# ID: svediakorp-per2403
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,566
# sentences: 1,102
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR D E N -.
.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
(t0:de arg.)
iV:r 4 April.
Stockholm 1915, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Prmumsratdonsprls: 1: U) pr helt Ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
1 C Ansvarig utgivare: ANNALINDHAGEM.
' Vik.
redaktör: JULIA STROM~OLSSO~.
Morgonbris ' expedition o SIBNBSVENSSON.
* iim.iri.ru~a, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser 8 sista sidorna pris 15 öre pr mm.
n&amp;r dig ännu ej förbannelserna fran blodet som ropar.
Men en dag ekall komma., d &amp; det skall bli tyst omkring dig, s &amp; ' tyst, att du hör ditt eget ejuka hjartas slag.
Förbannelsen, som stöttes fram över blodiga lappar, har för länge sedan kvävts av dödens kalla hand, de vansinnigas skratt hör3 ej genom madrasserade cellväggar, de efterlevande ha inga tarar längre, som besvära.
Nar du namnes ...
Dag har lagts till dag, ja, m b nad till mlinad, och ändock skönja vi intet, som varslar om ett slut p &amp; detta fruktansvärda blodbad.
Forfarligt skall en ghng historiens d a g, anklagan bliva.
Ty det gager om tiden eom om människan: nar hon ' dör, tar hon ej med sig mera an sitt samvete.
Det som stannar p &amp; denna sidan f &amp; de efter- 1evand.e ta hand om, döma, be-, Denna tystnad blir dock ditt slut: Du ar dömd,.
o tid!
Det döma och - dela.
Men vilka vilja dela, o tid som nu ar inne, det arv, som du en gang skall lämna?
Vem vill kannas vid slakt- skapen med dig, du uttrycket för det grövsta barbari, som sölat din av ekön konst, mäktig vetenskap och.
hög kultur nyss e &amp; rikt &amp; r&amp;- lande mantel i mil joner oskyldigas blod?
Vem vill ens nämna dig annat än i fasa och avsky, du, som för enöd vinnings skull jagat har gallt liv för liv.
kräva vi ditt.
Engelsk förpost.
.
Teckning av Z. Pasternak.
lyckan ur hemmen i en hel vitrlds-.
.
del, berövat barnen sin far, ja, ett helt storhet och om din stolta mission, och genom det bedövande larmet friin folk sitt land.
Annu lever du i illusionen om din kanoner, granater och stuitande tempel NAval - nu.
.
.
Och det skall bli en gladj-edöd.
En hel världs ratt- tänkande miinniskor skola förena sig i önskningar, att du aldrig mer mátte uppstå,, och förena sina kraf- ter i handlingal, som skola vara ägnade att söka förebygga en s&amp;dm olycka.
Din hemska valnad skall gedaii i all framtid bli fredens starkaste vapen, ty m a r du namnes, skrika barnen, glädjen flyr ur gistfritt lag,.
.
.
M &amp; det bli kvinnornas eviga ära att ha, efter förmiiga, verkat fiir.
krigets utrotande friin jorden!
.
Utan anstrangningnr intet resultat, iu kan st &amp; ensam och isoleracl f r h l iiva lcamrater i den viildiga.
sociala ntaii sa,rniilanhi.lli~ing iiigen s t ~ r l i a, rampen!
Dii tror a.ndá, a t t det icke ntan strid ingen seger.
Det ä r en re-9 Arbeterska, kvinna av folket!
) etyder nggot, om dn tillhör en arga. \; el., som har sin fulla til1 ' iirnynii~g in- 1h.c l r + n n e ~ ej vardet.
av organisa- iisatioil eller ej!
Du frágar, o h du) i11 arbetarevarlden.
t.ioriea.
Du har lranslre.
aldrig varit lar ni,g011 fördel av a t t vara .organi- Du kan, on1 du ser närmare dtcl:, ansluten till nagon förening.
Du fra-; erad!
clre undgå a t t märlca en stundom guii- gar: till vad nytta Ban organisatio- Se dig oailrring bland dina 1- \ amra-.
rlra avsevärd skillnad.
i helt niirsticii- nen vara för mig?
Kan den bereda; er!
Ge a k t p &amp; arbetarevarlden, stu- le arbetarlcategoriers 1ön.e- och ' a.i .. ' bets- mig nágra fördelar?
Är den värd vad lera den lclass, till villten du själv villkor.
Det kan icke nekas till, att; jag fQr offra till densamma?
Är or- nåste rälrna dig!
Aven dar ser du, 3e olilra yrkena of.ta alltför ensidigt ganisationen över huvud nödvändig?
iur organi~ationst.an1~en vunnit mark; ich slrr~massigt bedriva sin löncpoli- Ar clet ej biittre a t t jag som s % inkliga iven dar ser du, hur intressena ' till- tik, varigenom för litet intresse visiis aii.d.rn st&amp;r iitanf ör densainma?
varatagas av valrqa och solidariska 3e vid sidan ell.er ' utanför stiei~dc.
SR.
S &amp; sc clig d &amp; en smula omkring och !,rltesiitövare.
Men du ser ' b e r i liur bli även Itvinnorna ofta f 6rbiscdd:i g (: a k t 11 % vail so111 f örsigg8r i tiden!
stora lager ' bland sni %foll&lt;et sta fram- 3ch koinma 12 % efterldlteii.
Mcri.
til (!ii M:iirlrer clu inte hur organisations- nande för saniin~nslutningens idé.
Sr Irlart, a t t det bligger ciivar astt sjiilv l:; .tri ken grilyr mer och iiler.
0111- Det ki11 icke und &amp; din u p y ~ i i r \ sa1n- l-; e. o m sitt, hus.
.Oftast ar det sa, ii,tt lwing si!?
Ser du inte, hur man- et, a t t de arbetare, som ha stödet av de efterblivna iiro Ö ~ r o l l ~ ~ i och a l a oso- ~iislcor ino 111 alla.
lager saininail-: n liraftig organisation, i stort sett Lidarislra.
element, villrs icke liurini~: s1iit.i~ s i g?
Har du ej reda pk, irbeta under langt gynnsaininare för- förmas a t t grt ined i orga.riisationcii &amp; t priisterna ha sin f örening, inilita-.
Gillanden än de, som icke anslutit sig och bland vilka alb - agitation syiirs i:criin ha sin, lalrarna ha sin, a t t juri- till nkgon förening.
J a, skillnaden ar fruktlös.
Hur ofta, lclags iclrc iiiiin- stcï, ircibetsnliin, yrkesidltare,] .arare, ibland s &amp; frapperande, a t t du icke ratt lien över ' lrvinnornas bristandc 01-gnrii- 1); ~:nk- och affarsiniiii, kort sagt, varje Iian först %, hur löner och arbetsvillkor satioilsiiitresse!
Hur ofta, fc~r iiiil.11 fi.in1.ctioi.i~ utövare inom det borgerliga kunna vara s8 olika 13 % sanima plats iclre höra, a t t det iclre lönar sig a t t sairihiillct, Gro anslutna till sin spe- och inom samina yrlre.
J u inera du.
offra iiledel pk agitation bland kviii- c.iella.
oïganisstion?
Har du ej sett, ~~ndersölrer salren, desto tydligare slrall n o r!
: De koinina a.nd&lt;PL aldrig a t t liii r arbetsgivarna lionsolidera sig, dct sta klart för dig, a t t arbetaren i förstR sitt e g e t bästa.
Ja, det handcr Iiiir It apitalet sammansl8s, hur alttie- sin organisation har ilet lrraftigast~ till och med, a t t p8 sainina a.rbetsg1at.s organiserade ' manliga arbctn.i.c 11olag:.cn f örtrustas; hur de inalrt- medlet a t t tillf örsiil&lt;-a sig dra.glige st: iigaiiclc öve.ralIt eamla sig ltring sina esisteiisvilllcor och sk y d.da sig emot sida vicl sida med oorgaiiisci~nt ' lc!
gciiiensaiiiina i11 tressen?
Och miirlter hänsynslös exploate ?ing av sin arbets- kvinnliga, villta de iclte lyclcilts.
f:: nied i faclrföreningeii och för vilka det d u iritc, vilken väl planlagd och sy-: lröpare.
stcinntisltt arbetande oi.ganisatidi1 den Du har nog ofta kant dig upprörd gillande avtalet icke t.illiiin.pas.
not.
iii: iiiilitarisiii ar, under vars tryck yarl- över a t t du shsorii kvinna har S; liten sorgligt, a t t lrvinnoivna iclre bä.ttre i L m im cl:t:,,:i:ai '?
X-Iiiru tro:^ du clct va- möjlighet att.
erhalla slciilig vedergill- o.a.rna om sina heligaste riittighcxi.
; Förmodligen har meil det finnes ju aven en h d.
del iiiiin, rit möjligt a t t sani.nm:idraga, ritru- ning för ditt a-ete.
i ghnger Iiant.
bitterhet och för vilka solidariteten a r lika obegrip- sta, proviantera och halla redo för d ~ fii8nga I1:ion de mil jonharar, som de stri- harm vid tanken 135, hur daligt kvin- lig.
För hela arbetarlclassei~s och i c h dandc ii~alsteriia sant u t emot varan- noarbetet betalas i jiiniförelse med minst cle organiseixde arbetarnas egcii dra, h.ur vore det möjligt a t t h5,ll.a mannens, hur litet lrvinnans niisprQlr slr~tll a r det emellertid viktigt a t t] rian dctta oerhörda inasltincri i ging, om och ratt.igheter respekteras av de sty- in.för en sadaii likgiltighet jcke slav tlr !l; iïitc stöddcs w en.
storartad och rande.
Kanske resign:esar du dock in- sig till ro, utan söker f % alla uta.riföi.
i i i i l~iioclveteii organisation.
?
Och hur för detta obarmhärtign. '
faktum och s&amp;- st %ende iiled.
Ty si8 lange osol.ic1ariska sltirlle, trots de ' g e i ~.
o P m ~ i p n n d c ger dig, a t t detta ar nkgot soin icke element finnas vid sidan o111 org; i,iiisa- riiiignr, kriget ineclfört i staternas nor- kan andras, a.tt det val maste sa vara, tioiien, ar .. denna vid varje stridstill- ~iinla, til.lst %nd., i1ariiigslivet kunna hR1- eftersoin 11ianneiz nu äro SR egoistislra fiille hotad.
Vad som ined stora an- las sa pass vicl inalit, som nu sker, och lilrgiltigs .för Irviniio~nas int.ressen.
striingningar vunnits, kan d: gcnorii iliirost imtc clet aven i kapitalisinens Men tank di, nirinare efter: vad har föiriiclislct upptriidrimd fr511 dcssas LI 1.
p och i~eclvinda sarnhalle funiies du och dina kamrater själva gjort för sida äventyras.
Och det i n k t e viil ett statligt, oi.
' ganisatorisl&lt;t sa.iii; i.r- att gagna e d &amp; sak?
Fingo miinnen ocltså.
i längden te sig inotbjudczi~dc fik: lwte?
- d e organiseritde inanliga arbetarna de utanför stående a t t utan ringast.
[:: [) ii ser den kapitalistiska och ini lit^ .. -.
sina förmaner och rättigheter be- gengä.1~1 til.lvalla sig fruliterna av dc?
iiistislts.
organisationens oerhörda.
viljade utan eget iagripai~de?
' Har organiserade arbetarnas kainp ' och of- a l t du sel: vilken saininanhXlning, inan gett dem nggot, som de iclte fer.
SA ringa ar emellertid hos i.n, " i,ii- soiii trots: dia privatiritresseii präglar sjalva krävt och vetat a t t ined makt gen bhde man och kvinna hederskiiiis; dc.n.
hoi.gerl.iga viirlclen, och c h mc2ste tilltvinga s.ig?
Har ickci varje fram- lan, a t t clet icke anses simpelt a t t till- siiga clig, a t t dci1n; i saiiinianhYlning girig köpts med stora anstriiiigningar godogöra sig resultatet av andras strii .. - icke iiï till f ö r a t t gagna hela: folkets, och uppoffringar?
Och har icke varje vanden, vari man icke ha,r 11fgo11 dcl; icltc din dies de dinas sak, utan avser uppnidd position mist försvaras med.
Men denna.
likgiltighet, denna brist nt.t tjiina högst egoistiska, syften, att största energi och enighet f ö r astt icke p:!
san1hÖrighetslransl~~ mastc ersiittas med ett levande intresse, en obrottslig hcf iista den besittande klassens stiill- ater g$ förlorad?
