# ID: svediakorp-per2390
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,120
# sentences: 906
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens Verkställande Utskott.
(9:de arg.)
N:r 3 Mars FUR DEN Stockholm 191 4, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri I Il Prrrrumr * ations#rJs: 1: 20 pr helt ar, 60 öre pr halvt och 30 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnuminer 10 öre.
I vårt land i r ilet kamp.
Sedan 1909, storstrejksåret, har icke högern haft tillfälle utmana arbetsklassen såsom nu.
De femtiotusendes tåg i Stock- holm var det första svaret.
Dit eamlades skarorna fran verk- städer och fabriker, frHn mur- ställningar och gatuläggningar, frHn buteljsköl jning och cigar- rettfabrikation, fran hemsysslor i ett rum och kök, fr %n skur- baljor i främmande stora va- ningar, från symaskiner och presejarn.
Inga festligheter till belö- ning var till för dessa skaror.
Det blev bara att, sedan de gjort sin plikt, g % hem den dagen som alla andra, till den grå vardagligheten.
Timme efter timme var det att vänta.
Men s % kom då till sist protestens och demon- ' strationens stund.
Taktfasta ljödo ste- gen genom den langa gatan - så öde den dagen, s &amp; flaggprydd och festlig tvil dagar tidigare.
Så bredde sig det heliga Redaktör: Il Anna Lindhagen.
Annonser a sista sidorna pris 15 öre pr mm.
i all sin skönhet dock bemängt med ett fel - att vara bebott av kungamakt mot folkvilja.
Det var ett fredligt tag.
Vi hoppas - men vi veta det ej - att de blodiga striderna äro förbi, att aldrig bajonetter skola slipas mot arbetarrörelsen.
Vi hoppas än mer: att landet en g h g skall styras sh, att varje människa skall få ett levebröd, en ställning värdig en med- borgare, p5 det att kärlek till det egna landet skall hava förutsättningar att.
kunna vaxa sig stark hos alla.
Vi agna dem var hyllning, som dogo för sin tro, såsom de federerade i Paris i maj l87 1 dogo för sin tro på kom- munen, skjutna mot den kyrko- gArdsmur, mot vilken de trängts tillbaka.
Vi agna var hyllning A t vHr De federerades mur.
tids arbetarrörelse.
Må val- Konstverk av Paul Moreau Vauthier.
kampen bli en väldig demon- torget ut - en sällsam syn för demon- stration och en seger för socialist-ska- &amp; erande arbetarskaror.
Det var med rorna!
A.
L. en viss triumf som taget beträdde förut ...
.
fBrbjudna stigar.
Slottet 1å.g där mörkt i
MORGONBRIS Kvinnor, nu maste aven vi vakna!
Vakna till insikt om att vi ha en stor uppgift att fylla i arbetareklassens befrielsekamp, att aven vi maste göra v %r insats i den pågilende striden.
Vi få ej längre st8 doa och likgiltiga inför de stora frågor, som röra sig i tiden, utan vi måste skaffa oss kunskaper om allt och försöka först5, allt.
Därför böra vi sluta oss till de socialdemokratiska kvinnoklubbarna och dar försöka skola .oss till ' vakna och ansvarsmedvetna med- borgare.
Vi få ej glömma den makt, som lig- ger i samma.nclutningen.
Vad ej en en- sam förmar, blir lätt för de mAnga.
Da.rför måste vi mera än vad vi hittilk gjort sluta upp kring vara kvinnoklub- bar- och fackföfeningar och ej ett ögon- blick glömma att var största och heli- gaste plikt heter solidaritet.
Endast s4 kunna vi åt oss erövra en battre och människovärdigare tillvaro.
Vi böra aven minnas, att det ar vi kvinnor som fostra det uppvä.xande slak * tet, det a r.
med andra ord vi, som dana framtiden, och matte vi d %.
se till att vi sätta in all vår kraft på att f % denna framtid sh ljus och skön som möjligt.
Till sist vill jag stalla en uppmaning till alla svenska arbetarkvinnor: S18 vakt om v %r egen tidning, las den själv och sprid den bland dina kamrater, s4 att det till sist ej finns en enda svenek arbetarkvinna, som ej ar abonnent pi Morgonbris I ' Gunnel.
(Medlem i Karletads kvinnoklubb.)
Billesholms Kvinnoklubb vill i anledning av de senaste händel- serna inom svensk politik uppfordra kvinnorna överallt i landet att p % del mest energiska satt stödja mannens kam1 för ett demokratiskt styrelsesätt i landet Kvinnor!
Varen förvissade om, att f3 högervalde och kungamakt rhda, bliva v!
dltjamt i saknad av var länge fordrad (medborgarrätt.
Kvinnor!
j Ansluten edei till socialdemokratiska kvinnoklub barna Vi kvinnor ha lika stor anledning sorr v %ra man att slå vakt om folkets rät1 att självt bestämma över landets stora frågor.
Det socialdemokratiska arbetarepartiel ar vart säkraste värn.
Låt oss darföi med all förmaga arbeta för dess fram- gång.
Det %r var plikt som mödrar at1 med all kraft verka för att landets ut- veckling går i demokratisk och social riktning, på det vara barn må finna en dräglig tillvaro har i landet.
Vi, arbe- tareklassens kvinnor, f % ej st % likgiltiga inför 1914 Ars händelser, Kvinnor, lan- det runt!
L i t oss med hänförelsens glöd kämpa lör vår egen och vara barns frihet i sitt fosterl.and!
E. o, En resa i Blekinge.
Efter mer an tre Ars %vila » fr %n det trägna arbetet i var .rörelse, var det med viss tvekan jag Atog mig en längre agi- tation.
Jag trodde .. jag inte skulle kunna utföra n %got arbete.
Men det gick ju bra and %.
For all del, jag har visst inte varit borta fran allting, ty en och annan gang har jag halsat p &amp; våra klub- bar i landet, men, som sagt, någon längre resa hade jag ej haft på mer än tre Ar och var därför litet B nybörjarea igen.
Det första mötet var i Olofström den l november och det blev verkligen inte s4 bra besökt, som arrangörerna hade uökt att få det, beroende p % en del missför- &amp; And i lokalfrl !igan.
Man hoppades på battre resultat niista gång, vilket det säkerligen blir.
Så p % söndagen toge fikden ner till Kuggeboda över Ronneby, där vänner och kamrater träffades.
Pil eftermiddagen vid fyratiden kommo vj ett stort siillskap frAn Ronneby till Kug- geboda Folkets Hus.
Festen skulle d4 enligt affischer börja, men publiken var borta.
Vi väntade, ingen kom; det bör.
jade kannas litet ängsligt, men kommun.
styreleen pil platsen försäkrade, att här blir fullt hus,.
Och verkligen, vid sex- tiden kom så mycket folk lokalen kunde rymma, omkring 250 personer.
Festen var mycket angenäm, med foredrag, teater av Ronnebykamraternn, som ut- förde; .I tvättstugan s, sang, deklamation, musik, kaffe och dans.
P % mkndag den tredje november var.
möte anordnat j Svangsta godtemplarhus av arbetarekom.
munen dar.
Det var gott be@kt,- .. och mitt föredrag:; .Kvinnorna och de sociala frligornas blev SA vanligt emottaget .. S4 den fjärde gick resan till Hörvik, et1 fieklage utanför Sölvesborg vid havet, Dar hade.
den nya arbetarekommuner anordnat mötet i gamla skolhuset, och när jag då med skjuts frho Sölvesborg kom fram till Hörvik,, var lokalen full.
satt av intresserade, däribland m8ng.a konnor, Det är en liten grupp sten- huggeriarbetare, som hörjat sirbetarrörel- sen dar, och de hade de allra största förhoppningar och envisa föresatser at1 de skulle framåt med arbetarekommu- nen.
Dagen efter var möte i Sternö!
utanför Karlshamn, och det var rätt .bra besökt ..
Sedan p % torsdag kom turen till Karlshamn, dar kvinnoklu bben hade offentligt möte i godtemplarhuset.
VI hade en svar konkurrent den kvällen j föreläsnings föreningen, men mötet var bra och efterå-t hade vi klubbmöte med et1 trevligt och kamratligt &gt;kafferep %.
Kval, len därpA var jag i Saxemora, dar mötet var bra besökt och där det fiiins möj, ligheter att kunna f % en kvinnoklubb.
PA lördagskvällen var det fest i Stille- ryd, utanför Karlshamn.
Vi åkte et1 stort sällskap fr %n Karlshanm dit ut.
i skjuts, jag tror tio personer, och så hade vi med alla grejor till kaffet som skulle serveras och en del rekvisita till teater- pjäsen, som skulle spelas av Karls- namnsborna.
Roligt var det, och festeii dev utomordentligt lyckad,, med samma ' program som i Kuggeboda, Föredraget och sFabriksflicka.n », en ny liten 2- tiktare av Rebecka Svensson, djupt och vackert tänkt, med socialistisk tendens och agitation, mottogs med kraftigt och intresserat bifall.
Söndag eftermiddag hblls en liknande Fest i Asarum, med föredrag.
BI tvätt- stugan B utfördes av kvinno&amp;lubbister FrAn Karlshamn, s % .sang och musik, kaffe och dana.
Måndag förmiddag tog jag tack och farväl av de präktiga kam- raterna i Karlshamn (vi hade varit föl- jeslagare pA fem möten) och for RA till Siggarp, dar vi ha en präktig kvinno- klubb.
På eftermiddagen var klubben först ' samlad på sitt arbetsmöte hos fru Ljungström och sh p % kvällen hade den offentligt möte i Folkets Hus, som blev mycket bra besökt.
Dagen efter var jag i Karlskrona, dar kvinnoklubben hade kallat till möte, aven dar i Folkets Hus.
I den staden har säkerligen arbetarrörel- sen ett drygt arbete, innan en hel del fördomar och småhögfärd kan komma bort.
Det tyckes vara ett allmänt lyte, men trots detta ar v %r rörelse aven dar i stadig frammarsch.
Klubben - fick vid vårt möte nio nya medlemmar.
Onsdag for jag 9 % vidare ut till Sturkö utanför Karlskrona, dar mötet var anordnat i godtemplarhuset, vilket var till trängsel besökt ..
PA den platsen var intresset stort att snarast få en kvinnoklubb.
Nu börjar det lida p % slutet av min resa (och pA mitt resebrev) och p &amp; tors- dagen var jag i Kallinge, dar vårt möte hölls i deras Folkets Hus stora sal, som blev fullsatt av en intresserad publik, bland den många fran » de borgerliga; ..
Efter mitt föredrag bjöd programmet pA ett alldeles nytt verk av Rebecka Svens- son, en liten tvaaktare n medaljen », som spelades riktigt bra av kamrater fran Ronneby.
Den skildrar gripande och sannfärdigt hur utslitna gamla lantarbe- tare efter 35 Ars tungt arbete under ar- mod och bekymmer bli lönade av » pa- tron B, sin arbetsgivare, med B medal jen s, bli körda från sitt torp till en backstuga och samhället lönar dem med fattig- hjiilp, två kronor i manaden.
