# ID: svediakorp-per2394
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,384
# sentences: 862
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F ' O ' R DEN ' Utgiven av~SocialdemokratiskaA~vinnakongressens Verkställande Utskott.
Stockholm 1914,, A.~B.
Arbetarnes Tryckeri N:r 7 Juli I l I I l (PrmumrraNonsprls: 1: U) pr helt %r, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 10 are.
MED En skara vildgass syns sträcka mot fjarran och aventyrsland.
- De lyckligt sin reslust få slacka ss5 fria frdn bojor och band.
På starka vingar, i moln och i sol, över speglande vattendrag, de leka med regn, de brottas med ' vind och följa naturens lag.
Anna Lindhagen.
Il I l Annonser % sista sidorna pris 15 öre pr mm.
- I 9 I 4 VILDGASSEN.
. '
Il I l Morgonbrisv expedition a SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Ville kanna en sommarnatts härlighet under hetare himmel an vår, och dar kampa mot dagars besvärlighet .- kanske falla en brännande tår ..
Ni äro mina tankar, ni vildgass i det blå, - Mot klar och molnfri himlapell jag tyst, så tyst mig svingar, och lämnar allt som har mig band vid liv och lugn och lycka.
Jag styr mot österns röda rand, för att min sjal i solguldsbrand och härlighet få ' smycka.
- Nar livets eviga mor- gonsång oss halsar i flammande soluppgång, nar dagen dör.
bortom tallarnas krön och bjuder oss viska vår aftonbön, nar trådda.
vägar och Atrådda mål kostat vårt - hjärta vad bast det ägde, nar vi skreko av sorg över en fall.en idol, nar vi speglade, matte och vägde - då sträckte de ut över.
land och vatten, de halsade dag och de ...
.
.
njöto natten!
Då hade de .luft under vingarna, grå, då fingo de höra livsharpan slå,.
.. och sitt " leve livet " deras unga blod sjöng ut i strålande övermod. '
Åh, du vingade svingande skara, på din färd mot det okända ut - vem ville ej en &amp; land dig vara, ville andas forr ' n @ vet tog slut!
Redaktör: Ack häggars vita blom och bokars spada grön= ska om våren dofta starkt och - - lär oss mycket önska.
- Vad livet ger och tar i tystnad eller sieng, -- intet betydde det, på vilken strand det skedde!
Blott det som jag har - kvar, till varde blir en gång, nar fanken bygger bro från nu och det mig ledde.
.
.
LI LJEFORS: Fallande vildgass.
, mitt hjärtas starka längtan och önskningar och drömmar!
Hos er blir varlden härlig och inga mänskor.
små.
Men -- skör ar tråden varmed jag denna livsvav sömmar, Dar lyckans tysta vinge= slag jag anar och dar min sjalslår blom och finner faste?
dar syns mig varlden skön, hur långt jag.
spanar, och skönhet föder kallek i mitt nasPe.
Var$ an mjn farkost bar mig han ut över vida vatten, jag böjer mina knän inför dig, liv, i natten.
.-I JULIA STROM: I sommarkvall, i juninatt.
jag.
fått.
solskensvingar:.
.
.
har &gt;
2 -.
Den Danska kvinnorna ha utgivit en " Kvindernes Aarsbog ', som omfattar en mängd notiser om k.vinnorörelsen på olika områden, om deraa verksa.m- het och rättigheter Boken behandlar huvudsakligen de borgerliga kvinnor- nas verksamhet och därför prydes bo- kens titelblad med drottning Sofias.
' Daninarks f örsta kvinna ", bild.
Ar 1860 översatte Georg Brandes ' Kvinnans f ör tryck " av Stuart Mill, vilken hade en &amp; or verkan på kvin- nans uppvaknande.
M,en i början var det blott fråga om kvinnans samhälle- Iiga .ställnings förbättrande, om röst- rätt talte ingen, ehuru m~annen fick sin stora röstratsreform genomförd a r 1849.
Det första kvinnliga förbun- det var " D,ansk Kvindesamfund " av å r 1.871, vars syfte var ' att främja kvinnans självständiga förtjänst) för- bättra kvinnans läge i hemmet och Samhället.
Först senare kom röstrat- ten på förbundets program.
Å r 1886.
blev " Kvindelig Frem- skridsforening ' stiftad, vars m.å1 var att väcka kvinnans intresse för sam- hälleliga och politiska spörsmål.
Dar- efter börjar uppstå nya talrika f ör- eningar och avdelningar landet .runt.
År 1903 slöto sig de danska kvinnor- Iia till Världsförbundet för kvinnans röstratt.
Följande år förenade sig alla de danska rösträttsföreningarna till ett " Irandsforbund for Kvinders ' Valgret ", till vilket höra 160 förenin- gar ined 11,000 medlemmar.
Om kvinnomias f ra-mskr; idande på produkti~nsorn~ådet skaall jag förtal ja längre fram; nu skall jag i korthet visa, hur långt kvinnorna kommit p &amp; bildningens område.
Sedan omkring 50 %i tillbaka har kvinri.an rattighit att lära i kommu- nala läroverk.
Mot omkring 416,000 skolpliktiga barn äro 9,300 lärare, av vilka 37 % eller 3,400 äro kvinnliga lärare. "
Både manliga och kvinnliga lärare ha vanligen samnioa grundlön, men mannens lön höjes högre.
I Kö- penhanin t. ex. ar den lägsta lönen 1,600 kr., den högsta för kvinnor 2,600 kr., f ö r mä.n 3,600.
Provtiden ar .3 år.
Ar 1874 började kvinnorna komma till universiteten.
År 1911 avlade 15 ' 7 kvinnor studentexamen.
De bildade kvinnorna hängiva sig oftast å t lärare- kallet.
Men det finnes även en hel mängd kvinnliga läkare och sakförare.
vilka hoppas snart f å domarerättighe- ter.
Från å r 1905 kunde kvinnorna avlägga teologiexamina. '
MORGONBRIS I slutet av å r 1886 förekom för för- sta gången via riksd.agen frågan om kvinnans rösträtt.
Då föreslog Folke- tinget kommunal rösträtt å t de själv- atandiga, skattebetal.ande kvinnorna i Köpenhamn.
Men landstinget förkas- tade förslaget och likaså alla senare förslag att giva kvinnorna kom,munal eller politisk rösträtt.
Först å r 1908 fingo kvinnorna kommunal rösträtt och deltogo.
i det följande årets val.
I de första valen deltogo kvinnorna ej sikdeles ivrigt, men vid valens upp- repande stiger de kvinnliga väljarnais antal, i synnerhet i staderna.
Vid de sista valen i mars deltogo 74 % av de röstberättigade i Köpenhamn.
Vid dessa val fingo socialdem.okraterna över hela landet tillsaimans 1,083 re- presentanter, bland dem 29 kvinnor.
I Köpenhamns kom.munalstyrelse äro 5 socialdemokratiskti kvinnor invalda.
Kvinnornas politiska rösträtt anses vara löst, då den e j har - motståndare, men det dröjer kanske något ännu, innan den kommer a t t övas i prakti- k en.
Av Danmarks 2,700,000 invånare äro 1,331,000 kvinnor; Av dessa äro om- kring en tredjedel eller 450,,000 kvin- nor gifta och omkr. 100,000 ankor.
22 q / o eller 291,000 av alla kvinnor för- tjäna själva sitt uppehälle, 143,000 som tjänarinnor och 148,000 på andra o m råden.
Statistiken omfattar 249 fack och kvinnorna äro representerade i 198 bl.and dem.
Arbetareklassen omfattar omkring 206,000 personer, av dem 47,000 eller 23 Oja kvinnor.
I industri, handel m. m. sysse1s:atta sig 315.,000, av dem 69,000 kvinnor, bland vilka 36 OJo äro organisera.de.
Bland de i in- dustri sysselsatta männen äro 58 % fackligt utbildade och av kvinnorna blott 7 %.
I industrin äro syss.elsatta 38,000 kvinnor, och man kan indela dem i tre huvudgrupper: 1) födoämne- nas tillberedare 10,000, 2) vävare 9,000, 3) i beklädnadsbranschen samt i tvätt- och strykerskefacket 19,000.
I cigarr- och tobaksfabrikerna ar stör- sta delen av arbetskraften kvinnlig, men i bagare- och mejerifacken man- lig.
Fackligt utbildade såväl man som kvinnor få vanligen.
samma lön.
I det avseendet äro typograferna bast eitue- rade, förtjänande från kr.
26: 50 t. o. m.- 45 kr.
i veckan.
Men då antalet av fackligt utbild,ade kvinnor a r så ringa, så äro oftast de- ras löner mindre an männens.
Kvin- nornas lägsta löner variera mellan 18 och 30 öre i timmen och a r vanligen 24 öre, mannens 30-55 eller oftast 42 öre.
Arbetskvinnorna tillhöra antingen direkt det socialdemokratiska part-iet eller genom fackföreningarna.
Det finnes även här i Köpenhamn en liten * Alla har förekommande statistiska upp socialdemokratisk kvinnlig politisk gifter äro f r å n &amp; r 1906, då man samlade dem förening, som är stiftad för omkring över hela landet, i annat fall skall sret 5 å r sedan, och vars ändamål huvud- namnas.
sakligen a r upplysningsarbete.
I po- litiken kämpa arbetarekvinnorna helt självstiindigt utan någo t samarbete med borgarekvinnorna.
Eget partior- gan hava arbetarekvinnorna e j utan begagna sig av partibladet; I fackföreningarna arbeta oftast både inar1 och kvinnor tillsammans, kvinnorna ha blott i några fack egna avdelningar.
