# ID: svediakorp-per2391
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,309
# sentences: 1,077
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
MORGONBRIS TIDNING.
@ de arg.)
N:r 4 April FUR D E N,.
.
.
.
.
.-.
,.
Utgiven av Socialdemokratiska ' Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
Stockholm 1914, A.-B; ArbetarnesiTryckeri Pr~u~rration~~s: 1: 20 pr helt %r, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels är.
Lösnummer 10 öre.
, Morgonbrisg expedition a - SIGNE SVENSSON, Allm.
Tel. 244 36, Redaktör:, Anna Lindhagen.
1914 Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm. '
Annonser % sista sidorna pris 15 öre pr mm.
. '
Maningen har gatt u t över landet mangtusen ganger Aterupprepad.
D8 detta skrives st &amp; vi mitt uppe i valet.
Vad skall i dag och de föl- jande dagarna utlösas av den oer- hörda spiinning vart folk den se- naste tiden genomlevat?
skall det mogna som korn - eller drakar med klor 3 D Skall reaktionen, segra?
Skall all den lögn, det förtal, den makalöst smutsiga agitation, som man och kvinnor ur de högsta kretsarna nedlåtit sig till, visa sig större och starkare än sanningen?
.
Skall valet till andra kammaren föra oss tillbaka till.
en tid, da ett kungligt %det fi.dng &amp; jag icke&gt; är nog borgen för att intet krav är för högt och ingen börda för tung di % det galler militarismen.
Till valurnorna vandra mannen i tusental, nya tusental - kanske likgiltiga förut - ha kommit till.
, Intet krav är.
.
fiir.
högt och ingen börda för tung.,.
.
.
.
.
Skola de förmA att i nA.gon man.
.
.
.
hjälpa den böjde antt reea sig eller skall.
.I ett kungl .. kommittbbetankande av vara %r 1011 kan läsas: Vad särskilt tirbe; man böja honom Sinnu djupare?
. '
' I '.
.
ta-lassen beträffar så.
torde Wrhål- landet inkm betydande grupper av denna hava varit och alltjämt vara det, att mannens inkomst icke rac- ker till för att uppeh&amp;lla familjen, vadan saledes hustrun tvingas att.
ined yrkesarbete o. e.
v. Det är sa gott som kungsord det ocksh ..
Det skulle vara nyttigt om de försvarsagiterande kvinnorna och hela den %flygande kolonns av f. d. liberaler och f. d. demokrater m, fl., som tillsvidaie ' funnit en trygg hamn hos ~ f ö r w a r e t främst,, ville be- grunda innehållet i dylika uttalan- den om deras egen erfarenhet svi- ker dem, innan man g %r ed pil att ingen börda kan bli för tung.
Men vi tro, segervisst; att Sver-.
.
Hop-.
ges.
folk valt rätt, valt.
.
rött.
pet om seger skall ' ännu en gång ena arbetarklassen.
Förtröstan p &amp; framtiden skall ännu en gAug giva mod och med järnvilja ' skall den böjde, trötte ännu en g %ng lyckas resa sig star- kare, stoltare, hoppfullare an förut.
Ännu m&amp;nga ganger skola v i höja leverop.
Vi gro och bli det vi A. '
Ö. '
.
MORGONBRIS Bör fosterfördrivning straffas?
.
Av OTTO GRIMLUND.
Sceil: E n doi~~stolslokal.
Frainför sl~ranket står en ung kvinna a.v a.rbetareklassen.
Hennes ansikte, amlars vackert och vekt, ar förstört av tarar,, ögonen äro rödkantade, kring inunneii ligger ett bittert drarg.
An- klagelsen uppläses.
Man har upphittat liket av ett foster på ett undangömt ställe ii den gård, dar flickan tjänte.
Fosterfördrivning eller barnamord var det, vilketdera var man inte saker p&amp;.
Den skyldiga, häktades och erkände ge- nast.
Hon hade med löfte om akten- skap haft umgänge med en ung man.
Denne f örsvann emellertid nar följder började markas.
Föräldrarna var dö- da.
H~nsbondefolket var ' religiöst, och i slikt f all ~nt~aiz f örbarmaiide.
Ingen i he- la viklden hade hon a t t vaiida sig till.
Nar barnet kom till varlden skulle det och hon lcnuffas ut, f å slag och hugg och för den1 bagge skulle livet bli ett helvete.
Sa skedde d e t.
.
.
Med tilrar i hjärtat, men med fast mod hade hon gått till.
handling.
.
.
Ahörarna ryste.
Folket stenade, tidningarna stenade: Dom över den liderliga, den skiindliga, barnamör- derskall, hedningen som .slcammer ut det kristna samhället, dom, dom, dom ... '
7 - ' Scenen a r, densamma som förr vid ett annat tillfälle.
Nu står framför domarbordet en gammal kvinna i enkla, mycket elikla kläder, utmärglad, böjd av årens ar- .bete och slit.
Fem barn har hon fött till varlden.
Och hon och hennes man, en hantlangare, ha dragit sig fram så gott de kunnat.
Men fick mannen maka sprit blev han vild och oreger- lig.
Då fick hustrun bara lyda.
Vid ett sådant til.lfalle hiinde nog olyckan.
Så kände hon efter en tid a t t hon bar ett nytt liv under hjartat.
Och ange- sten grep henne.
Hon Bände a t t den barnsängen skulle hon aldrig överleva, intensivt kände hon detta.
Hur skulle det gå för de 3 minsta, nar hon vasr borta?
Ja, resultatet blev a t t han med tunga steg vandrade till en av bak- gatornas barnmorskor, som h jälpte henne.
Upptäckt och skräck.
Och nu s.t.od hon liar.
Den goda pöbeln i det skenheliga kapitalistiska samhiillet tjöt av låtsad skräck, tidningarna, talade om " mora- lisk ruttenhet inom arbetareklassen ", etc. --- J a, det dar ä r två små eseinpel.
p i dessa snart alldagliga historier om fosterfördrivning och ba.rnamord.
nlr5nga, äro de kvinnor.
som tungt straffade för sMana brott lever sitt liv bak fängelsernas n ~ u r a r.
Och vad VBY- re ar, det a r så få, som IG.nina .. inte med- ' ömlrnn m d dem.
men som kä.nna att d e t s k i t t d m en uppenbar oriittvisn .. att de ar oskyldiga och a t t portarna För många står det redan tydligt och till friheten och ljuset genast borde klart, a t t fosterfördrivning e j b ö r öppnas för dem.
Det är ett ännu inyc- straffas.
Var och en må råda över ket lite omdislruterat spörsmål: h ö r sin kropp.
När en kvinna sätter sitt fosterfördrivning s t r a f - eget liv på spel för a t t slippa satta till f a s?
I-Iiir hemma a r det bara et1 varlden ett barn., som, det vet hon re- litet, litet fatal modiga man och dan, blir träl och slav, ja, kanske kvinnor, som d.jiirvts 818 ett slag värre &amp; n sil hela livet igenom, nar en för a t t få fram denna fråga i kvinna gör detta - med motiv som dagsljuset, få den venti1era.d.
Ute j iiro starkare an fruktan för döden - Tyskland har man litet mera börjat då må skriket förstummas, då m &amp; vi sysselsatta sig med frigan.
I Danmark tysta böja huvudet i undran och - diskuterades den i fjol på eii krimina- varför inte?
-- i aktning för detta listkongress, å vilken flera av delta- stora.
garna, ansedda och lärda man, havda- Det synes mig, som om en diskussion de den uppfattningen, a t t fosterför- i dessa saker skulle kunna ransa luf- drivningen ej bör straffas.
Och j ten, skingra osundhet .och tränga un- Norge hax bland andra fru Il a t t i dan vestalers hesa skrin.
Det synes A n l c e r M ö l l e r och fru N i n i mig vidare, ' som skulle dessa frågor R o!
1 A n k e r vid upprepade tillfällen alltför litet beaktas av våra socialisti- i frimodiga ordalag tratt i breschen ska kvinnor.
Här kali ni arbetets mot dinrnma inan och ännu dummare kvinnor verkligen resa en stark och kvinnor för samma ilsikter som de dan- stor opinion, har kunna ni, om ni vill, slå ett slag för alla de.ss.a tusende ske likda.
Men det behövs mer än vad hittills olyckliga, och ni kan aven få tillfälle har skett, att man i denna f d g a söker att i bjärt sken mot varandra stalla andra.
rådande uppfattningar, söka re- kapitalistsamhallets hycklande jesus- formera, sinnena.
Rådande uppfatt- morial och den samhällsmoral,.
efter vil- ning?
Vilken ar det?
Ja., det s a r ken frie man och kvinnor bör handla.
särskilt den saken, som satt pennan i handen på mig.
Och närmast a r jag manad till a$t saga några ord i detta ämne genom de ord av f r u Nini Roll Anker, som jag laste för nAgon månad sedan.
H o n trodde sig ha gjort den iaktta- Av advokat Georg Stjernstedt.
gelsen, a t t för de äldre lwinnosaks- kvinnorna a r varje försök a t t lyfta på slö j orna av skenhelighet,, pryderi och Huru har n u lagberedningen sökt smuts ett bud från nagot.
som deras lösa de problem som skilsmässolagstift- vesta.linstinkter vänder sig bort från iiingen uppställer?
med avsky och hon förklarar detta ha Vad först ang %r det fall, då b å d a en dubbel orsak.
För de flesta av det t n a ' k a r n a äro överens om a t t gamla släktledets kvinnor ligger allt s l&lt; i l j a s, fastslar förslaget den prin- som angår könsförhå~llanclet i 1cgrka.n~ cip, som ju redan vunnit havd i praxis, och den kristliga mans-moralens slag- nämligen a t t makarna skola vara be- skugga.
Allt vad vi kalla erotisk liden- rättigade att erhålla skilsmässa.
Pro- skap, erotisk livsglädje.
kroppslig karlekslyclca och naturdrift, det har ceduren skall för sådant fall vara den, för dem syndens märke p5 sin panna.
att makarna först hos domstol begära Och varje försök, det rnii vara av J e p a r a t i o n.
Med separation menas konstnärlig eller social-ref&amp;ma&amp;isl~ ungefär detsamma som den nuvarande art, a t t söka Idargöra en eller annan " slcillnaden till sang och sate ", d. v. s, s:ida av förhållandet mellan könen är ~ainmanlevnadens havande, dock har c1 m.
frammamde.
Kvinnorörelsen har separation, som alltid skall galla tills ofta, pPlst %r f r u Anker, i sin strävan vidare, gjorts mera radikal, i det att fullstan- att skaffa kvinnan samma stallning förmögenhetsgemenskapen iigt upphäves, i det närmaste på sam- so.m mannen sökt se bort fr5i.n köns- ma satt som sker vid boskillnad, d. v. s. för ' hkllandet.