Den lilla skildringen mottogs också av publiken med hjärtligt bifall och förstaelse.
Sa kom det sista mötet på fredag afton i Ronneby, dar klubben hyrt Fridshem- meta stora lokal, som i det närmaste blev fullsatt.
Där bjöd klubben på en utmärkt musik, rio1 och piano, mitt föredrag och » Medaljen B.
Ja, nu ar min resa slut (ja.g £or hem på lördagsmorgonen, förstås) och n u skulle brevet vara slut ockag, men litet till blir det.
Som resultat av det hela kan man saga, att agitationen blev lyckad.
Bra m.öten och angenäma, trevliga fester.
(De kunna den konsten i Blekinge).
Nya.
kommissionärer p % Morgonbris pA jn del platser, nya medlemmar i vår rörelse och möjligheter till ett par nya klubbar.
Mot mig vor0 alla manniakor 9 % vanliga och goda och det arbete jag xunde giva mottogs med s % hjärtligt i f a l l och sympati.
Blekinge Folkblad iTar synnerligen vanligt i sina referat.,
.
MORGONBRIS ------- - - - P - - och korrespondenterna fran olika platser likaledes.
Det är tre klubbar i ~ l e k i n ~ Karls- e: hamn, Siggarp och Ronneby, som arbeta alldeles utmärkt, och det är på deras arbete som denna agitation blev till.
Sålunda anordnade Karlshamnsklubben mötena och festerna i Sternö, Karlshamn, Stilleryd och Asarum, Ronnebyklubben hade hand om Saxernora, Kallinge, Eonne- by och, om jag minns rätt, Svängsta.
De övriga platserna bekostade var för sig sin andel och V. U. gav till det hela ett litet ekonomiskt understöd.
Men så allt detta förberedande arbete med att ordna tur- n h, med möten och dagar och omkast- ningar av resplanen ett par gånger, det tar bade tid och arbete.
Jag har blivit strängt förbjuden att saga något om men, Rebecka Svensson, varan ~ A c k a ~ ni förstår nog, kamrater bAde i Blekinge och i hela landet, att hon knogar all- deles oerhört, och hon har allas tack- samhet och erkänsla för det.
Nu blir du ond, ~ A c k a ~ men, det finns hagen, som missunnar dig detta lilla D beröm ».
Resan var angenäm och minnesrik och gav många erfarenheter av värde, som jag hoppas kunna bli till nytta.
Och så till sist ett hjärtligt fack till eder alla, partivänner och klubbkamrater, för all er.
glada vanlighet mot eder Ruth &amp; sta fson.
P.
S.
Ni maste ursäkta att brevet dxöjt s % länge, men det är inte alltid D.
S. det går lätt att skriva .. La !beredningens förslag till la!
om i ktens kaps ingående och upplösning.
Av advokat Georg St jernstedt.
I.
I september 1913 avlämnade lagbe- regiiingen, bestående av justitierådet Hjalmar Westring, hovrättsrådet Bir- ger Wedberg och professorn vid Stoclc- liolms.
högslcola Birger Ekeberg ett förslag till lag oin äktenslcaps iiigiieiide och upplösning.
Detta förslag ar för närvarande fören1ål f ör o1ik.a ambets4 inyndigheters granskning, och inan vantar, a t t en proposition i ämnet slrall framläggas vid 1915 ars riksdag.
Det förtjänar a t t anmärkas) a t t ett samarbete mellan jurister från de tre skandinaviska länderna ligger bakom lagberedningens f örslag och a t t lik- ilande förslag utarbetats inom .Norge och .Danmark.
D &amp; de föreslagna bestaminelserna oni tilrtenslcaps u p p l ö s n i n g iclre stå j något beroende av dein soin avse ak- t.ei~skaps i 11 g å e n d e, har det ingen betydelse, i vilken ordning man redo.
gör för dessa olika huvuddelar av för- slaget.
J a g har fördenskull ansett mig kunna först lämna en redogörelse för den del av förslaget, soni handlar om i i k t e n s I c a p s s k i l l n a d, ehuru i f örslaget denna del naturligen koni- mer sist.
För a t t rätt.
bedönla inneböideii och bör inte förbisi:: a t t ifrigavarailcle ku- betydelsen av lagberedningens förslag tyiii iiiilebar.
den stora fördelen för torde vara liiinpligt a t t först göra eii akta inakar, soin .efter moget övervii- saniinaiifattning av gällande slcilsinks- gande funnit sitt alctenslrap ohallbart., solagstiftning.
.
För att fasthalla det a t t de utan tidsutdräkt och alltför vasent.liga] nk darvid bortses från sk- stora omständigheter kunna f å slut p5 dana fall, vilka kunna betecknas sh- iikte~~slcapet.
som g r ö v r e, t. ex. dar alctenskaps- En osympatisk sida av institutionen brott, misshandel, di:y~lieli~l; ap eller ined 1G.ipenhainnsresa ar otvive1aki; igt sinnessjukdoni föreligger.
iiterst5 d &amp; att den medför resekostnader, so:m f ör två Iiuvudfall av Siktenskapssltillnacl, inånga mindre bemedlade i r o oöver- d e t f ö r s t a, dar bida makarna äro stigliga.
Pa s &amp; satt innebär " den korta överens om skilsmässan, och d e t a n- vägen " ett visst privilegiuii~.
fijr dc d r s, dar ena maken öiis1ca.r skilsrnäsra, bättre situerade.
men d.en m d r a makeii inotsatter sig Om makar, son1 &amp; ro öve-ens a t t skil- d ensaiiiiii.a.
Da båda iimkaïna äro överens att, jas, välja den s. k. langa vägen, vanda skiljas ha de för nä.rvara11.de två va- de sig båda eller den ena av den1 till gar att.
välja, " den korta vägen " ined kyrkoherden i den församling, dar de s. k. Köpenhaini~sresa, eller " den langa iiro skrivna, med anmälan on1 oenighet vagen " ined varningar .inför 1cyrkoh.e~- i akteizsleapet och anhållan om var- den och kyrkorådet, darefter ett års ning.
Siidan varning torde kyrkolier- skillnad till sang och sate och slutli- den vara skyldig a t t meddela.
Efter gen definitiv slcilsmassa efter ansökan någon tid - i Stockholm vanligen nr " i.gra veckor - aninala inakarna eller hos 1.5. ni: t i justitie@eparteiiientet.
Den korta vägen innebär en anviind- endera av dein hos lcyrlrohercleii a t t ning av lagstadgandet om sltilsmassa.
oenigheten f ortfarande består samt an- på gruiicl av ena inaltens egenvilliga hålla om varning inför kyrkorådet.
övergivande.
Lagen säger haroin a t t Sedan denna varning meddelats, ut- on1 den ena iilaken " av ondska och tager ena maken vid domstol stämning motvilja överger och förlöper den aii- på den andra ined yrkande om skill- dra ~nakeri och far iitrilces i ~nppsht a t t riad till säng och sate på ett &amp;: r, och ej mera bli och bo med cleiiiie ", .kan cloillstoleii dömer då genast till siidan den hemniavarande iilaken hos domstol skillnacl.
I utslaget bestiinimes ock ef- yrka aletenskapsskillnad på grund av ter inkkarnas överenslronin~else huru d m f örstnäiiindes f örlöparide.
Natur- det skall förhållas med barnen, vilken- ligtvis tänkte sig lagstiftaren inte.
a t t dera soin skall " sitta i boet " m. in.
un- sz~dant f örlöpande skul1.e ske efter der skillnadsåret.
Dessutom kan dom- överenskornmelse mellan makarna.
stolen på yrkande av den ena eller Emellertid tillgår nu vanligen på föl- båda förbjuda iiiakarna vid vite av jande sätt.
Ena inakeii reser till Kö- fa.ngelse - vanligtvis sättes vitet till penhamn -- det kan natu:rligtvis ock- 1 månads fängelse - a t t under skill- sk vara en annan utrikes ort, t. ex. nadsåret besölca varandra.
Ett dylikt Kristia.nia, Halsingfors etc. - och an- förbud kan aga stor betydelse särskilt dra maken uttager ofördröjligen, van- såsoin skydd för hustrun mot en brutal ljgeii dagen därpå, stamning å den man.
-- Efter skillnadsårets slut kun- först~niinnda inecl yrkande om älcten- na båda makarna eller den ena av dem, sltapsslcillnad.
stämningen delges därest de e j under skillnadsåret förso- ' uta-n dröjsiiiil, och domstolen medde- nats - vilket torde vara ytterst.
säll-, lur utslag sainii~a dag malet förekoin- synt - hos k. m:t i- justitiedeparte- mer.
På s i satt kunna exempelvis ett mentet erhå1:l.a definitiv skilsinassa.
par makar i Stockholm hinna bli skilda Sådant brukar aldrig vägras, om bhds redan tredje dagen efter ena ma.keiis makarna äro överens, men det dröjer avresa.
Da målet handlägges) måste vanligen några månader innan k. in: h emellertid bevisning om ' onds.ka och meddelar resolution.
nlotvil.jn " förebringas, vilket i alliniin- " Den langa viigen " lir uppenbarli- het torde tolkas såsom ett krav y &amp; gen förenad med åtskilliga olagenhe- bevisning a t t oenighet, som iclre ar av ter.
Främst miirkes det obehag, som allenast tillfällig, lättare, utan av ine- det för minga inakar innebar a t t er-: r a djupgående, söndrande art, före- hålla varning av kyrkoherde och finnes mellan makarna.
För a t t döma kyrkorid, särskilt om makarna äro t.ill aktenslrapsskillnad, vill domstolen antireligiösa och icke för sin del k m -, med andra ord ha v i s s g a r a n t j na godkänna de utgångspunktein, fran a t t s k i l s m a s s a n i c k e t i l l - vi1k:a de kyrkliga myndigheterna med- k o i n i n i t g e n o m f ö r: h a s t a n d e dela sina varningar, låt vara a t t eu e l l e r ö v e r i l n i n g.
Oftast utgö .. nutida präst iclre torde följa kyrko- res bevisningen av vittnesmål av tv &amp; laogens f öreskrifter a t t " sta.lla makar- personer, som aga narmalle kännedom na för ögonen huru illa de av djavu- om makarnas aktenskap.
len äro besnarde, a t t de träta och slitas Man har, som bekant, ondgjort sig iiiecl sitt eget kött och således fördärva; mycket över a.nvandningen av denna.
sig själva inbördes ".
Men vidare a r form för skilsmassans erhållande och hela proceduren onödigt långsam, och ansett förfarandet oförenligt med slutligen ar makarnas rattsstiillni~ig rattsskipiiingens värdighet, och det a r ofullständigt och otillfredsst~llaiidc inte min mening a t t försvara tillvaga- ordnad såväl under skillnadsåret som gingssattet sasom idealiskt, men man under mellantiden från skill.nadsårets ')
slut och till dess den definitiva slrils- rriassam erhiilles.