Detta ar ju utmärkt, om man och kvinnor som jämlikar arbeta i enighet tillsammans för det gemen- samm.a målet mot s.amnia fiende: för- tryckaren kapitalismen.
Detta är ju naturligt, då alla arbetareklaSsens medlemmar äro lika förtryckta, var- f ör ema.ncipationsstriden överlämnas &amp; t borgareklassens kvinnor.
Men ' i själva verket ar forhållandet mellan de manliga och kvinnliga arbe- tarna ej så tillfredsst.ällande, och kvin- norna beskyll^ ofta sina manliga kam- rates för att de aldrig vilja stödja eller hjälpa dem.
Det ar en sorglig före- teelse, som förekommer i alla länder, att kvinnorna, vilka mest ha lidit av samhällets oordning, aven få utföra med sina utmattade krafter den svå- iqaste kampen för sin befrielse, käm- pande pA sa.mma gång mot två för- tryckare: kapitalismen och mannen.
De till fackföreningarna hörande kvinnorna bilda 11,5 % av alla fack- ligt organiserade.
Av alka 28 fack- förbund ar blott ett, ' ' Kvindelig ar- beiderforbund) ', kvinnligt.
Förbundet har omkr. 3,000 medlemmar.
Det ar stiftat 1885 och ä r dess syfte a t t för- ena de kvinnliga fackföreningarna i. landet, kampa i överensstämmelse med partiprinciper och med partiet for 1ö- nernas reglering, satt på allt satt stödja sina medlemimar och utbetala å t dem begravnings- och arbetslöshetsh jalp.
" Kvindelig a,rbeiderforbund ' ' hör till " De samvirkende Fagforbund ".
I detta .fack äro kvinnorna sämst situe- rade rned minsta löner och.
.
många por- ganiserade.
Bland de andra 27 fackföreningarna ha de kvinnliga herrskräddarns och ' de kvinnliga tryckeriarbetarna var och en sin avdelning samt de kvinnliga bryg- geriarbetarna, kvinnliga bokbinderi- arbetarna och nåtlerklubben, som ilock e j iiro s jalvstandiga organisationer.
Bland dessa äro de kvinnliga typogra- ferna bäst organiserade, omfattande 95 %.
Föreningen ar ganska ny, gmn- dad 1898, har 500 medlemmar och en utmärkt väl ordnad a.rbet; slöshets- k e s a, vilken utdelar kr.
1: - B 1: 25 pr da.g.
Typograferna bilda liksom i - andra.
länder aristokratin bland arbe- tarna.
De äro bast situerade,.
f å de högsta lönerna och sluta sig ej till ar- betarepartiet, liksom största delen av alla.
andra fackligt organiserade.
Om de kvinnliga herrskräddarna har jag förut berattat för denna tidning3 läsare.
l åt lers kor nu klubb ä r stiftad år 1873 och har omkring 400 medlemmar.
Klubben har en självständig styrelse, men a r beroende av fackföreningen.
I medeltal få kvinnorna i skoarbets- branschen 27 öre p r timme för 9 Y2
MORGONBRIS timmes arbetstid, saledes ar den lägsta lönen kr.
15: 75 pr vecka.
I sm % fa- briker gro arbetsförhal.lai1dena ganska svåra med olämpliga arbetslokaler, då- lig belysning, drag och köld om vin- ' tern.
För 5 å r sedan hade förbundet ur ett föredrag, hållet p &amp; inter- en stor strejk, sorn varade i 3 måna- (Brottstycke nationella kvinnodagen i Malmö.)
der, och vars anledning var: att man tvangs till överarbete.
I närmaste Blana de många konstverk, vår huvudstad framtiden förestå aven konfilkter, då äger, ar ett, som framställer S:t Görans strid fackförbundet har uppsagt prislistan, med draken.
Efter a t t en tid ha varit för- som varit gällande i 5 år.
Man vill visat till stadens museum, har det nu ånyo tvinga arbetsgivarna a t t höja minimi- f å t t sin plats i Stockholms Storkyrka.
För lönen med 3 öre samt i allmänhet a t t förstå bilden ifråga tillåter jag mig er- reglera lönerna.
Förbundet har aven inra om vad den heliga sagnen haft att be- en val organiserad arbetslö~shetskassa rätta om S:t ~ ö i a n.
med statsunderstöd.
I Libyen, så berättar den, hade en stad vid S:t Görans strid med draken.
Utmärkt organiserad a r " Tjeneste- pigef or ening ' '.
Den köpenhamnska czvde1.ning.m stiftades &amp; r 1899 och dess andamål ar a t t förena tjänarinnorna till ett kamratförbund, varigenom det vore lättare a t t förkovra fackebs in- tressen.
På förbundets möten håller man föreläsningar och diskuterar om tjanarinnomm f örhållanden och dessas förbättrande.
Förbundet ställer till kurser i danska språket och ratbkriv- ning, enge1sk.a språket, i sömnad samt det som hör till tjanarinneplikterna, såsom matlagning, hushåll, tvätt m. m.
Den senare kursen kostar 10 lir.
i rna- naden, uppehälle inberäknat.
Förbuii- 6et.
h jalper medlemmarna a t t söka platser samt bestanziner genom kon- trakt värdinnans och tjänarinnans för- hiillande till varandra.
Likaså utdelar förbundet sjukh jalp.
Förbundet har 600 medlemmar och sitt e ' gct.
organ. '
' Utom dessa ovan nämnda finnes det talrika kvinnliga föreningar och säll- skap, barnmorskornas, sömrrierskornas, f olkskolelararirinornas, kontoristernas m.
fl., flera kristliga och välgörenhets- föreningar, sjuk- och vilohem, lase- och kaffestugor och andra.
Då man bladdrar ' i statistiken för alla dessa kvinnornas verksamhetsom- råden, måste man med aktning erkan- na, att .den danska kvinnan ar mycket företagsam och skall nog kunna bruka sin politiska rösträtt till samhällets gagn ..
Maria palm.
Kommissionärer!
Inbetala rest å MORGONBRIS!
Den, som till kongressen är skyldig för mer än två nummer, kommer att där offentliggöras.
namn Selene hemsökts av en väldig drake.
För a t t blidka den offrade man å t den.sammil dagligen tvenne barn under femton år.
Offren utsggos genom lottning.
Nu inträffade en gång det märkliga, a t t lotten föll på konun- gens egen dotter, den unga fagra prinsessan.
I sin förtvivlan vill fadern offra halva sitt rike för a t t köpa henne fri.
Men folket, som själv måst göra så dyrbara offer, fordrade a t t aven konungen.
skulle utlämna sitt barn.
S &amp; fördes den unga prinsessan ut ur staden för a t t överlämnas till odjuret.
Men på va- gen mötte hon en ung, kristen riddare, vid namn.
Georg, som lovade a t t befria henne.
Nar nu draken kom för a t t hämta sitt byte, gjorde riddaren korstecknet, gav sin häst sporrzrrna och störtade sig över vidund !et, vilket han efter en ursinnig kamp lyckades nagla fast vid marken med sin lans.
I ?rinses- sa.n.var radd.ad, och inga offer vor0 iner be- hövliga.
Det ar den ädle riksföreståndaren Sten Sture d. a., som vi ha a t t tacka för konst- verket ifråga.
Om dess tillkomst berättar historien följande.
Den 10 okt.
, 1471 stod det.
viktiga slaget på Brunkeberg, då he:rr Sten i spet.sen f ör svenskarna kastade tillbaka den danska härens anfall p % Stockholm.
Under striden hade många varma böner uppsänts till 8: t Göran, och nar nu segern var vunnen, glömde man ej a t t tacka honom.
Herr Sten lat till minne av segern för den betydande summan av 4,000 mark silver beställa e n sni- dad och niålad bild av S:t Gö.rans strid med di-aken.
Den slrall, enligt sagnen, ha förfär- digats av en från Antwerpen inkallad konst- när, som efter verkets fullbordan skall.
ha bli- vit dödad, på det han ej i framtiden skulle för nagon annan stad kunna utföra ett lik- nande konstverk.
Så berättar sagnen, och va.d som ar sanning eller dikt a r svårt a t t saga.
E t t ar emellertid säkert, och det ar, a t t den betydelsefulla segern svårligen kunnat f å et.t härligare m.innesmärke an bildan av.
denna stridsglada unga riddare, som stolt hojer .sig i stigbyglarna och med väldig kraft höjer sitt svard för a t t stöta ned odjuret.
Vid sidan om knäböjer jungfrun med han- derna lyfta till bön.
Icke l h g t från Storkyrkan ha stockhol- marna tillfälle a t t på en öppen plats l~eundra en trogen kopia i jättestorlek av det skildra.- de mästerverket.
Nu tanker jag, a t t de, som första gången stanna här och betrakta den egendomliga gruppen, f å sina funderingar, var och en ef- ter sin ståndpunkt, i tidens allmänna frågor.
För en av våra samhallsbevai ?ande, ' en ren- harig högerman, konimer naturligtvis draken att bliva en träffande bild av soci.aldeniolrra.- tin, och riddaren det ar han själv och hane aahängare, som lyfta svärdet mot den hydra som hotar deras makt.
Den rättrogne prästeu ser naturligtvip i S:t Görans strid med dra.
Ken personifierad kyr1ran.s kamp mot all dan otro, allt det tvivel, allt det himlastormandc vetande, som lyfter sitt huvud upp.
Ja.g t y c Irer mig också kunna förstå, vad den entusias, tiske nykterhetskampen skall kanna inf öl detta konstverk.
För honom måste väl nyk, terhetsarbetet vara den riddare, scjm lyfte: sitt svard mot draken, rusdryckerna.
