det underbara -- dar det ar mig gott a t t vara.
J a g mår aldrig bättre an nar jag f å r ligga val ombonad i en finnrissla, med den gnist- rande polarnattens stjärnevalv över mig, den höga snötyngda furuskogen omkring mig och sa ibland flyga fram över de oändliga vid- derna - och drömma mig i den eviga snöns rike.
J a g avgudar denna: st jarnehimmel, och denna blandande vita, detta ' nordlys K.a t a D-m.
.
gnistra.nde snö. '
j, j. ROMBACKSFJORDEN, NORGE.
Amatörfoto av O. Palmberg, Bromsten.
Br tagen f r h taget under full fart.
Fjorden nhgra hundra meter under jamviigen.
Kvinclef oreningens medlemmar koinmo ' upp och h.alsade på mig, och det blev ett ') snac- kande) ' ma ni tro.
PS måndagen skulle mötet bli.
Det var) Kvinnorna och kriget Vi skulle ha Folkets hus.
Goodtemplarlo- kalen var upptagen av teater.
Folkets hus ligger högt uppe på fjallslutt- ningen och vagen går i sick:sack, s. k.
)) slin- gervag Det ar en hanförande utsikt över hela Narvik med Frydenlund och hainnea med sina jätf2anlaggningar invid Ofotenf jor- den - d % man val en gång kommer dit upp.
P å kvSllen kommer en hel del av Kvinde- foreningens medlemmar för a t t hämta mig.
De sade: Kata kan inte tro så) ' smukt det er, vi ha nordlys ').
Jag ut med en fart.
På himlavalvet stod en dubbel norrskens- båge, den övr.e med s '.
k. fransar.
SLdant skall ses.
D.et kan ej tolkas med ord.
På, den djupblå himlen flögo de vitgröna norrskeiisflammorna fram och &amp; ter, och mot norr stod norrskensbfigen med underbar prakt.
Strax f örut hade norrskenet sprakat i grönt och gult och blått, vilket ja.g till min stora sorg ej fick se.
Men vi sågo en annan märkvärdighet på himlavalvet.
E t t flygskepp - så förvillan- de likt ett v e r k l i g t a e r o p l a n, a t t värdinnan p % Svea, som först blev det.
varse, likblek rusade in i salen och ropade: " Ett flygskepp, ett flygskepp a r över oss!
j) Vi sago det alla - men det var blott en fantasmagori - men en hemsk s4dan.
Då vi kommo upp till Folkets hus var lo- kalen överfylld, och med verklig ' jbegei- string halsades mitt f öredrag om " Kvin- norna och kriget ".
Det var ett av dessa s % oändligt stiim- ningsfulla möten, som jag ofta brukar ha j.
) j. '
' ' j.
' j '
Två dikter OVE EKELUND.
.. Det blir så tungt.
.
.
%h ' skuggorna har fallit så tunga över ljuset, 3ch vek och stilla dröjer en aning i suset i v natten, som nalkas, och dagen, som dör.
, 5; dh.
stumt kommer minnet av flydda m ' örka dagar,, v " !öst i g u l a hagar, x h dödas kära röster ur djupen jag .hör.
-.
B.
På klipporna.
.. - Oljemfilning av G.
l ?.
ICdly.
Det blir så tungt att vandra och minnas alla andra, Som.
standigt måste irra och standigt måste.
.
gå på nattens stigar mörka och höstens vägar ' gi-å.
II.
, Jag är ett träd som lovat gott och säkert hiillit vid, om storm ej plundrat mig p i blad mitt i min sommars tid.^ langsamma barnamördande skall vart en saga på jorden?
Klapp, klapp, klapp s1Ar det mot ga- tans stenläggning i tidig morgonväkt Det ar fabriksflickan pA sin tidiga van- dring mot sitt dystra mal:, kvarnens som står dar i sin avskrhkande fulhet luktande IHngt omkring av smuts ock hal, som &amp; al ' hennes barndom med desi lyckliga ovetenhet, som nu som bäsi haller på att bestjäla henne p % hennes ungdom.
S n ~ r t skall hon gå vid dennr samma timma som den fattiga, utpinadc arbetarhustrun, offrande de sista restern~ av, det som en g h g kanske hos hennt varit kvinnlighet och behag, p % ditt al, tare, o-allsmaktige, människoätande kung Grotte l Herr+ du gav oss en: gång ett guds Barnet., som födes till världen med en enda men allbekant rättighet: den beläte -- z vart tog det vägen?
Vad hr att svälta ihjäl .. Och som, för att ' undg &amp; dina eftersägare,.
folkets herrar, gjor falla offer f ö r sin enda rättighet, tidigt, med det heliga arvet?
Hur ha de för, medan lemmarna ännu äro outvecklade valtnt sina pund, hur ha de ' vHrdat dinr och ha lätt att formas efter arbetets lamm?
Skall.
slakte efter elakte f &amp; födai art, men medan barnasinnet trhr till lek och d o utan att ' räkenskapens dag skal, och yster sorglöshet, som naturligt är, komma?
Nar skall du driva u t mHng m %ste lämpa sin nacke under oket.
larna ur templet?
Ej för hämndenc Viktor Rydberg har ju i en odödlig dikt skull, ty den mattar ingen hungrig ock förevigat tralabarnetsr vandring till lindiár intet ärligt ~jalens kval.
Mer och en god och nyt, kung Grottes kvarn.
Hur manga sekler f~r:~ ' ?ittfärdi~hetens skola ännu behövas till de som gktLför tig ordnings skull.
.
.
Ty arbetets v i i att det skall: kunna visas på, &amp; tt.
detta skall e j. '
h a r a den under sitt kors dig.
Det ar visst Oscar Wilde som sager, att fattigdomen har.
ingen charm över sig - hur sant är detta ej l Och ändå har en tavla som den Morgonbris har på sin första sida, s &amp; full av charm, ve- vemodigt behag och mystikk tjusning, kunnat bliva till.
Det ar den seende konstnären, för vilken intet mänskligt är frammande, som då och då över- raskar oss med sina iakttagelser.
Hur mycket är det ej som aldrig funnits till för oss förran komten upptäckte det l.
- Hur m h g a tankar och syner jaga oss ej på några ögonblick.
förbi inför denna .tavla1 Vi se den av fattigdomen märkta människans trötta, gladjefattiga s an dr in ' ^ frhn vaggan till graven.
Jag vet ej vägen.
Jag vet ej vägen, som bort du vandrat, den tysta vägen.
där själv jag vandrade förr och drömde i smärtans nätter och längtans dagar.
Jag vet ej vägen - men än jag minns dig och än jag ser att du går bredvid m i g och håller tyst i min hand som förr.
Och an jag drömmer om höga kvällar bland ljusa björkar och an jag lyssnar ' till minnets sus. '
';.
P - P nande golgatavandrarens, skall ej vara en slö och hopplös vandring mellan vaggan och ' graven, utan den vag, dar livsens friska kallildror springa fram.
Kläd av ulvarna deras farakläder en gång, visa dem inför folket i sin- rätta akepnad, deasa falska profeter, Eom vid alla lämpliga tillfallen bara detta folks och fosterlands, namn och val p &amp; sina läppar, men som i hjärta och handling iiro beredda att nar som helst och hur.
som helst; bara det kan ske inom la- gens gränser, per extra kontant förrada ' dem bhda, - -
Längtar du?
Av G o t t f r i d F r ö s e l l.
Det gör du säkert.