Och o111 du betralctar de biist stiillda solidaritet!
Oorganiserade kvinna, karl si ing, heirsra &amp;: t nu r; ' iclai ?de sainhiills- tillstiiidct.
Dti har icke Iru.ni~at u n d I~vinnliga arbetaregrupperna - ar det du liingre stå ointresserad, liligil tig,.
$i.
at,l; rriiirkn den skrimde ii~otsatsen icke sidana, &amp; r lrvinnorna genom .. or- osolidarislc?
M h t e du e j inse, a t t diii iiic.lln.ii höga och 15~i1, mellan rikii, och ganisation, genom ett lrraftigt, sam- plats ar i. ledet bland.
dina orga.nisei:a,dc fasttiga, iiïcllan l y s och.
nod; du har ej lat upptradancle vetat a t t förslraffa lcainrater 8 li~iiiiiat vaxa bliiid för den oerhöïdiz sig gehör för sina krav?
Ar det ickc.
Har du en gAng anslutit dig till dcn l i ' ligiltighet, varincc1 de Iyclrligaix l ot- sH.da.na, där mannens ännu av dig s i faclrliga organisationen, har du cr i taclc bctraktn de sa1111:e stalldas f ö r - oförst %dcla faclrföreningsnietoder inisi gang fiitt upp ögonen för betyclelscri.
I ~ a n h ~ i i c har l a c l ~ i f i t t blic- tillainpas, da.r underhandlingar med av a t t genom saminanslutning skydclit ~i; fill~nclc~n.
iicii.
öppen föl: den sociala lrlyftan i arbetsgivarna m b t gernensa.int föras ditt yrkes inti:essen, dii skall du helt 1i.cl; c dess djup.
Du har sett.
kapitag avtal upprittas och.
ofta de mest ef visst ocksi % snart f 5 klart för dig vik- I C ~ S giiimii.ign,r; din ser nu iiiilitaris- felrtiva pi.trycl:ningsmec1el ~liviii ?da~ ten av 1rooperat.i~ och politisk organi- 1.1-iciis girningar; clu vet vaii dcssa br°i.cla biide för a t t f 5 tariffer genomford~ sation.
Du slrall förstii, a t t det finms 1~1:a.ft.e~ h t y d a, och.
~ L I tror i.nd&amp;, att och framdeles respekterade?
f S ~ g o r, som fackföreningen icke Lan Se dig omkring!
. '
.
- MORGONBR1; s ep öiiisesidi~ begränsning av rustnin- ä.r det riu vi s1tol.a vasa oss.
starka och garna ' '.
när andra nationer, frhn ' vilka vi- hiini- Hur stiiller sig vårt .lalid t.ill denni tat mycket av ' lcnltui., ligga förlarriaclc världsomsltaltning, soni nu pagar 1 efter v~rldsleainpen, d i kro vi i bc- Av Maria, Larsen.
Neutralt - och vi kamma nog a t t f5, sittning .av var fulla styrka - dcï, (Forts.) beh %lla v %r rieutralitet, m e d m såviil skall För oss en ny tid ra.nclas, en frc- Vi h.a uven f a t t ett ord: p r e ~ ~ s s e r i, l h g l a n d soin Ryssland behöva vara dens, liulturens och arbetets storhets- iiir iiiiiii vill beteckna ett övergrepp tid.
0111 Norge tilldelade det Iaïiii, produkter.
Aven ha vi ett så isolerat f r t i iujlitiiren.
Men a t t engelsinäii .. vars ltonung de 1905 drevo bort ifïan läge f r h i krigssltådeplatseii, a t t ingen.
~ i ~ i ej i sl~ulle sluta strida förra11 de sitt eget, f redspriset f öir a t t d5ra.v av de stridande har nigon fördel av utrotat i-nilitarisnleil, det &amp; r ett sadant grunda en fo:nd till spridande a-v a t t 1~1 %.ill~a var neutralitef.
diii absolut uttalande, som aldrig för- fredsidéerna, d &amp; skulle Sverge v; i.r.a Man har i försvarsintresse jämt pe- verliligas.
Även höll sig ltonung Georg yardigt det - och diirmed skullc kat p&amp;, a t t det var ifraii Ryssland fa- i sitt trontal d % parlanieiltet öppnades ran Norge hugfasts iniiinet av de11 nio- slrul1.e hota oss.
För nii~varande clidast till neutralitetsltr&amp;i~leningen narlr.
som hellre an att se tv:.
brödix-.
iir RR~~ssl.ai~d s % starkt intresserat av soiii lwigsorsali.
Dardailellerna och Ballcan med sitt £011~ i strid incd varaiiclra, offraclc cli I3ngland h a r oupphörligt försökt a t t världs- betydligt centralare läge för krona.
istadl~oinma en begransning i rustnin- gai:na.
t: Redan vid fransk-tyska kri- l~aiideln, a11 vad en nordlig hamn ltan S v e r g e a r o c li s k a l.
1 1.1 1. i gcts utbrott 1870 pigingo pi, Napo- vara för dess utvecliling.
Och innan e t t f r e d e n s.
l a n d.
lcon 111:s initiativ och med Gladstones det börjar at.t resa något intresse för Det var skottet från ett bams haiiil, liabiiiett soin ~iaellanliancl un.clerhand- vara nordliga hainnar h0ppa.s vi, a t t lirigaï ang&amp;en.de upphörandet .av de den fredsrörelse, son1 nu och efter kri- en gyinnasist pfi 18 &amp; r, ett verktyg fför 01.-oaizclc ökningarna i resp. militar- get lioinnier .att bedrivas rizecl iiiten- de saininansvurrie serbiska officerar- styrkor. "
~ i k a r c l i avböjde och rni- siv kraft, ska11 S &amp; 11a stadgat de i-nel- na, som lionl lwigets lavin a t t stöl ' ta litarisll~eils tidsålder 17ar diirilied de- lanfollcrattsliga i~riilciperna, a t t vi över ~niinslcligheten.
Try clr et fr511 f iuit.ivt inne. '
18 ' 78 f rainkastade inycltet val kunna ph fredlig vag inilitarismen pressade för h i r t, soin dc11 italienske statsn~annen Crispi till distribuera Rysslands varor genom ett skred gick det över Eui:.o:pa, och.
3 ' 2isi ?.iarck ett förslag därom.
Eng- vixt larid och a t t förha.ndlingarna mel- oin inilitarisii~eri iiu ska.11 f örimtas el1 er isitds fina~nsmi:~iister, lord George, tog lan länderna för bevarandet av fïe- uppsti i en mer fruktansv5i.rd jii.ri~.-~ ordet p5 världsfredskongressen 1909 deri då skola vara s &amp; langt fr.rii1-1- skrudacl slcepimd, det f ar framtiden!
!ch beklagade a t t " det i det 20:de skrid.im, a t t intet land kan taga f r i n utvisa.
Och blir det det sena,re, d b i.i; hundradet av den l~ristna, tidrak- ett annat med valmad inakt i~toigot av konliner hela viirldens.
anclliga liv och kultur .att bli .unclcrniir d ' p %, grund iibigeil slrulle vara behövligt a t t dess egendom .. Dct ar en fredsutopi - ja val, men av clen vapi~sde freden.
Folken - l-Glla ett möte i ett civiliserat land för clet är efter det förlovade 1.aiiclet vi f örniimligast de mindre viil situcrad e;) tt.
protestera inot, a t t de liristila sta- striclca v&amp;ra händer och det iir efter - lionlma a t t bli utarinnde.
genoin cle tc.i:na hrligeii utge över 7 iniljarcler " f r i d p å.
j o r d c n.
o c h 111ii11- aldrig hej dade ansla.gslcraven till flot- lironor i s y f t e a t t förbereda: den ena a " ltris- 1ii.s lr o r i i a e n g o d v i 1 j tor och arméer, medan det ah c11 jga.
iiationeil p i deil andres tillintetgö- tenh.eten varje julinorgoii bett i snart livet blir f örkryinpt.
rande ".
- 1900 och denna bön iilaste en gkng Asquith förklarar p &amp; ett möte sarri- Darf ör.
front mot ini1ita.risirien och iiia h, " att det mer a11 en @ ng gjorts bli el1 m e d v e t e n v i l j a hos de dess inattlösa anslagskrav!
fritinställning &amp; f r ~ n engelsk sida.
011-1 lwisti~a folken.
Vi &amp; ro.
lyckliga .og a t t tillhöra, en E11 brottslig .handling s v n8gra.
fL Se Erik Palinstieriias Broschyr ') Frei1 nation, som under 100. ar itnjutit fred.
skall icke lmnna satta.
e11 v51:ld i och krig ", soin jag har anför.
Genom en fortsatt fredlig utveckling h r and.
(Slut.)
" Ar fred och folkforbridring. "
) n~: lösa, ciiirför a t t db ligga utaiiför desy i i l~pgif t eller förilliga, men med vilka Iiooperatiorieri kan gripa sig an och sl; u:pa resultat.
Du slcall forsta, a t t d u sisoiii konsuii~ent av allehancla livs-.
iiicdel och förnödenheter har ytter:st \ viktiga elcoiiomislia intre&amp;seil a t t till.- saiiiiiialis med andra tillvarataga, men ~rilkri, clci hittills icke b e a l h t.
Du 1ia.r vill ha frainförda stödjas av en ' stark ' gjort för a t t förvärva sAclan?
Nar d u organisation, av e t t talrikt partis val- slciiiikt det politislra och Iion1ii1~1ial.i~ da representanter i ïilcsdag och l.con-l- livet det rninsta int.resse?
Har d u be- n~uii.
Maii har ' geiloinfört refornler, vistat ett enda föredrag?
Har di1 dc7cl.- av vars frukter du har jiigeii del.
Man tagit i ett enda valmöte?
IIar clu p % har stiftat lagar, vilka yarit dig till något satt lagt.
i dagen, a t t du förstar, d i x k t skada.
Och iit cliiic ?.
intressen det vageil till pol.itislct och I; oii~muiia.lt skänkes öveïhnvud all t ' f ör liten upp- in flytande oclisa g %r geinom orgr- nis sa- i~ärl~saunhet.
Du saknar anim dina t.ion?
Att l.ös.en aven p &amp; detta oi~~ï; " i.il~, Iilagat över h u r allt, vad d.u behöver, fulla inedborgeïl.iga rGttigh.eter.
Och ii.r sai~~inaiisluti~iilg?
Nej, det har.
di:i f ö i d y a s; inen clu har icke förstatt - or- 1ikva.l behövdes du i politilten.
lika val icke!
siilcoii lzii~till ocli vad du l \ an göra f ö r soiiz i clek pralctidca livet och i hem- För övrigt ar det ju si, inanga folb- a t t skydda di,g hiireiriot.
Du s l d l nu met.
Du har speciella, för d i t t kön liga och huinariitara.
striivanden, soni f örsta, a t t riiilcliiiiigen uilclan upp- lr.aral~ta.rist~isIca, syiripuiik ter a t t anlag- du .Imiliiat gynna genoim a t t m.ec1ii.r- - s köitriiilg f riri aff &amp; rsinannens sida lig- ga; d e t ar sarsldda reforilier; vars ge- beta i respektive orgaiiisationcvr, r n e n ger i sainina enkla t i l l ~ ä g ~ ~ g i i l ~ g iioinförande ~~ätt, ligger dig om h jä.rtat, och i vilka du hittills icke tagit 11figon dcl.
tilliiiiilmt p &amp; ett annat omride, kon- det skulle gagna bLde ditt kön och ila- Du bör i m&amp;n ax tid ocli krafter görs suiiltioiiei~s och produktionens, ocli tioilen i sin helhtt, om du kunde göra det ocli friiinja vad soin na.rinast iii- mrdlet 5ir uven har: organisation.
ditt inflytande gällande.
Du skulle tresserar dig, oin det nu ar.
riyl&lt;ter- SII iiiiiiaiislu tiiing inel.l.an köpare och helt siilie~. % verka för barnavkïds- och hets-, freds-, kviniio-, bildiiii.igs- cllcr 1iiil) ai.iias egen produktion - där 5ir uppfostrii~gsfr %gor, för ~node~slrydd clju~:.sl~ydclssalrei~.
etc. .Du bör tiinla 115, viigcii.
och familjeai~gelägei~heter p &amp; ett sätt, a t t du icke blott iir arbeterslm, icke ll) eii politiska orgariisatiorieils bety- soin icke i ~ i a n i ~ e kan, n och helt visst blott kvinna, utan fra.inf örallt rnail- dtllse skall aven bli dig .klar.