Piii fE of f entliga platser har jag sett rusdryckselan det så typiskt illust-reras som på den plats som ar helgad å t verket ifråga.
Riddareii!
garde utgöres namligen oftast av mer ellei mindre druckna individer.
Och det tycke!
ej kunna vara annorlunda, d &amp; platsen delvic är kringgärdad av krogar; Om jag val för stås ogärna går in pi den sistnämnda alle gorien, så synes den mig dock ielw nog ut t.ömmmde.
För mig blir draken, det hernsk~ vidundret, en bild a v alla de orättvisa 1a.ga.r all den gamla fördom, allt det lumpna hög mod och den grymma egoism, som g; jort vi % fagra jord till en eländets hemvist för SE mången.
Och S:t Göran blir för mig en rc presentant f ör socialdemokratin, högern: hydra, det enda politiska parti, som p5 siti program har full rättvisa å t alla medborgare Men med den tåliga jungfrun kan jag e, s &amp; lätt komma till ratta.
Visserligen synci hon mig mycket fager med sitt rena, oskulds fulla ansikte.
Men hon blir för mig bildei av det förgångnas kvinna, riddartidens kvin na, som stundom dyrkades som ängel elle: helgon och vid andra tillfallen dömdes son häxa a t t brännas å b&amp;1.
Men vår tids kvin nor vilja varken betraktas som helgon elle.
motsatsen, de vilja helt enkelt ha rattigbe.
a t t anses som människor och f å sitt vardl som sådan erkänt genom ratten a t t be stamnia över sig själva, Livet självt har f ö r dem ut mitt bland människorna och på tusel olika sätt ha de f %tt göra den erfarenheten a t t livet ar en kamp, dar man ej komme.
tillrätta med ett kontemplativt lugn, utan da det gäller a t t vara rustad och våga strid, on man ej vill gå under.
Detta ha kvinnorna för längesedan inset och därefter vilja de handla - men de $i det ej.
Allt fortfa.rande vilja, våra höger män, a t t kvinnan skall vara den passiva åska dare som jungfrun i S:t Görans-gruppen.
Ocl känns icke detta dubbelt svårt i de allvars t.yngda tider, som nu äro inne9 Nar Sverge, man med valsedeln i hand skola giva uttryc ' l för sin standpunkt i dagens brännande fr2 gor, d % skola vi kvinnor snällt stanna hemma, Ännu raknas nämligen ej den svenska kviii nan till det svenska folket.
Matilda Holmgren.
Stöd Morgon bris!
,
4 MORGONBRIS Kvinnorna inom tobi ksindustria.
Det arbetsomrade, dar kvinnorna för närvarande äro biist organiserade, ar sa- kerligen inom tobaksindustrin.
Jamn- sides med mannen 8 t h hon kämpande för sina rättigheter och förbattrandet av levnadsvillkoren.
Manga kvinnliga fack- föreningsveteraner finna vi hos dem och intresset bland de unga är aven mycket gott.
M h g a prov p &amp; solidaritet och upp- höjd rättskänsla mot varandra ha tobaks- arbeterskorna Adagalagt, och detta icke endast i stridstider, utan aven i de mera vardagliga förhallandena.
Just denna valr har inom tobaksindu- strin pAgått lönerörelse.
Det ar nu 10 år sedan förra riksavtalet gick igenom, och med den stegring av levnadskost- naderna, som pH denna t i d ägt rum, torde förhöjning av lönerna vara val berättigad.
Underhandlingarna synas dock varit nog sH segslitna, men då detta skrives torde ej hterstii sal manga tviste- punkter, utan man får hoppas att allt skall kunna l ' ösas pB fredlig väg och utan upprivande strider.
En tvistepunkt, som earskilt fäste sig i minnet, var ett ackordspris på, 1,000 cigarrer, som nu betalas med 5: 50 och som arbetarna ville ha höjt till 6 kr.
Arbetsgivarna bjuda 5: 75, emedan de anse att på det priset kunna arbeter- skorna förtjäna en bra veckopenning.
Förtroendemannen upplyste dock, att med en oerhörd arbetsintensitet kan ej förfärdigas mer än 2,800 i veckan.
SB- ledes skulle med arbetarnas begäran veckolönen gå, upp till endast 16: 80 (nuv.
15: 40).
I sanning en hög avlö- ning i detta dyra land l Andra arbeterskor ha alltid trott att tobaksarbeterskornas förtjänster vor0 re- lativt höga, 25 tl 30 kronor i veckan vore val de flestas inkomst.
Men tyvärr ä.r ej s &amp; förhållandet.
Arbetet ar mycket specialiserat och arbetsfiirtjansten mycket olika.
Det synes vara.
själva förarbetet till cigarrer och cigarretter som betalas aamst, och ha dessa löner fatt mycket liten paökning pA 30 Ar.
Därfiir varierar ocksa deras veckoförtjanst niellan 8-12 kr.
och ar val att hoppas att dessa arbeten vid denna lönerörelse f H en välbehövlig förhöjning.
Internationella Tobaksarbetareförbun- det8 Stockholmsavdelning ar en livlig och duktig avdelning och bestar till av kvinnor.
NBgra av dess kvinnor vilja vi presentera för Morgonbris ' läsare sB gott vi .kunna.
Det ar inte lätt att f &amp; nbgr; ra uppgifter av arbetarekvinnor, det fdr lov att ske p &amp; sAdant sätt att de minst veta om det själva.
Som många andra arbetare ha även tobaksarbetar ' na fått strida för sin för- eningsrätt, och en betydelsefull sådan strid utkämpades 1896.
En av de kvin- nor, som särskilt ihilgkommas från den striden, ar Lovisa Andersson.
Hon var d &amp; mycket verksam.
För tobaksarbetarnas sjuk- och begravningskassa har hon varit kassör i i.?
Ar och ar nu kassör för Tobaksarbetareförbundets Stockholmsav- delning.
Alina Jagerstedt har varit med från Stockholmssvdelningens början och var en av dem som energiskt arbetade för föreningens bildande och är fort- farande lika energisk för utbredande av föratiielse för fackföreningens stora och värdefulla uppgifter.
Hon har varit av- delningens vice ordf. och säkerligen den första arbetarekvinna som erhallit kom- munalt uppdrag.
Som medlem av Arbete- förmedlingens styrelse invaldes fröken Jagerstedt 1906 och ar det fortfarande, avensii är hon invald i pensionsnämnd.
Augwcsta Lock bar aven varit med Eran föreningens början och ar en myc- ket energisk.
och temperamentsfull kraft.
Augusta Lock ar ett namn som ar för- knippat med arbetarerörelsens tidigare dagar.
MORGONBRIS Aurora Grevenberg och Bmma Wåhl- berg höra även till den gamla stammen.
De gingo in i Stockholmsavdelningen nar den bildades och ha stridit för sina idéer och slitit för sitt uppehälle.
Fru Wahl- berg har arbetat i yrket i 45 &amp; r och p &amp; en och samma arbetsplats i 30 - %r.
Av- löningarna ha varit sm &amp; och bekymren stora, men alltjämt ha de varit med och gjort sina skyldigheter, som solidariteten krävt.
Mathilda Olsson och Lotten Hall höra till de yngre ' krafterna, som kom- ma att träda i de gamlas .goda fot- spár.
Verksamma och intelligenta s1k de vakt om föreningen.
För kvinnornas fri- görelsestravanden i övrigt äro de aven goda kampar och i fröken Lotten Häll har Morgonbris en präktig kommissionär.
Bagge äro de piilitliga uppbördskvinnor i avdelningen.
Detta är en liten axplockning bland kvinnor, eom p &amp; sitt omrhde inom fack- föreningsrörelsen utföra ett malmedvetet arbete, som det vore gott om det funnes lika m h g a utav inom alla.
yrken.
D &amp; såge det helt säkert annorlunda ut med betalningen för den kvinnliga arbets- kraften.
Ännu en skulle jag vilja omnämna, nämligen fru Hanna Nordström, som är medlem av förbundsstyrelsen.
Jag har kommit att helt ofrivilligt f &amp; del av fru Nordströms fina agitationsmetoder bland de unga kamraterna p &amp; arbetsplatsen, varigenom dessas tankar omedvetet riktas in ph goda och läroriks banor.
Morgonbris tillönskar naturligtvisdenna grupp av yrkesutövare.
fortsatt framgang i sitt arbete och sin kamp för .mer be- tryggande levnadsvillkor, som ger ökat värde åt livet som människa.
5 Frin ett besik vid andra nordiska kvinnosiksniitit i Kipenhamn den 10-11 juni.
Vid detta möte behandlades tre £ör kvin- norna särdeles viktiga ämnen: F a ni i l j e- ratten, lagstiftningen för.
b a r n samt s l r y d d s l a g s t i f t n i n g e r i f ö r xvinnor.
Det första iimnet var indelat i tre ' olika avdelningar, nämligen: f ör tnögenhetsf örhiil- lnndena mellan.
äkta makar, f ÖrhKllandet mellan f öraldrar och barn samt akt8nskapets irgående och upplösning.
Hela f anii1 jerat- ten behandlas för närvarande av en nordisk kommission a r sakkunniga för a t t söka Astadlcomma överensstämmelse i lagstif triin- gen inom de nordiska Iaiic1e.rua.
Helene Berg.
röreslen.
Hon ar vidare niedlem alr Dansk Kvindesamfunds styrelse och verk.ar dar sar- skilt inom Samfundets utskott f6r barnlag- stiftningen.
Detta samfund upgtog fr %a.
