# ID: svediakorp-per2401
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,196
# sentences: 2,192
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR D E N Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Stockholm 1915, A.-B.
Arbetames Tryckeri I Prrnumsrationspv (s: Februari I 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
I Ansvarig utgivare: N W W i LINDHfWEN.
JULIA Vik.
redaktör: Morgonbris ' expedition a SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
STROM.OLSSO#.
Annonser A sista sidorna pris 15 öre pr mm.
I I Jordbruksministern svarade pá de s v h a över oss och som nu och alltid överva anklagelserna i ett sympatiskt anförande, gande drabbar folket, är det verkligen erkännande och livligt beklagande dyr-, ganska olämpligt för ett lands regering (tiden, men försvarande sig med siffror, att Adraga sig detta folks bitterhet ge- ganska talande för all del, att vi dock nom att falla undan för det storkapita- Av Arets remissdebatt hade man ju listiska privatintresset.
Visserligen äro inte väntat sig nligot sensationellt.
Ingen vi ju vana vid sádant i vanliga fall.
blev därför besviken över att det ej hel- Det ar bara det, att de finnas, som ler blev n %got särskilt.
Partiledarna tycka, att förhállandena nu äro ovanliga vor0 uppe s &amp; där i förbigilende - med - ovanligt svara - och att da också undantag för hr Trygger i första kam- det rent av omöjliga skulle kunna anses maren, som där öppnade debatten.
möjligt, nämligen att en högerregering För v&amp;ra läsarinnor har.
viil emellertid skulle i första hand se till folkets biista.
den debatt, som av partivän.
Cbristiern- I synnerhet då det galler en regering, son fran Hälsingborg inleddes i livs- som sitter kvar endast pil grund av de medelsfrligan f. n. det atörsta intreaset.
säregna förhallanden eom rada.
Ty att det rader dyrtid i landet är .se- dan lang tid tillbaka ingen arbetare- En annai~ synd, eller riittare i detta hustru okunnig om.
Om de yttersta fall dumhet, som regeringen förenat med orsakerna till denna dyrtid svävar ju sin m a, var utvisningen av var ryaka ingen i okunnighet, SA ej heller hr partivän fru Kollontay.
Här var hr Christiernson, men han ansåg starkaskal Lindhagen anklagaren.
Civilministerns tala för att rikta en anklagelse mot v&amp;r svar och försvar, om det nu kan kallas nu - sittande regerings narmast i denna så, var sorgligt fattigt på bärande argu- sak ansvariga för att ej allt som kunnat ment för utvisningens nödvändighet.
Hr M ' e ' unier: ARBET ' ARHUSTRU.
göras i förebyggande syfte blivit gjort.
Z. Höglund, som ju xdebutera.de.
i re- ...
.
En synnerligen sju k punkt härvidlag missdebatten, phisade också detta.
var den i höstas försummade importen ' hade &amp; k,.
,.
&amp; ittre ställt %q de ÖPriga skan- Likas % satte hr Branting civilministern av .brödsäd.
Hr C. phpekade, att denna .din+vi&amp;a., länderna och battre än ~ i s k - ordentligt på ekampiilen genom att fast- underlhtenhetssynd kan få de beklag- .land.,.
n aturjigtvis .. ... SM, att denna för vårt land så ekamliga ligaste konsekvenser för vart land och.
Statistik ooh * jäm.föreleer kan ju för utvisning ytterst iecensatts av Nya Dag- uttalade som sin %sikt, att ett.
lands en minister - eller ministgr - vara ligt Allehandas ökände Bon Soir.
Vid @ ilvstandighetsförklaring kunde bli nog gott att ha i nödens stund, mil för det denna passus i h r Brantings anförande 8.á tvivelaktig, om det inte först hade fattiga; halvsvältande folket är det klen ryckte det till i hr civilminietern och väl Sörjt: för sitt folks materiella till- blide.
tröst och kost att ta till - i nö- han kastade pennan, han höll i handen godoseende.
dens stund.
I den: hArda tid, som %r med.
en nervös rörelse i t d n sig.
Ja de ' %missdebatten i fagel- 4 a.
perspektiv. '
l 1 /, - '!
. '
';
2,.
.
MORGONBRIS - ' - ar ej kärleken, då den är sann, inbe greppet sv allt vårt inres eviga okuv liga längtan efter det som ädelt ocl Krigets tunga, dödsbådande röda upphöjt ar i världen?
Icke s k a l: moln hopa sig allt tätare och tätare du då val mer, icke k a n du då va ' va.ltra sig allt högre och högre up5 mer giva ditt h jartas hela käxlek, dir mot skyn, döljanae länders och rikens kropps renhet till spillo i d e n niaiic horisonter, överskuggande till sist en händer) som i sin ondskas våld v i l l f hel värld, med sin ohyggliga, förpe.
och k u n d e bara hand mot live1 stadi .. atmosfiir, tillintetgörande all1 självt; icke skulle du val då, du, del inäiiiiislcoriias hopp, mod och mänsklig ofödda slaktets korade beskyddarinnr heteiis livskraft, till en battre jordid&lt; vilja giva ditt barn detta hemska arv tillvaro.
Sn.ayt tyckas de för alltid varoin vi har ovan talat?
Vi tager dr b or t slrynims allt ' f ors t %nd, all.
hu:mai~.i- da (i kärlekens namn!)
ännu din hani tets, all lrultusens andliga solljus, slu- vid de sårade på slagfältets blodbesud, tande oss .an.
mer och.
mer inne i et1 lade tegar, som ville d u.
därmed, dig s jalarvas.
ogeuointyiiiigliga mörker, diix sjalv ovetande, skänka ' ett falskt sker blott de oiida makter härja, soni av av berättigad handling åt det, som.
i 11, intet och ingen synas kunna besvarjas, g e t a n n a t ä r, i n g e t - a.
i l i i a l endast av si.
: ^ egen styrkas kraft bliva b l i r an mord och åter mord.
Ocl omintetgjoida.
T \ feil vad vantar och såge du .djupare in i tingens vasen %terstar dig viil då en gång, ~ L I kom- visst skulle du d % finna huru föga di; inande slakte?
Och skall du månm med allt detta tjänte kärlekens; del seda.11 ii %gonsin mer f örmå frigöra dig godas stora sak har på jorden.
Tj f r k all diii olyckas givare, &amp; tta dit1 battre än hela ar viil a,tt icke sl &amp; battrt heinslra arv av blodsskul6, sam.vetetr det goda i garning befästa iln attsdel Och.
vet2 n i ö r l ~ r och vi1 j ans f örvildning?
Kan- onda med tjänster besta.
i ledet vad dt icke, tror du, manpen ske,, kaaskc icBe!
.
gå till mötes dar borta?
Är icke ut.
Och inför allt detta, inför detta fa- g %ngen av detta deras ohyggliga före.
sans sk&amp;despel, skola va1 vi, som nu leva,.
a l l t i d sta lika hjälplösa, skå- tag, vad dem själva beträffar, p5 för dande nied hjärtat hopsnört av Anges1 hand kand av deni alla.?
Rymmer d3 mtinne stridernas dödsfält, om än al.
.
n1ot ett fredens lycksaliga fjä~:raii vi drig så fasansfullt i sig självt ock aldrig tro oss kunna hinna.
djupare sett (dar ej kämpen b 1 o t 1 H j alplösa!
Vilket bedrövelsens ord!
varit till självförsvar) något av der Hjälplös inför det egna väsendets dju- verkliga olyckans of örskyllda tragik paste nzoralis1c.a förnedring blir man- värd vårt hjärtas hela medlidande och iiiskan (ki~lturens miiriniska!)
till of- - Vore det icke för barmhärtighet!
fer för ondskaii i sitt eget hjärta.
- mer, o a n d l i g t m y c ket för Men kan då intet göras, kunna ej: m e r, sannare och mänsklighetssjälen trots allt, makter väckas till liv i n o m oss själva, makter, starkare iin dem, föridlande att i kärlekens namn ropa soin nu f öra sitt vidriga spel?
Veni vill ut ett över hela den civiliserade vad- ge oss ett sva-s?
- Du svarar mig: in- den ekande n e j och; åter n e j, vi gen!
Ty allt soin göras kan f ö r Fre- kvinnor k u n 11 a icke .mer, f ö rnz å dens helgade sak, ar ju försökt, för-: j 1a.ngre att bistå eder, I man, i detta Vi bäva sökt, men - förgäves!
Men nej, ?dert vederstyggliga värv.
allt är dock måhända ej ännu försökt; nför blotta tanken att i kiirlekens ännu icke a l l t.
vad göras kan gjort;!
lena namn tjäna de makter so111 ' en Kanske det bä.sta ändock till sist sthr: &amp; ng i tider som komma skola gå igen, iamnande, s.traffande, bringande olyc- oss åter.
; or och lidanden över oskyldiga.
.- IC~i111la, clu som vi tro bär Fredens, Och, I kvinnor, vad kunde icke följa Godhetens och Kärlekens insegel i ditt IV denna eder offerhandling (ty som hjärta (ty icke dröminei du vii1 dröm-: tt s jälaf öriiekelsens off er kunde den men om makt och vädde en gång da, räl kannas för.
mången av eder), lran- nar - männens slakten äro borta, ditt eget %r allenarådande p % jorden), h a r il~e lrunde.
den bliva till en världsbe.- du val iiiinu givit ditt storsta offer p &amp; iriande sadan; en befriare ur förban- f redens, p &amp; människokärlekens altare?
ielsens träldoin.
- I saknad av edert Har du val ännu brukat den skönaste ijartas sympati,, I kvinnor, utan hopp styrkan hos ditt väsen, den med .. det) ch mod, av lyckan i eder famn.
(ty I magiska namnet: kärlekens makt?
Ty e t e n väl att detta ingenting mindre) etyde,r?
), utan edert alltid sk sjalv- krivna bistånd i förtvivlans och smar- ar förklarligt, om det kändes otrevligt ans svåra stunder när vapnet fyllt den att - varar ute och Aka i det allsk kapet l agsta av alla plikter, dess hämnd gått Hr Branti.ng: beklagade .. vidare,, att ci- it &amp; er bäraren själv, inför detta och vilministern gatt till.
försvar.
av, en hand- len mäktiga betydelsen häruti slrulle ling,: so+ inte kunde försvaras; För vv&amp;r räl mannen, ehvad han än ar och fin- del. '
kunn:a vi heller icke annat an in- Les inom kulturens råmarken, kunna örbliva oberörd?
Skulle ej i stället stam.mande upprepa Social-Demokratens trömningar och krafter kanske vakna oid j: att denna .. utvisning ar och förblir il1 liv inom hans psyke, makter, i sina en, för.
vårt: land.
skamlig handling ...
.
rerkningar övergående dessas, som nu.
.
.
%ofta, a l l t f ö I: o f t a, f5.l.l.a ut-.
.
J.
S: - ...
Krigets vara eller itke vara.
, ' ', - ' - - ' i '.
- .-.
slaget i, världens och händelsernas g h g.
Skulle han ändå ej nu månne vakna ' till besinning, räddningen dar- med bliva .en möjlighet?
Ty ur be- sinningen slc !ille f ödas tankar, ur tan.- ken tvivlet, tvivlet om värdet i sista hand av detta höga spel, dar iiisatsen är liv och lycka, vinsten dess förlust.
Tvivlet stä.lla fram frågor, renande, ' styrkande f rågor, fiågor.
som hit- tills.
endast och allenast varit svar.
Måhända skulle då hans sinnen e j mer så lätt som nu omtöclrnas av det lönii- liga, samvetsf örlamande giftet i ' otal av satser soni lyda: " hela vårt narings- liv, vkr världshandel., yårt inflytande ar hotat ' vår på.
varlds:~narknade1i .. stallning soni.
oberoende stat redo att omintetgöras - ' en ny utvecklings- linje öppn.as f ör civilisationen ' ', - t?
en värdigare framtid för d r rass ', en - - -, e n - - -.
Kanske skulle det- ta renande tvivel, ständigt med tan- lien på insatsen h m iniist göra, bringa honom att åter och %ter allvarligen be- grunda oii verkligen det som en g&amp;ng tillspillogivits någonsin mer kan stå oss till buds, .och, om.
detta undret sl~edde, d e t 1i.p byggdes upp av det sammanstörtades ruiner, vi människor 0c11så den dagen ägde mer, eller ens lika myck.et, av materiella resurser, av i1.itell~lrtue11-moralisk styrka att soin nationer eller individer ernå val-.
ståndets Kanaan Och om, trots allt, så andii vore fallet;, var stiga väl ur s1agfaltet.s tysta skördar de nya hära.r, som till den tiden randas skulle vama den stat som ej längre i realiteten fun- nes?