Fr %o.oï h skulle du arbeta f ö r sparsamhet och nislca.
Allt iniinskligt nydanings- och v i l l a clct hör lagstiftriiïigen.
till att.
nykterhet, för fred och fo1lrföi:l~röcl- kulturarbcte bör du därför ägiia clii?
; s&gt;.ssI~I.
med och vilkas r a t t s lösning Du skulle utan tvivel inildra syiripati .och riiedverl&lt;an.
i ' ~nslu t dig 115 det högsta beiöi:.
dig s5som arbe- clet harda manliga draget i politilren.
själv och sök f &amp; andra anslutna! '
I-ci~~liu, sbso.
inedborgariniiu och s i - genom din livinnlighets inflytande.
K a r l Espcr.
' so~ii kvinnovarelse löpa fa.m a t t för- Men du iir utestangd f r i n medbe- f iisl&lt;as, därest inte de synpunkter du stamman,deratt - och vad h a r du '.
9 '
4 --- Kvinnornas internationella ilag ldev överallt dar s % ske fick - ett; encia samfiillt rop p % f r e d.
I Sverge tycks.
öveidlt tillslutningen ha varit jiiinförelsevis stor.
Vi 1amn.a har en kortfattad revy över de möten, som ii.i.iordnats av kviiinokl~nbbarna och som geiioin insända meddelanden 1coi-iziii.it till Morgonbris kännedom.
- ' Stockholm.
MORGONBRIS p xaiioiilcviiiiloriias kulspru teinsanzling.
A s a 111 t l i g a möten har antagits Uppläsning och deklamation.
: entralstyrelseiis resolution, som hade iöljande lydelse: Nynashamn.
Föredrag av Signe Svensson., Stock- noliii.
~alnriiiilan börjadc sitt före- clrag ii~ecl uppläsning av eii dikt av Maria Sandel, varefter hon i ett varm- i jä.rtat aii.förai1de utlactc arbetar ekvin- noi.mas protest iiiot kriget.
Till sist 3jÖilgs 1nt.ernatioiialen unisont.
1- ?öl jande telegram anlände: Förbjudna a t t närvara vid edert möte f ö r möten.
P8 norr tal av Agda i ' .istliirici och Fricia Stéenhoff.
Dekla- E r e d o c h f o l k f ö r b r ö d r i i i g sända vi solidariska hälsningar.
iii.stion av skådespelerskaii Nargareta rrrira Leve socialismen!
Sachs.
S5ng av Kv.-Iilubbens s5nglrör.
Neutralitetsvakten: P5 söder tal sv Ruth Gustafson och Selldén.
Hermansson.
Hansson.
Gulli Petrini.
Delelamatioii av skade- spelerslcan Jessic Wessel.
- Anordnare Ronneby.
vor0 Soc.-dem.
Kv.
C.-S.
och Soc,-deni.
Föi.c.cli:ag av Betty Aidersson, upp- Klr.
Samorganisation.
1i.saii-i.g ur Bllen.
Key: " Kvinnorna och freden " av Augusta Toiii~ing.
Sang Arvika.
och ciel~lam.ation.
Föredrag av Alma Koïsell, Karl- s t a d SHiig, musik.
Efter3.t liaffefest.
TJi veta at.t socialistiska Itvinnor i de neu- rala länderna, följda av deras tankar, som wo un,derkast:ide krigets fasor, i denna stuiid ippsända ett.
samfallt rop om fred.
Vi protest.era mot den uppfattningen, a t t; tora delar av folket i de krigförande laii- lerna dock vilja kriget .. Folket vill icke iendeiis död,.
icke siimdes jämmer, icke ned- ikjutna stiider, icke brända hem, icke flyk- ingars %ngest.
Folket vill icke kriget.
Det iar endast nu blivit krigets slav.
\ 7j, samlade å den internationella socialisti- ika kvinnodagen, hysa den säkra f örvissniii- geii a.tt kriget skall bliva en omöjlighet, t y: ii gang skola folken ic,ke längre lata sig ruvas till denna slavtjänst under militaris- nem ok.
För den interiiat.ioiiella socialistiska rörel- ren är en av de första giiriijngarna i denna 3efrielsekamp a t t insätta alla kra.fter p5 iörhindrandet av a t t nationali.t.eteiis r ä t t f a r rräiikas vid f redsslutet .. UPP till kamp mot a t t makt skulle vara.
. %tt.
Upp till kamp mot fattigdomen och rriget.
Vi vilja livet.
Vi vilja freden.
Vi vilja död iit kriget: det organiserade vari- vettet. '
Skattkärr.
Billesholm.
: Föreclixg av redalrtör J. V. Palm- qvist, Karlstad.
Uppliisiling av Alma Tal av Oliviti.
ICarlssoi~.
Stor tillslut- ri.ii.ig.
Sven.ssoi~, Karlstad.
Fullt hus.
Bjuv.
Sundsvall.
Uiicier spnerligt god stiiiiiilillg f im- Hiilsiiingstal av Anna La~issoii.
Före- Scs 31 %: ciagcii ined hii.lsaiiigsta1, före- drag av Elin Bergqvist.
Deklamation J r ag, sang och.
cielclaiiiation.
av klubbiiiedleiiliizai:.
3Zusilc, fiol och Falun.
piano, allt livligt senterat.
Festen av- Hiilsi~iiigstal av fru Hedstr6n1, delcla- slöts med Xnt e~mitioiialeii, s jungen.
iii.atioii av Stina Blonlliei:g, föredrag av uil.isoint.
- Fullt hus.
1 1 a l l i Talrikt besökt.
Trelleborg.
Göteborg.
Telegrafiska halsningar från grann- linderna.
Friiii Norge och Dai~niark hade - föl- jande telegram anlänt till Stockholm: 7 mars förenas v i r a rop om fred.
Leve 3et interiia.tioiiella broderskapet!
Med soli- dar.islt hiilsning. '
Norska arbetarpartiets.
kvinnoför- bunds fredsmöte. '
Socialistiska liviiinor i Danmark saiicl:~ p &amp; den intern.atioiiella kvinnodagen en häls- iiing till eder.
Ned med kriget!
Leve so- cialismen!
Kommitten.
Föi:ecii:ag av Carl Ståhl, IC jiivliiige.
En halsning till de krigförande lan- Sång a.v bar.nleör.
Ett Fö.imli:.ag av Nelly .Thiirin.g.
Upp- O~~kcste~~m.usil~.
dernas kvinnor.
I isiiiiig och niiisik.
Enorm.
tillslutning.
kr af tigt leve f öl: dm.
interria.tioiiella Friiii de sveiis1r.a socialciemokratiska Många fingo viinda om i brist p % ut- socialisineii avslutade cieii an.slåeiide lrviiinor~.ias centralstyrelse svsäii~.des festen.
- 3 ' ullt hus.
l. ' y ' lllr~l,~. '.
f öl j ande 11ä.lsn.ing till kvilmor i de lriig- Kf tci. %t liacle livinnoklubbeii.
en.slrilt f ö1:aiide l5ndern.a: Ystad.
möte, varvid flera av 1~esö.lrania in- Enskilt möte med f öïechg, upplas- Vi vilja.
härmed till Eder, olyckliga Itaiii- gingo soiii rn.cd1enm.a-r.
ning, s5u.g och iniisili.
Ett fyrfaldigt rater i de krigförande länderiia, si ii id.
: ^ eli hälsiiing med försäkran om, a t t vrira tankar Hälsingborg.
lcve för f r e d e n utbringades.
aldrig liimri; ~ Eder.
Vi, medborgare i ett Neddelus att fredsmöte hiillits saiiit 1i.t.et land, förma ju s % litet, vi kunna eii- Nacka.
dast käniia fasan över det förnedririgstjll- a tt, Centra lsty~:else~~s resoh tion antogs.
Nacka soc.-den~olrratiska i~ngcioins- st. %nd, i vilket den civiliserade viirldeii ilil Karlshamn.
kliibb haclc iiveii an.ordi.i.at ett f rcds- lever, och kaiiiia det gr5.1islösast.e medlid.aiide nied deni so:m blivit offer dsrför.
: i!
' Ö.i.cd~:ag, ni.iisik, s&amp;il.g och dck1rzm.a- mö te.
A:i.ii.anda: blr.ösell höll ett mecl Vi lcäniia stolthet över det mod a t t pro- livligt bifall inottaget anförande.
t.estera mot kriget och över den uth&amp;lligliet, t .ion.
God tillslutriing.
N9,gi.a B mötet - ~ippliista dikter motto- som kvinnorna i d e lcrigföraiide 1ii.ndel.11:~ Karlskoga.
gos iivciz nled taclisamhet av publiken.
visa.
Med stor gliidje hava vi mottagit uppinn-: I~ ' ö.rccl.rag, iniisili; cielr.luinatioi~ .. E£- iiingen att.
den.
7 mtrs saiiila alla socialdc- Spånga.
mokratiska kvinnor p % den iiiternatioiiel1:i t er.8.t kaff ef est, i vilken alla iiärvaraii- 1: a~~.slut~iiii.g till deii iilteriiationella lrviniiodagen - kriget till trots.
D %, deii 7 (le inb jöclos att deltaga.
1cviiiiiodage.u hade socialcieni.okratis1ca mars, mötas viira tankar s h o m aldrig till- förene i en enda bra.iinpuiikt.
: krigets a v - Karlstad.
~~ii.gdonisklubben i SpBi-iga anordnat skaf £ande och de socialist.is1ta idéernas .seger.
T ' iiil~.i.iiiigs tal i v klubbciis ordf. Siglic ett offentligt möte i diii:varunde Fol- Löf gren.
Föredrag au uiideriiispektöi kets hus, vilket blev tahiht besölit.
Halsningen från de svenska socialis- G. Xtrön~beitg över 8iniiet " Kriget och Aven vid detta mötc talade Ruth tiska kvinnorna och resolutioiieii.
f rå1 i: frectsarbetet ".
Shig av Alfr.
Jan.ssoi1 Gustaf son.
den socialistiska liviiziiolroiig~esseii äro: upplSsi-iin g av fredsdikter av hr Hane båda iiitagria i seriaste nunzret av The S8soin fraing&amp;r av dessa av Morgon- Labour Womaii - nge el ska.
arbetcr- Lule&amp;.
bris red.
tyvärr iiödvii~digt myclret slretidniiigeii -- sai~ii, i vftrt; tyska sy- Fest med föredrag, sång och im- l~.rii.igslrurna referat äro vara liviiinor sterorgan Die Gleichheit.
I sista, .nuiii-.
.
sik.
.
landet runt vakna ined.
P % två un- ret av Die Gleichheithar censuren gAt.t Nyköping.
dantag nar ar det kvinnol~lubbarna fram s &amp; skarpt, att hela sidor i r o soin stått som an.ordnare av mötena och tomma.
öred drag &amp; v partivän Karl ~ e &amp; v a l l E11 skarp .varniil.g uttalades aven mol deras a r l ~ t e ar ara vart. '
- .- Fran Norge.
Norska socialdeniokratiska kvinnors ' 7: de niars-möte i ICristiania blev inipo- nerande.
Det var namligen besökt a v 1,000 personer ..
Det v a r en heder och ett nöje a t t f % tala inför en försaniling, som tydligen infunnit sig brinnande av opposition emot 1914-1915 å r s stora f ollcslalctiiing - en stanzning, som y t- terligare tillspetsats genom Alexandïa Kollontays medryckande ' tal.
Martha Ty11.z~) som v a r den tredje talarinnan, hade tydligen sina åhörares öra sedan garninalt.
E f t e r detta a v stamning mattade möte hade jag lyckan a t t aven f å upp- leva en oförglömlig afton.
Kamrater- n a i Kristiania inb jödo mig iiainligeii a t t i deras sällskap g2 p å teatern och .sc Ibsens ' Eli folkefiende ".
Denna pjes, soiii är en mördande kritik över dumheten och massuggestionen, ar sann i varje ord den dag som i d a g a r och blir kaiisl~e tyvärr alltid sann.
Ib- sen a r helt enkelt underbar.
H a n a r alltid lika ny, lika underh %llaiide, lika f ö r sjalen fördjupande.
Även Alexandra Kollontay var med oss p % teatern.
Det v a r mycket roligt Att f å göra hennes närmare bekmitska,p, m j u k och behaglig och p 9 sainina gång glödande so111 hon ar.
