# ID: svediakorp-per2389
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,754
# sentences: 938
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRI Ej.
FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnokongressens verkställande Utskott.
(9:de arg.)
N.2 Februari - TIDNING.
.
/ I.
Stockholm 1914.
A.-B.
Arbetarnes Twckeri Prrnumerailonsprls: 1: U) pr helt ar, 60 öre pr - halvt, .och 30. öre pr fjärdedels ar.
Lösnummer 10 öre.
, I Il Redaktör: Anna Lindhagen.
Il I Morgonbrisv expedition a SIGNE SVENSSON, A M.
Tel. 24436, Upplandsgatan - 85, 4 tr., Stockholm.
- - Annonser &amp; sista sidorna pris 15 öre pr mm.
1 l 1914 Det förefaller Btminstone en vanlig gern fullföljer sin agitation ändå; de ha dsdlig, mindre .ryss-rädd, som om den sb länge ropat och yrkat på ett ökat.
liberala regeringens förslag till försvarets försvar.
de ha ju visat en s &amp; makalös Det - ar nu en g h g så, att remisade- stärkande 8kulG t. o. m. för högeg vara offervilja under I ?-b~tsinsamlin~en.
Och batten numera alltid emotses med ett nog - och övernog, - som t. '
o. m. högern -.
försvarskvinnorna se ' n med sina listor, enasthende stort intr.esse.
Vi kvin-.
där det citändigt hetat: .Skriv pb nor ha ju huvudsakligen kommit bara, det kostar ingentings.
Att att agna riksdagaförhandlingarna de ej gärna kunna.
undandra sig vAr uppmärksamhet sedan sb mllnga den i grund o c h botten för dem speciella.
kvinnofragor kommit före obetydliga varnskatten ar ju tyd- till behandling.
ligt.
Även i kr har ju genom trontalet Men de bada högerledarna Tryg- förebhdats propoeition om ' kvinno- ger och Lindman Iäto vid remiss- röaträtt, men - det vacker ingen debatten första., att de förmögna sensation längre, det ar gammalt nu.
ämna ej ikläda sig att betala varn- Det finns strängt taget inte mer skatten utan att använda situatio- an en fraga f. n,, och det ar för- nen till framtvingande av beslut svarsfragan.
Högern sörjer också,, om ökad övningstid.
Det ar som som vi veta, för ~tändigt nya attrak- ett köp, nbgot för nhgot.
Det före- tioner i denna frAga.
Minnet av faller kanhända mången, som ser F-b&amp;teinsamlingen har nästan för- mera hastigt p % saken, gom det inte bleknat under högerkvinnornas för- vore stort mer &amp; n rättvist att hö- svars-list-agitation och vad som gern för sina pengar begar detta komma skall, bondetåget.
vederlag av folket.
Men: det finns Egentligen var min uppgift att ett men har, som stiiller högerns skriva nbgot om.
remissde batten, - offervilja i dess rätta belysning, men som denna varit s % utförligt och det ar: dA de förmögna gro refererad och genom kommentarier villiga gå med på att betala varn- i oändlighet i dagspressen av alla skatt - .de aros, sade hr Trygger, färger sb stött och blött, som den stacksamma att aga det sinnelag, gärna kan bli, föredrar jag att göra att de kunna se bort frå,n egna för- ntigra ' reflektioner p &amp; sidan.
om.
delar * - så sades det ocksb ut- Säkert ar, att om ock88 sh gott som trvckligen i f r h, att denna skatt hela remissdebatten rörde sig om fick på inga villkor bli annat .än - BARARE.
Skulptur av Meunier.
försvarsfrågan, så verkade det mera en eslgcingsutgift, men den ökade inövat an - spontant, och den miss- övningstiden, som högern begar tanken uppstod atminstone hos under-.
skulle vara färdig att blekna inför de i vederlag, blir inte, som högerns offer, tecknad, att all den stimulans i.försvars- krav regeringen kommer att ställa på en ~engkngsutgift~, utan det blir elz fragan,, som av högern beatbtts och be- dem.
Den.
föreslagna varnskatten, som växel, som zlngdomen dr efter &amp; T f &amp; stas, behöver denna icke minst för egen beräknas komma att .inbringa omkring gälda.
Det är lätt att rakna ut vilket rakning, för att kunna, spela sin roll 45,000,000 kr., ar ju meningen, skall offer &amp; r det etörsta, och det staller dess- till slut.
uttagas av de förmögna, Men nej, hö- utom i stark belysning den oiirlighet t. ex.
Reflektioner .. 1 '
MORGONBRIS. " "
Sven Hedin gör sig skyldig till, nar han inför arbetarpublik säger: .Det ser ut som ni alldeles skulle undslippa värn- skatten!
Ni behöva endast släppa till armarna., Endast - ja, det är den - Socialdeinokr,ztisks motioner i vanliga vardesattningen pA människo- riksdagen.
kraften och människolivet, I likhet med föregående å r har hi: Hr Thorsson var säkerligen mycket nara denna tankegång, d &amp; han under B e r g l u n d i första kainmaren och debatten bemötte hr Lindman med » att h r L i n d h a g e n i andra kainniaren om så visst de förmögna betalade tvi!
hemställt: gånger den föreslagna värnskatten, sa hade de ingenting att brösta sig öve~ att till de uppdra, om utredning an- gdende hauns ratt gentemot försumliga ändb.
Den enda mm urider debatten vågade försörjare, som redan givits fa ' ttiguårds- gå.
utanför den traditionella uppfattnin- lagstiftningskomlraittélz och lag berednin- gen i försvarsfragan var hr Lindhagen, gen, desamma aven mdtte fd i uppdrag trogen fredsidén.
%Vi kunna se tillbaka att inkomma med utredning angdende på en hundraårig fred, och allt tyder pA sådan lagstifhing, varigen3m för barn att tiderna bli battre och battre, världs- till ogift moder, övergiven och frånskiljd händelserna visa att intet land under hustru, bidrag till underlzdll utbetalas denna tid blivit underkuvat - tvärtom av det allmänna, utarr att ett hänvan- har den ena nationen efter den andra dande för att erhålla såda9at bidrag be- frigjorts, s &amp; Grekland, Belgien, Norge, höver ske genom fattigvd~den och utan Albanien.
Dessa exempel och det in- att det av mottagaren erh&amp;llna bidraget tensiva fredsarbete, som nu utföres, be- anses sdsom erhållen fattighjälp.
t ' yder val dock nå.got~, yttrade hr L., Förra året blevo icke motionerna an- » och berättigar icke till .att ständigt tala tagna av första lzammaren, emedan de om fara., Men hr Lindhagen talade j icke ansågos s &amp; n.ara sammanhänga riksdagen för döva öron.
Folket ute j ined pensionslagstiftningeii, i vilket landet lyssnar dock till och gömmer j sammanhang de voro väckta.
Då detta minnet de orden.
formella skal icke i å r föreligger, f8r Och nu skola bönderna komma med man val hoppas, a t t aven den synner- sakkunskap p % halv biljett, inbjudna av ligen viktiga utredning, varoni i mo- högern, för att intyga.
att högern ha1 tionerna hemställes, kommer a t t.
verk- ratt.
ställas.
Kvinnoröstratten agnades inte m %nga Såsom förut redogjorts för i vår tid- ord.
I första kammaren försökte prof. ning h a r i Danmark and.a sedan 1908 Thyrbn några spekulationer om kvinno- varit infört en lag, enligt vilken för parlament och vad det nu var, men det barn i förskott kan erhållas understöd var naturligtvis ingen som faste sig vid från det allmänna, utan a t t detta rak- det.
nas såsom fattigvård för modern; an- I andra kammaren var det Fabian dringar och tillägg gjordes å densam- Mansson som förde de utestängdas talan.
ma år 1913.
Sedan dess har i Finland, Med vad rätt utestängas de unga, som antagits ett förslag angående förbätt- äro goda nog att skickas emot en fiende, ringar för barn födda utom aktenska- och med vad rätt utestängas de mest pet.
Enligt detta skall föl: a t t bevaka betungade, som digna under skattebör- barnets r a t t förmyndare förordnas i d o r n a?
~ Och kvinnorna - skrev jag, de fall, dar e j modern prövas fullt ty jag var ju sa säker att det skulle lämplig a t t vara barnets .lagbestamda komma.
Men det vart bara s % tyst, och förmyndare, och av kdmmunen skall vännen Fabian Månsson gick helt lugnt lamnas modern särskilt bidrag vid och satte sig på.
ein plats igen.
Jag nedkomsten och viss tid.
före och efter fick stryka över ordet i min antecknings- densamma.
I Norge har just nu en bok.
A. O. ny regeringsproposition framlagts, en- ligt vilken myn.digheterna alltid skola vara skyldiga a t t bevaka barnets ratt Ännu cirkulerande rösträtts- utan hänsyn till om modern begar det listor torde, för att kunna bli medräk- eller e j samt liksom i Finland a t t bi- nade, insändas före 15 febr.
till Mor- drag skall lamnas modern i samband gonbris ' exp.
eller till namninsamlings- med barnets födelse och amning, oin byrån, Lastmakaregatan 6, Stockholm.
fadern icke fullgör sin &amp; yldighet.
E t t ännu säkrare stöd i lagstiftnin- Aven om nagon lista upptager endast ett gen f å emellertid b.arnens och deras enda namn bör den insändas, mödrars ekonomi genom den danska a.lirnentations1agstiftningen.
dar sådan förskottsutbetalning kan la.mnas icke Arbetarkvinnor, skaffen eder blott i samband med barnets födelse kommunal rösträtt och valbarhet och amning utan anda tills barnet nått genom att deklarera under februari för vuxen ålder.
A t t man hos oss, då man nu äntligen står inför utsikten a t t få eder inkomst 19131 vara barnavårdslagar förbättrade, (Se vidare härom i Morgonbrie ' febr.-mm- skulle kunna sträcka kommunens skvl- mer 19131 Det kan rekvirera8 genom inean- dande till exp.
i frimarken av 12 öre inom dighet sil långt som i den danska lag- 14 öre utom Stockholm.)
stiftningen, varvid det aveii vore skal a t t komplettera densamrna med vad Til skydd för barn F, 0th mödrar.
som kan vara gott i såväl den norska som den finska, a r ett program som vi måste kampa för.
Likaså utom äktenskapet fött barns arvsrätt efter fader, varom förslag nu förel.igger i Norge och vilken fråga efter motion av borginastare Pett.erson i södertälje redan ar remitterad till lagberedningen f ör utredning.
Likaså frågan om pension för barn t-il1 änkor och änklingar, varom för- slag val i den närmaste framtiden ar a t t vänta och vilket vore synnerligen lämpligt som föremål för socialdeino- kratisk partimotion vid nästa års riks- dag.
* * Herr P a l in s t i e r n a begär e11 utredning i syfte a t t bereda fattiga barnaföderskor tillfälle till behövlig ~rnvårdnad.
Han påpekar a t t det en- dast ar i de större staderna man genom uppfö- rande av val utrustade barnbördshus, dar mödrarna under viss tid kunna intagas och f å all den behövliga omv %rdnaden, visat sig beakta saken.
I flertalet samhällen och in- dustriorterna på landsbygden sker förlossnin- gen fortfarande i hemmen, dar modern - särskilt uti torftiga bostäder - icke rimligt- vis kan f å den skötsel, s ' om beredes å ett sjukhus.
Man föreställe sig hur det skall vara a t t föda barn i en familj med ett rum och kök eller del i kök, stor barnskara och regelbundet inneboende.
Det skulle s %val för henne själv v a r a en stor lättnad som för barnsbörden synnerligen f ördelaktigt, om hon komme från.
hemmet nied dess slit och bristfälligheter under de dagar, då barnet väntas.
Men härför finnes i de flesta fall ingen utsikt.
Anordningar saknas för detta ändamål.
Vidare ar det så, att, Särskilt för arbetar- klassen och ' de gmå hemmen, dar slitet för den dagliga födan icke lämnar nhgon ro, ett barns ankomst ar en händelse, som ofta nog motses s %som en ytterst bekymmersam och vansklig tid a t t komma igenom.
En tid full av besvärligheter och nya svårigheter icke minst av ekonomiskt slag.
Behovet av att spara p % utgifterna blir större an n %gonsin.
