# ID: svediakorp-per2402
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,393
# sentences: 860
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING (i Utgiven av ' Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
(Hkde Arg.)
Stockholm 1915, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri .. N:r 3 Mars FUR DEN -.
Prmumma fonsprls: 1: U) pr helt ' %r, 60 öre pr ha1,vt och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 6re.
.
- 1 l Ansvarig utgivare i Morgonbris ' expedition a ANNA LINDHAGEM.
SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Vik.
redaktör: JULIA STRÖM~OLSSOI, Annonser % sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Brev från en fransk soldat.
I Nar kvinnorna i alla länder förstå sitt sociala inflytande och dess uppgift, behöva vi ej längre frukta övergrepp från den ena nationen på den andra.
Framtiden klarnar.
Om j ag i morgon, av ett oundvikligt öde, blir försatt ur livet, skall jag lämna det med tron på att möd- rarna och hustrurna i alla län- der förstå sin uppgift.
Detta hopp f örsö.ker jag iii- - 29 dec.
1914.
På botten av en skyttegrav, vid fronten, erhöll jag " La Francaise) ' för den 19 dec.
Jag hade länge med otålighet väntat få.
nyheter .från mina feministiska vänner, och att f &amp; erfara något om deras nuvarande arbete.
Eder sympati är för oss dyrbar, sär- skilt för oss som arbetat för fre- dens stora sak.
- Men freden kan endast upp11.å~ genom att krossa och tillintetgöra de mili- taristiska idealen.
.
pranta i mina kamrater nar v i tala om kvinnorna,.
som lamiiats hemma och vilka få lida mera än vi av dessa olyckor.
Efter detta skall den inter- nationella solidariteten f örstås biittre, särskilt bland kvinnorna.
Den skall bli hörnstenen för det blivande samhället.
.
Efter kriget.
vilja alla av oss, som överleva, taga upp det nöd- vandiga arbetet f ör fredens be- varande.
Och jag är förvissad orii, att en upprepning av dessa f örskrackliga händelser skall kunna förhindras.
A n a t o l e G.eor.giil.
(Intaget i.
" La och Endast ett av de oräkneliga offren för kriget: det organiserade vanvettet;.
FrancaiseJJ 16 jan.
) Jus ' Suffragii j.)
- MORGONBRIS C Motion om understöd till änkor utan fattig- vårdsverkan.
För första gången väckt i svenska riksdagen.
o o e är väckt av socialdeino- krater pa soc.-deni.
1rviii1iokoiigressen.s initiativ och efter den i förra nuinret meddelade slwivelsen fran centralsty- relsen.
Motionen upptager aven den förut av solialdemokrater i riksdagen fram- förda f ' rdgan om understöd till ogifta mödrar, JTinskilda och öve~givna hu- strur, för vilket aven Iivinnokongressen uttalade sig.
Motionen ar i 2: a kammaren under- tecknad av Bernh.
Eriksson, Väriier Rydén Nils Persson, Viktor Larsson, F. W. Thorsson, Sven L ' inders, Riclrard Sandler, E.
Yalmstierna., Sven Persson., I l: a kammaren av Helge Bäckström, Olov Olsson, A.
C. Lindblad.
(Underteclrnare av motion omf attan- ' de en del av denna väcktes förut i riksdagen av hrr Berglund och Lind- hagen.)
Motionens inledning iir följ ande: Under forna tider fick den enskilda barm- härtigheten vara nog för a t t lijälpa de fat- tiga och nödlidande.
I våra dagar har man rätt krava, a t t .samhället, så l h g t det 5.r görligt och på ett effektivt sätt, skall åtaga sig denna uppgift.
I vart land råder dock ännu i dessa avseenden högst otillfredsstal- lande f örhållanden.
Var f attigviirdslagstif t- ning är i högsta grad för %.lclracl ocli inhu- man.
Siirskilt åldringarna och barnen sakna ett effektivt stöd från samha.llets sida. '
Många tusen sma barn i vgrt land svälta och lida nöd, d ' zirför a t t de äro faderlösa eller för a t t deras fäder försumma sin för- sörjningsplikt.
Tusentals f attiga f amiljef ör- sörjare dö årligen, efterlamria hustru och.
mindergriga barn .. Deii rena nöden kan inå- hända under mannens levnad endast med yt- ' tersta ansträngning hällas borta från hem- met, vid.
hans död.
väntas barnen av svalt och umbäranden av ' alla .slag.
Visserligen kan &amp; got f attigunderstöd erh %llas, nien detta är i regel alldeles otillräckligt ens för den allra nödtorftigaste försörjning.
Även om änkan har flera små barn och svaga kraf- ter, måste hon därför, såvitt arbete kan upp- bringas, söka sådant för a t t kunna livnära sig och barnen.
Blir änkan sjuk eller kan hon icke genom eget arbete bidraga till sin och barnens försörjning, kommer hon p &amp; fat- tiggården, hemmet upprives och barnen skil- jas f r h modern för a t t utackorderas ' i andra hem, eller ock tagas de till fattiggården för a t t där växa upp i en omgivning, som i re- gel icke är ägnad a t t dana goda och nyt- Det måste vara tiga samhälhmedlemmar.
en uppenbar sa.mhallsplikt a t t på ett var- digare sätt taga vård om dessa samhallets svaga medlemmar, men bortsett hiirifran a r detta synnerligen betydelsefullt ur samhal- lets egen synpunkt.
Dessa sm % skola en dag bilda nya hem, deltaga i avgörande av lan- dets öden, bliva en del av det släkte, som skall taga arvet efter oss, då vå,r gärning, är slu.tnd.
Hur ' detta nya släkte fostras och danas är en sainhiillsfråga av allra största betydelse.
Vad som här behöves &amp; r icke ett rikligare fattigunderstöd.
Dessa fattiga, ensamma kviiinor ha rätt a.tt kräva bistånd av sam-, hället, iit.an at.t.
detta skall betraktas som fattighjalp.
' Och detta understöd måste vara s &amp; pass rikligt, a t t det kan bereda de oför- sörjda barnen tillrackligt uppehälle samt giva modern möjlighet a t t lämna dem vård och uppfostran.
Vad har sagts om behovet av ett kraf- tigare ingripande från samhället ' till hjalp och skydd för de faderlösa fattiga barnen har sin tillämpning Sven på de barn, som äro födda utom äktenskapet eller vars fä- der övergivit moder och barn.
De ogifta barnaf öderskornas ställning är i vart land synnerligen otillfredsställande och lagstiftningen är partisk till männens f ördel.
Den gamla uppfattningen, a t t varje kvinna, som föder barn utom äktenskapet) har fört ett lösaktigt ' leverne, sätter ännu sin prägel på lagstiftningen.
Även de, som hysa denna uppfattning, måste doclr med- giva, att det ar ett vitalt samhällsintresse a t t barnets fader fullgör sina fadersplikter.
E t t vanligt förhiillande är dock, a t t man- nen, även då alla sannolikhetsskäl tala för a t t han och ingen annan är barnets fader, inför ratta nekar och måhända även svär sig fri.
Även en kvinna, som av mannen i.
- hemlighet f å t t äktenskapslöfte, har i regel ytterst svårt a t t f örebringa s %clan bevisning, att denne förklaras vara hennes barns fa.r och &amp; dömes barnuppf ostringsbidrag.
Det 1iii.n- sta samhiillet hiirvidlag borde göra vore val, a t t det genom något av sina organ t ~ g e sig a.n den bedragna kvinnans sak ocli förde 1i.eiines talan.
Om nu mannen dönides.
a.
t.
t lämna et.t ringa barnuppfostringsbidrbg, hjäl- per detta kvinnan i n h g a fall and!
intet.
Barnafadern kan ha relativt goda inkomster men har inga utniätxiingsbara tillgångar el- ler ock flyttar han ur landet .eller till okänd ort i.nom landet.
Kvinnan far ingen hjalp av sitt barns far.
H &amp; får ensa * bär &amp; både försörjnings- och uppf ostringsbordan likaväl som.
oförst2iende människors ringaktning.
Det.ta &amp; r en oförltitlig sla&amp;het från s&amp;- hällets sida.
En, .frisk och arbetsför mans främsta omsorg måste vara att taga vård om sina.
barn.
Har han icke - själv medve- tande härom, ar det samhallets plikt a t t bi- bringa honom en sådan kunskap. "
De barn, som födas utom äktenskapet) ha det ännu mera bekymmersamt än de verkligt faderlösa barnen.
Dc ' äro i regel redan vid födelsen föga välkomna, de anses mera som en börda an en gåva.
Antingen får fattigvården taga hand om dem redan vid deras spädaste år eller ock komma.
' de till moderns föräldrar eller andra människor.
Dessa barn sakna icke endast faders utan oftast även moders omvttrdnad.
Svält.
och umbäranden, männi- skors förakt och uppfostran i rannstenen är många av dessa olyckliga barns lott.
Kan någon på allvar förundra sig över a t t många av dem sedan bliva mindre goda samhälls- medlemmar 9.
.Motsatsen ' ar nästan mera.
för-.
vånande.
De allra flesta kvinnor, vilka föda barn utom äktenskapet) ha ett varmt mo- dershjärta, som intet högre önskar än a t t f &amp; behålla barnet hos sig eller a t t atminstone få det utackorderat i ett gott hem.
Det %r ett verkligt samhällsintresse att medverka till förverkligande.
av denna naturliga önskan hos dessa mödrar.
Vad samhället främst bör göra är a t t hjälpa dessa olyckliga kvinnor till rättvisa gentemot barnafadern.
Det är i första hand dennes skyldighet a t t försörja barnet.
Det är en trängande angelägenhet a t t dessa ba.rn tillförsäkras ett sådant underhiill, a t t det medgiver icke endast f örsörjning, ut.an aven vård och uppfostran.
Detta underhåll bör tillförsäkras dem av det allmänna., men icke som fattigvård utan som lämnat förskott, vilket sedan, såvitt han förmår, skall gäl- das av fadern. '
Sedan hänvisai ' till de lagar, som finnas i Danmark, och vilka redan 1913 redogjorts f ör i Anna Lindhagens bro- schyr " Om mödrars och barns rätt ".
Motionen avslutas med f öljande ord: Vi äro fullt medvetna om a t t ett genom- förande av detta förslag kommer a t t krava betydande kostnader.
Vi hysa dock den be- stämda uppfattningen a t t de medel, som sani- hället offrar till uppehälle) vård och upp- fostran å t de fattiga och faderlösa barnen, endast ar en ofrånkomlig gard av rättvisa och väl använda ur samhallets .egen syn- punkt.
Som redan antytts kunna vi icke f ramla-gga nggot f örslag till lagstiftning i ämnet, utan nödgas hemställa om utredning och förslag till riksdagen.
