# ID: svediakorp-per2397
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,670
# sentences: 1,029
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MO K:rI Januari TIDNING FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska ({&amp; de Arp.)
.-d ONBRIS vin nornas Centralstyrelse.
Stockholm 1915, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri / l I -.
Prrnumrrationsp+ls: 1: 20 pr helt ar, 60 ör " pr halvt och 30 öre pr fjärdedels h.
Lösnummer 10 öre.
Redaktör: Anna Lindhagen.
Niorgonb~is ' expedition: SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Om vi nöja oss med a t t lita till alla välmeiiande människors goda vilja till fred - då få vi nog vänta.
Ty, med " Ett gott nytt å r J) - hos oss a r (all respekt för de vackra insa.tser det ännu inte h %n att hoppas p &amp; detta.
fredsvännerna göra i världen för in .. Och dock, nar gingo vi sist med en dividens fostran till förståelse av kri .. s %dan bävan mot ett nytt år, nar sågo ' vi nied denna iiligslaii, ja, fruktan, den nar- inaste framtiden an?
Aldrig.
Ty vi, som nu leva, ha förut ej varit vittne till vad vi nu se.
Dc gamla kunna visserligen ta- la om 1864 och 1871, men vad var det mot detta!
Den förf ärliga kris, s0.m s % länge varit " väntad ', kom 1914 - nar skall den f % ett slut?
Kan nian hoppas att 1915 i så matto skall bli till ett gott nytt å r?
I s % fall kommer det antagligen att bli vår levnads stör- sta, ty var 1914 som krigsutbrottets år ett förfärligt, så blir 1915, om det blir freldens, ett ansvarstyngt.
Miljoner önskningar gå mot ett fre- dens och fridens 1915 - åt alla folk - för alla tider.
Är d * et en utopi?
Hägring.
Skulptur av Agnes Frumerie.
gets orimlighet och barbari, vad vin- na de, vad vinna vi därmed, så länge vi inte aga makt bakom våra önske- mål!
Ingenting, vilket lär vara be- visat.
Ty den erfarenhet.
folken med sitt blod få betala ar.
f ö r dyrköpt.
För att f &amp; något a t t bygga framtiden på måste vi nog framför de goda lita- 1915 till de ratta handlingarna och tänke- sätten.
Därför ni goda, välmenande med- borgare, som vilja alla val och ingen illa, men bara efter ett visst mått dock; som förstå, att det måste vara någof fel i det samhälls- maskineri som f. n. fungerar, tro iii verkligen på ett batt- r.e utan en helt ny maskin!
Kan ett sy- stem, baserat p$ oordning och orätt- visa, ge ifrån sig dess motsatser?
Ah- nej.
Men att utbyta den nuvarande ord- ningen mot en ny och biittre det g %r ej.
iiiinu.
Ty allt för många av dein., som av den bestaende ordniiigeil skörda direkta och indi- rekta f ördelar, sitta inne med makt.en och utslagsrösten.
Och våra till namnet liberaler, som aldrig våga när de kunna, som alltid stalla sig så, a t t .de intet kunna när de våga - vad a r att hop- pas dar!
Nej, ännu galler, som för 50 å r se- dan, det som sanning, att arbetareklas- _ ',.
" XlOl ' ~dfll&amp;~- iing av.
det orrifattzy- ..; i,oneförslag .föi partiet f4 1 bpP, h ~ l h e som t tarb betats till partikongressk.
Xocialdemolrratiska kvinnornas 3 d j e Kongressen hade att behandb-.
kongress, som enligt beslut skulle av; ler om bildande av förbund sarnk ' tig hållas i samband med 1914 års, - parti- kongress, öppnade sondagen den 29 Orgamisationsf örslag- nov.
sina förhandlingar i, Folkets, FIus V. U. tidigare utsänt till klubbarna.
...
.
P-sal .. ...
.
...
Efter i n synnerligen ingaende och Kongressen bälsaaes ä &amp;; denna %ll$a; rlig debatt .beslöt kongressen bi- gkng med sång av Kvinno ' i~lubbens V. U: s fo.+slag om samarbetet falla sångkör, varefter V. U; s ocdf.
med I och med antagan- melan klubbarna.
några ord valkomiiade omb~deii och de av detta f6rslag bilda ' de ' soc.-dem.
.
.
förlrlarade kongressen öppnad.
ivinaorm ingen sarorg.aaisation iiioni.
~ t t tjiigpta~.
: onibud.
narvoro;: repfe- ?artiet, men k w a.
.
s o m hittills- fritt sent erande ~kvinno1r1ubb hr B f öl j.+nde 3ch självsta.ndigt samarbete genom en.
pIat ' ser, i ~ s k i h i m a: Karlsiad,, .Malm- ~entralstyrelse,.
som väljes å kongres- n~, berget, Norrköping.,.
~ ~ k ö P i Ronne- by, Stockholms två.lrlubb8r, Sundsvall, sen.
Kongress, som avhålles vart tredje Västerås och Örebro.
~ m b u d ' f r å n Ar- Ir, väljer ordf., korr.
sekr., redaktör vika, Karlskoga och Malmö hade an-.
samt expeditör f ör Morgonbris.
I stort sett.
kan organisationsformen malt f örhinder.
~ n s e s lika - som förut, men större fast- Skånska distriktet ' +v S; D.
K.
K: representerades av två ombud, Brygge- net och större ansvarsskyldighet er- riarbetaref örbiiiidets .avd.
15 kvinnliga a judes nu och kräves a ömse sidor ge- av.
fyra, Tidningsbudens fackf: och aom en del kompletterande beslut, icke T janarinnf öreningen av vardera ett ninst genom att ett ' ordnat ra.pportsy-.
.
sten1 införes; om.bud.
Och med det stöd kvinnoröre~sen nu Till vår ryska partivän Alexandra ?rhfillit av partiet för sitt agitations- Kollontay, som V. U.raknat p &amp; att f &amp; se som kongressens gast, rnen.som da- 3ch upplysningsarbete torde vi med garna f öre av.
myndigheterna utvisats, sllt skal kunna med tillförsikt se frain- sändes.
ett halsningstelegram och be- Bt.
Agitationen.
slöts instämma i d e n protest,.
som an- Kongressen övergick så till frkgan togs å partikongressen mot utvisnings- om agitationen.
ordern.
.
Sterlcy redogjorde för inkom- Anna Till kongressens ordf. utsågos Anna na motioner, vilka ' alla fordrade k p f - Carlsson,.
Stockholm, och Mathilda, tigare och vidstraclrtare agitation Persson, Malmö; och till sekr. ' Ruth kvinnori~a.
Följan.de uttalan- bland Gustafson.
och Amanda Frösell, Stoclr- den antogos:.
holm.
Kongressen ' godkänner motion 7 an- Arbetsutskottets .verksamhetsbei.ät- giende agitation.
bland kvinnorna i. telse och revisionsberättelserna för Norrbotten.
äv.ensom att dessa bilda den gångna kongressperioden.
godkan:: i .. eget distrikt.
des.
Då partistyrelsen genom partikon- Behandlingen av insända motion &amp; toe sin början med fragan om.orGani-.
gressens beslut blivit.
agitationscentra sationsform för soc.-dem. '
kvinnoröre ' l- ute i landet ' så uppfordra vi dem att sen.
Denna fråea.
har förelegat till be- ekonomiskt bistå kvinnorna i agita- handling vid två f örestaende kongres; tions- och orga.nisatioiis.arbetet.
ser och ' dess avgörandk nu .måste dar-. '
Aven hemstalla vi till de manliga för v.
M a s bli ' av betydelse för ' 1ån.g tid agitatorerna ' att.
i högre grad a11 vad framåt.
Av betydelse aven mea anled-, som.
nu sker i sina föredrag behandla aven d e fiågor, som siirskilt beröra kvinnorna.
sens befrielse skall vara dess eget verk.
\ Till Soc.-dem.
!
Må vara att den sanningen &amp; i.
' nött och.
~ o n ~ r e s k e i som i, &amp; r fullt medveten stöpt - den håller!
om svårigheten att ' väcka och intres- I den förhoppningeii mötas.
vi ock- f or.
arbetarerörelsen sera kvinnorna så ännu varje .. gång i nyårsklockorna dess m e d e l och mål, men lika föqtå- ringa: Ringa .de också in - död och ende för den ' stora; ljetydehen av kvin- sorg - .alltid kommeer .det.
' docli en, no~.as ' .upplysning och tikten ' a v.
sam: ng dag med nya lrraftei; unga sinnen, hörighetskä.nsla med det soc.-dem.
par- som finna det .v.art att.leva och verka.
tiet, vill även att alla åtgärder i denna Ty o m " livet ar blomman, som en mor- riktning ' .beaktas.
Vi hemst alla f ördenslcull till parti- gon gor, visiysen, och, ett vingslag mejar styrelsen att ' tillställa partipressen en av ', s å är de$.
, också det f r 0 som slår anhiillan, att.
i den.
mån .förhiillandena rot.
o,ch spirar varhelst jordmån fin- medgiva, anvanca kvinnliga medarbe: nes.
- Och e n $rostnatt kan - val harja tare.
V i hemstäla iivin, a t t till distrilil det skona men, roten- stå,r &amp; h arbetarekommube?
ställes en.
viid.
kvar och föder ny prakt nästa s.ommar.
jan .. att mera an hittills giva kvinnorna ..
.
: .., .. .. -.
.
.
:,.
.
.
. '
J.:.
S. storre mö jli,ghet, till .representation i.
resp ..
styrelser.,.
.
.
,.
;.
.
-.
.
.
...,,.
.
Vår kongress. '
'; ' ' - ' ' ' ' s I. '
s '.
&lt;.)
d,.
: I.
. '
rö &amp; attsf r agan L * *;, lade hemställts om kongressens utl %-; ap$e angående V. U:s åtgärd att förra kret understödja L.
K.
P.
R:s namii- insamling.
V,.
U. lämnade den förklaringen att letts varit .en praktisk åtgiird som V. U. ansett stå i full överensstämmelse ned 1911 års kongressbeslut och hem- ställde om kongressens godkännande, vilket a ~ e n blev kongressens beslut.
Dessutoni f öreslogs att söka utröila i h ~ l r u stor utsträckning arbetarekvin- nor1i.a utnyttjat, den kommunala röst- rat$eii, vilket, bes1ö.t~ skulle.
sxe ...
i sam- band.
med det hyinförda rapportsyste- niet. '
~orgonbfis; En hel del önskemål hade genom motioner uttalats ang %ende Morgon- bris, bl.
a. om.
återtagande av den förra vignetten; om billigare pris och mera agitation genom tidningen, dock med varmt erkännande pä samma gång för redigeringen i sin helhet.
Red:.
Anna Lindhagen lämnade i sin rapport en utförlig sta; tistik över vad tidningen innehållit under den gångna tiden och påvisade hurusom tidningen, såsoin ledande för lminnorörelsen, hade framförallt sin uppgift som upp1 ys- ningsorgan, men föreslog att en blivan- de styrelse skulle få i uppdrag att redi- ' gera särskilda agitationsskrifter.