Dagen darefter, sedan jag n j u t i t av utsikten f r å n Voxeiikollcm i den harli- gaste vinterskrud, v a r jag uppe på Kvindef orbundets kontor i Folkets hus.
Naturligtvis var jag glad at a t t d e norska kvinnorna hava e t t sarskilt kontor i Kristiania, varifrån korres- pondensen skötes och som aven jlr ex- pedition f ör tidningen ' Kviiiden ".
Men jag lcuiide likväl icke låta bli att vara litet avuiidsjulr vid tanken p3 h u r långt vi antagligen hava till ett eget kontor.
Men i Kristiania a r icke heller hyran för e t t siidallt större an 150i kronor.
N e r iiii a t t helt flyktigt titta i n j stortinget och d a r f å de fastställda l~ariialagarna.
hann jag icke med p8 denna korta tur, som livarliimiiat ett a v d e aiigenarn.aste minnen jag hal: f r å n Norge.
A n n a L i n d h a g e n.)
Kvinnorna och kriget.
.. M ORG ONBRIS.
- - .... - redan länge förut vikt å t henne, hon ägde ju alla förutsättningar att utfylla den med heder, t y genom flerarjgt arbete inom kommunala institutioner var hon redan tränadC för uppdraget.
Här en liten axplockning.
1906 valde ' s hon som suppleant i sty- relsen för Stockholms stads fattigvards utackorderingsbyr8, 1907 ledamot i sty- relsen för Gustav Vasa församlings fat- rigvårdsstyrelse, 1909 suppleant i för-: roenderådet för stadens upplysnings- och mderstödsbyrå för tuberkuloesjuka, 19 10 valdes hon, som förut nämnts, till stads- fullmäktig, 1911 som suppleant i Stock- &gt;olms stads fattigvhdsnämnd och 1912 som ledamot i samma niirnnd samt wppleant i dess delegerade för bevil- jande av fattigvård, och friin 1912 le- lamot i styrelsen för Stockholms stads Det väckte djup förstämning då bud- ~ppfostringsanstalt för flickor.
; kapet kom, att Gertrud M6nsson avsagt Som stadsfullmäktig har fröken MAns-: ig omval som stadsfullrnaktig i Stock- son väckt motion om anslag till Vita iolms etads fjärde krets, där hon sedan Bandets upptagningshem för s. k. fallna Aren 1910 eller under tvenne perioder kvinnor, vilken bifölls, samt en motion ' epresenterat 4:de kretsen i Stockholms lm anslag till Svenska Fattigvårdsför- tadef ullmäktige.
Försök gjordes nog bundets barnavfirdsbyrfi, som även den iven att rubba beslutet, .men den som bifölls, och vidare en motion angående ränner fröken Månsson kunde säga sig Destämmelse om ordningen mellan jupple- ijälv att det skulle misslyckas.
Fröken anterna vid val till nämnder och styrel- flfinsson hör namligen till de karaktärs- ler, vilken bifölls.
' ast-a människorna, för vilka ett noga Det är med glädje vi konstatera, atst ivervägt och allvarligt prövat beslut icke Dm än fröken Månsson nu lämnar stads- ir lätt.
att rubba.
fullmäktige, hon dock ämnar kvarstå i Motiven för avsijgelsen, brist på tid de övriga har nämnda styrelser och) ch krafter att utsträcka sin arbetsför- nämnder, där hennes arbetsinsats ar av någa utöver en viss gräns, ar ju även ovärderlig nytta.
och för sig tungt vägande.
Vi veta Det kommunala arbetet i övrigt är av u, att det kornmun %la olönade arbetet den natur, att det sällan syns så mycket rräver icke endast tid utan aven eko- utAt, men det kräver sin människas dju- iomiska uppoEringar av den, som hedras paste intresse och .omsorg, om resultat ned förtroendet att vara arbeta.rnas om- som lända arbetareklassen till nytta ekola) ud.
Saken ställer ~ i g naturligtvis lat- kunna uppnås.
Så länge samhället ar tare för de per~ioner, som, förut anställds RA inrättat, att detta tunga kommunala i partiet, delvis kunna disponera sin tid maskineri behövs, krävas varmhjärtade eller i värsta fa.11 taga skadan igen genom män och kvinnor inom alla ' kommunala några timmars övertidsarbete.
Annor.
institutioner, om en smula rättvisa skall lunda är det för dem, som, beroende ar komma de sjuka och hjälplösa, de för- ~ f f a r eller annan sysselsättning, fA tid tryckta och utkastade till godo.
tals åsidosiitta sina privata intressen föl DA soc.-dem.
kvinnorna i Stockholm kommunala uppdrag.
n u förlora henne som stadefullmiikt ?g, Vid valen l 9 1 0 röstades första gån sänder Morgonbris henne ett varmt tack gen efter den nya utvidgad e kommunalr för vad ' hon uträt.tat och önskar henne rösträttsreformen och Gertrud Minseor k.raft och styrka att i fortsättningen valdes som Sverges första kvinnliga stads * verka inom de områden, dit hennes dju- fullmäktige.
Den plateen .hade de so.
paste intressen kallat henne.
cialdemokratia ka kvinnorna i Stockholm A. St. Gertrud Månsson.
Drömmen om hemmet.
Internationell kvinnokongresc kommer den 28-30 april att hållas: Sug, har du icke någon gång väl drömi Haag.
Till sveneka.
kvinnoföreningai ona hemmet dar din lycka skulle bo och enskilda kvinnor i Sverge har in- bjudan anlänt.
Kongreesen skall av- handla kriget.
De resolutioner, som an ordnarna ämna förelägga, innehålla vad jan om fred, uttala sig för medling ock ekiljedom i alla mellanfolkliga tvister kräva folkets kontroll över utrikespoli tiken, framhålla önskemålet att kvin, norna må få inflytande genom ratt at deltaga vid makternas kongress.
Vidarc att barnuppfostran måtte gA u t på ska pandet av ett släkte, som.
vill upprätt halla freden.
5 dill.
ljusa tanlcar all sin trevnad tömt och sjatva lujten skunkte sinnet ?.o?
Den lilla vrå d a r solen lyste jämt och goda ögon logo dig i möte, dar sovgens udd bröts utav stundens slcamt och någon kar dig Öppnade sitt sköte.
.
.
!
0 2 6 bar den wed dig genom livets storm, mot hhjderna, och kanske ock till djupen.
Och ofta fick den kanske växla form och följa tcinet zctfö~ avgrzcndsstupen.
.
.
Men se, den lyste bakom snza~tans natt, den steg bakom jörneclringen, och glömde att du förgätit den, och kanske scltt d,en i ditt hjärta, och fomonligt dömde.
Låt ej den drömmen sudlas i din Gal, Si drömde du en gång likvisst, jag vet, och ingen hand $ck på den drörnlizen taga, den var din ungdoms stwa hemlijhet din nnannaålders veka sonamarsaga.
den var för fin att måriglas bort i hopen.
Och du för god att bli din svaghets trät och.
dömas ohörd ibland iingestropen.
.
.
Olof Bruno.
MORGONBRIS " Femme de trottoir. "
Understid åt ankors barn.
Av Carl Eldh.
Modellen till min statyett, Femme de trot- toirn var den egendomligaste kvinna jag ni %- gonain lart kanna.
Hon hade.
niigot sk bit- tert förskjutet över sig, som ' aldrig glömmeei av den som sett henne.
.
Under ett nattligt etrövtig till utkanterna av Paris - det var varen 1902 - observe- rade jag en figur, som genast fangelade mig genom nagot starkt karakteristiskt.
Aldrig forr hade jag sett en så intressant typ.
Hon var vacker, i mitt tycke, men hemsk pA samma ghng.
Den mjuka, smygande gangen, huvudets spant framhtstrackta rörelse, allt bidrog till att framhäva det ormlikt tjusande hos henne.
Min första tanke var att söka få utföra nigot efter denna härliga modell.
Jag följde därför hennes eväg, sökande tillfalle att säga henne, vad jag hade i sinnet.
Jag hade väl eskorterat henne omkring en halvtimme, da hon plötsligt viker in i en port.
Nu var stimden kommen: utan tvekan frågar jag,.
om hon e j ville sitta modell för mig.
Hon hade stannat, och utan att vanda sig om kastade hon huvudet bakat, och nu hade jag ett par ögon mot mig, som jag sent ekall glömma.
Detta magra, skelettliknande anlete med de djiipa, hAliga ögonen samt det tovigs haret, som föll ned över pannan, gav intryck av nhgot demoniskt.
NAgot evar p &amp; min fraga fick jag ej, men min adress skrevs ned p &amp; pärmen av en bok hon med- förde - och med en axelryckning försvann hon i porten.
Jag vankade hemat, under det de etora, håliga ögonen alltjamt stodo för mig.
Det var mig omöjligt få.
ro och sömn den natten.
Jag kröp slutligen fram frän mitt hörn i ateljbn, fick fatt i lera och började modellera.
Fram mot morgonen hade jag ett kvinnohuvud, f.rdigt: det var flickan från granden, sidan bon synts mig kvBllen förut.
Bysten har jag sedan kallat rEtt minne,.
Efter väl ett halvt ars förlopp rlkar jag åter min modell; sent.
en afton helt nara min egen port mötas vi och var bekantskap prnyas.
Hon ser v8nlig ut denna g h g.
N u 1 r o. hon att komma och sitta för mig och verkligen, efter ndlpra veckors väntan, hr.r jag henne ' dar1 Jag arbetar nu efter heiine lang tid och aldrig har jag val haft en in- treasantare modell.
Först fram %t eftermid- dagen kommer hon: hennes dag %r kort.
Oita medför bon då byte sedan föregaende dag: cigarrettfodral och munstycken, pipor, portmonnaer samt ibland - för att blidka mig, som fatt vanta - blommor.
Under niigon tid kom jag nu in i ett slags bohhmeliv, det egendomligaste jag varit med om.
Hon besökte ett litet kaf6 i Grenellea, och nigon gång gick jag p &amp; hennes begäran med.
Jag betraktades d &amp; som hedersgaet, allt under det min modell beundrades av alla; hon beharekade fullstandigt hela kom- paniet anda till s ' jälva varden pa stället.
En afton efter lang bortovaro går jag Ater till det lilla kafht.
Kommen till porten hej- das jag av varden, som berattar att man kommit i luven p &amp; varann under kortspel Min modell var med dar striden stod som hetast, det kunde jag iakttaga genom den halvöppna dörren.
Hon var nu i sitt ele- Understöd åt andra ensamma mödrars.
barn.
Frågans läge i Sverge.
Carl Eldh: " Femme de trottoir ".
ment; nu som aldrig förr såg jag i henne en ~ f e m m e de trgttoirs.
Mot den omgivning av slödder och uselhet, som där bjöds på, var hon sannerligen monumental, tro ts allt sitt elande.
Efter att en stund ha Asett detta nattliga äventyr går jag hem och mo- dellerar min nfemma de trottoir~, shdan jag eett och lärt känna henne.
- - En sista gáng fick jag - e denna kvinna.
Varen 1904, under det jag en dag var sys- selsatt med att packa samman mina arbeten för resa hemlt Norden, far jag ett brev från henne:, Hon var sjuk och ville se mig.
Glad över att vara ih ' igkommen skyndar jag upp till det kyffe, som var hennes bostad, sil högt upp det gick an att komma.
Där fann jag henne, hopsjunken på en usel bädd, sjuk, övergiven, i saknad av all ...
Hjälp och tröst tarvades har verkligen.
HBr kunde hon emel- lertid ej stanna, anstalter måste göras för att f &amp; henne flyttad till ett ejukhua och detta lyckades.
LALrtren säger, att hon inte har IAngt kvar att leva.
Hon hör hans yttrande, Ännu i denna stund ser jag, hur bon gång p %.
@ &amp; ng vilt elar huvudet mot den fiilrda väggen - en hemsk förbannelse över eget ode.
Då jag mdlste g&amp;, sliter hon loss och räcker mig det krucifix, som hänger vid hen- nes halsband; jag måste ta det som ett minne av henne, och hon sager., att hon aldrigskall glömma mig.
Sådan är sagan om .Femme d s trbttoirr, så långt jag följt den.
Nu ar hon död, den olyckliga och förak- tade, som dock var mäktig kzinelor, starkare och djupare an så m h g a s, som leva sitt liv framåt i lycka och överflöd.
(Ur Konstnamförbunde ts årshajte 1904.)
