# ID: svediakorp-per2395
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,875
# sentences: 781
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS TIDNING Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressenrs Verkställande Utskott.
(9:de kg.)
N:r8 Augusti 0 FUR DEN Stockholm 1914, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri 1 I (I I Prmumrvcrtlonsp * ls: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvi och 30 öre pr fjärdedels k Lösnummer 10 öre.
I I Redaktör: Anna Lindhagen.
11 I (1 (1 Morgonbrisg expedition 8 SHONE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Annonser 3i sista sidorna pris 15 öre pr mm.
De arbetsuppgifter i övrigt, nom före- läggas denna kongress äro ratt skiftande, om dock ej i egentlig mening nya.
I och med att kvinnan i arbetet mer För.
tredje gangen samlas om buden för Sverges socialdemokr.etiska kvinnor till och mer är att finna utom hemmet, upp- rhdslag.
Att döma av de anmälningar, sta ju nya speciella krav p &amp; lagstiftning som ingått, synes kongressen kom- ma att bli av samma omfattning som näst föregilende.
Av de till närmare ett 30-tal uppgående insända motionerna kom- ma sakerligen de, som behandla var organisationsfråga, att ta kongres- sens, .. största intresse.
Soc.-dem.
kvih&amp;irna stå nämligen nu vid ain tredje kongress inför ett: antingen - eller.
V. U. har ockaå tagit som sin,., ' kt att framlägga förslag i Var kongress.
detini h &amp; ytterst viktiga fraga.
För- slaget har ju ocksa, 8om bekant, i vederbörlig tid tillsänts klubbarna till Överläggning före kongressen.
D &amp; v&amp;rt parti nu sakerligen sthr inför en omfattande omorganisation är det ju av synnerlig vikt att kvin- nornas organisationsfraga löses pli ett s h a l för dem själva, som för ett kamratligt och givande samarbete med de manliga partivännerna, lyckligast möj- liga satt.
Att kvinnorna ute i landet ocksa inse denna frilgas betydelse kan slutas därav, att V. U. fatt mottaga uttalanden även frlln klubbar, som ej IAts sig represen- teras vid nu förestbende kongress, ' H ERTZHOFF: Tallar.
Kolteckning.
till skydd och förmaner i politiskt, socialt och allmänt sambälleligt avseende för henne.
För varje kongress blir därför ansva- ret allt större, d % det för densamma galler att anvisa den taktik vdr rörelse i de olika friigorna bör följa.
* 11 I / Inför en ny kongress med en 3-års lang arbetsperiod bakom, finns det ju alltid mycket att se tillbaka på.
Det är, som alltid, glädjen över en framgång och ledsnaden över motgilngar och miss- räkningar.
Av den förra varan £ %r man inte för mycket, och ju i isynnerhet galler ju detta da man bar att rakna med en rörelse, som pA sitt program har kravet på om- daning av bestiiende samhallsfor- mer.
Man £ %r och bör inte r ~ r a vid det gamla, som ar så bra som det ar.
Att man stilunda stöter pa mer an vanligt svara hinder da det galler att riva ner den fördomar- nas och l~onventionalismens mur, som det hittills av manliga krafter danade samhället lyckats bygga upp kring kvinnornas liv och leverne, ar ju 8 % naturligt.
Det är blott vid särskilda smA tillfiillen, då samhäl- let inte alls har nhgot emot att öppna murens portar på vid gavel, och det ar, då det galler att slappa ut arbetets kvinnor därinnanför till fabriker och yrken.
Men försök att få komma in för att tala, om för kvin- norna att de skola fordra .sina olika rättigheter av samhället - dti slHs porten igen och d &amp; ar kvinnan återigen den lilla veka varelsen, som är för god för denna världens yttre händelser, Allt detta och mycket mer veta vi ju - det ar ju darfor y i socialdemokrater '
MORGONBRIS, kommit till ».
- Vi veta att mycket i reform väg även för kvinnorna redan blivit gjort, men vi veta ocksA att mycket, Kamrater / ja det mesta, hterstår.
Motgangen kan väl tillfälligt slB ner humöret, men dess Vart svenska folk står nu Ater inför val.
Det gäller än en gång verkliga egenskap är dock att egga.
Var %tt välja representanter till den kammare, som har till uppgift att skulle annars hela var rörelse, såväl i varna om folkets intressen och rättskrav.
Hur dessa rattskrav hittills vårt land eom annorstades, statt nu!
När vi därför än en gång samlas till &gt;livit bemötta från denna folkvalda kammares flertal veta vi.
Tänk kongress, samlas vi ocksa till Överlägg- ?a den Lindmanska.
s. k.
D allmänna D rösträtten, där fattigstrecket än ningar om gemensamma rättsliga krav.
den ena formen, än i .den andra för varje val åstadkommer upp- och friheter.
I förvissning därom, .att rörande manfall bland väljarkåren.
kärleken.
till vart arbete under tro pil Tank ' p &amp; att kvinnorna,, som inan ännu aldrig gjort sig ansträng- var saks sanning och hopp om deas slut- ning med att skydda från alla slags skyldigheter inom samhället, ännu liga framgång skall ge oss styrka och sammanh&amp;llning, bringa vi härmed om- ej tillerkänts en medborgarinnas enklaste rättigheter.
.
Vi tänka nog när vi s e vad vi få av denna Df~&amp;:~ald$i '.
-- kammare.
buden v %r valkomsthälsning t.ill de sven- ska soc.-dem.
kvinnornas tredje kongress Hur har den inte gett oss klasslagar och s&amp;ilttullar och hur i Stockholms Folkets HUS den 9 och 10 skrämde man inte bönderna med ryssen och hetsade upp en stäm- augusti 1914. ning i försvarsfrågan, som till sist ju föranledde regeringsskifte och Soc.-dem.
kvhokongr.
P.
U. Arbetareklassens kvinnor!
,.
De finska kvinnliga lantdapsrepre- sentanteriras arbete.
i:.i .. som hade till syfte att pålägga oss.
ännu drygare militärbördor i form av den utsträckta värnpliktstiden.
Kunna vi - kvinnor, fast vi varken, hava rösträtt utanför eller inuti parlamentet, åse detta likgiltigt?
Nej!
T y fast vi äro utestängda från ett direkt ingripande till de olika samhällsfrågornas för folket bästa möjliga lösning, kunna vi dock indirekt medverka.
Å valmöten och genom agitation kunna vi stödja det parti vi tillhöra, och som satt in sin strävan p &amp; samhällsorättvisornas avskaffande samt .rätt och lycka At ett helt folk.
Arbetande kvinnor!
Kamrater !.
Glömmen ej att vi måste ha rösträtt för att kunna kraftigt bidraga till framskapandet av förbättrade ekonomiska förhållanden för oss själva och vår klass.
Försumma därför intet - tillfälle att under nu stundande, säkert.
hårda valstrid visa, att vi äro vakna under vår väntan, att vi veta vad vi vilja och att vi vilja det som a r rätt och sant.
Sluten eder därför till valrörelsen, kannen att vi alla ha plikt och snsvar att med- verka till ett gott resultat!
Sot.-dem.
kvinnokongressens V.
U.
De finska kvinnliga lantdagsrepresen- tanterna arbeta i utskotten p &amp; jämn fot med sina manliga partivänner, Det social- demokratiska partiet har de flesta kvinn- liga representanter, nämligen 13, var- emot de borgerliga ha blott 8.
Av dessa 1 3 äro var och en representerad i olika utskott, ja nAgra arbeta t. o. m. i tvi och tre utskott.
Det skulle därför bliva för lilngt att skildra all kvinnornas verk.
samhet i den nu avslutade ordinarie lantdagen, ty d &amp; borde man skildra allt som har förekommit ph lantdagen med dess adresspetitioner m. m.
Jag skall emellertid begranaa mig till att blott i ko1 thet pApeka de lantdagspetitioner och lagförslag, som hava blivit utarbetade Ett dylikt lagföralag har nyligen bli- och framatallda p &amp; initiativ av kvinnorna, d. v. s. de socialdemokratiska kvinnorna, vit framlagt i den danska riksdagen och ty som jag även förr har omtalat före- blivit godkänt, men vara ryska myndig- kommer det vid finska lantdagen ej nhgra heter satta sig emot alla förbättringar, speciella fragor, som skulle förena alla ty deras andam81 Br finnarnas slikstal- kvinnor, utan stii de kvinnliga repretlen- lighets, med ryssarna, m. a. o. deras lik- tanterna mot varandra som representan- ställighet i rättslöshet.
Av andra 1agföral.ag böra nämnas: för- ter av olika partier.
Ett av de viktigaste lagförslag, eom dag om handels- ooh kontorsarbete, för- de 8oc.-dem.
kvinnornas grupp har fram- slagspetitionen om beviljandet sv en be- ställt i lantdagen i början av detta A ~ E stämd summa At Hä,lsingfors ' Tjänarinne- session, var barnmorskefrAgan, som till hem samt följande petitioner: Petititionsförslag om förbättrande av all olycka har blivit förkastad av rege- ringen.
Denna aktuella fraga hade varit arbetatkvinnornas läge vid statens järn- framme vid 1907 Ars lantdag, varefter vägar.
Denna petition anhåller om att en kommittb hade blivit tillsatt för att un- de vid järnvagarna tjänande arbetarkvin- dersöka barn&amp;orskeförhAllandena.
Denna norna skulle räknas till den ordinarie kommittés undersökningar hade bl.
a, tjänstepersonalen samt Atnjuta samma visat, att det är stor brist p &amp; barnmorskor, löne- m. m. fördelar, som otationskarlarna Kvinnorna arbeta vid järnvägen ' dA 8 / 4 födsel pá landet försiggar utan nu ha.
barnmorskehjälp.
