# ID: svediakorp-per2393
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,675
# sentences: 723
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGON TIDNING FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska " Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
Stockholm 1914, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Prmurnsrationsprls: 1: U) pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjardedels dr.
Lösnummer 10 öre.
1 l 1 Redaktor: Anna Lindhagen.
Il Il Morgonbrisg expedition: SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 24436, Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
1914 Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
Yälkommen, du sköna och härliga Vår visa.
vår med fröjd och med kvitter, Välkommen, du sköna och härliga det sjuder och sprifter vår, med solljusa dagar i buskar och snår.
i hög fidsklader och grönskande hagar, marken sig gläder med vindar så ljuva och prisar dig, leende vår.
oczh liv i var fuva, och lärkor, som slå sin d r i l l i def, 612.
Välkommen, du sköna och härliga vår!
Vad jubel i sinne Yälkommen, du sköna och härliga. '
vår bad ' ufe och inne!
Det doftar och minner om vår.
.
med sorlande bäckar I vårsolens glans och knopponde häckar v i binda en krans och bhga små sippor, som bugande och hälsa dig, tjusande vår.
stå, Alma Jeger.
och sprudlande liv i var vrå.
Per Ekström: Landskap.
-,
MORGONBRIS 2 I et av 1911 %rs partikongress beslut an- Av samm.a klubb: ående agitation bland kvinnorna, 1) Att ett förbund bildas för de so- öreslå vi att kongressen gör följande C ialdeniokratiska kvinnoklubbarna el- ttalande: l I er, om ej ett förbund kan bildas, en att Norrbottens kviiinoklubbar C entral.styrelse väljes med minst en helt bilda eget distrikt och erhålla ett; .r- a, vlöiiad funktionaq soni i sambaiid ligt anslag å 100 kronor av parti- 17 led partistyrelsen har till uppgift att Med uteslutande av niotiveriiigeil och distrilctskassan till distsiktskdii- l (eda den socialdemokratiska kviiinorö- mcddelas har de motioner och frågor, ferensens omkostnader.
l?
elseii.
som av klubbarna inlämnats till kon- 2) F ' unktioniren adönas av det an- gressen.
På samma gång meddelas, att Ihrlstads Soc.-deix ltvinnoklu b b s lag partik.oiigressen beviljar.
p % grund av lroiigressens framflyttning .emställer genom Hulda ' Andersson 3) Klubbariia ha skyldighet att till till augusti motioiiatideii kii.1ina.t ut- ch Signe Löfgren: C .tt eventuellt förbund för.
varje livaï- sträckas till 1 juli.
att kongressen behandlar lamplig- t al avlämna rapport samt erlägga av- heten av att omorgzmisera kvinno- €!
rift, som a,v kongressen bestämmes, organisationsfor mer.
klubbsröreleen i den riktning, att Agitation och upplysningsverksamhet.
Stockholms Södra Sot-dem.
' Kviniio- klubbarna genom en krs- eller kvar- Västerås Kvinnoklubb, genom Agnes talsavgift, som kongressen bestam- l!
dubb f öreslär: Söderquist och Em.elia Haniré: I fråga mer, samt rapportskyldighet, stode dels att kongressen måtte besluta i intimare kontakt ined huvudled- om agitationslitteratur:.
ålägga kvinnoklubbarna en årlig ningen f ör socialdemokratiska kvin- att uppdraga åt den blivande sty- kontingent av.
förslagsvis 50 öre pr norörelsen.
medlem till den blivande styrelsen relsen att utarbeta eller låta utarbeta för att denna därmed i någon m h en liten skrift, lämplig för ovan be.- Arvika kvinnoklubb genom Lydia skall kunna administrera r ör elsens rörda aiidaniål.
rohansson: verksamhet; Av samma klubb: Vid klubbens möte mhndagen dels att kongressen mgtte besluta.
Äro vi ej eniga om att något extr:i len 11 maj diskuterades V. U:s att till partikongressen eller parti- inåste t.ill för att få den stora massari iörslag till or,ganisa.tionsform f ö ~ styrelsen anhålla om, att partiet ga- av arbetarekvinnor förstående för so- herges socialde ' mokrakiska kvinnor, rantera att helt avlöna en av kvin- cialdemokratin?
Skulle vi ej - i så fall) ch uttalades ' enhiiiligt att det nokongressen vald funktionär, som lrunna taga h u s agitation till ett Tar en lycklig lösning på kvinnornas får till verksamhet de uppdrag och av våra medel, inte bara för ett till-) rganisationsfråga.
Men i händelse att det arbete som kvinnr&gt;kongressen be- fälle, utan planmässigt och intensivt yartikongressen e j skulle bifalla kvin- slutar att en sådan funktionär skall iiled litteratur och goda ord s.ölca~iCie iornas begäran angående agitat.ion och I utföra för kvinnorörelsens basta.
väcka våra medsystrar till eftertanke.
~dministrationsanslag, utan det skullt.
?
Av Landskrona Kvinnoklubb f öre- S Kiruna kvinnoklubb har på ordi- 11i samma situation som vid 1911 årc!
I slås: rvinnokongress, anse vi att det vorc att i motsab till de religiösa sön- narie möte i april månad beslutat in- yekligare om större vikt lägges vi (!
I dagsskolorna siidana i socialdemo- gå till lrvinnokongressen med en an- ien muntliga agitationen an vid tid.
kratisk.
anda anordnas; samt hållan om två veckors agitation bland lingen Morgonbris.
S &amp; vacker och fir L att niigon liten barntidning med Itvinnorna i övre Norrbotten.
som den &amp; n ar, så duger den inte en.
roande innehåll redigeras, ty barn Maria &amp; itstrand.
Hilda Lundkvist iam som agitator för socialismeni 3 såväl som äldre behöva nagon för- idéer bland kvinnorna, utan fordrar 3 ströelse i vardagslivets grå ena- Luleå Soe.-dem.
Kvinnoklubb genorr ?tt kraftigare agitations- och upplys handa.
Ottilia Wilrström: ningsarbete an hitintills.
Vi föreslå a t t kongressen måtte be, Av samma klubb: Malmö kvinnliga diskussionsklubl 1. sluta a t t genom V. U. i Stockholm hem, Då barn användas i stor utsträck- stalla till arbetarepartiets manliga agi föreslår kongressen att av partistyrel ning till jordbruksarbete, skulle vi tatorer att mer an hittills i sina före sen och Landssekretarhtet begära: vilja vädja till kongressen, om något drag behandla kvinnornas samman en f r i k o s t i g a r e behandling Y ' ' I skulle kunna göras på skyddslagstift- slutning i sin organisation, emedan de.
finansiellt sett,, ningens vag, så att de skulle kunna f å iir nödvändigt a t t kvinnorna äro so mera direkt in u n t l i g p r o p .a en reglerad arbetstid.
Under nuvaran- cialismens idéer hängivna.
De skola jr g a n d a, ombesörjd av våra fack de förhållanden f å de minderåriga ar- fostra det kommande slaktet.
f örenings- och partiagitatorer, beta lika l %ng tid som vuxna.
Vi skulle Vidare beslöt klubben att instanimr ett bättre tillgodoseende av kvin vilja önska, att när kravet galler 8 tim- i V. U:s förslag att begära anslag til nornas smak ifråga o m r e d i g e mars arbetsdag, siidan i första hand två månaders agitation av partistyrel r i n g e n a v p a r t i p r e s s e n, ocl n komme ' barnen till del med 4 timmars sen.
r e p r e s e n t a t i o n i nggon ut arbete på förmid.dagen och 4 timmar på sträckning i partiets olika styrelse1 ef tcrmiddagen.
Ronneby kvinnoklubb f öreslår ge 110111 Rebecka Svensson och Betty An Eskilstuna Kvinnoklubb, genom Id; a Av Örebro Kvinnoklubb, genom dersson: Adamson, Ester Bäckman och Theres e Elisa Pettersson och Elisabeth Karlson: att kongressen måtte besluta an Olsson, föreslår, för ' akt uppbringa me!
- att kongressen måtte uppdraga åt ordna en särskild arbetsvecka in del s ä r s k i l t till ' bedrivande av agj L- samtliga ombud att göra sitt bästa stundande liöst, då det bör blivi tation f ör socia1ismen.s idéer och kvin 1- för sagostundernas vidare utbred- varje kvinnoklubbs heder och plik nornas rösträttsfråga sanit upplysnini D ning och, dar de redan förefinnas, av att anordna någon givande fest, var i sexuell hygien, alla lirafter verks för deras fram- behållning tillsändes V. U. eller cen att lrongressen giver styrelsen 1 ' gå11g.
tralstyrelsen att användas f ör upp 1 uppdrag att lata förfärdiga och til L Religionsfrågor.
1ysnin.gse.rbetet bland k \ r1n.norn.a. '
f örsäljning utlämna e.n blomma, val: ' - AV Västedis Kvinnoklubb: av b ehålliiin.gen anviindes till agita 1- Malrnbergetn Soc.-ij&lt;+~i~.
livinrio- tion i förstnamnda frågor; sitint att Vi heinställa till kongresseii, att i ' klubb: likaledes beh&amp;llningen av vykortsför- cieiiiia fråga göra f öl jande uttalandc: Religionsundervisningen i folkskolan sal jning eller dylikt användes till På grund av att såval parti- son] bör sgnas en ingående och allvarlig be- upplysning i sistnämnda fråga.
distriktsstyrelsen brustit i fullgöran- Motioner till tredje socialdemo- kratiska kvinnokongreseen.
1 1 I- I,
MORGONBRIS Arbetdöshetsfdigan.
Av Anna Ekberg-Altesson föreslås genoni Malmö kvinnliga diskussions- klubb, att kongressen uttalar sig för ntt " Statens allinannzl arbetsf örmed- iing " blir den instution, dar den ar- betslöse anmäler sig och som utbeta- lar arbetslöshetsunders ' cöd tills denna skaffat sökande arbete i dennes yrke dler sysselsattn.iiig och på av fackför- bund godkända arbetsvillkor.