Motionens kliin1 ar av följande ly-.
delse: att riksdagen i skrivelse till k. ni: t måtte anhalla., att k. nz: t inåtte utreda, i vilkeiz omfattning och ua.d.er vilka f ormer understöd, som.
ej har fattigvårds karaktär, 111 % fran.
det allmänna, eller i vissa f all genom det allm ännas medver- kan., utgå för att tillförsakra barn till eiisamina mödrar tillfredsstal- lande uppehälle och vård, - samt f ör riksdagen framlägga förslag i amnet.
Om freden äntligen skall bli verklighet, så ligger det till mycket stor del i kvinnornas hand.
Den kvinnliga röstrattsrörelsen nar- mar sig redan sitt mål i åtskilliga länder.
De ofantliga massor av manlig arbetskraft., som nu förintas p.å slagfälten, måste i betyd- lig utstrackni:ng ersättas med kvinnlig.
Och i samma man som allt större verksam.hets- områden öppnas för kvinnorna, vidgas också deras möjligheter till .politiskt inflytande.
Vi ha all anledning a t t tro, a t t de skola an- vända detta sitt inflytande till a t t friimja fredens sak, a t t - de skola följa de eggande föredömen, som här, ' i Sverge givits dem av kvinnor s å d b a som Ellen Key och Anna Wicksell.
Vsrldsfreden - det ä r kvinno- politikens stora världshistoriska uppgift.
I v a n Pauli.
(Framtiden.)
.
" lir ' fred: och ful kf ' ori~ riidrin~; ~ Av Maxia Larsen.
, (Forts.) För att kunna bedöma nutidens ut- rikespolitik vill jag, stödd på prof. Kjelléns i hans Politiska essayer I upp- dragna riktlinjer, försöka en oriente- ring.
Efter att ha berört Balkan-kon- flikten och sista fredsslutet shsom ol; illfred.sstallande f ör olika s.tormakts- intressenter, påpekar han, att Öster- rike såsom ett instängt land utan stör- re kuststräckor önskade ännu en hamn utom den det ägde, Triest vid Adriati- ska havet, nämligen Salonilci vid Bgei- ska havet.
Ännu ligger dock Serbien och aven numera Grekland och hin- drar detta.
Serbien Ater drömmer om ett Storserbien och anser det som en nationell strävan att befria de 7 mil- Snögrupp av fru T. TORINES.
joner serber, som lyda undek Öster- rike-Ungern, medan Serbiens invånar- I Morgonbris marsnummer förra Aret pre- Belgiens olycka.
Det &amp; r den landdyktiga antal utgöres av endast 5 miljoner.
Det ar ju nu utrett, att det var en sam- senterades fru Torines med en glad grupp belgiska familjen mot bakgrunden av ett Ode- lagt hem, dar den preussieka soldaten och marsvärjning .av serbiska officerare, klilkakande ungdomar, utförda i snö.
som föranledde mordet på det österri- Fru T., som aven i Ar deltager i Dagens bajonettspetsen skymta bakom ett f (inster, kiska tronföl jarparet och med Frans Nyheters sn (lskulpturt~vlan, har denna gangen sonderkroseat av granater - en dyster tavla Joseph raknade man ej såsom varande inspirerats av ett vida allvarligare motiv: i sanning.
gammal och snart döende.
Osterrike- Ungern lär vara ett land, sainmai~satt av så olika nationer och raser att faran nomisk sammanslutning mellan Tysk- kände dessa monarker val sina lands in- ligger nara för det att sönderfalla.
På land, Österrike-Ungern och Turkiet tressen och planer, då blev denna te- grund därav lär Österrike-Ungern un- och genom detta skulle Tyskland dels legramväxling endast ett spegelfiik- Ryssland mobiliserar för a t t der flera å r förberett ett krig och det öppna en framgkngsrik handel på In- teri.
va.r kronprinsen som var själen i dessa dien och Australien, dels bli oberoende Österrike-Ungern gör det, Tyskland ru.stningsstravanden.
Man förstår av.
såväl Medelhavet som Suezkanalen.
för att Rlyssland ' gör det.
Det ar som vilken kränkning mördandet av tron- Vi kunna förstå vad detta skulle be- råttan på repet och repet pil katten - f öljaren med gemål - var f ör Österrilce- tyda för Tyskland att kunna på fyra, i en enda lång följd.
Så kom kränk- Ungern.
I svaret å Österrike-Ungerns fem dygn föra ner sina varor och aven ningen av Belgiens neutralitet och det ultimatum lovar Serbien en undersök- resenärer f rån Hamburg-Elbe via officiella skalet f ö r Englands delta- ning, men kan på samma gång ej Berlin, Wien, Konstantinopel, Bagdad gande, medan det lat bevaka sina han- blottställa sina högre officerare, som - Eufrat ut i Persiska viken och dar- delsintressen i Zgeiska havet.
Hade icke nu dessa varnepliktsar- med utmaarkelse deltagit i Balkankri- med öppna en blodig konkurrens med get och genom detta förstärkt landets den engelska industrin.
Jarnvagslin- méer kunnat mobiliseras p % fyra, fem jen ar ju redan dragen mellan en del dagar och besutto icke monarkerna.
makt.
Bakom Serbien står ~ ~ s s l a n Bal- d.
av dessa stader ', den felande sträckan ratt att sina folk oåtsporda förklara .. kanstaterna äro att likna vid en går nu genom Turkiet (Mesopota- varandra krig, utan hade detta förut- Men genom fredsslutet och gåtts av en folk:omröstning, däri såväl troika, ett ryskt trespann, med R$yss- i-nien).
ekonomiskt försvagat som Turkiet man som kvinnor deltagit, då, a r det land som kusk.
Dess syfte ar Kon- blev, gick detta om intet.
Englands min övertygelse, hade vi aldrig haft stantinopel, österns pärla, både genom intresse i denna sak har länge varit detta Ödeläggande krig, vars ekono- sin hamn och sitt ypperliga strategiska jämviktens.
Det åter spekulerar på miska börda vi få bära, för att ej tala läge, infarten till Svarta havet och tvenne turkiska områden, dels Ara- om vad såväl Tysklands., Frankrikes som s å länge det ligger i Turkiets bien, dels Mesopotamien.
" Detta ar och Englands handel kommer att lida Detta.
hand hotar Rysslands handel.
namligen det felande stycket i Eng- därav.
Eysslands syfte understödes även av Det ar kaiserismen - att i monar- folkandan.
Vi veta att Sofiamoskén lands stora plan på en landförbindelse f ör vars skull det ken se representanten för nationen - en gång var huvudsatet för den gre- Kalkutta-Kairo, kisk-katolska kyrlcan.
Det sl:~~lle f ör satt alla segel till på denna kant av och militarismen, som har åstadkom- det ryska religiösa folket bli ett ' he- jorden. "
Detta skar alltså Bagdad- mit detta.
Krapotkin säger i ett brev till prof. Steffen och som har blivit Nar banans intressen.
ligt varv.
at.t återerövra den.
offentliggjort: " Från och med anno bulgarerna stodo utanför .Konstanti- Detta ar den klaraste överblick jag 1871 har Tyskland sålunda kommit att nopels portar sade stormakterna till de träffat på över det politiska läget före bli ett ständigt hot för hela det euro- kriget.
Det ar nerskrivet i okt.
1911. små ballcanstaterna:.
Hitintill men icke längre.
Nu utgöre.~ det europei- Man ser att redan då kunde prof. peiska framåtskridandet.
Alla länder ska Turkiet endast av några land- Kjell6n angiva de stridandes intressen blevo tvungna st " införa obligatorisk sträckor omkring .Kons.tantinopel och och han förutser världskriget, som vi militärtjänst i samma utsträckning som Tyskland och att ytterligare hålla nu stå mitt uppe uti.
Vi se Ryssland- Dardanellerna.
staende harar.
Man har levat.
i en Tysklands intressen åter ligga ut.i Balkan gentemot Tyskland-Osterrike.
att erhålla koncession på Bagdadba-.
vi se England mot Tyskland.
Nar de ständig iingslan f ö r invasion. '
nan, vilken huvudsakligen skall gå båda kejsarna växlade sina telegram (Forts.) genom asiatiska Turkiet.
Det hade va- om en fredlig avveckling av Osterrike- rit meningen att åstadkomina en elro- Ungerns och Serbiens lroi~flikt, dA,
Textilindustrins.
kvinnor.
Ännu har ej den största kvinnliga industriarbetaregruppen i vårt land förmått lamna en sådan insats av fack- lig samverkan och målmedveten s trä- van, att vinsten ' ifråga om arbetslön och övriga med arbetet förenade vill- kor kan sagas.
Överväga insatsen.
Ingen industriarbetaregrupp har dock större möjlighet att genom orga- nisatorisk samverkan hävda berättiga- de intressen ' an just textilindustrins kvinnor.
Textilindustrin ar nämligen den enda industri, som kan helt och fullt behärskas av sina kvinnliga arbe- tare.
Att detta förh %llaiide utgör en speciell styrka till förmån för arbetare- parten ar ju tydligt, ty f ö r ett produk- tionsföretag att ersätta ' manlig arbets- kraft ar iiveil i vara.
dagar relativt lätt, men hur det skulle bli möjligt för en textilfabrik att ersatta sin kvinnliga arbetskraft ar ett spörsmA1, som saker- ligen tål att tanka p %.
Även om en god och fulltalig facklig sammanslutning ar för handen inom ett verksamhetsområde, dar ingen eller ringa yrkeskunnighet är ' behövlig, f al- ler, vid en aktion för bättre arbetsvill- kor, i regel den förefintliga tillgången av arbetskraft utslaget.
Är denna till- g %ng riklig, och anses därtill arbetsvill- koren såsom relativt goda, blir utslaget ofelbart till arbetarnas nackdel.
Som typiska exempel harph kan antecknas strejken vid 9 3.
Separator, spårvägs-.
strejken i Stockholm och, senast, strej- ken vid Primus verkstäder.
.
vid bedömandet av befintliga f örut- siittniiigar för en industriarbetare- grupp att f örbättra sina arbetsvillkor har man att i första hand beakta arbe- tarnas organisatoriska styrka och i an- dra den givna tillgången av ny arbets- kraft.
Är organisationen god och till- gången på arbetskraft begränsad, an.
tingen av yrkesstreck eller av brist på arbetskraft, äro självfallet f örutsätt- iiingarna de .bästa möjliga.
Att under en arbetsnedläggelse vid en textilfabrik ersatta den kvinnliga arbetskraften med ny sådan skulle för närvarande - och val aven framdeles - bli så gott som absolut omöjligt; na- turligtvis under den f örutsai; tningen, att arbeterskorna i tillräcklig utsträck- ning äro organiserade.