Det föreslás i lant- vanligen aom vagnstäderskor eller föl ja dagsbetänkandat, att barnmorskornas fack * med taget i n a t t k u p h Deras arbetstid bildning borde fullkomligas, att dera~ är .obegränsad ofta 11-12 timmar om l h e - sáväl som pensionsförhllllanden dygnet.
Staderskorn~s arbete ar dees- utom förenat med livsfara, då de akola, borde förbättras m. m. stáende p &amp; stege, tvätta glasrutorna p &amp; vagnarna som växlas, och de skola bära 10-12 ämbar vatten för att fylla alla karaff iner och vattenreservoirer i vagnarna, gående.
över skenorna, där ttlgen allt emellanht växlas.
Vidare petitioner om grundandet av hem .för värnlösa barn och mödrar, om ordnandet av vanlyttas vård och upp- fostran, om tillsättandet av en kommitté för undersökning om nödvändiga företag för beskyddande av hemindustriarbetar- nas liige samt om verkstallandet av sta- tistisk undersökning.
om arbetsförhalllan- dena i beklädnadsbranschen.
Dessa peti- tioner hava dock ännu ej hunnit fram- komma till behandling.
Däremot ar av stor betydelse särskilt för kvinnor den under förra drets lantdagssession antagna, men e j ännu genomförda nya lagw om barn, som fötts utom aktmskap.
I följd av ekonomisk oordning, som ofta star som
MORGONBRIS hinder för äktenskaps ingiiendc, fö- das i Finland i medeltal årligen 6,000 oakta barn.
Av varje 100 födda barn äro 7 utom äktenskapet.
Och i följd av samma ekonomiska förhallanden, som tvinga modern att lämna dibarnet för att förtjäna, samt i följd av dubbelmoralen, Eom förtrampar kvinnan och tvingar mo- dern att skiljas fran sitt barn, är död- ligheten bland de nyfödda granslos.
Av 1,000 levande födda dö Arligen under första.
levnadsåret 283 i städerna och 154 p &amp; landet.
Med hänsyn till allt detta och de s. k. oakta barnens ratts- lösa stjillning har ett nytt lagförslag an- gilende denna fraga på initiativ av den socialdemokratiska lantdagsgruppen blivit godkänt.
Denna lags viktigaste punkter äro följande: Lagens avsikt är att f A kommunerna att Ataga sig denna frilga och sörja för att de oakta barnen fA underhall av sin far och få arvsriitt efter honom.
Föräldrarna äro pliktiga .att s9rja ' för barnet tills det fyller 16 år, .men i fall av barnets oförmaga att försörja sig sjalv ärinu längre tid.
Det uppstod debatter mellan lantdags- fraktionerna om underhkllets storlek.
Den socialdemokratiaka fraktionen ville att bidraget okulle bestämmas efter den bäst situerade, som vanligen ar fadern, men de borgerliga genomförde den prin- cipen, att bidraget skulle bestämmas efter medelhöjden av b %da parternas eko- nomiska st ällning.
I sammanhang med, detta tager lagen ocksli hänsyn till moderskapet, i det den pålägger mannen plikten att underh Alla den födande kvinnan under loppet av t v i manader före och .. efter födseln eamt att bara omkostnaderna före födseln.
Om modern behaller barnet hos sig ar fadern förpliktad att underhalla henne med bar- net vidare under 6 månader.
Faderna död före eller efter barnets födelee be- rövar ej modern hennes rätt till bistand.
Faderskapet skall bevisas vid domsto- len och skall detta ske inom loppet av 2 .&amp;r efter barnets födelse.
.
I fall flere konkubinater komma i betraktande, dömae de alla att betala underhall, svarande en för alla och alla för en.
Om modern under havandeskapet är i behov av hjälp, men det visar sig vara omöjligt att kriiva biståndet av, fadern, ekall kommunen under tiden utbetala detta bidrag.
Om modern ej har an- givit fadern, skall kommunh jälp anses Bom fattighjälp.
Om fadern ej betalar bidraget enligt denna lag, kräves det av honom från hans lön, kapital, försäkringso.
s. v., i det barnet fullkomligt likställes mad akta barn.
Om kvinnan ger falska uppgifter om faderskapet, kan hon i vissa fall eitraffas med böter eller intill ett, Ars fängelse.
AngAende det oakta barnets ratt till arv bestämmer lagen: att, ifall fadern har.
erkänt det oakta barnet som sitt barn, eller domaren har dömt honom till faderskapet, sa har det oakta barnet samma arvsrätt som det akta.
Oäkta barn, vilkas arvsrätt ar erkänd, ' 3 Socialdemokraterna ha aven till inne- varande riksdag framlagt sin motion om en rösträttsreform, som har till syfte att undanrödja alla de)) streck&gt; vi så val kanna och som gör att den &gt;) allmänna&gt; rösträtten ännu blott är ett begrepp, in- gen verklighet.
I motionen pilpekas hurusom)) mest i ögonen fallande av alla de begränsnin- gar, som alltjämt vidlada vart folks re- presentationsrätt, verkar kvinnornas ute- stängande från den politiska ' rösträttens utövning.
Till.
de principiella skäl för genomEörande av politisk rösträtt för kvinnor, som upprepade gånger fram- förts inom riksdagen, m &amp; blott en kort erinran göras om hur detta politiska rösträttskrav mognat till genombrott ho~l allt flera av de europeiska och nord- amerikanska staterna.
D Arbetarekvinnani Härefter komma nilgra randantecknin- (The labour woman) gar, som visa de olika streckens sorg- ar titeln p &amp; en engelsk tidning, som ut- liga verkningar.
Med stöd av de skal, som i motive- gives av kvinnornas arbetareförbund i ringen anföras, yrkas alltså: England.
Den utgives varje månad och synes hava ungefär samma uppgift som att riksdagen för sin de1 måtte an- Morgonbris.
Den har tydligen mer re- taga oom vilande till grundlagsenlig be- surser till sin disposition än vår tidning handling och fler medarbetare.
I. Betrafande 16 riksdagsordnin- Tidningen ar mycket väl redigerad, ger i gen följande lindrade lydelse av nämnda korta drag en översikt av vad som när- paragrafs första stycke: mast kan och bör intressera arbetare.
' Valratt till andra kammarer, tillkom- kvinnan; den %r allvarligt ballen, men mer en var välfrejdad svensk medbor- artiklar och meddelanden sa korta, att gare, sdväl man som kvinna, som före den är lättläst.
Detta till skillnad mot det kalenderdr, varunder val äger rum, den tyska arbetersketidningen, som är uppnatt 21 års alder; dock ej den som tyngre redigerad.
står under förmynderskap eller fattig- Tidningen innehaller, som ovan namnte, vdrdsstyrelsens målsmansrät t. Atskilliga översikter, sAsom f r h engelska II.
Beträfande 5 19 riksdagsord- arbetarrörelsen, kvinnorörelsen i andra ninoen följande förändrade lydelse: länder, artiklar i tjänarinnefragan, vita Till ledamot i andra kammaren kan slavhandeln, levnadskostnaderna., fragor endast utses man eller kvinna, som upp- som röra barnen, bostadsfrAgari o. s. v. nått 25 drs ålder samt äger valrätt Dessa senare fragor behandlades ej en- inom riket.
da &amp; i allmanhet, utan det ges ocksa 9 riksdagsovd- III.
Beträffande praktiska vinkar i barnavhrd och egna- tÖljan.de förändrade lydelse: hemsbyggande.
ledamot i första kammareva Itan Tidningen ar ej i allmänhet illustre- endast väljas man eller kvinna, som är rad, reproduktioner av konstverk före- röstberättigad inom sin kommun samt komma ej.
uppnbtt 30 års iilder.
Tidningens kliché till första sidan Ater- gives här ovan.
Denna sida innehaller oeksh titeln p &amp; ui&amp;$ktigaste artiklarna.
De b&amp;da kvinnofi " @ rerna B klichh äro oskyldiga varelserna.
Om fadern till synnerligen uttrycksfulla och bra teck- exempel ar oförmögen till arbete och nade - den ena representerand.e fabriks- dlirfö.r,- ede el lös, eller om han reser frA.n blir and8 modern barnets enda arbeterskan, den andra modern.
En god försörjare.
Först d &amp; samhället inser att figurteckning är sällsynt å en publika- den nu gällande moralen, Rom förpliktar tions, kliché och ar en ypperlij, r annons.
föräldrarna att försörja barnet, vartill A.
L. dessa ej alltid ha förmiga, ar förildrad, först d &amp; kan denna fraga lösas med bara faderns ' namn.
Men barr), som äro atörre chanser till fullkomlighet.
Barnen födda före denna.
lage ikraftträdande, äro ju de kommande samhällsmedlem- kunna ej göra krav gällande med stöd marna, arbetarna, skattebetalarna - dgr- för, för att fA dugliga samhiillearbetare, av denna ' lag.
Som man ser söker lagen att nhgot maste samhället eörja för att varje barn förbättra de utom äktenskapet födda f8r tillräckligt underhåll och uppfostran barnens läge, men det behövdes dock enligt eina personliga anlag.
Maria Palm.
vida större förbättringar, st51:re plikt- känsla fran samha.llets sida mot de sm &amp; r " .., .c; r,
Kvinnorna inom Bryggeriarbetareförbundet. '
Efter att i flera år en gemensam or- ganisation av bilde manliga och kvinn- liga arbetare förefunnits, beslöts genom omröstning 1901 att kvinnorna inom kli- ren skulle bilda sin egen förening, och den 1 juli 1901 hölls dess första möte.