Lika lön for kvinnor och man.
samma tilltrade till alla plat- iien genlensamina egendomen delas ser för bagge könen.
det h a r ju varit (sedan de skulder, för vilka denna tvenne mycket predikade teorier.
och egendom häftar, blivit betalda), all dUrav följer, a t t de helst inte velat rgendom soni tillfaller make eller sepa- höra talas om de hinder naturen lagt ration.sdoni skall vara hans eller hen- i vägen.
Men.
säger fru Anker vidare nes enskilda egendom, hustrun f örval- detta - medvetna eller ' ej - förbi- tar sin egendom själv o. s. v. Man kan seende av en.fa.ktor, som va.rje kvinna Eördenslrull saga att det föreslagna in- xv arbetarelrlassen dapligen måste rtitutet " separation " utgör en sam- rakna med och som vLr tids unga.
manslagning av skillnad till s b g och dryfta och ta ståndpunkt till .. detta.
sate och boskillnad.
Äro makarna re- l a n förut boskillda, sker naturligtvis; .r den innersta orsaken till ittt kl 71nno- '.
rörelsen ofta för arbeterskorna sgiits .n.geii ändring i förmögenhetsfö:rhål- vara ett Överkl~ssdi.funii eller en c11- .andena vid separation.
Innan.
domsto:l dömer till separatioii, hart teoretisk rörelse.
Detta.
ar var7 - Fril An1re.r kommit till iiåste emellertid ni e d l i ii.
g mellai i aakarna ha företagits.
Denna in.ecL insils t om. '
lagberedningens finlag till h g om äktenskaps ingaenile och upplisning.
MORG ' ONBRIS h g, som avser att 5stadkomni.a.
förso- Av de olika f 6resla:giia ' skilsi~a$so; åtskillnad, iiielE.aiï den: so111 Ii.
a r slzuld ning mellan inalrariia, motsvarar kyr- grunderna gro somliga endast av den och den som iir utan s.ku1d utan ha.r koherdens eller ' kyrkorådets varning verkan att de medföra ratt att till en skall d.oinstoleii företaga en m a t- och skall företagas av präst inom bör jan vinna separation; skilsnia.ssa n i n g o c h v ä g n i n g av skaldeii, svenska kyrkan eller främmande tros- kali i sådana fall erhållas först efter därest sådan förefinnes hos båda ma- samfund eller av häradshövding eller det makarna varit separerade ett &amp; r. karna, för att Ironima till uppfattning magistratsledamot ' eller av annan per- Dessa fall anges i 1agförsl.aget på föl- om vilken av makarna.
som h u v u d.- son som av häradshövding eller borg- jande satt: ' ' Gör ena maken sig skyl- s a k l i g e n bar skulden till söndrin- mästare förordnats.
Har sådan med- dig till, grov, försummelse av sin plikt gen.
Att en sådan niatning och viig- ling ej skett, d &amp; må1 on1 separation fö- att försörja andra niaken eller barnen, ning måste koinma att i många fall gc rekommer till handläggning, skall i re- eller åsidosätter han eljest i märklig högst.
subjektiva.
och godtyckliga re- gel inålet uppskjutas till annan dag för mån sina plikter niot dem, eller ar han sultat, be ' höver man inte kai1n.a viira.
beredande av tillfälle till, medling.
h enif allen åt missbruk av rusgivancle domstolar och .vår processordning f ö r.
Domstoleii f ör ordnar lämplig person niedel, eller for han ett lastbart liv, age att första.
Lagberediiingens olyckliga ref orni- till medlare, och makarna skola av andra m.akeii viima separa.tioi~., dar ej inedlaren kallas att sanim.ankoniina iii- sådana omständigheter föreligga, att tanke om införande av begreppet hu- f ör honom.
Hörsammas e j kallelsen el- det ä.iidock skäligen kan f ordras att vud.saklig sk~xld patraffas aven i aiidra puiilrter av f örslaget.
Sålunda blii ' ler har av annan orsak medling ej han fortsätter samlevnaden.
skett före den dag till vilkeii målet bli- Har på grund av stridighet i lynne heter det., " d&amp;ï ena m.akeii huvudsak- vit uppsk jutet, ager vidare uppskov och tankesiitt eller av annan orsak iigein bar skulden till separationen, den för medling icke rum, savida iclce ' bkda uppstatt sådan söndring inellan.
niakar- andra c j förpliktas ge underhållsbi- makarna bega~a det.
ila att sanimaiilevnadens fortsättande drag, .med niiiiclre synnerliga skäl där- Alltså: makarna böra frivilligt an- skäligen icke kali fordras, age envar till äro ".
Detta innebar en försämring hålla om medling innan de begära se- av dem vinna separation; dock nia, dar för hustrun vid janif ör else mellan se- paration, darest de icke vilja f &amp; sepa- ena maken huvudsakligen ' bar skulden paration och den nuvarande skillnaden rationsdonieii uppskjuten.
Men om de till söndringen, ej mot deii aiidres be- till &amp; ng och sate, ty vid slrilliiad till låta bli att inställa sig för den medlare stridande dönie8 till separation, med sang och sate ar hustrun berattigad till uiideïli211, t. o. in.
oin hon ensain soin domstol utsett, så går det.
sedan mindre synnerliga skal därtill äro.
lika bra att erhtilla separation and&amp;.
Förslaget förutsatter allts % att det i ar viillande t.ill oeiiiphe ten.
Likas3 På s % satt kan medlingen undvikas, vil- vissa f all ' skiiligen Ban f ordras ", som spelar begreppet hiivudsaklig skuld en ket visar att lagberedningen inte fäst det heter, att en person fortsätter sam- roll i fr %ga on1 den skyldighet att lain- frånskild make, någon större ~ i k vid t densamma.
Det manlevnaden nied make som.
t. ex. ar ila iin.derh %llsbicIrag ' %t synes dock som om, d % det gäller att hemfallen åt missbruk av rusgivande som lagberedningen föreslagit och soni hindra överilade eller lättsinniga skils- medel eller för ett lastbart liv eller vi- tillhör en av förslagets obestridliga massor, just medlingsinstitutet skulle sat.
sig, ha valdsa-mt.
sinnelag (vilket förtjiiiister.
I förslaget heter det: vara av den allra största betydelse.
Er- sistniininda lagberedningen i inotiveii ' ' Varda makar skilda i aktenskapet, farenheten torde också visa att ingri- upptar .s&amp;soin exempel på att make " i och ' finnes d.en ena efter skillnaden pandet av en förståndig medlare i ratt märklig.
mån åsidosätter sina plikter bliva i behov av bidrag till sitt tillbör- liga underhåll, age ratten ålägga aii- tid mången gång kan åstadkomma för- mot andra maken eller barnen2 ').
.
soning och därigenom hindra makar Denna del av förslaget.
ban bestämt dra rnakkii utgora sådant bidrag, efter från att skiljas.
anses innebära en f ö r s ä n1 r i a g mot ty med avseende å hans förmåga samt Ha makarna varit separerade ett ar nu .gallaiide lagstiftning o &amp; praxis, ty övriga omständigheter prövas skaligt.
och ar sammanlevnaden ej heller dar- nu torde dock k. m: t utan tvekan nied- Underhi %llsbidrag må likväl ej tiller- efter upptagen, skall domstol döma till ge skilsm.assa exempelvis vid drycken- kannas make som huvudsakligen bar skulden till skillnaden.
Trader den be .. definitiv skilsm.assa på yrkande av en- skap och valdsanit sinnelag.
rattigade i nytt gifte, skall bidrag ej dera maken ..
Men än betinkligare ar den punkt Beträffande barilens vård stadgar av förslaget, som innehåller att den vidare utgå ".
Son1 man ser må underhgllsbidrag förslaget att domstolen, nar separation make som h u v u d s a. k l j. g e 11 b a r eller aktenskapsskillnad meddelas, till- s k u l d e n till söndring niellan makar- ej til ' lerlcii11nas make, som huvudsakli-.
lika skall förordna vilken av makarna ina icke kan erhålla separation., aven gen bar skulden till skillnaden.
Detta som skall ha barnen i sin v %rd eller, om om söiidrin.gen &amp; r s % svar att det, efter iiiiiebäf iitan tvivel.
att i många fall ej alla barnen böra vara i ena makens lagförslagets egna ord, i c k e s k a l i- hustrun i fråga om skilsinassa alltjanit vård, huru de skola delas mellan ma- g e n k a n f o r d r a s att saminaiilev- kommer att bli lika beroende och ratts- karna.
Domstolen har därvid att ratta iiaden fortsattes.
Endast om ' synner- lös som hon hittills har varit, på grund sig efter makarnas överenskommelse, liga skal " därtill iiro, medges domsto- därav att hon e j har ratt till uiider- så framt den ej ar uppenbart stridaii- len har att mot aiidra partens bestri- håll.
Detsamma soni sades i fråga om rätt till separation torde för övrigt de mot barnens basta.
För de regler dande dönla till separation, som galla, oni.
makarna inte koinma Frfinsett det mindre lyckade i själva galla om sambandet mellan den huvud- överens, skall har nedan redogöras i formulerin.geii, som ju indirekt utsäger sakliga skulden och underhållet, nam- samband med skilsiniissa på den .enas att makar i vissa fall skola fortsätta ligeii att uiicIerhPllletis förlust blir ett yrkande mot den andras bestridande.
sammanlevnaden, ii~eii om det ej skali- straff, soni oftaicke kommer att stå i Om e n a m a k e n ö n s k a r s k i l - gen kan fordras att de skola göra rimligt förhållande till den omstandig- j a s, m e n d e n a n d r a m o t s a t t e r det (!
), innebar denna punkt att lagen het.eii att ifrågavarande make i övervä- s i g s k i l s m a s s a, m %ste den skill- för fel, begångna inom ett äktenskap) gande grad f el.at inom äktenskapet.
nadsyrkande maken %beropa och bevi- stadgar ett straff, som i många fall sa- Begreppet huvudsaklig skuld äger sa att viss i lagen närmare bestämd kerligen icke kommer att at % i skaligt enligt lagförslaget betydelse aven i skilsmässoanl.edning f öreligger.
Lag- och rimligt f örhållaiide till.
f örseelsen.
fråga om ratten till barnen.
Harutiii- beredningen har alltså i c k e upptagit Detta utgör ett avgjort reaktionärt iian föreslås visserligen att om makar- principen f r i s k i l s m a s s a, varmed steg, som bryter den mera: fria utveck- na inte komma överens i denna punkt, torde kunna betecknas satt för ena ma- ling i riktning mot fri skilsmässa, soin bestainmer doinstolen ' efter ty med ken att, om han bestämt vill skilj as under senare tid gjort sig gällande och hänsyn närmast till barnens basta fiii- och givit denna sin vilja tillkänna på som medgivit en make skilsmässa aven lies skaligt inen äro bäda makarna li- .ett satt,.
som utesluter överilning, blott om han allena varit skulden till oenig- ka skickade att vårda barnen och bar på sådan grund erhålla aktenskaps- heten.
Men enligt lagberedningens f ör- ena maken huvudsak1ige.n skuld.
till skillnad mot andra makens vilja.