Även akt från nämnda institution måtte utgg Eria resor från en ort till en annan, dar arbete erhallits.
Kongressen uttalar vidare a t t frågan remitteras till so- ~ialdeinokratiska riksdagsgruppen för utredning och snar realisering.
Av samma klubb angiiende: handling .iiioin våra f öreningar sam t genom våra ilepresentaiites!
inom de in- stitutioner, soin i frågan kunna beslu- ta, f ör att f å denna - undervisning lagd på ett sådant plan, att ' ' religionen pri- vatsak " en gång kan bli verklighet.
Mathilda Holmgren genom Malmö lwinnliga diskussionsklubb uppmanar de soc.-dem.
kvinnorna att satta in all sin energi för att de m5n och kvinnor, som representera den1 i. s.kolråd och skolstyrelser, måtte arbeta för ett battre tillvaratagande av den knappa undervisningstid, son1 folkets barn fått sig tillmätt, genom ' att i så stor ut- sträckning som överhuvud ar möjligt inskränka på religionsundervisningen till förman för andra viktiga ämnen. '
Av Arvika Kvinnoklubb, genom Lydia Johansson: att kongressen uttalar sig för att de socialdemokratiska kvinnorila niii taga a v s t h d från statskyrkan och dess ceremonier, särskilt vid älrten- skaps ingående samt icke] %ta döpa eller koiifirnlera sina barn.
- - Rösträttsfrågan, -.
, Ju Av Malmbergets Kvinnoklubb: Med anledning av na,mninsanilingen i röstrattsfragan: Anser kongressen det riktigt att V. U. förordat och i Morgonbris pro- klalnerat för samarbete med F. K.
P.
R., då socialde~mokratiska partipro- grammet lyder på allmän, lika ochpi- rekt rösträtt för man och kvinnor?
Att det uppdrages åt det blivandc V. U. att till klubbarna utsända tryckta cirkulai.
med förfrågan om hur den kommunala rostriitten ver- kar för kvinnorna på olika platser i landet, och på basis av detta bedriva vår rösträttsrörelse.
I I Morgonbris. '
Ogifta mödrars och barns stallning.
.
Av Karlstads Kvin.iioklubb, genom Hulda Andersson och Signe Löfgreii: Son1 för alla ar kant existerar i vårt land en den orattfärdigaste lag, som gärna av mäls lcuniiat utgrundas, näm- - ligen den lag, som giver inannen rätt att med ed sviira sig fri från försörj- ningsplikt av de barn, som födas utom lagliga alcteiiskap.
För att någon g5ng en början skall göras av oss kvinnor att resa oss upp emot denna alltför länge tolererade skandlighet, vädja vi till kongressen, att den inatte upptaga till överlaggning, om det ej genom ' våra - riksdagsmän eller på annat satt vore mö ~ l i g t att f å ' denna lag skaffad ur världen så.som för vår tid alldeles för- .åldrad, då eden ju nu ej har samma betydelse som i en föregående tid.
Sedan f örra kvinnokongressen har den klasslagstiftning, som prostitu- tionsreglementeringen både i dess nu- varande och av prosti tutionsliommit- ' téii tilltänkta form (med tillämpning zv Iös.drivarelagen mot de s. k. hel- yrkesprostituerade!
), varit uppe på vår kvinnorörelses dagordning.
De av kvinnomötena i landet allmanC intagna resolutionerna m o t själva reglementeringen och 1.5sdrivarelageiis tillämpning på helyrkesprostituera.de vill denna kongress å arbetarek.viiinor- nas vagnar @ det .e£ tertryckligaste b e k r ä f t a.
Samtidigt uppfordrar kongressen den socialdemokratiska riksdagsgruppen att, när frkgan en gång förelägges riksdagen, se den icke 3nbart med mäns ögon utan diirja.mte Eråm kvinno- och allmanmänsklig syn- punk t.
Av Stoclcholms Södra Kvinnoklubb: att kongressen måtte besluta, att Morgonbris återfår sin f örra vignett, och att denna vignett bibehålles tills en framtida kongress anser sig ha an- ledning att borttaga eller andr a den- samma.
Av Eskilstuna kvinnoklubb: att kongressen upptager till be- liandling huruvida icke Morgonbris kunde tryckas i två nummer i m %na- den och till ett pris av 5 öre pr esemp1a.r.
(Forts.) ' l Dessutom kommer V. U. att.
upptaga n å g r särskilt viktiga frågor med före- drag och dislrussion, bl.
a. barnavårds- frågan i hela dess vidd och det förelig- gande.
förslaget till aktenskapslagstift- ning. '
Soc.
- dem.
kvinnokongressen.
I Av Malmö kvinnliga diskussions- klubb: Borde icke kvinnorna aga ratt &amp; tt av samhii.llet fordra battre skydd för sig själva och.
sina barn gentemot ab- norma vildsmiin?
Med anledning av att partikongres- sen framflyttats till augusti kommer k v i n n o k o n g r e s s e n a t t av- h å l l a s d a g a r n a d e n 9.och 1 0 augusti.
Soc.-dem.
k v i n n o k o n g r e s - s e n s V. U.
(Forts. fr. föreg.
n:r o.
slut.)
Man ser alltsii vad denna vetenskap- liga arbetsledning, som mr Taylor kai- lar sin metod, ytterst går u t på: en fullstaiidig sammansmalming av levan- de och död arbetskraft.
Den förra skall så förenas med den senare, att det skall bli omöjligt att skilja dem åt.
Genom det a t t arbetarens sjalv- standighet fullständigt undertry ekes och genom a t t han aldrig blir i till- fälle a t t tanka en enda egen tanke till ' foljd av den intensiva koncentre- ringen p i arbetsförernålet skarpes i allra hogsta grad den redan nu så oer- hörda enformigheten i fabriksarbetet.
och detta måste givetvis .såviil kropps-.
Ligt som andligt utöva en ogynnsam inverkan på arbetarna.
Om det ur alliiilin kulturell synpunkt kan försva- ras detta, att försämra, ja, nästan av- skaffa allt handarbete eller om det fy- siskt och psykiskt onda dessa arbets- metoder föra med sig kan uppvägas av dess fördelar - högre lön och kortare arbetstid - det återstår att undersöka.
Det ä r helt säkert oriitt att antaga, att fragan blott ar ett ekonomiskt pro- blem.
Det mänskliga arbetet kan var- ken u r fysiologisk, socia.lhygienis1~ el- ler kulturell synpunkt reduceras till blott och bart muskelfärdighet.
Ty vad betyder val denna, om dar icke finnes någon andlig drivkraft, som Gitter den i gång?
Men genom Taylors system blir denna drivkraft försvagad och med den hela organismen.
Då tjä- nar det alls ingenting till att skilja tankearbete och handarbete %t och att genom undertryckandet av det förra befordra det senare.
Ty den slutliga av- sikten med denna metod a r dock att forcera arbetsprestationen till det yt- tersta, varvid hänsynen till de mansk- liga maskinerna inskränkes till det iiiinsta möjliga, emedan de yrkesingen- jörer, vilka tanka u t och beräkna varje a.rbetares produktionsf örmåga natur- ligtvis.
främst sträva efter att tjäna sina arbetsgivares intressen.
Att det pensum, som lägges på varje arbetare, skall anpassas efter hans förmaga och icke överskrida hans krafter skall, en- ligt Taylors f örsakringar, ligga dessa herrar varmt om hjärtat, men i verk- ligheten bekymrar dem det föga.
De äro ju inga socialmedicinskt utbildade läkare och kunna icke inse hur mycket deras förordningar betyda.
Och s. &amp; ar frågan om nyttan av de taylorska me- toderna fortfarande obesvarad.
Nationalekonomernas, aven de ame- rikanskas, meningar äro delade.
Man erkänner de taylorska metodernas teo- retiska varde och erkänner aven a t t en stegring av arbetsintensiteten kan vara fördelaktig för både industrin och na- tionalekonomin, om den icke drives så långt, a t t den förstör arbetarnas kraf- ter och hälsa och i förtid gör deïri oförmögna a t t f örsörja sig själva.
D.etta senare betyder desto mer, som det i Amerika icke finnes någon ar-
betaresky ddsia.gstif t.ning) ej heller n i - .. on invaliditets- eller o1 ycksfal1s.f ör- b .. saliring.
Men icke blott teoretikerna utan iiven praktikerna - de industriella - tvivla på möjligheten av att använda det taylorska systemet överallt ..
Så t. ex. anse de det omöjligt vid fabriker som tillverka kvalitetsvaror, vid så- dana där en mäagd olika artiklar till- verkas, där arbetarebrist råder eller äro an- blott ett mindre antal ~.rbet.are ställda samt vid sådana, dar arbetarna, stå på en lägre kulturnivå.
Framför- allt f ordrar det taylors.ka systemet mycket tid och pengar och dessutom en omfångsrik byråkratisk apparat.
Detta låter sig blott göra inom stora fabriker med ständig tillverkning och stor ar- betarstyrka, främst då inom de kolos- sala amerikanska fabrikerna, i vilka blott några få massartiklar tillverkas och där hela avdelningar blott utföra en enda detalj i arbetsprocessen, dar alltså från början finnes en viss lik- värdighet och dar den outtömliga re- servoir, som bildas genom den euro- peiska invandripgen, möjliggör et t ur- val av dugliga arbetare.
Det kommer sSiledes icke blott au på a t t sönderdela och förenkla arbetsprocessen utan ock- så på a t t erhålla den mest liimpliga arbetskraften, men stidan a r icke lätt att anskaffa på platseqdar arbetarbrist råder eller dar tillgångeil på unga stai- ka arbetare ar ringa .. Med mindre dugliga, arbetare kan taylorsystemet icke genomföras och det fullständiga utnyttjandet av " maskinerna " uppnås icke.
Arbetarerörelsen och dess organisa- tioner stalla sig i flesta fall avvisande ino t de taylorska metoderna.