Det viktigaste som nu v a r att göra ' var att p % de olika arbetsplatserna söka f &amp; alla kvinnorna med i föreningen.
För en organisation ar ' ju en fulltalig med- lemsskara livsvillkoret för att kunna ut- rätta nagot.
I närvarande stund äro * lerna också 99 proc.
av de vid bryggd arbetande kvinnorna organiserade.
Or- ganisationsarbetet har sålunda icke varit förgäves.
- Att jämföra vara förhhllanden nu och för ett antal Ar sedan skulle vara rätt SA intressant, men det tillater inte &amp; or- gonbris ' ~ utrymme.
Något m &amp; dock framdragas.
Innan organisationen fanns var arbets- tiden obegränsad; i allmänhet började arbetet kl. 4 h 5 på morgonen, och in- gen bestämd tid farins nar arbetet skulle sluta för dagen.
Det kunde arbetas anda till l 8 och 20 timmar, om e &amp; efter arbetsgivarens mening behövdes.
I regel existerade alltid söndagsarbete.
De hygieniska förhållandena vor0 allt annat än goda, och gamla bruk och sedvänjor för- hindrade i sin man ordnandet och re- formerandet av desamma.
För mangen kunde nog arbetsinkomsten synas god, men då man berliknade bryggeriarbe- terskornas tunga arbete och langa arbets- tid maste man eaga att avlöningen inte var att skryta med.
Det ar ju arbetets värde och möda som skall ersattas.
Att försöka pA nAgra rader ge en skildring av bryggeriarbe- terskornas arbete ar lönlöst.
Det ar ett arbete hArdare ock1 mera krävande an mången manlige.
Jag tror knappast att någon enda i staderna uppfödd, vid lat- tare arbete van kvinna kunde härda ut med det.
Det rnAste nog vara lands- bygdens döttrar,.
och särskilt dalakviii- norna, som skola hiilla ut.
De hava förm&amp;gan att kunna arbeta och försaka som f &amp; andra.
Den oerhörda arbetskraft, som de fiesta av dessa kvinnor prestera, kan inte i ord beskrivas.
Det harda ar- betet, den lAnga arbetstiden, de dAliga förhallandena födde organisationstanken, och dalkullorna organiserade sig.
Det var ett oerhört arbete som föreliig, ' det visste vi.
Men det fanns vilja och han- förelse, och det lyckades.
Redan under första Aret samlades alla, som vor0 an- ställda pA bryggeri, i ' vår förening.
SA kommo strider, underhandlingar och av- tal.
Utan att i detalj redogöra för hur de fikilda avtalen inverkade.
p &amp; k&amp;rens stallning kan tryggt sagas, att denna ar oerhört mycket fördelaktigare i n före or- ganisationens tid.
Om sommaren ' börjar arbetet kl. 6 f. m., nhgon ghng kl. 5, p &amp; vintern kl. 7.
P &amp; kviillarna piigar arbetet s &amp; länge, att det finns nödigt lager till.
- - morgonen därp&amp;.
Timpenningen har genomsnitt varit 47 h 48 öre för alli aom deltagit i ackordsarbetet.
De extra arbeterskorna erhalla 30 ii 3: ~ r i e timmen med en garanterad arbete tid av 10 timmar.
Arbeterskorna ha fri sjukhusvArd, la ' kare och medicin samt kr.
1: 50 om da gen i sjukersättning och 2 kr.
vid olycka fall, (I övrigt enligt lagen.)
År för Ar har ju maskintekniken gjor sina erövringar och delvis lättat arbetet Men detta ar ännu oerhört tungt ocl krävande.
P &amp; senare tider har det för bryggeri arbeterskan gallt att hava ögonen öppnr för att värna om sina tillkämpade rat tigheter och erövrade fördelar.
Det vi1 nog till för sAva1 bryggeriarbeterskorni som alla andra arbetare att först&amp;, a t i dessa tider av starka arbetsgivareorga, nisationer det galler att a18 en stark vak, om.
sina intressen.
Bryggeriarbeterakorna tillhöra i rege.
klubbarna.
pH arbetsplatserna.
I dessr klubbar behandlas sildana spörsmål, som särskilt berora arbeterskorna pH den spe, ciella arbetsplatsen.
Är det nödvändigt remitteras väckt fr %ga till avd. för fort * satt behandling.
Alltsedan föreningene bildande är den ansluten till socialdemokratiska partiel genom Stockholms arbetar.ekommun.
För.
eningen ar iiven ansluten till Stockholme Arbetarebibliotek.
Till vad ovan är sagt m % slutligen blott framhållae, att det - ar ett oförtrutei och aldrig vilahde arbete, iiom nedlagte inom denna kår för att fA allt ordnat och samlat som det nu är.
Bryggeri- arbeterskorna ha kanske allt för stor självkritik nar det gäller att uppträda offentligt.
Men de äro onttröttliga i det tysta, de äro där den ihärdiga och trogna kraft, som mbste finnas pB varje arbets- plats, sa ' vida en organisation skall kunna best8 och uträtta n8got.
De äga, när det galler, en orubblig solidaritet, en okuvlig vilja att arbeta loch strida för sin eak.
De &amp; ga som fA en stark samkänsla.
när det gäller att hjälpa sina medsystrar.
Nar en arbe- terska blir sjuk gAr alltid en lista och alla ge sin slant.
Detta ar ' kanske or- aaken till att så f &amp; bryggeriarbeterskor begärt att f &amp; hjälp av det allmänna.
, Det ar solidariteten aom hjälpt dem fram.
Jag skulle vilja säga sh ofantligt myc- ket mer om dessa arbeterakor, ty jag har sett sil stora, vackra drag hofi.
dem under den ganska lAnga tid jag har haft tillfälle lära kanna dem, men det nu agd da fAr varainog.
Jag vill sluta med att rikta en maning till vart lands öv- riga arbeterskor att taga lärdom av bryg- geriarbeterskorna, följa deras exempel i agitatoriskt och organisatoriskt hänseende, inse nödvändigheten av samling p &amp; klass- kampens grund, a v solidaritet och sam- manhirllning, av hänförelse och idealitet, s8 att en gAng alla landets arbetande kvinnor rygg vid rygg stii samlade i fackorganisationens och ~ocialismens led.
Och m &amp; bryggeriarbeterskorna aldrig glömma sina traditioner, utan alltid sta framat i stridaleden I MA de aldrig glömma solidaritetens bud, aldrig svika socialis D % hon har flera att dela sin lilla för- mens fana!
tjänst med, förstbr var och en att det * 9 0 ar stora offer hon nedlagt pá organisa- Anna Olsson har i nilgot över tio 91 tionens altare.
Hon har varit med i arbetat i facket.
Hon ar mycket intres styrelsen i flera år och uppbördsman i serad för viir organisations basta, intelli mAnga %r.
Brita Nyldn har arbetat i yrket se- gent och mAlmedveten, och säkert kom mer hon att p &amp; ett värdigt sätt fyllr dan 1893.
Har sedan avd:s bildande den ansvarsfulla posten som.
avdelnin.
oavbrutet deltagit i dess aibete.
Var i flera år avdx sekreterare.
Hon har utom gens ordförande.
avdelningen alltid varit beredd att in- Helena Stalander började i yrket för kommittber med olika uppdrag träda i omkring 8 Ar sedan.
Hon ar en av dem samt tillhört agitationskommitteer.
som uppsades vid Hornabergs nedlägg Brita Hjelm började i yrket 1903. ning.
Svart att f &amp; arbete, d &amp; fran ar.
Har under denna tid alltid intresserat betsgivarehiil1 en ren antipati fanns mol vAra shval fackliga som politiska sig för dessa arbeterskor, lyckades det hennt Mgor .... o ch var ordf. i den s % kallade dock omsider att f &amp; extra arbete.
Hon erhöll avd:^ stipendium till Brunns agitationskommitten.
Ärlig i sin upp- vik 1910-1911.
Efter denna tid nöd- fattning har hon som sA mbnga andra gades hon taga anatällning vid den Car, fatt draga konsekvensen därav, men detta negiska portertappningen, och var och har inte nedstämt modet, tvärtom, Det en kan nog första hur det skulle Lan- måste alltid finnas någon rrom, när orätt- nas för en di vaken och energisk kvinna visorna gir för Ungt, mhste eäga ifriln som hon ar att komma in bland för p &amp; arbetsplatsen, och det har varit hen- virra idéer s % främmande arbeterskor, nes lott.
Medlem av styrelaen i mbnga Men Lena företod sin sak, och säkert ar ar och revisor i förbundet.
Kerstin Lise12 tillhör de yngre kraf- att hon tänkte att ingen kan offra för mycket för sin organisation.
- Vi hoppas terna.
Började i yrket 1907 och har sedan dess energiskt arbetat för socialis- att hennes arbete ej varjt fruktlöat.
Som avd:s kassör har.
hon tjänstgjort mens idéer.
Hon är en av dem som i 3 Hr.
Hon ar med i sagostunderna, alltid följa med sin tid.
Kerstin har medlem av pensionsnamnden, med i alltid varit flitig läsare av böcker och klubbstyrelsen samt samorganisationens värdefull litteratur.
Hon föraöker efter basta förmAga skola sig genom sjiilvstu- s tyr el se m. m. Anna Aman ar en av avd:s pioni- dier.
Med p8 alla möten, saval fackliga irer.
Vid avd:s bildande var .det för som politiska.
Är med i sagostunderna henne att gå som kommitterad pA fri- och har i .3 år varit avd:s sekreterare itunderna till arbetsplatserna, och hjälpte och medlem i klubbstyrelsen.
Hon har inte detta mhste hon gH hem till kam- i vhr varit sjuk och ligger för närvarande raterna.
