# ID: svediakorp-per2399
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,446
# sentences: 931
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS.
.
TIDNING FUR DEN $ O C ~ E M Q ~ S (m ~ M A ORURELSEN ' d j!
Utgiven av Socialdernokratlska Kvinnornas Centralstyrelse.
(&amp; de &amp; g.)
.
Stockholm 1915, A.-B.
Arbetarneo Tryckeri Prmumwationsptis: 1: 20 pr helt &amp; r, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjardedels Hr.
Lösnummer 10 öre.
- I LIVET.
November / -.
Ansvarig utgivare: ANNA LINDHIIGEN.
Vik.
redaktör: JULIA STR~M-OLSSON.
Moi.gonbrisB axpedition i SIuNE SVENSSON, Alim.
1.1.
24436, Upplandsgatan 85.
4 tr .. Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 (in pr mm.
, Det ' föddes en ljuv liten flicka i grändernas fattigkvarter, som solskenets strålar kan blicka, den lilla bland trasorna ler.
111.
Födas, jollrande gå livet, det, stora, i möte - leva bland dimmorna grå djupt i förbannelsens sköte.
- Hetsas och länkas i band, ' se huru stormarna härjar, le emot drömmarnas land - strypas av trollpack och dvärgar ...
En glad liten solskensgudinna, ett rosigt och skimrande barn, med ögon som brinna och brinna - hon fastnar i dvärgfolkets garn.
.
.
Hon stiger till livet i dagen ur barndomen - till en bordell ...
En paria, utanför lagen, hon dör i en rännsten en kväll ...
Grupp av CHARLES VYSE.
I en dal står en hydda med blommor kring borta i främmande länder., - Dar föddes en gosse ur.
Ingenting och sträckte mot livet två händer.
.
.
Det faller en dimma så fuktig och Iatt borta på fälten i. väster.
.
.
- Se, dar ligger v ' id en bajonett av livet dess stinkande raster!
I.
I I..
I9I5 Val växte han fattigt bland mörker och nöd i tunga, skymmande tider och dock - hans längtan till livet.
sjöd, och drömmen om sagornas strider.
, Blir det i evighet så efter den gamla sången?
Födas alla de små blott till den lastgamla gången?
Evigt, evigt till hets och död, trampat, solkigt och rivet?
- Nej!
Det finnes en fana röd.
.
- en som talar om l ivet!
. '
: Ragnar Ja.nd &amp;.
.
2 t,.
:.
.
r, ......
.
.
. \.
. '
MORGONB ' RIS led utfyllas av kvinnor.
Under det an VArn krinnolrlubbar vilja arbeta talet av arbetande.
män går tillbaka för människovärde i stället för pen- stiger de arbetande kvinnornas.
Enligt.
officiell statistik.
för august ningvärde, för kviiinrns befrielse, 1915 hade i 5,648 rapporterande sjuk för arbetarklassens frigörelse.
lir Die Gleichheit, de tyska partikvinnor- Varför vilj ' n ej alla arbetarkvin- manneni nas organ, hämta v i följande intressanta; ar- kassor de f ör~~kringspliktiga tikel om kvinnans stallning som mannens antal från den 1 juli till den 1 augiist nor deltaga i de organiserade kvin- stallf öretraderska under kriget.
d. å. nedgått från 4,552,735 til nornas upplysningsarbete?
Se vi ej Kapitalismen är som bekant den 4,461,550.
; alltsa med omkring 91,18f dagligen bevis p$ att en ny, mansk- store " revolutionär ", som driver kvin- eller omkring 2 %.
De försak norna i allt större alital från den frid.
ringspliktiga kvinnliga medlemmar ligare askldning och riittttsgruiid fulla gamla husligheten och förvandlar nm antal däremot hade på samm: gångna tiders husmoder till d e n i in- tid sprungit i höjden från 3,394,779 til clustrin anstallda, som.
självständigt 3,435,373, följaktligen ökats med omkr som mannen m %ste uppta kampen med 40,594, vilket utgör omkring 1.20 % Ur Internationellg, f a-ckf örenings- det fientliga livet.
Uppkomsten och Med undantag för maj månad ha sjuk det växande omfånget av det yrkes- kassornas f örsäkringspliktiga manligi korrespondensen, som på grund av kri- mässiga kvinnoarbetet höra till de mest inedleminars antal alltsedan krigeti get legat nere sedan aug.
1.914, men framtriidande kännetecknen på den Ira- borj an s junlrit, medan de Irviimlig: nu återu.pptagits, ' no tisera vi: Det amerikanska kvinnliga arbetareforbuii- niedleinmariias antal oavbrutet ö kats pitalistiska hushållningen.
det.
Det kvinnliga arbetaref örbundets kon- Enligt andra uppgifter, vilka tyvari gress detta Under senare år har den snab- år, som sammantriidde i Newyork, ba och starka utvecklingen av Bvin- nu icke lrunna liontrol.leras, ha de man var utomordentligt fruktbrhgancle.
Till f ör- iiof örvärvsarbetet oroat dem som liga arbetsliraf terna fr %n 1 januari til bundet äro aaslutna talrika organisatioiiw, för kvinnan velat låta galla den enda 30 juni detta %r minskats med 4.06 O / o fac ' kföreningska.rteller och enskilda personer.
Aven av landsorganisationen erhåller det ett och ' naturliga kallelsen ", den som de kvinnliga daremot ökats inei regelbunclet understöd för sin verksamhet maka och moder.
Med vilken förfä- 8.72 % eller i rimt tal e11 halv milj o11 med orga.i~iseranc1et av cle kvinnliga arbetar- ran måste de icke nu ss på den ver- Vi göra oss icke skyldiga till någor na.
U r styrelsens berattelse vilja vi mecldelii, jande: kan kriget för med sig i detta han- överdrift, oni vi- påstå, att alla dessi föl " Även om då clet ar fråga 0111 en armé p &amp; seende.
Utan någ.011 som helst respekt siffror dock p % långt när iclrt ' i miljoner lönearbeterskor, av vilka 3 miljo- f ör det ' ' natur1ig.a ", ' ' moraliska ' .. el- ange det verkliga omfång kviimo ner äro uizder 2.1 år, organisationen a r av l största vikt, så a r dock uppfostran a v icke ler ' ' gudomliga ' ' piisudet att kvinnan arbetet antagit under liriget.
betyiielse.
A t t för flickor på 14 år med hela sin längtan och trängtan ute- niånga familjer har till följd m mindre ined en lön av 5 cents i tiniiilen och för kvin- slutande skall begränsa sig till hem- krigstjaiisten, kanske t. o. in.
pi nor, som arbeta för 3 dollars i veckan klar- met, tvingar det med våldsam kraft grund av faderns död, nöden blivii göra deras arbetskrafts verlili.ga varde, a t t för dem det tragiska i a t t de ömse- massor av lwinnor till f örvarvsarbetet.
hiirskarinna.
Stora skaror av mödrar uppvisa sidigt underbjuda varandra och vissheten En hänvisning till statistiken behövs vilka tidigare blott .levde för sina plik.
a t t följderna av dessa l&amp;ga lönesatser skola icke, en blick på det ds, 011 ' g a livet ar tcr i hemmet, ha palagts tvångel aterverlra på kviiiiiornas hälsa samt på de- tillräckligt att förvissa sig därom.
att genom hema&amp;ete, bisysslor ock ras hem, a t t bi bringa dem solidaritetsk8nslan och uppf,attn ingen om ansvar f ör arbetsför- Rullar icke på många platser spårvagn tillf iillighetsarbete av den mest olik2 liållanclena i deras fabrik, inom cleïas yrke, efter spårvagn förbi oss, på vilka den och ofta växlande a r t tjäna till hjiilx a t t hos arbeterskan inprägla, a t t hennes egen kvinnliga konduktören i full uniform till det otillracl~liga l~rigsuiide~stödet och hennes arbetskaiiiïaters valf.ärc1 beror sköter sin tjänst?
I Berlin en- Blott ett fåtal av dessa lwiiinor ha hit, på hennes mod och ' heniles.
niedverlran, det a r t av clet kvinnliga arbetaref örbundets vik- samt skall det finnas 2,700 dy- tills iiiiiefattats i statistiken.
sammz et tigaste uppgifter.
! '
galler om den kvinr&amp;ga arbetskr af ter lika kvinnliga t j ansteiniiii.
La11.s Under.
stort bifall kravde f rii Robins kvin- rians politiska och ekon.oiniska likstiillighet j arnvagslin jerna har den lcvinnli- in0111 jordbrulst .. Vill man göra sig, en tillniirmelsevit 0c.h påvisa.de a t t endast cle båda röstratt ga banvakten blivit oss en för- saknande. '
grupperna, de iiiimigrerande fram- trolig f öreteelse, liksom i storstiide~11.a riktig bild.
av, hur utornordentligi linganla samt kvinnorna, lconlcurrera med kvinnan som är sysselsatt vid gaturen- iiiahbt haren av yr1; esarbetande kvin.
varandra.
på arbetsmarknaden.
Hon f ordra- hållningen, sophämtningen och kol- lior - .och flickor vaxer under kriget de röstriittens möjligaste snars utsträckning kvinnorna.
transporterna.
Från verkstäder och fa- d s t e maii ocliså åte~lkalla i iniimet, till Porbundet äger sedan någon tid en egen briker, som tidigare nästan endast sys- att det - finnes ständigt stora nlassox skola för iitbilclaiiclet av lrvinnliga agitatorer, selsatte man och t. o. 111.
Övervägande liviiiiior.
arhetslösa.
S %väl arbetsför- varav fac.kförexiingsverksaniheten ä r i stort män i deras basta verksainhetsålcler, medlinganlas.
; rapporter som f ackf ör- behov.
.
.
K.ongressen sande en deputation till För- strömma p8 helgdagsaftnar bredvid iiiin.gsuppb.öl ' cteriia f astslg, att de s j alv- enta staterms presicleilt, Wilson.
Denna gubbar och halvvuxna po jlrar lwinnor, försörj ande lrvinnorna .och flickorna j f raililade f ör honom resolutioner, i vilka lan- här och där lrvinnor till Övervägande högïc grad an .. männen träffas av ar- det s kvinnliga f aclrf öreniizgsmecllemma.r iii- lade protest mot .kriget.
och fordrade vapen- del.
I snickeriverkstäder, vid hyttor,) etslöshet .. Delv,is .., förklaras detta av exportf:öi.buil.
Resolytionerna, ' .som överlam- illstr ömning en .aa.
kvinnor, vilka, f ör animunitionsf abriker och bryggerier, nacles till Wilson a v .Agnes Nestor, handsk- inom olika grenar av metallindustrin, itt avvanda.
fat$igdomen, f ör f örsta srbetareförbunclets.
ord£örancle, vande sig sar- inom kommunikations- och näringsme- gången se: sig .om efter någon f örtjanst skilt iiiot clen hemliga diplom.atin.
Presiden- ten svarade, att ".
han i ' .hög grad intresserade delsverksamheten, i kemiska och läder.