Visserli- gen finnas de, som hälsat löftet om högre löner och kortare arbetstid med glädje, men de äro ej många.
I regel ar man misstrogen och det med ratta, t.y bvvis.en för, att de enormt stegrad2 anspråken på arbetarna i längden icke skada dem har Taylor ännu icke framlagt.
För honom galler det blott a t t driva upp arbetsintensiteten till det yttersta.
Att pressa u t tre och fyra gån- ger så mycket arbete som mot förr ur en arbet.are går icke utan att hans krafter aven pressas det mesta möjliga.
Därvid måste spänningen.
mellan profit och löneförhöjning, vilken trots det väsentligen ökade arbetsresultatet dock håller sig inom bestämda gr.än- esr, bliva ännu större &amp; n hittills.
Då Taylor påstår, a t t löneförhöjningen bildar en ekvivalent för det ökade ar- hetet, utgör det ingen garanti för att den högre lönen icke kan indragas på grund.
av dåliga konjunkturer eller andra orsaker, under det att den steg- rade arbetsintensiteten bibehålles.
Då Taylor vidare försäkrar att den kor- tare arbetstiden i förening med den högre lönen mö,jliggör för arbetaren a t t höja sig kulturellt genom att han Iran anviinda fritiden till studier och andra förströelser, finns det ej heller oågon säkerhet för att icke under tryc- l; (: t av yttre omständigheter (konkur- rens-och dylikt) profithungriga arbets- givare bibehklla den ölrade arbetsinien- siteten utan a t t förkorta arbetstiden.
Den oms.tandigheten, att av 8 jiirn- barare endast en var i stand a t t utföra det ökade arbetet, bevisar biist., vilken ansträngning av kraf terna Taylors system medför.
Det ar ej alls säkert att till varje sysselsättning kan fram- letas en just för den passande arbe- tare, ej heller tillater det individuella urvalet att.
fysiskt mindrevärdiga till- delas lättare och för dem lämpligare arbete.
Då en ny arbetsmetod skall införas på en fabrik, så kan man vaxa beredd på att - om också icke genast .- dock under loppet av några få år de mindre produktiva och fysiskt mindre starka arbetarna avskedas och man kan befara att.
äldre arbetare över hu- vud skola få svart att finna sin ut- komst.
Det har ju redan nu så gott son1 blivit en regel inom de amerikan- ska fabrikerna att förvägra arbetare över 40 å r tillträde.
Alla.
dessa betänkligheter skola dock icke avhålla våra arbetsgivare från att fortsatta alnerikaniseringen av sina arbetsplatser.
De skola också försöka med- taylorsystem.
Ty deras begär ef- ter den större profit, som det nya syste- met utan tvivel kan pressa fram, tyglas av ingenting.
Ty under det de med vackra fraser tala om a t t höja det allmänna välståndet, skola de be- möda sig om att påskynda den maski- nella arbetsprocessen så mycket som möjligt.
De inbilla sig att kunna er- saltta de yrkesmässigt utbildade arbe- tarna med okvalificerade sådana, av vilka alltid flera stå till förfogande och vilka synas vara anviindbara på grund av arbetsprocessens sönderdelning, de- taljer och den därigenom uppkomna förenklingen.
Men arbetsgivarna ha gjort upp räkningen utan värden och därigenom komma de att misslyckas, ty utan arbetareorganisationernas medgi-.
vande kan icke systemet genomföras.
Det nya a,rbetssysternet, siivida det ver rh uv ud kan omsiittas i praktiken, skall vara ett kollektivt sådant, som omö jliggor kapitalets feodala harskar- makt och dess byråkrati och i stallet riktar det allmänna välståndet.
Ty ka- pitalet fullföl jer b10 t t en avsikt, .har blott e t t mål f ö r ögone:n, aven om d e t använder sig av de humanaste meto- der, och det ar: profit.
Laaberedniniens fiirslaa till la1 om Bktenskaps ingående och uppllsning.
Av advokat Georg Stjernstedt.
IV.
I förslaget finnes, förutom i denna serie redan behandlade kapitel, ännu ett, som torde aga ett allmännare in- tresse, nämligen om a k t e n s k a p s- hindren.
Den första nyhet, som möter oss har, är att kvinnornas a,ktenskapsålder bli- vit höjd till l 8 år f r h i im gällande 17 kr.
.A %t detta andringsförs.lag har goda skäl för sig, torde ej behöva här nar- mare utvecklas.
Prarnhållas kan dock, att den utredning frhn läkareveten- skapligt håll, som lagberedningen 1å- tit verkställa, visar, a t t ett stort antal kvinnor vid en ålder av 17 ar ännu icke vunnit full kroppslig utveckling för moderskapet.
Utredningen bestyr- ker aven vådorna av allt för tidiga ak- tenskap såväl för de unga inödr ' arnas egen halsa som för barnens utveckling.
I saniband med frågan om k ~ i n n a n s äktenskapsålder har den ' anmärkning mot lag beredningens f örslag fram- ställts, a t t man borde företagit höjning av den s. k. s k y d d s å l d e r n för kvinnan (d. v. s. det &amp; Idersstreck, un- der vilket könsumgänge med en kvin- na är straffbart enligt lag) fran nu gällande 15 år.
" Det alr dock rent principiellt sett en oegentlighet, för a t t använda ett milt ord ", säger sålunda ' jur. kand.
Anna ~ i c k s e l i l en kritisk redogörelse för lagberedningens för- slag, " nt.t det skall finnas 3 år i en kvinnas liv, d å d e t icke a r tillåtet för en man att i all hederlighet gifta sig med henne, men fullt tillåtet a t t för- föra henne ".
I de stater i Amerika och Australien, dar kvinnorna erhål- lit politisk rösträtt, lär ock en av de f örsta l.agstiftningsåtgilrder, de påyr- kat och aven fått genomförda, just va- rit höja.ndet av såväl äktenskaps- som slcyddsåldern till 18 år.
Det kan be- tvivlas, att, såsom lagberedningen hop- pas, blotta förbudet mol; äktenskap un- der 18 år skall ' åstadkomma den ver- kan, att " i folkmedvetandet en fri könsförbindelse for uppnåendet av den sålunda fastställda åldersgränsen skall komma a t t galla såsom i särskild grad fördömlig ' '.
Enligt f örslaget kan kungl.
maj: t medgiva aktenskap för en kvinna, in- nan hon fyllt 18 år, men då fordras aven föräldrarnas samtycke, dock med rätt for den som vill ingå äktenskapet att vädja till domstol, om hon anser, att förddrarna vägra utan fullgiltiga skal.
Nya äktenskapshinder äro s i n n e s- sjukdom eller sinnesslöhet, även om sinnessjukdomen eller sinnes- ' slöheten e j gatt så l å n g t, att den sjuke är berövad sin rättsliga handlingsför- måga (i vilket fall äktenskapshinder redan enligt gällande ratt föreligger).
Vidare a r k ö n s s j u k d o m i s m i t - t o s a ni t s k e d e äktenskapshinder enligt lagförslaget; dock kan kungl.
maj: t meddela dispens från detta hin- der.
Att dessa nyheter i huvudsak äro prisvärda, därom torde ej råda någon större meningsskil jaktighet.
Lättnader i de nu gällande äkten- skapshindren ha aven föreslagits i några punkter.
.
Sålunda kan kungl.
maj: t medde,la tillåtelse till äktenskap mellan ett syskon och det andras av- komling (t. ex. mellan farbror och brorsdotter), vilket för närvarande är uteslutet.
Sorgetiden för änkling (nu 6 månader) har bortfallit, och för
MORGONBRIS CAMILLA NIELSEN.
Vår danska partikamrat Camilla Nielsen har sant vår tidning någril, meddelanden) som st % i sammanhang med radikalen och barnavannen Sabroes minne.
, Hoii har alltid varit Sabroes stora beundrare och har blivit invald i styrelsen för Sabroe-Fonden.
Det som den danska socialclemokrati- ska riksdagsmannen Sabroe ville var att vara en eldslåga, ständigt brinnan- de så länge icke alla barn voro skydda- de för nöd och vaiivård.
Hur väl Camilla Nielsen ar skickad till att halla.
denna uppgift levande bevisas kanske bast därav, att fru Tyra Sabroe, sin.
mans hängivna kamrat i arbetet, gjor- de som villkor för att hon själv skullo gå med i styrelsen, att fru Nielsen in- valdes.
E n annan Sabroevan ar läkaren Ar- nold Möller, aven han socialdemokrat.
I detta sammanhang komma för mig ett par minnen. '
Arnold Möller talade 1909 i Stock- holm på ett radikalt möte om politik och partier.
Den som hörde honom.
glömmer säkerligen aldrig hans stilla, övertygande vasen, en stillhet, vilken nian kände och hörde omgav en man- niska, som e j kunde l~ompromissa.
E t t annat minne var från Köpen- hamn.
Jag hade sökt upp Möller, oc ' h han sade genast, att jag kom så lagligt, t y i afton var det Sabroeniöte.
I sall- skap med hans hustru gick jag dit.
Dar var naturligtvis ocks % Camilla Nielsen.
Tryggt och ' vanligt var hennes vasen.
Lokalen var packad till sista plats.
Det iinka (nu 1 år) har den reducerats till 10 månader från upplösningen eller från det sammanlevnaden med mannen upphörde.
Kan hon visa, att hon vid äktenskapets upplösning ej var havan- de, behöver hon ej alls viinta med det nya äktenskapets ingående.
Man har har upptagit de principer, som redan galla för franskild makes omgifte.
(Slut.
j kändes hett och jag var litet trött, men anledningen till ifrágavarande möte.
I sa kom Sabroe och d &amp; var tröttheten detta deltogo följande kvinnliga talare: försvunnen.