Då kvinnor inom olika bvinnoföreningar början f ragail angående alimentationslagar- i norden varit synnerligen verksamma f6r nas i Danmarks förbättring, enligt villta a t t aktenskapslagstif tningen ska.11 förbättras förskott av s.amhallet gives till barns under- till kvinnornas fördel, så ar det ju ocltså håll, och för vilka redogörelse förut lämnats naturligt a t t kvinnorna nu r i d detta kvinno- i Morgonbris.
möte ville giva ett uttryck för sin iippfatt- Helene Berg uttalade i sitt föredrag, a t t ni ng.
fastan Dammark hade sina alimentationsla- Inledaren i ämnet familjerätken 17ar ordf.; ar och sin lag om pension till ankors b#arii, i kommissionen, professor V i g g o B e n t- var dock annu sa.rnhället barnet skyldig z o n, som är en man helt till gr~1,nilen för- my cket mer omsorg.
Uridertecknad f ramhöll ståeiide kvinnornas krav på rattvisa.
Hau bl.
a., a t t barnens undervisning e j borde av- sade bl.
a., a t t vi handla icke ratt, 0111 v i slutas förrän de n %tt 16 år, vilken därför icke giva kvinnorna tillträde till vår lag- behövde icke enbart vara teoretisk utan aven stiftning.
Han påvisade hiir kvinnornas fii- b o ~ d e omfatta början till yrkesutbildning.
görelse hade sin grund redan i kristendo- Vad ankelagen och alimentations1agarn.a a.n- men: " Har ar ' icke jude eller grek, har är går, äro vi här i Sverge så I %ngt efter, a t t.
icke träl eller fri, här ar icke rnan eller vi blott börjat: arbeta på deras tillkomst.
I f rågan om skyddslagstiftning f ör kvin-.
kvinna, alla iiro \ 7i ett i Jesus Kristus)).
Så talade han om hur renässansen och ra- nor inledde den danska y r k e s, i n s p e k- Signe Svensson.
formationen och revol ' utiorien voro f örbe- t ö r e n J u l i e A r e n h o l t, som ju ar redande rörelser till kvinnans fulla frigö- känd för sin bestämda hållning emot såclaii el se.
Det sista århundradet har enilxst be- lagstiftning.
Vidare redogjorde t y p o g r a- hövt a t t draga ut de logiska.
och praktiska.
€ e n I d a J o h a n s s o n för förhållandena här hos oss, kvinnornas kamp mot lagen och konsekvenserna.
Han gav sin fulla erkänsla å t ' det; arbete hur den verkat.
Sista inledare var doktor (Forts.) f ör en rättvis äktenskapslagstiftnirig ', som D .a g n y B a n g fr %n Kristiania.
Av Svenska Bryggeriarbetare förbundets utförts av)) Dansk Kvindesanifuiicl Utom Ida Johanss ' on uppträdde från arbe- den avd. 15 (kvinnliga).
terskornas håll en n o r s k t y p o g r a f förening som inbjudit till mötet.
A l m a A n d r e s e n samt den d a n s k a Motion till Socialdemokratiska Kvinno- Han visade sig också p % flera, punkter t y p o g r a f e n H e n r i e t t e C r o n e, som kongressen 19 14: vara en verkligt r-adikal man, han var t: ex. 1) Att kongressen ville till behandling med p % utanför, äktenskapet £ödci:~ barus talade mycket kr.aftigt mot f örbudet, stödd uppt-aga det bordlagda förslaget om bil- arvsratt.
Och ha.n förstod helt och fullt a t t Q &amp; detta enklla motiv: " Vis man har valget.
dandet av kvinnoförbund.
kvinnorna inte kunde gå med på skyddslag- mellem sult og natarbejde, t a r man nat- arbejde. "
2) Förbundet skall vara ett agitations- stiftning enbart f ör kvinnor.
Anna Lindhagen.
förbund med uppgift att bedriva shväl Såsom huvudtalare i Familjerättens trc facklig som politiek agitation.
olika avdelningar kuncle mötet uppvisa tre 3) Till förbundet kunna vara anslutna kvinnliga jiirister, nämligen: fr %n S v e r g e sAviil fackligt som politiskt organiserade A n n a W i c k s e l l, fr %n N o r g e H ö j e - kvinnor, tillhörande respektive arbetare- s t e r e t s a d v o k a t E l i s e S e i n och kommuner.
Ansluten förening ar till från D a n m a r k O v e r r e t s s a g f ö r e r Socialdemokratiska kvinno- kongressen.
förbundet rapportsk yldig.
Astrid Rickmann.
Motioner.
j ', 4) Almluten förening betalar till för- I ämnet b,arnlagstiftning cleltogo t v H bundet minst 20 öre pr medlem.
s o c i ~ a l d e m o k r a t i s l r a k v i n n o r som Rättelse.
Av de i förra numret införda motio- nerna f r h A,r vika kvinnoklu '.
) b medde- las, att endast den första anghende Morgonbris var godkänd som klubbens motion och motionerna .angående stats- kyrkan var insänd av Lydia Johansson aom enskild medlem.
i n l e d a r e, nämligen: u n c l e r t e c k n a ' c l och H e l e n e B e r g.
Helene Berg ar en intensiv kraft i D.aii- mark.
Hon har studerat sociala f iirh %llan- den utomlands, hon är nu till yrket journalist samt känd för sin soci.ala verksamhet 13 % många områden.
Hon håller of t a f öredrag, såväl rent allmänt upplysande soni agita- tionsf öredrag inom de.n .socialdemokratiska Med anledning av att partikongressen framflyttats trll atqusti kommer kvinno- kongressen att avhdllas dagarna den 9 och 10 augusti.
Anmälan om val av ombud torde insändas snarast.
Soc.-dem.
kvinnokongressens.
v. U.
-
MORGONBRIS 6 I och röda, friska 1äppa.r - Vem kan hon m h n e vara?
Nu ar det vAr, och drömmarna och svärmarna och Iängtarna, de veka lyckotrangtarna, de gAr och ar i hågen eom sjöman upp &amp; vagen: Han längtar hem, han drömmer jamt, och drömmen är en janta.
Nu vet jag vem du är, du.
Ni1 gár jag har och drömmer, eom ofta förr jag drömde om tdserna och kyesarna, om lena, vita hander, som stryker över länder en kärleksnatt i maj.
.
.
P &amp; dej jag tänker, Sågare-Anna.
Jag s i g dej harförleden.
Du gick i vardagssysslorna, en liten tjanarinnas.
Jag stod och grov i sligspån, bland slavarna den samste p &amp; verket norr om ön.
Och,eph, som förr var einörjari, som stank av svett och eder, den doftar, nu av timotej ocli kvinnohår och flader.
Och själv ar jag prinn Aladin, och du skön Eufruzin, en fangen kungadotte:r.
Jag e %g genom fönetret bara; men jag tinkte nar jag eAg dej: Hon ar nog ' hög och härlig, ' och kloka ögon har hon och runda bröst och armar Men drönimar ar som strömniar, SAgare-Anna.
.
Ty dii ar ung.
Och jag ar gr &amp; som gatan, en arm och fattig satan, som lever p &amp; min eågspAnekonst.
Böljor.
För Morgonbris av Elna Lindgren.
När den gamla kaeeörekan hcs direktör Jackeson p &amp; Elgesta bruk efter m&amp;ng&amp;rig, tro- gen tjanst insjuknade och dog, fick hon till efterträdare sin raka motsirte.
Lika stilla, allvarlig, saktfiirdig som gamla kassörskan varit, lika livlig, glad och rask i arbetet var hennes eftertradare.
Hon var en rätt ung flicka., 25 Ar, en käck stockholmaka, med ett hetsigt, nigot nervöst temperament.
Hon var en söt flicka, full av upptlig och skarnt, som nastan alldeles förtrollade alla de gamla da- merna, som f u k t vor0 i ' direktörens tjan&amp;.
Av slldana fann6 d i r fyra, ' tv &amp; p &amp; kontoret och sh fröken Jackseons a~llskapsdam samt hueföreat&amp;ndarinnan.
Direktör acks sa on var ankling och hans hus sköt tes av en hnsförest Andarinna.
Han hade ett barn, den snart 40-Briga dottern Hildrir.
Nar den nya kassöriikan, Anna Ekblom, kom till Elgesta, var fröken Jsckseon nyligen f6rlo.vad med den unge ingenjören Erik Len- nard, direktör ~acksuons närmaste man p i bruket; Han var endaet 28 år, en vacker och glad ung man.
Det hade ' varit en forlovning som väckt all- man uppmärksamhet, dele.
för Bldersekillna- den och dels för stllndsskillnaden.
Dar hade inte saknats olycksprofetior och inte heller varningar och förmaningar.
Ryktet vieste berätta att direktör Jackeson.
föret varit all- deles förtvivlad över sin dotters, som han sade, vanvettiga beslut.
Men intet hade hjglpt.
Hildur Jackeson förlovade sig med den femton år yngre ingenjören, och hon gjorde det i full förvissning om att en g&amp;xig bli mycket lycklig med honom.
Hon såg yngre ut an prhtbetyget visade, var en statlig kvinna, h g, viilvaxt, mörk, med fasta, markerade drag.
Hon var ock88 allmant omtyckt bland alla eom k h d e henne för sitt flardfria, öppna sätt, för sin vanfast- het och för sin stora godhet mot lidande med- manniskor.
Henne hade inte felate gifter- mAlsanbud, fast hon först nu, nar hon nästan.
blommat ut, träffat nhgon som fängslat henne sh att hon beslöt aig för att offra sin frihet.
l h n n a förlovning och detta förhhllande in- tresserade fran första stund den lilla kassör- skan.
Hon tyckte det hela var onaturligt och osunt, och e &amp; tyckte hon ingenjören såg allt för bra ut för fröken Jacksuon.