) .ch vilka, s å s o m.
f ~ ~ ~ s ~ oupplärda, a n ~ ~ i g t sig.
.
, f ör dessa striivanclen.
industrin ha arbeterskor med frarnghg ~ f t a äIdre.
arbefs.kjs&amp;$ei~,;: blott med svii- ~n ny facklig kvinnotidning skall, enligt.
-.
- Men 2i andra blivit upplärda och insatta som ersätt- iighet bliva.~antagna.
ning f ör krigsskyldiga man.
Enligt iidaii $r också .. kant hur kriget 2eslut p5 de tyska kvinnliga fackförbun- Kruppska gjutstalsf abrikens i Ewen iörlamar -.
.
verks&amp;heten inom yrkes- lens senaste konferens, snarast möjligt upp- sjukkasseberättdse voro därstädes den m.r %dea; i vilka talrika kvinnliga: attas.
Den skall till sjalvkostnadspris till- 31 december 1914 redan ' 1,329 kvinnor i.rbetsl~ra ' fter ' aiivaiidas.
.Det m % erin: itallas de anslutna orga.nisationerna till ut- och flickor sysselsatta.
Sedan börj.an .as om vissa.
grenar av textilindustrin, lelning bland m.edle,nimarna. '
av innevarande år till slutet av juni rars behov av arbetskraft icke lrunde.
.
.
.. till+ hären,.
om Fältet f ö r henlies förvärvsmö jligheter har samma firma ans.tallt ytterligare 16 jas - i.mqni .l@v~i,ans,er.
.
.
.-.
och lyxindustrin &amp; val som nåste ha aninarknings.virt utvidgats: 5,000 kvinnliga arbetskrafter.
På lands- ~ekladnads- ~ ~ ~ ~ ~ i detta ~ b &amp; för t - kvinnbarbei,et ~ t; bygden vilar ' så gott som allt trad-; ~ a ~ ~ ~ i [: .Q&amp;yaktat ha yrken ' öppnats, gtirds- och mindre jordbrulmarbete i lamband framg.år ävenså, att icke rom anda .tflls.
före kriget gällde som kvinnliga hiinder.
De luckor kiTget) lott antalet i v .yrkesarbetande lvin- naimens, v.eijkmmh~sområde.
- .....: +gge * tligt .. !altagif iitai ii - .Ait.
- ....
.
.
.
(PO~~S.)
öppnat i ' de manliga yrkesarbetarnas kvinnornas Ilnefir hållanden under kriget. '
' ' ',
-- Kvinnorna och det kommunala arbetet, II.
Nu övergå vi till själva r ö s t r a t- t e n för landskoinmunen.
Det a r en ledsam historia - ty h a r, liksom då det galler stadskommuiien, mötas vi ax den så förhatliga 4 0- g r a d i g a f y r k s k a l a n, som helt cnlrelt sätter ' ' penningepåsen över rnännislrovardet ".
Denna 40-gradiga fyrlrskala ar helt enkelt e n s. lr a m f ö r v å r t l a n d, och varje v a - ken socialdemokratisk kvinna borde anse det såsonz e n h e d e r s s a k n t t i n d i r e k t genom sin röst medverka till upphavandet av denna ovärdiga 40-gradiga fyrkskala.
Direkt Icunna v i v i s s e r l i g e n e j avskaffa den, men vi kunna, genom att invä.lja socialdemokra.ter i landsting cch stadsfullmäktige, satta in v å r t f o l k i första kammaren och darige- nom viss v å r f a s t a v i l j a,.
att genomtvinga en ändring av dessa oratt- .fii.rdiga förhållanden.
Kom ihåg, a t t v i f % i il g e n- t i n g t i l l slraiilrs a v viir förbenade höger!
Dess lösen ä r: Makten skall ligga dar den ligger!
Men kanna v i v å r t a n s v a r och) ' satta havstiingen till ' ' s å s k o- la vi v i n n a målet.
R ö s t r ä t t å komiiiunalstam.ina har var och en som ar s v e n s k u 11- d e r s å t e, " valfrejdad " och skatt- skyldig till kommun s a m t h a ï b e t a l t förfaallna kommu- i L a.
l u t s k y l d e r.
(E11 pa.iigd " trasselstreck " finnas - men de 1ön.a ej mödan ens att sölra.
klara ut.)
Vad som intresserar oss mest är hur ' den 40-gradiga stiiller sig.
dr 1910 fingo vi " denna 40-gradigrt ' '; förut h.ade vi " den 100-gradiga ", da folkets djupa lager voro t o. t a l t r a t t s l ö s a gent emot, storfyrkarna i allt som rörde de så vilr- tiga kommunala ari.gelagenheterna o &amp; under denna tid var det ocbs " a soim ' storfyrkarna) skötte de kommuilala iirendena efter sitt huvud - sig själva till gagn men småfolket till ogagn.
Enligt de gällande bestammelseriia " heralrnas röstetalet på följande .satt)) -.
.
* Uppgifterna äro hämtade ur)) Svensk Medborgarens bok.
An- I~oniniunalkunslcap.
.
.
dra.
upplagan utkommen 1915.
Boken re-.
Iiommenderas till alla.
j, f.ör d e n i i i k o m s t m.
a n ä r skyldig att beta1.a för.
För ' inkomst upp till 1,000 kr., be- räknas en röst för varje pkbörjat b e l o p p a v 10.0 k K, och för inkomst, som iir h.ögre ä11 1,01010 kr.
beräknas 11 röster, s a m t cl a r u t ö v e r en röst för varje p &amp; börjat belopp o m 5 0a0 k r., var- med inkomsten överstiger 1,500 kr., s i att inkomster över 1,500, men ej över 2,000 kr., medför 12 röster o. s. v. Ingen får utöva röstratt f ö r mer an 40 röster eller i n å g o t f a l l för 2i.t.örre röstetal ä-n som svarar mot en tiondedel av kommunens hela röstetal efter röstlängden.
En mycket viktig sa.lr ar att noga tillse att man är klar i röstlängden, Denna skall upprättas enligt fastställt fnrmular och slrall upptaga a l l a koinmu.iieiis röstbe1:att.i- gade jämte deras röste- t a l.
Längden skall grai~slras och Sinsteras av koinmunalstiimman och tra- der i kraft vid deceriiberstämman.
D e n s l r a l l u p p r a t t a s i t.vå ' D e t e il a skall an- e x e m p l a r. das i socbenstugan och d e t a n d r a förvaras hos koniniuiialiia:i ?niidca.
Det var i högsta grad av behovet p i - kallat att n ~ a n i dett.a fall e r h ö l l k l a.
r a f ö r e s k r i f t e r, ty oer- hört mycket trassel .har har varit rå- clande.
Ingenstädes har ' ' f yrlrväldet " firat större triumfer an just ute i landslrom- rnunerna - dar ' ' storfyrlrarna " i for- im dagar farit fram med en - hänsyns- likhet utim like - utlaii ens.
e11 ta.iil&lt;e, u % sinif ' ollrets- val ...
Den kan ge fullmakt k t amian person .. - n1 e n m a n. a g e r e j ratt att rösta med mer an e ii full- makt.
Deiiila fullma.lrt slrall vara a II- i i i i g e n skriven och underteckiiad av utställaren och försedd med h a n s s i g i l l eller också iniidertecknad och bevittnad av tvi, personer.
(Föq min del har jag alltid röstat geiiom att läninil min fullinakt hemma ' i Stoclrholni uppe pk kommunexpedi- tjoilen - ett.
mycket bekvämt sätt.
Mam.
främjar l i k a b r a i n t r es- ' tieila p i det sättet som geiionn att rösta själv.
Och tusentals lvinnor h a koininuna1 röstrakt - men lruniia ej förmås a t t rösta, - var- för e j lamna fullmakt?)
Ett annat ytterst viktigt kapitel ar k o m m u n a.
l u t s k y 1 d e r n.
a; ...,.
R o minuiialt s k a t f s k.yl di- '.
.
.
g a äro fastighetsinne.havare och taxe-.
.
.
2ade inkomsttagare.
.
.
.
.
(Den som önskar närmare utredning skaffar sig Medborgarens bok, del II.)
En annan vik.tig punkt är ~ ' b e i- t e r i n g s - och u p p b ö r d s l a i l g - d e 11.
Den skall uppgöras av liomn ?u.- nalnamnden e f t e r .f a s t s t a l l t f o r m u l a r och skall inilehMla hiii:- visning till de beslut, på vilka årets ' 12 tdebitering grundar sig.
(I " längden2 ' skola ävenledes be- slutade utgifter till kyrka- och skola upptagas.)
I slutet av november avlämnas röst- längden jämte debiterings- och upp- Sördsliingden till stämmans ordförao- de, som genom kungörelse utsätter piats, där kommuneils skattskyldige under 14 dagar f r å n lr u n g ö- r e 1 s e.
n ~ u p p l a s a i ~ d e i k y r - lr a. n aga ratt a t t granska den.
Därpå uppläsas langderna å &gt; ' d e- c ein b e IX t ä m m an ", d &amp; .anmark- ningar mot desamma kunna göras.
Stä.niman avgör huruvida klagomålen Därefter slrola godlriinnas eller ej.
undertecknas langderna av stämmans o r d f ö r a n d e och t v å vid stam- man na.rvarande - (i c k e in e d l e m- in a r a v kommunalnämnden).
Den sl&lt;attskyldi ' ge som icke på Yiecemberstain- iii a n " passat: på a t t framföra sina klagoinål h a r m i s t a t a l l r a t t till vidare klagan.
Efter den av stainman fastslagna de- biteringslängden utskrives seda.11 debet- sedlarna.
Uppb ördsstamman slrall hållas f öre 1 mars av l&lt;oi-nmunalnamnden, eller vissa dess medlemma&lt;såvida ej kom- an annorlunda beslutar muiialstä.ini~l ifriiga om tid och satt.
Utsk ylderna lrunna f ördelas p % två eller flera terminer.
Efter uppbördsstammail upprättas f ö r varje valdistrikt dels a v s k r i v n i n g s l ii n g d, uppta- gande d e som beviljats avskrivning - med angivande av avslrrivnings- orsaken - d e l s r e s t l ä n g d å öv- riga skattskyldiga s o ni e j vid stanlinaii guldit (betalt) sina kommu- n a l tsk ~ ylder.
Dessa längder skola, inom två nia- ilader e f t e r uppbördstiiminan, in- sandas till kronofogden.
(Hillas- f l e r a uppbördsstammor upprättas langderna för varje.)
Kronofogden skall lamna lrvitto p &amp; %tt restlängden a r m o t t a g e n och Lita i n d r i v a de r e st e r a n -
- de s k a t t e b e l o p p e n, vilka därpå Översändas till kommunalnämn- dens ordförande.
Som vi se ar.
det en ratt invecklad procedur, som l a n t k o m m u n e r- ha att satta ii a s m e d l e m m a r sig in i..
Men för de kvinnor, som äro vana vid föreningsarbete,.
.