.
Vi- dare framdrogs de skal.
som föranlett utbytandet av den förra vignetten och beslöts.
att. '
tills vidare bibehilla den nuvarande.
Skyddslagstif tningen '.
inled des med ' anförande av riksdags, man Herm.
Lindavist.
I frågan gjor- des följande uttalande: " Då ' mhderåriga i stor utsträckning sys- selsattas i jordbruksarbete och arbetstiden pli inania platser är lika lång som för vuxna; så hemställer kongressen till riks- dagsgruppe&lt; at&lt; lagen om minderaiigas ar- betstid inom inclustrin b ö r kompletteras med en ' lag.
om ' reglerad arbetstid f6r minder- %riga inom.
Jordbruket. '
' I,agitiftSning till skydd f ö r mödrar och.
bmn. '
Frågan ' inleddes .av Anna Lindhagen med i huvudgak samma synpunkter som aterfinnas i inledarinnans bekanta broschyr i.
.
amnet.
Nödvändigheten framhölls av .. att ny lagstiftning kom- me till stlind, dels för ö v e r- g i ' v.
n a, o c h f r å n s k i l d a husly- r - u r s - .s.
a.m t - o,g i f t a m,ö d r a r s b.a.rn, dels införandet.
av u n d e r - s t 6 d 1521 a n k o r s b a r n ' s a i n t in- förande av m o d e r s k a p s f ö.
r s ä k ~ - r i n g.
Följande uttalande gjordes: ', ' En av grunderna fiir &amp; et socialistis.ka samhället ar, a t t varje barn tillf örsakras tillräckligt underhåll såva.1 f ör dess fysiska v h d so &amp; f ö r aess undervisning och ' utbild- ni8g ' - fram till ek l&gt;etydligt högre ålder den, som för närvarande a r b ' estiiind ' &amp; som å1dersgräns f ö r underhåll at barn.
Innan,, detta mål uppn&amp;tts, b5r den social- rlemolrratiska rörelsen cloclr.
med.
, all.
makt -. '
'.
Göka genomföra dne förbiittringar i barnets nuvarande rättsstallni:ig, son1 nu genast ligga inom möjlighetens grans akt uppnå.
Svensk lagstiftning licler i sådant avseende av upprörande stora brister.
.Så vad angår barns r s t t till understöcl, iiar det endast har en försörjare, d. v. s. barn till änkor, samt i m h g a fall fr %nskilclu och övergivna hustrurs sanit ogif t a n~öclrars barn.
- Vi anse därför att, i likhet med vad som re-dan införts i ett av ds nordiska .ländernas lagstiftning (Danmark) understöd ' till än- kors (under samma la,gstif tning kunde even- tuellt ing % barn ' till frånskilda hustrur samt.
ogifta mödrar, ' nar barnafadern a r död) * ' barn aven i vår lagstiftning må kunna sna- raht inforas samt a t t utredning h5irom snarast f öretages; att, dar båda föriildrarna.
leva, men e j förrn &amp; eller ock av likgiltighet underlåta a t t b e t d a till barnet underhall, dels skyldighet blir lagd på myndigheterna a t t bevaka bar- hets rätt, dels skyldighet a t t lägga ut för barnets underhåll, vilket utlagg i vissa fall f r h f örsörjaren kan utkrävas.
(Harviil på- pekas särskilt ' att barn till ogifta ' mödrar, f r h s k i l d a och .övergivna hustrur i sådan lagstiftning likställas och a t t densamma in- ' föres ' samtidigt.)
att utanför Bktenekapet fött barn far arva- ratt aven efter fader, nar faderskapet fullt kan bevisas; att ' ändring vidtages i lagen av nilvarande bestämmelser rörande edghng i barnuppfost- ringsmal.
Vidare anse vi a t t denna lagstiftning bör kompletteras med moderskapsförsäkring, vil- ken .ar .av stor vikt a t t f å införd med det allra snaraste och ett effektivare satt an enligt 1912 års regeringsproposition, sär- skilt sedan förbud för vid ' i industriellt fö- retag anställd krinna a t t arbeta före och efter nedkomsten ytterligare skärpts 1912 %rs lagbestämmelser.
Till sist f å vi franihlilla a t t en stor vinst skalle ligga däri a t t har berörda iagändrin- gar, tillsammans med revidering av lagen om f osterbarns v %rd och .angående f örsum~nacle barn, samarbetade till överensstämmelse sins- emellan samtidigt framiades inför riksda- gen så a t t enhetlighet kunde vinnas inom barnavårdslagstiftningen.
N Sag~s~tundsverks~he ten.
Kongressen beslöt uppmana de .so- cialdemolrratiska kvinnorna att på allt satt stödja sagostundsverksamheten.
, Fr. Signe Svenssori, Stockholm, höll ett belysande föredrag ' i ' denna fraga och framhöll al1.a .de krav arbeiarklas- sen har a t t stalla p &amp; slcolväseiidet, vil- ket kongressen uiiderströlc genoin att utan debatt antaga V. U:s förslag till.
uttalande.
Detta lydde:) Enligt partiprogi-ammet f ordyar kongres- Sen: Folkskolans skiljande f rån kyrkan.
Folkskolans ' ' utveckling till en ' för alla ge- menba ' m och kulturf ordringa.rns uppfyl- lande medborgarskola; och som medel.
till erngende - härav f ramhiWa vi f ordian på en f örbättrad f olkskoleundervisning och ett.
kraftigt reformarbete inom skolans område.
.
.
... "
Eventuellt aven änklingars.
. '
' i l genom a t t under.visniugen.
.. uLs.irackes .- till hogre alder, religions- oih ' historieundervis- ningens reformerande och a t t större vikt lag- ges vid undervisning .i hygien och allmän samh ' allskunskap och riktas: en '.
a l l ~ a r l i upp- .~ maning till f öraldrar a t t SS, vitt .m ' ojligt icke låta barnen .avbry t a skolgangen .f örr .än den undervisning som b judes ar .g8nomg&amp;n.g.en.
I övrigt h ' iinv ' isas, till liartiets: lcbnmui7.al-.
p,r&amp;ram i Skolf rågan. ')
Då den socialistiska kvinnointerna- tionalen senast var församlad, i Berlin i april i år, för a t t träffa forberedel- ser för den 3: dje socia1istisk.a kvinno-.
.
konferensen .i Wien och fastställa ett: I.
religiomf r.agan gemensamt utarebetat program för beslöt kongressen hänvisa till 1908 års densamma, tycktes den politiska hiin- beslut.
len vara klar och, molnfri och den po- I regiementefingsfrågan litiska .atmosfaren .stördes icke .av nå- höll d: r ~ l m a sundqv&amp;t e t t myeket gon hotelse $om v.arldslcrig.
Och ä.ndå uppmärksammat föredrag och en reso- föranstaltade de delegerade från bro- lution antogs,: vilken anslöt: sig till ti- derpartierna i Tyskland .och England, Österrike .och Holland, Ryssland och digare g jorda uttalanden.
.
- Sista frågan g.allde !s, k y d,d in:o t Finland en imposant fredsdernonstra- a b n o r m t - s e x u e 1 l.
a f ö r e t e e l - tion i Berlin * - alldeles .som om .en in- s e r.
I denn8 .fråga ' beslöt ' 1cong; ressen stinktiv varning levt i deras hjartan.
Kriget med all sin skrack och efter en kortare - debatt att e t t m6te b orge .anordnas &amp; v Cent %al ' sstyrelsen, smarta uppväckte, isynnerhet d.et si- * arvid frågan ' borde behandlas a v en sta å e t då hotelsen om ett världslerig läkare p, &amp; sinnessjukdomarnas område.
syntes rycka allt närmare, i alla lan- Vidare ansåg kongressen a t t medicin- ders proletariska kvinnors hjärtan en ska auktoriteter ' ' borde behandla frå- livlig - och stark avsky, .och.
temat: och utarbeta förslag till lagstift- " kriget, kriget ' ' avhandlades - al.2t of-.
gan.
ning, som kunde skydda 1 synnerhet tare och oftare i arbeterskekretsarna .och i .den socialis- vid samma~l~omster .barn mot abnorm &amp; v&amp;ldsman.
valet A v centralstyrelse UtfÖ.11 så, a t t tiska kvinnopressen.
Vid den .2: dra ' till ordf. valdes Anna Sterky, till .korr.
intern.
soc.
kvinnokongressen i.
Kö- sekn.
Agda östiun &amp;; redaktör för .Mor- penhamn 1910 antogs eiihiilligt en reso- gonbris Anna Lindhag.en:och till expe- lution mot kriget: av de deleg.erade ditör Signe: Svensson,: båda: enhälligt från .de 15 broderpartierna.
Och vid återvalda, samt utan f.unktionAmanda den internationella fredsleongressen .i Basel.
(1912) höll partikamraten C. Frösell.
Kongressen avslutades, efter att ha Zetkin såsom intern.
; sekreterare .f ör på.gått i två dagar, med ett välbesökt, arbeters.keorganisationerna et$ starkt, stämniilg&amp;ullt offentligt möte med tal energiskt och av humana tankar ge- av d:r Lövegren, Malmö, Anna Lind- nomandat tal,.
vari hon protesterade hagen och Agda.
Ostlund samt dekla- mot varje; krig och, ' brodemord mellan nationerna.
Avensii.
: inliirnn.ades en mation och sång.
protestresolution mot kriget friin Man kunde ju nu våga sig p % den Rysslands organiserade ' sy- - och temtil- reflexionen, att det varit Önskvärt att arbeterskor genom deras ombud vid kongressen varit större och fulltaligare representerad,.
men de hårda tiderna fredskongressen.
Den soc.
lcvinnoin- satta oblidkeligt .sin prägel på allt, så ternationalen var också beredd att av- hålla den 3: dje soc.
lcvinnolconferen- axen p &amp; detta ..
Vi vaga dock hoppas, att var ' kon- sen, som.
slculle sammanträda i Wien gress slutit kvinnoriia fastare samman, 1914, i fredsviljans tecken.
Det.
tyclr- givit nya uppslag och nya möjligheter, tes som om a ?betarlclassens lcvinnor hade en förlriinsla av.
den .nara hotan- som det galler att utnyttja.
de faran och därför ville skynda ' att L %t oss med förenade krafter göra med fördubblad energi .befasta den in- allt vad vi förmå, att barbariet må teriiationella solidaritetens band inel- försvin.ila och att det m5 ljusna över lan arbeters1ror:na i alla .lander, i för- va.rldeii!
.
hoppning om att lcunna.
avvirja lcrigs- hotelserna genoin.
att förstiirka va.rlds- Svsrges Sot.-dem.
Arbetarepartis.!
: de konjress proletariatets s.olidaritets1caiislor.
.- avhölls den 23 n o v.
1 dec.