Uet må einellerticl frainhiillas, att gallande lagstiftning ined " clen 1 h g a vagen ' ' likväl bereder möjlighet Ior till malrar, som äro Överens att skiljas, a t t crh&amp;lia sk~lsmassa utan alltf ör mycket obehag och utan a t t behöva låta u t o m stkenue blicka in i deras inbördes för- i juni 1914. hillandeii mer a n.
vad kyrlcoherden och kyrkorådet kunna anse i~ödviliidigt.
a t t fä reda p i för a t t meddela var- ning.
Vå.r ratt, sådan den utvecklat Enligt beslut på soc.-&amp;n.
kvinnokongressen 1911 kommer kongress a # anordnas sig i praxis, har alltsi hunnit fram till i dagarna effer partikongressen juni 1914, och inbjrcda vi harrned organiserade kvin- principen: f r i s k i l s m ä s s a e f t e r: nor aft deltaga.
överenskoii~nielse.
l.
Kongressen upptager till behandling frågor, som ha beiydrse för aróelare- För en make, som önskar sltilsin~sssi.
mot den andras vilja, finns ingen an- klassens kvinnor och som beröra agitations- och upplysningsarbetet bland dessa.
nan utväg än a t t gå " den lknga va- 2.
Representationsratt äga alla kvinnoklubbar, som tiilhöra Socialdemokratiska gen ".
Denna vag leder emellertid nu Arbetarepartiet, samt alla kvinnliga och s. k. blandade fackfareningar, som iillhöra ~ c k e med lika stor säkerhet till målet; som då bada makarna vor0 överens om Landsorganisationen.,.
Vave organisation äger att sända ett ombud för varje påbörjat 50-tal med- skilsmässan.
Har uppstar nämligen frigan, om malce, som för egen del hy- lemmar.
ser hat och bitterhet mot den andra 3.
Resekostnaderna, sorn beräknas enligt reseförde ln ing och dagtraktamente, eller soin övergivit hemmet eller dy- bestridas av organisationerna sjalva.
likt, kan på egen begäran erhålla vaï- 4.
Motioner, som önskas behandlade på kongressen, böra vara ' insända senast ning, skillnad till säng och sate och den 15 april och # &amp; t a k t e r för vaula ombud senast I juni till Sot.-dem.
kvinnokon- slutligen skilsmissa, dkrest den andra maken icke latit sig koinina något ur gressens K U., adr.
fru Agda Ostlund, Upplandsgafan 61, 4 tr., Stockholm.
.
ii.ktenskapsrattslig synpunkt klander- Vi uppmana de organiserade kvinnorna att talrikt Idta sig representeras.
värt till last samt bestrider hat och Stockholm i februari 1914. bitterhet för sin del.
P å denna fråga Med partihälsning:, kan endast svaras a t t praxis under se- nare tid gått i den riktning, att ena Soc.=dem.
kvinnokongressens V. U. maken under alla omständigheter Iran -- genoindriva slcilsmassa mot andra ma- under tunga bördor, men vi böja oss kens vilja, men a t t denna praxis inga- icke för vad ' som känns som ett slag lunda ä r stadgad och a t t åtskilligt be- i ansiktet.
Vi hava protesterat mot ror på den k. m:t, som nian för tillfäl- högerns jrustningshets genom a t t vi let har a t t göra med.
Salunda visade Bland alla mer eller mindre dyrbarii deltogo i arbelaretåget den 8 febr., sig en strängare tendens på hithörande minnen vi ha fran de s. k. bondetags- område under justitieminister Peters- dagarna, &amp; r även ett från den högtra- men låt oss också visa det i handling sons tid, under a t t en för slcilsinassa vande stunden, då en högst svensk- genom at.t arbeta för fred och Eolk- gynnsammare uppfrtttnirig gjorde sig svensk fru Björkman på Gustaf f örbrödring genom socialismen, som ar gällande innder den liberale justitieini- Ad01fst.org (obs.
synligt från kungl.
ett säkrare värn.
för freden än - ökade militarbördor.
!
nister Sandströms regiin.
s10 tte t) till numera riddaren, bonden Men talarinnan på Gustav-Ado lfs- Såsom en alldeles bestanid olägenhet in.
m. Nyberg, f. v. b. till bondetiget, a.v den praxis son1 medger slrilsmassa överlaninade det av svenska k v i n n o ~ torg hade mer.
a t t saga.
J a g citerar: " Annu ett par ord.
Jag vill frain- under alla omstandigheter mot den an- sömmade huvudbanéret.
mana hos e d e ~ en bild, som ni alla dras vi1 ja må emellertid framhållas, att Banéret skulle m.edföras till tronen skola kanna igen.
därigenom tillfälle ar berett för en och bondetåget skulle medföra, desam- En sommarafton.
Bonden v a ~ d e åter r man a t t erhålla skilsmässa från sin ma svenslm kvinnornas hyllning till hustru utan a t t behöva till henne kungligheten.
Vid överlämnandet höll trött efter veckans arbete till det an- lämna något som helst skadestånd el- frun ett tal, som kunde vara nog så språkslösa, ofta nog torftiga, men ler underhåll, aven om hon därav ar i larorikt, för oss alla, som icke voro framför allt f r i d l y s t a hemmet, den stort behov.
Hustrun har namligen rned.
Efter en elegant inledning bad sjunkande solen belyser de röda stu- endast ratt a t t utfh sin giftorättsandel h on bönderna " mottaga baneret som gorna, helgemålsklockan ringer - - i makarnas gemensamma egendom, en symbol av det löftet., a i t den sven- jag kan knappast tanka mig en v a c k men om sådan egendom saknas eller ska kvinnan över hela landet stzir rare bild, och så.
akta svensk. "
uppgår till en obetydlighet, står hoa stark vid eder sida, hjälpa.nde och Ja, det var vack:ert, mycket vackert, dar med två tomina händer, medan tröstafide, nar så kräves, uppmuntran- t. o. m. sa vackert, så frestelsen b 1.
i ~ mannen måhända sitter med goda in- de till det stora målet ", o. s. v. stor attt komplettera bilden har ovan.
komster.
P5 grund av detta svåra Bondetagets nial?
Ö k a d v ä r n- med annu en.
Onsdagen den 25 febr.
missförhållande nödgas ofta en hust.ru, p l i k t, ö k a d s k a t t?
läses i Socia.1-Demokraten: ehuru hon principiellt gillar mannens Det var ett runt löfte detta.
Fru krav pii skilsmässa, motsät.ta sig clen- Björknian f %r ju svara för sina pansar- " Arbetarefamilj med sju barn kastad samma med alla lagliga medel för a t t kvinnor bast hon vill och kan, inei-i på gatan av Stockholms stad.
därigenom förmg niannen a t t förbinda vad ha, vi arbetarekviimor a t t saga?
sig till skäligt underhåll.
K. m: t lär Ar icke ' detta en utinaning mot oss?
Se här nu bara ett exempel p &amp; hur cck i flera fall ha vägrat aktenskaps- Skola icke aven vi kunna, skalca av oss skillnad på den grund a t t hustrun där- den hundraåriga sömnen och d u t a upp ofantligt bittert.
livet kan gestalta sig igenom skulle komma i a.lltför prekär Icring dessa, som vilja skapa en smula för den fattige, ett exempel så upp- !lkonomisk stallning .. frihet å t folket genom a t t lindra be- rörande, a t t det måste fram: (Forts.) skattningen, både den direkta ' och in- Familjen består av man, hustru och direkta ..
Vi äro vana vid a t t bö; ja oss sju barn, det äldsta sexton &amp; r, det Inbjudan Soc.=dem.
kvinnokongressen i Stockholm Reflektioner.
.
MORGONBRIS - --- yngsta ett och ett halvt.
De bast vitsord ha lämnats om dem; ingen h vi hört som kuiinat saga, a t t de miss skött sig.
Och barnen se pigga oc: trev !i.ga ut.
Förslag till resolution vid internationella kvinnorlagen d.
8 mars.
Så koni sjukdoin - - - arbetslös het, --- - -.
Redan i början av januari sökte vräkningsdom på familjen, men de: erhöll inte större betalningsf örmagr för det.
.
Så i fredags k.om slaget.
Nä hustrun p &amp; 1cva.llen kom hem från sit wbete med sina tre små, som hon hain tat P &amp; barnkrubbaii, fann hon de torl iiga niöblerna utflyttade p2 gårder: dörren till den enkla lägenheten för sedd med sigill och två av de heinrna vilra.iide barnen ' vankande gråtand ut.anf ör.
Det hade skipats Riittvisa enlig Sverges Rikes Lag mot målarefamil jen i Skånegatan 116, medan hustru: på fabriken strävade för de sina ocl familjefadern på sitt håll fåfängt ja gade efter arbetstillfällen. '
J a g kan knappt tanka mig en mer, tröstlös bild och så akta svensk - aven den.
Men det är kanske orätt a t t klaga Vi ha ju en kungamakt som arbeta Stenhuggaren.
Skulptur av Meunier.
" rnecl folket för fosterlandet ') och d; så ... Arbebarekvinnor!
Niir skola n arbeta i fabriken eller annorstädes om vakna?
dagen och sköta hemmet om natten.
A. ö..
Om de ogifta kvinnorna, skval indu- striarbeterskorna som tjänarinnorna; ville tillvamtaga de möjligheter som Na~miinsamlingeii iir avslutad, 12.u bjudas i form av aftonskolor, biblio- men den riksdag, som nu skulle agn tek, föreläsningar o. d. för a t t öka sitt var rösträtt sin uppmärksamhet, ar ick vettmde, höja sig själva f r h smasinne mer.
Resultatet av ' narnninsamlinge och vardaglighet, skulle de .snart för- stå a t t deras plats ar i de organiserade meddela8 föret längre fram.
kvinornas led.
När vi en gång lärt oss vårt värde som människor skall det ej bliva så lätt a t t nedtrampa och för- akts oss., Då skola vi möta ungdoms- friska man och kvinnor i arbete som nöje utan a t t få se.
så många med det Det arbetas intensivt bland vår, tärda ansiktet, och den skygga blic- män för bättre simihallsf örhållander ken.
för mera vetande, med ett ord sag Men må vi komma ihåg att i n t e t för arbetareklassens uppryckning, me1 a8v detta f å vi utan energiskt arbete, - vad göra kvinnorna?
u taii solidaritet och samhörighetslcans- Vi ha så mycket a t t arbeta för or 1 Vi önska a t t varje %vinna ur arbe- vi b l o t t +ilja öppna blicken för all fareldassen, ung eller gamrnal, mer el- elande omkring oss och vara iiågo ler mindre lyckligt lottade ville hör- mindre slöa för andligt arbete.