-.
.
slag ar det inte nog med att göra en separationen eller aktenskapsskillna- '), ' ' ' j ',.
4 - den, " vare den andra närmast dar- varit havd i 3 %r.
Har kan nämligen till ".
Även har kan framh %llas att det skilsmässa i regel erhiillas, men " dar kan bli disproportion mellan de fel, ena maken huvudsakligen bar skulden vartill den Övervägande skyldige gjort till söndringen, må ej mot den andras sig skyldig och det lidande som förlu- bestridande dömas till skillnad, med sten av barnen kan för honom eller mindre synnerliga skal därtill äro ".
henne innebära.
Hans eller hennes fel Av övriga grövre fall med verkan att skulle dock, aven utan en dylik be- skilsmässa direkt kan erhiillas skall stämmelse, bli tillbörligt beaktade d % har blott namnas en nyhet av visst in- det galler att bedöma vem som ar tresse.
" Har make ", heter det, " som lämpligast ha barnen i sin vård.
lider av könssjukdom i smittosamt ske- Förslaget innebär för övrigt en för- de, med vetskap eller misstanke därom sämring mot gällande lag i fråga om genom könsumgange utsatt andra ma- .v %rdnaden av barnen under skillnad ken för fara att bli smittad, age denne till sang och sate såtillvida att om för vinna.
skillnad i äktenskapet, utan så närvarande b %da makarna äro vållan- ar att han med vetskap om faran l %tit de till oenigheten och båda lika skicka- utsatta sig därför.
Dock må e j dömas de att vårda barnen, äger domstolen till skillnad, med mindre talan därom e f t e r o m s t ä n d i g h e t e r n a prö- anställes inom sex månader fr %n det va vem soin bör tillerkännas barnet; maken fick veta att han blivit utsatt domstolen ar i c k e bunden av syn- för smittofara, ej heller dar maken ej punkten, vem av makarna som bar hu- blivit smittad och sjukdomen, innan ta- lan anställes, upphört att vara srnitto- vudsakliga skulden till oenigheten.
I fråga om ratten till barnen synes sam .. ' Huvudtanken i ' denna nyhet ar ju f. ö. som om det skulle varit lämpligt att i lagen uttryckligen ålägga domsto- god, men nog förefaller det stötande len att a v e n. ta hänsyn till f ö r a l- att make, som blivit föremhl för en så d r a r n a s inpesse av att ha barnen hänsynslös, brottslig behandling fr &amp; n.
hos sig.
Det kan ju exempelvis vara andra makens sida som att utsattas för så att fadern hyser relativ likgiltighet venerisk smitta, icke skall kunna på- för barnen, medan dessa för modern kalla skilsmässa, blott därför att det iiro snart sagt allt vad hon- äger.
Även handels.evis gick bra och att den brotts- om i ett dylikt fall fadern m %handa lige ocks % tillfrisknat.
Man skall vara akulle synas något litet lämpligare att bra ängslig för skilsmassomissbruk för omhänderha barnens uppfostran, k m - att icke i dylikt fall tillstädja skils- de det vara mera humant och i det hela mässa.
mera tillfredsställande att lämna dem.
En överdriven fruktan för att l %ta människor, som råkat i ett olyckligt åt modern.
Soni en ytterligare invändning mot äktenskap eller blivit illa behandlade, att utan skuldbegreppets betonande i lagforsla- av sin akta make, f % tillfälle get torde ocksa böra framh %llas, att alltför mycket omständigheter erhglia det utan tvivel av mariga bland våra skilsmässa ar just vad enligt min me- domstolar skall raknas en make till ning karaktäriserar .lagberedningens last om han eller hon upphört att för skillsmassof örslag, f örutom den bhde den andra hysa &amp; dana känslor som ur teoretisk och praktisk synpunkt b6ra råda mellan akta makar.
Likas % olyckliga nyheten med den huvudsak- skall nog vägran till könsumgänge rak- liga skulden.
(Forts.) nas hustrun till last, om hon ej kan visa sådana skal därför, som av veder- börande anses giltiga.
En dylik upp- f attning innebar visserligen f ör envar, som agnat dithörande ting närmare ef- tertanke, en orimlighet eller en råhet, e j men man torde icke kunna hos a l l a vara domare påräkna sådan ef tertan- har i v å ~ t land firats i stor utsträckning, ke.
Skall skuldbegreppet verkligen ha Det %r a1ldel.e~ tydligt a t t idén nu slagit helt någon plats i fr %ga om oenighet mellan igenom bland v %ra socdem.
lci~innoklubbar makar, vilket i och för sig synes orik- och troligt ar a t t till kommande år dispositio- tigt, synes man i allt fall b ö r a f o r d r a ner .slrola kunna vidtagas långt i förväg, för att i lagen den standpunkt uttryckli- a t t vin.na basta möjliga tillsl~i.tning.
Minst gen hävdas, a t t upphörande av makes ett 20-tal klubbar ha avhållit möten eller fe- sympati gentemot den andra icke kan ster.
Vi kunqa med den största gliidje an- läggas den förra till last, s a m t a t t en hustru skall tillerkännas kroppslig teckna, a t t klubbarnas egna medlemmar eller integritet aven i den mening, att det ordf. löst uppgifterna som talare.
Dessutom aldrig kan raknas - henne till.
last att ha flerma manliga partikamrater välvilligt hon undandrar sig könsumgange.
(Det stått oss bi och aven F. K.
P.
R:s medlem- sistnämnda skall naturligtvis även mar ha lämnat sin medverkan.
Ur rapporterna och insända referat göres galla för mannen.)
Vad slutligen angå de fall d %, enligt hä,r en liten axplockning, då det skulle taga f örslaget, skilsmässa.
skulle kunna er- för mycket uttrymme a t t medtaga allt.
I Stockholm hade V. U. anordnat möte i h %llas direkt, utan föregående separa- tion, återfinnes begreppet huvudsaklig Folkets hus A-sal, som blev besatt till ' sista och litet till, .skrev Soc.-Dem:s ref. skuld i d e t fall att sammanlevnaden plats Efter musik.
och halspingst~al a v V. U:s ordf. mellan makar ptl grund av söndring Internationella kvinnodapen i Sver - besteg hr Branting talarestolen, niottagen av piibliken med en ovationsartad halsning.
Hr Branting avtackades aven med appl %- der, som aldrig ville sluta, vaxefter fröken Maria Schildknekt niiisterligt föredrog clikter av Strindberg, Rydberg och Stjerne.
UDe i landet firac1.e~ lcvinnoclagen av resp. kviiinoklubbar &amp; följande platser, som V. U. f8.tt kännedom om.
: C Eskilstuna: talare fru Nanny Grenander; i Vasteras: fröken Anna Lindhagen; i Karlstad: fru Gerda Hellberg; i Oxelösund: hr Albin Weiclenhaijn; i Box- holin: hr Gustav Möller; i Nynashamn: fru Ruth Gustafson; i Lysekil: f ~ u Agnes Sö- derqvist; i Ystad ta1ad.e ordf. Tv % nya medlemmar och en insamling, som gav 5: kr.
till f r e d s m o i i ~ ~ e n på t Kölen.
Ystads kvin- noförening säncler en hjiirtevarni halsning till alla kvinnokliibbar och Morgonbris I Malmö tala- lasarinnor landet runt.
de fröken Mathilc1.a Holmgren, \ - ars föred-rag, som välvilligt ställts till Morgon- bris f örfogande, vi införa i ett koinm.nd.e numni.er.
I Tr.el1ebor.g hölls föredrag av hr M. Jensen och i E ' iirulund talade .a.llas v %r Elma Danielsson.
I Linköping hölls talet av kamrat fru Hulda Nynas.
Glacl, som om jag ännu kunde hoppas p % syndernas föklåtelse, läste ' jag i A ~ b e t e t, att Ahus-klubben hade firat kvinnoclagen.
' Uii- dertecknad hade nämligen i uppdrag att söka skaffa talare, men ilet gick om inte på grund av a t t i&amp;@.
maj:t ' icke b,ehagade upplösa den gamla riksdagen .efter våra be rakningar.
Nu ta.lade dar hr Otto Grim- lund.
Bjuvs kvinnoklubb hade möte med uppläsning och sång och vill genom Mo~gon- bris uppmana larbetarekvinnorna a t t sluta sig till vara klubbar och minnas a t t ' enighet ger styrka.
I Norrahammar talade hr S.
G.
LorSn från u Tonning Huskvarna; i Ronneby f ~ Augusta och i Karlsha-mn fröken Hu1tqvis.t från Söl- vesboag.
Från Lule &amp; skrives a t t cle särskilt inb judit arbetarkvinnor och t jiaaarinnor.
Fröken Anna Svensson talade.
D,essutom fö- rekom smiirre a.nföranden, varmed kvinnorna uppmanades g &amp; med i vara klubbar, med var egen klass och v %rt .eget parti.
I Kiruna talade hr J. Hallberg.
I Malm- berg &amp; har rapporterats möte, men e j något talarenamn.
Samtliga niö,ten synas v a ~ i val t besökta och på alla platser har det a v V. U. utsända i Morgo&amp;ris ii: r 3 inf orda resolutionsf örsiaget antagits.
Från ännu flera håll antecknas .nya .med- lemmar vunna och.
det samlaie intrycket blir, a t t vår kvinnodag 1914 kan bli för oss till ett ljust och.
v a c k e ~ t minne.
A. ö. Soc.-dem.
kvinnokongressen i.
.
~&amp;ekhblm kommer att - aga rum först i juli mhnad.
Motioner skola insändas till V. ' U. före 15:de maj, och uppma- 3ar red.
att da böra inkomma i ratt; id för att kunna inflyta i juninumret.
Insand betalning för Morgonbris!
,
.
.
.
.
.
.-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
M O R G O.
.
N.
.
B.
- RIS ......., _ _.
.
.
.
.
.
.
.
- ........
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
S Vallitteratur.
I desea dagar har, som aldrig förr, över vart land i milliontals ex. vält en mangskif tande vallitterat ursflod; anda in i de mest avlägsna av obygdens backstugor har den trängt pil gott och p &amp; ont .. Frhn högerns smutsigaste val-.
lögner, lämpade för de politiskt.
mörka.
bygderna, till arbetarepartiets broschyrer över riksdagsdebatterna de minnesrika februaridagarna.
.
Vi kunna naturligtvis inte sysselsatta oss.
med denna litteraturflod utan vilja endast omnämna nagra broschyrer, som utkommit pA Tidens förlag av mera bestAende varde och vilka i koncentre- rad form förtraff ligt mala situationen.
Till ex. Hi.
Brawtings artiklar i Sot-Dem.
över författningsstridens innebörd; krai- tigt och spirituellt skrivna verka de har sammanförda som ett värdefullt tidsdokument.
Pris 10 öre.
.