Och detta av den enkla anledningen, att en total brist på tillgänglig arbetslrraft ar rå- dande; härtill kommer aven en tiimli- gen val utbredd kannedom om arbe- tets andligt och fysiskt deniordiseran.
de natur, som gör det mindrc: efter '.
sökt, .aven om bristen på till.ganglig arbetskraft tilläventyrs skulle vara mindre ..
Man tanker sig en arbetsned- läggelse vid en textilfabrik, där exem- pelvis 400 väverskor sysselsattas.
Den fabriken skulle sta ohjälpligt stilla in- till dess uppgörelse bleve träffad, ty att ersatta dessa 400 med lika m h g a ', andra kvinnor vore en åtgärd, som lig- ger utom mö j1igheterna.s gräm: Man kan sålunda fastsla, att de kvinnliga textilarbetarna l ett mycket viktigt avseende inneha en särdeles gynnsam position.
Det fattas dem en- dast en tillräckligt kanlpduglig organi- sation för att tillbörligt kunna utnyttja densamma.
Varför ha de ännu ej i till- räcklig utsträckning tagit i anspråk den kraft, som organisationen ar mak- tig lamna, och varigenom de avsevärt skulle kunna f örb attra sina arbetsvill- kor och höja sitt människova.rde8 Det är f rågan.
Inom bageri-, bryggeri- och tobaks- industrin äro ju kvinnorna i ratt god utsträckning anslutna till resp. fack- föreningar.
Varför icke s % inom tex- tilindustrin?
Den, som saknar kanne- dom om förhållandena inom denna in- dustri, skall kanske med e n axelryck- ning svara: oförståelse, slöhet och brist på klassmedvetenhet.
Därmed ar emellertid f rågan ingalunda vare sig ratt eller uttömmande besvarad.
Ar- betets art och de omständigheter; var- l under detta utföres, har en betydelse- full inverkan i flera avseenden, ej minst ifråga om tankens skärpning och ansvarskänslans utveckling.
Och arbe- tet i.nom textilindustrin ar i allmänhet just ' sådant, att det i högre grad an något annat kväver det speciellt mänskliga hos iidividen.
E j sarskilt viljestarka individer bli i d e m a k d u - stri i mer eller mindre grad ' hemfallna åt andlig automatism, särskilt om - in- trädet sker under tidig alder.
Förutom det specifikt kvinnliga dra- get av instinktiv motvilja för praktisk kollektivism gör sig även för textilar- beterskornas vidkommande deras iso- lering från de manliga kamraterna starkt gällande.
Inom de förenamnda industrierna doniinera e j heller kvin- norna genom sitt antal i samma ut- sträckning Som inom textilindustrin, och kontakten med de manliga kamra- t erna inom dessa industrier blir också pågrund av arbetets natur av betyd- ligt mer förtrogen art. På varje man- lig arbetare inom textilindustrin kom- ma ungefär fem kvinnliga (inom bom- ullsindustrin tio) samt härtill en nästan total särskiljning i arbetet av de man- liga och kvinnliga arbetarna, beroen- de därpå, att i en del fabrikationsav- delningar endast kvinnliga arbetar e sysselsattas och i en del ' så gott som uteslutande manliga.
Att detta- förhållande utgör ctt minus, dels ifråga.
om kvinnornas för- måga att uppfatta sammanslutningens betydelse och dels ifråga om möjlig- heterna för dem att praktiskt utnyttja organisationens makt, ar ett faktum, som bast bevisas därmed, att inom de verksamhetsområden, exempelvis triká- industrin och sömn.adsbranschen, dar endast kvinnor sysselsattas, f ackfor- eningen ännu ar ett så gott som helt okänt begrepp.
Därjämte får ej förbi- ses, att den kvinnliga textilmbetare-.
.
.
MORGONBRIS 5 som lämna mycket övrigt att önska.
kåren i relativt stor utsträckning re- lien var huvudsakli.gast .. d e m-ligas kryteras med barn.
E t t förhållande verk, och det som.
Gppnåddes tillföll Sin passiva hållning till fackförenings- rörelsen få de mycket c ?yrt betala.
En .som i icke oväsentlig ' grad inverkar också dem '.
menligt i berörda avseende.
Erf aren- A t t ej ' heller kvinnor ' na inom textil- bråkdel av denna kostnad, erlagd till heten lär namligen, att.
de arbeterskor, industrin sakna f örutsattningar att bli den f ackliga rörelsen, skulle f ör dem .som f örst efter minderårighetsgransei~ goda och hängivna medlemmar i fack- betyda ökade existensmöjligheter och inträda i arbetet på.
en textilfabrik, föreningsrörelsen är bevisat genom starkare tro och tillförsikt till den aro mest mottagliga för skal, som tala otaliga exempel.
Flera av textilarbe- egna kraften i kampen för tillvaron.
Q för att aven kvinnorria böra genom in- taref örbundets avdelningar bestå av bördes sammanh %llning bevaka genien- endast kvinnor.
Och om dessa avdel- Att de av textilindustrins kvinnor, .samma intressen.
E t t lagstadgat för- ningar ar intet annat an gott att Gga: som trots alla vidrigheter ändock ' ge- bud mot minderåriga kvinnors anvan- En mönstergill ordning i förening m,ed nom sin verksamhet i fackföreningsrö- .dande i industriellt ' arbete skulle sii- uth %llighet och en tilltalande försynt- relsen visa sin ' a kamrater vägen, ut- kerligen ifråga om kvinnornas insats het äro särskilt utmärkande egenska- föra ett det hardaste och otacksam- i arbetarerörelsen h.a sitt goda med sig.
per f ör dessa kvinnliga f ackf örenin- maste arbete denna rörelse känner, Flera för speciel.lt textilindustrin sär- gar.
Mycket talar sålunda för, att torde vara obestridligt.
Medvetenhe- egna omständighteer äro sålunda ax även denna kvinnliga industriarbetare- ten om att oegennyttigt och efter basta .den art, att kvinnorna med avseende grupp kommer att på det enda förnuf- förmåga arbeta för ett xnå.1, vars syfte på f ackföreningsrörelsen icke kunna tiga satt, som står till buds, varna om ar högt och ädelt, utgör dock för .hålla samma takt som kamraterna in- sina egna intressen.
Det kanske kom- många av dem den basta ersättningen.
: om övriga industrier.
Harm.ed följ er mer att dröja någon tid, men ju förr Respekterande ett.
bestamt förbud givetvis också, att aven de manliga s % sker, ju battre.
För den gruppen mot angivande av va.rs och ens per- textilarbetarna bli efter, helt beroende finnes lika litet soni för n %gon annan sonliga insats i textilarbeterskornas or-: som de a.ro av sina.
kvinnliga kanira- några genvägar, som föra till målet.
ganisa$onsarbete av de kvinnor, vilka.
Att vägen till arbetareklassens ekono- välvilligt ställt sina porträtt till denna ter.
9 miska frigörelse m. å s t e gå genom tidnings förfogande, tillåta vi oss dock Högsta antalet organiserade textil- f ackf öreningsrör elsen ar en sanning, meddela, att A n n a ' G u s t a f s s o n, - arbeterskor registrerades under deil vars klarhet ar större i dag an i går.
Gärda Nyb ' erg, A n n a A n d e r s - Q historiska rusningsp erioden, åren 1905 s o n och M a r i a B o r g g r e n obe- De l~viiinliga textilarbetarnas arbets- stridligen kunna hänföras till de tex- - 1907, nämligen cirka 25 proc.
av: samtliga.
(Manliga cirlra 62 proc.)
betingelser äro sjalvf allet mindre goda.
tilarbeterskor i N o r r k ö p i n g, som Under perioden ifråga träffades om- Deras arbete är ingalunda lättare eller hittills ådagalagt.
det största intresset kring ett hundratal kollektiva arbets- i något avseende riskfriare an män- för sina.
kamraters basta och deras avtal med prakti.slr tillämpning för nens, snarare tvärtom.
Vavniaskiner- organisations framgång.
0111 J e n n y .cirka 15,000 textilarbeterskor.
.
Ehuru ilas intensiva rassel och hastiga tem- K a l l b e r g s kan sagas detsamma be- resultatet av denna aktion av naturliga, pon verka irriterande på nervsystemet.
t.raffande S t o c k h o l ni.
Samtliga: skal i huyudsak begränsades till den Jiikfaiidet efter högsta möjliga för- - och hundratals andra ined dem - kollektiva av t alsprincipens godkannan- tj anst - en naturlig följd av ackords- 5i.o förvisso förtjiinta av ett enkelt, .de å arbetsgivaresiclan, så följde dock lönsystemet, ti1lam.pat för cirka 90 inen ärligt menat tack av de tusentals .diirmed en del förbättringar av arbets- proc.
av samtliga - jämte dammbe- textilarbeterskor, vilkas rätt och varde villkoren.
Härtill kan läggas ytterli- niangd och i övrigt osund luft i ar- som människor de efter bästa förmåga gare ett resultat, inen ett varmed mot,- b etslokalerna, iiro f örhållanden som söka hävda.
parten riktade sig själv, namligen en sannerligen icke iiro agnade att stärka Textyrius.
enhetlig organisation p å arbetsgivare- arbeterskornas kropps- och sjalskraf- sidan, som sedan dess till synes ytterli- t.er.
gare vunnit i fasthet och omfång.
Ha.- Arbetstidens längd varierar mellan pentheten på arbetsgivaresidan över 54 och 62 timmar yr vecka; de allra .detta uttryck av enighet från arbetar- flesta ha dock- en arbetstid av 60 tini- na var pgfallmde och övergick i många inar, vilket gör att gen~msnittsarbets- A sot.-dem.
kvinnornas kongress i fall till raseri och trakasserier; dock tiden uppgår till över 59 timmar pr nov.
föregående &amp; r. gjordes i denna frtiga blev det i ' regel e j lcvinnorna som drab- vecka.
.
En orimligt lång arbetstid så- följande uttalande: DA minderiiriga i stor utstrackning eyssel- bades av arbetsgivarnas trakasserings- lunda.
Arbetslönen f ör kvinnor över sattas i jordbruksarbete och arbetstiden pil lusta utan mannen; det var namligen 18 år varierar allt efter ortsförhållaii- många plafeer ar lika lång som för vuxna, ' betydligt lättare att ersatta dessa an den och arbetets art inellail 6 och 18 sA hemställer kongressen till riksdapegrup- Minderåriga i lantarbetet.
- ' kvinnorna.
.
. '
Ett ytterligare bevis så- kronor pr vecka.
Det sistnarrinda be- pen att lagen om minderiirigas arbetstid inom industrin bör kompletterae med en lag om h n d a för, att kvinnorna på grund av d e ringa ersättningsmö jligheterna in: .neha en betydligt starkare position än mannen.
Ef txr det iniiinesvarda året 1909 in- trädde ett så gott som fiillständigt stillestånd ined avseende på textilarbe- tarnas aktivitet för battre arbetsbetiii- gelser.
