# ID: svediakorp-per2392
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,977
# sentences: 723
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS.
TIDNING Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
(9:de arg.)
- Stockholm 1914,.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri ' - 1 k 5 Ma j, FUR ' DEN * Pvrnvmsratio~prls: 1: 20 pr helt %r, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Ar.
Lösnummer 10 öre.
.
.
Il Il Redaktör:.
Anna Lindhagen.
Morgonbrisg expedition a SIGNE SV,ENSSON, Allm.
Tel. 244 36, 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser % sista sidorna pris 15 öre pr mm.
M A J PA ' HEDEN; - .. Av AUGUST STRINDBERG.
Solen &amp; ser på Zärkväg!
Hå!
Heden sträcker sig brun och dyig.
Inga blomster i grbet stå, ingen lärka ännu hörs slå, sjön i fjaran ar svart och byig.
Nar man plöjer och sår i f å n år och till år ar vd2 skördert vår?
Elkr ar den ej? '
Solen &amp; ser på lärkvag!
Hör!
Heden av kaserner ar kransad, ibland trupper man trumman rör och trumpeten vår högtid stör - stora staden ar val förskansad.
Och soldater till fot se ut som ett hot.
Är det krig eller fred, vred säg ut elkr tig!
Säj!
Nej!
!
Det ar krig!
.
Heden ligger så tunger!
O!
Karlar komma med likt och bräder, timra, snickra som till en bro, måla sedan med rött som blod; rött ar grundfärg, den syns och klädet!
Den ar lik en, schavott, den bådar e j gott men står dar den stått.
Badar den gott?
Säj!
&amp; +maj-demonstration.
Nej!
Teckning av Starkenberg.
Skaror tåga i rad!
Framåt!
Röda fanor de föra J Utan vapen och utan ståt, ingen maktar dem skilja åt, ingen vågar de tyste röra!
Då höras där ord från talarebord e j om brand elkr mord; blott om orätt och rätt!
Ratf vill vi ha!
Ja!
MORGONBRIS Bör fosterfördrivning straffas?
(Inlagg.)
I.
I anledning av en artikel i Morgonbris n:r 4 under rubrik ') Bör fosterfördrivning straf - fas ') bedes om rum för ett uttalande i fr %- gan.
Stor tack till frågans viickare, det var ingen dag för tidigt.
Vad jag tror mig med fakta ha funnit ar, a t t ingen kvinna med något av hjärta kan undgå a t t uppröras i sin sjals innersta varje gång en kvinna gör sig saker .till en dylik onaturlig, brott slig handling.
Att v i kvin- nor känna djupt med henne och a t t rättegån- gar i denna sak äro för oss en verklig pina, bör e j betvivlas, och a t t önskan a t t göra nå- got för dessa olyckliga stundom kännes som en förtärande eld.
- Men a t t denna strafflagsparagraf upphav- des på annat satt an det fullt naturliga, d. v. s. a t t kvinnan medelst lagens uppfyllan- de omintetgjorde lagen, vore ett s1a.g i ansik- tet på allt vad kvinna heter, det vore a t t för- klara kvinnan oansvarig.
Den som något lart kanna lidelsernas malström vet hur lätt det bär utför, då ej straffet eller ansvarskänslan lägger en hämsko i vägen.
Då kvinnor skulle mannen snart f å användning för det byzanti- ska gynaeceet eller det muselmanska harem - och det med rätta.
Hava vi som männi- skor sett morgonen gry, ej må vi lata stöta oss tillbaka i mörkret av det närvarandes skuggsidor.
Må talet om offer tystna, mar- tyr- och helgonaskruden läggas av, det pas- sar ej kvinnor a t t som barn ruva över lidna oförrätter) gråta och fråssa i sina egna upp- skruvade känslostämningar.
Må vi ge oss själva klart besked, giva varje sak dess ratta namn och stalla dem på sin rätta låta f orståndet tala och förnuftet råda.
Att man sökt förklara och försvara sär- skilt mannens brist på ansvarskänsla med a t t en del djur äro polygamer, a t t göken lagger sina ägg i andra småf %glars bon, a t t d % hun- gersnöd råder djurhonan äter sina ungar och a t t detta kan anses fullt naturligt, emedan ungarna ändå skulle dö, men bliva de som en möjlighet till räddning för .modern och kan hon sedan giva liv %t fler o. s. v., det sista som försvar för kvinnan.
Att detta hos en varghona t. ex. under vissa förhållanden ar naturligt m % e j bestridas.
Och att vi gå mot den dag, då m a n n i s k a n s å s o m m a n n i s k a nått t. ex. en varghonas ut- veckling i natur - då lagen genom dess upp- fyllande mistat sin kraft och motivet för alla vara handlingar a r liv - det a r de stora möjligheternas sanning och mål.
Men a t t djuren som leva sitt liv enligt sin naturs be- stiimmelser har skulle tjäna som försvar, en ursäkt för våra brott som människor, ar ohållbart och må det stå så länge för deras rakning, som förfäkta dylika idéer och ej akta för rov a t t göra gemensam sak med vara hund- och katthanar.
Att enva.r må råda över sin kropp - ja, det ma envar göra om envar gör det till slak- tets fromma och det allmannaa basta.
Vi äro alla medlemmar i samhällskroppen.
Jag bas ansvar för vad min hand eller fot t a r sig för.
J a g ar hela jag, hand och fot medriik- sade, en för alla och alla för en.
Det ar ienna höga ansvarskänsla som maste väckas los kvinnan-i n d i v i d e n och samtidigt giva henne ' möjlighet och rätt a t t leva sitt ?get liv, till slaktets och det gemensammas Gista, .giva, henne möjlighet a t t själv f örsörja sina barn, hjälpas å t a t t nedriva gamla för- nöglade dogmer och fördomar, som stå hin- lrande i vägen och med sina utdunstningar skämma Iuf ten.
Nar en kvinna gör detta - tager sitt barns .iv - med motiv starkare än fruktan för löden - a t t ansvarskänslan någon gång kan rara grund för en sådan sorglig hand- .ing må vara sagt - men jag tror a t t den gamla jesuitsatsen) ändamålet helgar med- .enf) än i mångtusenden år niåste vänta på sin aktiva tjänstgöring.
Vi äro ej vuxna less vittomfattande betydelse.
Men a t t gå framåt det äro vi vuxna till.
Alla framåt; de som ej hinna, med skola de starka och målmedvetna stödja, hjälpa och oära.
&gt;) E n för alla och alla för en.))
Så ~ ö j a vi våra huvud i aktning för människan) jet stora sköna livet, men ej för kvinnan, sj för mannen.
Och till sist, systrar, m % vi minnas den har lilla bönen: Gud bevare oss för våra vanner - för våra fiender bevara v i oss sjalva.
' Bilda Larsson.
Detta pensum tycktes oss sa utom.
ndentligt stort, att vi kände oss för- pliktigade att upprepade gilnger kon- trollera vår beräkning, innan vi vor0 fullkomligt säkra p &amp; v %r sak.
Men en # ng övertygade därom, att 47 ton var ?tt lagom avpassat dagsverke för en föret- klassig jiirnbärare, hade vi genast klart €ör oss vad vi som arbeteledare på basis nv de nya idberna hade att göra.
Vi må.ate se till att varje (l) man badan- efter lastade 47 tcin pr dag i stället för gom hittille 1 2 ' / a.
u Försök gjordes med en.
undersätsig pennsylvanier av tysk härstamning) som tycktes vara tillräckligt kraftig för att kunna utföra det ökade arbetet.
Det 3tälldes i utsikt för honom en ökning av dagslönen fran 1, ' s till l, a5 dollar, och se, mannen erhöll denna 60-pro- centiga lönestegring mot det att han ökade sin arbetsprestation med mer an 100 proc.
Hur länge han fick glädja aig %t denna löneförhöjning omtalas vis- serligen icke; men vi ha fatt reda pa, att bland 75 tackjärnsarbetare blott 1 man av 8 var i etånd att ut£öra den omnämnila arbetsprestationen och att de övriga 7 med hasta vilja i världen icke kunde åstadkomma ett shdant resultat.
, Den åttonde var icke mer värd än de indra, han var mer ett slags dragdjur, icke nhgon sällsynt.
typ som man bar rcv&amp;rt att finna och därför mbste betala Modern exploatering av arbetskraft.
mer, tvärtom, han var s % enfaldig, att (Forte.
fr. n:r 2.)
han var obrukbar till det mesta arbete.
3 Dessa överraskande resultat nådde Trots det skola de utan möda finna all Taylor pá ett till synes mycket enkelt många slldana typer som behövs.
För utsortering av stålkulor, som om- sätt.
Med ett ur i handen följde han noga varje enskild fas i arbetsprocessen.
nämnts har ovan, anställde Taylor fysio- Han undvek alla onyttige och överflö.
logiska undersökningar för att utröna, diga rörelser och sysselsatte arbetarna vilka arbetare Bom ägde den enabbaste blott med shdana handgrepp, som förut- upp£ attningsförmigan och reagerade for- satte en särskild skicklighet.
För at!
tast för yttre einnesintryck.
Man visade förtaga den tröttande inverkan detta me- olika bokst aver för arbetarna och lill- kaniserande av arbetet utövade pá arbe.
sade dem att aA snart de igenkannt bok- tarna införde han bestamda vilostunder staven trycka pB knappen till en elek- Han icke endast förkortade arbetstider: trisk klocka.