Det finnes ingen niaiiniskovarelse, som inte längtar, ty åtrån iir det som driver och jagar oss allt langre fram, allt högre och högre UPP.
Ä n ar det längtan efter något, som ar absolut oupphinneligt men som vi ändå ila efter i förvissning, att om vi inte komma dit, så kunna vi ändå närma oss detsainnia.
Det kallas strävandet efter ett i d e a l, detta lopp efter ett inål., ' soni beständigt flyr undan men som ' just dii15genoni för oss franiåt, a l t langre framåt.
Vi triiilgta exem.prhis efter att ss inännislcovärdet utvecklat i den hög- het och fullkomning ' som, för att tala med en iiordisk diktare, " lag i Guds tankes sköte ", eller med andra ord att en gång få se hela människosliiktet soin en harmonisk enhet, där varje individ ar stämplad med kroppens jämnmatt och de andliga egenskapernas sköna samklang.
Vi veta, att det .målet.aldrig skall nås, t y allt för m %nga krafter, som vi inte kunna behärska, stalla sig däremot, Men vi längta dithän och vi satta in vår energi för att n % c1it; dels emedan människan alltid bör ställa upp d: e t h ö g s t a som sitt mal, dels eme- dan vi veta, att vi under vårt jagande efter detta mänskliga ideal s % sinåning- om göra det battre, ljusare och sköna- re på jorden.
Eller, vi sträva till ett lyckans sam- hälle, dar allt, som gör det nuvarande samhället lumpet och uselt, skall vara bortskaffat, dar sjukdomarna skola ha f örsvunnit med sina anledningar och brotten med sina, där " intressenas har- moni " i högre.
betydelse, an dessa ord en gång fattades, skola ha utjämnat alla slitningar individerna och grnpper- na emellan.
Vi kanna, att ett sådant samhallstillstånd ä r ett ideal, d. v. s. att det aldrig skall kunna nås i s i n f u l lc o m n i n g.
Men vi jaga ändå därefter, ty vi v e t a, att under vår stravan efter idealitetens samhälle göra vi det rättvisare, friare och lyckligare bland människorna: Och till på köpet aga vi, som Sisyphus säger i en engelsk diktares skaldeverk, " ett evigt hopp ".
Vi trängta efter kunskap.
Inte en vardagskunskap om halsorecept och kännedomen om de bagateller, som nu tillsammans skapa " en bildad mans ' kunskapsförrå ' d; utan kännedom om.
a l 1 t inom jord och himmel.
Det är omöjligheternas omöjlighet att nå det.
Men vi arbeta ändå i den riktningen, fortfarande i " evigt hopp ", ty vår.
tan- ke ' sager oss, att ju langre vi fortgå på den vägen, dess klarare .skall him- len och dess ljusare skall jorden synas OSS.
Då jag säger, " vi " menar jag inte bara socialdemokraterna eller dem bland deisa, som fattat sin egen rörel- ses andliga vasen och idealistiska skap- lynne.
Jag innesluter aven de mariga inom andra samhalls- grupper, som ledas av samma tankegång, eldas av samma känslor.
Men det vore orätt a t t för-.
neka,-att i regel de Idas-.
ser, som nu sitta yid:.
maktens: köttgrytor,.
glöint bort .sina ideal och rycka på axlarna åt des- sa andra, som hasta ' efter nya framtidshägringar av ljus och skönhet.
.. Det finnes ett parti, som för närvarande represente-.
rar idealiteten, fastan, det beskylles a t t blott ' representera materialis- men, na.mligen det- so- cialdemokratiska.
Vi skällas för materia- lister, därför att vi, byg-.
ga.
' samhallsförklaringen på - materiell grundval och.
eme.dan vi ar.b.eta.
n å, a t t höja förtryckta Flas- sers timliga livsnivå s &amp; '.
Dass högt, att de - m&amp;tte.
kunna räcka upp att f6 en stråle .med av kun- skapens, tankens, skön- " Den ' svarta schalen. "
Oyernåln.
av G.
P. Edly.
hetens och 1.ivslyckans 3011jus.
Den materialisn is ni en ' ' er- inte kan n %!
Låtoni oss taga ett exem- känna vi och berömma.
oss av pel.
Inom industrins mil j onhar finnas densamma, ty den ar just präglad tusenden, som längta till.
j o r d e n.
%v den sanna idealiteten, även om Jag vet en man, som- kan vGa fardig denna senare inte ofta proklamerar sig att grata, var gång han förnimmer luk- själv med stora ord och granna fraser, ten av jord.
Hans ' alla drömmar g % utan i stället tyst men oemotståndligt till en liten jordbit någonstädes, som arbetar sig fram &amp; mot ljusare nejder.
han kunde leva uppå.
" Han svärmar De borgerliga " idealister ", som själva om att se plantor spira, se mullen un- kommit upp till en .mer eller mindre der hans hand utveckla sin rikedom, god levnadsställning och från dennas se bien i gyllene svärm störta ut i sol- höjd blicka ned p % allt det övriga samt skenet för att bara hem till kuporna tro sig hylla en ideell åskgdning, när den gula honungen och att f å läska de frigöra sig från sambandet med det sina ögon med lantlivets solljus och hela för att hängiva sig åt rotlösa fun- grönska.
Han vet, att han skall aldrig deringar i religion och moral, de ha nå, det under nuvarande samhallsför- just glömt, vad som utgör kärnan i all hållanden - och den tanken a r h a n s ideell asktidning, nämligen att man bör livs olycka, som aldrig kan plånas ut rycka d e t h e l a med sig mot högre av mer eller mindre förmånliga villkor plan och att dessa högre plan ej böra.
i ett storstadssamhalle eller i n %gon in- ligga allenast inom den andliga värl- dustrins brännpunkt.
len utan omfatta allt vad manniskorna Det finnes andra tusenden, som hysa längta efter och arbeta för, själsadel., andra drömmar av lika intensiv art, en ~ildning och m a t e r i e l l lycka.
Först langtan som bränner dem och vars nzål genom att förverkliga eller söka för- borde vara upphinneligt men under.
verkliga slaktets a l l a lyckodrömmar nuvarande samhallstillstånd inte ar - ej genom att f ö r l i h a och förnedra det.
somliga av dem - blir ett enhetligt Om samhället vore battre inrattat framåtskridande möjligt.
skulle dessa många åtminstone aga en Socialdemokratin däremot ligger utsikt att forr eller senare nå fram ti ?l mkom och vill skjuta framåt det hela; sina drömmars mål.
I ett socialistiskt 3en vill upptaga, förädla och i adlad samhälle, " ofrihetens " som man kallar: form tillfredsställa alla släktets gemen-.
det, skulle det vara möjligt, ja, givet.
samma drifter; den jagar efter en lin- Men under det nuvarande, " frihe- jernas, känslornas och intressenas har- tens ", måste alla dessa triila som sla- moni, som de andra mestadels glömt.
var vid sina kedjor, dar dessa bojor 3ch därför ar den förkättrade social- äro fastade.
lemolzraten under nuvarande tidsske- Ni många, som drivas a v.
langtan le representanten för den verkliga ida- utan hopp, efter mål, som borde vara tlismen.
upphinneliga, t y natur och f örhållail- Det heter så ofta, att en ordentlig den göra dem möjliga, glömmen ej, att wbetare kan bereda sig sin egen livs- socialdemokratin kan befria åtminsto- Lycka.