Men sällan kan sparandet Bli till större ogagn an just d$ och t a sig uttryck på sam- re satt an vid den tid, d % barnet är i an- nalkande.
Jag avser, a t t man i det längsta undviker de omkostnader för hygieniska för- anstaltningar och sjuk- eller barnmorske- Nar hjalp, som omständigheterna Irrava.
vårdeli å barnbördshus kostar pengar; drar man sig för den extra utgiften, aven om .man val inser, a t t skötseln blir mycket battre an i hemmet.
Just de fattiga, vilkas hem äro minst agnade a t t användas f ör f örlossnin- gar, hindras s %l.edes genom avgiften fr %n att begagna hemmen, siivida icke f attighjalp skall anlitas, något som en redbar arbetar- familj i det langsta avhåller sig ifrån.
Barnmorskan kostar också pengar, sar- ' skilt om hon skall skjutsas fram och till- baka.
Mangen gång dröjer man därför i det längsta med a t t tillkalla henne för a t t vara saker om a t t hon icke anropas förgäves och f8r göra färden om igen och ökad kostnad för familjen.
Ej sällan händer det under sådana f örhålla~tden, a t t barnmorskan kom- mer f ör sent och f örhandenvarande hjalp har blivit begagnad, något som icke alltid ar fördelaktigt.
Herr Palmst.iernas motion a r synner- ligen välkommen och av behovet pk- kallad.
sammanfattningen av hans motion a r följande: alt k. m:t ville föranstalta om en ut- medni~g ungdende vi1 ka åtg&amp;rde~, .som det allmännas sida bör vidtagas
för att dels i tätare bebyggda orter, in- dustrisamhällen o. d. bereda mindre be- medlade barnsängskvinnor jämte nyfödda barn tillfälle att vid tiden omkring för- lossningen erhålla tjänlig och kostnadsfri vard d o m hemmet d för ändamblet an.
ordnad plats, dels i övmgt genom direkt understöd, utgående såsom ersättning för direkta omkostnader vid förlossnin- gar i hemmet - för barnmorska m. m.
- tillförsäkra mindre bemedlade barn- .sangskvinnor jämte nyfödda barn den vcird, som dessa till befordrande av sluktets smdhet och halsa behöver.
Vi skola alla vara med.
I vcclra dagar, val mer an någonsin, galler det för var och en a t t bliva 115- got, a t t lron~ma sig fram i världen.
Oin man slutligen lyckas f å en god plats med en god lön, så slår nian sig måhiinda till ro och tycker, a t t nu ä r allting bra.
ICailske ar det dock först då, som det verkligen galler.
a t t visa, vad man duger till - d. v. s. on1 inan har hjärta för sina medn~ännislior, oni inan fröjdas och lider ined dem och förstår, a t t aven de, a t t a l l a ha r i t t a t t leva ett manniskovardj.gt liv.
Icke skall inaii tro, a t t man e j k a n verka för andra eller a t t det ingen- ting tjänar till.
Kanske finns det nå- gon, soin går och längtar efter just de ord, som man själv så gärna ville saga men icke vågar.
Varför tveka?
Varför icke glatt och frimodigt saga sin mening, varför icke redligt kampa för siii åsikt.?
Svara e j därmed, a t t " det finnes ju så många a n d r a, som göra allt detta, s å a t t j a g behöver inte vara med ".
Du lever inte endast för dig själv, du lever i ett samhälle, dar vi i så oandligt hög grad bero av varandra; verkan av ens ord och hand- ling ' drabbar icke allenast en själv utan triinger vida djupare a.n man anar.
Men o.in, tankarna h n u tumla om utaq plan och utan mål, föresatt dig då a t t genoni studier och kanslie främst geiiom iakttagande av det verk- liga livet bilda dig en blar och bestänid uppfattning om saker och ting.
Nu f ö r tiden ha d e all.ra flesta, tack vare arbetarebibliotek, studiecirlilar o. d.
-- icke a t t förglömma pressen - till- fälle a t t skaffa sig ett ganska betydan- de kunsktlpsmått.
Man måste.
dock ha en grund a t t bygga på, och den grunden heter sja.lvka.nnedom.
och självkänsla.
Det a r inte litet, om man har hunnit så långt, a t t man kanner sig såsom ni a n n i s k a - känner a t t man är något individuellt helt, något, som har absoluta krav på ' att leva livet, a t t verba inom den plats, dar man a r satt, och a t t man har ett m å l a t t verka för.
Det a r inte litet, om man har vuxit från den uppfattningen, a t t man a r endast en sorts maskin, ett intet., som h a r varken vilja, kraft eller förstånd.
Det finnes många nog an- d&amp;, som tanka så om kvinnorna, så a t t det behöva inte vi sjiilva.
Ilar i~iaii koininit till iiisikt oin detta, da försthr maii oclrså a t t det finnes vissa uppgift.er, som ingen har ra.tt a t t undandraga ' sig, inen förstår, a t t det finnes nhgot, som heter ansvar och plikt.
Ty en människa bör val dock hava miinskliga rättigheter och också kvinnan va.1 människa?
Det a r egendomligt, a t t e j varenda kvinna känner sig okuvligt manad a t t triida fram och öppet kampa för sin och allas ratt.
Visst ä r det svårt a t t imder dagens slit och släp och gråa.
enahanda h.illa fast vid idealen, visst ar det svårt a t t se framtiden ljus, om ina11 saknar brödet för morgondagen.
Det k dock just under de svåra tider- na, som sinnet härdas och viljan span- lies, det ar just d å det galler a t t se bort fran ens eget jag u t liver de tusen sinom tinsen, som kampa samma strid.
Det a r fegt a t t då ge vika, det a r skam a t t svika sina stridskamrater!
Vi leva i en tid, då ropet on1 r a t t för alla lju- der högre an någonsin förr.
I alla länder fii människorna nner och mer förståelse av, a t t allt a.r e j som det b ö r vaxa.
Det ar icke all.enast tomma ord - de föras fram av mäktiga skaror L I ~ folkens d.jupa led.
Och i dessa sam- ina led.
stå alla vi, som tro på och ar- beta för bättre tider för människors barii.
Det a r d. &amp; man skall t.anka på, då tunga tider äro inne, a t t man a r c j e n s a in.
Mali a r med i den ar- betets armé, som vaxer större och star- kare dag för dag.
Icke skall man då vara d.en som rsdd och försagd göm- mer sig undan i sista leden, nej, höj idealets fana högt och g % djärvt och trotsigt fram!
Anna stina Pripp.
Resebrev.
Jag skulle alltsi börja min turné med att tala i Göteborg.
Det var inte utan att jag var lite ängslig för det mötet.
Jag hade föreställt mig en stor, stor Eestsal överfull med människor, men det var endast n %got över ett loo-tal som mötte upp för att ta del av » Vad kvin- norna vilja,.
Men sa var det just en extra ' konkurrenskvall den kvällen ocksa.
I Göteborg var kvinnoklu bben nedlagd sedan tv % år tillbaka, men nu beslutade sig ett 15-tal kvinnor att bilda en ny kvinnoklubb.
Av dem tillhörde fyra den nedlagda.
Det eamkvam, som kvinnorna efter beslutet samlats till, präglades ock av den mest eniga och hoppfulla stam.
ning.
Och varför skulle det behöva vara annat?
En storata m Göteborg kunde nästan inom sig ta ett helt distrikt med kvinnoklubbar.
Men vi komma vii1 dit en ging ocksa.
Nu &amp; r början gjord, och val ar det.
Den kvinnliga röstrattsföreningens ord- förande, fru Frigga Carlberg, lyckönskade de socialdemokratiska kvinnornas nybil- dade organisation och lovade att stödja kvinnoklubbens arbete.
Det är inte ofta det visas kvinnoklubbarna sildan vid- 26p synthet.
Under fortsättningen av min resa hade jag tillfälle att höra talas om, hurusom röstrattsföreningarna of tast upp- fattade kvinnoklubbarna som konkurrens- organisationer, vilkas arbete de på allt v att sökte ignorera.
Det var med saknad jag skildes från Göteborgs kacka kvinnor för att med gott mod fortsatta resan, när dess början varit s % bra.
I Falkenberg var kvällen darpA ett gott besökt möte.
Har har ju förr funnits en präktig klubb, men kvin- norna själva hade beslutat sig för att nedlägga densamma.
De flesta tillhörde nu i stallet röstrattsföreningen.
Jag vet ej vad som farit i kvinnorna i Falken- berg, som förr varit så duktiga och själv- ständiga.
% Borgerlighet i arbetarleden % a.r dock .en större fara an nkgon kanske anar.
Visst kunna arbetarkvinnorna stå, med i rösträttsföreningarna.
Men de böra inte tappa sin självständighet.
och sin frimodighet och framför allt inte sin socialdemokratiska %skildning för att de komma i fint sällskap.
En ungdoms- klubbist lovade att rekvirera Morgonbris.
Darifrh gick färden till Troll hättan.
Mötet dar var anordnat av arbetarkom- munens kvinnor, tre unga flickor.
Dar har förr varit kvinnoklubb och en stark arbetarrörelse, som på sin tid satte skräck i horgarsamhallet.
Nu är tillbakaghg och trötthet aven här.
Och kvirinorörel- sen på, respektive platser ar en saker matare på, styrkan inom platsens arbetar- rörelse.
Men borde inte tiden snart vara kommen för kvinnorna att bli förtgan- gare och inte bara efterföljare?
Det be- hövs att nagon börjar att avskaka den överallt tyngande mattheten och hopp- lösheten.
Skulle det, inte kunna bli en kvinnornas stora sak?
Mötet, som var väl förberett och anordnat, var besökt av 1 % personer, mestadels kvinnor.
De s. k. Milowska listorna hade samma dag börjat cirkulera i samhället.
Det beriittades att flera av röstrattsförenin- gens medlemmar hade tappat huvudet och skrivit dit sina namn.
Så, det kan verkligen ibland tyckas som om kvinnor finnas, som inte äro mogna för sin med- borgarrätt.
Harifrh, sedan jag haft tillfalle att bese Trollhattans storartade naturscene- rier och anläggningar, gick färden till det klippiga Bohuslän med Lysekil som mal.
Det ar en underbart storslagen natur härute.
Dessa väldiga klippblock, som ligga strödda överallt, göra ett mak- tigt intryck.
I Lysekil arbetar en mönsterklubb bland kvinnoklubbar.
Den lilla mötes- lokalen var till trängsel fullsatt under föredraget.
Efterat hade klubben ett en- skilt samkvam ..
Det ar alltid s &amp; trevligt med skdana dar samkvam, men det ar svlirast att bryta upp och skiljas.
Man lär känna så, många duktiga, upplysta och ia telligenta kvinnor, kvinnor som äro mäktiga enighet och sammanh8llning.
Det ar sa roligt att veta att kvinnor finnas, som kunna lagga bort kvinno- könets avigsidor, smiisinthet och avund- ejuka, och i kärlek till en stor sak hklla så enigt samman, som kvinnoklubbens '.
kvinnor i Lysekil gjorde intryck av att göra.
Dagen darpk besöktes Uddevalla.
Har äterupptogo kvinnorna den aedan 19 11 nedlagda kvinnoklubben, varvid många nya medlemmar ingingo.
Har kan jag ej annat an passa tillfallet och för kvin- norna ute i landets klubbar visa bilden av en arbetarkvinna, som i mångt och mycket bör st8 som ett föredöme för oss alla, namligen hon som valdes till den nya klubbens ordförande.
- statt stödjande, uppmuntrande och hopp- full.
Sina barn har hon fram£örallt sökt fostra till dugligs kampar i framatskri- dandets armé.
%Hur hon lyckats, vet du, hon ar ju Gustafs morsa,, eäger hennes sonhustru Matilda Lindstam, som ar hennes sann- akyldiga beundrarinna och som varit min sageskvinna.
Från Bohuslän reste jag till värmland.
De tvii första mötena i Slottsbron och Vålberg vor0 s % gott som misslyckade.
Fåtali t besökta och dåligt förberedda.
I &amp; stad däremot var det ett ganska lyckat möte.
Den därvarande kvinno- klubben hade ocksi gjort allt for att At mötet ge en SA festlig prägel som möj- ligt.