Denna fråga, av socialdemokratiska.
gruppen framförd i riksdagen, hade fått såväl från första.
kammarens som andra kammarens utskott ett välvilligt.
omnämnande.
Men man hade dock icke ansett sig böra tillstyrka skrivelse till k. maj: t med begaran om utredning av det oerhört viktiga ämnet.
.Man nöjde sig med att hoppas, att lagbe- redningen skall framlägga förslag om ersättning i förskott åt barn som icke av sina försörj are erhålla ersättning frivilligt.
Man hoppas vidare, att fat- tigvårdskommittén.
skall framlägga förslag om underhåll %t änkors barn utan att detta skall anses som fattig- vård men i stället vara en rättmätig pension.
Någon garanti för denna hoppfullhet har man emellertid icke.
På särskilt vag, grundval ställde sig emellertid utskotten vid denna riks- dag, nar de icke heller föreslogo skri-.
velse angående understöd för barn till änkor.
Någon åtgärd i någon form anggende änkors barn har nämligen riksdagen aldrig hemställt om.
De hava hitintills lämnats utan avseende.
Därför tycker man, att utskotten kun- de velat åtminstone så bestämt hävda sin mening i en fråga angående vilken; enligt ett av utskotten, " icke blott barmhärtighets- och rättf ärdighetskrav hos ett folk fordra dylika åtgärder, utan detsamma jämväl: kunde motive- ras med hänsyn till släktets hälsa och framtida lycka ", att man föreslagit en.
skrivelse.
Med andra ord: att utskot- ten velat försäkra sig om, att en utred- ning om att fattiga ankor skulle få hjälp och underhåll till sina barns upp- f ostran verkligen säker t verkstäl.ldes och icke gjorde sig beroende av en konimittés initiativ i denna fraga.
Ett initiativ, som är osäkert a t t det kom- mer att tagas, då anmodan om frågans utredning icke givits den.
Då utskotten icke förordat en skri- velse, blev, e:hurn frkn soc.-dem.
håll i ' andra kammaren anfsranderi höllos för skrivelse, ej heller &amp; dan av riksdagen antagen.
Men så mycket mer kommer man nu att ställa ' fordran på de av riksdagens ledamöter, motionärer och utskottsle- damöter, som särskilt tagit sig dessa frågor an, att de icke låta frågan dö i riksdagspapperen utan arbeta på att lagberedningen och f attigvårdskom- mittén bliva påminda om desamma och att varje riksdag också blir påmind om att Sverge så gott som saknar någon lagstiftning till skydd för barn annat an genom fattigvården.
A.
L..
MORGONBRIS.
7 Kvinnans plats efter virldskriget En tysk soldats vidjan till kvinnorna.
Kvinnans stallning p å produktions marknaden har med varje å r blivil allt mer betydande.
Det tillhör kapi talismens väsen att slunga ut all4 större massor kvinnor i kampen.
on bröcd.
Daen s jiilvförsörjande kvinna1 ar en typ, som uppkommit inom stor- kapitalismens samhälle och som fram.
kallat den sida hos den sociala frågan som kallas kvinnofrågan.
Den självförsörjande kvinnan - el.
ler, som man p5 ryska betecknande kallat henne, " ungkarlskvinnan " (cholostaja sch~enschtschina) - erhål- ler genom sin självständiga eller åt- minstone relativt självstiindiga ställ- ning i produktionsprocessen en sjalv- standighet aven i meningar och tyc.
ben, i krav .och fordringax, som göl henne till föremål för de hatsk.aste an.
grepp från det beståendes försvarare Med all den snävt inskränkta syn på tingen, den oförståelse .för andra sidoi av den sociala frågan, som möter hot denna kvinnotyp, a r hon dock en arbe- terska i framtidens vingård, ty den som inte är emot framsteget ar för det.
Och det ' ligger i hennes väsen,.
sadant sam- hället nyskapat det, ett förnekande av hela den s. dc.
gamla goda tiden, vil- ken, &amp; om bekant, egentligen ä r ute- slutande gammal, men alls inte god.
Därför kommer det säkert att ha en framtidsbyggande betydelse, att det pågiiende kriget, vilket trots allt dock blir en valdig hävstang för utvecklin- gen, kommer a t t tilldela morgonda- gens kvinnor * ett vida större fält för arbetet och striden ä11 som varit går- dagens kvinnor förunnat.
Om man betänker de inassor av man.
lig arbetskraft, som nu tillintetgöres i den ofruktbara kampen om skytte- gravar och byar, så förstår man, att efter krigets likvidering en tamligen stor brist på manlig arbetskraft kom- mer a t t förefinnas i alla de nu krigfö- rande länderna.
Bristen skall knap- past markas genast, ty industriernas lamslagning kommer i stället att cle första åren medföra ina.ssarbetslöshet och masshunger.
Känner man ens till- närmelsevis storkapitalismens impone- rande l~raftresurse~, s &amp; måste man dock sakerligen saga, att det inte kom mer a t t dröja niånga år, iiinan i n dustrin ater ä r i gång och det i en hittills oanad skala ändå.
Då komma utan tvivel på många håll kvinnorna a t t få inrycka i de luckor som den man- liga arbetskraftens frånfälle harslagit.
En tysk soldat som deltager i kriget på östfronten skriver: Nar man ar mitt inne i drabbningar- na förstår man och känner nian till fullo krigets föglwacklighet och f asor.
J a g har många gånger undrat, var- för ej kvinnorna sa.mfii.lt kräva fred.
Enligt mitt satt att se bör i främsta rummet kvinnorna se till att en grund lagges för det ömsesidiga f örstiiendet som förmår göra ett slut p ' &amp; det bittra nationalhatet.
Kvinnorna böra kunna saga till var- andra: V i v i l j a r a d d a v a r a man; vidare blodsutgjutel- s e m e l l a n n a t i o n e r n a a r me- n i n g s l ö s.
Ett sgdant samfält rop fran kvinnorna skulle falla 1 god jord- mån, ty sett från civilisationens syn- punkt ar ju ett universellt krig en absurditet.
. '
Carl ' Eldh: Kvinnohuvud.
A andra sidan kommer också kvin .. ligtvis g jorda under f ör~~tsattning, att nornas konkurrens om arbetstillfälle.
världskriget inte kan l~oinma att ined- na att ökas.
Mängder av manliga fan föra djupgående revolutionära över; miljeförsörjare ha ryckts bort.
eller raskningar.
Och dock existerar den- urståndsatts att arbeta av detta kass.
na möjligh.et, fast den även av socia- krig.
Hustrun och modern ha vanligt.
listerna allt för föga beaktats.
Framti- vis n.ågon eller några små att den ligger ilter an n %gonsin, som de tänka, p %, och ho11 får då över- gamla grekerna ut.tryclcte det, i gudar- ta f amil jef örsörjarens roll.
Änke- nas kilan.
pensioner ha aldrig varit s &amp; ' värst Men aven om kriget skulle medföra imponerande, och särskilt efter ett en ö v e r s v ~ r i i n g av arbetsmarknaden krig som det pigående kunna regerin- med kvinnlig arbetskraft, som slculle garna inte väntas ha s &amp; mycket pen- verka lönepressande, d k t e dock den- gar över å t invalider, ankor och fader- na betraktas som ett framsteg på läng, .ösa.
Tillgången på kvinnlig arbets- den.
Innan lzvinnan revolutionerats xraft kommer därför efter kriget sär- kan inte samhället revolutioiieras .full- skilt under de första åren att ~7ara ständigt, men nar.
kvinnan revolutio- iida större an efterfrågan.
nerats., så har det gamla samhället fått Va-c1 detta kan konima att ha för sitt mene tekel skrivet.
Och lika sant iociala följder ä r väl inte lätt att som det a r att kvinnan, sarskilt den c ' örutsäga.
Helt s-akert kommer del gifta kvinnan, Ennu i stort sett utgör %tt innebära en åtminstone övergåen.
samhaliets siikras.te lc~nse~vativa ga- e!
sänkning av arbetspriserna.
Så då.
ranti, lika säkert är det att intet me- Ligt organiserade, som lcviiinoriia hit- del lämpar sig bättre till hennes so- tills varit, kan det inte tänlms att ciala vackelse a11 tvånget a t t själv 3e i hast komina at.t fylka sig 0111 fack- sörja för sitt uppehälle.
.Hungern har föreningarna.
Iniian detta ' skett inåste alltid varit, framstegets moder.
len myckna tillgängliga kvinnliga ar- Jag menar d %r£ör - och därmed vill ~etskraften komma att verka lönepres- jag sluta dessa rader, som kaiis.ke inte: ande.
Man behöver inte importera gillas av alla mina meningsfränder f ö r rineser eller galizier, ty kvinnorna övrigt - a t t om kriget koininer att !ylla deras roll.
Det måste na.turligt- medföra en ny frammarsch av kvinnan ris vara socialdemokratins uppgift att inom produktionslivet, följd av en n y iöka väcka dessa kvinnor till insikt frammarsch aven på det statliga oin-) m sitt klassliige, att upplysa och or- rådet, s % kan detta endast på längden: anisera dem, och arbetet ' därp &amp; un- komma att gagna deii sak vi alla kam- Zerliittas av att större antal lcvinnor pa för: demokratins och frainåtsl~ri- in förr tvingas kiimpa med i förv " 8rvs- landets.
iampen.
H a n n e s Skö1.d.
Alla dessa nträ1rninga.r iiro natur-.
- '
.
Gellivare Kvinnoklubb a r all heder värd, som s &amp; käckt kampar för socialismens idéer, den star så gott soni ensam dar.om i hela Gellivare.
Från våra kvinnoklubbar i Ultima Thule.
Morgonbris) läsarinnor torde kanske veta, a t t jag under ni %ii ' adem jaiiuxri och f ebru- ari, f ör Sot.-dem.
iingdonisförb: s rakning fö- retagit e t t grundligt häsjarti %,g genom liela Xorrbotteii och Norrbot.tins lappmark, med.
tiomi.la härliga 1iörtui:er i finnrissla.
Som jag under denna turné., såsom alltid %r fallet, talat.
för alla organisationer som anmält möten,.
har jag Sven haft en hel del möt.en iiven f ö vgra ~ Itvinnoklubbar har up- pe och.
det ar just om dessa mina möten jag vill skriva litet till Morgonbris.
Då jag i arla inorgonstuiid kom till Ki- runa efter a t t lla rest liela nat.ten f r å n Bo- den, var jag ruskig och t.röt.t: och hoppades f B riktigt vila ut.
Men d 5.
r: ~ vart ' ~ intet, i t y a t t mi.tt rum var - en iskällare, d. v. s. blott i figurlig mening.
Du milde, 11 u r ohyggligt det liäiide~ a t t konirna i n där.
I all hast var det atk f % iii en brasa, riva upp sänglrliicierna och f 5 d.em u t framför bra- san.
Medavii jag var i fa.i.ci med detta foga.
angeniima arbet e lconinier en av Itvinnoltlub- ben s inedleminar, f r u Norberg, upp f ör at.t t a reda p &amp; mig.
Hon hade lovat Soc.-dem.
ungdomsklubben a t t 11löt.a mig, men kom för sent.
Nu.
koni hon lagom för a t t f å 1iii.r- vara vid sängltlidersv5rinnin.gen och hjilya mig tillrätta litet.
J a g var alldeles uttröt- t.ad - lade mig ' s$ i päls och finnmössa och sov nilgrrt timmar.
I ICiruna liacie jag ej mindre a n 7 möten och tvil a v dem vor0 a.nordnacle a v Kiruiia Kvinnoklubb.
Det.
första avhölls elen 22 januari och var besökt a v cirka 300 personer.
Med levande i.nt.resse; hördes mitt före- drag oni " Kvinnorna och kriget ' '.
Och lcvinnoriia runt om i kl.ubbarna.
lo- vade a t t skriva till 31o.rgoiibris med anhål- lan om a t t vi.
skulle f &amp; u t rotest st listor mot.
det ohyggliga massmörd.ande, som nu pågår dar ute p % kontinenten.
Nästa möte, där kvinnoklubben stod soni snordiiare, var i Lule %., nu samman med därvarande ar11e.t.arekommun.
Dehnn gång hade de bada organisationerna slagit sig samman om ett protestmöte mot dyrti- den.
Ocli Sinnet var " Arbetsrna och dyr- tiden)).
Mötet: so111 gick av stapeln den 3 febr.,.
blev syrinerligen lyckat, och en pro- '.
Fran Malmbergets ~ v i n n o k l b b b, som lig- ger blott en halv mil f r å n Gellivare hördes intet.
av, så om d e n kan jag intet berätta.