Men tank om den livslyckan ne edra barn från bojor, som sarga skulle ligga inom ett område, dit han edra lemmar!
- ', ' '.
' 3
Jag eer i tidningen att vi efter stora anstrangningar ha vunnit en seger igen vid Soissons och min sjgl jublar.
- - - å tyska kvinnor om kriget.
Brottstycken ur brev.
Mulheim a. d. Ruhr 1014.
Jag ser framför mig ett stort landskap med nedtrampade åkrar och brända skogar och ut över marken ligga de döda kropparna av landets basta inan.
Jag törs inte tanka bilden till slut, kara Gertriid, vid tanken att min man och min son möjligen ligga bland dem.
Jag har alltid alskat att drömma.
Ni1 vågar jag inte längre sysselsätta mig med mina tankar, ty d &amp; v2llla dessa hemska bilder fram och min ~jiil blir ejuk av Angest och sorg.
Jag vet att det ej %r tankar vardiga en .tysk kvinna i dessa tider.
Det Br ju Tysklands st&amp;llning som stormakt det galler, och den fAr ej brytas, om än en s t x del av vårt lands ungdom skall offras för att radda den.
Vi böra ej tala att ett despotiskt Ryssland skall öva sitt inflytande pA om eller att Frankrike och Eogland skolt landets regering annat att tanka p % all kri- diktera oss en skamlig fred.
Och det är stolte gets förbrytelser.
- -- - tankar om Tysklands seger, kara Gertrud, som: Q * Q dessa hArda prövriingstider hiilla mitt mod uppe och ge mig kraft att kampa mot mir; Mulheim s. d. Ruhr 6 / 1 1915. tunga sorg.
- - - Om dina ord anda vore ear na!
- - - 8 1 Om kriget ej vore kommet som ett nödvän- r: digt ont, d ' ar tyekarna rrihte försvara sin Eberswalde b. Berlin 14 /,, 1914. ejalvstandighet och sin kultur, utan framkal- -- - - du menar att ratten sitter lat av samvetslösa regenter och makthavande, i högeätet - &amp; r du i ejalsa verket sh sakex ja, om e &amp; vore, d &amp; skulle min sista rest av pil att någon orattfiirdighet ar bephgen mot talamod och ejalvresignation taga slut.
DA ekulle jag antingen falla Rainman i slö Tyskland - och att vi för att havda var ratt böra sanda tus2nden av vara män till mord likgiltighet och icke tro sanningen mera, eller ock ekulle jag trotsigt resa mig och sliita platserna?
Nej, Laural Tyskland behöver inte lik, mig till de kvinnor, som du tror skulle göra men bröd.
Aldrig borde en frisinnad tyek uppror, om de f ö r ~ t o d e krigets verkliga och frivilligt följa kejsarens bud och särskilt.
borde sanna orsaker.
Men detta kan jag inte tro p&amp;, Gertriid.
Tyeklands ara har blivit kränkt.
aldrig kvinnorna tala kriget.
Vad ar fäderneslandet vart för dig, när du x h onda makter söka splittra vart land, det Liar mistat din man och din son?
Är det för Lir min tro.
Och detta bör ingen tyek kvinna ge sitt att.
när de bli vuxna s h d a dem ti.11 mord- platsen, som kvinnor under de olidligaste samtycke till.
Hur ogarna jag an vill mieta smartor föda sina pojkar?
Offra vi en del min man och son, hur nedbruten min halsa a v var basta ungdomstid till att sköta och in har blivit .av oron för deras öde, s &amp; sk.ulle fostra dem, så att de kunna.
bli s &amp; kraftiga iet dock vara prostituiion av kvinnorna, om och sunda som möjligt, för att senare under i e av shdana skal Iamnade fäderneslandet i krig sibnda dem till stridsplatsen, dar vilda iticket i shdana tider som nu.
Nej, vår nation har rätt att existera.
det horder av människor, vilkas slumrande rov k r av den Högste beetamt, att den.
skall epela, djursinstinkter firo väckta till fiill sans, mörda och massakrera varandra?
Nej, Laura, och rin roll .i den kulturhistoriska iitvecklingen, tusen gånger nej, jag utlämnar inte utan pro- iorn den nu har gjort under hrhundraden.
tester min man och son dl1 kriget.
Jag kilm- V i tyekar ha.
stoita.
minnen och,.
beiömda par till min sista blodsdroppe för deras niän att peka p.
.
' Vi ha v8r mission inom industrins och vetenskapens omriide 8om la- manskliga ratt att .levs.
Anar du vilken roll kvinnorna i verklig- rare och banbrytare för andra.
land.
Om kvinnorna nu gjorde revolution och heten kunde epela under kriget, om deras dimmiga förest811 ningar om fädernesland och darigenom tvunge Tyskland till att sluta fred förevar rycktes f r h dem och om det bleve nu, d &amp; - skulle freden e j betyda goda villkor klart för dem, att deras mtin och eoner ej För Tyskland I Vilket ansvar ~ikiille kvinnorna kallas till krig i n %gon stor idé3 tjanst, utan JA ej bara!
Och cim forntidens heroer kunde for rena bagateller, för ren galenskaps skull.
se det, tank så de skulle ekammas på tyskar- DI-skulle kvinnohikren.
aqkert resa aig i hela nas.
vagnar.
En förnedii ' ingens piat8 i histo- sitt omfilng och i sitt, mäktiga trots och ge rien ekulle vi.
* pH det förtjäna.
- - - - ven Eberswalde b. Berlin 1915.
- -- Det hände en gång pA en teater, att ' det fattade eld i kulisserna.
Styckeis komiker kom fram på scenen och underrattade publiken darom.
Man trodde det var en kvickhet och man jublade.
Han &amp; terlog det än en gling, nya applhder, nytt jubel.
SA går det till i Europa just nu, Laura, var gång det berattas om ett slag.
För var gAng telegrafen berättar om hundratusen döda och sårade.
För.
var gbng hundratusen försörjare slitas boi t fran hemmen.
För var gAng hundratusende barn bli fnderlöaa.
För var ghng död och sorg strömma in över landet.
DA jublas det, då ropas det hurra.
, En ny seger för Tyskland., Man springer.
ropande och tjutande ge- nom gatorna.
Massan samlas fram-.
för kejsarens d o t t och uppför sig som galna människor.
Over hela jorden utbasunar telegrafen: Tyek- land har vunnit en ny, hjtlltemodig seger.
Om det i det vasentliga är lögn gör ingen- ting; ty i krig ar ej endast mord utan även lögn, valdtakt cch tjuvnad tillatet.
I krig galler en slags moral; i fred en helt ann an.
Ve över den som vagar tala sanning eller öppna munnen till protest.
Lat folket klaga över tunga tider, jag sager vår tid ar usel, ja, den &amp; r vanvettets tid.
Inte en fredevan med förmåga och makt står.
upp och dundrar mot krigets förbannelser och uppmanar folket att vända vapnen mot de folk, som i fredstid alltid eikta pk dem.
Inte ett ord med friek malmklang talas.
Icke ett ord som.med kraftiga vingslag lyfter oss mot hogre .rymder.
Du skriver att Tyskland har en etor mis- sion i framtiden och en historia att peka tillbaka p á och att detta m &amp; bli den tyska nationens enbet ..
Men varje individ.
har även gin historia eåral som sin mission i fram- tiden.
Nationen är byggd av individer, och.
nar desaa aro bdde kroppsljgt och moiáiiskt Sdelagdri, da straffar detta sig pA nationen 3om helhet.