Energiak och outtröttlig gjorde p l sjukhus,.
men vi ' hoppas innerligt att non och gör an i dag både avd. och h a snart blir kry och stark sil hon kan sina kamrater stora tjänster.
Hon € %r börja sitt arbete bland oss igen.
Brita Gustafsson började i yrket 1888. alltid, i uppdrag att, nar det blir något.
olag på arbetsplatsen, föra sina kam- Ron har varit med frAn avd:s början: aters talan.
Anna Aman tillhör de f &amp; ch energiskt arbetat för dess mal.
DA iom arbetat och ej förtröttats.
Vi ha hon ocksil är maka och mor ar hennes .nte gott om sbdana, som efter ett 16- tid mycket begränsad, men hon har al- higt arbete inom en organisation arbeta drig saknats nar det har gällt organisa: .ika energiskt för sin rätt som hon och tionen eller samhiilleliga epörsrniil.
Pre- it &amp; i selen för bilde sig och kamrater.
numerantsamlare för Social-Demokraten.
Ich det tycks inte heller fattas arbete Dessutom uppbördsman och avd:s v. ordf. mAnga Ar.
Er henne pH det omrAdet.
Anna Åman Anna Vandland började i yrket 1898.
] ar tillhört organisationen sedan 1892 Bar sedan dese alltid slagit vakt om vAr) ch var avd:s förste kassör, vilken be- ~rganisation och dess idéer.
Är i övrigt ' attning hon innehade i 7 Hr.
styrelse- mdlem i klubben i flera 81: och för ?n mycket vaken och verksam medlem, lär-rande uppbördsman.
Född den 25 lar varit uppbördsman och ar för nar- iarande medlem av styreleen.
&amp;?
: .i.
-.
, 1864 i Rättvik.
Anna Johansson.
dnna Olsson och Albertina Nord-: trötröm började i yrket 1904.
Äro unga nom v h t offentliga arbete.
Men det Motion om beredande av bättre inne god vilja, och v i hoppas att dessa vird åt barnsängskvinnor inga och duktiga krafter skola träda i tallet för dem, som nu snart i 35 Ar lar, i likhet med av hr Palmstierna, I &amp; arbet~platsen och 25 &amp; r inom orga- iven väckts av hr Steffen.
.Men hr Stef- iiaationen ihärdigt och träget arbetat for len begärde att fragan skulle lösas i sam- rart gemensamma bästa.
Bada hava band med pagilende utredning angiiende rarit duktiga uppbördsman .och medlem- införande av obligatorisk sjukftksäkring.
36 blev aven första kammarens mening.
nar av klubbstyrelsen.
Brita D a m började i yrket 1897 och En del av de krav, som framställts i 3ar sedan dess arbetat till avd:s basta.
dessa motioner, synas dock kunna have Kon tillhör deaea som saga litet men lösts utan samband med denna utred-; änka mera.
Avdelningens kasr3ör i flera ning och siledes en del av de piipekade Ir samt även styrelsemedlem i klubben.
missförhiillandena behövt kortare vante- Selma Saadberg till hör ocksh dem; id för att bliva avhjälpta.
iom strävat och statt i för vara ideer.
E n dag- gkr, tvh, tre dagar.
Hon kan inte .ess sin vag ifr %n alltsammans, bort till en innan plats där ingen känner henne.
Det ikulle bara förvärra saken, efterspaningar ikulle sattae i g h g; hon hade rymt, det var u eA klart!
Va.rdinnan intrader igen: I dag ' kommer tv &amp; detektiver till Lina&gt;, gager hon med anetrangd röst, och tillagger:, S % garns jag än ville kan jag inte lata Lina bo kvar har.
Folk ar åt mej vart jag $r, sa jag vet mej ingen, rad.
.
.
ser Lina.
Ich e % kaneke de andra flyttar ocksh., Lina tiger, med stelt, vitt ansikte.
Värdin- nan glider Ibngeamt ut genom dörren efter s t t lånit, lattat andedrag.
Två grannar gh förbi, tätt under fönstret.
De ee ht motsatt hall, men Lina kanner att de betrakta he ' nne med nackarna.
Hon känner hela kvarteret0 ögon pli sig, känner hela varlden emot sig och allt till- gangligt afyakam) och susch, en sån där,.
.
.
slungas över nig.
Denna Angeit, denna angeet som gör henne WILHELMSON: På, berget.
sjuk, vanvettig och tar all hennes kraft.
Bh.!
Detektiverna komma nu ocksa - Alla, alla.
.
.
!
Hon Sr den skyIdiga, den Ah, de dar fattiga emii bl8 ' ögonen, som Ur Elf Norrbos ra ---- ' - L " hon slackte.
De ropa nu och ropa.
Och den skyldigaste i varlden!
De andra ha ingen av Spadebo, Yxenhuu ocn m a grasliga stora soptunnan, där hon kastade skuld.
Skurken och tjuven och ekvallerkonan paketet.
- Klaek!
sa ' det, nar ' det dunsade spotta p &amp; henne.
Den störste rackare ' i sta- till mot botten, som ett gammalt etycke kött: den himlar tig och kanner sig helig jamförd som en dränkt hund eller en ejalvdöd kalv, med henne, den ensamma.
Det blir för mycket ';.
hon slAr över.
Själv- Hu, den dagen, den etunden, d &amp; hon lade som ingen tar vara p &amp; utan vräker ut i en handen över den lilla munnen och tryckte till!
grop utan vidare.
Klask -- det var ohyigligt uppehAllelsen vaknar och tar ut ein rätt gent Det var gjort p &amp; n %gra ögonblick - men ' Som allting tittade efterat!
Gardsgards.
emot denna kolor3sala parodi på ' D rittskänslas sii linaa, langa ögonblick!
störarna, etaketribborna, atenarna, ' viiggro.
hos ' omgivningen.
&gt;Vad - har jag val gjort ?&gt; fragar hon sig.
.
.
.
Ska han inte sluta snart.
.
.
Det rycker parna, traden.
.
.
- - - Och svarar: &gt;Endast befriat fran livet en va- ju annu i lemmarna.
.
.
Ogonen stirra.
.
Hän- relse, som jag inte maktade.
föda och fostra, derna famla ...
- Är det inte över enart?
Och att höra mlnniskorna nu bara - h u ~ ensam utan man och hjälp som jag var.)
-.
.
.
Blir det aldrig slut n &amp; ' n g i n g de viska, hur de tissla, kaita snedblickar ock Och i den tanken stelnar hon till.
Ogonen ja, A, de ögonen!
S &amp; klarbll och dra elutsateer.
smal och slank nu, ock I de ögonblicken dör nägot fint, gott och friuka och vackra.
Överallt följa de ' med för nårä dar sen sa var hon ju - 3 Och eon: ock~h, överallt!
Titta cch titta.
Valeignade de 8th p &amp; avstand och ee p &amp; he ' nne: frtir: vekt inom henne.
Dragen bli stela, ögat fAr smii bl).
ögon, som hon aldrig kan bli eidan, genom att vrida huvudet utan att vrid^ ett nytt, frammande uttryck, något hart, bru- - kvitt - kroppen.
Sidblickar som mönstra och döma talt, som inte funnits dar förut.
Och da tunga manssteg höras nere i trap- Sch3.
.
.
Hon stryker eig över pannan, ögo- och efter domen ' avrätta.
Hur de l&amp;teas st nen stirra.
.
.
pii annat, som de talade om idel likgiltigz pan, kniper hon munnen hart till om en enda E n trasa, en stor trasa, som racker om- saker, men det ar nagot visst dampat i rösten tanke, en bergsäker föresats: Neka, neka, neka!
kring ' J o här!
- Hon river itu ett lakan, niigot tjockt av shrad rattakansli som aWei gammalt och skralt som det mesta därinne.
sig i strupen och har ' s v h t för att kommc Det är inte rent heller, men det gör ingen- fram.
Nhgra erna krokvagar ' g &amp; de garric # Fattigdomen ar en andlöst lång natt *, sa- ting.
Det ar inget parad-lik, det har, som ocksa för att slippii möta henne.
ger en skarpsinnig man.
, Nej, han kande Barnen, i synnerhet; ' de ä r o ju ' e &amp; upprik skall visaa.
et är ett 8kymningalik, ett natt- lik, smuggelgode, som ingen, ingen far se eller tiga, sh rent förskriickllgt upljr; ktiga och brus ej de fattiga!
Den &amp; r en dag dess varre: en ändlös pinsam dag med skarpt och stickahde veta om.
Smuggling och hemlighetsfullhet tala i sin naivitb.
N B kif$omma ~ f r sko &amp; eom svider i ögonen, svider som glöd- ljus, frhn början till slut.
Därför har hon inte vagen, flocka de ihop aig-f&amp;6g &amp; p4 ~tts-tio i sja1en.n.
.nRlar gade heller haft Ehgra vittnen p i Izonom och kunnat och viirka, med h u v u d d n ~ ' ' ~ &amp; intill ' ~ t varandir ---.
.. f &amp; honom lagförd och falld, nar han nu var och skygga blickar runtomkring.
NBgon rik nl ' ntet är mera förödmjukande än den diir- tigt dum stackare pektrr oc ' keA: ' DA f&amp;r har aktiga indignation man kan erfara efter att eadan att han nekade.
--- strax en puff i sidan av - de andra. '
ha lämnat ett stillskap, dar det eagte ratt fat- ...
.
--- Det är all mörkt, där hon gAr fram med tiga, inskriinkta saker.
Mitt i livets platthet.
'.
: ._ ' I dag - - paketet under armen.
Alldelee kolsvart, och alltid halla en vy .öppen in mot eitt verkli-.
gudskelov för det.
Och andi % lyser det.