Ingenjör Lennard intresserade henne mest av alla pA Elgesta.
Eljest raekte hennes intresse till för allt och alla.
De gamla tanlerna., som hon kallade da- merna som voro hennes kamrater, tog hon med storm genom sitt friska, glada riätt.
Hon fick sitta .med dem p &amp; deras rum och med dem g &amp; igenom alla deras un.gdomsminnen, för henne öppnade de sina hjärtan, förevisade gulnade brev, torkade och prlsseade blom- mor, som de Fhtt av sina ungdomsvänner.
De levde upp p % nytt i denna livfulla ung- dom.
.
.
Till a tanternas&gt; stora förekräckelfie började Anna en oskyldigare flirt med ingenjör Len- nard.
Vieeerligen gillade de inte fröken Jackssons förlovning med denne, men att som Anna nu försöka snappa bort flstmannen mitt för ögonen pA hane fastmö, och denna fästmö därtill var stormrika Jackssons dotter, det var förskriickande aven £ör dem som ej hade s &amp; latt för att 8kram:mae kom de gamla damerna i Jackesone tjanst.
Men Anna bara akrattade At derae varnin- gar, och en dag nar sällskapsdamen, fröken Svanberg, formanade henne samt i deteamma bad henne tänka p &amp; fröken Jacksson, hur gränslöst olycklig hon skulle bli om hon för- lorade sin fastman, fick hon jämte ett klin- gande skratt till svar: - Skall jag hysa medlidande med fröken Jackeson?
Ingen manniska har hyst eller hyser medlidande med mig.
Och trots skrattet synss nu i hennes an- sikte ett skarpt drag av bitterhet.
Med detta svar fick fröken Svanberg nöja sig, fast nog tyckte hon det var underligt av en slidan ungdom.
Om Annae föreghnde liv visste de föga.
Att hon var föräldralöe och att hon länge sörjt för ~ i sjlllv, g det visnte de, men ej mer heller.
Vad det var för bittra erfarenheter hon gjort i livet och som kom henne att ofta Nitt sangsällskap är lusen i verkets &gt;Ugglebo,.
--- I världen ska man ljuga, &amp; uga.
.
.
!
I galr jag sant mej biktade, jag kunde ej bedraga.
I dag jag spejar fhfangt - min fönetersol ar bort a, hon visar sig ej mera och ftinlitret har hon stängt. '
.
Ng, klaga det mil veklingar, som icke vet att sorg ar kostlig.
Jag kastar ner mitt verktyg, jag, och vandrar som jag kommit, p &amp; bolagsvagar gungande, min frihet glatt besjungande: Mej möter snart en ny!
Iiar2 Ostman.
' * Ungkarlsbaracken.
med en till cynism gränsande öppenhet tala om pitt livs vitrdelöshet, visste ej nhgon.
Dömde: man efter hennes upptradande kunde man dock ej tro detta.
Ingen kunde vara levnads- gladare än Anna, det var ju riktigt s &amp; det sprudlade liv av henne, glädje och jubel var allt., t. o. m. de harda, bittra orden kommo oftirst med ett skratt.
- Vet ni vad jag ä r?
- brukade hon saga ..
Jo ser .ni, jag ar en rot- och hemlös varelse, dömd att vandra och flacka ideligen, utan rast och ro.
Nu för ögonblicket &amp; r jag på en anhalt, men snart fAr jag ut i striden igen.
Alltjämt vandra.
Om d &amp; nhgon av hennes kamrater sade till henne: - Stanna dar d a är, du \ rivs ju och är ' nöjd, varför d6 vandra igen, fingo de till svar: - Ack ni, just darför att jag nu vill stanna, vill komma till ro, sluta min kringvandring, kommer nog nagot att handa, som omöjliggör detta för mig.
Jag far inte stanns, jag, ser ni.
Jag &amp; r dömd att vandra, bara vandra .. Ödet vill så.
Men trots denna pessimistiska tro gjord ' e hon livet glatt för sig, ekamtatie och nojsade, skötte sitt arbete under skratt och sång och flirtade alltjämt lika vilt med ingenjoren.
Det ar en kval1 i augusti.
Halvmörker rå.- der, en titrid mellan ljus och mörker, i vilken mörkret s &amp; srniiningom blir segrare.
Natten?
sänker sig som en elöja över nejden.
Bruset av forsen vid Elgesta hörs klarare an eljest, en skogsjattarnae viskning mitt i lugnet.
Sjön ligger blank, iterspeglande de matt glindrande etjärnorna, och från den stiga latta dimmor upp; det ä r älvorna eom gå till dane i den trollska kvallen.
Nere vid ejön, på ett par stenar sitter frö- ken Ekblom och ingenjör Lennard.
De har varit ute och cyklat.
Nu - ha de kastat cyk- larna bredvid vägen och själva gatt ner till1 sjön att vila en stund.
Bada sitta, tyeta och ee drömmande ut över sjön.
S % sager han plötsligt:.
- Nu ar det snart slut pk vara trevliga kvallestunder.
Om två dagar kommer min fästmö hem.
Hon ser lite gackeamt.
pA honom.
MORGONBRIS 7 " Sol genom björkar på badande barn ".
Tavla av Gustaf Fjaestad.
- ' DA skall ni ut och s s v ä r m a ~ med henne i stället, sager hon med ett tvetydigt leende.
- Jag far itminatom lov hillla henne 8811- skap, kommer det halvt sorgset fran Lennard.
Hon är tyst en stund, sitter och ser dröm- mande utRt sjön.
Men eå fragar hon hastigt, naetan andlöst: - Ar ni egentligen kar i er fäatmö?
.Frtigan förbryllar honom &amp; got, han dröjer lite med svaret.
Efter en stund sager han: - Den känsla jag hyser för min fitstrnö kan jag nog inte en g %ng.
klargöra för mig ejalv.
Den dar berusande kanelan, som vi kalla karlek, är det nog inte.
Daremot .har den kärlekens varme.
Ett lugut och gott för- hlllande, en kansla pArninnande om ett stilla., val ombonat hem.
- Har ni sett henne?
tillagger han därpA: - Ja, nagra ganger, men aldrig talat med benne.
- N&amp;, vad tyckte ni?
Hon svarar inte, gör endaet en handrörelse, eom kan tydas hur som helst.
Sedan eiiger hon: - Lat oss g &amp; hem, jag fryser.
Och hon drar kappan till om sig.
- Fryser i tjugu graders varme!
Han skrattar, men reser big dock och gAr sakta efter henne upp mot vägen.
: Han går och ser p &amp; henne.
Tanker p &amp; att hon, dar hon går i den vita nattens dunkla sken, pil- minner mycket om en svag, brack1i.g rasen- stangel, en som kunnat iitvecklas och bliva vacker vid e01 och varme, men som var för sent född att få detta.
Och med enEi alhr det honom vilken farlig lek de lekt n u en tid.
Han g i r nu har och tanker p % sitt föresth- ende möte med fastmön med en karisla som liknar leda.
Och vad kande väl den dar lilla?
Led hon som han?
En röet i hans inro viskade sakta: Vad a r val gods och guld mot en le- vande, varm miinniska?
Vad är - ra1 allt i tiden mot en stunds lycka med den kvinna man alskar?
Han försöker el &amp; tan ' ken fran sig.
Han höll ju iiven av sin fäet; mö, han höll av henne och aktade henne högre an andra kvinnor.
Men tanken p &amp; flickan frarn- för honom ville ej lämna honom.
DA de kommit fram till parken och Len- nard ställt in derae cyklar, ber han Anna om att följa honom ph en liten promenad.
Men hon vill inte.
Hon har erinrat sig att hon bjudit ner wlla x tanterna, till sig denna kval1 pA musik, d n g och kaffe som plaster, och nu maste hon g &amp; in.
Lennard föl jer henne till flygolbyggningen, där hon och de två andra damerna på kon- toret ha sin bostad.
Han ar förargad.
- Jag hade nästan taokt fh rå om er i kväll, sager han.
- G &amp; ni med in,) tanterna&gt; &amp; ro inte radda.
Men han slHr avvärjande med handen.
- Nej, bevara mig väl ' för det siillskapet.
Och inte heller ar det nyttigt för er.
- Jo da, jag trivs sa ofantligt val samman med dem.
Och hon skrattar så glatt mot ho- nom, bennes tänder lysa vita, ögonen glansa som etjarnor.
Nu kan ej Lennard motstii den inre röeten, han drar henne till sig och kyeeer henne passionerat.
Men så med ene skjuter han henne vhld- e a a t i f r h sig.
- Ga, g &amp;!
sager han.
Men då hon star kvar och f ö r v h a d ser p &amp; honom, g %r han sjalv med haetiga steg frgn henne.
Anna gár in.
Hon först&amp;r ej riktigt vad '
Brev från Utah - mor- monernas Zion.
Efter nara ett års vistelse i Utah, ' mormonernas Zion ", tror jag mig våga lämna en sliil-dring harifrån, vil- ken kanslre ar av aktuellt ard de just i dessa dagar genom de av regeringen igångsatta f örföl jelserria mot morrno.
nerna.
Sasom niotståndare till niorn~onis- ineii vill jag inte göra anspråk p i att lanina en fullkomligt opartisk skil- dring, men som jag inte - i likhet med vad som ibland händer, d % deii svenska allnianheten un6erhålles med alla möjliga historier om mormonerna - har ekonoinisk fördel av att liiinna f alslra uppgifter, Islir detta sat.illvida ~ve~en~sstammancl e med sanningen, som det ses från en socialistiskt intres- Lantarbetet i Utah.
serad arbetares synpunkt.