Tiden som förflöt mellan i sin helhet utan införde aven en del det ögonblick, d i rnot~thndet restes i ar- pauser under dagens lopp.
Ty de mansk ' betarens synfält, och det ögonblick, db liga maskinerna maste även vila, om de tecknet medelst klockan gavs, uppmättes skola kunna behalla sin en.ergi och bruka noga med precisionsinstrument, och blott den.
Därför iiahate arbetetid och vilotic de flickor behöllos, vilka hade lagt i da- noga avvägas, darför mAste varje rörelse gen den snabbaste uppf attningsförmllgan.
noga avpassas.
Därvid visade det sig, att många av de Det är klart att en shdan skematise.
intelligentaste, pålitligaete och flitigaste ring av arbetet förutsätter ett sträng1 flickorna blevo avskedade, emedan de e j urval av särskilt tränade arbetare.
Dc hade s &amp; snabb uppfattning och beslut- vidare följderna av ett sildant framgli aT samhet.
S &amp; verkar alltaii icke urvalet sig själva och l&amp;ta oea känna begräns alltid i den riktningen, att det ar det ningen av metoden.
Taylor pivisar dette bästa i allmänhet som uttages, utan blott i sin bok med några exempel.
Vic i den riktningen att de utgallras, som Bethlehem-atálverken hade tackjärnslasta bäst lämpa sig för specialarbeten.
ningen sedan mánga ár utförts av ett En vidare följd var att flickorna, vil- särskilt lag av arbetare.
, DB utgjorder kas arbetstid satts ner frin 10 l / a till detta av 75 man, idel goda genomsnitts 8 l / 2 timmar, redan efter l l / a timmes barare, som stodo under befäl av en för- oavbrutet intensivt arbete blevo nervösa.
man, vilken själv varit jarnbärare.
All1 Man sköt därför in en 10 minuters paus som allt, arbetet ut£ördes rså fort ock efter 5 / a timmes arbete.
&gt;Under deaea billigt som möjligt.
Vi fastställde at1 pauser (tv &amp; pH förmiddagen och tvii pk i detta lag varje enskild i genomsniti eftermiddagen) behövde de icke göra n &amp; lastade 12 ' 12 ton pr dag.
Men till v &amp;] gonting.
Det tillsades dem vanligt att överraskning funno vi vid en ingiendt lämna sina platser, ' att sysselsätta sig undersökning, att en förstklassig järn.
med nágot annat, att gH och promenera, bärare kunde lasta icke 12 l / s, utar att prata o. s. v. 47-48 ton pr dag.
Man kan nästan säga att de i detta ' " Vetenskaplig arhetsledning ". '
MORGONBRIS - -- stridit även för v å, r a, kvinnornas, in- tressen.
.
Ha ej vara man ' förtjänt större förståelse från sina kvinnor?
Hur lätt skulle ej segern vara vår om varje arbetarehustru n u skaffade sig det in- flytande hon k a n inom det allmänna.
Än.nu flera tusen röster skulle vart parti kunna öka vid landstingsvalen och vid de kommunala valen likaså.
Alldeles säkert kommer v %r politiska rösträtt att " lösas " inom en ej alltför avlägsen framtid, och, som ovan sagts, v a r e n d a högerkvinna kommer då att göra sin skyldighet.
Var ar du, ar- b etarkvinna?
Vi ha ofta en stor benägenhet att apa efter allt möjligt fr %n de bättre situe- rade, från högerkvinnorna alltså.
Vi) ' A g i t a t o r 2 ' - med vilken ring- kunna aven, nar det galler vårt förhål- aktning har ej det ordet tusen, sinom lande till vårt parti, lära en hel del av tusen gånger uttalats av dem, som an- dessa kvinnor.
sett sig s.tå så oandligt högt över sådana Man kan inte jämföra en arbetar- simpla begrepp som man fr %n det hål- kvinna med högerkvinnor, som i regel let förenat med uttrycken a g i t a t o r kunna disponera sin tid efter behag, eller a g i t a t i o n. säger du.
Ja, det ar sant, men endast Sällan har man val dock skådat nå- till en del.
M %nga, ja, allt för många got så genomsimpelt i agitationshanse- äro ju de arbetarkvinnor, som ej kun- ende som under den gångna valkam- na f % n å g o n tid övrig fr %n arbete panjen bestatts av de " övre tiotusen ", och bekymmer, men som ofta, rent in- av deni so111 anse sig ha monopol på allt stinktivt, ha god vilja att ställa sig i detta livets goda och som tydligen anse mannens led.
sig inta en undantagsställning nar det M %nga finnas dock som ha det batt- galler att visa sin brist på vanligt folk- re, som ha både tid och andra möjlig- vett.
Alla medel ha ansetts tillåtna och heter till sitt förfogande och vilkas alla krafter ha använts.
Även k v i n - uppgift borde vara att agna sin lediga 11 o r a a ha " ryckts fr %n hemmets tid at sådan verksamhet som kan höja härd " och givit sig in i stridsvimlet.
h e l a arbetarklassen och därmed lätta Stora offer ha dessa senare bragt, offer bekymren för sina sämre ställda med- av Balkladningar, utrikesresor, teater- systrar.
I detta hansende brister dock besök och, kanske det största offret, mycket i arbetarkvinnornas solidaritet.
iklätt sig den s % ringaktade agitatorns Nar den svenska arbetarklassen be- skepnad.
Nu har det e j varit för sim- tecknas som en mönsterkår, då räknar pelt att ur hus och ' i hus agitera för vad man med mannen, såväl nar det galler maii ansett vara ett livsintresse.
organisationer som intellektuell över- Vilka kvinnor jag här åsyftar har lägsenhet.
Var äro arbetarkvinnorna?
väl var och en redan klart för sig.
Hela världens arbetare sam.las för Märkligt ar ju dock att just de, som att demonstrera sina krav, samlas till ständigt deklamerat sin politiska omo- högtid under sina röda fanor, samlas genhet, eller rättare, de som g %tt i för att ge löfte om obrottslig solidari- spetsen för en a n t i i a ö s t r a t t s r ö - tet, om fortsatt kamp för h e l a sin r e l s e bland kvinnorna, nu varit de klass.
Var iiro kvinnorna?
Jo, i tetea som villigast och tragnats gått i elden för tåget under samlingstecknet för högerns framgång vid valen.
" Fram .f ör kvinnornas medborgar- Månne man vantar någon särskild rätt synes en skara gamla, böjda med belöning för sitt nit?
Ja, vad vet man, fårade ansikten, men energi i blicken, kanske de f å den rösträtt, de saga sig och unga spenstiga, med trots och för- inte vilja ha, f ö r r a i i v i ' a n a. hoppningar avspeglande sig i drageii, Men var ha arbetarkvinnorna varit trots mot alla försök till kuvande och denna tid?
förhoppningar vid tanken p % framti- Ar inte den strid, som nu stått .och den.
Hos alla, både gamla och unga, som an på länge ej ar slutföïcl och dess finns vissheten, den finns i blicken, i seger eller nederlag, ett livsintresse gången, i hållningen, i synnerhet hos aven f ör arbetarkvinnorna?
standarbararinnan.
Ingen makt i varl- Kamrat, har du t i n k t p % vilka följ- den kan hindra vår frammarsch, som en der din liknöjdhet kan ha?
Lat 25- vårflod g&amp;r den över alla hinder och de öresboken vila en stund och tank efter tvekande m å s t e följa, de kunna ej o m du inte har ansvar aven du för vad annat därför att de äro - a r b e t a r- framtiden, kanske ej så långt borta, k v i n n o r.
kan bara i sitt sköte.
F &amp; vi tro d.etta?
Vi vilja det s8 Alldeles säkert k a n du se följderna gärna.
av o m högern skall fa ' rakya sina ska- Agnes Söderquist.
ror precis fördubblade genom sina kvinnors deltagande, medan arbetar- skarorna fortfarande endast f % rakna de m a n som nu i snart ett halvt sekel avseende blevo B brutalt B behandlade.
(Vilken sjalvbekännelse av en kapita- listisk intressent!
Förf.)
De sutto nam- ligen eA långt i f r h varandra, att de under arbetstiden ej kunde byta ett enda ord med varandra.
Men förkortandet av arbetatiden och införandet av de efter vårt omdöme mest fördelaktiga arbets- betingelser gjorde, att de vmkligen ar- betade under arbetstiden och icke blott syntes göra det.&gt; (For t e.)
Arbetarkvinna, var i r du?)
) Lögn och förbannad dikt.
Av Harald Wagner.
Framtidens förlag.
Pris 1 kr.
Dessa fantastiska historier äro skriv- na med en schwung, som.
gora dem mycket underhållande, och med en fan- tasi som icke tunnas av.
Den sista striden.
Till år 2048 har förf.
förlagt den si- sta världsstriden, en strid mellan Euro- p a och Östern, i vilken vi har i Norden bliva indragna f ö r att protestera mot Japans och Kinas något för pockande fordringar på att bosatta sig inom lan- det och utnyttja det.
Så skildrar dá Wagner med en fart som aldrig kom- mer intresset att slappna de allierade ryska och svenska truppernas strider mot japanerna på rysk mark.
Så långt kan såeldes också fantasien om krig gå.