- Vad b %tar val månne för ett folk d e n export som täckes av im- port?
Vartill överhuvud en vinst (köpt för d e t t a pris!
), med vilken ett la-nds egna outnyttjade naturvärden ' in dyrare iiiåste återköpas?
Ändras icke nied det ena också det andra?
Ä r ej det vissa battre an det stora ovls- sa?
Finnes det ej hopp så länge det fin- nes liv (men heller icke längre)?
- Kanske sedan att vapnen åtminstone d å f ö r s t tagas.
fram, nar egna gran- ser hotade att suddas ut (dessa kartans röda streck tecknade med blod), E ö r s t d ii när vårt ac.h de våras liv och ' egendom (vad landsman vi %n voro) för allom och envar t y d l i g t I c h k l a II t stodo p % spel.
Ja, f ö r s t 1 å!
Till blott ett av naturens d r a: nklaste lagar dikterat självförsvar illtså, och slutsatsen härav bliver: dar .ngen anfaller dar skall ej heller - --- Alltsa i kvinnor, bor i edra hjärtan ien sanna kärleken, inbegreppet av allt iet goda och.rattfä.rdiga i världen, det stora verket vantar eder då.
.
F ' r. A-t.
j,) j, ',.
.
.
.
Arbetarekvinnor!
Skaffen eder kommunal rösträtt c h valbarhet genom att deklarera inder februari för eder inkomst '
-- Tobaksarbeterskornas arbetslöshet och hjäl~arhetet.
' MORGONBRIS -.
Kvinnlig arbetsloshetsinspektor.
, Hur tycker n i att det skulle vara ställt då?
frågade jag.
Jo, man skulle få allt kontant, men nasta gång nar man.
hämtade understödet genom kvitto upp.visa att viss del daiiav bli- vit använt till matvaror.
Ja, detta kan ju vara något för de ordnande att tanka på till nasta gång.
Till sist framhöll hon också, att för- ordningen att erhållet fattigunderstöd skulle förhindra erhållandet av arbets- löshetsunderstöd innebar bra märkvar- diga konsekvenser.
Instämmes h5ri till fullo.
En änka eller ogift kvinna, som har flera barn och diidör haft fattigvård som tillägg till sin veckopenning, hon stgr nu hlelt hänvisad.
till fattigvården, d. v. s. får behålla sina 1 5 kr.
i måna- den eller kanske får tillagt en femma.
Enkel aritmetik är det, att fattigvården då i månaden blir mindre för henne än arbetslöshetsunderstödet!
Förtroend,emannen Kindstrand skall också försöka få aiidring härutinnan. '
' Av Anna Lindhagen.
M-ed to baksarbetarnas ställning nu a r det en särskild svhighet på grund av övergangstiden tills staten skall övertaga t~baks~industrin.
Darför har iiian i Stockholnl ' upprättat en särskild hjalpbj~ii för- t~baksarb~etarna och i nämnden sitt % personer, som hava ined industrinin att skaffa, såsom en arbetsgivare, en verkmästare, för- troendemannen Kindstrand och to- baksarbet,er.skan Alina Jagerstledt.
Ar- betslöshetsunderstödet utgår emelller- tid efter samina grunder soni för övriga arbetslösa.
Dlet gives dock högsta belopp, som av det officiella, zrbetslöshetsunderstödet kan ges, nam- ligen 80 öre för ensani person och kr.
.P: 35 för makar pr dag.
Det ar minsann icke mycket att er- liiilla kr.
5: 60 i veckan, men alla er- k i h a ju docli att det är battSe an in- tet.
Dessutom a trusten bestått 1i-i.idd.agsmå1.
CLARA BLACK.
Bilden har ovan visar OBS en ung danska, fröken Clara Black, gom nyligen: utnämnts till danska statens arbetslös- ' hetsinspektör.
Fröken Black ar född i Horsens, kom: som student till Köpenhamn och tog ekonornisk-statistisk examen.
P &amp; arbetslöahetsförsäkringens omriid.de, ar hon erkänd som en auktoritet och Arbete åt en del arbetsJös~a~ tobaks.- har ofta pA kongresaer, även i utlandet, arbeterskor.
Här i Stockholm har av hiillit föredrag i sitt ämne.
* L K. F. U.
K., som f;.
ö. redan genoni * Det ar, enligt)) Politiken B, företa gån- matlagningskurser ar arbetslösa kvin- gen en dansk kvinna nar en chefsbefatt- Ett samtal med en tobaksarbeterska.
ning inom den ~ociala administrationen; nor till.
stor nytta, anordnats ' en pas- fabrik.
Den f,örestås av fröken M ~ ~ r r a y, som i 25 år varit slöjdinspelrtris i J a g känner sedan n.ågra år en änka, Hon gruvade sig dock för att av Amerika.
Dar tillverkas m b g a ' prak- s6111 kunnat förtjana sina 18 ii 19 kr.
i veckan och på s % satt någorlunda uiiderstödet få ut .så litet kontant och tiska ting, såsom kartonger i olika skapligt kunnat f örsör ja si.n f ami1 j. den största delen i matanvisningar. '
storlekar, vattentäta bägare, stall för Ho11 säger för sin del att hon anser att Hoii ansåg nämligen, att s % som hon.
böcker och brev, lrokl&amp;dor etc. Där trusten varit human.
Den delade oclr- var van att köpa upp, skulle hon f &amp; föitjana arbeterskorna 6 kr.
samt f &amp; s &amp; ut en liten julpenning, 10 lm.
till f a- inkra genom att betala kontant sjalvi frukost och middag.
Och för dem som milj och 5 kr.
till ensam, utom ovan Och det har hon naturligtvis alldele?
fått detta arbete ger ju cletta mer an är nämnda m.idclagar, till vilka de aven ratt i, hon, soni ar en utmaxkt förstån: arbet~s.löshetsunderstödet samt fått taga med sig barn.
Men däremot dig och god.
husmor.
Hon vet var ' hon framförallt iner tillf redsstallai3Cle.
Även p a.nnat siitt ar föreniugen s jalva sakf örhilllandet att nu under får allting billigast, på torget och i olit en längre tid ha haft halv arbetsför- ka affärer, eller i sin kooperativa affär: K. F. U.
K. trevligt omtiinksani.
Den tjänst och fr. o. 111. nasta månad st &amp; Me.n nu blir hon bunden vid en viss har nämligen igångsatt c11 avgiftsfri utan arbete (ho11 har anda hört till affar, dar visserligen priserna äro kon, gymnastikkurs för alla arbetslösa in- dem som fått behålla arbetet så länge trollerade och intet uppskörtningssy- dustriarb~eterskor och föineningen har som möjligt) och nu f å lov att reda stem får förekomma, men dar mad själv anskaffat gymnastikdra.kter.
Namn .att näinim fi %n denna ve1.4~- sig p &amp; arbetslöshetsunclerstödet - det likväl icke kan rakna ut det lika s4 Ban ju inte precis göra en människa sparsamt som h o n kan det, om hon s.arnhet äro, uton1 fabrikens f örestiin- darinna, fru Agnes Ingelinan och frö- glad, isynnerhet som ska-ttesedlarna fåx köpa på torget ibland.
Från deras synpunkt som ordnat ken Alma ' Bauer.
komma lika regelbunde ' t som i de go- da dagarna.
Men modet höil h o n - b r a h jalpverksamheten ar detta ett ' myc- Ännu en fabrilr för att giva arbete nppe i alla fall.
Och d e t gjorde de i ket svart probleih a t t lösa, ty de kun- åt arbetslösa Bvinnoi * 5.r under bild- na icke ge anvisningar p &amp; olika varor ning i Stockholm.
K v i 11 n o rm a s allmänhet, sade hon.
Men en sak medförde ju iingslaii; i olika affärer, och emedan anvisnings- u p p b å d s l i v s m e d e l s - o c h a,]: - Det var.
ovissheten om, vilka som skulle systemet anses nödvändigt för att b ~ e t s l ö s h e t s 1 s: o i z i i n i t t é - n-d-: E &amp; komma tillbaka i yrket under de vara saker.
att understödet blivit väl lemmar: Es.aline Boheman, Kerstin Hesselgr; en, Maria Aspirian, Gerda nya förhållandena .. För en del.
unga a.l~vant.~ # och Lilly Arf- flickor kanske det ar osäkert, .ävenså " På.
tal 0111 detta 111 % hai- $visas a t t oiii Meyerson, A l m f ö r de äldre. '
Hon.
min.
sagesman,.
inan än kan draga .fram skal soin kunna vedson - ämnar t511 sin föregamde hade likväl gott hopp att kom.
talla einot anvisningssystemet, s % ar da15 verksamhet aven lagga igZingsSittandet.
ma in, som hade arbetat i yrket i 38 emot det påståendet .so111 £; jrekominit i av en syfabrik.
Har skall.
givas m- a t t Kvinnornas uppb %ds livsme- bete åt c:a 30 inom fabriken och at.
h.
" Men då ar hon val för gam- Soc.-Deni., clelsclep &amp; i Stockholm skulle i.niiebass n %got mal? "
kanske någon frågar.
Nej; hon uppskörtniiig~systeni, obef ogaf.
Genoin a t t hemarbetesslroi: i den.
inb bestallnin- ar i sina bästa ar, endast 48 %r.
Ty obetalade krafter användas dar kan jii gar inflyta.
Delina fabrilr f %r fri lo- tvärtom uppkommande vinst fi tergå till kal av Stockholins stad samt ett visst iiar man börjar vid 10 år, s %kan.man hjGpbyråerna.
Man f örsökes så vitt möjligt ha varit med i ett yrke 38 Lir nar man hålla gängse piser.
Skulle någon vara 1111- garantibelopp av de 5,000 kr., som fru ar 48. dantagsvis bliva utlaninad till högre pris, s % Emilia Broomé väckte motion om i - ar cletta tydligen, på grund av hela den anda, stadsfullmäktige för anslag åt igång- " Förtroeiideiiilanileii ses ganska ljiist på soin inom depån ar rådande, beroende p % sättande av arbete åt arbetslösa.
Så- utsikterna för tobaksarbetarna a t t få koin- ett misstag som rattas gärna och beror dar- ma tillbaks i yrket i ongefar 8ayma at- emot icke på någon tendens a t t vilja upp- som medlem av statena arbetxl &amp; h &amp; - kommitté har.
f r u.
Broomé dessutom stsackning som .f örut.
.
skorta.
-- ': aue er L i p i i i i i, '.
-- MORGONBRIS -- p Det har åter kommit underråttelse från de enselska k.vinnorn genom deras organ " Arbetar kvinnan ". '
D i r ' forelioiiinia.
flera artildar av stort.
iii.ti:esse.
: l ?ö~st; 1.äses de t y s lr a: s o- c.ia.l.i.st.iska.
I:.v ' in~.i.o~~ias s \ r a ib ' p:: Klc7ii~iio~:iias iritcraatioiiella iaAds iiia~iifwt., soiii förut varit publi- cei:at i Morgoiibris ocli översänts ge- ii.om.
dc soc.-dem.
kviiiiiormias central- styrelse till Tysklai.~cl.
Det inledes rned f öljaiide ord: ' ' Kars kamrater!
Xdert budskap oin tro och vänskap har iiiitt Tyskland genom den vänliga förmedlingen av AMAN-DA OLSSON.
väniierila i Holland, Norge och Svcrge.
Vi tacka n u Er och deni a17 allt vårt hjaxta för detta utomordentliga prov p % iiitenti.tiorie.11 socialisti.sl.
solidaritet.
Rviniiliga partilcamr stel: f r å n alla lin- der tacka Eder, sä.rs1cilt de i kriget iii-, blandade iiatio:iierna och icke minst de Sv.
Bageri- och Konditoriindustriarbe- tyska.
socialdemolcrateriia. '
' tareförbundet omfattar, liksom en del Nästa artikel handlar om " K v i ii- andra förbund, icke blott de inom ba- 11. a ii o c h f r e d e n ".
Däri ointa-; erierria direkt sysselsatta, utan.
även las a t t ' ' Arl~etarelrvirinoriias f örburid ' ' arbetare och arbeterskor inom narbeslak- e j kommer a t t avhålla sitt hrliga ja- tade arbetsområden.
Sålunda kan saval liuarimöt.e, m.en 1romm.ittén liar uttalat karamell- som chokolad- och kexfabri- den öi~slmn a t t varje distrikt för s i g kernas personal ansluta sig till förbun- ni5 samlas och det viktigaste dislrus- iet.
Men har, liksom i många andra sioiisä.miiet blir d 5 den blivandc vadds- förbund, ar det de egentliga yrkesarbe- freden och p i vilka grunder den skall tarna, manliga och kvinnliga, som utgöra b y ggas.
len stabila medlemsstocken.