Därför skall detta avsnitt i Ty~klande hi- storia, s&amp;val som i d e andra landens, bli idel svarta blad, som en gång skola läsas med.
sorg saväl som förakt för folkens civilisation i Aret 1915.
Och da, ve över vara minnen!
- - -.
.
När de.
regerande gav0 order: Nu skall hatet börja, medborgare i detta land skola hata dem i. nästa, då uar .det de svaga, för- aktade kvinnorna, som voro starka nog a t t saga: Nej!
Vi.
kunpa.
e j.
befallas till hat ' utan- orsak, och, det.
finns .ingen orsal!
va.rf ör människor skola,, hata varandra.
.
.
Rdsika Schwimmer.
MORGONB-RIS 2) DA det ar av stor vikt, a ars kilt för hustrun i ett olyckligt äktenskap, att ej onödiga sviirigheter uppställas för erhal- lande av äktenskapsskillnad, böra de i 6 kapitlet 2 $, i slutet av 1 och 2 Efter i Stockholm hållet möte i frii- styckena föreslagna förbehsllen alldelee gan, anordnat av Soc.
dem.
kv.
C.
S., 11tga.
har till riksdagens lagutskott framlam- 3).
6 kap. 2 1 .g andras därhän, att nats föl jande skrivelse: hustruns stallning i fraga om ratt att Undertecknade vi1 ja härmed som fin erhiilla underhiill under separation ej mening uttala, att följande andringar förailmras i jämförelse med vad som nu böra göras i det vid innevarande riks- galler vid ekillnad till eang och sate.
dag framlagda regeringsförslaget till lag 4) Den i 6 kap. 22 5 föreslagna ovill- om äktenskaps ingående och upplösning korliga bestämmelsen att make, som m. m. huvudsakligen bar skulden till skilnaden, 1) I stallet för den i l kapitlet 3 föreslagna skadest.Andsratt bör det nu- ej må tillerkännas underhall, bör utga, varande s. k. ofullkomnade aktenekapet., d % densamma i många fall kan leda till pii grund av det gagn som kvinnan i hårdhet och obillighet.
5) Det bör uttryckligen stadgas, att mAnga fall kan ha därav, bibehallas till vid bestammaridet om ratten till barnen sin grundtanke, men.
reformeras i den under separation och efter aktenskaps- ungefärliga riktning, att om trolovade skillnad, haneyn jämväl skall tagas till haft könpurngänge med varandra och föräldrarnas förhållande till barnen (styr.
kvinnan därav blivit havande, men man- kan av de band, varmed vardera maken nen undandrager sig vigsel, skall dom- ar fästad vid barnen, o.
d.).
Fragar stol p &amp; kvinnans yrkande förklara kon- vi1 kendera av makarna huvudsakligen trahenterna vara med varandra i a.kten- bär skulden till separationen eller skill- skap förenade, varefter det skall st &amp; naden, bör Ater icke tilläggas annan be- vardera kontrahenten fritt att, utan onö- tydelse i fraga om ratten till barnen, an dig orngiing, erhalla äktenskapsskillnad.
att domstolen kan taga hänsyn därtill Ett dylikt äktenskap bör do.ck ej med- föra andra rattsverkningar, an att hustrun siival som till övriga omständigheter, 6) Bestämmelserna i 7 kap. 8 5 om fiir bara gift kvinnas titel och ' mannens medling synas böra erhalla den .skärp- namn, samt skall vara berättigad till ning, att det ej skall stå makarna fritt underhiill, varav hon ar i behov medan e ' fter överenskommelse undan- att blott äktenskapet varar,.
ävensom till pension, draga ~ i g medlingen.
Atminstone bör o1 ycksfallse~ättning eller underhiil1 en- s &amp; ej kunna ske, där barn i aktenska- ligt eamma regler som annan anka eller pet finnas.
franekild hustru efter äktenskapets upp- Stockholm i april 1915 '.
lösning.
.-.
Soc - dem Kvinnornas Centralstyrelse.
Sammanbo man och kvinna, och hava Styrelserna f h Soc - dem.
Kvinnornas Stimorga.
de haft könsumgänge med varandra, nisutio n, St hl m, Stockholms Allrn Kvinnoklubb varav kvinnan blir havande, skall hon (S~rc - dem), Stockholms Södra Soc .. dem.
livin- äga samma ratt som nyss föreslagits för noklubh, Sv.
B ?.ygg+riarbefare / örbundrts avd 15, kvinriliga, 8th lm, Stockh.ol~ms Tjanarinne- trolovad kvinna.
Barn, som födas i dy.
förening, Sv.
Bageriarbetare förbun det8 kvinnliga lik förbindelse, skola anges vara avlade Stockholmsavd., Typogr (rfiska li~:innoklubben, Sthlm.
under a k t e n ~ k a p ~ l ö f t.
~.
Den nya aktenskaps- lagen.
Litteratur.
Varen.
.
V ä r l d s k r i g e t s k u l t u r f e j d.
ar ti- teln p % en ny, krigsbokr av red.
C.
N. Carleeon, utkommen p &amp; Frarns förlag.
Som frarngar av titeln behandlar hr C i detta arbete den fejd mellan oliks kulturbärare, friin den minste till den störete, som det phgiiende kriget fram- kallat.
Ocks % en del skandinavers syn p &amp; kriget, dess förhistoria och eventuella följder, har författaren tagit upp till be- handling.
Icke minst belyses bl.
a. pro- fessor Steffens och Sven Hedins okritiska tyskbeundran.
Pris 1 kr.
%Den v i t a p e s t e n, heter en i da- garna likaledes p &amp; Frams förlag utkom.
men bok om dungsoten, dess uppkomst, spridning och bekampander av den framstiiende sanatorieläkaren medicine doktor Victor Berglund i Halmstad.
Bo- ken, som kostar 1 krona., innehiiller en massa förträffliga rad för lungsjuka, hur de skola leva, den diet de skola föra o. s. v. Önskligt vore om &gt;Den vita pesten.
kunde efterlevaa i varje arbe- tarehem, ty den är en verklig, hem- mets hälsolära &gt;.
, Blid och harlig som vanligt kommer varen till oss med1-ljumma vindar och blomdoft.
Trots nöd och lidanden, som .nu rada p &amp; jor- den, kunna vi ej neka oss den balsam, ' som naturen racker oas.
Man kan icke tvivla.om varen s h o m man tvivlar under den kalla och mörka årstiden.
Vi tro och hoppas mera, v i drömma vackrare drömmar om ljus och lycka.
Nar vi se spada plantor uppvaxa ur jorden, söker icke da var tanke nggot epäjt och ömt., eom v i ejalva nlirt vid vårt bröst, som vi levat för att beskydda.
Äro icke vi mödrar de, som frAn slakte till släkte .bära livet och förnyelsen i vart sköte!
Hur.
ofta P &amp; vi ej offra v %ra krop ' par, ja, stundom aven vara själar, i arbetet, i varden för de sma, ömtiiliga plantorna!
Men varför skola vi se- dan utestangaa friln ratten att sedan vara med och bestamma dver deras öde?
Hur länge skola vi se deras basta kraft och *: be.
gavning förghe i ett samhalle, d4ir pengar aro det enda vtlrdet?
Hur liinge.,skola vi tvin.
gas att ge det karaste vi aga till mat At ka- noner?
Jo, sa lanie kvinnorna e j st8 eniga.