3killiiaden ar bara att man har i Wag- ners skildring om " den si.sta striden " icke vet on1 förf.
skämtar med mansk- ligheten, medan däremot alla som na siitta sig in i ett krig med Ryssland, taga detta på djupaste allvar.
Fruktansvärt i.r emellertid kriget tänkt 2048 då luftflottorna istadkom- m a de förfärligaste katastrofer liksom pestbomher och de rysligaste helvetes- maskiner som fantasin gama kan ut- tänka.
Man förstår att förf.
anser mansk- ligheten vanvettig och han måste f å fram något hopp om befrielse.
Hjal- pen kommer från planeten Nars just å r 2048; mitt under ' brinnande krig landa marsinnevånarna på planeten Tellus.
Och dessa budbärare samla alla jordens nationer till en kongress i Pa- ris för a t t Överlägga om hur man bast skulle kunna åstadkomma en varaktig fred.
Även denna fredskongress hål- ler emellertid på a t t gå om intet, oak- ta.t Marsinvibarnas ingripande.
Men då uppträder en professor - förf.
ar nog artig a t t låta honom vara st.ockho1- marna.
Genom a t t erbjuda sig befria mänskligheten från krigets orsak, nam- ligen från trängseln på jorden, som år 2048 tankes hava nått en olidlig höjd: punkt, blir han räddaren undan nytt krig.
Han säger sig hava löst proble- met om polartrakternas snara kultive- r ande.
Man tror på h.ans projekt - och " den sista striden hade utkämpats ".
En annan historia Nar Titanic bärgades en roande fantasi om ar hur kolossen Titanic tvingas att lyfta sig upp från havsbottnen genom en djärv ingenjörsspekulation, och hur mondänt amerikanskt sallskaps- liv samlar sig ute på havet, dar Titanic ligger sjunken, för a t t vara med om det spännande ögonblicket, då ingenjörens jarntentakler som en levande magnet och som en polypam skola suga sig fast vid Titanics stål- kropp.
.
.
- I Wagners fantasi höjer sig ocksk Titanic till havsytan, men förf attaren kommer fiffigt ifrån a t t i och med den- na realitet komma u t u r sin fantastiska miljö genom a t t låta Titanic sjunka ned i havet igen.
" Vi ha misstagit oss.
Ingen annan grav a r värdig Ti- t.anic an den som den har f å t t: ocea: nen.
~ o ~ p av l a strömmen! "
Lagberedningens forslag till lagom i ktens kaps ingående 0th up pli sning.
Av advokat Georg Stjernstedt.
III.
MORGONBRIS - ' oful.lkomnat aktenskap ' vinnes all- tid, om båda parterna äro.
ense.
därom, men om indera parten begär upplös-.
ning mot den andras bestridande,, be- ror-det ' på kungl.
maj: ts i varje särskilt fall.
Efter upplösningen skall bodelning ske, varvid kvinnan ut- f &amp;?
sin andel av i~ianneris lm I (v i i i r i i i i i s rätt.
till giftorätt i marinens egendom $.r ' naturli$$vis av pinaktis.1~ betydelse endast for sa vitc och i den mån sådan egendom finnes.
Nå.goq r a t t till skade- stån.d på den .grund, - att - ett verkligt (full1,omnat.)
aktenskap e j kommer till stånd, äger lrvinnan enligt nu gallan- - de.lag icke.
.
Enligt lagförslaget skulle kvinnan ej kunna påyrka a t t bli förklarad f ö r mannens.
: äkta hustru och- ej vinna - ' giftoratt ' i hans bo, men däremot aga r a t t till skäligt ska- destånd.
Det.
kan nu ifrågasattas, liuruvida detta.
kommer i det hela a t t innebära någon förbättring för en kvinna,.som .övergivits; iv sin fästman.
Skadeståndet blir nog i regel av större varde ' an giftorätten) men.
den möjlig- het till ideell upprättelse, som kvinnan nu har genom a.tt kunna bli förklarad för mannens akta hustru och darige- nom erhålla r a t t a t t bara hans namn m. m., förlorar hon genom.lagförslaget, Med de fördomar, som ännu rada gent- emot en ogift moder, har ifrågavaran- de möjlighet utan tvivel i miinga fall sitt varde.
De skal Lagberedningen anfört mot det s. k. ofi~llkomnade al&lt;- tenskapet- synas e j vara tillräckligt va- gande.
Närmare till hands synes i stal- let ligga en reform av det ofullkomna- de äktenskapet på det satt, a t t kvinna, som under äktenskapslöfte (med eller utan förlovning) blivit havande (e j blott " hävdad ") och som överges .av mannen, skall, om han undandrar sig vigsel, aga r a t t såväl a t t bli förklarad för hans akta hustru som ock a t t av mannen erhålla skäligt skadestånd.
- (Forts.). '
' ' I det lcapitel av förslaget, som inne- håller bestämmelser om t r o l o v- n i n g, riktar sig intresset huvudsak- ligen på det fall, a t t kvinnan under trolovningen blivit hävdad av .mannen (= haft könsumgänge.
med honom), inen trolovningen av mannen brytes och äktenskapet e j le oniiner till stånd.
Härom heter det i lagförslaget: " Har kvinnan under trolovningstiden blivit hävdad av mannen; brytes likväl tro- lovningen, och bar mannen huvuclsak- l i y n skulden diirtill, give han henne skaligt skadest.ånd. "
Giyetvis har dett.a stadgande större betydelse en- dast, dar kvinnan genom lrönsumg&amp;n- get blivit.
havande.
" Trolovning f öreligger enligt lag- förslaget, " då man och kvinna över- enskommit a t t ingå äktenskap med varandra ".
Denna ' trolovning ' mot- svarar alltså antingen en vanlig " för- lovning " eller e t t på annat satt avgi- .vet aktenslcapslöfte eller e11 " laga tro- lovning ", villcen senme, mera högtid- liga form för föidovning numera sal- lan torde förekomma.
Det kan anmar- kas, a t t det enligt n u gällande r ä t t a r likgiltigt, om en förlovning annonseras s h o m " f örlovning ' eller ' trolov- ning "; en l a g a t r o l o v n i n g blir det i alla händelser ej, såvida icke vissa formaliteter ia.kttagas.
Vad h a r då enligt n u gällande lag kvinnan f ö r riitt gentemot mannen, om Studie f.ör Morgonbris av.
Anm-Lisa Hjorth.
hon under förlovningstiden blir hav- - - - Den, om skriver detta, ar ej dad a v honom och förlovningen a v ho- ' riom brytes?
Jo, hon.
kan, om mannen rädd för att dö.
Hon vet, att det ar det- ' undandrar sig vigsel, bli a v domstol samma som ' att vaga leva.
Hon har förlelarad för hans akta hustru.
Dar- levat ett eget liv, och nu, nar döden igenom uppstår e t t s. k. ofulll~omnat nalka~, kgnner hon bast gliidjen av att äktenskap, vilket i huvudsak innebar, ha funnits till och kampat.
Hon vet, a t t ingendera av kontrahenterna kan, att den minsta garning inte skall ut- utan a t t det ofu.llkomnade aktenska.- planas, ' att det finns eh Gud, som styr pet först blivit upplöst, ingå nytt ak- människors öden, och att ' drömmen om tenskap s a m t a t t kvinnan - vinner lyckan ar oandlig.
Hon.
tror ' ph ett evigt " giftorätt ' i mannens " bo " (= egen- liv och en stor, allsmäktig kärlek, Hon dom), vilket innebär ett slags delägare- gBr inte självmant i döden; hon stred skap, dar vardera kontrahenten äger Iaoge mot den.
Nu mAste hon följa, - hälften.
Mannen vinner dar e mo t e j nar den kallar.
- - -- För en varelse skulle hon ännu velat giftorätt i kvinnans bo, och däri ligger i eli.onomislrt avseende olikheten i jam- finnas till.
Det var därför hon stred länge mot döden och kämpade sin förelse med e t t vanligt aktenslsiap.
Barnen t d e t oful.lkomnade ä.ktenskap, långa, förtvivlade kamp.
Nu vet hon, varom h a r ar fråga, bli " akta " redan ntt det skall beredas plats för honom p i den grund, a t t de iiro födda under utan henne; nar hon ej längre finns till, iWenskapsltifte.
Upplösn.ing a v dylikt 3kola armar sträckas ut efter honom. '
Ett avsked. '
D ' u skal1 få utrymme, min son, rätt att utveckla din personlighet.
Den rät- ten ar dyrköpt, den kostade din mor livet, men hon bringar dig glad det offret: med visshet om att hennes dagar inte varit förgaves.
.
.
Du skall leva, och.-om din garning ocks % vaxer fram ur en vr %?
ar den ändå; från början, byggd p &amp; fast grund.
Å, jag ser dig i kampen, l j u s och stark, dar du kampar för de minsta, de som digna under bördor, för de ensam- ma i samhället, För dem skall du bruka din glada, armb %gskraEt.
För glad skall du bli i bjartat, min son, och den kar- lek du ger skall ej bli lidandeträngd.
Din mor sökte förgaves en vra.
Minns det, när du kiimpar för de minsta, de, som iogeii plats ba.
Låt inte ' .den tan- ken skapa bitterhet inom dig, utan i stället inliigga allvar i din livsgarning.
Drag fram deras strävan i ljuset, lilt solen lysa över derae längtan, deras hopp.
Sörj ej över otillräckligheten; det ar e ' n gagnlos sorg.