Detta fram- At K l a r a.
Z e t k i n a g n a s; %r ocks % med all tydlighet, d % man e l i s k i l d r i n g, d a r det heter bl.
jämför bageriarbeterskornas löner med a.: " När freden är sluten och lui- leras kvinnliga kamraters inom kara- get kr över och.
vi l~iiiina $ter- nellfabrikerna.
Vi veta med bestamd- g % till uppbyggaiidet av arbetarnas et, att på karamellfabrikerna betalas international, d å slrall icke liten iira ubeterskorna med en veckoavlöning av skördas av kvinnorna, sa.rskilt Klara led till 9 kr., medan däremot bageri- Zetlcin., soin.
oaktat de svåra förh8.l- irbeterskornas lägsta avlöning är 19 kr.
la.nderi, under vilka hon levt, förmått ?r vecka.
Det bör tilläggas, att det icke hålla den iiiterna.tionella viinskapeii 17id i r nybörjarna eller det obetydligaste ar- .niakt.
betet p &amp; karamellfabrikerna, som be- talas med 9 kr.
pr: vecka.
Vidare f örekominer en orienterande Angående organisationsarbetet bland utläggning om de olika understöd, som dessa kategorier, eå har ett drygt arbete utdelas till dem, vilkas försörjare äro och stora omkostnader blivit av förbun- i kriget eller som fallit i kriget.
I det nedlagda för att få dessa kvinnor ' stort sett uttala de sitt gillande a v de försthende, men ar nog ännu den största ?itgä.rder, soni vidtagits, men framhålla RUTH OHMAN.
Kvinnorna inom Sv.
Bageri- och ~onditoriihdustri- arbetareförbundet. '
iiveil såsom sin åsi1:t att arbeterskornas synpunkter lcunde f % t t göra sig mera gällande.
haft tillf alle a t t verka f ör lindrandet av arbetslösheten.
J a, mycket göres både av de lyckli- gare lottade och fr511 arbeterskornas egna, leder för a t t lindra missförh&amp;llan- denas verkningai ..
Men själva miss- f örhål1anden.s - arbetslöshet, d %ligt betalt arbete, d y r a levnadsomkostna- der - finnas kvar a t t strida mot p å liv och död.
delen stiiende utanför.
sakligast vid limp-, kak- och spisbröds- bagerierna eom kvinnorna ar beta.
Dar bar ocksa bagerihanteringen i ganska stor omfattning nått industriell utveck- ling, varför arbetet ratt mycket under- Iattaô med maskinella anordningar.
I Stockholm ha bageriarbeterskorna sin egen avdelning.
Den bildades i början av nov: 1898, ingick omedelbart i förbundet och fick samma manad sin första prislista godkänd.
Avdelningen har genomfört inalles 5 lönerörelser, tva med strejk, darsv den ena, 1909, med fullständig seger för kvinnorna.
Deltog 1909 i storstrejken och var med i,!
lock- outen 1912.
Den striden var ratt seg- sliien och sattes da kvinnornas solidari- tet pli hårt prov.
De gingo dock ur densamma i stort sett som goda och uthhl- liga kampar.
, Medlemsantalet var så- lunda före storatrej kan omkring 250; f. n. ar det omkring 100.
Denna minsk- ning har uppstiltt därigenom, att Schrö- ders, Bergmans och Öhmanska bagerierna drivas med under 1909 -- 1912 intagna strej kbryterskor.
De fördelar kvinnorna ge- nom sin organisation, direkt sett, kunnat ernå ha varit omkring O kr.
förhöjning A veckolönerna, arbetstiden förkortad och ' fackförenings- en del hygieniska krav beviijade.
rörelsen.
.
Kvinnorna, liksom mannen inom f ac- De som aven äro en black om foten k&amp;, ha en arbetsbyrå i Stockholm för ifraga om organisationen äro hem bageri- de organieerade.
Före 1909 understöd- arbeterskorna - degsk trälinnor kan man des denna såväl av arbetsgivarna som 3aga.
Hos dem existerar fortfarande arbeterskorna, men nu ensamt av den kost- och logisystemet m.6d en mindre kvinnliga fackföreningen.
månadspenning som lön för mödan.
Ar- Arbetsbyrån förestås av.
en av de betstiden har dar inga bestämda gränser yngre medlemmarna, Ruth Ohman.
Bland) ch nattarbetet florerar obegränsat bland de organiserade arbeterskorna ar arbets- lessa kvinnor.
Det är nämligen sh med lösheten av mycket ringa omfattning, jen märkvärdig % lagen om förbud mot som val gr, men dit hitta ratt många cvinnors nattarbete, att det är inte alls av de oorganiserade.
r Arbetsbyrh vilja iäkert den verkar dar den behövs.
Hem- de kannas vid, men icke fackföreningen r, ~agerierna ha alltid under 10 arbetare, säger Ruth Öman.
litet ' sarkastiskt; do, iá att de beröras ej av ' lagen.
jo.
De direkta fördelar, organisationen Inom de verkligas bagerierna ' sta skapsr, vilja nog m h g a åtnjuta, men rvinnorna oftast med i samma organisa- Ijalva st &amp; med i bresehen ' .G dek ' kyv&amp;rr ion som mannen och kämpa samman med inte ..: alla som vilja.
H ä r l&amp;t &amp; ' .$; %karna Ism vid lönerörelserna.
et är - huvud- i lätt förirra sig i det hl&amp;, d &amp; man.börjar '.
MORGONBRIS Levnadsvishet.
Tör fred orih folkfirbrldriig. "
Den är den m&amp;k.tigaste, Bom ' har makt over seneca.
sig sjiilv.
Av M a r i a L a r s e n.
Nar Titanic gick under, väckte den-, Storhets är att taga livet sadant det &amp; r na jätteolycka ett skri av fasa över och vandra ärligt genom deteamma.
hela världen och dess dödshymn OSve Schreiner.
Endaet den, som ger, äger nggot.
Ellen Key.
Det &amp; r ingenting som är s % uppfriskande.
för sjalen som en god handling.
.Ejoellg ' gren.
Man är lycklig eller olycklig över en, hel del saker, som icke markas, som man aldrig säger och som.
man icke kan saga.
Chamjort.
Ingen kommer 1Angt i andliga erfarenheter .iniian han lidit mycket.
.
Spurgeon.
' Vår högsta.
ara ligger icke uti att aldrig falla, men uti att resa oss varje ghng vi falls.
Con f us8izcs. '
Upphöjda ejälar kainna behov av att be- undra, liksom laga ejälar av att förakta.
Puck Munthe.
Utan humor blir egentligen den mest be- ghvade människa i längden enformig.
B. av Gccerstarn.
fundera över hur det skulle se ut om alla, alla vore stolta, m %lmedvetna och vidsynta arbeterskor.
Och s &amp; kommer man att tanka p &amp; democh den energiska och för sina kamrater offervilliga arbe- terskan, som arbetat och trott så mycket.
Arnalia Jansson är ett shdant namn.
Hon har varit med fr %n avdelningene startande och varit, dess kassör hela tiden, ett * arbete som varit ansvarsfullt och maktpaliggande ' och som hon utfört utan nhgon som helst ersättning.
För nagra %r sedan lämnade hon denna post och Amanda Olsson har tagit vid.
MAnga fler kvinnor skulle vi vilja nämna, bhde frhn landsorten och Stock- holm, vilka uträttat mycket för.
organi- sationen och - ' som kunna vara ett gott föredome för andra.
.
Vi vilja nu blott till sist uppmana alla kvinnor att låta sig riktigt ingjutas av organisationsid6n.
Tiderna äro prö- vande för arbetareklassen, svhrare stunda.
och sv %rast drabba de oss om vi ej kanna solidaritetens bud.
Dikför m % det bli allas var plikt att upplysa vara med- systrar, att med samarbete och sam- hörighetskänsla kunna vi nu avvärja mycket ont, och vid morgondagens gry- ning, dA vi åter våga.- tro p % en upp byggandet8 tid, kunna vi vara med och skapa människoviirdiga förhiillanden för oss alla.
Första och is ta budet för oss arbeterskor måste nu vara: Med i orga- nisationen - den fackliga och politiskal Signe Svensson.
" Nearer my Good to Thee " sjöngs: av alla nationer.
Då omkommo omkring 800 människor.
I nuvarande krig kan man räkna dem i 100,000-tal och endast i slaget vid .de Masuriska sjöarna dö- dades 15,000 ryssar och drunknade 15,000 i kärren eller irrade omkring i ödemarken, lidande hungerns alla kval.
En krigskorrespondent skriver därom: " Framf ör de flyktande, längst bort från tyskarna, befann sig en artil- leriavdelning.
Det bar av i vild flykt ut i trasket, som såg helt ofarligt ut, betäckt som det var av ett cirka 1 fot tjockt lager av fast massa.
Kanoner och hastar sj önko och försvunno.
Lyckligt för dem, som.
koinmo först!
De fingo en icke alltför lång och lival- full död.
Nya in.assor stormade fram över dem; de märkte faran och för- sökte radda sig, men för sent.
Flyen- de kavalleri drev dem u t i bottenlöst moras.
I fyra, fem lager lågo de ovan- på varandra, människor och djur och kanoner om varandra.
Till slut lro111mo de förföljande tyslrarna fram till bräd- den och ställde upp sina- maskingevär.
Nu började den förf ärligaste slaktnin- gen av dessa tusenden, som till större delen blott hade huvudet och kroppens överdel stickande upp ur träsket.
- En tysk dam, soni hade gömt sig i en kallare till ett hus icke långt därifrån, bera.ttade, att hon var nära att bli van- vettig blott av att lyssna till de för- tvivlade skriken f rån mannislcor och djur, som kämpade sin dödskamp ute i träsken.
En sjulrvårdssoldat, som stått och betraktat denna gräsliga händelse, svarade, då ho11 frligade, huru han stod ut med att se på något dylikt: " Det var en sann fröjd, en njutning utan like var gång jag såg en avdelning ryssar försvinna i trasket.
De äro fien- der.
Krig ar krig. "
Men icke alla äro så förhärdade.
Många bland silval of- ficerare som manskap ha fått en själs- lig knack för livet inför de rysliga scenerna.
Nu ar det stilla i de masuriska träsken, men tyskarna äro icke färdiga med dem annu.
Vilken källa till sjuk- dom och elände äro icke dessa trettiotusen döda i stillastående vat- ten!
Redan nu lär stanken kännas på flera kilometers avstånd.
Det ar som om en Nemesis vakade a t t med farsot och pest hämnas på segraren.
Över de i kriget döda stämmer icke en medkan- nande mänsklighet upp någon döds- hymn, blott korpar och asfåglar skria och jubla i detta överflöd på föda.
Det ar det moderna krigets psyko- logi, som jag funnit den hos en del för- fattare, jag skulle vilja klargöra för .mina läsare.
5 Först detta i ovan anförda citat,.
sjukv %rdssoldatens, som man skulle tro borde ha medkansla för lidande, men blir rent okänslig inför det.
Sii kan hatet förråa.
Och likväl var icke denne man en av dem som dödade.
Nu stå miljoner nianniskor p % mils- långa fronter för att döda varandra, för att förstöra vad sekler uppbyggt med tanke och möda, bränna varandras hem och gårdar.
" Vem har sagt, att inan icke får mörda, bränna och röva.
Vi komma att mörda, bränna och röva.
Vi, en glad sorglös skara av tappra, vi skola förstöra.
allt, deras byggnader, univer- sitet och muséer; som glada barn fulla av det eldiga skrattet - skola vi dansa p % ruinerna.
Dårhuset kallar jag för mitt fosterland. "
Detta låter den ryske författaren Andrejev en vansinnig läkare på slag- fältet utropa i sin bok " Det röda skrat-.
tet ".
Det är en fasans bok, liksoni alla de böcker, som hava sina motiv frfin det rysk-japanska kriget.
Ryska och ja- panska förf attare hava givit slrildrin- gar därifrån, fyllda av skraek och för- ödelse.
Till vårt språk äro översatta den nyss nämnda: Det röda skrattet; av Verassajev: I kriget, och av Erastow: Reträtten, alla ryssar.
Av j apaner har endast en bok kommit under mina ögon, en dagbok av en japansk officer, T. Lakurai.
Han kallar sin bok Niku- Dan.
Människooffer, Man har sagt, att intet krig kunde numera utbryta, emedan förstörelse- verktygen nått en s %dan fulländning och voro så fördärvbringande) att mänslrligheten skulle rygga tillbaka både för a t t låta döda och att utsatta sig därför.