1914 i - -- Men Bvinnointernatioiialen.
soin.
bildades först för 7 .år sedan i Stutt- Stockholm i Folkets hus ' A-sal.
De för vårt, arbete viktiga och av- gart (190 ' 1), besatt a.nnu icke tillra&amp;- görande beslut, som dar fattades., tor- lig makt och kraft för att ingripa i det de av alla våra medlemmar vara kan- skickelsedigra ögonblicket vid krigets da.
varför det ej blir Morgonbris ' upp- utbrott eller att ver1ra.i den önskade riktningen.
Kriget satte, världen i gift att ingå på dem.
Vad som dock särskilt bör kunna brand och den revolutionära,, interna- glädja Morgonbris ' läsare och vänner, tionella " röda fanan ", som hittills ar att tidningen genom partikongres- aven varit tecknet för protest mot ' kri- sens beslut f ör ytterligare.
3. å r framåk get.
den vacklade t. o. m. i de erfarna, p.tilcamraternas hiinder.
tillförsäkrats ett ekonomiskt.
stöd av manliga.
.
1:000 kr.
från partiet.
Dessutom be- " Till denna demonstration hade från so- slutades ett anslag å 500 ler.
och 2 mg- cialistiska kvinnor .i S v e r g e sants, en naders agitation bland kvinnorna.
Red.
proklamation. '
,: ' *.
.
s: -,
- - O (zh ändå, finns det nQgra in- om hela a xbetareinternationalen som t. o. m. nu, nar kanonerna dundra och man !slrlighe ten b e g h det vansinniga in an iniskom .ördandet som f örblivit trogna de gamla antikrigiska interna- tionella idealet, så nog ar det arbetar- klassens kvinnor.
Under det borgarklassens kvinnor låta sig ryckas med av det patriotiska vansinnet, de radikala engelska sufra- getterna och de tyska vänstervänliga " rösträttskvinnorna synas vilja lösgöra sig fran mänsklighetens upphöjda ideal och humanare kanslor för att å ömse håll yrka på fiendens " tillintet- görelse ", under det dessa instämma i den chauvinistiska kören göra de so- cialistiska kvinnorna i alla d.e krig- förande länderna allt vad som står i deras förmåga för att även i dessa skräckfyllda dagar upprätthålla ar- betarnas solidaritets- och broders- kanslor.
De soc.
kvinnorna protesterade mot kriget redan då det tedde sig enbart som en hotelse.
Nu a r kriget ett för- farande faktum.
Men arbetarklassens kvinnor kunna icke i tålmodig overk- samhet finna sig i detta hemska fak- tum.
Det ä r dessa kvinnor, som mest och svårast träffas av kriget.
Till de- ras övriga lidanden - den dagliga om- sorgen om bröd för sig och familjen, kvinnans rättslöshet och utnyttjande i verkstäder och i det egna hemmet - kommer nu också den kvalfulla oron, för den älskades liv och öde: mannens, sonens, broderns.
E u r många tusen och åter tusen kvinnor framleva icke nu gina timmar i kvalfull väntan p &amp; underrättelser från slagfältet, hur många mödrar och hustrur tillbringa icke långa, sömnlösa nätter i tårar?
Men timmarna, dagarna, veckorna gå och förbliva tomma.
Och om någon underrättelse kommer ä r den tyvärr alltför ofta hjiirtslitande.
Men kanske lära arbetarekvinnor- na just genom modershjärtats lidan- den och de ensam ' blivna hustrurnas kval den stora och nödvändiga kon- sten a t t vidmakthå1l.a solidaritetens .anda genom medkiinsla m,ed andra ' fientliga " nationers kvinnor.
Det blodiga världskriget, som för med sig mord, brand, olyckor och förintelse.
har icke maktat upplösa de band som systerligt fören.a de socialistis.ka kvin- norna.
Det ä r också arbetarekvinnor- na, som nu stå vakt kring .proletaria- tets internationella solidaritet.
Alltsedan kriget bröt u t a r det just de socialistiska kvjnnotidningarna i - e) * Antagligen har ' icke förf.
observerat, a t t den internationella röstrattsalliansen ge- nast vid krigets utbrott protesterade mot detsamma och manade kvinnorna .till enichet och besinning och även fortsatte a t t uttala sig mot kriget i likhet med de engelska so- cialistiska kvinnorna.
I dagarna har utsänts från engelska kvinnor gemensamt: av olika partier en 1ikna.nde maning.
Gladjande har som nhgon motvikt mot en del tyska höger- kvinnors chauvinistiska uttalanden ett par kända vansterkvinnor just nu vaajat till humanism och internationellt förstgende.
.
R e d. band och tvhl9 Vore det icke mera ändamålsenligt att utarbeta en gemen- sam plan, som skulle förena alla de icke-stridande krafter, och ansta.lla krig mot krigets o r s a k e r?
Hjalp- arbete, barnkrubbor, barnavård o. d. kan ej förhindra kriget.
Endast de icke-stridande, och i först.a rummet kvinnorna, kunna nu träda upp mot kriget.
D-et a r hög tid att vi kvinnor förena våra krafter och kasta oss i kamp mot det. "
R80pet på fred blir starkare för varje dag och får allt flera anhiingare bland de krigforande l ä d e r n a s kvinnor.
Denna fordran och denna längtan ef- ter fred växer helt naturligt fram u.r arb etarekvinnornas levnadsbehov.
Om de hava svårt i fredstider, så blir de- ras tillvaro outhärdlig under krigets dagar, då deras försörjare eller åtmin- stone lidandes-kamrat - man, far el- ler son - ar i fält.
Elände, arbets- löshet, sorger och ensamhet omgiva dem.
Borgareklassens kvinnor hava endast de .moraliska kvalen att bara,.
då däremot proletarkvinnorna bli full- komligt nedböjda av den.
dubbla bör- dan av materiell och moralisk sorg.
Den enda utviigen, det enda hoppet är - fredens återställande!
De engelska kvinnliga partikamra- terna voro de första, som ännu i ok- tober (se Lab ..
Leader och Morgon- bris) offentliggjorde et.t manifest till de .engelska arbeterskorna och senare ett upprop till partikamraterna i an- dra länder.
Därpå följde ett svar från de österrikiska partikamraterna, vilka betonade att, de äro fria från all chau- vinism, a t t de stå på samma stånd- punkt-som E r u t, att de fördöma detta krig .och öv,erhuvud alla krig och att de i medkänsla tänka - på partikamra- terna i England, Frankrike och Ryss- land.
De tyska partikamraterna hava från första stunden intagit en Idar och klassmedveten stallning till kriget.
' ' Die Gleichheit " konfiskerades två gånger under augusti månad och hos vår intern.
sekreterare Clara Zetkin gjordes en brutal husundersökning.
Den 27 nov.
lästes ett upprop från in- tern.
sekreteraren, ställt till alla lan- ders soc.
kvinnor.
Hari uppmana.s dessa a t t utnyttja alla tillfallen till att protestera mot kriget och a t t verka för freden.
Det tyska uppropet ' slu- tar med orden: ' ALEXANDRA KOLLONTAY.
alla de krigförande länderna, som hava gjort allt bhde för att bekämpa chauvinimen i det egna landet, för att hålla vid makt de humana känslor- na och det mänskliga tänkandet inom arbetarekretsarna, för att avhålla man- nen från onödiga blods.dåd och bruta &amp; tet och för att appellera till alla län- ders arbetares solidaritetskänsla.
" Die Gleichh,eit " (Tyskland), ' The Labour Woman (England), ' Arbeiterinnen- zeitung " (Österrike) såv51 som kvinno- artiklar i det ryska centralorganet " Socialdemokraten " försöka åter ' och åter, att peka på krigets orsaker och att ställa de skyldiga - kapitalister- na och de makthavande i alla länder - till ansvar.
De erinra också de egna partikamraterna.
om, att ett fientligt lands proletärer ha varit och förbli stridskamrater för det stora so- cialistiska idealet.
De socialistiska kvinnorna i de ' krig- förande länderna nöja sig icke med attdeltaga i de olika hjälparbeten, som mildra krigets olyckor försöka (barnavård, h jälp åt arbetslösa, vår- den av de hundra tusentals sarade etc.).
De bemöda sig att angripa krigets or- saker, de " förklara kriget krig ".
En engelsk kvinnlig partikamrat ställer denna fråga: " ICuna vi då icke finna andra medel att lindra krigets fasor än den gamla metoden med välgörenhet och sama- rittjämt och med anskaffande av för- '.
.
)) Vi socialistiska kvinnor skola i kampen mo t kriget, alltid tillhöra de f ram %t.str,ä- vande, de stormande. '
Även de ryska partikamraterna hava uppfyllt sin internationella - plikt.
7 november offentliggjorde de nämligen ett upprop, vari de uppställa en be- stä.md fordran på en kraftig aktion för freden och för kampen mot ar- betareklassens egentliga fiender, de som äro skyldiga till kriget.
Rösterna från d e socialistiska kvin- nor, som protestera mot krigets fa- sor, ljuda högre från dag till dag.
Vi vilja hoppas, a t t aven aktiviteten och energien hos våra partikamrater i alla,
MORGONBRIS dessa, och de fordra att ffi ett ord med i avgörandet rörande den lagstiftning för ' kvinnor, soni nu förberedes.
De for- dra att upplysning skall spridas bland Aldrig har det slisom nu visat sig Sverges tusentals lönear beters kor, s &amp; att (Ur Edvard liredins .diktsamling.)
vad solidaritet människorna e-mellan kan dessa rnk til1föra.s organisationerna.
Alla dessa ErHgor tillhora wc.- dem.
uträtta.
Den farofulla kris vi nu genom- g &amp; har öppnat ögonen p &amp; människor ur d agaprogram Get.
Om kvinnorna speci- Ring, klocka, ring i bistra.
nyårsnattin olika sam ballsklasser och man upplever ellt ' arbeta för dessa, kan detta e n d a ~ t mot rymdens norrskenssky och markens det egendomliga att se folk, som förut gagna hela partiet, men brannpun kten snö; - levat efter ordntavet senvar sig ~j.alv ar naturligt nog k~innornas röstratts- det gamla året lägger sig att dö.
.
.
närmast,, nu offra bAde tid och pennin- fråga, som kanske inom en icke alltför Ring sjalaringning över land och gar i hjälparbetet.
Och varför?
Jo, avlägsen framtid gPr sin lösning till vatlen!
emedan, vi vilja gärna tro det, samhö- maks och som a r av så.
utomordentligt righetskan~lan har vaknat.
Man känner stor betydelse för kvinnorna.
Det ar kanske för första gángen ansvaret inför ock i .förvantan om kvinnoröstrattsfrå- annat och andra än.tiitt eget jag.
Men gans lösning som de olika politiska par Ring in det nya och ring ut det gam la det djupaste skalet varför man nu be- tierna söka ' samla kvinnorna kring sina i årets första, skälvande mimd.
redvilligt visar en viss solidaritet ar nog prog.ram.