~a~ emot det goda du fAr på det satt det ges och se liret klart i ansiktet.
.
Vi f &amp; inte stanna, vi f &amp; inte sta stilla, vi som drömma.
Vi f % inte fastna i nuett, v i ha inte råd till det, vi m&amp;ste saitta in var kraft i framtiden, glömma ose ejalva.
PB d e t sättet gagna vi bast vår samtid.
När jag ser dina klara drag, detta gryende liv, som bars fram i smärta etter %ngestfiilla dagar och en natt av kval, måste jag utropa: Du är inte född i synd.
Tändes inte ditt liv i det ögon- blick din mor kände frihetakravet dju- past och skönheten oandligast?
Du skall inte döma, du skall lära dig konsten att tiga och skada djupare in i livets under.
Ensam gick din mor genom vanära och skam och närde dig med sitt blod.
Därför skall du ocksa föra de ensammas talan, de olyckligas, som bara fram livet i smarta.
De övergivnas smarta, som ar utan grans; men vilkas kärlek inte kan matas med vanliga matt.
Gud är barm- härtig.
Han láter ' oss i själva fallet försona v %r skuld, vi, som innerst sökte ljuset; om ocksá vAr sollangtan snuddade vid vidrigheten och ett ögonblick böjdes ner i stoftet, bland allt som krälar i mullen.
Jag - tyckte mig e &amp; stark en @ ng, min son; jag trodde att min kärlek skulle lyfta, rentvA och helga.
Men det var mörka makter jag stridde mot, ett helt l h g t förflutet, släktens brott.
Min famn räckte inte till att skyla nar jag vak- nade ur den drömmen.
Ja, du blev räddad, mitt barn.
Du ar det enda som %terdir '.
Men du ar allt.
0, jag vet det1 Halvt kan du inte giva, nar du ger.
Vilken glädje l Om eH ditt liv blir Mngt eller kort, om du faller tidigt i det gladaste stridsvimlet.
För glad skall du bli som ingen annan.
Och ditt verk skall lysa genom grA- dagern.
.
Le, mitt b a r d Det ar en lycklig tid - vi gå ' till mötes.
En fri tid, dA inte ' '
LITTE RATUR.
Gustaf H ellströrn: Kring en kvinna.
A.-B.
Ljus förlag, 1914.
Första delen, 258 sid. 3:75.
Under de år, ' som förflutit sedan Gustaf Hellström utgav berättelsen 3 Kuskar s, vilken i mellantiden nått till tredje upp- lagan, har han genom sina tidningskor- respondenser och i övrigt litet varstans offentliggjorda skisser fraln det man kal- lar sstora världen där ute » förvärvat en vidsträckt och tillgiven 1ä.sekrets.
Hans lugna, överlägsna blick på tillvarons brokiga skiidespel, hans varma, genom- ghende humoristiska eyn p &amp; människor, hans levande kanela för rätt och orätt har i förening med hans klara, reella sprak samverkat till att förskaffa honom en solid popularitet.
Han delar med ett f %tal av v %ra bästa författare den avundsvärda förmånen att aga en röst, som tränger igenom och gör intryck p &amp; läsarna och kan i detta hänseende stiil- las vid sidan av en Albert Engström, Hemvändande fiskare.
en Hjalmar Söderberg ' i yngre dagar, en Strindberg.
I sin denna vår utgivna stora roman den i dagarna följande andra att uppen- Kring en kvinna rör sig Hellström hu- bara hur paes riktigt Sybil valt.
vudsakligen inom den kosmopolitiska.
I den skara manliga och ' kvinnliga värld i ' Parie, fran vilken han hämtat figurer, bland vilka Sybil rör sig, ater- eá mánga präktiga uppslag till skisser finner man den från Henning Bergere och människostudier.
Den kvinna, kring Parisskildringar och Hellströms brev be- vilken berättelsens m b g a hjältar svärma, kanta olyckliga och biaarra Ofelia, har härstammar fran England, dit också skildrad genok hala sitt livsöde.
Man första kapitlet är förlagt ..
Efter ett min- möter ett par stormrika tyska bryggar- dre äventyr .med en ung London-svensk söner (tydligtvis tecknade efter levande beger sig den vackra Sybil till Paris, modeller), präglade av den drapligaste dar hon uppträder i den koloni av ' konst- komik, ibland visserligen snuddande vid närer och lättsinnig urigdom fran alla det frivola., som det lätt händer med herrans länder, som tumlar sig p &amp; bule- lustigheten i Paris.
Man igenkänner i varderna i Montparnasse.
Denna kvinno: svensken Brinck mer än ett drag av de figur, som utan tvivel maste räknas.
till historier, som i Montparnassekretsar äro en av de bast genomförda var litteratur i svang om bokens egen upphovsman.
Det finns författare, som ogärna hors från senare år haft att uppviea, möter i att de skriva ledigt och lättläst, deras desaa egendomliga kretsar mangen-man, litterära ansprhk g % at annat hall.
Vad som berör henne starkt, mkngen an- Gustaf Hellatröm a n g h finns ingen möj- nan som trots sin trogna dyrkan ' lamnas lighet att undgal detta vitsord, han ar i henne kall.
Hon vet inte riktigt vart underhhllande och rolig, basta mening hon vill han, tills den riktige kommer, lättflytande och behaglig.
Bakom desaa en ung svensk, tidningsman och novel- mera ytliga förtjänster dölja sig andra, lists, med vilken hon p$ vår legation i Seinestaden förenar sitt öde.
Härmed som etälla honom p &amp; ett högre " plan: alutar första delen, antagligen kommer hans ständigt och jämt framblixtrande kvickhet (ofta nog utmynnande i en elak fördomarna regera samhället.
D &amp; kvin- spets), den manliga, världserfarna trygg- het, med vilken han handskae med sina norna ha sin plats i ledet.
figurer och bedömer, deras öden.
Man.
Jag vill se solen i ditt ansikte, nar lägger f r h sig boken med en känsla av jag nu gAr bort.
Det skall bryta dödms att under nagra timmar ha lysanat till udd och ge mig grepp pA det, som kom- en man, som grundligt levat sig in i mer efter.
stora förhlillanden, vars blick skildar Lägg din kind mot min och de späda djupt under människornas yta och eom armarna kring min hals.
tolkar deras märkvärdiga göranden icke Det ar ljuvt med vårens andedräkt, utan en mild och allvarlig visdom.
Nu knoppas alla blommor därute, det Algot Iluhe.
blir vitt i backarna och dagern står eA vemodig och bli % utanför vårt.
fönster.
Min son, mitt hopp!
MA din makt bli .ljus och sund, må du leva ditt eget liv och inte svika din mors minne!
Av Bengt Lidforss.
Tank att ha levat och sett framtiden växa fram inför ens ögon; A.-B.
Framtidens förlag.
Pris 2 kr.
tänk att ha levat för att ge världen en Desea kalserier äro helt enkelt bland man l det roligaste man kan läsa.
De äro Skulptur av Meuniw. '
Na turvet anskapliga kiwier.
Del III.
h mycket allmänbildande, lättfattliga, ehuru vetenskapliga, spirituella., mångsidiga.
[ntet bibliotek bör sakna nigon av de- larna, och den enskilde boksamlaren bör, 5bsolut bestå sig med åtminstone någon iv dem.
Ty av Lidforss angenäma me- tod att undervisa lär man sig nagot,) ch till dessa uppsatser måste man kanna behov att Bterkomma.
A sid. 5 ' 0.10 Btergivas utdrag ur de olika uppsatserna, vilka nog bättre an en längre recension komma att locka till inköp av boken.
Man kan ej känna sig tillfreda- ställd med brottstycken; man maste taga del av det vetenskapliga sammm- ' ianget.
Jr " Natur vetenskapliga kåserier ", del III.
Ur Jungfrufödsel.
Det behöver naturligtvis icke på- pekas, att.
läran oin Kristi obefläcka.de avlelse är en av de många kristna dogmer, som icke innehålla ett u n s av sanning.
Så l %ng t mänsklig erfaren- het räcker, och den räcker i detta fall mycket l.&amp;ngt, har det visat sig, att ett kvinnoagg omöjligen kan utveckla sig till e t t foster, om det e j förut be- fruktats av ett manligt sadesdjur; en obefläckad jungfru, som föder barn, Ar en lika orimlig ting som en fyrkan- tig cirkel.
Men vaad som visat sig vara en absolut omöjlighet, när det galler människan och de högre djuren, har man i senare tiden funnit vara ic.ke blott möjligt utan ganska vanligt, ja normalt, hos vissa grupper bland de la.gre djuren och hos några växter.
Det har till och med befunnits, att ' man i några fall ined konst kan framkalla en sådan jungfrufödsel eller som man p &amp; vetenskapens sprAk kallar det, partenogenesis. '
Per Ekström:.
r Solglans på.
havet.
r -; Mors k&amp;rl &amp; är oändlig.
.
fruktansvärt,, som - vi se nar det galler, &amp; tt förbli i den tron att kvinnorna kunna leva i lugn och ro utanför de politiska: 3trXerna.
Men.
att låt &amp; harmen över Under den gbngna, ovanligt skarpt €örsvarakvinnornas agitation gå ut över tillspetsade politiska situationen och un- Eriigan om kvinnornas medborgarrätt; det der den ovisshet, som ett politiskt val ir väl ändock att kasta ut barnet med under shdana omständigheter m %ste med- badvattnet.