är det lätt 1i.og.
Vi övergå nu till s t a d s k o m m u- i1 e r n a och skola dar framför allt sysselsatta oss nied besta-mmelserila för Stockholm.
V a r j e s t a d med underlydande oniiåde u t g ö r e n k o m m u n.
Stadskoiilinuns beslutanderätt utövas vid a l l m ä n r å d s t u g a (motsva- rande kommunalstämnla) eller genom stadsfullmaktige (motsva- rande kommunalfullmaktige).
Stadsfullmäktiges antal kan växla.
Dc skola dock vara m i n s t 20 och 11 ö g s t 60.
(Stockholm har dock 100.)
' Allmänna rådstugan ' ' bestammer inom fastställda gränser antalet.
Stadsfullmaktige väljas bland kommuns röstberättigade med- borgare -- efter den 40-gradiga fyrk- skalan ..
Valen ske med slutna sedlar och f. o. m.
1910 tillämpas det propor- tionella valsystemet.
Därigenom bli alla de olika partierna företrädda .. För oss kvinnor gäller det, att bevaka v å r r ä t t genoni att i stadsfullmaktige satta in socialdemokrati- s k a r e p r e s e n t a n t e r, både inan och kvinnor, och därigenom bi- draga till lrommunalsocialismens ut- veckling och seger.
Kom bara ihag v a d stads full mal^- tige ha att besluta om - bland annat on1 fria barnbespisningen vid vara folk- skolor, ordnandet av hela vår livsme- delshandel, brannvinsf örsäljning m. m., så kan t. o. m. d e n m e s t o k u n - n i g a k v i n n a fatta huru vik- tigt det ar, att vi bevaka vår ratt vid dessa val.
För att kunna väljas till stadsfull- mäktig skall man ha fyllt 25 år, " själv råda över sig och sitt gods " och aga inedborgerligt f örtroende.
(Dessutom en del andra best amemlser.)
G i f t k v i n n a, som ar röst- berättigad a r valbar, trots det att hon står under mannens målsmansskap.
E n k v i n n a, vald till stadsfull- mäktige, kan när som helst avsäga sig uppdraget.
En del ämbets- och tjänsteman kun- na i c k e väljas till stadsfullmaktige, bland dessa e j landshövding, landsse- ' MORGONBRIS,. '
ireterare, landskamrerare och magi- överst %thållareambetet.
Det har 3 avdelningar: k a 11 s l- i e t samt av- itratspersoner.
Stadsfullmaktige väljas för 4 år, delningarna för u p p b ö r d e i~ och ned ombyte av hälften var &amp; årsperiod.
p o l i s a r e n d e n.
Polisarendena äro delade på p o l i s- Stadsfullmaktige viilja å r l i g e n nom sig ordförande och vice ordfö- k a m m a r e n och.
p o l i s d o in- s t o l e n.
Den förra rannsakar i brott- mande.
Vid den, så ytterst viktiga röstnin- nål, den senare avdömer f örbrytelser not ordningsstadgan, fylleriförseelser gen äro följande regler gällande: I) Vid omröstning har varje stads- n. m.
M a g i s t r a t e n består av borg- iillmaktig e n r ö s t, alldeles såsom kommunalfullmäktige och kommunal- nästaren med 20 rådman, undel.
över- ~t&amp;thållareiz.
som ordförande.
lamnd.
2) Till beslut, erfordras i vissa fr %- S t a d e n s; b e s h t a n d e r i i t t stadsfullmaktige (de 100: or 5 / 3 majoritet, i andra endast enkel.
tövas av 10.0.
3) Vid lika röstetal har ordföranden iyrannerna, som vi ju pläga kalla dem), ~tslagsröst, u t o m v i d v a l, d &amp; valda på basis av den 40-gradiga.
Dock f å dessa ej befatta sig med för- .ottning skall ske.
Dessutom erfordras i vissa fall såväl valtningen éller verkställigheten av ansstyrelsens som regeringens fast- sina beslut; dett.a åligger de respek- tive nämnderna.
ställande av fattade beslut.
Representanterna i dessa utses av Vi skola nu i allra största korthet; ala nkgot om magistraten och drät- stadsfullmaktige och ha o e r h ö r t jelkammaren m.
fl., som spela en s å v i k t i g a poste att: fylla.
Under stadsfullmaktige höra: rtterst viktig roll.
B.eredningsutskottet,vsrs.
M a g i s t r a t e n utgör stadens uppgift ar att noggrant följa och styrelse och består av borgmästare och hervaka stadens förvaltning, b e r e-: admannen.
Såsom d o m s t o l kallas m a g i- d a a l l a ä r e n d e n och över- vaka verkställigheten av fullmäktiges straten rådhusrätt.
Stadens kommunalt röstberättigade beslut.
Detta utskott består av 1 ord- m a n ha att vid val av borgmästare förande, 1 vice ordf., 10 1edam.öter och lppsatta t r e på förslag, och " konun- J suppleanter.
D r ä t s e l n ä m n d e n med 20: en " (k. m: t) utser e n. Rådmännen utses antingen av stads- Ledamöter.
Två avdelningar fiiinas.
D e n e n a har hand om penninge- hllmaktige eller allmän rådstuga.
D r ä t s e l k a m m a r e n har att förvaltningen, d e n .a n d r a ordnar alla frågor som röra byggnader, plante-, sköta stadens räkenskaper.
H a l s o v å r d s n a m n d skall fin- ringar, renhållning och vattei~ledning.
H ä l s o v å r d s n ä m n d e n bestgr las i varje stad, och har ett ytterst av 7 ledamöter: polismästaren, förste viktigt varv att fylla.
I denna namnd stadsläkaren, en vald av magistrateii, $kall sitta 7 ledamöter.
F a t t i g v &amp; r d s s t y r e l s e n ar 4 av stadsfullmäktige.
F a t t i g v i l r d s n i i m n d e n bc- ?n annan institution, som har att hand- står av 12 ledamöter.
(I varje försam- hava stadens fattigvård; varje stad utgör e t t fattigvårdssam- ling finnes d e s s u t o m en särskild I denna styrelsen skall sitta f attigv %rdsstyrelse.)
halle.
Så ha vi h a n d e l s- och s j ö- minst 5 ledamöter.
Så ha vi b y g g n a d s n ä m n - f a r t s n a ni n d e n, bestående av d e n, bestående av 3-5 ledamöter, 12 ledamöter, och den så viktiga bestå- b y g g n a d s n a m n d e 11, samt dessutom en stadsbyggmastare och en stadsingenjör.
Inför denna ende a.v 5 ledamöter.
Dessutom ha vi: namnd skola ritningar och förslag till inantalsdimnden, byggnader framläggas till granskning kyrkogårdsnamnden, och godkännande.
s l a ' k t h t i s - och s a l u h a l l s - S % ha vi O r d n i n g s s t a d g a f ö r r i k e t s s t a d e r, som lyder n ä m n d e n, s t y r e l s e 11 för gas- och elektri- under polismyndigheterna - och som ar rent oformlig i all sin brokiga mång- citetsverken, a r b e t s f ö r m e d l i n g e n) so111 f ald.
Vad särskilt Stockholm ang %r skilj er består av 10 av stadsfullmaktige valda ledamöter, (5 arbetsgivare, därav 1 sig huvudstaden fran andra stader.
Först ha vi överst5thållaren med kvinna, och 5 arbetare, därav 1 lrviiina) ' ' C
, statistiska koiitoset, lönenämnden, haninstyrelseii, St .. S t a d s L a n t e g e n d o m s -.
n a m n d och den så ytterligt viktiga .Stoc.kholnis folksboledirek- t i o n --- bestaen.de av 29 ledamöter, därav 14 valda av stadsfullinklrtige, 14.
a v föïsamliilga.rna och 1 av koiis.isto- rium.
Detta iix i allra största korthet vad vi måste ha en aning om - inilaii vi lcunna först. &amp; det o e r h ö r. d a i n f l y - t a n d e lcoiiliiiuiidpolitiken.
kax pR hela vårt dagliga liv.
Och val vore o m v å r a k v i i i - n o r ville förstå dett,a och m e r a n h i t t i l l s deltaga i våra: stadsfullmaktigeval samt där bevaka småfollcets r a t t!
I n$gra 1comm.ande artiklar skall.
j a g belysa några av de viktigaste punk- terna på vårt eget kommunal pro gran^.
Men jag ber er banka in i huvudet dessa enkla grundlinjer, så n i Bimua förstå vikten a v vårt ge- mensainnia arbete på det kommunala .f altet .. K a t a Din.
d noden prövar man vannew, säger Vardagsrum med hemslöjdsmöbel.
Hemslöjden i småbrukarhem- kan naturligtvis hemslöjd icke vidare len av Elisabeth Wa ?rn-Bugge är en uppat &amp; i en ekala, som tillnärmelsevis v de förtrbffliga små handböcker, som uppgtir till den här omtalade, men)) för tgivas för delz mindre jordbrukarelz å de enskilda hemmen bleve den dock ' v.
andelsförlaget.
Detta häfte kostar av ett tillräckligt etort varde för att det 5 öre.
Författarinnan, som äger utbildning i llt vad till hemslöjd hör, och agnat en största delen av sitt livs vejksamhet ar&amp;, piivisar hur nara samband hem- Iöjden äger med jord brukarörelsen, och ur den senares ekonomi ar intimt för.
nad för sin frarnghg även med den gna tillverkningen av vävnader, kläder ch huegerfid.
I skriften papekas i hur bog grad 5rr i ~7ärlden det aven arbetades för vsalu.
SA fanns (t. ex. i Älvsborgs län) id landskaps- och stad~gränsernas tid- %r för eåväl in- som utförsel ar 1850 j mindre an 70 miljoner alnar väv ch dessutom 1,193,000 dukar.
Då, oan kan antaga att 30,000 kvinnor lom länet bedrev0 denna slöjd så till- erkade saledes varje kvinna i medeltal 30 alnar viiv och 40 dukar utom att o n skötte sitt hem, sädeabtirgningen, ch boukapsskötsoln.
SBsom följd av maskintillverkningen ?kulle val löna sig att Aterinföra dem.
Vidare påpekas att den, under vissa betingelser kan försvars sin plats vid sidan av fabriksarbetet även som salu- vara,.
A ven träslö j den rekommenderas med rätta, vilket vår bild, som är en av häftets illustrationer, vill demonstrera.
&gt;Huru trevligt blir ej ett hem, dar den flitige husfadern om aftnarna syeslar med sin slöjd, ekar ut och sirar sina bohagsting, sin hustrus sylhda, ramarna kring barnens porträtt eller karmen p &amp; gamla farfars stol.
- Huru mycket be- hag i hemlivet vinnes ej, om hustrun förstår att ordna sysslorna praktiskt *, eå att det dagliga arbetet gar undan och det blir ' tid att el &amp; in en bit i viiven eller med bindningen i hand språka med man och barn vid aftonbrasan, - Den lilla skriften a v.