Kvinnor i alla land, I &amp; oss samlas nu i va- rens förhoppningsfulla.
tid,.- lit oss hand i Levnadsvishet.
Dar förtroendet felas eaknar karlekena krans sin skönaste blomma.
Goethe.
For alle gode Tanker, de kan slet, ikke da, For endnu bedre Tanker er spired af deres fra.
J.
P. Jacobeen.
DA man förolämpar er, b6r ni lyfta er själ eA högt, att förolämpningen e j kan nb eder Desca~tea.
Är nfigot mera likt vanvett än vreden?
Cicero.
Gör intet i: vrede1 Varför skulle du gIl ombord A ett fartyg i det ögonblick en ra- sande storm upprör havet?
Indiskt visdomsord.
Skjuta i l i h sig sitt kols ar att göra det tyngre.
Olyckan berövar dig icke .dina verkliga vän.
ner; hon jagar endast bort shdana, som icke ilro det.
Ingenting kan ereätta böcker; de äro van- ner, som uppmuntra och trösta oss under en- samhet, ejukdom och bedrövelse.
Ingenting tröttar i sjalva verket s &amp; mycket som det egna jaget och själviska tankar.
Snahbt, men sällan rättviet bedömer män- niskan sin broder; ty hon ser ej hjärtate drivfjadrar, hör ej sjalens rildplägningar med eig ~jalv.
Det är med stora hjärtan som med varlde- haven - de frysa aldrig till.
Sangen om våren.
Vackrare s %ng ej vot jag än s8ngen om vdren, diktad av sol, sjungen av vindarnas röster, Bör, hur den klingar stolt genom flyende Aren, stegras till brus, ekar i vaster och öster1 Valdig eom livet., samlat i sorlande strömmar, ljuder dess klang trotsigt ur isarnas kummel, Sturidom den susar sakta som viakande dröm- mar, porlar i moll dampat i backarnas mummel, stundom den stegras, brusar i böljande tum- mel, Iiinar som hav, vaggat av jagande storm .. -- - Vackrare sang ej vet jag an sången om varen, liktad av sol, sjungen av vindarnas roster.
Bör, hur den klingar stolt genom eovande snaren, ntegrae till brus, ekar i väeter och oster!
Ungdomens, livets krafter den mäktigt befriar, ipränger med makt alla de isiga banden.
Vackert om v %rens etorhet och skönhet den siar, ikingrar den natt vintern har lagt över lan- den.
Hör, genom rymden brusar den varliga anden, hög som en hymn, etandigt i skiftande form!
Gustav Astvöm.
hand lova vid allt vi hiilla kart och heligt, att aldrig svika, och segern skall snart komma1 Lydia Nirch.
Meddelanden från Centralstyrelsen.
Rapporter ha ytterligare inkom- Som agitationsbroscbyr utgives ar- mit f r h Trelleborg, Karlskoga, tikeln &gt; S e d i g omkring., Några Eskilstunn, Malmö, VfisterAs och minnesord till arbetarekvinnorna av Griingesberg.
Har1 Esper, till ett pris av 5 öre.
Organisationer ei.hRlla densamma för 3 öre pr st. Shdes helst mot post- förskott och fraktfritt d &amp; minst 26 Eskilstuna IIvinnoklinbbs adress ex. tages.
Vi upp~mna till rekvisi- iir fortfarande fru Ida Adanisson, tioner, vilka stallas till Slaggan 17, Eskilstuna.
Morgonbris Expedition, Upplandsg.
85, 4 tr. ' ' - rsde i vårkylan, d &amp; ljusen släcktes i kon- sulns våning.
t tionen i full gång.
Man pratade i grup- per kring kaffebordet .. - Tänk så trevligt man and % kan ha.
Konsulinnan kan konsten a t t med enkla me- Blossen brunno med fladdrande låga i por- del arrangera en f est.
ten till konsul Höörn.
Vad är det?
.
- Det ar ju endast smörgåsbord, en varin- Folk gick närmare a v nyfikenhet, och tit- ratt, frukt och vin.
Man k-n verkligen .. tade in på gården, som var rikt upplyst - Nej, men se på doktorinnan, så stilig med tjärbloss i dubbla rader, och över en- toalett hon .har i kväll!
trén va.r den svenska flaggan utspänd.
- Ja, hon var så rysligt fundersam vad - Nu komma de!
utropade en pojke.
hon skulle hitta på för en färg.
Sgan f å r - Vilka9 ju akta sej för starka färger, det kan ju - Flygkvinsen, f örstås.
s &amp; latt missförstås.
- Ah!
- Fru Alvén, vad sade ni nyss?
Något Försakelseveckan var ju inne.
Stadens elakt?
.damer skulle ju försaka till e t t aeroplan, - Ah!
min söta vän.
J a g satt och tit- ett företag som landshövclinpskan satt sig i tade på din koaffyr.
Du ä.r fortjusande!
spetsen för.
Vem har kanimat dig?
Det klär dig med Inledningen skulle bli en enkel supé hos gult, i förtroende sagt.
konsulinnan.
- Men, kära f r u Alvén, vilket smicker!
- Den du!
sa pojken till kamraten sin, Det Sr nästan så jag misstanker tvärtom.
och pekade på direktörskan Lund, som svä- Men vad ha de för sig därbortal vade förbi.
Det fra.sade av siden, och en - I ena hörnet av: salen satt en grupp stark parfymdoft kom pojkarna a t t draga.
damer ivrigt diskuterande.
djupa andetag.
- Ja, det är säkert, de bli aldrig nöjda.
Under den eleganta plyschkappan lyste Alltid samma visa!
en vit sidenlrlänning, f öttema voro instuck- - Strejker, högre löner.
Ah, dessa so- na i ytterkängor a v nyaste snitt.
cialister!
Vet ni, ibland tycker jag na-stan, Fran konsul Höorns våning koni stora a t t det skulle vara bra med ett krig.
Tänk ljusfloder ned på gatan, da.r en del tras- så bra !.
Då blev ju landet gallrat från vargar a v den yngre generationen stodo och denna ohyra.!
- Fru Berg har rätt.
Då blev det fred stampade i hästsmutsen.
De kastade hung- och ro i vårt älskade fosterland.
riga blickar upp mot fönstren.
Däruppe stodo borden dukade, dignande l - Ja, min - man sade just en dag, a t t för a v ' mat.
Gästerna vor0 redan placerade.
honom fick det garna bli krig: mar.garin ska ju folk h a ändå!
Rektorskan höjde s i t t glas: - Det gör en riktigt gott i hjärtat a t t se Damerna drogo på mun.
Margarinneder- så många a v Sverges döttrar församlade i laget märkte, a t t hon uttryckt sig olämp- gemensam Bänsla f ö r det stora, som %ligger ligt.
Affären fick man tanka på, .men e j oss, och a t t visa mannen, a t t ' vi äro lika prata om i detta sgonblick.
villiga a t t offra allt för det älskade f o s t e ~ - F r u Landberg urladdade sig därför %t an- landet, som de ä r o.
.
Det gläder mej även nat håll: - Ja, då man tanker på detta missnöje, a t t ' v i äro.
så eniga a t t inse nödvandighe- ten a v en försakelsevecka för a t t skaffa vår detta eviga missnöje.
Usch!
J a g f å r migrän provins ett aeroplan.
M % vi hoppas, a t t bara jag t,änker på det!