MA vi snarare bekänna, att försvars- Föra, d &amp; man vagt skal för både segrar och nederlag - har kvinnornas röet- kvinnornas agitation för oss alla kom rattsfrhga ganska oförskylt fAtt tjäna som dom en överrumpling.
Vi hade ej van- tat detta inslag i väven, därför blev det avledare, även den.
också, en villrand.
BBde mera enskilt och aven helt of- Att kvinnor, arbetande i Allmänna fentligt har det givits uttryck A t betänk- Valmansförbundets tjänst, p &amp; n&amp;gra vec- ligheter mot kvinnorösträtten, med sar- kor lyckas med lock och pock hopbringa skild hiinsyn till ställningen under valen, ett par ' tre hundratusen namn å, försvars- och det kan med skal misstänkas att listorna, bevisar val strängt taget ingen- m h g e n, i likhet med vad en ung parti- ting annat, an att de övrigs partierna i viin skriver i %Unga tankars, apriln:r, i stort sett försummat att intressera kvin- sitt %stilla sinne prisat en mild försyn norna för sitt arbete.
att kvinnorna icke hade röstra.tt nus.
Det ar har skon klammer, och det Betänkligheterna äro &amp; ledes icke prin.
komma vi icke ifrhn genom att se åt sipiella utan endast tillfälliga, m e n böra vare sig höger eller vänster, utan endast därför sa mycket mindre f &amp; sl &amp; rot, ' ty genom att taga itu med ett kraftigt or- i annat fall komma vi lika 1Angt p &amp; ganisationsarbete bland arbetarklaesens sidan om själva saken som Cicilia Mi- kvinnor.
low, d4 hon vädjade till kvinnorna at1 Det har sagts om mAnga kvinnor, som avstii rösträtten för försvarsfragans skull.
skrevo sina namn pi % de s. k. försvars- Det ai försvaret-framatkvinnorna, som lietorna, att de ej förstodo vad saken nu kunna lagga den meriten till alla gällde.
Är det möjligt att detta är sant, andra, att de genom sin huvudyrs agi- s &amp; ar det vimerligen icke atörre spekta- tation lyckats förverka det förtroende, kel an att en hel del man deltogo i som vi kvinnor i stor utsträckning mött bondetAget utan att veta vad de gjorde, i v&amp;r agitation för medborgarrätten.
men det %.r ändå, oförsvarligt att detta Men.
.
alltför litet ar emellertid vunnet skall kunna.
sagas om arbetarkvinnor, för demokratin, aven med den trosten och det bör icke f &amp; handa en-gång till.
att kvinnorna ingen skada kunde göra Vi f &amp; väl nu äntligen rakna P&amp;, att vid detta val.
Mycket ekulle daremoi den i sommar sammanträdande parti- kunna vinnas, om arbetarklassens.
biide kongressen tar konsekvenserna.
av ' de nu man och kvinnor toge kvinnoröstratts- vunna erfarenhetbrna och ger ett kraftigt frågan mycket mer p &amp; allvar an vad stöd A t kvinnornas organisations- ' och hittills earit fallet.
Det hämnar aig upplysningsverkaamhet, Efter va1e.n.
d.
Vad det- ar gott hos lilla mor, som tanker p &amp; oss alla.
For henne ingen börda stor blir tung, när plikter kalla.
Hon klagar ej - och delar ej sin harda, långa syssla, och glömmer ingen - ingen, nej,.
med.
allt hon hinner pyssla.
.
Vad det ar gott hos lilla mor i livets alla skiften, i hennes minne alla bor från vaggan intill griften.
Nar andra.
vänner svika oes och medghngen ger vika, och lyckans ankar brutits loss ar hennes kärlek lika.
" Om hon ar fattig eller hadd är hennes kärlek rikast.
.
Och hänsynsfull och fågelradd hon ar vårt sinne likast.
.
.
.
Men n &amp; vi lyckan nHgon g b g, blir ' hon förnöjd och vanlig o &amp;.
.
dubbelt flitig vid sin s8ng.
.
.
.
,.
.
.
Mors kärlek ar oandlig l.
.
...
Ax: N-son.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
',
MORGONBR ' IS - - p - Rickard Lindström: Sommar.
Det behövs medborgerlig fostran, hela floder av upplysning ännu., yttrade hrBranting i sitt föredrag p &amp; internatio- nella kvinnodagen.
Det iu den uppgift, som de socialdemokratieka kvinnorna måste taga som ett livskall ' att fylla.
Det ar ju tänkbart, att hrr Lindman, Trygger och T h y r h och allt.
vad de heta, ännu en gAng skola st &amp; upp i riks- dagen och med bibehallet allvar för- kunna, att kvinnorna skola skyddas och varnas för de politiska stormarna.
Det kan ju ocksA handa, att de försvarsagi- terande kvinnorna riu skola draga sig tillbaka fö.r att efter val förrättat varv Eterigen drapera.
sig i sin förnämhet tilla vidare.
Men.
det ar dock icke, nar allt kommer omkring, majoriteten av Sverges kvinnor som utgöra d e försvars- agiterande, och aldrig blir det dessa krigshetsande kvinnor, som komma att mana fram de basta och ädlaste .kans- Iorna hos vArt folk.
För den stora aociala frhgans lösning vänta vi det bäeta arbetet av de, i livets hårda skola: prövade och fostrade kvin- norna, och ph dem kunna ' vi ocksa lita.
En levnadssaga.
Vem i bygden kände icke gamle An- dreas och hans lilla fryntliga gumma?
DR hade bott d a r, i den lilla stugan tätt invid landsvägen, i mAngri herrans år, s &amp; länge man kunde minnas tillbaka, och mer an, en trött landsviigens son hade fatt vila under deras tak mángen stormig natt.
.
Innan järnvägen byggdes och man inte hade annan rad än traska lands.
vägen till och från sta ' n, var det inte alltid trevligt att bo s &amp; dar intill vag- kanten.
Alla glada visor, som sjöngos av en och annan munter stadsbesökare, gingo val an att lyssna till.
men värre var allt ' skral som hördes, alla slags- mB1 som följde, och dat ibland invid stuguknuten.
Viast hade Andreas haspat dörren och stähgt dammarnaw, men det var i alla fall olustigt, och värst var att &amp; men vor0 s % radda nar ' de hörde alla svordomarna och allt oväsen.
Men ingen hade dock talat Andreaa till.
Slogs man så var det man och man emellan, och det skulle aldrig falla nigon in att göra stugans invanare nAgot förnär.
.
Därför tyckte siival Andreas som Kerstin att det and &amp; inte var farligare att bo dar än annorstädes, och hade, ', man an bjudit dem en finare bostad, 86. skulle de icke velat byta.
# Ås, sade alltid gamla Kerstin, och ögonen tindrade s % grant som pi % en förälskad sjutton års tarna, &gt;jag ar s % bjartans gla ' för vår gamla stu ' a!
Dar ha ungarna skbdat dagens lj.us, dRr ha de vuxit upp, lekt och pluggat läxorna i kapp.
Dar ha vi delat brödbitarna och dar ha vi fröjdats, men också gråtit tillsammans - ty inte manga da ' r ha varit sötebrödsdrt ' r, ska I tro.
Har ha vi v&amp;r potatistäppa och där på berg- sluttningen mitt lilla land med den h k - ligaste smörlök - skada bara att smöret ar s &amp; sälleynt ..
Visst har jag ingen blomrabatt, men p % våren lyser stugu- taket med de allra näpnaste vita ~ t j a r - nor och s &amp; småningom följas de av blom- mande gul stjarnmossa.
Runt omkring stå traden och skugga H % grant, och bakom stu ' an reser sig det grå berget som en skyddande mur.
Folk pastar att det spökar vid berget nar det ar midnatt och f u l l m h e - jo pytt, vackra spöken l Kanske ar det gamla Kerstin de sett komma från patrons vid denna sena timm.a, ty se, nar det.
ar storkalas på herrg (irln d % a ' da ' allt ' Andreassas Kerstin ' som får vara med på ett hörn.&gt; Ja, s % nickade hon hemlighetsfullt och log SH innerligt gott som endast gamla Kerstin kunde le.
När hon talade om bekymmer, lat det,
MORGONBRIS 8 Den objudne gasten: Helt nyss jag sag en va.cker syn: ett bröllopståg igenom byn med sång och spel till hemmets härd - en lycka hel - en solljus värld!
I Nodens hus ar trätans h ' olk, dar trivs ej ljus, ej glada folk.
och split och kiv av armod närs, allt solljust liv av Nöd förtärs.
Det var ett par, som målet nått från längtans dar till drömmens lott.
När krafter två ha skapat bo,.
&gt;det skall nog går, de båda tro.
val en gång kom, den flykta får när Nöd och Svält på tröskeln står; de Lyckan fällt för långa år.
D3 kom en dag en sallsarn gäst med mörka drag till deras näst '.
Hans namn var Nöd och Svalt hans far, och sorg och död hans anlet ' b a r.
.
.
Du dystre gast hos fattigman, i öst och väst du träffas kan: Och skonsamhet vet du ej av, barmhärtighet du aldrig.
gav.
Och dödskall vind det var hans smek en ungmökind han gjorde blek.
- En vilja stark, som handen knöt, han slog till mark och m a n n e n bröt.