De veta att kvinnorna, nar Ring- lögnens makt från världens anda fruktan, angesten.
för den fara, som de ' en gAng sta ' med röstsedlar i hand, gränser ut, hotar landet utifran.
Man känner och bli en stormakt, som det ar klokt att fördår, att .inför faran betyder den en- i.
tid vinna och stå sig v&amp;l med.
De och ring in sanningens till oss som famla.
skilde individen litet.
Det.
ar den sam- senaste valperioderna ha aven visat oss de borgerliga kvinnornas arbetsförmåga lade styrkan hos folket som behövs.
Darför firai solidariteten vackra .tri.
gch tolidaritet gent emot sina partier.
umfer ' i denna tid, och val ä r ju det, De arbeta och träna sig för att, nar ti- Ring våra tankar ut u r sorgens häkten men nar en gang krisen ar över ar det den kommer, förverkliga sina speciella och ring hugsvalelse till sargad barm.
nog också d u t.
med solidariteten f r h intressen, ty huru mycket mao an ordar Ring hatet ut emellan rik och arm det hallet, och arbetareklassens man och om nationen som enhet, s % komma sar- och ring försoning igz till jordens kvinnor miiste 6om föiut bygga vidare intressena att finnas s &amp; länge klassam- släkten.
inom egna rackor.
Detta arbete gäller hället be~tår.
Men arbetareklsssens kvinnor d &amp;?
Lö- icke endast frhgor for dagen, utan den kampen galler ar belareklaesens existenp, nearbeterskan 3 Ja, bland alla kvinnor dess polithka och ekonomiska frigö- bar ingen s &amp; stora intressen att bevaka Ring ut vad dödsdömt raknar sina dagar relse framht mot kocialisrnens ' höga Bom hon.
Arbeterskan tillhör en för- mA1.
I den kampen i r det endast tryckt klass, hon äger intet och har intet och foorngestalt~ingaï av split och kiv.
ett vapen som duger, och- det är orga- att stödja sig vid annat an sin under- Ring in ett ' ädlare, ett högre liv nieation och solidaritet, solidaritet inom betalda arbetakraft.
Alla veta vi hur med batfre syfen, mera rena lagar.
hela arbetareklassen och även gent emot denna arbetskraft skamligt exploatera8: å.väI inom industrin som pii hemarbe- kvinnorna.
P &amp; soc.-dem.
kvinnornas 3:dje .kon- tets område.
Den för nAgra Ar sedan i Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, gress, som i dagarna.
avhiillits, var dat Stockholm anordnade hem ar bets ut stall^ just denna fordran på.
solidaritet och an ningen blottade obarmhärtigt de svält- och ring den frusna tiden åter varm.
svarakansla frán de staikares sida gent avlönade kvinnornas elände.
Nar lag- Ring ut till tyshad diktens gahlarm, emot de svagare som gick som en röd stiftningen i fortsättningen kommer att men ring till sångarhjärtan skapav- trad igenom ' dirkuwionen.
Med klok ~yssla med dessa och andra kvinnornas g löde~z.
eftertanke fattades besluten, och det lades livsfrligor, så miiste naturligtvis de, som tydligt i dagen.
ait arbetareklasdens kvin: saken galler, vara på sin vakt och for nor inte ef~erstrava .att bilda niigon stat söka öva pktryckning i.
vidaat möj !iga Ring ut den stolthet, som blott raknar i siaten, men de vilja bs ratt att pröva mån, så att avgörandet blir till gagn för anor, och besluta i de earfrhgor, som beröra kvinnorna.
Darför maste kvinnorna or- förtalets lömskhet, avundens f örsåt.
dem och inverka pA deras exintemrnöj- ganisera~, och i detta avseende ar ännu Ring in det ratia på triumfens stråt, ligheter.
Nutidens kvinnor blicka utöver aerhört mycket arbete ogjort.
Den cent ralrtyrrler, som valdes pil soc.- och ring till seger mansblighetens hemmets tranga vaggar u t mot ba.rnens framtid, de fordra skydd mot utpinande dam.
kvinnorriaa kongress och fick i upp fanor.
-.
av barnens ar battlkrrift på .ar betsmark- rirag att söka bringa kvinnorörelsen naden och bättre skolundervianiog för Framåt, inser mycket väl alla sviirigheter.
Dock skall arbetet bli synnerligen lätt, Ring, klocka, ring:.
.
och seklels krank-.
divida den ratta solidariteten och för- laiider skall vaxa med fasorna.
inför daelsen finnes hoe de stora ledande het vike; krigets blodiga följder.
Vi vilja hop-: entralorganiuationeroa, som gli i teten det dagas, slaktet fram i styrka g &amp;!
pas, a t t arbetarekvinnorna skola radda x h hunnit så langt fram, och även hos Ring ut, ring at de tusen krigens år, solidaritetens anda undan folkens blo- l e enskilda organieerade mannen.
Denna ving in den fusenåra fredens rike!
diga slaktande; Ty det tillkommer ' olidaritet m&amp;ate finnas, kvinnorna f &amp; ej mödrarna och hustrurna a t t inprägla lämnas ef ter i utvecklingen, ty detta i sonens och mannens h j ä r t a s a t t: " Ar- kulle bli till obotlig.
skada för arbetar Ring in den tid, då andarne befrias betareinternationalens stora och heliga rörelsen.
A. St. ur sj8lvisRhetens sammansnörda band.
idé skall du skatta högre a n ditt eget Ring mö~kvets skuggor bort ur alla hem, högre än ditt fosterland - och .du skall försvara den framför allt an- land; n a t? '.
Endast solidariteten hos varl- ring honom in, den bidade Messos!
" Till Belgiens hemlösa " har a v Gö- dens arbetareklass ar i stånd a t t i Alfred Tennyson.
framtiden skydda mänskligheten för teborgs Soc.-dem.
vinno ok lubb insarn - lats kr.
31: 50. krigets blodiga skräck.
.
A l e x a n d r a ~ o l.
l.
o.
.
n t a ~.
Solidaritet mot kvinnorna.
-.
. '
- 5 Nyårsklockan. '
För landet av lidandets torne krönt.
.
.
danniskorna en god vilja!
* Av Viktor Larsson.
Om du hjärta i bröstet har, kamrat, som l å g a r f o r rättens sak, om d u a k t a r a t t k n ä a Pör våld som skam, men slungar din h a t t i t a k far den, som offrar s i t t liv långt f ö r r a n h a n ärelös lover i glans, som bladande stöder s i n f a n a k a r, och k ä m p a r f a s t k n ä c k t är hans lans, d u lossar p 8 pungen din, om ' m a g e r den a r och lätt, om som en pumpa stinn, späckad med sedlar tätt, for folket a v lidandets torne krönt, folket med stridsmod av guld.
- Din skarv k a n måhända f o ~ s o n a e t t g r a n d av v å r t släktes omatliga skuld.
Vi h a i s a t i själviskhet v ä r själ, och v å r dyraste s k a t t ar v å r t hat.
Vi t r a m p a rättfärdighetens bud, och v i r å n a d e a r m e s fat.
D e t basta i människosinn på kors v i s p i k a med spott och spe.
- Ah, slå dig e j f a r ditt brast och siig: " Ej jag, blott d e oeh d e.
.
. "
Sanningens vita d r ä k t vi s m u t s a .med s k u m och flarn och hölja i den v ä r a lumpor f r ä c k t och h o v e r a i lognens garn.
Och d u har bragt bränsle till tvekampens bål, så visst ett d u med släktet ar.
- Vill d u lätta v å r skuld, sand e n godhetens, glimt i d e t .blodstöcken .Belgien b a r l Zåter den .icke som den bittraste ironi i Gira dagar, denna snart tvåtiisenåriga angla- i als ni ng, ljuder den inte soni eii gravring- ing över det finaste och ädlaste i mannisko.
Ii.ön1 och ma.nnislrotanke, skar den icke soni !et grymmaste hån genom grottekvarnens laiimer, de f6rtrainpades kvic ?an och våldets lruclriia segerskriin!
.
Denna Betleheins1~-; end om stjiirnan, som lyste så klart över tallet, dar mänsklighetens f ramtidshopp luinrade på halmen, och österlandets vise magte sin hyllning åt den iiya varldsbefri- mde sanningen, denna legend, hur naiv, hur 1a.rnslig tar d.en sig icke u t i den skarpa be- ysningen av vår tids pösande, grymma Matri.- nonskult, hur illa passar inte dess fridsidyll n i denna tids blodiga kamp om aran, mak-, en och brödet, huru skarpt konstraterar icke {ess härliga symbolism mot den verkligheteiis skalla, järnhårda förbannelse av hat, f ör-; vivlaii och själviskhet, som an i dag synes d a lika tung över mänskligheten!
Prån alla världens hörn komma denna föii- anne el ses hemska upprörande bud om för-; rampad rätt 8ch våldförd frihet, om krigets nassmord och bloddrankta siagfält, om gul- lets gräsliga Molochsoff er och f estrusets ~ i l d a orgier, om krossade existenser och flör- itörda liv - från alla håll komma de, dessa iörfSrliga olycksbud, bärande vittne om, a t t nansklighetens o n d a vilja %r starkare och; rymmare än någonsin, och a t t friden på jor- len a.lltjiimt ar den tominaste iiv illusio- ner.
D u säger m e d sopg: 9 C r i n g v i r egen hals nöden s i n s n a r a snor; u r tusendens liv s u g e r svälten k r a f t och farornas draksgdd gror. "
Men vår l u f t a r fri i f r h bombeps eld, g r a n a t e r ej plOja v å r t land; - .- - vi slinta eJ i de v á r a s blod, ej s t å v k r a hem i brand.
: Frid pA jordeu och miin1liskoh.m en god Mor k a n ge t r y g g t till s v a r vilja:.
.
.
Det ar snart 2,000 år sedan denna frågande liten sven: inglahiilsning bragtes en f örpinad mansk- " Precis p å stund som h a n lovat h a r iig3et, och a.nnu synes ilen n r a lika långt k o m m e r far till dig igen. "
Frhga s m å belgiska svenner slikt, kartesch g e r dem s v a r och granat!
- ja, längre än någonsin - från siii uppfyl- som.
faderna k r o s s a t och g j o r t deras land t i l l e n avgrund a v plhgor lelse.
Det har viil icke funnits någon epok och hat.
i historien, d % tillvarelsekampen antagit så ' I: D u moder, som s k ó t e r i r o d i t t b a r n v i d sprakande b r a s a a m t och k l ä d e r det m j u k t och n ä r d e t hult, v i d s å n g om v a d s k 6 n t.
d u drömt, ' och b ä r d e t t i l l sömn undep s k y d d a t t a k och kysser, v i d vaggan bbjh den rosiga kinden m o t kuddens d u n med e n moders ljuvliga fröjd, fasornas koppel är 16st i belgiska madrars bo.
Med hungrande barn vid hungrande bröst och r i v n a a v kvalets.
klo dina s y s t r a r irra bland spillror och l i k - din s k a r v kan ge bröd och l$ åt dignande kldring, åt liten tós j u s t lik den på ditt e g e t knB.