Nar man på tag österifrån närmar gjort det möjligt att med civilisatio- bottnen av en Canyon, &amp; n på .höjden av sig Utah, företer landskapet en plöts- nens h jalpmedel passera aven dessa.
ett bråddjup, genom långa tunnlar, lig förändring.
Skogarna, prärierna otillgängliga berg.
Rastlöst ilar tåget upp och ner går färden och man har och sjöarna försvinna ' och från kupé- framåt och snart ar man innesluten i en härlig utsikt över ' detta sällsamma f önstret ser man Klippiga bergens den ' ofantliga stenmassan och darnied skådespel.
Den ymniga vegetationen kedja resa sina, som det tycks, oge- har man inträtt i Utahs vackra, stor- nere i Canyon, vattnat av den stiindigt framilande bergsströmmen, de grasbe- nomträngliga murar.
Men trotsande artade berglandskap.
Nu slingrar sig tåget fram an på vuxna b.ergssluttningarna, dar tusen- alla hinder har det mänskliga arbetet P., som htint.
Men nu, tanker hon, kommer han att bryta sin vanvettiga förlovning och bli hennee.
Efter ett sadant ögonblick kunde han ej tänka p &amp; att gifta sig med den kvinna han ar förlovad med.
Inne p l hennes rum ilro alla hennee karn- rater samlade.
De ha suttit dtir l#nge och väntat, men ville e j g &amp; innan de, £Att se nar hon kom hem.
Och de ha viskat med var- andra.
- Nu ar h0n.ut.e med honom igen.
Vad tanker hon p &amp;?
Och han sen, var han rik- tigt klok.
Vad skall val direktören saga och hur skall fröken komma att ta det?
.Anna hälsar deni glatt och ogenerat.
Hon ursäktar sitt dröjsmal med en för Iangt ut.
sträckt cykeltur.
Det.
är liv och färg över henne, mera a n vanligt.
Hon i r vid h6g etamniog nu och vid stämning att sjunga för dem.
Och hon spelar och sjunger för dem, sjunger med jubel och klang i sin röst.
Hon jun ng er om karlek, tanker p &amp; kärlek och hela hennee jag andas karlek.
Det var kommen en underbar glans över henne, som niistan bländade de gamla, en glane av v8r och 001, av lycka och fröjd, ett jubel som en tum- lande, lekande vhrback.
Det ä r nllgra veckor efterAt.
Åter är det kväll, nu mörkare, kallare.
HArdare lysa etjar- norna., tunnare i r luften.
Inne på sitt rum sitter Anna.
Hon har en brasa tänd, ty luften ar ratt kylig, och fram- for ' den sitter hon på en pall och sjunger till sin luta.
Men nu ar det ej med klang av jubel i röeten.
Visst &amp; r ockek nu sangen glad, men rösten ar hard, utan varme!
de vackraste orden iiro som fyllda av bitterhet.
Då öppnas dörren sakta och Lennard kom- mer in.
Hon kastar en hastig blick ' på honom, en - Vad bryr jag mig om det!
Vem bryr blick full av förakt., men med ett kuvat med- eig om mig?
lidande i.
- Gör dig inte bard, jag vet att du inte Han ser blek och förstörd ut.
DB hon intet I ar det.
Det finnes ingen annan utvag &amp; n den.
sager till honom, satfer han sig p i soffan Det ar den enda möjlighet för oes att glömma.
bakom henne, sitter så och ser och hör p &amp; - I sh fall, res sjalv!
henne.
' Hon fortsiilter sin d n g.
Men nu a r - Det vet du att jag inte kan.
Vad skulle det som om glädje och vemod kampade om jag ge för skal?
Herre Gud!
Om ett par herravaldet d#ri.
BAde hon och han kanna veckor lyser det för oss, en liten tid därefter och förstl det.
H o n.
lagger bort liitan och skall jag gifta mig med henne, och da gar du vander sig mot honom.
här, du som jag alskar.
- Vad vill du?
fragar hon sakta.
- Bryt, ~ ä ' g e r hon lakoniskt.
- Det gar inte, det gAr inte, age er han, - Nej, tusen gånger nej!
Hellre de out- och det liter som han jamrade sig.
hardligaete lidanden an detta.
Ah, res!
- Vad är det som inte €$r?
- Jaså, du vill det.
Du vill ha, mig ut nu - Den harda striden mellan ktlrlek och igen.
Du vet inte hur jag haft det, du.
Den plikt ..
Jag kan inte, jag star inte.
ut.
lott som ödet gav mig, den var tung och Anna eer underligt pa honom.
h&amp;rd, den hårdaste jag kunde få-.
Jag har - Kärlek .och plikt l Mig synes det nu kastats av boljoina f r i n strand t.ill strand, vid som dessa kunde förenas, ej strida mot var- ingen fAr jag vila, åter och Bter tillbaka ut andra.
Du har plikter aven mot mig.
igen, och sa skall det hålla på till degs att - Jag # r hennes allt, jag kan inte evika en dag döden förlossar mig eller ock jag ejalv eöker honom.
N u trodde jag .mig vara i henne.
hamn.
Här var gott, har var lugnt.
Man- - Vad ar du för mig då, tror du?
- Ah, du ar ung, du kan f B en annan niskorna vor0 ' snälla och goda mot mig, har fick jag ett hem.
Och nu kommer du och lycka, s &amp; ej hon.
- a n du själv dll?
ber ' mig resa.
Åhnej du, jag behöver ej hyea - Jag far ~ f f r a mig, jag som du.
medlidande, gör det ej heller.
- Det ar ju gott att det offret £&amp;r sin i Men han hör att det är tvekan i hennes guld klingande lön.
röst, hör ock att om han nu blott vet att - Ja, jag vet du tror detta.
Jag vet att finna de ratta orden skall hon giva vika.
Nog du tror det ar beriikning av mig, ats hennes kände han medlidande med hennes öde, men guld haller mig kvar hos henne.
Men så är här fanns ej annan utväg.
Hon måste bort det ej.
Ni1 ar det medlidande, förut trodde för att rädda den andra och för att - rädda jag det var ' kärlek.
honom.
- Vad vill du nu då?
- Du, sager han sakta, har du sett Hildur - Be dig.
reea.
ute bland de fattiga, har du sett hur god hon - Resa?
- Jion skraltade högt.
- Varför # r, hur mycken gliidje hon giver andra?
Har jag?
Jag skall nog kampa mig lös.
Jag .kan du st8tt bredvid nar hon tröstat sörjande, övervinna sadant, blott jag vill.
n&amp;r hon lindrat plågor, lättat bördor?
Har - Ja, men jag kan det inte.
Och hon blir du sett den stralande, milds glane av ren, olycklig.
Hon kommer att första.
sann människokärlek, som lyet ur hennes '
tals far söka sin riaring sommar och vinter, vaktade av dessa romantiska cowboys., som man här och dar ser skymta fram, ibland djärvt spräiigan- de fram på hastryggen,.
ibland still- samt sysslande kring iagerelden med niåltiden eller sittande framför elden i slö resignation med pipan i mun.
Bergens egendomlig2 formationer och färger växla oavbrutet, fångande intresset under den många gånger hissnande f arden, tills vi slutligen komma in i altsj jod alen, dar bördiga åkrar och leende lantgårdar, inbadda- de i lummig grönska, upptaga hela da.- len, vilken på alla sidor omgives av de höga bergen som en naturlig fast- ningsmur.
Denna dal var före mormonernas an- l~omst 1847 endast en ödslig sand- och '.
Mormontemplet i Utah.
* saltöken, men har nu med artificiell bevattning och arbetsamma man- ~ziskors händer f örvandlats t111 en grönskande oas.
Nu drives har ett be- iydande åkerbruk och kring lsntgår- iarna och utmed vägarna resa sig höga ?oppelalléer.
l norm andan av dalen ligger nior- rnonernas huvudstad Salt Lake City (Saltsjöstaden), som fått sitt namn av 3en i närheten liggande stora insjön med saltvatten, som niist Döda havet skall vara den saltaste sjö i varlden.
Saltsjöstaden ar en fullkomligt mo- dern stad med " skyskrapor " och breda asfaltbelagda gator, Kantade av höga poppelalléer.
Alla affärer äro koncentrerade mitt i staden, diir.
även skyskraporna äro belägna, vilka äro inredda till affärs- och kontosslokaler.
Boningshusen äro med få undantag envåningshus, en stor del byggda j vacker villastil, oftast omgivna av val- skötta gräsmattor och blomsterrabat- ter.
Nästan var familj kan hyra sitt lilla hus pô 3-4 rum med nutida be- kviimligheter.
Att det e j är trå:ngb.odd- het visar den senastae statistiken, ty p i 100 boningshus komma omkring 106 familjer, d.
v. s. i hela TJtah.
Hyrorna äro aven jämförelsevis .billiga, så att aven deii arbetande klassen kan hyra förmånliga bostäder.
.
Naturligtvis finnes aven här ruskiga kvarter, dit man ej utan fara förirrar sig efter mörkrets inbrott, men dessa bebos mest av greker, italienare och negrer.
Av dessa nationer finnes en stor del, som med sina små behov äro en farlig konkurrenl för den civiliserade arbetaren.
I re.
gel arbeta dessa för underbeta.lning och här som annorstädes söker arbets, givaren taga de lagst avlönade son måttstock för hela d e n arbetande klas sen, utan a t t erkänna den moderna a r betarens större behov.
Det finns även många vackra ock storslagna byggnader och de mest om talade äro mormonernas Tempel och Tabernakel.
Till Templet lade 2righa.m Young grundstenen 1853: men först 40 å r senare blev det färdigt Templet är byggt av granitbl.ock, hop- fogade utan murbruk, bmtna u r ber- gen 3 svenska mil därifrån och ditslä- pade av oxspann under stora besvär.
ligheter.