Konsulinnan seglar in i kretsen: den ska bli lika minnesvärd och storslagen - Men damerna glömma ju alldeles mina som bondetåget, som nu tillhör vår histo- härliga plommon!
Nyimporterade, en över- rias vackraste blad.
Vi förena oss i ett: Gud bevare konung .rasknin.g, mina damer!
Rektorskan avbryter lekfullt: och f osterland!
- Ja, men detta hade vi kunnat försaka.
Hurra!
hurra!
hurra!
hurra!
Ingen gjorde det emellertid.
- Sedan blev Den a v ålder grånade rektorskan stod med det uppbrott.
Alla voro besjälade av sam- t %rar i sina närsynta ögon.
Hon rbdde ju inte för a t t hennes f6r- ma idé:.
a t t ge föredöme, i försakelse, var: digt f osterlandets stora sak.
stånd v a r lika närsynt.
a f t e r maten och vinerna var konrers~.- Pojkarna på gatan stodo ännu och hutt- '. '
.
, Det var så svart och sörjigt ute på va- garna vid sågverket, så man stöp i sina egna fötter.
Plankbarar Anc~ersson gick i tumstjock hästsmuts och filosof erade utan a t t märka, a t t han stod utanför hemmet: - Att inte bolaget kan kosta pk en lykta %t oss, fattiga stackare?
Han steg in.
Hälsningen var ingen hafs- uin.g: -- - - Ja, du gumman, det ser svart ut ---.
J a g h m gått oeh gått.
Då jag sätter mig ser jag vägar, långa smut- siga viigar, å dä jag sover, så går jag - - - Jag vaknar med en känsla av a t t ha gått fem, sex mil.
Dä) finns inte a ~ b e t e - - -!
Ja, vi f å väl svälta till sonimaren.
Tusan ocks %!
Barn.en skulle ha kläder.
Pojken f å r stanna hemma fran skolan, inte kan han gå med s,ådana skor: bara fötter- na, vet j a.
.
.
Det knackade, myndigt, hårt.
- Kom in!
Det var fjärdingsman.
- Såg just,.
a t t Andersson kom hem, i då tittade jag in.
J a g har kronosedeln här, som det nog är bäst betala så fort som möjligt.
Ja, adjoö!
Barnen sågo bleka och hungriga ut, hustrun sjuk och förgrämd.
- V a) s k a) da tjäna till a t t leva, da ' v a) så gott en gjorde slut p % sej mikamma .. Andemson tog en tidning.
- Försakelseveckal Är det oss de mena '?
Han läste vidare.
Ilskan arbetax sig fram.
- Försakelse l Nä, hut käringd javlar!
Andersson slängde tidningen från sig SA hastigt, a t t gumman förskräckt for upp och minsta barnet gav upp ett illvrål.
- Va ' .är d a ' om?
- Försakelsevecka, gumman min.
Om vi skulle försaka ihop till ett aeroplaq;.
v i ~ c k s 9 %.
Det knackade på dörren igen.
Andersson var vid dåligt humör o, &amp; brum- made ilsket: - Kom in!
.
Så .många som hade ärenden i dag.
Själva grosshandlarfrun vaT ut e .. - Goddag, mina vänner!
- J o då, stämmer nog da91.
.
Andersson # satt.
med skattsedeln i, hand.
Jo, vill madam Andersson komma hem och hjälpa oss med,.
vårstöket ' 8.
l -
Lank somi brustit.
Den 21 mars vigdes till siats vilan stoftet efter avlidna medlemmen i Karlskoga soc.- dem.
kvinnoklubb fru Nanny Dahlberg.
Den avlidna var namnda klubbs förete se- kreterare da ' klubben bildades.
Var sedan som niöteedeltagare ivrig tills, sjukdom och IAngvarigt lidande bröt henne ned.
Hon ' gick bort i blomman av ' sin Blder, blott 31 Ar, lämnande sörjande mtke, för- aldrar och syskon efter sig.
Även kamrater 0th sörjsnde vid hennes b b, ty hon \ ar en kamrat i ordets rarta betydelse, agande goda ord och solskensblickar At alla och en var.
Att hon varit omtyckt av alla marktes &amp; ven p &amp; begravningen.
Varje deltagare lade kran- ear och buketter vid hennes grav.
Och nar de sgrjande drago sig tillbaka märktes aven i c k e begravninysg8ster laggande blomster- knippen ned.
i graven.
E n gammal enkel och böjd fru slig jag barande i handen en myr- tenkvist, vilken hon lade ned p &amp; kistan i I.
giavkoret.
J &amp; ägde kanske e j en d a n t till, blommor, men hon offrade sin kara myrten till si3t.a balsning till den döda.
Den lilla wyrtenkvisten .. talade ' sitt eget sprak bland den stora blomsterprakten.
Kvinnoklubben deltog i begravniugstaget och des8 oldförande nedlade medlemmarnas krans, prydd med .bredn röda sidenband, vid graven.
Styrelsen.
hade.
kvillen.
£&amp;u t sorg- florklätt fanan för att aven den ekulle följa den avlidna till sista vilan.
Men vadreta gudar ville annorlunda, ty eöndagen bröt in med storm och m ö, varför fanan e j kunde medtagas.
Men nar jorden gömt deC käraste far maoga och vi åter vor0 p &amp; vag hem, de- lade sig den molntäckts skyn och en blå etrimma lyate- fram.
Hav tack för vad du var och verkat inom kvinnoklubben.
Du ägde sol i bhcken kvar, trots lidandet som höll dig bmden.
Sov &amp; w t i tysta, k a h ' grav&amp;, som dig för: .oss har.
gömt.
.
Vi rista uti minnesbladen .ditt namn, som ej ar glömt. '
).
.
...
.
mot dyrtid och ockervalde skall vår sam- ling gälla denna 1:sta maj.
Kvinnor, glömmen ej, att det ar vi som h a r först och eist.
.ha .anledning att vara med.
Man har en känsla av vrede och leda i deesa dagar, ja, man skams över att vara svensk.
Ty svenska affärsmän ha visat sig gladeligen bita huvudet av all skam - till miljonförtjanster för dem själva, men till nöd och umbäranden för folket och till vanära för landet.
Vi förma intet göra för att näpsa rovrid- darna, men vi kunna genom att samlas under de röda fanorna visa, att vi ej kritiklöst och utan protest fiona.oss i den sakernas ordning, eller rättare oordning, som för närvarande värre a n någonsin existerar i v %rt land.
Upp till protest mot dyrtiden, en pro- test, som m % bli så stark, att den för- anleder skyddande lagliga åtgärder mot röveriet. '
l - Ack, det vore ju välsignat, det behövs.
.
minsann!
- Men se, madam Andersson, nu ha vi Exuar tänkt fråga våra skurgummor, om de ville vara med.
Ni vet val, a t t vi sainla till e t t aeroplant Om ni a v förtjänsten ville Iamna en eller t v å kronor, det a r ju så litet.
Inte så mycket för bidraget, men för a t t ni skola f % kanna glädjen av a t t ge vart idska- de fosterland försvar - det finns ingenting som kan ersätta den känslan.
Andersson slängde upp skänkd6rren.
Det .var, tomt i den.
, Porslinet vaT på ') han- ken &gt; till f örvaring.
- Försakelse!
D a) har varit försakelse- veckor i d &amp;) har huset hela vintern.
Se har - här finns da ' mjölsäckar som kosta 50 kr.
stycket!
Tror ni inte, j, g känner igen er9 D s J v a) eran herrekar t e) man, som höjde priset på mjöl mecl 20 A.23 kr.
pr säck.