Kzimrater ' det vidk Sverge kring, e n var, som av å t r å.
b r ä n t a t t fylla rattfiirdighetens mätt, e n v a r, som e n brygga s p ä n t, i tanke, i dróm, i handling g o d t i l l kärlekens stjärneland, stod folket.
som blbder bort, med s t a r k ooh givande brodershand!, G i v j u v e l och gyllene lank, d u sto.rman på maktens tron!
D r a g din svangrem i n ett h ä l och skank,.
du, som st &amp;?
v i d nödens zon!
0, giv f ö r r 8 t t f ä ~ d i g h e t e n s s k u l l, fOr d e iiiskride i din famn!
Och s t 5 r.
d ~ allen l ' världen, g i v i din döda moders namn! ' '
' iätskb, .så grymma f ormer som i våra dagar,.
då styrkan mera oförsynt skipat lag och rät- ten mera samvetslöst trampats ner, ingen tid, då barbariet fi-odats så grovt och tjockt son1 under vår stolta moderna kidturs glansande fernissa.
- Finnes.
det då ingen räddning, intet hopp, skall nianskligheten alltid vrida.
s i g ' i kval och ångest, ropande sitt) ' Baal, hör oss! "
' till tidens grymma avgudabelaten, skall dansen kring guldkalvm alltjämt gå allt vildare, offrens tal bliva allt större, al- las krig mot alla allt blodigare ?.
.
.
Nej, huru l %ng och mörk.
natten an ar, skall dock en .gång morgonen gry.
På djupet av till-, varelsekampe.ns förf ärliga kaos vaxa sig fri- hetens och rättf Srdighetens krafter allt star- kare; under det vilda vågsvallet, på vilket inaividers.
och folks öden .kastas onikring som flarn, går .en lugn; men allt., mäktigare.
un- derström .av nya f.ri.görande tankar, av: ' .det bästa och sannast mänskliga i * kiinslor sch stravanden, en.
ström, !+om.
med.
segrande vågor.
g %r fram.
genom havet .barande .med sig urcellen till en ny .. mänsklighet, eb ' ny.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
* Ur Ha.llands-Postens jwlnilmmer .f ör.-18W.
%terge vi här utdrag, u.r en.
qrtikel.
- det ar.
ju som skrivet för i &amp; ag!
Då var det.
boer- kriget ... '
.
...
.
.-.
-.
.
-.
.
. '
' j.
',, ' '
MORGONBRIS 7 FrAn kvinnliga tyska partikamrater genom Klara.
Zetkin; Till socialistiska kvinnor.
.
i alla länder!
Partikamrater, systrar!
Såväl ' i dr krigförande som i de neutrala länderna ökas fran vecka till vecka de kvinno- röster, vilka höja protest mot det fruk- tansvärda folkslaktande, som framkallatf av de kapitalistiska staternas fikandc efter virldsmakt och världsherraviilde, Sedan nara fyra månader p6gAr nu va- penskiftet och ständigt ryckas flera folk med, allt större delar av jorden draga€ in i den blodiga kampen.
Kriget har tagit i sin tjänst folken^ basta fyeiska, andliga och moraliska krafter, deras lands rikedomar; den meel fulländade organisati.on av .eamverkan föl ett mål, vetenukapens värdeIul1a eröv- ringar, teknikens underverk.
Kriget tor- nar upp ruinhögar.
och- berg av dödadc Karl Nordström: Vinterafton vid Roslagstull.
och lemlästade på ett, satt, m m yarlderi.
.
.
- aldrig förr har skildaf, hur stora blods- och theströmmar an ha sköljt över den.
brända staderna - och, byarna, de lem- inga för något land förödmjukande freds- Kriget.
trampar miljoners .. väi.fard och lästade manniekokropparna maste vi från- villkor, vilka icke äro en borgen för.
lycka under fötterna, .det sliter folkrätts.
säga oss varje mt,densvarighet för kriget grannarnas säkerhet,, utan endast giva liga fordrag, det filosoferar med svärdel på grund av den ännu högre ratten, att anledning till nya kapprustningar I ' Rum över .föreställningar ' och institutioner, som vi, trogna var historiska: erfarenhet och för det fredliga arbetet!
Vägen fri för vi anse vordnadsvärda, det befaller fol- vå.r socialistiska övertygelse, med all kraft folkens förbrödring och deras samverkan ken att tillbedja det de i gAr lörkastadr hava verkat för fredens bevarande.
Det för den internationella kulturens blom- och, fö.rkauta det d e hittills tillbett.
Kri- finns väl ingen ibland .ose, vilket hennes string I Va1 äro- vi kvinnor nästan i alla län- get flackar alla de ideal, otahga släkten fädernesland @ n rna v.ara, som e j sedan av alla nationer och raser under kaal Aratal medvetet och med glädje gjort der utan politisk ratt, men vi äro e j och glädje tillkämpat mänskligheten sitt bästa för att avvarida världskrigets utan social makt.
M % vi utnyttja varje under dess utvecklingsgang från djuret hotande katsstrof, ingen som icke vore gnista av denna makt anda från våra till den sanna mänskliga frihetens rike, beredd.
att ' offra allt, anda till sitt rilista ord och gärningar i anhörigas förtrogna krets intill v %rt inflytande i offentlig- Vad har det blivit av den kristne gu- andedrag; far att upprätthålla freden.
För oss socialfstieka kvinnor har tan- heten,.
vilket stegrats i denna krigdvap- dens budord: %Du skall icke drapas och &gt;.Älska dina fienders?
Vad har det ken - pli världifreden s8som frukt av och nens tid.
M &amp; vi nyttja alla till buds blivit av de tänkesätt och seder alla mo.
underpant ph alla proletärers internatio sr %ende medel, i tal och i skrift, bland derna kulturnationers största och ädlaste nella broderFkap alltid varit helig - enskilda och organisationer i alla länder l andar inristat på sipa skddar?
Vad ha1 detta brodepkap, som allena förmår Oss kramm mer eller förvillar därvid icke det blivit av proletärernas internationella, öppna portarna till den socialistiska skränet från den chauvinistiska ström- socialistiska broderskap, om vilket vi 89 framtid, som vi kvinnor eftersträva av ning affarskunniga procentpatrioter, makt- hela var ~ j a l.
* Emedan det är EA, stkr giriga erövringspolitiker och samvetslösa stolt talade och drömde?
J u längre detta krig varar, desto mera världskriget ' med sin skräck icke skil- demagoger .låta sig ledas av.
MA vi - j w t förblekr !a de vackra talesätt och tanke- jande mellan.
oss.
Oförvillade av kanon- inför denna strömning - tala öppet om gångar, som.
skulle dö1 ja dess: kapita- dunder, glänsande tal och kritiklösa alla de kulturvarden, till vi1 kas e r d e n d e listieka ursprung för folkens ögon.
M,a&amp;ken masstämningar kara vi i alla länder alla nationer hava.
bidragit, tala om nöd- faller av, likasa de vackert utsirade höl- oförtrutet de gamla socialistiska idealen vändigheten av en stor nationell gemen- jen, som bedragit sa mariga, och i ' naken aven genom denna tid.
Från alla hall, skap för alla folk.
Må vi med stolthet fulhet ' star det nu som ett kapitalistiskt över blodströmrnar och ruinhögar, racka veckla ut de socialistieka fredafordrin- vi varandra händerna, eniga i v %r gamla garnas banér, socialismens baner!
I alla tro och med den enda., orubbliga viljan: länder skall okunnighet &amp; och egennyt- genom allt, till Bocialismen!
tan förföl ja och smäda os3 såjom foder- Vart sista, stora gemensamma arbete, 1andel.ösal.
Lat vara!
.
Vi.
veta, att vi e medskyldiga ' därtill.
den ' planerade konferensen i Wien, skulle tjäna vart.
fosterland bättre med .vårt sagt i den vidserli.gen ha statt i vAr fredaviljas ' tecken.
Varlds- fredaverk an genom skymfande och för- riktiga, men dock ntigot ytliga och lätt- krigets pansrade näve ' omintetgjorde den.
ödmjukande av främmande nationer och köpta bemärkelsen att vi ' utan röetfatt Nu m L t e freduvilja ' n diktera var första genom sabelskramlande krigsbedrifter.
sakna möjlighet till med beatammande- stora gemensamma uppgift.
Vi socia- Om mannen döda, s &amp; hör det oss kvin- rätt aver krig och.
fred.
Ndj, i.nför an- M i s k a kvinrior m %ste samla kvinnorza nor till att kämpa för livets uppeb %l- blicken &amp; v d e nedtrampide fälten, de lande.
Om männen tiga, så ar det vår motsätta sig det fortsatta vanvettiga folk- plikt.
att höja vår röst,.
vi som äro upp- jord.
.. .I; människornas.
sjalar lägges st.en.
på slaktandet; Mil jonitämmigt, oemotstånd- fyllda .av v&amp;ra ideal.
.
.
.
.sten i n i gudsrikets n y a va.rldsbygg~a ' d, un- ligt m b e vårt.
rop J juda: Nog med .stri- Parti kamrater, systrar l.
Uppf y llen det, der ja~n- och blodokpts tryck foi ?t.g %r andar.- dandet,.
nog.
med härjandet!
Ingen kamp löfte .den.
socialistiska^ Internationalen gav uas r.eFolutionera.nde.
a.31k hastigare.
iiör var je Bnda; till u t ~ a t t n i n g, intill:, f01 kens f ö r under den .ininnesvar&amp;a.
fredskongresjen dag, .fiör .va$je nytt .blodsrop .blis: fridstanken blödning!
.
red,.
varaktig- fred l Intet i Basel: &gt;:Vi ' sociali&amp;iska.
kvinnor skola allt.
: stagare,.
.:för.
, varje .. den; ovd.fii, .. viljam miaetande air - nå.gon .. nations oavhängig- i-.
karnpen::.
: .rnbf ' krig@: ialltid tillhöra d e, tri~fi.
@ Qy:~x~@ite~~@~li det goii~&amp;al&amp;a$.6~re.
het och * vardighetil .-Ingen - annektering, fram %tsträvande, de stormande.
s.
4 ' ' ' P P - - - - - - P - l -, - ' a
MORGONBRIS Om nödlijalpsarbete.
Man påstiir att.
nöden ar uppf inilin- garnas moder och ibland ser det verk- ligen s &amp; ut.
Vi tanka nu närmast på den sv %ra.
tid som i hastas föll över: även vårt land - fast i mild måtto i jämförelse med det ohyggli @; aste soin kan ske och soin skedde utomlcrimg OSS.
Mobilisei.iiigslcloclror ringde, f abri- Irer stiingdes, livsmedelspriserna stega uppåt i oroväckande grad och i arbe- tarehemmen, dar man redan i iiorma1.a fall får rakna så.
noga med örena och.
kronan, såg det ett tag inte bara mörlit utan hotande ut ..