När man laser igenom mo- derna krigsskildringar - vilka ej alls avse att förhärliga hjältemodet eller att franihava spännande situationer, utan äro ett objektivt skildrande av fakta och vad som rör sig inom en modern människa inför dödsf aran - då ryggar man tillbaka.
för den fasa och det vanvett, som slår emot en.
De författare jag nämnt ha.
analyserat de känslor, som blint driva fram mannen i kriget.
De ffi icke de förskönande namnen av hjältemod, tapperhet, stånd- aktighet, utan det ar en nervspiinning inför dödsfaran, som får sitt utlopp i en ursinnig f örstörelselust att bara skjuta och skjuta och gå p % med ba- jonetten, det ar att döda så fort man kan, annars blir man själv dödad, det ar rörelsernas snabba intensitet för att döva ångesten, och 11Z.r nerver och muskler slappna eggar stridsinusiken.
till an mera m %ttlösa ansträngningar.
I detta helvetiska larm, dånet av kano- nerna, smatter av gevär och kulspru- tor, skriet av hesa stämmor, eldstrim- mor och lysande granater, strålkastare med som blanda, i ' denna n-slitning irrande.
tankar ar vilan ljuv - döden.
Döden ar icke svår i detta ögonblick - om det blii döden.
.
MORGONBRIS 6 D.et ar icke i stridens berusning, då soldaterna i stridsivern rusa med av dagslång skramiel Överspända ner- ver, krigets fasa består, utan det ar i de t övergivna slagf äitet, bland stönan- de sårade, i de heta dunsterna av blod och förruttnelse, det ar kvidan och jammesn från tusende - det är van- vettets skärande, skratt i eldsken från brända byar och gårdar.
Detta ar krigets psyke, som eldröd mot en nattsvart himmel sveper sin giftiga, vanvettsberusande ande över jorden.
I detta inferno framgår, som ett fri- dens och livets budskap " rödakors- systern Vad mannen i ursinne söndersliter, skall kvinnan h,ela - bevara den min- sta gnista av liv - dar i timmen förut tusende föröddes.
Kvinnorna föda år efter &amp; r med li- dande och smarta nya slakten och fostra sina söner till härliga kraftiga man till statens gagn, men som vid krigstillf allen offras i miljoner av hög- ste befälhavaren, utan hänsyn till de mer eller mindre värda liven, och han återger dem sedan till nationen som krymplingar och tiggare.
Detta ar Bertha von Suttners logiska tanke: det meningslösa uti att föda ett nytt slakte till världen, då de sedan genom krigen skola förödas.
Det var med " Ned med vapnen ' hon bar fram fredstanken och hon såg klart det för livets utveckling absurda uti militaris- men och diplomatins maktintriger.
.
Den v ä p n a d e f r e d e n med sina drömmar om det krig, som aldrig skulle uppstå, har nu framkallat - världs- kriget.
Och vad skall bliva efter detta?
För de övertygade fredsvännerna, för socialdemokraterna, som arbeta för f örbrödring ibland f ollren, för dem kan det synas, som om deras varldsåskkd- ning blivit avklippt i sina livstrådar, nar den civiliserade manskligheten ' lå- ter v 5 l d e t gå före rätten och trampa och förgöra århundradens kultur.
Vad rättsbegreppen betyda litet inför livets järnhårda verklighet.
Fredsidén över- röstas av krigslarmet, men likväl skall den som en strålande morgonstjärna bebåda en ny dag för mänskligheten - humanitetens.
D e moderna krigsskildringar jag nämnt äro skrivna med en medveten tendens att gagna varldsfreden.
Da vi från detta jämförelsevis lilla rysk- japanska krig ha fått sådana fasans- fulla skildringar - vad skola vi icke då få efter varldskriget, som har till sitt förf ogande an mer fördarvbrin- gande vapen ar det första!
Det har tillkommit luftvapnet, kulsprutorna, vilka i japanska kriget blott användes av ryssar, 42-cm.-mörsarna, som rasera .de starkaste fort och det nyuppfunna franska sprängämnet turpin, ett gift, som dödar på vida ytor utan att sön- derspränga.
Diktare och konstnärer böra vara sin tids samveten och man ville tillropa dem i dessa dagar: " Gören eder plikt ' j.
.
Till Belgiens- kvinnor.
Ni arma kvinnor pil Belgiens jord!
Ert öde ar kant i f r h syd till nord.
Ni drabbats förfärligt av odets slag.
.
och alla vi lida med er i dag.
Er make i striden fick baneslir och slumrar darborta, dar kriget ghr.
Och hemmet blev skövlat en.
natt i höat vid mörsarnse huga och skrackfulla röst.
ingen alls.
Men eder (kvinnorna) till- kommer det att välja deras sak och att förbjuda &amp; rid, dar ingen orsak fin- nes. "
.
Kvinnan äger en ob.etving1ig makt, och det ar nar hon älskar vare sig som maka eller mor, och i sin starka med- känsla för andra, vare sig det galler henne nara stående,.
sitt folk .. ellec hela manskligheten.
V i k v i n n o r v i l j a i c k e kri- g e t l Och därför.
åligger det oss att arbeta för freden, var och en på den plats vi äro ställda, i v %rt hem, gent emot make och trolovad, bröder, söner, bland kamrater och vänner samt i det.
offentliga livet.
-.
Ni flydde vid stridens dövande larm med barnen, de spada, intill er barm.
Ni drevos frAn fädernas jord åsta.d mot faror och oden.
.
en ' sällsam rad.
.
Som fredlösa, jagade, etrtidda flarn ni irrade kring med grhtande barn.
Vi känna ert öde, v %r sorg tlr stor, vi grAta med dig,.
du prövade mor.
- Var kvinna, eom älskat en ghng och fött, hon griter av sm#rta för vad dig mött.
Hon sander en smekning till hjalplös pilt, hon kysser den lille p % kinden milt.
Må freden omsider skanka er tröst och stilla all oro i ' edert bröet.1 Ni arma kvinnor pil Belgiens jord: Tag halsningen mot från folket i nord!
Anton Remelin.
och låt en av okunnighet förblindad mänsklighet se sanningen in i vitögat!
Giv oss ärliga, sanna bilder av den varldsolycka, som nu övergår oss, och vi skola aven lyssna till de framtids- drömmar ni sia om! "
Detta krig och den av ma.iinen ska- pade, militarismen ha framträtt på grundval av det av mannen grundade samhället.
Det ar man, som kastat oss in i en oöverslctidlig varldsolycka.
Kan skevheten i saii !hallsstyret framträda p &amp; ett biittre sätt?
I en fraga, som gal- ler hela inansklighetcns val och ve, bar- nen och hemmen i lika hög grad, dar ha endast mans vilja och makt varit det avgörande.
Föga beaktade ha de av kvinnor.
höj da fredsrösterna blivit, såväl den vädjan till de olika re- geringarna, som den i London sam- lade Internationella kongessen f ör kvinnans rösträtt avgav, liksom den pe- tition om medling, som den 13 sept.
av representanter för 18 nationer over- lämnades i Förenta staterna till presi- dent Wilson.
Ruskin säger: " Männen äro av na- turen benägna att strida; de vilja strida för vilken sak som helst eller för, a 8 .I vårt land har suttit en man och betraktat statsmannens schackdrag, diplomaternas maktintriger och lyssnat till de ' olika nationernas man, som tol- kat sina länders vitala intressen.
Den- ne man med sin klara blick för sam- tidens politiska situationer har dragit sina slutsatser eller, som han s j a h be- tecknar dem, vetenskapliga, och han har fatt ratt.
För tre år sedan förut- sade han varldskriget, och vi stå nu mitt uppe i det.
Vi socialdemokrater i vår strävan ef- ter rättvisa, humanitet och f olkför- brödring, vi ha en oförbätterlig vana att förlägga våra drömmerier till fram- tiden, medan samtidens profeter för- kunna maktens och det blodiga valdets ratt i nutiden.
I det mäste man giva 1 otståndaren ratt, att han sett ratt.
Vår kamp ar ju alltid emot reaktioner- na och ett större tillbakaslag i mansk- lighetens utveckling än detta krig har väl aldrig existerat.
Var franska re- volutionen ett blodigt språng in i en ny tid, så kastar oss varldskriget med sin kulturf örödelse århundraden till- baka i medeltidens natt.
Vår vissa förtröstan var, nar man ordade om ett fredsbrott, att det aldrig.
skulle kunna aga rum, emedan arbetareskarorna, som hade f olkf örbrödringen som en, av sina ljusfacklor och .som ofta brutit med de hungrande av andra nationer sitt bröd, aldrig skulle kunna bära va- pen mot varandra.
.
Men nationalitets- känslan var starkare an den för hela manskligheten, folkens genom sekler ärvda sedvänjor att med vapen för- svara vitala intressen eller s. k. are- kränkningar väcktes åter till liv, den militiira disciplinen, som i järnband binder folken, gjorde att de stridande nationernas arbetareskaror sveko sitt broderskapsideal.
Kanske skall ur kri- gets skärseld en ny fågel Fenix upp- stå - starkare och skönare för varje gång idealen måste g % under.
Det ar överklassens maktställning, som intel- lektuellt och pekuniärt nedtrycker och fasthhlleï arbetsklassen i bojor.
För de.
arbetande skall väl en gång befriel- sens timme slå, ty det ar deras ratt att (Forts.).
besitta.
jorden.
-
a MORGONBRIS Eva Béve: Vattenspegling.
Holland.
.
.
Träsnitt.
" Frid p i jorden, människorna en god vilja. "
En julhälsning från engelska kvinnor, tillhörande olika partier, till tyska och österrikiska.
Ett öppet brev med ovanstaende mot- Ehuru våra söner sandas ut att slak- to och undertecknat av hundra kända ta varandra och våra hjärtan sönder- engelska kvinnona.iiin, ' däribland flera slitas i medvetandet liarom, vilja vi röstrattskvinnors, har blivit san.t till dock icke lata smärtan fresta oss att kvinnorna i Tyskland och Österrike.
svika v %r gemensamma kvinnliga kans- Det ar publicerat i " RGsträtt för kvin- la.
Ingen bitterhet &amp; all grumla våra nor " och lyder: sinnen nar vi bevittna det sorgespel, som kostat oss v %ra söners blod, intet Systrar!
hat skall f ördunkla deras hjälteoff er.
Fastän vi endast lcunna n &amp; e; r genom Vi ha felat 8 ömse håll, misstag ha pressen, kanna vi dock ett behov att blivit begångna, som.
vi alla djupt be- till denna sorgliga jul sända en hals- klaga, men låt oss inte satta tro till ning.
En julhälsning!
Det orde ' t 1 %- ter ju som ett hån f ö r en värld inveck- alla de falska rykten, som kommit i lad i krig, men varför skulle inte de omlopp.
Vi hoppas att det skall min- ibland oss, som ivrat för och ännu ivra ska er oro att få veta, att vi göra allt för fred, få sanda en halsning till dem, vad som stfir i vår förmåga att mildra som besjälas av sanima l~a.ll~l011 som lcrigsfåizgarnas öde, och vi äro förvis- vi själva.
Lat oss inte förgata att vår sade om.
att ni, i er nzån, göra detsarn- ångest inför det som timar biiidar oss ina för våra .landsmän i Tyskland och samman och att vi haft samma sorger Österike.
Behärskas inte ni av sam- och lidanden att genomgå .. Oskyldiga ma känslor som vi inför detta oerhörda off er f ör tillfälligheternas grymma lek, slakta.nde och ' betrakta det scm en utslungade på de mänskliga lidelser- skamfläck f ör vår kultur och religion?
nas upprörda hav, måste vi kasta an- Qch iinil~i.
större $11 den fasa vi kanna liar vid de lcusteï, dar som orubbliga vid tanken på alla oskyldiga offer, de klippor ' stå de eviga sanningarna - oräkneliga kvinnor och barn, åldrin- Kärlek, Fred, Broderskap.
Vi besvara gar och sjuka, som i de härjade lands- er att tro, att vad som an inii hända, delarna i öster och väster äro utsatta h&amp;l.la vi dock fast vid vår tro på fred f ö r hunger, farsoter och död.
Erfaren- och sam.
ja mellan nationerna, och ehu- heten haï lärt oss, vi sågo det i Syd- ru våra ' styresmän förklarat fienctskap afrika och senast i ' Balkankriget, att emellan .ess lyda vi deil högre lag, som .lirigzts förbannelse hhdast drabbar b jiidei.
oss att iilska våra medmämiskor dem som icke.
kampa med i leden, och vi kunna icke uthärda den synen.
Är det inte vår uppgift att bevara liv?
Bjuder oss inte både förnuft och man- niskokiirlek att förena oss med kvin- norna i de neutrala länderna och be- svärja våra styresmän att hindra vi- dare blodsutgjutelse?