J a g skulle nu göra en t u r till Narvik, till mina norska kvinnliga kamrater och tala där den ' 7 f ör y T a r v i k s socialdemokratiske Kvin- def orening ' Ni m % tro det var en enastiiende härlig resa.
Sibiriskt landskap.
Fran Gellivare gick färden via Kiruna till Abisko, diir halt gjordes i och för möte.
~ i l l Sibirien. '
Om ni)) sörl&amp;iiningar " bara kunde ana Meddelaiide ha.r.
in -- nått oss, att ' polarla.ndets f örtrollande tjusning, så 11 ryska socialister, däribland 5 med- sltulle ni avundas) den vandrande juden lei~inar av riksdunian, vilka anklagats - som jag kallar mig sjalv.
för socialistisk agitation mot kriget; 11x1 Da jag liom till, Qbi.sko sken solen., liim- dömts att deporteras till Sibirien.
len st.od i klaraste blått, Toriiealperna och: l~ika.s % ha de förklarats förlustiga sina Nuolja-fjallet gnistmcle och gli.mma.de i fag- inedborgerliga 15ittighet.er .. Reflexio- raste högvinterskrud - och Lapp-porten, e t t ilerim göra sig själva - tsardömet ar a v naturens under, stod dal: med vidöppet alltjiiint sig likt: har in geating 1.ai.t.
gap.
och i:ngentirig glömt.
Vet rii varför den kallas Lapp-porten - Talmannen i finska lantdagei, as- denna underbara natu.rens nyck - som öpp- sessorn, Svinhuvud, h.ar som bekant nar väg genom fjällen?
Jo, ser ni, genom fått ' dela samiiia öde.
I3an är depor- I,app-port.en färdas 1appa.rna med sina renar terad till Narim, en notjakisk by vid var ocli höst - det a r den enda vag som Obs strand, i de stom sibiriska tundror- leder upp och ned mellan fjällen och ku- nas region.
Likas &amp; borgrnästaren i sten.
Ni vet ju a t t lapparna vandra oav- Vasa, ' Hasselblatt, som im, efter en latligt med sina renhjordar, mellan fjäll och ohygglig transport, lär ha natt frain liustlaiid g Vås och .sommar g &amp; högf ja.llen, till sin bestämmelseort Tara i guverne- höst och vinter nedåt kusten.
Ja.g riktigt mentet Tobolsli.
frossade a v all denna naturskönhet .. I st.rålande solsken gjorde jag en prome- t.est.resoluti.oii - dciisamnia soin i Stockholm nad bort till naturvetenskapliga stationen, - antogs.
som efter branden flyttades hit från ' Vassi- Den 4 fe11rua:i.j.
var det Gelliva_~e Kvinno- ja.ure.
Telefonst.ationen %r nämligen inrymd klubb, soin liade e t t alldeles förtjusande dar och jag m. %ste höra om allt var klart i. möte med kaff ef est ovanpfi.
Na.svik.
~ ä r ' l &amp; l e man spelat mig det sprat- Mycket folk hade vi, och belåtenheten va?
t e t at.t framflytta mötet till måndagen den stor 5, önise sj do^.
Amnet var: ' j ~ v i n n o k a S.
Mail liade s e t t a t t det va.r fridag och, och kriget '.
som måndagen lämpade sig bättre - man Efterat samlades v i till Itaffefest, dar v i hade) gencsalf orsamling på söndag - så samt och synnerligen - niistan .- drucko tog man den i stallet.
E t t telegram därom kaffe eller varm mjölk och erhöll0 allde- p$ Kiruna hade jag aldrig f å t t!
S$ 1ta.n det les smörgåsar.
gå för en agitator!
Som jag sbul1.e: ess nordöver igen med Mer a n en gång förltommer brev och te- den evinnerliga " nattexpressen ", som går legran1 och villla stor villervalla för a l l a kl. 1. på mat.teii, måste jag bryta upp i tid parter.
för a t t f &amp; nZigon tid a t t sova på.
Tåget a r Mer om denn.a färd, en annan g %ng.
bra - tiden ohygglig!
K a t a D-m.
j. '
l I I h I Avsked?
Man kunde tro också, om man svanga, utan att man egentligen vet v a r i f r h Ej den minsta lilla vind- som kvicknat vid, som lekte förstrodd eller pust hör hemma här i ' denna öde öken.
Det kanske pA hån med sitt ojärnt rena eller endast susar.
Sakta etiger suset upp mellan ojamt smutsiga stycke till nat.tplagg, nar till- traden, de sorgsna och t '; sta .- stiger, dör varon kändes tridi gör honom i den öde bort och stiger upp ånyo.
I fjärran höra rymde2 - men nu var man barn ocli hemma Gubbseleforsen i misstämning brumma, g %n- här i bygden - nu visste man, att det var gen till vila under en brygga av stelnat vat- natureii själv sorn lekte, att det var &gt;lyss- ten.
Annars ar stillheten den av männiekor n i n g ~ ~ som, " brann.
glest bebyggda Ödemarkens.
Vildmarksvinterkväll I UU-u-u-u-i I Som om de ängslades för morgondagen Ett ljud, utdraget och hest som d % en och morgondagens yxor i avverkarehänder girdvar tjuter, fastän hesare, bardare, bem- sth här träden i tata, IAnga rader, sk 1 h g t skare, stör tystnaden plötsligt .. Och det ar ögat kan nå å t alla fyra hAllen, stilla.
En- som om skogen på en gång får liv.
Överallt dast barren och grenarna röras.
De ha inte knapper det och knakar.
R-aka resa sig gra- ro.
Av och an i vemodstakt gunga de och narna.
De röra p % sig, de lyssna, de närma sig yaiiandra tatt, tatt, .liksom anade de en * = norrsken; hngermanländskt uttryck nr fara, mot vilken de vilja värja eig enigt.
Och talepråket.
upp s t k e r suset, etarkare, maktigare.
Ur var främling bär, att det var gubben Mhne, kraften kommer.
Vildmarksbild av Kur1 Ostman.
.
Snö - snö.
Stjärnorna på, himlen blänkte.
Deras färg liknade färgen p i unga lik, som för- frusit.
Sjalv var manen det större liket, val- född i livet, småtrevlig med rund, rund mage och pantlånareansikte.
Luften var plhgan, den sista och största som Gud en g h g äm- nade sända egypterna: kejsargrönt, hjortron- salt och eter konglomerat.
Ytan jorden, var- ifrån allt liv tycktes bortblht, var ett obe- stämt vitt, nagot underbart - en sockerba- gares masterverk med färgsr iink i svart och kalla, gnistrande diamantögon.
I norr över bergstopparna på himlavalvet tätt under manen viftade osynliga bänder med ett stycke trasa ett avsked till den dö- ende varlden.
.
.
-- 9 bara arvs- s t a 4 r i i k n a d e r i i a f ö r e i i e d - k-o m s t e n.
Enligt regel skall barnet vara hos Shsom förut i Morgonbris frainhål- modern eller den hon anförtror det Om iiigen av föraldrarna har lits har Norge lange varit ett före- till.
barnet hos sig, skola .båda betala bi- Arvsrätt för utom äktenskapet.
fadda barn gingsland p &amp; detta omrAde, emedan även efter fader drag.
Om ingen av föräldrarna har dar sedan länge fiinnits en lag, till vil- omsorg om barnet, så skall utses e ' ii ar ilen föriindring som stått s t r i d 0111. kel1 vi ha.r i Sverge icke hava nigon " verge ".
Så skall aven ske om:d.en Deniia triider dock icke i kraft f ör barn, ino tsvarighet.
.
Enligt den gaiil1.a nor- av f öraldrarna, som har owsorg oin som äro födda före 1 jan.
1917; undan- ska lagstiftningen hava ogifta, gifta barnet, har utackorderat detsamnia och tag dock för barn, rom inför .dQziistol övergivna, och frånskilda mödrar haft försummar sin försörjningsplikt.
Li- av fadern slcri.ftligeri eller muntligen rätt att vanda sig aven t.ill a.nnaii m p - förklarats för hans., i vilket £all det dighet än ' domstol, vilken haft skgl- kaså om modern.
vid tiden d &amp; barnet arver hälften mot akta barn.
dighet a t t efterfo.rska barnafadern; blev avlat.
samnlanlevat: med.
flera För barn, f ödd.a utom alrtensliapet föra moders och barns talan samt ut- inan.
Bidragsfogden.
ombesörjer a t t utses.
fi. %ri I januari 1917, galler det emel- kräva ådömt bidrag.
I dagligt.
tal kal- " verge " Av stor betydelse ar också a t t lertid nu följande marlrliga bestam- l a.
~ detta a t t ') ta u t resolution paa ' ri " irielser.
:.
och t ja.nstemannen, som h jal.per ino- i de fall, då intet av fadern lra,11 ' Barn, vilkas f öraldrar icke ingktt dern att bevaka .sin rä.tt, kallas bi- utfas; äro modern och barnet likviil: sä- ...
kerställda.
u n d e r t i d e n G v e c- ~d~tenslcap med varandra, h.ar samma dragsf og den.
arvsratt som iileta barn. '
' Nu har samtidigt ined arvsrätteils k o r f ö r e n e d k b m s t e n o c h 3 Vidare har införts shsoim naturlig genomförande aven bestämts, att a n - m å n a d e r e f t e i - d e i i s.
a m n 1 a.
I&lt;oiisekvens av arvsrätten efter fader, m ni ila ii t i l l m y n d i g h e t e r n a D &amp; ä r n ä m l i g e n d e t o f f e i i t - att.
utanför äktenskapet fött barn har om vem.
inoctern uppger soin bariiafa- l i g a s k y l d i g t g i v a e r s a t t - ratt skval till faderns som nioderns fa- der s l r a l l v a r a o b l i g a t o r i s k n i 11 g utan att detta anses som fattig- ilii1 j enanm.
samt &amp; e senast 3 nic2nader innan hon.
vård.
Därmed har en form givits för D i vem som ar ett barns far.
erne1.- viiiitar sin nedkomst.
Har ej detta moderskapsh jalp, ehuru e j i försälr- Beloppet f ör: veckorna lertid icke alltid 1ai1 bevisas har.
en fullgjorts slrall läkare eller barnmor- ringsformen.
före iiedkomsten ä r Iastslaget till 25- siirskild bestämmelse i lagen gjort,^ i ska, som assisterar vid förlossningen.
45 kr.
För första inånaden efter necl- vilka fall arvsriitt kan intriida.
För uppmana modern ati; uppge vem fa- lromsten 20-45 kr.
och för, var- och en det första: när mannen erkänner fa- derii ar.
Uiiderlåte1,c; e härav 1ca.n straf- av de följande iniinaderna 17-35 kr.
derskapet.
För det a.ndra: den angiv- fas med böter.
I Danmark lmn ju sådant bidrag ut- 11a fadern s l d l, vid clo~nstol.
förklaras Vidare kan e j blott idömt bidrag vara barnets far, om doinstoien ansel:.
utta,ga.s av arbetslöuen, men o111 a r- betalas i .förskott upder barnets hela d e t bevisat, att han har haft samlag b e t. s g i v a, r e n utbetalar clet som uppväxttid, men det Norge nu fatt ä r] iied modern p &amp; den 1 föreliggaiide fall skall innestå till iGgon annaii ä.n bi- ' dock ett utmärkt framsteg.
troliga tidpunkten för.
befrinlrtelse.
dragsfogden, a r h a 11 s j a l v a 11- De socialdemokratiska kviiiiioriia i Haii skall dä.remot icke anses vara.
bar- s v a r i g f ö r b e!
o p p e t och det Norge hava varit mycket ivriga i ar- iiets far, nä.r do~nstoleii finner a.nled- kan indrivas hos honom g&amp;oiri utpant- betet för de ilya.
barnalagarna.
.
.
(Fru .iiing antaga, a t t moderii har haft S&amp;- ning ' o111 han icke betalar.
Det be- Tynm har också .erfarenhet av de bri- dant sainlag med nigoii alliian att den- lopp, som s l d l innest % av lönen, be- ster som funnos., då hon a.r .anstiilld lie efter naturens cr.dliirig lmri vara s.tammes av bidragslogden efter sam- vid underfogdens kontor.
som har m- ba.rnets far eller nar deil finner att oiri- IM ined arbetsgivaren och, orii möj- solutionerna orn hanii.
Ho11 utifor en stiindigheter föreligga, so111 göra det ligt, slrall den bidragspliletiga i frk- del undersölcningar.)