I en annan broschyr äro riksdagsde- batterna över krisen och den nya rege- ringens mottagande sammanförda .och med sina fullständiga referat över såväl tal som inkast., appliider o. d. verka de här pA ett helt annat satt an ett vanligt tidningsreferat.
Dar fAr man ordagrant läsa de storstilade talen av Branting och Lindhagen samt f. ö. hela den in- tressanta debatten.
Pris 10 öre.
Den värdefullaste av samtliga val- broschyrer.
ar utan gensägelse dock en bok pil 80 sidor av Martin Xoch, kallad Febrecaridagarna 1914, dar i ett antal skisser förf.
behandlar olika sidor av ... .krisen, men vars höjdpunkt är nhdd i Talet författas.
skildringen av det stora arbetartiiget.
Tidens förlag har utkommit, en ' briljant samling teck&amp;ngar av Starken- En gripande, storslagen och högtidlig berg till B H.
Maj:t Konung Gustaf V:tes tal .till bonde id get^.
Ovanstdende stämning filngar har både författaren och läsaren och ' höjer den lilla skildrin- jämte teckningen d sid. i MO hämtade d i &amp; -.
Pris endast 40 öre ...
.
.
.
.
- gen till en pärla av akta, djup stam- ning och konst.
Denna bok kostar 30 öre.
6essa broschyrer finnas även till dy-.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
rare pris i praktupplagor.
Den tredje internationella socia- ' - - - - ' a ' ' För klubbmötena .. 1.
A. v. listiska kvinno- och arbeterske-.
.
.
.
.
.
!konfeien %en äger rum i Wien d. '
2 1.
Diskussioner.
.
.
.
och 22- augusti.
Ämnen för Överlägg-.
.
möte efter möte.
Det ar naturligtvis ning: kampen för rösträtt för kvinnor; - - I al-lmanhet vill man garna ha diskus.
frågan och men inge^ i den som skall skyddslagstiftning och sociala dtgärder sion ' p k.
klubbmötena, detta ger bAde vara huvudsaken.
till skydd för mor och barn, 1ev.nads- omvax1in.g .Q &amp;.
tran,i,n.g till att utforma Ibland kan det klagas över att man: förhbllancïenas fördyrning.
Ang. denna kongress ligger V. U. i korrespondens - med.
det.
.
internationella sekietaf.i.a.tet, -.
- -.
.
.
.
.
Redogörelse över de olika kindernas rörelse skall insändas före 15:de maj.
Bra vore om frtin osa ej endast papi persredogörelse k.unde insändas utan att vi aven.
kunde sända.
reprasentant.
.
För att förbereda konferensen och definitivt uppgöra program samlas om- bud för olika länder i Berlin i april.
Aven till detta möte har Sverges social- demokratiska kvinnor mottagit-inbjudan att l %ta sig representeras.
Rekvirera.
.
majnumret.
.
i tid!
.
, ',, tankarna.
Även ger oas diskussionel en viss ' varia vid parlamentarisk ordning.
Men det kan aven Hi: orsak ' till ' misu- förstilid ' .och splittring inom förenin- garna och en hel del medlemmar ha läm.
nat organisationen för ett eller annal diskussionsinl agg.
Detta beror sakerli- gen p %.
var ovana att biand en samling människor ge uttryck At .våra ' tanka1 samt en.
.
vise personlig, laggning av diskussionen, eom garna vill hänga med nästan .överallt.
Det ' är dessa missför, biillanderi jag ämnar nbgot beröra i dessa rader.
Of ta s ' öker.
man .. f A diekussionsfrtigoi endast: för diskussionens, skull,, sak sam- ma vad .det ' blir, Öch.
s8 kan man f4 f r k o r utan det minsta " intri&amp;se ' vare eig för medlemmarna själva eller för- eningen och fragor av samma inneha11 med olika formuleringar komma igen, -, inte begriper eller kan fatta standpunkt i en frtiga och därför vill man ej be- fatta sig med den.
Det ar naturligtvis i detta fall e % mycket större - orsak - att ta opp.
en &amp; dan fraga till diskussion, det är ju meningen att vi ska tara oss, och kunna vi inte själva komma till ratta med fragan, ha vi den största or- s a k att söka hjalp hos dem som äro, mera tränade an vi.
Nar vi - sedan skola diskutera skulle jag vilja föresla att vi, innan vi komma till mötet, teckna upp vad vi tanka pA ett papper (fragan bör, om möjligt, ' bekantgöras före motet).
Alltid ha vi niigon tanke och vi kanske d % kunde komma i f r h deses.
ständka r vittnes- b ö r d ~ om oss själva, som .nästan - over- ' allt.
anviindas i stallet.
för, diskussion.
.
Var ' egen erfarenhet bör kunna hjälpa oss till ett omdöme om en sak, men
MORGONBRIS behöva vi därför sta och # vittna, om alla möjliga detaljer ur vart eget liv, som alls inte angå nAgon annan?
Det är genom denna personliga lagg- ning av diskussion som a % mycket obe- ha.g Astadkommits.
Nar var och en sökt tanka sjalvständigt d &amp; kunna olika uppfattningar kanske f % uttryrck, men inte nar vi bara skola vänta och höra vad inledaren eller den och den säger.
Ett ex. på hur en diskussion kan för- vrängas hörde jag vid ett tillfälle, da en förening diskuterade barnuppfostran, Inledaren hade framlagt en hel del mycket beaktansvärda synpunkter och slutade med ungefär följande: -, Kunde man, nar det gällde barnen, följa dessa tankar tror jag att uppfostran inte skulle vara s % svår, som den nu synes, men vi kanske lite mera, an vi gör, kan försöka bättra oss.
Jag tror att vi alla behöva göra det, själv känner jag mig i bland f ullkomligt oduglig som barnuppfostrare.
Den första, som yttrade sig, började med orden: D Ja,.
det later pA inledaren som han skulle vara ett riktigt mönster nar det gällde att fostra: barn, men man kanske inte blir SA duktig nar man far föda opp 12 st. (eller om det var 14 mins jag ej) som jag gjort, inte vet jag om dom fatt nkgon uppfostran men stora och tjocka ar dom si, de förslAr.
B Det ar klart att med sadana inlägg kan aldrig en diskussion ge någon be- hhllning.
Mera mhlmedvetenhet, aven om det galler en till synes ringa diskus.
sionsfråga, mera ' hänsyn till övriga med.
lemmar, man kan mycket väl demon- strera sin mening ändå.
Absolut förkast- lig ar taktiken: tänker du inte det eller gör du inte så har du inte bland ose att göra.
Efter skdana utfall saknae alltid n %gon av medlemmarna.
Vart arbete ar inte avsett för några detalj-, trosartiklar&gt; utan för att vinna dep ena halvan av arbetareklassen för social- demokratin.
R6sta rött!
du redo, kamrat, står du ' käck på din post i de ?ödes kampglada här?
har svultit ihop till dila meclborgarratt!
Jaså, rocken på stampen ar, mor river karet för hyrans skull, och med kläder de små ha det tunt, du själv är p 8 vippen alt få dig en knack av ditt ändl@sa slit - ah strunt!
I dag är du mäktig, karl.
Ryck an mot förtryck, som slaör!
Ty i dag dil barnsrätt i Sverge har och din röst så god valör som en kungodrabants, och du niger upp förtryckarn din svett har gött.
Sli ett slag för rattens och ljusets sak!
Gör din plikt och rösta rött.
Är Du och och Är du för eller ntot det folk, vars d ar hjärtslag i Sveas bröst, som prunkande herrars triumfvagn drar - med prygel och hån till tröst?
Är du för eller mot de91 ?cainbhand, som gisslar med Åkarpslag, som lassa ?= det tyngstcc lass på den, som dignande ar och svcg?
Stdr di92 sjal för ratt i brand?
Hav du hat för n2örkvets fard?
Vill du se ditt kura land, ert stormakt i andens värld?
.
DS galler att herremalden slci, som folket i armod stött.
.
Till storms under frihetsfaanors vaj!
Gör din likt och röetn rött!
De hÖgc, .. de ropa: ack och ve, förgäves vi sträcka fram en broders band till de rödas här, ~i sliörda blott hån och skak -- Ja, vi kornnia med hdvor i brodershand, nationens adla och blom, och den ringaste dagakarl har del i vår kärleks rikedom.
- B V i ler d i, kamrat - med hot?
Ah, ' kriget med svältens svärd.
.
.En spa~kboll för var mans fot; som stödde p6 guld sin fard,, du vräktes omlcr.ing, och de dims bröd blev wed bittra tarnr blött.
.
.
I dag ar i mukt du förtryclcaren lik.
Gör din plikt och rösta rött!
w.
!
De namna oss ulvar och frat i sinn ', de, som smila om kärlek söft, och slunga de dl oss ett ben ibland, ha de själva gnagt av dess kött.
Agnes Söderquist.
Är vi ulvar, kamrat, ha vi tänder ock klor, om vi bruka dem ej är det skam.
-- Pi ha sm6, som frbn vetandets bord motas bort för att dö i fabrikernas damm.
Våra gamla lcursas han pd auktion för lägsta pris; slilc en lön, så grym, sd jrän, f er .. ätt el.
se av Eha Lindgren.
för ett liv p &amp; redligt vis!
.
.
(Forts.) Vill du ratta vad zrångt och nedrigt ar och drapa det mörkret fött?
P &amp; kvällen samma dag kommer doktor Vill du resa ditt jolk uv förtryckets skam - g &amp; d i n plikt och vöetccvött!
Mod.
.
I Elliot.
Han gar in ' köksvägen, dit han har egen nyckel, och går direkt in till Ellen i sängkammaren, där hon håller på Därhemma, i jattigt bo, ghr mor, hennes ögon, det lyser i dem, att lägga gossen.
Han är en vacker bon ser mot det Sverge, som ko&amp;ma skall; dir var svenslc har eröd och hem.
man, ser ut att vara omkring 40 år.
Bon litar pd dig, att för landets val och för ratt du ger öga och hand, Han är lang och välväxt, håret svart, ' hyn brunartad, rak kraftig näsa, tvär- ztt du hävdar att folktts vilja lag skall vara i Sverges land.
De förtryckta!
s7cydda, smA, huggen haka, ögonen skarpa, men goda.
En riktig typ för sig.
de unna p &amp; lidandets stig Ellen står böjd över gossen, men hon och de, som vättfärdighetshungrande gå, ser upp när doktorn kommer, och små- kanarat, dd lita p &amp; dig.
ler mot honom.
Doktorn klappar henne lätt.
Så tar han gossen f r h henne och Vill du hjälpa dem?
Vill.
du lyfta ditt land, av snöda viljor förött, dl en stormakt i andens fria varld?
Gör din plikt vch o-östa r ö t t!
kramar om honom.
Han avgudar detta barn.
Ingen av Maria Sandel.
barnen hemma i hans hem kan jämföras (Ur Soc.
Dem.
d.
27 mara.)
med detta, ingen av dem är så lovande,.