Först år 1913 skedde ett om- slag, i det de organiserade har och var 1. landet framställde krav i berörda hänseende.
År 1914 träffades uppgö- ' relse med arbetsgivarna om ett s. k. riksavtal, vars tillämpningsområde om- fattar cirka 16,000 kvinnor.
Genom .denna uppgörelse blevo emellertid ' kvinnornas arbetsvillkor e j namnvar t förbättrade, beroende.
därp %, att de i allt för ringa utsträckning voro anslut- n a till sina organisationer.
Den aktio- ' loppet tillkommer dock endast ett få- tal jämfört med det förstnämnda.
Ge- nomsnittslönen f ör tidlönsarbeterslror- na ar nggot, över 9 kronor, för ackords- arbeterskorna iifigot över 11 kronor krona och för samtliga.
oinkring 10 pr vecka.
- Något gynnsammare ställer det sig inom det område - cirlra 60 proc.
av hela textilindustrin - dar kollektiva avtalsuppgörelser äro gal- lnnde.
Här kan gei~omsnittslönen an- slås till närmare 12 kronor pr vecka för tidlönsarbeterskor och omkring 13 kronor för ackordsarbeterskor.
Den genomsnittliga arbetstiden ar har nå- got lägre och arbetstiden ar begränsad till högst 60 timmar pr vecka.
Som härav framgår, måste textilar- beterskorna utföra sitt samhällsnyttiga arbete för en lön och under villkor, reglerad arbetstid för minderåriga inom jord- bruket.
Z. Höglund har uu i andra kamma- ren framkommit med motion, däri hem- ställes om undersökning i och för bli- vande skyddslagstif t ning för minderåriga inom denna arbetegren.
Ur motionen återge vi följande förslag: ' att riksdagen måtte i skrivelse till k. m:t hemsta22a om utredning rörande i vad omfattning och på vad satt a %- randandet av min derårzgas arbetskraft förekommer inom jmdbruket jämväl med särskild hänsyn trll i vad mån detta nrbete inkräktar på de minderdrigas skoiybng, samt att k;.
.m:t ville trll rik * dagen framkomma med förslag till åt- garder, som av denna utrecEning kuntaa föranledas.
.
MORGONBRIS 6 Ett brev från Italien och .ett uttalande av Ellen Key.
En halsning från Finlands Den psylrologislr,z satsen att li- Till partisystrar i utlandet.
dandet - även i form.
av inedli- h as ta ii vi icke iiro i tillfallc at.t daiide - endast kan 1.riiiinas iii- föl:.
den finska ' arbetareklasseiis till ett visst n.i.2tt varefter mot- l i ~ i o i publicera de ~itlaiidska tagligheten slappas, har blivit be- partisyst.i:ai:nas nianifestatioiier, visad genom jordb~viiingen i Ita- lm vi ined gla.dje last dessa i edra lien ..
Dessa ödeeliiggelseii, dessa tidningar.
huiidratuseii spillda liv har nian tagit nied ett lugn, soin gi:aiisat Oclts % kaima vi solidaritet ined till likgiltighet.
Messinis förstö- de taiilw:, soin ni i dem h.a utta- ring - lilcsoni senare.
Titaiiics uii- lat, och bl.icl; a nied liiiigtaii till derg5ng - sysselsatte pressen den tid, dfi de baiid, som.
förena som sinnena under många: måna- det internationella proletaria.tet., der.
i \ / Ie11 mu har kriget i den $ter sko1; a lenytas och aveii arbe- grad förbrul &amp; medkänslan, att t a.reldasseiis 1.wiiiiior 1: arma ver- på avståiid fyån olyclraii i 1talie ' i-i.
I x tillsainin aii till bef ram j aiidc t har den blivit föga ' beinarkt.
av de höga id.ea.1, vi.lla iiro skriy- Blott en sak ' liar gjort djupt h.- na i v3.r flagga och G r a hjiirt.aii.
tryck: erf areiiheteii att deic blin- Med ka1n.r i tlig 1iä.lsiiiiig: da iiaturen tills vidare dock ar iniiimiskaiis Överman i ödelaggel- Fiii1a.n.d~ So c.
- dem ..
Kvinno- se.
Ty miiiin.iskoima ha ju behövt f örbunci bruka mycket kapital, mycken genoni.
&amp;,,, \; i ~ j k ~ +4av j q t ' / J niöda, iiitell,igeiis och tid för att Hi1.j a P i i ï s s i n e n.
nu skapa liknande tillstånd som Annie Bergmala: Marskvall.
Lin jeetsning det har nedan sl&lt;ildrade, inedan naturen %va,gabragt dem på en halv minut!
Men.
krigs " lroi~steii ' Du sköna loyte, vår - stort.
c t e på den janina inarle, soin omger Avezzano, kommer jordbavnin- 1ronim.er ej att ulma a.a ' turen.
detta för- du selta fågel Fenix geii, soiii dock ej hon, ' utc7.n h a s t a steg i snabbhet, utan " fiillkomiiar " sig på stålblå vingar buren, i i a börja at t kanna.
Dessa staniiadc; helt visst tills den slår rekordet i dctta som städs ur vinterns stormnatt bleve oroliga, ville ej gå, och d5 först .. axseeende!
står lika fager opp liiiin.de hon en darrning i marlteii.
~5.11.- Jag länniar nu en skildring av till- c l ~ r sig orii - och, i det dags1 jus, so11.i - vad lovar du i år?
.
.
sti %ndet i Italien, som jag fått i brev d i rådde, ser hon hela Avezzano f ö.
-!
I Som förr med dröm och längfan, från en i Italien gift svenska: s v LI i i i l e t!
Ty dar ar efter, jordbav- - Har iiro sorgliga tider.
Kriget strängalek ocJz dans, iiiiigen inga konturer nästan, blott en var iiog för att vi skulle känna ett fiol och sång och vildmarksblom l %igsträclrt grush.ög!
Ar det ej nästan oandligt betryck.
Så koin.
j.ordbäviiin- och vilda önskningars rikedom o f n t t l i g t, och dock s å fullt san- gen.
Man glömde t. o. ni.
kriget.
f ö r du kommer en ångande marskväll väl?
Men hon kunde val tvivla.
11iiigse1ilig.t den niisnmre olyckan.
I.
Rom äro-!
p5 sina sinnen i din solskenssjäl!
och ler 20,000 flyktingar och sårade; äa.iiu Rar i Rom äro iiu en hel mängd barn,.
flera leva husvilla i ade trakter soni Ty du vet, att vi äkka ditt djärva spel, lruniia tala an; ej vet ' a vad de som.
cj hemsölctes.
Och till råga, på olyclraii du ' vet, att vi kyssa din fagra morgon.
varifrån de komma o. s. v., t y i heta, har detta varit den hårdaste vinter uti Din vinge, doppad i himmel och hav, börjaii var stor villervalla och de för-.
niannaminne; regn utan all anda i da- är skön, och dess åsyn än glädje gav.
i all hast för a.tt ej frysa och in des 3 a ~ n a och snö till en meters höjd uppe svälta ihjal.
Och ej förrän full vår.
i bergen.
Men den pri ' v.ata valgören- åt de tunga åren och sonipiar ar kommen, k a n lindring.
och stänkte balsam i såren.
heten har varit storartad; mer an be- ges dessa många husvilla i bergen; nu.
hövligt har, dar all ambe tsomstaiidl.ig- ' Men det känns ändå, ho de i hålor och kåkar som en flock., het gör iegefingens hjälp så långsam.
du efterlängtade fågel blå, som om i dr av får.
Det göres vad göras kan, men Redan aiidra dagen efter olyckan v.ar du ej skulle oss riktigt nå.
ar stort och kommunikationer -- ejag i Avezzano - det ar blott fem Ditt loyte om liv och ditt budskap i sång ol~lr&amp;det ila ytterst svåra.
tininiar ined autoniobil f r i n Rom, men nu har snön bloclcqat den enda far, når frusna själar en enda gång.
- Var vad du vill att andra skola bli.
MA.
hara vageil.
Maii kall ej med tanlreii Skälvande hjärtan, som tyst förblöda, ditt vasen, icke dina ord vara en predikan.
fatta att en h a, l v ni i n u t kan åstad- frostiga sinnen ned sjunkande hopp Att kunna göra med latthet det som ar.
lcon~nia en sådan Ödeläggelse.
Fi: %iz andas i natten en viskning opp: evart för andra, det ar talang; att kunna första hand hörde jag följande: O,.
lvte, du var ej för oss!
- - gara vad som är omöjligt för talangen, det.
En kvinna hade gästat Avezzano för Vad ' ante du väl i dift unga mod ar geni.
.
.
två dagar och - driven av ett visst när våren värmde din friska kropp Den eanna manekliga principen ar rattviean.
ii 5 g o t - bestiii11.de hon sig för att och du i en ävlan, som du förstod, avresa 7, 3 0 på morgonen den 13 jan.
Ju mer man iilekar, dem mera lider man .. (dagen för olyckan), trots sina vänners sände @ sa och trotsiga tankar opp Siiminan av do smartor en sjal kan drabbas av ethr i förb8llande till hennes grad av.
ivriga böner att aimu bli kvar.
Men mot livets och strävandets timma Eng hon stod fast vid sitt beslut .och 7,30 hur det känns; när ditt röda ' hjärteblod fullkomljghet.
.
lämnade .l1011 Avez~anq med sin skjuts.
sinner bort en vårkväll i solnedgång.
.
.
Det ar med illueioner mera än med san Ho11 hade nämligen lroinmit med hastar ning, som man nar eig.
Ola Arne.
och vagn, emedaii avstandet ej var Henri-Pridéric Amiel. '
' P - -) ' ' '
~a briei Burmeister: Den gamla källaren.
Lin jeetsning.
de biida frsl~tioi~sfö~; lclari~igari~a soin i par tisty r e1scn.s ny åssaiisökaii.
till den engelska " Labour Leader ".
Likväl silse nu b %de rikskansleril och parti-.
1rain.raten Sclieicleniann, att fragaii om cclsvil j ims £~:am.hii~rande genoni f r En modig artikel - diirfih också tyska arbetare is f ö r tidigt väckt och censurerad.
aven olaniplig att frainstalla.
Man ar ~ l l t ' t a l r i k a r bliva c dc upprop i villis 51iii.u icke mogen.
för freclei~., tiden.
iii ' Avsänt till de soc.-dem.
kvinnotidnin- dc?
socia.listiska kviii~.iorna fr511 alla ii1in.11 icke inile.
Föl: 1iii.rvarm.de anse gama " Die Gleichheit " och " The lancler höja fredens banér.
II första de lösen.
~ m - a ~ith&amp;lligIiet,: d. v. s. Bri- labour women ' '.
ledet av dessa partikainrat.er st5 gets fortsiittailde.