01; sainina .var€ rop om hjälp j. striden, vi varje kvinna iiloin arbetareklassen vill ha e j rad a t t undvara en enda, t y vi hö- gh ined i kampen för ljusare, lycldiga~ ra alla sainman dk det galler vkrt eget samliallsf6rhillanden för den fattiga och vkra barns val.
arbetande människan, huru aniiorlund, Anslut eder til.1 de soc.-dein.
kviiino- skulle då allt ej vara.
Spriten skull klubbarna!
snart bannlysas fråm hem och samhällc Blekinge kvinnoklubbars agitations- brotten .därmed avtaga, den hårt för kommitté.
varvade penningen bliva till mat ocl Blader i stallet för a t t göra far rusii och elak.
De ~ !iän som nu iiled be gabberi och medlidande se ned på vi.
axI.iga strävan, skola Iranske då tack D &amp; i. vart land under de politiska striderna.
det alltmer framträder soin en ren maktfråga, nar kvinnornas ïöstriittsfråga skall nå sin lösning, och då de senaste händelserna inom v&amp;rt polit.iska liv med önskvärd t.ydlighet visa, a t t de kvinnor, som icke vilja ikläda sig ansvaret för rösträtten, an- dock icke tve:ka a t t utan a t t kanna iietta ansvar väcka opinion i en av vårt lands allra största och viktigaste frågor, samt då de skal, soni hittills franiförts emot] .ösningen av kvinnornas röst- rastfråga, alltmer visat sig ohållbara och våra motståndares baraste argu- ment, " att kvinnorna själva icke in- tressera sig för rösträtten ", med kraft skall kunna tillbakavisas av den opi- nionsyttring, som ligger i kvinnornas namninsamling, uttalar mötet soin sin bestäinda foi- dran, att 1winnorn.a~ röstrattsfrhga.
icke langre undanskjutes utan bringas till snar lösning. '
Ur livet.
Långt under nödtorftsgransen.
Familjen Tar församlad i köket.
Me11 icke omkring s:pisvarmen och med mat- grytornas lugnande puttrande.
Dar var kallt.
E t t par sista edp pinnar ha- de kastats i spisen i morse.
På sainina gång hade val också frukosten, d. v. s. en dålig kaffeskvatt varmts upp.
De två ininsta barnen lago i soffan.
.Det var.
bast för värmens skull att.
ha dem dar.
En flicka och en gosse just vid de öm- %ligaste åren, omkring 12-årsåldern, syntes icke ha annan sysselsättning an att se 13 % armod.
Gossen hade slutat skolan och var så- ledes just kommen till springpo j ks- åren - alla fattiga stadsbarns öde.
Men har var 1na.n under n ö d t ~ ~ f t s g r a n - sen.
Han hade icke så mycket ens a t t satta på sin lilla fattiga kropp, a t t haii kunde g &amp; u t och få sig en plats.
För- farligt dåliga klider, under vilka föt- terna .nakna, utan strumpor och skor, fruktansvärt sorgesamt stucko frain.
Även systern va.r barfota och hade mast försumma skol+n de sista dagarna och hon hade inger1 ratt a t t be om skor i skolan, ty hon hade fått sina skor och OSS.
.
.
nu voro de på lagning.
Skulle nagon ba.riiiiiartig~ människa l&lt;omm.a.
a t t ge 13eininen s k o h bliva vad de böra va Inbetala rest å MORGONB.RIS!
ra, ett kärlelrens lilla näste, dar .mak8 familjen en set stor sinnma soin kr.
Den, som till kongressen är 2: 50, s i iniste det gå till a t t få.
, hem och mor får vara hos de sina, giva bar lien deil fostran och vhrd de iiiing; skyldig f ö r mer än tvii skorila, inat i barnmagarna fick viil ginger nu få undvara dR mor i n h t kommer att där offentliggöras.
undvaras sk Iiinge.
Niisra ord till kvinnorna!
Kommissionärer!
,
MORGONBRIS Aning.
.
Frost.
Ensam.
.
Vi som trampar i tröstlö~t gratt och till arvedel fått den tärande tomhetens lott - om vi lyfte var blick över smult och smatt mot blankande blatt, så långt som en tanke har nått - Såg vi en solig rymd, runnen ur urtidsbörd, ännu av nuet skymd, bidande oberörd - ännu av ingen besudlad och banad blott av de djärvaste spajarna spanad men sedan länge av langtarna anad - " ariingens rymd, som av renhet ar danad.
Två syskon voro icke hemma.
Den ene, en 13-krig familjeförsörjare, ägde skor och var inne i staden hela dagarna i sin springplats.
Hans 5 &amp; G kronor i veckan det var familjeinkoinsten för- utom fattigvårdens 15 kronor till hy- r a n förstås.
Den andre, soni var borta f r å n hemmet, var det något markvar- digt med.
Han fick äta stilig middag varje dag i barnbespisningen.
Vilken avundsvärd undantagsställning!
Familjen ifråga hade ju sett något bättre dagar, det vittnade bland annat rummet om, som tillhörde lägenheten, men som naturligtvis var obeboeligt i egenskap av kallrum.
Da.r fanns an- nu ett p a r möbler kvar, den stoppade invensionssoffan och chiffoniern, soin itg gör lyxen i arbetarehem.
Men de 25 3.
35 kronor i veckan, genoin vilka en arbetarefamil j nödtorftligen kan draga sig fram, de inflöt0 icke längre, ty inannen hade givit sig i väg.
Han hade svikit sin plikt, ledsnat på famil jebör- dan och han hade glömt bort dem, ty de hörde aldrig något, an mindre kom dar några rek.
Hustrun hade intet ar- bete kunnat få.
Vad skulle hon för övrigt göra?
Även om hon liimnat barnen a t t skö- t a sig själva, så fanns det intet arbete a t t få diir ute i förstaden, inga hjalp- hus, inga byggen ' a t t bara bruk till, inga stiidniizgar.
Och inne i staden, dar var så många som sökte arbete, och h.on hade just inga som kände henne.
Hela hennes utseende vittnade om deii yttersta utslitenhet.
Hon var gammal och alldeles förbi och var dock bara.
38 ar.
' Hennes hår var ännu oflac- k a t brunt ' och skulle varit vac- kert., om det varit vårdat.
Hennes drag voro ganska regelbundna och hen- nes ansiktsuttryck redbart.
Jag tänkte mig en dam u r en välbärgad familj vid samma ålder vid hennes sida.
E n så- dan kvinna ar oftast annu i sin fulla- ste blomstring.
D i r var icke rent i köket, snaiiare Vän, du som klams ihjäl i hatarnas gr %a skra - såg du en modig sjal ensam mot malet gh, hotad av hopens hal, hördes f r h hatets vrå,:, Galningen, ja min själ, ämnar sig mot det blil - skönt att man trivs s % val i hålorna sm % och grAl » Den ende hann ej malet, ty Hat kröp ur halet med rep i luden hand - en galge visar vägen till lyckans blAa sagen - den endes drömda land, kan inan saga r a t t smutsigt, men hur vore det möjligt annat!
Linne, som haller smutsen borta från singklader- na, tycktes icke finnas i huset, det var säkerligen pantsatt.
Och nar det nian skall ligga i och de paltor inan nar p i sig blivit så dar hopp- lösa, s i a.r det jämförelsevis en bagatell att golvet a r snlutsigt .. Och det a r nog därför man icke gitter komma sig för med at.t skura.
På den ytliga betraktaren såg rummet oviirdat ut.
F ö r den som djupare för- stod, var det endast e t t bevis till fler- faldiga a t t det ännu i vart av många, såsoin välordnat.
ansedda smnhälle, finns existenser l h g t under nödtorfts- gränsen.
A.
L. Niir ackordsöverskott.et uteblev.
Pilträdet star ' rimfrostbehiingt, silverbestänkt, slättlandet ligger öde - skinande går, grubbel försänkt, månen .som skänkt natten sitt bleka flöde.
Tyckes mig som frostnatten] %ng dånar en sång, snyftande vilt i smarta - står blott i blom ännu en gAng livsflorans fång, tinar ett fruset hjärta.
.
.
.
(Ur ~BlAst och brisa av Bard.
~ e n ~ t s s o n.)
ingen ro hemma, gick ut och in flera gAnger i timmen.
Till sist började han ej komma hem förrän fram pk morgnarna.
De äldsta barnen kände det ohyggligt, men kunde inte fullt förstå att det var nöden som med varje da.g gjorde allt starkare in- trhng.
Sängkläderna krympte ihop.
Först kom över- och oedan underlakanet bort .och så var det huvudkuddens tur att lämna ~ovplatserna.
Även täckena försvunno, vart visste nog barnen, men fingo inte tala om det.
En kväll, då vinden tjöt och regnet intensivt piskade rutorna, klädde modern sig omsorgsfullt för att g &amp; ut.
Äldsta flickan, en tiohing, vaknade och blev förskrackt, men modern lugnade henne med att hon bara skulle g &amp; ut o,ch få litet luft, för hon kunde ju inte g % ut på dagen.
Den lilla 1Hg länge vaken och väntade på moderns hemkomst, men det dröjde och hon somnade.
Plötsligt vaknade hon åter, reste sig förskrackt och ropade p % modern, men fick inget svar.
Klockan slog dil ' tvk slag.
- Mamma har gått och gjort sig illa, mamma har g %tt och dränkt sig, blev flickans allt intensivare känsla.
Hu, vad det bliiste ute, men hon miste ut och söka.
Fadern var icke ' Var gang blockadnotiser finnas införda i Social-Demokraten mot något bygge, emedan ej arbetarnas innestdende for- dringar utbetalts, framstå minnen fran tider, da byggnadsarbetarnas fackför- eningar ej vor0 sa starka., att de med makt kunde utkräva sina medlemrnare innestaende fordringar hos byggherren.
Det ar minnen fran familjer, dar varje höst en gli-mt av förhoppning lyste, att i Ar ckulle väl ackordet utbetalas helt-, SA att skulderna kunde betalas, litet ved heller hemma.
till vintern hemköpas och en tunna po- tatis ävensom skor At barnen, som gingo i skolan, och i basta fall litet förekott på hyran betalas, s % att tak över huvu- det i vintern var en säkerhet.
Men lika regelbundet blevo dessa förhoppningar gäckade.
Alltid var det nagon hundra- lapp det krllnglades med och det be- tydde inte litet.
Det blev sällan något över da skulderna klarerats.
En höst var det bittrare an vanligt.
Inga ord byttes av föräldrarna., men val blickar, och dessa blevo hArdare allt som vintern gjorde sitt intag och arbets- lösheten blev varaktigare.
Mannen hade H o n klädde sig i all hast och for barhuvad och.
med halv- snörda skor ut i natten.
Vad skulle hon göra och vart skulle hon gli?
Jo, till Ny broviken, den Mg alldeles intill.
Och hon sprang - vad s %g hon - modern gick där sakta och helt nara kanten.
Hastjgt vänder modern och far se barnet.
De enda ord aom växlades voro: .- Kara barn, går du ut så här dags?