MORGONBRIS och ingen a v dem älskar han SA hög1 Han älskar denne gosse med en kärlek som växer sig starkare och oemotstånd ligare för var dag som går.
Och hal förstår att denna kärlek till slut skal föra honom från hustrun och hemmei plocka bort medlidandet med och hän sygen till henne och desras ' barn sam leda honom till Ellen och Erland; di han ju rätteligen hör.
För visst hör hal hit.
Har har hans Själ vuxit sig fast endast har lever han fullt, endast har ha han hem.
I det andra hemmet, det fon han kallar för sitt, där ar han en orolig sökande och olycklig främling.
Ellen står och ser på honom hur ha1 leker med gossen, hon förstår s å val va (han skall kanna nu.
Tårarna kommi henne i ögonen.
S å säger hon: - Dir hustru har varit har i dag.
Doktorn rycker till.
- Vad nu då vem?
- Jo, din hustru; - Vad ville hon d å?
- Rösten a: en smula osäker.
- Veta vem som ar far till ' mitt barn svarade Ellen lakoniskt.
- Intresserar hon sig för den saken ' - Ja, hon har hört att du är fadern - S a å!
Att hon inte kom till mig d å - Det ville hon inte förrän hon val saker om att s å verkligen var förhållan.
det.
- Och d å går hon till dig!
- Ja hon tycker väl att jag a r nar- mast att veta det.
- J a det är val så.
f ok torn är lugn nu igen, han fortsätter oberörd sin lek med gossen.
Ellen går efter en stund fram till honom.
- Du frågar inte vad jag svarade din hustru: - Nej, det tycker jag a r obehövligt.
Här ges nu inte mer ä n ett svar på den frågan.
- Såå - vad d å?
- Sanningen!
- Skulle du velat att jag sagt den då?
Nu lägger doktorn gossen i hans badd, han stoppar om den lilie med en ömhet och omsorg, som är ovanlig hos en man.
S e n - går han bort och sätter sig.
Hans svar kommer långsamt, som överväger han noga vart ord.
- Ja, vet du, nu tror jag det är tid pa att vi tala om rätta förhållandet för alla som ha med saken att göra.
På ett vis har jag.
handlat orätt som ' inte gjort detta långt förut, men jag har inte sett klart nog till att förstå detta.
Men nu straffar denna orätt " sig också.
För nu har detta vårt, barn tagit mig s å helt, att jag lider riktiga kval, v a r stund jag ar från det; ja vet du, jag blir halvgalen a v svartsjuka nar någon talar med mig om dig och ditt barn, och d e d å namna någon som d e tro vara fadern.
~ a i vill j helt enkelt att människor skola tro mig vara det.
Ellen ser med en underlig blick på honom.
- Du tanker således ' skiljas för att få Erland?
- Ja, s3 har jag tänkt.
Ellen sjår tyst, kampande en kamp med .- 7 -- ' ' ig själv.
Efter en stund kommer det lovt från henne: - Honom får du inte &amp; era av för [et.
Doktorn spritter till som för ett slag c h ser oförstående på Ellen.
- Vad menar du?
säger han.
- Det jag alltid sagt.
Jag gifter mig te, aven om du gör dig fri,.
- Tror du att du skall kunna stå vid enna föresats, aven nar det blir all- ar av.
-.
Det vet jag att jag bilde kan och kall.
Nu vill jag mindre an förr gifta lig.
Barnet ar aven mig kärt, ja s å ärt vet du, att jag inte vill Iamna från iig den ensamrätt jag nu har över det, ch det blev jag dock tvungen till om ag gifter mig.
, - Att du kan,, att du nans tala s å!
- Jag talar som jag tänker, det ä1 log min största förtjänst det.
- ' Skulle du h a hjärta att undanhalla nig dig och barnet, om jag vore fri, äger doktorn tvivlande.
- J a då, barnet ar ju ensamt mitt.
- Ett sånt prat.
Du vet att det är, ven mitt.
- Ja, det är sant.
Men ser du, vad u äger i det är s å litet, och du a r rätts- js mot det.
-- Nu förstår jag inte vad du menar.
- Det ar inte heller gott att förklara.
len jag har aldrig tyckt, och gör det ej eller nu, att du har någon vidare del i lin gosse.
Om du stått vid min sida, ' hjälpt mig bära lidandet och skammen, d 5 hade saken nog varit annorlunda.
Men du har endast delat min glädje.
Du tror kanske att det varit enbart glädje för mig också?
Du har val s å trott när du lat mig vara ensam.
Ensam var jag i de svåra stunderna, då när jag längtade efter dig, att mitt stackars hjärta kved i mig, ensam tog jag mot den störtskur av ovilja som mötte mig vid min hem- komst, ensam trotsade jag allmänhetens dom.
Var var du då?
- Men du ville själv s å h a det, sa: ger doktorn tonlöst.
- Ja, för jag överskattade mig själv, for jag lät dig inbilla mig att jag var kraftig, känslolös.
.
Men sa var jag ej.
Många, många gånger har jag sviktat; rider d e n ' börda jag självvilligt åtog mig.
Ah, vad det var mig bittert att inte kunna saga vem fadern var!
Att inte f &amp; .säga att den man jag satte högre ä n andra, den jag och alla beundrade, var far till min gosse!
Och hur tror du det kändes för mig i - mina ensamma stunder, när jag tänkte .på dig och visste att du just d å satt hos din hustru och dina barn, hos dessa, som hade större rätt till dig a n jag och min gosse.
I sådana stunder kände jag - att gossen var min, ensamt min.
Och nar jag hörde hur du beröm- des, nar den kraft och det mod som jag visste du fick a v mig, förde dig fram .i tramsta ledet bland sanningens kampar, och folk stodo stumma inför din storhet, då led jag avgrundskval för jag ej fick.
.
tala som jag ville.
Jubla ut min stolt- het över dig, ropa ut s å alla hörde det: Han är min!
Min!
I sadana stunder du led jag, led som de osaliga lida, led mig ock till ensamrätt av mitt barn.
Och nu kommer du och vill dela med mig, nu d å endast glädjen är kvar.
- Detta har du aldrig talat om förut!
Doktorn har alldeles sjunkit samman.
Han ser på Ellen som hon vore en annan, en ny kvinna.
Han finner henne också ny.
Alltid har han trott henne om att vara ovanligt frigjord.
Trott att andra kvinnors tänkesätt och resonemang var något alldeles främmande för henne.
Och nu hör han att hon hela tiden varit som de.
Fast hon handlat stort och modigt var hon feg och småaktig i hjär- tat, och detta var värn.
Hon höll ej måttet.
- Nej, det har jag inte, för jag visste att du inte gillade dessa tankar, att du inte skulle förstå ett lidande som kom av blygsel över modiga handlingar, men jag har dock känt det hela tiden.
Nu i dag, när din hustru s å förtroendefullt kom till mig, kände jag att nu var min kärlek till dig förbi.
Hon öppnade mina ögon för det falska och osanna i ' vårt förhållande, det som förut synts mig så höjt över allt l ' umpet, över all beräkning, står nu för mig i sitt rätta ljus -- det ä r smutsigt, ser du.
Och du själv, dig som jag satt s å högt, som synts mig s å stor, du är mig nu s å liten och obetydlig.
Vad har du egentligen gjort eller vågat i d.etta?
Du har helt stora fordringar på mig, mod och styrka skulle jag visa, men du, du.
dolde dig.
Du har .handlat fegt.
Du skulle skiljt dig och givit henne tillfälle att ' skaffa sig en ny lycka.
- Det hade hon aldrig gjort.
-- Det vet man inte, men nu är det dock för sent, nu är hon gammai.
-- Kanske är det s å som du säger.
' Men ett vill jag ', opponera mig mot.
Feg har jag inte varit.
Det har inte varit fruktan för min egen del som kommit mig att handla som jag gjort.
Nej, jag har känt ansvaret för den kvinna som jag gjort till min hustru.
Hon var svag och skulle brutits, hennes liv skulle öde- lagts om hon förlorat mig på detta sätt I en stund a v kärleksyra band jag henne vid mig.
Jag var allt, nästan mer än livet för henne.
Sådant förpliktar, åt- minstone f6r en man som inser att han måste bära konsekvenserna av sina hand- lingar.
Men sa långt att jag själv måste avstå från all lycka för att skydda henne, s å langt har jag aldrig ansett mina för- pliktelser borde föra mig.
Därför s å när jag träffade dig, och jag d å insag att du var den kvinna, som skulle varit min hustru och att vi båda behövde var- andra, och du därtill var stark och mo- dig samt kunde bära ensamheten, vek jag ej undan.
Skulle Jag d å gjort det?
.Så kan jag ej ' tro, detta s å mycket mindre som du alltid sade att du ej ville gifta dig.
Och att barnet blev, det var du själv som ville.
Jag skulle aldrig velai att d ' u fått ett barn om du ej själv velai sa, samt sagt dig h a mod att ensam trotsa världens dom över ditt handlings- sätt.
- Jag har aldrig angrat barnet, det är dig jag ångrar.
Jag tycker mig h a gett dig sa mycket, du har fått allt.
Men vad har du gett?
- Jag har givit s å mycket jag kunnat ge, säger doktorn sakta.
Du har fatt min kärlek, du har fått mina tankar, du har fått vad ingen annan kvinna fått av mig, del a v mitt innersta jag, del av min sjäI.
Du har fatt mig s å helt som sällan en kvinna får en man.
jag arbetar för dig, lever för dig.
Det enda jag inte kunnat giva dig har varit platsen vid min sida, inför världen, därför att denna plats var upptagen förut av en svag, bräcklig varelse, som förlorat allt fotfäste i livet, om hon yisats bort fran denna plats.
Men nu erbjuder jag dig denna också, och när du fått den, då har du fått allt vad jag kan ge, allt vad någon människa har att ge.
Hela mitt åter- stående liv vill jag ägna dig, jag skall, söka få dig att glömma vad du lidit för min skull.
- Det är för sent nu, och forresten, ' detta vill du inte för min skull utan för barnets.
Det ä r Erland som du fruktar att forlora.
Doktorn gar oroligt fram och åter över golvet.
.
Han förstår inte detta.
Ellen pratar hit och dit.
Hon säger sig ha lidit, att hennes kärlek a r slut, säger att hon blygs över deras förhållande, att hon lider a v människornas dom, men på samma gång vill hon inte göra det enda som skulle blidka samhället.
gifta sig.
Vad är det egentligen - vad menar hon?
S &amp; säger han: - Vad ä r det med dig Ellen?
Du kommer m-ed harda ord, du förnekar vår lycka.
Vi ha dock varit ovanligt lyckliga.
Du förebrar mig det förflutna, att.
jag inte skiljts.
Aldrig under dessa å r har du begärt det av mig.
Varför har ' du inte det, när du säger att du önskat och velat det?
Jo, för jag ' visste, att en s8dan fordran a v mig skulle fört dig bort, och då kunde jag inte avsta fran dig.
Men nu kan jag.
- Och d å frågar du inte efter om jag kan.