De äro inte så n~Anga, kvinnorna inom klubben, men de äro kacka och ivriga de som äro.
Sedan kom turen till Eda.
Eda, som ar bekant för sitt glasbruk, ligger vid norska gränsen, l 1 3 mil bortom Charlot- tenberg.
Mötet var fåtaligt besökt, ej beroende på slöhet utan p % de svåra ar- betsförhallandena.
Blott en del av ar- betsstyrkan var ledig.
Ett skiftlag skulle sluta kl. 9 på kvällen, men d % skulle det bli för sent att gA på föredraget, helst som lokalen lag avsides.
Stäm- ningen var dock god.
En horilmusikkår av gossar bidrog i hög grad därtill, Mor- gonbris erhöll en kommissionär.
Mötet i Arvika kvällen därpå var n &amp; gorlunda bra besökt.
Klubben dar har käcka och trofasta medlemmar.
Sofia Sverasson är nära 72 ar.
Det I Karlskoga hade jag den följande kan ingen se på henne.
På porträttet dagen tillfälle att lära kanna en stor här ovan, som nyss ar taget, synes hon och präktig klubb om ett SO-tal med- oss som en kry 50-hing.
Men dar sja- lemmar.
Har kanne;.
man att ingen fara len ar ung, dar ar kroppen ung ocksa.
föreligger för att kvinnorörelsen skall Hennes orubbliga tro på arbetarrörelsen tyna av.
Karlskoga kvinnor äro alltför är det som ger henne hennes storartade vakna, ivriga och intresserade.
Som be- arbetsförmaga, hennes goda humör och vis för att de arbeta kan nämnas, att de hennes seghet.
söndagen darpA ämnade ha ett stort upp- Hon började sina insatser i förenings- lysningsmöte med ingen mindre än Frida livet med att 1890 inga som medlem i Stéenhoff som talarinna.
I. O. G.
T. för att redan 7 Ar därefter vara en av stiftarna av logen %Kampen Och nu till min sista plats: Degerfors.
Framat » av N. O. V., som hon fortfa- Jag hade lovat mig sjiilv att har skulle rande tillhör och vars sekreterare hon jag ha en kvinnoklubb till stånd som för närvarande Er.
1909 var hon en av en värdig avslutning p8 min resa.
Men de första medlemmarna i den d &amp; bildade eA gick.
det inte.
Kvinnorna har ville kvinnoklubben, och d &amp; den nedlades in- inte splittra sig p % en ny förening, och gick hon i ' Uddevalla soc.-dem.
ungdoms- därom kan man ju inte saga s % mycket.
klubb, i vars arbete hon fortfarande del- De hade namligen gille dar förut.
SA jag fick sluta min turné utan denna tager.
trumf p &amp; band, d % jag reste upp till I Folkets park har hon tjanstgjort Signe Svensson för att avlägga rapport.
alltsedan parken inköptes 1908.
Dar står hon pli sin post varje lördags- och söndagskväll.
Naturligtvis ar hon aven F ' rAn denna min korta resa bland kvin- nor medför jag många sava1 vackra som starkt intresserad för kooperationen.
Sofia Svensson halar det kapitalistiska bittra minnen.
Kvinnor, varma, uppoffrande och stolt amh halls systemet som en akta revolu- tionskvinna.
Just hennes hat föder hen- givande sig hän med hela sin.
sjal i fri- nes ljusa ' tro och hennes arbetsglädje för görelsekampen har jag lärt känna.
Kvin- ett bättre samhälle.
Hennes egna lidan- nor, lidande under trycket av avskyvärda, den ha heller icke bidragit till att mildra förnedrande levnadsförbAllanden, som satt detta hat.
Hon har själv manga ganger hopplöshetens och förtvivlans stämpel pA med sina barn f %tt lida arbetslöshetens dem.
Och varje gAng har det varit svårt nöd d &amp; hennes man, till yrket transport.
att skiljas fran dem.
Man känner sig arbetare, måst deltaga i lhgvariga strej- vara så liten och tycker sig kunna s % ker.
1906 var han utestängd f r h ar- litet uträtta - pA samma galng man betet 7 månader efter de övriga kamra- vaxer sig starkare.
Vreden mot de mim- terna.
Vid dessa tillfallen har hon alltid rörhAllanden, som hindra kvinnornas fria tillväxt och utveckling, stiger starkare och mörkare i enfl sjal, pA samma ghng den ljusa hoppfullheten smittar ens sinne.
Ett tack därför till alla kvinnor jag lart kacna under denna resa och för allt jag fatt mottaga av er!
E m m a Flood.
Något.
ur Ellen Keys före- drag den 2 nov.
1913 i Stockholms Arbetareinstf tut till förmån för Morgonbris över ämnet.
Vad männen komma att vinna och kvinnorna att förlora på kvin- nornas likställighet.
* Från tre olika synpunkter, började Ellen Key, kan kvinnans likstallighet med mannen endast anses som en tids- fråga: 1) Likstalligheten i utbildning och ar- betsmöjligheter.
Mer an hiklften ar vun- net vad angår utbildning till arbete, men ännu återstlir mycket att vinna i kam- pen för lika lön för lika arbete.
2) Likstalligheten i samhället såväl vad galler anställningar som politisk medborgarriitt.
Mycket Aterstår för kvin- nan har att erövra, icke minst den kvinn- liga rösträtten.
3) Likstalligheten inom familjen.
Vad angir den fulla likheten i stallningen mellan man och hustru, i bestämmande- rätten angaende barnen - dar hava vi längst att vänta.
Likstalligheten vore gott att vinna, icke blott för att densamma i och för ' sig själv ar berättigad, utan ock f ~ att r spara förnötandet av goda krafter, som nu användas i kampen för att nå den.
Först efter erhallandet av likställig- heten kunna vi ock f % veta, vad som AterstAr av olikheten mellan man ocn kvinna.
Under striden för kvinnans rättigheter far man alltid höra, att det är kvinnorna som skulle komma att vinna och män- nen att förlora.
Mannen resonera som R %, att hiir ar det frAga om att avst6 I rikttigheter.
Men mannen hava lika va.sentliga ting att vinna.
Mannen skulle vinna att slippa bara skulden f &amp; alla missförhiillanden i skapelsen.
Förbindligt kunna då män- nen saga.
till kvinnorna: .Var god f ö p sök själva och stall allt till ratta.))
Det g %r nog an att säga tulipanaros, men.
.
gör ' na I Nar mannen vinner segrar, SA vinner han dem i tävlan med andra.
Det skall ju ds, nar kvinnan natt likstallighet, f6r mannen bli större Spänning, fler att ri- valisera med.
Då tavlan blir verkligt fri (lika lön, lika arbete), först db kan avgöras var etörsta duglighet films.
M&amp;- * I den tron att detta Ellen Keye mariiliga föredrag skulle utkomma i broschyrform och p % sa satt i sin helhet komma Morgonbris ' lasare till del, har icke referat hilröver influtit Eörrän nu, d &amp; den.
vantade broschyren icije.
.
: 3ynee se dagen.
MORGONBRIS Agitationen i Norrland.
Det ar roligt att agitera pi % uppdrag av V. U.
Varför?
Ja, det ar val dar- för att vi kvinnor alltid äro ose.
lika.
Nar vi ska skicka.
iväg någon anför- vant 1Sngt bort, ägna vi den gärna all möjlig omsorg.
SA ar det aven med V. U. och dem ordförande.
Man måste till slut beundra den senares ihärdighet nar det gäller ordnandet och rådandet vid agitationsplanerna.
En av de sista dagarna, eller rattars kvällarna i oktober anträdde iinderteck- nad en längre agitationsturne till Norr- land med Sundsvalls sagverksdistrikt som närmaste mal för att sedan fortsatta till .vAra nordligaste klubbar.
En, järnvägsresa till övre Norrland ' Vy ö v e ~ Sundsvall.
Ännu länge komma dock kvinnorna &gt;et mot livet, om det bara haller sin ht miata mycken frid, att stöta sina lörr stangd därför.
iannor blodiga och f &amp; sina hjärtan kros-, ade.
NAgot s % stort.
som likstalligheten rinnes ej utan oerhörda offer.
- .- - Kvinnorna Ater komma att genom den Mannen saga: %Varför kunna ni ej halla ?elitiska li kstalligheten förlora mycket !r lugna?
Vi vilja skydda erlo Svaret ar iv sin glada optimism.
Jag tror särskilt att.
Varför ha kvinnorna rest sig, var- tt detta kommer att handa har hemma.
!ör har arbetarklassen rest sig?
Jo, de Vi äro sh litet radikala, framstegen bli lava rest sig därför att de äro tidsandans; uppfjät.
Kompromisserna komma att itvalda redskap, därför att den helige ande 3ejda kvinnornas reformiver.
Den tro, iar kallat dem, därför att de blivit be- iom vill försätta berg, kommer att er- mörda uv utkorelsens ' flamma, därför att fara att det blott blir knallarna, som gå mänskligheten behöver dem.
De äro en itt undanskaffas.
iar av kampa:r.
Kvinnorna ha vidare 8 % lätt att lära Var kyrka firar i dag Allhelgonadag.
3ig använda mannens vapen.
Vad vi; &amp; tom oss minnas gångna tiders marty- Iter behöva lära oss ar att komma med: er - religionens, sanningens, vetenska- idlare vapen.
.
Endast genom att funk- ?ens martyrer.
tionera kunna organen utveckla sig.
- - Den nya tron, för vilken vi leva, det Snart nog komm ' a vi att få erfara att ir tron p % människans självfralsande iiet anses efterblivet ' att ej kanna ansvar IörmAga, att det ar denna jorden vi skola €ör det politiska livet;.
[örvandla.
- - - - - -- - - En evig lag ar manneuo behov ati Alla dessa, som först stritt för kvin- 3ättas högt av kvinnorna och kvinnornae nans frigörelse och som blivit kallade behov att sattas högt av mannen.
- -] kvinnliga och eom förhhats, de ha ock Det skymtar för oss en ny typ av man blivit martyrer för att den helige ande som börjar första mer av, likställighets, har kallat dem.
- - Vi arbeta för att fordran inom äktenskapet.
- - - - med v&amp;r ' a mödor dana en ny jord, på Ro och rätt till hemlycka.
Mycke1 vilken rättfärdighet skall bo.
- - - av detta komma kvinnorna att förlor~ LBt oss p &amp; denna dag minnas den under kampen.
Först nar det mesta ar löst osynliga skaran, de odödliga döda, lht oss först nar likställigheten vunnits kan he-m bli en stamma med i denna stora kör.
kvinnokraft i politiken.
Högern har tagit friden riktigt aterkomma.
Overgangen kar: tillbaka ' sitt ja.
- - - - - - - bli överanstriingande för kvinnorna.
Ock &gt;Saliga äro de som lida förföljelse far rättvisans sku.11, ty dem hörer himmel- Inom familjen finnes ju ännu k y a ~ hemmens nya stabilitet kan komma atG riket till.
s Ja, sannerligen himmelriket, husfaderns maktspråk; Det finns ju mycket länge - vanta p &amp; sig emedan der ty de veta att allt vad de adel; velat det kvhnor som ha det sk bra, att .nar del ar beroende av lösningen av si % mangr skall förvandlas till lycka för det släkte klagas över denna mannens orättmätiga praktiska o &amp; teoretiska spörsmål.
Detti som kommer efter oss eller till ny kraft makt, s % kunna d e.
eaga: %Vi ha aldrig ar ett förlustkonto, som vi ej skola för för stora strider.
vetat att vi ha det sa dåligt,.
-- - - neka.
Ty genom sadan förnekelse M5n.ga av oss, som nu strids, hava Pii likställigheten inom familjen kom- dröjes lösningen av att - samhallsm f&amp;tt stå utanför den stora lyckan att ge- mer emellertid aven .mannen att vinna, ligheten far komma till sin ratt.
nom vart eget blod bli odödliga.
Vi Kvinnorna förlora ock i kampen myc som icke blivit mödrar, vi som äro fat- nämligen det .rikare livet att dagliger förvärva i stallet for självskrivenheten ket av den ridderlighet mannen föru tiga i detta avseende, vi f A genom vara Mannen &amp; ar g %tt oförst %dd.
och han bi visat dem.