- Ja, det var eå otäckt att mamma inte var hemma.
Den hösten hade ackordsöverskottet helt uteblivit.
S.
S.
MORGONBRIS Ölandsbild av Nils Kreuger.
S % var d % Suridavallsdistriktet fardigt, fann jag att även Skönvik gjorde skii1 och jag måste saga att jag storligen be- för sitt namn.
Men du milde, jag.
tror man dar sover undrar de manliga partikamrater, som har en skönhetssömn, som det behövdes n&amp;- atatt Sundsvallsklubben bi med ordnandet (For te.)
got extra-ordinärt för att väcka.
P % vä- av agitationsplanen.
Så bekvamt och s % Onsdagen den 29 bar det åter, men gen till Folkets Hus, c a 20 minuter, bekymmerfritt går val sällan en strackturné nu ensam, ut i skärgården, till Vii p &amp; passerade jag inte mindre an fyra (4) av stapeln.
Det enda man hade att göra Alnön.
Här var det gamla intresserade bönhus.
Kommen till, mitt hus, vi- var att passa b&amp;t- och tagtider.
Överallt som gingo i spetsen och vi fingo 12 med- sade man mig det femte mitt emot.
var det fardigt och bekvamt och över- lemmar till en klubb.
Med det intresse, Visserligen ar det nästan en liten stad allt ett så hjärtligt mottagande.
.som kommunordf.
lade i dagen, bör den detta sågverk, men någon matta kunde Lördagskvällen skulle färden gå vi- klubben vid det har laget vara.
duktig.
väl ändå finnas även p &amp; det goda.
Ett dare mot norr, varför hterresan till sta- Torsdagen den 30 var bestämd &amp; t Fa- finfint goodtemplarhus mitt i » gatan * den maste göras med första båt på mor- gervik, men fick jag Strand i stallet, hade för nllgra %r sedan eålt~i till - bo- gonen.
Det blev minsann and % inte för även det p % Alnön.
Fr %n Vii till Strand laget.
Att detta ' agde varenda jordbit tidigt, t y d gingo flera timmar i dim- var lagom promenad, men har rhkade a r.
val nastan överflödigt ' att tala om.
man- ' och;.
sotade.
-.
jag visst p % herrens trogna.
Nej, inte E ' olkets Hus-föreningen hade emeller- Efter vederbörligt avskid från träffade jag dem, för de vor0 p &amp; böne- tid lyckats komma över en liten bit högt och nyförvärvade kamrater började jag .möte, och vid mitt förslag att vänta tills opp i skogskanten, dit man pistod att s &amp; en 36 timmars.
: resa mot ömsom obyg- det var slut svarade man:, Ja, det vet ingen människa .ville g &amp; och det fann8 der, ömsom civiliaation.
man aldrig nar det slutar,.
förresten knappt en vag att g &amp; p &amp; dit.
Ett hjärtevarmt tack till alla, Rom På dem som framhärdat i synden och Kcmmunstyrelsen samt 5-6 andra man gingo pA mitt föredrag sökte jag inverka kommo emellertid till mötet och et % am&amp;- jag under Sundsvallsagitationen kom i sh gott jag kunde med flin religion.
ningom aven några kvinnor och vi hade beröring med!
Tv &amp; medlemmar antecknade sig för Vii- en angenäm pratstund tillsammans.
S % II.
klubben och lovade skaffa fler fran det gott som samtlig &amp; vor0 intresserade för verk dar de vor0 hemma.
Vid 8trand att bilda en klubb, men tyckte de skulle Efter .att ba Overnattat i Bracke fortsattes funnos inga utsikter för kvinnoklubbar.
försöka f % flera med sig.
Med kommun.
farden kl. 6 nästa morgon.
Narmaste m&amp;l Fredagen den 31, Skönvik.
Hars och ordf. i spetsen blev det aven har en var .nu Gällivara, dar de kara kamraterna tvärs över viken for jag nu, en ganska kommitte, som skulle anskaffa stadgar varit mig till mötes redan kl. 3 p &amp; natten, i behaglig resa, till sista platsen i skar- och ordna med nytt möte.
Men aman tanke att jag skulle ta hela strackan i ett gården, ett av de största shgverken, skulle nog ha lite mera föredrag för tag, men dels var jag hungrig som en varg Skönvik.
fruntimren har ute i verken, för nu har dii vi nådde Bodon och dels hade jag haft Man har visst kant ett särskilt be- dom inte ett dugg annat an bönehusen det ohyggligaste ressällskap man gärna kan hov av att ge fabrikerna och sagarna att gå p h, tyckte en gammal veteran.
r %ka ut för och; jag behövde sglunda blide namn som later något, ty det är san- &gt;Nar de f &amp; en kvinnoklubb, behöva de andlig och lekamlig vederkvickelse och det nerligen inte tilltalande vare sig för inte gå till bönemötenas, tröstade jag.
fick man nastan bara av att komma ut i den natur- eller ekönhetssinne att utefter hela, Ja, de va just de ja, om man bara kalla stjärnklara vinternatten och isyniierhet skargarden se stränderna kantade med kunde f &amp; ihop dem s % m h g a, g å de ' av att hora bjallerklangen, man är gunås inte bortskamd med enövintrar i mellansverge.
deasa ogndliga rader av fabriker och äanu kunde bli &amp; ' n å v ~.
.
oandligare flottar med skog och %ter skog.
Synd bara att jag inte hade träffat I Gallivara hade vi möte på mandagen den Vii].
komman.
från hamnen och sågen gubben förut.
3 nov., först klubbmöte p &amp; e. m. e &amp; offontligt Agitationen i Norrland.
1
8 på kvallen: Jag hade inte fatt Malmberget med p % agitationsplanen, men denna klubb överraskade mig och oss alla med att till ett 20-tal helt enkelt vara de törsta vid klubb- mötet i Gällivara p i e. m.
Ett trevligt möte blev ocksa resultatet.
Jag väntade att finna duktiga och energieka medlemmar och blev heller heller inte besviken.
Även p &amp; kvallen ett präktigt möte med mycket folk.
Nästa dag skulle väl niigot av samhallete eevard- heter tas i betraktande, och med en klubb- jag ut kamrat som sallskap ~eparketöttade~ förstas.
Ja, nog var till kommuiialhemmet där fint och val ordnat, mönstergillt t. o. m. som pil en anstalt, men som 8lderdomshem, - nej, jag kan inte förlika mig med tanken p &amp; de dar stora, stora, kasarnerna, med sina av- delningar, jag tanker alltid p &amp; en gammal gubbe och gumma som eka stil och se p % varandra genom glasrutan i en stängd dörr.
Gallivaraborna kunna dock vara stolta över sitt kommnnalhem, ty det ä; ju, sorgligt nog, inte m h g a platser som ene har det s6 val- .ordnat för sina gamla och varnlöaa.
Redan p % tisdagens e. m. mBete jag dock vidare.
Kiruna skulle ha tv8 föredrag tisdag den 4 och onsdag den 5.
Med en viss undran kom jag till vart första ~socialietsamhiille~ eom nhgon en gilng kallat Kiruna.
Med forvining sAg jag redan första kvällen hur väl man aven har ar med sin tid.
Bil- jarder, kafber och biografer voro legio, alla möjligheter att förslöa och förras ungdo- marna, oerhört höga hyror och allt som till en storstad hörer.
Föredraget pil kvällen var medelmattigt besökt, dock av en intresserad pilblik.
Som jag nu hade hela onsdagen, ledig) skulle den anvandas riktigt väl.
F j ~ l l e skulle t beses, skolorna, kyrkan och klubbkamrater skulle besökas.
- religionerna Ilnmkönt den ges i form av be- rattelse ur kulturhistorien.
I manga avseenden kan man kalla folk- skolan i Kiruna för mönsterskola, fri tand- rårcl under hela skoltiden, bad och allt inom skolans lokaler.
Och vad de val behöva ' denna omvårdnad, dessa små, av en obandig natur nedtryckta miinniakobaruen.
En liten halsning utat landet kan jag inte underlata att lamna just morgonbris^ lasarin- nor.
Av nagra am &amp; töser i en klass fick jag som minne &gt;Kiruna akolbarne sang), given dem av en av lärarinnorna, klubbmedlem, f. d.
Första och sieta veraen: Djupt i ödemarkens ro, bortom fja11 och skreva.
Langt, där inga skördar gro växa vi och leva.
Berget bjöd oss bygga h#r berget trollmaskinen tlr berget, @ om ose när och k1a.r bortom fjall ock skreva.
Bergen stracka d g mot; skyn upp mot himlen8 kupa.
Tjarren gömma dolda flyn lockande och djupa.
Ack, vi aro än e &amp; sina, vilka, vilka skola .-r %.
Berg som iipp mot ljuset trå tjarr, - som locka djupa.
- - - - - - - - - - - Den sista friigan fram sjungen ' av de smil spröda, men klara etllmmorna, lockade fram tarar i ögat, man, kanner sig s8 gränslöst maktlös.
- - - - - - - - - - - - Vi måete dock Itimna vara vtlnner vid eko- lan, ty p &amp; klockelaget maste vi infinna oss vid ephrvägen for &amp; .t hinna med till andra turen pil berget. '
F r h Kiirunavaara.
Kan man klaga över att Kiruna ar med sin tid nar det g#ller storstadeoarter, sh kan man ' ock gladjaa att se det intresse varm ' ed arbetet pA ungdomena fostran bedrives, främst tror jag mig kunna saga fran dem som, 6th arbetarrörelsen narmast.
Mitt besök i skolan blev ett av de angenamaste intryck fran hela denna lilnga resa.
Särskilt gav en lektion i en av Iagre folkskoleklaseerna mig en god inblick i vad en lärare eller lararinna kan åetadkoxpma, da den har blick och intresse för livets verklighet.
I striden om dogma- tismen och religionehietori.en .gör det en gott att höra att barnen.
vid så unga &amp; r ända är i et&amp;nd att fatta en frametiiilning av de olika Tack vare en partikamrats hjiilp hade vi £Att ett par intradeskort till fjallet, men, du store, en ekdan fjällvandring mkd sphrvagn och rutschbana tills man endast liar omkring 80 -- 90 fot kvar till toppen.
Intressant var det i alla fall.
Att tanka sig vilka kolosala rikedomar här tillvaratages dagligen, och sa tanka på hur de ha det, hur de se ut som utföra detta jattearbete.
Efter att ha besetf allt, vad vi möjligen kunde begripa, f r h den p l ~ t s diir banan slutade, nedforsling av nialm.
vagnarna, borrbrunnarna, borrning till ny sprangning tu.
m., .gjorde vi, med föraren j spetsen, en rundgilng omkring fjallet genom en tunnel och kom s % till de sietn trapporna lom förde oss upp p % ejalva topp&amp;, till fjall- itugan och, om jag minnes ratt., maekinhuset.