Kostnaden för denna bygg.
nad belöper sig till ' över 15 miljonei ögon?
Har du sett detta och atiitt kall?
Du har det inte.
Jag vet det.
Stig du, skall al- drig hon fS.
ein lön?
Skall hon, som ejillv ger lycka &amp; t andra, aldrig ejiilv f &amp; smaka lyckans salighet?
Skall hon farlora sin tro, sitt hopp, kaneke etötas bort i mörker?
Och detta av dig, du som aj8lv Br god.
Du kan g &amp; ut och finna en annan lycka, det kan ej hon.
Skona oss alla nu, barn, ekona henne, dig sji-ilv och mig, hennes far, alla de andra eom älska henne.
Anna har rest sig och gått fram till Mnstret.
Hon.
har rullat upp gardinen och ser ut.
Hon har t&amp;rar i ögonen, men det vill hon ej viea honom.
E n ~ t u n d efter eedan han tystnat gör hon en raek vändning mot honom.
- M &amp; ske då, - stiger hon med en vise över.
driven glattigbet.
Jag reser ek fort jag kan.
Men tro nu inte att det ar för din eller hen- nea lycka.
Det bryr jag mig inte om.
Nej, n ' är du började tala om resa, da lockade tattar- blodet i mig och jag fick ater lust att komma ut och skaka dammet av mig.
G % nu du lugnt till din Hildur, jag skall ej stii i vägen för er.
Han har rest sig och gfttt emot henne.
- Tack, Anna, kommer det dovt f r h ho- nom, jag visete du skulle handla ratt.
- Ratt, det fragar jag inte efter.
Nej, del roar m i g att resa, det är allt.
Ratt eller orätt det ar mig egalt.
Men han förstod att hon nu narrades.
Har företod att hennes beslut att resa var et1 offer, men ett offer mot hennes principer Och hon talade jamt om att hon gick sing egna viigar, trampande ned det som etod vagen, men sh var det ej.
Och pli visehete1 om detta hade han byggt sitt hopp om att £T henne ' att vika, ge sig ut i larmet och raddr lyckan å t honom och Hildur.
Ty nu skiilh hon göra sitt offer utan tvekan och utan den Angeet, som han tyckte sig h a miirkt förut.
Han gar fram till henne.
- Du Lir b&amp;de god och stor, Anna, sager- han.
F&amp;r jag nu ingenthg göra för dig, hjillpa dig pekuniart eller sa?
Jag tycker bäst om att du går utan vi- dare evamniel och prat, egger bon likgiltigt.
Och nar han vill dra henne till sig för att varmare tacka henne, sliter hon sig lös fran honom.
- Nu kan det vara nog1 * SAaom synes utmllrker sig mormontemple Hon skrattar till ett h&amp;rt, klanglöst ekratt.
föt allt annat &amp; n.
tilltalande.
byggnadestil.
- Red.
kronor i, svenska mynt.
Tabemaldet, som fullbordades 1870, ä.r en jiimfö- relsevis lag byggnad av tegel och trä.
Det ar byggt utan pelare invändigt och har ett väldigt välvt tak, täckt med plåt.
Längden ä r 250 fot, bred- den 150 och höjden 80.
Har finnes plats för 10,000 personer och akustiken ar så förträfflig) a t t man kan höra en talare med ganska låg stämma i vilken vrå som helst a v.
den väldiga salen.
Det påstås t. o. m .. att man p i 240 fots avstand kan höra, ' en lrnapp&amp;l falla i en hatt.
~ a b e r n s k l e t användes f ör guds-; janster, då Templet däremot endast invandes för de religiösa ceremonier- ia, bröllop, dop etc. och dit ingen otro- Feii kan komma in.
Jämförd med storstiiderna ' i öste.rn ir Saltsjöstaden prydlig och vacker, nen genom franvaron av all natur rerkar den stel och oskön för den som ir van vid Sverges idylliska stader.
Om sommaren vallfärdar folket gä.r- ia ' h p p i Canyon " för att njuta av ikog och blommor och dar .det är be-; ydligt svalare än nere i dalen.
Elek-: riska tiig uppehålla h a r en regelbun- len trafik.
En annan mycket besökt plats ar ien omtyckta badanstalten vid Salt- sjön, som om sommaren besökes av sommargäster från hela Amerika.
Detta badpalats torde vara ett av de elegantaste i världen.
Det ä?
en monumental byggnad i morisk stil, som kostat över 1,300,000 kr.
I den nedre våningen &amp; ro inredda restaura-.
tions- och andra lokaler, den övre är - .nredd till danssalong.
Denna ä r 250 fot lång och 140 fot bred och konstrue- rad utan pelare.
med välvt tak ' likt I ' abernaklet.
Utom detta finnas, har 620 badrum, där man efter badet i det salta vattnet kan få duscha sig med färskt vatten, som finnes inlett i alla rum och ledes genom järnrör från söt- vattenkallor under Saltsjöns botten.
Här bada båda könen tillsammans ute i öppna sjön och umgänget ar det mest kamratliga.
Vattnet ar så tungt på grund av dess stora procent al7 salt att det ar nästan omöjligt a t t sjunka, man kan tryggt ligga på vattnet och.
röka eller läsa en tidning.
Salt Lake City, Utah, mars 1914. '
O. V. L a r s o n (Forts.) Kroppsaga i skolorna.
Ater ha vi stått inför ett fall av kropps- Bga - den uppseendeväckande handel-.
3en i Gustaf Vasa folkskola i Stockholm, Nog m h t e väl nu den friigan lösas huru- vida icke kroppsaga borde höra till för- gángna tider.
Nar alltfiir h&amp;rd aga (se läkarbetyget) kan utdelas av en allmänt för sin humanitet erkänd man, hur kan d &amp; ej en siidan makt missbrukas av en icke human lärare?
A.
L.
Kvinnofrågan.
iksom två fientliga partier, kvinnor mot oän, och ändS leva och- bo i aammn amballe, till och med i Eamma hem.
) e skola tvärtom arbeta tillsammana land i hand för .. samha.llets Eaeta och alunda med förenade krafter mycket nabbare gá mot 1i.iets .andamAl - full:: omligheten.
Emellertid är det icke därför att vi iro fientligt sinnade mot männen (tvärt-, m, vi avguda ju allt för mycket ' män- ien), som vi.
hava vHra kvinnoförenin- !ar, m. m., men det är därför att vi rvinnor med förenade krafter skola över- rinna mannens motstAnd och tvinga dem itt erkänns vbr plats i sambället, dit let är omöjligt att inträda för den en.
ikilda kvinnan.
För det andra rniiste vi ändock erkänna, att vi kvinnor i följd iv förhallandena hava blivit efter män- nen i utvecklingen.
Därför milste vj hava vara egna föreningar, i vilka vi kunna förbereda oss för att senare kunna uppträda offentligt lika kraftfullt, like imponerande som mannen hittills.
l ?inland, där kvinnan redan är erkänd iom medborgare tillika med mannen, innas ändock speciella kvinno föreningar sistnämnda bemärkelse.
Jag hoppas mina läsare hava EöretAtt nig rätt: att B kvinnof rågan 3, s kvinno- dubbars, s kvinnobladen B äro en e r b i - gående, en tillfällig, ehuru nödvändig företeelse i v5.r tid.
Guldhjärta, ' s o v.
.
.
.
Guldhjärta sov.
.
.
sov i min famn, slumra i evig r o.
.
.
Ingen eka21 mera viska ditt namn; ingen finna ditt b o.
.
.
Guldhjärta sov.
.
.
stornztn sig lagt, Efter nágra hundra Hr skola vara efter &amp; ren har gått f örbi.
.
.
kommande med stor förundran studera minnenas tempelnymfer har vakt,.
vár tids friigor.
De skola undra huru en.
.
.
s o v.
.
.
och min drottning förbli.
så enkel och naturlig sak som kvinnans Ax.
N-son.
erkännande som mannens jämlike, hade blivit förvandlad till ett nästan olösligt problem, som iklätt sig alla möjliga former, s h o m: B kvinnofrligan a, a kvin- M.
P. nan och sam hall et^, skvinnan och den - Ur " N~Uurvetenskapliga j:5;.
kåserier " allmänna rösträtten&gt; o. a. v., o. s. v., del III.
otaliga frsgor, som diskuteras p &amp; offent- liga ' och enskilda möten, i sällskap, i tidningar, varom utgives särskilda böckei och broschyrer med ovanstbende rubrik.
Tuå människor möttes p i vägen, i solig dal.
Ur Gosse eller flicka?
Och ingen märker, att ju mera man De logo och gingo helt tysta, förutan tal Till de problem, som ' sedan urminnes studerar kvinnotragan frin olika syna - jörtaljier en sägen - tider f.angslat icke blott den stora all- punkter, ju mera man intränger i kvinno.
.
.
de sågo varandra ...
och kunde först;, manhetens, utan också vetenskapsm@- själen för att utforska om hon har an- vad eljest de skulle ha sagt i t varann ...
n e n ~ i n t ~ e s s hör e, den gamla, men stan- lag till de och de verk och vilka förän Ett t~ägskäl de nå, digt återkommande frågan: gosse eller ciringar de nya varven skulle Astndkomma.
.
.
c7ar skiMes de två, flicka?
Vilka faktorer a.r det, som i hennes ejalsliv, ju mera man gör det, och nickade tysta: vi ses.
.
.
(har man sagi bestamina avkommans kön, på vilket desto mera förnedrar man, kvinnan.
Dar.
och försvann.
.