Elisabeth W ~ r n - Bugge bör läsas a v en var och tillam- pas, aven om det kan ske i - mycket A.
L. ringa utstrackriing.
.ett gammalt ordspdk.
H (irda tider f &amp; nu ocksd udra kvinnoklubbar genomgå.
.Dessa uppbäras jic olteslutande av ar- betarkcirtnor och vi måste sätta som eti rna1 och som en heder att behålla vdra ovganisationer, om så hela världen stodt oss emot.
På hfipe ort gör man intei eller så gott som intet för att latta &amp; n tryckunde dyrtiden.
Det ser ut som m a n vwe riöjd ined att så helt och hållet få matfrågan att bli kvinnorna; enda bekymmer och få dem att glömrnc.
allt annat, så det vore alldeles for stor tillmötesg&amp;ende mot reuktionez, att ofrt alla andra intressen f ör mut frågan,.
skull.
Nej, Zllt oss i dessa hårda tider ar beta för kommande ljusa, bättre.
Kliin Genast inaii aliliiiider till Xorgc i tat.ion i det oandliga.
U n g d o m s- norria ha s h uppgift given.
Slh$p e lessa dagar mä.rker man att.
landet.
ar f ö r b u ii d c. t har hämtat mönster i val.
Tidniiigarna äro öveifyllda al7 från Sverge och dess r ö d a b i l gör .taget!
Svik ej!
Det f i n ~ s inte så b7ytungt ord son polemiker och f öredragsref erat; nn- valdig lycka överallt dar den drager fram.
Folk samlas till möten som al- B det går inte,.
Y i möta det ofta vii nonsavdelningarna upptagas sidvis annonser om möten och föredrag.
J a g vdrt organisationsar bele från Ijummi hadc tillf alle att se f örra valkanlpan- drig tillförne för a t t skåda denna röda.
bil och dess talare och lyssna till vad .och tvivlande vänner.
Det förlama jen och konstaterax genast att.
denna de ha att saga.
Även K v i n i i o f ö r- .vår handlWgskraf0t och förtager oss ar gång &amp; r agitationen flera gånger ~ $ 1 - b u n d e t. drager sina strån till den digare och lnaftigare.
bets förmågan.
viildiga agitationsstacken.
J a g traffa- de i ggr fru H e l g a.
N i t t e b e r g, P a r t i e t sander sedan f lera i l i h - ~ » Det oår infe$ ar raka motsatsen till I slcöt.er Kviniioförbundets expedi- som der tillbalra alla sina talare1i.ra.f ter nä-, der, tro som kan f ~ ~ ~ berg)) a l t Lyssna ~ stan dagligen i elden; väldiga turnéer tion och som sedan gammalt har många.
.
e j till de vaddhåyade, som alltid vilja iiro a.nordnadc överallt i detta vid- beka.1lt.a iilom rörelsen i Sverge.
Hon Oss tilzbaka med sitt laoppZösa: strlickta lands alla olika distrikt.
Och ställde sig genast med allrá största d e t ar inte vart att försoka för det de olika lokala partiorganisatioilerna älskvärdhet till min disposition d å hoii jiimt-e psrtidi~t~rikt~en sörja.
f ör husagi- hörde at t. det gallde f å. några upplys-,: g &amp; i d e.
, Y
MO-RGONBRIS ningar i och för några rader i Mor- gonbris.
- Kvinnoförbundet har sant ut inalles fyra stora turnéer, under vil- ka en mangd föredrag ha hållits.
Och det har låtit trycka ett upprop: " Kvin- nor i stad och på landsbygd, rösta ner matfördyrarna och militaristerna! "
i 60,000 ex., som utdelats vid mötena och husagitationen.
Dessutoni ha för- bundets olika avdelningar runt om i landet själva anordnat en väldig mangd möten.
Och likaså ha en hel del kvinnor talat på av partiet anord- nade möten.
- Fru Nitteberg ar myc- ket optimistisk.
Hon tror, att kvin- norna nu, efter de tider de på sistone fått gå igen.om och den agitation, som bedrivits på dem, skola veta att rösta ratt, r ö s t a r ö t t.
Kvinnorna ha ej i någon enda av landets alla kretsar lyc- kats placera någon av de sina som stor- tingsmannakandidater, men ej mindre an 12 kvinnor stå uppställda som supp- leantkandidater, de flesta socialdemo- kratiska kvinnor.
(Jag ser just, nar jag skriver detta, att det nyss utkom- na numret av " Kvinden ", som fru N.
Överräckte åt mig, innehåller upplys- ningar om dessa saker.
Kristiania har uppställt sex av dessa tolv kvinnor.
Av dem ar fru Martha Tynses den enda, som har hopp om att bli vald.
E n enda av alla dessa kvinnor är säker p % att bli stortingsmannansuppleant, nam- ligen fru Anna Lamgaard, som ar upp- ställd av Arbeiderpartiet i Lademoens krets i Trondhjem, den bekante stor- tingsman Buen ' s krets.)
Samtalet gled .så över från valen, 8om synes arta sig utmärkt, till Kvin- noförbundet.
Fru it te ber^ upplyste om att Kvinnoförbundet egentligen stiftats i början på 1900-talet, då spörs- malet om kvinnornas rösträtt stod på dagordningen, därför att man tyckte att de kvinnliga fackföreningarna e j voro tillräckligt politiskt intresserade.
Ända till 1908 hade förbundet ej en enda avdelning utanför Kristiania, men då satte man i gång en kraftig agita- tion med det resultat, att man nu rak- nar ej mindre än 70 avdelningar med inalles 3,000 medleinniar.
Dessutom finns det en hel del kvinnoföreningar, som tillhöra partiet, men ännu e j an- slutit sig till Kvinnoförbundet.
I Kri- stiania finnes 9 olika kvinnliga avdel- ningar, 2 inom var och en av de fyra politiska kzetsarna och l i den femte kretsen.
Kvinnoavdelningarna äro ju ännu ratt så små, men de gå framåt.
Det ar ju ocksåB klart, att organisatio- nerna under sådana dyrtids- och elan- diga bostadsförhållanden, som sätta sin stämpel på Kristiania, skola vinna tillslutning fr %n folk, som förut statt rätt så likgiltiga.
Sedan flera år till- baka ha bostadsförhållandena i Kri- stiania varit snart sagt världsberykta- de.
På vintern 1912, då den som skri- ver dessa rader bodde i Kristiania och hade tillfälle att genom personliga un- dersökningar se eländet på nara håll, försäkrades från flera personers sida att bostadsnöden nu hade n&amp;t sin kul- TORN EMAN: Timmerflottare.
stod i trapporna i ifrågavarande hus en lång kö med spekulanter.
Alla som hade barn avskedades först utan tve- kan!
Sedan började granskningen de andra från vardens sida.
Och ett ensamt par fick lägenheten på villkor, att de g e n a s t betalte förskott på hyran.
Sedan uppdagas att lägenhe- ten vimlade av kackerlackor och an- nan ohyra.
Icke.
en bit mat kunde för- varas inomhus.
Familjen var bunden med ett rätt långt kontrakt och måste äta ute!
Så ar det, och det ser inte ut att bli bättre inom den nar- maste tiden.
Konimunen har visserli- gen uppfört några stora, nya komplex de sista åren, men de äro ju som en droppe i havet.
: g:: c Jr 1- Fru N. bad mig framföra en hjart- lig halsning till fru Kata, fru Sterky, fru Gustafson och hela den svenska socialdemokratiska kvinnorörelsen.
O. G r i i n l u n d.
Tilnk pR att varendr en av oss bara vi ansvar för vAr klubb.
Ingens arbete ar betydelselöst!
Besök klubbens möten och tag med n5gon ny medlem, det iir dock en uppmuntran for dem som har- dast f &amp; arbeta för v8r organisation.
En flock olyckskamrater.
spatsera frani,.
och %ter i järnvagsparken, nöjda.
och belgtna, ' blossande på cigarretter - svenska " kärlel~sgåvor ".
E11 haltaii fram på ett ben och krycka och vill ge mig en manserkula.
' Jag fragar honoin ' om han f&amp;tt den genom kroppen, men sanningseiiligt förklarar han på bruten tyska, att han hittat den vid Lemberg- Han ar kladd i en tunn.snusbrun jacka av obestämt snitt och har svarta byxor -- ena benet " uppvikt ", svarta korta.
stövlar.
Ser så hjälplöst vanlig ut.
Visar sill.
dödsbricka, en blyplatta ii oval form nied tre siffertal i sick-sack -- linje och i ena hörnet en liten tillplat- tad ring.
" Lever an! "
nickar han glatt.
Men vilket liv!
Oskyldiga of -- fer!
Som andra kamrater i miljoners: tal.
Och i alla h d.
" Och huru länge lever du själv i dessa relativt ' ' lyckli -- ga förhållanden? "
frågar en röst.
Kan- ske en damg det klämtar i klockorna med hårdare slag och i hastigare takt och kallar " man ur huse ".
Till vad P ' Försvar av f osterlandet naturligtvis.
Men skall detta inte ske i onödan utan nar det v e r k l i g e n behövs är det inte en dag för tidigt, att alla de små krigsberusade svenska D ' Annunziorer få en kall dusch, en besinningens sval- ka över sig, seende verklighetens krigs-.
fasa i anletet.
Och sådana små spegel- bilder visas dagligen fram här nere.
Maiiniskoa.nlet.en, mera liknande Medu- '
Sonen.
TORNEMAN: Bretagnare.
, sas förstenade an människosöners per- ten efter något; en karamellpå.se, en sonlighetspräglade anletsdrag.
- - - blomma eller cigarrett.
Doktorn gör sin rond.
Känner på.
Så kavlar han upp den ena -- " den basta " - armen och visar arrade sar.
pulsen h.os någon f ebeilhet.
Skyndar Strimmor av snitt har och var.
En vidare.
Niista, nästa i en lång följd.
runstav lik.
Den andra armen i ban- ' Systrar glida tyst.a f örbi med f ör- dage och jag ber honom ej lösa .upp ba~ldssakei:.
Vårdarna leda med milt det i rädsla för löss, men han vill så våld de sjuka bort från plattfor.marna.
gärna visa, att clet är ett svårt sår, ett Blott de som kunna reda sig själva få hugg av sabel och Ilur bra det läks och stå kvar.
Nu glider tåget bort.
Hurra, Oh-oh-oh-oh!
Oh-oh-oh-oh!
vilket hopp haii sätter till livet j u s t hurra!
d a r f ö r.
Så ger han mig sin döds- De vifta med armstumparna, som inte bricka och den tillplattade spetsiga kunna göra honnör på ' ' riktigt vis.
kulan och gör en preussiskt fin hon- De andra stå strama som ljus med han- nör och haltar bort med de andra av den vid mösskärmen.
Några " syst- flocken, ty det galler instigning i vag- rar vinka med näsdukarna.
Folket narna.
Jag ville följt honom på vägen omkring i en brokig ring viftar med ett stycke; både av medkänsla, ty han näsdukar, mössor och hattar.