Dar 8 timmar i strack (vill jag minnas han iämnde) i det svarta maskinrummet, med sin iarda bank skall maskinisten standigt ha ett takande öga p &amp; den jattemaskin, som draser nalmvagnarna upp och ner.
&gt;Här ar ju rik-, igt trevligt^ utlat sig dock ett litet ekade- ipelerskeamne.
(Vi hade ett repande operett- iallskap med ose).
Men aven tiden för berg- metigningen var begransad och vi maste alla Tara p i saker mark 5 minuter före nästa iprangning.
Motorvagnen blir fullpackad, ty irbetnrna skola ocksh ned.
Föret i spilrvsg- len far man rum och lugn att reda ett in-; ryck som sent, mycket sent, skall glömmas.
?å liviilien hade vi emellertid faninvigninga- ' est.
Klubben hade skaffat sig sitt andra itandar.
Ratt bra med folk, festligt och ge- nytligt som sig bör p &amp; en arbetarkvinnofest.
Ehurii dagen varit rätt anstrangande maste len andil sträckas ut nilgra timmar efter ' estens slut, och tidigt nästa morgon bar det Lter ivag, men nu nedilt igen.
Boden var nasta plats.
Har ar det jam- iagsfolket som utgöra den egentliga arbetare- itocken och hade de fattiga klubbmedlemmarna p o t t för att fil ett eloralaget möte.
Och ni1 loppadee man mycket av de &gt;borgerliga, ty nar1 hade planerat mötet s %, att man skiille runna rakna pA dem.
Men dessa iiro sig lika Iverallt nar det galler att uppmuntra arbetar- rvinnorna.
Ett praktigt möte hade vi i alla fall och ett Innu praktigare klubbmöte efterit med flera iya medlemmar.
Vad jag beundrav de gamla tanterna i Bo- len-klubben.
Nn gallde det till slut Lule&amp;, fredagen den ': de.
Mycket fick jag inte se av staden, men .sa nycket bättre var det intryck jag fick av klubben.
MBlmedvetna, praktiga h i n - ior som veta vad de vilja.
Mötet hölls &amp;; oodtemplarsalongen för att locka dit &gt;bor- prliga), men enalla vanner i Lule&amp;, det var u mycket folk and %, och sA trevligt ee ' n; en ~iittre avslutning på Norrlandsresan hade jag rldrig kunnat f&amp;.
Th6supé efter foredraget, iilng och musik.
Som sagt, ett mycket .gott ntryck tog jag med darifrh.
N %, äntligen blev det nu hemfärd av, efter !tt uppebil11 vid en triimassefabrik Lottefore, lär det dock för tillfallet e j lyckades f &amp; en dubb till stknd.
Hade jag förut traffat präk-, iga kvinnokliibbsmedlemmar r&amp;kade jag här, ett litet hörn av världen, en liten skara in- d i g e n t a p &amp; alla omraden intresserade arbe-: are.
Man väntar knappast, på en sa liten date som denna, att finna så mycket vetande &gt;ch s &amp; mycken vakenhet i alla arbetarfrsgor,; om man fann bär.
Följden var ocksh att le garna ville ha kvinnorna med.
Livligt loppas jag detta skall lyckas.
Med detta var arbetet slut och jag kunde ~rdentligt slöa ' till under iterstoden av resan.
Till sist ett Itjärtevarmt tack till alla, som jag kommit i beröring med, ingen nämnd men heller ingen enda glömd.
Agnes Söderquist.
Deltagen i kvinnornas interna- tionella samling å kvinnodagen!
,
Från kvinnoklubbarnas ar betsfält.
Från Falu soc.=dem.
kvinnoklubb.
Klubben avhöll &amp; rem (lte den 4 febr.
1914 Års.
och revisionsberattelserna upplastes och tillstyrktes styrelaen full och tacksam ansvars frihet för det g&amp;ngna aret.
Arbetet har varii ganska gott.
Vi ara ej sil mAnga rnedlem.
mar, men ar desto battre kacka kamrater som hoppas pA god fortsattning.
Söndagen den 22 febr.
hade vi anordnat en stor ba till förrnh för vå.r kassa, som u t f ~ l l till be litenhet.
Vi s#nda genom Morgonbris alla kvinnoklubbar vår halsning, pii samma g8ng vi eanda vir mycket avhhllna tidning Mor.
gonbrie och deas medarbetare vArt varma tack.
Klubbens styrelse för 1914 besthr av följande: ordf. Hanna Hedetrlim, mkr.
Sofia Lindkvist, kassör Hilma Billberg, v. ordf 1,ovisa Ostlund, v. sekr. Hanna Persson, rem visorer Emma Eklund och Maili Hedström.
Linköpings kvinnoklubb.
Val av första kammarledamöter tiga rum i varje, landsting.
I tur att .i.&amp;r valja tlro landstingen i Kristianstads, Alvsborgs, Kop- parbergs och Norrbottens lan, med tillsammans: rån Linköpings sot.-dem.
kvinnoklubb.
24 rikedageman.
Det ar pli förata kamma- Söndagen den 25 sistlidne jan.
hade Lin- rens sammansättning lösningen av var röst- raitsfriiga beror.
Kvinnor, deltagen i tands röpings ~oc.-cleln.
Kvinu ' oklubb invigning av tingsmannavalen I Socialdemokratiska kvinnor i pensions- nämnderna.
Meddelande har ingått fran ytterligare ntlgra kvinnoklubbar a t t av dem med- lemmar blivit invalda i pensionsnamnder: Kiruna: Jukkasjärvi distrikt: Hilda Lundqvist.
Kjavlinge: Anna Nilsson; suppleant: Betty Nordin.
Berättelse a v Elna Lindgren.
(Forts.) Ellen tänker p å allt detta nu, där hon sitter och leker med lilla Erland.
Gossen bygger hus av bygglappar, och han hopfogar d e m så sinnrikt, att Ellen inte kan undgå att marka att den lille tänker och raknar redan.
Men så vandra hennes tankar ånyo bort fran barnet till fadern och till d e svårigheter han bar och far nu.
Ellen har aldrig funnit nagot orätt i sitt förhållande till doktorn.
De hade älskat och d e älskade varandra, d e vor0 ock varann värdiga.
Att han inte begärt skils- mässa kom sig a v att hustrun var nervös och hysterisk samt förblindat förälskad i honom.
Han fruktade att hon tagit skada för all tid, om han skilt sig från henne.
Och därför hade Ellen offrat sig.
Hon hade nöjt sig med att f &amp; ra om honom i smyg, någon gång emellanåt, hon som alskade att vandra ärligt och öppet hade dolt sig, hon som älskade sanningen högre iln allt annat hade ljugit.
Och detta hade hon gjort för att rädda en annan kvinna, [et stnnclai., som synes å bilclen har ovaii.
' nvigningstalet höll en av klul~bens egna neclle~nmar, kamrat fru Wyma.n, ~: a r i hon rinradc om cle år soiii gått, sedan ltlubbeii ~ildacles och hur alla tankar och önskiiin-; ar och allt arbete g å t t ut pli a t t sainla cle wbetancle k~&amp;~iiorna i klubben, få dem a t t örstå och omfatta socialis~neii.
Tal.
hoppa- ies, a t t cl &amp; iiii klubben efter e t t iharrligt .rBete f å t t sitt stnndai., skulle detta sam- ingstecken sporra alla till a t t taga nya tag c h e j vila i arbetet.
Standarets motto, ' Proletärer i alla land, förenen ecl ' er!
rik- taile t.ulariniian till de tan.lraiiile kvinno~na lanclet runt.
Nar kvinnorna e n g %ng förstå., a t t soc.i; .~lisnien e j a r något förileilraiide, utan något stort och ädelt, en lära som sa.ger: älska din niista såsoin dig själv, cl % skullq fi.amtiden t e sig ljusare, och iiiider socialis- mens fanor skola vi tillkämpa oss seger!
Täckelset bjöds clärpå falla och e t t fyr- faldigt leve utbringades för arbet.et uxicler vårt standar.
Klubben bildades &amp; r 1907 och har i~iider sin verksamhet genoingatt viixlande.
öden, men kan f. n. glädja sig 3.t en stab p % 36 rnedlemmar, som alla arbeta nzecl intresse för var gemensammn sak.
Ref. önskar ett: Lycka till!)
) en som hon inte kände.
Ellen tänker nu, att hade hon gjort som .andra, tvingat mannen till skilsmässa och d a krossat hustrun, tagit fadern från barnen, och se ' n gift sig med honom, d å hade världen varit nöjd.
Visserligen hade de beklagat den franskilda hustrun, men det hade blivit med en axelryckning.
Nu när hustrun fått behålla allt, utom mannens kärlek, och den hade hon ju förlorat un- der alla förhållanden, nu var världen upprörd in i själen.
Nu fanns det ingen gräns för deras beklagande, irigen dom hård nog för d e brottsliga.
Hon skulIe kunnat skratta at det löjliga i detta, om inte det hela varit sa tragiskt.
Hon undrar hur länge det skall dröja innan doktorns hustru får reda på för- hållandet, ty naturligtvis skola d e beställ- samma vännerna, öppna hennes ögons.
En våg a v varmaste medlidande stiger upp inom ' henne vid ' denna tanke, ty hon vet att doktorn skall bli djupt olycklig om han tillfogar sin hustru smärta.
Nu kommer gossens sköterska in.
Hon är e n gammal trotjänare, som följt med Ellen fran hennes hem, och är som en andra mor för henne.
Nu ser hon ' .allvarlig, niistan bekym- rad ut.
-- Det ar en dam därute, som söket fröken, säger hon.
.
Ellen reser sig.
.
Det vilar något trött, slappt över henne, olikt .hennes eljest hurtiga och spänstiga hållning.
- Vet du vem det är?
fragar hon.
- Jag är inte riktigt säker, men jag tror det ä r fru Elliot.
Ellen rycker till.
- Så &amp; Var ä r hon?
Frågan kom- mer hastigt.
- Jag .bad henne sitta ned i skriv- rummet s8 länge.
- Det ä r bra.
Jag skall komma strax.
Ellen tar sig över pannan.
Hon tycker hon svettas.
Damen därute är hennes älskades hustru.
Vad vill hon?
Ett ögonblick sviker självbehärskningen henne, men strax därpå har hon funnit sig själv igen, och hon går med säkra steg ut i skrivrummet, där fru Elliot sitter.
De h a sett varandra förr, en gång på ett före- drag samt mötts några gånger på gatan,, men d e kanna inte varandra.
Ellen hälsar stelt, en smula förvånad.
Fru Elliot reser sig och går emot henne.
Hon ä r smal och spenslig, liten till växten, har ett rätt sympatiskt utseende, men ser aId.rad ut.
Ellen ser oavvänt p4 henne.
MORGONBRIS --- - P-.
----- Från Västerås Kvinnoklubb.
~ a n d e förandring av riisdryckshanteringe~i i ~ k ~ n o k l u b b e avhöll n sitt Brsmöte onsdagen Vitsterh, som överlämnats till epritbolagets den 14 jan.