- - - F r a ii lr r i l; e s kviiiiioi:.
1: s j ii.1~~a E 11 a n 11 a v i i r i k t ii i il g har iiyli- V i vilja hiimed till Eder, olyclrliga hjärtat för den iilteriiationella socialis- gen fatt uttryck i några av våra tid- iiieii, i Paris, som seclaii nier iiii ett 51:- ningar.
Den gör sig aven märkbar i liamrater i cle lrrigf ör ande landeri~a, hiiiidracle s$ ofta lidit för hels Europas de n.eut.i:ala la.ilcle.riia, i synnerhet i s i i ~ ~ d en a hiils1.1iiig ined f örs&amp;kraii o111 arbetareklass, hava tappra lrviimohan- Hollaiici, och p5 socialistko~~f erenseil i att våra taiduti: aldrig 1ani.ila Eder.
Vi, der spritt var interi~atioiiella sekrete- Köpenhainil ' koin clen oclisa fram ..
Den niedborgare i ett litet.
land, förrn % ju rares fredsupprop, trots; all chauvinism, nöjer.
sig ej med viiiitail och stillati- s5 litet, vi kunna eiiclast I~Ki.i.na f ssan obekymrsde om den " fosterländska ' gande, utan f rainhfilleï uttry cldigei~, ÖTW det föriieclri.i~gstillstå1~.d, .i.
vilket ceiisureiis fallgropar.
Deilila modiga att folkens iilassa måste högt ut1:opa den civiliserade världen izu lever, och.
socialistis1; a haildliilg skall ytterligare sin f ~: ' edsÖilskan.
Ja, deii la.gger sär- k5ili1.a clet grai~slösaste medlidande stärka alla 1a.ilders proletiirlrvi~in.or j skilt e.f tertry c k p5 en alldeles bestämd med dein soin blivit offer dii.i~fo~.
deras fredsvilja ..
Vi kaiiiza stolthet ' över det mod gestaltning av den fred vi öilska.
Har Liksom meniagai~ns om Brigct helt franztriida vissa forin~ileriiigar soin, vid att protestera och cleii uthallighet, som naturligt varit deladc blaiici OSS, så sidan av f or dr an: " inga la~idviiiiiin- 1wiiiil.orna i de krigf öraiide länderna skilja de sig itven i fråga o111 freden.
gar ", huvudsakligei~ jnrilrta sig p &amp; visa.
De gå dal: i t r e o l i k a r i k t i i i n - den s. l&lt;.
" avriistningen ' ' av~kaff an- Med stor glädje hava vi mottagit g a s .. Utgåiigspuiikteii föi.
a l l. a utan det av elen h.eniliga diplomatin ', uppmaningen att deii 7 mars samla alla iiildaiitag ar försa.kraii om att nian: ön- " bildandet av ett europeiskt statsför- socialdemokratiska 1rvin.iior på den in- skar fred ..] ?rågar maii rikskanslerri bund " etc.
Vad soin f öresvavar ' dessa ternationella l; vinnociagei~.
- kriget Bethiiian-Hollweg, utropar han natur- valni.eli.a~ide plai~liigga~e ar, clen sköna till tTots.
D&amp;, den 7 mars, mötas våra ligtvis: ' TysIdailds 1.4; sregeriiig ön- fq~.to~ii.eiï om det " sista kriget, ined ta.iika~r såsoni aldrig till£öreiie i en skar ju sedan årtion.clen intet högre vilket vi skola trösta oss över iiriets enda brailiipuizkt: lirigets avskaffande %ii att uppi %tthl5lla fredeil.
Bevis: f asor ').
och cle socialistiska iciéerilas seger.
alla cle ciiplomatiska 1i.otc.r vi hava D c n.
t i ~ e j d e ~: i k t i i.
i i i g e n.
Stockholm.
i februari 1915. offentliggjort an.gåe~~cle clet p %g&amp;eilcl.e Censurerat.
l i r i g ~ t s förhistoria .. Fr$gar inan För cle.
socialde~noliratislra lcviiiiiornas.
.
partilcaniraten Scheicleiiiai~.~i, s5 svarax Endast; det izaliiia, vita papperet i ~ei; tralst~relse: ha11: ' Men de tyska ledande instan- oss delma Gkichheit talar om för Die serna inom socialdeinokratin ha ju se- Anna S t e ~ y. li Anna Lin dhagen.
dan lirigets utbrott reclaii tre ganger i:ilrtni.ngs innebörd.
givit uttryck &amp; t sin.
fre,clsvilja.
silviil i Utdrag ur en artikel i numret ilen 13 febr.
i Die Gleichheit.
En halsning; Iiån svenska socialistiska kvinnor, till kvinnor i de krig-.
fonnde länderna.
j,)),
Fröken Nordström har " klarat s.kivan2 ', det ' ' ar ocksh tydligt. '
Och många rön .. Som d e t of- tast plägar vara.
: det ligger mycken och halso- sam sanning .balroin de komiska episoderna som skildras och författarin- nans.
allvar bortom allt ka.niier man h,ela tiden.
Dartill ma.rlcer man en ar- lig vilja atk se p5 saken socialt., utan sent.iment.ali- tet ellir tillgjordhet.
Det.
ar eil anklagelse mot.
sarnhalls- ~nissbruket av kviiinoli.saft och det.
ar en anklagelse med exempel " ur livet ".
Boken ger också en aning om varför det ständigt ges anledning klaga över; att.
det a r s i svart att få.
tjänstefolk till landet.
- för dem som n~öJli.gen st5, olt.unniga härvidlag.
.Det skulle t a för mycket.
a.v Mor- gonbris utrymme att.
ens i korthet skil- dra " handlingen "; men vi rekommen- dera boken som angenäm, rolig och dessutom g i v s. n d e.
Säkert finns den p &amp; biblioteken litet varstans.
Tove. '
Ester Blenda N~~rdström: E n p i g a b 1 a n d p i g o r. Wahlströin &amp; Wid.
strand.
Pris kr.
2: 25.
Detta a.r en rolig och en nyttig bok.
Hum.or a r dock en gudagåva, inte minst nar det galler a t t leva .sig ige- nom livets trista vardagar.
Och att en ung, begåvad, duktig och av civili- sationen bortskämd ltviiinlig stock- holmsjournalist.
kan ha anva-ndning föi denna krydda, när hennes vetgirighet och äventyrslust.
förmår henne a t t un- der sin semestermånad ikläda sig en ladugårdspigas enkla men strävsamma syssla, ä r ganska tydligt.
Den nva äktenskapslagen.
J Hur Anna blev röstratts- kvinna.
och litet annat prat.
Av Ester Blenda Nordström.
Nar h a n försöker a t t i niinnet 1et.a sig tillbaka till en tid.
.soni varit fylld a v tiisen nya intryck, av tusen nya saker och .inånga nya manrliskor, så ar det ibland alldeles omöjligt a t t hålla sainnian allt.
X a n minns en.s.ak, två, tre med oändlig tydlighet, andra.
sjunka undan 0c.h låta i n t e fånga.
sig.
M.aii kan inte minnas derii .en och en, utan först i en lång kedja, s0.m drar allt 0c.h alla nied sig.
Och börjar man val r e v a upp den ked- jan komnia alla minnen farande, störtande, och man hinner inte ens reda upp deiii fLirr- a n de dragit förbi.
Det a r så nied mig s &amp; fort jag 1åt.ei: tankarna gå tillbaka till iiiin niånad på Taninge - den var lå.ug, nien gick ändå så förvåna.nsvart fort.
Varje dag var så till sista.
minuten fylld a \ - arbete och naöda och varje n a t t försvann som en minut i djup och tung sömn.
Varje dag förranu lugn 0c.h 1Bng under saninia ständiga tramp, samnia enahanda.
sysslor, som länkades den ena i den a11dx.a utan en sekunds andriini.
Oeh varje kväll förde nied, sig en förniin- melse av vila och ro och en oändligt stark känsla a \ - tillfïedssta.llelse ' över en dag an- vänd just som den skulle anvandas.
Ingenting på jorden skänker en s5d.a.n glädje.
soni kroppsarb.ete, ingenting har e n sådan för- måga a t t lugna, stilla och liksom rena allt inonr en ..
Man f %r ingen plats över för tan- kar, .son1 oxoa och plåga - nian knogar tills dagen al * slut,.
då sjunker man ned p5 en stol likt e t t t å g som stannar, och iiiaii or- kar endast tanka så långt soni: nu 5.ï jag allt bra trött, gudskelov a t t det a r kviill.
0c.h så stupar man ögonblic.ltligen i sang och sover innan man hunnit dra tac.ket till rätta.
J a g iiiinns de f örsta kvällarnas kväljande trötthetskänsla, och jag, koiiimer ännu;.
?&amp;g den avundsjuka beundra; jag ägnade Auna, som .så fort hon visste sig ledig bara slog sig ned p % en stol och sov.
- Ar du trött8 kunde jag fråga, inen fick till, svar endast en förv&amp;nad blick som lika tydligt som ord sade: - A .c111 duni, du?
Visst ii j.a t.rött, iiiir kvälln koininer.
Men nar h.on ' på morgonen mknade, gick hon stän.cligt med lika lugn, belåten iver till arbetet, .. soni hon utfiörde snabbt.
och val och med nsaninia .glada villighet .så 1 h.
g dagen var.
Vad jag beundrade herine 0c.h vad jag beundrar henne ännu!
0c.h vad jag avundas \ h,enne deii iiiåttfulla styrk.a oc.h kraft var- med hon gjorde allt.
Hon be.rZttade för mig ibland hurudant de hade det oin vintern,, och jag tyckte jag kunde se henne framför mig, hur hon stövlade genom snö och vata, u t och in, fram och tillbaka ined sin snäl1t.ågsfart och sina röda kinder, soni alltid roro lika skinande röda och runda.
Och jag tänkte för mig sjal \ -, nar jag örerhurudtaget hade hiinnit så långt a t t jag orkade tänka, och det r a r minsann inte de första fjorton dagarna: jag skulle ö~iska .att alla små hemmaflickor uppe i Stockholm finge r a r a med om detta, finge se och begrunda vad allt de ' kunde ha a t t lära a v denna bondpiga, nar det gäller arbete och förnöjsamhet, a t t de en enda dag bleve satta a t t göra .alla hennes hundrade sysslor, som i sig själva äro så enkla och litet invecklade - jag skiille önska, akt de. '
. '
.
Det i september 1913 av lagberednin- gen avlämnade förslaget till lag om äktenskaps ingående och upplösning föreligger nu soni proposition vid inne- varande riksdag.
Som vi veta har ju detta lagberedningens f örslag f öregatts av samarbete mellan jurister från de tre skandinaviska landerila.
och liknaii- de förslag ha utarbe.tats inom.
Norge och Danmark.