Han var som en gammal- fr&amp;n h e r r i k e Popp och Boschek, fr&amp;n testamentlig profet, s &amp; mäktigt över- England Longman, från Holland Ankev- tygande verkade han, och p % ssnima smit, ett ombud för organiserade ryeka gång som en akta modern agitations- partikamrater, från Tyskland Baader människa.
Till sitt yttre icke vidare och Ziets.
Som internationell sekrete- förfinad, men med en kraft, som syntes rare ledde Zetlkifi förhandlingarna.
Parti- omöjlig att bryta.
Så länge han fanns, kamraterna hade gjort ett gott förarbete till konferensen, i det de på kort tid hade barnen alltid försvar.
uppsatt mAnga värdefulla överlaggnings- Det fanns dock en makt, som lmnde ämnen.
Men detta var ej nog för dem.
bryta barnavannen - den hemskaste De socialistiska kvinnorna besjälas av av alla, emedan den förefaller oss så längtan att ägna varje minut av sin tid, onödig.
Det ar olyckshändelsen, som varje gnista av sin kraft åt sina höga icke ryggar tillbaka för att drapa en då naturligare an att de ideal.
Vad var människa som så val behövs som sig samlade partikamraterna begagnade Sabroe.
av tillfallet att uppkalla massorna till Sabroe-Fonden skall nu förvaltas.
Det har varit olika förslag om vilket det heliga kriget mot kapprustningar och barnhem eller uppfostringsanstalt, som brodermord, att visa dem betydelsen av skall sattas i gång; man får hoppas att proletärernas solidaritet och det upphöjda endast en del av fonden ges till detta i det ~ocialistiska fredsbudskapet.
D &amp; icke från Sverge nhgon hade till- och att det alltid skall finnas medel fälle att deltaga i de,tta möte,.
till vilket att stödja nya krav och nya uppslag i erhiillit inbjudning, blevo vi uppma- vi barnaf &amp; gan.
nade att sanda dit ett skriftligt anföa Genom f öregiiende verksamhet har I detta anfö- rande för att uppläsas.
Camilla Nielsen gjort sig val förtjänt rande berörde vi särskilt att konflikten av att vara medlem i Sabroe-Fonden.
.
Norge och Sverge kunnat lösas mellan Hon är nämligen en av de duktigaste medh jalparna i ' den kommunale Hjoel- utan att leda till krigsförklaring och att Sverges socialister med stolthet alltid pekasse paa Fredriksberg ' '.
kunna minnas att de genom sina pro- H j alpkassesystemet i Danmark ar tester i hög grad bidragit till den fred- något alldeles särskilt för sig.
Enligt liga lösningen.
detta ges från kommunerna anslag till h jalpkassor, vilken h jalp dock icke raknas såsom f attigunderstöd, ehwu det ar anslaget av kommunala medel.
(Harom ar närmare redogjort i Mor- Nöjeskultnr av Ellen Key.
(D.
Y.
G.
gonbris 1911, n: r 4.)
Laboremus skriftserie VIII.)
Cainilla Nielsen synes vara en av dem, h.-B.
Framtidens förlag.
Pris 25 öre.
som icke bara håller sig till att arbeta inom de officiella institutionerna, hon Det är ett utmärkt litet hafte Ellen arbetar extra.
aven utanför Hji~lpekaz- Key här bjuder oss.
Ett sådant dar sen.
Då jag skriver ned detta har jag hafte som .ungdomen verkligen borde framför mig ett urklipp hon sad-t mig, läsa och begrunda.
Det är icke nog dar hon står mitt i en barnflock och med att resonera ungefar E &amp; här:, Vi delar ut mat.
Det ar från hennes verk- kunna ungefär tänka oss vad Ellen Key samhet för " Mödres og Börns Respis- menar med nöjes kultur^, utan Ni skall ning ".
Jag önskar att vi hade kunnat ocksh ha haftet i Er hand och efter- taga in i tidningen denna trevliga bild, tänka om icke just nagra av hennes råd men klichén hade blivit så dålig, att; har kan bliva något för Er att tilliimpa, det icke gick för sig.
i Er vankrete, i Ert klubbliv.
Det lilla Matte nu Camilla Nielsen f å fram haftet ar ocksh nagonting för mödrarna allt vad hon önskar inom Sabroe-fon- att taga vara p&amp;.
Det går ju icke att den.
kaxa för ungdomen att %s &amp; och SS skall Anqa Lindhagen.
ni göras, men ett litet ord da och då och framför allt ett gott exempel ge- nom att själv val använda sina fristun- der, kan utratta mycket. '
Broschyrer.
b.
Den internationella fredsdemonstrationen av kvinnliga parti kamrater i- Berlin.
Den 2 1 april demonstrerade kvinnorna mot militarismen och för det socialistiska fredsidealet vid ett stort möte i Berlin.
Tack vare närvaron av utländska parti- kamrater fick mötet en internationell karaktär.
En sammankomst av partikamraternas förberedande kommitté, som hade till uppgift att rlidgöra om förslaget till dag ordning för den förestående tredje inter- nationella konferensen för socialistiska kvinno- och arbeterskeorganisationer i Wien samt att ordna affäresaker, var Inom alla klasser tilliter flertalet sig tomma nöjen.
Men aldrig ar detta SA farligt som nar det eker inom arbetsklassen.
Ty visser- ligen ar det för var individ inom varje klass lika ödesdigert, om han genom daliga nöjen tar akada till ain sjal.
Men för det hela, för framtiden blir det mest ödesdigert, ifall det fjarde standet -- som i sina händer har den närmaste framtidens uppgifter - tar en s&amp;- ' dan skada.
Arbetarklassen behöver med alla medel, aven nöjets, starka och förstora sina krafter för dessa uppgifter.
Därför ar det framför allt betydelsefullt om den knappa fritid arbetarna redan aga, och den rikligare, de hoppas vinn&amp;, förspilles p &amp; usla tidsfördriv eller om den brukas till verklig rekreation, till nyskapelse av kroppslig och Pjalisk kraft.
.
.
.
.
Jameidee med klasskampen mhste oavlhtligt kulturkampen paga i och genom ungdo- men, p &amp; vilken ansvaret vilar att göra det nya uamhtillet bättre för al2a an det gamla kunnat vara.
Hos de yppersta inom den unga socialdemokratien lever redan ansvarskänslan ifråga om denna kulturkamp.
Men denna känsla maste med hundrafal- digad agitationekraft utbredas även till fler- talet.
Först när var socialdemokrat var afton frhgar eig om han under dagens lopp arbetat sh, roat sig s&amp;, politiserat så, att han blivit dugligare, samvetsgrannare, andligt rikare, gladare - och han med ja kan besvara den friigan - då höjer sig den av internationalen &amp; t alla lovade lyckan vid synranden.
Maste daremot svaret bli nej, da har han jämt så mycket minskat sitt partis segerkraft som han ejälv den dagen sjunkit i värde.
(Ur .Nöjerikultur~ av Ellen Key.)
Samhallet och prostitutionen av Alma Sundquist.
A.-B.
Ljus ' förlag.
Pris 60 öre.
.
+ Förf.
till denna broschyr har inom in läkarepraktik vunnit personlig insikt i den samhallskräftskada, som prostitu- tionen är.
Hon inleder broschyren med att papeka, att prostitutionen fran bör- jan har varit en av samhället beskyddad institution, men att man nu inom hela den civiliserade världen ar överens om att den måste motarbetas.
.Av tvA orsakers, säger hon, srniiste prostitutionen anses som ett samhälls - ont.
Dels utgör den en ständigt flö- dande smittokälla för de s. k. smitto- samma könssjukdomarna, dels medför den vådor för allmän ordning, och saker het och för ett sunt familjelivs existens betingelser.
B Sedan lämnar d:r Sundquist en be- skrivning p s vad prostitutionens regle- mentering innebär, aom ju nu är viktigt att få klarhet i fråm sakkunnigt hall, då ju hela denna fraga med anledning av kommittébetänkandet därom skall upp antagligen nästa Ars riksdag.
De klub bar, där pro~titution~frt-lgan upptages för diskussion, böra avgjort skaffa sig bro- schyren till handledning.
Broschyren ger belysande exempel ur livet, vilka pH.
ett utmärkt satt ådagalägga den stora skuld, som den usla arbetsförtjänsten och daliga hemförhallanden kunna hava till prostitutionseländet.
I broschyren varnas aven för de följder, som den av kommitten föreslagna, lösdrivarelagen skulle hava.
A.
L.
Att glida över i helyrkesprostitutionen g &amp; s &amp; oandligt mycket.
Iiittare an de flesta ny- börjare pa banan förestalls sig och dtlrmed har en kvinna enligt kommittémajoritetens förslag kommit in i en ny klass av manni- skor, de brotteligas.
Denna brottdighet har hon dock aldrig kurin.at nh utan en direkt och intresserad medverkan från s oförvitliga^ samhallsrned- lemmars sida.
Och häruti ligger dock en väsentlig skillnad mellan de helyrkesprosti- tuerades antisociala levnadssatt och lösdrive.
riet, en skillnad som val motiverar den Asik- ten, att för att motverka prostitutionen maste man inrikta sig mot de yttre orsakerna, den s. k. miljön, i annu högre grad an i fråga om loedriveriet.
(Ur ~Sarnhallet och prostitutionen D av Alma Sundquist.)
Vi vänta.
pit dig!
.
(Ur Skrädderiarbetaren.)
Du arbetets förtryckta son och du mödornas nedböjda dotter, jag frågar dig: - Ar du vaken 9 - Har du fatt upp ögonen för vad din plikt tillhör?
Ka.sta en prövande och ej av förut- fattade meningar förclunltlad.
blick omkring dig, och du ekall icke lcunna undg % a t t vakna upp -- andligt - ur din allt för långa likgiltighets sömn.