Nöden stod inte bara utanför dörren och lurade, inom ett par veckor hade den.
inångei~.stans hun- nit installera sig innanför.
I månget hem kändes detta så myc- ket smärtsammare som man dar visser- ligen var van vid små och knappa förhållanden, men dock alltid hitintills hade klarat sig undan de tråkiga och förödmjukande institutioner som heta f attigvfird eller välgörenhet ..
Man ha- de i basta niening varit.
sig själv nog i sina små förhallanden.
Så kommer - detta så fulllcomligt.
opåräknade och absolut oförberedda.
Hjälp maste bringas, det kände alla med socialt ansvar, inte vare sig i f orm av f attigh jalp eller välgörenhet, utan som enkelt och rättsligt medbor- gerligt understöd från stat och kom- mun åt dem, vilka oförskyllt kommit i behövande stallning.
Men stat och kommun äro tungrodda skepp - och .därtill bredde nödtillst %iidet, direkt och indirekt förorsakat.
av krisen, ut sina griparmar 1å.ngt utöver de områ- den, dar dess hjälp blev tillräcklig.
Bland andra institutioner, spontantl f ramsprungna ur dessa tillf iilliga trå- kiga sakernas tillst.ånd uppstod då oclr- så i Stockholm Kvinnornas ' Upp- båd.
En sammanslutning organiserad och sammansatt av kvinnor från alla samhallsklasser, som tog till sin upp- gift att bringa möjlig och snar hjiilp i olika former, ej som välgörenhet) utan som en nödvändig åtgärd, fram- kallad av den för vårt vidkommande säregna och opåkallatie situationen.
Kvinnornas uppbåd beslöt att arbeta på tre linjer: en avd. arbetade för l a n d s t o r m e n s b e k l ä d n a d, en annan skulle sysselsätta sig med l i v s- m e d e l s - och a r b e t s f r å.
g o r, en tredje skulle b r i n g a t i l l f a l l i g h j a l p tills kommun och stat hann träda emellan.
Den tillf alliga h jalpbyrån arg-anise- rar ' es av Agda Östlund och Anna Lindhagen och därifrån utdelades un- der augusti mjölk- och matpoletter huvudsakligen till mobiliserades fa- mi1; ier.
Säkert blev denna hastigt or- ganiserade nödhjälp av betydelse för många hungrande.
Sedan vidtog för dessa det statliga och kommunala un- derstödet.
, runt på kaff ekvarnen-maskinen ' ' f ör att det skall bli ett par strumpor fixa och färdiga.
Det skall maskning, pressning, rakning och buntning också till innan det ar fardigt för leveraiis, och allt tar sin tid.
Maskning har läm- nats som hemarbete åt dem som velat ha detta.
Arbete har även utlämnats till hemstickerslxor.
Inalles har under sist förflutna kvartal ett 60-tal arbeter- skor hallits i sysese ' lsattning.
I lokalen intill trikåstickningssalen håller man som bäst på med jul- stök.
D. v. s. man rödjer undan.
och plockar bort allt vad bom påminner om vad som under de sista tre måna- derna förehafts.
Har har nämligen en znnan gren av s. k. nödhjälpsarbete naft hemvist.
Klädespersedlar av alla ~pptankliga ' slag, som skänkts till Kvinnornas uppbåd f. v. b., ha namli-; en har under ledning av fruarna Gyl- .enspets och Svanberg f örvandlats till le mest praktiska och nyttiga plagg - synnerhet åt barn.
Har har niiniligen sysselsatts icke mindre an 105 kvinnor, ivervagande arbetarehustrur, vars man mtingen varit mobiliserade .eller ge- nom krisen blivit arbetslösa.
Ovana som de flesta av dem naturligtvis vor0 vid sömnad ha de har £ %tt litet hum om lenna f ör en arbetarehustru naturligt- vis ytterst värdefulla " konst; dess- v tom ha de fått behålla det eller de plagg de själva sytt och till vilka mate- rialet tagits från " förrådet ".
Säkert devo många småttingar har riktigt Eina till jul - och så var det allt bra kärt att mammasjalv sytt det!
Vi: &amp; go några alldeles förtjusande barn- dagg (det mesta var dock nu avham-, at) och aven vackra och nyttiga saker lads mammorna kostat på att ge sig ijälva - ett förhållande som inte ar.
rardagsmat, nej, inte ens julmat, för nor.
Som annars alltid får vänta.
till; ist - nar allting ar slut-!
På denna avdelning hade aven be-; etts arbete för några arbetslösa byx- iömmerskor att sy åt armén pr styck.
Vågra arbetarehustrur voro t. o. m.; å händiga, att de snart lärde upp sig denna bransch och funno har en gan- ska god inkomst.
Journal har förts över såväl " ingå- inde " som " utgående " plagg - för jverskådlighetens slrull.
En ganska.
välbetänkt anordning synes det oss.
För avrigt tycks det basta och hjart- ligaste förhållande ha varit rådande.
Cnga missraknin gar från någondera hållet, enligt vad vi kunna finna.
För; esten ar det ett spring i trappor och iörrar just nu nar vi gå och titta.
kIan skall hämta sina klappar till jul.
Kär kommer en fru och tar med sig en- vacker mörkblå wallblus med vit siden- krage .- det var för resten också en vacker fru, - så det.
passade så - bra s, % -) ch har kommer en liten lagom.
tack Carl Larssons-unge av det slaget man bara vill: knappa under det lilla upp- htstravande partiet mitt i ansiktet .och tör resten.
tycker riktigt mycket om, och; hiilsar sfiinnerligt käckt från mam-)) B. Hoetger: Mprrnmhuvud.
I '.
.
Kvinnornas uppbids tredje avdel- ning prövade många satt att bringa h jalp.
, Det visade sig emellertid ' ' snart tt det.
viktigaste skulle vara att kaffri arbete åt en mängd unga kvin-, ' 1or.
Genom fru Emilia Bromée,, medlem IV statens arbetslöshetskom,mission, rlcaffades.en större leverans Zi strum- ?or.
Fröken Gerda Meyerson och yr- resinspektör Kerstin Hesselgren orga- ilserade nu trikåstickningsverksamhe-; en.
Av ett nytt svenskt fabrikat inköp-; es några maskiner för en summa, som 3rhölls f rån drottningens centralkom- nitté och en del maskiner hyrdes.
IIär sattes nu arbetslösa kvinnor i illfalle att dels få lära sig ett nyttigt yrke, dels att under denna svåra tid 3fter.
lärotiden skaffa sig en stadig sys- selsattning med inkomst.
Denna sena- re blev naturligtvis av det blygsamma- te slag - mindre an man från början Erån initiativtagarehåll raknat och kal- kylerat med.
Detta hade flera orsaker.
En bland dem har val varit, att det prn, som för dessa beställningar får användas, ar av besvärligast möjliga u t att hantera, strävt och oerhört nårdarbetat, vilket i sin mån tillsam- nans med maskinskador och allehanda nissöden naturligtvis f ör en eller an- ian kunnat bli nog så besvärliga fak-; orer att rakna med då det gallt att få upp veckolönen till mesta möjliga.
Agda Östlund, som förestår sticknin- gen, f örlrlarar dessutom f ö r oss, att det visst inte bara ar till att st &amp; och " mala l.
n.
,
Blodet ropar av M a.
r t i: n K o c h.
1 Tidens f örlag.
Pris 1: 50.
Detta häfte innehåller " skisser och ögonblicksbilder ", vilka äro ganska miirkliga, uttryck som de äro av krigs- i.rets erfarenheter.
En.bild a r ett åhört samtal, ett av dessa högtyska, som tyvärr ar likty- digt med arkenationa1istis.ka.
Denna får sin höjdpunkt i följande glosa: " A l d r i g kan jag glömma hur h ä n f z r a n d e det vaar a t t läsa om.
tyskarnas se- g e ~ t å g genom Belgien.
Och så m a n l i g a de ha varit!
Stränga, lra.llblodiga, säkra p % sig själva.
Belgien borde s k ä rn in a s. ')
En ung, försynt herre i sällskapet, som ser litet riktigare.
på tingen kom- mer dock i debatten .till korta inför.
all denna flödande sherhet.
En annan bild Er skriven till deras ara; alla dessa tusenden.
och åter tu- senden, som givit sig ut i kriget mot sin vilja: " Arat, över alla dödens gränser ärat vare ditt namn, kamrat, du som nu # av de mäk- tiga ro,vm %nnens vilja drivits ' ut i krig, som du inte velat! '
En annan bild ger aven följande medgivande: " Det ar icke allenast konstens och vetenslrapens internatio- n.al, som blivit krossade i grus och spillror.
Även socialisternas interna- tional har krossats, det tjänar ingen- ting till a t t förneka det ".
Förf.
er- kaner emellertid dett.a med lugn,.
" emedan vi drabbats av en sådan ka- tastrof en gång förr ", och " Internal tionden framgick da endast mång- dubelt starkare på nytt ".
, Han på- visar också att socialistiska teoretici profeterat om världskriget.
I sammanhang med dessa reflexio- ner kommer förf.
in på några ganska intressanta uttalanden om motsatt- ning en mellan individualism och so- cialism.
Han slår fast, vad ju också, de flesta ' djupare tänkande människor äro överens om.
att - krigets orsak, icke ar.
som det påståtts.
rasernas kultur- ma och ber att f % hämta hennes kjol.
" Och så mötte jag tant Gyllenspets som sa, att jag skulle saja till a t t få n i - got gott till mig " - vilket sista tyck- tes vara, utom mammas kjol, mycket viktigt!
Som sagt, det ax slut för " sason- gen ", men aven har börjar man på ny- %ret igen.
70 " elever " äro redan an- mälda och troligen blir det val fler.
Vid.
en titt in i " lagret " visade det sig dock som oin det kan bli knaggligt nog att skaffa lämpliga plagg att göra nå- got nyttigt av för alla dessa.
Det me- sta och det basta .har naturligtvis le- tats ut nu till.
jul.
Men.
kommer dag kommer val råd, vilja.
vi hoppas.
Vi.
återkomma i annat nummer till vad.
som åtgjorts för tobaksarbeter- skorna.
J.
S. kamp " utan kapitalismens kamp om handelsvägar, växl.dshande1 och va.rlds- makt ".
en Martin Koch stannar icke i sitt resonemang härvid.
Han ställer upp den frågan: " Är kriget därför otanlr- hart? "
Han menar att " har står tro emot tro, men för en mera skeptisk blick ter sig socialismen alltför.
jord- bunden för - akt vara tillräcklig krigs- fa.ra ' '.
Sista skissen he ' ter " Ord i förtroen- de "; ett samtal mellan några unga partikamrater.
De sitta tillsammans med krigets slagskugga över sig.
Dar är den unge mannen, som protesterar intensivt emot a t t mörda, och hans teori avfärdas .synnerligen skarpt av en annan .av debattörerna, som lika intensivt tror att om det blir krig så f6rsvarar man sig: Man gör allt på befallning, då man vet att ens eget liv annars står på spel ' - man skulle t. o. m. skjuta barn på befallning.