Morgonbris 1äsa.m fiizgo i början av föregående år i en serie a.rtiklar av ad- vokat G. Stjernstedt en utförlig granskning av lagförslaget, en gransk- ning som på vissa punkter aven inne- höll ' en enligt vårt f örmeiiande synner- ligen pakallad kritik.
Herr Stjernstedt p5pekar sålunda, att lagberedilingeii vid äktenskaps upplösning icke uppta- git principen.
' fri skilsmä.ssa efter - medgivit e11 niake slrilsiniissa iiven om h m allena varit skulden till oenighe- tm .. Mot.ioner oni å.tslril1ig.a Ziidriiigar och förbiittringar i den k. propositionen ha nu inla.ninats - dock ej qar detta skri- ves några soiii galla de i lagförslaget befintliga ovan påpekade olggenhe- t.erna.
Herr Rydén f öres1å.r a t t mannens skadeståndsskyldighet till fästekvinna skall inträda redan vid 18 år i stallet för a v k. m:t föreslagna 21; - a t t k. dispens skall kunna liimnas för ak- t.enskaps ingående i upp- och nedstigande svagerlag; att.
bestämmelsen om, a t t kyrklig vigsel ej må förekomma, d &amp; en a v kontrahenterna ej a r döpt, strykes.
Slutligen påyrkar motionären ä.ndring i den paragraf, dar skadeståndsplikt f öreskrives, då äktenskapsskillnad dömts " på grund a v ena makens förhållande, varigenom han grovt överenskommelse, varmed t o r d e kunna kriinkt den andre ".
Av motiven till denna beteckilas rätt för ena nnakeii att, 0111. paragraf frarngar, a t t s k a d e s t h d e j skall han bestämt vill skiljas och givit denna ut.dömas i fall, d å äl~tenskapsskil1na.d följer efter föregående separation.
Och dock ä r att.
sin vilja tillkiinna på ett satt, som ute- marka,.
a t t separation måste f öregå .akten- sluter överilning, blott p % ' sadan grund skapsskillnad i en hel del fall, d % ena maiten erhålla akteiiskapsskillnad mot andra gör sig skyldig till grov försummelse mot den makens vilja ".
En betii:nklig punkt i andre eller mot barnen.
I en annan motion a v hrr Lundgren, Hage f örslaget ar s8.lunda den soin inileh8.ller och Olsson i Rödningsberg föresl %s ändringar att den make, soni huvudsak1ige:li.
bir i det k. förslaget, avseende bl.
a. sakerstal- skulden till söndring niellan malrarila, lande a v hustruns och barnens ställning, då vägra.r lämna bidrag t.i.11 familjens icke.
kan erhålla separation, aven om mannen underh %ll, kraftigare atgarder till legalise- söndringen ar så svåz att det, enligt.
rande a v lösa förbindelser m. m .. Motionä- lagförslagets egna ord, icke skäligeii rernas yrkande i detta avseende g %r u t p %, kan fordras att sanileviiaden fortsiittes.
a t t i lagen mb infogas en bestämmelse a v in- nehsll, a t t då ogift man och kvinna samman- Detta utgör - vi c i t ~ a fortfarande bott under minst.
et.t.
å r antingen i följd eller herr S.
- ett avgjort reaktionärt steg, med kortare mellanrum och barn finnas vid som bryter den mera.
fria utvecldiiig i liv, domstol m % pil.
framställning a v allmän riktning mot fri skilsmässa, som under åklagare, kunna förklara dessa för akta ma- kar.)
senare tid gjort sig gällande och soin,.
. '
- bara en enda dag finge kanna vad verkligt tungt och strävsamt arbet-e vill saga, och a t t cle skulle första, vad h t t a arbete betyder, hur viktigt och nöclvändigt clet tir och hur stort i all sin ringhet.
Men det kan ingen först %, som e j prövat ' på, tror jag.
Varför skulle annars just denna del av kyinnoarbete vara så litet vaxderad och så lågt ' betald?
Tidens frågor hade ingen som helst be- tydelse för Anna - hon visste inte mer vad som skedde ute i världen än oin hon levde på en obebodd ö i norra Ishavet, och vad kvinnosaken beträffar, s &amp; visste hon inte om a t t e t t sådant ord existerade en gång.
Aldrig i livet hade hon funderat över röst- r ä t t eller likställighet med marinen, det låg = %got s &amp; komplett omöjligt i blotta tanken härpå, a t t jag hade mycket och stort besvär innan hon ens begrep, a t t det faiins kvin- nor som kampade för nggot så galet.
- J a tycker de ja!
De skulle allt bli n %ge de om du eller ja gav oss t e riksd.ags- män.
E n kunne like gsrna villa bli kung mesamma.
Tsss, ja har valan allri hört sån lort förr, du ljuger bestämt i mig alltihop.
Men jag försäkrade) a t t det vas sanning och utlade därpå i enkla ordalag hur orätt det ' ax a t t manf.olk ska ha allting så mycket battre.
~ a n k bara drängarna, utslunga- de jag i hastigheten utan att egentligen ha en tanke p å om det verkligen var nigot a t t anmärka på dera.8 foretradesrattigheter.
Men det tog skruv.
Annas glada uppsyn för- dunklades a v e t t lika intensivt som ovan- ligt tankearbete och till slut litbrast hon med g ~ a v l i k röst: ' Meddelanden friin Centralstyrelsen.
Internationella socialdemo- Tzll kvinnodagen i Schwei~, Holland kratiska k vinnodagen.
och ' Norge komma även ombud från an- För freden!
Till en manifestation f6r freden Icomi~~er i fir kvinnodageii att av- hiillas.
P &amp; denna dag kommer att bringas fr&amp;n de neutrala staternas kvinnor samfiillt ett uttalande mcd bön om slut p &amp; detta krig, soni @ vit Jorden s &amp; mycken nöd, sorg och lidande.
För oss hrbetarekvin- nor i Sverge torde ingen gärning mera kunna befiista samhörighets- känslan med övriga världens kvinno- proletariat än det, att vi samlas kvinnodagen i ett gemensamt rop pr9 freden.
Det m-te bliva en val- dig allas samling, en samling, som giver det allvarligaste uttryck för v8r fredsvilja. '
skulle g % .som en pendel mellan, morgonmjölk- ning, middag och kvällsmjölkning, d % och då med arbetets välsignelse i form a v lördags- danser och söndagsvila.
Anna hade hela sitt unga liv aldrig varit med om annat, aldrig vetat om något annat och hon såg framat mot en existens som e j i sig inneslöt annat an arbete, samma enahanda, tunga, välsig- - J a, t v i hunnan du!
Du har .allt r ä t t ilade arbete, som ger födan nr haad i mun.
du -.
t ä n k bara på pôjka hur förbaskade Möjligen tankte hon v51 bli gift, f å eget bra.
di har ' et.
Di f å r sova midda varenda hem mecl sin Anders en g %ng - hon talade dag, nar en annan måste diska % f a k t a i om det, ined en litet förlägen och glad rod- stå i.
A varannan sönda a di lediga allde- nad.
Men vad blir det till annat än ännu les, å arbetar di, så a de bara me B, se t e mera, ännu tyngre arbete med a n s v a r och hästarna, så då sover di mest hele dan.
oro för \: ar dag som kommer.
' Barn blir Inte har v i just n &amp; ledit då inte.
~ a v i s s t det alltid övernog .av och de äro alltid väl.
du - f y fasan du, så orätt de ä nar en komna hur fattigt e t t bondhem än a r - men Gud skall veta, a t t om de ge glaclje s5 tänker efter!
V.arpå Anna blev rösträttskvinna och al- ge de ocksa arbete och bekymmer.
- ICan Anders f å sig en egen gårcl någoli drig slutade a t t s % fort hon fick se mig dra gång?
fï %gacle jag Anna en lrviill iiar vi fram nya bevis på hur inycket battre pôjka resonerade allvar.
hade det a n vi.
J a g undrar om clkii branden - Nej, egen ' gård kan haii La allri skafla flammar än i hennes själ - kanske skulle sej, men en bra statplats kan han f %.
Och jag aldrig ha t a n t den, men det var så halet bra m % tro.
Arbete a de för- statfolk svårt a t t låta bli.
Även Hilda anslöt sig stås, men en slipper teminstingen oro för för övrigt till röstrattskravet, men bonn brödfödan.
ogillade det .i allra högeta grad.
Och dran- - Vill du gifta dej snart?
garna också naturligtvis.
Ogifta ä r inte - Anej, d a ingen brådska.
E n har de r a t t a ordet precis, t y de förstoclo inte, a t t det verkligen kunde 17.ara ' på a1lv.a.r en fiör- bäst så länge en tjänar å ja lägger ju av nuf tig människa önslra.de likstallighet inel- lite onisander.
Biittre ä.n ja h.ar ' et häs kan lan miin och kvinnor, men.
de skrattade u t ja allri f &amp; %, me snä.llare husbonnfolk, å idén och skämtade gruvligt med oss som tank du, a t t vi har egen kammare!
Da inte p &amp; alla stsllen di har de inte, utan di kunde tro på s %nt.
Nej, man visste ingenting om yttervärl- f&amp;r al ' lt ligga i Koket för de mest.a.
Arbete den, man nästan glomcle .att den existerade.
a de mycket här, de måste en ju medge.
J a g minns hur jag ibland .gick o c h tänkte: Men ja säger de du, ja säger de, akt nar di tjugu mil harifrån ' ligger Stockholm, en stor ii s % snälla ' mot en soni di ä har, så 17.a tjy- stad mecl många gator.
När solen går ned ven gör d a om en f å r arbeta lite.
De gör en har och allting blir mörkt, tandas där tu- väl gama.
A tänk va Hilcla sjalv star i!
sende lyktor och människor gå på teatrar Hon ii minsann inte den, som l&amp;ter pigera och baler.
N %I vi äta.
kvällsmat ä t a de niicl- sina göra de mesta B tar själv de lättesta.
dag och qär vi äta ' midclag ha de nyss stigit D a inte in %npa 1iZ.r på trakten inte som ar- upp.
Vad det blev märkvärdigt allting betar som ' hon inte.
p % avstånd, så under1i.g.t och franmande son] Anna slutar sitt lovtal mecl en belrraftande om det akIrig .existerat.
Ibland trodde jag nick 0c.h jag h %ller med av f~illaste hjärta.
' inte a t t clet fanns.
Trodde a t t jag dnömt Hjlda h ~nä.rliriirdip!
Från morgon tiï; alltsammans och a t t mitt liv .allt framgent kväll i fullt flaiig, alltid ghrl,.
:!
?lticl 1-iiniic: a. '
- dra länder.
T2ll Kristzania kommer ett ombud frdn oss.
C.
S. vill härmed uttala ett hjärtligt, i fem tack tlll fru S i p i d ~ r u s e l l som.
.