.
- Nej, det gör jag inte, och det tja- nar ej något till att vi mera tala om detta.
Jag vill att det ' skall vara förbi med allt mellan oss nu, jag vill att vi skola.
leva s o m främlingar för varandra.
Glöm att du är Erlands far, glöm att vi varit lyckliga.
Gå tillbaka till din hustru och till dina barn, där är din plats.
Nu lämnar jag dig ensam med gossen.
Säg farväl till honom nu, för du ser honom ej mera som din son.
Farväl!
- hon räcker honom handen.
Tack för den lycka du skänkt!
Doktorn gör ej ett försök att hålla henne kvar.
Han tror henne, tror at1 hon känner som hon säger, tror att hori lämnar honom a v rädsla för att mista sin ensamrätt över barnet.
Han tror at1 hennes stora, vackra, modiga handling detta hon gjort för honorri och gossen ej var gjort a v en fri, stolt kvinn ' a, son: glatt och i kärlek gav sitt offer, utan aF en feg, piskad slavinna, som handlat s o n - hon gjort av fruktan att eljest förlorz ' - ionom.
- Hon- var ej längre den han trott,, ch vad han nu kände för henne lik- lade mest medömkan.
Han ser ej att iennes ögon st3 fulla a v tårar, hör ej itt rösten darrar.
Allt är som ett töcken ör h o n ~ m.
Mekaniskt fattar han hennes ramräckta hand.
- Tack för vad du rarit för mig, säger han, men det hörs tt hans tankar äro långt borta.
Ellen g&amp;, i det sista med bibehållen ijälvbehärskning.
På knä bredvid sin sons bädd faller loktor Elliot .. Här säger han farväl till iitt rätta äktenskap, till sina vidare för- ioppningar på lycka i livet.
Och den; tarke mannen gråter.
En förtvivlad gråt, iver livet, hans eget, hela mänsklighe- ens, det hårda, skoningslösa, underliga ivet.
.
Men inne i det mörka rummet bredvid; tår Ellen vid fönstret och .blickar ut på olktomma gator.
Hon vrider sina.
häri- ier, hela hennes kropp skakar,.
men ' lennes sorg lättas ej a v tårar.
Stelt för- vivlad stirrar hon framför sig.
Hon ta- ar.
halvhöga ord, som trodde hon sig likta sina tankar för en förstående vän.
- Det är bäst s å för honom, han jör stanna hos sin hustru, hon skulle 3ldrig rest sig mer, om han gjort henne .Ila.
Och d å ' måste han h a denna tro) m mig, da står jag e j längre s å högt Sver henne, han finner snarare tröst då.
3ch även för hennes skull vill jag detta.
Hon är s å vek och späd, och hon har Inte nagot annat än honom, ty utan ho- nom äro ej heller barnen något för henne.
lag har s å mycket, jag a r rik på allt x h har alltid min son.
Därför har jag rivit.
ner hans tro p i mig, därför har jag gjort honom mycket ont nu.
Men det blir bra, snart blir det bra.
Hon säger ietta högt gång på gång som för att tysta den tvivlande rösten i sitt inre '.
- Blir det bra, har du gjort rätt, var hon, den svaga kvinnan, värd offret?
Slut. '
Kvinnodagen i utlandet.
Priiktiga .. demonstrationer i Tysk- land, Osterrike,.
Schweiz och Holland.
Kvinnodagen synes.
f$tt mycket stor tillslutning i utlandet och hämta vi f r h Soc.
Dem.
följande sammanfattning, över dess avballande: I Berlin höllos under si; ndagen e j mindre an 39 kvinnodagsmöten.
De störeta tillgängliga möteslokaler hade tagits i ansprak, men tilloppet var SA stort att tusentals kvinnor e j kunde komma in.
De tillstädeskomna männen drogo.
rzig överallt tillbaka for att be- reda p l a t ~ å t sina demonstrerande klaus- systrar, och dar sil var möjligt anskaf- Eades reservlokaler, men utrymmet blev dock otillräckligt.
Polispresidenten Ja- gowa reklam för den röda veckan hade tydligen haft en storartad verkan.
Hela Berlins polisstyrka var mobili- serad och väpnad till tänderna - h r;
~treesen, i synnerhet som vi har uppe i v. Jagow hade tydligen be- farat en kvinnorevolution.
Har och var på gatorna slöto sig arbeterskorna samman i demonstrations- tag p % Atskilliga hundratal, och da] vor0 genast revol- verbevapnade polism än framme och sparrade va.- gen.
Över huvud fingo dock ordningens upprätt- hållare ingsn anledning att skara nya.
lagrar p % de röstrattskravande arbetar- kvinnornas bekostnad.
Vi.d samtliga möten an- togs en resolution, i vilken allmän, lika och direkt rösträtt för val till samt- liga lagstiftande och för- valtande korporationer kräves för manliga och kvinnliga medborgare som fyllt 20 %r.
Samtidigt be- tonas att det socialdemo- kratiska partiet är det enda politiska parti som princi- piellt erkänner och kam- par för kvinnornas med- borgerliga likställighet.
s ord lipas te Sverge nlstan Iro harivisade till &gt;ss ejalva med agitationen för kvinnans fri- görelse.
Beslutades dock bordlagga frhgan; illa vidare, men den kommer eakert igen iom motion till näeta kvinnokongr&amp;s.
Med- emsantalet har nagot ökats under det gaugna iret.
Var förening har deesutom genom ar- eta ark om mun en, i vars styrelse föreningen 3ar varit repreeenterad med en medlem, in- iatt flera kamrater i kommunalainetitutioner, dkom i fattigvilrdsstyrelsen, peneionanärnnden) ch barnavArdmiimnden.
Må va9:je kamrats nott to för det kommande avbrtsårct bliva mer) ch mev upplysning och bildning i sociala och zllman bildrtnde ämnen!
Det eieta balvarete styrelme återvaldes en- M i g t, namligen Maria Källstrand, ordf., Hilda Lundkvist, eekr., Hanna Jone~on, kae- nor, Anna Karlsson, vice ordf., Alma Hall- berg, vice eekr.
Suppleanter: Ida Larsson) ch Linda Lindman.
Revieorer: Martha Aberg) ch Anna Maurit zon.
Revieorssuppleanter: Elin Bodin och Enielia Pettersson.
T111 siat 3n kamrathälening landet runt och ett fyr- faldigt leve för vart stora mål: kvinnans lik- itallighet med mannen.
För Kiruna eec.-dem.
kvinnoförening: H -- a L-st. l Från Malmbergets soc.-dem.
kvinnoklubb.
I det övriga Tyskland &amp; sa Luxemburg, fick kvinnodagen en im- ponerande tillslutning i den tyska partikamraten, som ådömts l års fängelse far modig och djärv fredsagitation.
de flesta storstäder.
I Leipzig, Dresden, Munchen, Nurnberg, Inför rätta yttrade hon bl.
a.: " Vi socialdemokrater hava den uppfatt- Hannover, Magdeburg m. fl.
platser ningen att krig endast ka.n aga bestånd så vor0 alla möteslokaler, som kunde upp- drivas, fyllda av röstrattskravande arbe- länge som folkmassorna antingen entusias- tarkvinnor.
Sålunda höllos i det katol- tiskt deltaga däri, emedan de anse a t t kri- ska Munchen ej mindre an nio mass- get ar någonting riktigt, eller så länge de tålmodigt underkasta sig detsamma.
Då åter möten. '
&gt;i: I Österrike var deltagandet i kvinno.
dagen livligare an någonsin.
I det tyska Ödterrike höllos inalles under söndagen ej mindre an 200 möten, diirav 13 i Wien.
I Prag hade de tjeckiska parti- vännerna anordnat ett synnerligen lyc- kat kvinnomöte och i.
.hela Böhmen uppgick antalet kvinnodagamöten till 38.
I Schweis höllos ej mindre an 29 kvinnodagsdemonstrationer, som i all- mänhet vor0 talrikt besökta, trots det ruskiga vinterväder som rådde pil sön- dagen.
.
I Holland högtidlighölls kvinnodagen med sammanlagt 70 möten.
I Amster- dam var ett stort demonatrationstiig an- ordnat, som dock stördes av ihhllande ösregn.
De flesta talarna pil de hol- ländska mötena vor0 kvinnor.
T. o. m. i Bulgarim, dar under sön- dagen nyvalen till sobranjen ägde rum, hade kvinnodagen ej blivit alldeles bort- glömd.
E t t i ~Vorwartss publicerat telegram från Sofia frambär en halsning till Tysklands arbetarkvinnor från deras kampande medsystrar i Bulgarien.
det stora flertalet av folket kommer till den övertygelsen, a t t kriget är något barbariskt, osedligt, reaktionärt och f olkfientligt - då bliva krigen omöjliggjorda.
Att väcka över- tygelsen om a t t kriget är barbariskt, det är just den uppgift vi socialdemokrater uppställa för oss.
Avgörandet om militaris.
mens vara eller icke vara ligger hos massan av arbetande män och kvinnor, icke hos den lilla del av folket, som ar instucket i militar.
rocken. '
&gt; Efter som undertecknad fatt i uppdrag att lämna referat till Morgonbris över klubbens arbele för föreghende &amp; r får harmed med- ielas följande: Malmbergets soc.-dem.
kvinnoklubb avhbll jitt Arsmöte den 12 januari, varvid den före- Iiragna Ars- och revieioneberattelsen god- kandee.
Under hr 1913 har klubben avhållit 23 ~rdinarie möten, en, del gemensamt med Gellivare soc.
dem.
kvinnoklubb samt soc.- gem.
ungdomsklubben här.
Dessutom har klubben varit inbjuden av Kiruna kvinno- förening.
Klubben har anordnat ett allmänt föredrag har och ett i Koskullskulle samt tagit initia- tiv för bildandet av en, barneAngkör, försalt LO0 ex., Dikter och Dialoger, eamt 1,300 ex Morgonbris.
Bortskänkt till olika föreningar.
3ch kamrater kr.
87: 96 och i gratifikationer L5 kr.
Under Ar 1913 ingick i klubben 19 nya medlemmar, sa att klubben vid arets slut bestod av 64 aktiva och 8 paeeiva msdlemmar.
Inkomster och utgifter ha balanserat med kr.
1,000: -.
Klubbens ekonomiska tillgångar: Kontant i kasean ........................... 50: -- 1nnestilende.i bank ........................ 30:- Byggnadsföreningen Folkets hus ...... 250: - Tryckeriaktiebol.
Norrskenet ............ 50: - Förlag~aktiebolaget Fram ............... 50: - Koop.
Handelsf öreningen ............... 50: - Mjölkförsäljningsfören.
Solidar ......... 30: -- Till atyrelae f ar innevarande ar valdes: Ordf.
Anna Tagmsn, vice ordf.
Maria Sand-.
aren, sekr. Klara Lindkvist, vice sekr.
Hilma Lundberg, kassör Anna Håkansson.