Dock - en tid det komma skall, d å efter strid du fått ditt fall.
DA rätt.
och bröd åt alla ges, d å aldrig, Nöd, du mer skall ses.
John Svensson.
som en saga, emedan man hade svart att fatta, att detta muntra sinne nAgon- sin fördystrats härav.
Men vad ögonen nekade att förtälja, det kom småmingom fram i ansikteta rynkor och kroppens böjning, och den lilla livliga gestalten tycktes krympa märkbart samman.
Minns man garna hennes munterhet och strålande ögon, s &amp; tvingas man än mer.
till att minnas en dag, nar dessa ögon fördunklades av eri fuktig glans och omkring munnen lade sig ett bittert drag av den djupaste smarta.
Det var en dag i slhttertiden.
Solen strhlade s &amp; varmt och å - herrgArden, dar Andreae och hon strävat i m&amp;nga år, körde man med iver och brhdska in hela den stora skörden av doftande hö.
Alla torpare och dagsverksarbetare vor0 i full verksamhet, p &amp; ängen, vid lass- ning, körning och B slingrst?)
Även Andreas, vilken annars, likaom p &amp; n&amp;d för Alderns ekull, fick syssla med litet av varje p &amp; garden, hade blivit befalld att hjälpa till, och när han vågade, halvt bedjande, erinra om sin ålder och sin farhåga att icke orka med i detta, var det med en.
rad mustiga eder rat- taren vieade honom till första platsen &amp; slingret, ville han inte det, kunde han dra till h-e.
*) Slingret, ladans övre våning.
Och Lyckan, som Andreas hade ånyo rest sig, sin ena dammiga, grova hand hade han slagit för det shrade ögat, medan han med den andra .letade i byxfickan efter sin blhutiga näsduk.
Det gjorde ont, myc- ket ont, och nu klibbade en tunn vätska mellan de smutsiga fingrarna och nedåt kinden.
Kamraterna kommo fram och hjälpte Andreas ned, och rättaren när- made sig med ett: d % att detta skulle banda nu och hindra arbetet.
Du, Johan, led hem gubbkraket, och ni andra fort- satt arbetet!, # i ungdomsar N&amp;ja, den senare vägen var väl intc god att hitta för en eádan gammal tro, gen sjal, varför Andreas tAligt gick a t utföra sitt Blagda arbete.
Nog kiindel det i den giktbrutna ryggen.
varje gåni den böjdes för att f &amp; famnen full, ock nog svindlade det för ögonen ibland men det gällde ju &amp; t hinna undan ocl att hålla gluggen ren.
Redan hade det arbetats flera timmar lass efter lass knrdes fram, tömdes ocl var snart åter.
Svetten pärlade frAn d (arbetandes ansikten och nacke, men rät tarn stod och övervakade att det gicl raskt undan, och om man inte ville hör!
alltför mycket vackert, var det bäst at gno pil.
- Det ar snart middag, tänkte An dreas och redde ~ i g till amtt taga ett nyt filng.
Det värkte så otilckt i ryggen ocl han skulle garna velat pusta ut lite, di - vad var det - var det en yrsel ville inte kroppen vara med längrel Det stack till ab smärtsamt i ena öga och han kunde inte hindra ett klagandi utrop.
Det lät som man slagit en sju1 hund.
Arbetet avstannade, kamraterm tittade fram och ropet: Gu ' hjalpe oss Andreas har fått sitt ena öga utkör, med tjugan1 ekade runt i ladan.
Rat taren svor en ny kötted och befalldi raskare fart, SA att de hunno f &amp; in anm ett par lass till middagen.
Hos Kerstin puttrade potatisen i gry- tan- i den öppna spisen, sillen var redan insatt på bordet och lyste så vit och blank mot d e n bruna lertallriken och ajalv kom hon med en fång &gt;knatte, för att f &amp; riktig fyr under grytan.
, Herre Jesses i himlen I va ' ä ' da ' nu ?^ Kerstin tappade vedpinnarna och sprang fram.
~Andreaa - Johan - va ' 1 ' da '?
Gu ' tröste och hjälpa osa l - Ogat - jas &amp; - höet - tju ' an -- slingret - fanns där inte yngre krafter te ' da1 ?&gt; ' 9) N &amp; jag sedan motte Kerstin, log hon inte mer som förr, och ' nar jag talade till henne grät hon.
Aldrig går den synen ur mitt minne.
Vad hon slet sedan, ute och inne, bittida och sent.
Var det kalas på herr- gkrden, var hon dar som vanligt till sena natt -.
naturligtvis vid diskbaljan.
Och var det tvätt eller storrengöring, nog var.
hon med.
Av frun fick hon sin.
75-öring orn dagen, fast dagen ofta var aderton timmar, och av husmamsel- len fick hon då och då en liten matrest hem till gubben.
S &amp; gick en dryg tid.
~ n d r e a s ' ena öga var för alltid förlorat, det andra rann ständigt, men nu kunde han At- minstone gå omkring och pyssla litet i stugan medan Kerstin var på herrgården.
SA en dag blev Kerstin sjuk.
Dok- torn ' kom, s&amp;g och skakade sitt huvud.
Andreas gick Borgsen omkring och ögat rann mer: än vanligt.
Det va.r sorg och fattigdom.
Dagarna blevo langa, och av dem blevo veckor och mhnader.
# PA landavägen f r h byn kommer en gammal wtubbig gubbe.
H a n ser stelt fram sig och stiger sakta och varligt vid vägens kant.
Ph ryggen bar han i ett rep en liten korg med nAgra paketer uti.
Vi komma närmare varann och jag nic- kar, men han ser det ej förrän vi äro invid varandra.
Jag hälsar och frågar hur han och Kerstin .ma .. .Åjo, - han suckar tungt - .det fHr gå, miste g&amp;.
Har varit pH sam- manträdet i dag.
Tre kronor, det ar inte mycke, men det ar ändå, en hjälp.
Potatis fár jag på döckan.
och män- niskor a ' snälla ve ' oss.
» d n frAn herregllrden då?, ~Herreghrden?
Vi få ju bo i atu ' an så länge vi leva 1 % Vi racka varandra handen till farväl.
Jag ar upprörd och påskyndar min g h g.
Vid vägskälet vänder jag mig om.
Oub-
Från kvinnoklu bbarnas.
ar betsfält.
Från Kjävlinge kvinnoklubb.
Kjävlinge soc.-dem.
kvinnoklubb bild,adei den 8 mars 1907 efter ett föredrag av fri Ugland Andersson.
Medlemsantalet, som vi (klubbens början blev 23 stycken, har jo - som vanligt ar inom organisationerna vlx lat under de g h g n a hren, men tack vari ihärdigt arbete och en ljus tro p &amp; framtida hos klubbens styrelse och elitkaren blanc medlemmarna lever den annu och har unde: den sista tiden kunnat gladja.
sig å t en goc ökning i medlemsantalet.
Några enastaendr storverk finnas ju visserligen ej att antecknr ur de g h g n a årens verkeamhet, men klub, ben har dock gjort en god insats i saval der fackliga som kooperativa rörelsen pR platsen och efter basta förmkga har den deltagit: arbetareklassens kamp för ljiisare och battre tider.
Klubben ar även representerad &amp; del kommunala omradet darigenom att en av des^ medlemmar har sate och etjlnima inom pen- sionanamnden, och vi vilja hoppas att den dagen .ej ekm11 vara för långt avlagsen, p &amp; vi akola finna nagon av vira klubbkvinnor bland hrr municipalfullm %ktige.
Som avslutning av dessa rader kunna vj Ilven nieddela, att av klubbens styrelse finnae nagra, som under hela den giingna tiden till.
hört deneamma och som darför utgöra ett gott föredöme för de yngre kvinnorna. '
På samma g h g som vi bringa dem vPrt varma tack, och önskningar om fortsatt frarngiinge.
rikt arbete, vilja vi uttala den förhoppningen, att de som lön för sitt arbete ma f &amp; se sin klubb växa sig stark och inom sig sluta alla C.
S-., Kjävlinpe arbetarkvinnor.
m- Kjavlinge soc.=dem.
kvinnoklubb.
Ur Stockholms Allmänna Kvinnoklubbs årsberättelse 1913-1914.
' ör diiskussioner föredrag hallits av: rikedage- nan Nilsson: MinimilönfrAgan; friherrinnan 3bba Palmstierna: Opinionsyttring för kvin- lans politiska röetratt; Signe Svensson: Kom- nunala sömmerekeskolor; fru Norn Sandell: l a r t hemliv; hr Gustav Möller: Fattigdoinens h vek af fan de; friherre Palmstierna: Mödrar, ch sptlda barns v h d; dessutom tv8 föredrag ben har hunnit upp för backen ocb iv fil.
kand. fröken Dagny Thorvall: HArda ställer sig trött och andtruten med ryg- ider i Finlands hietoria och NAgra drag nr gen mot.
stenmuren, varpa korgen synee nakarna Brownings liv.
vila.
Offentlige föredrag ha hallite av: fru Frida HOS Kerstin gaetar hud fr&amp;n herrgår- itehhoff: Äktenskap och ' demokrati; direktör den med litet tunn soppa och nigra Lind: Konservering av frukt, bär och grön- skorpor - %t de sjuka vågar man icke aker; arkitekt R. Ekblom: Holland och Bel- giva mer.