Du behöver blott v i l j a för a t t k u n n a se, a t t de sarnhallslyten, med sitt elände, som dina valina klass- bröder och - systrar vilja f i bqrt - och vilja fasta d i 11 uppmärksamhet på, icke aro.ensta.lra undantagsfall, utan en fru1rtansvai.d vanlighet, en 11asta.n undantagslös regel, vars jarn- hårda bojor skola fjättra dig själv som slav och ' segertrofi .. vid ' de inaktha- vandes triumfvagn, darest du iclre i tid inser din våda, och som - miirk det!
- skola f jattra icke allenast dig själv, utan ännu hårdare dina kara efterkoin- mande i ett ännu svårare elände, om du icke v i l l ' vakna.
H u r många exempel.
vill du ha p&amp;, a t t din arbetsgivare strävar efter a t t f &amp; just dig till ett så viljelöst redskap sorn möjligt i sin hand?
Sådana exem- pel bör du ha sett s &amp; många, a t t du kunde gråta blod över alla orattfar- digheterna och över dig och dina klassfränders eländiga lo tt.
Dn borde för länge sedan ha hört ropet i dina andligen sovande öron, a t t arbetareklassen 111 ii s t e taga sin sak i egna händer - a t t du - d u ' s j a l v - du som ser och Iiiser dessa rader, m å s t e taga dig an din egen och dina kamraters sak, därest du icke själv skall förgås med de andra.
Antingen inåste du se till, a t t: få din och de an- dras, salt fram till seger, till nöjaktig plats i samhället - en plats s o m är dig själv värdig som människa och lik- ställd medbor&amp;re, el.ler ocliså har du a t t låta dig noja med den besegrades, rättslöses, den fågelfrie slavens tröst- lösa stallning.
Det a r din egen vilja och din egen kraft, på vilka ditt och dina efterliom- mandes öde hiinger, och vill du icke själv, eller skulle du själv icke kunna taga dig an denna din egen sak, ja, då ar du dömd - ohjälpligt, raddnings- löst dömd till fortsatt triildom och un- dergång i samhällets nuvarande klass- kamp, t y någon annan an du själv kan icke stå dig bi i. din belägenhet - och vill det icke.
Du bör således finna, a t t det a r p5 tid a t t du v a l t n a r och gör dig en klar föreställning o m ditt och din klass läge, men framförallt om d i n plikt.
Men ser du själv klart i denna din livsangelagenhet, så lagg därföre icke irmarna i kors och tro.
a t t du uppfyllt 211 rättfärdighet, t y s 5 är iclre fallet.
A r du vaken och niedveten om ditt läge och din plikt,- så inåste du aven handla genom a t t föra din egen och dina Iramraters sak till seger.
Det a r icke ens därmed nog.
Du böl: se till a t t din 1ramra.t ccksi vaknar.
Du bör ruska om hans so- vande samvete den ena gkngen efter den andra ' och samla glödande kol p i hans huvud, tills han vaknar av dess ' varme.
Är du nied, EQ gör allt vad du kan - kan du mer, så gar det också - för den gemensamma saken, och gå icke Ikttjefullt vid ' lasset, förmenande a t t kärran val rullar framåt dig f örutan.
Det a r ju ofta.
just ditt tag som behövs f ö r att.
? &amp; f a r t i saken, och det a r säkert din lättja och lojhet som gör, a t t arbe- ta.refr5yan ännu iir i portlidret.
Och du, som.
går i slöhetens kappa, men and % ' inser vad saken gäller, utan a t t vilja bekväma dig a t t överge lilt- giltighetens.
och tanklöshetens belrva- m a stig, huru länge skola vi vänta på dig?
Tycker du icke ändå, att.
det nu ii.r tid pB a t t du axlar av dig de ljuva bojor, s o.
likgiltighet och tanklöshet pålagt dig ?.
Har du vaknat,.
så verka!
Stall dig i ledet, i breschen ser du alltid man.
Gör allt vad du kan f ö r a t t väcka so- vande kamrater!
Fyll din plikt mot dig själv, din hustru och.
dina barn, soin du icke bör ge träldom i a r v!
Det ar din och Bimraters insaks i den på- gående striden, som skall avgöra det nya slaktets samhallsstallning.
Minns av egen erfarenhet, a t t ordet nåd knappast, existerax i lrlassainhällets ordbok, och d8 det någon gång gives ar det en ovärdig allmosa.
Lagg p5 minnet, a t t det a r en vaken, målmed- veten slavklass, som l&lt; a n diktera sina egna villkor i sanihallet u.tan a t t dar- för behöva vedergälla ont med ont.
Ä r du med, så skall tiden laka vad f örhål1anden.a shrat.
Men vi vänta p. &amp; dig!
När vill du komma?
Orvar Vasser. "
Välgörenhet. "
Jag gick häromdagen upp i en ele- gant uppgilng och läste på flera dörrar det meddelandet, att personen, vars visit- kort lyste emot mig, var medlem av föreningen för välgorenhetens ordnandes.
Ett stort och ädelt syfte!
Som gör en varm om hjärtat och uppehåller tron på det goda ' har i livet1 Men nere i nedersta vaningen, vid hissen, mötte mig den upplysningen: %Hissen får ej be- gagnas av tjänstepersonalen och bud med varon.
.
Jag tillät mig denna litet ironiska reflektion: Finns det en särskild hiss i köksuppgången?
Nej!
Det skulle bara Fattas, att en sadan.
inrättning anskaf- fades för dessa.
tröttkörda,.
i ur och skur löpande personer!
Som kvarlämna en viss dunst efter sig, dar de snudda förbi.
De, som bara ' bördor, kunna gärna traskal Ack, samhälle l i
MORGONBRIS 7 L Gottfrid Kallste.nius t Den döda.
I Utanför vestibulen till det där huset stannar en bil.
En dam i pelsverk och med rosiga kinder springer ur.
Hon ar lätt pli foten, hon har inga bördor att lyfta.
Hon ser ej, hur en varelse kry- per intill viggen, dar hon gár fram.
Ansiktet ar blekt, ryggen ar krokig.
Hon släpar p % nagot hon inte orkar bära.
Hennes hallning är skygg.
Hon har kommit in i galen uppgAng.
Den pelskladda damen sjunker med en suck av välbehag ner i hissen.
Hon sluter ögonen, hon har, ratt till det, och s &amp; stannar hissen framför den dar dör- ren med vieitkortet.
Ett steg endast.
Hon star framför dörren.
Hennes ögon överfara med tillfredsstallelse upplyenin- gen: %Medlem av föreningen för val- görenhetens ordnande .. &gt;Ack, det ar d % skönt., då el ' ipper man atminstone tiggare!
B.
- -- - Samhälle!
Ett trappsteg dA och då för dem, som bara bördor.
Det blir mycket att betala igen.
En gång.
Nar alla dessa värkande ryggar vilja rata ut sig.
Det ar BB mycket, som kunde lindras, SA mycken bitterhet, som kunde hämmas.
Detta nhgot, man stöter ihop med varje dag - en skarp kant här och dar, som kunde tagas bort, liksom ett och annat stickord i dagliga livet kunde undvikaal Anna Lisa Hjorth.
-- Men du gifter dig val med mig?
frainstötte hon.
- Vad!
Hur tror du det skall lrun- n.a gå för sig?
Jag har bara ett par -- - S &amp; var det ater den gamla tusen i lön, och du har ingenting, ocii historien, han hade älskat henne och det måste du medgiva, att det a r myc- hon a.lskade honom.
Hon varitade ho- ket illa gjort av inannen att ingå ak- nom, varför kom han ej?
Ville.
han knsltap utan beriihing och tanke p5 henne ej något vidare, hade han trött- hur haii skall ltuniia försörja hustru iiat?
N.ej, sade hon sig, sådan va.r åt och barn.
- Men två tusen riicker för oss att ininstone inte han.
Hon beslö t att skriva till: honom.
leva p&amp;.
Du vet jag kam arbeta, Vad Så kom haii och ursäktade sig; det var det skall bli roligt att arbeta för dig och vårt barn.
så niyclret arbete, sällskap in.
m.
- Ja, det tror jag det, att ' det arbe- - Men vad var det egentligen ' du tet skall.
bli roligt för dig.
Men vet ville mig?
.
Då hon ängslig och.
försagd smög du, a t t till och ined ditt arbete kostar sig intill honom och förtrodde hoiioiiz pengar?
Hon såg oförstiiende på honom, rnei~ att hon väntade sig bliva mor, spratt han till och utbrast: " Det var d &amp; ock- så förstod hon.
- Aclr!
Gift dig ändå med mig, så själva.
.
.
", men hejdade sig och.
giv mig och vårt barn ditt namn!
J a g fortsatte: - Det a r då för markvardigt, att skall sedam resa ' långt bort och skall får man fatt i en kvinna., som i. iiågou själv försörja mig och vårt barn.
inåii kan tillfredsställa en, ja, så kan - Nej, vet du, nu.
ar du för lustig.
nian vara viss att f-n strax ar framme.
Vår svenska äktenskapslag ar inte sa Hon skg på honom med iingslig, skyl- avfattad, ser du.
På oss man har nian dig och försltramd blick.
lagt en sele.
Mannen skall försörja - Se då inte s &amp; för.skräc1tt ut, kara hustru och barn.
Gör han inte det du!
Det har går val över, du a r var- s jalvmant, träder lagen i kraft .. J a, ken den första eller den sista, sade han du förstår nog, att jag mycket val vet, tröstande.
Du säger upp din plats, a t t du inte skulle begära ett öre av innan nkgon marker n %got och reser.
.
mig, fortsatte han ursaktande, då han Alldeles barskrapad ar du ju inte, och i-; p&amp;närksarnniade en blick, som han så lä.gger jag till det som fattas för inte riktigt visste, hur han skulle tyda .. barnets inlösning.
; och så blir det ju - Men ser du, det brukas inte att; en man gifter sig med en kvinna och så bra igen.
Brutna eder ...
MORGONBRIS 8 - - p Tiggaren.
Nar societeten frossar Ph gatan uti .traeor vid överfyllda bord, nar gentlemannen blossar havannan utsökt god, nar korpulente mannen vrider .sin kropp i överflöd, da tiggarns mage svider av brist p &amp; dagligt bröd.
han m h t e ensam gli med hungerne, koldens fasor, som standigt tranga pk.