år varit kommissio~iar för V &amp; tidning, men nu avgått ...
.lUorgonbris redaktions ad~ess &amp; r nu- mera Norrtullsgatan 67, P., * rk * Rapporter hava hittills inkommit frdn klubbarna i Karlstad, Karlshamn, Malmberget, Nyköping, Falun, Sunds- vall och Oxelösund.
, alltid en god och präktig kamrat i arbetet.
Aldrig hörde jag under hela den månad ja ' g var dar e t t ovanligt ord eller en ot %l.ig till- r a t t avisning.
- Nar jag ser a t t folk gör sitt bgsta, kan jag i ~ t e begära mer, sade hon en gång på.
tal om arbete.
H ä r Sr mycket a t t göra och tungt göra, och man s k a) .inte begära orimligheter.
För övrigt var hon ordentlig och noggitann så långt hennes begrepp ' sträckte sig - i en bondgård Iran det ju inte g å till som i e t t herrskapskök, och var Hilda i närheten sB aktade sig Anna mycket noga a t t slarva allt för mycket med renligheten.
Hilda hade dessutom e t t stort och strålande sinne för humor och vi hade stunder ibland ute i köket.
då skrattet skallade ntan hejd, s % länge och stormande a t t b o m i ' bland m %ste pallra sig ned f r å n drängkammaren och sömnc1ruc.ken plira i &amp; örren för a t t fråga ~ a c l som i all världen stod p&amp;.
Vad e t t skratt k a n.
l a t t a och lysa upp!
Vail det hjälpte mig över m %riga svåra stunder där- nere och 17ad bönd&amp;, niir de äro bland sig själva, egentligen äro för e t t muntert och glatt släkte, mecl, uppfattning a \ ' löjligheter och situationer!
U t a t äro ' le allvarsamma, litet trumpna och mot " herrskap ' ' ' iakttaga de en f örnäm tj.llba.kaclragenhet som of t a all- deles oriktigt tas för tröghet och slöhet.
Jii m.er man a s tillsammans med bönder, jii nar- mare man kommer dem inp &amp; livet, desto nier lär man sig första och uppskatta dem, desto mer grips .man av beundran för deras sega., lugna arbete, det samma å r u t och &amp; .r in, ofta tröstlöst, vanligen just s2 givande at: debet och kredit g % n a t t och jämnt ihop.
Starka och stadiga levs de fram sitt l i r, mannen vaderbitna och säkra a v allt arbete utomhus, kvinnorna i f6rtid utslitna, bleka och tunna vid 30 år av barnsängar och släp f r å n morgon till k.vii.11.
N e n de iiro nöjda: dagarna gå, den ena före och den andra efter, bara maten räcker och man f a r ha hälsan s % %r allting bra.
(Ur) &gt; E n piga bla.nd pigor.)))
.
MORGONBRIS jag pröfvat har ingen V a l.
av styrelse föret.ogs och onivaldes till orclf.
Rebecka Svensson, ~ v r i g a ledamötel fru I d a .Nilsson, f rök.en Hilda Mattsson, om valda samt f r u Matilcla Pettersson och frö.
ken Hilma .. Karlsson nyvalda.
Manadsavgiften höjdes med 5 öre.
pr med lem.
Vidare beslöts a t t icke avhålla någrs arbetsmöten, meii uttalades önskvärdhet.er s v a t t envar nied1,em förfärdigar e t t arbetf f ör vårbasaren.
Den resolution, soni geuoni Ronneby nylr terhetsnämnfl förelagts mötet, antogs enhäl R.
S. ligt.
Västerås,.
Harvarande kvinnokliibb avhöll sitt års möte den 13 jan.
Ur årsberiittelsen kan a n flöras.
: Under året ha h8llits 23 möten, deli ordinarie, dels cirkelmöten, 3 offentlig: diskiissionsmöten och 3 offentliga, fester me (Anna Lindhagen, Ruth Gustafson och Stock holms Kvinnoklubbs s,ångkör som medver lraiïcle.
Av friipor, som behandlats inon klubben, kunna namnas: ' Fosterlaiidskär) Bö,] .ek, f örsvar och kvinnorösträtt j, fosterfördrivning straffas?
" Arbetareung domen och idrotten)), ') Hur kunna ~i V i ~ i solidaritet mot medlemmarna inom v %ra or ganisationer?
',) Socialdemokratins f ram tidsmojligheter ', mjöikf ördyringen, fra gan om en saluhall m. m.
Frågorna ha in letts a v mecllemm.arna själva.
Klubben ha, även tagit initiativ till .bildande av sago stunder.
E t t flertal av klubbens medleni inar ha kommunal rösträtt och ha sålund: deltagit i de kommunala yalen.
Stud.iecir keln har arbetat aven detta år och %ge: f. n. etst ganska vardefullt bibliotek.
Klub bens medlemsantal har ökats med 26.
I n komster och utgifter ha balanserat.
på 50: kr.
Av Morgonbiris ha omkring 1,800 ex försålts.
Till styrelse ha valts: Agnes Söclerquis8 orclf., Anna Olsson kassör, Emilie Hamré ocl Hilda Eklund omvald ' a samt Blanche Daur n.yvalcl.
Revisorer blevo: E.mma Gustaf ssor och I d a Olsson.
Komniissioniirer för Morgon bris: Agnes Söderquist, Emilie Hamré Blanche Dauu, Sigrid Söfierquist och Ann: Svensson.
!Till alla klubbkamrater en halsning frår såviil klubben som A g n e s Söclerquist. '
f rån kvinnoklubbarnas arbetsfalt.
j, Ronneby.
.
Arsmöte avhölls d.
13 jan.
a v Ronneby Kviniioklub ' b.
~i1.1 följa a v f a t t a t beslut a t t omlägga arbetsåret till kal~enclerår omfattade årsredo.
görelsen endast tiden .april-december.
Utom ordinarie m %naclsmöten, varvid f örekommit diskussion samt uppläsning på vers och prosa, har klubben h a f t föredrag a v fruarna Augusta Tonning och Ella Eilling samt fil, kand. Helene Berg f r å n Köpenhamn.
Ett par fester ha hållits och dessutom har klub.
ben deltagit i kamratmötet i Karlshamn, Dessa kamratmöten betecknas enligt årsredo- görelsen som ljuspunkter inoni kvinnorörel.
.sen.
Frågor ha c1a.r väckts till liv och cliskuterats, vilket gjort a t t blicken vidgat: f ör en hel del f ör kvinnorna viktiga spörsmål .inon1 samhället.
Klubb-en har, tack vare samarbete med arbetai:elrominunen, lyckats få.
iii kvinnor i en del kommunala institu- tioner såsoin inom staden: stadsfullmäktige, folkskoleöverstyrelsen, barnavårdsnamnclen samt kommunala hjii,lpliominittéii och inom lancisf örsam1inge.n i f attigvårc1sstyrels.en samt f ost~erbarnsnäinnden.
Dessutoni har klubben med e t t ombud re- presenterats å kvinnokongressen sistlidne no.
vember.
Oinkostnaderna härför bestredos delvis a v Ronneby arbetarekonimuu genoni e t t bidrag a v 25 kronor.
Av Morgonbris har sålt * 1,250 ex.
Den uncler klubben sorteranile 1:sta-maj-blomnie- kommittén har genom blonlmornas försiilj- ning h a f t en nettobehållning % cirka 700 kr.
och har för dessa medel sanatorievård be- retts å t 10 barn.
och sjukbidrag lämnats ät 5 personer.
Insamlingen till Belgien, som igångsattes under december, har hittills inbringat kr.
82: 63.
Denna insamling fortsattes tills vi- dare.
Klubbens kassa har bdanserat på 444 kr.
Medlemsanta.let har under senaste tiden något rhinskats, men är det a t t hoppas a t t lugnare ticler skola tillföra.
en betydlig ök- ning.
Ful1 och tacksam ansvarsfrihet bevi.1 jades ile reclorisriingsskyldige. '
' Kiruna.
% ' ör en tid sedan avhöll Kiruna Soc.-dem.
Kvinnof örening sitt %rsmöte.
Inkomster och utgifter ha under det gångna året.balanserat på kr.
472: 19.
Föreningen har under det gångna a r e t h a f t 18 ordinarie och 1 extra mote.
Dessutoni ha vi h a f t en agitations- fest med föredrag a v redaktör Hallberg p å kvinnornas internationella dag den 1 2 mars f.örra år8et.
Fören.ing.en har aven g å t t i författning om agitation av Ruth Gustaf- son vid föreningens 10-årsfest i m a j månad.
TTi ha under det gångna året sålt 1,750 ex. M,orgonbris.
85 kr.
har utbetalats till den avgående styrelsen som gratifikation för det gångna året.
Till styrelse för innevarande å r iiro valda: Kristina Norberg, ordf., Maria Kallstrand, vice ordf., Petra Nilsson, sekr., Hanna Jons- son, v. sekr., och Al.ma Adolfsson, kassör.
På £öreningens möte innevarande månad beslutades a t t stalla en vädjan till alla pro- letariatets kvinnor, i synnerhet tjanarinne- klassen, a t t se upp för den a v kanonkvin- norna igångsatta insamlingen till f örmån f ör luftflottan, utan m % vår gemensamma lösen vara och bliva: I n t e e t t öre till dessa,morcl- redskap, ?om skola göra oss kvinnor utan make och barn.
Med partihalsning: H.
L..
P.
N. Kaffetlricknin j bland skolbarnen.
Vid Stockholms folkskolor har företagits en intressant, undersökning för a t t utröna hurudan mat barnen f å i hemmen innan de g å till skolan.
Undersökningen har före- Linköping.
tagits med 24,020 barn a v samtliga 29,493 Var klubb har f. n.
40 mecllenimar.
Re och gjorts på en viss besta.mcl dag.
Av undersökningen har framgått a t t kaffe gelbundna möten avhållas 2 gånger i måna den.
En agitationsfest har under det g h g med bröd eller, smörgå~s förtäres som morgon- mal a v 8,203 barn, kaffe enbart a v endast ila aret anordnats, varvid vanns nagra ny: 29.
Te med bröd eller h a 1,033 barn ineslleinmar.
Dessutom t v å friluftsf ester fått, och choklad med bröd eller smörgås villra lämnade .en r a t t god .elronoriiisk behåll 6,9.67.
Mjölk med bröd eller smörgås ha ning. '
Vidare f öreclrag a v K a t a Dalströn utgjort morgonmål för 1,229 barn.
Gröt el- ler välling ha varit första mål för 4,573; och, tillsammans med Soc.-dem.
un&amp;loms 38 stycken ha f a t t gröt eller valling samt Irlubben, e t t frectsföreclrag a v Ellen Key kaffe, 1,433 ha f å t t e t t ' stadigt morgonmål, I slutet a v november hade klubben en basar bestående a v gröt eller valling med bi:Öd vars behållning, 108 kr., delades ut till be- samt k a b e eller c.hoklac1 med bröd eller smör- -.