Till styrelse valdes: Agnes Sö- ityrelse.
derquist, ordf., Anna Olssori, kassör, Emelie T saväl skolstyrelse- som stadsfullmiiktige- Hamre, sekr., samtliga omvalda, samt Emma rar ha medlemmarna deltagit.
Palmkviat och Hilda Eklund ny valda.
Revi- Klubben har f. n. representanter i foster- sorer bleoo Ida Ole~on och Emma Gustafsson.
iarnsndmnden, skolstyrelsen och pensionsnämn.
Ur Arsberatteleen: Under Aret ha h&amp;llits l 2 len.
PB rösträttslistorna ha insamlats mel- ordinarie och 8 studiecirkelmöten.
Styrelsen an 7-800 namn.
Av Morgonbris ha omkr. har sammanlagt hillit 28 sammantraden.
2,800 ex. föreAlte.
Av störreJ möten m &amp; ntlrnnae: offentligt Som samma styrelse aven handhaft atudie- möte i jolkpemioneringsf&amp;gan med föredrag: irkelne arbete, lämnades rapport daröver av red.
C.
E. Svensson,: en särdeles lyckad Studieledare har varit Agne8 Söderquist.
årsjest m.ed föredrag av riksdagsman Viktor Vid cirkelniotena ha förelaeningar hållits av Larsson, ett större diakussionemöte, vaktill, iolkskollära!
en Iv- A n d r h, h15 ~ i c k Söder-.
inbjudits skol~tyrelsen, lararepersonalen vid p i s t, Anton Söderberg.
@ amt %tudieledaren.
stadens .. ekolor, arbetarekommunen samt ung- I samband med cirkelmiJtena.
ha i reqel ' Y. '
.
domsklubben, och varvid diskuterades: &gt;Re- mordnate ~amkvärn.
.
.
ligion, sedlighet, uppfostran., med dompro~t Anslag har erhå.llits fr&amp;n vaetmiinl ' a+sl %ns FAbrsus och Agnes Söderquist som inledare.
andsting m6d 30 k r ' 6 c b från ~rb&amp;b&amp;.nes Vid klubbmötena ha i regel förekommit Bildningsf6rbund,: ?med kr.
50: 70.
~ o k a n t $ e t Snögrupp, utförd av fru T. Torines, som diskussioner eller förelaaningar, varav ma ' kr 87 st. och antalet boklan under Aret 6ar blide i hr och förut deltagit i Dagens Nyhe- namna8 nAgra diskuteriide fragor.
varit 116.
I denna senare siffra ser man bast ters pristavlan.
Hon är stiderbo: Brann-.
Hur böra de personer betraktas, som pilstå: esultatet av cirkeln8 arbete onder endast kyrkagatan 11.
Denna företagaamma och duktira representant för dat kvinnliga slLktet sig arbeta för samhällets omdaning men gynna jtt Ar.
skapar icke blott i sno utan aven j. grönska rusdryckshanteringen?
Detta vad som kan visas ph papper.
och färger.
Hon &amp; r namligen mycket intres- Fyller arbetarepressen s i n uppgift på ett för Vad vi ej kunna direkt visa är allt det som serad triidg&amp;rdskoloniet.
Hennes yrke ilr sy- arbetarklassen ti2lfredsstiillande sutt?
' inns att gora och som kunde utruttas, nidr ar- maskinereparatör, ett icke vanligt kvinnligt yrke.
Denna frEcga framfördes aven p &amp; Tryckeri- ', etarkvinnorna uilja jörstå vad de kunna betyda föreningen Västmanlands arsmöte, och £ram- ' ör hela urbetareklassens lyftande.
Till efter- höllos där de synpunkter klubben uttalat.
, anke för alla de a~.betnrekvinnor i Viisterlie, Kan det vara till nytta för barnen att lära, ch för övrigt allestades, som av en eller an- k h n a sina jörald~ars bekymmer?
nan ogiltig orsak sta liknöjda för vart arbete Ha vi ansvar för andra barn an våra egna?
vilja vi rikta de valkands orden: Rusdryckerna och kvinnan.
Böra arbetarlcvinnorna åtaga sig oJentliga uppdrag och kan hemmet anses bli lidande härpå?
Alla desea frligor ha inletts av klzdbens medle&amp;mtz? ..
Frngan om rusdryckerna och ' kvinnan har förts vidare till nykterhetsorga- nisationerna och övriga kvinnofilreningar samt reaiilterat i förslag till en penomari- - Är d e t fröken Yglund?
Fru Elliots röst a r spröd och darrande.
- Jo, det a r jag.
Varmed kan jag stå till tjänst?
Fru Elliot presenterar sig, se ' n blir hon stående tyst,, en smula förlagen framför Ellen.
- Var s å god, säger denna och.skjuter fram en stol samt gör en inbjudande gest.
- Tack!
Fru Elliot sätter sig.
Fortfarande tyst- nad.
Fru Elliot tycks ha svårt att saga sitt ärende.
Även Ellen har satt sig.
Hon vantar nu att den andra skall tala.
Från rummet bredvid hörs då och d8 gossens glada skratt; för var gång det hörs rycker fru Elliot till som för ett pisk- rapp.
Slutligen börjar hon tala.
Rösten är s å tunn och låg, att Ellen har svårt förstå meningarna.
Hon säger hon har hört pratet om mannen och Ellen, hört att hennes man, hennes präktiga, rara Erik, skulle vara far till Ellens gosse, till en annan kvin- nas barn, och nu har hon kommit till Ellen för att få visshet.
Hon ar den enda som kan ge detta, utom mannen förstås, men till honom vill hon ännu inte tala om denna sak.
.
Ellen ser fullkomligt lugn ut.
Inte en Blåst och bris.
Vers av Bernh.
Bengtsson.
Tidens förlag.
Pris 50 öre.
r Ett litet häfte, som bör f % god åt- gAng.
Dikterna ge stamning och tröst) Det är skam att sitta som Ni ha gjort ocksh ..
Stämning frin natur i shgerna och tempel &amp; t andra välva, till » SkAne,, till » Hallands, till: Skär- men kasta stenar p &amp; egen port gård~ och flera andra.
Tröat i sadana och tala ont om er ej#lva.~ bitar som häftets första # Aning, eller Till sist en varm kamrathalsning till alla » Ensams eller i, Ett kampkvädes om iör vArt arbete intresserade.
» Vi unga, vi hundradetusen, ar härens yttersta anfallafront.
s A. S-t.
ryckning i hennes drag, inte en skiftning Förráder vad hon tanker ..
Hennes själv- behärskning a r oerhörd.
Så säger hon: - Har er man gett er orsak att tro detta?
e Anej, inte precis.
Nog har han varit märkvärdig en längre tid, särskilt har han varit svår emot barnen och varit mycket missnöjd med dem.
I går t. ex. ca han att barnen vor0 dumma och att han inte kunde älska dumma barn.
Och de orden gjorde mig s å ont.
Jag vet ju att om de äro dumma ha d e det efter mig.
Nu ' kan Ellen inte återhålla ett leende.
- S a han verkligen s å?
frågar hon - därefter.
- Kanske inte alldeles så, men något ditat var det.
- Ett enda ord kan göra stor skillnad i en sådan mening, säger Ellen tillrätta- visande.
Men kom ni verkligen till mig tör att få visshet?
Är ni ej rädd jag er?
skall .draga - Anej då, jag vet att ni aldrig narras.
- Såå.
Vem har sagt det?
- Det h a många gjort.
- Jaså, de som h a sänt er hit?
Nu ser fru Elliot förlagen ut.
- Hur vet ni att nagon har sant mig?
Ellen gör en axelryckning, det a r hela svaret.
Se ' n säger hon: - Vad vill ni nu jag skall säga?
.
- S ä g mig vems gossen ar.
- Han a r min, svarar Ellen hög- draget.
- J a ja, det vet jag, men vem som ar Fadern.
- Det har jag aldrig sagt för någon.
Det finns saker som man inte talar om, ser ni .o - Ah!
Men för att giva mig visshet.
-- Nej, inte ens för det.
.- Ack, säg mig sanningen!
Hur grym den ar, är den dock bättre än dessa ~ n a g a n d e, gräsliga tvivel.
- Ja, vad vill ni jag skall göra?
S ä - ger jag att er man inte ä r fadern, så tror ni mig inte utan att jag också säger vem som a r det, och det vill jag inte.
- Svar att han inte a r det, skall jag tro er.
Nu skrattar Ellen.
- Hör nu, fru Elliot, nyss sade ni att jag aldrig liarrades, nu vill ni dock inte tro mig utan att jag svär.
Men förresten, vad skulle jag väl svära vid?
Inte vid himmelen, för den finns ju inte, ej heller vid min salighet, för den tror jag ej pa.
Inte kan jag svara vid jorden som jag föraktar.
Vad iiterstår val se ' n?
- Svär vid ert barn!
Mitt barn är min religion.
Det drar jag inte ner i vardagligheter.
Fru Elliot siar med händerna.
-
sannerligen icke råd a t t kosta p i oss mer an e n Karl S I 1 varje %rhun- drade. "
.
, D y r a 13jiiltar.
H u r s k a l l det gå under den nye Karl Av Tiresias.
X I I:?
" Allt tyder på, a t t Hedin är Svenska Freds- och Skiljedoinsf ör- i färd med a t t leda oss in p % denna eningens förlag.
Pris 25 öre.
vag.
Liksom I h r l X11 känner han En politisk broschyr för dagen.
0111- blott en utväg a t t lösa alla politiska slaget iir utinärlct £unnet: Hedins hu- frhgor: svärdet.
Deii vanliga civila vud stickande upp ur Karl II: s-unifor- moralen får naturligtvis under sådana inen, en niyclret moderniserad Karl förhklla,nden icke tagas med i berä-k- X11 med pincenez och mustascher och ningen.
Veni m.an drager.
svärdet emot med en modern tvärsäkerhet lagrad $.r tiiiizligen likgiltigt.
Försvars- och över 1appa.rna.
Svenska folket illustre- a,nfallskrig äro precis lika berättigade.
ras av riAgra figurer i miniatyr, vilka I Dal.regeinentets beryktade officers- förnöjda och troende se upp till sin nye mäss hade en gång överste Björkman till konungen yttrat, a t t clenne kunde Karl XII.
I villren anda broschyren gaï visa vara förvissad om a t t 1; egeinentet förnöjda och troende se upp till sin nye slml !.e följa honom " n a r som helst, Karl X I I: H a n s f ö r e g å e n d e n.
v a r t som helst och m o t v e m soin - O m s l s g e t.
- A u d i e n s e n.
helst. "
Allt .detta iii- verlrligen nöjsaiiit, nien (Hans audiens 110s kejssi.ren sedan haii redan skrivit.
sitt " Varningsord " mot iiseii gaiiska bra äro ka.pitlen " S v e r- Ryssland.)