Hans sang ar harda marken, en sten hane huvudgard, hans bön ' om bröd ar sparken så bard och fruktansvärd.
Nar glaset muntert höjee kring rikligt dukat bord, nar kyparns ryggrad böjes för hög och bildad lord, nar pampen lyckan prövar i viraspelet glatt, d % tiggarn hungrig strovar i, kuleu vinternatt.
Hans ungdomsdag försvunnit och krafterna med den, dar mödans svett förr runnit syns spiren blott igen.
Den arm som fordom skapat om Iin ett toiftigt.
brtid har ee ' n kirurgen kapat-, borttagit tiggarna stöd.
Nar kungaborgen lyser i feetlig högtidsskrud star tiggaren och fryser och valdjar till sin gud.
Niir dundrande kanoner för kungen ge salut, dli ges det e j pardoner, då, köres tiggarn ut.
N u slitna vandringsstaven.
e j stöder tiggarn mer; ty b %da uti graven som vanner firate ner.
Nu tiggarn slutat farden bland nordens ie och snö, förnöjd han g %r u r viirlden och skönt det kanna att dö.
Gustav.
låter henne fara vind för våg.
En sa- dan man bryter samhället staven över, han ä r en pliktförgäten usling.
Och du förstår, om jag gifte mig med dig., förstör jag alldeles min karriär, ty ser c h, på den grundval som vårt sanihälle i.r byggt galler för var och en att se till, hur han bäst kan stalla för sig; oin livet skall bli något så nar drägligt.
Detta a r egentligen en naturlag, men den har ju den som allting annat sina iiackdelas, offer maste bringas, den starkare lever av den svagare, men vä- gen står öppen för alla och det galler bara vem som ar starkast.
Detta är utvecklingens sta.rkaste drivkraft, den skapar starka malmedvetna man, som kanna sin plikt.
och sitt ansvar, som gå i striden nied en öppen blick, ty de veta vad striden galler.
- - - Men, som jag redan sagt, du re- ser och jag skall göra vad jag kan för dig.
Och nar allt ä r över, kunna vi ju träffas igen - och du skall få se hur trevligt det blir.
- Men - jag reser inte; jag stan- nar och jag skall saga för vem som vill höra,, att du %r far till mitt barn.
- S&amp;&amp;, skall du saga det, börjar du visa humör?
Behöver jag saga dig, att med det vinner ingen kvinna något och absolut ingen i din stallning.
Du skall inte tro, det är för min skull du behöver resa.
Du borde första och veta, att en kvinna som a r ensam, som får ett barn och som säger: Han ar far till mitt barn - ja, man ler och ryc- ker medlidsamt på axlarna.
Därvid är man van och vem som ar far, ja, det aterstår att bevisa.
Nej, var nu för- ståndig och glöm ej a t t du har plikter mot dig själv - 1A.t e j kanslan ta över- h.and.
- - - Så föddes barnet och hon var glad att det var en flicka.
Hon arbetade och Ur " Na turvetenskapljga kåserier ", del III1 b Av Bengt Lidfors.
Ur Livets ursprung.
Så se .vi oss då steg efter steg drivna; il1 a t t med nej besvara frågan, om le- vande organismer i vära dagar uppstå Ir livlös materie: sk vitt vetenskaplig zfarenhet sträcker sig är detta ej fal- .et.
Att det inom närliggande tid skulle lyckas vetenskapen att med konst framställ a levande organismer ir föga sannolikt.
Återstår den tredje Frågan, huruvida det finns skal för d-t mtagandet, att det pi % vår jord, under ildre perioder, har ägt rum en spontan nybildning av organismer ur livlös materie, alltsii en uralstring i ordets egentliga mening.
Skulle det emellertid en gång lyckas framtidens vetenskap att förvandla liv- lös materie till levande, så får man dock ej tro a t t livets gåta därmed vore löst i dess helhet.
Ty dels visar sig - Du inenar mitt barn.
snart kunde hon motsc morgondagen - Var lagom stursk du över att du utan för stora bekymmer och hennes får äta-dig matt.
glad je var barnet.
- Jasa, säger du det?
Du borde iiock förstå och veta, att en kvinna Och han?
Ja, han var vad vi ltalla som ar ensam, som får ett barn, som en aktningsvärd man, spelade och sager: Han ar far till mitt barn - drack måttligt, gick till kvinnor ja, man ler, man rycker medlidsamt ibland, arbetade på sin karriär, tjana- på axlarna, därvid a r man van.
Vem de sitt land genom a t t tala och rösta som a r far, ja, det återstår att bevisa.
naed de av lyckan gynnade, talade on1 - Det dar var val nggot jag sade vid äktenskapets nackdelar och sjöng fri- i t t för dig minnesvärt tillfälle, och nu hetens lov, men friade till ett p a r r i k a menar du.
det kan vara tid jag f å r det flickor, s i g kvinnans tillkomst och va- igen.
Men du tror val aldrig, att du rande enkom för mannens del och har en ångrande syndare framför dig kunde av den anledningen ej fördraga - till och med bibeln ar så mänsklig, hennes fel och svagheter, och kände a t t dar straff uteblir, ar kngern över- han sig mycket upphöjd, d % han.
häri flödig.
Själva konung David %ngrade talade, citerande sadana auktoriteter e j sin svarta mordgarning förrän straf- på omradet som Moses, Paulus, Mu- fet hängde över hans huvud och märk hammed, Strindberg, Yietzsche m. fl.
väl - han behöll Batsebaa och hon Men ändå var ha.n iiitle nöjd, och allt tycks sig väl bekomma, och vare det oftare trängde sig den frågan in på långt ifr %n mig att döms henne, kvin- honom: Vad var egentligen meningen nan a r nu en gång sådan.
nied livet?
- Vid sadana tillfallen - Men du glömmer en sak, lika för tänkte han p5 henne och barnet.
Det en Batseba, en David - hon eller han kom över honom en längtan efter ro må ångra.
eller icke - att varje hand- och vila, efter någon som förstod, som ling bär straff eller belöning i sig själv kände och deltog med honom, och allt och a t t samtidigt med handlingens upps6ka mer grep honom lusten a t t verkställande sattas de krafter i verk- henne och barnet.
samhet, som äro med handlingen före- - Det var då själva den, vad hon nade och årtusenden kunna svinna han, såg stolt och målmedveten u t!
tanktc innan resultatet visar sig.
Men lika s &amp; han och hans uppträdande gick ner visst som att detta står orubbligt fast, står denna sanning, visande oss vägen, några grader i säkerhet.
- Men du tycks ha det bra har, du, trotsande alla individualiteter, all be- du bor trevligt har.
IIan visste ej vad räknande egoism, a t t den som vill li- vet, måste stalla sig livets lagar till han skulle saga.
En flicka på en tio ii elva 5.r kom efterrättelse) den som vill kärleken inspringande i något ärende, gjorde måste hörsamma kärlekens bud och ej för honom en nis och så har det iväg gör.
vår trohet, livets och kärlekens tro- het, om intet.
igen.
- Det var - vax det in.te vart barn?
- Och icke gör nlannens otrohet en frågade han.
liten älskande kvinnas trohet om intet, '
även den livlösa, ' inateïi&amp;l vid riärmare amalys vara en ganska mystisk sub- stans och något helt annat an deii tröga, rumfyllande massa, för vilken man vanligen håller .den, dels har det i hela denna framstkllning hittills en- dast varit tal om den sida av livet, som vi kunna uppfatta med våra yttre sin- nen och som vi kalla det f y s i s k a livet, medan däremot det p s y k i s k a livet (själslivet) med avsikt lämnats ur rakningen.
Att upptaga .dessa fr &amp; gor till behandling skulle emellertid föra oss bort från den exakta natur- forskningens och in på psylcologiens och filos.ofiens domiiner, vilket vore tämligen omotiverat i en framställning, som endast vill visa, hur våra dagars n a t u r v e t e n s k a p ställer sig till den vanskliga frågan om livets ur- sprung.
I själva verket är det numera ett fastslaget faktum, a t t växterna, såväl de högre som de lägre, äga ett ganska rikt utvecklat sinnesliv, som sätter deni i stånd att genom bestämda rö- relser orientera sig gentemot belysnin- gen, jordens fiilrtighet och syregash.alt varinesträl.ning o. s. v. Att det oaktai eii s % skarpsynt forskare soin LinnC: fulllioinligt frånkände växterna för- i~inzmelser och sinnesliv överhuvud torde dels ha berott pk inflytandc från Aristoteles, dels och kanske I ännu högre grad därpii, att de högrc växternas rörelser i regeln fömigg % j ett mycket langsamt tempo.
Klänge.
nás ra.ppa rörelser bilda härvid ett tämligen enastiiende undantag, i stort sett torde man kunna saga, a t t en stan- gel, som t. ex. på grund av ensidig be- lysning utför en krökning, rör sig med en hastighet, soin ligger mellari tirn- och minutvisarens.
Denna lång.
samh.et beror i sin ordning därpå, att rle högre växternas rörelser mestadels iiro s. k. tillvaströrelser, d. v. s. krök.
ningsrörelser, som koinnia till stånc darigenom att ett.
vaxande organ ökar eller minskar tillvaxthastig1i~:ten ut- efter den ena flanken, varigenom det i~ppstår en krökning åt ett visst hall.
i. sådana .fall, dar rörelsemekaiiiken är en annan, såsom t. ex. hos sensitivan.
kunna oc.kså de retbara blaclsliafter!
ut£ öra sina rörelser med en förvånande vill du säga.
Jag må garna erkänna det, jag har saknat dig mycket, hur mycket vet jag först nu.
Man går om- kring och a r vid misshumör, något fat- tas, man längtar, man vet inte efter vad - livet blir innehållslöst.