Men ej underligt, ty nu un sjalar nå odödligheten.
-- - -- - - hhrdnat. '.
Kvinnan har kant sig förtryck1 der kampen äro vi motstandare.
Ocks: Vi veta atat ' vi arbeta på att n &amp; den och hon liar förtorkat.
Men fr %n at1 mister kvinnan mycket av sin erotisk: utveckling, som skall förma höja mansk- vara utomstående och oförsthende skal: tjusningskraft över mannen.
.
: .Och de lighetens ande till det tredje riket, den kvinnan bli försthende.
.Det kan händr blir en besvärlig vag hon ' har att vandri helige ' ande3 rike.
att man .och hustru komma att dispu * innan bon lyckas Atervinna detta.
Me1 tera i politiska ting, men dispyter före det skymtar en ny typ av man, fö komma aven nu.
Mannen kommer at yilken den medvetna kvinnan är lik, vinna p &amp; att hemmets.
fönster halles .öp tilldragande som ' den h jalplösa.
nen tvivla nog ej p % att de flesta seg- rarna komma att tillfalla dem.
En annan vinning av kvinnans fulla likställighet blir den, att mannen fA en lättare arbetsbörda, delat an- svar, allsidigare synpunkter, mer sak- kunskap.
Politiken har ännu ej vidgat sitt begrepp till att omfatta problemet om hela slaktets fysiska och psykiska kraftutveckling, I de politiska frågorna för dagen har mannen oftast större sak- kunskap, men se vi fragorna på ett högre plarr, se vi dem vidare, d &amp; behövs lika mycket kvinnors som mans sakkunskap iehsom vad angar arbetet på lösningen av fredsfrågan, äktenskapslagstiftningen,: sedlighetsfragan, nykterhetsfragan.
Mannen kas ' ta fram sAsom skal mot kvinnans politiska frihet, att allt kvin- nans arbete skall gå om intet p8 grund av förnekelse att deltaga i besluten.
Resonera vi s %, da äro vi långt borta fran demokratien, f &amp; uppfattningen att ett oerhört krafttillskott genom detsamma eikall tillföras det allmänna.
Emellertid är parlamentarismen högeligen förfelad om vi ej lata sakkunskapen komma fram.
Vi m&amp;ste aristokratisera demokratismen.
Man skulle i flera fall kunna tanka sig enmans- eller enkvinns-kommittker, men med flertalets bestimmanderatt.
-- - - Liberalerna och aocialdernokraterna hava svarat i j a i på detta tillskott av, '
MORGONBRIS Det är i Ar för oss dubbel anledning p % senhösten - finns det nagra andra Svhigheten att fA hustrurna med var i an handelsresande, bevaringar och agi- de flesta fall - för stor barnskara.
En att överallt mana arbetarkvinnorna att tatorer, som kunna företa en s %dan?
kommitté tillsattes dock att arbeta för samlas till våra möten.
Vara motstan- Vädrets makter vor0 mycket nAdiga en klubb, och trodde de att utsikterna dare f &amp; icke glömma att aven vi, arbe- och lato mitt uppvaknande i Medelpad därtill vor0 aäkra vid ett närliggande terskor och arbetarhustrur, iiro med i den gynnas av det härligaste förvintervader, verk, Stockvik, dar aven en del av kom- stora opinion, som ukall utödja den kom- mande regeringspropositionen i rösträtts- och det kunde man sannerligen behöva mittén skulle bosatta sig.
Efter föiedraget vidtog - biogr af före- frågan, och må var kvinnodag aven bli efter en hel natts ruskande och fry- ställning.
Dar hade kvimorna tid att ett uttryck för samhörigheten .med Inter- sande.
Väl vaken och nagorlunda upputsad möta opp.
Vi fran sta ' n jämte de ny- nationalens kvinnor.
VAra soc.-dem.
kvinnoklubbar uppma- var det att ta det basta norrlandshum förvärvade kamraterna hade all möda att ret på och i fulla drag njuta av!
d f A något fortskaffningsmedel Ater till nas att fira den 8 mara som den kamp- sceneri Ljungan, med de mjuka, nastan Sundsvall, ty bhten gick bara ut i skar- dag den är avsedd att vara.
Sök att anordna möten och fester, och dar oöver- smekande f jalltopparna som bakgrund, gkden, inte tillbaka.
Vi fingo ocksa till slut en skjdts, och stigliga, hinder möta för större mötene bjuder.
Första anhalten var Johannislund, dar det vor0 vi ense om att d e t bn+a var hiillande, kunna extra klubbmöten an- vi ha de bekanta Ljungaverken.
Klub- förtjänst.
En härligare fard har jag ordnas och rösträttnfrAgan upptagas till ben där, besthende av styrelsen (3 per- aldrig varit med om, och min Sunds- behandling.
Alla böra vi deltaga i vår internatio- soner) och 2 medlammar, har länge ty- vallekamrat påstod detsamma.
Att det nella kvinnodag l var en av de vitt beryktade skogarna, nat; men de som finnas viija sa gärna Förslag till resolution kommer att ut- ha den kvar.
Man kan företa att det som till helt nyligen varit tillhåll för Med hälsning inte är lätt för en siidan organisation allehanda ofogs- och rövarligor visste jag sändas.
.
u. att arbeta sig upp igen, nar männens inte förrän vi kommo till sta ' n igen, och fackorganisationer, efter att ha blivit sannerligen jag tror att vi kunnat njuta söndertrasade, ha all möda att &amp; ter lagas mindre om vAr beskedlige körsven be- ihop.
Tack vare hjalpen skulle emeller- rättat historierna i början av skogen.
Måndagen den 27 var Sundsvallsdag.
tid klubben nu få ett föredrag och kan- Lokalen välbesatt och Ahörarna, till Inneboende.
ske resas på fötter.
, De 5 trognau hyste dock, efter vad jag tyckte mig första, Övervägande del kvinnor, uppmärksam- Det var ett litet, men lyckligt arbetar: mycket sm % förhoppningar, och de visade ma.
Efter föredraget .klubbmöte, nAgra hem.
Mannen, en nykter och skötsam sig ej heller vara för små, ty mötet nya medlemmar, diskussion om studie- byggnadssnickare, hustrun ordentlig, ren- uppläsning m. m. måste inställas av brist på - ~ n a r i n g ~ arbetet,.
lig och sparsam.
BAda tv % strävade att Sundsvallsklubben är en av de lyck- göra allt vad .de kunde för att f &amp; trev- Säkert gjorde mötestiden, kl. 7 p &amp; fredaga- kvällen A lokal l12 timmas väg fr %n ver- liga klubbar, som arbetar under särdeles ligt och trivsamt i sitt lilla hem.
Och ket sitt till att vi fingo g % med oför- goda förhållanden och för vars medlem- aldrig var mannen mer belaiten eller rättat va.rv.
Morgonbris fanns i alla fall mar arbetet Atminstone ndgon gång kan kände sig hustrun lyckligare, an d % ds och löfte gavs mig att den fortfarande kiinnas lätt och frukbringande.
Sunds- var lördagseftermiddag, nar arbetet för skulle finnas.
SA skulle man halla sig vall ar ju pA visst satt ett arbetareorga- veckan var dut, sutto och raknade över lugn i vinter för att i vår eller höst nisationscentrum, trots att dar ej finne om möjligen n %gra kronor kunde laggas rycka upp med förfblig fart.
HA1l bara nagon industri i själva staden, och då undan till framtida behov.
Dessa smil finns alltid en hel del förmiigor blaud besparingar vor0 en solid grund till ord, ni fem1 Lördagen den 25 fortsattes färden till männen, och dessa ha här visat klubben vackra luftslott.
för dem båda,.
ty de Sundsvall, där jag mottogs av kongress- sitt intresse p % mångfaldiga sätt.
blevo till en vacker liten villa med köks- Tisdagen den 28 Skönaberg, dar Ort- trädgård och blomsterrabatter, till sol, bekanta.
J ag glömde säga att missödet i Johannisberg inte det ringaste störde vikens kvinnoklubb arbetat, men, legat luft och röda kinder %t deras tre små norrlandshumöret, det var nastan bara och vilat.
över två, Ar.
Men eå hade barn.
Tank nar de sluppo att, som nu, som ett andetag för att ta i med kraft de ocksa orkat ut nu.
Lokalen full till betala 400 kr.
pr år för ett rum och igen och bestämt säga i f r h: &gt;Har få sista plats.
Möte efter föredraget med kök, utan i stallet finge betala.
dessa kaffe och diverse.
Muntra historier av pengar till sin stuga, som efter n %gra år inga möten installas ».
P&amp;., lördagskvällen kl. 7 var möte vid en maniig kamrat.
Klubben skulle visst var deras egen obestridda egendom, dar en av Sundsvalls förstäder, Kubikenborg inte f &amp; laggas ned, utan nu skulle man de bAda tvA kunde arbeta, åldras och dö.
eller Skönsmon.
Efter en god rtunds allt visa .att man kunde hålla samm.an.
Men en bräcklig furuplanka gjorde Rätt så, ge inte tappt!
Med 8H miinga med ens slut D % tv &amp; människors drömda vantan.
kunde vi börja föredraget med e:n ej alltför stor, men e &amp; mycket ' mer intresserade böra ni ha stora möjligheter.
lycka om en egen grund.
Hustrun fick dgnes Söderpist.
idreaserad publik.
Efter föredraget an- (For t e.)
n ' dag bud att mannen fallit ner från tecknade sig 10 medlemmar för bildande det bygge, dar han haft arbete, och bli- ay en kvinnoklubb och valdes interims- vit förd till sjukhuset.
Hon hastade styrelse.
dit, och några iinimar därefter var hon.
Söndagen var bestämd för ett av såg- ensam att försörja sina tre sm % barn.
verken, Svartvik.
E n av Sundsvalls- När begravningen var över trängde eig klubbisterna hade lagt undan sina hus- nu den tanken främst fram: på vad satt liga bestyr och agnat sig nastan uteslu- kommer i Ar att avhållas söndagen den skulle hon val kunna försörja sig och tande At att bereda mig trevnad.
I hen- 8 mars.
~Kvinnodagen ar., skrev en sina barn?
Besparingarna skulle snart n e.
s, sällskap.
gjorde jag ' en mycket en- gång v %r partivän Adelheid Popp, .det vara slut, hjälpen frAn mannens fack- genä ' m skarghrdsresa ut till nämnda internationella kvinnliga pr~let~ariatets förening, som hon f %tt, hade mest gatt Svartvik.
manifestation för sina rättigheter s.
Det At till hans sista fard och rum.
Vad ' Foredraget hölls A goodtemplarlokalen ar en maning till alla arbetarkvinnor, skulle hon göra?
Inte kunde hon gå i, Idyllen ' s.
Platsen för lokalen motsva- framför allt de fackligt och politiskt or- hjalphus, ty den minsta var ju blott 6 rar fullkomligt namnet.
Mycket folk ganiserade, att den dagen kraftigare an månader, de två äldre barnen 1 l / e samt kom efter ' god vantan tillstädes, och de nAgonsin enigt samlas till opinion för 3 Ar.
Grannarna hide rått henne att gå vor0 syn- och hörbarligen mycket in- medborgarrätt i eget land!
till fattigvArden.
Hon undrade .hur myc- tresserade.
Har var det mannen som Kvinnoarbete och lönslaveri iiro i alla ket hon skulle f % där om hon gick dit, vor0 mest angelägna att f % sina hustrur länder lika.
Kvinnornas kamp för fri- men det fick bli en senare frana, först organiserade,, för.
de kommer aldrig å gå het och medborgarrätt ar överallt, där skulle hon försöka .om hon kun3e klara här förr ' n vi f % fruntimmerna me oss,, den allmänna rösträtten icke är genom- sig själv.
som ett par hedersgubbar uttryckte sig.
Förd, ocksh lika.
Hon beslöt sig för städningar.
Först en.
v. Ur livet.
A Den internationella kvinnodia~en,
MORGONBRI ' S 7 VID HAVET.
Tavla av E. Feyern.
- morgonstadning, för vilken hon fick 15 vor0 ju friska, och ännu hade barnen kr.
i manaden, s % tre trappstädningar, ej behöft sakna mat.