.
stadium sker detta avgörande, och igenom liksom utesluter man henne fråc finns det för oss mannislror någon mö j- samhiillet, däri hon har sin plata parallell1 lighet a t t påverka könsbestämningea med mannen, och därefter frigar man De möttes - varför?
i en.viss ' riktning - det a r alltsammar, Tank om vi skulle taga kvinnan mec De skildes - jör vad?
frägor, som a v lätt insedda skal varit i samhället, vad akulle dá handa ?.
Dei Och varför gingo de tystat i hög grad agnade a t t stimulera den &amp; r klart av sig själv att det ar mans - De möttes för.
det att de m&amp;te så; mänskliga forskningshågen och fanta- nen, som har uppfunnit &amp; dana idiotiskr de ekildes juet därför -- de kunde törsta: sin.
ztt kärleken bor i det tyeta.
fragor.
Ax.
N-son.
Kvinnan har alltid varit för mannen en gåta, för vilken han hyst det störata intresse.
I medeltiden beundrade han nu etter säsongens slut till och lovsjöng hennes skönhet i sagor och Damkostym er, Damkappor, verkliga realisations~riser- romaner.
Nu har en förändring inträtt i hans smak, intet vidare.
Framtidena Serie Serie.
Serie Serie Serie.
Serie Serie man skola ej förstå vár tids man, de I 2 S 4 5 6 7 skoia ej spilla tid med att disputera om Kostymer ............ 12: - 15: - 20: - 25: - 35: - 45: - 50: - .mannen och kvinnans, utan de skola Sidenkappor ...... 12: - 15: - 20: - 25: -- 35: - 45: -- 50: -- tala om e man ni sk an^, om hennes upp- Rockar ............... 8:- 10:- 12:- 15:- 18:- 20:- 25:- gifter Bom individ och som samhalls- Damkappor ......... 12: - 15: - 20: - 25: - 30: -- 32: - 35: - medlem.
Framtidens kvinnor skola ej Sv.
Frukappor ... 2 (P: - 25: - 30: 32: - 35: - heller först8 vilka särskilda intressen Kjolar ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
G: - 8:- 10:- 12:- 14: - 15:- 18:- för vhrt kön vi, nutidens kvinnor, hade, Regnkappor ...
.
.
.
.
.
.
20: - 25: - 28: - 30: - 32: -- som stiftat s &amp; m8nga kvinnoklubbar~, 25: - 35: - 40: - 45: - kvinnoföreningar B, r kvinnoblad s.
I Frottdkostymer ...
BALLIN, Kappfab~ik, framtiden skola biide man och kvinnor hava gemenilamma klubbar, liksom d l Malartorget nu hava samskolor.
De skola förimdra.
, O i Ingen butikdokd.
sig över huru vi kunde i nutiden vara, - Vid vägsk alet. '
Serie=Utförsaljning,.
ARTHUR I * * " 13 '
MORGONBRIS.
11.
Tvättning a v moderna Tyll= och Spets=Garneringar är en kinkig sak.
Tyll och spetsar lindar man försiktigt omkring en flaska, vilken man Iagger .i en lösning av 4 liter vatten och 2 skedar Solidar och då och då för fram och tillbaka.
Därefter skakar man om flaskan i ljumt, klart vatten och Iagger densamma i en likadan lösning som ovanstående, i vilken samma förfaringssätt upprepas.
Därefter sköljer man flaskan så länge i ljumt vatten, tills detta förbliver alldeles klart, utbreder tyllen slatt mellan två dukar och utjämnar densamma därefter mycket omsorgsfullt.
Spetsarna fäster man därefter med knappnålar av stål på ett mjukt underlag (strykbräde) på så satt, att monstret framträder. "
S O L I D A R " kan enligt analys av Handelskemisten i Stockholm, Herr John Landin, användas till tvättning av Solidar iorsäljes överallt.
' 1, Orginalpaket 30 öre; ' 1, Orginalpaket 16 öre.
- Dock känner man redan nu vissa fakta, som med bestämdhet tala f ö r a t t proportionen mellan könen kan förskjutas genom yttre omstandighe- ter.
D.et har redan oinnamnts ' i det föreghende, a t t medan hos den euro- peiska befolkningen det regelbundet kommer 106 gossar på 100 flickebarn, så visa n e g r e r n a på Kuba köns.
proportionen 96,B gossar på 100 flic- kor.
I detta fall kunde man emeller- tid med fog göra r a s s k i l l n a d e n amsvarig för olikheten, då vi ju sett, a t t det av vissa varit- och djurarte * förekonimer olika raser, som i bemalta hänseende förhålla sig helt olika.
Sa- ken kommer emellertid i ett annat] .jus, nar man av statistiken erfar, att de sociala f örhållandena i märkbar grad påverka lrönsskillnade~ hos den europeiska befolkningen.
Så har t. ex. Punnet kunnat konstatera, att det inom den valsitierade överklass.en i London på 100 flickor födas 107,6 gossar, hos den fattiga, men barnrika underklassen däremot på 100 flickor endast 101 gossar, en avseviird skill- iiad, som man ser.
Barn, födda utom äktenskapet, visa * aven en tendens i samma riktning som proletärbarnen, i det att proportionen flicka: gosse hos dem ställer sig 100: 104.
I båda fal- len föreligger alltså ett närniande till det förhållande, som ar råd.ande hos negrerna.
Dessa växlingar i könspro- portionerna hos den europeiska befolk- ningen iiro av särskilt intresse, enar de påtagligen iiro framlra.llac1e av y t t r e o r s a l&lt; e r, .vilka niaste vara att finna bland de faktorer, som va- riera m,ed de sociala förhållandena.
Har ser det ju nästan ut, som hade vi funnit ett spår, soin kunde föra oss vidare genom vildmarken.
Naturligtvis kunde det ligga nara till hands att söka orsaken till skilj- aktigheten i den olika d i e t, som föres av under- och överklassen: överklas- sen ar ju som bekant i stort sett kött-.
atare, underklassen däremot lika ut- präglad växtätare.
Av allt att döma spelar emellertid varken naringen eller varmetillgången någon roll vid den ifrågavarande förslrjutningen av lrönsproportionen; med all sannolikhet %r det avgörande momentet a t t söka ~å ett helt annat område, i det att- den 8. l d c r, " sbim.
äggen uppnått, innan de befruktas, i väsentlig man synes på- verka.
avkoinmans kön.
MORGONBRIS h Avlilninlskontorct: Enng spat an 60.
Diskonterar växlar.
Nya Banken - Stockholm.
Sparkassa 4 ' In proc.
.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, med patenterad tändanordning, som är den yppersta i handeln, av stör.
sta fullkomning och ger största valuta Vi bjuda fullaste garanti för att d (med vårt firmamärke försedda maski.
nerna äro ett fabrikat, som på tekniken!
nuvarande ståndpunkt ar det högst2 som kan u p p d s och överträffas ickt av @ got annat fabrikat.
Särskilt för.
månliga betalningsvillkor. '
är numera marknadens förnämsta fotogen-gas-kö k.
Finnes i varje välsorterad järn- dr bosättningsaffar, ävensom i kooperativa affärer, RADIUS-KO KENS detaljer passa till andra fotogen-gas- köh?:!
&amp; @.
&amp; C; Prova var nya patenterade tystbrai~dare, som äntligen löst problemet för denna typ av brännare!
Symaskinsafffaren SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLM.
Aktiebolaget RADI US, Stockholm.
Aktiebolaget Vasas föreäkringstagare äro sam tidig!
v, sjuk- och olycksfallsför- Stockholms Folkbank säkrade.
Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan ag.
och moderna.
Avdelu.-kontor: Upplandsgatan I g. Vasa har agenter landet runt.
Flerninggatan 59 B. Vasa antager kvinnliqa agenter inom Lidingö Villastad.
alla samhällsklasser.
Vasas försäkringsprinciper äro praktiska Depositions-Ränta Kapita1räkn.-Ranta Sot.-dem.
) 4 ' 12 proc.
kvinnornas samorsanisations i Sthlm etyrelse sammantrader.
3:dje fredagen i varje manad kl. 7 e. m.
A Bryggeriarb.-förb, exp., Barnhuegatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Fröeell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kaseörskan trgff as for uppbord tredje fredagen kl. 7 e. m. forsta mAnaden i kvartal A Bryggeriarb.-törb.
exp.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hua.
Styrelsen.
Kiruna soc.=dem.
kvinnoklrtbb av- haller ordinarie möten i s t a och 3:dje manda- gen i varje minad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,30 e. m.
Styrelsen, Kassafack från kr.
5 pr år.
Sv.
~ivrantef6rs~kringsbolaget Livranteförsakriing.
FolkfiDrsakFing .. ~ i v örsiikring.
f Ny försäkringssumma 1913 över 12 millioner kr. '
Kvinnan motarbetar sitt eget basta iär hon avråder mannen att teckna försak- Hälsingborgs sot.-dem.
kvinnom klubb avhaller möte 1:sta och 3:dje manda- gen i månaden i Folkets Hua ' F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra mötet i måna.den.
Styrelsern.
ing a sitt eget eller bagge makariias liv.
Pi; rund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre mrnier i D E F O R E N AD E..
Premiebe- rielm vid ejukdom och olycksfall m. fl.
för- n Aner.
Beakta M O R t O N B R IS ' annonser!
Malmbe~gets soc.=dem, kvinno- Gellivare sot.-dem.
kvinnoklubb ivhaller ordinarie möte 1:stn och 3:dje man.
klubb avhhller ordinarie möte andra och sista lagen varje manad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya nåndagen i varje manad.
Ny8 medlemmar.
.
halsae.
välkomna.
Folkets Hus.
Styt=elsen.
.
$tyr elsefl,