- - - - Varför drar du dig tillbaka, tror du inte jag vet, a t t du har mig kar?
Oss emellan m &amp; alla onödiga omstan- digheter fara.
Vi kanna varandra.
- Nej, vi kanna ej varandra - och val hade du gjort.
mot dig själv, om du aldrig kommit.
Pk sin promenad dagen darpå mötte han flickan, " min lilla flicka " kallade han henne i sina tankar.
Hon var en käck, pigg, vacker flicka, och han såg med nöje att hon var lik honom.
Han frågade, om hon ville göra ho- nom sällskap.
Jo, det ville hon.
Han fick henne att tala om modern och hemmet.
Men det kom över honom .en croande dov känsla, där han ' satt och lyssnade på ' barnet, det var so111 att stå utanför, där han trodde sig ha full ratt till inträde.
Så sade han något om hennes far.
- Min far, det har jag ingen.
Min far ville inte vara min far, sade flickan öppet och trohjart.at.
.
- Vem har sagt det?
frågade han.
- Det har mor sagt.
Tant har ett litet barn, men lille Karls far ville inte vara hans far - och mor säger att lille Karls f a r har brutit sin ed.
- Vilken ed menar du?
- Eden till livet sjalvt.
- Vad innebar den eden?
- Vet inte du det?
J a g skall älska och vara trogen.
Mor säger att en mor som ej vill vara sitt lilla bvrns mor, a r fallen långt undcr djuren, de fullgöra sin bestämmelse och det krav livet staller p &amp; dem, men en otrogen ' {vinna har brutit sin ed och skapelsen vet intet föraktligare och förkastligare a.n en onaturlig mor.
Innan tant ficlr sin lille gosse var hon så ledsen, att hon sade, hon skulle döda sig.
Men mor blev så ond.
Mor sade att hon var ej värd att leva och absolutej var- dig at-t vara mor.
Vilja vi leva, måste vi stalla oss livets lagar till efterrat- telse, och då vi uppfylla dem.
äro de en aldrig sinande kalla av gliidje och frihet.
E t t moderskap fullgjort av tvang giver dig.
ingen del i ditt barn -- först då ar ba.rnet ditt, då, plikter och rättigheter äro din högsta lycka, En far och mor som fullgöra sina för- pliktelser av tvån.g, äro fångar och de- ras barn förtvina i den orena fangelse- luften.
Men tant sade, att det där nog lät mycket vackert och bra, men verklig- heten tog sig annorlunda ut.
Mor sade, att det blir verklighet det som vi göra till verklighet.
Det fanns en tid, då häxor voro en ve:rklighet, och så verkliga voro de, att man både dränkte och brände dem, en verklighet byggd på fanatism, uppdiktade ona- turliga idéer, understödda av det be- raknande småsinnet, s e dar grunden.
Därför, när du skapar din ve:rklighet, se till vad grund du bygger på.
- Har farbror ont i bröstet?
Tant hukade sucka, stöna och griita, innan hon fick sin lille gosse.
Hon sade det gjorde ont i bröstet, men det var för att hennes konung brutit eden till livet självt.
- Slrulle hennes konung h.a brutit sin ed?
Vad menar du?
- Vet inte du det?
- Mor säger, att en gång nar jag blir stor kommer det en man.
Honom går jag till mötes.
Vi älska varandra mycket och iiro varan- dra trogna som livet sjalvt och så kom- ma vi varandra nara och då förnya vi Ur Växternas känsel.
snabbhet - förvhaiide därför att den mera erinrar om djurens rörelser 4iu orrr vaxternas.
Ur Alkohol och ädelfett.
Vad sker, rent fysiologiskt sett, nar en person berusar sig?
Beror Cicn liv- lighet i tal och handling, som måttliga alkoholdoser i regeln medföra., p " a: en fakt.islit stegrad livsverksamhet eller därpå, att vissa hämmande mornent blivit förlamade genom alkoholens inverkan?
Är den medvetslöshet, som karakteriserar rusets yttersta stadium, narmast a.tt jamföra med den natur- liga sömnen, eller ar ruset, som andra pastå., ett temporärt självmord! '
Förslag till diskussionsämne vid klubbmöten.
Lagen om äktenskaps ingående och upp- lösning: viika brister som v i d W den nu gällande lagen, vilka brister som kunna vidlåda.
den föreslagna och vilRa ändrin- par som äro att f&amp;esld.
Artiklarna av advokat.
St.jernstc.dt mars-juni kunna tjäna till god l e d ning.
orden till livet sjalvt och så blir ha11 rnin konung.
.
.
- Förnyar ni eden - har ni förut avlagt eden?
- Javisst - intet litet barn liomnier till jorden utan att det avlagt eden.
- Men om din.
konung bröte sin ed, som tants konung gjort, du skulle alska honom ändå - skulle d ~ i inte d.e t?
- Nej, jag skulle ej älska honom - troheten kan ej iilska otroheten, livet ej älska döden.
' Vi kvinnor älska blott det som a r starkt.
och trofast som livet sjalvt.
Men jag skulle ha medlidande med honom.
Mor säger att medlidari- de ar ett surrogat, något som vi fii ge- nom lidandet i stiillet för den stora kärleken och som sedan hjiilper oss a t t vara trogna våra plikter.
Då vi älska, finns bara kärlek, frihet och lycka, då vi ej mer kunna älska blir det plikter och rättigheter) och då hjälper oss medlidandet, förlbtelsen och godheten att va-ra trogna.
Mången kvinna säger man t.a.r fel på medlidandet och kärle- ken.
Det ar e t t mycket stort misstag och gör a t t mycket oäkta får passera som akta och vallar mycket.
lidande.
Ser du farbror, medlidandet, förlåtel- sen och godheten försvinna, men karle- ken och troheten förblivs.
Han mindes hur han en a.fton p i teatern, d &amp; Faust spelats och han och e n hans van samtalat om Margareta, tian då hade sagt: Alltid spelar Irvin- nan i kärleken den eländigas roll biide i livet och p&amp;.
scenen, alltid en lekboll i ödets hand, alltid tigger hon om nåd, ch förbarmande, aldrig finns hos nenne något.
starkt, beslutsamt och malmedvetet, ständigt bjuder hon ut sig till föraktet och medlidandet.
- -- Hilda Larsson.
.
I jag pröfvat har ingen l bra som allt nier och mer kraft.igt bistriiclra ar- betskvinnorna i deras organisakions- och upplysnings.striivan.den.
Vilka äro de som skola dana fr.an1t.i- d.eiis socialister och målmedvetna ar- betare?
Är det icke i friimsta rummet kvinnorna och mödrmna?
De böra även stå vid sidan av mannen, icke soni en oorganiserad 1conl.iurrenshop och stre jkbrytaremateriel eller fördummad slavinneklass, utan som en organiserad befriad och värdig jaml.ike, socialt och politiskt intresserad, inålmedveten och upplyst.
Kvinnor, sluteii upp i de fack- liga och politiska organisationerna!
Kampa för socialisrn.ens idéer!
Atergrani.
Från kvinnoklu bbarnas ar betsfalt.
Till kvinnorna!
Från en kvinna i Norrbohten.
Varför böra kvinnorna organisera sig?
För att besvara den frågan måste man förstå de djupare orsakerna till lrvinnorörelsen.
Den f i r icke betrak- tas som en nyck eller tillfällig idé, man maste se den i dess historiska samman- hang med lrvinnans stalliiing i samhäl- let.
Kvinnornas liv har under tidernas lopp varit som en lång mörk natt och ur vilken hon nu vakna,t till självtan- lcande.
De kvinnor, som därvid kommit till insikt om sin egen ställning i samhal- le t och de 0rattvis.a samhällsf örhållan- den som i övrigt existera och besjälas av känslan att ett battre, adlare och sundare samhälle måste framskapas, de sluta sig till socialdeino1iinati.n~ höga och adla mål.
För dem blir det en nödviindighet a,tt väcka och organisera lrvinnorna och samla.
dem till upplysning om so- cialismens idéer och fostra dem till målmedvetna medborgarnnor.
Socialismen vill göra livinnan till mannens jämlike.
Ingenting i värl- den kan s i genomgripande rad.da b i n.
- norna, lyfta och höja dem ur den gråa Eran Blekinge.
Blekinge socialdemokratiska kvinnoklub bar avhöll0 kamratmöte söndagen den 26 april å templarlokalen i Karlshamn.
Mötet var besökt av ett 40-tal medlemmar f r h klubbarna i Ronneby, Siggarp och Karls.
hamn.
Mötesdeltagarna hiilsades välkomna av Karlshamnsklubbens ordf. Sofia Nilsson.
Till mötets ordf. valdes fru Ljung.ström, Siggarp, och till sekr. och: referent Bernhar- dina Bengtsson, ~ a r l s h a m h.
Till diskussion upptogs f rågan) övergivn.a mödrars stallning i samhället vilken inled- des av Bernhardina Bengtsson.
Tal.
påpeka- de ' de orättvisor, som begås mot de övergivna mödrarna från en hel del miins sida och aven samhället i sin helhet behandlar dessa kvin- nor s. a. s. styvmoderligt.
Vidrörde nggot de motioner, som under de senare åren fram- lagts i riksdagen i syfte akt f å.
det battre stallt i detta avseende samt trodde a t t ju iner socialdemokratin vinner f otf äste skola sådana mi.ssf örhållanden - såväl de har åsyf - tade som många andra - bli utplånade.
Flera talare hade därefter ordet, och alla voro ense om a t t vi böra först och främst med stränghet hålla efter d e man, vilka iiro nog lumpna a t t försumma sin plikt mot kvin- n.o.rna som mödrar.
Denna frågas stallning i vara grannländer berördes, likaså den otill- i.äckliga moderskapsf örsakringen.
Det mg j, fran kvinnorna höjass ett härskri om rättvisa., så starkt, a t t det må väcka till besinning .Sven de för denna sak likgiltiga.