A v.
hela antalet unclersökta.
h a: 77 iövancle till jul.
lubben har 14 andelar ?ås.
rommit till skolan utan a t t förtära någon- Föreningen Folkets Hus och 3 i östergöt-; h g, men clessa 77 förklarade a t t det be- ands Folkblad.
1 övrigt ha vi arbetat fös: oclcle på en tillfällighet.
a år klubbs framgång efter vår förmåga.
Om kvinnorna har h.ade mera intresse, Den märkliga nya norska lagen an- Jore nog mera vunnet, men vi f å val.
hop- rående utom, .äktenskapet födda barns ?as p % ljusa tider och mera f.örst %else för trvsratt samt andra franisteg i norsk, - år sak.
.agstif tning.
rörande dessa frågor lain- Med halsning till kamraterna landet runt.
las redogörelse för i nästa num ' mer.
Styrelsen.
MORGONBRIS 11 sgSOLIDARw.
4olidar.
' rengör allting oklanderligt, grundligt och fort, dödar alla skadliga bakterier, desinficierar alla föremål, som ständigt äro i bruk, uppfyller de högsta fordringar och ar enkelt, bekvämt och billigt i bruk.
Därför köper den kloka, nutida husmodern endast D Solidar ».
S Solidara försäijes överallt.
Originalpaket.
30 öre; 112 Originalpaket 16 öre ...
krigförande eller.
neutralt land, som ej anhöriga i Scliweiz, vilka säkerli- gen kraftigt vilja understödja de schweizislia fredssträvandena.
Den förestaende socialde ' mokratiska kviiiriodagen i Schweiz koninier även att ge tillfiille att onisatta i handling en del av de förslag som uttalades av partikamraten B a l a b a l l o f f från Milano vid ett januarimöte.
Enligt dessa borde bl.
a., -.
massunderskrifter samlas för att uppmana förbundsrådet - att taga initiativet - till en energisk f redsaktion från alla neutrala lan ' der.
Frainf örallt borde emellertid kvinnor- nas fredsupprop mana de krigförande ländernas kvinnor att å sin sida mo- digt och offervilligt yrka pk krigets snar a s111 t. Kvinnornöten i Schweiz.
har (Ur Die Gleichheit.)
Efter lrrigsutbrottet hava talrika so- cialdeniokratiskcz lrvinnomöten avhål- lits i Schweiz, b %de i de större och mindre städerna.
Initiativet har ut- gått från arbeterskornas förbund, lo- kala arbetareunioner och f öreningsut- skott.
De .ha alla varit talrikt besökta och tusentals kvinnor infuii.ao sig f ör att f &amp; tröst, rad och lindring i sin stora nöd.
~chweiz ar en internationell ' stat i kriget - den innesluter i sig tyskar, fransmän, italienare, vartill kommer en halv niillion utlänningar .av olika nationer, Bet.
finnes knappast något Kvinnor -- ministrar?
Till norska stortinget bar nu, bland andra propo4,ioner om grundlagsiindrini prar, aven framlämnats en s &amp; lydande: Följande föriirr dring i grundlagen, 12, framlägges: att det m å blz möjlig- het för kvinnas inträde i ministären.
Det påpekas emellertid, att uteikterna till att kunna genomföra förslaget för drvarande ej äro så synnerligt stora.
Den nu sittande vansterreger~ngen har niimligen icke absolut majoritet i etor- tinget.
Och aven om man kan förut- ratta, att hela den borgerliga vänstern samt socialdemokraterna rösta för för- slaget, äro möjligheterna för dess genom- förande små, enar grundlagsändringar i Norge kräva ' / s majoritet. '
Kornhamnstorg 61.
N y a Banken - - STOCKHOLM Högsta gällande ränta.
Grundad 1883 h!
d f b Bc~iljar E g ~ a Henr-lån i Stockholms närhet.
Till socialistiska mödrar!
Svenska Lif ränteförsäkringsbolaget INTERNATIONALENS Framtiden iackra symbol, den röda flaggan, bör?
m a r förskaffa sig och pryda sitt h e m ned.
Lär Edra barn att älska den Livränteförsäkring.
.
Folkförsakring.
Livf ÖrsZikring.
röda f l a g g a n.
3rbilles till ett pris av kr.
1,so och 2,- Ny försäkringssumma under 1913 Över 12,000,000 kr.
fran A. WIKSTROM.
Poetadr.
: Stockholm 17.
Dtsiallning i F. H. kiosk dar order mottagas.
Adresslista.
Soc.-dem.
Kvinnoklubbar: Arvtka: Fru Lydia Johansson, Fabriksgatan 38.
Billesholm: Fru Gerda Liljeroth, Billesholme gruva.
Bjuv: Fru Karolina Persson, Kronan.
Boden: Fru Hulda Nwin.
Eskilstuna: Fru Ida Adamsson, Släggan 7.
Falun: Fru Anna Vallin, Ornä~gatan 10. nar hon avrader mannen att teckna försak, Furulund: Emma Nil~son, Eriksdal.
Gellivare: Fru Lisa Svensson, M.
A. ring b sitt eget eller bagge makarnas liv.
Pli Orängesberg: Fru Hilmil, Ström, BlAns 23 B. grund av mindre dödlighet ba kvinnor ltlgre Gävle: Fru Signe Andeisson, N. Kungug.
27.
Premiebe- Göteborg: Fröken T h e r e ~ e Sjöberg, Prinsg.
10. premier i D E FORERADE.
frielse vid sjukdom ocb ' olyckidall m. fl.
för * Hälsingborg: Fru Ida Olsson, Stureg.
14.
Häilaryd: Fru Emmy Johansson, Matvik pr mlner.
Trensurn.
Karlshamn: Fru Bernhardina ~ e n ~ t s s o o, Bryggorna.
Karlstad: Fröken Hulda Andersson, Marie- dalegatan 17.
.u.
Karlskoga: Fru Julia ~olmstrtYm, Nya Backa.
för Kiruna: Kassör fru Hanna Jonsson, RineA mejeri, ' Kiruna.
Kjävlinge: Fröken Betty Nordin, Skofabriken.
Landskrona: Fru Ida Thureseon, N. Infarts- gatan 3.
Lidköping: Fru Anna Svensson, Nya St. 126.
Linköping: Fru Aaiies Lind, Tanneforsg.
8.
Luleå: Fru Otilia Viketröm, Tjahovegatan 9.
Lund: Fru Auguata Lindström, O ~ t r a Mar- ' tenspatan 19.
Lysekil: Fru Anna Larsson, Kronberget 5.
Epokgörande nyhet.
Malmberget: Fru Berta Hagren, Berggrens Finnes hos valf örsedda järnhandlare.
.
gArrl.
Passar f ör alla kakelugnar.
Malmö: Fru Mathilda Persson, Södra Langg.
9.
Norrahammar: Fru Siprid Johansson.
Norrköping: Fru.
Elin Cederstrand, Tunn- bindaregatan 21.
Nyköping: Fru Georgina Jonsson, Brunns- Torveldning ar avsevärt billigare än ved.
L,ämnar jämn och behaglig varme.
patan 28.
Nynäshainn: Fru Agnes Andersson, Villa Pröva och döm!
37 B, Hullsta.
Aterf örsal jare sökas f ör stival ovannämnda Nykroppa: Fru Laura Granqvist.
Oxelösund: F r u Ida 3ohaneson, Jamverkets kakelugnsinsats som f ör v %ra fotogenkök, som bada bära det omtyckta market b o ~ ader.
t Persberg: Fru Lydia Naas.
RADIUS.
Ronneby: Fröken Rebecka Svenseon.
Smedjebacken: Fru Yanna Sikström, Fol- k e t ~ hus.
Stockholms Allm.
: Fru Anna Karlsson, Jung.
frugatan 4 1 B, 3 tr. Stockholms södra: Fru Hulda Roos, Ham- marbygatan 15, II.
En arbetarhustru Skattskärr: Fröken Marta Henrikason, Buete- borde icke köpa annan symaskin an rud.
Sundsvall: Fröken Elin Bergqvist, Folkets Hus.
Trelleborg: Fru Olivia Nordgren, drbeiets som är den yppersta i handeln, av stör expedition.
sta fullkomning och ger största valuta Uddevalla: Fru Ada Lind, Kampegatan 6.
Vi bjuda fullaste garanti för att dc med vårt firmamärke försedda maski Västervik: Fru Hanna.
Larsson, Esplana- nerna äro ett fabrikat, som p3 tekniken den 25. nuvarande standpunkt är det högst; Västerås: Fru Agnes, Söderquist, Kungsgat.
4. som kan uppds och överträffas ickc av n %got annat fabrikat.
Sarskilt för Ystad: Fru Sigrid Möller, Uarnmgatan 19. manliga betalningsvillkor.
Åhus: Fru Ella Thorseon, O ~ t r planteringen.
s Symaskinsaffären SOLIDAR,: Örebro: Fröken Josefina LjungstrOm, Bergs- Vasagatan 52, STOCKHOLM.
gatan 24..
Kooperativa Försäkringsanstalten Kvinnan motarbetar sitt eget basta, " Pris 5 kr.
o. 5 0 öre.
R Radius, Stockholm, Solidar- Symaskinen, beviljar livförsäkringar av alla slag med l ch utan avgiftsbef rielse vid sjukdom Soc.=dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 1:sta söndagen i miinaden kl. 4 e. m. ii BryggeriarbAörb.
3xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Fröeell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
te]. '
286 58.
Kassörskan triiff as for uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. foreta miinaden i kvartal ii Bryrreeriarh.-lörb.
exp.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:eta mandagen i varje manad ' kl.
8 e. m.
0bs.l Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb ' soc.
dem.)
avhbller ordinarie eammantrade 1:eta onsdagen i varje .rnlnad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms Tjanarinneforening avhhller möte l:&amp;a och 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utom, juni, juli Sty~elsen.
&gt;ch aug.)
i Folketa Hua G-sal.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- haller ' ordina.rie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. B,30 e. m.
Styrelsen.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinna- k1ub.b avhiiller möte 1:sta och 3:dje m h d a - gen i mbnaden i Folkete Hue ' F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra mötet i manaden.
Styrelsalz.
Gellivare soc.-dem.
kvinnoklubb avhiiller ordinarie möte 1:sta och 3:dje man- dagen varje rnlinad kl. 4,80 e. m.
Lokal: Nya folket^ Hiin.
- SWr.lsm. '
Malmb.eirgets soc.=dem.
kvinno- klubb avhaller ordinarie möte andra och sista mbndagen i varje m h a d.
Nya medlemmar halsas valkomna.
Styreteen;.