Fr %n fattigvirden för vilka hon fick 5 kr.
pr st. i mana- erhöll hon 15 kr.
i manaden, saledes 5 den, men p % 30 kr.
i månaden g %r det kr.
pr barn, och själv förtjänade hon ej att försörja sig och nagra barn p %.
30 kr.
Besparingarna började ta slut, de kanske Men EA blev en av hennes ungherrar räckte tv % m h a d e r till.
Vad 8kulle se ' n sjuk, dock ej farligare an att han om bli av?
en vecka kunde börja arbeta igen, d. v. s.
Nej, hon maste försöka på annat sätt, ban arbetade halva veckan och l&amp;g de hyran var alldeles för stor.
Men vart övriga dagarn a. skulle hon väl flytta och f A mindre?
S % en tid bortat började ba.rnen visa Med ens slog henne tanken: hon skulle s ' g klena, hade ej matlust och skreko ta inneboende.
Hon själv och barnen Eör det minsta.
Hon kunde ej g % ut skulle ligga i köket och s % skulle hon nu som förut och lämna dem ensamma, hyra ut rummet %t tvii flickor.
ty fastän de vor0 fattigbarn ägde de val Tv % dagar därefter stod annons i en dock rstt till v %rd och tillsyn.
Mot detta tidning om ett snyggt möblerat rum att resonemang ställde ~ i g hennes s. k. hyra för tvenne flickor, och dar kommo B skyddsfru B, vilken tyckte hon bara skulle aven nigra spekulanter, men nar de låsa in barnen och gA ut och arbeta.
hörde priset, 10 kr.
i månaden var, s % S % en dag upptkkte hon att de bada gingo de med den förklaringen att tanka minsta hade fatt några underliga utelag pA saken.
I tre dagar maste hon an- p % sina sm % kroppar, och da de ej syntes nonsera.
P % aftonen den sista annons- vilja g &amp; bort bad hon en läkare komma da.ger1 kom dar tvenne ynglingar, vilka hem.
Han kom, och efter en noggrann bjödo henne 25 kr.
pr m h a d för rum- undereökning förklarade han, att alla tre met.
De betalade bada två hyran i för- barnen m %ste ofördröjligen till sjukhus.
skott för en månad.
I den nästa; blevo På moderns ängsliga fr&amp;ga vad det var de bada arbetslösa och kunde ej erlägga för sjukdom svarade han, att aven hon sin hyra.
I tv % manader gingo de var maste undersökas.
Därvid kom han att dag och sökte arbete utan att erhalla f % veta hennes bekymmer och fattigdom, sadant, varefter de togo p % &gt;luffen&gt; ävensom hennes ena ungherres klenhet, hem.
vilket gav till resultat att även han blev Nu var verklig nöd r %dande i hemmet, undersökt, och dar fann läkaren vad han varför fattigvarden m %ete anlitas och s % sökte, niimligen smittokällan till de tre annonseras på nytt.
Anyo tvenne, unga barnens sjukdom.
Och nu fick modern män, som hyrde r.ummet, men denna den upplysningen, att barnen nog med gang med fast anställning, varför hon nu omsorgs£ull v %rd om n %got år kunde kunde kanna sig eäker att få hyran för bliva friska, men att de nu av hennes detsamma.
inneboende blivit smittade.
' Han hade S8 gingo några * m&amp;nader under en stän- nämligen syfilia.
dig kamp att hålla den största nöden B, S.
tillbaka., under arbete och försakelser och ibland en etilla undran hur länge hon skulle kunna hiilla ut så här.
Men de Valet, E n ung kvinna med ett redbart utse- ende sitter en afton i ett litet snyggt hem vid sin maskin och sitt arbete.
Hennes arbete ar att sj7 pa- raplyer mot 2 kronor dussinet, d5 skall både själva tyget sys och sedan skall detta sys fast vid ställningarna.
Tyget ligger på maskinell, de nakna paraplysti4,lleii stå och viinta på sinn tak, som sedan skall skydda oss mot himinelens vader och vind.
De f å vänta ännu en stund, ty ino- dern g i r bort och ser med gla.dje på barnet, som sitter vid bordet och le- ker tyst och snällt med några knap- par, som han t r a t t upp på en tråd.
Hon har nyss fatt hem gossen, han har nu varit Borta i över ett år för a t t få krafter på laidet.
Den lille, som bara är 4 år, och.
ändock kände igen modern, nar hon tog hem honoin, ler så förtjusande einot henne; och ho11 a.r lycklig.
Husets herre 1co:innier hem.
Hon hus- hållar för honom, det ar icke hans barn, men han tycker i al1.a f a l l.
a t t gossen ar näpen han också.
Men det finns något som ar den fattiges över- herre och det ar den dåliga ekono- mien.
Han blir upprorisk i sitt .sinne ju mer han ser p$ barnet, ty han törs icke taga på.
sig den norniska bör- dan.
Han tanker 18 kronor i veckan vintertid, om han alls har 11 %- got arbete, och a t t hon ofta icke kan få ih.op till iner K i l sex.kroiior i w c - kan.
Och han vill ha det ii3igorlunda drägligt för sig själv, han vill lcuni~a betala sin hyra och nggon @ ng få ett plagg at sig, och haii anser sig ha r ä t t a t t lå.ta sitt hjärta hårdna till.
påsa
MORGONBRIS " Jag kall inte kläda och sko din pojke ", säger han.
Hon vågar knappt ge ett svar, hon böjer sitt huvu &amp; och tårarna koin upp i h.eiliies ögon.
Hon vet nu a t t hon måste viilja einellaii a t t sända barnet u t till landet igen, bort till frailimande, eller a t t f &amp; vara hos inaniien.
Hon a r ju dock mor och hon skiil+er inför valet.
: a t t skiljas från barnet eller a t t föda sig och sin son bara p &amp; 6-10 kronor i veckan.
En best; aind penning för barnet - det skulle hjiilpa henne.
Då finge hon behålla biide sitt barn och inan- ilens stöd.
Barnets f a r har rest till Amerika.
Fat.tigvården ger nog e j i ett fall som detta.
Hon komnier sale- des icke i f r h valet!
A.
L..
Utan a t t därtill hava något särskilt Gävle: Augusta Klang.
Suppl ..: Al- uppdrag från V. U. vågar underteck- ertina Vall.
Eskilstuna: Gerda Grandin.
Suppl.
: nad dock a t t genom Morgonbris vädja till de socialdemokratiska kvinnoklub-: ster Bäckman.
barna och andra, som läsa dessa ra- der, a t t vara ined om resandet av detta monument till freden.
Bidragen kunna ju vara hur smil som helst.
On1 i varje klubb insamlades 1 krona eller ett par kronor av småslantar, därvid Iropparn icke är a t t förakta, så bleve ju detta.
dock en liten summa, som siikerligen Från Sverges bada fridsförei1inga.r skulle väcka mycken glädje och för- ar utgått en vädjan till svenska fol- ståelse i Norge.
J u s t en sådan insain-: et a t t genom bidrag, aven de allra ling skall visa, a t t vi svenska kvinnor ninsta, vara ined om a t t ett fredsmo- vilja vaza med och icke vilja stå utan- iuinent 1914 skall resa.s såsoin ett fre- för då det gäller en honnör för fred {ens sekelminne.
E n liknande insam- och f örståelse mellan folken.
ing pågår i Norge.
I det svenska upp- Vem glömmer någonsin 19051 Den lopet säges bl.
a.: energiska protest f r å n arbetarekl.assen " De båda folken på ilen Skandinavislra - en protest som också lyckligtvis " Svenska utopister " i häften.
ialvöii ha åtnjutit den kllsporda lyckan av gjorde sig gällande även i en del an- !n 1.00- %rig fred.
- - - Krigsmö jligheter dra kretsar - bidrog säkerligen i hög Ett fint socialistiskt bibliotek för ia nog funnits upprepade gånger inder det grad a t t hålla de krigslystnas hänsyns- 25 öre i veckan.
ilydda seklet, e j minst 1905,.1nen brödrafol- löshet i schack.
Ivar Vennerströms förträffliga arbete ren ha vid alla tillfällen iiiiclg:12tt kriget ge- Veiii glömmer någonsin den ångest om D Svenska utopister o utkommer inom lom sin besinning och lugna självbehärskning, man kände inför möjligheten, a t t Sver- kort i en häftesupplaga, på vilken Tidene; i,n fredskarlek, ja, varför icke eibanna det, ge skulle f å på sitt samvete ett anfalls- förlag inbjuder till subskription.
Arbetet; enom det ihärdiga fredsarbete, soni iincler krig?
Vem glömmer någonsin fasan kommer att utg % i 5 haften &amp; 25 öre, ienaste decennier bedrivits p % båda sidor vid tanken på a t t svenska och norska Härigenom blir det ju särdeles lätt föl) m Köleii.
bröder skulle bli utkommenderade att varje arbetare att skaffa sig detta första " Fr5gan o111 krig och fred avgöres numer mörda varandra?
verk i, De11 svenska socialismens hi- tv follren själva ", yttrade vid e t t tillfälle Att.
vi ö v e r h m m o 1905 endast med storia~.
tonung Oscar II.
skräcken, a t t intet krig blev av, detta Den med » Svenska utopisters öppnade Oni s % gr, finnes Väl intet som.
kali hin- är Sverges evinnerliga ara.
Men detta subskriptionen kommer att fortsättas med h a de skandinaviska follren a t t å t sig be- industrir republiken B av Upton Sinclair fara fredens välsignelser aven för de år, som ä r vår ara det har v å r höger för- olämpat med a t t.
kalla det f ö r vår Djungelns berömde författare.
Tredjt iom skola konma.
skam.
Samma.
höger tror sig nog vara.
arbetet i subskriptionen blir Karl Kaut E t t led i detta nordiska freds- skys ~Vagen till makts, ett av den ge- digne marxistens mest berömda.
arbeten arbete tir, vad vi nu, enligt förut icke utgivet på svenska.
shdustri uppdrag av Nordiska freclsniötet republikens kommer på, 5,, Vägen til: i Kristiania i juli 1912, nar- mast \: ilja intressera den sveri - makt » på .6 haften.
ska allmanheten för, nämligen Subskriptionsverken komma att fort sattas i en oavbruten följd, men subskri * a t t Ar 1914 värdigt fira minnet benten har rätt att sluta sedan ett arbett a v en 100-årig frecl.
Varaktigt torde cletta niinne ar utlös t.
Det är att hoppas att saval arbetar.
av hiindra %rsfreclen bliva genoin kommunernas litteraturombud som en resandet s v e t t nionument pk skilda för den socialistiska litteraturen!
gränsen 1914.
Fredsmoniiinentet skall resas spridning intresserade kommissionarei som en tacksamhetsgärd för frc- göra sitt bästa för att få ut dessa sub ' skriptionsarbeten.
Det är den gedigni dens oskattbara välsignelser un- so ' cialistiska litteraturen som skall lagg der e t t helt sekel, men ock&amp; &amp; grundval för den socialistiska bildningen f ö r a t t inför världen proklamera Ett fredsmonument på; vensk-norska gränsen.
fortsatt vänskap och frecl mel- lan Skandinaviens folk.
Socialdemokratiska kvinnor pensionsnämnderna.
Blanc1 Norges fredsvänner jir intresset för fredsnionumentc.~ synnerligen stort, och ett betyd- ligt penningbelopp är Norge redan garanterat.
frh.
Meddelande har ingatt från ytter ligare digra kvinnoklubbar att av des Det blir emellertid en heders- medlemmar b !ivit invalda i pensions sak för oss svenskar, som äro nämnder: det största folket, a t t ocks5 ha; Södra Vrams kommun: Kerstin Ja visa oss stijrst i handling.
S m r - hansson, Mathilda Karlsson.
Suppl.
ges bidrag till inoiiuinen tet Augusta Holmström, Gärda Liljeroht.
milste bliva nBgorl~inila mot- Bjuv: Keratin MAnsson, Hulda Nord Suppl.
: Karolina Persson, Elise Sjöberg svarande landets större folk- Landskrona:.
Ingrid Fjellander, I d mängd.
s Thuresson.
Trelleborg: Olivia Nordgren.
Suppl.
Mathilda Friberg, Anna Hansson.