Knu- Värdinnan kom in.
Hon hade eniinderlif gaste,.
renaste - hur &amp; Inga äro i stlind till tarna ha ögon - inbillar hon sig, och bakom blick, som hon haft allteedan ...
.
.
och hor det!
Det högsta som lyckae oss härutinnan buskarna ligger.
fullt med figurer p &amp; lur - visste inte hur hon skulle börja.
Efter nagoi - och man har anledning lyckönska sig d &amp; tycker hon, och pasear p s när hon kommer mycket tafatt vad det var om vadret; kon1 det man kommit så I h g t - är i .allmilnhet detta,, Det viskas har i hueet om ~ i &amp;.
.
.B med paketet för att se, r a r hon lägger d i t som Schopenhauer anbefaller som den enda och kunna ange henne för myndigheterna.
.Viskas det 3 B.
.
utvägen: atst tiga.
3 Ingen anger honom - ingen!
3 Jaa.
Det eggs att.
.
: .B .Vilhelm Ekelund.
b&amp;&amp; &amp; l Bevara mig&lt;; +:&lt; 3 - Åh tänk, att hon har ' hela vida världen Hon m ~ e t e ju ktäki * %$okunnig och över.
emot sig!
Alla, alla manniekor!
Det ar be- Eiynnerligt, detta: att inte ha en enda att för- raskad, och nar företa hiipenheten val ar övei logenting annat varar- %n det som ar rätt- tro sig till!
Det har hon aldrig prövat förr.
måste hon ocksh bli ond, mycket ond, börja I morgon far hon kanna vad det vill egga, grllta och bedyra - nysliga manniskor, som vist.
Om demokratin blir orattvis, m %ete den g &amp; under.
Amiet.
.
.
.
.
.
.
.
stackars ' flicka Yara i eller i overmorgon och den kommande tiden.
inte I&amp;taLen oskyldi; ...
.
freds.
etc..
.
.
-.
. '
.
.
Alla emot sig; ingen för sig. '
' Atngest. '
.
' -,, &lt; ' '
MORGONBRIS 7 Den röda vallmon.
O m den röda vallmon i vefets halm, som gossen plockar vid vägen och racker sin flicka förlägen i kyrkan, glömsk av b ö ~ e r och psalm, bevarar folket en sagen.
E n a / ton i skördetiden, nar trälarna gingo fvdn f ' l f e t hem, blev Maria kvar och band med eut rem ett fång av karvar på Josefs rygg.
S å gingo de fram över liden och han talade, vek och skygg.
Jag älskar dig, Maria!
Du barn med gyllene @ / or, bliv min!
När jag kasfat mitt fång i ladan in vi fy och varda fria.
Du fältets do fiande vidja, ej shall vår herre slingra sin arm, vid pipornas &amp; d kring din midja, kom, vila f r i vid min barm!
RICH.
BEHGH: Riddaren och jungfrun.
o Litteratur.
De saffe sig ned vid dikets kant,.
Timmerdalen av Martin Koch.
de sutto kvällen i äurda 4 delar, pris 7 kr.
Albert Bonniers förlag.
och sågo i slottet på mörknande brant Ijus effer Ijus sig tärrda.
De låg0 i gräset stilla, tryckta mot jordens ångande grund.
Det var lyckans korta flyende stund, det var trälens rosiga villa.
Och kand i hand de g i ~ g o mot den regniga dagen, som grydde grå.
Men ur spdren efter Marias fot växte den röda vallmon i åkerns vaggande strå.
De två, som vandra nu i samma spår som Josef och Maria och lyssna, om e j aftonklockan slår att dem en flyktig stund befria, de tro kanske, att deras son en dag skall de förtrycktas skara kalla, skall fova dessa tusenden till-slag och skänka friheten d i alla.
Och dock - med skäran vandrar han också på fältet, där en annans skörd står mogen, mot skurna tegar lutad skail han gå och köra andras rikedom till logen.
Han skall i skördefestens korta stund den röda blomman la sitt hjärta trycka.
.
Hon spirat ur hans mödors hårda I livets slaf en glimt av &amp; c (Nya Siinger.)
Arvid Mörne.
Detta arbete ar en lärorik beskrivning av arbetarnas kam p för battre livsvillkor i Norrland.
Det ar dock möjligt att Ramstallningen, som upptar många verk- liga namn och händelser utan att all.
leles.
e &amp; exakt dterge dem, därför emel- lanht gör läsaren tveksam om vad som ir verklighet eller dikt-.
Men själva mil- jön, i vilken deeea gripande dramer i rimmerdalen utspelas, ar gott Btergiven, ch pli sina stallen synes den vara något xv det naturtrognaste vi hittills ägt p8 wenska om p r ~ l e t ~ r e r n a liv.
s Beskrivningarna av den första protesten mot - nedpressningen av arbetarntis löner till eu nivA, som berövade dem möjlig.
heten att leva som människor, präglas iv.
en målande Askikdlighet.
Den bör verka gripande på envar läsare och icke minst p &amp; den, som själv fört proletärliv, ps grund av den medkilnsla Rom genom- $r framställningen .. .De tänkte inte p &amp; eld och blod - där sådana tankar funnits hade ' de redan fladdrat undan hos de Aeeta.
- - - Svaret stod SA förtvivlat tydligt att läsa i varje smutsigt, svultet ansikte: vi ha ingen rätt, vi äro bara arbetare, vi aga ingenting ' annat an vår arbetskraf t, vi kurina endast arbeta, därför äga vi inte människors ratt i livet. » Nagot av det mest beklämmande i Martin Kochs skildringar kr den förfä- rande brist pk lyftning i omgivningarna, gom utmärker de induatrisamhiillen, i vilka han för oss in.
Det ar baracker- nas eländiga enahanda, det ar backarna läromkring med allt det nedskrapande, gom följer barackerna At;, det ar till sist Fabrikerna med deras ' enahanda och d &amp; iga luft, som han skoningslöst skildrat iAsom helveten.
Då boken omfattar skildringar fran lang tidsperiod, f8r författaren rika till- fällen att låta oss uppleva en hel rad olyckor vid samma arbetsplats.
Här se vi arbetaren som gripits av en rem .och vars ' kvarlevor stunden efter hopsamlas och bortbaras i en säck.
Har se vi hur en lucka p &amp; grund av bristande tillsyn från ledningens sida ger efter, varvid tre unga man störta ned i &amp; n glödande massa, hur en av dem med uppbjudande av en otrolig.
energi lyckas kravla sig upp, hur han med uppgivande av sig själv viinder för att f &amp; med sig kamra- ten, som sitter ohjälpligt fast.
En mycket viktig sida av skildringen fran Timmerdalen ar Martin Kochs stu- dier över vår tid3 arbetareungdom.
Där har Koch säkert gjort en betydande in- sats i den svenska arbetarerörelsens hi- storia.
Dar förekommer arbetarpojken f r h hans första famlande, nagot tafatta försök att ge luft At sin entusiasm ge- nom att skriva, ända till hans piltagliga insatser i organisations- och upplysnings- arbetet.
Den ungdom vi har möta re- presenterar tv &amp; olika typer: den idea- listiskt anlagde il ena sidan och ii den andra - hans motsats.
Den senare typen Aterfinna vi i yng- lingen Brand.
%Det.
knakar i samhällets fogar och band, lat falla vad inte kan stal Den s&amp;ngen hade alla lart sig sjunga.
Men att nå.got nytt skulle byggas upp, inte bara en ny ekonomisk samhallsord- ning, uppburen av en rent religiös faua- tism, utan.
aven en ny vardagsmoral, det gjorde inte m8ngac klart för sig.
Inte Brand Atminstone.
Driven av ett inre begär efter något battre arbetade han som om det gällde att uppnå kaos., Han uppn8r till sist kaos för sin egen del, ser sig mindre och mindre betrodd och slutar som förrädare.
Hans motsats ar Bernt, som vill att
kvinnans politiska rösträtt och valbarhet LILJEFORS: är nu framlagd för riksdagen, underteck- nad a v 35 1,454 kvinnor.
Fördelningen sv namnen p &amp; Ian ställer sig p &amp; föl- jande satt: Stockholms stad och lan ............ 64,832 (varav Stockholms stad 58,032) Malmöhus län ........................... 39,968 stad och lan ............ 32,437 lan ........................... .22,514 lan ............................ 18,860 Oljemålning.
Orebro lan ................................. 16,652 Jönköpings län ........................... 15,878 Kopparbergs lan ........................ 13,605 som lida orätt i världen med dyrkandet Ojtergötlands lan .. ...................... 12,849 av hög kultur och skönhet.
Ä1vsborg3 Ian ........................... 11,753 Anna Lindhagen.
Västernorrlands lan .................. 11,382 Södermanlands lan ..................... 10,87 5 Elf Norrbo har gett oss en bok igen.
Blekinge liin ............................. 10,170 Den betitlas Folk av Spadebo, Yxen- vastmanlands lan ..................... 9,617 Kristianstads län ....................... 9,209 hult och Slaggayp.
Denne författare hör till dem Eom g4 Skaraborgs lan ........................... 8,008 under benämningen kanda och välkända.
Uppzala lan .............................. 7,847 Hans utomordentliga berättarkonst svarar Norrbottene län .. ......................... 7,409 för att allt av hans penna är las- och Jämtlands lan .......................... 6,970 njutbart, &amp; ven om ämnet nAgon gAng Kalmar län ................................. 5,806 kan vara ratt sá magert.