$en i ord och bild, samt med diekueeion in- Den gamla behövde det icke heller.
edningslöredrag av: redaktör Anders Orne: NAgra dagar efter hänga de vita gardi- ivsmedelshandelne kommunalisering; skol- nerna släta framför de smh fönstren och: öksinepektri~en fröken Gertrud Bergström: vandraren gick tyst och ödmjuk .förbi lemkonsulentverksamheten i Stockholm.
stugan vid det stora gråa berget.
Bar- Demonstrationsmatlagning under ledning av nen kommo hem, gräto och ordnade för röken Thora Holm har hållits 3-4 dec.
i mors sista fiird.
På soffan sitter gubben rolkete Hus B-sal tilleammans med Södra Södra kvinnoklubben i Stockholm m vinn ok lubben.
Klubbens årsfest firrdee med en utflykt.
.
il1 Tantolunden.
Till stödjande av kamrater i kamp ha- an- ilagits: 25 kr.
till Primus ' och 10 kr.
till Bel: iene arbetare.
Insamlat till valfonden ?U r. Arbetarekommunene uttaxering h 25 öre r medlem har aven ' utbetalats.
Feriebarnis bekladnadskomrnitté har helt ller delvis beklatt 61 gossar och 41 flickor.
Klubben har pil hemstallan av V. U. be- lutat att till Arets partikongress sända tvH iotioner.
Den ena om 2 mhnaders agitation, en andra om ökat anslag till Morgonbrie r h 1,000 kr.
till 1,500 kr.
Denna senare iar Stockholms arbetarekommun beslutat anda som sin egen motion.
ovanlig energi redan från börjkn.
Nar man nu laser igenom protokollen,.
ah finner man hur i sin helhet arbet arrörelsen hade en mlngd fragor och problem att söka lösa och huru stort intresset och livaktig- heten d &amp; var.
Den nya kvinnoklubben skval som den ett &amp; r itldre Allmänna k&amp;nnoklubben diskuterade en hel mangd arbetar- och samhallsfrägor, i all- manhet efter belyeande föredrag i ämnet; - m %nga verkligt goda initiativ togoe för.
att htadkornma positiva Atgarder i en hel del sociala fragor.
synnerligen betecknande ar det, att 9 Ar innan de borgerliga kvinnorna började sin röstrllttsrörelse hade arbetarkvinnorna diraku ', Bast att far lägger anse att den tendens till nedgamde, som för d g o n tid sedan gjorde sig gällande, ej för narvarande ar att befara.
Do,ck ar klubbens ekonomiska stallning aådan, att det kraves en ytterst kraftig medverkan .av alla klubbens medlemmar, om.
verksamheten skall kunna uppehtlllas.
höll den 1 april sitt ärsmöte, d&amp;, .val av ' ety- relse och en del andra val företogs.
Till ord- förande efter fru Ruth Gustafson valdes fru Hulda Roos.
Klubben har under arbetsåret haft 9 ordinarie sammantraden och 2. sam- kvam.
Å 4 av sammantrtidena ha förekom- mit föredrag i olika frågor.
I samband med notis om detta krsmote kan något erinras om klubbens föregående verksamhet.
Södra kvinnoklubben bildades egentligen den 26 oktober 1893 med 13 med- lemmar efter ett föredrag av hr Knut Teng- dahl.
Föredraget följdes av en livlig diskus- sion, i vilken deltog bl.
s. fröken Amanda Horney.
Som ordförande vid mötet satt;.
tyst, grubblande.
Medlemsantalet har under Bret ökat f r h 90 till 98.
De M e d Anledning a v att klubben uppsagt ' D fröken Gertrud - Månseon.
Klubbens första svepa om honom det gamla tacket ocb ialenei förhyrande pr %r avhölls ett festligt ordf. var fru Augusta Willareson.
Sedan giva honom varmt att dricka.
fortsatte den nya klubben eitt arbete med amkvarn den 15 dec.
s i lite., Han lyder mekaniskt.
t Det är söndag.
P &amp; slatten utanför stugan stå tvenne svarta kistor med blom kransar pH locken.
Arbetarna, kam.
raterna, komma, helgdagekladda och med sankta huvud.
I dag skola de göra An- dreas och Kerstin den sista tjiinsten.
Med fasta, valkiga händer lyfta de kistorna och skrida sakta och varligt framåt, medan solen lyaer nå milt; ge: nom traden går likt en smekea-m visk- ning och p &amp; etugutaket böja sig de sm &amp; vita stjärnblommorna eom till ett tyst, ett kart farväl, liksom leende åt de gamlas sista, största lycka.
Inga. '
' f '.
.
L Af alla Cacao- sorter jag pröfvat har ingen smakat sh!
bua som respektive fackföreningar ha vid dessa agita tionsmöten varit ett gott etOd aven vad klin- gande solidaritet anghr.
Det största möte, som avhiillits i politiskt hanseende, var mötet i Försvarafrhgan, eom ursprungligen var bestamt att avhállas i Fol- kets Hus ' A-sal, men pA grund av, enorm efterfrlgan pli biljetter mHste fihjiiggas till cirkucit.
Mötet var besökt av 2,000 personer och talare vor0 partieekreterare Fr. Ström och d:r Sven Hedin.
På sommaren avhölls ett friluftemöte, varvid fru Frida Steénhoff talade om D Pressen aom kulturbärare&gt;.
Likaeh har opinionsmöte hlillits för kvinnane politi- ska röstriltt och 10.timmaredagen.
Repreaentanter för Mreningen ha även vid tillfälle uppvaktat regeringen dele i reglemen- teringefriigan, dels i 10-timmaradagefrligan.
Av revisionsber4lttelsen framgick, att den ekonomieka ställningen vid .liraalutet var gan- * ka god, vadan full och tacksam ansvarsfri- het, pA revisorernas forslag, beviljad &amp; ety- releen.
.
Styrelsen bestar av fruarna Anna Pettersi- aon, Betty Söderberg, Elin .Olsson (nyvald), A manda Frösell, fröknarna Anna Johansson, Sara Magnusaon och Helena StAlander.
Med hopp om ett framgingerikt, enigt ar- bete för kvinnornas eolidaritet tecknar: Med partihälsning.
till kamraterna landet runt Styr elsein, g:m Amanda Frösell, ordf. ' terat och fordrat kvinnoröetriitt, ville bli med- lemmar i de manliga röeträttsföreningarna och viro med i arbetet att få in kvinnor i de bhda folkrikedagarna.
Redan da, för tjugo lir sedan, diekuterade kvinnorna frtigan om storstrejk, om pensions- förallkring, om ogifta mödrars och deras barns rattsliga stallning, frägor som nu pA de sista gren ha varit och ilro aktuella.
I tio hr arbetade klubben under vilxlande med.
och motgling, men s &amp; nödgades den- samma, främet för de svhrlöeta lokalförhål- landena pll Söder, att tills vidare nedlagga sin verksamhet, och ' i januari 1904 övergingo klubbens medlemmar till Allmanna kvinno- klubben och överlamnade till den senare klub- ben att förvalta och bevara klubbens andelar i Folkete Hus, fana och inventarier.
I januari 1909 återupptog klubben sin verksamhet, ' då den nuvarande klubben bil- dades och d &amp; bl.
a. några av den gamla klubbens medlemmar aven skrevo in eig i den nya.
Sedan dese har klubben arbetat pfi vanligt satt genom föredrag, föreläsningar och diekua- eioner, genom eamkvam och feeter att uh ett for oci3 alla gemensamt mål: att fll våra kvin- nor, arbetarkvinnorna, förethende för arbetar- rörelsens verksamhet och a ' tt de bli kamrater med ose i gemensam strilvan ' för ' arbetarklas- sens befrielse.
Till sist en hjärtlig hälsning till alla kam- rater i våra kvinnoklubbar från Sodra kvinnoklubben Från Lysekil.
&gt;Skriv något i k morgon brie harifrh,, sade en av klubbieterna därnere och med den dar tonen som kan fll en stackare att lova vad som helst ngetan.
Vad i. all världen ska jag skriva om Lysekilsi kvinnoklubb?
Det kan ju ej bli annat an intryck av en dags vistelse bland kamraterna vid denna var utpost.
Lysekil ar ju mest bekant som badort och har som sadan kanske fatt nligot eken av.
oåtkomlig men efterlängtad, som man vanligen ger de &gt;övre lagrens?
rekrea- tionsorter.
80m stad trr den ju en av vára nyaste, och, jag tror (Mrlat mig snälla van- ner i Lyaekill) en av våra rysligaste.
Kanske e j för badgastema, men för d e n sqm ser .staden eom ett hem för 4- h 5,000 människor.
I E n handfull stugor .uppkastade pá förets bästa bergplath och sá ha de fatt fastna dar de etannat, .likadant över hela bergat, .och eA, där det blivit en rBmna eller mojiigen en etorre sanka mellan bergskrevorna har man gjort en gata eller grand utom vid bad- anstalten, dar det finns ett Ilingt stycke alat promenad.
En enda gård~plan shg jag pB nhgot avstfind och inte annat jag kunde se var det - kyrkogården, eljbs bara berg- knallar.
Inte en backe med gras och buskir, inte ens det minsta lilla potatieland finnes dar plats för.
Nu hade de ju de harligaste kälkbackar,, men hur b&amp;r ni er Bt pfi som- marn när ni inte ha en grön flack ?&gt; måste jag frkga.