A därf ör svälta mina.
ungar.
Vi ha inte haft en mjölnypa på veckor.
För- sakelse, s a) ni.
Potatis och sill en gång om d a k, å) d % det inte finns sillaken!
DaJn efter samma matsedel, en hel vinter sam- ma.
.
Vet ni, hur da ' kanns?!
Frun tittade sig förlaget och retat om- kring.
Andersson följde m.ed blicken.
Det var 1angeseda.n han tyckte det s %g trevligt ut hemma.
Den ena möbeln efter den andra hade å k t till pantbanken.
Klockan, famil- jens enda minne, var nertagen och lag in- snodd i en tidning.
FBr vidare befordran.
- Ni försakar ihop mordvapen och flyg- maskiner, ni!
Ge pojken min skar och mat, så, han kan vaxa upp och bli en karl, s % ni kan f % rejält mecl kanonmat ocksh d &amp;!
För- sakelse sa ' frun.
.
Men frun hade g %tt och trlöstade sig själv: - Ja, det ar som vi sagt: Aldrig bli de där människorna nöjda.
Tror ni dom tac.kar niej för a t t jag ville hjälpa dem?
Vad begripa de hur det kanns a t t f å försaka.
f ör f osterlandet!
.Hon suckade tungt, grosshandlarfrun.
Disa Wiistberg.
En protest ' Sigrid Ohlsson .. f rån kvinnoklubbarnas arbetsfält.
Ny kvinnoklubb bildad i Värmland.
På initiativ av Lesjöforskretsen .av N. O. V. (ett efterf öl jansvart exempel f ör alla N. O.
V:loger!)
bildades i Lesjöfors sönd.
den l8 april en socialdemokratisk kvinno- klubb.
~ t a c l ~ a antogos r samt valdes sty- relse och koinmissionärer f ör Morgonbris.
Av tidningen beslöts rekvirera 50 ex. i må- naden.
Fastan klubbens medlemsantal från början e j blev s % stort, borgar dock det intresse, som fanns hos den lilla elitkår som inönstra- des, gott för framtiden.
Undertecknad, som hade nöjet närvara vid klubbens bildande, vill härmed framföra ett hjiirtligt tack till kamraterna i Lesjöfors samt till alla som arbetat för klubbens bil- dande.
Ued hälsning och en innerlig önskan on1 god f ortsattning: H-a.
Arvika.
för a t t uttala sin protest emot a t t mannislcor pinas och dödas.
J a g ville ej skriva så, t y jag vet, a t t genom Morgonbris skall denna klagan nå kvinnor, som jag s % gärna ville skona fr&amp;n a t t yeta, a t t det finns kvinnor som äro så bekväma och egoistiska.
Men jag kan ej gå förbi den nakna verkligheten.
Om det varit i nyhetens rus de första dagar- na i augusti 1914, då blott några hundratal soldater stupat i kriget, då kanhända a t t v %r protest samlat fulla hus, men nu när miljoner ligga döda eller äro invalider, miljoner kvin- nors hjärtan äro krossade a v fasa och för- tvivlan, miljoner barn utan hem och försör- jare - a t t d &amp; tiga., nar man blott med sin närvaro kan tala, vad skall man .kalla det?!
Med hopp om a t t denna klagan ej a r berat- tigad på någon annan plats an Arvika, san- da vi vår halsning till klubbar och kamrater.
Lydia Johansson. '
l l Falun.
Falu soc.-dem.
kvinnoklubb hade på påsk- dagen anordnat f öredrag med Ruth Gustaf - son som talare.
Ämnet för föredraget var: Ratt ' Kvinnorna och de socia.la frågorna mycket folk hade infunnit sig.
Men en S &amp; präktig föredragshållare hade dock varit värd en ann^ 8tÖrre publik.
P % mötet förekom, vidare musik samt deklamation a v en f i g r e kraft, Stina Blomberg.
Mötet avslutades av Anna Wallin, som avtackande Ruth Gustaf- son, uttalade den förho~pningen, a t t den ~ &amp; d d hon sått, måtte falla i god jordmån och ge en god skörd: massor av n j a kvin- nor som medlemmar i v %r kvinnoklubb.
Rälsningar till a h kamrater landet runt!
Korresp.
sekr..
j.
P å grund av a t t vi ingen talare kunde f:, till kvinnodagen den 7 mars tänkte vi endast anordna ldubbmöte den dagen, Till vår Kap- riad ICommo de stiliga affischerna frHn 3tockholm och dem hade vi inte =&amp;d a t t låta 9 JförliggaJ) sig, V &amp; * första tanke blev nu att skaffa SE stor lokal som kunde rymma de rnanga hundra kvinnor, som naturligtvis skulle till för a t t protestera mot kriget.
Men talaret Jo, till var räddning kom vår så innerligt avhållna f r u Alma Nor- sel1 från Karlstad.
Hon talade s % varmt till kvinnorna om a t t icke fördröja sin fcig6- ïelse genom a t t stå likgiltiga.
Tal.
trodde, Hälsingborg,.
.
att om vi kvinnor finge vara nied och be- I stämma, skulle mycketWont kunna förekom- Härvarande kvinnoklubb höll 15- %rsfest mas samt var förvanad över, a t t kvinnorna den 4 april (p&amp;skad.gen) med föredrag.
av A. ej mera ha samlats a t t öppet protestera mot Persson fr %n Hälsingborg, Vidare f or ekom kriget.
sång, deklamation och kaffe samt därefter Den av centralstyrelsen föreslagna resolu- dans.
Efter f öreclraget överlämnades av tionen.
antogs.
.
klubbens ordförande till Christina Johansson Diirefter bjöds på sång, musik och kaffe.
ett par ljuskandelabrar som minne och tack Men döm om vår missräkning) nar blott ett för det - arbete hon nedlagt i klubben under 50-tal kvinnor hade infunnit sig!
Kamra- de gA.ngna åren.
Festen var ta.lrilrt besökt ter, vad kunna vi göra för a t t väcka kvin- fr %n medlemmarnas sida.
norna fr %n det egoistiska lugnet ' 8 J a g menar A Hälsingborgs Soc.-deni.
Kvinnolrlubbs.
det lugn som behärskar den, som kan se sin vagnar: grannes tak brinna, men s % länge de tro, a t t allt som tillhör dem själva undg %r fördärvet, J o s e f i n a S a n d e l l.
E m.
B e n g t s s o n.
kunna st % likgiltiga.
.
.
Ja, e j ens vilja samlas Sekr.
Ordf,.
,
Kornhamnstorg 61.
Nya Banken Grundad 1883.
Stockholm Belånqr.
.
inteckningar.
.
.
Högsta giillrinde rants, Karlstad. '
~ec1; etna om det stora behov av uyp ?ys- ning i samhällslruiiskap, som förefinnes bland kvinnorna, har av harvarande kvilinok !iibb under den gångna vintern anordnats kurser i koniniunalkunslrap.
Oaktat intriidet ti.11 dessa varit f r i t t för kvinnor, har dock till- slutningen f r å n kviiinoh&amp;ll e j varit s &amp; stor som önskligt.
På detta ornr&amp;.de ha dock kviniioklubbarna.
en a v sina största uppgifter, varda större beaktazicle och arbete an vad hittills varit förh&amp;llandet.
Korresp.
sekr. som är den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande standpunkt ar det högsta som kan uppnas och övertrsffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SBLIDAR,.