Och alltid ar Kronobergs län ........................... 5, 180 den fina, röda trhd, som löper igenom Hallands län ..................... ..: ...... 4,534 hans berättelser, spunnen av en atark Västerbottens län ..................... 3,859 och varm social känsla för dem, som Gotlands lan .............................. 1,240 leva och lida under trycket av i ena Av undertecknarna äro l86,5 t 7 gifta eller andra hänseendet onormala förhal- och 119,693 ogifta.
45,24:4 h a ej läm- landen, av vilka ett skevt och snedvridet nat n8gon uppgift om sitt civilathd.
liv blir en naturlig följd.
71,134 ha uppgivit särskilt yrke.
Endast Folk av Spadebo ar en allvarlig bok 5,104 av undertecknarna ha varit under - och and8 mycket la,ttläst.
21 Ar.
Ingen kvinna under 18 Hr har Priset tilliitita underteckna opinionsyttringen.
Utgivare &amp; r idens förlag.
kr.
1: 50.
Denna opinionsyttring är shlunda om- kring 2 ' / s ganger större än masspeti- " Kriget ", en prosadikt, heter ett litet tionen av Ar 1907 och under~tiger blott debutarbete .av en ung, lovande förfat- med nhgra tusental männens stora röat- tare, Oce Ekelund, som visar sig besitta rättspetition, som samlade 363,638 un- derskrifter, därav dock 62,584 av kvinnor.
en högt kultiverad stil.
Vid framlamnandet av opinionsyttrin- Boken är närmast en antikrigsbok - gen till statsministan gjordes följande har alltsa en viss aktualitet i desea krigs- phminnelser: diskussionens dagar.
skildringen ar m&amp;- DI.
Finland erhöll0 kvinnorna politisk lande och stark.
Ämnet hör ju också rösträtt 1906, i Norge 1907. till de förfärligaste.
r Det röda akrattet s I vhrt tredje .grannland, Danmark, 8 t h visar sig an d &amp; och da på nationernae frllgan.
inför sitt snara avgörande i sam- läppar - trots allt framatskridande, all kultur - och föder en bok som denna.
band med grundlagsändringsförslaget.
Utgivare ar Tidens förlag.
Priset 1 kr.
Kvinnans rösträtt ar en av de f &amp; punkter i detta förslag, varom full enighet rader inom alla partier.
I det fjärde av de nordiaka landerna, Sverge, ha männen ännu ej velat till- mötesgii kvinnornas kra.v på medverkan och medansvar i landets angelagenheter och öden, ett krav, som blivit starkare Soc.-dem.
kvinnornas kongress avhhl- och mera berättigat i. samma m&amp;n som les ' i Folkets Hus ' P-cia1 i Stockholm den utvecklingen tvingat kvinnorna ut i sam- 9-10 augusti, med början söndagen den hällslivet, ut p &amp; arbetsmarknaden.
9:de kl. 10 f. m.
Så länge Svergea kvinnor iiro ute- Dagordning, motionshäften m. m. till- stängda fran delaktighet i.
det politiska bandahálles före öppnandet.
medborgareskapet, har icke den allmänna De organisationer, som önska sanda röstriittens princip genomförtti i vart land.
ombud, men ännu ej därom gjort anma- Sverges röstrattskravande kvinnor hoppa8 lan, torde ofördröjligen insända stldan av Sverges man att dessa, genom att till verkställande utskottet, adress: Fru nu.
giva kvinnorna rösträtt, skola upp- Agda östlund, Upplandsgatan 61, 4 tv., rätthiklia Sverges rangplats bland de Stockholm.
nordiska landerna.
B Även vid denna riksdag väckas motio- - ungdomen skall lära ~ i g något i stallet för att driva bort sin fria tid bara med prat, kortspel och slarvig erotik.
Bernt, som arbetar för bibliotek och upplys- ningsmöten och hhller sin flicka i helgd, är därför icke mindre fylld av målmed- vetenhet., di % han vill föra sin och kam- raternas sak till seger.
Då han vid sista strejken däruppe ser arbetarnas kamp förlorad, börjar dock Bernts blod g &amp; oförnuftigt varmt och &gt;&gt;han förtar sig själv i sin vitglödande feberheta ..
Det blir han som £Ar sota för ett par olyck- liga revolverskott och dömes till htta Ar.
Som bakgrund för skildringen av pro- letärernas liv i indnstrisamhallena ger författaren oss en målning av tragiken i historien om de förlorade bondehem- manen.
.Förmedlingen mellan dessa báda världar ar Bernt och hans far, vilken ' senare blivit avlurad garden Asen och sedan med sonen maste dela löntagarens förödmjukande liv.
Bokens första del handlar om bondef folks och just om ~ e r n t s far ' och de dagar där uppe i skogslandets, d &amp; Bernt ság dagen.
Här visar Koch en.
sida av sin talang, som han även bra behärskar.
Här skildras det moderna livets motsats, livet i öde- marken, i naturens och sägnernas värld, har skildraa bonden, som trar pp &amp; Gud och Vite Krist, men dock behärskas av rädsla för &gt;de osynliga och vit er mor^.
Men bonden fick erfara även de nya onda makterna: industrialismen och ut- sugningen av människor.
r De farliga underjordiskas tid var ocksh förbi, det var nágot nytt som gick fram över värl- den med vakna, harda tjuvögon, den gamla tron och de gamla sagorna flydda lika maktlösa för detta nya onda spöke.^ Nordiskt och klassiskt av Vil- helm Ekelund.
Pris 2: 25.
Albert Bonniers förlag.
Ater en bok med strödda tankar av denne.
~jälvständige tankare föreligger nu.
Detta arbete ar nog ej för de mllnga utan för dem, eom ligger för att filoso- fera eller att begrunda livet och dess företeelser.
NBgon bekantakap med ht- minstone nikgra av de författare och tan- kare, som Ekelund här för läsaren sam- man.
med, behövs nog ocksil.
Stilen är, som alltid hos Ekelund, ori- ginell och uppriktig.
Tankarna likash.
Framförallt utmärkande för Ekelund ar, att han förenar medkannandet med dem Kongressen.
Tidsbesparanile hushållsreformer.
Den tid ar förbi, vi saga det inte ' utan stolthet, då kvinnan anedge vara en ar- betsmaakin, som regelbundet fungerade utan att reflektera däröver, då tankar och känslor nöttes bort i den dagliga trampkvarnen.
Kvinnorna ha vaknat, de betrakta sin stallning i livet i annan dager utan att fördenskull glömma ' sina plikter som husmor och maka.
det husliga arbetets reformering.
B Ämnet är ingalunda obekant, det Liar belysts i flera artiklar, och hemsköterake- systemet har kommit till sin fulla ratt i - det praktiska livet.
Fröken Ester N o r h, som förverkligat idén, förtjänar ockeå med rätta namnet av reformator, om hon ocksii hitintills hiillit sig mera i skymundan och inte kunnat annat an i miniatyr demonstrera sin konstruktion, det moderna köket.
Hon ar emellertid villig att vilken dag som helst ställa sig till allmänhetens förfogande, att t. ex. genom en föreläs- ning illustrera frågan.
Om hon darige- nom kunde uträtta något, bliva till gagn för tröttkörda husmödrar, som kunde lära sig inse fördelen av de nya refor- merna och giva de yngre praktiskt grepp på arbetet, vore säkert hennes strävan uppfylld.
Ett modernt kök, sadant som det frö- ken Noren har att uppvisa i sin vhning, Kungsholmatorg 4, kommer nog idealet mycket nara och maste bereda varje be- sökande en alldeles särskild njutning.
Och att tanka sig att detta detalj efter detalj bör kunna tillämpas i ett arbe- tarehem och därigenom så väsentligt höja trevnaden i de mindre lägenheterna.
Det ar detta fröken Norén framförallt ville framhålla.
Under sin verksamhet som skolköks lärarinna har hon haft ' tillfälle att iakt- taga den tid, eom går förspilld genom onödigt arbete, hur ofta naturkrafterna rent av gripa in och fullkomna det man pabörjat, om man bara förstar att ratt använda dem.
.
Att göra allt så bekvämt aom möjligt och därigenom förhindra mBnga onödiga fjät, det ar hennes traktan.
Önskar att jag kunde kvarhalla det ljusa intryck fröken Noréne idealkök gjorde pll mig.
Egentligen star där litet villradig i början, vet inte riktigt i vilket rum man befinner sig.
E£ termiddagssolen strömmade in ' ge- nom det öppnade fönstret.
Det fanns ner om kvinnans rösträtt fran eocial- demokraterna: i samband med kravet för utvidgad rastratt för.
man samt av det liberala partiet.
Statsministern har ju svarat att f r h regeringshAl1 intet kommer att Btgöras.
Men ligger ej däri, att ban framhåller att inom regeringen finnas vänner till kvinnans .röstratt, ett erkännande .. av att högerns fasta avvisande ståndpunkt n&amp;- got haller pA att rubbas?
Köksinteriör.
-- - blommor dar framme, som fängslade ögat, sedan, p &amp; man ~ l e k t e b u t i k ~.
Den glada) ch smakfullt anordnade trädgrupper.
uppfattningen £ %r man av denna minia- Man ser sig förvllnad omkring, väntar tyraffar, Bom förser huset med vad det: det längsta att bli visad ut i köket, behöver, och det mBste verkligen vara 2ftersom det var av den anledningen ett ~ a n nöje t .att bara dra in och ut de rian kommit upp.
små lådorna.
Ovanpå a r linneskapet.
~e - stora skipen runt omkring väg- Fröken Norén tar nu fram den mo- garna tala sitt tigande.
språk, men man dernaste kokliidan, men som hon antag- iar egentligen inte en aning om vad de ligen snart kommer att förevisa den eller .nneh %lla förrän dörrarna i ett nu fallas ajalv göra en utförligare beskrivning ber ~ p p p % vid gavel.