Med vårt hjälp- arbete, hur vittomfattande det an ar, kunna vi endast nå ett fåtal.
Kunna vi lugnt sitta och &amp; e hur manniskor dö i tusental, utan att i mänsklighetens namn göra något för att radda dem?
Endast p % ett satt kimila vi göra detta.
Vi iniiste alla., genom att vädja till för- nuft och klokhet, yrka på att fred må bli sluten.
I sista instansen mfiste ju dessa b %da faktorer bli avgörande, borde man inte då räkna med dem redan nu, då det galler att radda Europas kvinnor och barn såväl som dess nzan.
Genom va- pendånet och krutrökeii skönja vi re- dan skaldens vision och höra hur " hundratals nationer halsa Fredens, Kärlekens och Barmh.artighetens Tera ".
Måtte julen bringa den tiden närmare oss!
Friden på jorden %r .försvunnen, men genom att förnya v h ti.0 på dess förverkligande skall julen stärka både Er och oss och hela kvinnosläktet i en.
.
strävan efter dess åter- gemensam komst.
böckeriia!
.
Det.
la11 Försts @ ingen han koni hem ' drucken tog linriC-&amp;i st.01.8~~11 slog sönd8; spegeln i nr- sinn;!
öqer at$ ioii.inte, kiniik i$ on ' keppi ungen '.
kjiilv, ut &amp;.
bcgiiiid~.
.
.,pengar a t t.
.
.
.
.
.
.
.
; kt &amp;.
.
en för.
.
'.
.
.
.
l &amp; ~ .. lii~ngarn riiiktc a 1111 !j - ti !I.
Hemmet.
började.
ncksit ntt M r k.
p&amp;gel '. ?v.
vnd som $ ~ i.
~ i g ~ i ' c k Det.
var helleï ' iii * .c&amp;nligt, a t t.
s!
h;: &amp; med blii iigon ock ' ski ?nior i .an-.
: siktet ...
-:.
. '
'.
.
. '
' ~ i r l r a år !t Iinde icke g12tt; itili iiiidn, för.r ijit dc ' t var en liten till ..
Nu ' tit.tncle nöden ".
.
.iii.
: Och ingcnstan~ i staden fingo de bo, jy.
: l1 blev aldrig betald.
~e:.mi " iste .flfi.t.
: ~ ut.
.i ntkanterna.
IhIand fick lion mntpeqa.r,.
.o+Lit i i e v ii811 utnii, k c n rnit:.
* wn hon.
' t&amp;iiiigeii a t t Ila i ordning, ' d3 ' han kom b.om, .elj &amp; ' blev linn brntal.
.
.
.
.
.
.
.
.
.non ' ?inkte g % jfr811 Iioiioni,.~.oin .Iion blott. \ ritat, vart hon skiille.
t a, vQen; t,y, Barnen ville lioii e j .liniiin $t friin~lingár, -: .:.
... .Iilir.
uselt.
.
.
.det .. an vnr.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
@ var- det i ' onlöjligt.
igen;: HO,; .var.
h i - rRnde ' fe !.
' trcdjc gangen.
- - 8 ' 1i1 ?idra, fat: tiga niödiw milrcte Iion fijda &amp; n .yarje.,&amp;r och.
ingenting lin a t t t a &amp; not .d &amp; .nied.,.
Den allm5iiia bn.rm1iiirtiglio+i Eick, nu.
to.
via ...
-.
.
.
Mannen vnr sig lik.
..
Söp om.
mojiigt .. annu A r a.
Och haii!, liustru ' +ar slkinnan,.
: som tag Iioiiorn i försvar.
Hoa &amp; r, ' intc sk far- lig.
Han kunde.
ju inte ' lijälpg &amp; t h.kn icke.
.J o 1l.a 11 27 n 1.k 11 e ~ v p t: Eli kunde lata hli att.
supa, hette det.
:.
.
.
Sjursdotter.
V~mit,iclcns föi * I.ag, 1 lir.
Tideii i~dkndes, d i don tredje, arvingen till Deii.
norske författareii, sociaIisteii Deras förf-ärliga.
Ba.nip mot svlilt och fatt.ijgdomcn skulle komma.
Hon, bad honom och f. d .., rallarcn Johan Falkberget iir köld ' cliiriippe i f ja.llei1.
solclaten Si * en .kväll a t t 118 litet.
pengar, s&amp;.lion ' kunde inte ny för oss.
1911.fiiie; o vi till sven- ju hiliog Iiar i. fii~idclai~d och aven köpa mat.
och a v * som .lian behövde;.
Han ", '. "
ska " Svytn fjiillJJ ' och " Urt.iidsiiat,t ", hciiiiiia,:.
lia.~i:,$y .. fleoertör; eft.ersom rëckte iiciiiie e n. k r o n,a.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
tv &amp; marliligá böclrw; .och tack vare liaii ej.
: vill .. %ida:: oin- .. liem.
.
.
till Iniget ' Da.
rbg lion på honom och.
brtist ' i - ' grilt: -.
.
den av C.
N.
.Cai.lesoil rcrlcst.al1da gliin- igen, han ' liai: sctt: föl!
$yckct av dess sande: Övel; ~iittiihigci~, oandligt ii ju t.ba- f nsor .- piniiiiiiet !i .Iiok: grad om clciii griit s &amp; d l r .svh-t, som endast: en, kvinna, .ra .. Mcd slciilvaiide, iiillaiide oi ' cl kan isla nclslre ' f M a t t aren .Johaiiii Sigur- bragt till den djupas ' t .. e förtvirla+ ' knn gr&amp;t.tcc.
.
.Falkberget i .korta, a.vhiigg11a satser gc j6iisso ' iis .till '.
sseiiskzi.
: .. i f jo1 övei:sitta H&amp;.
' lienne~ kropp skakade,: hon: .fick ', inte.
Iiif t, ni&amp;d ö g o n e ~ tiggde hon liancim, om.
ijalp .. ' .oss en lit.ei~ ' iGii * ld a.t-.liv och miljö.
Och s~~c1espe.l: ' l ' ~ ' i.i.r~-~jvincl?
'.
.
.
.
Melen liaii vnr drucken ?ch kunde ingenting detta tyckte visst licri: Codesoii liksoiii Det Br t~fikililrigt, och.fördi&amp;a1~ p d e f forsta.
Det enda hon fick, var .en::spark;, -.
hörde till deiuie förf attares egenart a t t 8parkeii vnr väl rilct.nd, ty: .p %.
nitten.
kom: ' och: tog clet ej if1iAi.i oss liisaw pB cleii- lasiiiiige~ '.
' ~Aiiget,~slrönhe.tsintryclr, dcn s \ wisi:e; ~olclaten .,kallas Pelle Jöiis .. den lille, en minad för tidigt ..
.H., liknade: na sidan Köleii.
.
.
Oyersii ttayeii:, lcai ju ', $i-ilellePticl.
i; te mer en litan gubbe an e t t nyf ' ött .bRrn, och Ack, om niaii 1rundc &amp; @ a detsaninia hjiilpa: 3e$ o~li,:fo~fattareii~.
.
.
.
har ti.0l.i- piit.
natt och dag.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
om överstittareii, t.ill Eli Sjursdotter, geii, yarit; olri&amp;lig l; ', oin i.i ?inilcts f or ' id ett besök, vi gjorde, do ' lioi, l&amp;g .. i herr Otto Grimlund.
Men ' det går ej.
svenskar.
ti.~nifikÖiiiis&amp;~.
hegilepp.
.
barnsiing, linde hoii Udstn flickn.ii .hos:.
.
sig.
.
.
.
.
.
.
.
Vilken skilliiád j: poetisk staniiiiiig i fotundnn av siingeii.
och mellangos- .och glans.
över spi; Blcet ' mot cle förrn.
.
soii ' 1ii.g i vaggan b r c d ~ ~ i d.
.
-.
;.
. ': I:.
.
.
: --.
.
&amp; n, Eick hon röra: * ii med enk.
: ~xpen,:.ocli BL gifte.
cle +g.
.
.
.
.
.
.
.
.
p % den andra l %g den nyfiidde och, diade.
.Innan h-ets a1ut " voro de t1.e i familjen; Och hennes hemk Hem -.
* e$ ... aTligt Lillaii var ' sniill, och ' .. de .tyckte.
att.
det var ord, rymmnnde det.
ljnsase och.
.djupaste en ganska bra, trots ' att länen inte vnr 8 % vQrst miinniska .kan drömnia om, men bär speg-.
.
.
.
D &amp; jag.
först blev helrant med ' Irnia, vur.
.
.
st0r ?tt Icvn, av.
r lande en verlclighet.
sk dyster &amp; tt,: &amp; n hon ung,, glad, Vacker, och av livet.
Beknntn, so &amp; bcsöirte .$om,.
rusknde pH hu- ville grMa., Henncs lie ?.
v-: .ett ska-, Da .jag.
andra ggngen säg ' henne, liknade hon mest en, bruten ' &amp; l !.
vissen blomma.
Xndock vutlet och undra !c.
.
De: säga a t t nlgot.
fat- ranilo Ii&amp;n mot ' viir hiiniana ' tid.
.
h an kan.
.
.
.
tades i huset.,.
.
.
.
.
.
_.
.
ej, boskriva liiir ' det seg ?t.,, Det anr.,kitt ' stort.
.var det blott ' fem: i r emellan.
. '
.
.
.
H a n var stor och st %tIig och bar uni- Irma var Hiii.
ett .fattigt - hem och ' .. hade riini med tvä fönster.
För det, eik, hin &amp; &amp; mJ t y han var tjjansteman i: staten.
I r m ~ tidigt kommit ut i livet a t t.
' tjiina hoé.nndra, e t t.
lakan och f ör.
e t.
andra var e n.
garain mon hade endast h f t pbtser,.
a#r, det gällde ' satt tvärs över, .fiist.
med ett par, n@ar.
En tyckte hau siig stilig, ut.
mera tt vara fnger och: pyntad an a t t E r a st.or tvi %ma.nssäng,.
en byra i, ett., hörn, full S &amp; blevo de ' bekanta.
Irma&amp;.
vä&amp;&amp;.&amp;h v-ninoor henne.
sig ansvnr .och hidighet. '
Och a &amp; kanske hon &amp; cd 1Jlligt krims-krams, en t r k i g;: spegel- Han hade narit svar, a t t ' festa.
och d a Grtill av natiiren inte, vara.
s &amp; ivärst tilltag- bit., .en stol.
och ott.
lit~t.
kgsterbord,.
v &amp; ' ~eiine ' s-.
hem.
ut.
diir,ef allt soni fanns i runimet.
JO,.:.
bakom, .,dökren, om,, eh&amp;u ' h+ n,!
var nykter.
Och d l lian sen och duktigi.
.
.
:, ter.
.
.
.
.
_.
.
.
.
.
.
.
. \.
.
.,:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
enris .ockst n %got; ett: stort, bylte ': - h.?
n.8:.
var.
drucken .v &amp; ' han, brutal o &amp; ':; &amp;.
bädd.
medan hon: \; nr.
sjuk, bestgende .. a,v.
ett ', E n, dag börjad8 hani sitt .gamlo.
.liv.
'.
.
Men .vad:bryr, sig.
kärleken om &amp; dana argu- Han träffade;, on: kamrat .. som:: bjöd. '.
S &amp; täcke,.
en .. kudde och, .en m a d ~ h s .-.
.
:.
. "
.i .moni Inte .trodde firn. &amp; ?tt.
han ' .skulle .kun-: g@&amp;.
n a vara ' o ' vanlig mot.
liennc.
.
De höllo Ju w maste .h&amp;.
bjiidtt ' igen. ' -.
.och.
sen var det,: .Sed &amp; v i .et ' illt, Om: a &amp; d e t, ko: %.
.
.
.
.
:.
.
:.
.
.
'.
-.
.
.
.
f önetren, och.
.
&amp; @ at.
.
till: litet, skulle: ner f fardigt;.
, &amp; ann sh k p k o t.
.
t.
.
.
, ' t. '
I - ', tr ' ' '. '
' - - - -, Vems är feleti? '
' oberörd, ',,, ',,,, -, &gt;: ':.
_ i " ",
.
.
.
.
.
.
.
.
-- -.
.
,.
.
.
.
M OR~GONB,RIS.
-- -.
--.
.
-- iLi P - -.
.
.
.
.
- .g.
,.
.
.
-.
- y&amp;.
: - m .. 7y vi.
bli bjudlia @ - kaffe.
Sockerrikäleri ' futta-.
.
:,.
.
, .. -.
.. - ... -: .. .- ...
.
.