Uddevalla: Mathilda Lindstam; Suppl, Hulda Svensson.
!
Det blivande.
fredsmonumentet .. '.
MORGONBRIS kristen, d &amp; den velah bara pB sitt sam- vete ett aiifallslrrig.
Och nu i dessa tider d &amp; alla möjliga medel utnyttjas till hets för försvars- agitationen har inan ave:n vågat berö- Från Bjuvs kvinnoklubb.
ra frågan om 1905.
Man har åter Under det Ar som förflutit liar klubben latit förstå a t t det var en olycka för firat sin ' i ' .&amp;rsfest med all festlighet som dartill Sverge a t t man icke ined våld hindra- hör.
I övrigt har klubben haft 15 möten.
de Norge från a t t lösslita sig från den Den företa tiden var bär icke sh litet med- men år för Ar har det blivit mindre union, som de funno otillfredsst~llande.
lemmar, och mindre.
Den mangd kvinnor, som finns Och högerns till.falliga ledare hr Sven har, ha - av oförstaelse för klubbens upp- Hedin har vågat insinuera a t t Sverge gifter eller, av.
andra skäl - föredragit att icke har en phlitlig granne västerut.
st &amp; utanför.
Men har etar and % en liten trupp, som trots all slöhet och alla motgangar arbe- A det fredsmonunient, som skall re- tar s &amp; gott den kan.
Har ha sålts 420 ex. av sas kr 1914, skall stå inristat.
de or- Morgonbris.
Aven har här samlats 526 namn den: " Hädanefter ar krig mellan för kvinnornas opinionsyttring för politisk och valbarhet och tvii listor ha blivit skandinaviska bröder omöjligt. "
Må röstrtitt fyllda med namn för Amaltheamännens fri- just dessa ord bliva ett uttryck för det givning.
En bjartlig halsning och ett gott nytt &amp; r arbetande svenska folkets vilja tili fred!
Må det bliva oppositionsord mot till alla Morgonbrie ' lasarinnor fran Bjuve genom Karolina Persson.
det nedrivande, sanihallsupplösande kvinnoklu bb och nian kan väl saga, brottsliga talet Från Trelleborgs kvinnoklubb.
om krigsmöjligheter mellan Sverge n Söndagen den 7 sistl. december firade klub- q och Norge!
Från kvinnoklulibarnas arbetsfält, De klubbar eller de enskilda, som vilja lämna en aldrig sil, liten skarv till detta fredsmonument, torde insända medlen till undertecknad under adress Floragatan 15, Stockholni.
Medlen skola sedan av mig tecknas å insam- lingslistan n; r 19253, utsänd av Sven- ska freds- och skil jedomsföreiiingen och Svenska Fredsförbuiidet.
Bidra- gen böra insändas i denna månad, såle- des före 1 mars.
Redogörelse för hur mycket som kunnat tecknas å ovan- nämnda insamlingslista lämnas s.edan i Morgonbris.
Anna Lindhagen.
Mod.
Berättelse av Elna LMzdgven.
Inne på golvet i den vackra barnkam- maren sitter Ellen Yglund och leker med sin lilla gosse.
Hon sitter mitt i det starkaste solljuset, och nar solstrålarna leka i hennes ljusa, glansiga hår, ser det ut som om ' det brann däri.
Hon ä r lång, välväxt, dragen fins och jämna, det fasta draget kring munnen tyder på viljekraft, ögonen stalgrå, blicken öppen och fast.
Ellen ä r ägare till en av stadens största konfektionsaffärer.
Hon ä r en energis^ ledare, skicklig och förutseende som affärs- man.
Hon anses vara rätt förmögen, och fastän hon lever enkelt och tillbakadraget omges hon dock a v en viss förnäm nim- bus, som eljest endast a r förbehållet d e mera exklusivt levande.
Hon ä r ogift.
Det hade väckt en nastan pinsam upp- märksamhet när Ellen för ett par.
å r se- dan, efter en utländsk resa, vid hem- komsten medförde e n nagra veckor gam- mal gosse, som hon sade var hennes.
miiciikkaren ~Verdandi,, 8010- och dilettsilng samt upplasning.
Sedan fröken E. utbringat ett fyrfaldigt leve för klubben, besvarat av kraftiga hurra- rop, vidtog eamkviim för klubbens medlemmar och deras familjer, och pAgick detta under den mest angentlma stämning till frampå kvtillen med e h g, musik, dans och intagande av förfriskningar.
Tisdagen den 4 sietl.
november hade klub- ben besök av fru Agda Ostlund, som inför en tyvarr fatalig publik talade i kvinnoröstriitts- fragan.
%Vad kvinnorna viljan hette visat iimnet, men det borde ha hetat %Vad kvin- norna böra vilja,, ty dessvarre per det nastan ut eom om det stora flertalet kvinnor vilja ingenting.
Fru 0. borde emellertid haft propp- fullt hus, det var foredraget vart, ly det ar inte alltför ofta en talare behandlar sitt ämne p % ett på.
samma gång sh enkelt, varmhjartat och övertygande sätt som hon gjorde.
Ocksh avtackade0 tal.
av de närvarande med kraf- tiga appliider.
Klubbens styrelse för 1914 beethr av föl- jande personer: ordf. Olivia Nordgren, sekr. Matbilda Friberg, kassör Carolina Jönsson, v. ordf. Hilda Nordborg och v. sekr. Keretin Andersson.
Revisorer: Nora Nilsson och Olga O-a N-g-n.
Edlund.
ben har sin 7-Ariga tillvaro med en mycket F r h Socialdemokratiska kvinnornas vallyckad familjefest, vilken blev talrikt be- samorganisation i Stockholm.
sökt.
Klubbens ordf. föredrog harvid en be- Vid möte, anordnat av denna organisation rättelse över de gangna hrens verksamhet, varav framgick att, trote medlemsantalet varit i Folkets Hus den 28 jan.
för kvinnornas ringa, ett ganeka gott arbete bedrivits i agita- rösträttsrörelse, fattades, efter föredrag av tionavag genom anordnandet av föredrag, spri- rikedageman Suen Persson och fru E. Waern- dandet av broschyrer, kvinnornas organ %Mor- Bugge föl jande resolution: gonbris~ och annan socialdemokratisk littera- D Då riksdagens folkvalda kammare redan tre tur o. s. v. Dessutom ha en del samhälleliga gånger an tagit laaqförslag om den politiska röst- och eociala spörsm&amp;l behandlats p &amp; mötena, rättens och valbarlzetens utsträckande till See ?-ges varvid medlemmarna efter bästa förmaga kvinnor, då ett Zikna ?ide beslut utan tvivel aven diskuterat och sökt satta sig in i dessa ting.
i år är att motse j %n andra kammarens sida Smil ekonomiska resiiraer och lrvinnornas samt då flera f ör kvinnorna utomordentligt vik- kanda obenägenhet att lata sig ' piiverkas av tiga jragor inom den närmaste framtiden kräva var rörelse har gjort att klubben icke kunnat sin lösning, begär mötet, att den k. proposition bli vad den borde vara: en stor och kraftig om rösträtt och valbarhet åt kvinnorna, som sammanslutning av kvinnor för tillvaratagande kommer att föreläggas 1914.
&amp; rs riksdag, måtte av deras egna och arbetarklassens intressen.
även av jörsta kammaren bifall as.^ Under sietförflutna aret har den dock giitt betydligt framat, såval i ökat medlemsantal Agitation bland kvinnliga arbetare har som intresse bland medlemmarna.
beslutats av samma organisation.
T111 att H#rpii följde foredrag av froken Emma börja med kommer man att försöka genom- Eekilesoli fran Arlöv, som talade över amnet: agitera Söder.
Mötena skulle taga sin början &gt;Kvinnorna och socialdemokratin D.
Det präk- den 29 jan.
i lokalen n:r 80 vid Hornsgatan.
tiga föredraget framförde8 på talarinnans Med detta möte avses narmast att n &amp; arbe- kanda, kraftiga och medryckande sätt och terskorna vid Stockholms skofabrik, kork- mottogs med starka applader.
arbeterskorna hos Wikanders samt Nordströms Programmet upptog dessutom musik.
aA cigarrarbeterskor.
Hela staden kände ju Ellen, och alla talade en längre tid om den skandal hon ställt till.
Den sedliga harmen kände inga gränser, Ellen dömdes och fördöm- des, gisslades och avskyddes.
Några funnos ju, som tyckte att detta var Ellens ensak, ja det fanns t. o. m. de, som tyckte att hon handlat modigt och duk- tigt, men d e som så ' tyckte vor0 ett för- svinnande fåtal.
De flesta fördomde och ropade sitt » ves över Ellen.
Men själv var hon hela tiden fullkom- ligt oberörd a v pratet.
Nog såg hon d e föraktfulla minerna, nog hörde hon tisslet och skvallret bakom sig var hon gick fram, och visst kändes det svårt att mista vänner, som hon dock trott om bättre a n att d e skulle överge henne för e n sådan rent mänsklig sak som denna.
: Men ång- rade sig gjorde hon inte.
Hon hade förut beräknat följderna a v sin h a n d h g, vägt det ena mot det andra, och hon hade funnit att det fanns ingenting som upp- vägde barnet för henne.
Vännerna fingo gå, bli förbytta till fiender, hon hade sin gosse, sin lille Erland, mer behövde hon ej.
Värsta besväret hade Ellen haft a v sin släkt.
Den var mycket chockerad.
Inte nog ' med att ett väntat arv gick ifrån dem, utan kom s å också därtill denna stora skandal.
Det var för mycket!
Först hade släktingarna försökt inbilla biide Ellen och andra att det var ett adopterat barn, d. v. s. d e hade föresla- git denna utväg.
Men det gick inte, Ellen begagnade sig inte därav.
Hon förklarade för dem alla att det var hen- nes pojke, som hon fått som alla livin- nor få sina barn, precis s å och inte på något annat sätt.
Och med dessa få ord omintetgjorde hon allt släktingarnas arbete på att förminska D skandalen B.
Barnet inskrevs i kyrkoboken som ogifta Ellen Yglunds barn, fadern okänd.
Slakten tog igen skadan i hånfulla till- malen åt Ellen samt i långa moraliska predikningar.
Men Ellen var fullkomligt oberörd, hon lat dem predika, lat dem håna sig.
Endast e n gång hade hon lämnat sin förbehållsamhet och d å talat om både varför hon ville h a barnet samt att hon var innerligt stolt och glad över att hon hade det.
Från Lule &amp; kvinnoklubb.
Kvinnans sociala stullning i Skanclinmien.
Klubben har haft ett offentligt agitatione- föredrag med fru Agda Ostlund eom talare, fru Nanny Grenander.
Ilet ar med tanke p i arbetarkvinnornas Talare: kvinnorna vilja.
Talare: fru Ruth Gu- vilket möte var gott besökt.
Dessutom har arbete i sina klubbar som jag genom var egen staf Vad son.
klubben ekonomiskt understött förelasnings- tidning Morgonbrie ville Iramföra några syn- på platsen.
KornmissionBren Vad ar bildning?
Inledare: hr ~ n d e r s ~ o n verksamheten, punkter.
för Morgonbris har under Arets lopp försalt Milnga av vara kamratein veta alltför väl Tunafors.
Har kvinnan någon uppgijt a.tt fylla i rcyk- 840 ex. Morgonbrie, vilket f %r anses bra gjort.
hnru manga avhigheter som göra sig gällande terhetsarbetet?
Inledare: fru Lotten Johnson.
Vidare har klubben med tvii ombud varit inom desamma, saval ekonomiskt som oför- Leo Tolstojs kamp mot kriget.
Talare: fru representerad vid sagostundskonferensen i athelse och likgiltighet bland silval vara kvinn- Malmö.
Resultatet har blivit att en kraftig liga som manliga kamrater, och, som ~ K a t a - Kata Dalström.
Ett möte har anordnats i Torshalla av klub.
sagostundsverksarnhet startats med 103 barn, r i n a ~ i n:r 11 av Morgonbris säger, det är en ben p % distriktets bekostnad för att om moj- vari klubben med liv och lust deltager.
massa nedarvda fördomar mot kvinnornas del- ligt Kassans stallning ter eig jämförelsevis god få en klubb, bildad där.