En tar var en verkligt sympatisk ryss och det falles har och Tar, omärkt hos mången, ar ovanligt bland dessa andra, som synbart och snyftande högt från flera dagligen passera och med eller utan kvinnor.
egen f örskyllan se ovanligt ' ' framman- Kvinnor, som kanske bättre an män- de " ut; s å aven av en förklarlig nyf i- nen lriinna det förfarliga och pinande kenhet att med egna ögon se den kri- vid aiiblicken av dessa olyckliga fo- gets ande, som dessa människor kant st.erlandsoff er och instinktlikt tänka: sväva över och omkriiig sig och med Vore det min älskade, min broder eller egna öron höra ord on1 det hemska.
fader ja.g såge sådan?
J a -- om.
Men varken den enes eller andres Ord, som äro ratt tafatta och barnsliga, t a n k e f örmår ändra det förfärliga.
ty nog verkar en ryss, som den jag nyss lämnade, en 20-25-årig " lill- B l o t t e t t o f ö r t r u t e t a r b e t e, ryss '?, som ett oskyldigt och stort barn e l d a t a v l e v a n d e o c h b r i n - f ör en västerlänning.
Jag tror dock n a n d e n i e d k ä n s l a f ö r e n li- han äger det mod vi prisa s % högt, fast d a n d e i n ä n s l r l i g h e t f ö r m å r av förklarliga skal det ej kan träda i t a g a e t t s t e g i n o t m å l e t - dagen, enär d e t, som biist skulle föra f r e d e n.
Vad hjälper kongresser med vackra fram det i ljuset - e il t u s i c2 S m e II tal av diplomaterna?
Jag tror inte f ö r saken - fattas.
Inne i vagnarna höres ett sorlande fullt och helt på alla fredsapostlar hel- Om dem galler väl bibelordet: nlummel.
Är det sång eller gräl?
Jo, ler.
" M %nga iiro kallade, men ffi iiro utval.- säkert sång, fast entonig och skrovlig tills olnkvadet kommer och många da .. ' ' stämma in med vild fart och allt slutar E11 elds ja1 ined .guclalrraf t, - med ett långdraget ha-a-a-a-a-a, 1 den viintar v&amp;lden pA.
Och drömmer Nir~rana dri6mnla.r under tideil.
ha-a-a-a-a-a.
I sängarna ligga de svårt (Liicidor.
sårade tysta och stilla.
.
Plocka p5 fil- I Efteriniddagssolen kastade sina strå.- lar in i det hemtrevliga rummet, d a.
~ fru Solveig Gran.e satt nedlutad över sina räkenskaper.
Hennes ansikte var ej längre ungt, därtill hade lgnga, smärtsamma år lanmat allt för tydliga spår, endast i ögonen fanns ännu en lidelsefull styrka, som förlänade glans åt detta ansikte, inramat i det vackert gråsprängda) yviga håret.
Egentligen gjorde hon intryck av el] person, som lever under inflytandet av någon slags inspiration, en extas, soni i vissa ögonblick lyfter henne över s % mycket, som an,dra skulle- ha fallit om-.
lcull p %.
Dragen hade denna egendom.- liga blandning av stark spänning och drömmande tankfullhet, som blott fin- nes hos ett fåtal.
Fru Grane var vad maii i basta nie- ning vill kalla en hemmets kvinna.
Hennes sinne hade inte, som så m %nga anclras, inom de fyra väggarna krympt ihop.
Det kretsade inte envist kring de egna intressena ..
Nej, det var just i uppgiften som maka o-ch mor hon sett horisonten vidgas och fått ögonen öppna för andras lidande.
För kvinnosaken var hon en varm kämpe.
I dess med- och motgångar deltog hon lidelsefullt.
.
.
Stod inte också tiden vä,pnad till tänderna för att riva ner det ett fåtal.
med outsäglig möda byggt upp?
Världskriget!
Se ' dar det ord, som hade makt att driva alla drömmar på flykten och in- svepa allt i hopplost, ogenointriingligt mörker.
Underkastelsens mörker!
Fru Grane slog med en small ihop den ' stora boken framför sig.
Tankar- na hade %ter löpt in i den painla, van- liga fåran.
Ur krigshändelsernas kaos hade en tilldragelse ristats med elclskrift in i hennes minne.
Invalidtåget!
Dessa inanniskorester, som f orslas genom främmande trakt.er tillbaka till hemlandet.
Vilken vidrig tidsbild!
Maktbegärets, vinningslystnadens offer.
De politiska intressenas mar- tyrer.
Hon såg ånyo scenen framf ör sig vid den lilla järnviigsstationen i Nerke.
När betraktade den tysta gatan., som l %g har utanför hennes fönster, tyckte hon niistan att den b l e ~ iden- tisk med den.
8 MORGONBRIS Samnia oberördhet, samina soliga I bävan hon betraktade det uttrycksfulla Karlekeii till detta barn hade ut-: fred.
barnansiktet på fotograf ien.
Hennes vecklat det djupaste, rika-ste i hennes Soiiiinarro och soiiiliiar vila.
.
.
egen son l Kinderna hade ännu kvar .väsen; det.
1idelsema.ttade i hennes va.- Då komnier det dystra t %get ångan- den f örsta ungdomens ruiiching och sen fick ett sunt, friskt avlopp.
de.
Med fliiintaiide andedräkt stannar halsen stack blomlik upp ovanför sjö- -.
Och så skulle hon Iranske behöva bli det vid den lilla idyllen och dar höjs manskra.gen, men det var blicken niaii vittne till att detta liv förspilldes, den- sig i tv5 rader mellan stenkolsrök och ovillkorligen måste lägga märke till, ila kraft] .&amp;ngsamt sinade bort.?
iin.ga f örvildade, bistra a ~ ~ s i k t e n.
den koncentrerade styrka, som låg i Det var ett tungt offer.
Hennes tankar gingo till de.
stridan- Öga mot öga - för andra gångeil.
den.
Ovanlig för att tillhöra ett barn.
Nej, den som redan vid den åldern de länderna.
Cr stora, öppna sår för- Bliclca.~:i~.a korsa va.ra8n.dra som.
vassa i sin bli.ck gas inte har det iittiycket rami deras kraft dag efter dag.
Iii-.
1.i.ling01:.
gen.
hade makt att hindra blodflödet, ' Var det Iranslre du, som gjorde det?
tillbaka på halva vägen.
Den s v.
i d d.
e lcänslan lämnade hen- att h.iimnia det .. Vå.gor av ungdom och.
; kr du orsaken till att jag viinder till- ile iiite.
Hon lmnde inte låta bli att spanstigh.et och dröii-inia.~ för &amp; det halm i detta skick?
Varför gjorde d ~ i d &amp; iiite slut p &amp; mig med detsamma, fullfölja den föreställning hoii satt upp nied sig.
Och 1111 skulle Ba.nslrc en iiy stuöm varföl: siinde dn inte.
en salva, som f ör sig.
Hennes son skulle bli en fredens man, föra bort hans lir: ' t:og? '
Fre.dsrörelseii!
: T. sa~im.a ögoiihlick iiiild.~:.as emeller- inte bara i ord, utan också i gärning.
Han skulle inte utgjuta manniskoblod, Det stxaffet var zit.sett %t den, som t.icl uttryclreii.
han skulle inte hjälpa till att skövla beslutat bruka sina Tapen i rättfardig- " Ack, du gjorde ju eiidast din plikt friimmande länders vår, bara hand på het.elis t.; jänst, i 111a.~1n.isl~ol~a.rlekeizs - du lydde, soni jag! "
u Plikt!
Ja, det är just det uppröran- deras ungdom, varje nations nmst och 11 a 11111.
Och snart, snart drulle det stå vid de!
Plikt att förgöra och bryta ner.
kärna.
i fosterlaiidets i~aniu., inte i ni %- Inte avgöra.ndet.
Odet n.a.llra.des oundvi k- Ylikt att skövla frä.in.nzand.e länders go t annat i~.amn i världen!
li@.
v år.
D a r var just det hårda, hon stötte Det ligger a:ndå n %got.
ha.ilsyiislöst i Hata b.ade inaii iinci5 inte lcunnat p&amp;, den vassa taggen i heimrs stoltaste, tidens flykt; varje gången dag ä.r som lära deni.
ett ut.sagt ord, deil 1romm.er a.ldrig till- Det berättades att soldateriia inellan mest upphöjda glädje.
Inte i fosterlandets 11.a.11111 .. balra.
d.rabbiiingarna gingo över till varm- H e n n e s s o n s l z i i l l e b l i e n Heimes ögon sökte återigen barn- dra eller .utbytte vänslrapliga hiilsnisi- s v d e m, s o m.
v i i g r a d e f u l l g ö - fotografien.
Ho11 tryckte att koniurer- gar.
oa till hans liv tecknades upp för hen- Fiende, det ordet var för lilnge se- r a s i n v ä r n p l i k t.
Det var den enkla koiisel~ven.ses~.
av tie i. stora, raska drag.
dan iitstruket.
Det tillhörde en gan- h.ennes drömmar: Hon bavade.
gen generation.
: En stor tanke har alltid iiiigot för- Och vad konsekvensen av ett sådant Hur förnedrande var d5 inte dem handlingssätt var det visste alla.
De 3kräckaiide i sig.
Den kan draga en in ställning i vilken de befuniio sig!
Fanns det då ingen, som.
vågade siitta visste att den, som gjorde sig skyldig i en virvel, under vilken man ibland sig till motGrn; ingen, som hade mod till ett sådant brott, visade sin hållning förlorar fotf iistet *.
Eller inåste hon kanske till slut er- i det h5r fallet, så att saga kviivde sin att visa sin övertygelse?
1ca.iiiia att hon var feg, att hon inte var Hon visste, a t t.
de F r u Grane reste sig.
Som vanligt, egen andedräkt.
nar hon vai.
på något sätt upprörd, hade rätt att bura in hans ungdom, be- beredd att offra nar det gällde h.ennes röva hoiiom varje lyckomöjlighet, nte- cget kött och blod?
kunde hon inte vara stilla.
Ah - varje människa %r ju i grund Plötsligt staiulade hon, liksom gri- stiiliga solljuset, den sötma var och en pen.
Hennes blick gled, hypnotiserad, vill draga iii: det liv han blivit född och botten alltid sig själv; hon måste 3jä:lv viilja nar ' hon kommit till det upp till ett porträtt, som hängde över till.
skedet.
Inte ens en mor lcaii.
ändra I: fäiigel.secellen blom.st.ra inga ro- skrivbordet.
Det var sonens fotografi.
rilrtningeii av sitt barns liv.
Hans gossalctiga drag tycktes henne i 3Oï.
Nej, feg var hon inte, hon skulle inte Det v a r deii.
tragedi samhiillet sjalv detta ögonblick ha något egendomligt kelra när det en gång gällde; det var rörande över sig.
Det vai.
som om nt- skapat.
F r u Grane genomgick i tankarim sitt eiidast en frist hon ville ha, hon bad trycket i hans ansikte plötsligt levan- föregåencie liv.