Följande resolution antogs:) Enar de övergivna mödrarna f ortfarande behandlas efter godtycke av samhället och deras ställning är fullkomligt slryddslös, i all synnerhet som mannen undandraga sig allt ansvar för moder och barn, uttalar mötet önskvärdheten av a t t såväl moderskapsförsakring som barnpensionering snarast och på ett effektivt satt m %tte lö- sas.
Andra diskussionsfrågan lydde: V a d ar orsaken till a t t arbetarekvinnan ställer sig Denna slö .och likgiltig f ör vår rörelse 9 f råga inleddes av fru Ljungström, vilken sade sig häpna över de svar man många g %n- ger får, då man agiterar för tillslutning till kvinnoklubbarna.
E?
del kvinnor tro a t t klubbarna vilja ha bort religion och präster) andra - de gifta - f å inte tillhöra klubben för sina miin, och åter andra saga sig inte ha nagon tid över för föreningsarbete.
Detta ar orsaken varför vi ha så svart a t t vinna medlemmar, men som dessa orsaker ha sin rot i okunnighet om vår rörelse, måste de arbetas bort, och härtill fordras upplysning och agitation.
De talare, vilka yttrade sig i denna fräga, underströko inledarens mening, a t t det fordras agitation och upplysning, ja, hela floder av upplysning, och häri hoppas vi a t t aven våra manliga kamrater äro oss behjälpliga.
Vi böra också söka göra våra klubbmöten så trevliga och innehållsrika som möjligt, skydda och varna våra föreningar, tillbakavisasladder och illvilja samt med alla krafter arbeta f or vår tidning Morgonbris ' spridning.
Beslöts a t t diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Tredje frtigan:) Är den skolundervisning, som bibringas våra barn, tillfredsställande?
inleddes aven av f r u Ljungström.
Tal.
fann skolundervisningen för våra barn långt i f r h tillf redsstallande.
~ristendomsundervisnin- gen bör inskränkas och undervisning i hy- gien, samhallslara o. d. bör komma i stallet.
Under diskussionen framhö1l.s a t t kompetenta lararekrafter böra anskaffas samt ej f ör stor barnskara f ör varje 1ära.re tillgtas.
Under-; isningen bör laggas så, a t t arbetarebarnea Itunna bli i tillfälle a t t tillgodogöra sig mesta möjliga mått av kunskaper, likaväl som rike- mans barn.
J j, vardagligheten till ädlare tankar och gärningar som socialismens idéer.
Detta ar det arbetarekvinnorna måste lära sig inse, och var Iran det, battre ske an i deras egen organisa- tion, i den socialdemokratiska 1wiiin.o- klubb en?
Mannen, våra socialdemokratiska man, måste aven inse detta och icke i denna fråga vara fångna i den kon- servativa anda, som ser något obehöv- ligt och ändamålslöst i kvinnans frigö- relsearbete och föreningsstravanden.
Kom ihåg, arbetets man och kvinnor, a t t det samhälle vi önska aldrig kan genomföras förrän vi aila äro samlade till ett mäktigt politiskt parti och val skolade och upplysta socialdemokrater.
Till detta fordras ett intensivt upplys- ningsarbete och arbetets man måste I ARTHUR I BALLIN, Kappfabrik en gros, STOCKHOLM, MALARTORGET 13, 2 TR., I DAM-KAPPOR.
För Stockholm försäljning av 61 DAMKOSTYMER i minut till bestämda fabrikspriser.
Måttbeställningar utföras förstklassigt 8r billigt.
Ständigt lager av Sorgkostymer &amp; Kappor.
OBS.
1 Ingen butikslokal för inbesparandet av de dyra lokalhyrorna.
Mitt för grön och röd s p k - vagnslin jes hAllplato Mälartorget - flkönfeldts gränd.
I ARTHUR BALLIN, KAPPFABRIK. '
Mötet antog följande uttalande: ' Då undervisningen i våra folkskolor många gånger är så underhaltig, a t t barnen vid avslutad skolgång knappast kunna &amp; riva sina namn och då för stor vikt fastes vid.
l~ristendomsundervisningen, vilken barnen i alla fall vid så unga &amp; r icke kunna tillgodo- göra sig, och då på grund.
härav för lite.?
tid agnas å t undervisning i svenska språket, hygien och allmänna moraliska och juridiska lagar, och då småskolliirarinnor of t a tillåtas undervisa i folkskolans klasser, uttalar mötet sin energiska f ordran för såväl reformer som kvalificerade lararekraf ter. '
Nast.a .fråga på dagordningen var)) Den i sommar stundande kvinnokongresseii '.
En av de viktigaste frågorna vid denna kongress blir säkert den bordlagda fragan om bilikan det av ett lcvinnoförbiind.
Från V. U. hade i: d a n t cirkulär, vari V. U. av flera anlednin-; ar icke kan förorda ett förbunds bildande, nen f öreslår i stallet a t t en kviiin.oorgan.isa- bion, med stöd från Soc.-dem.
partiet, Sildas, ch för denna skall väljas en centralstyrelse, som skall leda och .övervaka rörelsen, och till iienna styrelse skall klubbarna bli rapport- skyldiga.
Mötet uttalade sig för att, oa1rta.t vart för- ra kamratmöte beslöt a t t arbeta: för a.tt ett.
f6rbun.d bord6 bildas, likviil för sin del god- känna det av V. U. nu framlämnade förslaget till organisationsform, i den tron, a t t detta f örslag, om det vinner kongressens bifall, skall bli till iiytt.tx och gagn.
för hela kvjnno- rörelsen.
E n kommitté, beatiiende av frkn ~eb &amp; !i.a Svensson, Ronneby, fru Emmy Johanssoii, Siggarp, och Bernhardina Bengtsson, Karls.
hamn, valdes, med uppdrag att ordna och leda igitationen inom Blekinge.
Beslöts vidarc &amp; tt av,h %lla- niista kamratmöte i Siggarp å tid som a ' gitationskom~nitten f &amp; r bestämma.
Ef - ter det enskilda mötet, vilket präglats av in- 1 tresse och livlighet, vor0 mötesdeltagarnas manliga anhöriga inbjudna.
Middag serve- rades vid 5-tiden och därefter samkväm med servering av kaffe, sång och Uppläsning p % vers och prosa.
Till sist utbringades ett fyr- faldigt leve f ör den soc.-dem.
kvinnorörelsen och mötesdeltagarna åfskildes, för a t t resa .r7ar och en till sin ort, nöjda och belatna me2 sin dag, och helt säkert med föresats a t t i dagliga livet utnyttja och omsätta de tankar och li4.i.dom; ir v3.rt tredje 1ra.mi.atmöte gjvi.t- OSS.
R.
B.
I
MORGONBRIS - .Kornhamnstorg 6 t.
Julinumret Fondavdelningen,.
av Morgonbris utkommer till midsom- mar.
Förmedlar kop &amp; försal j- ning av aktier.
Rekvirera i tid!
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, med patenterad tandanordning, ar numera marknadens förnämsta fotogen-gas-kö k. som ar den yppersta i handeln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt firmamärke försedda maski- nerna äro ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta som kan uppnits och överträffas icke av d g o t annat fabrikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
Finnes i varje välsorterad järn- &amp; bosä ttningsaffar,.
.
.
ävensom i kooperativa affärer.
detaljer passa till andra.
RADIUS-KOKENS.
fotogmgas-kök.
Prova vBr nya patenterade tystbrannare, som iintligen löst drol~lemet för ' denna ty p av brännare l Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM.
Aktiebolaget RADI US, Stockholm.
Aktiebolaget Stockholms Folkbank Vasas försäkringstagare.
arc samtidigt v, sjuk- och otycksfallsför- Huvndkontoret: Klaralbergsgatan ag.
säkrade.
Kommendörsgatan ag.
Vasas föreäkringsprinciper äro praktiska Avde1n.-kontor: Upplandsgatan och moderna.
Vasa har agenter landet runt.
Vasa antager kvinnliga agenter inom alla sanzhiillsklasser.
15.
Flenninggatan 59 B. Lidingö Villastad.
Depositions-Ränta Kapitalräkn.-Ränta) PI2 proc.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations Kassafack från kr.
5 pr år.
i Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen i varje m&amp;nad kl. 7 e. m.
B ~ r ~ ~ ~ e r i a r b.
- f ö r b, exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
Sv.
Livränteforsiikringsbolaget fru A.
F r ~ s e l l, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm, tel. 386 68.
Kassörskan trhffae for uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. forsta mhraden i kvartal A Bryggeriarb.-förb.
exp.
Framtiden Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.
: avhaller ordinarie möte 1:eta mandagen j varje manad kl. 8 e. m.
0ba.l Lokal i P-aalen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Livränteförsäkring.
Foikfördkring.
Livf örsakring.
Ny förslkringssuimnza 1913 över 12 millioner kr.
Kiruna soc.-dem.
kwinnoklubb av.
haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje mands gen i varje raknad i Folkets Hus ' lilla sal kl, 8,30 e. m.
Styrelsen.
Kvinnan motarbetar sitt eget bäista Hälsingborgs sot.-dem.
kvinna.
klubb avhiiller möte 1:sta och 3:dje m h d s gen i m h a d e n i Folkets Hus ' F-eal kl. 8 e. m Sjukkassan har q p b ö r d andra mötet i månaden.
Styrelsen.
när hon avrader mannen att teckna försak ring A sitt eget eller bikgge makaruas liv.
PA grund av mindre dödlighet ha kvinnor lagre premier i DE FOREN A D E. Premiebe- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för- maner.
Beakta M O R G O N l R I S ' annonsir!
Gellirare sot.-dem.
krinnoklubb Malmbergets SOC.-dem.
kvinno- avh &amp;] ler ordinarie möto 1:ata och 3:dje m&amp;n klubb avhhller ordinarie möte andra och sista dagen varje mRiiad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya måndagen i varje månad, Styrelsen.
Nya medlemmar halsas vfilkomns.
Folkets Hse, I Styrelseg?