.
.
.
.
.
: des.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
% -- .- .q:.
?.pL,.
:?
t.
..., - .. J --.
.. - = ...
-.
; - z *.
.
I C ~ I I &amp; C deii ligger.l &amp; i sangol.
) ?lic- .kaii linde ' deii.
iiyss, sägci ' Irinn.,:: sdwelsera,a torde.
noga tag.a d @ riv (i tned,dkw&lt;&amp;i, iom$&amp;$f$? &amp; !itl,t » - tacket .föl.
!tt .se,.
.
- Jtig.
.
lyfte.
p9: I.~nl " &amp; 7styrelsen.
.
w n a rubti k::_ ~ ~ $ ~ ~ ~ ~ ~: L;;.
i j ~: ~.
.
.
.
.
.
.
...
.
5:; '.
,.
;.
.
, i ': *.
.
.
.
ryckte till; YOU för ntt,.
; liiiidra ~iiig.
.
.
' .Hoii.
nna.
_.
.
._ .,~$g .. l:, &amp; ~ \ iillbnkt~ tiickct, ' aakti (!i,.
.i&amp;ligt, KOVI &amp; p. sek; ..::.
~ i ~ d O a ~ t z d ', ';.
: l ' iU ..: &lt;ik&lt;ir&amp;i&gt;ide @ ?j.,!
: fick .tro, ptt .jag .ii,g.i; ti,k,Fctt.
-: UpplaplnByatan 61, - 9 .h ..; '.
Stoc7~JiOZpa; ..
, Li~ndhagen,~:.
' ~i~ken t$ ko@ @ !seen erhöll.
-: ui:ii .. hoii.
.
.
.
.
C h h j r i g ' " pakade ajiilv, ~ t t. '
.
j &amp; &lt; gjort.
B #.
.
.
.
r.
.
.
ti1l8Mse ' alt,~er~&amp;l~aaa~; ~&amp;$Pi~~häfi " aV ten-.
.
.
.
ilat:.
1 ?bi liok tro, att jag iiitc; si " lg iiFgot.
P -. '
.
.
.
.
.
..:.
.
.
.
.
., j ~.
u.
l i.
a ~ ~ k t r ö m.
~ l e s ~ n.
.
.
.
.
.....
.
.
, t~styiel+ezi:.
) t~@tta.
.
_._ -.
.
&amp; (c11: &amp; .g heiine liggs Ii~liuen .,,i f ~ t t.
.h$gst: få:;,: ...
.
#.
.c.
' .och ' ' ii.iigF !~ i; niiiteign.
trasor .. 1,.
:.
: av de.i förra numret.~egä,rda-med:: - i..
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
delanden, o m namn och edresg på!
~c&amp;tralst; i6l$e.
~iai.uverl&amp;mnat till aoCial *.
.
.
.
.
.
.
.
.
; '.
.
.
.
.
.
.
.
.
ordf. =Iler: korresp,, sekr.,- g &amp; debokratiski .. riksdagsgruppen resolutionen i frilgan om.
$kjdd.
Mr m.0dia5 och *.
: med.
,.
...
Detta $r o n t o A O C ~ L eii+i ~ i i t u r i u, nieii mana vi ännu ' en gHng styrelserna: folhnde; iopeeii:: .., .. ' .:.
.
.
- .-.
.
...:.
...
:.
.
.
.
att insända.
desamma ...
.
.. I ...
-.
- '.
~ $ g a.
;: o&amp;.
: '.
y ~; ~ kemskt i ~, upl) röraiidt?
; -.
-.
.
~ (' ~~l.ag~ !ift1li ?~~~~:~f ii.
- ak3dd-.
för vad.- skaii m a n göra, iiur: .skall j e t Alltså,.
i ' n s b d, .serii \ st.
tijl .- ' den: 15, m~diar~.O$i.
: ~arj, gk,ibm 8 a ~ k i ~ ~ i ~ ~ 8 ~ a ~: ~ ~ u göra84:,.
.
, ... ....... februari: d e:.
' begärda., 8dr.serna.
ankörh;:.
: pieigivna .. och frllnekuda buetrurs Vi mdste ha adressli,stan klar ........ till samt ogift &amp; mbdisrs.barn och genom mode !- ..:: ~ c l i v ~ m s ~ ~ ~ r ' f e l.
e.
t.
?
.
.
.skapeftirsBkrtng avhandlades h Sverges treale.
. "
. '
: H ?de,:.lion, geno &amp; sin .vaiisk6ts$l av hem- marsnumret- ~oci~ldemo.kratiska kvinnokongress den 2 c 3 0.
.
.
.
.
.
i .:.
.
' ink, f Pingot ko ?om ut igen i d e t kdm- novern6ar.
19.14:: '.
. '.
= .. e ..:;.
.
.
.+.Un ' der lianviening till det uttalande, som.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
j5ga.t ho&amp;xi i fa,@n ' en pGc rus-.
.
.
: .rntivet; -, och ...... gjorde8::av k o n g r e e n hemstallee till rikedage-.
~r~~ksdjadjavulen,.
eller harle kana diyclcenskap För varje kl~bb~t~rb1a.e torde d e t poppen.
:.
.
.
.
.
g.
j i r t li&amp;e iiknöjd h&amp;&amp;et?
:.
av vikt att hava: till: sitt ',.
förfogande .-: l:o) dt&lt;.vid.
denia riksdag genom motion.
. '
_. k &amp; inte besvara den f.
.
r.
8 p ~ u.
Xeu partistadgarna,.
KviQnokonpeaeeoa proto- fniiittires; fi$gar.om understod At inkors (ev..
.
.
.
.
.
.
.
: .gag ' ligger inte 9r~al&amp;i djupare hÖp sainhiil- koll, Soc.-d~m '.
kvibnooas: .progr &amp; .och; Lven ~eri &amp; ..::.
frhgae.
lösning ar earekilt ur social-.
, l e t ~ ' ~ i l k a fsestelser Dtggeger icke - s e t $trninetone sista hgAngen ' av Morgonbris.
demokratiet,.
e y ~ p u n ~ aj6nedigen- t.
': .ut: for ' .. de svagn i varje - ölkrog ck$ Luir ut- Centralstyrelsen ': .kqmmer att tillhanda-: ju det rörhMlsndet, ' att Bukor icke hava ann,an ratkatt fA.
' bjUp till á n i barna före (lrjqii&gt;LIn akinkkingar!
Kan man .förehi!
de., sam hiilla klubbarna.
detta.
till.
e t t pris, ii &amp; om faltig~Arden, Br.
en av eamhallets allra: l$dgk.
\; inkarna?
2 ' kr., postporto, inb ?r&amp;ket.
Rekvisitio:.
störeta or&amp;ttvisor: ' Förslag om understöd till exp.
.
.
.
' -: ' 0 ~ 1 i ~ ' h u litet r gtir icke sakhall &amp; för ntt nen alajles till Mogonbria ii.nkorai ' barn ' har reservationsvis gjorts av h r.
.
.
.
.
, ..::.
t.
f.
östra Lviuiiornii. '
.
.
.
Branting i forelaget om allmIln peneione-.
och * ".
.
.
:.
.
ri.
.
.
.
invaliditeteforskkrine, men kpnde fllrslaget i.
.
.
.
Ge.
.
.
.
kusser i lieFpk~tsel, barnavLrd, persoii- detta ' sammanbang endast omfatta barn till. '
l i k.
renlighet; men f 0r.t. '
och .. frkmst m e d- Soc.-dem.
kvinnornas Central,, iq ?alida .pereoner.
Dlotion om underbill skn vi styrelse planerar r 5 t t. q c h D 4 s v a r .-.
... b i r g, r ~ instundande bar .. (ev..
aven.
rnklingar~) k m emellertid.
' &amp; ics$, ordna o i act son, !.i ~ r c n g t.
mars .inånad., e n .. a ' gitatioosturné.
i .framföras: .ps '.
betydligt.
vidare .,grunder, om.
.
.
.
.
Ggn: .. itt .viiria.
i; ' dat iiire, Norrland med .fru::Ebth Oustafson.
...; ?rianei f ~?
~ f.
~ ~ .... sköta hemmet; föda burii,.
foatin dem, det # T som talare * Vida ?e.
:: meddelande 0,. underh&amp;ll,: till ankors barn.
blsv antagen.
.
.
.
.
.
.
.
bbarna ...
1913: ...
.lipgift.
M e n ha, \ vi.
inte.gjurt det kommer ' att iändas.
:, kl~ ....
$villl,ans.
.
.
.
.2o),.
Att ' i. den IiUndel~e farsleg tiil f (lrb&amp;tt-.
.iiu.
i.
' i@uylraden, ich f5 yi .inte.
fortaitta.
.
.
:.
.
.
.rad: .la~etiftning.,rkande #.
*.
Y ogifta mirdrars samt.
.
.
. '
diir,med i .all.
evighet, ' om. '
vi- ska - v&amp;iita pa,.
.
.
.
friinhkilda " och. '
övergivna hustrurs barn.
.
:, a t t .andr; &amp; a. ge oss gEii ?klign och med- De p &amp; .kongreseen .beslutade rappor- vilkdn fr &amp; * hr-under utredning e v ahvi1 fat-.
.
: t i Ards~ags !iftuingekommitt&amp;n ~ .Bom laebered- - borgdrliga xiittiglleter?
: ' O e.
k.
.
~ ~ u r skola u vi terna, som av ' - kvi&amp;oorganisationerna n ' sgen.
' - under ' denna riksd %:framliiggee, ifylla @; k o m d + t v i daga ' riroli &amp;, i+ +=t, ringe:dst finns ma,1,.
.
.
gruppen .ville, bevaka.
att.
dwsa fr&amp;gore lös-.
.
.
-.
.
.
.
dm etyreleerna.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
s u i i ' h,t~~truii ' endast ' se: e t t t i.ii g, som:. '
ning .. blir .verkligt effektiv eamt att Eorbatt:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
: '.
: ekall up$f ylin jorden och s *, &amp; busliga plilc- ringar i .lagstiftningen ' införas sam tidigt och.
i.
e &amp; stor, övereneetiirnmelee ' som .m8jligt f &amp; a; i,!?
';.
.
.
.
.teer?
: Oc.l!
.kvinnor, som iritej ?.egripa,.
, inte in-.
.
..: ogifta madrars,: fr&amp;nekiIda, och övergivna.
' se, a t t dc.
först ' ha ' s l c ~ l d w t e r mot sig ~ ~ ~ ~ K ~ ~ ~ ~ boa~ru; i ', barn.
~ i ~ r.
., ~ &amp;.
~.
l ~ -.
.
.~ %I.VU, n t t l ~ t i ~ d gill t i f i t t io&amp;, " uu ' skor, för kommer: ' i g r.
att, ' ävh&amp;llas, den ' .,7 - 3:o): Att, rjk8dai&amp;v &amp; ' v8cke8 mo-.
.
tion om inftiiande av modenkapsl6rs~kring.
:: rtt ' kunna fi r i i t t a t t f=ll &amp; sikt var1 som mars.
~ 1 1: klubbati ~: skola förbe- men: pA.
ett ' effektivare Mtt: iin vad i 1912 Bre.
.. ' .. maka och mor.
I ' S; ut++ &amp; t vi \ kviniior f 5 reda sig t i l l.
.
a t.
t::.
%.
a.
~ h - mGge:- 8 9 _ a.
.
.
.
d.
.
e.
.
s.
.i d e o i i för&lt;~lo~.
' i ' inrnhPllet,: blir:: det kliut.
iiad dagen ..,.
.
.
.,.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
toc ck hol in.
den 2 2, januari 1.916..
- 6flflt~tiud~ ...
tie .. tursen, P attiga.
.
_ -.
hemkeiis.
.
: ..:.
io=.bi ?tking.
.
.
. '
.
Cirkulär med.
särskilda förbere- .......... s~ciild~mo~iatila - .., &amp; .n6rnaa.
.
% v i i ~ ~ u r i ~ i fiigörslati.
ia hkiii paSkYnda d a t delser.
till .dagens,a.vh~ll,and,e.
kom-., '.
1.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' Centraletyrelse: *.
.
.
suciula ref,ordarbetet, geiiom l ~ n e s '.
f o s t r n.
n ma ' a t t.
fr.ån Cent raistyre !sen, [ut-: '.
'::.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ANHA STERKY,.
.
.
:.
.
.
.
::.
.
.
:.
.
.
sändas.
:. '
:: ' ~cks % till $edbÖ~g~iio11 ' 4 med sjiiiv~nsv&gt;ir.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
: -.
, ......
.
.
.
.
.
.