Sitt korta: inte allt 0111, hade för sonens skull.
och för hen- degjorts för henne.
för lyckliga aktenskap.
Dottesns död, nes ?gen.
Och det slog henne som ett slag.
Äiiiiu behövde han vaxa sig stark, Han, ynglingen dä.r, hennes egen som hotade ta all kraft f ~ å n henile.
gosse, i deii blåa sjömansbluseii med Till slut soiiens födelse det sista akteil- vara sorglös och fri.
Utan ansvar, det rena, allvarliga barnansiktet, 1i.an slrapsåret., mannens bortgång just niir utan uppgift.
Leva för dagen, fröjda denna gladjeblixt så.
oväntat lzastat sig $t.
sol1 juse t.
Erfara t jus~iingen av skulle inte svika .. sin egen, vaknande styrka, utan dystra Hans skulle inte fegt uppgiva sin sitt ljus över deras saniliv.
.Efter niaimens död hade.
hon helt reflexioner, utax ett hotande ödes grundsats om han en gång stod inför iiiörka, f örskräckaiide skniga .. avgörandet, lian slrulle inte förmås att och hållet tagit aff arerna on1 hand, A i i i i a d ~ i s a, H j o r t.
.
och lyckades ock &amp; att ur dessa kvar- göra något ' mot sin övertygelse.
levor av ett välstånd radda eii &amp; ter- E n slralvning genomilade henile.
Den ångestfulla känslan inom hemle st.od, så pass stor att det räckte till L å t sot.-dem.
kvinnornas julflagga var fullkomligt ny, men det vaxa m e d uppehälle å-t henne och sonen.
pryda varje julgran! '
' ' '
.
Nya belgiska dokument.
Emile Waxweiler: B e l g. i e n s ö d e.
Har landet förskyllt det?
Eller var dess neutralitet ii r l i g?
A.-B.
Framtidens förlag, Malmö.
Kr.
3: -.
Strömmen av krigslitteratur väller allt f ortfarande mycket riklig.
Den ena volynien efterträder den andra i laask följd i bokhandekf önstren.
Stör- sta parteii ar ju mer eller mindre offi- ciella skrifter, avsedda att skifta dag- rar och skuggor så att den egna parten f %r mest av de förra och motparten alla de senare.
Och f å äro nog de skrifter, soni kunna läsas med behåll ' ning en längre tid härefter.
Ett a.v de arbeten, som det säkerligen blir detta förunnat, stammar från svenskt håll.
Det a r docenten Wigforss utmärkta ' ' Världskrig och världsfred ' '.
Ett .an- nat sådant standardverk ar det före- liggande, -.
den belgiske prof essom Emile Waxweilers " Belgiens öde '.
Professor Waxweiler, som innan kri- get var direktör för d-et stora Solvay- ii~.sti ' tutet i Bryssel och gjort sig ett i n - ternationellt välkänt namn som sociolo- gisk forskarse, dokumenterar sig i detta arbete som en - lidelsefri och opartisk historieskrivare.
Till en början ger författaren en skildring av huru den allmiinna me- ningen i Belgien on1 de tyska förhål- laiidena undergått en dJupg %eilde för- andring under de sista 25 Aren.
Ty- skarna trängde in i bank- och nffärs- hus, i fabriker och laboratorier, och deras skötsamhet och grundliga kun- skaper gjorde dem mycket omtyckta.
En mängd kongresser i Bryssel j amte de stora belgiska badorterna medver- kade aven till att göra förbindelserna inellan tyskar och belgier allt inti- inare.
Etc., etc. Än mer, kung Albert liax sedan sin tronbestigning &amp; stadkom- iiiit ett synnerligen h jartligt närmande till tyska hovet.
Förf.
citerar en mängd middagstal växlade mellan kung dlbert och tyske kejsaren och Irronprinsen, dar ifrån tyskt håll ideli- gen talas om de hjärtliga-och goda för- bindelserna mellan Tyskland och Bel- gie.n.
Att detta säges samtidigt, som man i Tyskland planlägger det kom- inande kriget mot Frankrike just med c11 invasion i Belgien sorn utgångs- punkt, nå ja, det bevisar bara ännu en @ ng den gamla satsen, att furstars och statsma.lis tal ej ar att lita på utan cildast ar till för att dölja de verkliga ' tankarna.
- Ar 1905 förklarade det tyska sändebudet i Belgien, greve von Wa.llwitz, att upprätthållandet av Bel- giens neutralitet vore så att saga ett - - -- - n - r -.
u * V.
.
N p o l i t i s k t a x i~o m!
1913 förkla- rade utrikesministern von Jagow, att ~ e l ~ i e .neutralitet ns var garanterad ge- nom internationella överenskonimelser En hAïd viiiter nalkas.
3ch att Tyskland vore beslutet att re- spektera dessa överei~skominelser!
- Alla underriltt elser från det olyckliga bel- Författaren ger oss i denna första av- giaka folket giva vid handen, att deras nöd- ielning en hel mängd upplysningar +Ida beliigenhet ter eig om möjligt annu, m laget under de föregående åren,.
.
xhrkare nu an för ett &amp; r sedan. '
vilka aldrig förut varit publicerade.
- Deras egna tillghgar, oerhört reducerade Darefter börjar publrice~ii~gen av de; enom krigsskatterna, bliva alltmer utdömda.
~fficiella aktstyckena och förf.
later [det ödel~gda landet b,eraknas narrnare 3em följa i den ordning sorn belgiska 303,000 innebyggare hasa blivit hemlasa, erne regeringen erhöll dem, samtidigt som i b omkring 45; 000 boningshus £Orstdrtu.
iiennas svar meddelas.
Ännu så sent En stor del s v denna befolkning bor:i skjul iom den 2 augusti förklarar tyske mi- bland ruinerna.
Man moteer uen kommande iitarattachén i Bryssel, att " det före- vin tern med stigande ångerot.
Sarskilt bar- ligger ingen grund för belgierna att nen lida mycket.
Nya flyktingar,, huuudsak- hysa några farhågor ".
Så kommer kl: ligen kr innor och barn, hava anli.int till Hol- 7 på lrvällen sainma dag bomben: and.
De flyktingar, vilka koxmo i oktober Tysklands begäran o m fritt genomt&amp;g iör ett Ar sedan och d a hade n8gra tillgiiogar,.
.
genom Belgien!
Författaren ger har %ro nu utb1o; tade.
Insainlin gen för belgierna m b t e därför .tt langre teoretiskt resonemang som M % de amii nationerna, h ' ur svart iortsattas.
stöd för sitt påstaende, att Belgien ej folkriittsligt hade ratt bifalla Tysk- 3e an hava det trjalva, aven denna vinter viga belgierna b jalpsain het.
lands begäran.
Kom ini ttén för clen sveneka insamlingen I kapitlet " Europa och den belgiska; ör belgierna kommer, sedan listorna nu in- neutraliteten ' an.ger förf.
grunderna iragite, att verkutalla insamlingen medelst För Belgiens permanenta neutralitet utsandande av bö3sor, där var och en kan ch citerar nzed kommentarier de mel- nedlagga om an en aldrig SA liten skarv.
Lan makte:rna växlade noterna.
Kommittén uppmanar till upptagande av Bokens hela sista half t agnar förf.
~oiiekter.
Bössor kunna rekvireras under in- St att tillbakavisa de beskyllningar, 3amlingens adress.
.Medel, tecknade A ' e j annu 50111 riktats mot Belgien som neutralt itersaiida listor eller andra bidrag kunna land och vidare att behandla de tyska liksom förut ins&amp;ndse under adress: Imam- krigsreglerna.
och deras tillämpning i !ingen för belgierna, Tunnelgatan 19.
Belgien.
Stockholm i oktober 1915.
Nar Belgiens niedborgare hårdnac- kat och energiskt försvarade sitt land För Kommittén för Ineamling ?n för belgierna av den 6 november 1914:.
.
3ch fördröjde den tyska marschen mot Paris, som för resten a-nnix låter viinta .Carl A. Magnuason.
Ordförande.
p5 sig, började tysk press och tyska myndighcter en oerli.örd sniutskanipanj Anita Lindhagen.
mot Belgien.
" Dess syfte angreps, de Amtn Glasell ilndcrsson.
Kassaförvaltare.
Sekreterare.
oskyldigaste tilldragelser blåstes upp, de klaraste avsikter misstankligg j or- des. "
Med en ofta till petighet graii- par srniirre sifferfel böra dock aiimai.- sande noggrannhet tar förf.
upp alla kas.
dessa beskyllningar och bemöter dem Förf.
tolkar sitt lands smarta, lugnt eii för en .. och lidelsefritt, inen med ett av ömhet Det sista kapitlet, som hand1.m om och hailgivenhet skälvande h järta.
Han de tyska krigsreglerna och deras till- sitter inne med och delger oss en hel lanipiiing i Belgien, kan ej refereras, del hittills okända saker; han har.
al.1- inen vore frestande citera i d.ess hel- tid sina upplysningar i första hand och het.
Utrymmet tillåter det eniellertid synes ha goda försiinkningar i Belgiens e j; blott har några typiska pcoklama- ledande kretsar.
Även alla, som iiro tioiier: " Om inv %iiarna skjuta p &amp; ty- djupt oeniga ined förf.
i hans slutsat- ska soldater, så kommer e n t r e d j e- ser, ha dock gott av att lasa boken.
d e l a v d e n m a n l i g a b e f o l k - Tysk statskonst och tysk krigfö- n i n g e n a t t s l r j u t a s ');; " Med ring beundrande f &amp; m h g a beska pil- mitt medgivaride har gci~eralöversten ler att svälja.
l %tit lagga staden i aska och s k j u t a TYaxweilers Bok ar verkligen.
ctt oinltring 100 p e r s o n e r "; standardverk.
Folkbiblioteken m it- " ... cle o s k y l d i g a f å l i d a m e d s t e ha ' den och alla anti ' ra som.
ha råd de skyldiga "!
böra skaffa sig den.
Oversattningen ar f örtjaiistfull.
Et1 O t t o Griinluiid.
G v i till de niiilidande belgierna! '
I Största lager av välgjorda i fina Och i alla storlekar för Gossar o. Flickor.
BA Prima, reella varor.
CS Fullständig fr. o. m.
Huvudbonader, underkläder o. Skodon.
illiga, bestämda priser.
AlB, 74 Drottninggatan 74. '
Till Sverges arbetareorganisationer!
Kamrater!
, Må enagång komma fredens langa julhelg och lycka &amp; t människorna,, si lyder inskriptionen 8, .en rod julflagga, som av socialdemokratiska kvinnorni kommer att utsändas.
Denna längtan tro vi alla inom a; betareklassen besjäla: utav.
Må därför varje arbetarehem prydas med denna lilla flagga under jul helgen och vara fredstankar fr8n norr och söder, öster och väster mötaa.
Inge1 julgran vid vara arbetarefester bör sakna densamma.