" Jag kr ledsen a t t säga, g e s n a i n i 1 f 8 r d R l i g k l a n g att denna hans handling icke riktigt u n d e r d e n n y e K a r l X 1 1 och Överensstämmer ined den bild, nian gör E n K a r l XXI v i l l a l l ' t i d s t i i sig av den verklige Karl XII.
Denne e n s a n ?.
Däremot anser .underteck- var djärv, modig, anda till duindristig- nad S a g a n on1 e n p r i n s e s s a het, nlen han var också öppen och fri (f örmodanden att prinsessan Maria gi- vit sig iväg frkn Sverge för a t t hon fran all f örst&amp;l.liiing. "
" V c ~ r i i i i i g s o r d e t " i R y s s - ansett sig krai.ikt och illa behandlad) IIaiis n y a roll.
E n ganska svag.
land.
Men nied detta a.iimarkta.
uiidaiita- K a r l X11 v a r t h u i i d r a d e ar.
" Först ha vi 1 början av 1700-ta.lets get iir broschyren ' bilde rolig och historia K.arl XII, 100 &amp; r därefter ha t a n l ~ e ~ ä c k a n d e.
.
A.
L. vi hans gengingare Gustaf IV Adolf, en karikerad Karl XII, och &amp; terigen efter nya 100 å r den senaste g e m g b Ytterligare uppmanas k2ecb burna in- garen, var tids Karl XII,.
Icke mindre sauda namn och adresser på ordf. elle * a.n ett sekel.
tycks behövas för ' a t t ett nytt exemplar av typen skall hinna korr.
sekl-., så att minneslistan oviltkor.
till mognad, och väl ax det, ty vi ha 1i.qan kan inJlytn i nästa nummer.
Den nye Karl III.
- Hur skall jag få visshet?
sage ' r hon girig p å gång.
Ellen ser medlidsamt på henne.
Hon tanker att hur ogärna vi a n vilja, så måste vi dock ibland göra våra med- människor illa, men ofta lida vi mest själva a v d e slag vi ge.
Så lugnar fru Elliot sig något.
Hon ser bedjande p å Ellen.
- Låt mig få s e e r gosse, ber hon.
O, låt mig det!
Finns det någon likhet skall jag s e den, ja jag skall kanna på mig om min, man a r far till barnet.
Ellen ser överraskad.
ut.
Hon tvekar först, men s å reser hon sig beslutsamt.
Ödet skall få avgöra, tanker hon.
- Det skall ni visst få, fru Elliot, säger hon och går mot dörren till barn- kammaren.
Hon tycker hon vacklar, tycker allt går runt för henne, men s å fruktar hon att den andra skall s e hur hon tvekar.
- Om - om, susar det i hennes huvud.
Men ögonblicket efter står hon i dörren och ropar på Erland.
Och med honom vid handen går hon tillbaka till fru Elliot.
.
.
Denna drar ifrigt gossen till sig.
Finns det ett drag, en enda skiftning, som liknar hennes man, skall hon s e det.
Hon stry- ker tillbaka hans lockiga hår och betrak- tar hans panna, välvd liksom moderns, hon ser på hans Ögon, på munnen, som den lille håller hårt sluten som modern.
Hon forskar efter ett enda litet drag, en påminnelse, men finner ej något.
Denne lille ljusalf ä r ej i något lik hennes mörke man med ' d e tvärhuggna, egna dragen.
Med ett lyckligt leende ser hon sa upp på Ellen, som står bredvid.
- D e h a ljugit, säger hon.
Han ar ej fadern.
Ellen småler tillbaka, ett vemodigt leende, men säger ej något.
Gossen betraktar allvarligt med stora ögon den främmande damen.
- Han ser intelligent ut, den lille, säger fru Elliot.
- Han ä r ovanligt begåvad, kommer svaret.
S å tar Ellen gossen och bär honom .ur rummet.
Nar hon kommer åter har fru Elliot rest sig för att gå.
Men Ellen hejdar henne.
-- S ä g mig en sak först: varför miss- tänker ni er man för otrohet?
- Folk säger så.
- Bry er aldrig om vad folk pratar!
Då gör ni er båda olyckliga.
Ni har ju en god man.
H a n ar ädel och stor, stark och modig.
Han strävar ju och arbetar utan mått för er och barnen.
Har ni någonsin haft nagot att förebra honom?
- Nej, det kan jag inte säga.
- S e där!
Och har ni varit .och är lycklig med honom?
1 A f alla Gacao= sorter ... "
j a g pröfvat har ingen Solidarsymaskinen, för vilken annons varit införd i Morgonbris under flera Hr, vilja vi p &amp; det bästa rekoin- mendera.
Expeditionen har gjort flera för fragningar hos familjer, som köpt Solidarsymaslriner, och de ha uttalat sin stora belatenhet.
Sardeles goda iiro &amp; ven av betalningsvillkoren.
Den lämpar sig aven för fabriksdrift och rekom- menderas fran Koop.
Syfabriken Linnéa för sin snabbsyning och sina vackra etygn.
Be- gär prospekt!
80 annonsen!
Beakta M O R C O N B R I S ' annonser!
- Jo då.
- Så var nöjd då.
Eller a r kanske inte detta mycket, ja mycket, mycket mer än vad många andra kvinnor h a och som I (kvä1 få vara nöjda.
Har han kanske givit er anledning till svartsjuka, jag menar för min skyll?
- Nej, inte annat ä n att han alltid berömmer och framhaller er som den mest utmärkta kvinna som finns.
Ellen småler litet.
- Så göra nog d e flesta akta män, nar det ä r fråga om s. k. självförsörjande kvinnor.
Just de, ser ni, som kanna tyngden av att försörja hustru och barn, beundra dem som sta för sig själva.
Det är ingenting att vara svartsjuk för.
- Det har jag inte varit förut heller.
Jag har ju också beundrat er s å mycket, x h nu, vet ni, känner jag s å för er som lag aldrig känt för någon.
Det ä r inte ~ e u n d r a n, det ar dyrkan.
Ellen ser åt sidan, hon orkar inte höra ietta.
Hastigt räcker hon fru Elliot handen.
.
- Adjö då, fru Elliot.
Jag ä r tvungen JA i min affär en stund nu, jag har inte rarit dar förut i dag.
Adjö, fröken!
Fru Elliot har tarar ögonen och hennes röst darrar.
T a c k o r ni är god, matte ni få er lön!
(Forts.) -
12.
.
.- .. -.
.
.
.
.
.
MORGONBRIS Nya Banken Avdelningskontoret Kungsgatan 60.
Kassafack Stockholm Sparkassa 4 50 6re Ifiyk h. i måniden. '
proc.
A. Lindhagen har mottagit följande bidrag: Karlehamns kvinnoklubb .................. 3: 75 Malmö kvinnliga diskussioneliliibb,: av kassan ............................ 5: - frivilliga bidrag ...................... 3: i 5 8: 25 Karlskoga kvinnoklubb ..................... 5: - Malmbergete kvinnoklubb .................. 10: - Summa kr.
27: --.
II II: med patenterad tändanordning, ar numera marknadens förnamsta fotogen-gas-kök.
.
.
.
Finnes i varje välsorterad järn- &amp; bosattningaaff i r, ävensom i kooperativa affärer.
RADIUS-KOKENS detaljer pmsa till andra fotogen-gas-kök.
Prova var nya patenterade tystbrannare, som äntligen löst prol~lemet för denna typ av brännare!
7- Aktiebolaget RA.DI US, Stockholm.
Svenska Livränteforsakringsbolaget Aktiebolaget Stockholms Folkbank Framtiden,.
iuvudkontoret: Klarabergsgatan a3.
Kommendörsgatan a5.
4vdeln.-kontor: Upplandsgatan I 5.
Fleminggatan 59 B. Lidingö Villastad. '
Depositions-Ränta Kapita1räkn.-Ränta Kvinnan motarbetar sitt eget basta) 4 ' l2 proc.
Kassafack från kr.
5 pr år.
nar hon avrader mannen att teckna föraak- ring 9. sitt eget eller bagge inakarrias liv.
P8 grund av mindre dödlighet ha kvinnor Iagre premier i DE F ~ R E N A D E.
Premiebe- frielse vid ejokdom och oly6ksfall m. fl.
för- maner.
L i v r h t e f Örsäkring., Folkf Grsäkring, ' ~i ' vförsakring. '
Ny försäkringssumma under 1913 Över 12.0 ' 00.000 kr.
Soc.-dem.
kvinnornas samorganisations Sthlm styrelse sammantrader 3:.dje fredagen vaije manad kl. ' 7 e. m.
A Bryggeriarb.-förb.
, xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
iru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
; el.
286 58.
Kassörskan trllff as för uppbörd; redje fredagen kl. 7 e. m. företa manaden i wartal A Bryggeriarb.-förb.
exp.
sthiuns Allm.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
ivl~aller ordinarie möte 1:sta mandagen .i r a r h m h a d kl. 8 e. m.
Obs.!
Lokal i P-salen, Folkets Hue.
Styrelsen.
--- Kiruna soc.-dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten ista och 3:dje manda- gen i varje rnhnad i Folkets Hus ' lilla sal ' kl. Styrelsen.
Partilager i Stockholm hos Daw.
Daht 8,ao e. m. Triewaldsgr#nd 3.
Allm.
tel. 252 52.
Riks -.
29 07.
Hälsingborgs sot.-dem.
kvinno- Partilager för Landsorten hos AnB.
Tekn Fabr.
Kronan i Karlstad.
Ordertelefon 10 89 klubb avhaller möte 1:sta och 3:dje m h d a - gen i manaden i Folkets Hus ' F-sal kl. 8 e. m..
Sjukkasen har uppbörd andra mötet i ' manaden.
Styreben.
' NU # R D E T M I N S A N N I N T E SVART A77, Ffi EN FIN OCH BRA W Ä?
i.
SE ' N VI F&amp;- KRONANS TVATTPULVER:!
U meddelar r: Lifförsahring af alla slag.
, borde icke köpa annan symaskin LiffBssa krings bestdnd: Cirka 46,340,000 kr.
a11 Solida ' r- Symaskinen, Gellivare soe.mdem.
kvinnoklubb avhiller ordinarie möte 1:sta och 3:dje ' mAn- som ar den yppersta i handeln, av stör dagen varje m h a d kl. 4 e. m.
Lokal: Nya sta fullkomning och ger största valuta Sh / v % ?d$en.
Vi bjuda fullaste garanti för att dc Folket # HUR.
, med vart firmamärke försedda maski nerna äro ett fabrikat som på tekniken nuvarande standpunkt tir det högst; som kan uppnas och iiverträffas icki av n %got annat fabrikat.
Sarskilt.
för ingnliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR, Vasagatan 52, STOCKHOLIM.
Matmbergets soc.-dem.
kvinno- klubb avhiller ordinarie möte andra och sista mandagen i varje manad.
Nya medlemmar liälsa3 villkomna.
Styreleen.