_ ..:.
ordf. ' ' ~eddkiand&amp;.fr~n~ ' entralst~~r.el~~~~ i ' ' " - ', ' der,, .by &amp; ', i i, 4 '; 2 ' +$; " " veil ',,, fru:: i som mofiga, ' ',,,,,, ' ' ' ' l, i::. '
, " " ' ",, ' var+: barn.
- ' 1 '.
: ', ' ',; +,,,, ': t ' - ' ' ' i,,,,: r ', ' la ' s9f, ' ' 1. iegeringBpr9P09ition,,:, - i *. '
, ~e. '
.
.
.
.
s. '
.
.
.
a I. '
' dess h a icke A d y e, än fyra och insta@ka .. sbr&amp;ilt deg.
i .. Sedaai Ett: uttaliiride om.
kriget, och utbrott sluto,rd: rn&amp;a@er.
gått, ' Uppfyllda.
av- &amp; dvl &amp; ?hs: krig, '.
: iliv man.
betänk *!
at t.
# ' Denz svekko a ~ b e t a r e k l a + e n ~ l ' hemskaste '.
l:.
- for Belgiens .. folk.
' aven i.
' dessa, prövanae.
: .stan &amp; visa;, ' att @ ta '.
k &amp;.
: ske sedavi cz ' vilisatjoiien.
y ti så.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.....
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
... '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&lt;.
,.
- P &amp; &amp; iii ' som avslet jsoc.-CIern.
' dera ' [eke, ldlm sig.
j.agas ' bort fr&amp;n sifla iadnga '.
" om~&amp;d.en redan siates .hava.
ep- kvinnokongreasen-: i.
Stockholm;,.
antogs, st#vanden .och-.
ideal: De ' hoya.
dock livrat:.
världen!
.
.
Vi kanna ett .. be:&amp;v. au .. $; .fö.rslag: av ' .frökexi Lindlj,a&amp;n;: följande ' frani~dila,.till; .,Ock,~,allt~~ un&amp;r .&amp;t.
v&amp;r .att uttal &amp; ett - ta.ck, fö9 .. det .arbete, soon ' i - uttalande,.
.
vilket i .~över~attping~ ' tillsarite.
*.
svelzsb '::.
.akbetarek2ass.
i 1 .en.,-: mörk: ' och, ?dvt .. land.
ytrattas för.
neoctralifetens,:: ' S+.-dem:; kvinnorna8 %t,: .sekretaria$: i ' ho fart de necticZ~~~ ' ge~r ..: ' s~n '.
.
.
.
.
.
.
:.,., ..
:.
. '
- bonga j&amp;-d ' for bbaru&amp;je.
.
-.
.
.
:.
:.
" Tyskland:,.
: ' ..: .l. '
.
.
.
.
.
.
.
att ' hindra vdrlds@randcns ' zitbre8nipg.
. '
Det: qvy ' &amp; lZ.
besk&amp;ning oly~kli&amp;:.ö8h:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. .O f~rskräcl$ - härja~e~-~~eiI~aZa.
.
Bel.qien har bliv$., ëIt,.
Sci * t. e n den.
: s ?cioZ- ' öaer avev ' vait folk,.; .:sp-.
: db ?.
.I ' ' '.
. '
".
.
, - u:.
:. '
, ' ' " ' frahot,: fram mot ' .dm, tid;: s~n ' kopnma vekligt, kki$ets .. $aktoffei.
Vi.
uudja.ttill ': att.
bispiraga.
.
- .. ile .behov:,alt:; ater.
samla o / ' itafoy ' det.
q- skall., tcots .. allt, devi!
' tid:, då,: arbetai.nas y e @ c p.
. %aedbokga~e.
.
.
.
.
.
lelgiqrna;.
L.
. '
.
.,.
:.
.
.
.
nifest; som ': antogs av: socl-beim.
parti-.
aärldsförb~nd ' geknztivt betryggqrvfirlds: ödl lidande.
.
.
.
.
.
' _.
kony~gs @.
.
.
.
.
.
.vit$.
.
.
.
örjat ja ta.
' av:.
v~rld !k9.igetg fredha, D,:.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
de~noIi~atis7c ' a~7tv~~~0ko~gressen~ h a viett ',,
.MORGONBRIS P - - - - ......,.
'.
-- l.- Gör det så, glöin då e j a t t så ar livets gång.
ive et spirir upp uq.
döc~en.
Handla så nu, var kraftig, var i~ioilig, visa cljg soiri en nian!
Och niiiis.
det, a t t det ar syiiil eniot det siinilaste iiioin dig, iiar du. \ - ilter och offrar för andras svx.ghet.
S5 tystnar.
hon.
Me41 ' klar, fast blick ser hon utåt clet sil \ ~eronistrålta.cle va sitt ii et, hennes blick söker i fja.rraii en hållpuiiltt.
Och som i.
1tlal.aste solljus ser hon iiu siii ~ ~ i i g ilet, iir livets. \ %g, tror hon.
Då, koni- iiier också hans svar, fast och klart höres ilet.
Det ar e t t 1öft.e han ger, e t t löfte till henne och livet.
- Förgäves slcall c111 e j ha talat mig till niocl och haiicilingi.kraft - sager han.
J ' ag skall bala 0c.h saga saiiningen.
Jag skall handla såsom livet sjalv bjuder inig, 0.
h sa-.
iiniler färden.
Tänk på detta du, och d u so111 glikten mot oss båda och mot - \: årt~ sltall snart se .saken annorluiicla.
land.
J ' ag slrall e j ~ i l i i t, slrall e j offra för v u va1tna.r han till liv, och haii ser y % svagheten.
J a g skall gå min vag fram utan ' henne med en bli.ck f.ull av hat, meu ock &amp; skonsamhet, krossar jag ock c1arVid syaga blaiïdad ined .fruktan.
riiannisboïs liv.
- Ä.r du då djävulen själv?
- brist.er BCe.i.1 näf haii sagt iletta, skakas halis kropp han u t - du fagr.a kvinna, soiii tagit mitt al: er1 h,en~sk rysiiiiig.
h jas ta, dii, soni inte har aunet, av kvinria ... --- Av E ' l n a L i n d g r e n.
hos dig, !ii ditt fagra yttre.
G % bort 0c.h Nkgra dagar efter stgr atcr saiiiiila par, låt mig vara ensain.
Skända inte niiri sorg (Forts.) 85 sitta de bhila t3~sta ige~i.
Han ' .vet nere vid straiiilen.
och ånger: Solen går just ner, och iless sistii s t r &amp; l w inte, vad.haii skall svara.
Hon har ju ratt, Hon bävar, nar hon hör liaiis ord, iileii och han alskar henne, men hans fästinö har, 8Snda de båcla ungs bud oiii koiiiiiia.pile, ' hon.
tror a t t ilet ä r sorgen so1ri förkrossat ilagar.
Men ingen av dem ser honom, så a t t han e j nu vet vad, han säger.
tycker han,.
.
: att a t t fordra trohet av ho- lyckosami~~a nom.
Hennes hjälplöshet, hennes Itravande omgivniiigen.
.
A.tei talar hon till honom,.
talar tröst; ancle Hau står stirrande utåt havet.
~ l i c j s e u och styrkande.
Men det ' hjälper e j hoiioni.
på beskydd och överseende vlar &amp; et, soin en gång ' bunclit honom, och cletta band fauns ar död, ansiktet alldeles flörsteiiat av kval- Hau siar ' hiinderna för ansiktet och stönar.
.
.
.
.
annu kvar.
Visst haile Aila rSt-t, a t t e t t full sniartn.
Detta uttryck har han haft allt högt.
..,.
.. sedan hau för e t t par tinimar sedan fick: sådant förhållande var osunt, a t t karleken - Du talclr och du talar - siiger han.
till just det svags var yer17ers, inkli ' va3 builskap oin a t t h1a.ns fistinö drunknat iiiiiler Du skall inte tro, a t t du kan tala bort niiiia skiille han kunna göra a u?
Haii visste det, ba.clningen.
sai~vetskval, eller att ' ' dina .teorier, t y an- a t t oin h.an taladc om brytning med fistinö~i, Haii iniiides sitt saintal, soiii han haft: na.t ar det inte, clet ser jag nu, kan döda skulle Iion bli soin vausiniiig, och i detta nieil henne p % föriniddagen.
Haii minns än- den inarterande, &amp; ngestfulla kansla a v åiiger ti.llståiicl koninie hon säkert a t t försöka för- nu med skräck hennes förtvivlan och sorg; jag nu känner.
0hi " I &amp; sökte döden själv, Icoita sitt liv.
Han liar g å t t igenom clet dar och - sin egen okänsliga hårdhet.
Vad eller om det var en olyC ' kshä.nclelse, vet ingen, en gång f~örr.
Hau vet, hu,r det är, vet vad var nu cletta, var det inte e t t straff, ett.
hårt men a t t hon g å t t bort,: ur livet ined brustet han har a t t vanka.
Nu tala t v å röster.
i stnaff riktat till honoin?
.
hjärta.och sviken tro det vet jag, och jag vet Ada ser endast honoin.
Hon.,ar u t o ~ n s i g också,.
a t t ' detta.
ai m i t t fel.
Blir mitt liv hans inre, båcla tala om plikt, båda.
tala högt.
och starkt, men Lien ena har e n, god av oro för det satt varp5 han, tagit .den ' I&amp;gt eller kort, skall minnet a v detta dock hjälpare.
i hans kiirlek.
Han yacl~l~ar.
s k u l ~ e hemska händelse soiii skett.
Han vill inte; alltid följa mig, jag .. skall aldrig komnia han kunna.
g &amp; fram till sin 1yck.a över %Isas tala med henne. '
Endast, en .gång har hari, f r å n det, d e t .sk9a11 göra mitt liv till en for- y t t r a t några ord, d å bad han henne gå.
Som, bannelse ock då skall;: j a g t ä n k a p %.
a t t det.
lik?
' om hon skulle våga Iainna hononi, sidan: a r ditt fel.
Acla vantar a t t han skall tala.
~ o n vill, vetda hur långt han kommit, om hon iinnu lyc- han vai nu!
Kanske ' f ö l j ~ l e han (15 efter: Det koni en mörk hArd glimt i Adas ögon.
i s a.
H o n har försökt allt, tycker hon, talat Nu vet han, a t t .li,an ar hopplöst förlorad för k a t.
~ f 6 honom a t t se saken med ögon.
Hon ämnar ' inte ge upp striden, hon ' öm saken, försökt att-.driva ' bort tanken p % ' henne, ' och n u.
kan hon g å f r a n hononi.
skall hålla 13 % till deSs a t t hau f ö r s t h, att, d,et, men intet synes göra intryck på hbnoin: Hans hat .skall radda .hans liv ..
Hon släpper .livet självt f0rdi ' a.r a v honom a t t han: för- Nu säger hon: hans h.~iicl, soin hon hela tiden hållit i sin, härdar sig mot fastmöiis dödshot.
Nar han - Varflör .t,y; du det så hOrt P h g e u \; t och gåi sakta, bo,rt f r å n horoni.
np '.
iiitet sager, bryter hon tystnaden.
Ron ju hur det g&amp;tk till.
D u tror ni1 a t t hon, i: Han stgr stilla, gör ej, en rörelse för att %ilar stilla ' och lågt, meii hennes ord gå flörtvivl,an själv tagit sitt liv, inen clu är hålla henne kvar. '
Han k ' anner latti.ac1 o \ .er rakt,,.
.
till hans.
: sja.l.
ensani i denna tro.
T h k s j a 1 ~ efter!
Var a t t hon g2i.r.
.
Sakta säger han för sig själv: - Du maste göra dig f r i - skger Iioii.
hon kanske en sådan kvinna, akt hoa skulle - Förlåt., förlåt!
Det var e j jag, .det var.
.
a, .- .....
.
, &amp;: ika ' ilii de ' bojoi.
du.själv lagt oni ' dig, kunna aibb,eta sig upp till det ' ihöd, soilii.-forr livet självt!
, och soni enda.st du sj5ilv har iiiakt a t t t a dras för en siida. ?.
, han$ing, eller a t t: ho !ij.
b-ort.
Tank på ditt livs korthet.
Tank p &amp; son1 dock visste sig livclöiiiil, skulle l i u p ~?
nlig,, på dig sjalv, på cle ba.rn du viintar skall kanna.
den oä~idliga f örtviv:la-11, blanCiafl ined Avliden markes !winna.
bli frukten a v ditt äktenskap.
Mins ilet, a t t en pinande ' hopplöshet, som ocks &amp; förer till Den 23 januari .ayled vid 74 Are Alder en o,m du gör ditt liv till e t t inisstag, skadar samina garning.
J a g tror det inte, och ingen inom vida kretsar i v i r t land kand och er- du e j enbart dig sja.1~.