Striden.
giillde tvivelaktigt om den angivne fadei: * q ar gan höras.
emellertid egentligen arvsrätten.
Alla Ixwnets far.
Uppfostringsbidraget skall betalas arbeterskeföreningar ha uttalat sig för 1) arernot lian inannen dömas att va- tills barnet fyllt 16 ar, rneii under denna samt aven flera andra kvinw-),; t hidragspliktig, 0111 ratteil anser det, vissa omständigheter karl det upphöra föreningar - de frisinnade.
Högern hevisat a t t han har haft, samlag ined vid 15 kr.
Oni fadern eller nlodera däremot var emot förslaget om .arvs- iiioderi 8. siida11 tid, att han - kan vara rimligtvis kan på '!
aggas.
bidrag till ratt och emot Castberg, vilken ar der1 I.
) a,rilets far.
barnets fortsatta utbildning,.
kan s i - nian., som.
i110111 regeringen flera olika Dessik bestämimelser iiro ju .~-nyck.et dant ske iiven efter 16 as.
Om ino- ganger framfört dettais krav och.
nu ii.iiiiMiga, och inan 110ppa.s ined ratta, derii har barnet hoa sig, skall fadern segrat.
- Petitioner för och emot hava att pi.
denna rättvisa grund skall upp-.
betala ett siirskilt bidrng under de ingivits från levinpor.
- E t t stort opi- viisa eli ng och föridlad uppfattning: första nio mknaderna.
F a d e I: n ïiionsniöte i Folkets hus nied f r u Alette oiii .föriilddi~askapets plikter.
s k a l l.
a v e n b e t a l a u t g i f t e r - Schrekter som talare ordnades.
V %ix Emellertid ar det ju ett ininclre an- n a f ö 1- b a r n e t P m o r u n d e r norska vänner äro mycket glada å t se- 1x1 barn, som hava: uv att viinta, var- b a r n s ii ii g s t i d e n s a iii t e t t b i- gerii.
När kunna v i få glädja oss gt för lagstiftningen skulle för barn vara d r a g t ' i l l in o d e r n u 11 d e r d e s i- framsteg?
A n n a L i 11 d h a g e n.
Stora framsteg i barnavirdslrg- stiftninpen i Norge.
mycket litet effektiv, spörsiilslet löstes.
0111. '
, e mörkret därinne i enilren glider det likt en kronotorparen, ungar vor0 hungriga, kunde t vidderna dit, de tala om det med tydlighet.
ton ur grammofonluren i ~ över dar Stor&amp;lven gravt sig en fara i sankmark.
De ekallde med munnarna, som sin8 hun- Det hörs nu som ett rop, en varning: dar skaller, nar meningarna om mat och ' Vargen!
ratten till mat klöv sig och klyvningen bil- .- - -- dade partier.
De ~ p a r k a d e varandra p &amp; emal- Till halfteri gömd av snömassorna ej h g t benen med ladderna och de kämpade ur- f r h skogsbrynet p % alvstranden sthr en en- sinnigt man mot man med kladesplsgg och sam gard.
tillfallet^ hette den ensamma kuddar som vapen, SR att dammet mattade garden, med hänsyftning pB med vilken.
fart rummets luft tjock.
D e hade varit i skogen den blivit bygpd - ett primitivt litet vild- och letat ved under dagen.
Och på skidor inarkshem av &amp; ockar, i bradeka avyxade pli och kalke och i~jolla hade de rant i backen ner tv8 sidor, mossa och skorsten av plht.
mot An sedan 88, att byxbaken p &amp; p2jkarna Där i stugan var det denna kväll fufi storm, var sjöanste blöta, och deras ömkan var nu, fastan vindstilla härskade ute.
Ungarna voro att f &amp; gh och.lagga sig utan momanger.
hungriga.
Och nar Göran Petters i Tillfallet, Men inte kunde de kla t i eej och lagga sej att sova under farskinnen, och renhu- darna och gammalrockarna me ' samma utan att ha fatt en matgriita i magen föret1 Det vore val d i för ovettigt.
I.
: morse senast hade dar vankats potatia nigra för domavar, som dom fatt doppa i saltlake utan bröd.
Men det r a r lange sedan i morse nu.
En dag, en helanste en.
Vad det and &amp; var otackt att vara hungrig.
I magen svedde det EP förhardat s&amp;, att det rakt gjorde ' ont i buvii- det under biirrdtterns.
Å, sk rann munvstt- net mun full, när man tankte sa rart ström- .mingen, husets förrid, som skulle sparas för lakene ekull, Mg p i trätallriken inne i ekanken.
Kunde dom inte f &amp; sh pass som ljtte vatte, bara en endaste gruta ytterst p &amp; fingernageln?
.
.
Meddelanden frha Centralstyrelsen.
Morgonbris .I:sta maj- Frivilliga bidrag från kvinnoorganisationerna till Int.
Soc,=l nummer kommer att innehålla bl.
a. en ar= tikel fran Paris och om franska kvinnor i krigstider av Signe Garling.
-.
Vi hoppas att vara kornmissio- narer skola göra allt för att på arbetarnas stora och enda dag sprida kvinnornas tidning.
Rekvirera i god tid!
ha ytterlagare inkommit frdr klubbarna i Ystad, Halshg borg, h u s, Xynlishamti, F~rulutld, Lysekil, Norrahamnear, Bjuv, Örebro och N o r r - köping.
hpporter 1 % uppdrag av Centralstyrel~en började fru Ruth Gustafaon den 19 mars en agitationsresa i Norrland.
Fru G. besö- ker utom klubbarna i övre Norrland aven Sundsvall och trakten däromkring samt slutar sin turne annandag pAsk i Gävle.
.dem.
Kvinnodagens representation i Norge.
Billesholms kvinnokl.iibb ...
.:.
............ Eskilstuna D .................. Furulunds D .................. Grangesbergs B .................. Gävle X .................. Gavle koop.
kvinnogille .................. Göteborgs kvinnokliibb .................. 3 ................... Halsingborgs Karlstads B .................. Karlshamns B .................. Kiruna D .................. Landskrona s ................. Lule % B .................. Malm bergete D .................. Malmö B .................. Norrahammars r, ................. Norrköpi ng3 3 .................. Nynaehamns s .................. Ronneby D ................... Smedjebackens.
.................. Stockholms Allm.
B .................. n Södra n.
.................. Sundsvalls .................. Trelleborgs B .................. Väeterk D .................. Ystads B .................. Oxelösiinds r .................. Kronor 210: 50) i 5.h.
6 Rättelse till - adresslistan.
.u Centralstyrelsen frambar härmed eitt var- maste tack för den stora offervillighet, som kommit var hemstitllan till del.
Oxelösunds kvinnoklubb: Ordf. fru Ida Joliaiissoiz, Järnverkets bosta- Skriv alltid ortsnamnet.
d post- der.
kupongen!
Mot taket i stugan, vitmenat en g h g i ti- dehanima och gav till ett tjut, ett vril eller den ' men nu e &amp; dar halvt evart av röken fran hurusom helst, vari all hennes pina och kval dppenepieeln, som drog ut skralt, steg gnället tog sig uttryck.
f rhnysex.
stycken snorenörplande barnam im- Stormen därinne övergick nu till full orkan.
nar slutligen upp som ' ett gny.
Det grinades, det skreks, det galltjuts.
K. % 1 % k n ~ vid ' spiseln stod Johanna, käringen) ringens händer, dem livet häruppe nog inte och blaste eld under trekannegrytan.
Dar behandlat med fA1,talg och pastor, for hart ' Mg nhgra björkvedskvietar och ville inte Dta Fram med gnällspikarna, som togs hart en fart *.
Gröt skulle kokas, var det val me- g %ng i hårhörnan, nappstes och släpptes.
ningen egentligen, fastän dat var ' svart att Det var som att halla ol.ja pi % elden, visst veta riktigt var mjölet skulle skrapas ihop och sant var det ~ å ty, att bli tagen i håret sa att det räckte till.
så.
dar ovareiamt.
smakar ' inte gott sardeles, Det var nauiligen aå,, att i tre hela veckor men mer med etryk och bastant med stryk hade Göran Petter varit borta.
I ~kuleskogen av.
björkvidjan, som lag p &amp; murkransen, lo, höll han till och högg där ' timmor At Ava- vades med eftertryck, om det inte vart tyel forsbolaget.
Hem skulle han komnia med bara ideligen till att hon hann f &amp; gröten snarast med mat, vart det bestämt när ban kokad.
soin hastigast titt.ade hem sist, men aldrig Och tyst blev det efter en hand.
.
kom han.
I flera dagar hade man väntat Sj#lv gick Johanna, sedan hon luggat far.
förgaves redan.
- Dct hade val kanske inte digt, och rev ur vaggen en nypa mossa, ati varit nagon tumning ännu darborta, för det iöka i tattarepipan, för.sin ängslans skull.
vsdliga snöandet.
skiill.
d Göran Petter, Johanna hade fiitl kvistarna att brinna eoin var jarnt nian om förtjana, ville viil inte förainka en dag ocli fa a enkomt hem bara under grytan Hatligen.
Med foten p &amp; rpisel för att beratta om de där allt, utan att ha hallan: och pliltpipan bangande i i i i i i i i stoc maten med.
Fem, sex mil i nysnö rande hon och hörde på medan grötvpttnet kokad6 iuan inte förroskull precis.
Så att det var upp, hur.kölden sniallde i knutarna tug gans På fönsternas riitor lag frosten eom en afal11 VM darför som han drojde.
Johanna sökte med tankarna efter en för s &amp; tjock.
I spiseln fräste bjtirkkvietarna.
ock klaring pA uteblivandet, medan hon bliste.
j#mrade sig.
Det var ljud eon2 av ormar - Men tankte barna dA denna kval1 ta live nar de reser huvudena iipp tir graset för at1 tá ' na.
rakt!
Som dom rejorde sal Hon var hugga till.
Ungarna hade somnat.
Som små pip a \ hun,grig ejiilv.
Hon pinades ~ j a l v oharrans av .tlngslan, magvark och: an.xiat.
Men inte riittor, som v&amp;at sig fram på.
grund av tyst, nade;, lat det, när de sovande togo luft ge kunde hon göra mat!
P k hennes t a l a m ~ d.
~ v det a r slut nu.
Ra- nom nasarna, mer eller mindre ränaade.
De 18go p &amp; golvet, i vriiarna och på ved, sande reste hon sig, slog ut med armarna i - - A högen vid Dornris *, ungarna, pli var eitt vis hoprullade som bylten.
Endast en nr skaran gick uppe ännu och stökade.
Det var Lill-Britta.
Vattnet i grötgrytan bubblade.
DA ende käringen med naston:.
- G &amp; ut i farstu ätter mjöllha ht mag, dn Britta!
Men slå int ut a '.
Vi ska si om int.
vi kan fan ' e te räcke te gröten.
Roligt var det att göra mor tjänster, niir man fick vera ensam om det sarskilt: 1 % den grund lade Lill-Britta ifrån sig dockan.
Dörren gick hon och öppnads sedan aisom hon var van att göra det.
Men nar hon opp- nat den e&amp;, at t faretiin gapade emot henne lie1 och svart, eade hon med handen ännu pA lieklin kan obeslutsam: - Da lyser nanting i farsta, mamiiia!
J R törs int g å.
.
.
l - Du prata, du!
GA nu bara ätter låa, liar ja ha sagt e!
Å kvicka pii dej, e &amp; att ja slipp stå % röre hela n a t t a.
.
.
l Tröttheten, angslan, hungern och det dar allt hade tagit helt i sina händer Göran Pet- tere Johanna i Tillfallet.
Hon tänkte därför inte mycket p s vad hon eade.
Nu vaknade hon emellertid till sig, ty därute blev ett fasligt buller.
- Va i Jesse nanimen ar ' e!
?
Gröttvaran, som hon rorde i vattnet med, kastade hon handlöst ifr8n sig ner i grytan.
Som ett torrt skinn for hon sedan på, dörren med ett skutt; tattarepipan med ' vagginossan i ~langciert.
av farten ut&amp;t golvet, r; &amp; att det tist-rade bara eld ur den.
svarade jan tröaten Mam - - mam - henne.
Det var bngest, smärta och kvfivd grat på en gång i en ton.
Buller igen.