Talare var fru tagande i föreningsarbetet, som annu finne Ruth vars gedigna föredrag borde vid årets slut, enligt nedanstaende tabla: kvar och som nog underblilsee av mtinnen, iihörts Gustafson, av en lllngt större publik.
Om arbetar- vilket av arbetarklassens man är oförsvarligt.
kvinnorna i TorshAlla hade vetat hur mycket Kontant i kassan ........................... 50: 76 Men om man inom hemmet kunde tilltvinga arbete Eskilstunaklubbens hade ned- Inneetilende i bank ........................ 96: 26 sig respekt för sina egna Askadningar, genom lagt för att f &amp; Folkets Hus kvinnor fullt pA så Andelar i fastighetsföreni~gen ......... 300: - diskussioner med sina man och söner, skulle hade de sakert alla gått dit: Det mötet, i ICoop.
Handelsföreningen ... 24: - blir att därmed mycket vara vunnet.
Inventarier .................................... 104: 50 ihilg en, annan gang.
komma Jag har mlngen gång frhgat mig ajalv vad Som, synes av ovanataende har klubben.
ej 2 reverser i Koop.
Förbundet ........ 20: - som borde görae för a.tt n &amp; alla utomstkende.
varit overksam.
Men resultatet l Summa kr.
595: 52 H a vi ett föredrag fil vi se att endast ett fatal I slutet av åraberattelsen sager styrelsen: besöker delsamma, som t. ex. i höst då Agnes Vid mötet beslöts att ekänka ekonomiskt .Om kvinnorna mera tillvaratogo sina in- Söderquist var har och höll ett mycket läro- och förstodo fordelen av att samman- imderstöd At eagoetundsverkeamheten och be- rikt föredrag.
Vi hade vantat att mAnga av tressen sluta sig i föreningar, dll skulle kunna utrat- viljades ett anslag av 25 kr.
Dessutom be- F. K.
P.
R:e medlemmar skulle infinna sig, tas mycket mera än nu ar fallet.
Mens, tilläg- slöts att deltaga i kostnaderna f6r ett SkBne- men vi blovo besvikna.
De äro i allmänhet ger den, .vi tro att den tiden nog kommer, ombud till kvinnornas kongress i Stockholm mycket lite intresserade för vårt arbete.
i Ar.
vart arbete blir er kant.^ Var och en bör tänka pil att det är icke d &amp; Ja, matte den tiden ej vara alltför avlägsen!
Som eynes av ovanethende är klubben i enbart för sig sjalv man kämpar och upp- Klubben har försAlt 950 ek.
Morgonbris.
ekonomiskt avseende val situerad, och dess offrar sig, nej, ett plikttroget och individuellt Styrelse ar: fruarna Ida Adamson, Ester medlemmar borga för en fortsatt kamp mot arbete för kvinnans frihet och ratt är star- Bäckman, E m h n Oberg, Hanna Hellberg, málet.
Men det går icke att vila pil vägen kande för hela proletariatet.
Men för att Therese Olsson utan standigt agitera och bringa först&amp;else (nyv.).
denna var tro skall bli verklighet måste vi kvinnoklubb vill harmed sanda för var sak, samtidigt som vi ställa även en skaka av oss var liknöjdhet och med förenade sin Eskilstuna kraftig maning till vara manliga kamrater att halsning till kamraterna landet runt.
krafter samlaa i var organisation och där med T. o. pilminna sina anhöriga och kvinnliga bekanta liv och lust arbeta för det stora mal vi satt att ju &amp; i kvinnoklubbar ar deras ratts plats, som vårt: likstallighet mellan män och kvinnor.
och ej sitga, som s % ofta ar fallet: &gt;Vad skall Fran Furulunds kvinnoklubb.
Med kamrathalening du där att göra ?&gt; Det anst %r icke en social- w. L. w. Furulunds socialdemokratiska kvinnoklubb demokrat, det ar brist p &amp; samhörighetekänsla.
hade sitt ordinarie möte tisdagen den 20 Kvinnan har stors och viktiga intressen att januari, vilket var besökt av ett 50-tal med- förfakta, som hon maste genom sammanelut- Från Eskilstuna kvinnoklubb.
ningens makt genomföra, och skola eam tliga lemmar.
Den nya styrelsen intog, eina platser, och stravanden och reformer kunna genomföras Klubben hade sitt årsmöte mandagen den önska vi dem kamplust och förmiiga att driva s8 må det sta klart för vkra manliga kam- 12 januari.
Ur ilrsberattelsen framgår, att klubben haft rörelsen framåt och vinna allt större och större rater, att samförsthd och samarbete ar ett 1 2 ordinarie möten.
Till alla dessa har ety- gamling för vara strävanden.
För den avgil- ofrhkomligt faktum.
relsen haft förberedande styrelsemöten samt e n t e styrelsen göra vi vart honnör.
Ja, detta brev ar bara en liten livsyttring Arsberättelsen föredrogs, varav framgar att fran klubben har.
Det kunde nog vara ett 3 extra sildana.
Vidare ha under Aret av- hhllits en hel del offentlj-ga möten med före- föreningen under Aret har hilllit 12 ordinarie, och annat mera att omtala.
Dock till sist en och ett extra möte, vilka i genomsnitt varit maning till arbetarekvinnorna landet runt: dra och diskussioner.
Amnena ha varit: hderdonzspensioneringen.
Talare: fru Agda besokta av minst 2 /, av klubbens medlem- Sluten eder tiilsammaiis i föreningar och klub.
mar.
Medlemeantalet var vid arets början 57 bar för att där £tira fram ' edra krav p &amp; full Öetlund och red.
C. Svensson.
För medbo~garrutt, fdr människorätt.
Talare: godkända och vid dess slut 60 fasta medlem- medborgarrätt., ty endast i enighetens tecken mar, alltså en ökning, av ' 3 medlemmar.
Nu- kunna vi vinna gehör.
fru Ruth Gustafson.
Till sist en halsning landet runt och ett Rdigionszcnderuisningen i v6ra skolor.
In- meriiren i ökningen ar ju liten, men bättre Zeue för var sak!
L-n.
ökning än minskning.
ledare: C.
akerberg. '
' C- ' En gammal tant i slakten, en ' änke- prostinna, hade sökt upp Ellen, dels för att tillfredsställa sin egen nyfikenhet och dels för att förmana och tiIlhålla henne det högst omoraliska i hennes handlings- sätt.
Hon hade kommit sent om kvällen samt gått in .köksvagen, för att ingen skulle s e att hon besökte en s å djupt fallen varelse, som Ellen var.
Då hade hon först hållit en lång laxa om d e sig allt mer utbredande lösa se- derna samt påpekade det stora ansvar Ellen ådragit sig genom sitt dåliga le- verne.
o - Atminstone kunde du, sade hon, försökt att dölja följderna,.
nar det nu gick sa galet för dig.
Ellen skrattade lätt.
- Snälla tant, sade hon, det gick inte galet, det var meningen att det skulle bli så.
Nu blev tanten het.
-- Är du tokig, flicka!
Menar du att du ville h a ett barn?
- Ja, det menar jag, hade Ellen sva- * rat, en smula trött.
Men det ar visst n ~ b o t som ni alla inte kunna, inte vilja tro.
Ni tro att min gosse ar en följd a v s en oförsiktighet, att han tillkom i en het stund av lycka, d å sinnena vor0 herre och förståndet tyst.
Men s å ar det inte.
Aldrig har jag tänkt s å klart, aldrig s å fullt vetat vad jag velat och vad jag gjort, som i den stund barnet blev till.
För mig var min längtan efter ett barn den starkaste känslan, jag ville ha ett barn, ville bli mor.
Tanten ar på det högsta indignerad.
Hon kastar på huvudet så hattplymerna komma i betänklig skakning.
- Nej, nu gick det verkligen för långt.
Var d8 Ellen utan all blygsel, vad skulle väl hon, en ogift kvinna, med ett barn?
Nu försökte Ellen förklara sin mening för henne.
Hon sade att kvinnan var nog kvinna, fastän ogift, och barn ville hon i allmänhet gärna ha ..
Det lag i kvin- nans natur, denna längtan efter barnet.
Ellen för sin del ansig det vara en plikt att föda och fostra itminstone ett barn.
Hon hade råd därtill.
Hade nu detta varit allt, kunde hon ju adopterat ett fat- tigt barn.
Men det var inte allt.
Hon var rik p &amp; ett annat sätt ocksa.
Hon var ovanligt frisk och sund samt rikt begåvad.
Hon skulle ju efter allt att.
.
döma kunna få ett riktigt praktexemplar till barn, ett som kanske skulle kunna bli mänskligheten till stor nytta.
Borde man då undandraga sig?
- Nej, det var ju riktigt, men då borde man gifta sig.
I - Ja, men när man nu inte vill detta.
När man, som jag, anser att äktenskapet drager ner karaktären, förslöar intelligen- sen.
Hur skall man d å göra?
- Ja, då skall man heller inget barn ha, sade tanten kvickt.
-- Det går emot det här, tant.
Men det lönar sig nog inte heller att resonera mera härom.
Vi två h a s å olika upp- fattning i denna sak.
Det ar som vi stodo på var sin sida om en stor strid flod, den blir bredare och bredare, ndgon över- gång finna vi ej.
Tanten tycker Ellen är besynnerlig, men s i lätt vill hon inte ge sig.
Som hon ibland brukar kokettera med fördoms- frihet, säger hon: - Är det nu i alla fall så, att kvin- nan, fastän ogift, inte kan leva utan man, ty sadana kvinnor finnas ju, bör hon dock i s8 fall vara försiktig, eller, om det nu gar galet, dölja följderna, så andra slippa
MORGONBRIS " Vetenskaplig arbetsledning. "
Modern exploatering av arbetskraft.
, .Vetenskaplig arbetslednhg~ ar benämningen pd ett system, vars syfte är alt på det mest rationella sätt utnyttja den mänskliga arbetsk~aften.
Systemet, som for nbgot år sedan d tar be tafs av en amerikansk ingenjör, F. W.
Taylor, har grundats p &amp; en mängd praktiska exyeriment.
I ett av ds senaste numren av den stora fackföreniilgstidskriften dorrespon- denablatts har Signe Rapp agnat systemet en ganska ingdenáe kritik, efter att först i korthet ha genowagdtt grzcnddragen av detsamma.
.
Va tro att denna framställning skall intressera ~ o r ~ o n b r i lusare s ' och skola därför i detta och nästföljande nummer &amp; terge densamma.
De som önska nar- niare studera (Paylor.systefilet vilja vi hänvisa till en i dagarna utkomnien svensk oversätlning av Taylors uppseendeviickande bok.
Den svenska öcersattningen be- tingar ett pris av kr.
1: 50 och har utgivits med titeln % Rationell arbetsledning s.
Oupplösligt förbundet med det kapi- talistiska B hushAllningssystemet~ är slö- seriet med den mänskliga arbetskraften.
Vad som ar mest oumbärligt och nöd- vändigt för produktionen, det förstöres mest och hänsynslösast, ty det ar liittast att ersatta.
, Har offras varken lamm eller tjurar, men oerhört i e d människor.
Likväl ar det, som sagt, en karakta- ristisk egenskap hos kapitalismen och för övrigt dess mest framträdande kanne- tecken, detta, att förakta all ekonomise- ring med människor.
Att s % intensivt eom möjligt utnyttja arbetskraften var frAn början dess frameta princip för att därigenom spara arbete och vinna större profit.
Reglementen, f örordningar och bestammeleer rörande arbetsprocessen, alla tjäna de detta ändamål, Det är en kand eak, hur arbetarna mariga gånger - på, de mindre verkstäderna likaväl som pik de större fabrikerna .- måste t %la de mest s d a k t i g t minutiösa regle- och det ar ocks % en kand sak vilka mente$ edel arbetegivarna begagna sig av härvidlag.
Alla deras förordningar och reglementen ha ytteret intet annat mal an att e % mycket Bom möjligt förmera värdet av den dyrbara, om ocksa icke dyra arbetskraften - aven om det måste ske på bekostnad av ägarna till denna arbetskraft.
' Icke eallan händer det., att amerikan- ska organisatörer bliva tillkallade för att de skola höja inkomsten av ett företag genom att specialisera och förenkla ar- betsmetoderna.