Från kvinnoklu bbarnas ar betsfalt, Från Kiruna soc=dem.
kvinnoförening.
Kiruna eec.-dem.
kvinnoförening avhöll föl en tid sedan sitt Arsmöte.
Inkomster ocl utgifter ha under Aret balanserat p &amp; 630 kr Klubben har avhallit 21 ordinarie möten, et stort agitationsföredrag över amnst B Kvinna] och det allmännas, eamt en standarinvignings fest med föredrag över amnet # Fram tideni kvinna,, bada feredragen hållna av Agner Söderquist fran Vasteras.
Föreningen ha: under aret ehlt 1,200 ex. Morgonbrie, inköp ett standar för 150 kr.
och givit 85 k, .. i gra tifikationer.
Föreningen har under Aret haf ett angeniimt besök av Malmbergete Kvinno klubb, darvid ' flera viktiga fragor för vart g e meneamma arbete diekuterades.
Sarskilt mi namnas fragan om ett distrikts ' bildande fö: att v i bitttre skulle .kunna tillvarataga viri På ' grund av lokalförhinder kunde den in- ternationella kvinnodagen ej firas den $:de, men den firades i utället den 10:de mars, d &amp; klubben bade pitt ordinarie möte.
Till detta möte vor0 inbjudna Gellivare soc.-dem.
kvfn-.
noklubb jamte utomstaende kvinnor, som - iii- treaaera sig for vart arbete.
P &amp; mötet förekom forst ett anförande a v en kamrat om dagens betydelse, dels dekla- mation, upplasning, shng och musik samt lång av ' barnkören under ledning av herr Burlin.
Det i allo lyckade mötet avslöts av ordf., eedan vi haft nöjet.
halsa 4 nya med- lemmar valkomna i var klubb.
Kamrater, nu samlas vi %ter1 Fram tiga vi led efter led, ty röda och härliga fanor oss kalla till earnlirig: Kom med l MA ingen sin plikt nu förglömma!
E r plats, proletiirer, ni vet.
Vad knappast vi nu vaga drömma, blir en gling en verklighet.
Med partihillening H.
L.
Vid skiljovägen.
Den lilla stugan i skogsbrynet ligger nästan inbäddad i massor av snö.
Ge- nom det laga fönstret glimma vänliga ljusstrålar den enslige vandraren till mötes.
En livlig brasa sprakar pA den stora gammalmodiga spiselhällen.
Bor- det med den snövita duken tillika med de gamla, men.
väl v ~ r d a d e möblerna, göra det lilla rummet mycket trevligt- och inbjudande.
E n skarp kontrast till allt detta utgöra stugans innevanare, de bada kvinnornas sorgsna anleten.
- Mitt älskade barn!
utbrister den ildre kvinnan.
Huru tanker du egent- ligen att.
göra nu?
Du ämnar val icke övergiva din gamla moder?
- 0, moder min!
Har jag val nilgot annat val?
svarade den unga flickan.
I morgon börjaa ett nytt år, och du vet fullkomligt val, att enligt ' min upp- görelse vid fabriken ä.r detta min sista dag, på vilken ett beslut m %ste fattas.
Jag kan icke göra vad orätt är.
All- denstund bolaget avskedat en man, som varit i deras tjänst i tjugo Ars tid, dar- för att han vagat uppträda till sina kamraters försvar.
Desea kamrater hade fegt nog lämnat honom i sticket, dA det började bliva allvar.
Aven om icke Gustav ägt min varmaste tillgivenhet hade jag icke kunnat handla annor- lunda ..
Jag vet, att jag g i r ett ovisst öde tillmötes, emedan Gustav icke hal någon plats.
Men skulle jag val kunna svika honom, som varit så god emol oss!
Huru hade det gått för oss undei hela min sjukdom om vi.
icke haft Den unge mannen svarade: - Jag kun- honom att lita p l l de val icke lata Lisa resa sin vag utan att - Ja, du har ratt, svarade modern.
försöka f &amp; henne att avsta ' d a r i f r h, Gustav ar en iidel man.
Att han blivit smedan jag anar att det ej kommer sa orattviet behandlad av fabriksher- att gå henne val.
Vand till Lisa fortfor rarna kan jag icke förlata.
Men jag ban: - Du vet ej huru innerligt gärna tror mig ändock kunna säga, vem som jag önskar att jag hade detta Ar till- egentligen har den största delen däruti, baka och att Jag ännu en gång stode Lisa såg bedjande upp i sin moders vid avgörandet, ty nu inser jag huru ansikte och utbrast: - Moderl Uttala ej illa jag har handlat.
Jag vill likväl hans namn, lat oss ej riva upp gamla icke giva upp hoppet anghende dig, sar, vilka för länge sedan borde vara Lisa, ty du milste tili vad pris som läkta!
Axel har djupt förbrutit sig.
helst bliva min.
Gud vet hurudana männen äro nu för Lisas ögon flammade av vrede.
Hon tiden, ty den flicka de själva förkasta utropade: - HA11 upp, Axel!
Du menar unna de likväl icke nigon annan.
val icke att jag, en kvinna med vaken Samtalet avbröts.
Tunga steg hördea blick över dina onda gärningar, likväl utanför stuguknuten.
NAgra slag p % skulle giva mig åt dig.
Min kärlek ytterdörren förvissade de bhda kvinnor- till dig har du själv dödat; att väcka na om, att nagon önskade komma in.
densamma till liv, därtill äger du icke: -- Gud sig förbarme!
utbrast den makt.
Den man, jag valt att följa ge- gamla.
Främmande så sent en nyars- nom livet., ar en man med en fast och afton!
Vad kan detta betyda?
ädel karaktär, färdig a t t kämpa emot Lisa gick u t för att öppna dörren.
orättvisor och förtryck.
Jag följer ho- Hon ryggade förskräckt tillbaka da hon nom av egen fri vilja, lämnar mitt märkte vilken den besökande var.
Hon hem och min gamla moder, vilken icke behärskade sig dock och sade: - Vad i ens försöker halla mig tillbaka, emedan all världen för dig hit sh sent i afton?
hon tillfyllest först %r motivet för min Axel skakade snön av sig och steg handling.
Vi m h t e skiljas, du och jag.
före Lisa in i stugan.
Han hälsade Detta eade jag dig förra gången, d &amp; du artigt p % mor Karin och räckte henne var har, och du borde icke nu hava handen.
Mor Karin fattade den och stört oss denna afton, den sista jag har kastade en stiang blick på den unge att tillbringa hos min moder.
mannen, under det att hon yttrade: " -- Lisa!
utropade Axel.
Ar detta -- Har jag icke en ghng för alla sagt ditt s i ~ t a ord, bar du icke en vanlig dig, att du icke mer skulle satta din fot blick för din barndoms vän?
inom v %ra dörrar?
Du har med dina Lisa tryckte handen.
mot sitt häftigt handlingar visat vad för slags man du ar, och jag trodde icke att du me1 klappande hjärta och pekade p % dörren: skulle oroa oss.
-- FörstAr du icke, att vara vägar Karlskoga: Fru Maria Karlson, Bofore.
Gundsvall: Fröken ELin Betgqvist, Folkete Hus.
Kiruna: Ordf. fru Maria Källetrand, Bostad 30.
Kassör fru Hanna Jonsson, Berg, Asp- Södra Nyhamn: Fru Anna Anderseon, Ess- viks Hueh&amp;llsförening.
lunds gard.
f relleborg: Fru Olivia Nordgren, Arbetets Kjävllnge: Fröken Betty Nordin, Skofabriken.
Soc.-dem.
kvinnokongressens arbets- expedition.
Kuggeboda: Fröken ' Alma Nileeon, Koop.
Västervik: Fru Hanna Larsson, Oatermalm 7. utskotts ordförande: Handelsföreningen.
Västerås: Fru Agnes Söderquist, Kungsgat.
4.
Agda Östlund; Upplandegatan 61, 4 tr., Landskrona: Fru Ida ~hur&amp;eon, N. Infarts- Ystad: Fru Sigrid Möller, Dammgatan.
Allm.
tel. Vasa 20 86..
Stockholm.
gatan 3. hhus: Fru Ella ~borsson,.Ostrn planteringen.
Linköping: Fru Agnes Lind, Kafé ~ B, e r g e t ~ ~ Morgonbris ' redaktion: Luleå: Fru Otilia Viketrom, Tjiifhovsgatan 9. brebro: Fröken Josefina ~j; ngström, Berge- Avrna hindhagefl, Stockholm.
Lund: Fru Augusta Lindström, Oetra M&amp;r- gatan 24. tensgatan 19..
Morgonbris ' expedition: Lysekil: Fru Anna Larsson, gronberget 5.
.Signe Svensson, Upplandsgatan 85, 4 tr., Malmberget: Fru Klara Lindkvist, byggm.
Olunde gard.
Stockholm.
Allm.
tel. 244 36.
Malmö: Fru Mathilda Persson, Södra U n g - gatan 9.
Inbetala rest å MORGONBP,IS!
Motala: Fru Hilda Utter, Folkete Hus.
Soc.-dem.
Kvinnoklubbar: Norrahammar: Fru Axia Grunditi.
Den, som till kongressen är Arvi ka: Fru ' Lydia Johansson, Fabriksgatan 38.
Norrköping: Fru Anna Gustafsson, Munk- skyldig för mer än två nummer, gatan 4.
Billesholm: Fru Emma Olofsson, Postfack 81.
Nykoping: Fru Gaorgina Jonseon, Brunns- kommer att där offentliggöik.
Bjuv: Fru Karolina Pereeon, Kronan.
patan 28.
Boden: Fru Bertha Waruie, Lokstallet.
Borlänge-Domnarvet: Fru Anna Eriksson Nynashamn: Fru Agnee Thyskn.
Ortviken: Fru Jenny Bergkviet, Ortviken pr Bryggaregatan 11.
Siindsvall.
Boxholm: Emelia Lindvall, Flemminge.
G L A D J A N D E NOG har pR det Eskilstuna: Fru Ida Adamsson, Slaggan 7.
Oxelösund: Fru Klara Pettereson, Koneum- tionsföreningen.
Eslöv: Fru Elna Björklund, Tempelgatan 8. ny n Aret Morgonbris erhiillit &amp; inga Falun: Fru Hilma Hellberg, Ornasgatan 4.
Persberg: Fru Lydia Nitas.
n y; l lio~nrnissio~ilrer och kviiii~o- Ronneby: Fröken Rebecka Svenseon.
FuruIund: Fru Olivia Lindatedi.
Oellivara: Fru Hanna Pettersson, J&amp;rnv#gen.
Saxemora: Fröken Helga Pettersson, Koop.
klubbarna hava i stort antal hösit aff aren.
Orangesberg: Fru Hilma Ström, BlAna 23 B. Oävle: Fru Signe Andersson.
N. Kungug.
27.
Skromberga: Fru Betty Olesori, Polkets hue, upplngm, dBrnv eii del nied Biida Ekeby.