DA först kommer jag endast fh nämna att denna automa- nan till insikt om att man befinner sig tiskt fullbordar kokningen.
Den ar SA- nitt i köksregionerna och att ' den eom ledes värmebe~parande.
Man kan ome- kunnat realisera detta p &amp; samma gBng delbart efter uppkokningen lämna den uträttat nAgot av ovärderligt gagn eller ratt man önskar tillreda.
Den stora för- rent av skapat ett.
livsverk, som nog ar delen av en koklåda bör emellertid Ask %d- vart det varmaste erkännande, liggöras genom en liten utställning, da Under en utbyggnad med glaskupa i var och en kan få .. övertyga sig om san- €orm - av en spise1,kupa finna vi till att ningen av denna uppfinning, om man börja med den prydliga gasspisen frlln far uttrycka sig så.
Bolinders.
Den ar överdragen med alu- med litet ärligt bemödande och viljekraft.
miniumpliit, glansande fin, utan en aning Till svar på frBgan om denna köks- av sot.
Dar ha vi diskbänken med sina inredning möjligen blir dyrbar svarar Iösa, dubbla skivor, som kunna fallas fröken Norén, att den lär kunna reali- upp över spiaen när den ej begagnap, seras i varje arbetarehem.
Köksbordet För utrymmets skull.
Dar ha vi tvätt- med marmorskiva kostar ej mer an 16 baljan, den önskade, med eget avlopp kr.
och stolarna i siu enkla allmogestil 3ch fast tvättbräde, och hinken, Eom inte erhillas för cirka 3 kr.
stycket.
iörlorar p &amp; att synas.
Om Stockholms byggmästare i sina I ett av skapen, närmast liknande en hyreskaserner i de tusentals smalagen- ouff6, sta alla karl och kökasaker på heterna kunde genomföra planen med iins bestämda plataer, ävensom borstar denna köksinredning, skulle de säkert) ch rengöringsmedel.
1nge.nting fattas, inte förlora p % v8gstycket.
Mycket kan) ch man kan ej annat an beundra den ännu göras för att höja trevnaden för ~jarna., som tänkt ut allt detta och dar- smiifolket.
Det skulle ocksa utmärkt genom ordnat s &amp; omsorgsfullt och om- kunna realiseras i förening med e g n a iänksamt för andra.
hem.
Fast.
nog vore det väl önskligt Handdukarna hänga pA rullar till ven- att har och där aven i stenöknen dylika ilation, och dar saknas inte en gAng en idyller kunde vaxa fram.
Och detta ~edlår.
Den är försedd med en klaff, skulle utan tvivel kunna Astadkommas iom går att fälla ner, e % att man lat- MA vi hoppaa att frågan kommer att, are kan sopa den ren.
utvecklas och i ratta händer finna sin S % finna har ocksh ett kryddskhp -- lösning, till gagn för många, som verk- ?Asarnas tid ar förbi - och man maste ligen.
kanna behovet av en reformering.
) villkorligen minnas de dagar för länge Anna- Lisa Hjort. '
' '.
Från kvinnoklubbartnas arbetsfilt, Ronneby soc.=dem.
kviimoklubb hö11 friluftsfest vid Sil verforeen söndagen n 5 juli med föredrag av fru Ella Billing, ockholm, och fil.
kand. Melene Berg, Köpen-, mn.
Fru Billing talade över amnet: ~Kvinno- eträtten ur rattvisans och statsnyttans syn- P u inkta.
Ett utmarkt försdrag, som ahördes m c ed stort intresse och blev livligt appliderat, Fil.
kand. Helene Berg t.alade om: ~ K v i n d e 88, g og Barnesag~.
Tal.
framhöll att det aj dröjer länge innan de I danska kvinnorna iiro inne i en grundlags- ka, mp om politisk röetratt för kvinnorna.
SY fmpatierna för den kvinnliga rösträtten aro o C ksh synnerligen starka i Danmark.
En stor de 11 av de lander, som förut synts oövervin- ne, liga, aro ' nu ej nSgra hi.nder för röetratten.
lagarna, sa kan barnet, ej betraktae Bom for- Ta il.
ansag att det ar bara att förepilla kraft, brytare, det ar i så fall alltid nhgot oegentligt da man motarbetar kvinnans medbesttlm- i barnets uppfostran eller vard, som ar orsa- m: anderiitt.
Om den kraft, som nu anviindes ken till brottet, och detta kan särskilt tilläm- föl r att driva fram den politiska röstratten för pas p &amp; de barn, mm genom samhiillete för- kv, innan, anvandes för andra frigor, eA skulle sorg uthyrts tiil den minstbjudande, ty det stc) ra förbat.tringar kunna utföras i samhallet.
ar obestridligt att deesa barn behandlas silmre Bland de frågor, som i allmanhet intressera i allmanhet än andra barn.
Detta har man k v innorna mest, intar barnavhrdsfragan en ocke8, pA sina hall börjat se och anser det mc era framskjuten plats.
Tal.
framhöll huru- oratt att ett dylikt eystem ekall finnas till.
Tal.
framhöll det orätta i att mannen BH 80 m karleken till barnen hos kvinnan ar star- k a, re i n nagon annan karlek.
Moderskarleken latt som sker skall kunna slippa ifrhn sina ar ett kapital, som det giiller att f &amp; ut i sam- pliktor som fader och lamna ht kvinnan att bir, Ilet till nytta för alla moderlösa smh.
Inga eneam bara bördan.
Det som borde vara en an, dra .tecken äro agnade att SA visa hur ned- lycka för kvinnan, namligen att fá halla ett tr!
yckt kulluren annu ar än den varnlöehet barn i sina armar, blir i m h g a fall i stalht m1 assor av barn annu f &amp; Irannas vid.
De am &amp; ett livs etöreta olycka.
Nar mannen eviker ba m e n &amp; ro mera varnlösn an djuren, ty dessa sitt löfte och löper £ r h sin plikt bli följderna ku inna ganska snart reder sig sjalva.
Ett av av den, som det borde vara, största karleken de I skal, som talar för kvinnoröstratten, ar att en den mest demoraliserande händelse i deesa de ~nna badar en ny tid för de sma, ty det människors liv.
Visserligen har lagstiftningen ha Ir visate att i de lander, dar kvinnorna ha hunnit n &amp; mannen rent ekonomiekt, men möj- an, setts likvardiga med mannen, ha de varn- ligheterna att kunna gora sig fria f r h ansvar &amp; ro Bnnii mycket etora.
101 ia barnens ställning betydligt förbiittrats.
Tal.
' var av den uppfattningen, att det ej Tal.
namnde darpA en del lander,.
dar kv rinnorna ha lyckats tillkämpa sig lika med- skulle dröja BB lange innan, oäkta) barns be ~stammanderiitt s.om männen eamt de för- likettlllighet med akta genomföres i Danmark bir ktringar, som blivit en: följd darav.
I Austra.
och hoppades att detta snart skulle lycka6 lie in tog kvinnan genast i med reformer för aven i Sverge.
Gtaten borde, enligt taks me- ba men, och dessa ha för dem varit till stor ning, övertaga föraldriiratten för föräldralösa barn, d &amp; staten bar större forutsattning att ny ~ t a. t Tal.
framhöll även den.
etora oratt eom 14ge kunna foetra dessa barn i dartill lämpliga i r att barn, som rakat i konflikt med gallande hem &amp; n shdana, vilka för förtjanstene skull la!
gar, behandlades i likhet med andra för- ta hand om ett barn.
Barnen skulle ocksa br ytare.
Såval i Australien eom Amerika har kunna f &amp; den behandling, som vore lamplig m: m fAtt syn pA det orätta i detta eystem och för dese andliga tillsthd, och detta skulle e j in: rattat barndomstolar.
På grund av det skydd endast vara till fördel för barnen utan för 80 m barnen, tack vare den kvinnliga röstratten, hela samhtillet, som behöver praktiga ined- åt, n juta i Australien, ar dödlighetsprocenten i borgare f.ör alt föra fram utvecklingen.
Vi ropa om likställighet, sade tal., mm vi de ltta land betydligt llgre bland barnen &amp; n vilja då cij blott ha likställighet med mannen i an inorstädes.
Man talar om missnöje, men allt framht- samhället, vi viGa aven ha likställighet med ek ridande har sin grund i missnöje.
Om vi samhällets övriga medlemmar rent ekonotniskt.
Jag bör ha möjlighet, om jag har förrniga sk ulle anse oss tillfrede med förhallandena, VO r e det liktydigt med stagnation och andlig och förutshttning för att kunna skapa mig en du, d.
J u större otillfredsst allelse, som folket stallning, att e j behöva hindras d ä r i f r h p &amp; i (3tt land visar, ju större hopp finnes för att grund av fattigdom.
Samhallet ar som lera, de ltta land skall g &amp; framht i kulturellt han- och den gud, som i egenskap av skapare an- ende.
Om ett barn begar ett brott mot viinder oss som verktyg, har till eitt mal att P n Hojda mjölkpriser i Stocikholm.
[Kostar huvudstadens konsumenter en miljon kr.
Stockholms mjölkhandlare, isynnerhet de större, ha Iiinge avvaktat nigot lämpligt till-, falle att höja priset ph den vanliga, hushillls. '
mjölken.
I Aratal ha de stora mjölkbolagenii I speciella press låtit först&amp;, att huvudstadene I mjölkfraga egentligen icke innebar annat, fin I att iittöre&amp;ljningspriset borde ökas med niigra L ören pr liter.
Ett livligt koncentrationsetra vande har som bekant iiven pigått inom I branschen, så att man väl kan tala om, att.
vi för narvarande ha en verklig mjölktrust ' färdigbildad kring Stockholms m jölkförsalj- ningsbolag som centrum.