Jo, antingen Aker de tag till Uddevalla, 4 k 5 mil eller ockeå ett par tim. blltreea till en annan plats i skärglirden.
Och har, bland idel berg och stenrösen träffar man glada, entusiastiska och energi- ska klubbmedlemmar.
Energi fordras det sannerligen för att kunna göra livet nagor- lunda driigligt pil en slidan plats.
Var de fli sin hjartegoda och varmande vanlighet ifrhn förstar jag ej, om det inte ar samhö- righetskänslan som har tar sig uttryck.
Den int.
soc.
kvinnodagein firade Lysekils- klubben med undertecknad som talare.
En vallyckad fest blev det ocksh.
V. U:e reso- lutionsförslag antogs.
E n &gt;god aff ar * gjorde klubben och det hade den arligt förtjant för allt sitt nit.
MAtte nu även deras förhopp- ningar ph kvinnorna inte svikas.
För att kunna hålla stiind mot alla mtormar måste vi h ' alla samman, det skall aven kvinnorna känna till slut.
Ett leve för alla kvinnor, som tro p &amp; vhr sak och pi % sig själva.
Ett tack till Lyaekilskamraterna.
, Agtres Söderpist.
Ur " Naturvetenskapliga kåserier ", del 111.
(Forts. fr. sid.
.5.)
Ur Specialiceringens faror.
Ett annat, kanske ännu tydligare vittnesbörd om hur ett ursprungligen verkningsfullt anfallsvapen genom alltf Ör stark specialisering slutligen kan vålla sin agares undergång lam- nar s a b e l t a n d e n s historia.
Sa- beltanden eller som den på vetenska- pens språk kallas, Machairodus, var ett tigerartat rovdjur, som fåht sitt namn av de väldiga hörntänder, vilka likt långa dolkar eller sablar stuck0 g:m R. G-n.
Socialdemokratiska kvinnornas samorga- nisation i Stockholm ARTHUR BALLIN, Kappfabrik en gros, avhöll Aremöte i mars mitnad och raknade STOCKHOLM, MALARTORGET 13, 2 TR. d &amp; 567 medlemmar, anslutna genom Norra För Stockholm försäljning av och Södra kvinnoklubbarna, ungdomeklubben Revolt, Södra ungdomsklubben, Bryggeriarbe- tareförbundete avd. 15 och 52, Maskinarbe- tarefackföreningen samt Bageriarbetarefack- f oreningen.
Ett ratt omfattande agitationsarbete har - bedrivits under Aret, shval fackligt som po- litiskt.
Fackligt har Soder genomagiterats, och dessa möten, varvid bjudits p % föredrag, sang, mu- eik och deklamation, ha varit vill besökta och vieat goda resultat, som sporra till nya an.
strgngningar.
De manliga kamraterna inom DAM-KAPPOR &amp; DAMKOSTYMER i minut till bestämda fabrikspriser.
Må tt bestalining a r utföras ' förstklassigt &amp; billigt.
Ständigt lager av Sorgkostymer di Kappor.
OBS.
1 Ingen butikslokal för inbesparandet av de dyra lokalhyiorna.
Mitt för grön och röd spHr- vagnelinjes hallplats Malartorget - Bkönfeldts gränd.
A R T H U R BALLIN, KAPPFABRIK.
----- MORGONBRIS - 11 sparar darvid mycket- överflödigt arbete, avlagsnar inbiten emuts, brunoktiga avlagringar och gulaktiga bottensatser grundligt och gör varje annat tvattmedel överflödigt.
Solidar företilje8 överallt.
l /, Originalpaket 30 öre; l /, Originalpaket 16 öre.
fram ur överkäken, och som ännu i med sina rötter äro bundna vid jorden I &amp; vilkas stänglar endast kunna ut-.
dag göra ett fruktansvärt intryck.
Eöra långsamma krökningsrörelser, Naturen ar så till vida god, soiii den iro bakterierna liksoni m %nga andra sällan gör det onda för det ondas egen lilgre växter i stånd att fritt r.öra sig.
skull, utan endast tolererar brottet, i den vätska, där de leva.
Betraktar när dess skapelser ha bestämt intresse man med ett starkt förstoringsglas en av att bruka gift eller dolk mot var- vattendroppe, som innehåller förrutt.
andra.
Den blint verkande naturen nelsebakterier, så ser man huru balr- påminner i detta hänseende ratt myc- terierna simma av och an unge:fär som ket om den gudomliga försynen, vara lekande fiskar, men vida nyckfullare godhet ju ar höjd över allt tvivel, i sina rörelser, som för övrigt utföras men sorn alltid röjer den mest vid- med tillhjälp av särskilda rörelseor- synta tolerans, nar jordens folk tycka gan, s. k. cilier, vilka verka på saninia I en sig ha ett bestämt intresse av a t t för- satt som %ror och propellrar.
göra varandra.
nied kanoner och mau- droppe, som endast innehållw bakte- rier, tuinla dessa omki5ng ~ 1 t.
må.1.
a~ i sergevär.
alla rriö jliga rilrtningai., göra plötsligt T motsats till de högre växterna, som halt och vanda o m åt ett annat 1.iå11 - m - - - w r&gt;.
s. v. Detta kaotiska virrvarr andras erniellertid med e t t slag, om man i droppen nedlägger ett litet glasrör; fyllt med bu1 jong; ögonblickligen ila d &amp; bakterierna mot rörets mynning, dar de bilda en molnlilrnancle ansam- ling, som därefter intränger i röret, så att detta på ett par minuter fylles med hundratusental, ja med miljoner av bakterier, som dansa omkring i fest, måltidens segergladje.
Det visar sig alltså, att bakterierna aga ett dags spårsinne, eller om man vill uttrycka sig mera mänskligt, ett smalssii~ne, som satt-er dem i stånd att dirigera sina rörelser i den riktning, d5tr de ha utsikt att f.inns (len hasta och iiltligi~ste niiringei ?.
.
- -
Kornhamnstorg 61.
Högsta Upp- &amp; Avskrivningsränta.
Stockholm Qp.1~Bass~ 4 proc.
En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin an Solidar- Symaskinen, som ar den yppersta i Iiarideln, av stör- sta fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vårt .firmamärke försedda maski- nerna äro .ett fabrikat, som på teknikens nuvarande ståndpunkt är det högsta som kan uppnis och överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- månliga betalningsvillkor.
II II Finnes i varje v ' älsorterad järn- &amp; bosättningsaffär, ävensom i kooperativa.
' aff arer.
Symaskinsabfaren SOLIDAR, RADIUS-KOKENS detaljer passa till andra Vasagatan 5 2, STOCKHOLM.
fotogen.-gas-kök.
Prova vbr nya, patenterade tystbrannare, som äntligen löst prol&gt;lemet ' iför denna typ sv br&amp;nnarel. '
Aktiebolaget RADI US, Stockholm.
Ömsesidigt.
Aktiebolaget Vasas försäkringstagare arc sam tidigt v, sjuk- och olycksfallsför- Stockholms Folkbank säkrade.
Huvudkontoret: Klarabergsgatan ag.
Vasas försakringsprinciper äro praktiska Kommendörsgatan 25. och moderna.
Avdeln.=kontor: Upplandsgatan 15.
Vasa har agenter landet runt.
Fleminggatan 59 B. Vasa antager kvirmliga agenter inom f id in^.^ ' Villastad.
alla samhiillsklasser.
p Depositions-Ranta Kapitalräkna-Ränta - Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrader 3:dje fredagen i varje manad kl. 7 e. m.
A Bryggeriarb.-förb, exp., Barnhuegatan 14.
Ordf. och korreep.
fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm, tel. 286 58.
Kassörskan traffae for uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. ftlreta manaden i kvartal a Bryggeriarb.-förb.
exp.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
a v h å h r ordinarie möte Leta mandagen i varje manad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hiis.
Styrelsen.
} 4 ' 12 proc.
Sparkasse-Ränta 4 proc.
Kassafack från kr.
5 pr år.
Svenska Lif ränteforsäkringsbolaget Lif rantef6rsäkrLg, FoBkfÖrs#ikring, Livf orsakring.
Ny forsakringssumma under 1913 over l2,OOO,OOO.
Kiruna soc.=dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten 1:sta och 3:dje manda- gen i varje månad i Folkets Hus ' lilla sal kl. 8,30 e. m.
Styrelsen.
Hälsingborgs soc.-dem.
kvinno- klubb avb %ller möte 1:sta och 3:dje m i n d a gen i månaden i Folkets Hus ' F-sal kl. 8 e. m. Sjukkassan har uppbörd andra mötet i måna.den.
Styrelsen.
Beakta M O R 6 0 N 1 R 1 S ' annonser l k..
Kvinnan ' motarb.etar sitt eget basta nar hon avrader mannen att teckna försak.
ring A sitt eget eller bägge makariias liv.
P4 grund av mindre dödlighet ba kvinnor lagre premier i D E F O R E W A D E. Prerniebe- frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för, maner.
Malmbergets soc.=dem.
kvinnom Gellivare sot.-dem.
kwinnoklubb klubb avhiller ordinarie möte andra och sista avhhller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man måndagen i varje manad.
dagen varje mhnsd kl. 4 e. m. T,okal: Nys Nya medlemmar hälsae vtclkornna.
Folkets HUH.
Styrelsen.
Styreleen.