Hälsingborg: Fru Krietina Johansson, Södra till 100 proc.
Vi uppniann flera följa Smed jebacken: Fru Xanna Sikström, Fol- Bazaren, Sodergatan 74. exemplet, ty vi tro att p &amp; en hel kets hus.
Karlshamn: Fru Bernhardina Bengtsson, Sparreholm: Fru Anna Svensson, Hagag.
3. del platser tidningen kan spridas i Bryggorna.
Karlskrona: Fröken Do ra Guetafseon, Ble- Stockholms Allm.
: Fru Anna K:arlsson, Jung- större utstriickning Bn rad son1 IN frugatan 41 B, 3 tr. kinge Folkblad.
Karlstad: Fr ' öken Hulda Andersson, Marie- Stockholms södra: Fru Ruth Gustafson, göres.
.
.. Hagagatan 18, 4 tr. .ö.
g. dalsgatan 17..
Adresslista.
Komrnissionarer l
MORGONBRIS m&amp;ete skiljas?
Vi hava intet mer .att draga de smii, vägen var dock sh lang saga varandra.
att deras krafter slutligen nveko och Axel hade förstatt, ty han var redan Lisa maste draga aven dem.
borta.
Aftonen var 1Angt framskriden men ännu hade de icke den lilla byn i sikte.
Ar hava gått, Ar rika på bade glädje Lisa ansträngde sig till det yttersta och och sorg.
I en av Sverges större stä- allt skulle avlupit val om icke en in- der Aterfinna vi Lisa .. Kampen för brö- tensiv hosta avhållit henne ' frAn att vi- det har berövat henne hiilaans rosor pli dare kunna fortsatta vägen.
Hon satte kinderna.
Med hiinderna sammanknäppta sig ned bredvid barnen, ty hon för- till en tyst bön star hon vid sidan av mådde icke längre hålla sig uppe.
En bädden och betraktar sina fyra sm %t- ljusstrhle bröt fram mellan traden.
- 0, tingar, vilka sov0 oskuldens l juva sömn.
mamma!
ropade barnen, Eer du ljuset Tankarna föra henne till den dag, dli där borta?
Vi äro nu snart framme de kommo hembärande med hennes hos mormor.
Lisa hörde icke deras man som en livlös massa.
De sönder- glädjerop, ty en varm blodvåg bröt fram eargade lemmarna måste läggas till- ur hennes mun och hon famlade mcd sammans i den svarta kistan och bäras händerna i luften och svimmade.
bort igen.
Sedan dess hade hon varit I stugan i skogsbrynet satt Lisa8 ensam med sin sorg och sina små.
moder framför den stora öppna spiseln.
Modern fanns a n m kvar i livet, men Ansiktet bar djupa faror, hennes böjda till följd av en svarartad sjukdom måste gestalt visade tydligt huiu hon Aldrats.
hon intagas pA fattighuset.
Lisa suckade Axel, Li~ias barndomsvän, hade köpt djupt vid tanken darpli.
Hon hade ju stugan samt befriat gamla Kariii från icke.
kunnat förhindra detta, emedan fattighuset.
Hon sköttes nu s &amp; omsorgs hon själv var sa fattig.
Heni maste fullt av hans syster.
hon likväl, det matte kosta.
vad det Det var nyårsafton.
Den gamlas tan- ville.
NAgon far val taga hand om oss kar gingo till Lisa och hennes sm %.
nar vi komma fram, tänkte hon, och Månne hon hade fatt hennes brev?
beslutet var fattat.
Tyst, vad var det?
Tunga steg hördes Nästa dag, som var nyårsafton, ' gav utanför.
Den gamla stapplade fram för hon sig i vag.
Efter en besvärlig järn- att öppna dörren.
Axel intradde med vägsresa var hon äntligen.
framme vid Lisa pil, sina armar.
m8let.
Har stod hon nu med sina - Tyst h o r, sade han, Lisa är har ~ m % hungrig,, uttröttad samt utan me- med sina barn.
De komma efter med del att ~ k a f f a vad.
hon behövde för sig min syster.
och barnen.
Hon gick in i närmaste Mor Karin knäböjde bredvid sin dot- gard för att låna sig en kälke, ty bar- nen kunde icke taga eig fram i den ter och grät.
Lisa slog upp sina ögon myckna snön, hennes tanke var att och viskade: - Mor l Jag dör.
Sörj mig begiva sig hem till sitt gamla hem, den ej,.
ty jag är lycklig.
kara stugan i skogen.
Ägaren till denna - Nej1 kla.gade Axel.
Du får ej dö1 var henne fullkomligt främmande.
De Jag kan ej nu skiljas ifrån dig.
Min b %da äldre barn-, en gosse och en Anger förtar mig, jag ville gottgöra dig flicka, fingo omväxla med modern.
att vad jag felat, ARTHUR BALLIN, Kappfabrik En gros.
STOCK.HOLM, MALARTORGET 13, 2 TR. För Stockholm försäljning av DAM-KAPPOR &amp; DAMKOSTYMER Lisa svarade: - Tag hand om mina imå!
Du och jag stA nu Bter vid.skiljo1 ragen.
Vi maste lämna varandra.
Far- räl min älskade mor!
E n öm blick pA Iarnen, nhgra korta dödsrosslingar, och illt var slut.
Alma Jceger.
Insamling ' till fiedsmonnmentet.
A. Lindhagen har ytterligare mottagit.
följande bidrag: Kiruna kvinnoklubb ........................ 16: 05 Ystade kvinnoförening ..................... 5: - Förut redovisat .............................. 27: - Summa kr.
48: 05 Rättelse.
I artikeln # Agitationen, i Norrland, har ett.
korrekturfel insmugit sig.
I sista raden in- nan verserna börja står: en av lararinnorna, k1,ubbmedlem f. d.
- skall vara: klubbmed- len1 f. ö.
Beakta Morgon bris ' annonser!
.
i minut till bestämda FA BRIKSPRISER.
MATTBESTALLNINGAR utföras förstklassigt 8r billigt.
Ständigt lager av SORGKOSTYMER 8r KAPPOR.
OBS.
I Ingen butikslokal för inbesparandet av de dyra lokalhyrorna.
Mitt för grön och röd spar- vagnelinjes hallplata Malartorget - 8könfeldts gränd.
l ARTHUR BALLIN, Kappfabrik.
Ömsesidigt.
Vasas föraakringstagare äro samtidigt.
liv-,, qjuk- och ~ l y ~ k ~ f a l l ~ f ö r ~.
säkrade.
Vasas försakringsprinciper äro praktiska och moderna.
Vasa har agenter landet runt.
Vasa antager kvinnliga agenter inom olla sa~~hiillskla.s$er.
MORGONBRIS 12.
.
-.
.
En arbetarhustrw borde icke köpa annan symaskin Avdelningskontoret: Knngsg a t an 60.
Betalar högsta Depositions- &amp; iii Solidar- Symaskinen, Kapitalräkningsränta.
- som är den yppersta i handeln av stör- sta fullkomning och ger störs &amp; valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de nied vart firniamarke försedda maski- nerna äro ett fabrikat som på teknikens nuvarande ståndpunLt är det högsta som kan uppnk och överträffas icke av nhgot annat fabrikat.
Särskilt för- manliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 5 2, STOCKHOLM. '
med; .patenterad:t&amp;ndanordniing, ar numera marknadens~förnamsta fötogen-gas-kö k..
Finnes i varje välsorterad järn- &amp; bo~ättni&amp;affär, ävensom i kooperativa affärer, RADIUS-KOKENS detaljer passa till andra fotogen-gas- kök ..,, Prova var nya patenterade tyst brännare, som äntligen löst problemet för denna typ av brännarel ' NU # R DET MINSANN I N T E SVART A h FA EN FIN OCH BRA W Ä I Y SE ' N VI e = ?+r KRONANS TVATTPULVER: (b Partilager i Stockholm hos Daw.
Dahl, Triewaldsgriind 3.
Allm.
te].
2b2 52.
Riks.
29 07.
Partilager för Landsorten hos A.=B.
Tekn. Fabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89.
Aktiebolaget Stockholms Folkbank.
luvudkontoret: ~laraber~sg-atan a3.
~ommendörsgatan ag.
innohlllande 6 meter dubbel- - 1vdeln.-kontor: Upplandsgatan 15. bred Croisé för endast kr.
Flerninggatan 59 B.
Tyget ar smilrutigt svart och vitt samt lik, nar fullkomligt helylle.
För vhren och somma Lidingö Villastad.
ren det mest omtyckta tyg till slval vuxnr som barn.
P r meter 67 öre.
Köpare, som e, Depositions-Ränta blir fullkomligt belaten, fAr returnera tyge Kapitalräkna-Ränta och ilterfl pengarna.
lamna vi varje person, son: köper 6 mtr tyg och aberopa: denna tidning, den populara kokboken Lillr Kokfrun.
Köpare av 12 mtr tyg erhállei Kassafack från kr.
5 pr år.
Lilla Kokfrun och Hembagaren.
Gratispre senterna galla endast order som inkommr under april m h a d.
Varuhuset Manufactur, Lilla Vattugatan 21 Svenska Lifränteförsäkringsbolaget STOCKHOLM.
Ett fint klädningstyg 4:} 4 ' 12 proc.
GRATIS $OG.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantriider 3:dje fredager i varje manad kl. 7 e. m. il Bryggeriarb.-förb exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp fru A.
F ' rösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm tel. 286 58.
Kassörskan trtlffae för uppbörc tredje fredagen kl. 7 e. m. ftlrsta mlnaden .kvartal l Bryggeriarb.-förb.
exp.
L i f ränteförsäkring, Fol kforsakring, Livf 5~sakring.
Ny försäkringssumma under 1913 över 12,000,000 kr.
Sthlms A l l m m kvinnoklwbb (eoc.-dem.
avhaller ordinarie möte 1:eta mandagen varje m8nad kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
när hon avrilder mannen att teckna förBak- ring Ed sitt eget eller bagge makarilas liv.
Pii Kiruna socmmdem.
kvinnoklwbb av p u n d av mindre dödlighet ha kvinnor lagrs hhller ordinarie möten 1:sta och 3:d.e manda premier i D E FOREN ADE.
Premiebe gen i varje månad i Folkets Hua ' lilla sal kl frielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
för.
8,80 e. m. Sty~elrren.
måner. "
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinnol klubb avhaller möte 1:sta och 3:cZje manda gen i månaden i Folkets Hus ' F-sal kl. 8 e. n 8jukkassan har uppbörd andra mötet Styrelsen.
iuAna.rIen.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta Malmbergets sOcmmdemm Gellivare Bocm.demm krinnoklubb klubb avhliller ordinarie möte andra och sista avhiiller ordinarie mote 1:eta och 3:dje man.
.
mAndagen i dagen varje m h a d kl. 4 e. m.
Lokal: Nya.
.
Nyn medlemmar halaae valkomna.
Folkets HLW.
Styrelsen. '
Styt-elsen.