Flaggan bl.ir helvit och inskriptionen med röda bokstäver i vacker stil Priset 15 öre pr styck.
Vid rekvisition av minst 12 st. lämnas 20 % rabatt ' Varje organisation uppmanas att med det snaraste rekvirera sot.-dem kvinnornas freds- och julflagga att försal jas bland medlemmarna.
Rekvisitionel stalles till Morgonbris expedition, Uppland~gatan 85, Stockholm.
Redovisning senast den 31 dec.
1915. ed partihälsning.
Soc .. c7enr.
Kvinnornas Centralstyrelse.
- I Fredens julflagga.
M a e n g a n g l; o i n m a f r e d e n s största och förfkrligastc krigsbal 11 % l a n g a j u l h e l g m e d l y c k a a t gon gciieioation 5 n n i ~ slradat.
Vein iii in a?
m i n i s lr O I: ' ii a - de olden kiiiina dct blir som slrall " ringa i11 en gåii4 viil innesluta det 20: de 2irhundradets guds cloiiiedag ined siii klocl~n " öve.
högsta önskan.
Med deiliia varma vad- en f öriiuf tsvidrig viirldsordi.~in.g, ocl jan till förnuft och riittskiiiisln, iiiecl i1a.1:.
$.n det blir - t y ilagoin g h g ni.isti i &amp; r de SOC.- j LI iiridk ' f ö~: ' a.~:.gelsen.
denna j 11 113 ö 13. k0111.~~2 1~omm.n - alltic clem.
Irvii~norna genom en.
liteii jul- fick var och en.
ineci s i t t ptiiiii s i i gransflagga för dc många tiisriii sven- uppgift.
Och den som.
fick att lagg; s1.m arbetareheininm - och a ~ c andra n sitt ord i slr&amp;len för n&amp;lsklig frihe, so111 i uppfyllandet av denna önskan och.
11.atioi~ernas fred n12~ ej klaga at se viirlcle~is ~:ä.ddlling och mii~isklighe- hans uppgift var tung, ty ' ' f östry clre.
ar ga.inm.alt, nien friheten.
ung ".
teils största lycka.
Nar vi i oiitsiiglig.
taclrsainl~et inför Messiashiilsi1ii1ge.n om f r i d p i clet öde som hittills Atmia.stone h2illit j o Y d e il ar en vacker saga och ix: vii.i:ldsbrandens ' fasor - om ~ c l r s å e j poetisk syiipunkt en f örtjusande syn ni %iiga av dess svåra svitcr - fr811 inen v i se helst att veteilslrapeil * skö vårt land och vara hem betrakta tes om stj5rn.tydiiingeri och vi.
vilja hi cieiiiia, lilla enkla j ulf lagga ined sin papper på att givna löften ocksa ini hä.lsiiiiig at clet hit tills största och hållas eller infrias.
Dock inga vanlig; högsta ideal vi veta S &amp; lat OSS tiinka p %)) pappeislappsr tvivelaktig; alla de tii~e.l.1.
henimen, dar 1915 h ' s namn ullder borgeilsföi:billdelseii, julflagga, både bokstavligt 0c.h bildlikt f o l k c s sLiver~lla garantj talat vilar p % halv sthllg.
Och lllilllla~ D a skall helt visst en g&amp;llg komlll; deii uppgift vi f å t t i livet, C11 Uppgift fyedens l&amp;ll,ga jullielg ined lyclra å soni ii U stik OSS klarare och tydligare $11 n. %gonsiii.
i b elpsiiin.gen f r %ii det kgila, Ett bedrövligt tillsland ir det, som vi för närvarande, tack rare en mer an lovligt slapp och slapp- iant regering, befinna oss i.
Våra livs- nedel ' bli för var dag som går allt dy-: are, vårt arbetande f ollr allt magrare) ch våra iii- eller utländska jobbare och: övarepatroner allt fetare.
Man frå- Tar sig med harm och ilska: finns det rerkligen ingen grans f ör trafiken, f ör skandalen, finns det ingen grans ocksa för slramlöshetenl Det ser inte s8 ut.
Vår regering i all ara.
Den slår tro- $et och erkännansvärt vakt om vår i e u t r.
a l i t e t, dess högsta, föi-sta, ch största uppgift naturligtvis, och för vilken vakthållning d.en åtnjuter $et stora flertalets av vårt folk taclr- samhet och äger dess stöd.
Men man- aiskan lever icke av bröd allenast.
Så $ro ock vi svenskar av vanligt kött, ch blod och icke några luftiga, sköra viisen, som kunna reda oss vår föda iv himlens dagg och jordens dofter under skaldisk obekymmersamhet åt att vårt lands 1ivsme.delstillg~ngar för- svinna till de högstbjudande i fram- inande land.
Vi behöva och vi f o r d r a att få köpa v %ra livsmedel till n å- g o r l u n d a rimliga priser.
Vintern och kölden Er har, arbetsf örtjansten far mången reducerad betydligt, för somliga f örsviimer den helt och hållet.
Veden ar dyr, kol finns knappast a.tt f å och p i maten formligen.
s y n d i g a priser.
Vi be regeringen betänka, a t t den a r s v e n s 1s: och har ansvar för s v e n- s B a medborgare framför alla andra.
Att vädja till roffarna sja.lva vore ju enfaldigt.
M.en med full ratt, om också med klen förhoppning, må vi vädja till den sittande regeringen, nar nu tyvärr riksdagen e j tpclrs bli till- giinglig för oss!
.
Riks Liljeh.
16.
Allin.
tel. 33 38.
- rnqvists Kappaff 3 3 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp Stort lager av in- och utlandska nyheter.
Utför alla elags beställningar av Damkappor, Dräkter ' och Kjolar!
till extra billiga priser.
1915 ars U K R I G S B R Ö D I l /, kg.
20 öre, l /, kg 58 öre.
.
LIMPOR L SPISBAOD.
I - J A.-B.
Sannadals Brödfabrik, Liljeliolmeii.
Etabl.
1878.
.... " ...
- Människovärde och iuldvirtle.~.
Ur Backi sakrament av Einar Erix.
(Forts.) Sedan bröt hon tystnaden och talade om gossen, lille Hugo, som nu var över tv % å1 och en riktigt duktig och vacker pys och så lik Hugo sedan!
Hennes stora Hugo!
Lill- Iiugo var inackorderad i e t t litet vänligt hem nere i Viisterås.
Nu började det g2 i dörrarna, och gästerna sainlades så småningom.
Ja.g tryckte hennes hand och steg u t i kaféet, dar jag ensam slog mig ned vid e t t hörnbord.
Nu var s k y a - ningen så djup, a t t det elektriska fick tän- das, nu blev det skratt &amp; h högljutt och svordoniar.
J a g s a t t inte länge kvar.
När jag gick passerade jag Kullman, som nioil e t t par kamrater regerade e t t hörnbord nere vid dörren, sysse1sat.t med a t t svälja ap- t.itgroggarna före niateii.
Färgen i hans po- tatisansikte stod redan r ä t t många grader hög p5 skalan, och lians t a l lämnade redan: ~t~skilligt a t t önska i fraga om klarhet och narmade sig sludder, men var i stället desto högljuddare.
Det rörde sig, just som jag gick förbi, om den bortresta Karlbergs per- son,.
d. v. s. om hennes stofthydda, som tydli- gen skarsl&amp;dades hade f r a n ovan och nedan och värdesattes i detalj.
Efter en tidigt intagen middag dagen dar- efter steg jag in i kaféet.
Det liade regnat hela f örmiddagen och himlen var f ortfaran- de blytung ocli jämnmulen utan en bl &amp; flik eller ens en svag ljusning i det t~östlösa grå.
Det var folktomt och tyst i lokalen, endast fliiktveiitileus sövande surr hördes.
Uppas- serskan satt i skymningen i en vrå och lekte med den spinlian.de, middagssömniga lrafékat- ten.
J a g gick över lokalen i n i skänkrum- met för a t t hälsa på fröken Astrid.
Det mattslipade fönstret släppte blott sparsamt igenom den i sig själv svaga.
dagern och lade det l ' illa rummet i ännu djupare .skymning än kafélolralen.
Fröken Astrid s a t t vid e t t li- t e t runt bord, på vilket hennes middag var serverad, nien maten var orörd och hon åt intet.
Hon reste sig upp och räckte fram sin hand, när jag kom in, men hon föreföll trött, och handen var slapp som e t t blad med nerverna bortslitne.
Vid min fil&amp;ga om hennes befinnande, sjönk hon ater ner på stolen, gömde huvudet i händerna och pres- sade fram ' en ordlös suck.
J a g sökte efter M antaglig förklaring till hennes djupa för-.
stamning, och plötsligt dök en misst.anlre upp hos i i g.
-- Ar det nagon av gästerna9 DB.
bi5rjad.e lion tala.
DB berättade hon och bekräftade mitt antagande.
Det var herr Kullman, hon hade hört honom kallas så.
I går kvall hade han kommit in i kas- san vid halvtolvtiden, raglande och oför- ~ k ä m d, stängt dörren och trängt sig på Astrid, som han tydligen ansåg vara Karl- bergs .eftertraderska i alla avseenden.
Hon hade varit vänlig nien bestämd och bett Iio- noin åtminstone sitta ned p % en stol, om han nu skulle vara därinne.
Hon hade ju en tids träning och förstod, a t t det måste försökas nied lämpor.
Men herr Kullman hade inte lyssnat p &amp; henne utan blivit mer och mer närgången och frack, tills hon mast med l ä t t våld hålla honom f r a n sig.
Det hade Kull- man inte kunnat fatta, hhiir m Irassa kunde - - --- P p p - - dan samma kvall.
Den av mig nyss anförda lyckliga slumpen hade givit mig en viss y t t r e förutsättning - vilken är har likgiltigt - för a t t som jag trodde kunna tala maktspråk med honom.
Nu ville; jag emellertid ogärna bega.gna mig a v denna förutsättning annat än som nödfallsvapen och utfunderaile dkr- f ör under eftermiddagen e t t annat tillväga- gingssatt.
J a g beslöt a t t låta saken vara en a.ffär f ortfarande men förändra situat.io.
nen nägot.
J a g satte mig i förbindelse med nfigra vänner bland matgästerna på hotellet och fick genast, d å de hört sakens historia., beredvilligt löfte om deras hjälp.
P å kvällen uppsökte jag källarmästaren och bad a t t f &amp; förklaring till hans åtgärd a t t köra bort flickan.
Han svarade något undvikande, a t t helin &amp; satt e j lämpade sig för befattningen utim a t t gaster - han mg- ste för skams skull använda pluralisform - klagat på henne och fordrat hennes avske- dand.e.
Sedan jag saktmodigt gjort honom up~m5rlrsam på det orättvisa och hgrda i atgarden och hemställt, huruvida han inte kunde h d r a sitt beslut men f å t t e t t nej, å t - följt av e t t mjukt hovmästarebeklagande, till svar, gick jag honom in på livet med saken.