Delta bestar dock väsent- ligast däri, att de inom en viss tid söka utpressa eå mycket arbete som möjligt, d. v. s. genom phkyndandet av arbets- tempot.
Nu har emellertid en amerikansk in- genjör vid namn Taylor räknat ut, att allt detta ej ar tillräckligt, att det allt- jämt gar för mycken arbetskraft åt, d. v. a. profit - för arbetsgivarna, och att man kan krama ur arbetarna ännu mycket mera.
Denna koneit har han efter talrika försök och experiment satt i ett slags veten- skapligt system.
Efter de erfarenheter han gjort har det blivit möjligt för ho- nom att bestämma de synpunkter, enligt vilka arbetarna skola utväljas och att reglera alla deras rörelser.
Ett kapita- listiskt urval alltså, och en mekanisering av arbetsutförandet l En fullständig inpassning av den mansk- liga arbetskraften med den maskinella driften - det ar avsikten och andamh- let med Taylors metod.
Naturligtvis ar också dess avsikt att stegra arbetseffek- ten till det yttersta.
Alltså: slöseri och icke hushallning med arbetskraften.
Och nu uppstar frågan: för vilken och i vilkas intresse?
I allmänhetens intresse - vilken skulle kunna räkna eig till godo en stegrad produktivitet?
Eller i de kapitalistiska, klassernas intresse, som aga produktionsmedlen?
Eller ' i arbetarnas, vilka bidraga till att dessa ökas?
Taylor och hans anhängare p %at&amp;:, I allas in- tresse~.
Och det ar den saken som nu skall undersökas.
Framför allt galler det att illustrera den Taylorska metoden med nhgra exem- pel.
I Bethlehem-stålverken, där Taylor först började använda sin metod, ned- bringade han kostnaderna för inskyffling av en ton material från 7 till 3 cents, ~rbetarstyrkan minskades fran 400 till 150, lönen steg fran 1,i5 till l,s5 dollar bli skandaliserade.
Min mening är allt- jämt, att du borde varit försiktig.
Nu skrattar Ellen.
- Ser tant, ' det var just detta jag inte ville vara.
Jag ville h a barnet.
Och därför att det nu a r ett efterlängtat och önskat kärleksbarn, blir det en lycklig människa.
Och jag tror att m i n g o s s e skall komma att göra stora insatser i sin tids rörelser.
- Prata inte smörja, säger tanten vre- sigt.
Inte skall du försöka inbilla mig att du ville ha barnet.
Men se, du ' är för morsk att dölja det och för högfärdig att erkänna dig hava gjort något orätt.
Men se, mig lurar du inte.
Nu hade Ellen börjat tröttna.
Hon hade förstått att det - fanns inte möjlig- heter att övertyga tanten om att det var som hon ville det skulle vara.
Men ännu ett försök ville hon göra.
Hon gick bryskt på saken och sade: - Tror verkligen tant, som själv varit gift och har väl reda på dessa förhållan- den, att inte en kvinna vid mina år skulle veta att skydda sig för följder a v detta slag, om hon velat.
Jag vet att tant inte kan tro s å galet.
Men ni vilja inte vidgå, att kvinnan har samma längtan efter bar- net om hon är gift eller ogift.
Nu bryr jag mig i alla fall inte om vad ni tro eller tänka.
Jag ä r glad å t.
min pojke, stolt över honom och tror alltjämt att han skall bli något riktigt präktigt, han har gott påbrå.
- Jaså, har han det?
Tanten blev intres- serad.
Vem ä r det som ä r far till honom d å?
Detta vet tanten att manga frågat Ellen om, dock utan att få svar.
Men som det a r e n sak som gjort alla nyfikna, därför att d e aldrig kunnat upptäcka att Ellen haft något förhållande, anser hon det värt att fråga än en gång.
Men sva- ret blev ej heller nu mera upplysande.
- Det ä r den basta man som finns, hade Ellen svarat, och med detta fick tanten vara nöjd.
Något vidare samtal i detta ämne hade släkten ej sedan för- sökt, de hade dragit sig från Ellen, öppet visat henne förakt och gjort sitt värsta för att göra livet surt för henne.
Så småningom hade ju skvallret lagt sig.
Folk hade vänjt sig vid Ellens, till- tags sasom de vänja sig vid allt.
Men nu har det börjat igen, ty nu tro de sig veta vem som ar gossens far, och en storm a v ovilja har brutit lös emot Ellen, ty den man som utpekats är gift.
Han ar en berömd läkare, en god och präktig man.
Och nu pratas det i all oandlighet om honom.
Sladdret formli- gen ' vräker fram genom staden, som e n stor flod, alla h a något nytt att förmala om detta pastidda B förhållande,.
Båda äro ju, var p i sitt sätt, bemärkta perso- ner.
Doktorn är Ellens husläkare och det ar på s å sätt d e blivit bekanta.
Hon umgicks ej i familjen.
I Ellens affär .strömmar folk ut och in, värre ä n vanligt.
Gamla fruar, unga flickor, alla h a de i en hast fått ett oand- ligt stort intresse för Ellens butiksfröknar.
De utfrågas och beklagas och bli t. o. m. hembjudna till d e värsta sladderdamerna, damer som förut inte kunnat nog förakt- fullt bemöta och behandla dem.
Aldrig har Ellens kraft och mod blivit satt på s å, hårt prov som nu.
Hon lider outsägligt av allt detta.
Inte för sin egen skull, utan för den man, som med henne får chavottera.
Ty det a r verkligen så, att » folk, denna gången gissat rätt.
Gos- sens far ar en gift man, och han var gift nar barnet kom till.
(Forte.)
, '
och stkltrusten gjorde en besparing ' av I New-Yorks arse- nal minskadee kostnaderna för ändringen av lavetter till - 12-tums kanoner fran 1,500 dollar till icke fullt 1,000 dollar.
Vissa gjuteriarbeten utfördes pb mindre an hälften av den vanliga tiden mot det att arbetarnas.
löner höjdes väsentligt.
Särskilt karaktäristiska äro de erfaren- heter, som gjorts vid Seymons Rolling Company, vilket sysselsatte 1 2 0 arbe- terskor med sortering av felaktiga kulor.
Resultatet av Taylors system var piitag- ligt.
I atallet .för av 120 utföres nu ar- betet av 35 Aickor.
Deras arbetstid har kunnat nedsättas fran 10 " / e till 8 l / 2 timme, under det att deras dagsförtjänst har stigit fr %n 4,oj it 4,75 dollar till 6,75 Lt 8,75 dollar.
Vidare är arbetet 50 proc.
noggrannare utfört och firmans vinst be- löper sig till 250 dollar mer pr vecka an förut.
Den utomordentliga stegringen av arbetsprestationer och löner är här uppen bar.
(Forts.) Avdelniniskontoret: Knngsg at an 60.
50,000 dollar pr Ar.
Svenska Livränteförsäkrings- bolaget Framtiden, Betalar högsta Depositions- &amp; Kapital= Minneslistan.
kommer att införas i nästa nummer.
Alla klubbar uppmanas insända namn och adress p &amp; korreeponderande sekre- terare eller ordforande.
Aktiebolaget Stockholms Folkbank Huvudkontoret: Klarabergsgatan ag.
Kommendörsgatan a5.
Avde1n.-kontor: Upplandsgatan r 5.
Flerninggatan 59 B. Lidingö Villastad.
Depositions-Ränta Kapitalräkna-Ränta} 5 proc.
Sparkasse-Råda 4 ' l2 proc.
Kvinnan motarbetar sitt eget ' basta Svenska Lifränteförsilkringsbolagel Sot.-dem.
kvinnokongr.
V. U. Ordf.: fru Agda Östlund, Upplands- gatan 6 1, 4 tr., Sthlm.
.
Sekr.: fru Anna Sterky, Wallingatan 6, n. b., Sthlm.
Solidar-Symaskinen; som ar den yppersta i h a n d d g a v stör- sta fullkomnrng och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamärke försedda maski- nerna iiro ett fabrikat, som p4 teknikens nuvarande.
standpunkt är det hagsta som kan uppnk och Överträffas icke av nagot annat fabrikat.
Särskilt för- minliga betalningsvillkor.
Kassafack från kr.
5 pr år.
som överraskade med en rekordmässig an.
skaffning av nya försakringar under 1912, har under det nyssförflutna Aret med ytterligare frarngsing bedrivit sin verksamhet.
Under 1913, det tredje verksamhetskret, ingingo näm- ligen till bolaget ansökningar om försiikring för inalles 12,368,283 kr., varav beviljades 12,110,851 kr., vilket resultat ar det basta som nAgot svenskt livförsakringsbolag under motsvarande period av sin verksamhet haft att uppvisa och med ens fört bolaget fram i första ledet bland vhra livförsakringsföretag.
Anskaffningen har under Aret ökats med icke NU # R DET MINSANN INTE SVART Am mindre än cirka 3,000,000 kr.
Att det unga, m EN FIN OCH BRA SE ' N V [bolaget lyckats vinna en s % betydande till-, .e F- KRONANS TVATTPULVER.
* (slutning vittnar gott om dess utvecklingskrafl och d e t stora förtroende det redan lyckat~ Partilager i Stockholm hos ' Daw.
Dahl Triewaldsgrand 3.
Allm.
tel. 262 52.
Riks vinna hos don stora allmanheten.
29 07.
Framtidens verksamhet omfattar, som be.
Partilsger för landsorten hos A.-B.
eka kant, livranteforsakring, B. k. folk försakring Fabr.
Kronan i Karlatad.
Ordertelefon 10 89 med mhadspremier och vanlig livförsäkringo Bolaget kan shlunda tillfredeeti-illa de mest olikartade krav p &amp; liv- eller livriintefdrsiikring.
Sarskilt har dess avdelning for folkförsakring viinnit stark utbredning, beroende ph moderna och fördelaktiga ' tariffer och för amhfolkets behov avpassade försäkringsvillkor med libe- nar bon avrflder mannen att teckna förssk rala bestauimelser för försakringarnas vid- ring sitt eget eller bagge makarnas liv.
PI makthållande vid sjukdom, olycksfall, arbets- grund av mindre dodlighet ha kvinnor kgrr löshet etc. premier i DE F~RENIIDE.
Premiebe Envar kan teckna föreäkring i Framtiden, frielee vid ejukdom och olyckefall, m. fl.
for d &amp; bolaget numera &amp; r företratt av ombud pil milner.
de flesta större platser i Sverge.
Adress till En arbetarhustru borde icke köpa annan symaskin gin Framtiden.
Lif rantef örsakring, Folkförsäkring,.
Livf Grsakring, Ny försäkringssumma under 1913 över 12,000,000 kr.
Symaskinsaffaren S O L i DAR, Vasagatan sa.
STOCKHOLM.
Sot.-dem.
kvinnornas samorganisations i Sthlm styrelse sammantrfider 3:dje fredagen i varje manad .kl.
7 e. m.
&amp; Bryggeriarb.-förb.
exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Upplandeg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 58.
Kassörskan traff as för uppbörd tredje fredagen kl. 7 e. m. fdrsta manaden i varje kvartal a Bryggeriarb.-förb.
exp.
Sthlms Alim, kvinnoklubb (eec.-dem.)
avhaller ordinarie möte 1:sta.
mandagen i varje manad kl. 8 e. m. Obs.
I.
Lokal i P-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Kiruna mcm-dem.
kvinnoklubb av- haller ordinarie möten i:sta och 3:ae manda- gen varje manad i Folkete Hus ' lilla sal kl 8430 e. m.
Styrelsen; Hälsingborgs sot,-dem.
kvinno- klubb avh&amp;ller mate I: &amp; och 3:@e m h d a - gen i m h a d e q i Folkete Hus F-sal kl. 8 e. m. Sjukkaesan har uppbord andra motet i manaden.
si !ywz8@.
, Gellivare soc.=dem.
kvinnoklubb avhåller ordinarie möte 1:eta och 3:dje man- dagen vmje .manad kl. 4 e. m.
Lokal: Nya Folkets Hus.
S@relsen.
Illllalmbergets soc.-dem.
.
kvinno- klubb avhhller ordinarie möte andra och sista m h d a g e n i varje manad.
Nya medlemmar halsas vall- \ omna.
Styrelsen.