Trots mellanhändernas drömmar om ytter.
ligare ökad vinst har det dock sett ganska L mOrkt ut för deras planer.
Skillnaden mellan I det pris, jordbrukarna erhalla för ain vara,, och det, som konsumenterna fAtt ' betala, har namligen länge varit orimligt hög, mellan 6 l, och 7 öre pr liter.
Tillgangen pá mjölk har aven varit 8 % god under de njirmast föregli.
.
ende gren, att alla föraOk till prishöjning skulle varit dömda att ömkligen mieislyckas.
Den ' period av atark varme och torka, som ratt i i sommar, har emellertid givit en lamplig före.
.
vändning At m jölktrusten att forverkliga sina L önskningar.
För vanlig mjölk f r h de större bolagen i maste konsumenterna nu betala 18 öre och l för vara av en uhgot liigre kvalit6, som förut eAldea för 16 öre i butikerna, 17 öre pr liter.
Hittills har ingen skarpare opposition mot prishöjningen förnummits.
Det vill synas eom skulle huemödrarna latit intala tig, att de icke pA nlgot satt kunna undkomma eitt ode.
Man har ockeä klokt nog valt hogsommaren för prisuppskruvningen, da allt organisationear.
bete i vhrt land ligger nere och då Atgarden kan hinna bii ett faktum, eom ingått i det allmanna medvetandet innan konsumenternas reaktion kan gOra sig gtillande.
Mjölkprisets omotiverade höjning just nu bör öppna tlgonen hos de breda lagreu för nödvandigheten bhde av en mera intensiv direkt organieationaverks~mhet och av livli- gare deltagande i de kommunala valen i syfte att starka konsumentintresset inom stadsfull- maktige.
Kunde den göra det, ~ikulle den icke ha varit uteslutande till skada.
m,, Serie Kostymer ............ Sidenkappor ......
Rockar ............... Damkappor ......... Sv.
Frukappor ... Kjol- ....
...
.
.
...
.
.
.
.
.
.
Regnkappor ...
.
.
.
.
.
.
Frott6kostymer ...
Serie I 2 12: - 12: - 8:- 12: - 15: 16: - 10:- 16: - 6: - 8: - - Serie Serie Serie Serie .8 4 5 6 7 35: - 35: - 18:- 30: - 30: - 14: - 28: - 35: - 45: - 45: - O: 32: - 32: - 15: - 30: - 40: - 60: - 50: -- 25:- 35: - 35: - 18: - 32: -- 45: - 20: - 2 - 12:- 20: - 20: - 10: - 20: - 25: - 25: -- 15:- 26: - 25:- 12: - 25: - 25: - ARTHUR BALLIN, Kappfabrik, Mala~torget " ' OBS.!
Ingen butikslokal.
i$ 2 tr.
Serie
MORGONBRIS 11 solid ars ar nutidens enklaste, verksammaste och billigaste rengöringsmedel.
O m man använder sig av detsamma avlägsnas lekande lätt de största orenligheter.
Det utför arbetet fort och på det mest fullkomliga satt och bör icke fattas i något hushåll.
» Solidar)) försäljes överallt.
' 11 ' originalpaket 30 öre, l / s originalpaket 16 öre. '
Norrköpings kvinnoklubb göra vllrlden till ett konstverk, och detta kunna relsen med en helt avlönad funktionar var nödvandig.
Mötet beslöt uppmana ombuden vi ej motsätta oss.
p &amp; partikongressen att vtldja till deneamma avhöll sitt Aremöte den 1 april.
Inkomater 0: om bidrag till funktionärens avlöning, dA kon- och utgifter ha under Aret balanserat p &amp; S49 gressen ju väl borde inse, att socialdemokra- kr.
Klubben har avhiillit 12 ordinarie samt Festen utgjorde en verklig heder för arran- tins frarnghg även beror av kvinnorna.
2 offentliga möten, det ena med Ellen Key görerna och man kan endast beklaga att pu- eom talare över amnet kvinnans ansvar för Till slut beslöts att p &amp; k~innokon~reesen ungdomen,, bliken e j uppgick till mer an 200 personer.
och det andra gemensamt med vacka förslag om att i sammanhang med den Man star undrande och frAgar: finne det ingen fyra av stadens kvinnoföreningar, d s doktor möjlighet samla de vhra utan att engagera internationella kvinnodagen anordna en natio- M. Wester-Hallberg talade över, ' Proetitutio- nell kvinnovecka.
Under denna vecka skulle bondkomiker som lockbete?
nens reglementering^.
Av Morgonbris bar för- v8r blomma samt vykort siiljas.
Blomman sålts 1,133 ex.
Det nu avslutade riksdags- skulle baras synlig, till tecken pik att kvin- mannavalet har klubben, genom att lämna norna önska medborgarrätt.
ekonomisk och personlig hjälp, understött; Eskilstuna kvinnoklubb Sedan ntlgra smärre fragor avhandlats av- I tur att ur styrelsen avgii voro fruarna Vidén, var söndagen den 19 juli inbjuden till kamrat- slutades mötet med ett tack av ordf. för den Vadlund och Gustafso.n, Fru G. omvaldes och livliga diekuseionen och den trevliga sam- nyvalda blevo fruarna Oman och Lund.
Kvar- möte av Nyköpinge allm.
kvinnoklubb.
Sedan .vi i ett bjartligt hiileningstal vëlkom- varon, varefter Ater bjöds p &amp; kaffe.
stående fruar Cederetrand och Vindiech.
Re.
nats samt undfägnats med kaffe m. m. opp- Efter ett besök pk utställningen reeite vi visorer blevo fröken Sarström och fru Vad- nades mötet,, vars förhandlingar leddes av fru &amp; ter hem till vart Eskiistuna igen, nöjda med lund.
Även tillsattes en festkommitt6 pA Georgina Johnsson.
Till diskuseion vor0 upp- var dag.
En missrakning var det dock att lyra personer, vilka för in del få, bära en satta motionerna till eec.-dem.
kvinnornas kon- v i ej fingo traBa en enda av Oxeldsuiidskam- stor.
del av ansvaret för klubben8 framgång.
gress 1914, vilka livligt diskuterades.
Sarskild raterna.
En hjartlig halsning till alla kamrater lan- vikt lades vid omorgunisationsfriigan.
Man Ett tack sändes härmed till Nykopinge det runt från Norr7cöpi.ilgs kvinnoklubb, ineAg att en omorganisation inom kvinnorö- kvinnoklubb genom T. O. gen.
sekr,
MORGONBRIS ' Kornhamstorg 8 1.
Nya Banken - Bievil jar Egna Hems-lån i Stockholms närhet.
Stockholm.
Sparkassa 4 ' 12 proc.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen!
som ar den yppersta i handeln, av stör sta fullkomning och ger största valuta Vi bjuda fullaste aranti för att d med vårt firmamärfe försedda mask nerna äro ett fabrikat, som på tekniken nuvarande ståndpunkt är det högst; som kan uppnas och överträffas ick av nhgot annat fabrikat.
Särskilt för manliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM.
.
med patenterad tandanordning, ar numera marknadens förnämsta fotogen-gaskök.
Finnes i varje välsorterad jarn- &amp; bosattningsaff är, ' ävensom i kooperativa aff arer, RADIUS=KOKENS detaljer passa till andra fotogen-gas-kök, Prova vAr nya patenterade tystbrannare, som äntligen löst proldemet för denna typ av brännarel Aktiebolaget R A D I US, Stockhorn-.
Aktiebolaget Vasas försäkringstagare äro samtidig1 v, sjuk- och olycksfallsför- säkrade.
Vasas försäkringsprinciper äro praktiska Stockholms Folkbank Huvudkontoret:.
Klarabergsgatan a3.
och moderna.
Kommendörsgatan ag.
Vasa har agenter landet runt.
Qvdeln.=kontor: Upplandsgatan I 5.
Vasa antager kvinnliga agenter inom Flerninggatan 59 B. alla saonhaltsklasser.
.
Lidingö Villastad.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen i varje manad kl. 7 e. m.
A BryggeriarbAörb, exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp, fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm, tel. 286 58.
Kassörskan traffae för uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. första manaden j kvartal A Bryggeriarb.-förb.
exp.
Sthlms Allm.
kurinnoklubb (soc.-dem.
: avhaller ordinarie möte 1:sta mandagen j varje manad kl. 8 e. m. Obs.
l Lokal i P-salen, Folkets Hua.
Styrelsen.
Kiruna soca-dem.
kwinnoklubb av- hH11er ordinarie moten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje mlnad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,ao e. m. Styreken.
- Kassafack från kr.
5 pr Hr.
Svenska Livränteforsiikriogsbolagel Framtiden.
Livränteförsäk~ing,~.
Fo.ikfÖrsak~ing, Livbörsakring.
Ny försäkringssumma under 1913 Över 12,00O,O (DO kr.
- Hälsingborgs sot.-dem, kvinno- klubb avhaller möte 1:sta och 3:clje manda- gen i månaden i Folkets Hus ' F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra mötet i månaden.
Styrelsen.
Beakta Morgon bris ' annonser!
Kvinnan motarbetar sitt eget basta. %r hon avrader mannen att teckna förstik- ing å sitt eget eller bagge makariias liv.
Pi rund av mindre dödlighet h a kvinnor liigre Irernier i DE FORENADE.
Premiebe- rielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- dner.
Malmbergets socdem.
kvinno- Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb tlubb avhAller ordinarie möte andra och sista vhAller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- nåndagen i varje mhnrcd.
.agen varje mRnad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya Nya medlemmar haluas välkomna.
' olkets Hus.
Styrelsen.
Styrehen,