J a g tog upp ur fickan en skriftlig förkla- ring, underteclrnad av ungefär e t t dussin mat- gäster och stamkunder, vari dessa sade sig nödsakade a t t omedelbart välja annan re- staurant, därest e j ' beslutet om flickans av- Och i dag hade hon av lr5.llarmästarn f a t t skedande upphävdes.
J a g var ocksa grym besked.
Hon mr2ste flytta.
Han beklagade nog a t t fordra ögonblickligt svar.
Till kiil- livligt men kunde med bitsta vilja int.e hjälpa larniastarens tjä.nst gjorde jag med en bly- iiet, 11a.r kunderria fordrade det.
Han ville ertspenna på baksidan a v papperet under.
vara vanlig, uttalade förhoppningen, a t t hon tystnad en enkel multiplikation och l a t siff- nog skulle finna en annan plats och.
sade sig rorna tala och argumentera sjiilva.
J a g skrev: för egen del inte ha något a t t anmärka mot 12 giister h 1,000 .............
~., .. i~umrna; ~; 12,000 henne.
Och s$ överliimnade han till henne I giist &amp; 4,000 (högst] ...... Summa 4,000 ' 30 betyg hon sant honom.
uppträda så avvisande ocli vägra honom d6 privilegier, han ansåg självklara.
Till er början hade han därför upptagit det som skämt f r å n hennes sida och skrattat å t hen, nes svaga motstand.
Men d &amp; han till sis1 funnit, a t t hon menat allvar, hade han blivii obehiirskat ursinnig och- med skrikande rös1 hotat henne med a t t om hon tänkte mopsa sig, skulle han fan t a honom visa henne, at1 det var han som var &amp; st, a t t hon satt löst, och a t t hon redan i morgon kunde f å respass Efter flera försök a t t med goda, nästan smeksamma ord liigna honom under förkla.
ring, a t t han väl ingen r ä t t liade a t t begära nagot annat av henne, än a t t hon skötte sin tjänst, insåg hon slutligen, a t t det inte 1ö- nacle mödan a t t tala med honom och iakttog tystnad,.
bestämt avvisande alla intimitet.er, Uppretad till det yttersta hade herr Kullmaii sänt bud efter kiillarmästaren, som också strax infunnit sig, och till honom sagt att han inte e t t ögonblick ville tala mopsigheter av kassan.
Hon h.ade uppträtt fränt, och ha.11 fordrade bestämt atk han skulle avskedas och det ' genast.
Källai.niästaren hade talat väl med honom, .velat bjuda pii en flaska champaiij men förgäves, herr Kullmaii hade varit oblidkelig i sin sårade värdighet och benhårt vidliållit sin f ordran, a t t han skulle avslreclas.
Slutligen hade det d2 bli.vit lugnt, sedan Iiallarniästa.ren bett ' a t t f å tknlia pä saken tills i morgon. '
Alltså var hon nu avslredqd.
Avslredad pk tredje dagen!
Hon hade inte annat val ä n resa sin väg igen.
Vart visste hon ej, vid lenna tid ' 11 % aret voro platserna upptagna.
Med en lätt suck, soni hon försökte dölja,; ystn.ade h.on.
Sa, nog hade man trott Kullman om niistan ~ n g e f a r vad som ' helst men knappt ändå om 3etta.
Och den utmarkte lrällarrnästaren!
Ta, för hononi gällde det de mellan tre och fyra tusen kronorna pr gr, för honom var iet uteslutande en peniiingfråga.
Kullinan ~ i l l e lian inte mista, och han visste, a t t fick ienne inte sin vilja fram skulle han säkert iatta sitt hot.
i verlistallighet och flytta över; il1 Centralhotellet.
Det liade han gjort en; åi-i.g förut., och.
det hade kostat p &amp; bbde ivertaliii.n.gsförm~ga och vinkällaren a t t f % ionom över igen.
Det finge inte upprepas.
Ta, då v m saken klal:, kassörskan maste upp- Iffras.
E n tredje möjlighet fanns ej.
Det är det 1ra.lla guldets suveränitet.
Efter iiagra ögonb1ick.s tystnad sade jag Irölren Astrid iiagra tröstande ord, som na- lurligtvis blevo tonima - åtminstone i mina iron - eftersom de saknade maktgrund.
J a, &amp; r kunde det egentligen vara slut p &amp; histo- $en.
A t t fortsättningen blev .som den blev, mr naniligeri beroende p % en lycklig slump.
) et föregkeiide ar det väsentliga) upplösnin- ren däremot oväsentlig och allt inte logiskt iödvanclig.
Men jag mecldelar den fullt verk- ighetstrogen, soin ett litet kuriosum p % slutet.
J a g beslöt a t t tala med källarmästaren re- Det språket förstod han efter e t t par krax- ningar ocli t v å resor rodnad ända till hår: Piistet.
Vi följdes å t ned till fröken Astrid.
Käl- larmästaren bad om.
ursäkt och meddelade, att det hela varit e t t grovt missförstånd.
Na- turligtvis fick hon stanna, ja lian var rentav.
tacksam om lion ville.
Man kan göra sig förstadd ibland, niir an- nat sprak e j duger, om man talar med siffror) ch s1rram.l.ar med guld, kallt, klingande guld.
Folkbildningsarbetet.
Av E l l e ii K e jr.
Andra upplagan .. T v å c1ela.r om.
r e s p 200 och 1.60 sidor.
Pris gr del 1 1won.a.
Den nya iipplagaii av detta viilkanda, och högt sl.a.ttade arbete Sr i viss inån en ny boli.
Den 5.r nämligen ganska betydligt.
utvidgad, men.
priset Sr billigare.
.
Ejlen Keys verlr om folkbildningsarbetet i r för övrigt en fullständig handbok i äni- aet, den i ' nneh %ller intresseviickande redogö-: elser för folkbilcliiingsarbetets alla sidor och former och ta.r särskilt sikte på slrönhetssin- nets odling.
Arbetet.
är delat i tre avdelningar: Folk- 3ildningsarbetet i allmänhet, Folket och kon- sten, Sverge och odlingen av skönhetssinnet.
E n f örteckning över r u b ~ i k e r n a ger en f &amp; e- ställning om gruncUigheten i behandlingen av let stora ämnet.
Dar beröres Folklynne o.ch iolkbildning, Folkskolan, Pressen, Förelas- lingap, Polkhijgskolor och folkbildning, Falt.- iögskolan som f olkbildningsmedel, Bonden och lolkbildningen, Lantfolkets bilclningsbehov, Folket behöver konsten, Folket och konsten våra grannland, Viickelsen av akönhetssin- iet i England-Ame~ika, Konsten ...
och folket
Kornhamnstorg 61.
Beviljar Egna Hems-lån i Stockholms närhet.
Stockholm Högsta gkllnnde ränta.
.
Alla kvinnoklubbar böra till försäljning rekvirera, Den sjunde basunen Anna Lenah Elgström.
" Ett av flammande patos buret vackelserop mot kriget. "
Rabatt vid köp av minst 5 ex..
Rekvirera fran Pris. "
.
25 öre.
.
Tidens förlag, Stockholm.
har på ett år hunnft infaga främsfa plafsen inom f ofogenköksmarknaden i Skandinavien.
Orsaken Cr detia f uh rikats överlägsna kvalifet!
Finnes i viilföraedda Jarn- Bosilttnings- och Kooperativa affareï.
...
KOO perat iva förs %kringeanstalterna bevilja försäkringar Sot.-dem.
FOLKET i Sthlm etyrelse samkantrader 1:sta fredsgea i manaden kl. 8 e. m. a Bryggeriarb.-forb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Frösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kassörekan triiffas for uppbord tredje fredagen kl. 7 e. m. forata m h a d e n i kvartal b BryggeriarbAörb.
exp.
(Av k. maj:t sanktionerad 11 dec.
1914.)
liv-försa kring SAMARBETE p &amp; basta villkor.
Ombud antagas. '
' Sthlms AUm.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie mote 1:sta mandagen i varje manad kl: 8 e; .m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hue.
i Tyskland, Folkbildningen och konsten i an- (!ra europeiska land, Kroppskulturen, Konsten och barnen, Landsbygden och skönhetssinnets väckelse, Konstslöjden och folket, Folkets- hits-tanken, Slöjdstugor och konstnärliga kur- ser på landsbygden, Industri och naturskydd.
Slutligen kommer en rad bilagor.
.
Styrelsen,.
Fernqvists kappaffär.
Eriksson &amp; Fehqvists välkända kappaffär, Drottningg.
33, har i dagarna på s ä t t och ' vis ombildats, i det a t t den i de gamla lokalerna bedrivna affären helt övertagits a v ene del- agaren, hr Otto Fernqvist.
Denne har genom mangårig praktisk erfarenhet i klädesbsan- schen och om modeförhållanden inhämtat de kunskaper, som erfordras för a t t r ä t t kunna leda e t t företag a v ifrågavarande slag.
Han började sin praktik i den allbekanta klädes- firman P.
A. Collijn, där han arbetat i 4 år, idkade så i Berlin stadier i damkonfektion, aterkom därpå till Sverge och tog anställ- ning hos Beve &amp; Co: s stora kappfabrik, tills han å r.
1906 i kompanjonskap med hr Eriks- son startade firman Eriksson &amp; Fernqvist.
Då nu hr Fernqvist.,från och med den 1 okt.
ensam och under firma Fernqvists kappaffär i lokalerna Drottninggatan 33 fortsätter den dar bedrivna affären, kommer han a t t allt f ortfarande tillämpa samma principer som iistadkommit den gamla firmans framgång - nämligen de modernaste och mest gedigna varor i största sortiment till de lagsta pri- ser, som överhuvud kunna offereras.
Vi han- visa för övrigt till annonsen i detta nummer.
kvinnornas samorganisations Kvinnan motarbetar sitt eget basta nar hon avrader mannen att teckna försak- ring a sitt eget eller bagge makariias liv; PA grund av mindre dodlighet ha kvinnor lagre premier i DE F6 REM AD E. Premiebe- frielse vid ejukdom och olycksfall m. fl.
för- maner.
.
Stockholms södra kvinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie eammantrade 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkete H,us.
Styreben.
Stockholms Tjanarinneförening avhaller möte Leta och 3:dje torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkete Hue G-sal.
Styrelsen.
Kirwma soc.-dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje manad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,80 e. m.
Styrelsen.
borde icke köpa annan symaskin ' än Solidar- Symaskinen, Gellimare sot.-dem; kvinnoklubb avhiiller ordinarie mote 1:eta och 3:dje man- som ar den yppersta i handeln, av stör- dagen varje manad kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya sta fullkomning och ger största valuta.
Styrelsen.
Vi bjuda fullaste garanti för att de Folkets Hus.
med vart firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta Malmbe~gets sot.-dem.
kvinno- som kan uppnk och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- klubb avhaller ordinarie möte andra och sista månliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffären SOLIDAR, ' Vasagatan 52, STOCKHOLM.
måndagen i varje manad.
Nya medlemmar halsse viilkomna.
Stgrelsen.