En tredje av debattörerna intar en mera f örsonande mellanställning.
Denna debatt om de amnen, som sys- selsatta allas våra hjärnor, Sir starkt och bra skriven.
.Personligen kan man ju sedan f å ha deit åsikten att förf.
låter våldets apostel ligga något för mycket över i argumenten.
Och man undrar - finns det många socialister, som resonera så ohyggligt materialis- tiskt?
Som en motvikt,, mot denna ande har emellertid f özf.
rhed, psylrologislr skarpa för vad som ' fordras för att giva sina bilder ett försonande drag börjat boken med en berättelse om deni hcligd.
Elisabeth, kristendomens.
och karlekens personifierade lilla helgon.
Mannen, med körsbären a; E l i n W a g n e r. Alb.
Bonniers förlag.
.
- Pris 3: 75.
De flesta av de berättqlsei, som Elin Wagner här har samlat måste roa och intressera var och en.
Den berättelse boken har tj teln efter är en tragisk liten shistoria om en fråns.kild hustrus outsläckliga och hopplösa kar- lek till sin för detta man, om vilken Livet.
Av E l n a L i n d g r e n.
en .annan säger, att denne mannen anar inte, " att den lust, som aldrig dör, smalrar aldrig han, som äter kvin-.
nor som körsbär för det mjinka köttets.
skull ' '.
.
.
En anna historia, hade allvadig o&amp;h humoristisk, bor läsas, om icke annat så för att den fått en så utomordent- ligt rolig titel " Aldrig si litet m a ~ i inte a r .gift ".
En annan historia är den förträffliga skildringen om Nini, so.m a r anställd hos en hårfris.örski, som a r ensam och.
som.
avundas de an- dra flickorna nar hon hör dem- i te1.e- fon stamma möte strax före stang- ningsdags.
Nini älskas redligt a v ' en handlande vid.
namn Svensson,. '
&amp; m vet att Nini ar dygdig Men hon.
@ in- derar icke - alls på att bli fru, Svens- son utan som d e t så.
ofta går så ha&amp;- nar Nini för äventyret.
.
...
.
.
.
.
.
.
En annan utmärkt liten berättelse är ' ' Världshistoria ' ' eller historien om hur två älskande människor an- vände Bondetagsdagen, då alla hade lov, a t t älska i stallet för a t t uppleva det världshistoriska.
Till sist innehåller samlingen en sorts fantasi från krigsutbrottsdagar- na som a r synnerligen bra gjord.
Den heter.
" De eniga miljonerna ".
Dessa.
äro kvinnoslrarorna, som tankas sam- las till kongress i Stockholm just i krigsutbrottet.
Med sakkunskap men.
också med ett starkt drag av hu- mor skildras först en sådan dar in- ternationell röstrattskongress.
Det ar något - av historiskt dokument över dessa blad - med undantag förstås att den a r förlagd till Stockholm 1914.
Den diktade delen är icke gjord min- dre bra: hur två tredjedelar av kon- giessen störta hem var och en till sitt land och hur ytterst svårt det ar att få.
den återstående tredjedelen att åstadkomma en n-ågot så nar värdig avslutning.
Den radikalaste av dem.
alla, för vilken kongressen varit en smula rädd, har icke i sin sjal något.
annat; n dessa ord:.
" Nu går jag för att se Frankrike segra ". '
', ' På en klippavsats, mitt i månskenet,.
sitta två n~anniskor, e n.
man och en kvinna.
Båda äro vitklädda och som de sitta, stilla och orörliga, kunna cle lä.tt a v någon vidskep lig f iskaie.
tagas f ör e t t par andeviisen.
De h a suttit där r a t t länge nu.
Samtalet gkr trögt, bäclas tankar äro på samma håll, men ingen av dem vågar Lala därom, lav fruktan a t t röja sina innersta tankar.
Hon ar eljest inte en kvinna, som bävar för att saga sin mening, aven oin hon c1ä.rigenoin skiille iidraga sig ancl~as ogillanclc, men detta, som nu upptager hennes tankar, be- rör hennes kvinnliga k b s l o r, och därför ar det sv %rare an vanligt.
Dock har hon hela tiden tänkt * att i kväll skola cle.
e j skiljas utan a t t hon .talat om deras fmn~ticl.
Hon fick val göra det efter han var en sådari man, som e j själv vhgade.
Det fir en sommarkvall vid den idylliska lilla vastkustbadorten.
Luften är ljum, mattad a v tånglukt.
De ståtliga bokarna sträcka sig höga och all- varliga mot den mörkblå himmelen, det su- sar litet sakta i dem, soni viikacle cle med varandra.
På havet leka böljorna, d % och då nyck- fullt skv.alpanc1e mot stenarna p % stranden.
MHnen blickar intresserad fram bakom ett litet moln; dä glittrar det: av.
oclygcl i de lekande böl jebarnen.
Från en segelbåt på havet höres sång, seglen lysa vita som måsar, längre bort hörs de gnällande tonerna fr %n ett dragspel.
På strandpromenaden, som sträcker sig runt kring ön, promenera badgästerna, mest S % sträcker han pá sig litet och böjer sig par om par, en dam och e.n herre, t ä t t slutna ner a t t ta.
upp promenailkiippen, som fallit till varandra.
Breilvid.
\
MORGONBRIS - - - .Kanske vi skola gå hen1 nu - säger han litet Jröjancle - Elsa blir val orolig eljest8 Damen vid hans sida ger honom eri hastig blick ur de mörka ögonen.
- Är ni rädd nu igen?
- säger hon skamtsaiiit, men i hennes blick ligger djupt allvar.
Klanske clet, men i så ' fall är deiiria fruktan endast för a t t e j uppröra en SA svag kvinna, som Elsa är, intet något annat.
- Jaså, det ar på så sätt ni resonerar - säger .hon kallt.
- Vad menar ni nu?
- Jo, a t t clet förklarar en del egencloin- ligheter, som mycket förvånnat mig hos er.
- Säg, vad då?
- Er osunda förlovning t .. ex. - Min förlovning.
osund!
Nu iriåste ni förklara er.
- Han tar i med en viss hetta i röst och ord.
- Förklara!
Hon skrattar lätt.
- Nåja, det är ju snart gjort.
J a g tycker ' helt en- kelt a t t det ar osunt och onaturligt,.
a t t en ung, frisk mlan, som ni, ett riktigt ps,alct- exemplar till man för resten, @ %r och för- älskar eder samt, vad varre ar, binder er vid en så sjuklig och svag kvinna, so111 Elsa är.
39in tro ar at-t ni inte \ - arit er själv riktigt när detta hänt och knappast kunde det val vara kärlek ni hyst för henne.
Han ser litet förvimad ut och dröjer 11 %- got mecl svaret.
Så sager han: - Ni har nog belvis r ä t t i vad ni säger.
Och n u förstår j.ag mánga ganger inte rik- tigt själv.
hur det gått till.
nog vet jag a t t det varit kärlek jag hyst för henne.
J a g var visst föriilskacl i hennes svaghet, f Ör resten.
- Ja, men d &amp; ar det ju som jag säger.
Förhållanclet är osunt.
- Ja, det f å r nu vara vilket som helst, osunt eller sunt, nu ar i .alla fall fast, det hjälper inte a t t resonera och dra slut- eiatser - säger han och haas röst ar avvi- sande.
Men hon låter inte avspisa sig nu, nar hon en &amp; ng tagit %ladet från munnen ' Ni a r fast, det ar sant.
Men det ar ni själv, som binder e;, e j nhgon annan.
El- ler vad ar det val, ' ' SOIII kan tvinga er a t t binda ert liv vid en sjuklings, och en dum sjii11klin.g~ dess värre 9 -,.
en Gg - j.
- Ni a!
d &amp; för ryslig, fröken Ada.
J a g har aldrig träffat någon inanniska, som så skoningslöst säger andra sin mening.
Ada ser hastigt upp.
- Ni tycker förstås a t t jag är hård.
N&amp;, rörde saken inte mig kunde jag ju tiga och låta eder leva i edra illusioner, om ni nu verkligen har sådana i cletta fall: Men som detta edert förhållande på det högsta nör mig, tvingar mig plikten mot ' mig själv a t t kampa, och då gör jag det också, häri- synslöst o111 så fordras.
Hon tystnar, har sv %rt a t t fortsätta.
Då viinder han sig helt om m.ot henne och fat- tar hennes h.and.
- Vill ni inte saga mig på vad satt och hur nara det rör er?
- frågar han.
Men med samma han sagt det, tycker h m sig ha begått förräderi mot fästmön.
Han vet ju så väl vad svar han skall f å och lcänner också a t t det är just.soin han vill clet .skall vara.
- Skall jag då behova saga mer om detta.
f ö r a t t ni skall förstå?
Har jag inte länge tydligt visat er a t t jag alskar er och har ni inte sett a t t all min vilja koncentreras p % detta enda, a t t f å er a t t bryta er vap- vettiga - förlovning.
Ty jag vet a t t ni a1- skar mig, .att ni intet bättre vill an Just detta, som av.en jag vill.
Ni anser er biin- den nu, bunden av ett löfte, givit till en, som pockax ' på eftergifter just för sin svag- het.
Och ni tror a t t jag skulle nöja inig med a t t se er ingå ett sadant omaka för-.
bund, när - jag vet hur ninkanner.
Anej, jag ' viker inte för Elsa, om hon ock vom dub- belt så svag, som hon ar.
Ni skall bryta med henne, jag sl~all tvinga er till clet.
- J a g kan inte gör, ?.
det, jag vågar inte.
- Är ni rädd flör a t t göra det, fast ni Sjalv så vill och vet .att det är rättast, il5 ar ni en svag stackare, trots er styrka.
- Ja, men iii måste val medge, latt clet slzulle bli outhärdligt för mig om hon gjorde sig något illa för min skull.
Och det tror jag hon komme a t t göra, om jag.bröt ined henne.
, - Det skulle jag e j bry n i g om, sådant f a r man inte ' fraga efter när det galler ens eget livs högsta värden.
A.r det verkli.geri så a t t hon, inte kan leva utan er, då passar hon heller inte för livet, så beroende får inte den ena manniskan vara, av den an- dra.
Då iii.
det nog bast för alla parter om maii kommer bort.
Si har inte allenast skyldigheter emot henne,] ii skall se till a t t edra pund utnyttjas, a t t iii ger ert land det basta möjliga arbe &amp; och de .basta möjliga efterkommande, och del; blis inte det basta i något .arseeiide .om ni @ ter er mecl den kvinna ni valt .. 8kall nu clet ka:iislre .a.nses för ratt a t t ni, för a t t - skyc7.cla en svag, f ullkomligt onyttig miinniska skall.
f örstöra möjligheterna f ör tv &amp; livskraf tiga nyttiga inclivicler?
Tycker ni, clet är riktigt '.
.
- Ja, vet ni, jag har så litet reflekterat över clessa ting.