Kvinnan motarbetar si,tt eget basta Lidköping.
Onsdagen den 3 mars hade vår kvinnoklubb awordnat e t t präktigt agitationsmöte.
Mötet öppnades med avsjungandet a v kvinnosån- gen, varefter diskussionen började.
Av dis- kussionsfrågorna mä nainnas: ') V a d k u n- n a v i k v i n n o r gura.
f ö r k r i g e t s avskaffande och f ö r a t t f &amp; en s n a r o c h v a r a k t i g f r e d? "
och) ' D y r - t i d e n och dess bekämpande ".
An- gående den senare frågan blevo alla kamra- terna ense om, a t t kooperationen a r det enda medlet.
Det trevliga mötet omviixlade med uppliisning, deklamation, sång och kaffe.
drickning.
Om klubbens arbete må namnas, a t t det ser u t som om den nu f å t t fast mark a t t sta på.
Klubben bildades a v 14 medlem- mar och nu äro v i uppe till e t t 80-tal - på e t t knappt år!
Och på detta agitationsmöte blev det 1.0 nya medlemmar.
För övrigt av- håller klubben regelbundna möten varje ons- dag.
Detta agitationsmöte avslutades med a t t ordf öranden yttrade följande: " Nar man ser tillbaka på det förflutna, tanker man ofri- villigt på, a t t många förbättringar blivit gjorda inom alla områden.
Vem har d å åstadkommit dessa förbsttringarf Jo, social- demokratin.
Vad a r då socialdemokratin t Jo, den vaxande folkmakten.
Det gar lik- som en sjudande våg genom landet; en våg som sopar bort det gamla förruttnade och i dess ställe växer upp en spirande vår.
Må v i kvinnor även göra vår insats i arbetet!
L å t oss inte st$ overksamma, när våra man- liga kamrater lagga in all sin k r a f t i arbe- tet!
Kom ihåg, a t t förbiittringarna också komma oss till del.
Upp kvinnor, sluten en tät ring kring socialismen!
Gan i n i kvinno- klubben!
L å t oss samfällt ropa u t e t t högt skriande rop: Proletärer i alla land, för- enen eder! "
Därefter .hurrades f ör socialdemokratiska lrvinnorörelsen och avsjöngs Internationalen.
Med kamrathalsning landet runt: N.
L.
E.
H. '
, Stockholms allmänna kvinnoklubbs Dessutom har förekommit en diskussion om Hemmets spalt i tidningen Social-Demokra- ten med inlednirigsföredrkg a v .fru Wilhelms- son.
Vid soL-.d ' em.
, kvinnokongressen, som av- hÖlls ' .den 29 och 30 november 1914, var klub- ben representerad a v 2 ombud.
Feriebarnsbeklädnadskommittén har helt eller delvis anskaffat kliider å t 78 gossar och 58 flickor för en kostnad a v kr.
2,096: 46, men.
häftar i en skuld a v 300 kr.
Under året ha ingått .30 nya medlemmar och avförts för bristande inbetalning 6.
Med- lemsantalet ä r således nu 122 ..
Mötena h a i regel.
va.rit val besökta, men på grund a v allmänt kanda orsaker har in- genting kunnat f öretagas till upphjälpande sv vår tryckta ekonomi.
Detta ' sakförhål- lande må dock ej nedslå vårt mod, utan fast- mer starka tanken på sammanh %llning och energi i kamp f ör en ljusare framtid å t ar- betareklassens kvinnor. '
möte den 6 april a t t utträda ur Soc.-dem.
Kvinnornas Samorganisation.
Klubben; som varit med i Samorganisationen sedan dess bi.lclande, ansåg nämligen, a t t denna verk- sanihet e j varit till gagn och kraft for .klub- ben och a t t samarbetet e j blivit så givan- de som ansetts nödvändigt, vilka synpunk- ter under den förda diskussionen om uttrade ocksa framhöllos.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrgder 1:sta söndagen i manaden kl. 4 e. m. å, Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Fröseil, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kassörskan traffas for uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. första manaden i kvartal A Bryggerisrh.-förb.
exp.
Stockholms södra kvinnoklubb (soc .. dem) avhikller ordinarie eau nianti iide Lata onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms Tjanarinneförening avhaller mote 1:sta (ich 3:dje turadagen i varje manad kl .. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folketa HUB G.eal.
Styrelsen.
- Bevara barnen från hat.
Med anledning av en nyligen i Eng- Till styrelseledamöter omvaldes Anna land utkommen bok, " Barnets bok om Carlsson, ordf., Hulda Karlsson, kassör, # samt skriver " The Labour nyvaldes Karin Eriksson, v. sekr. Kvarstå- det stora kriget ende i styrelsen äro Mattis Johansson, sekr., Woman '), som icke finner boken lamp- och Elin, Liljedahl.
P &amp; grund a v ' Karin lig, f öl jande: Erikssons avsägelse inträdde omedelbart er- Vi önska framförallt bevara vårt sin- sättaren f r u Selin i styrelsen.
Under aret har avhållits 10 ordinarie och ile fritt fran hat mot andra nationers 3 offentliga möten.
Därvid h a föredrag hal- folk.
Det ar på hatets mark kriget lits a v Mathilda Widegren om Baltiska ut- ställningen och Årsta, kvinnornas hus.
(ski- blomstrar.
Vi veta själva, hur svårt optikon), I&lt;.
Eriksson: Krigets lärdomar, det iir att befria sig från fördomar, att G. Möller: Den politiska situationen, Alexan- döma rättvist och att fordra bevis.
dra Kollontay 2 föredrag: 1.
Kvinnorna och Hur mycket svårare måste det då vara socialismen, 2.
Internationalen, David Berg: Förf attningsrevision, Agda östlund: Det på- för de oerfarna barnen att bevara van- gaende hjilparbetet, fru Laine: Barnets upp- skapen i sina hjärtan för folken i f ostraii, Dagny Thorvall: Nyårstid.er, red.
J. fiendela~~d.en j niir de vi1 ja f orska efter Törnf elt: Ds röda f r a n södern, riksda.gsnian.
.
J.
A. Ingvarsson: Den nya iiktenskapslag- sanningeii. '
j, ' $ar ' hon ivridhr mannen att teckna försak- ring 8 sitt eget eller bagge makarnas liv.
PB grund av mindre dfidlighet ha kvinnor Iagre premier i DE FÖREIYADE.
Premiebe- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- maner.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eec.-dem.)
avhiiller ordinarie mOte 1:sta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
P å förslag a v styrelsen beslöt klubben på årsberättelse för 1914. stiftningen.
Vasagatan s a, STOCKHOLM.
.
-- Kivuna so~.-dem.
kvinnoklrtbb av- haller ordinarie moten 2:sta och 3:dje manda: gen i varje manad i Folkets Hus " lilla sa1 kl. 8,ao e. m. Styrehm.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avhaller möte 1:sta och 3:dje manda- gen i månaden i Folkets Hus ' F-eal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra mötet i manaden.
Styrels~n.
Gellivare soc.=dem.
kvinnoklubb avhaller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- dagen varje inhnsd kl. 4,so e. m. Lokrsl: Nya Fnl k e t.
~ H m.
.
Sfuvrlsm.
-- - p - Malmbergets soc.-dem, kvinno- klubb avhaller ordinarie möte andra och sista mandagen i varje mhnad.
Nya medlemmar halsas, v~lkomna.
Styreken.