Gamla kladespal ' tor, flaskor och tomma mjölktrig, som .staplats iipp ' pli ett rankigt gammalt bord vid en vagg, rasade ihop i en hög nar ett.
odjur sparkade till med bakska.nkorna och tog sats för att kom- ma fort ut.
hunu nigra kraftiga raspningar av klor mot golvplankorna, som 1Rgo lösa, knarrningar i h a ~ t i en frusen bro ritanför, ocli allt blev tyst.
Tillbaka in i stugan r a d a d e Johanna ined en duns.
Ah-&amp;h-iibl - vargen - Lill- Britta.
.
.
I Men en syndare skall vakna.
försent.
Över gården, över vidderna mot akogen mot fjället, dar mor och iiiigarna 18go i vlin- tan i bergskrevan, sprang .. herr Grfiben i bradska med Lill-Britta, som-redan ' uppi-iö~?
att andaa., ' * Murkapan, plats för veden.
.
.
genom skonsam behandling och genom anvandaiide av ett tvatlmedel, som " SOLIDARM uträttar allt detta på det enklaste sätt, om man följer bruksanvisningen, och ar det moderna hushållets Iiinge eftersökta, oskadliga Tvätt- .och Blek-Medel.
d3olidarl&gt; försäljes överallt!
' / L Originalpaket 30 öre; icke i lös vikt!
l /?
Originalpaket 16.
öre.
.
f rån kvinnoklu - hbarnas arbetsfilt.
Eskilstuna.
Soni det mesta förut varit refererat i Mor- goiihris görcs hiix endast e t t utdrag lir: LYS- l) c ?riit.talseii.
Av denna frarngar a t t Icliibben Iinllit I2.
ordinarie nigten.
Till dessa ha Piirbc.reclalide styrelsemöten h.8llits.
3 extra ivi; tei~ l i: ~ fiii.ekornniit .. Ö g p a inöt.en sanit iiiöteii med sunikviCnl lm uncler .. aret.
varit föl- j niiclc: .Tmuari sagostundsaf ton nied Greta Adamsén soni beratterska samt en välbesökt julgransfest.
Februari öppet möte med sam- kvuni, vid vilket red.
Svensson talade om k.viiiiioriii~s konimiinala röstratt.
Mars kvin- ' nornas internationella röstriittsdag, tal av frii Nan.n.y Gi.eiiaiider om kvinnans politi- s h rtkt.rii.tt.
ICluhbeii cl.eltog i. l niaj-demon- sti * ntionaii samt N~LICIC ett stort antal Mol:- gonbris.
I juni IiGlls a v fol1tsl; ollä.rare Hes- selbom.
et ' t upplysiii.ngsanf8rand.e om lagen be- triif fande f Grsiil jn.ing a v rusdi * yclter.
Juli besök tes Nyköpi ngs 3cvinnoltlubb.
Scptem- ber anordnades tillsamnians med gillet har e t t 1iaini.atmöt.e med r ä t t m h g a deltagare frc~n olika platser.
protestmöte mot rus- di-yclrsrest.ri1it.i.oiiernas upphiivande hölls i oktober, varvid en resolution antogs och av- ssndes till liinsstyrelsen.
November e t t sam- Itviin~smöte, cl5r f r u Grenander f öreliiste om " Skrock och vidskepelse i forna tider De- cembcr e t t liknande möte med.
riksclagsman Kropp soni talare.
j '.
.
En.
st,iidieci.~.lrel.
har %veii bildats inom k1iil.v hon.
Ti ' id~re Iiai * kliibben v i i i t med, ti.llsn.nimnna nied iiiicl.l *: i. fijreningw i st.nden, om anorcl- niiidet av ett stort fred.smöte, villrct fick enorm anslutniiig.
Klubben liar lbtit representera sig vid liviiinoltongresseii i Stockholm.
' I ' Jiicler Hret ' liar s&amp;lts 1,050 1~oi:goiibris.
Kassan liar balanserat p2.
e n siimms av 130 kr.
.
St~yrelseii föl: 19:15 bestar a v I d a Adanisaon och 1llari.a Rohin (omvalda), Ester Bäcltmnn, 1la.ii.i~ia Hellberg.
samt Theresa Olsson (kvar- st. ?~ende).
R8evjsorer iiro Lot.ten Johnsson, Hanna K:irlson och Anna ' Berg.
Kommissio- iiiisr för or gin bris blev Mins rikso on.
.
T. O.,
Kornhamnstorg 61. b Svenska Livränteförs~kringsbolaget Framtiden.
Fasti~hetsa~ d d n i n ~ n Förmedlar köpoch D.
Orundad 1883 Liwränteförsakring, Folkförsäkring, Livf örsakring, Ny fBrs8kringssumrna under 1.913 aver 12,000,000 kr.
.
forsaljning av fastigheter.
- En arbetarhustru borde ickelköpa annan symaskin 511 Solidar- Symaskinen, Kliibbeii hade vid Zirets början G4 godkiiii3:i medlenimrir.
Uncler aret ha iilgtitt 2 ' 7 ocli lit.
.
g5tst, l1 och bcstUr klubben saledes ' den 31 dec.
: tv 50 godkanda ' medlem ' mar.
dammantriidena under gret lia varit 23 or- dinarie, vilka samtliga varit flitigt besökta: tv medlemmarna.
E t t av dessa liar liiillits gemensamt med Malmbergets Socialdeniokra.
tiska Ungdomsklubb och e t t gemensamt med Malm.bergets K0o.p.
1Cvinnog.ille.
I&gt;essutom hölls den 10 mars e t t aïlmaiit 1cvi.nnomöte i anledning av den internatio.
iiclla kviniiodagen den S mars.
~ i l l detta när hon avrader mannen att teckna försak, möte hade silrskilt inb jidits Gellivare Socinl- ring B sitt eget eller bagge inakariias liv.
Pi dcmoliratiska Kvinnoklubb.
Klub ' ben liai griind av mindre dödlighet ha kvinnor lagrr:, ivenledes mottigit -- inbjudan till e t t besök i?
i DE FORENADE.
Premiebe 11irvaraiiil.e ungdomsklubbs och vesdandister- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för, m.s möten .. l milner.
Föredrag- ' ha inom klubben under h e t likl- li tu: iv jnedlcmmarna Anna Eriksson och Alina Pettersson, den förra oni)) Kvinriane Dyrtiden.
iippgift .och deil senare om ' Medborgar- I riksdagens andra lramniare liar hu - rii.tt och inkiinislioratt ' - Dessu.toni har J a m - vi tillkta oss p %st&amp;, a t t atgarden ej korn en ~Hgsn~niinaförbundets.
ombudsman hr Wiberg dag för tidigt - v8r partivan S v e n P e r s- viil ett t.ill£älle Ii3lit föredrag.
Di.skuss.ioner e o ii.
K clen soc.-dem.
gruppens genom dess och överla.&amp;pi.ngar i e t t flertal vikt.iga fr&amp;- gor 1i:t f örekommit, likasii delrlaniation av en livsniedelslton~mitté vagnar till statsniinisterii framställt en.interpellation i dyrtidsfr&amp;gaii, cl c1 kliibbniedlemniar.
- lubbens ombud vid kvinnokpngresseii var om vilka &amp; t,gar.er, regeringen 5mnacle vid- taga: £ ör a t t l %t.ta dyrtidens tryck.
.
.
Alnia Pet.t.crssoii.
E n del insamlingslistor f ör olika %nda * n %l I kiinsla, sluta; interpellanten, av den hu- lin iitfii.rdi+t.s och tillsammans inbringat kr.
vaxaiide situationens djupa allvar anhaller 20: 40..
~ n ' januari i anordnad bal lämnade jag om kammarens medgivande at.t till hans on bcli5llnj.ng av k?: ..
: M: ' .25; Omkring 2,000 cscellens ' statsministern f i framstiilla.
föl- &lt; !x.
av Morgonbiij ha sglts, Ur li ?ssan lia jande sgörsm&amp;l:,.
.
till olika.
iindamlil bortsldnkts kr.
.
4.0: 40.
I) Ähnar vcgwingen ingripa mot clm r &amp; l.
' ill f red smonumentet liar tillsammans n1 ed dande dyj-tiden genom ffnstsfallande au skäliga ssrskilt insaniladc medel san &amp; l 0 kr.
.
I n - maximiprieer 6 de viktigaste livsförnodenh~ komster o &amp; utgift &amp; 11s balanserat p5 ett t e i m?
2) Vilka ätgarder i ö u ~ i g t anser ~egeringen belopp nv kr:.
9SG: 14. som ar den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger störda valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att d?
.
med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt %r det högsta som kan uppnis och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
.Sarskilt för- ' manliga betalningsvillkor .. ' Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM.
Kooperativa.
Försäkringsanstalten Kvinnan motarbetar sitt eget basta ' j j.,, A .MalmLergets Socia.ldcniokratiska Kvinno- ' klubbs vagnar: Alma Pettersson.
Ordf. Clara Lindlivist.
V. sekr. ' -.
.
-.
Ystad.
Ystads ~ v.
i n n o f ö r e n.
i n har ~ under 1914 hiil- lit 1.1 ord.
möten.
Till augusti voro vi 45 f i ~ s t a me.d.lemmar, men efter krisens börja.n sjönk medlemsantalet, dii at: vi vid nrsskif- tCt vor0 33.
Vi ha deltagit i arbetarekoni- munens hantverksfest i Folkets P a r k den 1 aug., ävensom i julbasaren.
Under året lin vi.
salt 500 ex. a v Morgonbris.
I samband med: sitt okt-obermöte höll föreningen sin Enligt uppdrag: 15-iirsf est.
Si.grid Möller.
8.
.
- -.
.
böra vidtagas i anledning av de nu vadande Ii ~ e l s s ~ k *.
.
t n a.
~ e ~ .. n n y.
.
.
.
.
.
.
.
.
Den enighet, varöver tyskarn &amp; äro så stol &amp; liar uppstått för det f örsta genom tillintet-.
.
.
.
.
.
.
görande av.
individualismen, -.
.
.
.som .ar mig dyr; bal;, och vidare genom d e t ' två &amp; i k r a f t varav danskar, ffrns&amp;n och tvini gas a t t blöda f &amp; en stat, ' som undert&amp;ker deni ocli s k de tillhör^ mot sin vilja.
Den tyslcn i * &amp; eringen liar just i dessa dagar vi- sat nt.t intet %r att.lioppas av den.
Vid de si sta f örliaiidlingarna om finanslagen i ty- den .riksdagen avvisade den uttryckligen kra- vet p2 a t t upphäva undantagslagarna mot de undertryckta nationaliteterna.
Likaledes har man avslagit ändring i den medeltida valrät- ten till pr ' eussiska deputeradekammaren.
Georg Brandes. '
beviljnr 1ivförsa.kringar nv nlln slng med och iitnn nvgi€tsbefrielse ' vid sjiikiloiii.
Sot.-dem.
kvinnornas samor~anisations i Sthlm styrelse sammantrader 1:eta söndagen i m~naden kl. 4 e. m.
8 Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Fruseil, Upplandsg.
47, 4 tr..
Allru.
te].
286 58.
~ass6; skan trllffas far uppbard tredje fredagen kl. 7 e. m. foreta manaden i kvartal A Bryggeriarb.-förb.
exp.
- -- -- Sthlms Allm.
kvinnoklubb (so~.-dem.)
avhiiller ordinarie möte 1:sta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
..., Obs.
l Lokal i P-salen, Folkets Hiis.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb [eec.-dem.)
avhå.ller ordinarie sammantriide 1:sta, onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen. '
Stockholms Tjanarinneförening avhaller .möte 1:eta och 3:dje toredagen i varje manad kl. ' 8, 3 0 e. m.
(utom juni, jiili Styrelsen.
och.
aug.)
i Folkets Hua G-sal.
- Kiruna soc.=dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten ista och 3:dje mhnda- gen.
.
i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. Si30 e. m.
Styrelsen.
Hälsingborgs.
sot.-dem.
kvinno- klu6b avhaller möte 1:sta och 3:dje manda- gen i manaden i Folkets Hiis ' F-sal kl. 8 e. m.
' Sjukkassan har uppbörd andra mötet i manaden.
.
Styrelsen.
.
Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb ivhaller ordinarie möte 1:sta.
och 3:dje man- lagen varje mAn~ti kl. 4,so e. m.
Lokal: Nyn Folketa H i i ~.
.. Styrelsen.
Malmbergets soc.=dem.
kvinn0.- klubb avhaller ordinarie möte andra och is ta niindagen i varje manad.
Nys medlemmar hälsae villkomna.
Styrelt~en.
.