DU Iänmar sp&amp;r efter annan har heller.
Det var en olyclishän- kand personlighet, Soj ' ia.
Gu&amp;eZius, .. bildare dig, långt frain i tiderna synas annu dessa delse.
Och förresten, oiii ilet iiite,.yar sh, och innehavare av den.
kanda Guinzelii an-.
spår, tänk på det.
Fortsatt .ej clet påbörj~ade och .hon verkligen själv sökt döilen, aet &amp; ?o.nebyrá, d a r hon ~ å v a l som i A.-B.
: G u m e - inisstaget, fra.nih.arc1a e j i e t t beslut, som had.e du ju t ä ~ i l t t förut, ilet visste ilii, iiinan lius &amp; d sin död beklädde verket.
direkt6.r~- redan.
ltan synas bli olycklig ' t.
L a t hellre du talade ined hepri.e, on1 mig.
Men, inte kan poeterna.
Fröken G. var en bland d e över- !n svag offras, a.11 två .starka!
Lagg e j p % du rå f ör detta?
Xa.geii .k:8.11 b e g a ~, a a t t clu klasrrkvinoor, vilka '.
a t o h som inbjudare till mig den b,örda c1u:sjalv bler bara., tvinga .ej skulle, ge ditt varclefull~ li.i;,, för qt:t hålla det ~ t o r a - och första i " vå.rt land - offent- &amp; ig a t t tala vid E l s a,; j ~ g d e t.
clock om hennkg ' viirclelösa liv k.+ar:: Du ha$e ingen liga kvinnoröstr %ttsmötet i Folkets.
H u s i du tiger.
Gå till henne, säg henne sannin; skyldighet därtill.
Koin.
ihåg,.
a t t du, n~F ?te i april 1902, gen, skulle s &amp; hennes hjärta brista därvid.
din väg fram, om ciu också krossar någon,,:.
:.
Livet.
, w ... v.
to ck ho lm.
.
.
.
.
.
.
.
\. '
I Är det väl underligt &amp; n t. ex. socialismen blir niissf örstådd t Det '.
finns.
tmentals av lrvinnor, som tro, a t t.
de som kalla .sig so- cialdemolwater a.ro gudsförnekare, och de iiro rädda ' f ör en kvinna, som hyser dessa Far härmed p &amp; Lidköpings lcvinnoklubbs idéer.
Det a r endast okunnigheten, som så önskan genom Morgonbris framföra allas v %r ' tror.
Därför m &amp; vi, kamrater nara och fjar- hjaxtliga ny %rshal.sning till ka.mrater och ran, vara livligt i, verksamhet för a t t sprida klubbister landet runt, %tföljd av en inner- ljus över land och stad ..
Vi kunna göra myc- lig.
önskan, att vårt arbete måtte krönas ken nytta med a t t ' jämt hålla fram våra med framgang och ' a t t v i, en gång, bli.
till- idéer, var helst vi framträda: Vi böra sanda erkända samma för ' delar som maniien, n ' am- vara lasta tidningar till bekanta på landet.
ligen röstratt.
Ty nu.
se vi, att vi äro lika Därigenom sås de sociala idéerna ut.
Alltid nyttiga i samhället som ' de.
Vi skola visa faller nggot frö i god jord och ger skörd en dexn, .son äro skyldiga till vår efterbliven- gbng.
het, * .att vi @ o vakna .. och medvetna manni- Kamrater!
Vi ha nu slutat ett år, som skor, levande varelser, som f ordra samma ratt.
att.
leva som männen.
J a g täPker .med har varit ett sorgens.
Mycket blod.
har flu- harm på hur kvinnorna f %tt.
underordna sig tit för krigsgdens skull.
M % 1915 e3 bli Vi måste protestera mannens vilja i allt.
Först i hemmet och se-, &amp; t s %dalit olycks %r!
dan i det au m,an .~eglerade samhället.
Ar- emot detta miinniskoslaktande.
.
Vi kvinnor.
betarekvinnan .har a t t vara uppe först sch ön.slra: bort, med militarismen och fram med.
.
g &amp; sist i sang.
Lit.en vila och ingen som endräkt och sämja över hela världen,. '
Vi önska.
i. &amp; leva, '.
va * Y sit.t: lan &amp;; i:ro ': och f rid.
'.
' helst tid ' a.tt.
lasa.
f rån kvinnoklubb~rnas arbetsfalt.
Vi älska våra söner, m ä n och bröder, och h u e j råd a t t 1åt.a dem bli kanonmat för,.re- aktionens och kapitalismens vinnings skull.
M a r i a Lundblad. '
, ' ', Små rön.
Pcir att full~tandigt komma åt sajten lir en citron bör man icke ekara den pA tvaren, e&amp;- eom vanligen eker, utan p &amp; langden.
Endaet p &amp; detta eiitt öppnae de celler, eom innehAlla saften.
Till strykjot ar ' utrnarkt .. att anvanda en te- gelsten, emedan strykjarnet då inte kallnar a &amp; ha~tigt,.
.... -.
,.
.
..
-.,.
.
...
.
.
Palmer kunna hulas friska och grbng ge- nom att .&amp;an tvllttar varje blad a8rekilt med.
en lapp, ' ' .doppad i mjölk.
D6tt.a g &amp; bliden.,.
.
.
.
glansande och ' m ' &amp; ka; '.
.. ... '
...
-.
STOCKHOLM.
- Högsta I gäll.ande.
ränta.
, Urundad 1 8 8 ~.
.
: J ' iilotteföredrag.
betl le- Salies till förniar1 for bolpiskn £olket.
.hoins: stjärna ».
Bill~ghetsupplaga 25 öre.
Ellen Key: Freden, kiilturen, I franitiden.
P r i s 25 öre.
(11,5 !let i Stockholin under stor tillsliitriina och invdtet iippii.iärksain- niat: av sUv {il: .piil~lik ' soiii .press).
Jalina; Furiiskog?
I ' o triotiaiii och freds- v i l j a.
Pris I 0 i.jrc-.
John.
Sandth: T&lt; &amp; a l; tiiella f ragor (nykter- hetsfriigan och i ' i.c !dsFi.äga.i~) .. P r i s 10 örc.
.
.
K.
P.
' Aimoldson: Ny försäkrings$~ma under 1913 - .. Över::~:lZ; 000,0.00.
.
._ kr.
Bar ' Predsiiiiirket s i, liiiigc krigct p&amp; &amp;!
Pi ' st. 2.5 ii1.e.
LO &gt;pi.oc.
v i d kiip fiii.
1 kr.
.
P ~ w i s p a p p e r och kuvert.
P.aijcteri.5 17. o. 5 k. iiw.
10 p. o. 70 1;.
45 öix, 25 1,. o. !T&gt; k.
1 lir.
Fredsreklainiii %rkoii.
Pi ' I; a != t a 15 öre (!)
i r i i i i m l i i ~ ~ \ - mjo 1; aieta).
, ' JO I t a ~ t o r i kl:.
Fredsh-cvkwt (f i.crlsiiioii iiinen tt ?t och v i e - kande # i-igs1; ildj IU iirc pi.
st .., 25 st. 2 kr., 100 .st 6 kr., .iii0 st. s kl .. Till fredens konung.
K.O @ fred, do sköna, gör vhrlden ung; '.
och .. lat oss kröna.
:.
-:.
dig .till var kung:!
Tag tron och krona.
.
i a l l a land,::.
L.
.
.
och bind f (lrsoni.ngs: o.ch.~hroder~bandl.
.
.
.
,.
.:r ..
.
D &amp; &amp; ride&amp;.
klinga lagt ', allt i; gru.ä, ack bringa, bringa ett:: " i; Varde Ijue l n S t a m sinnen milda som vårens sol.
och skapa karlek -.
frán pol till pol.
Kvinnan motarbetar si tt eget b.ästa när hon avdder mannen att teckna försak.
ring á sitt eget eller bägge makarnas liv.
P4 grund av mindre dödlighet ha kvinnor 18gre Premiebe premier i DE.
FORENADE.
frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för.
m aner.
u.
.
.
.
.. _.
. '
.
.
.
. '
. '
Fredsbyrån,, Box.
331, Stockhoirn C. Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm atyrelee %a&amp;mantrflder h t a söndagen i m&amp;naden.
kl. 4:: e. m.
&amp; Bryggeriarb.-förb.
sxp., Barnhuagatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. '
Fröaell, upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
; el.
286 58.
Kassörskan tr-ae för uppbörd; redje fredagen kl. 7 e. m. första manaden i kvartal ' 5 Bryggeriarb.-förb.
exp.
sthlms Allm.
kvinnoklubb (eec.-dem.)
ivhfiller ordinarie mote 1:sta mhndagen i varje manad kl. 8 e. m. Obs.
l Lokal i P-salen, Folkets.
Hus. '
w.
Ej mera varlden m á skRda blod.
E j mera svarden bli en klenod.
p a r folken kampat 1.ed emot led rna hander rtickae för evig fred. '
Epokgörande nyhet.
DA bl- ..; ' &amp; r .levnad en tia så.
skon,,:.,, och frdjd. '
och t ?eV,nad blir ds ' ' var 16n.
Mar .. k.igets.
stamma " e j meiqblir börd, - .. da ' raedal.
lien " i h#rlig skörd. '
' ' ' -- '.
.
.
-.
.
.
.
.
...
.
. '
Pric.
:, 5 kr.
o. 50 öre.
orve eldning F avsevärt billigare an ved.
~ 5 x g h a r jemn och behaglig värme.
pröva och döm!
Aterf örsäl jiire ' Gökas f ör saväl ovannämnda kakelugnsinsats som f ör vara fotogenkök, som bada bära det omtyckta märket. '
.- ' .. Kom fredskung store, d n ljusets tolk l V i strax dig kore och bli ditt folk: Rack ut tiin spira kring alla land !och bind försonings- och brodersband l Anton Remelin.
.
~to&amp;kholrim &amp; tjänarinneförening tph,All+.
,, mö; te ' i.$ta och 3:dje .torsdagen i arj je m4nad .. kl:.
8,30 e. "
m.
(utom juni, juli) ch aug;) i Folket8.
._.
Hue G-eal.
.
Styrelsen.
.
.
.
.
.
.. ...
.
.
...
~iruna ' ' soc~de&amp;j.
kvinnoklubb av- ifiller ordinarie- &amp; (rten!
* 1:eta och 3:dje mánda- $ e n 3 ' Varje ' ' m&amp;3äTi YW " ets Hus ' lilla sal $1.
3,so e. m. Styretsen.
- - - P - - P -.
$ - - P - P - I " c -.
.. ... '.
_ Stockholms södra kvinnoklubb: sot.-dem.)
avhaller ordinarie eam man trade Leta .onsdagen i varje inanad kl. 8 e. m. i .okalen ' 2 tr-.
Södra Folkets Hus.
Styrelsen.
Finnes hos välförsedda järnhandlare.
-.
~assar.
: iö; .. alla kakelugnar.
.-.
, ...
,:.
.
Styrelsen.
... RADIUS.
.
En arbetarhustru.
klubb avhaller möte 1:sta och 3:die manda- gen i m ' anaden - i ' Folket8 Hus ' Frsal kl. 8 e. m. sjukkassan har u$ibörcl: andra motet i dinaden:.
.
.
Styrelsen. '
, borde icke .köpa annan symaskin an.
Gellivare sot.-dem.
kwinnoklulib avhfiller ordinarie möte.
1:eta och 3:dje m.
@ - dagen, parje rnRnqd kl. 4,so e. m.
.
.
~ o k a t: Nya SS / reZse ?t.
som är den yppersta i handeln, avstör Folkets.
- Hus.
Solidar- Symaskinen, sta fullkomnmg och ger största valuta Vi bjuda ful1,aste aranti .för att di med vårt firmamärfe försedda masici nerna äro ett fabrikat, som på tekniken!
nuvarande ståndpunkt är det.
högst; so ' m kan uppnas och överträffas ickc av-nagot annat fabrikat.
~a ?skilt för manliga betalningsvillkor.
.. Arbetarekvinnor!
Skaffen eder kommunal rösträti och valbarhetgenom att deklareri:.
~~un.a.ski&amp;affären SOLIDAR,,:! '
.i VasagaBrtn 52, STOCKHOLM.
.
.
....
.
.. Malnaber.gets soc.=dem.
kwinao- klubb aphAllek ordi ' &amp; &amp; d t e andra och.
.....
..
.:.
mandagen i varje m@ad.
.
Nya &amp; e d l ~ m m hälsis a~ &amp; com.nfi,.
.
. '
: .i ': .Styreleen.
. '
,.
.
-.
.
.
.
l .. '