J a g troclde mig älska Elsa, och clå ansåg jag ilet var r ä t t a t t gifta mig nied henne också.
Nu äro ju ' förhållancle ' na annorlunda.
* Min kärlek har ni fått, ' vad som hhller mig kvar hos Elsa %r plikten, men länge har den varit mig ' mycket tung.
- Och and % vill ni .inte bryta t.
- Jo, jag ' vill, men vagar inte .. J a g fruk- tar för vad som kommer +. ' edan.
- V.arför S %?
.
% ' ' I ' - Jag tror hon dödar sig.
- Och det fruktar ni för?
Han ger henne en nästan skrämd blick.
inte fruktansvärt då?
inte det, säger hon litet dröjande.
Det ar ju precis som överallt eljest i livet.
Den svagare f a r yika för den starkare.
Se er omkring!
överallt spirar livet up$ ' ur döden.
Den livskraftiga blom- P a n kväver den svagare, de starkare djuren livnarla sig av de svagares liv, gräset de äta ar det ju också liv i., ' Och v i människor, hur.
göra inte.
vi.?
' Djur, växter) allt f å r slap- pa livet till för oss.
Och detta sker inte med någon annan r a t t ' a n just den a t t vi äro de starkaste. '.
Detta clöclande .av andra för v&amp;rt eget liv, det ä r just livet själv det, ser ni.
- Detta ä r ju sant, men det ar dock an- norlundq an vad vi nu talat om.
Nar det galler v %ra likar, måste vi räkna på e t t annat satt.
K-anske skulle vi rakna annorlunda, men vi göra det ej.
I allmänhet fortrycka och slå vi varandra, så fort vi komma åt och anse clet för vår egen välfärd nödvändigt.
Men vi ha ammat upp någon slags pervers ömhet för allt, som a r sjukligt och vekt, och denna ömhet ar det, som d r i ~ e r oss a t t handla mot ' våra sundare instiakter .. Många ' av oss, som g5 stridande och hårda fram genom livet, bli ' inför en sjuk inänniska - inte en tillfälligt, utan en ' som saknar alla ut- veckliigsniöjligheter - svaga som barn .. ' N k clessa svaga ropa å t os ' s: - Vik u ~ d a n f ö ' r min svaghetp skull, jag '.
kan e j Strida.
- d å vika vi genast, vi, som eljest satta vår hed.er i a t t aldrig vika ur den vag vi satt som vår.
Vi kunna då g å ur vår bana, svika våra idealj.
bara .för det a t t denna svag.a stackare kom i vår vag.
Som nu ni själv till exempel.
För: att ni ett ögonblick var svag, för det ni en gång lat er tjusas av det hjalp1ös.a hos en människa, som vädjade .till edert skydd, Sr ni färdig a t t kasta bort hela ert liv.
Ni anser er tvungen gifta er mecl denna kvi.nn.a, darf,ör a t t hon a.r svag, någon annan orsak har ni inte kunnat ange, f å barn me- henne, barn, som bliva mer - eller mindre svaga, med e t t .hemskt sjukdomsfrlö i sitt blod.
.
Och så fort- plantar.ni på så satt svagheten, .Iiåller konst- lat liv: i den, i stallet för a t t låta naturen ha sin gång, låta svagheten dö.
Så gör ni mot den ' svaga, men möter ni en stark man- niska, d &amp; i l i r ni, slår gärna till döds, det kallar ni manligt.
(Forts.) - Ja, vore d e t - Jag.
vet just - Q '
Det T-ar i huvudsak sainnia synpiiakter, soni frsinhoinmit f i.
h Malmbergets och Ny- köpings Bvilinoklubba~, a t t i \ !orgoiibris bli-.
.
Blailcl de uttalancleii om tidningen Mor- vit för mylr ' et borgarlig och för litet soha- gonbris soni inkoniniit fm %n en del kliibbe~: iist iskt agitatorisk, a t t f ör mycket iitrymme till tidningens jul- och 10-öresnummer upptages för litteraturanmali; inga1~, d % dar- var ocksa ett f r a n Södra kvinnokliibbens emot den f ackliga, .agitationen var så gott styrelse, cliiri clet siiges, a t t, klubben haft sorii alldeles utesluten.
Sedan dess, eller på senas.i; e lialvilret, har Morgonbrisf: %gan till diskussion och a t t det jag till .min stora gliidje funnit, a t t ett par f ranikomri.it jeii hel del lrlagom %l j.
Som en logisk följd av detta borde viil utmärkt präktiga bidrag influtit i tidningen, i - Tobalrsarbetareför- papekats vari klagomålen beatoclo, men clet sava1 fr %n ~ r k g ~ e r som har styrelsen .urri.ktlåt.it.
Av vad orsak för- bundets organiserade kvinnor.
J a g vill dock står jag inte.
Må det tillatas mig som en- flör egen del p % det livligaste instamnia i de skild medlem ngg &amp; redogöra för de9 kritik lovor., soni kommit Morgonbris till del för som f ördes vid if r&amp;gavarande tillf alle, isyn- 10-8rigt förtjanstfullt arbete.
Visst ar vår nerhet d &amp; jag va.r en bland dem, som ganska lilla Morgonbris fin, visst %r den vackert och viil i.edigersc1, det ' har den alltid, varit.
liviigt deltog i. diskussionen.
.
.
.-.
.
O m.
Morgonbris.
Men det vore djupt a t t beklaga, oin den i sin forts ' atta utveckling blir s &amp; fin, a t t den skäms f ör f öralclrarna.
J a g menar om den utestängde arbetare- kvinnornas egna synpunkter i de frågor, soiii röra.
den1 sjalra och deras vitalaste intres- sen.++ A n n a P e t t e r s .. o n.
I detta sammanhang påininnes om, a t t % kongressen, på flörslag av tidningens redak- tör, beslöts utgivandet av agitationsskrif- ter, särskilt lämpade för agitation bland or- ganiserade och snnii oorganiserade arbeter- R e.
(1. skor.
MORGONBRIS - B &amp; Morgonbris 181 51 Cirundad i883.
Morgonbris, den socialdemokra- tiska kvinnorörelsens tidning, bör- Alla skrivelser j a r med detta nummer sin elfte till Soc.-dem.
kvinnornas Centralstyrelse årgång.
torde q?
r w e r a s till korresp.
rekr.
fru Morgonbris vill vara, ett agita- Agda Ostlund, Upplandsgatan 61, I V, tioonsmedel bland kvi~norna, ett Stockholm.
Allm.
tel. V. 20 84. medel till upplyining, till höjande av deras solidaritetskunsla, an- svarskänsla och målmedvetnn ar- Alla kl ' wbbar bete p6 socialismens förverkligan- de.
A h fackföreningar, ung- uppmanas att till Morgonbris exp.
in- domsklubbar, ~zykferhetsloger, kvin- sända namn och adress % ordf. eller korresp.
sekr. till den 20. januari.
nogillen och andra organisationer bland arbetarrörelsen böra därför noga s e till att Morgonbris äges Kvinnan motarbetar ' och läses av alla kvinnor h o r n sitt eget basta deras resp. organisationer.
hon avrader mannen att teckna försak- Morgonbris utkommer en @ ng när ring å. sitt eget eller bagge makarnas liv.
Pi i månaden och utsändes till kom- grund av mindre d6dliphet ha kvinnor Iiigre missionärer och organisationer om- premier i D E F O R € W ADE.
Premiebe- frielse vid sjukdom och.
olycksfall m. fl.
för- kring den 1:sta i varje månad.
m Aner.
Prenumerationspriset å posten ä r kr.
1: 20 pr år, 65 öre pr l / z år, 40 öre pr år, postarvode ' inbe- räknat.
Prenumeration emottages å alla postkontor.
Lösnummerpris såsom förut, 10 öre pr exemplar, med 20 procents avdrag för organisationer och kom- missionärer och redovisningsskyl- Epokgörande nyhet.
dighet en månad efter varje num- Finnes hos valf örsedda järnhandlare.
mers mottagande.
.
Passar för alla kakelugnar.
Organisationsr ar0 ekonomiskt ans,ua~iga för sina komissio- Pris 5 kr.
o. 5 0 öre.
Torveldning ar avsevärt billigare än ved.
närer.
Lämnar jämn och behaglig varme.
En tidnings framgång a r bero- Pröva och döm!
ende av dess läsekrets ' utökning.
Aterf örsaljare sökas f ör s %väl ovannämnda.
. --.
.
-.
-.
.
.
-- - Ko~nhamstorg 61.
Beviljar Egna Hems-iiin i.
Stockholms närhet.
Nya - Banken - Hiinsta gällande ränta.
STOCKHOLM, ' Redaktionen uppmanar därför kom- kakelugnsinsats s o m f ör vfira f o t o g e n k ö k, missionärerna att öka sina ansträng- ningar att få tidningen alltmer spridd.
Morgonbris redaktion.
RADIUS.
som biida bara det omtyckta märket a - Ba Rtidius, Stoikholm En arbetarhustru Svenska Livranteforsakringsbolaget kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 1:sta söndagen i manaden kl. 4 e. m; å. Bryggeriarb.-förb. '
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Fröeell, Upplaridsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kassörskan traff as for uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. första m h a d e n i kvartal A Bryggeriarb.-förb.
exp.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockhol~ys södra kvinnoklubb: eoc; .dem).
avhaller ordinarie am nian ti ade 1:dta onsdagen i varje mhnad kl. 8 e. m. i lokalen 2 tr. Södra Folkets HUR.
Styrdsen. '
Stockholms Tjanairinneförening avbiiller möte 1:sta och 3:dje toradagen i varje rnilnad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli Styrelsen.
3c.h aug.)
i Folketu Hug G-sal.
Kiruna sot.-dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3; dje manda- gen i varje manad i Folk.ets Hus ' lilla sal kl. 530 e. m.
Styrelsen.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- klubb avhaller möte 1:sta och 3:die manda- I igen l i rn8naden i Folkets Hus * ~ i a kl. l 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra motet i manaden.
Styrelsen.
borde icke köpa: annan symaskin än Framtiden.
avhiiller ordinarie mote 1:eta och 3:dje man- som är den yppersta, i handeln, av stör- dagen varje m h a d kl. 4,so e. m.
Lokal: Nya sta fullkomning och ger största valuta.
S; tyrelsen.
Vi bjuda fullaste garanti för att de Folketu Hiiu.
med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta ~ a l m b e r ~ e t sot.-dem.
s kvinno- som kan uppn %s och överträffas tcke ' av nhgot annat fabrikat.
Särskilt för- klubb avhbller ordinarie möte andra och sista manliga betalningsvillkor.
Livrantef örsakring, Folkforsakring, Livforsakring.
Ny försäkringssumma under 1913 över 12,000,000 kr.
Sot.-dam.
.
Symaskinsaffären SOLIDAR, Vasagatan j a, STOCKHOLM.
m h d a g e n i varje manad.
Nya medlemmar halsas viilkompa.
Styrelsen.
